Djuretik. i undervisningen. Christian Swenson. PEDAGOGISKT UTVECKLINGSARBETE NR 44 Uppsala 1999 ISSN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Djuretik. i undervisningen. Christian Swenson. PEDAGOGISKT UTVECKLINGSARBETE NR 44 Uppsala 1999 ISSN 0348-5994"

Transkript

1 Djuretik Christian Swenson i undervisningen PEDAGOGISKT UTVECKLINGSARBETE NR 44 Uppsala 1999 Enheten för pedagogiskt utvecklingsarbete Box 7070, Uppsala ISSN

2 Djuretik i undervisningen

3 " Många som uttalar sig om allt sånt här de vet ju inte vad det handlar om, de har liksom ingen utbildning. Visst ser det trevligt ut när korna går i hagen på sommaren. Men det är liksom inte genomförbart hela året runt. Det blir ju ofta mycket mer bråk än om de visste va det handlade om. Jag menar det ser väldigt roligt ut med bilder där folk sitter och handmjölkar men de går inte i dagens läge, det är bara att inse det. Jag tror att det är många stadsfolk som inte har en aning om någonting. Gå ut i skolorna och fråga vad mjölken kommer ifrån så är det säkert inte så många ungar som vet det egentligen." 3

4 Innehåll Förord 5 Sammanfattning 6 Studiens syfte och mål samt kort projektbeskrivning 6 Inledning 7 Vad är djuretik? 7 Olika etiska inriktningar 8 Traditionell pliktetik. 8 Kontraktsetiken. 8 Rättighetsetiken. 8 Nyttoetiken eller utilitarismen. 8 Människans inställning till djur ur historisk synvinkel 8 Faktorer som förändrar djuretiken 9 Den filosofiska debatten 10 Utilitarismen. 10 Djurens rättigheter. 10 Artintegritet. 10 Agentcentrerad uppfattning. 11 Hybriduppfattningar. 11 Kritik mot Peter Singers och Tom Regans filosofiska ståndpunkt 11 Problem i den djuretiska debatten 11 "Etisk bokföring" 12 Djuretik i jordbruksutbildning 12 Högre utbildning 12 Djuretik i lantbruksskoleutbildningar inom lantbruksområdet. 13 Inställning till djur hos skolelever 13 Varför skall man engagera sig i den etiska debatten"? 13 Egen undersökning 14 Material och metod 14 Resultat och diskussion 15 Enkätundersökningen 15 Statistisk behandling av enkätundersökningen 18 Djupintervjuer 18 Diskussion 23 Slutsatser 25 Epilog 25 Litteraturförteckning 26 Bilagor Grafisk form: Torbjörn Östling, Informationsavdelningen, SLU SLU 1999

5 Förord Denna rapport har tillkommit genom att undertecknad har erhållit finansiellt stöd från pedagogiska utvecklingsenheten vid SLU för ett pedagogiskt didaktiskt projekt. Tack för det! Stort tack till Kirsten Lindgren och Christina Söderkvist som renskrivit djupintervjuerna. Till alla studerande som besvarat enkäten och till "intervjuoffren" riktas ett varmt tack. Jag vill även tacka övriga medlemmar i "Astrid-gruppen" för intressanta diskussioner om olika pedagogiska spörsmål. "Astridgruppen" består av Ylva Dahlman, Astrid Hoppe, Roger Pettersson, Mari Zetterquist, Bo Johansson, Bengt Ekman och undertecknad. Christian Swensson

6 Sammanfattning Föreliggande rapport redovisar dels en kortfattad litteraturstudie i djuretik dels resultat från en egen enkätundersökning och intervjuundersökning av lantmästarstuderande. Enkäten utfördes bland studerande som påbörjade utbildningen 1997 under deras första termin och intervjuerna genomfördes bland studerande som påbörjade utbildningen 1996 under deras sista termin. Syftet med undersökningen var att ge en kortfattad litteraturöversikt över djuretik ur svensk och internationell synvinkel och att kartlägga inställningen till djuretiska frågor hos studerande inom lantmästarprogrammet. Studien Ms också ses som ett pilotprojekt för att analysera undersökningsmetodiken med målsättningen att utöka studien till att omfatta alla djurslags utbildningar inom SLU. Den moderna djuretiska debatten startade i början på sjuttiotalet med Peter Singer's bok "Animal Liberation" på svenska "Djurens frigörelse". Därefter har ämnet diskuterats livligt framförallt i västvärlden. Det finns olika djuretiska inriktningar t.ex. utilitaristiska inriktningar representerad av Peter Singer och rättighetsetiker representerad av Tom Regan. Resultat från enkätundersökningen visar att lantmästarstuderande är intresserad av djuretiska frågor och att problematiken bör diskuteras mer i utbildningen. Flera djurskötselåtgärder ger dock upphov till etiska problem t.ex. ansåg en majoritet av lantmästarstuderande att förbudet mot kodressörer var felaktigt. Vid intervjuundersökningen framkom bland annat att man anser att det är viktigt att informera konsumenterna om svenskt lantbruk för att skapa en rättvisande bild i massmedia. Flera studenter har arbetat som djurskötare utomlands och påpekade den stora skillnaden mellan inställning till djurskydd mellan Sverige och t.ex. Australien, USA och Canada. Studiens syfte och mål samt kort projektbeskrivning Syftet med denna studie har varit att undersöka inställningen till djuretiska frågor hos lärare och studerande vid SLU inom djurområdet (veterinärer, husdj ursagronomer, lantmästare med husdjursinriktning, hippologer och djursjukvårdare). Den bakomliggande hypotesen är att det finns skillnader i inställningen till djuretik mellan de olika utbildningarna och att skillnaderna kan förklaras dels med studenternas tidigare erfarenheter dels med utbildningarnas olika traditioner eller kunskapssyn inom området. En annan hypotes är att det finns stora skillnader mellan studenter inom respektive utbildning. Målsättning med den första redovisningen av studien har varit ; Ge en kortfattad litteraturöversikt över djuretik ur svensk och internationell synvinkel. Kartlägga inställning till djuretiska frågor hos studerande vid la ntmästarprogrammet. 6

7 Djuretik i undervisningen; bakgrund Inledning Den moderna djuretiska debatten startade i början på sjuttiotalet med Peter Singer' bok Animal Liberation på.svenska djurens frigörelse (Singer, 1975). Därefter har djuretik diskuterats livligt, framförallt i USA, Storbrittanien och Australien. Även den svenska debatten har kommit igång även om den inte har varit lika högljudd och den startade något senare än de anglosaxiska länderna. I veterinärkåren har etiska frågor diskuterats till och från under lång tid Jeneskog, 1986; Hedner & Jansson, 1998) Astrid Lindgren startade under mitten av åttiotalet en djurskyddsdebatt som resulterade i en ny djurskyddslag 1988 ( Persson, 1985; Lindgren & Forslund, 1990; SFS, 1988). Enligt Gålmark (1997) genomgår rörelser med moraliskt innehåll tre faser; löje, diskussion och acceptans. Exempel på detta är kvinnorörelsen eller miljörörelsen. Den djuretiska debatten, även kallad djurrättsrörelsen, har enligt samma författare lämnat det första stadiet och finns med bland de stora samhällsfrågorna. Den internationella publiceringen inom området är omfattande och det finns även hel del översiktlig litteratur på svenska; Peter Singer's bok är översatt till svenska, denna bok anses också vara "bibeln" i veganrörelsen. Det finns en utmärkt antologi över den filosofiska debatten i djuretik "Djur & människor", redaktör Lisa Gålmark. Det finns även en filosofisk granskning av veganismen, "Djur är inte människor" av Ingemar Nordin. Men ämnet har naturligtvis diskuterats på olika sätt under lång tid. Vad är djuretik? Ordet etik härstammar från det grekiska ordet ethos som betyder sed. Exempel på ord där sed ingår och har en etisk förklaring är till exempel sedlighet, sedvänja eller sedvanerätt. Etiska frågeställningar behandlar värdefrågeställningar till exempel om något är rätt eller orätt. Den etiska forskningen kan delas in i tre huvudområden (Andersson, 1998); Deskriptiv etik, studera de värderingar som finns hos en individ, en grupp eller ett samhälle Normativ etik. Man försöker besvara vad som är rätt, gott, ont,plikt. Värdeteori. Man analyserar de etiska termerna. Det finns flera olika definitioner på vad etik och speciellt djuretik omfattar till exempel; "Etik handlar om vad vi människor får och bör påverka oss själva och vår omvärld, såväl i vårt individuella handlande som genom politiska beslut" ( MUNTHE, 1997). Etik är den uppsättning regler, principer eller värderingar om vad som är rätt eller fel, bra eller dåligt, rättvist eller orättvist, plikt eller skyldighet och som vägleder individens uppförande eller de tror bör vägleda deras uppförande. Djuretiska frågor behandlar inställning till djur avseende sättet att hålla djur, djurskydd och djurens roll i förhållande till oss människor (Rollin, 1995). Det är också viktigt att skilja på social etik och personlig etik. Den sociala etiken finns inskriven i lagar och förordningar och vårt samhälle bygger på att vi följer dessa. Det är också viktigt att slå fast att etiska normer kan förändras från att vara personliga till att bli social eller samhälleliga etiska normer t.ex. arbetsrättslagstiftning eller tvärtom (t.ex. sexuellt beteende hos människor) (Rollin, 1995). Etik är alltså en teoretisk förklaring av vår moral ett sätt att ge en mer principiell förklaring av vår moraliska uppfattning. En moralisk uppfattning eller ståndpunkt skiljer sig från "tyckande" som grundar sig på vår personliga uppfattning genom att en moralisk uppfattning eller ståndpunkt bör grunda sig på olika argument, bra eller dåliga. Det går att argumentera för eller emot den moraliska ståndpunkten och därmed få en objektiv förklaring till den - en etisk förklaring. 7

