från Åbo Akademi Nr Viktigt att upptäcka minnessvårigheter tidigt Petra Grönholm-Nyman har forskat kring Alzheimers sjukdom och MCI

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "från Åbo Akademi Nr 6 3.4.2009 Viktigt att upptäcka minnessvårigheter tidigt Petra Grönholm-Nyman har forskat kring Alzheimers sjukdom och MCI"

Transkript

1 från Åbo Akademi Nr Viktigt att upptäcka minnessvårigheter tidigt Petra Grönholm-Nyman har forskat kring Alzheimers sjukdom och MCI

2 EN FRÅGA FÅR SVAR Nytt faktakort om ÅA Årets faktakort om Åbo Akademi har utkommit. I kortet finns centrala fakta om ÅA i koncentrerad form, från en historisk översikt till statistik över fakulteterna, budgeten, personalfakta, statistik över studerandenas fördelning fakultetsvis och enligt hemort samt de utexaminerades placering på arbetsmarknaden. Kortet innehåller också fakta om forskningen och spetsforskningsenheterna, de fristående enheterna samt kartor över campus i Åbo respektive Vasa. Vad är grundtanken när det gäller att få in så här mycket information på några få sidor i ett faktakort som har 16 sidor i det speciella formatet 16 x 9 centimeter, Rolf Niskanen, grafisk planerare vid enheten för kommunikation? Vi har satsat på att göra helheten så grafiskt tilltalande som möjligt. Det är tredje året faktakortet har denna utformning, tidigare kort var mera textbetonade. Tanken är att kortet skall innehålla information som är lättillgänglig för alla, konstaterar Rolf Niskanen. Faktakortet finns på svenska och engelska och har tryckts i en upplaga på kort på vardera språket. Ett litet antal kort har skickats ut till de olika enheterna vid Åbo Akademi; fler kan beställas från Teknisk service, e-post PS 2 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI Då en pojke och en flicka möts... Brahe Djäknar ger vårkonsert den 4 april Felix Conjunctio då en pojke och en flicka möts är temat för Brahe Djäknars vårkonsert i Solennitetssalen i Åbo den 4 april. Felix Conjunctio är latin och betyder ungefär lycklig sammansmältning. På konserten sjunger kören dels vackra, klassiska serenader, och dels lättare musik med mer eller mindre burleska inslag, säger dirigent Ulf Långbacka. Konserten är en uppföljning till Mannens väg, som ordnades för ett år sedan och som BD fick mycket positiv feedback för. Publiken tyckte mycket om Mannens väg, och därför fortsätter vi nu på samma linje. Kören kommer att sjunga mångsidiga sånger om allt från smäktande kärlek till erotik. Ibland också om ganska fräna känslor Det kan ju gå åt så många olika håll då flickor och gossar möts, ler Långbacka. Sånt kan beskrivas på väldigt många sätt inte bara i texterna, utan också med varierande musik. Mötena kan leda till allt från serenader till fula visor, säger Benny Salo, BD:s styrelseordförande. På vårkonserten framför kören bland annat en sång skriven av Paul Simon och en calypso från Trinidad, och dessutom klassisk musik komponerad av Richard Strauss och Pekka Kostiainen. Vi har övat intensivt inför konserten och sångpedagogen Bill Ravall, som är överlärare i sång i Musikhuset i Jakobstad, har haft både enskilda lektioner med körmedlemmarna och övningar med hela kören. Vi brukar anlita utomstående pedagoger ungefär två gånger per år, säger Långbacka. BD satsar också på sceniska inslag, och skådespelaren Bror Österlund från Åbo Svenska Teater har liksom ifjol hjälpt kören på den punkten. Konserten börjar kl. 18. Biljet- Åbo Akademiker valde ny styrelse Akademiföreningen Åbo Akademiker r.f. har hållit årsmöte och valt styrelse för år I styrelsen ingår EM Ulla Achrén, DK Yrsa Blessing-Sundström, PM Birgitta Bröckl, PM Henrik Karlsson, FM Johanna Kiviniemi, FM Otto Långvik, EM Jan Nygård (ny), EM Krister Sigfrids, FM Sofie Strandén, DI Erik Sumelius, EM Kjell Sundström, KH Christel Söderholm. Som föreningens ordförande fortsätter Kjell Sundström och som sekreterare och ombud Ingela Ollas. Rektor och fakulteter gav stipendier Studentstipendier, specialstipendier och forskarstipendier till ett sammanlagt belopp av drygt har utgetts av rektor för Åbo Akademi och av akademins fakulteter. Av fakulteterna är det HF (16 199,20 ), ESF (4 100,40 ), TkF (11 577,00 ), TF (31 100,12 ) och PF (1 472,73 ) som enligt stipendiereglementena utger en del av studentstipendierna. Rektor fördelar allmänna studentstipendier (92 991,60 ) och fakultetsbundna stipendier (27 641,80 ) samt de s.k. specialstipendierna (35 308,60 ). Namnen på dem som har erhållit studentstipendier publiceras på nätet under adressen /student/aastipendier

3 På konserten i Solennitetssalen den 4 april sjunger Brahe Djäknar dels vackra, klassiska serenader, och dels lättare musik med mer eller mindre burleska inslag, säger dirigent Ulf Långbacka (t.v.) och BD:s styrelseordförande Benny Salo. terna kostar 10 euro, 5 euro för studerande. Många nya medlemmar Brahe Djäknars rekrytering har varit lyckad under den senaste tiden, och kören har fått många nya medlemmar. Det sammanlagda antalet sångare är i vår över 40. Efter vårkonserten blir vår mest ambitiösa satsning körtävlingen Tampereen Sävel, som ordnas i början på juni. I slutet på maj, lagom före tävlingen, kommer vi att resa till Frankrike för att öva intensivt där. Vi har också ett par konserter under resan, en i Barcelona och en i Ginestas i Frankrike, säger Benny Salo. Michael Karlsson INNEHÅLL NR 6/2009 Forskat i minnessvårigheter Petra Grönholm-Nyman disputerar i psykologi... Ny institution tar form ÅA och Novia bildar gemensam enhet forskargrupper blir spetsenheter 24.4 fattas beslut om vem som går vidare... Utställning i Arken om Fiskars Etnologer besökte bruket... Elevhälsa viktigt nytt biämne Studerandes psykiska hälsa behöver stöd... Examina... Disputation Matematik i produktionen Tillämpningar inom den tunga industrin... Veckans skribent: Lars Hassel Ny resultatstyrning och budgetfinansiering... Stort litteraturpris till Tamer Institute Maria Lassén-Seger sitter med i juryn... Debatt Ett universitets nedmontering... Baksidan Rymden lockade 400 i Vasa... Målmedvetna rättsnotariestuderande... Annonser och kungörelser meddelanden från åbo akademi

4 AK TUELL FORSKNING Sjukdomar som orsakar demens blir vanligare Viktigt diagnostisera tidigt År 2004 var 16 procent av Finlands befolkning 65 år eller äldre, och bara 4 procent 80 år eller äldre. De motsvarande siffrorna år 2030 beräknas stiga till 26 procent och 7,5 procent. Det här betyder bland annat att också antalet människor som lider av sjukdomar som förorsakar demens kommer att bli betydligt högre. Till exempel Alzheimers sjukdom blir ett allt större problem. Därför skulle det vara viktigt att kunna diagnostisera såna sjukdomar så tidigt som möjligt, för att kunna förbättra livskvaliteten för patienterna. Numera finns det mediciner som kan lindra symptomen en viss tid, säger Petra Grönholm-Nyman. Hon har forskat i hur gamla människor som har minnessvårigheter kan lära sig nya ord, och disputerar i psykologi den 17 april på avhandlingen Verbal Learning in Mild Cognitive Impairment and Alzheimer s Disease: Behavioural and Neural Approaches. Hon har tittat närmare på dels Alzheimers sjukdom och dels mild kognitiv svikt, som förkortas MCI efter de engelska orden Mild Cognitive Impairment. Personer med MCI har lindrigare men likväl tydliga minnessvårigheter, och MCI innebär en större risk att få Alzheimers sjukdom, säger Grönholm-Nyman. Det finns många sjukdomar som kan förorsaka demens, men Alzheimers sjukdom är den vanligaste. Det har gjorts undersökningar som visat att inte mindre 4 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI Det har forskats mycket i MCI, Alzheimers sjukdom och minnet, men man har nästan inte alls undersökt hur inlärning av helt nytt material påverkas hos patienterna. Därför har jag forskat i det, säger Petra Grönholm- Nyman. än 30 procent av människor som är 85 år eller äldre får den typen av förändringar i sina hjärnor. Alzheimers sjukdom drabbar vanligen människor som är över 65 år, även om det i sällsynta fall kan börja redan i fyrtioårsåldern. Påverkar minnet Både MCI och Alzheimers sjukdom påverkar det så kallade episodiska minnet alltså händelseminnet, det vill säga minnet för till exempel vad man själv har gjort och upplevt. Personer med MCI har tydliga episodiska minnessvårigheter, även om det inte väsentligt påverkar deras dagliga liv. I Alzheimers sjukdom försämras det episodiska minnet kraftigt, och med den kommer ju också sånt som talsvårigheter och gestaltningssvårigheter, säger Grönholm-Nyman. Det semantiska minnet, det vill säga minnet för fakta och språk, påverkas däremot inte så mycket om man har MCI. Med tanke på det har vi nu forskat i och testat hur man kan underlätta inlärning hos MCI-patienter med hjälp av semantiskt stöd. Det har forskats mycket i MCI, Alzheimers sjukdom och

5 minnet, men man har nästan inte alls undersökt hur inlärning av helt nytt material påverkas hos patienterna. Det är lite märkligt, med tanke på att såna saker som patienterna ofta tar upp när de besöker läkare eller psykologer är just att de har svårt att lära sig nya namn och ord. Namnminne testades I Grönholm-Nymans undersökning, som gjordes i Åbo, deltog tretton MCI-patienter, nio Alzheimer-patienter och dessutom tolv friska åldringar som kontrollgrupp. Testgrupperna var små, så man kan inte göra långtgående generaliseringar utgående från forskningsresultaten. Det behövs studier med större grupper i framtiden, säger Grönholm-Nyman. I experimentet fick testpersonerna som uppgift att lära sig namnen på 40 föremål. Det var riktiga föremål, men sådana från äldre tider som användes till exempel i jordbruk i Finland och som människor idag inte längre känner till. Hälften av föremålen tränades in på så sätt, att vi bara gav namnen och visade bilder på dem. För resten av föremålen gav vi också semantiskt stöd, vilket i praktiken innebar att vi berättade vad de har använts till. Föremålen och deras namn tränades intensivt under fyra dagar. Det kom som väntat fram att både MCI-patienter och Alzheimer-patienter hade en tydlig inlärningssvårighet. Men trots det lärde de sig åtminstone någonting MCI-patienterna inte mindre än 54 procent av namnen och Alzheimer-patienterna 20 procent. De friska åldringarna kom upp till 94 procent. Efter träningen gjordes hjärnavbildningar på de friska åldringarna och MCI-gruppen. Hjärnavbildningarna gjordes med positronsemissionstomografi på PET-centret i Åbo. Det fungerade på så sätt, att personerna låg under en PET-kamera, och vi studerade vad som hände i deras hjärnor då vi visade upp de nyligen inlärda föremålen och lät dem återhämta namnen. Resultaten från hjärnavbildningarna visar att tankarna på de nya föremålen hos de friska åldringarna aktiverade mera omfattande hjärnområden än tankar på föremål, som var gamla bekanta. Det tyder på att benämningen av nyligen inlärda, sällsynta föremål kräver en mer intensiv fonologisk och semantisk processering i hjärnan, jämfört med vanliga föremål. Detta resultat väckte intresse för att jämföra hjärnavbildningsresultaten mellan friska personer och MCI-patienter. Jämförelsen vi gjorde visar att det då MCI-patienter benämner nyligen inlärda föremål syns en större aktivering i ett hjärnområde i pannloben som har förknippats med en större mental ansträngning. En orsak till detta kan vara skillnader i minnesstrategier. Efter träningen och inlärningen av namnen frågade vi försökspersonerna hurdana strategier de hade använt, och de friska åldringarna rapporterade många metoder till exempel att förknippa nya namn med redan bekanta namn eller bekanta föremål. Men MCI- och Alzheimer-patienterna som testades använde inte den här typen av strategier just alls. Den här förmågan verkar försämras i ett tidigt skede av sjukdomen, och det förklarar kanske varför minnesåterkallningen för dem blir mera ansträngande. Positiva resultat Under två månaders tid efter träningen kontrollerades hur mycket som blivit kvar i försökspersonernas minnen. Resultaten var lika bra för alla de tre testgrupperna. De namn som MCI- och Alzheimer-patienterna hade lyckats lära sig kom de ihåg lika bra som de friska åldringarna vilket man kanske inte skulle trott. Jag tycker att det var ett positivt resultat, som ger mera hopp åt patienterna. Resultaten från undersökningen visar också att det semantiska stödet för MCI-patienterna var till nytta på lång sikt. Under inlärningsperioden verkade stödet inte ha någon effekt, men två månader senare visade det sig att föremålen som MCI-patienterna hade lärt sig med semantiskt stöd hölls bättre i minne för en längre tid. Det här är ett intressant fynd, till exempel med tanke på hur man kan utveckla rehabiliteringen för patienter i framtiden. Också incidentellt minne testades, och även där var resultaten i viss mån uppmuntrande. Vi bad försökspersonerna lära sig bara namnen på föremålen, men i uppföljningen testade vi också hur mycket de mindes av definitionerna på vad föremålen används till, och där var faktiskt MCI-patienterna lika bra som den friska kontrollgruppen. De hade alltså inte aktivt försökt lägga definitionerna på minne, utan det skedde mer automatiskt, och den delen av minnet tycks fungera lika bra hos de två grupperna. Det kan kanske vara lite tröstande för patienter att få veta att alla minnesfunktioner inte ryker samtidigt. Börjar arbeta som amanuens Petra Grönholm-Nyman blev först intresserad av minnessvårigheter då hon arbetade som neuropsykolog vid Åbo universitetscentralsjukhus och kom i kontakt med neurologiska patienter och demenspatienter. Hon blev psykologie magister 2001, och har sedan dess arbetat med forskning och som assistent i psykologi vid ÅA. Nu i april börjar hon arbeta som amanuens i psykologi vid ÅA. Jag skall arbeta med studiehandledning, administration och lite undervisning. Det skulle vara intressant att också fortsätta forska, för resultaten i doktorsavhandlingen har väckt en hel del idéer. Som amanuens har jag inte mycket tid för att forska, men kanske man ändå kunde klämma in nånting. Michael Karlsson meddelanden från åbo akademi

