Djuretik. i undervisningen. Christian Swenson. PEDAGOGISKT UTVECKLINGSARBETE NR 44 Uppsala 1999 ISSN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Djuretik. i undervisningen. Christian Swenson. PEDAGOGISKT UTVECKLINGSARBETE NR 44 Uppsala 1999 ISSN 0348-5994"

Transkript

1 Djuretik Christian Swenson i undervisningen PEDAGOGISKT UTVECKLINGSARBETE NR 44 Uppsala 1999 Enheten för pedagogiskt utvecklingsarbete Box 7070, Uppsala ISSN

2 Djuretik i undervisningen

3 " Många som uttalar sig om allt sånt här de vet ju inte vad det handlar om, de har liksom ingen utbildning. Visst ser det trevligt ut när korna går i hagen på sommaren. Men det är liksom inte genomförbart hela året runt. Det blir ju ofta mycket mer bråk än om de visste va det handlade om. Jag menar det ser väldigt roligt ut med bilder där folk sitter och handmjölkar men de går inte i dagens läge, det är bara att inse det. Jag tror att det är många stadsfolk som inte har en aning om någonting. Gå ut i skolorna och fråga vad mjölken kommer ifrån så är det säkert inte så många ungar som vet det egentligen." 3

4 Innehåll Förord 5 Sammanfattning 6 Studiens syfte och mål samt kort projektbeskrivning 6 Inledning 7 Vad är djuretik? 7 Olika etiska inriktningar 8 Traditionell pliktetik. 8 Kontraktsetiken. 8 Rättighetsetiken. 8 Nyttoetiken eller utilitarismen. 8 Människans inställning till djur ur historisk synvinkel 8 Faktorer som förändrar djuretiken 9 Den filosofiska debatten 10 Utilitarismen. 10 Djurens rättigheter. 10 Artintegritet. 10 Agentcentrerad uppfattning. 11 Hybriduppfattningar. 11 Kritik mot Peter Singers och Tom Regans filosofiska ståndpunkt 11 Problem i den djuretiska debatten 11 "Etisk bokföring" 12 Djuretik i jordbruksutbildning 12 Högre utbildning 12 Djuretik i lantbruksskoleutbildningar inom lantbruksområdet. 13 Inställning till djur hos skolelever 13 Varför skall man engagera sig i den etiska debatten"? 13 Egen undersökning 14 Material och metod 14 Resultat och diskussion 15 Enkätundersökningen 15 Statistisk behandling av enkätundersökningen 18 Djupintervjuer 18 Diskussion 23 Slutsatser 25 Epilog 25 Litteraturförteckning 26 Bilagor Grafisk form: Torbjörn Östling, Informationsavdelningen, SLU SLU 1999

5 Förord Denna rapport har tillkommit genom att undertecknad har erhållit finansiellt stöd från pedagogiska utvecklingsenheten vid SLU för ett pedagogiskt didaktiskt projekt. Tack för det! Stort tack till Kirsten Lindgren och Christina Söderkvist som renskrivit djupintervjuerna. Till alla studerande som besvarat enkäten och till "intervjuoffren" riktas ett varmt tack. Jag vill även tacka övriga medlemmar i "Astrid-gruppen" för intressanta diskussioner om olika pedagogiska spörsmål. "Astridgruppen" består av Ylva Dahlman, Astrid Hoppe, Roger Pettersson, Mari Zetterquist, Bo Johansson, Bengt Ekman och undertecknad. Christian Swensson

6 Sammanfattning Föreliggande rapport redovisar dels en kortfattad litteraturstudie i djuretik dels resultat från en egen enkätundersökning och intervjuundersökning av lantmästarstuderande. Enkäten utfördes bland studerande som påbörjade utbildningen 1997 under deras första termin och intervjuerna genomfördes bland studerande som påbörjade utbildningen 1996 under deras sista termin. Syftet med undersökningen var att ge en kortfattad litteraturöversikt över djuretik ur svensk och internationell synvinkel och att kartlägga inställningen till djuretiska frågor hos studerande inom lantmästarprogrammet. Studien Ms också ses som ett pilotprojekt för att analysera undersökningsmetodiken med målsättningen att utöka studien till att omfatta alla djurslags utbildningar inom SLU. Den moderna djuretiska debatten startade i början på sjuttiotalet med Peter Singer's bok "Animal Liberation" på svenska "Djurens frigörelse". Därefter har ämnet diskuterats livligt framförallt i västvärlden. Det finns olika djuretiska inriktningar t.ex. utilitaristiska inriktningar representerad av Peter Singer och rättighetsetiker representerad av Tom Regan. Resultat från enkätundersökningen visar att lantmästarstuderande är intresserad av djuretiska frågor och att problematiken bör diskuteras mer i utbildningen. Flera djurskötselåtgärder ger dock upphov till etiska problem t.ex. ansåg en majoritet av lantmästarstuderande att förbudet mot kodressörer var felaktigt. Vid intervjuundersökningen framkom bland annat att man anser att det är viktigt att informera konsumenterna om svenskt lantbruk för att skapa en rättvisande bild i massmedia. Flera studenter har arbetat som djurskötare utomlands och påpekade den stora skillnaden mellan inställning till djurskydd mellan Sverige och t.ex. Australien, USA och Canada. Studiens syfte och mål samt kort projektbeskrivning Syftet med denna studie har varit att undersöka inställningen till djuretiska frågor hos lärare och studerande vid SLU inom djurområdet (veterinärer, husdj ursagronomer, lantmästare med husdjursinriktning, hippologer och djursjukvårdare). Den bakomliggande hypotesen är att det finns skillnader i inställningen till djuretik mellan de olika utbildningarna och att skillnaderna kan förklaras dels med studenternas tidigare erfarenheter dels med utbildningarnas olika traditioner eller kunskapssyn inom området. En annan hypotes är att det finns stora skillnader mellan studenter inom respektive utbildning. Målsättning med den första redovisningen av studien har varit ; Ge en kortfattad litteraturöversikt över djuretik ur svensk och internationell synvinkel. Kartlägga inställning till djuretiska frågor hos studerande vid la ntmästarprogrammet. 6

7 Djuretik i undervisningen; bakgrund Inledning Den moderna djuretiska debatten startade i början på sjuttiotalet med Peter Singer' bok Animal Liberation på.svenska djurens frigörelse (Singer, 1975). Därefter har djuretik diskuterats livligt, framförallt i USA, Storbrittanien och Australien. Även den svenska debatten har kommit igång även om den inte har varit lika högljudd och den startade något senare än de anglosaxiska länderna. I veterinärkåren har etiska frågor diskuterats till och från under lång tid Jeneskog, 1986; Hedner & Jansson, 1998) Astrid Lindgren startade under mitten av åttiotalet en djurskyddsdebatt som resulterade i en ny djurskyddslag 1988 ( Persson, 1985; Lindgren & Forslund, 1990; SFS, 1988). Enligt Gålmark (1997) genomgår rörelser med moraliskt innehåll tre faser; löje, diskussion och acceptans. Exempel på detta är kvinnorörelsen eller miljörörelsen. Den djuretiska debatten, även kallad djurrättsrörelsen, har enligt samma författare lämnat det första stadiet och finns med bland de stora samhällsfrågorna. Den internationella publiceringen inom området är omfattande och det finns även hel del översiktlig litteratur på svenska; Peter Singer's bok är översatt till svenska, denna bok anses också vara "bibeln" i veganrörelsen. Det finns en utmärkt antologi över den filosofiska debatten i djuretik "Djur & människor", redaktör Lisa Gålmark. Det finns även en filosofisk granskning av veganismen, "Djur är inte människor" av Ingemar Nordin. Men ämnet har naturligtvis diskuterats på olika sätt under lång tid. Vad är djuretik? Ordet etik härstammar från det grekiska ordet ethos som betyder sed. Exempel på ord där sed ingår och har en etisk förklaring är till exempel sedlighet, sedvänja eller sedvanerätt. Etiska frågeställningar behandlar värdefrågeställningar till exempel om något är rätt eller orätt. Den etiska forskningen kan delas in i tre huvudområden (Andersson, 1998); Deskriptiv etik, studera de värderingar som finns hos en individ, en grupp eller ett samhälle Normativ etik. Man försöker besvara vad som är rätt, gott, ont,plikt. Värdeteori. Man analyserar de etiska termerna. Det finns flera olika definitioner på vad etik och speciellt djuretik omfattar till exempel; "Etik handlar om vad vi människor får och bör påverka oss själva och vår omvärld, såväl i vårt individuella handlande som genom politiska beslut" ( MUNTHE, 1997). Etik är den uppsättning regler, principer eller värderingar om vad som är rätt eller fel, bra eller dåligt, rättvist eller orättvist, plikt eller skyldighet och som vägleder individens uppförande eller de tror bör vägleda deras uppförande. Djuretiska frågor behandlar inställning till djur avseende sättet att hålla djur, djurskydd och djurens roll i förhållande till oss människor (Rollin, 1995). Det är också viktigt att skilja på social etik och personlig etik. Den sociala etiken finns inskriven i lagar och förordningar och vårt samhälle bygger på att vi följer dessa. Det är också viktigt att slå fast att etiska normer kan förändras från att vara personliga till att bli social eller samhälleliga etiska normer t.ex. arbetsrättslagstiftning eller tvärtom (t.ex. sexuellt beteende hos människor) (Rollin, 1995). Etik är alltså en teoretisk förklaring av vår moral ett sätt att ge en mer principiell förklaring av vår moraliska uppfattning. En moralisk uppfattning eller ståndpunkt skiljer sig från "tyckande" som grundar sig på vår personliga uppfattning genom att en moralisk uppfattning eller ståndpunkt bör grunda sig på olika argument, bra eller dåliga. Det går att argumentera för eller emot den moraliska ståndpunkten och därmed få en objektiv förklaring till den - en etisk förklaring. 7