8 I etiska diskussioner är det viktigt att man tar hänsyn till kända fakta, om man till exempel diskuterar om det är etiskt riktigt att använda tillväxthormon till mjölkkor för att öka mjölkavkastningen och förkastar detta för att mjölkens kvalité försämras och detta ej stämmer (många undersökningar har visat att mjölkens kvalité påverkas ej av tillväxthormon) så blir den etiska diskussionen meningslös. Ett svårare problem i djuretiska diskussioner kan vara att undvika dubbelmoral som följande exempel visar: Om man tycker att det inte finns några principiella skillnader mellan selektiv avel och genöverföring bör man antingen förkasta eller godkänna bägge metoderna samtidigt (Holtug et al., 1996) Olika etiska inriktningar Enligt Munthe (1997) är det ur jordbrukssynpunkt relevant att tala om 4 olika konkurrerande etiska grundhållningar; Traditionell pliktetik. Exempel på detta är Tio Guds Bud. Pliktetiken förbjuder vissa handlingar oavsett konsekvensen. Det finns absolut moraliska gränser för vad vi får göra. Kontraktsetiken. Moraliska krav baserar sig på ömsesidiga överenskommelser mellan olika människor, moralen uppstår i en förhandling mellan olika aktörer med motstridiga egenintressen. Rättighetsetiken. Även denna hållning utgår från att människor har olika mål och anspråk men rättighetsetiken ger enskilda individer ett garanterat moraliskt skydd. Nyttoetiken eller utilitarismen. Utgångspunkten är även här att enskilda individer har motstridiga intressen. Till skillnad mot rättighetsetiken tar nyttoetiken inte bara hänsyn till styrkan hos enskilda intressen utan även antalet enskilda intressen som påverkas. Det är alltså önskvärt att tillgodose så många intressen som möjligt. Människans inställning till djur ur historisk synvinkel Så länge som människor har haft husdjur har man också haft en etik som talar om hur man bör behandla djuren. Den traditionella etiska inställningen har varit att man inte bör vara grym mot djuren. Denna uppfattning finns både i bibel, hos de gamla grekerna och även i den ortodoxa katolska teologin (Rollin, 1995). Hur djur uppfattas och behandlas beror inte så mycket på religionen utan mer på ett områdes kulturella värderingar och normer. Ett exempel på detta är inställningen till tjurfäktning som skiljer sig mellan kristna länder som Spanien och Sverige (Petterson, 1996). Även i islam uttrycks djurs rättigheter och de rättslärde anger till exempel hur stora bördor en åsna får bära (Dahlstrand, 1996). Domesticering av djuren innebar att husdjuren utnyttjades samtidigt som de i utbyte fick ett antal fördelar. Skälen för att domesticera djuren var (Adalsteinsson, 1993 ); Vakthållning och hjälp under jakt Köttproduktion Produktion av andra födoämnen Produktion av råvaror till kläder och prydnadssaker Funktion som rid och dragdjur Budbärare Fördelarna som djuren fick var skydd mot rovdjur och sjukdomar och foder året om. Detta fungerade inte alltid på bästa sätt, den norska kon har karakteriserats som "Produktet af mange Hundrede Aars Sult" (Adalsteinsson, 1993). De begränsningar som djuren utsattes för var (Lindhe, 1996); Begränsningar av djurens rörelsefrihet Avlivning av djuren utifrån människans önskemål och behov Val av föräldrar till nästa generations djur Den traditionella djurhållningen hade ett ömsesidigt "socialt" kontrakt mellan människa och djur. Om människa tar hand om djuren ger djuren tillbaka mjölk, kött och fibrer. Om djuren trivdes, trivdes även producenten. Det innebar inte att tillvaron var lätt för djuren, det kunde vid vissa tillfällen vara brist på vatten och foder. Men djuren led inte på grund av grymhet utförd av mänsklig hand och det behövdes inte många lagar för att reglera djurhållningen på grund av den nära kontrakten husdjur och skötare (Rollin,1995). 8