6 Vuxenutbildning Ny institution tar form ÅA och Novia bildar gemensam enhet för livslångt lärande Det nya centret ger stora möjligheter att i ännu högre grad än hittills svara flexibelt på många olika utbildningsbehov, säger Tina Engblom (t.v.) och Paula Lindroos vid FC i Åbo. n I höst kan det för Åbo Akademi och Yrkeshögskolan Novia gemensamma centret för livslångt lärande köra igång verksamheten. Planeringen av verksamheten inleddes hösten 2007, och i mars i år godkändes instruktionen för det nya centret slutligen av samtliga parter. Det nya centret innebär att Fortbildningscentralen vid Åbo Akademi och Fortbildningscentralen i Vasa slår samman verksamheten och att de också går samman med fortbildningen vid YH Novia. För Åbo Akademis del innebär bildandet av det nya centret bland annat att det inarbetade namnet Fortbildningscentralen (FC) kommer att förpassas till historien. Den nya institutionen ska få ett nytt namn, som ännu är oklart. Vi har internt utlyst en namntävling så att anställda inom alla berörda enheter har möjlighet att ge förslag till det nya namnet, berättar direktör Paula Lindroos och viceföreståndare Tina Engblom vid FC i Åbo. Ett nytt, fungerande namn är av stor betydelse när det nya centret drar igång verksamheten. Det handlar om en stor aktör inom vuxenutbildningen i Svenskfinland, antalet anställda kommer att uppgå till ett sjuttiotal och kursutbudet blir brett. Här finns stora möjligheter att i ännu högre grad än hittills svara flexibelt på många olika utbildningsbehov. I och med att den regionala spridningen nu blir mycket omfattande kommer det nya centret att kunna stärka vuxenutbildningen som helhet i Svenskfinland, konstaterar Paula Lindroos och Tina Engblom. I princip kan man se det som att fem tidigare enheter går samman; utöver de två fortbildningscentralerna vid ÅA består Novias fortbildning av två enheter från de tidigare yrkeshögskolorna Svenska YH och YH Sydväst. Till det nya centret tillkommer ytterligare Hangö sommaruniversitet, där ÅA och tidigare Sydväst är centrala bakgrundskrafter. Vi kan således räkna med en bred kompetens bland de anställda. För närvarande görs en personalinventering för att kartlägga de resurser som kommer att finnas, konstaterar Paula Lindroos, som kommer att fungera som direktör också för den nya enheten. Personalen vid det nya centret kommer att ha ett gemensamt seminarium i Vasa i maj, och då är det också tänkt att det nya namnet ska diskuteras. Vi hade ett första seminarium i november, och stämningen var mycket positiv. Det handlar i detta skede mycket om att se hur vi kan jobba ihop oss, och överlag anses sammanslagningen vara en process som alla parter vinner på, konstaterar Tina Engblom I dagsläget har FC i Åbo cirka 40 anställda medan FC i Vasa och fortbildningen inom Novia har 15 anställda var. Måste få ta tid Vid Novias fortbildningsenhet konstaterar t.f. fortbildningschef meddelanden från åbo akademi

7 Marianne Frilund att det finns mycket potential i det nya centret. Den sammanlagda kompetensen är bred, något som ger möjlighet till stora synergieffekter inom kursutbud och personalresurser, säger Frilund. Samtidigt påpekar hon att den gemensamma verksamheten inte är något som kommer igång automatiskt bara för att beslutet om det nya centret nu är fattat. Beslutet om att verksamheten startar den 1 augusti kan betraktas som ett angivande av en riktning, men själva kartan är ännu oritad. Vad det nya centret konkret innebär för personalen och för utbildningen vet ingen i detta skede. Hur som helst kommer den verksamhet som Novia i dagsläget har inom fortbildningen att kvarstå i en eller annan form. Marianne Frilund ser det som en stor utmaning att få det nya centret att fungera på ett praktiskt plan; det handlar om att sammanföra olika begrepp och olika utbildningskulturer. Det måste få ta tid. Det är inte fruktbart att forcera fram den gemensamma verksamheten, att skapa en organisation för organisationens egen skull. Frilund tror att det bästa är om verksamheten får födas fram ur det behov som finns naturligt inom vuxenutbildningen. Då kan verksamheten inom det nya centret också ge ett mervärde både för kunderna och för personalen, säger hon. Vid FC i Vasa är t.f. direktör Torbjörn Sandén inne på samma tankegångar. Det nya centret finns nu till pappers, men det gäller att hitta operativa former för att ge verksamheten ett konkret innehåll. Jag tror inte att man ska vänta sig snabba resultat, utan processen måste växa fram inifrån. Det är en stor utmaning att få organisationsförändringar av detta slag att börja fungera i praktiken. Sandén tycker att möjligheter till frivilligt arbetsplatsutbyte kunde vara en god idé när det gäller att få de olika enheterna att fungera som en helhet. Att lära känna miljöerna och att skapa personliga kontakter är värdefulla aspekter när det handlar om att bygga upp en känsla av gemenskap inom det nya centret. Samordning i tiden Han ser överlag positivt på den kommande, gemensamma verksamheten. Skapandet av större helheter följer ett rörelsemönster som är tydligt inom olika sektorer i samhället just nu. Centret för livslångt lärande kan via den gemensamma kompetensen verka för att utveckla ett starkare och mera mångfasetterat utbud inom vuxenutbildningen i Svenskfinland. Samtidigt kan överlappningar och onödig konkurrens undvikas, något som på sikt kan stärka vuxenutbildningen överlag, konstaterar Torbjörn Sandén. Utbildningsprofilen vid FC i Vasa påminner om FC i Åbo vad gäller utbudet inom Öppna universitetet. Inom fortbildningen, däremot, har FC i Vasa traditionellt haft en Forskarstipendium kraftigare profilering på lärarfortbildning. Det nya centret kan bidra till att stärka den regionala dimensionen av verksamheten, samtidigt som olika synergieffekter säkert kan förverkligas inom själva utbildningsutbudet, konstaterar Torbjörn Sandén. Nya helheter möjliga Vuxenutbildningen fungerar i huvudsak dels som öppna studier vid universitetet eller yrkeshögskolan, dels som fortbildning. Innehållsmässigt kommer det nya centret för livslångt lärande att ha en bred potential också till nya kurshelheter, konstaterar Tina Engblom och Paula Lindroos. De enskilda enheterna har idag ett brett spektrum, från ledarskap till konst och kultur, social- och sjukvård, teknik och så vidare. Centret för livslångt lärande kommer att ledas av en direktion med tolv medlemmar jämte personliga suppelanter, och för den operativa ledningen svarar en direktör och två vicedirektörer. Peter Sandström Ur makarna Agneta och Carl-Erik Olins fond lediganslås ett eller flera stipendier för personer som vid Åbo Akademi eftersträvar licentiat- eller doktorsgrad och varit ordinarie medlemmar eller seniormedlemmar vid Åbo Akademis Studentkår. Av sökande förutsätts att de innehaft uppdrag inom Åbo Akademis Studentkår och dess specialföreningar. Stipendiet delas ut till en eller flera personer för en sammanlagd tid om månader, så att stipendiet utgår med euro per månad för person som avlagt licentiatgrad och med euro per månad för person som avlagt magistergrad. Av stipendiaterna förutsätts forskningsarbete på heltid samt forskningsrapport. Ansökan är fritt formulerad. Till ansökan skall bifogas en meritförteckning ur vilken bör framgå uppgifter om sökandens verksamhet inom studentkåren och dess specialföreningar. Till ansökan bifogas även av sökanden uppgjord forskningsplan ur vilken framgår undersökningens syfte, material, teoretiska avstamp och arbetshypotes, metodiska uppläggning samt eventuellt behov av laboratoriefaciliteter. Forskningsplanen skall därutöver sammanställas på en sida. Till ansökan bifogas även handledarens utlåtande i slutet kuvert samt information om övrig ansökt eller beviljad finansiering för samma ändamål. Ansökningarna bör vara Seniorernas Råd vid Åbo Akademis Studentkår tillhanda senast den 30 april 2009 klockan Adressen är Tavastgatan 22, Åbo. Beslut om stipendieutdelningen meddelas i slutet av maj Närmare uppgifter om forskarstipendiet ges av medlemmarna i Seniorernas Råd, Dag Anckar, tfn (02) Olav Eklund, tfn (02) Ulrika Wolf-Knuts, tfn (02) och Åbo Akademis Studentkårs generalsekreterare Riina Lappalainen, tfn (02) meddelanden från åbo akademi

8 27 forskargrupper vill bli spetsenheter n Sammanlagt 27 forskningsenheter vid Åbo Akademi ansöker om att få vara spetsenheter med tilläggsfinansiering under åren Antalet enheter som kan utses är tre fem, så konkurrensen är hård. Summan pengar de får dela på är fem miljoner euro. Stiftelsen för Åbo Akademi har donerat sammanlagt tio miljoner euro, för spetsforskning tio år framåt. Av de fyra forskningsgrupperna som har varit spetsenheter under åren ansöker tre om fortsättning, och av dem kan högst två få förlängd finansiering. Det är tacknämligt många som har lämnat in ansökan och de representerar ett mycket brett område. Det har kommit flera ansökningar från varje fakultet, vilket jag tycker är en bra sak. Nivåerna varierar i någon mån, men det är många starka forskningsenheter som nu får tävla sinsemellan, säger prorektor Henrik Saxén. Senast den 3 april utser rektor Jorma Mattinen en utvärderingsgrupp med fem sex erfarna forskare från Finland, som skall ge omdöme om vilka ansökningar som förtjänar att gå vidare till andra omgången. Till utvärderingsgruppen utses forskare med en så heltäckande expertbakgrund som möjligt. För att få en jämbördig utvärdering är det ju viktigt att alla de representerade vetenskapsområdena förstås av någon i gruppen, säger kvalitetskoordinator Ole Karlsson. Utgående från utvärderingsgruppens omdömen fattar rektor den 24 april beslut om vilka forskningsenheter som går vidare till andra omgången. Ungefär tio enheter utses, och en extern och internationell expertpanel utvärderar sedan deras planer och presentationer. Det slutliga beslutet om vilka som utses till spetsenheter fattas i oktober. MfÅA hade en artikel om spetsenheterna också i nummer 4/2009. Michael Karlsson Fakta/ansökningarna n På listan presenteras Projektledare (ämne): Projektnamn. Observera att en del av projekten är tvärvetenskapliga och har kopplingar till flera ämnen. Ralph-Johan Back (informationsbehandling): Applications of formal methods in education, biosciences and web science (AFM) Lars Berggren (konstvetenskap): Finländsk konstnärsmobilitet ca Christer Carlsson (företagsekonomi): Knowledge Mobilisation Jukka Corander (statistik): Centre of stochastic processes and their applications in statistical learning for complex stochastic models Sven-Erik Hansén (pedagogik): Lärarprofessionalisering Marc Hassenzahl (media): The Experience of Media and Technology (THEME): A Cross-Disciplinary Perspective on Human Interaction with Media Content and Interactive Products Erkki Huovinen (musikvetenskap): Processer och kommunikation inom improviserad musik Helena Hurme (pedagogisk psykologi): Positive aging: A new approach Tage Kurtén (systematisk teologi): Miljöhot och vägar vidare. Tvärvetenskapliga ramar för nya vetenskapliga öppningar vid Östersjön Antti Laato (gammaltestamentlig exegetik med judaistik): Children of Abraham. Transformative Encounters, Challenges and Change in Jewish-Christian-Muslim Relations from Past to Present Mikko Lagerspetz (sociologi): Organiserad mångfald: Minoriteter i senmoderniteten Olli Lagerspetz (filosofi): Wittgenstein, handling och medvetande Johan Lilius (datateknik): Processor Farming at the Centre of Reliable Software Technology Matti Laine (psykologi): Learning and plasticity (LAP) Kai Lindström (ekologi och miljövetenskap): Evolutionary Ecology of Manipulative Interactions Peter Nynäs (religionsvetenskap): Post-secular culture and a changing religious landscape Christopher Schmidt (germansk filologi): Advertisements Challenges in the European Intercultural Context Jan-Åke Törnroos (internationell marknadsföring): Creating Long Term Sustainable Value in Business Firms Holger Weiss (allmän historia): En bättre värld Internationell solidaritet, utopiska ideal och politisk medvetenhet: globala vänsterradikala nätverk under mellankrigsperioden (InterSol) Tapio Westerlund (anläggnings- och systemteknik): Optimization and Systems Engineering Johan Willner (nationalekonomi): External and Internal Labour Markets Pia Vuorela (farmaceutisk kemi): Sustainable Transformation of Biomass for Human and Environmental Wellness (TRANSBIO) Anna-Maria Åström (nordisk kulturhistoria och folklivsforskning): Kanon, kulturarv och kulturella koder. Analyser av familj och hem ur litteratur-, konst- och traditionsvetenskaplig synvinkel Ralf Östermark (redovisning): Super-G, High Technology Entrepreneurship. Determinants of Successful Performance, Growth and Failure Using Advanced Financial Econometrics and Geno-Mathematical Modelling on Parallell Supercomputers Nuvarande spetsenheter, som ansöker om fortsättning: Lauri Karvonen (statskunskap): Democracy, A Citizen Perspective Kenneth Sandnabba (tillämpad psykologi): Behaviour Genetics Kid Törnqvist (biologi): Cell Stress meddelanden från åbo akademi