8 I etiska diskussioner är det viktigt att man tar hänsyn till kända fakta, om man till exempel diskuterar om det är etiskt riktigt att använda tillväxthormon till mjölkkor för att öka mjölkavkastningen och förkastar detta för att mjölkens kvalité försämras och detta ej stämmer (många undersökningar har visat att mjölkens kvalité påverkas ej av tillväxthormon) så blir den etiska diskussionen meningslös. Ett svårare problem i djuretiska diskussioner kan vara att undvika dubbelmoral som följande exempel visar: Om man tycker att det inte finns några principiella skillnader mellan selektiv avel och genöverföring bör man antingen förkasta eller godkänna bägge metoderna samtidigt (Holtug et al., 1996) Olika etiska inriktningar Enligt Munthe (1997) är det ur jordbrukssynpunkt relevant att tala om 4 olika konkurrerande etiska grundhållningar; Traditionell pliktetik. Exempel på detta är Tio Guds Bud. Pliktetiken förbjuder vissa handlingar oavsett konsekvensen. Det finns absolut moraliska gränser för vad vi får göra. Kontraktsetiken. Moraliska krav baserar sig på ömsesidiga överenskommelser mellan olika människor, moralen uppstår i en förhandling mellan olika aktörer med motstridiga egenintressen. Rättighetsetiken. Även denna hållning utgår från att människor har olika mål och anspråk men rättighetsetiken ger enskilda individer ett garanterat moraliskt skydd. Nyttoetiken eller utilitarismen. Utgångspunkten är även här att enskilda individer har motstridiga intressen. Till skillnad mot rättighetsetiken tar nyttoetiken inte bara hänsyn till styrkan hos enskilda intressen utan även antalet enskilda intressen som påverkas. Det är alltså önskvärt att tillgodose så många intressen som möjligt. Människans inställning till djur ur historisk synvinkel Så länge som människor har haft husdjur har man också haft en etik som talar om hur man bör behandla djuren. Den traditionella etiska inställningen har varit att man inte bör vara grym mot djuren. Denna uppfattning finns både i bibel, hos de gamla grekerna och även i den ortodoxa katolska teologin (Rollin, 1995). Hur djur uppfattas och behandlas beror inte så mycket på religionen utan mer på ett områdes kulturella värderingar och normer. Ett exempel på detta är inställningen till tjurfäktning som skiljer sig mellan kristna länder som Spanien och Sverige (Petterson, 1996). Även i islam uttrycks djurs rättigheter och de rättslärde anger till exempel hur stora bördor en åsna får bära (Dahlstrand, 1996). Domesticering av djuren innebar att husdjuren utnyttjades samtidigt som de i utbyte fick ett antal fördelar. Skälen för att domesticera djuren var (Adalsteinsson, 1993 ); Vakthållning och hjälp under jakt Köttproduktion Produktion av andra födoämnen Produktion av råvaror till kläder och prydnadssaker Funktion som rid och dragdjur Budbärare Fördelarna som djuren fick var skydd mot rovdjur och sjukdomar och foder året om. Detta fungerade inte alltid på bästa sätt, den norska kon har karakteriserats som "Produktet af mange Hundrede Aars Sult" (Adalsteinsson, 1993). De begränsningar som djuren utsattes för var (Lindhe, 1996); Begränsningar av djurens rörelsefrihet Avlivning av djuren utifrån människans önskemål och behov Val av föräldrar till nästa generations djur Den traditionella djurhållningen hade ett ömsesidigt "socialt" kontrakt mellan människa och djur. Om människa tar hand om djuren ger djuren tillbaka mjölk, kött och fibrer. Om djuren trivdes, trivdes även producenten. Det innebar inte att tillvaron var lätt för djuren, det kunde vid vissa tillfällen vara brist på vatten och foder. Men djuren led inte på grund av grymhet utförd av mänsklig hand och det behövdes inte många lagar för att reglera djurhållningen på grund av den nära kontrakten husdjur och skötare (Rollin,1995). 8

9 Faktorer som förändrar djuretiken Efter andra världskriget har jordbruket och därmed Enligt Friend (1990) finns det följande faktorer till animalieproduktionen industrialiserats. den nordamerikanska diskussionen i djuretiska frå - Antalet djur som användes i biomedicinsk forskgor; ning ökade dramatiskt fram till sextiotalet. 1. Djurens juridiska ställning. Från 1300-talet och Produktiviteten ökade dramatiskt i jordbruket fram till 1900-talet kunde djur placeras inför dom- och därmed i animalieproduktionen. Antalet utövare stol i Europa. Djurens ansågs ansvariga för sina i jordbrukssektorn har samtidigt minskat radikalt i handlingar och de kunde dömas till tortyr och det västerländska jordbruket. Animalieproduktionen även avrättning. har förändrats till att bli storskalig och mindre ar- 2. Kristendomen. Det finns flera ställen i bibelns som betskrävande. Ur husdjurens synpunkter har det medvisar att den kristna synen är att människan är fört följande negativa konsekvenser (Rollin,1995); härskare över djuren (Första Mosebok, 1 :27-28) Produktionssjukdomarna har ökat. Till exemoch djuren är till för människans skull och inte pel medför kraftfoderrika foderstater ökade problem tvärtom (Första Mosebok, 9, 1-3). med leverbölder. Detta beror i sin tur på ökad intensi- 3. Descarters "djurmaskinmodell". Descartes skilde tet i uppfödning av nötkreatur orsakad av större ekopå människa och djur och menade att djuren är nomisk press. maskiner i och med att de inte kan tala eller reso- Den mänskliga individuella tillsynen per djur har nera. minskat, bäst exemplifierat i större slaktsvinsbesätt- 4. Filosofen Jeremy Bentham ( ) argu- ningar eller stora burhönsanläggningar. menterade emot bl.a. Descartes syn. Bentham Miljön har försämrats, mindre yta per djurenansåg att det viktiga är inte om ett djur kan tala het, mindre sociala kontakter och en tråkigare miljö. eller resonera utan det viktiga är om de kan känna Ovanstående är den negativa bilden av utveckeller uppleva saker, till exempel glädje eller smärta. lingen inom animalieproduktionen. Det finns många 5. Albert Schweitzer's "Etik av vördnad för livet". som hävdar att en ökad besättningsstorlek i och för Det viktiga är att känna respekt och vördnad för sig inte behöver innebära något problem, det finns djuren - djur som används i läkemedelsforskning många goda tekniska lösningar som fungerar bra i en och i animalieproduktionen skall behandlas på ett storskalig produktion. Med den förlorade kontakten anständigt sätt. mellan människa och djur kvarstår (Lindhe, 1996) 6. Porträtt av djur i massmedia, till exempel olika Urbaniseringen av samhället har medfört att Disneyfigurer. Detta har färgat ungdomars syn på människorna har tappat den naturliga kontakten med djurs uppträdande sedan början av fyrtiotalet. jordbruket. Animalieproduktionen har utvecklats i en riktning som inte konsumenterna har känt till. När Friend (1990) menar att debatten inte är ny vanliga konsumenter plötsligt via media får klart för däremot har antalet människor som sysslar med djur- sig hur animalieproduktionen fungerar kan det bli ett skötsel minskat radikalt i västvärlden samtidigt som brutalt uppvaknande och ett konstaterande att bilden den vetenskapliga kunskapen om djurs kommunika- av jordbruket inte stämmer längre. I Storbritannien tionsförmåga och perceptionsförmåga ökat drastiskt. gav boken "Animal Machines" av Ruth Harrisson Rollin (1995 )menar att det finns flera socio- (utgiven 1964) upphov till en väldig debatt. Boken kulturella förklaringar till att de djuretiska frågorna gav en inblick i det industrialiserade jordbruket och har kommit i fokus mer och mer. medförde en sådan debatt i Storbritannien så att en Det "sociala" kontraktet och därmed den un- kunglig kommission tillsattes "Brambell Commission" derförstådda etiska djurhållningen bröts efter andra för att analysera frågan och komma med rekommenvärldskriget på grund av två samtidiga utvecklingar dationer för att förbättra situationen. Klyftan mellan (Rollin,1995): den moderna animalieproduktionen och gammaldags Den traditionella djurhållningen i jordbruket husdjursskötsel medförde att bl.a. Astrid Lindgren förändrades (som också kan märkas att ordet hus- drev en framgångsrik kampanj för att förbättra husdjursskötsel har ersatts av ordet animalieproduktion). djurens förhållanden. Detta medförde att Sverige fick 9

