Enligt den nya patientlag. nyheter patientlagen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Enligt den nya patientlag. nyheter patientlagen"

Transkript

1 nyheter patientlagen Den nya patientlag som beräknas träda i kraft om ett år ger patienterna mer makt på landstingens bekostnad. Patienter som röstar med fötterna kan tvinga landstingen att harmonisera sina ut bud och höja kvaliteten och på sikt att koncentrera sig på det man är bäst på. text: michael lövtrup Ökad patientrörlighet blir u Enligt den nya patientlag som planernas träda i kraft den 1 januari 2015 kommer patienterna att fritt kunna välja utförare av öppenvård i hela landet. Oavsett vilket landsting som ger vården är det hemlandstinget som står för notan. Valfriheten i sig innebär ingen större omvälvning för landstingen; ända sedan millennieskiftet har man haft en frivillig överenskommelse om att patienter ska kunna välja utförare i andra landsting, både av sluten och öppen vård. Det nya är att det inte är hemlandstingets indikationsgränser som gäller utan vårdlandstingets, dvs man har rätt att även få ta del av behandlingar som inte ges på hemmaplan. Kommer en person bosatt i Uppsala län och söker vård i Stockholm, så måste Stockholms läns landsting hantera den personen som om den var bosatt i Stockholm. Man kan inte säga nej till patienten om man befarar att man inte kan tillgodose den egna befolkningens behov, vilket man kan i dag. Nu blir det bara det»kommer en person bosatt i Uppsala län och söker vård i Stockholm, så måste Stockholms läns landsting hantera den personen som om den var bosatt i Stockholm.«medicinska behovet som blir avgörande, säger Hasse Knutsson, handläggare på SKL. Hittills är det relativt få patienter som valt att få sin vård i ett annat landsting, vilket enligt Hasse Knutsson kan ha att göra med att informationen om överenskommelsen inte nått fram. Men man kan kanske förvänta att det blir en ökad tillströmning i framtiden i och med att det blir tydligare och enhetligare hur informationen ska hanteras. Uppsala är ett landsting som 318 läkartidningen nr volym 111 LKT1408s318_324.indd :50

2 nyheter patientlagen utmaning för landstingen Caroline Andersson, Vårdanalys Heidi Stensmyren, SLF redan i dag tar emot många utomlänspatienter, i synnerhet på Akademiska sjukhuset. Där planerar man inte för några stora förändringar i patientflödena när lagen träder Mats Holmberg, landstinget, Uppsala Hans Karlsson, SKL i kraft 2015, enligt landstingsjuristen Mats Holmberg. Man vet egentligen inte vad som kommer att hända, därför är det väldigt svårt att planera för något. Vad vi vet Hasse Knutsson, SKL Mats Eriksson (M), SKL erfarenhetsmässigt är att patienter är trögrörliga, och att genomslaget för sådana här saker sker på ganska lång sikt. Kanske kommer man att kunna se en trend om tre, fyra år att folk börjar röra sig mer. Heidi Stensmyren, vice ordförande i Läkarförbundet, var expert i Patientmaktsutredningen som la fram det ursprungliga lagförslaget. Hon tror inte att det blir ett»lämmeltåg«av patienter som rör sig över landstingsgränserna. Men det är positivt att den vård du får inte ska begränsas av landstingsgränser. Förhoppningsvis leder det till att landstingen samordnar sitt utbud och kommer överens om vad man ska erbjuda. För det är orimligt att utbu läkartidningen nr volym LKT1408s318_324.indd :50

3 nyheter patientlagen det ska vara beroende av bostadsort, säger Heidi Stensmyren. Också Sveriges Kommuner och landsting, SKL, betraktar lagen som ett verktyg för att jämna ut de geografiska skillnaderna. Man kan inte längre låsa in någon i ett landsting och säga»det här får du och det här får du inte«, som det lite grann är nu, säger Hans Karlsson, chef för avdelningen för vård och omsorg på SKL. Samtidigt ser han en risk att det i högre grad blir patienter som är starka och kan tala för sig som utnyttjar möjligheterna. Paradoxalt nog kan det här innebära en minskad jämlikhet i det avseendet, om man inte är vaksam, även om inte det var intentionen. I förslaget till patientlag blir vårdgivare skyldiga att informera patienterna om rätten att välja utförare av offentligt finansierad vård. Men för att det ska bli mer än en rätt på papperet behövs också information som patienterna kan grunda sitt val på. Därför blir det en viktig del i det fortsatta jobbet med implementeringen av den nya lagen att tydliggöra vilken information patienten ska få, främst via 1177 och även via landstingens egna hemsidor, säger Hasse Knutsson. Men lagen kräver att informationen ska vara individuellt anpassad, och då räcker inte webbsidor, framhåller Caroline Andersson, utredare på Myndigheten för Vårdanalys, som tidigare forskat kring vilken information patienter behöver för att välja vårdgivare. Här har personalen en viktig roll, menar hon. Sedan kan man diskutera vilka yrkesgrupper som ska göra jobbet. Det kanske inte alltid behöver vara läkarna, utan det kan vara annan vårdpersonal som stöttar upp. Det är också möjligt att man behöver se om det bör finnas en organisation liknande vårdgarantikanslierna, dit patienter kan vända sig och få stöd. Samtidigt antyder Caroline Andersson att den stora knäckfrågan kanske inte är att få med sig personalen, utan landstingen. I remissyttrandena var det en del landsting som uttryckte skepsis mot den här»paradoxalt nog kan det här innebära en minskad jämlikhet i det avseendet, om man inte är vaksam, även om inte det var intentionen.«fakta patientlagen Samtliga landsting har åtagit sig att följa en rekommendation från SKL om att patienter ska kunna välja offentligt finansierad hälso- och sjukvård i ett annat landsting. Det fria vårdvalet gäller både öppenoch slutenvård. I förslaget till patientlag blir det fria vårdvalet lagreglerat vad gäller den öppna vården. Vården ska ges på lika villkor, vilket betyder att patienten ska få ta del av hela det vårdutbud som finns i ett landsting, oavsett vilka behandlingsalternativ typen av valfrihet, eftersom det skulle kunna hota deras möjligheter till planeringsansvar och finansiering. Och då blir frågan: kan en huvudman som kanske inte fullt ut har intresse av att låta patienterna åka någon annanstans ge en objektiv information? Det här är något som kan vara viktigt att följa över tid att det sköts på ett korrekt sätt. För ytterst måste landstingen vara beredda att tala om för en patient att»vi ger inte den här behandlingen, men om du åker till ett annat landsting kan du få det, och då betalar vi«. Annars blir det lite upp till landstingen vad de är intresserade av att informera om. Är man i ett läge där man vill beta av köer är man mån om att tala om det går bra att få vården i grannlandstinget. Vill man snarare säkra patientunderlaget till sina egna kliniker är man kanske mindre benägen att upplysa om detta. Hans Karlsson menar att ett skäl till att en del landsting är tveksamma är att man anser det mer prioriterat att ta hand om utsatta grupper än att öka rörligheten för patienter som har sjukdomar som man snabbt kan få vård för. Men min ingång är att det inte är dispositivt, utan blir det en lag så kommer man att följa den, sedan kan man vara mer eller mindre entusiastisk. På sikt finns det en förhoppning att den ökade patientrörligheten inte bara ska jämna ut skillnader utan även driva kvaliteten. som finns i hemlandstinget. Landstingen ska prioritera egna invånare och patienter från andra län lika i medicinskt avseende, och kan inte säga nej till en utomlänspatient på grund av kapacitetsbrist. För att hemlandstinget ska bli betalningsskyldigt ska remissregler i hemlandstinget respekteras. För att de inte ska utgöra hinder för vårdvalet hoppas regeringen att landstingen på sikt harmoniserar sina remissregler. Jag tror att människor i allmänhet förutsätter en hög medicinsk kvalitet, och man väljer mer utifrån väntetider och bemötande. Men successivt, när man får kunskap om vilka resultat man har på olika sjukhus, hoppas jag att kvaliteten blir mer avgörande och att det påverkar så att om man har dålig kvalitet så höjer man den, säger Hans Karlsson. Kan man rentav tänka sig att kvalitetsinformerade patienter kommer att driva fram den koncentration av vården till färre ställen som många anser nödvändig, och som en regionreform var tänkt att åstadkomma? Teoretiskt sett kan man tänka sig att patienterna skulle söka sig till den bästa vården och att det leder till en koncentration. Men det förutsätter att patienten har den informationen, och hur en sådan kvalitetsinformation ska se ut har ingen sagt ännu, säger Heidi Stensmyren. Mats Eriksson (M), ordförande i SKL:s sjukvårdsdelegation, är mer förhoppningsfull om att en ökad patientrörlighet kan bli en hävstång för strukturförändringar. Jag tror att det kan bli en effekt. Det förekommer redan i dag en viss byteshandel som drivs av professionen. Men det kan vara svårt att fatta beslut som påverkar den egna arbetsplatsen. Jag tror att landstingen nu kan få större skäl att gå in, till gagn för patienterna. Vad ingen verkar se framför sig är däremot en huggsexa, där landstingen från den 1 januari 2015 börjar marknadsföra sig runtom i landet med uppmaningen»kom och operera dig hos oss«. Nej, jag tror inte att landstingen kommer att ägna sig åt något sådant, jag tror hellre att man kommer att försöka samverka om det, säger Hans Karlsson. Michael Lövtrup 320 läkartidningen nr volym 111 LKT1408s318_324.indd :50