9 Utställning i Arken om Fiskars n På en utställning i Arkens aula kan man nu bekanta sig med Fiskars. Sex etnologistuderande gjorde tillsammans med två lärare en exkursion till bruket den november, som en del av en obligatorisk kurs i etnologi, det långa fältarbetet. Vi började förbereda exkursionen redan i september, och det tog ganska länge att planera allt komma överens om intervjuer, var vi skulle övernatta, och så vidare, säger studerande Anna Riess. I Fiskars gjordes sammanlagt 23 intervjuer, med personer som representerade olika områden. Vi delade in oss i par och intervjuade beslutsfattare, vanliga ortsbor, nyinflyttade konstnärer och hantverkare. Intervjuerna gjordes med färdiga frågescheman, som hade anpassats enligt vem man intervjuade. Det var ganska intensivt. Man kunde göra tre intervjuer på en dag, säger studerande Sarah Hagström. Det är mycket som har ändrats i Fiskars under de senaste årtiondena. Vi fick många perspektiv på förändringarna, eftersom människorna vi intervjuade var så olika. Industrin var länge viktig för bruket, men sedan lades det mesta ner och byggnaderna började förfalla. Men nu har i stället konstnärer och hantverkare flyttat in i lokalerna och gett dem nytt liv, säger studerande Kajsa Rytikoski. I intervjuerna ställde vi frågor bland annat om turismen och dess positiva och negativa sidor. Människorna hade många tankar kring det, säger Hagström. På utställningen visas foton från exkursionen, kompletterade med citat dels från intervjuerna och dels från de studerandes fältdagböcker. Människorna vi intervjuade talade olika språk svenska, finska, engelska, tyska och spanska och på utställningen presenteras allt på originalspråk, säger studerande Kristine Bärdén. Fiskars är idag ett multikulturellt bruk, som följd av man har lyckats locka skickliga konstnärer På etnologernas utställning om Fiskars visas bland annat foton från deras exkursion. Foto: Anna Riess och hantverkare även från andra länder, säger Anna Riess. Det var först inte tänkt att etnologerna skulle göra mera med materialet som samlades in än arkivera det, och lämna det för eventuell framtida forskning. Sedan började vi tycka att det inte är mer än rätt mot informanterna att göra någonting mera med materialet, och därför har vi nu ordnat den här utställningen, säger Kajsa Rytikoski. Det var lärorikt att åka ut på fältet och göra någonting, som var mera praktiskt än de vanliga studierna. Informanterna var alla hjälpsamma, och vi lärde oss både Fiskars historia och hur man gör fältarbete, säger Sarah Hagström. Fiskars ligger inte så långt från Åbo, men det behövs inte alltid så mycket. Man måste inte resa till Afrika för att hitta något intressant, konstaterar Anna Riess. Utställningen kan man bekanta sig med i Arken fram till den 16 april. Michael Karlsson meddelanden från åbo akademi

10 Studier & undervisning Skolelevers psykiska hälsa viktig i nytt biämne 10 meddelanden från åbo akademi n Skolan är Finlands största och första arbetsplats. Redan därför borde skolelevers och studerandes psykiska hälsa och välmående få bättre stöd av en omgivning som på allvar är intresserad av hur unga mår och hur de tänker. Det säger prof. Kaj Björkqvist och amanuens Rasmus Isomaa på utvecklingspsykologin vid samhälls- och vårdvetenskapliga fakulteten (SVF) i Vasa. I samarbete med Öppna Universitetet (ÖPU) inleder SVF nästa läsår en ny tvärvetenskaplig studiehelhet i elevhälsa. Skolhälsovården har traditionellt långt handlat om elevernas fysiska hälsa och välmående, men i synnerhet tragedier såsom skolskjutningarna i Jokela och Kauhajoki har nu fått både myndigheter och skolhälsovården att förstå hur viktigt det är med olika stödåtgärder åt dem som har problem med psykisk ohälsa och själsligt illamående. Visst kan man se skolskjutningarna som skrämmande indikationer på att det behövs bättre stödformer och nya åtgärder för att förbättra ungas psykiska hälsa. De ökande sparkraven inom t.ex. kommunernas social- och hälsovård kan samtidigt leda till ökande polarisering och marginalisering bland unga och det finns idag tyvärr alldeles för lite person- och andra resurser, påpekar Kaj Björkqvist. Initiativet till den nya studiehelheten i elevhälsa på 25 studiepoäng kom dels från ÖPU och dels från både aktiva alumner och studerande i utvecklingspsykologi som vill veta mer om bl.a. de behov, stödformer, lagar, förordningar och styrinstrument som just nu är aktuella inom elevhälsan. Förebyggande modell Förebyggande åtgärder är centrala då det handlar om psykisk hälsa och ohälsa. Inom ungdomsforskningen här på SVF har vi därför tagit fram en förebyggande elevvårdsmodell med bl.a. ett screeningsformulär, en sorts enkätmodell för olika skolor. Överlag har just ungdomars psykiska hälsa blivit ett allt viktigare ämne inom utvecklingspsykologin och vi samarbetar därför med både Förebyggande åtgärder är centrala då det handlar om psykisk hälsa och ohälsa, säger Kaj Björkqvist (t.v.) och Rasmus Isomaa. socialpolitiken, vårdvetenskapen och specialpedagogiken här på ÅA i Vasa, säger Rasmus Isomaa. I screeningsformuläret som ingår i den förebyggande elevvårdsmodellen, ingår bl.a. frågor om studier och trivsel, om hemmet och vänner och om hälsa och uppfattningar om livet. Trots att regeringen efter skolskjutningarna har reserverat nya anslag för att förbättra ungas psykiska hälsa, har det alldeles otillräckliga antalet socialkuratorer och skolpsykologer inte ökat. Den här studiehelheten ges i form av ett biämne och består av fem olika delar. Tanken är att t.ex. socialkuratorer, skolhälsovårdare, speciallärare och skolassistenter kan ta hela paketet eller delar av det som fortbildning och

11 olika studerande igen kan ta det som ett helt biämne eller i delar som valbara studier, säger Kaj Björkqvist. Men vi hoppas också att övrig skolpersonal är intresserad av att lära sig mer om hur eleverna mår. Lärare, rektorer, vaktmästare och annan personal som alla är viktiga vuxna i en elevs vardag, tilllägger Rasmus Isomaa. Den multikulturella skolan, examina Examina avlagda under tiden HF l Filosofie magisterexamen har inom humanistiska fakulteten avlagts av Silvia Bengtsson, Åbo (utländsk skola), Charlotta Berlin, Pojo (Karis-Billnäs gymnasium). Kandidatexamen i humanistiska vetenskaper har avlagts av Disa Stenlund, Åbo (Virkby gymnasium), Lena Viljanen, Dragsfjärd (Kimitoöns gymnasium). MNF l Filosofie magisterexamen har inom matematisk-naturvetenskapliga fakulteten avlagts av Marika Hietamäki, Åbo (Vasa övningsskola), Christian Tallsten, Borgå (Borgå gymnasium), Anna Törnroos, Vasa (Vasa övningsskola). Kandidatexamen i naturvetenskaper har avlagts av Tony Cederberg, Jakobstad (Jakobstad gymnasium), Emil Strandberg, Ekenäs (Ekenäs gymnasium). ESF l Politices magisterexamen har inom ekonomisk-statsvetenskapliga fakulteten avlagts av Caroline Backman, Åbo (Ekenäs gymnasium), Katja Johanna Kalamäki, Rovaniemi (Oulun lyseo), Katri Kataja, Åbo (Sodankylän lukio), Kati Ruskola, Ylivieska (Ressun lukio). att möta elever med olika behov, praktiskt elevvårdsarbete och unga med risk för marginalisering är exempel på kurser som ingår i den nya studiehelheten. Experter från fältet Kursföreläsarna har varit med och planerat helheten och kurserna, de är experter inom sitt område och tillsammans representerar de en mycket bred kompetens. Politices kandidatexamen har avlagts av Oscar Boije, Helsingfors (Tölö gymnasium), Dan Bäckman, Åbo (Vasa övningsskola), Jutta Tailas, Åbo (Katedralskolan i Åbo), Anna-Maria Äbb, Kristinestad (Kristinestads gymnasium) Rättsnotarieexamen har avlagts av Noora Haanpää, Aura (Säkylän lukio), Henrik Lindeman, Åbo (Katedralskolan i Åbo). Ekonomie doktorsexamen har avlagts av Jennie Elfving, Åbo (Karleby svenska gymnasium), Gunnar Holmgren, Sverige (utländsk skola). Ekonomie kandidatexamen har avlagts av Kristian Airo, St Karins (Katedralskolan i Åbo), Pernilla Berg, Mariehamn (Ålands lyceum), Pekka Haapasaari, Vanda (Björneborgs svenska samskola), Thomas Lindström, Åbo (Katedralskolan i Åbo). TkF l Diplomingenjörsexamen har inom tekniska fakulteten avlagts av Mikael Grankvist, Åbo (Svenska samskolan i Tammerfors), Ning He, Kina (utländsk skola), Johan Mikander, Helsingfors (Sibbo gymnasium), Maria Rosenback, Vasa (Vasa övningsskola), Thomas Rosqvist, Kyrkslätt (Kyrkslätts gymnasium), Johan Schöring, Åbo (Korsholms gymnasium), Anders Siggberg, Åbo (Karis-Billnäs gymnasium), Milena Stepien, Polen (utländsk skola), Nicklas Wiik, Jakobstad (Jakobstads gymnasium). Föreläsarna arbetar alla ute på fältet och kan nuläget och sin sak. De har erfarenheter från både grundskola, yrkesinstitut och andra skolor och är aktiva i olika organisationer och föreningar med elevhälsa och ungas psykiska hälsa i allmänhet som första prioritet, säger Rasmus Isomaa. Ari Nykvist Teknologie kandidatexamen har avlagts av Kenneth Wiik, Jakobstad (Jakobstads gymnasium). TF l Teologie magisterexamen har inom teologiska fakulteten avlagts av Karoliina Pulli, Åbo (Nousiaisten lukio). PF l Pedagogie magisterexamen har inom pedagogiska fakulteten avlagts av Jenny Ek, Pedersöre (Jakobstads gymnasium), Magnus Eriksson, Vasa (Vasa övningsskola), Camilla Gröndahl, Närpes (Närpes gymnasium), Andreas Nygård, Kristinestad (Kristinestads gymnasium), Mikaela Sténs, Vasa (Vasa övningsskola), Nicke Wulff, Åbo (Katedralskolan i Åbo). Pedagogie kandidatexamen har avlagts av Magnus Eriksson, Vasa (Vasa övningsskola), Anna- Maria Nordman, Vasa (Vasa övningsskola), Laura Norrgård, Vasa (Vasa övningsskola), Andreas Nygård, Kristinestad (Kristinestads gymnasium), Kjell Nylund, Korsholm, Mikaela Sténs, Vasa (Vasa övningsskola), Nicke Wulff, Åbo (Katedralskolan i Åbo). Fristående pedagogiska studier för ämneslärare har fullgjorts av Heidi Kristjankroon, Helsingfors. Fristående pedagogiska studier för ämneslärare vid yrkesläroanstalter har fullgjorts av Patricia Cederlöf, Esbo. meddelanden från åbo akademi 11

12 Industrin har i allt högre grad fått upp ögonen för storskalig optimering eftersom den bland annat kan medföra betydande ekonomiska fördelar, säger Tapio Westerlund (t.v.) och Pekka Vainiomäki. Ak tuell forskning Matematik i produktionen Grundforskning med tillämpningar inom den tunga industrin n Avancerad planering inom logistiken och den tunga industrin har blivit effektivare under de senaste decennierna, något som medför bland annat ekonomiska fördelar och minskad miljöbelastning. De planeringssystem som byggs upp hämtar avgörande matematisk kunskap från grundforskning av det slag som utförs bland annat vid Åbo Akademi; tekniska fakultetetens laboratorium för anläggnings- och systemteknik har under professor Tapio Westerlunds ledning utvecklat 12 meddelanden från åbo akademi matematiska optimeringsmodeller och -metoder som med framgång tillämpas vid optimering av avancerad process- och produktionsplanering. Storskalig optimering hanterar problem som innehåller flera tusen variabler och villkor. Industrin har i allt högre grad fått upp ögonen för denna typ av optimering eftersom den kan medföra betydande ekonomiska fördelar. Samtidigt har den operativa dimensionen av optimeringen, alltså dess praktiska tillämpning, blivit allt rationellare i takt med att metoderna och datatekniken har blivit effektivare, konstaterar Tapio Westerlund. De metoder som han har lett utvecklingsarbetet kring under de senaste decennierna fokuserar på optimering av stora system inom industriproduktion, produktionsplanering och logistik, det vill säga områden där kostnadseffektiviteten konstant är i blickpunkten. Det finns många goda exempel på att teori och praktik har kunnat sammansmältas i lösningar som visat sig vara mycket