10 en ny djurskyddslag 1988 som anses vara den djurskyddslag i världen som mest har påverkats av de djuretiska strömningarna (Rollin,1995). Media uppmärksammar djurskyddsfrågor och "Animal Welfare" frågor mycket starkt. Orsaken är att "Animal sell papers" (Rollin,1995).Sedan andra världskriget har många orättvisor i världen uppmärksammats som t.ex. rasfrågor, rättvisa för ursprungsbefolkningar, kvinnofrågor och utrotningshotade raser. Världsbefolkningen uppmärksammar och debatterar orättvisor på helt annat sätt än tidigare. Filosofer har diskuterat och fört ut sina tankar om djuretik och därmed artikulerat den diskussion som förts bland vanliga människor. Den filosofiska debatten Den första frågan i den djuretiska diskussionen är om djur har några rättigheter eller inte, om djuren har en moralisk status. Rent intuitivt anser nog de flesta svenskar att så är fallet, om man inte anser detta, så är den djuretiska diskussionen helt meningslös. Följande avsnitt är ett exempel på olika djuretiskaståndpunkter som är formulerade av olika filosofer (personer med akademisk examen inom området). Sandö et al. (1997), skriver om 4 olika sätt att se på människans skyldigheter mot djuren. Utilitarismen. Jeremy Bentham anses vara den förste som formulerade den utilitaristiske ståndpunkten. Den mest kände filosofen inom djuretiken, Peter Singer, har en utilitaristisk uppfattning. Det viktiga för en utilitarist är att det som betyder något är hur någon eller några påverkas av vad vi gör inte vilken art eller ras den eller de tillhör som gör något. Man väger samma olika intressen och de intressen som väger tyngst bestämmer vad som skall göras. Den utilitaristiska ståndpunkten är inte bara rätt och fel utan att det går även att resonera i termer som sämre eller bättre. Det innebär att konsumenten kan påverka uppfödningsformen för djur genom att köpa kött från en produktionsform som ger en bra miljö under djurens uppfödning. Däremot kan en utilitarist diskutera strategin för att genomföra olika förändringar inom animalieproduktionen. Peter Singer är inte vegetarian för att det är fel att slakta djur då de inte kan förstå eller inse vad döden innebär utan han är vegetarian för att kommersiell animalieproduktion medför att djur lider. Problem med denna etiska ståndpunkt är att samma synsätt kan tillämpas på förståndshandikappade människor. Det förklarar debatten som blev när Peter Singer besökte Sverige under hösten Djurens rättigheter. Djurens rättigheter formulerade av filosofen Tom Regan: "Totalt avskaffande av användning av djur inom vetenskapen" "Totalt avskaffande av kommersiell djurhållning inom lantbruket" "Totalt avskaffande av nöjes- och kommersiell jakt och fällfångst" Tom Regan anser att det grundläggande felet är systemet som tillåter oss att betrakta djuren som våra resurser, att djuren är här för vår skull (Regan, 1997) Djuren har precis som människor ett moraliskt värde. Det finns flera konflikter mellan den utilitaristiska uppfattningen och den djurrättsliga uppfattningen - man har till exempel olika syn på djur som används inom läkemedelsforskning. För en utilitarist är det lätt att försvara att djur används inom läkemedelsforskningen om syftet är att hitta ett läkemedel för ett stort antal djur eller människor. Den djurrättsliga uppfattningen är i grunden att det är fel att använda sig av djurförsök. Artintegritet. Denna uppfattning betonar värdet av olika arter, varje art har ett egenvärde. Utrotning av en art är dåligt i sig själv, inte för att det påverkar djur eller människors välfärd. I förlängningen leder detta till flera problem. Hur skall man betrakta den genetiska statusen vid ett viss givet tillfälle? En arts genuppsättning har genom evolutionen ständigt förändrats och det finns ingenting som slår fast när en art har nått slutstadiet. Ett annat problem är att avelsarbete kan innebära att man bedriver ett avelsarbete för ökad sjukdomsresistens, t.ex. ökad motståndskraft mot mastiter hos mjölkkor. Det innebär att man förändrar en arts genpool men samtidigt "förbättrar" arten. 10