4 nyheter SFAM-ordföranden mer tveksam till ACG Åsikterna om ACG-systemet går i sär. Kritikerna varnar för att det kan manipuleras. SFAM:s ordförande Karin Träff Nordström har försvarat systemet. Men efter vårdcentralgranskningen i Skåne har hon blivit mer tveksam. Fyra skånska vårdcentraler varnades av Region Skåne i förra veckan. Vårdcentralerna har registrerat fler och tyngre diagnoser än det funnits stöd för och fått mer ersättning än de borde. Flera landsting använder sig av ACG-systemet, ett ersättningsystem som baseras på vårdtyngd och har beskrivits som mer rättvist än exempelvis besöksersättning eller ersättning per listad patient. Men det har också mött skarp kritik (LT nr 41/2013) och vållat debatt inom Svensk förening för allmänmedicin (SFAM). Föreningens ordförande Karin Träff Nordström som även är divisionschef inom primärvården i Region Skåne har öppet uttalat sitt stöd för systemet. Hur reagerade du på resultatet av granskningen av vårdcentralerna? Jag ser allvarligt på om verksamheter systematiskt felanvänder delar av ett ersättningssystem till ekonomisk vinning för verksamheten. Det försvårar skapandet av ett rättvist ersättningssystem om inte alla följer regelverket, säger hon i en mejlintervju med Läkartidningen. I SFAM:s tidning Allmänmedicin (nr 3/2013) skriver Karin Träff Nordström att det är svårt att manipulera ersättningssystemet. Debattinlägget var personligt och redovisade inte föreningens ståndpunkt, enligt Karin Träff Nordström. Hon säger att hon uppfattat ACG som den hittills bästa metoden att mäta medicinsk tyngd. Står du fortfarande fast vid att det är ett bra system?»det perfekta systemet finns inte, och det gäller att vara medveten om svagheterna i de system vi använder «Det perfekta systemet finns inte, och det gäller att vara medveten om svagheterna i de system vi använder, såväl när det gäller ACG som andra delar, snarare än att ranka systemen. Alla system går att manipulera på något sätt. Jag är mer tveksam till ACG-viktning av ersättningen efter det som hänt i Skåne, men väntar fortfarande på att man ska hitta ett sätt att mäta vårdtyngd som är bättre och som inte är möjligt att manipulera. Oavsett vilken viktning man använder riskerar vissa patienter att bli»svarte-pettrar«för verksamheten genom att ersättningen inte täcker de faktiska kostnaderna, enligt Karin Träff Nordström: Vid en ren åldersviktning, som är enkel och inte går att manipulera, blir medelålders patienter med svåra eller flera kroniska sjukdomar Svarte-Pettrar. Hon påpekar att det är viktigt att man följer upp hur ersättningsystem fungerar och Karin Träff Nordström, ordförande för SFAM. granskar enheter som misstänks missköta sig. Vad gör ni för att hindra att det som hänt i Skåne sker igen? Resultatet av revisionen som Region Skåne har gjort kommer att användas i utbildningar i korrekt diagnossättning för alla läkare i primärvården nu under våren. I min egen division, där jag är chef för 36 vårdcentraler, är jag, liksom tidigare, noga med att påpeka att man ska följa regelverket och endast sätta de diagnoser som är relevanta för kontakten och att de ska vara väl underbyggda i journaldokumentationen. Man ska undvika diagnosglidning och medikalisering. I dag är du både SFAMordförande och divisionschef i Region Skåne. Ser du några problem med dina dubbla roller? I båda mina roller drivs jag av en stark vilja att förbättra villkoren för allmänmedicin och för att stärka och utveckla primärvården, och jag upplever en stor frihet att Foto: Julia Lindemalm driva allmänmedicinska frågor i mitt arbete i Region Skåne. Jag ser personligen inga problem med att jag har två starka positioner i detta arbete, däremot många positiva synergieffekter. Jag är också mån om att öppet redovisa mina olika roller så att alla berörda själva kan värdera. Sven Engström, distriktsläkare, forskare och ordförande i kvalitets- och patientsäkerhetsrådet SFAM Q, har länge varnat för att ACG-systemet kan locka till omotiverade diagnoser och fusk. Han har studerat ersättningssystemet sedan början av 2000-talet och bland annat jämfört vårdcentralernas diagnoser med antalet konsumerade läkemedelsdoser i Region Skåne och Landstinget i Jönköpings län. Resultaten visar att värdena stämmer ganska bra överens för offentliga vårdcentraler och något sämre för bolagsägda, privata vårdcentraler. För vårdcentraler som ägs av läkare är dock skillnaden allra störst. Man sätter nog diagnos mer generöst om Sven Engström man har ekonomiska incitament att göra det, säger han. SFAM:s styrelse arbetar just nu med en kartläggning av ersättning i vårdvalssystem med syfte att skapa ett policydokument. Även Distriktsläkarföreningen framhåller vikten av att se över hur ersättningssystemen fungerar efter det som hänt i Skåne. Vi kan inte ha system som är»korrumperande«. Leder system till att verksamheter ifrågasätts och det kommer rykten om att folk beter sig illa och utnyttjar systemet då har man slagit in på fel väg, säger ordföranden Ove Andersson. Marie Ström läkartidningen nr volym LKT1408s318_324.indd :50