13 effektiva. Här finns möjligheter till samspel mellan grundforskning och näringsliv, konstaterar ledande konsult Pekka Vainiomäki vid det internationella konsultföretaget Accenture. Vainiomäki besökte Åbo Akademis laboratorium för anläggnings-och systemteknik i mars och föreläste om matematiska metoder i näringslivets tjänst, ett högaktuellt område inte minst i tider av ekonomisk nedgång. Undersökningarna talar sitt tydliga språk: företag som ser planeringen som en strategisk faktor hör till dem som kan klara sig igenom svåra ekonomiska tider för att sedan gå uppåt när ekonomin åter blir ljusare, konstaterar Vainiomäki. Inte minst därför har näringslivet också fått upp ögonen för bland annat effektivare produktionsplanering. Stora fördelar Pekka Vainiomäki är matematiker från Åbo universitet, och efter att han anställdes vid Accenture har han haft samarbete med Tapio Westerlunds forskargrupp. Mitt intresse för matematisk programmering och optimering har kommit till nytta inom konsultbranschen, konstaterar Pekka Vainiomäki. Ett exempel på projekt som han har ansvarat för och som han fortfarande är inkopplad på är ett omfattande produktionsplaneringssystem för Outokumpu Stainless i Torneå, en av världens största anläggningar för produktion av rostfritt stål. Produktionskapaciteten är 1,6 miljoner ton per år. Fabriken har ett mycket avancerat produktionsplaneringssystem, där en del av kärnan bygger på matematiska optimeringsmodeller och -metoder som härstammar från den forskning som görs inom området optimering av stora system vid ÅA:s laboratorium för anläggnings- och systemteknik. Systemet vid fabriken i Torneå tar hand om alla kundbeställningar, vilka ibland kan uppgå till flera tusen per dag. Antalet är alldeles för stort för att behandlas manuellt, konstaterar Pekka Vainiomäki. Av kundbeställningarna bildas dagligen ungefär 400 optimeringsproblem som sedan löses automatiskt via datorer. Via lösningarna kan produktionen planeras i detalj från råmaterial till färdiga produkter utgående från de gjorda beställningarna, konstaterar Pekka Vainiomäki. Den noggranna produktionsplaneringen innebär mycket stora ekonomiska inbesparingar eftersom svinnet i produktionslänken mellan råmaterial och färdigt skurna plåtar och rullar kan minimeras. Miljontals variabler Antalet variabler som optimeras under ett år inom produktionsplaneringen vid fabriken i Torneå är ungefär 150 miljoner, en snart sagt obegripligt stor summa. Tapio Westerlund plockar in siffrorna på en konkret nivå: Om 150 miljoner variabler och deras optimala numeriska värde skulle skrivas ut på normaltjockt A4-papper, med en variabel och dess motsvarande numeriska värde per rad, med 60 rader per sida på arkens båda sidor skulle det bli en över 700 meter hög pappersbunt per år. De modeller och metoder som utvecklats vid laboratoriet för anläggnings- och systemteknik vid ÅA bygger på optimering med blandade heltalsvariabler, bland annat blandade heltals linjär programmering (MILP) och blandade heltals icke-linjär programmering (MINLP). Den sistnämnda kan ännu delas upp i flera underavdelningar. Matematisk programmering med heltalsvariabler undersöker ett mycket stort antal lösningar inom ramen för de begränsningar som anges, något som givetvis varierar beroende på vilken process som anges. Idén är att programmeringen utesluter dellösningar som inte leder till globalt optimalt resultat, berättar Tapio Westerlund. Det är krävande att optimera denna typ av multivariabla problem bland annat för att de innehåller så många bivillkor. Optimeringsprocesserna har effektiverats betydligt under senare år tack vare utvecklingen av datorprogram för ändamålet. Gott samarbete Stora optimeringsproblem är i praktiken mycket utmanande inom i synnerhet den tunga industrin, pappersindustrin och logistikbranschen. De globala optimeringssystem som är i praktiskt bruk är exempel på fruktbart samarbete mellan forskning och näringsliv. Verksamhet av detta slag är till ömsesidig nytta. Forskarna får sina resultat tillämpade och testade, och aktörerna inom näringslivet får tillgång till metoder som annars inte skulle nå dem i tillämpningsbar form, konstaterar Tapio Westerlund och Pekka Vainiomäki. Inom industrin handlar det om att kunna planera produktionen så att man tar fram rätt produkt vid rätt tid också med hänsyn till det ekonomiska läget. Det är inte ekonomiskt rationellt att producera för lagret och en osäker marknad, berättar Pekka Vainiomäki. Företaget Accenture, där han är anställd sedan 1999, har som huvudområden konsultering, teknologi och outsourcing, och bolaget jobbar bland annat med att utveckla skräddarsydda lösningar för produktionsoptimering. Accenture, med huvudsäte i USA, verkar internationellt med över anställda i 50 länder. I Finland har företaget anställda. Samarbetet med parter inom universitetsforskningen är en nisch som är viktig för oss, och som vi gärna utvecklar också framöver, konstaterar Pekka Vainiomäki. Peter Sandström meddelanden från åbo akademi 13

14 veckans skribent Resultatstyrning och budgetfinansiering i ny tappning Inom universitetskoncernen Finland har man gradvis infört en budgetfinansiering som baseras på mål och historiska resultat i utbildning och forskning. Då studierna inte är avgiftsbelagda betalar staten omkostnaderna med en resultatstyrd budgetfinansiering vars mål är att höja produktiviteten. Examensmålen har successivt höjts och antalet avlagda examina har kraftigt ökat. Samtidigt har den externa finansieringens andel ökat och lett till en flora av projektverksamheter som både späder på och tunnar ut de resurser som används i själva kärnverksamheten och som i sig kräver en supportstruktur. En totalkostnadsmodell med arbetstidsallokering införs för att hålla reda på helheten, många till förtret och i produktivitetens namn skall ett universitet idag åstadkomma mera med mindre pengar från staten. Universiteten glider sakta men säkert mot en marknadsmodell i en situation där utbudet av studieplatser börjar bli större än efterfrågan på en tunn nationell marknad. Internationalisering i utbildning och forskning uppmuntras, men det är svårt att tro att avgiftsbelagda magisterprogram för långväga studerande nämnvärt skulle öka efterfrågan. Budgetfinansieringen skall i framtiden styra mot och ge incitament till uppstramad effektivitet samtidigt som den skall piska fram nya interna strukturer. Jag ser ingen realism i att ifrågasätta existensen av den nuvarande finansieringsmodellen. Med utlovad ökad ekonomisk autonomi har modellen kommit för att stanna. Istället vill jag reflektera över hur Åbo Akademi valt att införa resultatstyrningen och hur den föreslagna reviderade statliga budgetmodellen kan komma att se ut. Åbo Akademi har gradvis infört en resultatstyrning med element ur den modell som staten använder i sin finansiering. En resultatstyrning innebär beslut om vad som är resultatenhet, vilka indikatorer man skall använda för att följa upp verksamheten och vilka mått man baserar budgetfinansieringen på. Måtten kan mäta behovet av insatser (lärare), mäta effektiviteten i processerna (studietid), mäta resultatet (examina) och Lars Hassel är professor i redovisning vid Åbo Akademi uppskatta utfallet eller påverkan på samhället (sysselsättningsgrad). Principerna för resultatstyrning säger att en resultatenhet skall ansvara bara för det som enheten och dess medarbetare själv kan påverka och kontrollera. Huvudprincipen är att fakulteterna har getts resultatansvar. Dagens fakulteter är väldigt olika. Förutom att storleken varierar kraftigt finns det fakulteter med enhetlig utbildning och fakulteter med flera utbildningar. I vissa fall kan dagens system anses fungera väl, i andra fall anser man att resultatstyrningen inte förts tillräckligt långt ner till de enheter där resultaten uppstår. I en fakultet med flera kunskapsområden kanaliseras inte resurserna dit det omedelbara behovet är störst. Ett annat strategiskt beslut som styrelsen tagit är hur stor del av den statliga budgetfinansieringen skall fördelas ner till resultatenheter med resultatmått och hur stor del skall vara fast eller öronmärkt för speciella behov. Basfinansieringen kan inte i sin helhet allokeras till fakulteter utan det finns en förvaltning, fristående inrättningar och andra gemensamma intressen och behov som måste finansieras gemensamt. År 2009 fördelas ca hälften av löne-, drifts- och fastighetsanslagen till fakulteterna med resultatindikatorer. Löneanslagen (90 %) bestäms förutom av en fast historisk del (20 %) också av en rörlig resultatdel (80 %) som drivs av antalet examina. Drifts- 14 meddelanden från åbo akademi

15 För Åbo Akademi gäller det att tillvarata möjligheterna till en behärskad förändring och anpassning till de nya villkor som den nya universitetslagen kommer att ställa. Det är säkert många som anser att ekonomin har fått en för stor makt över det akademiska, men utvecklingen tyder på att ekonomin i fortsättningen allt mera dikterar villkoren. anslaget (10 %) bestäms på basis av studiepoäng och publikationer. Fastighetsanslaget är också examensbaserat med olika vikter för att kompensera för olikheter i kostnader för examina. I samband med den nya universitetslagen ser statsmakten över principerna för universitetens resultatstyrning och budgetfinansiering. Universitetslagen utlovar större autonomi, men rörelseutrymmet i finanserna kommer att begränsas till de medel som universiteten kan skaffa externt och i fortsättningen som juridisk person förväntas förvalta på ett räntabelt sätt. Huvudmannen förväntar sig att universiteten själva tryggar sin ekonomiska ställning och betalningsförmåga. Den nya budgetmodellen lättar inte på resultatstyrningen men den gör resultatstyrningen mångsidigare och mindre beroende av examina. Budgetfinansieringen föreslås till 75 % bestå av resultatstyrd basfinansiering och till 25 % av utbildnings- och vetenskapspolitiska överväganden med anslag för strukturella kostnadsskillnader mellan universitet, anslag för forskar- och övningsskolor och andra nationella uppdrag. Hur det senare anslaget används för att kompensera för olikheter i kostnadsstrukturer mellan universitet är tillsvidare oklart. Det senare betyder särskilt att de olika kostnadsvikter som olika examina hade i den gamla budgetmodellen enligt förslaget nu faller bort. Skillnaden i kostnader mellan olika examina kompenseras nu inte i basfinansieringen utan blir föremål för andra överväganden. Systemet med särskilda projektanslag tycks falla bort. Resultatmåtten renodlas och kommer att baseras på en bredare arsenal av indikatorer som förväntas bättre fånga upp olikheter i utbildningarna. I den nya modellen får utbildningen en något större andel av basfinansieringen (55 %) än forskningen och forskarutbildningen (45 %). Verksamheten kan nu styras med indikatorer baserade på volym och kvalitet. Volymfaktorer väger lite tyngre i utbildningen än i forskningen. Kvaliteten lyfts nu fram som en komponent inom både utbildning och forskning. Utbildningens volym bestäms utgående från beräknat antal heltidsstuderande, examensmålen och antalet examina för lägre och högre examina. Budgetmedel ges till universiteten också på basis av kvalitetsindikatorer i utbildningen. Genomströmningen följs upp både via antalet studerande som avlägger 45 studiepoäng under ett läsår och antalet studerande som avlägger examen inom 7 år. Internationaliseringen i studierna får också tyngd som finansieringsindikator. Antalet utbytesstuderande, avlagda studiepoäng i kurser på främmande språk och antalet utländska examensstuderande införs som mått på internationalisering. Volymindikatorer i forskningen är antalet årsverken för lärare och forskare, antalet doktorsexamina och deras mål. Kvaliteten i forskningen binds huvudsakligen till publikationer och konkurrensutsatt forskningsfinansiering (FA och Tekes). Basen för styrningen blir mångsidigare och bredare. Åbo Akademi behöver se över sin resultatstyrning och göra den målkongruent med statens nya modell och se till att den förs ner till den operativa nivån. Resultatstyrningen används ofta för att förändra organisationer. För Åbo Akademi gäller det att tillvarata möjligheterna till en behärskad förändring och anpassning till de nya villkor som den nya universitetslagen kommer att ställa. Det är säkert många som anser att ekonomin har fått en för stor makt över det akademiska, men utvecklingen tyder på att ekonomin i fortsättningen allt mera dikterar villkoren. Lars Hassel meddelanden från åbo akademi 15

16 Stort litteraturpris till Tamer Institute ÅA:s bibliotekarie FD Maria Lassén-Seger sitter med i juryn n Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne 2009 gavs till Tamer Institute for Community Education, en läsfrämjande organisation som fungerar på Västbanken och i Gaza. Priset är världens största internationella barn- och ungdomslitteraturpris, med en prissumma på fem miljoner svenska kronor. I år delades priset ut för sjunde gången. Juryns motivering löd så här: Med uthållighet, mod och idérikedom har Tamerinstitutet under två decennier stimulerat palestinska barns och ungdomars läslust och kreativitet. Under svåra förhållanden bedriver man ett läsfrämjande arbete av osedvanlig bredd och mångsidighet. I Astrid Lindgrens anda ser Tamerinstitutet ordets makt och bokens, berättelsens och fantasins kraft som viktiga nycklar till livsmod, självkänsla och tolerans. En av de tolv personerna i juryn som utsåg årets vinnare är FD Maria Lassén-Seger, som arbetar som bibliotekarie på ÅA:s humanistiska bibliotek. Hon disputerade i engelska språket och litteraturen 2006 på en avhandling om modern engelskspråkig barn- och ungdomslitteratur. En medlem som väljs till juryn sitter med i den fyra år, och kan sedan väljas på nytt högst två gånger. Lassén-Seger har hittills suttit i juryn bara ett år, och har alltså åtminstone tre år till framför sig. Hur kommer det sig att du har fått det här uppdraget? På våren ifjol blev jag uppringd av dåvarande chefen för kansliet för litteraturpriset, och hon berättade att en medlem 16 meddelanden från åbo akademi Under mitt första år i juryn för litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne har det varit jätteintressant att följa med processen. Arbetet ger mycket, men det tar också tid. För mig har det varit något av en kontinuerlig fortbildning, säger Maria Lassén-Seger. hade lämnat juryn Maria Nikolajeva, som är docent i litteraturvetenskap vid Åbo Akademi och numera professor vid University of Cambridge och frågade om jag var intresserad av att ersätta henne. Jag tyckte att det var roligt och hedrande att ens bli tillfrågad, så jag lämnade in min CV. Flera andra personer meddelade också intresse, men efter några månader fick jag sedan veta att jag hade valts. Det var en glad överraskning, säger Lassén-Seger. Jag tycker det var fint att en person från Svenskfinland och Åbo Akademi valdes. Vid ÅA:s humanistiska fakultet har det länge satsats på barnlitteraturforskning och -undervisning, och det här är på sätt och vis ett erkännande av det vi gör. Humanistisk anda Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne är speciellt på det sättet, att det har instiftats av Sveriges regering och finansieras med allmänna medel. Författare, illustratörer, berättare och läsfrämjande arbete kan belönas. Endast nu levande personer kan få priset. De som belönas skall hålla högsta konstnärliga kvalitet och liksom Astrid Lindgren präglas av humanistisk anda. Priset är viktigt på det sättet, att barnlitteraturen får mera uppmärksamhet internationellt även i länder där den inte har så hög status, säger Lassén-Seger. Det finns sammanlagt över 450 instanser runtom i världen som kan nominera kandidater till priset. Även juryn har rätt att nominera. I år tävlade inte mindre än 153 kandidater om priset. Under mitt första år i juryn har det varit jätteintressant att följa med processen. Arbetet ger mycket, men det tar också tid. För mig har det varit något av en kon-