11 Agentcentrerad uppfa ttning. Denna ståndpunkt menar att man ska se på människor som moraliska agenter. Det innebär att det viktiga är hur vi behandlar djuren för är vi grymma mot djuren kan det i förlängningen innebära att vi är grymma mot människor. Filosofen Immanuel Kant företräder denna uppfattning. Det är moraliskt fel att vara grym mot djur. Problem med denna ståndpunkt är att den är ganska vag och egentligen bygger på en konservativ uppfattning. Hybriduppfattningar. Det finns flera åsikter som kombinerar ovanstående uppfattningar. Till exempel åsikten om att alla arter kan bevaras kombineras med att det är viktigt med välfärd för både djur och människor. En annan hybriduppfattning som kombinerar den utilitaristiska ståndpunkten och djurrättsrörelsen är att man får inte tillfoga djur ett kraftigt lidande oavsett konsekvenserna för andra djur eller människor men slakt kan tillåtas om det medför positiva konsekvenser för andra inblandade. Kritik mot Peter Singers och Tom Regans filosofiska ståndpunkt Nordin. (1997), argumenterar mot de moralfilosofiska riktningar som utgör den filosofiska bakgrunden till veganismen, den utilitaristiska riktningen och rättighetsetiska riktningen. Invändningen mot den utilitaristiska filosofien är att det är svårt eller omöjligt att värdera olika lustoch lustkänslor på ett riktigt sätt för att optimera den samlade mängden av lustkänslor i världen. Dessutom innebär det att fokuserar på känslor och inte individer vilket innebär att man kan tänka sig att offra individer för att öka mängden lustkänslor. Denna ståndpunkt strider mot de flesta människors moraliska intuition. Huvudinvändningen mot den rättighetsinriktningen är att om människor och djur har samma moraliska värde då har människan under jägarsamhället varit brottslingar och de jägarfolk som finns kvar i världen är kriminella. Nordin menar att det finns en grundläggande moralisk skillnad mellan djur och människor. Djur har ingen moral och kan inte leva enligt etiska regler. Däremot har djur moraliskt värde. Problem i den djuretiska debatten Hur avgör man om ett djur mår bra? Vem avgör om ett djur mår bra? Svaren på dessa frågor har naturligtvis betydelse för skapande och tolkning av djurskyddslagen och djurskyddsfrågor och därmed också betydelse för den etiska debatten. Rent juridiskt finns svaren tolkade i lagar och förordningar och det finns också reglerat vem ska bedöma detta yrkesmässigt. Beslut i djurskyddsfrågor skall baseras på kända vetenskapliga fakta (Keeling, 1996). Tyvärr finns det, enligt Keeling (1996) ingen erkänd vedertagen uppfattning vad som menas med "Animal welfare". Det går att urskilja åtminstone tre olika typer av definitioner efter Keeling, (1996): 1. "Welfare is a state of complete mental and physical health, where the animal is in harmony with is environment" (Hughes, 1976). Problemet med denna definition är att den inte går att kvantifiera. 2. "The welfare of an individual is its state as regards its attempt to cope with its environment" (Broom, 1996). En miljö som det är enkelt att leva i är en bra miljö. 3. "Welfare is solely dependent on what animal feel" (Duncan et al.,1989). Bedömningen av välfärd måste baseras på experiment där det är möjligt att avläsa djurens subjektiva upplevelser. Keeling, (1996) menar dock att de flesta är överens om de väsentliga aspekterna på animal welfare, det är tyngdpunkten som skiljer de olika uppfattningarna åt. Indikatorer för "animal welfare" Man brukar skilja ut fyra olika typer av indikatorer; Hälsoindikatorer. Att ett sjukt djur inte mår bra är självklart men när är ett djur sjukt? Det är svårt att definiera, dessutom är det många sjukdomstillstånd som visar sig subkliniskt. Produktionsindikatorer. Tyvärr finns det många exempel på att mer eller mindre sjuka djur uppnår bra produktionsresultat. Kor med försämrad klövhälsa eller subklinisk mastit kan uppvisa förvånansvärd bra produktion. 11

12 Fysiologiska indikatorer. Det kan vara svårt att fast- fling mellan basvetenskaper som t.ex. fysiologi, geneställa normalvärden och ett högt värde på ett stress- tik och mikrobiologi och tillämpade ämnen som prohormon kan vara både positivt och negativt. duktionsteknik eller utfodring. Det innebär att äm- Etologiska indikatorer. Även här är det svårt att nets innehåll skall ständigt förändras. Utan förändslå fast vad som är naturligt beteende och vad som ring stoppas utvecklingen (Kauffman, 1992; Harmon, är stört beteende. 1992). Hur den djuretiska debatten skall föras in i den De flesta forskare anser att man måste kombi- högre undervisningen finns det flera åsikter om. Frinera olika indikatorer för att kunna uttala sig om end (1990) påpekar att det är viktigt att förstå den "animal welfare". Det är också viktigt att slå fast vissa historiska bakgrunden för att kunna förstå den nuvatröskelvärden så att inte ett bra resultat från en indi- rande debatten. Han menar att det är viktigt att de kator uppväger ett dåligt resultat från en annan indi- studerande kan argumentera i debatten och att de kator. framföra sina åsikter för att förbättra bilden av animalieproduktionen hos konsumenterna. Friend "Etisk bokföring". Det finns flera sätt att använda (1990), avslutar med att säga att en praxis som är indirekta indikatorer för att bevisa eller hävda att man accepterad inom animalieproduktionen jordbruket har en god djurhälsa eller etisk riktig animalieproduk- kan förbjudas beroende på att den allmänna opionen tion. LRF i Sverige har satsat på ett speciellt program inte accepterar den. En annan tolkning görs av Getz "Sveriges bönder på väg mot världens renaste lant- at al. (1990), som menar att utmaningen av djurrättsbruk" där man med hjälp av en egen egenkontroll rörelser etc. troligen leder till förbättring av animalieförsöker kontrollera eller förbättra produktionsfor- produktionen. merna. Utöver detta har många lantbrukskooperativ egna program t.ex. Scans "program" Omsorg i djur- Högre utbildning. Lund. (1997) har utfört en enskötseln", Svenska Djurhälsovårdens hälsokontroll dersökning över hur många universitet som erbjuder -och fjäderfäbranschens hälsokontroll ( Lantbrukarnas doktorandkurser i "animal welfare". Undersökningen riksförbund, 1998 ). genomfördes via brev och e-post 1995, undersök- I Danmark driver Statens Husdyrbrugsforsök, ningen omfattade 60 personer i 12 olika länder. Foulum, ett projekt tillsammans med den Bioetiska Hennes slutsatser från denna undersökning var gruppen vid inst. för filosofi, pedagogik og retorik vid att; Köpenhamns universitet som kallas för etisk bokföring. En kort sammanfattning av den etiska bokfö- Många universitet har uppfattade det stora intresringen är att man försöker styra företaget även ur ett set för frågorna och de studerande var mycket inetiskt perspektiv tillsammans med de traditionella styr- tresserade instrumenten, pengar, makt och regler (Pruzan, 1994). 21 universitet i 10 olika länder i Europa, Amerika I den etiska bokföringen tas hänsyn inte bara till lant- och Australien erbjöd eller hade konkreta planer brukaren utan även till konsumenter, framtida gene- på att under våren 1995 starta doktorandkurser i rationer och husdjuren. Den etiska värderingen av lant- "animal welfare" eller ämnesområden relaterade bruket sker ur många aspekter, t.ex. biologisk mång- till "animal welfare". De flesta kurserna som refald, miljöpåverkan, djurens välfärd etc. (Sörensen, dan fanns tillgängliga hade startas under senare 1996) år. Troligen kommer kursutbudet att öka. Djuretik i jordbruksutbildning Husdjurskunskap eller husdjursvetenskap (engelska "Animal Science") är ett tillämpat ämne vilket innebär att det är ett rörligt mål vars innehåll ändras beroende på förändringar i samhället eller förändringars 4 nya professorsämbeten i "animal welfare" hade nyligen tillsatts eller var under utannonsering i Europa. Nya Zeeland hade ett ämbete under 1994 och både USA och Kanada hade var sin tjänst under tillsättning. i de studerandes intresseområden. Ämnet är en bland- 12