9 Faktorer som förändrar djuretiken Efter andra världskriget har jordbruket och därmed Enligt Friend (1990) finns det följande faktorer till animalieproduktionen industrialiserats. den nordamerikanska diskussionen i djuretiska frå - Antalet djur som användes i biomedicinsk forskgor; ning ökade dramatiskt fram till sextiotalet. 1. Djurens juridiska ställning. Från 1300-talet och Produktiviteten ökade dramatiskt i jordbruket fram till 1900-talet kunde djur placeras inför dom- och därmed i animalieproduktionen. Antalet utövare stol i Europa. Djurens ansågs ansvariga för sina i jordbrukssektorn har samtidigt minskat radikalt i handlingar och de kunde dömas till tortyr och det västerländska jordbruket. Animalieproduktionen även avrättning. har förändrats till att bli storskalig och mindre ar- 2. Kristendomen. Det finns flera ställen i bibelns som betskrävande. Ur husdjurens synpunkter har det medvisar att den kristna synen är att människan är fört följande negativa konsekvenser (Rollin,1995); härskare över djuren (Första Mosebok, 1 :27-28) Produktionssjukdomarna har ökat. Till exemoch djuren är till för människans skull och inte pel medför kraftfoderrika foderstater ökade problem tvärtom (Första Mosebok, 9, 1-3). med leverbölder. Detta beror i sin tur på ökad intensi- 3. Descarters "djurmaskinmodell". Descartes skilde tet i uppfödning av nötkreatur orsakad av större ekopå människa och djur och menade att djuren är nomisk press. maskiner i och med att de inte kan tala eller reso- Den mänskliga individuella tillsynen per djur har nera. minskat, bäst exemplifierat i större slaktsvinsbesätt- 4. Filosofen Jeremy Bentham ( ) argu- ningar eller stora burhönsanläggningar. menterade emot bl.a. Descartes syn. Bentham Miljön har försämrats, mindre yta per djurenansåg att det viktiga är inte om ett djur kan tala het, mindre sociala kontakter och en tråkigare miljö. eller resonera utan det viktiga är om de kan känna Ovanstående är den negativa bilden av utveckeller uppleva saker, till exempel glädje eller smärta. lingen inom animalieproduktionen. Det finns många 5. Albert Schweitzer's "Etik av vördnad för livet". som hävdar att en ökad besättningsstorlek i och för Det viktiga är att känna respekt och vördnad för sig inte behöver innebära något problem, det finns djuren - djur som används i läkemedelsforskning många goda tekniska lösningar som fungerar bra i en och i animalieproduktionen skall behandlas på ett storskalig produktion. Med den förlorade kontakten anständigt sätt. mellan människa och djur kvarstår (Lindhe, 1996) 6. Porträtt av djur i massmedia, till exempel olika Urbaniseringen av samhället har medfört att Disneyfigurer. Detta har färgat ungdomars syn på människorna har tappat den naturliga kontakten med djurs uppträdande sedan början av fyrtiotalet. jordbruket. Animalieproduktionen har utvecklats i en riktning som inte konsumenterna har känt till. När Friend (1990) menar att debatten inte är ny vanliga konsumenter plötsligt via media får klart för däremot har antalet människor som sysslar med djur- sig hur animalieproduktionen fungerar kan det bli ett skötsel minskat radikalt i västvärlden samtidigt som brutalt uppvaknande och ett konstaterande att bilden den vetenskapliga kunskapen om djurs kommunika- av jordbruket inte stämmer längre. I Storbritannien tionsförmåga och perceptionsförmåga ökat drastiskt. gav boken "Animal Machines" av Ruth Harrisson Rollin (1995 )menar att det finns flera socio- (utgiven 1964) upphov till en väldig debatt. Boken kulturella förklaringar till att de djuretiska frågorna gav en inblick i det industrialiserade jordbruket och har kommit i fokus mer och mer. medförde en sådan debatt i Storbritannien så att en Det "sociala" kontraktet och därmed den un- kunglig kommission tillsattes "Brambell Commission" derförstådda etiska djurhållningen bröts efter andra för att analysera frågan och komma med rekommenvärldskriget på grund av två samtidiga utvecklingar dationer för att förbättra situationen. Klyftan mellan (Rollin,1995): den moderna animalieproduktionen och gammaldags Den traditionella djurhållningen i jordbruket husdjursskötsel medförde att bl.a. Astrid Lindgren förändrades (som också kan märkas att ordet hus- drev en framgångsrik kampanj för att förbättra husdjursskötsel har ersatts av ordet animalieproduktion). djurens förhållanden. Detta medförde att Sverige fick 9

10 en ny djurskyddslag 1988 som anses vara den djurskyddslag i världen som mest har påverkats av de djuretiska strömningarna (Rollin,1995). Media uppmärksammar djurskyddsfrågor och "Animal Welfare" frågor mycket starkt. Orsaken är att "Animal sell papers" (Rollin,1995).Sedan andra världskriget har många orättvisor i världen uppmärksammats som t.ex. rasfrågor, rättvisa för ursprungsbefolkningar, kvinnofrågor och utrotningshotade raser. Världsbefolkningen uppmärksammar och debatterar orättvisor på helt annat sätt än tidigare. Filosofer har diskuterat och fört ut sina tankar om djuretik och därmed artikulerat den diskussion som förts bland vanliga människor. Den filosofiska debatten Den första frågan i den djuretiska diskussionen är om djur har några rättigheter eller inte, om djuren har en moralisk status. Rent intuitivt anser nog de flesta svenskar att så är fallet, om man inte anser detta, så är den djuretiska diskussionen helt meningslös. Följande avsnitt är ett exempel på olika djuretiskaståndpunkter som är formulerade av olika filosofer (personer med akademisk examen inom området). Sandö et al. (1997), skriver om 4 olika sätt att se på människans skyldigheter mot djuren. Utilitarismen. Jeremy Bentham anses vara den förste som formulerade den utilitaristiske ståndpunkten. Den mest kände filosofen inom djuretiken, Peter Singer, har en utilitaristisk uppfattning. Det viktiga för en utilitarist är att det som betyder något är hur någon eller några påverkas av vad vi gör inte vilken art eller ras den eller de tillhör som gör något. Man väger samma olika intressen och de intressen som väger tyngst bestämmer vad som skall göras. Den utilitaristiska ståndpunkten är inte bara rätt och fel utan att det går även att resonera i termer som sämre eller bättre. Det innebär att konsumenten kan påverka uppfödningsformen för djur genom att köpa kött från en produktionsform som ger en bra miljö under djurens uppfödning. Däremot kan en utilitarist diskutera strategin för att genomföra olika förändringar inom animalieproduktionen. Peter Singer är inte vegetarian för att det är fel att slakta djur då de inte kan förstå eller inse vad döden innebär utan han är vegetarian för att kommersiell animalieproduktion medför att djur lider. Problem med denna etiska ståndpunkt är att samma synsätt kan tillämpas på förståndshandikappade människor. Det förklarar debatten som blev när Peter Singer besökte Sverige under hösten Djurens rättigheter. Djurens rättigheter formulerade av filosofen Tom Regan: "Totalt avskaffande av användning av djur inom vetenskapen" "Totalt avskaffande av kommersiell djurhållning inom lantbruket" "Totalt avskaffande av nöjes- och kommersiell jakt och fällfångst" Tom Regan anser att det grundläggande felet är systemet som tillåter oss att betrakta djuren som våra resurser, att djuren är här för vår skull (Regan, 1997) Djuren har precis som människor ett moraliskt värde. Det finns flera konflikter mellan den utilitaristiska uppfattningen och den djurrättsliga uppfattningen - man har till exempel olika syn på djur som används inom läkemedelsforskning. För en utilitarist är det lätt att försvara att djur används inom läkemedelsforskningen om syftet är att hitta ett läkemedel för ett stort antal djur eller människor. Den djurrättsliga uppfattningen är i grunden att det är fel att använda sig av djurförsök. Artintegritet. Denna uppfattning betonar värdet av olika arter, varje art har ett egenvärde. Utrotning av en art är dåligt i sig själv, inte för att det påverkar djur eller människors välfärd. I förlängningen leder detta till flera problem. Hur skall man betrakta den genetiska statusen vid ett viss givet tillfälle? En arts genuppsättning har genom evolutionen ständigt förändrats och det finns ingenting som slår fast när en art har nått slutstadiet. Ett annat problem är att avelsarbete kan innebära att man bedriver ett avelsarbete för ökad sjukdomsresistens, t.ex. ökad motståndskraft mot mastiter hos mjölkkor. Det innebär att man förändrar en arts genpool men samtidigt "förbättrar" arten. 10

