Kostnad per patient i den somatiska slutenvården år 2014
|
|
- Roland Jakobsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kostnad per patient i den somatiska slutenvården år 2014 MED FÖRDJUPNING INOM CIRKULATIONSORGANENS SJUKDOMAR Post: Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Telefon:
2 1(68)
3 Förord Kostnad per patient (KPP) är en metod för att beräkna sjukvårdsproducentens kostnad för varje enskild diagnostiserad vårdkontakt. KPP-data förvaltas och utvecklas av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) i samverkan med landsting/regioner och Socialstyrelsen. Databasen innehåller information om vilken vård som har getts och vilka resurser som utnyttjats vid varje vårdtillfälle. Kostnaden redovisas i löpande priser och kan användas som underlag för ledning och styrning av hälso- och sjukvården. Många landsting och regioner använder sig av KPP-data som underlag för till exempel fördelning av resurser, produktionsplanering och prognoser. Drygt 70 procent av den slutna somatiska vårdens vårdtillfällen rapporterades in till KPP-databasen år Databasen innehåller även ungefär 55 procent av den öppna somatiska specialiserade vården och cirka 30 procent av den psykiatriska vården. Rapporten beskriver KPP-data i den somatiska slutenvården år 2014 för de 48 sjukhus/organisationer som rapporterat in data. Den hälso- och sjukvård som utförts beskrivs utifrån Major Diagnostic Categories (MDC) som grupperar enskilda patienters vårdhändelser i större grupper utifrån medicinsk synvinkel. Huvuddiagnosen hos patienten bestämmer vilket MDC, i rapporten kallat diagnoskategori, som vårdhändelsen kommer att tillhöra. Varje diagnoskategori motsvarar sjukdomar i ett visst organsystem eller sjukdomar utifrån en viss orsak. Ofta motsvarar en kategori också en medicinsk specialitet. En fördjupning görs inom cirkulationsorganens sjukdomar (MDC5) som stod för 15 procent av de totala kostnaderna på 57 miljarder för KPP-data i slutenvården. Vårdtillfällena utgjorde också 15 procent av de närmare 1,1 miljoner vårdtillfällena inom cirkulationsorganens sjukdomar. Stockholm i december 2015 Peter Fitger Statistiksektionen Avdelningen för ekonomi och styrning 2(68)
4 Innehåll Inledning... 5 Kostnad per patient (KPP) år Landsting med KPP på sjukhus-/landstings-/regionnivå... 7 Regionsjukhus, länssjukhus och länsdelssjukhus... 8 Diagnosrelaterade grupper (DRG)... 9 Major Diagnostic Categories (MDC) Kostnader och vårdtillfällen per sjukhusgrupp Andel av kostnader för innerfall och ytterfall per sjukhusgrupp Hur fördelar sig kostnaderna per diagnoskategori av den totala kostnaden? Vårdtillfällenas fördelning per diagnoskategori och sjukhusgrupp Kostnader för ytterfall per diagnoskategori Andel ytterfall för vårdtillfällena Kostnad fördelat på diagnoskategori och åldersklass Vårdtillfällen per diagnoskategori och åldersklass Kostnader per diagnoskategori på olika sjukhusgrupper Cirkulationsorganens sjukdomar Kostnadernas fördelning på kvinnor och män per DRG Vårdtillfällenas fördelning på kvinnor och män per DRG Regionsjukhus Kostnader per diagnoskategori för regionsjukhusen Vårdtillfällen per diagnoskategori Kostnader för ytterfall och innerfall inom diagnoskategorierna Kostnad fördelat på diagnoskategori och åldersklass Cirkulationsorganens kostnader och vårdtillfällen per sjukhus Kostnader per DRG inom cirkulationsorganens sjukdomar Kostnadernas fördelning på kvinnor och män per DRG Vårdtillfällenas fördelning på kvinnor och män per DRG Kostnader för operation av hjärtklaff per sjukhus Kostnad per DRG/poäng för operation av hjärtklaff per sjukhus Länssjukhus Kostnader per diagnoskategori för länssjukhusen Vårdtillfällen per diagnoskategori Kostnader för ytterfall och innerfall inom diagnoskategorierna Kostnad fördelat på diagnoskategori och åldersklass Cirkulationsorganens kostnader och vårdtillfällen per sjukhus Kostnader per DRG inom cirkulationsorganens sjukdomar Kostnadernas fördelning på kvinnor och män per DRG Vårdtillfällenas fördelning på kvinnor och män per DRG Kostnader för hjärtsvikt och chock per sjukhus (68)
5 Kostnader per DRG/poäng för hjärtsvikt och chock per sjukhus Länsdelssjukhus Kostnader per diagnoskategori för länsdelssjukhusen Vårdtillfällen per diagnoskategori Kostnader för ytterfall och innerfall inom diagnoskategorierna Kostnad fördelad på diagnoskategori och åldersklass Cirkulationsorganens kostnader och vårdtillfällen per sjukhus Kostnader per DRG inom cirkulationsorganens sjukdomar Kostnadernas fördelning på kvinnor och män per DRG Vårdtillfällenas fördelning på kvinnor och män per DRG Kostnader för hjärtsvikt och chock per sjukhus Kostnader per DRG/poäng för hjärtsvikt och chock per sjukhus Specifika DRG för sjukhusgrupperna år och äldre KPP-läget oktober Tabeller Totalt Regionsjukhus Länsjukhus Länsdelssjukhus (68)
6 Inledning Kostnad per patient (KPP) är en metod för att beräkna sjukvårdsproducentens kostnad för varje enskild diagnostiserad vårdkontakt. KPP-data förvaltas och utvecklas av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) i samverkan med regioner/landsting och Socialstyrelsen. KPP-data ligger till grund för framtagandet av den årliga nationella diagnosrelaterade viktlistan för den somatiska specialistvården. Viktlistan utgör ett underlag för ersättning, budget och uppföljning av hälso- och sjukvården av ett flertal landsting. KPP-data utgör därmed grunden för delar av styrningen av hälso- och sjukvården. Den somatiska slutenvårdens produktionskostnader i KPP-databasen var 57 miljarder år 2014 för de 15 landsting och regioner som lämnade KPP-data. I dessa kostnader ingår alla vårdtillfällen som finns i KPP-databasen. Rapporten beskriver kostnadsfördelningen i KPP-databasen år 2014 i den slutna somatiska specialistvården utifrån diagnoskategorier (Major Diagnostic Categories, som förkortas MDC) för sjukhusgrupper och sjukhus/organisationer. En fördjupning görs inom cirkulationsorganens sjukdomar som utgör den största kostnaden inom diagnoskategorierna. Landsting och regioner som använder sig av KPP gör det på olika sätt. Allt fler använder KPP som analysredskap för ledning och styrning t.ex. för prognoser, produktionsplanering och fördelning av resurser. Med hjälp av KPP-data kan exempelvis följande frågor besvaras: Vilken hälso- och sjukvård som utförs Vad kostar hälso- och sjukvården Vilka patientgrupper får hälso- och sjukvård Hur fördelas resurserna inom hälso- och sjukvården Vilka ekonomiska konsekvenser uppstår vid förändrad vårdprocess eller vid nya behandlingsmetoder 5(68)