13 Flera universitet hade etablerat "centrumbildningar för att bevaka området. Få kurser fokuserade speciellt på animalieproduktionsdjur och etikfrågor behandlades styvmoderligt jämfört med vetenskap och "animal welfare". Sedan denna undersökning genomfördes har i Skandinavien inom lantbruksområdet en professur tillsats i Danmark (Kunglige Veterinär och Landbohöjskole) som bevakar ämbetsområdet och åtminstone en doktorandkurs genomförts i juni 1998 i KVL:s regi "Ethics and scientific method with a special view to animal production and health och en planeras till våren 1999 Ethics and Animal husbandry (SLU, Skara) Den statliga rådgivningen i USA inom jordbruksområdet organiseras från amerikanska universitet i de olika delstaterna. En undersökningen genomfördes för att besvara följande frågor; 1. Rådgivarnas förväntningar på attityden till "animal rights and welfare" från olika producentkategorier. Svarsalternativen var stark, moderat, låg eller inget hänsyn. 2. Om den statliga rådgivningen organiserade utbildningsprogram inom "animal rights and welfare" 3. Rådgivarnas åsikt om vilka ämnen och grupper som ska ingå i universitetets strategiska planeringsgrupp inom "animal rights and welfare" Enkäten besvarades från universitet i 41 stater. På första frågan ansågs får och nötköttsproducenter och även "hästproducenter" ha "låg" hänsyn medan svin-, mjölk- och äggproducenter hade en moderat inställning till dessa frågor. 11 stater rapporterade att de hade samarbete med lantbruksorganisationer i dessa frågor. 2 stater hade särskilda personer som ansvarade för undervisningen medan 3 stater hade speciella kommitteer som ansvarade för undervisningen i "animal rights and welfare". Alla stater samarbetade med vetenskapsmän inom husdjursområdet, veterinärer, ekonomer och lantbrukare däremot var filosofer var ej välkomna att delta i undervisningen i de nordöstra och södra staterna medan de centrala och norra staterna hade en positiv inställning till medverkan av dessa. De nordöstra staterna ville ej samarbeta med 4Hledare (Getz et al., 1990). Djuretik i lantbruksskoleutbildningar. Den internationella konferensen " The status of animals, Ethics, Education and Welfare" som genomfördes 1989 i Nottingham, England, diskuterade bland annat undervisningsfrågor. Flera talare betonade vikten av att diskutera inställningen till djur, inte bara på lantbruksskolor, utan även lägre ned i skolsystemet. Attityden till djur sägen något om inställningen till människor (Paterson, 1989). En undersökning utförd i England visade att 20% av lantbruksskolorna hade "animal welfare" som ett speciellt ämne och 30% av skolorna hade en lärare med speciellt ansvar för dessa frågor (Milburn, 1989). Inställning till djur hos skolelever. Paterson, (1989), redovisar resultat från undersökningar utförda på åttiotalet i USA och England för att undersöka barns attityder till djur. Enligt dessa undersökningar verkar engelska barn ha en tidigare känslomässig kontakt med djur jämfört med amerikanska barn. Enligt en amerikansk undersökning kan man dela in barns utveckling i följande stadier, upptäckande, emotionell och etisk. Det sista stadiet inträffar någon gång i årsåldern, då kan barn börja diskutera etiska frågor i samband med djur. Varför skall man engagera sig i den etiska debatten"? Sandö et al. (1997) besvarade frågan "Varför skall man engagera sig i den etiska debatten"? på följande sätt; "Många människor saknar en djuretisk ståndpunkt som kan vägleda dem synen på hur modern animalieproduktion skall bedrivas. Vi vill ha rationella skäl för att inta en viss ståndpunkt. Moraliska argument kan ha långsiktiga effekter på opinionsbildningen" "Nackdelarna med att engagera sig i en etisk debatt är att den tar tid och kraft och att den faktiskt kan förändra våra etiska ståndpunkter". 13

Sveriges bönder om djur och etik.

Sveriges bönder om djur och etik. Våra värderingar och vårt sätt att handla ska leda till att djuren får en god djurhälsovård, sina grundläggande fysiologiska behov tillgodosedda, möjlighet att bete sig naturligt, skydd mot smärta, lidande

Läs mer

Moralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva.

Moralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva. Moralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva. Sokrates Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 HT 2013 Fritz-Anton Fritzson, doktorand i praktisk filosofi e-post: fritz-anton.fritzson@fil.lu.se

Läs mer

Artpartiskhet (speciecism)! = att fästa mindre vikt (eller ingen vikt) vid ett intresse enkom för att det finns hos en annan art än den egna!

Artpartiskhet (speciecism)! = att fästa mindre vikt (eller ingen vikt) vid ett intresse enkom för att det finns hos en annan art än den egna! På programmet: Jämlikhet för djur? Artpartiskhet (speciecism)! = att fästa mindre vikt (eller ingen vikt) vid ett intresse enkom för att det finns hos en annan art än den egna! Lika diskriminerande som

Läs mer

Djuretik. Vetenskap, politik, strategi. moralfrågan. Indirekta vs direkta skäl

Djuretik. Vetenskap, politik, strategi. moralfrågan. Indirekta vs direkta skäl Djuretik Henrik Ahlenius, Filosofiska institutionen LIME, Karolinska institutet Vetenskap, politik, strategi Vilken betydelse har djurförsök för vetenskapens framåtskridande? Vilka regler bör omgärda användningen

Läs mer

TACK SLU! Samhällsdebattör-häftigt! Tillsammans, Omsorg, säkra svensk Mat

TACK SLU! Samhällsdebattör-häftigt! Tillsammans, Omsorg, säkra svensk Mat TACK SLU! Samhällsdebattör-häftigt! Tillsammans, Omsorg, säkra svensk Mat GE INTE UPP! Djurskyddslag 1988:534 Grundläggande bestämmelser om hur djur skall hållas och skötas 2 Djur skall behandlas väl

Läs mer

DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17

DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 Allt material på dessa sidor är upphovsrättsligt skyddade och får inte användas i kommersiellt

Läs mer

Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013

Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013 Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013 Fritz- Anton Fritzson, doktorand i praktisk filosofi e-post: fritz-anton.fritzson@fil.lu.se 2 Litteratur Lars Bergström, Grundbok i värdeteori, 2 uppl. (Tidigare

Läs mer

Moralisk oenighet bara på ytan?

Moralisk oenighet bara på ytan? Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta

Läs mer

Amerikanerna och evolutionen

Amerikanerna och evolutionen KREATIONISM Amerikanerna och evolutionen Jesper Jerkert refererar några nya enkäter om amerikanernas inställning till kreationism och evolution. DÅ OCH DÅ publiceras resultaten från enkäter som undersökt

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI ETIK VT-15 DJURETIK OCH MORALISK STATUS

INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI ETIK VT-15 DJURETIK OCH MORALISK STATUS ETIK VT-15 DJURETIK OCH MORALISK STATUS JOHN ERIKSSON Idag Kort föreläsning Djuretik och moralisk status Diskussion i smågrupper Återsamling och diskussion i helklass Djuretik, meningen med livet och rättigheter

Läs mer

Etiska aspekter på fiskars eventuella. petra.andersson@chalmers.se

Etiska aspekter på fiskars eventuella. petra.andersson@chalmers.se Etiska aspekter på fiskars eventuella smärtupplevelser petra.andersson@chalmers.se Lite varningar Det här är inte naturvetenskap. En beskrivning av fiskars nervsystem etc ger inte svar på frågan om fiskar

Läs mer

Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön.

Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön. Möjligheter Uppgiften Har alla människor i Sverige likvärdiga möjligheter att skaffa sig en utbildning, välja bostad, få ett jobb samt att lyckas inom de områden i livet som är viktiga? Beskriv, resonera

Läs mer

Examinationen. Bergström & Rachels. Inledning: Vad är moralfilosofi? består av två separata delar:

Examinationen. Bergström & Rachels. Inledning: Vad är moralfilosofi? består av två separata delar: Bergström & Rachels 12 föreläsningar + 1 diskussionsseminarium per grupp För gruppindelning se separat dokument Examinationen består av två separata delar: 1. Bergström examineras genom en inlämningsuppgift

Läs mer

Remiss, förslag till nya regler i kapitel 16 Import och införsel:

Remiss, förslag till nya regler i kapitel 16 Import och införsel: 1 februari 2016 Remiss, förslag till nya regler i kapitel 16 Import och införsel: - Korrigering av tilläggskrav för animalieproduktion Svara senast 31 mars till regler@krav.se Hjälp oss att göra våra regler

Läs mer

Bilaga 4 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning deltagare i aktivitet. 1. Hur motiverad är du att genom aktiva åtgärder främja

Bilaga 4 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning deltagare i aktivitet. 1. Hur motiverad är du att genom aktiva åtgärder främja Bilaga 4 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning deltagare i aktivitet 1. Hur motiverad är du att genom aktiva åtgärder främja a) Pollinerare Medelvärde 4,65 b) Nyttodjur Medelvärde

Läs mer

Uppföljning av förbudet mot uppbundna djur och undantaget för små besättningar

Uppföljning av förbudet mot uppbundna djur och undantaget för små besättningar Uppdragsrapport 2014-07-01 Uppföljning av förbudet mot uppbundna djur och undantaget för små besättningar Bakgrund Det har funnits mycket oro kring vilka effekter förbudet mot uppbundna djur och kravet

Läs mer

Forskningsetik Statistik och vetenskapsmetodik Gustaf Öqvist Seimyr

Forskningsetik Statistik och vetenskapsmetodik Gustaf Öqvist Seimyr Forskningsetik Statistik och vetenskapsmetodik Gustaf Öqvist Seimyr Detta moment Etiska principer Forskningsetiska aspekter Forskningsfusk Försökspersoner Etisk granskning 2 Etik, moral och juridik Begreppen

Läs mer

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera.