17 tinuerlig fortbildning. Priset har ju en internationell inriktning, och i juryn ligger det på ens ansvar att bredda synen på vad allt som finns utöver det man känner till från tidigare, säger Lassén- Seger. Jag tycker att diskussionen i juryn har varit mycket levande. De tolv medlemmarna har olika kompetensområden, och är sakkunniga inom till exempel läsfrämjande och bildkonst. Själv har jag en akademisk bakgrund, och i juryn sitter också bland andra en barnläkare och en representant för Astrid Lindgrens släkt. Det är intressant att få olika synvinklar på barnlitteratur. Att välja en vinnare bland 153 kandidater var inte lätt. Ibland kändes det omöjligt att jämföra till exempel författare med läsfrämjare. Men på något sätt föll beslutet på plats, och i juryn stod vi alla bakom valet av Tamerinstitutet. Tamerinstitutet har varit verksamt i 20 år och har en bred verksamhet. Institutet har klassisk läsfrämjande verksamhet med olika kampanjer och annat, men utbildar också bibliotekarier och lärare, ordnar bokinsamlingar och ger ut böcker på arabiska. Arbetet imponerar, och det är verkligen på gräsrotsnivå. Sättet de jobbar på kan inspirera också andra läsfrämjande rörelser, säger Lassén- Seger. Det är värt att påpeka att juryn inte tar ställning till konflikterna på Västbanken och i Gaza Vi vill bara uppmärksamma det som institutet gör. Deras verksamhet är ickepolitisk. Institutet står för yttrandefrihet och barns rätt till böcker och undervisning. Och de satsar också på att stimulera barnens kreativitet på olika underhållande sätt barn som lever under så här svåra förhållanden behöver ju också få ha roligt. Mera info om litteraturpriset och Tamerinstitutet hittas på webben: Michael Karlsson Disputation Psykologi PsM Petra Grönholm-Nyman disputerar i psykologi den 17 april på avhandlingen Verbal Learning in Mild Cognitive Impairment and Alzheimer s Disease: Behaviourial and Neural Approaches. l Disputationen äger rum kl. 13 i aud. Armfelt, Arken. Opponent är prof. Lars Nyberg, Umeå universitet, och som kustos fungerar prof. Matti Laine. Så här sammanfattar Petra Grönholm-Nyman själv sin avhandling: En tidig upptäckt av Alzheimers sjukdom är viktig, eftersom det nuförtiden finns effektiva mediciner tillgängliga som kan lindra sjukdomens symptom. Symptomen i Alzheimers sjukdom utvecklas gradvis och s.k. mild kognitiv svikt (Mild Cognitive Impairment, MCI) innebär en förhöjd risk att insjukna i Alzheimers sjukdom. Symptombilden i MCI har således blivit allt viktigare. Våra resultat indikerade att en inlärningssvårighet är kännetecknande för MCI, medan nyligen inlärt material hålls i minnet på samma vis hos MCI-patienter som hos friska åldringar. Sin inlärningssvårighet till trots lyckades såväl MCI-patienter som patienter med Alzheimers sjukdom även lära sig nytt med hjälp av träning. I denna avhandling undersöktes med hjälp av både experimentell psykologi och funktionell hjärnavbildning (positronemissionstomografi, PET) verbal inlärning hos friska äldre personer, patienter med MCI och patienter med Alzheimers sjukdom. Den verbala inlärningen undersöktes med en uppgift där försökspersonerna fick lära sig benämningar på för dem tidigare okända föremål från äldre tider. Vid träningen av hälften av benämningarna uppgavs också föremålets användningsändamål. Glömskan uppföljdes under två månaders tid. Det visade sig att både MCIpatienterna och patienterna med Alzheimers sjukdom hade svårigheter i inlärningen av benämningarna, men däremot bevarades benämningarna i minnet på samma vis i alla grupper, vilket framkom under en två månaders uppföljning. Vid återkallningen efter två månader var det lättare för MCI-patienterna att minnas benämningarna på de föremål som vid inlärningen hade presenterats tillsammans med sina användningsändamål, d.v.s. det visade sig vara möjligt att stöda MCI-patienternas minnesåterkallning. I de friska äldre personernas hjärnavbildningsresultat framkom att benämning av de nyligen inlärda föremålen aktiverade mera omfattande hjärnområden i den för språket viktiga vänstra hjärnhalvan, än benämning av vanliga föremål. Detta tyder på att benämning av nyligen inlärda föremål kräver en mera intensiv fonologisk och semantisk processering samt minnesåterkallning jämfört med benämning av vanliga föremål. I MCI-patienternas hjärnavbildningsresultat syntes en signifikant ökning av aktiveringen i främre delen av gyrus cinguli jämfört med friska äldre personer. Detta indikerade att minnesåterkallningen av de nyligen inlärda benämningarna krävde större ansträngning hos MCI-patienterna än hos de friska äldre personerna. 17 meddelanden från åbo akademi

18 STUDIER & UNDERVISNING Nina och Sara två målmedvetena rättsnotariestuderande En lite halvmulen vinterdag i februari träffar jag två glada rättsnotariestuderande i rättsvetarnas eget hus, Domvillan. Det är fråga om två målmedvetna tjejer som via studier vid det öppna universitetet nu siktar på en karriär inom domstolsväsendet eller varför inte som advokat inom det privata näringslivet. Sara Lindh, 24 år, och Nina Gullans, 23 år, träffades vid Västra Nylands folkhögskola läsåret där de studerade på det juridiska programmet. Inom det juridiska programmet finns det möjligheter att läsa kurser inom det öppna universitetet vid Åbo Akademi. Båda kom från samma trakter Nina är hemma från Närpes medan Sara är från Korsnäs även om de inte kände varandra från förr. Att det var juridik som gällde stod tidigt klart för båda två. Nina hade dessutom hunnit med ett års juridikstudier vid Luleå universitet innan studierna vid VNF. Efter året i Karis började Åbo locka mer och mer som studieort och båda flickorna sökte in till rättsnotarielinjen men fick back på första försöket. Det var också under året i Karis som de två blev goda vänner och beslöt att flytta till Åbo för att studera mera. Kurt som mentor Inom det öppna universitetet är kurserna planerade så att vuxenstuderande som är intresserade av att söka in via den s.k. öpuleden (se inforuta ) har möjlighet att studera målmedvetet. Jag är därför nyfiken på Sara och Ninas erfarenheter. Det visar sig att de framförallt fått ett enormt stort stöd av Kurt Långkvist, planerare av de rättsvetenskapliga ämnena inom öppna universitetet. 18 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI Han har fungerat som något av en mentor för flickorna och varit till stor hjälp med att göra upp individuella studieplaner. Öpu-leden Däremot menar Sara att det inte fanns särskilt mycket information om att man med 60 sp i bagaget kunde söka in till ÅA eller hur man gör det. Under år 2008 gjordes inom öppna universitetet en större satsning på just detta och det finns numera ett lättläst informationshäfte om öpu-leden som sänts till lärarna på öpu-kurser, samarbetsparter, bibliotek, arbetskraftsbyråer m.m. Men säkert finns det fortfarande utrymme för förbättringar. Sara och Nina är alldeles utmärkta ambassadörer för hur man med ordentliga sittmuskler, hård disciplin och bra planering kan inleda sina studier inom det öppna universitetet för att sedan söka in och ta en examen. Motivation & självdisciplin Motivation, självdisciplin, stöd av varandra och planering är nog nyckelorden för flickornas framgång och också något som de själva är särskilt nöjda över så här Fakta/Öpu-leden efteråt. När jag frågar om de jobbade vid sidan om sina öpu-studier kommer svaret snabbt. Sara hade sparat pengar från sitt sommarjobb och gjorde en ordentlig budget för att klara ekonomin medan Ninas föräldrar i sin tur hjälpte henne ekonomiskt. Båda två studerade så gott som dygnet runt. Det enda bidrag de fick var ett allmänt bostadsbidrag för bostaden de hyrde tillsammans. Husmanskost Här skrattar Nina glatt och berättar att p.g.a. av den begränsade ekonomin lärde hon sig laga mat, riktig husmanskost. Flickorna berättar ivrigt om hur de faktiskt gjorde ordentlig mat eftersom de inte hade råd med dyra halvfabrikat. Goda vitsord Jag är lite nyfiken på hur de orkade studera så här intensivt under ett läsår. Både Nina och Sara fick nämligen ihop långt över 60 sp under det år de läste inom det öppna universitetet. Och inte nog med det, redan från sin första kurs presterade de fyror och femmor. Båda säger med en mun att Man kan söka in till Åbo Akademi även via öpu-leden, d.v.s. antagningen för examensstudier på basen av studier avlagda inom det öppna universitetet. En förutsättning är att studierna inom det öppna universitetet kan ingå i den examen som ansökan avser. Antagningskriterierna skiljer sig en del mellan fakulteterna. För sökanden med fi nsk skolutbildning krävs deltagande i språkprov i svenska. Observera att ansökningstiden för läsåret utgår Information om öpu-leden: /fc/opu/studerande/leden.htm Mera information fås även av Majlen Saarinen, tfn: (02) , e- post:

19 det nog var stödet från varandra som betydde mest. När den ena började tappa modet kunde den andra peppa och så orkade de fortsätta igen. När man lyssnar på Sara och Nina så kan man inte annat än beundra dem för att de orkade. Men att det fanns gånger då det inte var långt till tårarna kan man mer än väl förstå. Studieteknik, tidsplanering Egentligen hade ingendera av flickorna direkt planerat hur de skulle lägga upp sin dag men under året utkristalliserades ett system där de steg upp kl. 9, satt och läste, tog lunch, läste, tog paus, läste, åt och sedan läste igen och många gånger sent in på natten. Tenterna hölls en efter en, ibland t.o.m. flera per vecka. Nina och Saras motto var ganska långt att vi ska in och vi ska klara det bra. Målet var alltså att denna gång komma in till rättsnotarielinjen vid ÅA. Men också att prestera väl. De läste därför all kurslitteratur och alla lagar till skillnad från idag då de är mera insatta i studiesystemet och har lärt sig att sålla det viktigaste. Sara skrattar och berättar att de t.o.m. på första maj innan picknick på vårdberget satt och läste på tent. Ypperligt folkhögskoleår Precis som Nina och Sara anser också Kurt Långkvist att det är en ypperlig idé att tillbringa ett år på en folkhögskola och där få pröva på hur det är att läsa akademiska kurser. Kurt menar att det rentav borde vara obligatoriskt för alla som tänker söka in till ett universitet att först ha ett folkhögskoleår i bagaget. Det öppna universitetet ger världens bästa inledning till akademiska studier tycker han. Det här budskapet har tyvärr inte nått våra beslutsfattare som hellre ser att våra unga snabbt slussas från gymnasium till universitet och högskolor. Framtiden Hur ser då framtiden åt för de här två? Flickorna sökte in våren 2007 via öpu-leden och kom in men eftersom båda ville fortsätta juridikstudier vid Åbo universitet sökte de även in till rättsnotarielinjen på nytt, deltog i inträdesförhören och blev antagna. De här flickorna är ett klart bevis på att det inte alltid är den raka och självklara vägen som gäller. Sara jobbade i somras på en advokatbyrå som trainee och kan gott tänka sig ett yrke inom den privata sektorn. Nina hade sommarjobb vid Korsholms tingsrätt och vill gärna prova på ett domstolsjobb som antingen åklagare eller advokat. Goda råd Vilka goda råd vill Nina och Sara dela med sig åt andra som kanske Sara Lind och Nina Gullans. funderar på att läsa inom öppna universitetet och sedan fortsätta vidare vid universitetet? Båda två poängterar framförallt att det lönar sig: att göra upp en studieplan att ha god ekonomi och göra en budget att inte studera med inställningen nå jag har väl int något annat att göra att göra en ordentlig läsplan att om det bara är möjligt ha stöd av någon som är i samma situation Carina Gräsbeck amanuens, FC (artikeln har tidigare ingått i Lärlust 1/2009) meddelanden från åbo akademi 19