7 Kostnad per patient (KPP) år 2014 Den nationella KPP-databasen förvaltas och utvecklas av SKL i samverkan med landsting/regioner och Socialstyrelsen. Databasen innehåller information om vilken vård som har getts och vilka resurser som utnyttjats vid varje vårdtillfälle. Kostnaden redovisas i löpande priser. KPP-data visar den utförda sjukvårdsproduktionen hos respektive vårdgivare, dvs. även patienter som inte är invånare i landstinget där vården utförts ingår i underlaget. Den sjukvård som konsumerats av invånarna i ett landsting/region kan också redovisas. Vårdkontakterna för en patient kan slås samman och beskriva vårdprocessen för patienten. Registreringen av data sker i olika sjukvårdsadministrativa system. För detta arbete finns fastlagda nationella KPP-principer att utgå ifrån. Jämförelser och analyser av vårdens kostnader och processer med hjälp av KPP kan ge en djupare kunskap om innehållet i hälso- och sjukvården än vad traditionell kostnadsredovisning kan göra. Drygt 70 procent, vårdtillfällen, av den slutna somatiska vårdens samtliga vårdtillfällen år 2014 var rapporterade i KPP-databasen. För att ingå i den sammanställningen krävs att kostnaden för vårdtillfället uppgår till minst kronor per vårddag eller kronor för ett vårdtillfälle. Detta På så sätt ökas kvaliteten genom att orimliga värden tas bort. Databasen innehåller också ungefär 55 procent av den öppna somatiska vården och cirka 30 procent av den psykiatriska vården. Tre av dessa landsting/regioner lämnar KPP-data på landstings-/regionnivå (Halland, Västmanland och Dalarna) övriga på sjukhusnivå. Redovisningen i rapporten sker utifrån klinikvårdtillfällen (Västra Götalandsregionen har sjukhusvårdtillfällen). Uppgifterna i rapporten är framtagna före uppdateringen av KPP-databasen den 15 november (68)
8 Landsting med KPP på sjukhus-/landstings-/regionnivå Följande landsting 15 landsting och regioner rapporterar in KPP-data till SKL för den somatiska specialistvården. I KPP för den specialiserade somatiska vården ingår alla regionsjukhus, men inte alla läns- och länsdelssjukhus. Tabell 1. Landsting och regioners sjukhus/organisationer med KPP i den somatiska vården Stockholms läns landsting Karolinska Universitetssjukhuset Södersjukhuset AB Danderyds sjukhus AB Södertälje sjukhus AB Norrtälje sjukhus AB Capio St:Görans sjukhus AB Ersta sjukhus S:t Eriks Ögonsjukhus AB BB Stockholm AB Nackageriatriken Brommageriatriken Ryggkliniken I Strängnäs Landstinget i Uppsala län Akademiska sjukhuset Lasarettet i Enköping Region Örebro län Universitetssjukhuset i Örebro Karlskoga lasarett Lindesbergs lasarett Landstinget Västmanland Västmanlands sjukhus i Västerås, Köping och Sala Region Östergötland Universitetssjukhuset i Linköping Motala lasarett Vrinnevisjukhuset Finspångs lasarett Landstinget i Kalmar Länssjukhuset Kalmar Västerviks sjukhus Oskarshamns sjukhus Region Skåne Skånes Universitetssjukhus Region Gävleborg Gävle sjukhus Hudiksvalls sjukhus Landstinget i Västernorrland Länssjukhuset Sundsvall-Härnösand Örnsköldsviks sjukhus Sollefteå sjukhus Region Jämtland Härjedalen Östersunds sjukhus Region Halland Hallands sjukhus - Halmstad - Varberg - Kungsbacka - Falkenberg Västra Götalandsregionen Sahlgrenska Universitetssjukhuset Kungälvs sjukhus Skaraborgs sjukhus NU-sjukvården Södra Älvsborgs sjukhus Alingsås lasarett Landstinget Dalarna Dalarnas sjukhus - Falun - Ludvika - Mora - Avesta Västerbottens läns landsting Norrlands Universitetssjukhus Lycksele lasarett Skellefteå lasarett Norrbottens läns landsting Gällivare sjukhus Piteå-Älvdals sjukhus Kalix sjukhus Kiruna sjukhus Sunderby sjukhus 7(68)
9 Regionsjukhus, länssjukhus och länsdelssjukhus Det finns ingen definition på vad som är ett sjukhus. Till exempel är Skånes universitetssjukhus en sammanslagning av Universitetssjukhuset i Lund och Universitetssjukhuset Mas i Malmö. Sjukhusen brukar grupperas in efter specialiseringsgraden på den vård som utförs. Tabell 2. Fördelning av sjukhusen/organisationerna på regionsjukhus, länssjukhus och länsdelssjukhus Regionsjukhus Länssjukhus Karolinska Universitetssjukhuset Akademiska sjukhuset Universitetssjukhuset i Linköping Skåne Universitetssjukhus Sahlgrenska Universitetssjukhuset Universitetssjukhuset i Örebro Norrlands Universitetssjukhus S:t Görans sjukhus AB Södersjukhuset AB Danderyds sjukhus AB S:t Eriks Ögonsjukhus AB Vrinnevisjukhuset Länssjukhuset Kalmar Hallands sjukhus NU-sjukvården Södra Älvsborgs sjukhus Skaraborgs sjukhus Västmanlands sjukhus Gävle sjukhus Hudiksvalls sjukhus Sundsvalls sjukhus Östersunds sjukhus Sunderby sjukhus Dalarnas sjukhus Länsdelssjukhus Ersta sjukhus Södertälje sjukhus AB Norrtälje sjukhus AB BB Stockholm AB Lasarettet i Enköping Finspångs lasarett Motala lasarett Västervikssjukhus Oskarshamns sjukhus Kungälvs sjukhus Alingsås lasarett Karlskoga lasarett Lindesbergs lasarett Örnsköldsviks sjukhus Sollefteå sjukhus Skellefteå lasarett Lycksele lasarett Gällivare lasarett Piteå Älvdals sjukhus Kalix lasarett Kiruna lasarett Nackageriatriken Brommageriatriken Ryggkliniken i Strängnäs I KPP-databasen finns 48 sjukhus/organisationer som lämnar KPP. Dalarna, Västmanland och Halland lämnar KPP för hela sin respektive somatiska specialiserade vård. Alla regionsjukhus använder sig av KPP. Bland sjukhus på länsnivå ingår S:t Eriks Ögonsjukhus som enbart utför ögonsjukvård. På länsdelssjukhusnivån finns några kliniker som enbart bedriver geriatrik samt en ryggklinik. BB Stockholm finns också som drivs i samarbete mellan Danderyds sjukhus och Praktikertjänst AB. Som jämförelse kan nämnas att år 2014 fanns 78 sjukhus med vårdplatser för specialiserad somatisk vård, varav sju är regionsjukhus, 23 länssjukhus och 38 länsdelssjukhus samt nio privata sjukhus. Av de privata är Capio S:t Görans sjukhus ett länssjukhus övriga 8 länsdelssjukhus. Uppgifterna kommer från den verksamhetsstatistik som SKL samlar in årligen. 8(68)
10 Diagnosrelaterade grupper (DRG) DRG är ett patientklassificeringssystem som delar in vårdtillfällen med likartad diagnos och resursförbrukning i samma grupp. Totalt finns ca DRG-grupper. I den somatiska slutenvården används 776 DRG-grupper och i den öppna somatiska vården 427 stycken. KPP-data utgör underlag vid beräkning av nationella vikter för DRG. DRG-vikten är ett mått på vårdtyngd och resursförbrukning för ett genomsnittligt vårdtillfälle i respektive DRG-grupp. DRG-vikten relaterar till den genomsnittliga kostnaden för ett vårdtillfälle i databasen avseende ett år. Vid beräkning av DRG-vikten rensas för ytterfall (de dyraste vårdtillfällena per DRG). Detta för att inte enstaka dyra vårdtillfällen ska få inverkan på vikterna. För varje DRG beräknas en kostnadsgräns som anger när vårdtillfället blir ett ytterfall. Fem procent av vårdtillfällena trimmas bort vilket motsvarar 21 procent av den totala kostnaden. DRG används för verksamhetsbeskrivning i den somatiska specialistsjukvården. Det är ett sätt att beskriva patientsammansättningen på olika sjukhus och i olika landsting och regioner. DRG visar hur svårt sjuka eller resurskrävande patienterna är vid ett sjukhus i förhållande till ett annat. Ett genomsnittligt vårdtillfälle för den somatiska slutenvården har DRG-vikten 1, vikt större än 1 visar på mer resurskrävande patienter än genomsnittet. Resultatet kan användas i jämförelse av kvaliteten på vården och för jämförelse av kostnadseffektiviteten. DRG kan även användas i budgetarbetet, i ersättningssystem och för fakturering. Genomsnittskostnaden per DRG kan förändras över tiden beroende på: förändringar i medicinsk praxis och omhändertagande (exempelvis operationer som flyttas till dagkirurgi eller nya behandlings- eller omvårdnadsmetoder) förändringar av sjukhusens uppdrag och andra organisationsförändringar förändringar av produktiviteten och effektiviteten förbättringar i DRG-systemet Den genomsnittliga kostnaden per vårdtillfälle för alla kostnader i slutenvården för DRG-poäng med vikten 1,0 var kronor år 2014, för innerfallen var kostnaden kronor. Då komplikationsnivån inom DRG:na inte är av intresse i den här rapporten har kostnaderna tagits fram utifrån DRG på en 3-ställig nivå. 9(68)