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera. RELIGIONSKUNSKAP Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och livsåskådningar kommer

Läs mer

Vetenskap och dataanalys. Hundkursen 14 september 2015 Hans Temrin

Vetenskap och dataanalys. Hundkursen 14 september 2015 Hans Temrin Vetenskap och dataanalys Hundkursen 14 september 2015 Hans Temrin Syftet är att ge en grund för förståelsen av det stoff som presenteras på kursen rent allmänt. Vetenskapen söker kunskap om de mest skilda

Läs mer

1 Bakgrund. Skånemejeriers ambition är att leverera djuromsorg i världsklass. Mår korna bra, blir också mjölken bra.

1 Bakgrund. Skånemejeriers ambition är att leverera djuromsorg i världsklass. Mår korna bra, blir också mjölken bra. Djuromsorgspolicy 1 Bakgrund Skånemejeriers ambition är att leverera djuromsorg i världsklass. Mår korna bra, blir också mjölken bra. Om Skånemejerier Skånemejerier grundades år 1964 av skånska bönder

Läs mer

Har vi moraliska skyldigheter mot djur och natur?!

Har vi moraliska skyldigheter mot djur och natur?! Har vi moraliska skyldigheter mot djur och natur?! Kan det vara etiskt rätt att bryta mot lagen?! Är det kvinnans rätt att bestämma om hon skall göra abort?! Måste rika dela med sig till fattiga?! Född

Läs mer

Är eko reko? Boken behandlar för- och nackdelar med ekologiskt och konventionellt lantbruk, i huvudsak i ett svenskt perspektiv.

Är eko reko? Boken behandlar för- och nackdelar med ekologiskt och konventionellt lantbruk, i huvudsak i ett svenskt perspektiv. Är eko reko? Forskarna är inte överens om vilken odlingsform som är bäst för hälsa och miljö konventionell eller ekologisk odling. Vad vet de egentligen om skillnaderna? Den frågan vill den här boken ge

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Kursplaner RELIGION. Ämnesbeskrivning. Centralt innehåll. Insikt med utsikt

Kursplaner RELIGION. Ämnesbeskrivning. Centralt innehåll. Insikt med utsikt Kursplaner RELIGION Ämnesbeskrivning Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och livsåskådningar

Läs mer

Vad man bör tänka på när man har en liten ras? Erling Strandberg, professor vid institutionen för husdjursgenetik, SLU, Uppsala

Vad man bör tänka på när man har en liten ras? Erling Strandberg, professor vid institutionen för husdjursgenetik, SLU, Uppsala Vad man bör tänka på när man har en liten ras? Erling Strandberg, professor vid institutionen för husdjursgenetik, SLU, Uppsala Norsk Buhund är en ganska liten ras i Sverige. För en liten ras finns det

Läs mer

Nötkreatur och grisar, hur många och varför

Nötkreatur och grisar, hur många och varför Miljontal På tal om jordbruk och fiske fördjupning om aktuella frågor 2016-10- 24 Nötkreatur och grisar, hur många och varför Svenskt jordbruk blir allt extensivare. Mjölkkrisen har lett till att antalet

Läs mer

IP SIGILL Mjölk Flik 10 Giltig från 2011-02-01. Bakom denna flik finns information om och plats för:

IP SIGILL Mjölk Flik 10 Giltig från 2011-02-01. Bakom denna flik finns information om och plats för: Flik 10, Djuromsorg Bakom denna flik finns information om och plats för: - Skriftliga skötselrutiner för djuren (exempel) - Avtal för inhyrd djurskötare (mall) - Dokumentation av klövverkning - Informationsblad

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' 1 'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' På ett möte i Västervik den 19 juni 2001 bestämde vi i centerpartiet

Läs mer

Kan vi handla omoraliskt mot. Är det rätt eller fel med abort?

Kan vi handla omoraliskt mot. Är det rätt eller fel med abort? Kan vi handla omoraliskt mot Ska vi kvotera för jämställdhet? Är det rätt eller fel med abort? djur och natur? Bör vi äta kött? Är det någonsin rätt att döda en annan människa? Hur mycket pengar bör vi

Läs mer

9-10. Pliktetik. att man hävdar att vi ibland har en plikt att göra, eller låta

9-10. Pliktetik. att man hävdar att vi ibland har en plikt att göra, eller låta Traditionellt är alternativet till utilitarismen tanken att det finns moraliska regler som vi aldrig får bryta mot. Att följa dessa regler är vår plikt därav namnet pliktetik. Det bör dock påpekas att

Läs mer

Kommentarer till läraren

Kommentarer till läraren Kommentarer till läraren Djurförsök.info Kommentarer till läraren 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Om materialet 3 Vad kan du om djurförsök? 4 Vad tycker du och vad säger lagen? 6 Värderingsövning

Läs mer

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik prövning religionskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Religionskunskap, grundläggande Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Instruktioner och omfattning Prövningen

Läs mer

Eget val och brukares uppfattningar om kvalitet i hemtjänsten

Eget val och brukares uppfattningar om kvalitet i hemtjänsten Eget val och brukares uppfattningar om kvalitet i hemtjänsten En sammanfattning av utvärderingen av införandet av Eget val ur ett brukarperspektiv Bo Davidson Linköpings universitet och FoU-centrum Under

Läs mer

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet FILOSOFI Filosofi är ett humanistiskt ämne som har förgreningar i alla områden av mänsklig kunskap och verksamhet, eftersom det behandlar grundläggande frågor om verklighetens natur, kunskapens möjlighet

Läs mer

Praktisk etik 4! livsval och livsslut

Praktisk etik 4! livsval och livsslut Praktisk etik 4! livsval och livsslut Det moraliskt felaktiga i att döda en person som vill leva? SINGER Personens viljeattityder för framtiden önskningar, planer och andra framtidsorienterade intressen

Läs mer

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA Ämnet syftar till att berätta och förklara historien och dess betydelse för människor genom tiderna. MÅL ATT UPPNÅ ÅR 7 1. Kan kortfattat beskriva den Franska revolutionen

Läs mer

Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen

Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen Man ska vara positiv för att skapa något gott. Ryttare är mycket känslosamma med hänsyn till resultatet. Går ridningen inte bra, faller

Läs mer

Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan?

Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan? Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan? Internationella kvinnodagen inträffar 8 mars varje år och uppmärksammar jämställdhet och kvinnors situation över hela världen. Den internationella

Läs mer

Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald. Jörgen Ödalen

Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald. Jörgen Ödalen Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se 1 Utmaningen: Moderna samhällen karaktäriseras av kulturell, etnisk och religiös mångfald ( mångkulturalismens

Läs mer

Stärk djurskyddet i Europa

Stärk djurskyddet i Europa Stärk djurskyddet i Europa Europas förenta krafter maj 2009 www.centerpartiet.se Centerpartiet vill: 1. Förbättra skyddet för EU:s grisar 2. Att djur ska bedövas före slakt 3. Införa max åtta timmar långa

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Genetisk variation är livsviktig för vitaliteten och ganska snabbt även en förutsättning för överlevnaden hos en art.

Genetisk variation är livsviktig för vitaliteten och ganska snabbt även en förutsättning för överlevnaden hos en art. Naturens behov av genetisk variation Genetisk variation är livsviktig för vitaliteten och ganska snabbt även en förutsättning för överlevnaden hos en art. Då vi benämner en art i naturen som utrotningshotad

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Har storleken betydelse?

Har storleken betydelse? Emma Carlén är utbildad Husdjursagronom. Hon har forskat inom ämnet husdjursgenek om hur man på bästa sä kan hia tjurar och kor som nedärver resistens mot juverinflammaon. Emma började på Svensk Mjölk

Läs mer

Projektet Hästliv som handlar om slutet på hästens liv. Projektet drivs via HNS i samarbete med bland annat Jordbruksverket, SLU och LRF.