20 Debatt Ett universitets nedmontering l En ny universitetslag är under behandling i Finland. Den skall börja gälla men har ännu inte passerat alla instanser. Den har också väckt protester bland studenter och lärare men också bland jurister. Lagens bokstav kan alltså ännu komma att ändras. Trots detta har man vid Åbo Akademi i en förfärande fart satt igång en strukturreform. En icke-representativ grupp (t.ex. ingick ingen från den stora humanistiska fakulteten) har kommit med förslag till en radikal administrativ förändring. Mönstret för omorganiseringen är lätt att känna igen det är företagets. I stället för de traditionella fakulteterna skall ämnena nu indelas i något som kallas kunskapsområden dessa liknar företagsenheter där en viss produkt framställs och varje enhet ansvarar för sin ekonomi, för kvantiteten och kvaliteten på sina produkter. På grund av missnöjesyttringar bland ÅA:s anställda gick ledningen oss till mötes och meddelade att vi själva fick besluta om våra brands (just så står det i pappren vid vårt svenskspråkiga universitet!), d.v.s. vi skulle själva besluta om kunskapsområdenas namn. För att ytterligare visa sitt demokratiska sinnelag ombad ledningen varje ämne att till Registrator (sic!) insända förslag på vem de ville gå samman med! Att detta var ett utslag av traditionell söndra-och-härska-politik inser envar också utan att ha läst Machiavelli. Lyssnar man till diskussioner som förs vid ämnena upptäcker man att det på många håll råder den snöda vinningens filosofi man strävar dit där man tror sig finna en ekonomisk trygghet. Kanske var det också det som ledningen eftersträvade: låt dem gruppera sig så kan vi sedan skära bort sådant som icke bär sig ekonomiskt. För vad är syftet med detta rumsterande i en struktur som fungerar och har fungerat i årtionden (90 år för ÅA:s del)? Det finns nämligen inget i den nya universitetslagen som skulle tvinga oss till denna reform. Andra universitet i Finland behåller sina fakulteter. Man sammanför visserligen ämnen i större institutioner, men någon brändisering likt förslaget vid ÅA förekommer inte. Beteckningen kunskapsområde kan fungera som tankefigur, men har ingen naturlig hemortsrätt inom verksamheten vid ett universitet. Ämnena är redan sammanförda i naturliga enheter sedan århundraden har fakulteterna fungerat som sådana. De juridiska och medicinska fakulteterna fick småningom sällskap av en filosofisk, en fakultet där tänkandet var det väsentliga, d.v.s. där själva viljan att förstå hur allt hänger ihop odlades starkare 20 meddelanden från åbo akademi än vid de mera praktiskt inriktade juridiska och medicinska. Ur den filosofiska fakulteten växte sedan den humanistiska och den matematisk-naturvetenskapliga, och i bägge dessa kallas de som studerat och tänkt fortfarande filosofiemagistrar, filosofiedoktorer. Och detta inte bara i Finland. Går ÅA in för sitt underliga kunskapsföretag kan det allvarligt skada vår status som universitet. Det är inte likgiltigt vilka beteckningar som används. Ett ord bär på sitt innehåll och sin historia. Vi har kunnat leva med att vara en akademi för att vi velat ära ett historiskt namn. Men på engelska har vi sett oss tvungna att kalla oss Åbo Akademi University. För att academy skulle skapa fel associationer? Och här måste jag berätta en anekdot ur verkliga livet. Just när jag kommit till ÅA fick jag i min hand ett avtal som ingåtts mellan ÅA och Leningrads universitet. Då jag läste den ryska texten i avtalet ser jag till min häpnad att ÅA kallas Svenska Akademin i staden Turku. Uppenbarligen hade ingen från ÅA kunnat förklara på begriplig ryska vad vi var för ett läroställe. Kanske trodde ryssarna rentav att vi hade något att säga till om Nobelpriset i litteratur det hade ju blivit en ständig orsak till huvudvärk för makthavarna. Att sätta igång en väldig apparat för att ge nya namn på enheterna och stuva omkring dem som kollin i en lagerlokal är verkligen att missbruka medarbetarnas arbetskraft. Påtvingas vi denna strukturreform (vars nödvändighet inte är motiverad av universitetslagen) kommer vi som står för universitetets kärnverksamhet att ha ännu mindre tid för det väsentliga forskning och undervisning. Är det inte dags att ge oss arbetsro? Det finns några steg till att gå innan vi är det toppuniversitet som vi enligt en tidigare framtidsstrategi skulle vara år Barbara Lönnqvist Professor vid ÅA sedan 1989 Uthyres 120 m 2 i 8:e (översta) vån. Slottsg. 6 D, mittemot biblioteket. Domkyrkoutsikt. Öppen spis. Mycket gott skick. Minst för ett år. Rökfri. Sannol. ledig i juli. Tfn Mysig, möblerad tvåa på Lilla Tavastgatan uthyres juli 2009 januari 2010 för 470 euro/mån (vatten ingår). Två rum + kök, 46 m 2, 6:e våningen. Inglasad balkong, källar- + vindsutrymme, rymligt cykelskjul på bottenvåningen. Datumen kan förhandlas. Intresserad? Kontakta Hannah Lutz på eller

Välkomna till Öppna universitetet vid Åbo Akademi och Öppna yrkeshögskolan vid Yrkeshögskolan Novia 20.1.2012 1

Välkomna till Öppna universitetet vid Åbo Akademi och Öppna yrkeshögskolan vid Yrkeshögskolan Novia 20.1.2012 1 Välkomna till Öppna universitetet vid Åbo Akademi och Öppna yrkeshögskolan vid Yrkeshögskolan Novia 20.1.2012 1 CENTRET FÖR LIVSLÅNGT LÄRANDE vid Åbo Akademi och Yrkeshögskolan Novia CLL 20.1.2012 2 CLL:s

Läs mer

Välkommen till 16.11.2015 1

Välkommen till 16.11.2015 1 Välkommen till 16.11.2015 1 Öppna universitet vid ÅA Grundat 1981 Målet är utbildningsmässig och regional jämlikhet 2014 3062 studerande 26779 avlagda studiepoäng 300 arrangerade kurser varav 33 % nätkurser

Läs mer

ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR I JURIDIK VID ENHETEN I VASA PÅ VISS TID FÖR TIDEN 1.1.2012 31.12.2016.

ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR I JURIDIK VID ENHETEN I VASA PÅ VISS TID FÖR TIDEN 1.1.2012 31.12.2016. Helsingfors universitet Juridiska fakulteten 14.11.2011 ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR I JURIDIK VID ENHETEN I VASA PÅ VISS TID FÖR TIDEN 1.1.2012 31.12.2016. BESKRIVNING AV VERKSAMHETSFÄLTET 1. Juridiska fakultetens

Läs mer

Samhälls- och vårdvetenskapliga fakulteten

Samhälls- och vårdvetenskapliga fakulteten SAMHÄLLSVETENSKAPER OCH VÅRDVETENSKAP 61 Samhälls- och vårdvetenskapliga fakulteten Examina Vid Samhälls- och vårdvetenskapliga fakulteten kan man studera för politices magisterexamen och för magisterexamen

Läs mer

Genomgång av examensstrukturen. Engelska, franska, ryska och tyska 27.8.2013. Innehåll. Utbildningslinjer. Ämnen vid fakulteten

Genomgång av examensstrukturen. Engelska, franska, ryska och tyska 27.8.2013. Innehåll. Utbildningslinjer. Ämnen vid fakulteten Innehåll Genomgång av examensstrukturen Engelska, franska, ryska och tyska 27.8.2013 Ämnen Linjer Centrala begrepp Examensstrukturer Studierna år 1 Studierådgivare Sabina Ringvall 1 Åbo Akademi Domkyrkotorget

Läs mer

Humaniora vid Åbo Akademi

Humaniora vid Åbo Akademi Humaniora vid Åbo Akademi Nära dig vi har tid att handleda och stöda! Högklassig forskning ger utmärkta undervisningsmiljöer Ett finlandssvenskt, nordiskt och internationellt universitet Du formar din

Läs mer

KARRIÄRSYSTEMET (TENURE TRACK) FÖR UNDERVISNINGS- OCH FORSKNINGSPERSONAL VID HELSINGFORS UNIVERSITET FR.O.M

KARRIÄRSYSTEMET (TENURE TRACK) FÖR UNDERVISNINGS- OCH FORSKNINGSPERSONAL VID HELSINGFORS UNIVERSITET FR.O.M BILAGA till rektors beslut 39/2012 1 (6) 1.3.2012 KARRIÄRSYSTEMET (TENURE TRACK) FÖR UNDERVISNINGS- OCH FORSKNINGSPERSONAL VID HELSINGFORS UNIVERSITET FR.O.M. 1.3.2012 BAKGRUND OCH SYFTE Helsingfors universitet

Läs mer

Genomgång av examensstrukturen. Engelska, franska, tyska och ryska Innehåll. Utbildningslinjer. Ämnen vid fakulteten

Genomgång av examensstrukturen. Engelska, franska, tyska och ryska Innehåll. Utbildningslinjer. Ämnen vid fakulteten Genomgång av examensstrukturen Engelska, franska, tyska och ryska 28.8.2012 Innehåll Ämnen Linjer Centrala begrepp Examensstrukturer Studierna år 1 Studierådgivare Sabina Ringvall 1 Åbo Akademi Domkyrkotorget

Läs mer

Helsingfors universitets urvalsprov våren/sommaren 2016

Helsingfors universitets urvalsprov våren/sommaren 2016 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten Tidpunkt Ort Tilläggsinformation Konsumentekonomi 19.5.2016 kl. 10.00-14.00, Uleåborg "livsmedelsekonomi och företagande" och "marknadsföring". Lantbruksekonomi

Läs mer

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma Prat om produktivitet Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma till insikt? Försvann den mellan kunskapsmaskineriets kugghjul? Camilla Kronqvist synar produktivitetspratet.

Läs mer

STÄRKANDE AV UNIVERSITETENS PROFILERING MED KONKURRENSUTSATT FINANSIERING

STÄRKANDE AV UNIVERSITETENS PROFILERING MED KONKURRENSUTSATT FINANSIERING 1 (5) 2.12.2014 STÄRKANDE AV UNIVERSITETENS PROFILERING MED KONKURRENSUTSATT FINANSIERING UTLYSNING I JANUARI 2015 Mål Stärkandet av de finländska universitetens forskningsprofiler och effektiverandet

Läs mer

AVTAL MELLAN UNDERVSNINGSMINISTERIET OCH AB YRKESHÖGSKOLAN VID ÅBO AKADEMI OCH YRKESHÖGSKOLAN NOVIA FÖR AVTALSPERIODEN 2010-2012

AVTAL MELLAN UNDERVSNINGSMINISTERIET OCH AB YRKESHÖGSKOLAN VID ÅBO AKADEMI OCH YRKESHÖGSKOLAN NOVIA FÖR AVTALSPERIODEN 2010-2012 UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIET 12.11.2010 AVTAL MELLAN UNDERVSNINGSMINISTERIET OCH AB YRKESHÖGSKOLAN VID ÅBO AKADEMI OCH YRKESHÖGSKOLAN NOVIA FÖR AVTALSPERIODEN 2010-2012 GEMENSAMMA MÅLSÄTTNINGAR

Läs mer

Kvalitetssäkring på universitet i Finland och på Åbo Akademi. Henrik Saxén Åbo Akademi

Kvalitetssäkring på universitet i Finland och på Åbo Akademi. Henrik Saxén Åbo Akademi Kvalitetssäkring på universitet i Finland och på Åbo Akademi Henrik Saxén Åbo Akademi Europeisk utveckling Bolognaprocessen: Officiell målsättningen inte att skapa ett homogent utbildningssystem utan jämförbarhet

Läs mer

RESULTATAVTAL MELLAN ÅBO AKADEMI OCH UNDERVISNINGSMINISTERIET FÖR ÅREN 2001-2003

RESULTATAVTAL MELLAN ÅBO AKADEMI OCH UNDERVISNINGSMINISTERIET FÖR ÅREN 2001-2003 UNDERVISNINGSMINISTERIET 6.9.2000 RESULTATAVTAL MELLAN ÅBO AKADEMI OCH UNDERVISNINGSMINISTERIET FÖR ÅREN 2001-2003 MÅL FÖR VERKSAMHETEN Universitetens gemensamma mål Universitetens uppgifter anges i universitetslagen.

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 24 april 2012 182/2012 Undervisnings- och kulturministeriets förordning om beräkningskriterierna för universitetens basfinansiering Utfärdad i Helsingfors

Läs mer

Ämneskrav för KPU Kompletterande pedagogisk utbildning ordinarie studiegång

Ämneskrav för KPU Kompletterande pedagogisk utbildning ordinarie studiegång LÄRARUTBILDNINGSNÄMNDEN Ämneskrav för KPU Kompletterande pedagogisk utbildning ordinarie studiegång Göteborgs universitet har tre ingångar till KPU Ett ämne i gymnasieskolan - som ska omfatta, Ett ämne

Läs mer

Helsingfors universitets urvalsprov våren/sommaren 2015

Helsingfors universitets urvalsprov våren/sommaren 2015 universitets urvalsprov våren/sommaren 2015 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten Tidpunkt Ort Tilläggsinformation Konsumentekonomi, Uleåborg "lantbruksekonomi och företagande", "livsmedelsekonomi och

Läs mer

Öppna universitetens nationella seminarium, 4-5.10.2007

Öppna universitetens nationella seminarium, 4-5.10.2007 Öppna universitetens nationella seminarium, 4-5.10.2007 Välkomna till Åbo för att möta kolleger från andra universitet och fundera på det öppna universitetets framtid! Tina Engblom Fortbildningscentralens

Läs mer

Regler för övergången till de nya examensfordringarna för huvudämnesstuderande Examensfordringarna för läsåren 2012-2013 - 2014-2015

Regler för övergången till de nya examensfordringarna för huvudämnesstuderande Examensfordringarna för läsåren 2012-2013 - 2014-2015 Helsingfors universitet / Institutionen för beteendevetenskaper Utbildning i pedagogik (allmän och vuxenpedagogik) Regler för övergången till de nya examensfordringarna för huvudämnesstuderande Examensfordringarna

Läs mer

Vision och övergripande mål 2010-2015

Vision och övergripande mål 2010-2015 Vision och övergripande mål 2010-2015 Beslut: Högskolestyrelsen, 2009-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2009/1139/10 Gäller fr o m: 2010-01-01 Ersätter: Dalauniversitetet akademi och yrkesliv i partnerskap.