11 Agentcentrerad uppfa ttning. Denna ståndpunkt menar att man ska se på människor som moraliska agenter. Det innebär att det viktiga är hur vi behandlar djuren för är vi grymma mot djuren kan det i förlängningen innebära att vi är grymma mot människor. Filosofen Immanuel Kant företräder denna uppfattning. Det är moraliskt fel att vara grym mot djur. Problem med denna ståndpunkt är att den är ganska vag och egentligen bygger på en konservativ uppfattning. Hybriduppfattningar. Det finns flera åsikter som kombinerar ovanstående uppfattningar. Till exempel åsikten om att alla arter kan bevaras kombineras med att det är viktigt med välfärd för både djur och människor. En annan hybriduppfattning som kombinerar den utilitaristiska ståndpunkten och djurrättsrörelsen är att man får inte tillfoga djur ett kraftigt lidande oavsett konsekvenserna för andra djur eller människor men slakt kan tillåtas om det medför positiva konsekvenser för andra inblandade. Kritik mot Peter Singers och Tom Regans filosofiska ståndpunkt Nordin. (1997), argumenterar mot de moralfilosofiska riktningar som utgör den filosofiska bakgrunden till veganismen, den utilitaristiska riktningen och rättighetsetiska riktningen. Invändningen mot den utilitaristiska filosofien är att det är svårt eller omöjligt att värdera olika lustoch lustkänslor på ett riktigt sätt för att optimera den samlade mängden av lustkänslor i världen. Dessutom innebär det att fokuserar på känslor och inte individer vilket innebär att man kan tänka sig att offra individer för att öka mängden lustkänslor. Denna ståndpunkt strider mot de flesta människors moraliska intuition. Huvudinvändningen mot den rättighetsinriktningen är att om människor och djur har samma moraliska värde då har människan under jägarsamhället varit brottslingar och de jägarfolk som finns kvar i världen är kriminella. Nordin menar att det finns en grundläggande moralisk skillnad mellan djur och människor. Djur har ingen moral och kan inte leva enligt etiska regler. Däremot har djur moraliskt värde. Problem i den djuretiska debatten Hur avgör man om ett djur mår bra? Vem avgör om ett djur mår bra? Svaren på dessa frågor har naturligtvis betydelse för skapande och tolkning av djurskyddslagen och djurskyddsfrågor och därmed också betydelse för den etiska debatten. Rent juridiskt finns svaren tolkade i lagar och förordningar och det finns också reglerat vem ska bedöma detta yrkesmässigt. Beslut i djurskyddsfrågor skall baseras på kända vetenskapliga fakta (Keeling, 1996). Tyvärr finns det, enligt Keeling (1996) ingen erkänd vedertagen uppfattning vad som menas med "Animal welfare". Det går att urskilja åtminstone tre olika typer av definitioner efter Keeling, (1996): 1. "Welfare is a state of complete mental and physical health, where the animal is in harmony with is environment" (Hughes, 1976). Problemet med denna definition är att den inte går att kvantifiera. 2. "The welfare of an individual is its state as regards its attempt to cope with its environment" (Broom, 1996). En miljö som det är enkelt att leva i är en bra miljö. 3. "Welfare is solely dependent on what animal feel" (Duncan et al.,1989). Bedömningen av välfärd måste baseras på experiment där det är möjligt att avläsa djurens subjektiva upplevelser. Keeling, (1996) menar dock att de flesta är överens om de väsentliga aspekterna på animal welfare, det är tyngdpunkten som skiljer de olika uppfattningarna åt. Indikatorer för "animal welfare" Man brukar skilja ut fyra olika typer av indikatorer; Hälsoindikatorer. Att ett sjukt djur inte mår bra är självklart men när är ett djur sjukt? Det är svårt att definiera, dessutom är det många sjukdomstillstånd som visar sig subkliniskt. Produktionsindikatorer. Tyvärr finns det många exempel på att mer eller mindre sjuka djur uppnår bra produktionsresultat. Kor med försämrad klövhälsa eller subklinisk mastit kan uppvisa förvånansvärd bra produktion. 11

12 Fysiologiska indikatorer. Det kan vara svårt att fast- fling mellan basvetenskaper som t.ex. fysiologi, geneställa normalvärden och ett högt värde på ett stress- tik och mikrobiologi och tillämpade ämnen som prohormon kan vara både positivt och negativt. duktionsteknik eller utfodring. Det innebär att äm- Etologiska indikatorer. Även här är det svårt att nets innehåll skall ständigt förändras. Utan förändslå fast vad som är naturligt beteende och vad som ring stoppas utvecklingen (Kauffman, 1992; Harmon, är stört beteende. 1992). Hur den djuretiska debatten skall föras in i den De flesta forskare anser att man måste kombi- högre undervisningen finns det flera åsikter om. Frinera olika indikatorer för att kunna uttala sig om end (1990) påpekar att det är viktigt att förstå den "animal welfare". Det är också viktigt att slå fast vissa historiska bakgrunden för att kunna förstå den nuvatröskelvärden så att inte ett bra resultat från en indi- rande debatten. Han menar att det är viktigt att de kator uppväger ett dåligt resultat från en annan indi- studerande kan argumentera i debatten och att de kator. framföra sina åsikter för att förbättra bilden av animalieproduktionen hos konsumenterna. Friend "Etisk bokföring". Det finns flera sätt att använda (1990), avslutar med att säga att en praxis som är indirekta indikatorer för att bevisa eller hävda att man accepterad inom animalieproduktionen jordbruket har en god djurhälsa eller etisk riktig animalieproduk- kan förbjudas beroende på att den allmänna opionen tion. LRF i Sverige har satsat på ett speciellt program inte accepterar den. En annan tolkning görs av Getz "Sveriges bönder på väg mot världens renaste lant- at al. (1990), som menar att utmaningen av djurrättsbruk" där man med hjälp av en egen egenkontroll rörelser etc. troligen leder till förbättring av animalieförsöker kontrollera eller förbättra produktionsfor- produktionen. merna. Utöver detta har många lantbrukskooperativ egna program t.ex. Scans "program" Omsorg i djur- Högre utbildning. Lund. (1997) har utfört en enskötseln", Svenska Djurhälsovårdens hälsokontroll dersökning över hur många universitet som erbjuder -och fjäderfäbranschens hälsokontroll ( Lantbrukarnas doktorandkurser i "animal welfare". Undersökningen riksförbund, 1998 ). genomfördes via brev och e-post 1995, undersök- I Danmark driver Statens Husdyrbrugsforsök, ningen omfattade 60 personer i 12 olika länder. Foulum, ett projekt tillsammans med den Bioetiska Hennes slutsatser från denna undersökning var gruppen vid inst. för filosofi, pedagogik og retorik vid att; Köpenhamns universitet som kallas för etisk bokföring. En kort sammanfattning av den etiska bokfö- Många universitet har uppfattade det stora intresringen är att man försöker styra företaget även ur ett set för frågorna och de studerande var mycket inetiskt perspektiv tillsammans med de traditionella styr- tresserade instrumenten, pengar, makt och regler (Pruzan, 1994). 21 universitet i 10 olika länder i Europa, Amerika I den etiska bokföringen tas hänsyn inte bara till lant- och Australien erbjöd eller hade konkreta planer brukaren utan även till konsumenter, framtida gene- på att under våren 1995 starta doktorandkurser i rationer och husdjuren. Den etiska värderingen av lant- "animal welfare" eller ämnesområden relaterade bruket sker ur många aspekter, t.ex. biologisk mång- till "animal welfare". De flesta kurserna som refald, miljöpåverkan, djurens välfärd etc. (Sörensen, dan fanns tillgängliga hade startas under senare 1996) år. Troligen kommer kursutbudet att öka. Djuretik i jordbruksutbildning Husdjurskunskap eller husdjursvetenskap (engelska "Animal Science") är ett tillämpat ämne vilket innebär att det är ett rörligt mål vars innehåll ändras beroende på förändringar i samhället eller förändringars 4 nya professorsämbeten i "animal welfare" hade nyligen tillsatts eller var under utannonsering i Europa. Nya Zeeland hade ett ämbete under 1994 och både USA och Kanada hade var sin tjänst under tillsättning. i de studerandes intresseområden. Ämnet är en bland- 12