11 Major Diagnostic Categories (MDC) Det finns olika sätt att dela in den hälso- och sjukvård som utförs. Diagnoser sätts med hjälp av ICD-10-SE (Internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och relaterade hälsoproblem) som ges ut av Socialstyrelsen. ICD-10-SE är ett primärt klassificeringssystem. Diagnosrelaterade grupper (DRG) består av grupper vilka delas in i kapitel som kallas Major Diagnostic Categories (MDC), i rapporten används begreppet diagnoskategori. För den somatiska slutenvården är 26 MDC relevanta. Huvuddiagnosen som patienten har bestämmer vilket kapitel i MDC, DRG-grupperna ska tillhöra. Varje MDC motsvarar sjukdomar i ett visst organsystem eller sjukdomar utifrån en viss orsak. Ofta motsvaras ett MDC också av en medicinsk specialitet. Tabell 3. För rapporten aktuella diagnoskategorier (MDC) MDC Definition 1 Sjukdomar I nervsystemet 2 Sjukdomar I öga och närliggande organ 3 Sjukdomar I öra, näsa, mun och hals 4 Andningsorganens sjukdomar 5 Cirkulationsorganens sjukdomar 6 Matsmältningsorganens sjukdomar 7 Sjukdomar I lever, gallväggar och bukspottkörtel 8 Sjukdomar I muskler, skelett och bindväv 9 Sjukdomar i hud och underhud 30 Bröstkörtelsjukdomar 10 Hormonella sjukdomar, ämnesomsättnings- och näringssjukdomar 11 Sjukdomar I njure och urinvägar 12 Sjukdomar I manliga könsorgan 13 Sjukdomar I kvinnliga könsorgan 14 Graviditet, förlossning och barnsäng 15 Nyfödda och visa perinatala tillstånd 16 Blodsjukdomar och andra immunologiska sjukdomar 17 Sjukdomar i blodbildande organ och icke specificerade tumörer 18 Infektions- och parasitsjukdomar inklusive HIV 19 Psykiska sjukdomar, beteendestörningar och alkohol- och drogberoende 21 Skador, förgiftningar och toxiska effekter 22 Brännskador 23 Andra ospecificerade hälsoproblem 24 Multipelt trauma utom ytliga skador och sårskador 30 Bröstkörtelsjukdomar 98 Sjukdomar I manliga/kvinnliga könsorgan 99 Ospecifik eller felaktig information 10(68)
12 Förklaringar till vissa diagnoskategorier I diagnoskategorin andra ospecificerade hälsoproblem ingår t.ex. eftervård och rehabilitering. I ospecifik eller felaktig information hamnar i huvudsak felaktiga registreringar där huvuddiagnosen inte är korrekt. I diagnoskategorin psykiska sjukdomar, beteendestörningar och alkohol- och drogberoende registreras patienter som kommit in i den somatiska vården, men får en psykisk- eller beroendediagnos. Sammanslagning av vissa diagnoskategorier I rapporten har vi valt att slå ihop följande diagnoskategorier till en övrig diagnoskategori då de var för sig innehåller relativt lite kostnader och få vårdtillfällen: Brännskador Multipelt trauma utom ytliga skador och sårskador Bröstkörtelsjukdomar Ospecifik eller felaktig information (felaktiga och bristande registreringar) 11(68)
13 Procent Kostnader och vårdtillfällen per sjukhusgrupp Rapporten beskriver den somatiska slutenvården. År 2014 uppgick kostnaderna och vårdtillfällena för den somatiska slutenvården som rapporterats som KPP till 57 miljarder, respektive vårdtillfällen. Här ingår alla kostnader och alla vårdtillfällen, dvs. även vårdtillfällen med mycket höga kostnader. Diagram 1. Fördelning av totala kostnader och vårdtillfällen på sjukhusgrupper, i procent Regionsjukhus Länssjukhus Länsdelssjukhus Andel Vårdtillfällen Andel Vårdkostnad De 7 regionsjukhusens andel av de totala kostnaderna uppgick till 53 procent, de 17 länssjukhusens andel uppgick till 36 procent och för de 24 länsdelssjukhusen var andelen 11 procent. Störst andel vårdtillfällen, 46 procent, hade länssjukhusen, följt av regionsjukhusens 41 procent. Länsdelssjukhusens andel var 14 procent. 12(68)
14 Procent Andel av kostnader för innerfall och ytterfall per sjukhusgrupp Vårdtillfällen med extremt höga kostnader i respektive DRG-grupp, som i sin tur bildar diagnoskategorier, tas bort vid beräkning av DRG-vikterna. Ytterfallen bestäms av kostnadsgränser där fem procent av vårdtillfällena tas bort vilket motsvarar 21 procent av de totala kostnaderna. Diagram 2. Total kostnad som andel av innerfall och ytterfall Regionsjukhus Länssjukhus Länsdelssjukhus Innerfall Ytterfall Av de totala kostnaderna utgjorde kostnaderna för ytterfallen (de vårdtillfällen med väldigt höga kostnader) 21 procent. För regionsjukhusen som har den högspecialiserade vården utgjorde ytterfallskostnaderna 26 procent, för länssjukhusen 16 procent och för länsdelssjukhusen 15 procent. Uttryckt i andel av vårdtillfällen utgjorde ytterfallen sju procent för regionsjukhusen, närmare fyra procent för länssjukhusen och fyra procent för länsdelssjukhusen. 13(68)
15 Hur fördelar sig kostnaderna per diagnoskategori av den totala kostnaden? Diagram 3. Total kostnad per kategori i miljoner kronor Cirkulationsorganen Muskler, skelett och bindväv Matsmältningsorganen Nervsystemet Andningsorganen Ospecificerade hälsoproblem Graviditet och förlossning Njure och urinvägar Lever, gallvägar och bukspottkörtel Nyfödda och vissa perinatala tillstånd Blodbildande organ och icke specificerade tumörer Infektions- och parasit, inklusive HIV Öra, näsa, mun och hals Endokrina, metabola och nutrition Övriga* Hud och underhud Kvinnliga könsorgan Skador och förgiftningar Manliga könsorgan Blod och immunologiska rubbningar Psykiska-, beteendestörn, alkohol- eller drogberoende Sjukdomar i öga och närliggande organ Den största kostnaden hade Cirkulationsorganens sjukdomar med drygt 8 miljarder. Det motsvarar 15 procent av de drygt totalt 57 miljarderna. Kostnaderna för Sjukdomar i muskler, skelett och bindväv uppgick till drygt 7 miljarder. Kostnaderna för Matsmältningsorganens sjukdomar var närmare 6 miljarder och för Sjukdomar i nervsystemet uppgick kostnaderna till drygt 5 miljarder kronor. Därefter kom kostnaderna för Andningsorganens sjukdomar med drygt 4 miljarder och sedan Barnsäng, graviditet och förlossning med drygt 3 miljarder kronor. Vårdtillfällenas fördelning per diagnoskategori och sjukhusgrupp Miljoner kronor Flest antal vårdtillfällen hade Cirkulationsorganens sjukdomar. De utgjorde 15 procent av alla de vårdtillfällena och störst andel återfanns hos länssjukhusen. Vårdtillfällena i Matsmältningsorganens sjukdomar och sjukdomar i Lever, gallväggar och bukspottkörtel uppgick till 11 procent vardera av alla vårdtillfällen. Sjukdomar i Blodbildande organ och icke specificerade tumörer utgjorde 2 procent av alla vårdtillfällen och den största andelen behandlades på regionsjukhusen. Vårdtillfällen för sjukdomar i Öga och närliggande organ samt Nyfödda och perinatala tillstånd fanns också till största delen hos regionsjukhusen. Bland kategorin Övriga (brännskador, multipelt trauma utom ytliga skador och sårskador samt ospecifik eller felaktig information) fanns också störst andel vårdtillfällen hos regionsjukhusen. 14(68)