5 nyheter astrid lindgren-fallet Foto: H Montgomery/TT I Astrid Lindgren-fallet har det förts fram att kolleger till narkosläkaren skulle ha givit flickan tiopental, men missade att journalföra det, under hennes sista vårdperiod på BIVA. Röster har höjts för att kollegerna borde träda fram. Nu vill en av dem berätta sin historia. Kollega till narkosläkaren:»jag har känt mig utpekad som skyldig till att ha givit läkemedel som jag inte har gett«åtalet i Astrid Lindgren-fallet byggde på uppgifter från Rättsmedicinalverket, RMV, om att oerhört höga halter av tiopental hittats i ett postmortalt taget blodprov från en prematur flicka som varit mycket sjuk. Åklagaren försökte leda i bevis att den narkosläkare som vårdade flickan under hennes sista timmar i livet uppsåtligen gett henne en överdos av tiopental för att skynda på döden. Narkosläkaren friades som bekant av tingsrätten som också underkände RMV:s provresultat. Men att det fanns tiopental i blodprovet var ändå expertisen enig om. Efter vittnesmål från en specialistsjuksköterska ansåg tingsrätten det vara klarlagt att flickan gavs tiopental vid två tillfällen (ordinerat av en och samma läkare) den 12 september 2008, trots att det inte fanns noterat i journalen. Tingsrätten skriver också i domen att det inte kan uteslutas att flickan fick tiopental även vid en shuntoperation den 11 september, samt i samband med en MR-undersökning den 19 september 2008, dagen innan hon dog. Jag har känt mig utpekad som skyldig till att ha givit läkemedel som jag inte har gett. Vi som har varit föremål för de här spekulationerna har aldrig fått komma till tals. Det säger nu den specialistläkare som var ansvarig för anestesin i samband med MR-undersökningen av flickan den 19 september När fallet återigen blev uppmärksammat i höstas, då Birgitta von Otter och Kjell- Olof Feldt kom ut med en bok om saken, hörde specialistläkaren av sig till Läkartidningen. Han tycker att Läkartidningen alltför ensidigt återgett antagandet om att flickan skulle fått tiopental vid MR-undersökningen och vid andra tillfällen under vårdtiden på BIVA. Redan i maj 2010 blev specialistläkaren utfrågad i ett polisförhör om vad som hände när han sövde flickan dagen innan hon gick bort. Jag sa inledningsvis i förhöret att jag inte kommer ihåg just den här specifika undersökningen, men jag redogjorde detaljerat för hur en sådan här magnetkameraundersökning generellt sett går till. Det enda narkosmedel som finns journalfört från undersökningstillfället är sevofluran, och det tycker han verkar rimligt. Flickan var enligt journalen kopplad till respirator redan innan hon kom till MR-undersökningen. Hos polisen fick specialistläkaren också se narkoskurvan från undersökningen. Och jag såg det som ytterst osannolikt att något tiopental skulle ha givits vid den här undersökningen. Läkaren menar att undersökningen pågått rimligt lång tid och att om något avvikande hade inträffat, som skulle ha motiverat tiopental, så hade det funnits gott om tid att dokumentera det. Under rättegången vittnade experter på försvarets sida. Ett par hade närgranskat flickans journal och redogjorde för de tillfällen de ansåg att tiopental skulle kunna ha använts, trots att det alltså inte finns noterat i journalen. Ett av de tillfällena var just MRunder sökningen dagen innan flickan dog. Man spekulerade runt att flickan fått ett kramp anfall i samband med MR-undersökningen som skulle ha hävts med tiopental. Ett blodtrycksfall ansågs av experterna stödja teorin om att tiopental använts. Men enligt specialistläkaren är det vanligt att man får ett blodtrycksfall av i princip alla narkosmedel, det är inget som gäller specifikt för tiopental. Specialistläkaren, som nu arbetar på ett annat sjukhus, vill vara anonym. Han påpekar att han enbart representerar sig själv. Illustration: Fotolia/IBL 322 läkartidningen nr volym 111 LKT1408s318_324.indd :50

6 nyheter astrid lindgren-fallet Illustration: Fotolia/IBL Jag anser att det orsakats av sevofluran, det finns ingen anledning att tro att blodtrycksfallet orsakats av något annat. Experternas antaganden bygger på rena spekulationer utan saklig grund. Några månader efter tingsrättens dom gjorde narkosläkaren själv en anmälan till Socialstyrelsen där hon bland annat hävdade att tre kollegers bristande journalföring var det som ledde till att hon själv blev misstänkt och åtalad för dråp. Läkartidningen refererade till dåvarande chef läkaren Stefan Engqvist som, i ett brev som var bilagt narkosläkarens anmälan, kommenterade uppgifterna att flickan kunde fått tiopental vid de fyra tillfällen som togs upp i tingsrätten:»vi har kontrollerat detta och kan bekräfta uppgiften«, skrev Stefan Engqvist (se också artikeln här intill). I ett yttrande till Socialstyrelsen med anledning av narkosläkarens anmälan skrev Barbro Fridén, f d divisionschef för Astrid Lindgrens barnsjukhus, att chefläkaren»experternas antaganden bygger på rena spekulationer utan saklig grund.«stefan Engqvist i sin utredning hade kontaktat de tre läkarna som kunde gett tiopental. Men hon påpekade också att efter så lång tid» kunde inte händelseförloppen, i enlighet med domstolens bedömning, rekonstrueras och chefläkaren lämnade därmed ärendet«. Men jag har aldrig blivit kontaktad av chefläkaren, säger specialistläkaren. När han läste i Läkartidningen om anmälan till Socialstyrelsen och chefläkarens uttalande så vände han sig till nuvarande chefläkaren Ann- Britt Bolin för att själv få beskriva händelsen som han mindes den. Jag hade redan gjort det i samband med polisförhöret, men jag ville återigen redogöra för detta eftersom chefläkarna påstått att man kontaktat mig i denna fråga; därför önskade jag åter framföra min bild av MR-undersökningen. Jag sa till henne att jag inte kommer ihåg den här specifika undersökningen, men eftersom jag har sett narkoskurvan så är det mycket osannolikt, på gränsen till omöjligt, att något tiopental givits. Ann-Britt Bolin bifogade specialistläkarens skriftliga redogörelse i ett av sina yttranden till Socialstyrelsen hösten I mars 2013 kunde Läkartidningen berätta att Socialstyrelsen avslutade ärendet utan att kritisera journalföringen på Astrid Lindgrens barnsjukhus. Läkartidningen refererade till chefläkaren Ann-Britt Bolin som hade skrivit i ett senare yttrande att det inte kunde uteslutas att barnet fick tiopental i samband med undersökningar och operationer under sina sista levnadsdagar, och att det i så fall inte är dokumenterat i journalen. Specialistläkaren tycker att rubriken»ingen kritik mot bristande journalföring på Astrid Lindgrens barnsjukhus«är missvisande. Det känns som om man har bestämt sig för att det har begåtts bristande journalföring vid samtliga tänkbara tillfällen. Det är fastslaget. Och så vill man inte rucka på den teorin. Specialistläkaren tycker det är tråkigt att han hamnat i en situation där han uppmanats att»träda fram«. Informationen i narkoskurvan och angränsande journalanteckningar talar för sig själv. Det har givits sevofluran i samband med MRundersökningen. När jag söver flickan går hennes blodtryck ner. Det ser jag varje dag på operation. Det är mer regel än undantag. Sara Gunnarsdotter Chefläkaren kontaktade inte läkarna i sin interna utredning När domen hade fallit i Astrid Lindgren-målet gjorde sjukhuset en egen utredning av vad som hänt dagarna innan flickan dog. Men kontakt togs inte med alla de läkare som skulle kunna ha ordinerat tiopental till flickan. I den friande domen ansåg Solna tingsrätt att det var klarlagt att tiopental hade administrerats vid två tillfällen den 12 september utan att det hade noterats i journalen. Dessutom ansåg domstolen att det inte kunde uteslutas att flickan fick tiopental i samband med en shuntoperation den 11 september, samt i samband med en MR-undersökning den 19 september 2008, dagen innan hon dog.»vi har kontrollerat detta och kan bekräfta uppgiften«skrev en av de dåvarande chef läkarna för Karolinska universitetssjukhuset Stefan Engqvist i ett brev till narkosläkaren daterat den 24 januari 2012 (se bl a LT nr 14/2012). Senare skrev chefen för Astrid Lindgrens barnsjukhus (ALB), Barbro Fridén, i ett yttrande till Socialstyrelsen: Så snart domslut fallit och domstolen konstaterat att»det får anses vara klarlagt att barnet fått tiopental vid två tillfällen den 12 september«och»trots avsaknad av dokumentation inte uteslutas att barnet getts tiopental vid flera tillfällen före den 20 september 2008«genomförde chefläkare Stefan Engqvist en utredning och kontaktade de tre läkare som kunde ha gett tiopental. Stefan Engqvist säger att kontrollen handlade om att de episoder som tingsrätten talade om mycket riktigt var situationer då man brukar ge»någon form av sömnmedel«. I ett brev till Barbro Fridén från februari 2012 skrev han att han låtit chefen för AnOpIVA vid ALB gå igenom journalerna. Han skrev också att kontakt hade tagits med två av de berörda läkarna, men att de inte kunnat komma ihåg vad som hänt. Till Läkartidningen säger Stefan Engqvist att han själv aldrig kontaktade de aktuella läkarna i sin utredning. En av de aktuella läkarna (se artikeln intill) säger till Läkartidningen att det är både beklagligt och anmärkningsvärt att chefläkaren respektive divisionschefen Stefan Engqvist Barbro Fridén Ann-Britt Bohlin gör dessa uttalanden utan att först kontrollera uppgiften med de berörda: Detta har därmed i stället starkt bidragit till att alla»hela situationen var så stirrig på sjukhset «spekulationer som framfördes under rättegången nu uppfattas som sanning. Men Stefan Engqvist menar att han och hans efterträdare Ann-Britt Bolin inte ville oroa de tre läkarna när ändå ingen åtgärd skulle vidtagits, även om det skulle ha kommit fram att någon av läkarna varit försumlig vad gäller dokumentationen. Nuvarande chefläkaren Ann- Britt Bolin skriver i ett mejl läkartidningen nr volym LKT1408s318_324.indd :50