13 Flera universitet hade etablerat "centrumbildningar för att bevaka området. Få kurser fokuserade speciellt på animalieproduktionsdjur och etikfrågor behandlades styvmoderligt jämfört med vetenskap och "animal welfare". Sedan denna undersökning genomfördes har i Skandinavien inom lantbruksområdet en professur tillsats i Danmark (Kunglige Veterinär och Landbohöjskole) som bevakar ämbetsområdet och åtminstone en doktorandkurs genomförts i juni 1998 i KVL:s regi "Ethics and scientific method with a special view to animal production and health och en planeras till våren 1999 Ethics and Animal husbandry (SLU, Skara) Den statliga rådgivningen i USA inom jordbruksområdet organiseras från amerikanska universitet i de olika delstaterna. En undersökningen genomfördes för att besvara följande frågor; 1. Rådgivarnas förväntningar på attityden till "animal rights and welfare" från olika producentkategorier. Svarsalternativen var stark, moderat, låg eller inget hänsyn. 2. Om den statliga rådgivningen organiserade utbildningsprogram inom "animal rights and welfare" 3. Rådgivarnas åsikt om vilka ämnen och grupper som ska ingå i universitetets strategiska planeringsgrupp inom "animal rights and welfare" Enkäten besvarades från universitet i 41 stater. På första frågan ansågs får och nötköttsproducenter och även "hästproducenter" ha "låg" hänsyn medan svin-, mjölk- och äggproducenter hade en moderat inställning till dessa frågor. 11 stater rapporterade att de hade samarbete med lantbruksorganisationer i dessa frågor. 2 stater hade särskilda personer som ansvarade för undervisningen medan 3 stater hade speciella kommitteer som ansvarade för undervisningen i "animal rights and welfare". Alla stater samarbetade med vetenskapsmän inom husdjursområdet, veterinärer, ekonomer och lantbrukare däremot var filosofer var ej välkomna att delta i undervisningen i de nordöstra och södra staterna medan de centrala och norra staterna hade en positiv inställning till medverkan av dessa. De nordöstra staterna ville ej samarbeta med 4Hledare (Getz et al., 1990). Djuretik i lantbruksskoleutbildningar. Den internationella konferensen " The status of animals, Ethics, Education and Welfare" som genomfördes 1989 i Nottingham, England, diskuterade bland annat undervisningsfrågor. Flera talare betonade vikten av att diskutera inställningen till djur, inte bara på lantbruksskolor, utan även lägre ned i skolsystemet. Attityden till djur sägen något om inställningen till människor (Paterson, 1989). En undersökning utförd i England visade att 20% av lantbruksskolorna hade "animal welfare" som ett speciellt ämne och 30% av skolorna hade en lärare med speciellt ansvar för dessa frågor (Milburn, 1989). Inställning till djur hos skolelever. Paterson, (1989), redovisar resultat från undersökningar utförda på åttiotalet i USA och England för att undersöka barns attityder till djur. Enligt dessa undersökningar verkar engelska barn ha en tidigare känslomässig kontakt med djur jämfört med amerikanska barn. Enligt en amerikansk undersökning kan man dela in barns utveckling i följande stadier, upptäckande, emotionell och etisk. Det sista stadiet inträffar någon gång i årsåldern, då kan barn börja diskutera etiska frågor i samband med djur. Varför skall man engagera sig i den etiska debatten"? Sandö et al. (1997) besvarade frågan "Varför skall man engagera sig i den etiska debatten"? på följande sätt; "Många människor saknar en djuretisk ståndpunkt som kan vägleda dem synen på hur modern animalieproduktion skall bedrivas. Vi vill ha rationella skäl för att inta en viss ståndpunkt. Moraliska argument kan ha långsiktiga effekter på opinionsbildningen" "Nackdelarna med att engagera sig i en etisk debatt är att den tar tid och kraft och att den faktiskt kan förändra våra etiska ståndpunkter". 13

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Kommentarer till läraren

Kommentarer till läraren Kommentarer till läraren Djurförsök.info Kommentarer till läraren 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Om materialet 3 Vad kan du om djurförsök? 4 Vad tycker du och vad säger lagen? 6 Värderingsövning

Läs mer

Amerikanerna och evolutionen

Amerikanerna och evolutionen KREATIONISM Amerikanerna och evolutionen Jesper Jerkert refererar några nya enkäter om amerikanernas inställning till kreationism och evolution. DÅ OCH DÅ publiceras resultaten från enkäter som undersökt

Läs mer

Svenska Rum 2 PROVLEKTION. Svenska Rum 2 (47-10451-2) Författarna och Liber AB Får kopieras 1

Svenska Rum 2 PROVLEKTION. Svenska Rum 2 (47-10451-2) Författarna och Liber AB Får kopieras 1 Svenska Rum 2 PROVLEKTION Svenska Rum 2 (47-10451-2) Författarna och Liber AB Får kopieras 1 Provlektion om djurrätt och vegetarianism Den här provlektionen består av fem sidor ur kapitlet om upplysningstiden,

Läs mer

Är eko reko? Boken behandlar för- och nackdelar med ekologiskt och konventionellt lantbruk, i huvudsak i ett svenskt perspektiv.

Är eko reko? Boken behandlar för- och nackdelar med ekologiskt och konventionellt lantbruk, i huvudsak i ett svenskt perspektiv. Är eko reko? Forskarna är inte överens om vilken odlingsform som är bäst för hälsa och miljö konventionell eller ekologisk odling. Vad vet de egentligen om skillnaderna? Den frågan vill den här boken ge

Läs mer

Korta fakta om. svensk grisuppfödning. Så skapas en hållbar. svensk grisuppfödning

Korta fakta om. svensk grisuppfödning. Så skapas en hållbar. svensk grisuppfödning Så skapas en hållbar svensk grisuppfödning lever upp till de gemensamma regler och lagar som beslutats. gör upp handlingsplaner för att skapa hög djurhälsa. säkerställer en minskad antibiotikaanvändning.

Läs mer

Kan vi handla omoraliskt mot. Är det rätt eller fel med abort?

Kan vi handla omoraliskt mot. Är det rätt eller fel med abort? Kan vi handla omoraliskt mot Ska vi kvotera för jämställdhet? Är det rätt eller fel med abort? djur och natur? Bör vi äta kött? Är det någonsin rätt att döda en annan människa? Hur mycket pengar bör vi

Läs mer

Har vi moraliska skyldigheter mot djur och natur?!

Har vi moraliska skyldigheter mot djur och natur?! Har vi moraliska skyldigheter mot djur och natur?! Kan det vara etiskt rätt att bryta mot lagen?! Är det kvinnans rätt att bestämma om hon skall göra abort?! Måste rika dela med sig till fattiga?! Född

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 3 2012 årgång 16

tidskrift för politisk filosofi nr 3 2012 årgång 16 tidskrift för politisk filosofi nr 3 2012 årgång 16 Bokförlaget thales recension bengt brülde & joakim sandberg: Hur bör vi handla? Filosofiska tankar om rättvisemärkt, vegetariskt & ekologiskt, Stockholm:

Läs mer

tema familjen och företaget

tema familjen och företaget 32 EMMISLÖV. Även Lantbrukarfamiljer spricker. För Johan Lindgren, mjölkbonde på Nymölla gård i norra Skåne, blev det ett hårt slag när hans före detta sambo tog deras son med sig och flyttade till Norrland.

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Katina Thelin PBS Nätverksträff, Bålsta 24-25 april 2012 Styrning av och i skolans praktik Decentralisering Centralisering

Läs mer

Stärk djurskyddet i Europa

Stärk djurskyddet i Europa Stärk djurskyddet i Europa Europas förenta krafter maj 2009 www.centerpartiet.se Centerpartiet vill: 1. Förbättra skyddet för EU:s grisar 2. Att djur ska bedövas före slakt 3. Införa max åtta timmar långa

Läs mer

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK Framförandeteknik Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Innehåll Inledning... 1 Retorik för lärare... 2 Rätt röst hjälper dig nå fram konsten att tala inför grupp... 3 Analys... 4 Sammanfattning:...

Läs mer

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA Ämnet syftar till att berätta och förklara historien och dess betydelse för människor genom tiderna. MÅL ATT UPPNÅ ÅR 7 1. Kan kortfattat beskriva den Franska revolutionen

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 11

Moralfilosofi. Föreläsning 11 Moralfilosofi Föreläsning 11 Kants etik Immanuel Kant (1724-1804) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kant utvecklade inte bara en teori om moralen utan också teorier i metafysik, epistemologi,

Läs mer

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' 1 'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' På ett möte i Västervik den 19 juni 2001 bestämde vi i centerpartiet

Läs mer

Etiska riktlinjer för. Utarbetade av Etikrådet och fastställda av Förbundsstyrelsen i Sveriges Farmaceuter

Etiska riktlinjer för. Utarbetade av Etikrådet och fastställda av Förbundsstyrelsen i Sveriges Farmaceuter Etiska riktlinjer för farmaceuter Utarbetade av Etikrådet och fastställda av Förbundsstyrelsen i Sveriges Farmaceuter Sveriges Farmaceuter 2013 Grafisk form: Erika Jonés Foto: Ola Hedin Tryck: Vitt Grafiska

Läs mer

Granskning av fastighetsmäklare

Granskning av fastighetsmäklare Granskning av fastighetsmäklare Björn Nordlund Villaägarnas Riksförbund 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning och slutsatser... 3 3. Syfte... 5 4. Metod... 5 5. Avgränsningar och urval... 5 6. Resultat...