16 Kostnader för ytterfall per diagnoskategori Diagram 4. Andel av total kostnad för ytterfall per diagnoskategori, i procent 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Innerfall Ytterfall Störst andel kostnader för ytterfall, 32 procent, finns i diagnoskategorin Övriga som innehåller Brännskador, Multipelt trauma, Bröstkörtelsjukdomar samt Ospecifik eller felaktig information. Sedan kommer Skador, förgiftningar och toxiska effekter samt Blodsjukdomar och immunologiska rubbningar med 30 procent. Sjukdomar i Nervsystemet har också en stor andel kostnader för ytterfall med 28 procent. För Cirkulationsorganens sjukdomar som utgör den största kostnaden av diagnoskategorierna uppgår ytterfallskostnaderna till 19 procent. Andel ytterfall för vårdtillfällena Ytterfallens andel av vårdtillfällena är inte så stor och spridningen är liten. Störst andel ytterfall, sju procent, fanns i diagnoskategorierna Blodsjukdomar och immunologiska rubbningar, Psykiska sjukdomar, beteendestörningar och alkohol- och drogberoende samt Skador, förgiftningar och toxiska effekter. Inom Cirkulationsorganens sjukdomar, Andningsorganens sjukdomar, Matsmältningsorganens sjukdomar, Infektions- och parasitsjukdomar, inklusive HIV, Andra och ospecificerade sjukdomar och Blodbildande sjukdomar och immunologiska rubbningar utgör ytterfallen för vårdtillfällena sex procent. 15(68)
17 Kostnad fördelat på diagnoskategori och åldersklass Diagram 5. Total kostnad per diagnoskategori och åldersklass, i procent 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% När kostnaderna delas upp på ålder per diagnoskategori så kan vi förstås se att kostnader för Nyfödda och vissa perinatala tillstånd endast finns i den yngsta åldersgruppen. Likaså finns kostnaderna för Graviditet, förlossning och barnsängstid i åldrarna år. För Cirkulationsorganens sjukdomar är kostnaderna låga i åldrarna 0-44 år, sedan blir de ganska jämt fördelade, med 22 procent i åldersklassen 45-64, 28 procent i för åldersklassen och 26 procent för de som är För de äldsta, 85 och äldre utgör kostnadsandelen 15 procent. Vårdtillfällen per diagnoskategori och åldersklass Störst andel av alla vårdtillfällen hade Cirkulationsorganens sjukdomar med drygt 15 procent, vårdtillfällen, varav de stora flertalet finns i åldrarna år. Sjukdomar i Muskler, skelett och bindväv samt Matsmältningsorganens sjukdomar utgjorde var för sig 11 procent av alla vårdtillfällen. 16(68)
18 Kostnader per diagnoskategori på olika sjukhusgrupper Diagram 6. Total kostnad per diagnoskategori och sjukhusgrupp, i procent Nervsystemet Öga och närliggande organ Öra, näsa, mun och hals Andningsorganen Cirkulationsorganen Matsmältningsorganen Lever, gallvägar och bukspottkörtel Muskler, skelett och bindväv Hud och underhud Endokrina, metabola och nutrition Njure och urinvägar Manliga könsorgan Kvinnliga könsorgan Graviditet och förlossning Nyfödda och vissa perinatala tillstånd Blodsjd o immunologiska rubbningar Myeloproliferativ o icke spec. tumörer Infektions- och parasitsjd inkl HIV Psyk. sjd, beteendestörn. o alkohol-/drogberoende Skador, förgiftningar o toxiska effekter Andra och ospec. hälsoproblem Övriga* (se nedan) 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Länsdelssjukhus Länssjukhus Regionssjukhus För svåra sjukdomar som Sjukdomar i blodbildande organ och icke specificerade tumörer och Behandling av nyfödda barn och perinatala tillstånd (tiden kring födelsen) har regionsjukhusen den absolut största andelen av kostnaderna. Regionsjukhusen har också en stor andel av kostnaderna för sjukdomar i Öga och närliggande organ, sjukdomar i Öra, näsa, mun och hals och Cirkulationsorganens sjukdomar. Länssjukhusen har störst andel av kostnaderna för Graviditet och förlossning. 17(68)
19 Cirkulationsorganens sjukdomar Kostnaderna för Cirkulationsorganens sjukdomar uppgick till drygt 8 miljarder och utgjorde 15 procent av de totala kostnaderna på 57 miljarder i KPP-databasen och även 15 procent av de närmare 1,1 miljoner vårdtillfällena. Cirkulationsorganens sjukdomar är en av de stora folksjukdomarna och är fortfarande den vanligaste dödsorsaken för både män och kvinnor trots kraftigt minskad mortalitet. I det här kapitlet tittar vi närmare på hur kostnaderna och vårdtillfällena fördelar sig inom Cirkulationsorganens sjukdomar. Till Cirkulationsorganens sjukdomar räknas kroniska reumatiska hjärtsjukdomar, hypertonisjukdomar (högt blodtryck och sammanhängande sjukdomar till detta), sjukdomar orsakade av otillräcklig blodtillförsel till hjärtat, sjukdomar kopplade till lungcirkulationen, sjukdomar i hjärnans kärl, i artärer, vener och lymfkörtlar och akut reumatisk feber. 18(68)
20 Diagram 7. Total kostnad per DRG för cirkulationsorganens sjukdomar Hjärtsvikt & chock Op hjärtklaff PCI vid infarkt Arytmi & överlednstörn Övriga kärlop Koronar bypass Större kardiovask op Bröstsmärtor u angina pectoris Cirksjd m hjärtkat m komp diag Insätt/byte av pacemaker/ilr PCI ej infarkt Sjd perifera kärl Synkope & kollaps Perkutan ablatio för hjärtarytmi Hjärtinf m kard kompl Hjärtinf u kard kompl Insättning/byte av defibrill Andra kardiotorakala op Andra cirkulationssjd Hjärttranspl & assist cirk Cirksjd m hjärtkat u komp diag Op torakalt aortaaneurysm Amputation cirksjd ej arm/tå Akut & subakut endokardit Perkutan implant hjärtklaff Angina pectoris Klaffsjd/kongen hjärtsjd >17 Hypertoni Andra op vid cirkulationssjd Hjärtstillestånd oförklarat Aterosklerotisk hjärtsjd Annan perkutan kardiovask åtgärd Klaffsjd/kongen hjärtsjd <18 Tromboflebit djup ven Koronar bypass med hjärtkatet Uttag av pacemaker/defibrill Hjärtinfarkt död inom 3 d Invasiv åtg perifer veninsuff Amputation cirksjd arm/tå Vårdkostnad, mkr I diagnoskategorin Cirkulationsorganens sjukdomar finns 39 DRG registrerade. Den största kostnaden, nästan 960 miljoner finns för Hjärtsvikt och chock, följt av Operation av hjärtklaff med närmare 660 miljoner kronor. Kostnaden för PCI vid infarkt ( ballongvidgning ) uppgick till närmare 640 miljoner. 19(68)
21 Kostnadernas fördelning på kvinnor och män per DRG Diagram 8. Total kostnad per DRG inom cirkulationsorganens sjukdomar uppdelat på kvinnor och män, i procent. Hjärttranspl & assist cirk Op torakalt aortaaneurysm Perkutan implant hjärtklaff Op hjärtklaff Koronar bypass med hjärtkatet Koronar bypass Större kardiovask op Andra kardiotorakala op Annan perkutan kardiovask åtgärd Perkutan ablatio för hjärtarytmi PCI vid infarkt PCI ej infarkt Amputation cirksjd ej arm/tå Amputation cirksjd arm/tå Insättning/byte av defibrill Insätt/byte av pacemaker/ilr Uttag av pacemaker/defibrill Invasiv åtg perifer veninsuff Övriga kärlop Andra op vid cirkulationssjd Hjärtinf m kard kompl Hjärtinf u kard kompl Hjärtinfarkt död inom 3 d Cirksjd m hjärtkat m komp diag Cirksjd m hjärtkat u komp diag Akut & subakut endokardit Hjärtsvikt & chock Hjärtstillestånd oförklarat Tromboflebit djup ven Sjd perifera kärl Aterosklerotisk hjärtsjd Hypertoni Klaffsjd/kongen hjärtsjd >17 Klaffsjd/kongen hjärtsjd <18 Arytmi & överlednstörn Angina pectoris Synkope & kollaps Bröstsmärtor u angina pectoris Andra cirkulationssjd % Andel män Andel kvinnor Männens vårdkostnader utgjorde 62 procent av cirkulationsorganens drygt 8 miljarder. 20(68)