Läs mer

LINKÖPINGS UNIVERSITET BESLUT Dnr: LiU Rektor Benämningar och lokala tillämpningsregler avseende generella examina

LINKÖPINGS UNIVERSITET BESLUT Dnr: LiU Rektor Benämningar och lokala tillämpningsregler avseende generella examina Sid 1 (13) LINKÖPINGS UNIVERSITET BESLUT Dnr: LiU-2012-00968 Rektor 2012-06-07 Benämningar och lokala tillämpningsregler avseende generella examina Detta beslut avser benämningar och lokala tillämpningsregler

Läs mer

ändras i statsrådets förordning om universiteten (770/2009) 5 som följer:

ändras i statsrådets förordning om universiteten (770/2009) 5 som följer: Statsrådets förordning om ändring av statsrådets förordning om universiteten I enlighet med statsrådets beslut ändras i statsrådets förordning om universiteten (770/2009) 5 som följer: 5 Den interna fördelningen

Läs mer

Redogörelse för anställning av professor i vårdvetenskap

Redogörelse för anställning av professor i vårdvetenskap Redogörelse för anställning av professor i vårdvetenskap Åbo Akademi är ett internationellt framstående forskningsuniversitet med ett brett svenskspråkigt utbildningsansvar i Finland med campus i Åbo,

Läs mer

Föreläsning vid Svenska Litteratursällskapet den 12 maj 2011 kl. 13.15. Ingvar Dahlbacka

Föreläsning vid Svenska Litteratursällskapet den 12 maj 2011 kl. 13.15. Ingvar Dahlbacka Föreläsning vid Svenska Litteratursällskapet den 12 maj 2011 kl. 13.15 Ingvar Dahlbacka Stiftelsens för Åbo Akademi forskningsinstitut grundades år 1972 tillkom för att möjliggöra en bred forskning också

Läs mer

Svenskspråkiga skolan som leverantör av Axlar och Stinor

Svenskspråkiga skolan som leverantör av Axlar och Stinor Svenskspråkiga skolan som leverantör av Axlar och Stinor Bengt Stenlund Alumnidagen 26.10.2012 RC 1 DISPOSITION Nationella prov i nian i matem. resp. nat. vet. Gymnasieranking i Svenskfinland Svenskspråkiga

Läs mer

MAGISTEREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE (60 CREDITS)

MAGISTEREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE (60 CREDITS) Sida 1 av 9 MAGISTEREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE (60 CREDITS) Fastställande Denna bilaga till den lokala examensordningen är beslutad av Rektor 2008-12-15 och uppdateras fortlöpande, efter nya

Läs mer

Varför reserveras en del av studieplatserna enbart för dem som inte redan har en studieplats vid eller examen från en högskola?

Varför reserveras en del av studieplatserna enbart för dem som inte redan har en studieplats vid eller examen från en högskola? HUR FÖRNYAS ANTAGNINGEN AV STUDERANDE TILL HÖGSKOLORNA? SVAR PÅ VANLIGA FRÅGOR Hur går det till när reformen genomförs stegvis? I reformens första skede kan högskolorna bestämma att reservera studieplatser

Läs mer

8. FAKULTETEN FÖR HUMANIORA, PSYKOLOGI OCH TEOLOGI

8. FAKULTETEN FÖR HUMANIORA, PSYKOLOGI OCH TEOLOGI 8. FAKULTETEN FÖR HUMANIORA, PSYKOLOGI OCH TEOLOGI 1. Strategisk utveckling 1.1. Enhetens mission Fakulteten utbildar experter (för både mera yrkesinriktade och mera generella samhälleliga expertuppdrag)

Läs mer

Jorma Mattinen har blivit rektor vid värsta möjliga tidpunkt. Det erkänner han

Jorma Mattinen har blivit rektor vid värsta möjliga tidpunkt. Det erkänner han Universitetet är ingen fabrik Jorma Mattinen har blivit rektor vid värsta möjliga tidpunkt. Det erkänner han själv och försöker inte dölja den konflikt som nu tornar upp sig mellan universiteten och regeringens

Läs mer

Offentliga Sektorns Managementprogram

Offentliga Sektorns Managementprogram Offentliga Sektorns Managementprogram OFFENTLIGA SEKTORNS MANAGEMENTPROGRAM Utveckling för dig som är högre chef inom offentlig sektor Som högre chef i den offentliga sektorn lever du i en spännande och

Läs mer

Helsingfors universitet Juridiska fakulteten

Helsingfors universitet Juridiska fakulteten Godkänd vid fakultetsrådets möte 21.5.2013 Punkt 5 Bilaga A Helsingfors universitet Juridiska fakulteten Anvisning om grunder för bedömningen av behörighetsvillkoren för anställning som professor vid Juridiska

Läs mer

KANDIDATEXAMEN DEGREE OF BACHELOR

KANDIDATEXAMEN DEGREE OF BACHELOR Sida 1 av 8 KANDIDATEXAMEN DEGREE OF BACHELOR Fastställande Denna bilaga till den lokala examensordningen är beslutad av Rektor 2008-12-15 och uppdateras fortlöpande, efter nya rektors- eller nämndbeslut,

Läs mer

BEFATTNINGARNA NIVÅVIS

BEFATTNINGARNA NIVÅVIS 1 (7) 1.3.2012 Principer och fyrstegsmodellen för undervisnings- och forskningspersonal vid Helsingfors universitet Anvisning är en sammanställning av principer som gäller undervisnings- och forskningspersonalen

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen. Undervisning i drama, Frödinge skola, 2013. Kulturgarantin Vimmerby kommun

Barn- och utbildningsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen. Undervisning i drama, Frödinge skola, 2013. Kulturgarantin Vimmerby kommun Barn- och utbildningsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen Undervisning i drama, Frödinge skola, 2013. Kulturgarantin Vimmerby kommun 2014-2015 Kulturgarantin för Vimmerby kommun I Vimmerby kommun

Läs mer

Statsrådets förordning om universitetsexamina

Statsrådets förordning om universitetsexamina Statsrådets förordning om universitetsexamina Given i Helsingfors den 19 augusti 2004 I enlighet med statsrådets beslut, fattat på föredragning från undervisningsministeriet, föreskrivs med stöd av 7 3

Läs mer

Examensstadga (ES) för Åbo Akademi, bilaga 2: Utbildningsansvar för separata magisterprogram enligt fakultet och utbildningsområde. Godkänd 9.6.2015.

Examensstadga (ES) för Åbo Akademi, bilaga 2: Utbildningsansvar för separata magisterprogram enligt fakultet och utbildningsområde. Godkänd 9.6.2015. Innehåll Fakulteten för humaniora, psykologi och teologi, humanistiska utbildningsområdet (F 1039/2013)... 2 Fakulteten för humaniora, psykologi och teologi, teologiska utbildningsområdet (F 1039/2013)...

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ÖREBRO UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i MATEMATIK Mathematics Studieplanen är utfärdad den 8 december 2015 (dnr ORU 5.1-04970/2015). 1 Med stöd av 6 kap. 26 högskoleförordningen

Läs mer

Forskarskolornas och doktorandprogrammens organisation och administration

Forskarskolornas och doktorandprogrammens organisation och administration 16.8.2013 Forskarskolornas och doktorandprogrammens organisation och administration Helsingfors universitets styrelse beslutade 24.4.2013 att universitetet i sin doktorsutbildning övergår till en struktur

Läs mer

Högskolan i Gävles ansökan om tillstånd att utfärda. masterexamen inom området utbildningsvetenskap.

Högskolan i Gävles ansökan om tillstånd att utfärda. masterexamen inom området utbildningsvetenskap. BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Jana Hejzlar 08-563 088 19 jana.hejzlar@uka.se 2016-05-02 42-402-15 Högskolan i Gävle Rektor Högskolan i Gävles ansökan om tillstånd att utfärda

Läs mer

Beslut Denna utbildningsplan är fastställd av Humanistiska fakultetsnämnden 2014-09-24.

Beslut Denna utbildningsplan är fastställd av Humanistiska fakultetsnämnden 2014-09-24. Utbildningsplan för Masterprogram i språkvetenskap Master's Programme in Language Science Programkod: HSPPO Gäller från: HT 2015 Fastställd: 2014-09-24 Värdinstitution: Institutionen för lingvistik 120

Läs mer

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Beslutad 2015-01-29 1 1 Inledning Den internationella kontakten är en viktig del i vårt samhälle, det är kunskapsbyggande

Läs mer

Robotik och intelligenta system internationellt magisterprogram, 80 poäng (120 ECTS)

Robotik och intelligenta system internationellt magisterprogram, 80 poäng (120 ECTS) Utbildningsplan Dnr CF 52-548/2005 Sida 1 (5) Robotik och intelligenta system internationellt magisterprogram, 80 poäng (120 ECTS) Robotics and Intelligent Systems International Master Programme, 80 points

Läs mer

KANDIDATEXAMEN DEGREE OF BACHELOR

KANDIDATEXAMEN DEGREE OF BACHELOR Sida 1 av 7 KANDIDATEXAMEN DEGREE OF BACHELOR Fastställande Denna bilaga till den lokala examensordningen är beslutad av Rektor 2008-12-15 och uppdateras fortlöpande, efter nya rektors- eller nämndbeslut,

Läs mer

Gertrud Sandqvist EN KONSTHÖGSKOLAS TVÅ HUVUDUPPGIFTER

Gertrud Sandqvist EN KONSTHÖGSKOLAS TVÅ HUVUDUPPGIFTER Gertrud Sandqvist EN KONSTHÖGSKOLAS TVÅ HUVUDUPPGIFTER Alla texter i essäserien Dialogen har global paginering, vilket innebär att sidnumren är unika för var essä och desamma som i kommande tryckta upplaga.

Läs mer

FÖRTECKNING ÖVER UTBILDNINGSOMRÅDENA VID UNIVERSITETEN, EXAMINAS NAMN OCH DE UNIVERSITET DÄR EXAMINA KAN AVLÄGGAS

FÖRTECKNING ÖVER UTBILDNINGSOMRÅDENA VID UNIVERSITETEN, EXAMINAS NAMN OCH DE UNIVERSITET DÄR EXAMINA KAN AVLÄGGAS 2220 Bilaga FÖRTECKNING ÖVER UTBILDNINGSOMRÅDENA VID UNIVERSITETEN, EXAMINAS NAMN OCH DE UNIVERSITET DÄR EXAMINA KAN AVLÄGGAS Förkortningar av utbildningsenheternas namn: BA HHH HU HU (SSKH) JoU JU KIH

Läs mer

Från Näckrosen till studentrosen

Från Näckrosen till studentrosen Kunskap Kreativitet Självförtroende Från Näckrosen till studentrosen Steinerlekskolan Näckrosen Rudolf Steiner skolan i Helsingfors Lekskolan har nära till naturen. Vi tror på kreativitet och kunskap.

Läs mer

Svenska språket. År 2 Huvudämne: ämnesstudier Biämne: grundstudier

Svenska språket. År 2 Huvudämne: ämnesstudier Biämne: grundstudier Svenska språket Studieschema för kandidatexamen Studierna vid fakulteten är planerade så, att kandidatexamen avläggs på tre år och magisterexamen på ytterligare två. Den studerande uppmuntras att från

Läs mer

Med Åbo Akademi - för framtiden. Rektor Jorma Mattinen

Med Åbo Akademi - för framtiden. Rektor Jorma Mattinen Med Åbo Akademi - för framtiden Rektor Jorma Mattinen 7.3.2013 Med Åbo Akademi för framtiden Åbo Akademi ska gå stärkt in i framtiden. Tre arbetsgrupper och två utredare har jobbat intensivt under tre

Läs mer

Genomgång av examensstrukturen. Språk Studierådgivare Sabina Ringvall

Genomgång av examensstrukturen. Språk Studierådgivare Sabina Ringvall Genomgång av examensstrukturen Språk 30.8.2016 Studierådgivare Sabina Ringvall Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3-20500 Åbo 30.8.2016 1 Innehåll Inriktningar Centrala begrepp Examensstrukturer Studierna år

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 20 december 2013 1039/2013 Statsrådets förordning om ändring av statsrådets förordning om universitetsexamina Utfärdad i Helsingfors den 19 december

Läs mer

FÖRTECKNING ÖVER UTBILDNINGSOMRÅDENA VID UNIVERSITE- TEN, EXAMINAS NAMN OCH DE UNIVERSITET DÄR EXAMINA KAN AVLÄGGAS

FÖRTECKNING ÖVER UTBILDNINGSOMRÅDENA VID UNIVERSITE- TEN, EXAMINAS NAMN OCH DE UNIVERSITET DÄR EXAMINA KAN AVLÄGGAS 1039/2013 5 Bilaga FÖRTECKNING ÖVER UTBILDNINGSOMRÅDENA VID UNIVERSITE- TEN, EXAMINAS NAMN OCH DE UNIVERSITET DÄR EXAMINA KAN AVLÄGGAS Förkortningar av universitetens namn: AU Aalto-universitetet Helsingfors

Läs mer

Förslag till ny universitetslag

Förslag till ny universitetslag Förslag till ny universitetslag Ändringar sker... Autonomin stärks: universiteten blir juridiska personer Universiteten ersätter staten som arbetsgivare: tjänsterna blir arbetsavtalsförhållanden Relationerna

Läs mer

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet UFV 2007/1478 Mål och strategier för Uppsala universitet Fastställda av konsistoriet den 22 april 2008 Innehållsförteckning Förord 3 Uppsala universitet 4 Ett universitet för framstående forskning 5 Ett

Läs mer

Svenska språket. Första året

Svenska språket. Första året Svenska språket Första året 2014-2015 Studieschema för kandidatexamen Studierna vid fakulteten är planerade så, att kandidatexamen avläggs på tre år och magisterexamen på ytterligare två. Den studerande

Läs mer

Riktlinjer för forskarutbildningen Gäller från och med 2011-01-01. Fastställda av fakultetsnämnden 2010-12-14.