Läs mer

Hund och katt hälsa, hållbarhet och välfärd

Hund och katt hälsa, hållbarhet och välfärd Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hund och katt hälsa, hållbarhet och välfärd Det är något särskilt med hundar och katter Familjemedlemmar, arbetsredskap och stöd Hunden och katten

Läs mer

Har storleken betydelse?

Har storleken betydelse? Emma Carlén är utbildad Husdjursagronom. Hon har forskat inom ämnet husdjursgenek om hur man på bästa sä kan hia tjurar och kor som nedärver resistens mot juverinflammaon. Emma började på Svensk Mjölk

Läs mer

VI BEHÖVER DIN HJÄLP MED ATT FYLLA I EN ENKÄT!

VI BEHÖVER DIN HJÄLP MED ATT FYLLA I EN ENKÄT! Arbetsvetenskap, Ekonomi och Miljöpsykologi Till elev på naturbruksgymnasium På SLU i Alnarp vill vi genomföra en attitydundersökning: Hur attraheras och motiveras människor till att arbeta som anställda

Läs mer

Tummen upp! Religion ÅK 6

Tummen upp! Religion ÅK 6 TUMMEN UPP! Ç SO ÅK 6 Anna Lindstam KARTLÄGGNING LGR 11 BIOLOGI RELIGIONSKUNSKAP Tummen upp! Religion ÅK 6 Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven

Läs mer

Huvudstyrelsen för Springerklubben överlämnar bifogat reviderat förslag till Uppfödarstrategi för beslut vid Fullmäktigemötet 2007.

Huvudstyrelsen för Springerklubben överlämnar bifogat reviderat förslag till Uppfödarstrategi för beslut vid Fullmäktigemötet 2007. Motion 1 Huvudstyrelsens förslag till Uppfödarstrategi Huvudstyrelsen för Springerklubben överlämnar bifogat reviderat förslag till Uppfödarstrategi för beslut vid Fullmäktigemötet 2007. Huvudstyrelsen

Läs mer

Bra mat en fråga om obligatorisk ursprungsmärkning

Bra mat en fråga om obligatorisk ursprungsmärkning Maj 2006 Bra mat en fråga om obligatorisk ursprungsmärkning Rapport inför miljöpartiets kongress 25-28 maj Innehåll Inledning. 3 Om ursprungsmärkning.. 5 Om betydelsen av att kunna göra medvetna val..

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Varför dör kalvarna? Riskfaktorer för kalvdödlighet i stora svenska mjölkbesättningar

Varför dör kalvarna? Riskfaktorer för kalvdödlighet i stora svenska mjölkbesättningar Maria Torsein, Svenska Djurhälsovården och Inst för husdjurens miljö och hälsa, SLU, Marie Jansson- Mörk,, Ann Lindberg, SVA, Zoonoscenter, Charlo e Hallén-Sandgren, DeLaval Interna onal AB och C. Berg,

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Utforma kalv- och ungdjurstallet

Utforma kalv- och ungdjurstallet Utforma kalv- och ungdjurstallet rätt Catarina Svensson, Inst. för kliniska vetenskaper, SLU och, catarina.svensson@slu.se Catarina svensson är smålänning, veterinär sedan 1988, VMD, docent och professor

Läs mer

Sammanfattning 2014:8

Sammanfattning 2014:8 Sammanfattning Varje år placeras i Sverige omkring 8 000 ungdomar i Hem för vård eller boende (HVB). Majoriteten av dessa placeras på grund av egna beteendeproblem, t.ex. missbruk eller kriminalitet. En

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Barnets ställning i vårdnadstvister Elevens idé Martin har en idé om att göra sitt gymnasiearbete om barn

Läs mer

Specificerade kunskapskrav

Specificerade kunskapskrav i nötkreaturens sjukdomar Specificerade kunskapskrav Kurserna ska fördelas inom följande ämnesområden 1. Epidemiologi och informationslära 2. Driftsformer, ekonomi, djurskydd, etik samt livsmedelshygien

Läs mer

Etisk hantering av patientinformation och forskningsresultat

Etisk hantering av patientinformation och forskningsresultat Etisk hantering av patientinformation och forskningsresultat Gert Helgesson Fördelar med informationsteknologi snabb- och lättillgänglig information ökade möjligheter att snabbt & lätt kommunicera dito

Läs mer

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004 Genus och programmering av Kristina von Hausswolff Inledning Under läsåret 3/ var jag med i ett projekt om Genus och datavetenskap lett av Carin Dackman och Christina Björkman. Under samma tid, våren,

Läs mer

Rapport Enkät om förslag till ändring av KRAVs regler för djurhållning

Rapport Enkät om förslag till ändring av KRAVs regler för djurhållning 2015-03-30/Eva-Lena Rådberg Rapport Enkät om förslag till ändring av KRAVs regler för djurhållning Sammanfattning Mjölkkor 74% anser att beteskravet är viktigt för mjölkens mervärde. 60 % av producenterna

Läs mer

Skötsel för bättre fruktsamhet. Hans Gustafsson

Skötsel för bättre fruktsamhet. Hans Gustafsson Skötsel för bättre fruktsamhet Hans Gustafsson Ekonomiska aspekter Detta kostar pengar Hög inkalvningsålder hos kvigorna Långt kalvningsintervall speciellt hos djur med medelmåttig produktion Hög andel

Läs mer

Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap, SLU, Uppsala

Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap, SLU, Uppsala Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap, SLU, Uppsala Arvid Uggla, Oslo 28 jan 2008 VH-fakulteten rustar för framtiden Veterinärmedicin och husdjursvetenskap inom samma fakultet 2004 Ny institutionsstruktur

Läs mer

Enkätresultat. Kursenkät, Flervariabelanalys. Datum: 2010-03-29 08:47:04. Aktiverade deltagare (MMGF20, V10, Flervariabelanalys) Grupp:

Enkätresultat. Kursenkät, Flervariabelanalys. Datum: 2010-03-29 08:47:04. Aktiverade deltagare (MMGF20, V10, Flervariabelanalys) Grupp: Enkätresultat Enkät: Status: Kursenkät, Flervariabelanalys stängd Datum: 2010-03-29 08:47:04 Grupp: Besvarad av: 13(40) (32%) Aktiverade deltagare (MMGF20, V10, Flervariabelanalys) Helheten Mitt helhetsomdöme

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

REMISSVAR Rnr 26.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-06-10 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01

REMISSVAR Rnr 26.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-06-10 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 REMISSVAR Rnr 26.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-06-10 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 Helena Persson/LE Till Utbildningsdepartementet TRE VÄGAR TILL DEN ÖPPNA HÖGSKOLAN (SOU 2004:29)

Läs mer

Vaddå ekologisk mat?

Vaddå ekologisk mat? Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.

Läs mer

Sammanställning rådgivare/handläggare

Sammanställning rådgivare/handläggare Bilaga 3 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning rådgivare/handläggare 1. Vad anser du om att vi har använt demonstrationsgårdar inom projektet Mångfald på slätten? Medelvärde 4,63

Läs mer

Mitt Jobb svenska som andraspråk

Mitt Jobb svenska som andraspråk AV-nummer 41511tv 1 Mitt Jobb svenska som andraspråk Programvinjett Buba veterinär /Veterinären Buba Badjie tar emot dagens första patient, en katt, på djurkliniken i Bromma./ Kattens ägare: Tjena. Vem

Läs mer

Begreppet integrering/integration betyder enligt samma uppslagsverk:

Begreppet integrering/integration betyder enligt samma uppslagsverk: Varför integration i livet och segregation i döden? Ingela Olsson När jag först fick denna rubrik att tala om på SKKF:s konferens, lät jag den bara vila i mitt huvud. Men efterhand började jag leva mig

Läs mer

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Vad är Kupol? Skolan är en viktig miljö för lärande och socialisering under ungdomstiden. Vad som påverkar elevers studieresultat och

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Hur viktigt är det att vara lycklig? Om lycka, mening och moral