22 Vårdtillfällenas fördelning på kvinnor och män per DRG Diagram 9. Alla vårdtillfällen per DRG inom cirkulationsorganens sjukdomar uppdelat på kvinnor och män, i procent. Hjärttranspl & assist cirk Op torakalt aortaaneurysm Perkutan implant hjärtklaff Op hjärtklaff Koronar bypass med hjärtkatet Koronar bypass Större kardiovask op Andra kardiotorakala op Annan perkutan kardiovask åtgärd Perkutan ablatio för hjärtarytmi PCI vid infarkt PCI ej infarkt Amputation cirksjd ej arm/tå Amputation cirksjd arm/tå Insättning/byte av defibrill Insätt/byte av pacemaker/ilr Uttag av pacemaker/defibrill Invasiv åtg perifer veninsuff Övriga kärlop Andra op vid cirkulationssjd Hjärtinf m kard kompl Hjärtinf u kard kompl Hjärtinfarkt död inom 3 d Cirksjd m hjärtkat m komp diag Cirksjd m hjärtkat u komp diag Akut & subakut endokardit Hjärtsvikt & chock Hjärtstillestånd oförklarat Tromboflebit djup ven Sjd perifera kärl Aterosklerotisk hjärtsjd Hypertoni Klaffsjd/kongen hjärtsjd >17 Klaffsjd/kongen hjärtsjd <18 Arytmi & överlednstörn Angina pectoris Synkope & kollaps Bröstsmärtor u angina pectoris Andra cirkulationssjd % Andel män Andel kvinnor Av de drygt totalt vårdtillfällen som fanns för Cirkulationsorganens sjukdomar utgjorde männens andel 57 procent. 21(68)
23 Regionsjukhus Kostnader per diagnoskategori för regionsjukhusen Diagram 10. Regionsjukhusens kostnader per diagnoskategori Cirkulationsorganen Nervsystemet Muskler, skelett och bindväv Matsmältningsorganen Andningsorganen Andra och ospec. hälsoproblem Graviditet och förlossning Njure och urinvägar Myeloproliferativa och icke spec. tumörer Nyfödda och vissa perinatala tillstånd Lever, gallvägar o bukspottkörtel Öra, näsa, mun och hals Övriga* Infektions- och parasit inkl HIV Endokrina, metabola och nutrition Hud och underhud Kvinnliga könsorgan Skador, förgiftningar o toxiska effekter Manliga könsorgan Blod o immunologiska rubbningar Öga och närliggande organ Psyk.sjd, beteendestörn. o alkohol-/drogber Miljoner kronor De totala kostnaderna för regionsjukhusens slutenvård i KPP var drygt 38 miljarder, motsvarande 67 procent. Kostnaderna för Cirkulationsorganens sjukdomar uppgick till nästan 5 miljarder för regionsjukhusen. Kostnaderna för sjukdomar i Nervsystemet och sjukdomar i Muskler, skelett och bindväv uppgick till lite drygt 3 miljarder för vardera diagnoskategori. Vårdtillfällen per diagnoskategori I diagnoskategorin Övriga finns flest antal vårdtillfällen registrerade, närmare I den posten finns brännskador, multipelt trauma utom ytliga skador och sårskador och bröstkörtelsjukdomar vilka alla utgör relativt få vårdtillfällen. Här finns också en diagnoskategori som innehåller ospecifik eller felaktig information. Därefter kommer Cirkulationsorganens sjukdomar med drygt vårdtillfällen fördelade på vårdtillfällen i åldern år, närmare vårdtillfällen i åldersklassen år och vårdtillfällen i åldrarna år. I den äldsta åldersklassen fanns vårdtillfällen. I de två yngsta åldersklasserna fanns nästan vårdtillfällen. Vårdtillfällen för Graviditeter och förlossningar kommer därefter med nästan vårdtillfällen och sedan kommer vårdtillfällen inom Matsmältningsorganens sjukdomar med drygt stycken. 22(68)
24 Kostnader för ytterfall och innerfall inom diagnoskategorierna Diagram 11. Kostnadsfördelningen på regionsjukhusen av ytterfall och innerfall på de olika diagnoskategorierna, i procent 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Innerfall Ytterfall Störst andel av kostnaderna för ytterfall fanns i diagnoskategorin Blodsjukdomar och immunologiska rubbningar där 43 procent utgjordes av ytterfall. Diagnoskategorin Övriga hade också en stor andel av kostnaderna i ytterfall, 37 procent. Det beror till stor del på att trauma, brännskador och infektionssjukdomar finns här och många av dessa vårdtillfällen kan ha höga kostnader. Lägst andel av ytterfallskostnader hade sjukdomar i Manliga könsorgan, 11 procent och Graviditet, förlossningar och barnsäng med 12 procent av kostnaderna som ytterfall. 23(68)
25 Kostnad fördelat på diagnoskategori och åldersklass Diagram 12. Kostnad fördelad på diagnoskategori och åldersklass för regionsjukhusen, i procent 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Här är kostnaderna för vården uppdelad som andel av diagnoskategorierna på åldersklasser. Sjukdomspanoramat och kostnadsfördelningen förändras beroende på ålder. Vi ser att Graviditet, förlossning och barnsäng har kostnader i åldern år. Kostnaderna för Cirkulationsorganens sjukdomar ökar i takt med stigande ålder, men minskar i åldersklassen 85 år och äldre. Som andel av de totala kostnaderna för 85 år och äldre utgör Cirkulationssjukdomarna den största kostnaden. Den absolut största kostnaden fördelad på åldersklass finns för Cirkulationsorganens sjukdomar i åldersklassen år med 1,4 miljarder. 24(68)
26 Cirkulationsorganens kostnader och vårdtillfällen per sjukhus Diagram 13. Cirkulationsorganens sjukdomar som andel av kostnader och vårdtillfällen för regionsjukhusen per regionsjukhus Sahlgrenska universitetssjukhuset Skåne universitetssjukhus Karolinska universitetssjukhuset Akademiska sjukhuset Universitetssjukhuset i Linköping Norrlands Universitetssjukhus Universitetssjukhuset i Örebro % Vårdkostnad Vårdtillfälle Sahlgrenska Universitetsjukhuset hade störst andel av de totala kostnaderna för Cirkulationsorganens sjukdomar på regionsjukhusen med 22 procent, motsvarande en dryg miljard. På Skånes Universitetsjukhus uppgick kostnaderna också till 22 procent, även här en dryg miljard. Karolinska Universitetsjukhusets kostnader uppgick till 19 procent, nästan en miljard. Akademiska sjukhusets kostnader utgjorde 12 procent, när-mare 600 miljoner och kostnaderna på Universitetssjukhuset i Linköping 12 procent, vilket motsvarar drygt 500 miljoner. Norrlands Universitetssjukhus kostnader uppgick till 9 procent, drygt 400 miljoner. Universitetssjukhuset i Örebros kostnader motsvarade 6 procent, nästan 300 miljoner. Av alla drygt vårdtillfällen på regionsjukhusen inom Cirkulationsorganens sjukdomar utgjorde vårdtillfällena på Skånes Universitetssjukhus 23 procent, motsvarande vårdtillfällen och Sahlgrenska Universitetssjukhuset drygt 22 procent, vårdtillfällen. Karolinskas andel uppgick till 18 procent, närmare vårdtillfällen och Akademiska 11 procent, nästan Linköpings och Norrlands vårdtillfällen utgjorde 10 procent, drygt för respektive sjukhus och Örebro 5 procent, drygt vårdtillfällen. 25(68)
27 Kostnader per DRG inom cirkulationsorganens sjukdomar Diagram 14. Kostnader per DRG inom cirkulationsorganens sjukdomar på regionsjukhusen Op hjärtklaff Koronar bypass Hjärtsvikt & chock PCI vid infarkt Större kardiovask op Övriga kärlop Arytmi & överlednstörn Perkutan ablatio för hjärtarytmi Andra kardiotorakala op Hjärttranspl & assist cirk Cirksjd m hjärtkat m komp diag Op torakalt aortaaneurysm Perkutan implant hjärtklaff Insätt/byte av pacemaker/ilr PCI ej infarkt Insättning/byte av defibrill Sjd perifera kärl Cirksjd m hjärtkat u komp diag Andra cirkulationssjd Bröstsmärtor u angina pectoris Synkope & kollaps Akut & subakut endokardit Amputation cirksjd ej arm/tå Hjärtinf m kard kompl Annan perkutan kardiovask åtgärd Hjärtinf u kard kompl Klaffsjd/kongen hjärtsjd >17 Klaffsjd/kongen hjärtsjd <18 Andra op vid cirkulationssjd Angina pectoris Hjärtstillestånd oförklarat Hypertoni Koronar bypass med hjärtkatet Tromboflebit djup ven Aterosklerotisk hjärtsjd Uttag av pacemaker/defibrill Invasiv åtg perifer veninsuff Hjärtinfarkt död inom 3 d Amputation cirksjd arm/tå Den största kostnaden fanns för DRG Operation av hjärtklaff med 678 miljoner, följt av Koronar bypass (kranskärlsoperation) med 431 miljoner. Därefter kom kostnaderna för Hjärtsvikt och chock med 346 miljoner och PCI vid infarkt ( ballongvidgning ) med 341 miljoner. 26(68)