Projektet Hästliv som handlar om slutet på hästens liv. Projektet drivs via HNS i samarbete med bland annat Jordbruksverket, SLU och LRF. Projektet Hästliv som handlar om slutet på hästens liv. Projektet drivs via HNS i samarbete med bland annat Jordbruksverket, SLU och LRF. 1 Vad händer egentligen med hästar i Sverige när de av någon anledning

Läs mer

Svenska Rum 2 PROVLEKTION. Svenska Rum 2 (47-10451-2) Författarna och Liber AB Får kopieras 1

Svenska Rum 2 PROVLEKTION. Svenska Rum 2 (47-10451-2) Författarna och Liber AB Får kopieras 1 Svenska Rum 2 PROVLEKTION Svenska Rum 2 (47-10451-2) Författarna och Liber AB Får kopieras 1 Provlektion om djurrätt och vegetarianism Den här provlektionen består av fem sidor ur kapitlet om upplysningstiden,

Läs mer

Att bedöma. pedagogisk skicklighet

Att bedöma. pedagogisk skicklighet Att bedöma pedagogisk skicklighet Hur bedömer jag pedagogisk skicklighet? Vi blir allt fler som har anledning att ställa oss den frågan. Visad pedagogisk skicklighet är numera ett behörighetskrav vid anställning

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Barnets ställning i vårdnadstvister Elevens idé Martin har en idé om att göra sitt gymnasiearbete om barn

Läs mer

Religion Livsfrågor och etik

Religion Livsfrågor och etik Delmål Delmål 2010-06-14 Religion Skolan strävar efter att eleven: utvecklar förståelse av ställningstaganden i religiösa och etiska frågor samt en grundläggande etisk hållning som grund för egna ställningstaganden

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

När nötköttsföretaget växer 5. Produktion Sida 1 av 5

När nötköttsföretaget växer 5. Produktion Sida 1 av 5 Sida 1 av 5 Att snabbt få igång en fungerande produktion i de nya byggnaderna är A och O för lönsamheten. Det är därför viktigt att redan från start skapa rutiner för att följa upp produktionen och att

Läs mer

ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun

ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun Beslutad av omsorgs- och socialnämnden 2007-12-17 Varför en etikpolicy? Etik handlar om vilka handlingar och förhållningssätt

Läs mer

ETIK & MORAL. Vad är etik? Vad är moral?

ETIK & MORAL. Vad är etik? Vad är moral? ETIK OCH MORAL Är det någonsin rätt att döda? Är två liv mer värt en ett? Får man göra skillnad på män och kvinnor? Är skitsnack ok? Räknas en vit lögn fortfarande som en lögn? Vem är mest värd i världen?

Läs mer

Kursplan för SH Samhällskunskap A

Kursplan för SH Samhällskunskap A Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna

Läs mer

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK Framförandeteknik Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Innehåll Inledning... 1 Retorik för lärare... 2 Rätt röst hjälper dig nå fram konsten att tala inför grupp... 3 Analys... 4 Sammanfattning:...

Läs mer

Moralisk argumentation och etiska teorier

Moralisk argumentation och etiska teorier Moralisk argumentation och etiska teorier Plan för eftermiddagen Moralisk argumentation hur det går till Etiska teorier + vad de kan lära oss Bikupediskussioner kring några exempel Gert Helgesson Faktapåståenden:

Läs mer

Korta fakta om. svensk grisuppfödning. Så skapas en hållbar. svensk grisuppfödning

Korta fakta om. svensk grisuppfödning. Så skapas en hållbar. svensk grisuppfödning Så skapas en hållbar svensk grisuppfödning lever upp till de gemensamma regler och lagar som beslutats. gör upp handlingsplaner för att skapa hög djurhälsa. säkerställer en minskad antibiotikaanvändning.

Läs mer

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004 Genus och programmering av Kristina von Hausswolff Inledning Under läsåret 3/ var jag med i ett projekt om Genus och datavetenskap lett av Carin Dackman och Christina Björkman. Under samma tid, våren,

Läs mer

Svar på remiss om ny EUförordning

Svar på remiss om ny EUförordning jordbruksverket@jordbruksverket.se Ert dnr: 4.7.21-1335/14. 2014-05-09 Svar på remiss om ny EUförordning om ekologisk produktion Övergripande kommentarer Betoning på djurskydd och beteendebehov Det är

Läs mer

Politisk teori 1 Föreläsning 6: Rättigheter och rättvisa i samtida politisk teori. Jörgen Ödalen

Politisk teori 1 Föreläsning 6: Rättigheter och rättvisa i samtida politisk teori. Jörgen Ödalen Politisk teori 1 Föreläsning 6: Rättigheter och rättvisa i samtida politisk teori Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se 1 Temat för dagens föreläsning: Hur tar man likvärdig och opartisk hänsyn till allas

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Forskningsetik Statistik och vetenskapsmetodik Gustaf Öqvist Seimyr

Forskningsetik Statistik och vetenskapsmetodik Gustaf Öqvist Seimyr Forskningsetik Statistik och vetenskapsmetodik Gustaf Öqvist Seimyr Detta moment Etiska principer Forskningsetiska aspekter Forskningsfusk Försökspersoner Etisk granskning 2 1 Var är vi nu? Vetenskapsteoretiska

Läs mer

Edward de Bono: Sex tänkande hattar

Edward de Bono: Sex tänkande hattar Edward de Bono: Sex tänkande hattar Tänkandet är vår viktigaste mänskliga resurs. Men vårt största problem är att vi blandar ihop olika saker när vi tänker. Vi försöker för mycket på en gång; vi blandar

Läs mer

Yasin El Guennouni NV3A, Tensta Gymnasium

Yasin El Guennouni NV3A, Tensta Gymnasium 1 Yasin El Guennouni NV3A, Tensta Gymnasium Innehållsförteckning Bakgrund 2 Syfte 2 Material/Metod 2 Resultat 3 Diskussion 14 Slutsats 15 2 Bakgrund Årskurs 6 elever kommer snart att ställas inför ett

Läs mer

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Resultat Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Fråga 1 Mycket inspirerande (6) till mycket tråkigt (1) att arbeta med etologisidan Uppfattas som mycket inspirerande eller inspirerande

Läs mer

Kapitel 5. Scanlon bemöter delvis invändningen genom att hävda att kontraktualistiskt resonerande är holistiskt.

Kapitel 5. Scanlon bemöter delvis invändningen genom att hävda att kontraktualistiskt resonerande är holistiskt. Men stämmer det att man har skäl att förkasta en princip endast om det vore dåligt för en om den blev allmänt accepterad? En intressant tillämpning i sammanhanget är det som Scanlon kallar fairness. Han

Läs mer

Etik- och moralfrågor är ständigt aktuella och något vi måste ta ställning till:

Etik- och moralfrågor är ständigt aktuella och något vi måste ta ställning till: 1 Blommor och bin Religion (etikdelen) Att göra det rätta Etik och moral handlar om hur vi ska vara mot varandra. När vi talar om etikfrågor eller moralfrågor kan det handla om frågor som: Är det rätt

Läs mer

Sammanfattning 2014:8

Sammanfattning 2014:8 Sammanfattning Varje år placeras i Sverige omkring 8 000 ungdomar i Hem för vård eller boende (HVB). Majoriteten av dessa placeras på grund av egna beteendeproblem, t.ex. missbruk eller kriminalitet. En

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Mattias Gårdlund Djurskyddsinspektör Specialist inom djurtransport & slakt

Mattias Gårdlund Djurskyddsinspektör Specialist inom djurtransport & slakt Mattias Gårdlund Djurskyddsinspektör Länsstyrelsen i Skåne Specialist inom djurtransport & slakt Mattias Gårdlund Djurskyddsinspektör Specialist inom djurtransport & slakt https://www.animalrights.nl/animal-rights-filmt-mishandeling-van-varkens-slachthuis-tielt

Läs mer

Har storleken betydelse? FAKTA OCH LITE TANKAR AV EMMA CARLÉN

Har storleken betydelse? FAKTA OCH LITE TANKAR AV EMMA CARLÉN Har storleken betydelse? FAKTA OCH LITE TANKAR AV EMMA CARLÉN Extremfall är intressanta Världens minsta ko Swallow 84 cm hög men kanske inte så relevanta Världens största ko Chili 2 m hög 1 ton Våra moderna

Läs mer

ATT FÅ BESTÄMMA SJÄLV AUTONOMI INOM ÄLDREOMSORGEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr

ATT FÅ BESTÄMMA SJÄLV AUTONOMI INOM ÄLDREOMSORGEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr ATT FÅ BESTÄMMA SJÄLV AUTONOMI INOM ÄLDREOMSORGEN Lars Sandman Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 Allt material på dessa sidor är upphovsrättsligt skyddade och får inte användas i kommersiellt

Läs mer

Lärarhandledning. På liv & död...