Hur viktigt är det att vara lycklig? Om lycka, mening och moral Hur viktigt är det att vara lycklig? Om lycka, mening och moral Bengt Brülde Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori Göteborgs Universitet Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Studenternas ekonomiska situation

Studenternas ekonomiska situation Studenternas ekonomiska situation En undersökning av Stockholms universitets studenters ekonomiska situation, sammanställd av Stockholms universitets studentkår 19 mars 2010 2010 Stockholms universitets

Läs mer

Till dig som är anställd i mjölkproduktionen

Till dig som är anställd i mjölkproduktionen Sveriges Lantbruksuniversitet Arbetsvetenskap, Ekonomi och Miljöpsykologi Alnarp 2008-12-03 Till dig som är anställd i mjölkproduktionen På Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) i Alnarp genomför vi en attitydundersökning:

Läs mer

Vargens rätt i samhället

Vargens rätt i samhället Vargens rätt i samhället Ämne: Svenska Namn: Viktor Bagge Handledare: Bettan Klass: 9 Årtal: 2009-04-27 Innehållsförteckning Första sida....1 Innehållsförteckning. 2 Inledning...3 Bakgrund.3 Syfte, frågeställningar,

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING SKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! Klappa en vän. Förskoleklass åk 3

LÄRARHANDLEDNING SKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! Klappa en vän. Förskoleklass åk 3 SKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! Klappa en vän Förskoleklass åk 3 Innehåll Innan besöket... 1 Notebook Smartboard... 1 Power point... 2 Under besöket... 2 Efter besöket... 2 Till läraren om sällskapsdjur...

Läs mer

Nötsemin är ett enkelt val för framgångsrika mjölk och nötköttsproducenter. Det finns pengar att tjäna på semin och hjälpmedel som underlättar

Nötsemin är ett enkelt val för framgångsrika mjölk och nötköttsproducenter. Det finns pengar att tjäna på semin och hjälpmedel som underlättar Nötsemin är ett enkelt val för framgångsrika mjölk och nötköttsproducenter. Det finns pengar att tjäna på semin och hjälpmedel som underlättar brunstpassning och seminering. Semin i två olika varianter

Läs mer

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s.

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s. Superfrågorna s. 15 Diskussion s. 2 Åsikter s. 3 Källkritik s. 14 Vi lär av varandra s. 13 ELEVHJÄLP av Carmen Winding Gnosjö Fördelar och nackdelar s. 4 Konsekvenser s. 5 Samband s. 10-12 Likheter och

Läs mer

Konflikter och konflikhantering

Konflikter och konflikhantering Konflikter och konflikhantering Fem konflikthanteringsstilar Det finns fem huvudsakliga stilar vid behandling av konflikter. Ingen av dessa fem kan sägas vara den enda rätta vid alla tillfällen. De passar

Läs mer

Lärarhandledning. På liv & död...

Lärarhandledning. På liv & död... Lärarhandledning På liv & död... VEM HAR RÄTT TILL MEDICIN? Studielmaterialet På liv & död - Vem har rätt till medicin? består av ett elevmagasin och en kort lärarhandledning. Syftet med materialet är

Läs mer

ANTIGONE PEDAGOGISKT MATERIAL

ANTIGONE PEDAGOGISKT MATERIAL ANTIGONE PEDAGOGISKT MATERIAL TILL LÄRAREN Vi hälsar dig och din klass varmt välkomna till Byteatern Kalmar Länsteater och föreställningen ANTIGONE. Vi hoppas att ni kommer att få en härlig teaterupplevelse

Läs mer

RISKKOMMUNIKATION: Den viktiga dialogen mellan experter och allmänhet Miljömedicinsk möte, Örebro den 16 september 2014

RISKKOMMUNIKATION: Den viktiga dialogen mellan experter och allmänhet Miljömedicinsk möte, Örebro den 16 september 2014 RISKKOMMUNIKATION: Den viktiga dialogen mellan experter och allmänhet Miljömedicinsk möte, Örebro den 16 september 2014 Lars-Erik Warg Docent i psykologi Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset

Läs mer

ETIKPOLICY. Reviderad 2009-08-24

ETIKPOLICY. Reviderad 2009-08-24 ETIKPOLICY Reviderad 2009-08-24 Målsättning Värderingar avgör hur vi förhåller oss till varandra. De är grunden för vårt välbefinnande, hur vi kommunicerar med omvärlden och det konstnärliga resultatet.

Läs mer

DJURVÅRD INOM DJURENS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

DJURVÅRD INOM DJURENS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DJURVÅRD INOM DJURENS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Ämnet djurvård inom djurens hälso- och sjukvård behandlar omvårdnadsarbete med sjuka och friska djur. I ämnet behandlas också sjukdomslära samt lagar och andra

Läs mer

Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012

Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012 BIBELLÄSNING Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012 1 Heliga vanor för vanliga människor - Bibelläsning Män blir lättare förkylda än kvinnor Den meningen har åtminstone tre olika

Läs mer

Uppföljning hot och våld mot inspektörer

Uppföljning hot och våld mot inspektörer Uppföljning hot och våld mot inspektörer Kristofer Jervinge Naturvetarna 2015-05-19 Inledning I slutet av 2012 genomförde Naturvetarna två enkätundersökningar om arbetsmiljön för inspektörer i förbundet.

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Den europeiska socialundersökningen

Den europeiska socialundersökningen Supplementary questionnaire A Ubnr ESS 2006 SC A Den europeiska socialundersökningen Du har blivit intervjuad av en av SCB:s intervjuare. Vi är mycket tacksamma om du även vill besvara frågorna i detta

Läs mer

Etik och Ekonomisk brottslighet

Etik och Ekonomisk brottslighet Etik och Ekonomisk brottslighet Exemplet insiderhandel Johanna Romare Ekonomisk brottslighet - en brottslighet utan offer? Den ekonomiska brottslighetens viktimologi (läran om brottsoffer) Hazel Croall,

Läs mer

Avel i ekologisk husdjursproduktion - nuläge och framtidsinriktning

Avel i ekologisk husdjursproduktion - nuläge och framtidsinriktning Foto: ediblegeography.com Avel i ekologisk husdjursproduktion - nuläge och framtidsinriktning Therese Ahlman Inst. för husdjursgenetik, SLU E-post: therese.ahlman@slu.se Jordbruksverkets FoU-dag 11 april

Läs mer

DD2458-224344 - 2014-12-19

DD2458-224344 - 2014-12-19 KTH / KURSWEBB / PROBLEMLÖSNING OCH PROGRAMMERING UNDER PRESS DD2458-224344 - 2014-12-19 Antal respondenter: 26 Antal svar: 18 Svarsfrekvens: 69,23 % RESPONDENTERNAS PROFIL (Jag är: Man) Det var typ en

Läs mer

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi 1. Identifikation och grundläggande uppgifter Programmets namn: Kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Programmets

Läs mer

SÅ MÅR DJUREN SOM GER OSS ULL OCH DUN

SÅ MÅR DJUREN SOM GER OSS ULL OCH DUN SÅ MÅR DJUREN SOM GER OSS ULL OCH DUN En guide för den medvetne konsumenten DJURVÄNLIGA 1 konsumenter INNEHÅLLSFÖRTECKNING Att handla djurvänligt 3 Ull 4 Mer hud ger mer ull 4 Mulesing - hud skärs bort

Läs mer

Religionskunskap. Syfte

Religionskunskap. Syfte Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Introduktion till etik (2)

Introduktion till etik (2) Introduktion till etik (2) Niklas Möller ETIKMOMENT DD1390/DD1348/DD1325 HT-2012 KTH Etikmomentet hösten 2012 n Två föreläsningar om etik. n Obligatoriskt: q q Skriva etikessä. Ämnen finns beskrivna på

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Bollerup. mer än en vanlig skola. Bollerup är annorlunda! Sveriges kanske vackraste gymnasieskola! Här har vi utbildat människor i över hundra år!