Riktlinjer för forskarutbildningen Gäller från och med 2011-01-01. Fastställda av fakultetsnämnden 2010-12-14. Fakulteten för skogsvetenskap Forskarutbildningen Riktlinjer för forskarutbildningen Gäller från och med 2011-01-01. Fastställda av fakultetsnämnden 2010-12-14. Innehåll 1. Allmänt 2. Utlysning och antagning

Läs mer

LINKÖPINGS UNIVERSITET BESLUT Dnr: LiU-2008/02614 Rektor Benämningar och lokala tillämpningsregler avseende generella examina

LINKÖPINGS UNIVERSITET BESLUT Dnr: LiU-2008/02614 Rektor Benämningar och lokala tillämpningsregler avseende generella examina I Sid 1 (13) LINKÖPINGS UNIVERSITET BESLUT Dnr: LiU-2008/02614 Rektor 2008-06-10 Benämningar och lokala tillämpningsregler avseende generella examina Detta beslut avser benämningar och lokala tillämpningsregler

Läs mer

Förskolepedagogik. Förteckning över hur utbildningsansvaret för lärarutbildningen fördelar sig mellan universiteten på det pedagogiska området

Förskolepedagogik. Förteckning över hur utbildningsansvaret för lärarutbildningen fördelar sig mellan universiteten på det pedagogiska området 3340 Nr 568 Humanistiska eamina Förteckning över områden, grupper av läroämnen och vissa läroämnen inom vilka de olika universiteten ordnar fördjupade studier inom det humanistiska området Bilaga I HU

Läs mer

Information rörande forskarutbildningen vid Dans och Cirkushögskolan

Information rörande forskarutbildningen vid Dans och Cirkushögskolan Information rörande forskarutbildningen vid Dans och Cirkushögskolan Mer utförlig information rörande doktoranders rättigheter och skyldigheter finns att hämta på http://www.doktorandhandboken.nu Syftet

Läs mer

Huvudämnesval och studieplanering i Helsingfors. Studiebyrån, våren 2015. Hanken Svenska handelshögskolan / Hanken School of Economics www.hanken.

Huvudämnesval och studieplanering i Helsingfors. Studiebyrån, våren 2015. Hanken Svenska handelshögskolan / Hanken School of Economics www.hanken. Huvudämnesval och studieplanering i Helsingfors Studiebyrån, våren 2015 Dagens tema» Huvudämnesval Examenskraven ISP:en och huvudämnesvalet» Studieplanering» Karriärplanering Huvudämnet i examen» Minst

Läs mer

Kandidatprogram i miljövetenskap miljö, hälsa, arbete, 180 högskolepoäng

Kandidatprogram i miljövetenskap miljö, hälsa, arbete, 180 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 6 Kandidatprogram i miljövetenskap miljö, hälsa, arbete, 180 högskolepoäng Bachelor Program in Environmental Science Environment, Health and Working life, 180 Credits Denna utbildningsplan

Läs mer

Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser, samt för att inrätta eller avveckla huvudområden

Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser, samt för att inrätta eller avveckla huvudområden Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser, samt för att inrätta eller avveckla huvudområden Fastställd av rektor 2015-05-19 Dnr: FS 1.1-707-15 Denna handläggningsordning

Läs mer

Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar

Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar SÖK hjälp i tid www.muistiliitto.fi/se Alzheimer Centarlförbundet är en organisation för personer med minnessjukdom och deras närstående.

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

BRA FORSKNING GER UTDELNING

BRA FORSKNING GER UTDELNING BRA FORSKNING GER UTDELNING FORSKNINGSFINANSIERING På Örebro universitet är arbetet med finansieringen av forskningen en självklar del av forskningsprocessen. Utgångspunkten är att hjälpa forskarna nå

Läs mer

Anhållan om inrättande av kinesiska som huvudområde

Anhållan om inrättande av kinesiska som huvudområde INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER Anhållan om inrättande av kinesiska som huvudområde Datum: 2015-09-19 Dnr: G 2015/650 Mottagare: Humanistiska fakultetsstyrelsen Fristående kurser i kinesiska har

Läs mer

Mål och strategier. för Åbo Akademi

Mål och strategier. för Åbo Akademi Mål och strategier för Åbo Akademi 2010 2019 Åbo Akademi Finlands Svenska Universitet Innehåll Mission...4 Vision...4 Tre hörnstenar...5 Framstående forskning...7 Utbildning på hög nivå...9 Ett universitet

Läs mer

Internationellt masterprogram i ekoteknik och hållbar utveckling, 120 hp

Internationellt masterprogram i ekoteknik och hållbar utveckling, 120 hp 1 (7) Utbildningsplan för: Internationellt masterprogram i ekoteknik och hållbar utveckling, 120 hp International Master's Programme in Ecotechnology and Sustainable Development, 120 higher education credits

Läs mer

Utbildningslinjen för biovetenskaper Tom Wiklund, linjeansvarig

Utbildningslinjen för biovetenskaper Tom Wiklund, linjeansvarig Utbildningslinjen för biovetenskaper Tom Wiklund, linjeansvarig Åbo Akademi (rektor, Mikko Hupa) Fyra fakulteter Fakulteten för humanoria, psykologi och teologi Fakulteten för padagogik och välfärdsstudier

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I MUSIKPEDAGOGIK. FFN-ordförande

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I MUSIKPEDAGOGIK. FFN-ordförande ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I MUSIKPEDAGOGIK FFN-ordförande 2016-02-10 1 Ämnesområde Musikpedagogik som vetenskap studerar alla former av musikaliskt lärande, inkluderande de ramar,

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå med licentiatexamen som mål i Svenska med didaktisk inriktning vid Malmö högskola och Lunds universitet.

Studieplan för utbildning på forskarnivå med licentiatexamen som mål i Svenska med didaktisk inriktning vid Malmö högskola och Lunds universitet. STUDIEPLAN 2008-01-++ Dnr HT 2007/479/G 11 Området för humaniora och teologi (Institution) Studieplan för utbildning på forskarnivå med licentiatexamen som mål i Svenska med didaktisk inriktning vid Malmö

Läs mer

Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och. inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska

Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och. inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska Högskoledidaktik: IT eller face-to-face? Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska användas borde

Läs mer

Fresh Experts-programmet i detalj

Fresh Experts-programmet i detalj Bio- och miljövetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet Fresh Experts-programmet för magistrar 2010 2011 Studerande Du är viktig för oss. Bli färdig och delta i Fresh Experts-programmet! Hallå

Läs mer

Utveckling av undervisningen i matematik och datateknik i gymnasiet

Utveckling av undervisningen i matematik och datateknik i gymnasiet Utveckling av undervisningen i matematik och datateknik i gymnasiet Ralph-Johan Back Åbo Akademi, Avdelningen för Informationsteknologi CREST Learning and Reasoning laboratoriet 22 mars 2007 Gymnasieundervisning

Läs mer

LINKÖPINGS UNIVERSITET BESLUT Dnr: LiU Rektor Benämningar och lokala tillämpningsregler avseende generella examina

LINKÖPINGS UNIVERSITET BESLUT Dnr: LiU Rektor Benämningar och lokala tillämpningsregler avseende generella examina Sid 1 (13) LINKÖPINGS UNIVERSITET BESLUT Dnr: LiU-2009-00800 Rektor 2009-05-13 Benämningar och lokala tillämpningsregler avseende generella examina Detta beslut avser benämningar och lokala tillämpningsregler

Läs mer

Kursbeskrivning steg för steg

Kursbeskrivning steg för steg Taldramatisk teaterutbildning Utbildningen är tvåårig och är en yrkesförberedande teaterutbildning som bygger på medverkande i teaterns alla praktiska processer. Taldramatisk inriktning Det första året

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Dnr: L 2015/93 Fastställd av FUN: 2015-06-04 Versionsnr: 3 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Området och ämnet Området Examensområdet informationsteknologi definieras

Läs mer

GÖTEBORGS UNIVERSITET Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden

GÖTEBORGS UNIVERSITET Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i psykologi, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 27 mars 2007 (uppdaterad

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

Utveckla dina FÖRMÅGOR

Utveckla dina FÖRMÅGOR Utveckla dina FÖRMÅGOR Utveckla dina FÖRMÅGOR I framtiden semestrar vi på månen, bor i hus som producerar energi och åker i förarlösa bilar. Kanske har vi flera yrken samtidigt och lever dubbelt så länge?

Läs mer

Ungdomsforskarna vid Åbo Akademi i Vasa

Ungdomsforskarna vid Åbo Akademi i Vasa Ungdomsforskarna vid Åbo Akademi i Vasa Socialvetenskapliga institutionen https://www.abo.fi/student/ungdom Ungdomsvetenskapen vid SVI Mångvetenskaplig, representerade discipliner: Utvecklingspsykologi

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

ANVÄNDNINGEN AV HUMANISTISKA KURSER I EXAMEN

ANVÄNDNINGEN AV HUMANISTISKA KURSER I EXAMEN ANVÄNDNINGEN AV HUMANISTISKA KURSER I EXAMEN En registerstudie. Ansvarig utredare: Magnus MacHale Gunnarsson Analys & utvärdering RAPPORT 2014:04 Diarienummer: V 2015/104 GÖTEBORGS UNIVERSITET Analys och

Läs mer

Information om ledarskapskursen Personligt ledarskap

Information om ledarskapskursen Personligt ledarskap 2014-04-03 Information om ledarskapskursen Personligt ledarskap VÄLKOMMEN Varmt välkommen till kursen Personligt ledarskap! I det följande beskrivs kursens mål, innehåll, arbetsformer och annan praktisk

Läs mer

Kompletterande lärarutbildning 2016/2017

Kompletterande lärarutbildning 2016/2017 Kompletterande lärarutbildning 2016/2017 90 HP UPPSALA DISTANS 100%, CAMPUS 100% Komplettera och byt jobb! Funderar du på att bli lärare? Om du redan har kunskaper i ämnen som skolan undervisar i kan du

Läs mer

Samhällsvetenskapsprogrammet

Samhällsvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet sa Har du ett samhällsvetenskapligt intresse och vill gå en gymnasieutbildning som ger dig många möjligheter till vidare studier eller arbete? Då är detta programmet för dig!

Läs mer

en introduktion till den svenska högskolan 11

en introduktion till den svenska högskolan 11 Introduktion till den svenska högskolan Högskolan är den enskilt största statliga verksamheten i Sverige, uttryckt i antal anställda. År 2012 kostade verksamheten drygt 60 miljarder kronor och totalt står

Läs mer

StegVis Ett program för utveckling av barns sociala kompetenser

StegVis Ett program för utveckling av barns sociala kompetenser StegVis Utveckla barnens sociala färdigheter Ett undervisningsprogram för förskola och skola i samarbete med hemmet StegVis Läs om syfte, mål, metoder och material, och få information om försäljning, kurser

Läs mer

Samhällsvetenskapsprogrammet

Samhällsvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet kattegattgymnasiet sannarpsgymnasiet sturegymnasiet samhällsvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet passar utmärkt för dig som vill inrikta dig mot att arbeta med

Läs mer

Val av nya studerande

Val av nya studerande Val av nya studerande till Teaterhögskolan 2012 Nya studerande År 2012 antas nya studerande till utbildningsprogrammen för skådespelarkonst (finskspråkig), regi, dramaturgi, dans, ljusdesign och ljuddesign

Läs mer

Kommittédirektiv. En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan. Dir. 2015:46. Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015

Kommittédirektiv. En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan. Dir. 2015:46. Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015 Kommittédirektiv En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan Dir. 2015:46 Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska ta fram förslag till

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I INDUSTRIELL LOGISTIK. TFN-ordförande 2007-09-10

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I INDUSTRIELL LOGISTIK. TFN-ordförande 2007-09-10 ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I INDUSTRIELL LOGISTIK TFN-ordförande 2007-09-10 1 Ämnesområde Industriell logistik omfattar förädlingsflöden och deras styrning. Produktionsplanering, transportplanering,

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Nationalekonomi

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Nationalekonomi Fastställt datum 2013-01-31 Fakultetsstyrelsen Ekonomihögskolan Dnr FAK 2011/629 Utbildning på forskarnivå vid Linnéuniversitetet regleras i Högskolelag och Högskoleförordning samt de lokala regler för

Läs mer

LINKÖPINGS TEKNISKA HÖGSKOLA

LINKÖPINGS TEKNISKA HÖGSKOLA Utdrag ur LITHs Studiehandbok Programspecifik infromation Matematik ht-1998 Studiehandboken finns på http://www.lith.liu.se/sh/ LINKÖPINGS TEKNISKA HÖGSKOLA c4 UTBILDNINGSPROGRAMMET FÖR MATEMATIK, 120-160

Läs mer

Ansökan om examensrätt för specialpedagogexamen

Ansökan om examensrätt för specialpedagogexamen Högskolan Kristianstad Utvärderingsavdelningen Ann-Britt Gabrielsson BESLUT 2004-03-02 Reg.nr 641-3907-02 Ansökan om examensrätt för specialpedagogexamen Högskolan Kristianstad ges rätt att utfärda specialpedagogexamen.

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Naturvetenskapernas och matematikens didaktik vid Malmö Högskola, 2014-04-11

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Naturvetenskapernas och matematikens didaktik vid Malmö Högskola, 2014-04-11 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Naturvetenskapernas och matematikens didaktik vid Malmö Högskola, 2014-04-11 Fastställd av fakultetsstyrelsen 2014-04-11 Utbildningen på forskarnivå i

Läs mer

Tina Yildirim Yrke: Entreprenör, har startat och drivit två företag, artistförmedling inom musik och InvivoPlay, sajt och app för ökat välbefinnande genom att koppla ihop användare med coacher Utbildning:

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

REKRYTERA MERA. Inspiration för dig som vill rekrytera etnisk mångfald

REKRYTERA MERA. Inspiration för dig som vill rekrytera etnisk mångfald REKRYTERA MERA Inspiration för dig som vill rekrytera etnisk mångfald Etnisk mångfald inom arbetslivet Etnisk mångfald utgörs av människor med olika etnicitet. Det är inte olikheterna i sig utan samspelet

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i beräkningsvetenskap

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i beräkningsvetenskap Teknisk-naturvetenskaplig fakultet Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 50 00 www.teknat.umu.se Dnr FS 4.1.4-1421-14 Datum 2014-10-10 Sid 1 (5) Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i beräkningsvetenskap

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i beräkningsvetenskap Teknisk-naturvetenskaplig fakultet Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 50 00 www.teknat.umu.se Dnr FS 4.1.4-1421-14 Datum 2014-10-10 Sid 1 (5) Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå

Läs mer