7 nyheter Försvarsadvokat Björn Hurtig efter slutpläderingarna i rättegången i november Foto: Jessica Gow/TT till Läkartidningen att bristande journalföring inte är ett fel av sådan art som skulle ha motiverat disciplinära eller arbetsrättsliga åtgärder. Hon skriver att»i enlighet med patientsäkerhetslagens intentioner borde ytterligare åtgärder från vår sida inriktas på ökad säkerhet och förebyggande åtgärder, snarare än på att klarlägga vilka enskilda individer som eventuellt brustit i dokumentation.«vår utredning var snarare en bedömning där vi kom fram till det här förhållningssättet, säger Stefan Engqvist och fortsätter: Hela situationen var så stirrig på sjukhuset så att varje kontakt som var kopplad till den här saken gjorde människor väldigt, väldigt olyckliga och oroliga. Vi ville inte röra mer i detta än vad som redan var upprört eftersom vi ändå inte tänkte göra något åt det. Att Barbro Fridén ändå skrev i sitt yttrande att Stefan Engqvist hade haft kontakt med läkarna menar han måste bygga på ett missförstånd. Barbro Fridén skriver i ett mejl till Läkartidningen att en förklaring kanske kan vara att Stefan Engqvist endast kunde kontakta dem som fortfarande arbetade på sjukhuset. Men enligt Stefan Engqvist tog han personligen alltså inte kontakt med någon av de tre läkarna, och ingen av dem kontaktade heller honom. Den friade narkosläkaren hänvisar till sin advokat Björn Hurtig för kommentar. Han är inte förvånad. Den kontakt och det stöd som fanns för [narkosläkaren] var extremt minimalt,»min åsikt är att sjukhuset skötte det här extremt dåligt.«och det är hon som har lidit skada av det här. Det var samma sak där, de tog inte kontakt och de hade ingen uppföljande verksamhet. Min åsikt är att sjukhuset skötte det här extremt dåligt, säger Björn Hurtig. Barbro Fridén svarar inte på Läkartidningens fråga om hon anser att chefläkaren borde haft kontakt med läkarna i en sådan utredning och inte heller på om hon själv hade kontakt med de berörda läkarna. Stefan Engqvist tycker det är svårt att svara på frågan om han borde ha tagit kontakt med de aktuella läkarna i sin utredning. Man gör så gott man kan i den situation man befinner sig i. Och det här var inte lätt. Allting som handlade om den här olyckliga händelsen var en stor sak för sjukhuset. Vi gjorde den här bedömningen och nöjde oss med det. Sara Gunnarsdotter n Inför sjukhusets yttrande till Socialstyrelsen hösten 2012 tog den aktuella specialistläkaren själv kontakt med chefläkaren Ann-Britt Bolin. De två andra aktuella läkarna har inte haft kontakt med Ann-Britt Bolin. Valberedningen nobbar Zilling Thomas Zilling vill fortsätta som ordförande i Sjukhusläkarna men valberedningen säger nej. Den föreslår i stället Karin Båtelson som ny ordförande. Valberedningens ordförande Sven Wallerstedt vill inte uttala sig om varför den petar Thomas Zilling. Valberedningen kommer att redovisa sin motivering på fullmäktigemötet, säger han och tillägger: Thomas Zilling är en oerhört duktig och bra person, så han är absolut ingen dålig kandidat. Thomas Zilling Thomas Zilling är besviken. Han säger att han funderar på att kandidera ändå, men har inte bestämt sig. Han blev ordförande 2011 och hamnade strax därefter i en konflikt med ledningen på sin arbetsplats Hallands sjukhus, där han var huvudskyddsombud. Efter en uppgörelse med arbetsgivaren valde han att sluta. Året därpå blev han omvald som ordförande. Samma år fick han en lektorstjänst vid Aarhus Universitetshospital i Danmark. Utlandstjänstgöringen vållade en diskussion om huruvida han kunde sitta kvar på sina fackliga uppdrag. Men nu har han lämnat Danmark. Jag har slutat min tjänst där efter 18 månader. Jag hade inte för avsikt att stanna längre. Just nu befinner jag mig»between jobs«, säger Thomas Zilling. Karin Båtelson är ledamot i Läkarförbundets centralstyrelse samt ordförande i förbundets råd för läkemedel, IT och medicinteknik (RLIM). Hon är klinisk neurofysiolog på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg. Hon har tidigare suttit i Sjukhusläkarnas styrelse, men lämnade uppdraget för fyra år sedan. Då hade hon varit med i sju år och var andre vice ordförande. Vi hade gjort otroligt mycket bra. Men efter ett tag kändes det som det var samma gäng, samma profilfrågor och samma saker som sades. Jag ville göra något annat något nytt, säger Karin Båtelson. Nu är hon sugen på»comeback«och känner sig hed rad av valberedningens förslag. Det känns jättekul. Uppenbarligen vill de se lite förnyelse och förändring. Som ordförande i RLIM och ledamot i centralstyrelsen har hon saknat förankringen i en yrkesförening. Det är de som skannar av politiken i hela landet. Det är en annan dynamik. När man, som jag, exempelvis sitter i den Nationella läkemedelsstrategin kan man Karin Båtelson vara hjälpt av att stöta och blöta frågor i en yrkesförening. Om valberedningens förslag går igenom på Sjukhusläkarnas fullmäktigemöte mars kommer den nuvarande manliga topptrojkan att brytas. Elin Ericson, som sitter i Läkarförbundets centralstyrelse och arbetar på kliniken för kirurgi och urologi på Mälarsjukhuset i Eskilstuna, föreslås bli andre vice ordförande i stället för Lars Nevander. Han föreslås dock bli kvar i styrelsen. Vi tycker att det är viktigt att man knyter unga kollegor till verksamheten med tanke på framtiden, säger Sven Wallerstedt som samtidigt poängterar att det är de föreslagna kandidaternas kompetens som varit vägledande för valberedningens beslut: Nu råkar det vara så att vi föreslagit en styrelse där det är fler kvinnor än män, men jag tycker inte att ålder eller könsfördelning ska vara avgörande. Marie Ström 324 läkartidningen nr volym 111 LKT1408s318_324.indd :50

Fotledsdistorsion. ABC om. Självmord bland invandrare ökar KOMMENTAR. Feokromocytom kan lätt missas vid ovanlig symtombild FALLBESKRIVNING

Fotledsdistorsion. ABC om. Självmord bland invandrare ökar KOMMENTAR. Feokromocytom kan lätt missas vid ovanlig symtombild FALLBESKRIVNING Våga bilda nya svenska facktermer KULTUR Självmord bland invandrare ökar KOMMENTAR Feokromocytom kan lätt missas vid ovanlig symtombild FALLBESKRIVNING Läkartidningen.se nr 8/2014 ABC om organ för sveriges

Läs mer

Patientnämnden behandlade vid sammanträde den 3 juni 2014 ett principärende rörande bristande samverkan kring ett flerfunktionshindrat barn.

Patientnämnden behandlade vid sammanträde den 3 juni 2014 ett principärende rörande bristande samverkan kring ett flerfunktionshindrat barn. 1 (4) Handläggare: Agneta Calleberg PaN 2015-02-03 P 5 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-12-18 PaN 1210-04469-52 K 2852-2012 HSN 1210-1310 Återföring Bristande samverkan Ärendet Patientnämnden behandlade vid sammanträde

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Ny patientlag Johan Assarsson

Ny patientlag Johan Assarsson Ny patientlag Johan Assarsson Socialdepartementet S 2011:03 Johan Assarsson särskild utredare Sekretariat Petra Zetterberg Ferngren Elin Sundberg Lena Barrbrink Patientmakt en trend! Kur- och badanstalter

Läs mer

Varför en ny lag? Patientlag 2015 2014-11-04

Varför en ny lag? Patientlag 2015 2014-11-04 Ny patientlag 2015 Varför en ny lag? Ökade krav på medbestämmande Ökad rörlighet Ökad tillgång till medicinsk kunskap för patienter Ökat erfarenhetsutbyte om sjukdom och behandlingar mellan patienter Ökad

Läs mer

Evidensbaserad socialtjänst

Evidensbaserad socialtjänst Evidensbaserad socialtjänst - till nytta för individen Känner du till att du har ett regeringsuppdrag att följa gällande ett evidensbaserat arbete? ill: ida brogren Den verkliga upptäcksresan består inte

Läs mer

Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys

Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys Agenda Frågeställning, data och metod Resultat En rad positiva effekter för både befolkningen i stort och

Läs mer

Introduktion och innehåll

Introduktion och innehåll UPPLAGA 3/2012 Vårdgaranti vad handlar det om egentligen? Detta är en utbildning som riktar sig till dig som är vårdpersonal inom Västra Götalandsregionen och som dagligen möter patienter i ditt arbete.

Läs mer

JOBBA I NORGE. Anita Johansson bläddrar i stämningsansökan. tingsrätt. "Att bli anklagad för att ha gjort fel är hemskt."

JOBBA I NORGE. Anita Johansson bläddrar i stämningsansökan. tingsrätt. Att bli anklagad för att ha gjort fel är hemskt. Anita Johansson bläddrar i stämningsansökan från Bergens tingsrätt. "Att bli anklagad för att ha gjort fel är hemskt." 8 VÅRDFOKUS. NUMMER ELVA 2013 Anklagad. Anita Johansson klarade sig med ett nödrop

Läs mer

Varför slog du mig, Peter?

Varför slog du mig, Peter? Studiehäfte Varför slog du mig, Peter? En film om ett brottmål i tingsrätt 1 Filmen handlar om Peter och Maria. Åklagaren och ett vittne påstår att Peter slagit Maria och dragit henne i håret då hon fallit

Läs mer

Varumärkesutredning. Ryms information och tjänster från socialtjänsten inom 1177 Vårdguiden? Stockholm 2014-09-01

Varumärkesutredning. Ryms information och tjänster från socialtjänsten inom 1177 Vårdguiden? Stockholm 2014-09-01 Varumärkesutredning Ryms information och tjänster från socialtjänsten inom 1177 Vårdguiden? Stockholm 2014-09-01 Vad är 1177 Vårdguiden? 1177 Vårdguiden erbjuder råd, information, inspiration och e-tjänster

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Patientsäkerhetslagen Vad betyder den för dig och vården?

Patientsäkerhetslagen Vad betyder den för dig och vården? Patientsäkerhetslagen Vad betyder den för dig och vården? Ny lag för säker vård Alldeles för många patienter drabbas av onödiga vårdskador - vårdskador som hade kunnat förhindras med ett effektivare patientsäkerhetsarbete.

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Beredningen för integritetsfrågor

Beredningen för integritetsfrågor Beredningen för integritetsfrågor Lie Lindström Handläggare 040-675 38 32 Lie.Lindstrom@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2013-08-28 Dnr 1201732 1 (5) Beredningen för integritetsfrågor Patientens direktåtkomst

Läs mer

Motion 2013:31 av Håkan Jörnehed (V) om en strategi för äldre patienter med hiv när de utvecklar åldrandets sjukdomar

Motion 2013:31 av Håkan Jörnehed (V) om en strategi för äldre patienter med hiv när de utvecklar åldrandets sjukdomar Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-08-19 LS 1312-1544 Landstingsstyrelsen Motion 2013:31 av Håkan Jörnehed (V) om en strategi för äldre patienter med hiv när de utvecklar

Läs mer

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa Referat av föredrag från konferens 110412 i Lund arrangerad av Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med Vuxenskolan i Skåne. Anders Åkesson (Mp) Regionråd, vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden

Läs mer

Regionstyrelsen. Region Östergötland har beretts möjlighet att yttra sig över betänkandet För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU-2015:17).

Regionstyrelsen. Region Östergötland har beretts möjlighet att yttra sig över betänkandet För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU-2015:17). BESLUTSUNDERLAG 1/2 2015-05-15 Dnr: RS 2015-354 Regionstyrelsen Remissvar För kvalitet Med gemensamt ansvar har beretts möjlighet att yttra sig över betänkandet För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU-2015:17).

Läs mer

Mångfald och valfrihet för alla

Mångfald och valfrihet för alla Mångfald och valfrihet för alla Vårdval, tillgänglighet och jobbmöjligheter Skåne 1 Rätt att välja som patient Före maj 2009 kunde du få gå till annan vårdcentral än den som du bodde närmast men vårdcentralerna

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur

SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur Sveriges Läkarförbund Avdelningen för politik och profession Att. Susann Asplund Johansson Box 5610 114 86 STOCKHOLM SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur Sammanfattning

Läs mer

(I texten nedan används ordet landsting genomgående i stället för landsting/region)

(I texten nedan används ordet landsting genomgående i stället för landsting/region) Dagar om lagar 4 5 november 2014 Bo Thalén Vem äger patientjournalerna? (I texten nedan används ordet landsting genomgående i stället för landsting/region) Kan patientjournaler överlämnas från en vårdgivare

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

Översynen av vårdval Halland process, resultat och reflektioner

Översynen av vårdval Halland process, resultat och reflektioner 1 Översynen av vårdval Halland process, resultat och reflektioner Presentation för nätverket Uppdrag Hälsa 2015-05-20 Ulf-Johan Olson Utvecklingspartner i Stockholm 1:a mer omfattande och systematiska

Läs mer

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen? 2013-08-16 1(9) Klaga på vården Om du har klagomål på vården kan du både som patient och närstående framföra dina synpunkter. På så sätt bidrar du till att göra vården säkrare. Det finns flera instanser

Läs mer

Mötesprotokoll för Inera AB styrelse

Mötesprotokoll för Inera AB styrelse Mötesprotokoll för Inera AB styrelse När: Onsdag den 9 april, 2014, kl 13.00 15.00 Var: Inera AB, lokal Magasinera Närvarande styrelsen: Närvarande övriga: Ej närvarande: Martin Andréasson (M), Västra

Läs mer

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september

Läs mer

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring 1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar

Läs mer

Information till legitimerade tandhygienister. Om du blir anmäld i din yrkesutövning

Information till legitimerade tandhygienister. Om du blir anmäld i din yrkesutövning SVERIGES Information till legitimerade tandhygienister Om du blir anmäld i din yrkesutövning TANDHYG Inledning För patient som behandlats inom hälso- sjukvård och tandvårdens område och som känner sig

Läs mer

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL TINDRA En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL Barn som far illa Alldeles för många barn i Sverige far illa genom att de utsätts för misshandel. Alldeles för många av dem får inte

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF)

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (4) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-06-21 p 19 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-05-19 HSN 1105-0439 Handläggare: Britt Arrelöv Elisabet Erwall Yttrande över remiss av promemoria:

Läs mer

Svar på skrivelse från Birgitta Sevefjord (V) gällande Konkurrensverkets redovisning om vårdjättar som misstänks för olagligt samarbete

Svar på skrivelse från Birgitta Sevefjord (V) gällande Konkurrensverkets redovisning om vårdjättar som misstänks för olagligt samarbete HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2012-08-28 P 13 1 (4) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Thomas Österberg p [XX] Svar på skrivelse från Birgitta Sevefjord (V) gällande Konkurrensverkets redovisning

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

"50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa

50+ i Europa Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Agency Logo Household-ID 1 2 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens förnamn: "50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Skriftligt frågeformulär för

Läs mer

När vården flyttar hem. Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte

När vården flyttar hem. Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte När vården flyttar hem Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte Arbetsgrupp Robin Åberg Marianne Brindbergs Tina Kall Haide Gårdlind Mellgren Rapporten: När vården flyttar

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

Stockholms läns landsting 1(2)

Stockholms läns landsting 1(2) Stockholms läns landsting 1(2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-03-25 LS 1410-1231 Landstingsstyrelsen Meddelande till Socialstyrelsen om Stockholms läns landstings intention att år 2020 ansöka

Läs mer

Återföring. Remisshantering

Återföring. Remisshantering Handläggare: Renate Cremer PaN 2013-09-19 P 10 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-09-04 PaN V1112-0487558 PaN V1112-0488858 PaN V1112-0503458 PaN V1206-0255458 PaN V1207-0303458 PaN V1207-0303558 Återföring Remisshantering

Läs mer

"50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa

50+ i Europa Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Agency Logo Household-ID 1 2 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens förnamn: "50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Skriftligt frågeformulär för

Läs mer

NYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN

NYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN NYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN LIV HJÄLPER DIG BLI EN MER EFFEKTIV LEDARE En bra ledare är stödjande, ansvarstagande och tydlig i sin kommunikation. Han eller hon utvecklar dessutom bättre patientkontakter.

Läs mer

Hur skyddas patientens integritet? Vad säger lagar och författningar och hur fungerar det?

Hur skyddas patientens integritet? Vad säger lagar och författningar och hur fungerar det? Hur skyddas patientens integritet? Vad säger lagar och författningar och hur fungerar det? ewa.jerilgard@cehis.se Dagens nyheter vintern 2012 Drygt 200 vårdenheter allt från sjukhus till vårdcentraler

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut. Nationell finansiering av biobanker för navelsträngsblod och Tobiasregistret

Landstingsstyrelsens förslag till beslut. Nationell finansiering av biobanker för navelsträngsblod och Tobiasregistret 1 (2) FÖRSLAG 2012:68 LS 1206-0891 Landstingsstyrelsens förslag till beslut Nationell finansiering av biobanker för navelsträngsblod och Tobiasregistret Föredragande landstingsråd: Torbjörn Rosdahl Ärendebeskrivning

Läs mer

Frukostmöte DM 11 februari 2014 Göran Stiernstedt Socialdepartementet

Frukostmöte DM 11 februari 2014 Göran Stiernstedt Socialdepartementet Bättre resursutnyttjande Frukostmöte DM 11 februari 2014 Göran Stiernstedt Effektivare resursutnyttjande Vad är effektivitet? Kvalitet Kostnader Nytta 10% fler besök till 2% högre kostnader är inte nödvändigtvis

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2013-10-24 Sida 80 (91) 52 Samverkan mot våld Samverkan mot våld har varit ett projekt i Norrbotten under åren 2011-2012. Projektet har syftat till att

Läs mer

Plats. Landstingshuset, konferensrum Sirius. Närvarande

Plats. Landstingshuset, konferensrum Sirius. Närvarande Hälso- och Sjukvårdsstaben Hälsovalskansliet Berit Bryske MINNESANTECKNING HÄLSOVALSRÅD 2013-09-23 LK/120259 Plats Landstingshuset, konferensrum Sirius Närvarande Ann-Sofie Dahlberg, Bergslagens arbetsmiljö

Läs mer

Bakgrund Inspektionen för vård och omsorg har under veckorna 24 och 25 granskat följande sjukhus inom Stockholms län:

Bakgrund Inspektionen för vård och omsorg har under veckorna 24 och 25 granskat följande sjukhus inom Stockholms län: Tg1 2013 v 2.1 BESLUT 2013-07-02 Dnr 8.5-28479/2013-1 1(6) Regionala tillsynsavdelningen Öst Astrid Hessling astrid.hessling@ivo.se Danderyds Sjukhus AB Chefläkaren 182 88 Stockholm Den 1 juni 2013 tog

Läs mer

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker På senare år har problemen med bristande städning i vården uppmärksammats allt mer. Patienter

Läs mer

Motion - Screening för att tidigt upptäcka tarmcancer

Motion - Screening för att tidigt upptäcka tarmcancer ÄRENDE 8 LF februari 2012 Motion - Screening för att tidigt upptäcka tarmcancer Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Motion från Kristina Winberg, SD Yttrande

Läs mer

Trend Vårdbarometern 2010-2014

Trend Vårdbarometern 2010-2014 Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som patient? Ja 63% 64% 64% 66% 67% Nej 37% 36% 36% 34% 33% Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som medföljande

Läs mer

Journal på nätet - högt prioriterad i landstingens handlingsplan. Sofie Zetterström, vice VD Inera sofie.zetterstrom@inera.se

Journal på nätet - högt prioriterad i landstingens handlingsplan. Sofie Zetterström, vice VD Inera sofie.zetterstrom@inera.se Journal på nätet - högt prioriterad i landstingens handlingsplan Sofie Zetterström, vice VD Inera sofie.zetterstrom@inera.se Nytt namn Nytt uppdrag Inera koordinerar landstingens och regionernas gemensamma

Läs mer

17 april 2012. Socialdepartementet 103 33 Stockholm Dnr S2012/1273/FST

17 april 2012. Socialdepartementet 103 33 Stockholm Dnr S2012/1273/FST 17 april 2012 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Dnr S2012/1273/FST FSS yttrande till Socialdepartementet över betänkandet Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning (SOU 2012:6). Sammanfattning

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne

Socialdemokraterna i Region Skåne i Köfri vård - s förslag till en skånsk vårdgaranti Köfri vård - s förslag till en skånsk vårdgaranti Förord En fungerande hälso- och sjukvård är en viktig del av människors trygghet i vardagen. Det är

Läs mer

Regler för barnlöshetsbehandling

Regler för barnlöshetsbehandling HSN 2009-03-17 p 7 1 (5) Handläggare: Eva Lestner Regler för barnlöshetsbehandling Ärendet Hälso- och sjukvårdsnämnden beslöt den 2 september 2008 ge förvaltningen i uppdrag återkomma till nämnden med

Läs mer

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder Till: Sjukvårdsminister Gabriel Wikström, gabriel.wikstrom@regeringskansliet.se Hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Anna Starbrink Sjukvårdslandstingsrådet Marie Ljungberg Schött Personallandstingsrådet

Läs mer

Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om utvärdering av sommarens vård och personalbehandling

Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om utvärdering av sommarens vård och personalbehandling HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2012-11-13 p 18 1 (4) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Torsten Ibring Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om utvärdering av sommarens vård och personalbehandling

Läs mer

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Regional medicinsk riktlinje Barn som anhöriga Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Hälso- och sjukvården

Läs mer

FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014

FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 Framtiden - jag? MATTIAS SCHINDELE Västgöte,

Läs mer

Slutrapport Pilotprojekt gällande granskning av indirekta kontakter

Slutrapport Pilotprojekt gällande granskning av indirekta kontakter Landstingsstyrelsens förvaltning Slutrapport Pilotprojekt gällande granskning av indirekta kontakter Mars 2008 Staffan Bryngelsson, Emendor Consulting AB 2 Innehållsförteckning Sammanfattning...3 1. Bakgrund...4

Läs mer

MEDBORGARPANEL Nummer 4 februari 2014 Journal på nätet

MEDBORGARPANEL Nummer 4 februari 2014 Journal på nätet MEDBORGARPANELEN 2014 Rapport 4 Journal på nätet MEDBORGARPANEL Nummer 4 februari 2014 Journal på nätet Enkät nummer fyra är nu slutförd Vilket resultat! Tack alla medborgare för ert engagemang och era

Läs mer

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig Lättlästa sidor Om du blir sjuk eller behöver råd Ring din vårdcentral Är du sjuk eller har skadat dig eller vill fråga någon om råd? Då kan du ringa din vårdcentral. Telefon-rådgivning Öppet dygnet runt.

Läs mer

Åtal av läkare för handlingar i tjänsten - en sammanfattning av SYLF:s politik

Åtal av läkare för handlingar i tjänsten - en sammanfattning av SYLF:s politik Åtal av läkare för handlingar i tjänsten - en sammanfattning av SYLF:s politik Mars 2009 fastställd i mars 2009 reviderad 29 januari 2013 Bakgrund De senaste åren har vi sett flera fall där sjukvårdspersonal

Läs mer

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014 Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården 14 mars 2014 Öppna jämförelser tas fram av Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting tillsammans Finns

Läs mer

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)

Läs mer

Kan patienter ta ansvar för e- tjänster som erbjuds?

Kan patienter ta ansvar för e- tjänster som erbjuds? Benny.Eklund@lul.se Kan patienter ta ansvar för e- tjänster som erbjuds? Vi beslutade om några tjänster Boka, avboka tider Lista sig i primärvården Begära förnyelse av recept Begära förlängning av sjukskrivning

Läs mer

Anslutna till specialiserad palliativ vård

Anslutna till specialiserad palliativ vård PM namn: Vård i livets slut. Hemsjukvård, primärvård i Blekinge Ägare Landstinget, Kommunerna Förvaltningschef: Anders Rehnholm Förvaltning: Primärvårdsförvaltningen, Äldreförvaltningarna Godkänt datum:

Läs mer

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Jan 2015. Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society

Jan 2015. Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society KRAFTSAMLING KRING SVENSK SMÄRTVÅRD Jan 2015 Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society Vi kan skapa en modern smärtvård Ifall vi kraftsamlar tillsammans! Innehåll

Läs mer

Information till legitimerade tandhygienister. Kvalitetssäkra patientjournalen

Information till legitimerade tandhygienister. Kvalitetssäkra patientjournalen SVERIGES Information till legitimerade tandhygienister Kvalitetssäkra patientjournalen TANDHYG Kvalitetssäkra patientjournalen Inledning En legitimerad tandhygienist måste utöver sitt yrkeskunnande om

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsberedningen

Hälso- och sjukvårdsberedningen 1 (6) Landstingets kansli Planeringsavdelningen, Lillemor Ahlgren Justerat 2013-09-03 Hälso- och sjukvårdsberedningen Tid Onsdagen den 28 augusti kl. 9.00 12.00 Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande

Läs mer

Rutin för loggning av HSL-journaler samt NPÖ

Rutin för loggning av HSL-journaler samt NPÖ Rutin för loggning av HSL-journaler samt NPÖ Enligt patientdatalagen 4 kap 3,skall vårdgivare göra systematiska och återkommande kontroller av om någon obehörigen kommer åt sådana uppgifter om patienter

Läs mer

n aktuellt astrid lindgren-fallet

n aktuellt astrid lindgren-fallet astrid lindgren-fallet Friad efter två år, åtta Den 21 oktober friades narkosläkaren från åtalet där åklagaren hävdat att hon hade dräpt en förtidigt född flicka genom en överdos av tiopental. Åklagaren

Läs mer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Aftonbladet skriver 21 november 2011. Läkare struntar i riktlinjerna Varje dag får 20 svenska män och kvinnor veta att de har tarmcancer. Hälften dör. En tidigare

Läs mer

Vi beslutade om några tjänster

Vi beslutade om några tjänster Benny@Eklund.nu Vi beslutade om några tjänster Boka, avboka tider Lista sig i primärvården Begära förnyelse av recept Begära förlängning av sjukskrivning Lägga in spärrar mot sammanhållen journalföring

Läs mer

Svenska erfarenheter av valfrihet ur ett finländskt perspektiv. Mats Brandt Kommundirektör i Malax

Svenska erfarenheter av valfrihet ur ett finländskt perspektiv. Mats Brandt Kommundirektör i Malax Svenska erfarenheter av valfrihet ur ett finländskt perspektiv Mats Brandt Kommundirektör i Malax Vågar vi släppa kontrollen? - har vi modet att...? - vågar vi riskera att...? Svenska erfarenheter Allmändebatten

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2005:21 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Sammanslagning av de landstingsdrivna vårdenheterna i Södertäljes, Salems och Nykvarns kommuner till en gemensam organisation samt ändring

Läs mer

Revision av diagnos- och åtgärdsklassificering en nödvändighet. 2009-05-14 Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB

Revision av diagnos- och åtgärdsklassificering en nödvändighet. 2009-05-14 Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB Revision av diagnos- och åtgärdsklassificering en nödvändighet 2009-05-14 Staffan Bryngelsson 1 Vågar vi dra några slutsatser om den vård som bedrivs med utgångspunkt i data från de medicinska registren?

Läs mer

Dina rättigheter som patient inom psykiatrisk tvångsvård

Dina rättigheter som patient inom psykiatrisk tvångsvård PSYKIATRI Dina rättigheter som patient inom psykiatrisk tvångsvård enligt Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT www.lg.se En del av Landstinget Gävleborg I Hälso- och sjukvårdslagen anges bland annat att

Läs mer

Maj 2014. Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society

Maj 2014. Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society KRAFTSAMLING KRING SVENSK SMÄRTVÅRD Maj 2014 Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society Vi kan skapa en modern smärtvård Ifall vi kraftsamlar tillsammans! Varför

Läs mer

Landstingsdrivna vårdcentraler och Rehabverksamheter: rehabiliteringskliniken och Lasarettsrahab. Primärvårdsrehab, Vuxenhabilitering

Landstingsdrivna vårdcentraler och Rehabverksamheter: rehabiliteringskliniken och Lasarettsrahab. Primärvårdsrehab, Vuxenhabilitering Rehabiliteringskliniken är naturskönt belägen vid sjön Trummen på Sigfridsområdet i Växjö. Rehabiliteringskliniken flyttade från Centrallasarettet till Sigfridsområdet 2001. Kliniken erbjuder en tilltalande,

Läs mer

Påkallandet av köpoption för att förvärva Capio S:t Görans sjukhus AB

Påkallandet av köpoption för att förvärva Capio S:t Görans sjukhus AB HSN 2010-11-23 p 3 1 (7) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2010-11-19 Handläggare: Anders Nettelbladt Påkallandet av köpoption för att förvärva Capio S:t Görans sjukhus AB Ärendebeskrivning Vårdavtalet

Läs mer

Framtagen av: Charlotte Svessnon, MAR, Madeleine Bjurelid, enhetschef, Eva-Lott Jäghagen, enhetschef, Gunnel Rosenberg, MAS Gäller f.r.o.

Framtagen av: Charlotte Svessnon, MAR, Madeleine Bjurelid, enhetschef, Eva-Lott Jäghagen, enhetschef, Gunnel Rosenberg, MAS Gäller f.r.o. Framtagen av: Charlotte Svessnon, MAR, Madeleine Bjurelid, enhetschef, Eva-Lott Jäghagen, enhetschef, Gunnel Rosenberg, MAS Gäller f.r.o.m: 120925 Avvikelserutin Fastställd av: Eva Augustsson, förvaltningschef

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Informationsförsörjning för värdebaserade uppföljnings- och ersättningssystem

Informationsförsörjning för värdebaserade uppföljnings- och ersättningssystem Informationsförsörjning för värdebaserade uppföljnings- och ersättningssystem Värdebaserad vård är en strategi för sjukvårdens styrning och arbetssätt som syftar till att åstadkomma så friska patienter

Läs mer

Cirkulärnr: 14:22 Diarienr: 14/3100 P-cirknr: 14-2:9 Nyckelord:

Cirkulärnr: 14:22 Diarienr: 14/3100 P-cirknr: 14-2:9 Nyckelord: Cirkulärnr: 14:22 Diarienr: 14/3100 P-cirknr: 14-2:9 Nyckelord: Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: AD, Arbetsdomstolen, avsked, samarbetsproblem, arbetsvägran, misskötsamhet Avd för arbetsgivarfrågor

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

Smålandsnytt, SVT1, 2015-01-30, kl. 7.10, 7.40, 8.40 och 9.10, inslag om en informationsaffisch på ett sjukhus; fråga om opartiskhet och saklighet

Smålandsnytt, SVT1, 2015-01-30, kl. 7.10, 7.40, 8.40 och 9.10, inslag om en informationsaffisch på ett sjukhus; fråga om opartiskhet och saklighet 1/5 BESLUT 2015-04-27 Dnr: 15/00320 SAKEN Smålandsnytt, SVT1, 2015-01-30, kl. 7.10, 7.40, 8.40 och 9.10, inslag om en informationsaffisch på ett sjukhus; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslagen

Läs mer

MSF - en del av Läkarförbundet. Individuell rådgivning Försäkringar, medlemslån etc Bra nätverk Låg avgift Läkartidningen billigt

MSF - en del av Läkarförbundet. Individuell rådgivning Försäkringar, medlemslån etc Bra nätverk Låg avgift Läkartidningen billigt AT-information MSF - en del av Läkarförbundet Individuell rådgivning Försäkringar, medlemslån etc Bra nätverk Låg avgift Läkartidningen billigt Vad är AT? Efter läkarexamen Allmän behörighet Legitimation

Läs mer

1. Bakgrund SVERIGES LÄKARFÖRBUND ETIK- OCH ANSVARSRÅDET KONSULTATIONSLÄKARENS VERKSAMHET

1. Bakgrund SVERIGES LÄKARFÖRBUND ETIK- OCH ANSVARSRÅDET KONSULTATIONSLÄKARENS VERKSAMHET SVERIGES LÄKARFÖRBUND ETIK- OCH ANSVARSRÅDET KONSULTATIONSLÄKARENS VERKSAMHET 1. Bakgrund Fram t.o.m. den 31 december 2010 hanterades anmälningar mot vårdpersonal från patienter och anhöriga av Hälso-

Läs mer

Region Skåne. Redovisningsrevision 2012 Granskning av lönehantering vid mer än en arbetsgivare

Region Skåne. Redovisningsrevision 2012 Granskning av lönehantering vid mer än en arbetsgivare Redovisningsrevision 2012 Granskning av lönehantering vid mer än en arbetsgivare Revision KPMG AB Antal sidor: 7 Antal bilagor: 1 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 2 3. Syfte 2 4. Avgränsning 2

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Special läkemedels. På spaning mot nya läkemedel

Special läkemedels. På spaning mot nya läkemedel Special läkemedels PROJEKTET På spaning mot nya läkemedel Målet är att säkerställa effekten och nyttan Under de närmaste åren kommer flera nya läkemedel att introduceras i sjukvården. Många av dem innebär

Läs mer

Data från medicintekniska utrustningar rakt in i journalen Möjligheter och hinder

Data från medicintekniska utrustningar rakt in i journalen Möjligheter och hinder Data från medicintekniska utrustningar rakt in i journalen Möjligheter och hinder Kjell Andersson Med Tekn Civ Ing Skaraborgs Sjukhus kjell.andersson@vgregion.se 8:e Nationella Konferensen om Patientsäkerhet

Läs mer

Informationssäkerhet vid Karolinska Universitetssjukhuset. Dokumentansvarig: Markus Ekbäck, CISO Karolinska Senast uppdaterad: 2013-10-23

Informationssäkerhet vid Karolinska Universitetssjukhuset. Dokumentansvarig: Markus Ekbäck, CISO Karolinska Senast uppdaterad: 2013-10-23 Informationssäkerhet vid Karolinska Universitetssjukhuset Dokumentansvarig: Markus Ekbäck, CISO Karolinska Senast uppdaterad: 2013-10-23 Förlorar vi informationen, om den är felaktig eller manipulerad

Läs mer

J tillfrågas om varför hon nu, så här långt efteråt, velat anmäla sig själv för hon ljugit om våldtäkten som Lars Tovsten dömdes för?

J tillfrågas om varför hon nu, så här långt efteråt, velat anmäla sig själv för hon ljugit om våldtäkten som Lars Tovsten dömdes för? Lars Tovsten Från: Josefine Svensson Skickat: den 8 december 2012 17:10 Till: Lars.tovsten@gmail.com Ämne: Re: Förhöret... Här kommer kopian. Den 30 okt 2012 15:46 skrev

Läs mer