Bollerup. mer än en vanlig skola. Bollerup är annorlunda! Sveriges kanske vackraste gymnasieskola! Här har vi utbildat människor i över hundra år! Bollerup mer än en vanlig skola Bollerup är annorlunda! Sveriges kanske vackraste gymnasieskola! Här har vi utbildat människor i över hundra år! Bollerup satsar på Trygghet, Trivsel och Kvalitet. Välkomna

Läs mer

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet ANDERS GUNÉR AvI-index Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet Iordanis Kavathatzopoulos Uppsala universitet ISBN 978-91-976643-5-6 Copyright 2008 Iordanis Kavathatzopoulos. Uppsala universitet,

Läs mer

Vad skall en matematiklärare kunna? Översikt. Styrdokument. Styrdokument. Problemlösning

Vad skall en matematiklärare kunna? Översikt. Styrdokument. Styrdokument. Problemlösning Vad skall en matematiklärare kunna? Andreas Ryve Stockholms universitet och Mälardalens Högskola. Översikt 1. Vad skall en elev kunna? 2. Matematik genom problemlösning ett exempel. 3. Skapa matematiska

Läs mer

Prövning i sociologi

Prövning i sociologi Prövning i sociologi Prövningsansvarig lärare :Elisabeth Bramevik Email: elisabeth.m.bramevik@vellinge.se Så går prövningen till: Efter att du anmält dig till prövningen via länken på Sundsgymnasiets hemsida,

Läs mer

Förvirrande begrepp?

Förvirrande begrepp? Självklart! ÖVNING: Förvirrande begrepp? I arbetet med jämställdhet och mångfald dyker det upp en hel del begrepp. Det är inte alltid så lätt att komma ihåg vad som är vad i begreppsdjungeln. Den här övningen

Läs mer

Hemtentamen: Politisk Teori 2

Hemtentamen: Politisk Teori 2 733G36: Politisk Teori 2 2014-03-10 Hemtentamen: Politisk Teori 2 Caroline Liljegren (920513-4266) Del 1 Legalisering av aktiv dödshjälp Dödshjälp än mera känt som barmhärtighetsdöden eller eutanasi vilket

Läs mer

HAR FRIHANDELS- OVÄNNERNA NÅGOT STÖD?

HAR FRIHANDELS- OVÄNNERNA NÅGOT STÖD? Rapport från Svensk Handel HAR FRIHANDELS- Johan Norberg Paula Werenfels Röttorp HAR FRIHANDELS- september 2000 SVENSK HANDEL 1 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord 5 Positiva till frihandel 6 U-landsfrågan 7

Läs mer

VI OCH DOM 2010/01/22

VI OCH DOM 2010/01/22 VI OCH DOM 2010/01/22 Integration och invandring En bild av olika människor I Norbotten, Till.exempel.I Boden lever många människor med olika bakgrund. Vissa är födda i Sverige och andra i utlandet. Integration

Läs mer

Sammanställning regionala projektledare

Sammanställning regionala projektledare Bilaga 1 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning regionala projektledare 1. Hur nöjd är du med att arbeta i projektet? Samtliga var nöjda med att ha jobbat i projektet och tycker att

Läs mer

Förändringspsykologi För att förstå varför vissa agerar som de gör måste vi först förstå de psykologiska grunderna vid en förändring.

Förändringspsykologi För att förstå varför vissa agerar som de gör måste vi först förstå de psykologiska grunderna vid en förändring. Förändringspsykologi För att förstå varför vissa agerar som de gör måste vi först förstå de psykologiska grunderna vid en förändring. Förändringspsykologi omfattar kunskapen om vad som gör människor benägna

Läs mer

Publicerad i Femina. När känner vi arbetsglädje?

Publicerad i Femina. När känner vi arbetsglädje? Jobba dig lycklig Att ha ett arbete är en av de absolut viktigaste faktorerna för vår lycka, trots larmrapporter om stress och utbrändhet. Det visar den internationella lyckoforskningen. Bengt Brülde är

Läs mer

Intervjusvar Bilaga 2

Intervjusvar Bilaga 2 49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska Engelska Kurskod: GRNENG2 Verksamhetspoäng: 450 Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens

Läs mer

Rätten till kunskap en fråga om tid. En undersökning från Lärarnas Riksförbund. och Sveriges Elevkårer

Rätten till kunskap en fråga om tid. En undersökning från Lärarnas Riksförbund. och Sveriges Elevkårer Rätten till kunskap en fråga om tid. En undersökning från Lärarnas Riksförbund och Sveriges Elevkårer Almedalen 2012 Sveriges Elevkårer 1 Förord Lärarnas Riksförbund och Sveriges Elevkårer arbetar för

Läs mer

Hur har det gått för kvinnor som varit i behandling på Game Over åren 2005-2009

Hur har det gått för kvinnor som varit i behandling på Game Over åren 2005-2009 Hur har det gått för kvinnor som varit i behandling på Game Over åren 2005-2009 Intervjuerna utförda under hösten 2009 av Lena Jonsson Det är just det att jag inser, att även om jag skulle vinna alla pengar

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

Samlade styrkor!.. ger fördel Sverige

Samlade styrkor!.. ger fördel Sverige Samlade styrkor!.. ger fördel Sverige Hög tid att dra åt samma håll! Svenska Köttföretagen AB Unika möjligheter att producera högkvalitativa livsmedel men kurvorna visar på motsatsen 400 Svenska grismarknaden

Läs mer

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras!

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras! amtiden r f h c o n e t a M? Vart är vi på väg Susanne Gäre Gunnar Lyckhage Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras! Sverige saknar en livsmedelsstrategi! Jordbrukarna

Läs mer

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves.

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 1 Tessalonikerbrevet 2 (2:1 16) Apostelns tjänst i Tessalonika 1 Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 2 Tidigare hade vi, som ni vet, plågats och misshandlats i Filippi, men

Läs mer

VÅRDANDE SOM ETIK, RELATION OCH PROCESS 10,5 HP

VÅRDANDE SOM ETIK, RELATION OCH PROCESS 10,5 HP VÅRDANDE SOM ETIK, RELATION OCH PROCESS 10,5 HP Kurskod: VAE010 GRUPPINLÄMNING 3.3 20130504 Vårdande som etik, relation och process 1. VÅRDETISKT PROBLEM Viola Smith född 1929 inkom för tre veckor sedan

Läs mer

Friska nötkreatur ger välmående gårdar

Friska nötkreatur ger välmående gårdar Friska nötkreatur ger välmående gårdar Vi kan Nöt! Med sju veterinärer och tre husdjursagronomer specialiserade inom nötköttsproduktion har vi en unik kompetens. Vi kan hjälpa dig med allt från att förebygga

Läs mer

Vad är rättvisa skatter?

Vad är rättvisa skatter? Publicerad i alt., #3 2008 (med smärre redaktionella ändringar) Vad är rättvisa skatter? Det är uppenbart orättvist att många rika privatpersoner och företag genom skatteplanering och rent fusk lägger

Läs mer

Utbildningsplan för veterinärprogrammet, 330 hp Veterinary Medicine Programme, 330 HEC

Utbildningsplan för veterinärprogrammet, 330 hp Veterinary Medicine Programme, 330 HEC Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap 1(8) Utbildningsplan för veterinärprogrammet, 330 hp Veterinary Medicine Programme, 330 HEC 1. Beslut Styrelsen för SLU beslutade den 11 september

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET SIDA 1/6 de mänskliga rättigheterna (sid. 1) de mänskliga rättigheterna består av 30 artiklar. Nedan presenteras en förenklad översättning (ur Pådraget, Amnesty International). Artikel 1. Alla människor

Läs mer

Bilaga 1. Undersökning Hantverkare. Bild 1: Exempel på arbete för hantverkare med ackordslön. Källa: Peabs interna bildarkiv.

Bilaga 1. Undersökning Hantverkare. Bild 1: Exempel på arbete för hantverkare med ackordslön. Källa: Peabs interna bildarkiv. Bilaga Undersökning Hantverkare Bild : Exempel på arbete för hantverkare med ackordslön. Källa: Peabs interna bildarkiv. Inledning Syftet med undersökningen var att ta reda på vad de hantverkare som nu

Läs mer