28 Kostnadernas fördelning på kvinnor och män per DRG Diagram 15. Kostnad per DRG inom cirkulationsorganens sjukdomar på regionsjukhusen uppdelat på kvinnor och män, i procent. Hjärttranspl & assist cirk Op torakalt aortaaneurysm Perkutan implant hjärtklaff Op hjärtklaff Koronar bypass med hjärtkatet Koronar bypass Större kardiovask op Andra kardiotorakala op Annan perkutan kardiovask åtgärd Perkutan ablatio för hjärtarytmi PCI vid infarkt PCI ej infarkt Amputation cirksjd ej arm/tå Amputation cirksjd arm/tå Insättning/byte av defibrill Insätt/byte av pacemaker/ilr Uttag av pacemaker/defibrill Invasiv åtg perifer veninsuff Övriga kärlop Andra op vid cirkulationssjd Hjärtinf m kard kompl Hjärtinf u kard kompl Hjärtinfarkt död inom 3 d Cirksjd m hjärtkat m komp diag Cirksjd m hjärtkat u komp diag Akut & subakut endokardit Hjärtsvikt & chock Hjärtstillestånd oförklarat Tromboflebit djup ven Sjd perifera kärl Aterosklerotisk hjärtsjd Hypertoni Klaffsjd/kongen hjärtsjd >17 Klaffsjd/kongen hjärtsjd <18 Arytmi & överlednstörn Angina pectoris Synkope & kollaps Bröstsmärtor u angina pectoris Andra cirkulationssjd % Andel män Andel kvinnor Männens andel av regionsjukhusens kostnader för Cirkulationsorganens sjukdomar på fem miljarder uppgick till 64 procent. 27(68)
29 Vårdtillfällenas fördelning på kvinnor och män per DRG Diagram 16. Vårdtillfällen per DRG inom cirkulationsorganens sjukdomar på regionsjukhusen uppdelat på kvinnor och män, i procent. Hjärttranspl & assist cirk Op torakalt aortaaneurysm Perkutan implant hjärtklaff Op hjärtklaff Koronar bypass med hjärtkatet Koronar bypass Större kardiovask op Andra kardiotorakala op Annan perkutan kardiovask åtgärd Perkutan ablatio för hjärtarytmi PCI vid infarkt PCI ej infarkt Amputation cirksjd ej arm/tå Amputation cirksjd arm/tå Insättning/byte av defibrill Insätt/byte av pacemaker/ilr Uttag av pacemaker/defibrill Invasiv åtg perifer veninsuff Övriga kärlop Andra op vid cirkulationssjd Hjärtinf m kard kompl Hjärtinf u kard kompl Hjärtinfarkt död inom 3 d Cirksjd m hjärtkat m komp diag Cirksjd m hjärtkat u komp diag Akut & subakut endokardit Hjärtsvikt & chock Hjärtstillestånd oförklarat Tromboflebit djup ven Sjd perifera kärl Aterosklerotisk hjärtsjd Hypertoni Klaffsjd/kongen hjärtsjd >17 Klaffsjd/kongen hjärtsjd <18 Arytmi & överlednstörn Angina pectoris Synkope & kollaps Bröstsmärtor u angina pectoris Andra cirkulationssjd % Andel män Andel kvinnor Männens andel av de vårdtillfällena uppgick till 60 procent. 28(68)
30 Kostnader för operation av hjärtklaff per sjukhus Diagram 17. Kostnader för operation av hjärtklaff, E04; på regionsjukhusen, miljoner kronor Sahlgrenska universitetssjukhuset Skåne universitetssjukhus Karolinska universitetssjukhuset Akademiska sjukhuset Universitetssjukhuset i Linköping Norrlands Universitetssjukhus Universitetssjukhuset i Örebro Av de 678 miljoner för Operation av hjärtklaff i KPP-kostnader upgick Sahlgrenskas kostnader till 149 miljoner, varav 101 miljoner för operation av män. Skånes kostnader uppgick till 122 miljoner och männens operationer kostade 81 miljoner. Karolinskas kostnader var 107 miljoner och där uppgick männens kostnader till 78 miljoner. Örebros kostnader för hjärtklaffoperation uppgick till 41 miljoner varav männens operationer kostade 29 miljoner. Kostnad per DRG/poäng för operation av hjärtklaff per sjukhus Diagram 18. Kostnad per DRG/poäng för operation av hjärtklaff, E04, på regionsjukhusen Akademiska sjukhuset Sahlgrenska universitetssjukhuset Universitetssjukhuset i Örebro Karolinska universitetssjukhuset Universitetssjukhuset i Linköping Norrlands Universitetssjukhus Skåne universitetssjukhus Kostnaden per DRG-poäng för en Operation av hjärtklaff på regionsjukhusen var nästan kronor. Akademiska har högst kostnad per DRG-poäng med nästan kronor, följt av Sahlgrenska med drygt kronor. Lägst kostnad per DRG-poäng har Skåne med kronor. 29(68)
31 Länssjukhus Kostnader per diagnoskategori för länssjukhusen Diagram 19. Länssjukhusens kostnader per diagnoskategori Muskler, skelett och bindväv Cirkulationsorganen Matsmältningsorganen Nervsystemet Andningsorganen Graviditet och förlossning Njure och urinvägar Andra och ospec. hälsoproblem Lever, gallvägar och bukspottkörtel Infektions- och parasit inkl HIV Nyfödda och vissa perinatala tillstånd Endokrina, metabola och nutrition Öra, näsa, mun och hals Hud och underhud Övriga* Kvinnliga könsorgan Skador, förgiftningar o toxiska effekter Myeloproliferativa o icke spec. tumörer Manliga könsorgan Blod o immunologiska rubbningar Psyk.sjd, beteendestörn. o alkohol-/drogber. Öga och närliggande organ Miljoner kronor De totala kostnaderna för länssjukhusens slutenvård i KPP var 21 miljarder, dvs. 36 procent av de totala kostnaderna för den somatiska slutenvården i KPP. De största kostnaderna fanns för sjukdomar i Muskler, skelett och bindväv med 3 miljarder. Cirkulationsorganens kostnader uppgick till närmare 3 miljarder och för sjukdomar i Matsmältningsorganen uppgick kostnaderna till 2,5 miljarder. Vårdtillfällen per diagnoskategori Totalt antal vårdtillfällen på länssjukhusen var drygt Flest antal vårdtillfällen, hade Cirkulationsorganens sjukdomar, vårdtillfällen hade matsmältningsorganens sjukdomar. Graviditeter och förlossningar hade vårdtillfällen. 30(68)
32 Kostnader för ytterfall och innerfall inom diagnoskategorierna Diagram 20. Kostnadsfördelningen på länssjukhusen av ytterfall och innerfall på de olika diagnoskategorierna, i procent 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Innerfall Ytterfall På länssjukhusen fanns den största kostnadsandelen, 38 procent, för ytterfallen hos sjukdomar i Nervsystemet. Ospecificerade hälsoproblems ytterfallskostnader utgjorde 32 procent och kostnaderna för Skador och förgiftningar 29 procent. Den minsta kostnadsandelen för ytterfallen fanns hos Graviditeter och förlossningar med 6 procent. 31(68)
33 Kostnad fördelat på diagnoskategori och åldersklass Diagram 21. Kostnad fördelad på diagnoskategori och åldersklass för länssjukhusen 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% De största kostnaderna för sjukdomar i Skelett och bindväv fanns i åldersklassen år med 750 miljoner av de totala 3 miljarderna. Kostnaderna för Cirkulationsorganens sjukdomar i åldersklassen år uppgick till 822 miljoner kronor av totalt 2,8 miljarder. Graviditet och förlossning för åldrarna år uppgick till 362 miljoner. 32(68)
34 Cirkulationsorganens kostnader och vårdtillfällen per sjukhus Diagram 22. Cirkulationsorganens sjukdomar som andel av kostnader och vårdtillfällen för länssjukhusen per länssjukhusen. Södersjukhuset NU-sjukvården Skaraborgs sjukhus Danderyds sjukhus Västmanlands sjukhus Hallands sjukhus Dalarnas sjukhus Sunderbyns sjukhus S:t Görans sjukhus Sundsvalls sjukhus Gävle sjukhus Södra Älvsborgs sjukhus Länssjukhuset Kalmar Vrinnevisjukhuset Östersunds sjukhus S:t Eriks sjukhus % Vårdkostnad Vårdtillfälle Av de totala kostnaderna för Cirkulationsorganens sjukdomar som uppgick till 2,8 miljarder för länssjukhusen utgjorde Södersjukhusets kostnader 11 procent, drygt 300 miljoner. NU-sjukvårdens (Norra Älvsborgs länssjukhus i Trollhättan och Uddevalla sjukhus) kostnader motsvarade 9 procent, nästan 300 miljoner och Skaraborgs sjukhus nästan 9 procent, drygt 200 miljoner. S:t Eriks sjukhus som är ett ögonsjukhus har registrerat en kostnad om nästan kronor för Cirkulationsorganens sjukdomar. Av alla vårdtillfällen inom Cirkulationsorganens sjukdomar på länssjukhusen hade Danderyds sjukhus störst andel, drygt 10 procent, motsvarande vårdtillfällen. Södersjukhuset hade också 10 procent, vilket var vårdtillfällen. 33(68)
35 Kostnader per DRG inom cirkulationsorganens sjukdomar Diagram 23. Kostnader per DRG inom cirkulationsorganens sjukdomar för länssjukhusen Hjärtsvikt & chock PCI vid infarkt Arytmi & överlednstörn PCI ej infarkt Bröstsmärtor u angina pectoris Insätt/byte av pacemaker/ilr Övriga kärlop Cirksjd m hjärtkat m komp diag Synkope & kollaps Större kardiovask op Sjd perifera kärl Hjärtinf m kard kompl Hjärtinf u kard kompl Amputation cirksjd ej arm/tå Insättning/byte av defibrill Akut & subakut endokardit Cirksjd m hjärtkat u komp diag Andra cirkulationssjd Angina pectoris Klaffsjd/kongen hjärtsjd >17 Hypertoni Aterosklerotisk hjärtsjd Hjärtstillestånd oförklarat Andra op vid cirkulationssjd Tromboflebit djup ven Perkutan ablatio för hjärtarytmi Andra kardiotorakala op Klaffsjd/kongen hjärtsjd <18 Hjärtinfarkt död inom 3 d Amputation cirksjd arm/tå Uttag av pacemaker/defibrill Invasiv åtg perifer veninsuff Annan perkutan kardiovask åtgärd Op hjärtklaff Koronar bypass Koronar bypass med hjärtkatet Miljoner kronor Den största kostnaden fanns för DRG Hjärtsvikt och chock med 441 miljoner, följt av PCI vid infarkt ( ballongvidgning ) med 287 miljoner. Därefter kom kostnaderna för Arytmi och överledningsstörningar med 267 miljoner och PCI, ej infarkt med 157 miljoner. 34(68)
36 Kostnadernas fördelning på kvinnor och män per DRG Diagram 24. Kostnad per DRG inom cirkulationsorganens sjukdomar på länssjukhusen uppdelat på kvinnor och män, i procent. Op hjärtklaff Koronar bypass med hjärtkatet Koronar bypass Större kardiovask op Andra kardiotorakala op Annan perkutan kardiovask åtgärd Perkutan ablatio för hjärtarytmi PCI vid infarkt PCI ej infarkt Amputation cirksjd ej arm/tå Amputation cirksjd arm/tå Insättning/byte av defibrill Insätt/byte av pacemaker/ilr Uttag av pacemaker/defibrill Invasiv åtg perifer veninsuff Övriga kärlop Andra op vid cirkulationssjd Hjärtinf m kard kompl Hjärtinf u kard kompl Hjärtinfarkt död inom 3 d Cirksjd m hjärtkat m komp diag Cirksjd m hjärtkat u komp diag Akut & subakut endokardit Hjärtsvikt & chock Hjärtstillestånd oförklarat Tromboflebit djup ven Sjd perifera kärl Aterosklerotisk hjärtsjd Hypertoni Klaffsjd/kongen hjärtsjd >17 Klaffsjd/kongen hjärtsjd <18 Arytmi & överlednstörn Angina pectoris Synkope & kollaps Bröstsmärtor u angina pectoris Andra cirkulationssjd % Andel män Andel kvinnor Männens kostnader utgjorde 60 procent av de totala kostnaderna på länssjukhusen om 2,8 miljarder för Cirkulationsorganens sjukdomar. 35(68)
37 Vårdtillfällenas fördelning på kvinnor och män per DRG Diagram 25. Vårdtillfällen per DRG inom cirkulationsorganens sjukdomar på länssjukhusen uppdelat på kvinnor och män, i procent. Op hjärtklaff Koronar bypass med hjärtkatet Koronar bypass Större kardiovask op Andra kardiotorakala op Annan perkutan kardiovask åtgärd Perkutan ablatio för hjärtarytmi PCI vid infarkt PCI ej infarkt Amputation cirksjd ej arm/tå Amputation cirksjd arm/tå Insättning/byte av defibrill Insätt/byte av pacemaker/ilr Uttag av pacemaker/defibrill Invasiv åtg perifer veninsuff Övriga kärlop Andra op vid cirkulationssjd Hjärtinf m kard kompl Hjärtinf u kard kompl Hjärtinfarkt död inom 3 d Cirksjd m hjärtkat m komp diag Cirksjd m hjärtkat u komp diag Akut & subakut endokardit Hjärtsvikt & chock Hjärtstillestånd oförklarat Tromboflebit djup ven Sjd perifera kärl Aterosklerotisk hjärtsjd Hypertoni Klaffsjd/kongen hjärtsjd >17 Klaffsjd/kongen hjärtsjd <18 Arytmi & överlednstörn Angina pectoris Synkope & kollaps Bröstsmärtor u angina pectoris Andra cirkulationssjd % Andel män Andel kvinnor Männens andel av de vårdtillfällena uppgick till 56 procent. 36(68)
38 Kostnader för hjärtsvikt och chock per sjukhus Diagram 26. Kostnad för hjärtsvikt och chock, E47, på länssjukhusen Skaraborgs sjukhus NU-sjukvården Västmanlands sjukhus S:t Görans sjukhus Dalarnas sjukhus Danderyds sjukhus Hallands sjukhus Södersjukhuset Södra Älvsborgs sjukhus Sundsvalls sjukhus Gävle sjukhus Vrinnevisjukhuset Östersunds sjukhus Länssjukhuset Kalmar Sunderbyns sjukhus Kostnaderna för Hjärtsvikt och chock uppgick till 441 miljoner kronor. På Skaraborgs sjukhus uppgick kostnaderna till 48 miljoner, varav männens kostnader var 27 miljoner. För NU-sjukvården uppgick kostnaderna till 47 miljoner, männens kostnader 24 miljoner. Lägst kostnad för Hjärtsvikt och chock hade Sunderby sjukhus med 13 miljoner, männens kostnader uppgick till 6 miljoner. Kostnader per DRG/poäng för hjärtsvikt och chock per sjukhus Diagram 27. Kostnad per DRG/poäng för hjärtsvikt, E47, och chock på länssjukhusen Östersunds sjukhus Skaraborgs sjukhus NU-sjukvården Sunderbyns sjukhus Södra Älvsborgs sjukhus Västmanlands sjukhus Sundsvalls sjukhus S:t Görans sjukhus Gävle sjukhus Danderyds sjukhus Vrinnevisjukhuset Hallands sjukhus Dalarnas sjukhus Länssjukhuset Kalmar Södersjukhuset Den genomsnittliga kostnaden per DRG-poäng för länssjukhusen var kronor. Högst kostnader per DRG-poäng för Hjärtsvikt och chock hade Östersunds sjukhus med kronor, lägst kostnad hade Södersjukhuset med kronor per DRG-poäng. 37(68)
PPM-Trycksår 2015. Slutenvård, Våren 2015
PPM-Trycksår 2015 Slutenvård, Våren 2015 Bakgrundsdata, slutenvård Landsting Antal patienter Kvinna Man Antal riskpatienter Blekinge 293 127 166 51 Dalarna 477 253 224 103 Gotland 109 54 55 19 Gävleborg
Läs merWEBBTABELLER. Webbtabell 1. Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus. Webbtabell 2
WEBBTABELLER Webbtabell 1 Webbtabell 2 Webbtabell 3 Webbtabell 4 Webbtabell 5 Webbtabell 6 Webbtabell 7 Webbtabell 8 Webbtabell 9 Webbtabell 10 Webbtabell 11 Webbtabell 12 Webbtabell 13 Webbtabell 14 Medelålder
Läs merANDEL KOMPLICERAT DRG 2005-2013 SOMATISK AKUTSJUKHUS. SLUTEN VÅRD STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING
ANDEL KOMPLICERAT DRG 2005-2013 SOMATISK AKUTSJUKHUS. SLUTEN VÅRD STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Hector Reyes HSF-Vårdinformatik 2014-05-13 Skillnader i andel komplicerade DRG från början Upphovet till olikheterna
Läs merArbetsmarknadsläget i Hallands län januari månad 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län januari månad 2016 oförändrad arbetslöshet sedan ett år tillbaka Arbetslösheten har varit oförändrad
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av februari 2014
2014-03-10 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av februari 2014 Under februari månad fortsatte arbetslösheten i Stockolms län att minska. Nyinskrivna och varsel minskade
Läs merArbetsmarknadsläget i Hallands län i augusti månad 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län augusti 2016: 9 511 (6,2%) 5 194 män (6,6%) 4 317 kvinnor (5,8%) 1 678 unga 18-24 år (9,3%)
Läs merArbetsmarknadsläget i Uppsala län februari månad 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län februari månad 2015 Fått arbete Av samtliga inskrivna vid länets arbetsförmedlingar påbörjade
Läs merVad händer med utvecklingen av befolkningen i Norrbottens län?