Lärarhandledning. På liv & död... Lärarhandledning På liv & död... VEM HAR RÄTT TILL MEDICIN? Studielmaterialet På liv & död - Vem har rätt till medicin? består av ett elevmagasin och en kort lärarhandledning. Syftet med materialet är

Läs mer

Vår moral och framtida generationer

Vår moral och framtida generationer Vår moral och framtida generationer Gustaf Arrhenius 2012-09-28 Ärade rektor, kollegor och övriga gäster, En av de viktigaste insikterna som sakta men säkert har trängt fram under de senaste hundra åren

Läs mer

Programmet för journalistik

Programmet för journalistik Institutionen för kultur- och medievetenskaper Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 50 00 E-post: studievagledare@medkom.umu.se www.kultmed.umu.se Utbildningsplan Dnr UmU 501-1832-11 Datum 2012-05-31

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 11

Moralfilosofi. Föreläsning 11 Moralfilosofi Föreläsning 11 Kants etik Immanuel Kant (1724-1804) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kant utvecklade inte bara en teori om moralen utan också teorier i metafysik, epistemologi,

Läs mer

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige.

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Är det inte meningen att samhället ska hjälpa de som har det mindre bra? Är det inte meningen att man ska få stöd till ett bättre mående och leverne? Är det

Läs mer

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET?

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET? BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET? VAD ÄR BARNKONVENTIONEN? VISSA BASFAKTA Barnkonventionen har funnits i över 20 år, sedan 1989. Alla länder utom USA och Somalia har ratificerat den. Vi är

Läs mer

Bakgrund. Frågeställning

Bakgrund. Frågeställning Bakgrund Svenska kyrkan har under en längre tid förlorat fler och fler av sina medlemmar. Bara under förra året så gick 54 483 personer ur Svenska kyrkan. Samtidigt som antalet som aktivt väljer att gå

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING SKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! Klappa en vän. Förskoleklass åk 3

LÄRARHANDLEDNING SKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! Klappa en vän. Förskoleklass åk 3 SKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! Klappa en vän Förskoleklass åk 3 Innehåll Innan besöket... 1 Notebook Smartboard... 1 Power point... 2 Under besöket... 2 Efter besöket... 2 Till läraren om sällskapsdjur...

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument?

Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument? Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument? Till vem riktar sig materialet? Materialet är i första hand avsett för lärare på gymnasiet, framför allt lärare i historia. Flera av övningarna

Läs mer

Pedagogikens systemteori

Pedagogikens systemteori Pedagogikens systemteori Konsekvenspedagogik Pedagogikens väsentligaste uppgift är att skapa ramar och villkor för den individuella utvecklingen genom att lägga vikt på social handlingskompetens och självbildning

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Sjuksköterskeprogrammet, 120 poäng. Study Programme in Nursing, 180 ECTS

UTBILDNINGSPLAN. Sjuksköterskeprogrammet, 120 poäng. Study Programme in Nursing, 180 ECTS Dnr: 347/2005-510 Grundutbildningsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap UTBILDNINGSPLAN Sjuksköterskeprogrammet, 120 poäng Study Programme in Nursing, 180 ECTS Ansvarig institution Institutionen

Läs mer

Anett Seeman

Anett Seeman Utfodring av Dikor Anett Seeman anett.seeman@gardochdjurhalsan.se Se helheten! Före kalvning Kalvning Diperiod Avvänjning 1 Dikons näringsbehov Kalvning Avvänjning Lågdräktighet Högdräktighet Laktation

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

Strukturen i gymnasieskolans ämnesplaner

Strukturen i gymnasieskolans ämnesplaner Om ämnet Biologi De naturvetenskapliga ämnena biologi, fysik och kemi har ett gemensamt vetenskapligt ursprung och syftar till att ge eleverna kunskaper om naturvetenskapens karaktär, om den naturvetenskapliga

Läs mer

Hans Kungliga Höghet Landsbygdsministern Bästa Guldmedaljörer, Årets Mjölkbonde Mina Damer och Herrar

Hans Kungliga Höghet Landsbygdsministern Bästa Guldmedaljörer, Årets Mjölkbonde Mina Damer och Herrar 2015-04-13 Det talade ordet gäller! Palle Borgströms inledningstal Guldmedaljen 2015 Hans Kungliga Höghet Landsbygdsministern Bästa Guldmedaljörer, Årets Mjölkbonde Mina Damer och Herrar Det är en ära

Läs mer

DISA Djurvälfärd i samband med slakt och avlivning

DISA Djurvälfärd i samband med slakt och avlivning Fotograf: Lotta Berg, SLU DISA Djurvälfärd i samband med slakt och avlivning En presentation av utbildningsmaterialet DISA Nationellt centrum för djurvälfärd (SCAW), Sveriges lantbruksuniversitet DISA

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rapport År: 2016 Organisationsenhet: Förskola Fokusområde: Samverkan Övergripande mål: Förskola och hem Deluppgift: Föräldraenkät Ingela Nyberg, Barn- och utbildningsförvaltningen,

Läs mer

Tentamen i Lantbruk och djurskydd, 7,5hp

Tentamen i Lantbruk och djurskydd, 7,5hp OBS! DENNA SIDA BEHÅLLES AV STUDENTEN UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap Lantbruk och djurskydd, 7,5hp, h-11 Kod nr: LOD11 - Tentamen i Lantbruk och djurskydd, 7,5hp 2011-11

Läs mer

POLITIK och DEBATT svenska + SO

POLITIK och DEBATT svenska + SO POLITIK och DEBATT svenska + SO Vad ska vi göra? Vi ska ihop med SO:n lära oss om allianser och olika politiska partier. Vi ska även lära oss att argumentera muntligt och skriftligt. Hur? Jo, genom att

Läs mer

733G26: Politisk Teori Bastian Lemström Är kommunismen utilitaristisk?

733G26: Politisk Teori Bastian Lemström Är kommunismen utilitaristisk? 733G26: Politisk Teori Bastian Lemström 2014-03-10 19930807-1852 Är kommunismen utilitaristisk? Inledning En fråga jag ställde mig själv, när jag läste i kurslitteraturen, var ifall man kunde anse att

Läs mer

Korta fakta om. svensk grisuppfödning. Så skapas en hållbar. svensk grisuppfödning

Korta fakta om. svensk grisuppfödning. Så skapas en hållbar. svensk grisuppfödning Så skapas en hållbar svensk grisuppfödning Verka för att alla EU:s medlemsstater lever upp till de gemensamma regler och lagar som beslutats. Verka för att alla EU:s medlemsstater gör upp handlingsplaner

Läs mer

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter Om barnkonventionen Dessa artiklar handlar om hur länderna ska arbeta med barnkonventionen. Artikel 1 Barnkonventionen gäller dig som är under 18 år. I

Läs mer

Livsfilosofins ursprung

Livsfilosofins ursprung Livsfilosofins ursprung Idag vet vi med ganska stor säkerhet att det för cirka 50 000 år sedan uppstod en stor förändring av människosläktets gener. En helt ny ras av människor fanns plötsligt på vår planet.

Läs mer

TID FÖR TOLERANS EN STUDIE OM VAD SKOLELEVER I SVERIGE TYCKER OM VARANDRA OCH SAMHÄLLET I STORT RAPPORTSERIE 1:2014

TID FÖR TOLERANS EN STUDIE OM VAD SKOLELEVER I SVERIGE TYCKER OM VARANDRA OCH SAMHÄLLET I STORT RAPPORTSERIE 1:2014 TID FÖR TOLERANS EN STUDIE OM VAD SKOLELEVER I SVERIGE TYCKER OM VARANDRA OCH SAMHÄLLET I STORT RAPPORTSERIE 1:2014 Lättläst sammanfattning Tid för tolerans Den här rapporten har fått namnet Tid för tolerans.

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer