Enligt den nya patientlag. nyheter patientlagen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Enligt den nya patientlag. nyheter patientlagen"

Transkript

1 nyheter patientlagen Den nya patientlag som beräknas träda i kraft om ett år ger patienterna mer makt på landstingens bekostnad. Patienter som röstar med fötterna kan tvinga landstingen att harmonisera sina ut bud och höja kvaliteten och på sikt att koncentrera sig på det man är bäst på. text: michael lövtrup Ökad patientrörlighet blir u Enligt den nya patientlag som planernas träda i kraft den 1 januari 2015 kommer patienterna att fritt kunna välja utförare av öppenvård i hela landet. Oavsett vilket landsting som ger vården är det hemlandstinget som står för notan. Valfriheten i sig innebär ingen större omvälvning för landstingen; ända sedan millennieskiftet har man haft en frivillig överenskommelse om att patienter ska kunna välja utförare i andra landsting, både av sluten och öppen vård. Det nya är att det inte är hemlandstingets indikationsgränser som gäller utan vårdlandstingets, dvs man har rätt att även få ta del av behandlingar som inte ges på hemmaplan. Kommer en person bosatt i Uppsala län och söker vård i Stockholm, så måste Stockholms läns landsting hantera den personen som om den var bosatt i Stockholm. Man kan inte säga nej till patienten om man befarar att man inte kan tillgodose den egna befolkningens behov, vilket man kan i dag. Nu blir det bara det»kommer en person bosatt i Uppsala län och söker vård i Stockholm, så måste Stockholms läns landsting hantera den personen som om den var bosatt i Stockholm.«medicinska behovet som blir avgörande, säger Hasse Knutsson, handläggare på SKL. Hittills är det relativt få patienter som valt att få sin vård i ett annat landsting, vilket enligt Hasse Knutsson kan ha att göra med att informationen om överenskommelsen inte nått fram. Men man kan kanske förvänta att det blir en ökad tillströmning i framtiden i och med att det blir tydligare och enhetligare hur informationen ska hanteras. Uppsala är ett landsting som 318 läkartidningen nr volym 111 LKT1408s318_324.indd :50

2 nyheter patientlagen utmaning för landstingen Caroline Andersson, Vårdanalys Heidi Stensmyren, SLF redan i dag tar emot många utomlänspatienter, i synnerhet på Akademiska sjukhuset. Där planerar man inte för några stora förändringar i patientflödena när lagen träder Mats Holmberg, landstinget, Uppsala Hans Karlsson, SKL i kraft 2015, enligt landstingsjuristen Mats Holmberg. Man vet egentligen inte vad som kommer att hända, därför är det väldigt svårt att planera för något. Vad vi vet Hasse Knutsson, SKL Mats Eriksson (M), SKL erfarenhetsmässigt är att patienter är trögrörliga, och att genomslaget för sådana här saker sker på ganska lång sikt. Kanske kommer man att kunna se en trend om tre, fyra år att folk börjar röra sig mer. Heidi Stensmyren, vice ordförande i Läkarförbundet, var expert i Patientmaktsutredningen som la fram det ursprungliga lagförslaget. Hon tror inte att det blir ett»lämmeltåg«av patienter som rör sig över landstingsgränserna. Men det är positivt att den vård du får inte ska begränsas av landstingsgränser. Förhoppningsvis leder det till att landstingen samordnar sitt utbud och kommer överens om vad man ska erbjuda. För det är orimligt att utbu läkartidningen nr volym LKT1408s318_324.indd :50

3 nyheter patientlagen det ska vara beroende av bostadsort, säger Heidi Stensmyren. Också Sveriges Kommuner och landsting, SKL, betraktar lagen som ett verktyg för att jämna ut de geografiska skillnaderna. Man kan inte längre låsa in någon i ett landsting och säga»det här får du och det här får du inte«, som det lite grann är nu, säger Hans Karlsson, chef för avdelningen för vård och omsorg på SKL. Samtidigt ser han en risk att det i högre grad blir patienter som är starka och kan tala för sig som utnyttjar möjligheterna. Paradoxalt nog kan det här innebära en minskad jämlikhet i det avseendet, om man inte är vaksam, även om inte det var intentionen. I förslaget till patientlag blir vårdgivare skyldiga att informera patienterna om rätten att välja utförare av offentligt finansierad vård. Men för att det ska bli mer än en rätt på papperet behövs också information som patienterna kan grunda sitt val på. Därför blir det en viktig del i det fortsatta jobbet med implementeringen av den nya lagen att tydliggöra vilken information patienten ska få, främst via 1177 och även via landstingens egna hemsidor, säger Hasse Knutsson. Men lagen kräver att informationen ska vara individuellt anpassad, och då räcker inte webbsidor, framhåller Caroline Andersson, utredare på Myndigheten för Vårdanalys, som tidigare forskat kring vilken information patienter behöver för att välja vårdgivare. Här har personalen en viktig roll, menar hon. Sedan kan man diskutera vilka yrkesgrupper som ska göra jobbet. Det kanske inte alltid behöver vara läkarna, utan det kan vara annan vårdpersonal som stöttar upp. Det är också möjligt att man behöver se om det bör finnas en organisation liknande vårdgarantikanslierna, dit patienter kan vända sig och få stöd. Samtidigt antyder Caroline Andersson att den stora knäckfrågan kanske inte är att få med sig personalen, utan landstingen. I remissyttrandena var det en del landsting som uttryckte skepsis mot den här»paradoxalt nog kan det här innebära en minskad jämlikhet i det avseendet, om man inte är vaksam, även om inte det var intentionen.«fakta patientlagen Samtliga landsting har åtagit sig att följa en rekommendation från SKL om att patienter ska kunna välja offentligt finansierad hälso- och sjukvård i ett annat landsting. Det fria vårdvalet gäller både öppenoch slutenvård. I förslaget till patientlag blir det fria vårdvalet lagreglerat vad gäller den öppna vården. Vården ska ges på lika villkor, vilket betyder att patienten ska få ta del av hela det vårdutbud som finns i ett landsting, oavsett vilka behandlingsalternativ typen av valfrihet, eftersom det skulle kunna hota deras möjligheter till planeringsansvar och finansiering. Och då blir frågan: kan en huvudman som kanske inte fullt ut har intresse av att låta patienterna åka någon annanstans ge en objektiv information? Det här är något som kan vara viktigt att följa över tid att det sköts på ett korrekt sätt. För ytterst måste landstingen vara beredda att tala om för en patient att»vi ger inte den här behandlingen, men om du åker till ett annat landsting kan du få det, och då betalar vi«. Annars blir det lite upp till landstingen vad de är intresserade av att informera om. Är man i ett läge där man vill beta av köer är man mån om att tala om det går bra att få vården i grannlandstinget. Vill man snarare säkra patientunderlaget till sina egna kliniker är man kanske mindre benägen att upplysa om detta. Hans Karlsson menar att ett skäl till att en del landsting är tveksamma är att man anser det mer prioriterat att ta hand om utsatta grupper än att öka rörligheten för patienter som har sjukdomar som man snabbt kan få vård för. Men min ingång är att det inte är dispositivt, utan blir det en lag så kommer man att följa den, sedan kan man vara mer eller mindre entusiastisk. På sikt finns det en förhoppning att den ökade patientrörligheten inte bara ska jämna ut skillnader utan även driva kvaliteten. som finns i hemlandstinget. Landstingen ska prioritera egna invånare och patienter från andra län lika i medicinskt avseende, och kan inte säga nej till en utomlänspatient på grund av kapacitetsbrist. För att hemlandstinget ska bli betalningsskyldigt ska remissregler i hemlandstinget respekteras. För att de inte ska utgöra hinder för vårdvalet hoppas regeringen att landstingen på sikt harmoniserar sina remissregler. Jag tror att människor i allmänhet förutsätter en hög medicinsk kvalitet, och man väljer mer utifrån väntetider och bemötande. Men successivt, när man får kunskap om vilka resultat man har på olika sjukhus, hoppas jag att kvaliteten blir mer avgörande och att det påverkar så att om man har dålig kvalitet så höjer man den, säger Hans Karlsson. Kan man rentav tänka sig att kvalitetsinformerade patienter kommer att driva fram den koncentration av vården till färre ställen som många anser nödvändig, och som en regionreform var tänkt att åstadkomma? Teoretiskt sett kan man tänka sig att patienterna skulle söka sig till den bästa vården och att det leder till en koncentration. Men det förutsätter att patienten har den informationen, och hur en sådan kvalitetsinformation ska se ut har ingen sagt ännu, säger Heidi Stensmyren. Mats Eriksson (M), ordförande i SKL:s sjukvårdsdelegation, är mer förhoppningsfull om att en ökad patientrörlighet kan bli en hävstång för strukturförändringar. Jag tror att det kan bli en effekt. Det förekommer redan i dag en viss byteshandel som drivs av professionen. Men det kan vara svårt att fatta beslut som påverkar den egna arbetsplatsen. Jag tror att landstingen nu kan få större skäl att gå in, till gagn för patienterna. Vad ingen verkar se framför sig är däremot en huggsexa, där landstingen från den 1 januari 2015 börjar marknadsföra sig runtom i landet med uppmaningen»kom och operera dig hos oss«. Nej, jag tror inte att landstingen kommer att ägna sig åt något sådant, jag tror hellre att man kommer att försöka samverka om det, säger Hans Karlsson. Michael Lövtrup 320 läkartidningen nr volym 111 LKT1408s318_324.indd :50

4 nyheter SFAM-ordföranden mer tveksam till ACG Åsikterna om ACG-systemet går i sär. Kritikerna varnar för att det kan manipuleras. SFAM:s ordförande Karin Träff Nordström har försvarat systemet. Men efter vårdcentralgranskningen i Skåne har hon blivit mer tveksam. Fyra skånska vårdcentraler varnades av Region Skåne i förra veckan. Vårdcentralerna har registrerat fler och tyngre diagnoser än det funnits stöd för och fått mer ersättning än de borde. Flera landsting använder sig av ACG-systemet, ett ersättningsystem som baseras på vårdtyngd och har beskrivits som mer rättvist än exempelvis besöksersättning eller ersättning per listad patient. Men det har också mött skarp kritik (LT nr 41/2013) och vållat debatt inom Svensk förening för allmänmedicin (SFAM). Föreningens ordförande Karin Träff Nordström som även är divisionschef inom primärvården i Region Skåne har öppet uttalat sitt stöd för systemet. Hur reagerade du på resultatet av granskningen av vårdcentralerna? Jag ser allvarligt på om verksamheter systematiskt felanvänder delar av ett ersättningssystem till ekonomisk vinning för verksamheten. Det försvårar skapandet av ett rättvist ersättningssystem om inte alla följer regelverket, säger hon i en mejlintervju med Läkartidningen. I SFAM:s tidning Allmänmedicin (nr 3/2013) skriver Karin Träff Nordström att det är svårt att manipulera ersättningssystemet. Debattinlägget var personligt och redovisade inte föreningens ståndpunkt, enligt Karin Träff Nordström. Hon säger att hon uppfattat ACG som den hittills bästa metoden att mäta medicinsk tyngd. Står du fortfarande fast vid att det är ett bra system?»det perfekta systemet finns inte, och det gäller att vara medveten om svagheterna i de system vi använder «Det perfekta systemet finns inte, och det gäller att vara medveten om svagheterna i de system vi använder, såväl när det gäller ACG som andra delar, snarare än att ranka systemen. Alla system går att manipulera på något sätt. Jag är mer tveksam till ACG-viktning av ersättningen efter det som hänt i Skåne, men väntar fortfarande på att man ska hitta ett sätt att mäta vårdtyngd som är bättre och som inte är möjligt att manipulera. Oavsett vilken viktning man använder riskerar vissa patienter att bli»svarte-pettrar«för verksamheten genom att ersättningen inte täcker de faktiska kostnaderna, enligt Karin Träff Nordström: Vid en ren åldersviktning, som är enkel och inte går att manipulera, blir medelålders patienter med svåra eller flera kroniska sjukdomar Svarte-Pettrar. Hon påpekar att det är viktigt att man följer upp hur ersättningsystem fungerar och Karin Träff Nordström, ordförande för SFAM. granskar enheter som misstänks missköta sig. Vad gör ni för att hindra att det som hänt i Skåne sker igen? Resultatet av revisionen som Region Skåne har gjort kommer att användas i utbildningar i korrekt diagnossättning för alla läkare i primärvården nu under våren. I min egen division, där jag är chef för 36 vårdcentraler, är jag, liksom tidigare, noga med att påpeka att man ska följa regelverket och endast sätta de diagnoser som är relevanta för kontakten och att de ska vara väl underbyggda i journaldokumentationen. Man ska undvika diagnosglidning och medikalisering. I dag är du både SFAMordförande och divisionschef i Region Skåne. Ser du några problem med dina dubbla roller? I båda mina roller drivs jag av en stark vilja att förbättra villkoren för allmänmedicin och för att stärka och utveckla primärvården, och jag upplever en stor frihet att Foto: Julia Lindemalm driva allmänmedicinska frågor i mitt arbete i Region Skåne. Jag ser personligen inga problem med att jag har två starka positioner i detta arbete, däremot många positiva synergieffekter. Jag är också mån om att öppet redovisa mina olika roller så att alla berörda själva kan värdera. Sven Engström, distriktsläkare, forskare och ordförande i kvalitets- och patientsäkerhetsrådet SFAM Q, har länge varnat för att ACG-systemet kan locka till omotiverade diagnoser och fusk. Han har studerat ersättningssystemet sedan början av 2000-talet och bland annat jämfört vårdcentralernas diagnoser med antalet konsumerade läkemedelsdoser i Region Skåne och Landstinget i Jönköpings län. Resultaten visar att värdena stämmer ganska bra överens för offentliga vårdcentraler och något sämre för bolagsägda, privata vårdcentraler. För vårdcentraler som ägs av läkare är dock skillnaden allra störst. Man sätter nog diagnos mer generöst om Sven Engström man har ekonomiska incitament att göra det, säger han. SFAM:s styrelse arbetar just nu med en kartläggning av ersättning i vårdvalssystem med syfte att skapa ett policydokument. Även Distriktsläkarföreningen framhåller vikten av att se över hur ersättningssystemen fungerar efter det som hänt i Skåne. Vi kan inte ha system som är»korrumperande«. Leder system till att verksamheter ifrågasätts och det kommer rykten om att folk beter sig illa och utnyttjar systemet då har man slagit in på fel väg, säger ordföranden Ove Andersson. Marie Ström läkartidningen nr volym LKT1408s318_324.indd :50

5 nyheter astrid lindgren-fallet Foto: H Montgomery/TT I Astrid Lindgren-fallet har det förts fram att kolleger till narkosläkaren skulle ha givit flickan tiopental, men missade att journalföra det, under hennes sista vårdperiod på BIVA. Röster har höjts för att kollegerna borde träda fram. Nu vill en av dem berätta sin historia. Kollega till narkosläkaren:»jag har känt mig utpekad som skyldig till att ha givit läkemedel som jag inte har gett«åtalet i Astrid Lindgren-fallet byggde på uppgifter från Rättsmedicinalverket, RMV, om att oerhört höga halter av tiopental hittats i ett postmortalt taget blodprov från en prematur flicka som varit mycket sjuk. Åklagaren försökte leda i bevis att den narkosläkare som vårdade flickan under hennes sista timmar i livet uppsåtligen gett henne en överdos av tiopental för att skynda på döden. Narkosläkaren friades som bekant av tingsrätten som också underkände RMV:s provresultat. Men att det fanns tiopental i blodprovet var ändå expertisen enig om. Efter vittnesmål från en specialistsjuksköterska ansåg tingsrätten det vara klarlagt att flickan gavs tiopental vid två tillfällen (ordinerat av en och samma läkare) den 12 september 2008, trots att det inte fanns noterat i journalen. Tingsrätten skriver också i domen att det inte kan uteslutas att flickan fick tiopental även vid en shuntoperation den 11 september, samt i samband med en MR-undersökning den 19 september 2008, dagen innan hon dog. Jag har känt mig utpekad som skyldig till att ha givit läkemedel som jag inte har gett. Vi som har varit föremål för de här spekulationerna har aldrig fått komma till tals. Det säger nu den specialistläkare som var ansvarig för anestesin i samband med MR-undersökningen av flickan den 19 september När fallet återigen blev uppmärksammat i höstas, då Birgitta von Otter och Kjell- Olof Feldt kom ut med en bok om saken, hörde specialistläkaren av sig till Läkartidningen. Han tycker att Läkartidningen alltför ensidigt återgett antagandet om att flickan skulle fått tiopental vid MR-undersökningen och vid andra tillfällen under vårdtiden på BIVA. Redan i maj 2010 blev specialistläkaren utfrågad i ett polisförhör om vad som hände när han sövde flickan dagen innan hon gick bort. Jag sa inledningsvis i förhöret att jag inte kommer ihåg just den här specifika undersökningen, men jag redogjorde detaljerat för hur en sådan här magnetkameraundersökning generellt sett går till. Det enda narkosmedel som finns journalfört från undersökningstillfället är sevofluran, och det tycker han verkar rimligt. Flickan var enligt journalen kopplad till respirator redan innan hon kom till MR-undersökningen. Hos polisen fick specialistläkaren också se narkoskurvan från undersökningen. Och jag såg det som ytterst osannolikt att något tiopental skulle ha givits vid den här undersökningen. Läkaren menar att undersökningen pågått rimligt lång tid och att om något avvikande hade inträffat, som skulle ha motiverat tiopental, så hade det funnits gott om tid att dokumentera det. Under rättegången vittnade experter på försvarets sida. Ett par hade närgranskat flickans journal och redogjorde för de tillfällen de ansåg att tiopental skulle kunna ha använts, trots att det alltså inte finns noterat i journalen. Ett av de tillfällena var just MRunder sökningen dagen innan flickan dog. Man spekulerade runt att flickan fått ett kramp anfall i samband med MR-undersökningen som skulle ha hävts med tiopental. Ett blodtrycksfall ansågs av experterna stödja teorin om att tiopental använts. Men enligt specialistläkaren är det vanligt att man får ett blodtrycksfall av i princip alla narkosmedel, det är inget som gäller specifikt för tiopental. Specialistläkaren, som nu arbetar på ett annat sjukhus, vill vara anonym. Han påpekar att han enbart representerar sig själv. Illustration: Fotolia/IBL 322 läkartidningen nr volym 111 LKT1408s318_324.indd :50

6 nyheter astrid lindgren-fallet Illustration: Fotolia/IBL Jag anser att det orsakats av sevofluran, det finns ingen anledning att tro att blodtrycksfallet orsakats av något annat. Experternas antaganden bygger på rena spekulationer utan saklig grund. Några månader efter tingsrättens dom gjorde narkosläkaren själv en anmälan till Socialstyrelsen där hon bland annat hävdade att tre kollegers bristande journalföring var det som ledde till att hon själv blev misstänkt och åtalad för dråp. Läkartidningen refererade till dåvarande chef läkaren Stefan Engqvist som, i ett brev som var bilagt narkosläkarens anmälan, kommenterade uppgifterna att flickan kunde fått tiopental vid de fyra tillfällen som togs upp i tingsrätten:»vi har kontrollerat detta och kan bekräfta uppgiften«, skrev Stefan Engqvist (se också artikeln här intill). I ett yttrande till Socialstyrelsen med anledning av narkosläkarens anmälan skrev Barbro Fridén, f d divisionschef för Astrid Lindgrens barnsjukhus, att chefläkaren»experternas antaganden bygger på rena spekulationer utan saklig grund.«stefan Engqvist i sin utredning hade kontaktat de tre läkarna som kunde gett tiopental. Men hon påpekade också att efter så lång tid» kunde inte händelseförloppen, i enlighet med domstolens bedömning, rekonstrueras och chefläkaren lämnade därmed ärendet«. Men jag har aldrig blivit kontaktad av chefläkaren, säger specialistläkaren. När han läste i Läkartidningen om anmälan till Socialstyrelsen och chefläkarens uttalande så vände han sig till nuvarande chefläkaren Ann- Britt Bolin för att själv få beskriva händelsen som han mindes den. Jag hade redan gjort det i samband med polisförhöret, men jag ville återigen redogöra för detta eftersom chefläkarna påstått att man kontaktat mig i denna fråga; därför önskade jag åter framföra min bild av MR-undersökningen. Jag sa till henne att jag inte kommer ihåg den här specifika undersökningen, men eftersom jag har sett narkoskurvan så är det mycket osannolikt, på gränsen till omöjligt, att något tiopental givits. Ann-Britt Bolin bifogade specialistläkarens skriftliga redogörelse i ett av sina yttranden till Socialstyrelsen hösten I mars 2013 kunde Läkartidningen berätta att Socialstyrelsen avslutade ärendet utan att kritisera journalföringen på Astrid Lindgrens barnsjukhus. Läkartidningen refererade till chefläkaren Ann-Britt Bolin som hade skrivit i ett senare yttrande att det inte kunde uteslutas att barnet fick tiopental i samband med undersökningar och operationer under sina sista levnadsdagar, och att det i så fall inte är dokumenterat i journalen. Specialistläkaren tycker att rubriken»ingen kritik mot bristande journalföring på Astrid Lindgrens barnsjukhus«är missvisande. Det känns som om man har bestämt sig för att det har begåtts bristande journalföring vid samtliga tänkbara tillfällen. Det är fastslaget. Och så vill man inte rucka på den teorin. Specialistläkaren tycker det är tråkigt att han hamnat i en situation där han uppmanats att»träda fram«. Informationen i narkoskurvan och angränsande journalanteckningar talar för sig själv. Det har givits sevofluran i samband med MRundersökningen. När jag söver flickan går hennes blodtryck ner. Det ser jag varje dag på operation. Det är mer regel än undantag. Sara Gunnarsdotter Chefläkaren kontaktade inte läkarna i sin interna utredning När domen hade fallit i Astrid Lindgren-målet gjorde sjukhuset en egen utredning av vad som hänt dagarna innan flickan dog. Men kontakt togs inte med alla de läkare som skulle kunna ha ordinerat tiopental till flickan. I den friande domen ansåg Solna tingsrätt att det var klarlagt att tiopental hade administrerats vid två tillfällen den 12 september utan att det hade noterats i journalen. Dessutom ansåg domstolen att det inte kunde uteslutas att flickan fick tiopental i samband med en shuntoperation den 11 september, samt i samband med en MR-undersökning den 19 september 2008, dagen innan hon dog.»vi har kontrollerat detta och kan bekräfta uppgiften«skrev en av de dåvarande chef läkarna för Karolinska universitetssjukhuset Stefan Engqvist i ett brev till narkosläkaren daterat den 24 januari 2012 (se bl a LT nr 14/2012). Senare skrev chefen för Astrid Lindgrens barnsjukhus (ALB), Barbro Fridén, i ett yttrande till Socialstyrelsen: Så snart domslut fallit och domstolen konstaterat att»det får anses vara klarlagt att barnet fått tiopental vid två tillfällen den 12 september«och»trots avsaknad av dokumentation inte uteslutas att barnet getts tiopental vid flera tillfällen före den 20 september 2008«genomförde chefläkare Stefan Engqvist en utredning och kontaktade de tre läkare som kunde ha gett tiopental. Stefan Engqvist säger att kontrollen handlade om att de episoder som tingsrätten talade om mycket riktigt var situationer då man brukar ge»någon form av sömnmedel«. I ett brev till Barbro Fridén från februari 2012 skrev han att han låtit chefen för AnOpIVA vid ALB gå igenom journalerna. Han skrev också att kontakt hade tagits med två av de berörda läkarna, men att de inte kunnat komma ihåg vad som hänt. Till Läkartidningen säger Stefan Engqvist att han själv aldrig kontaktade de aktuella läkarna i sin utredning. En av de aktuella läkarna (se artikeln intill) säger till Läkartidningen att det är både beklagligt och anmärkningsvärt att chefläkaren respektive divisionschefen Stefan Engqvist Barbro Fridén Ann-Britt Bohlin gör dessa uttalanden utan att först kontrollera uppgiften med de berörda: Detta har därmed i stället starkt bidragit till att alla»hela situationen var så stirrig på sjukhset «spekulationer som framfördes under rättegången nu uppfattas som sanning. Men Stefan Engqvist menar att han och hans efterträdare Ann-Britt Bolin inte ville oroa de tre läkarna när ändå ingen åtgärd skulle vidtagits, även om det skulle ha kommit fram att någon av läkarna varit försumlig vad gäller dokumentationen. Nuvarande chefläkaren Ann- Britt Bolin skriver i ett mejl läkartidningen nr volym LKT1408s318_324.indd :50

7 nyheter Försvarsadvokat Björn Hurtig efter slutpläderingarna i rättegången i november Foto: Jessica Gow/TT till Läkartidningen att bristande journalföring inte är ett fel av sådan art som skulle ha motiverat disciplinära eller arbetsrättsliga åtgärder. Hon skriver att»i enlighet med patientsäkerhetslagens intentioner borde ytterligare åtgärder från vår sida inriktas på ökad säkerhet och förebyggande åtgärder, snarare än på att klarlägga vilka enskilda individer som eventuellt brustit i dokumentation.«vår utredning var snarare en bedömning där vi kom fram till det här förhållningssättet, säger Stefan Engqvist och fortsätter: Hela situationen var så stirrig på sjukhuset så att varje kontakt som var kopplad till den här saken gjorde människor väldigt, väldigt olyckliga och oroliga. Vi ville inte röra mer i detta än vad som redan var upprört eftersom vi ändå inte tänkte göra något åt det. Att Barbro Fridén ändå skrev i sitt yttrande att Stefan Engqvist hade haft kontakt med läkarna menar han måste bygga på ett missförstånd. Barbro Fridén skriver i ett mejl till Läkartidningen att en förklaring kanske kan vara att Stefan Engqvist endast kunde kontakta dem som fortfarande arbetade på sjukhuset. Men enligt Stefan Engqvist tog han personligen alltså inte kontakt med någon av de tre läkarna, och ingen av dem kontaktade heller honom. Den friade narkosläkaren hänvisar till sin advokat Björn Hurtig för kommentar. Han är inte förvånad. Den kontakt och det stöd som fanns för [narkosläkaren] var extremt minimalt,»min åsikt är att sjukhuset skötte det här extremt dåligt.«och det är hon som har lidit skada av det här. Det var samma sak där, de tog inte kontakt och de hade ingen uppföljande verksamhet. Min åsikt är att sjukhuset skötte det här extremt dåligt, säger Björn Hurtig. Barbro Fridén svarar inte på Läkartidningens fråga om hon anser att chefläkaren borde haft kontakt med läkarna i en sådan utredning och inte heller på om hon själv hade kontakt med de berörda läkarna. Stefan Engqvist tycker det är svårt att svara på frågan om han borde ha tagit kontakt med de aktuella läkarna i sin utredning. Man gör så gott man kan i den situation man befinner sig i. Och det här var inte lätt. Allting som handlade om den här olyckliga händelsen var en stor sak för sjukhuset. Vi gjorde den här bedömningen och nöjde oss med det. Sara Gunnarsdotter n Inför sjukhusets yttrande till Socialstyrelsen hösten 2012 tog den aktuella specialistläkaren själv kontakt med chefläkaren Ann-Britt Bolin. De två andra aktuella läkarna har inte haft kontakt med Ann-Britt Bolin. Valberedningen nobbar Zilling Thomas Zilling vill fortsätta som ordförande i Sjukhusläkarna men valberedningen säger nej. Den föreslår i stället Karin Båtelson som ny ordförande. Valberedningens ordförande Sven Wallerstedt vill inte uttala sig om varför den petar Thomas Zilling. Valberedningen kommer att redovisa sin motivering på fullmäktigemötet, säger han och tillägger: Thomas Zilling är en oerhört duktig och bra person, så han är absolut ingen dålig kandidat. Thomas Zilling Thomas Zilling är besviken. Han säger att han funderar på att kandidera ändå, men har inte bestämt sig. Han blev ordförande 2011 och hamnade strax därefter i en konflikt med ledningen på sin arbetsplats Hallands sjukhus, där han var huvudskyddsombud. Efter en uppgörelse med arbetsgivaren valde han att sluta. Året därpå blev han omvald som ordförande. Samma år fick han en lektorstjänst vid Aarhus Universitetshospital i Danmark. Utlandstjänstgöringen vållade en diskussion om huruvida han kunde sitta kvar på sina fackliga uppdrag. Men nu har han lämnat Danmark. Jag har slutat min tjänst där efter 18 månader. Jag hade inte för avsikt att stanna längre. Just nu befinner jag mig»between jobs«, säger Thomas Zilling. Karin Båtelson är ledamot i Läkarförbundets centralstyrelse samt ordförande i förbundets råd för läkemedel, IT och medicinteknik (RLIM). Hon är klinisk neurofysiolog på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg. Hon har tidigare suttit i Sjukhusläkarnas styrelse, men lämnade uppdraget för fyra år sedan. Då hade hon varit med i sju år och var andre vice ordförande. Vi hade gjort otroligt mycket bra. Men efter ett tag kändes det som det var samma gäng, samma profilfrågor och samma saker som sades. Jag ville göra något annat något nytt, säger Karin Båtelson. Nu är hon sugen på»comeback«och känner sig hed rad av valberedningens förslag. Det känns jättekul. Uppenbarligen vill de se lite förnyelse och förändring. Som ordförande i RLIM och ledamot i centralstyrelsen har hon saknat förankringen i en yrkesförening. Det är de som skannar av politiken i hela landet. Det är en annan dynamik. När man, som jag, exempelvis sitter i den Nationella läkemedelsstrategin kan man Karin Båtelson vara hjälpt av att stöta och blöta frågor i en yrkesförening. Om valberedningens förslag går igenom på Sjukhusläkarnas fullmäktigemöte mars kommer den nuvarande manliga topptrojkan att brytas. Elin Ericson, som sitter i Läkarförbundets centralstyrelse och arbetar på kliniken för kirurgi och urologi på Mälarsjukhuset i Eskilstuna, föreslås bli andre vice ordförande i stället för Lars Nevander. Han föreslås dock bli kvar i styrelsen. Vi tycker att det är viktigt att man knyter unga kollegor till verksamheten med tanke på framtiden, säger Sven Wallerstedt som samtidigt poängterar att det är de föreslagna kandidaternas kompetens som varit vägledande för valberedningens beslut: Nu råkar det vara så att vi föreslagit en styrelse där det är fler kvinnor än män, men jag tycker inte att ålder eller könsfördelning ska vara avgörande. Marie Ström 324 läkartidningen nr volym 111 LKT1408s318_324.indd :50

Fotledsdistorsion. ABC om. Självmord bland invandrare ökar KOMMENTAR. Feokromocytom kan lätt missas vid ovanlig symtombild FALLBESKRIVNING

Fotledsdistorsion. ABC om. Självmord bland invandrare ökar KOMMENTAR. Feokromocytom kan lätt missas vid ovanlig symtombild FALLBESKRIVNING Våga bilda nya svenska facktermer KULTUR Självmord bland invandrare ökar KOMMENTAR Feokromocytom kan lätt missas vid ovanlig symtombild FALLBESKRIVNING Läkartidningen.se nr 8/2014 ABC om organ för sveriges

Läs mer

Patientnämnden behandlade vid sammanträde den 3 juni 2014 ett principärende rörande bristande samverkan kring ett flerfunktionshindrat barn.

Patientnämnden behandlade vid sammanträde den 3 juni 2014 ett principärende rörande bristande samverkan kring ett flerfunktionshindrat barn. 1 (4) Handläggare: Agneta Calleberg PaN 2015-02-03 P 5 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-12-18 PaN 1210-04469-52 K 2852-2012 HSN 1210-1310 Återföring Bristande samverkan Ärendet Patientnämnden behandlade vid sammanträde

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Cancervården i Sverige har stora skillnader mellan olika landsting avseende bland annat väntetider till utredning och behandling.

Cancervården i Sverige har stora skillnader mellan olika landsting avseende bland annat väntetider till utredning och behandling. Motion angående cancerpaket D Cancervården i Sverige har stora skillnader mellan olika landsting avseende bland annat väntetider till utredning och behandling. En snabb diagnos och insatt behandling vid

Läs mer

DIVISION Landstingsdirektörens stab

DIVISION Landstingsdirektörens stab Patientlagen (1 Januari 2015) -ett ökat patientinflytande Patientlagens syfte Stärka och främja patientens ställning Främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet Patienten som partner

Läs mer

Patientlagen 2014:821. Anna Åberg Avdelningen för juridik Sveriges Kommuner och Landsting

Patientlagen 2014:821. Anna Åberg Avdelningen för juridik Sveriges Kommuner och Landsting Patientlagen 2014:821 Anna Åberg Avdelningen för juridik Sveriges Kommuner och Landsting Patientmaktsutredningen 1. Prop. 2013/14:106 Patientlag. Träder ikraft 1 jan. 2015 2. Lag om organisation av hälso-

Läs mer

Patientlag (SOU 2013:2)

Patientlag (SOU 2013:2) 1 (4) Socialdepartementet Enheten för folkhälsa och sjukvård Patientlag (SOU 2013:2) Landstinget i Östergötland (LiÖ) har beretts tillfälle att avge yttrande över delbetänkandet Patientlag (SOU 2013:2).

Läs mer

Vårdval Stockholm och nytt ersättningssystem

Vårdval Stockholm och nytt ersättningssystem Frågor och svar: Vårdval Stockholm och nytt ersättningssystem Vad är vårt förslag? Vi vill genomföra Vårdval Stockholm för att ge makten till patienten. Idag ges resurser till vårdcentraler utifrån befolkningen

Läs mer

Patientlagen. Ny lag som reglerar vad som gäller ur patientens perspektiv. Börjar gälla 1 januari 2015

Patientlagen. Ny lag som reglerar vad som gäller ur patientens perspektiv. Börjar gälla 1 januari 2015 Patientlagen Patientlagen Ny lag som reglerar vad som gäller ur patientens perspektiv Börjar gälla 1 januari 2015 Kerstin Cedermark specialistsjuksköterska 20141106 Patientmaktsutredningen hur patientens

Läs mer

Saknas: 1 400 läkare

Saknas: 1 400 läkare Det saknas 1 4 läkare på Sveriges vårdcentraler. Skillnaderna är stora mellan olika landsting, men inte ett enda av dem lever upp till målet: att det ska finnas en fast allmänläkare per 1 5 invånare. Det

Läs mer

Nätverket Hälsa och Demokrati & Nätverket Uppdrag Hälsa. Temaseminarium 5 december Patientlagen Leena Ekberg

Nätverket Hälsa och Demokrati & Nätverket Uppdrag Hälsa. Temaseminarium 5 december Patientlagen Leena Ekberg Nätverket Hälsa och Demokrati & Nätverket Uppdrag Hälsa Temaseminarium 5 december Patientlagen Leena Ekberg leena.ekberg@skl.se Tel: 0730777724 Vad innebär patientlagen (1) Proposition 2013/14:106 Stärka

Läs mer

Utvecklingen för dem vi är till för

Utvecklingen för dem vi är till för Utvecklingen för dem vi är till för Fler äldre Allt fler med långvariga sjukdomar och med flera samtidigt Ojämlik hälsa Fler som vill och kan agera som aktiva medskapare Vad innebär patientlagen? Stärka

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

NPM: Styrmodeller inspirerade från näringslivet; konkurrens, kundbegrepp, kontraktsstyrning. Nacka: Först i landet med checksystem och

NPM: Styrmodeller inspirerade från näringslivet; konkurrens, kundbegrepp, kontraktsstyrning. Nacka: Först i landet med checksystem och 1 NPM: Styrmodeller inspirerade från näringslivet; konkurrens, kundbegrepp, kontraktsstyrning. Nacka: Först i landet med checksystem och valfrihetssystem. Husläkarlagen: Avskaffades 1994 Vårdgarantin:

Läs mer

Kommittédirektiv. Patientens rätt i vården. Dir. 2007:90. Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007

Kommittédirektiv. Patientens rätt i vården. Dir. 2007:90. Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007 Kommittédirektiv Patientens rätt i vården Dir. 2007:90 Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007 Sammanfattning av uppdraget Utredaren skall lämna förslag på hur patientens ställning och inflytande

Läs mer

Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?

Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen? 2014-02-27 1(9) Klaga på vården Om du har klagomål på vården kan du både som patient och närstående framföra dina synpunkter. På så sätt bidrar du till att göra vården säkrare. Det finns flera instanser

Läs mer

Varför slog du mig, Peter?

Varför slog du mig, Peter? Studiehäfte Varför slog du mig, Peter? En film om ett brottmål i tingsrätt 1 Filmen handlar om Peter och Maria. Åklagaren och ett vittne påstår att Peter slagit Maria och dragit henne i håret då hon fallit

Läs mer

Remisspromemoria om förslag till ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)

Remisspromemoria om förslag till ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) Promemoria 2014-10-10 Socialdepartementet Remisspromemoria om förslag till ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) Författningsförslag Förslag till lag om ändring i lagen (2014:822) om ändring i

Läs mer

Mellanlänsavtal med Region Uppsala

Mellanlänsavtal med Region Uppsala Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-01-23 1 (3) HSN 2016-4697 Handläggare: Anne Lund Jensen Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017-02-21 Mellanlänsavtal med Region Uppsala Ärendebeskrivning

Läs mer

Varför slog du mig, Peter?

Varför slog du mig, Peter? Varför slog du mig, Peter? En film om ett brottmål i tingsrätten Inledning Den film du strax ska se har tagits fram av Domstolsverket (DV) för att informera om hur en rättegång i svensk domstol går till.

Läs mer

LPT. Dina rättigheter under tvångsvård. Om barns rättigheter i vården och LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård

LPT. Dina rättigheter under tvångsvård. Om barns rättigheter i vården och LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård LPT Dina rättigheter under tvångsvård Om barns rättigheter i vården och LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge

Läs mer

Patientlagen. Vid frågor kontakta:

Patientlagen. Vid frågor kontakta: Patientlagen För att stödja medlemmarna i genomförandet av patientlagen beslöt hälsooch sjukvårdsdirektörsnätverket, informationsdirektörsnätverket och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) under våren

Läs mer

Att göra en polisanmälan vad händer sen?

Att göra en polisanmälan vad händer sen? Att göra en polisanmälan vad händer sen? Sammanfattning av seminarium om rättsprocessen Plats: Scandic Crown i Göteborg, 7 november 2014 Arrangör: Social Resursförvaltning, Göteborgs Stad, i samarbete

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Patientlag; utfärdad den 19 juni 2014. SFS 2014:821 Utkom från trycket den 1 juli 2014 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande bestämmelser 1 Denna lag

Läs mer

Svar på motion från Bo Brännström (FP): Brist på läkare på landstingets vårdcentraler. 1. Motionen är med vad som anförts besvarad.

Svar på motion från Bo Brännström (FP): Brist på läkare på landstingets vårdcentraler. 1. Motionen är med vad som anförts besvarad. Landstinget ~ DALARNA Hälso- och sjukvård Dalarna Division Primärvård BESLUTSUNDERLAG Landstingsfullmäktige Datum 2015-09-28 Sida 1 (3) Dnr LD14/01457 000 32 5 Uppdnr 837 2015-08-31 Landstingsstyrelsens

Läs mer

Patientlagen. Vid frågor kontakta:

Patientlagen. Vid frågor kontakta: Patientlagen För att stödja medlemmarna i genomförandet av patientlagen beslöt hälsooch sjukvårdsdirektörsnätverket, informationsdirektörsnätverket och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) under våren

Läs mer

Patientmaktsutredningen

Patientmaktsutredningen S 2011:03 Johan Assarsson särskild utredare Sekretariat Petra Zetterberg Ferngren Elin Sundberg Lena Barrbrink Patientmakt en trend! Kur- och badanstalter Koncentrerat radiumvatten Stärkande tonica 1910

Läs mer

Delbetänkandet av Patientmaktsutredningen SOU 2013:2 S2013/818/FS

Delbetänkandet av Patientmaktsutredningen SOU 2013:2 S2013/818/FS Handläggare Datum Ärendebeteckning Annika Lindqvist 2013-04-09 ON 2013/0040 0480-45 35 13 Socialdepartementet Delbetänkandet av Patientmaktsutredningen SOU 2013:2 S2013/818/FS Sammanfattning Bra att den

Läs mer

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen? 2013-08-16 1(9) Klaga på vården Om du har klagomål på vården kan du både som patient och närstående framföra dina synpunkter. På så sätt bidrar du till att göra vården säkrare. Det finns flera instanser

Läs mer

Therese: Jobbiga mardrömmar och tårar kommer ofta December 31, 2011

Therese: Jobbiga mardrömmar och tårar kommer ofta December 31, 2011 Therese: Jobbiga mardrömmar och tårar kommer ofta December 31, 2011 Jag har helt tappat förtroendet och är så trött på hur de har behandlat mig i detta. Det säger Therese Johansson när hon hör vad SJ kommit

Läs mer

OCH FÅ PATIENTEN TILL PARTNER

OCH FÅ PATIENTEN TILL PARTNER Fråga PERSONCENTRERAD VÅRD OCH FÅ PATIENTEN TILL PARTNER Mahboubeh Goudarzi samtalar med Göte Nilsson. Relationsbyggandet är viktigt både för vårdpersonalens arbetsglädje och för patienternas tillfrisknande.

Läs mer

JOBBA I NORGE. Anita Johansson bläddrar i stämningsansökan. tingsrätt. "Att bli anklagad för att ha gjort fel är hemskt."

JOBBA I NORGE. Anita Johansson bläddrar i stämningsansökan. tingsrätt. Att bli anklagad för att ha gjort fel är hemskt. Anita Johansson bläddrar i stämningsansökan från Bergens tingsrätt. "Att bli anklagad för att ha gjort fel är hemskt." 8 VÅRDFOKUS. NUMMER ELVA 2013 Anklagad. Anita Johansson klarade sig med ett nödrop

Läs mer

Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser

Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser 1 Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser En del barn och unga har behov av särskilt stöd. Det kan bero på flera orsaker så som social problematik, psykisk ohälsa, kroniska sjukdomar

Läs mer

Ny patientlag Johan Assarsson

Ny patientlag Johan Assarsson Ny patientlag Johan Assarsson Socialdepartementet S 2011:03 Johan Assarsson särskild utredare Sekretariat Petra Zetterberg Ferngren Elin Sundberg Lena Barrbrink Patientmakt en trend! Kur- och badanstalter

Läs mer

Möte med läns- och regionförbunden i september 2014

Möte med läns- och regionförbunden i september 2014 Möte med läns- och regionförbunden i september 2014 Patientlagen (2014:821) Syftet med lagen Stärka och tydliggöra patientens ställning Främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Patientmaktsutredningen

Läs mer

Patientsäkerhetslagen Vad betyder den för dig och vården?

Patientsäkerhetslagen Vad betyder den för dig och vården? Patientsäkerhetslagen Vad betyder den för dig och vården? Ny lag för säker vård Alldeles för många patienter drabbas av onödiga vårdskador - vårdskador som hade kunnat förhindras med ett effektivare patientsäkerhetsarbete.

Läs mer

Kommittédirektiv. Stärkt ställning för patienten genom en ny patientlagstiftning. Dir. 2011:25. Beslut vid regeringssammanträde den 24 mars 2011

Kommittédirektiv. Stärkt ställning för patienten genom en ny patientlagstiftning. Dir. 2011:25. Beslut vid regeringssammanträde den 24 mars 2011 Kommittédirektiv Stärkt ställning för patienten genom en ny patientlagstiftning Dir. 2011:25 Beslut vid regeringssammanträde den 24 mars 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå hur patientens

Läs mer

Vad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004

Vad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004 Vad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004 Innehållsförteckning: Vad tycker norrbottningarna?...1 Kontakt med vården...1 Första kontakten...1 Om vi blir förkylda...2 Norrbottningarnas betyg

Läs mer

Yttrande över förslag till Patientlag

Yttrande över förslag till Patientlag TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Annika Lindquist 2013-04-16 ON 2013/0040 0480-45 35 13 Omsorgsnämnden Yttrande över förslag till Patientlag Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås

Läs mer

NLL-2015-02. Medarbetarstöd vid vårdskada

NLL-2015-02. Medarbetarstöd vid vårdskada NLL-2015-02 Medarbetarstöd vid vårdskada Hälsosjukvård- och tandvårdspersonal som varit inblandad i en incident som lett till en vårdskada är särskilt sårbara när hälso- och sjukvårdens stödsystem uppvisar

Läs mer

Framtidsbilder Hälso- och sjukvården i Norrbotten. år 2020

Framtidsbilder Hälso- och sjukvården i Norrbotten. år 2020 Framtidsbilder Hälso- och sjukvården i Norrbotten år 2020 1 Vad tycker du? Läs det här först En förklaring av begrepp Landstinget beslutade år 2009 att se över den framtida hälso- och sjukvården i Norrbotten.

Läs mer

Regionstyrelsen. Region Östergötland har beretts möjlighet att yttra sig över betänkandet För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU-2015:17).

Regionstyrelsen. Region Östergötland har beretts möjlighet att yttra sig över betänkandet För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU-2015:17). BESLUTSUNDERLAG 1/2 2015-05-15 Dnr: RS 2015-354 Regionstyrelsen Remissvar För kvalitet Med gemensamt ansvar har beretts möjlighet att yttra sig över betänkandet För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU-2015:17).

Läs mer

Remissvar: Sedd, hörd och respekterad - ett ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården, SOU 2015:14

Remissvar: Sedd, hörd och respekterad - ett ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården, SOU 2015:14 2015-05-24 Sändlista: Thomas Hedmark, avdelningen för Arbetsliv och juridik, Sveriges Läkarförbund. Remissvar: Sedd, hörd och respekterad - ett ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården, SOU

Läs mer

Andreas fick sitt liv tillbaka men svensk lag straffar honom

Andreas fick sitt liv tillbaka men svensk lag straffar honom Andreas fick sitt liv tillbaka men svensk lag straffar honom Debattören: Oljan medicinerade Andreas med två gånger om dagen och den gav effekt. De fysiska och psykiska problemen minskade, han kunde gå

Läs mer

Motionssvar - Ökad valfrihet inom slutenvården inom EU och Sverige

Motionssvar - Ökad valfrihet inom slutenvården inom EU och Sverige MOTIONSSVAR SID 1(4) Monica Johansson (S) Landstingsstyrelsens ordförande D A T U M D I A R I E N R 2016-03-21 LS-LED15-1643-4 Ä R E N D E G Å N G Landstingsstyrelsen Landstingsfullmäktige M Ö T E S D

Läs mer

Vart vänder vi oss om vi upplever diskriminering?

Vart vänder vi oss om vi upplever diskriminering? 38 Träff6. Vart vänder vi oss om vi upplever diskriminering? Mål för den sjätte träffen är att få kunskap om vart jag vänder mig om mina rättigheter kränkts få kunskap om hur jag kan anmäla diskriminering

Läs mer

Att styra och leda för ökad patientsäkerhet

Att styra och leda för ökad patientsäkerhet Nationell satsning på ökad patientsäkerhet Att styra och leda för ökad patientsäkerhet Vägledning för vårdgivare enligt kraven i patientsäkerhetslagen Förord Den nya lagen om patientsäkerhet innebär stora

Läs mer

Evidensbaserad socialtjänst

Evidensbaserad socialtjänst Evidensbaserad socialtjänst - till nytta för individen Känner du till att du har ett regeringsuppdrag att följa gällande ett evidensbaserat arbete? ill: ida brogren Den verkliga upptäcksresan består inte

Läs mer

Patientmakt eller inte patientmakt - det är frågan

Patientmakt eller inte patientmakt - det är frågan Patientmakt eller inte patientmakt - det är frågan Pressmeddelande 2014-04-25 14:31 CEST Just nu ligger den så kallade Patientmaktsutredningens betänkande ute som en så kallad lagrådsremiss hos berörda

Läs mer

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län April 2013 Inledning Vilgotgruppen beslutade i mars 2012 att anta Aktivitetsplan

Läs mer

Patientsäkerhet. Varför patientsäkerhet i sskprogrammet?

Patientsäkerhet. Varför patientsäkerhet i sskprogrammet? Patientsäkerhet ANNELI JÖNSSON UNIV.ADJUNKT, SJUKSKÖTERSKA, DOKTORAND Operationsborr kvar i fot i två år För knappt två år sedan opererades en 75-årig kvinna i foten för artros, men blev aldrig bra. Härom

Läs mer

Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla

Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4296 2015-10-23 Avdelningen för digitalisering Patrik Sundström Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla Beslut Styrelsen föreslår kongressen besluta att motion 62

Läs mer

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa Referat av föredrag från konferens 110412 i Lund arrangerad av Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med Vuxenskolan i Skåne. Anders Åkesson (Mp) Regionråd, vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden

Läs mer

En kris är en oväntad händelse som riskerar att skada vår verksamhet och vårt varumärke.

En kris är en oväntad händelse som riskerar att skada vår verksamhet och vårt varumärke. En kris är en oväntad händelse som riskerar att skada vår verksamhet och vårt varumärke. En kris och ett problem är inte samma sak. Denna plan är till för kriser. Problem bör självklart alltid hanteras,

Läs mer

FAQ om sjukhusfilmningsfallet mot Landstinget i Uppsala län

FAQ om sjukhusfilmningsfallet mot Landstinget i Uppsala län Stockholm den 20 januari 2014 FAQ om sjukhusfilmningsfallet mot Landstinget i Uppsala län Den 23 december 2013 meddelade Uppsala tingsrätt dom i det uppmärksammade fallet om den cancersjuke man som filmades

Läs mer

Mångfald och valfrihet för alla

Mångfald och valfrihet för alla Mångfald och valfrihet för alla Vårdval, tillgänglighet och jobbmöjligheter Skåne 1 Rätt att välja som patient Före maj 2009 kunde du få gå till annan vårdcentral än den som du bodde närmast men vårdcentralerna

Läs mer

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18)

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18) YTTRANDE Vårt dnr 08/2336 Styrelsen 2008-09-26 Ert dnr S2008/2789/ST Avd för vård och omsorg Gigi Isacsson Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för

Läs mer

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. För det första avstyrker vi bedömningen (kapitel 9.7) att bara äldre ska omfattas av skyldighet för huvudmännen att utföra

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. För det första avstyrker vi bedömningen (kapitel 9.7) att bara äldre ska omfattas av skyldighet för huvudmännen att utföra HANDIKAPP FÖRBUNDEN Sundbyberg 2016-05-25 Dnr.nr: S2016/00212/FS Vår referens: Sofia Karlsson Mottagarens adress: s. r e gis trätor @re ger ingska nsliet.se s.fs@regeringskansliet.se Effektiv vård (SOU

Läs mer

Anvisning för e-tjänsten Journal via nätet

Anvisning för e-tjänsten Journal via nätet 1 (8) Anvisning för e-tjänsten Journalen Version 1.5 Beslutande: Ansvarig: Handläggare: Chefläkare, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Chefläkare, vårdgivare Birgitta Cornelius, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Läs mer

Rapport Markörbaserad journalgranskning

Rapport Markörbaserad journalgranskning Rapport Markörbaserad journalgranskning 201301-201306 Bakgrund Markörbaserad journalgranskning har använts i Sverige sedan 2007. Det innebär att dokumentationen från ett slumpmässigt urval av avslutade

Läs mer

Återföring: Principärende rörande vård av patienter med cancersjukdom

Återföring: Principärende rörande vård av patienter med cancersjukdom Handläggare: Jörgen Maersk-Möller Anders Fridell PAN 2016-04-12 P 6 1 (6) Återföring: Principärende rörande vård av patienter med cancersjukdom Ärendet Patientnämnden noterade under 2014 en kraftig ökning

Läs mer

Introduktion och innehåll

Introduktion och innehåll UPPLAGA 3/2012 Vårdgaranti vad handlar det om egentligen? Detta är en utbildning som riktar sig till dig som är vårdpersonal inom Västra Götalandsregionen och som dagligen möter patienter i ditt arbete.

Läs mer

Principärende. Patientförsäkringsvillkor. Ärendet

Principärende. Patientförsäkringsvillkor. Ärendet Handläggare: Gunilla Larsdotter PaN 2015-02-03 P 4 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-01-20 PaN V1303-0128359 Principärende Patientförsäkringsvillkor Ärendet En kvinna opererade sin fot för tredje gången, till följd

Läs mer

Patientsäkerhet ur ett läkarsekreterarperspektiv och patienten som en resurs i Patientsäkerhetsarbetet

Patientsäkerhet ur ett läkarsekreterarperspektiv och patienten som en resurs i Patientsäkerhetsarbetet Patientsäkerhet ur ett läkarsekreterarperspektiv och patienten som en resurs i Patientsäkerhetsarbetet Landstingsjurist Lena Jönsson Landstinget Dalarna Tfn 023 490640 Patientens rätt i vården stärks Patientdatalag

Läs mer

Stöd från socialtjänsten för att personer med LSS-insatser ska få vård i tid

Stöd från socialtjänsten för att personer med LSS-insatser ska få vård i tid HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR SOCI AL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2013-02-12 Handläggare: Inger Nilsson Telefon: 08-508 23 305 Till Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Läs mer

Varför en ny lag? Patientlag 2015 2014-11-04

Varför en ny lag? Patientlag 2015 2014-11-04 Ny patientlag 2015 Varför en ny lag? Ökade krav på medbestämmande Ökad rörlighet Ökad tillgång till medicinsk kunskap för patienter Ökat erfarenhetsutbyte om sjukdom och behandlingar mellan patienter Ökad

Läs mer

Förbättringar i hälso- och sjukvården

Förbättringar i hälso- och sjukvården Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:1408 av Finn Bengtsson (M) Förbättringar i hälso- och sjukvården Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Delaktighet - på barns villkor?

Delaktighet - på barns villkor? Delaktighet - på barns villkor? Monica Nordenfors Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 12 Det barn som är i stånd att bilda egna åsikter

Läs mer

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL TINDRA En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL Barn som far illa Alldeles för många barn i Sverige far illa genom att de utsätts för misshandel. Alldeles för många av dem får inte

Läs mer

Frukostdialog om patientlagen. Almedalen 4 juli 2016

Frukostdialog om patientlagen. Almedalen 4 juli 2016 Frukostdialog om patientlagen Almedalen 4 juli 2016 Rapport från frukostdialog om patientlagen Datum: Måndag den 4 juli 2016 Plats: I BrainBus vid Visby hamn Moderator: Marit Jenset Deltagare: Anna Starbrink

Läs mer

Sammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007.

Sammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007. Sammanfattning Ett landsting får i dag sluta avtal med någon annan om att utföra de uppgifter som landstinget ansvarar för enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Inskränkningar finns emellertid när

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Fortsatt utveckling av privata driftsformer inom vuxenpsykiatrisk vård

Fortsatt utveckling av privata driftsformer inom vuxenpsykiatrisk vård Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-03-25 1 (6) HSN 1503-0333 Handläggare: Conny Gabrielsson Hälso- och sjukvårdsnämnden 2015-04-28, p 5 Fortsatt utveckling av privata driftsformer

Läs mer

Nordisk tillsynskonferens 2015, Helsingfors. Seminarie B1: Tillsynen i gränsområdet mellan social- och hälsovården

Nordisk tillsynskonferens 2015, Helsingfors. Seminarie B1: Tillsynen i gränsområdet mellan social- och hälsovården 2015-09-15 1(7) Nordisk tillsynskonferens 2015, Helsingfors Seminarie B1: Tillsynen i gränsområdet mellan social- och hälsovården Samverkan mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård när det gäller personer

Läs mer

Ersättningsmodell för vårdcentraler 2014

Ersättningsmodell för vårdcentraler 2014 Ersättningsmodell för vårdcentraler 2014 Bakgrund Beslut att införa ett ACG-baserat ersättningssystem från och med 2014 fattades av HSN 2012-05-08. Det är utgångspunkten i det fortsatta arbetet med utformningen

Läs mer

Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys

Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys Agenda Frågeställning, data och metod Resultat En rad positiva effekter för både befolkningen i stort och

Läs mer

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen Framtidens hemsjukvård i Halland Slutrapport till Kommunberedningen 130313 Syfte Skapa en enhetlig och för patienten optimal och sammanhållen hemsjukvård. Modellen ska skapa förutsättningar för en resurseffektiv

Läs mer

Varumärkesutredning. Ryms information och tjänster från socialtjänsten inom 1177 Vårdguiden? Stockholm 2014-09-01

Varumärkesutredning. Ryms information och tjänster från socialtjänsten inom 1177 Vårdguiden? Stockholm 2014-09-01 Varumärkesutredning Ryms information och tjänster från socialtjänsten inom 1177 Vårdguiden? Stockholm 2014-09-01 Vad är 1177 Vårdguiden? 1177 Vårdguiden erbjuder råd, information, inspiration och e-tjänster

Läs mer

Akademiska enheter inom specialistvård diabetes och neurologi utanför akutsjukhus

Akademiska enheter inom specialistvård diabetes och neurologi utanför akutsjukhus Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-09-19 1 (5) HSN 2016-4301 Handläggare: Eva Lestner Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-10-25, p 5 Akademiska enheter inom specialistvård diabetes och

Läs mer

J tillfrågas om varför hon nu, så här långt efteråt, velat anmäla sig själv för hon ljugit om våldtäkten som Lars Tovsten dömdes för?

J tillfrågas om varför hon nu, så här långt efteråt, velat anmäla sig själv för hon ljugit om våldtäkten som Lars Tovsten dömdes för? Lars Tovsten Från: Josefine Svensson Skickat: den 8 december 2012 17:10 Till: Lars.tovsten@gmail.com Ämne: Re: Förhöret... Här kommer kopian. Den 30 okt 2012 15:46 skrev

Läs mer

ANSVAR? Flygkapten, ordf i Herpetologiska Sällskapet ANSVAR?

ANSVAR? Flygkapten, ordf i Herpetologiska Sällskapet ANSVAR? ANSVAR? Flygkapten, ordf i Herpetologiska Sällskapet ANSVAR? Eget ansvar för sjukdom och skada Kjell Asplund E9kforum, Region Skåne Helsingborg oktober 2008 VILKEN TYP AV ANSVAR? Vems ansvar för att det

Läs mer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett

Läs mer

Överenskommelse angående samverkan vid in- och utskrivning i slutenvården Rekommendation från Kommunförbundet Stockholms län (KSL)

Överenskommelse angående samverkan vid in- och utskrivning i slutenvården Rekommendation från Kommunförbundet Stockholms län (KSL) PM 2010: RVII (Dnr 326-1523/2010) Överenskommelse angående samverkan vid in- och utskrivning i slutenvården Rekommendation från Kommunförbundet Stockholms län (KSL) Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen

Läs mer

SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur

SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur Sveriges Läkarförbund Avdelningen för politik och profession Att. Susann Asplund Johansson Box 5610 114 86 STOCKHOLM SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur Sammanfattning

Läs mer

Beredningen för integritetsfrågor

Beredningen för integritetsfrågor Beredningen för integritetsfrågor Lie Lindström Handläggare 040-675 38 32 Lie.Lindstrom@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2013-08-28 Dnr 1201732 1 (5) Beredningen för integritetsfrågor Patientens direktåtkomst

Läs mer

Rutin för loggning av HSL-journaler samt NPÖ

Rutin för loggning av HSL-journaler samt NPÖ Rutin för loggning av HSL-journaler samt NPÖ Enligt patientdatalagen 4 kap 3,skall vårdgivare göra systematiska och återkommande kontroller av om någon obehörigen kommer åt sådana uppgifter om patienter

Läs mer

ST i vårdval. Framtidens specialistläkare den 4 september 2014

ST i vårdval. Framtidens specialistläkare den 4 september 2014 ST i vårdval Framtidens specialistläkare den 4 september 2014 Bakgrund Förändringar i sjukvårdens organisation påverkar FOU. Vårdval är en aspekt i denna process Olika faktorer bakom förändring Befolkningsökning

Läs mer

Privata sjukvårdsförsäkringar inom offentligt finansierad hälso- och sjukvård (Ds 2016:29)

Privata sjukvårdsförsäkringar inom offentligt finansierad hälso- och sjukvård (Ds 2016:29) 2016 YTTRANDE Vårt ärendenr: 16/04412 2016-11-18 Ert dnr: S2016/05391/FS Sektionen för ekonomisk analys Nils Mårtensson Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Privata sjukvårdsförsäkringar inom offentligt

Läs mer

Träning ger värdighet. Koncentrera vården för patientens bästa

Träning ger värdighet. Koncentrera vården för patientens bästa S 2014:11 utredningen om högspecialiserad vård Sammanfattning av regeringens utredning: Träning ger värdighet. Koncentrera vården för patientens bästa Utredningen om högspecialiserad vård har i uppdrag

Läs mer

Riktlinje för bedömning av egenvård

Riktlinje för bedömning av egenvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-10-23 Riktlinje för bedömning av egenvård BAKGRUND Enligt SOSFS 2009:6 är det den behandlande yrkesutövaren inom hälso- och sjukvården

Läs mer

Länspensionärsrådet (LPR) 39-48

Länspensionärsrådet (LPR) 39-48 PROTOKOLL 1(5) Diarienummer Plats: Sal B, Regionens hus Närvarande: Jimmy Henriksson, L ordförande Solveig Löfdahl, PRO vice ordf Britt Johansson, M Lena Persson, S Kjell Lindström, SPF Birgitta Sigfridsson,

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Remissvar: Patientens rätt Några förslag för att stärka patienternas ställning (SOU 2008:127)

Remissvar: Patientens rätt Några förslag för att stärka patienternas ställning (SOU 2008:127) Stockholm 2009-04-22 Socialdepartementet 103 37 Stockholm Remissvar: Patientens rätt Några förslag för att stärka patienternas ställning (SOU 2008:127) Psykologförbundet har fått möjlighet att lämna synpunkter

Läs mer

Rekommendationer rörande nationell och regional nivåstrukturering för sex åtgärder inom cancerområdet

Rekommendationer rörande nationell och regional nivåstrukturering för sex åtgärder inom cancerområdet Stockholms läns landsting 1 (3) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2016-05-11 LS 2016-0272 Landstingsstyrelsen Rekommendationer rörande nationell och regional nivåstrukturering för sex åtgärder inom cancerområdet

Läs mer

Attityder till anhöriga hos personal inom psykiatrisk vård och omsorg

Attityder till anhöriga hos personal inom psykiatrisk vård och omsorg Attityder till anhöriga hos personal inom psykiatrisk vård och omsorg Kalmar 29 oktober 2013 Marianne Winqvist Länssamordnarna för anhörigstöd i Norrland Gruppintervjuer Boendestöd: tre grupper, 4+4+5

Läs mer

Enkät om jour och arbetsförhållanden för läkare i Primärvården Sydvästra Skåne hösten 2009.

Enkät om jour och arbetsförhållanden för läkare i Primärvården Sydvästra Skåne hösten 2009. Enkät om jour och arbetsförhållanden för läkare i Primärvården Sydvästra Skåne hösten 2009. Innehåll: Bakgrund: Sammanfattning av enkätresultat: Metod: Resultat: Diskussion och slutsatser: Sida: 2 2 3

Läs mer

Förlängning/ingående av avtal om tjänster inom klinisk laboratoriemedicin

Förlängning/ingående av avtal om tjänster inom klinisk laboratoriemedicin Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-04-27 1 (5) HSN 1504-0518 Handläggare: Alexandra Solivy Hälso- och sjukvårdsnämnden, 2015-06-02, p 14 Förlängning/ingående av avtal om tjänster inom

Läs mer

Säker vård - patientsäkerhet. 3 jumbojet störtar varje år! Ca 1500 dödsfall. När kursen är slut har 13,5 av er blivit skadade!

Säker vård - patientsäkerhet. 3 jumbojet störtar varje år! Ca 1500 dödsfall. När kursen är slut har 13,5 av er blivit skadade! Säker vård - patientsäkerhet ANNELI JÖNSSON, TERMIN 1 3 jumbojet störtar varje år! Ca 1500 dödsfall När kursen är slut har 13,5 av er blivit skadade! 1 Operationsborr kvar i fot i två år För knappt två

Läs mer

Våld och hot RIKTLINJER

Våld och hot RIKTLINJER Våld och hot RIKTLINJER RIKTLINJER 1 Syfte Syftet med riktlinjerna för våld och hot i arbetsmiljön är att skapa förutsättningar för en säker arbetsmiljö samt ett garanterat omhändertagande vid händelse.

Läs mer