Vad händer med utvecklingen av befolkningen i Norrbottens län? Göran Wikner Juni 2009 Konsekvenser av befolkningsutvecklingen i länets kommuner under de närmaste fem och tio åren Vad händer med utvecklingen
Läs merVad händer med utvecklingen av befolkningen i Jämtlands län?
Vad händer med utvecklingen av befolkningen i Jämtlands län? Göran Wikner Juni 2009 Konsekvenser av befolkningsutvecklingen i länets kommuner under de närmaste fem och tio åren Vad händer med utvecklingen
Läs merArbetsmaterial enbart för diskussion. Framtidens hälso- och sjukvård i Stockholms län
Arbetsmaterial enbart för diskussion Framtidens hälso- och sjukvård i Stockholms län 3 november 2014 Sidan 2 Arbetsmaterial Framtidsplan för enbart hälso- och för diskussion sjukvården Stockholms län växer
Läs merVad händer med utvecklingen av befolkningen i Dalarnas län?
Vad händer med utvecklingen av befolkningen i Dalarnas län? Göran Wikner Juni 2009 Konsekvenser av befolkningsutvecklingen i länets kommuner under de närmaste fem och tio åren Vad händer med utvecklingen
Läs merVad händer med utvecklingen av befolkningen i Västernorrlands län?
Vad händer med utvecklingen av befolkningen i Västernorrlands län? Göran Wikner Juni 2009 Konsekvenser av befolkningsutvecklingen i länets kommuner under de närmaste fem och tio åren Vad händer med utvecklingen
Läs merArbetsmarknadsläget i Uppsala län oktober månad 2014
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län oktober månad 2014 Fått arbete Av samtliga inskrivna vid länets arbetsförmedlingar påbörjade
Läs merArbetsmarknadsläget i Uppsala län november månad 2014
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län november månad 2014 Fått arbete Av samtliga inskrivna vid länets arbetsförmedlingar påbörjade
Läs merArbetsmarknadsläget i Dalarnas län i maj 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i maj 2015 Fått arbete I maj fick 1 580 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. I maj för ett
Läs merÖppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009. Jämförelser mellan landsting
Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009 Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av augusti 2013
2013-09-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av augusti 2013 Under augusti månad fortsatte antalet inskrivna arbetslösa i Stockholms län att öka något, både som antal och
Läs merTabell 1 Nybeviljade sjukersättningar/aktivitetsersättningar 2004 Kvinnor och män
Statistikinformation 2005:6 Bilaga Tabell 1 Nybeviljade sjukersättningar/aktivitetsersättningar 2004 Kvinnor och män Diagnosgrupp Ålder vid inrapporteringen 16-19 20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54
Läs merArbetsmarknadsläget i Västernorrlands län september månad 2014
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Agneta Tjernström Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Västernorrlands län september månad 2014 Fått arbete I september påbörjade 1 391 arbetssökande någon form
Läs merKvalitetsregistret för svår sepsis/septisk chock Årsrapport för 2013
Kvalitetsregistret för svår sepsis/septisk chock Årsrapport för 2013 Inledning Patienter med svår sepsis eller septisk chock är relativt vanliga på våra sjukhus och framförallt på våra intensivvårdsavdelningar.
Läs merArbetsmarknadsläget i Stockholms län februari månad 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Erik Huldt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län februari månad 2015 Trenden med en sjunkande arbetslöshet i Stockholms län höll i sig under februari
Läs merTertialrapport 1 om enskilda klagomål och lex Sarah inom socialtjänsten 2016
Tertialrapport 1 om enskilda klagomål och lex Sarah inom socialtjänsten 2016 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,
Läs merAntalet äldre - idag och imorgon
Bilaga 1 till Beslutsunderlag - hemsjukvårdsreformen PM. Antalet äldre - idag och imorgon Mikael Sonesson Statistik och Analys Regionförbundet Östsam Mailadress: mikael.sonesson@ostsam.se Tel: 13-262741
Läs merkvinnor (5,7 %) män (6,5 %) I april månad månaden. i april 2014. ling.
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad 9 maj 2014 Peter Nofors, Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län april 2014 9 295 (6,1 %) 4 220 5 075 2 022 kvinnor (5,7 %) män (6,5
Läs merFyra år med kapitalflytt
Fyra år med kapitalflytt En rapport från tjänstepensionsföretaget Collectum som visar resultatet av fyra år med kapitalflytt till upphandlade försäkringsbolag inom tjänstepensionen ITP. Rapporten avser
Läs merMer än varannan sambo riskerar ekonomisk smäll. Undersökning från Länsförsäkringar hösten 2009
Mer än varannan sambo riskerar ekonomisk smäll Undersökning från Länsförsäkringar hösten 2009 1 Sammanfattning 35 procent av de som är sambor har pratat igenom hur de vill att ekonomin ska bli om de skulle
Läs merAntibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Årsrapport 2015 Öppenvård och sjukhus
Antibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Årsrapport 215 Öppenvård och sjukhus 4 35 Uthämtade antibiotikarecept* per 1 invånare och län 213 215 Källa: Concise, e Hälsomyndigheten Linjen indikerar det
Läs merRiv 65-årsgränsen och rädda liv
och rädda liv Susanne Rolfner Suvanto Omvårdnadsinstitutet i Sverige AB Ni har hört det förut! Äldres psykiska hälsa och ohälsa är ett eftersatt område När jag trodde att vi tagit ett sjumilasteg så. Jag
Läs merArbetsmarknadsläget januari 2014
INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Arbetsmarknadsläget januari 2014 47 000 fick arbete Av samtliga inskrivna på Arbetsförmedlingen påbörjade 47 000 personer någon form av arbete under januari. Det är drygt
Läs merBeskrivning av KPPdatabasen
Beskrivning av KPPdatabasen 2014 Beskrivning av KPP-databasen 2014 1 Beskrivning av KPP-databasen 2014 2 Förord Kostnad per patient (KPP) är en metod för att beräkna sjukvårdsproducentens kostnad för varje
Läs merUppdrag att utbetala medel för den s.k. kömiljarden utifrån uppnådda resultat under 2014
Regeringsbeslut III:6 2015-03-05 S2013/8788/FS Socialdepartementet Kammarkollegiet Box 2218 103 15 Stockholm Uppdrag att utbetala medel för den s.k. kömiljarden utifrån uppnådda resultat under 2014 1 bilaga
Läs merArbetsmarknadsläget i Kronobergs län juli 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län juli 2016 Fler övergångar till arbete i juli 2016 jämfört med juli 2015 Under juli påbörjade 498
Läs merVårdgaranti. i Västra Götalandsregionen. En guide för dig som arbetar i hälso- och sjukvården
Vårdgaranti 7 0 0 i Västra Götalandsregionen En guide för dig som arbetar i hälso- och sjukvården Som vårdgivare ska du se till att patienten erbjuds vård inom vårdgarantins tidsgränser. Det är ditt ansvar.
Läs merEnkät om heltid i kommuner och landsting 2015
Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015 Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015 1 Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015 2 Innehåll Heltidsarbetet ökar... 5 Varför ska fler jobba heltid?...
Läs merUngdomsindikator: Avgångna ledamöter
Solna 2010-01-26 Ungdomsindikator: Avgångna ledamöter Uppdrag Valmyndigheten skall årligen redovisa antalet avgångna ledamöter i riksdag, kommun- och landstingsfullmäktige samt särskilt kommentera hur
Läs merArbetsförmedlingens verksamhetsstatistik januari 2015
FAKTAUNDERLAG Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik januari 2015 Antalet inskrivna arbetslösa minskade under månaden Arbetsmarknaden fortsätter att förbättras, om än i ett svagare tempo än tidigare.
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av januari 2014
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Karlstad 11 februari 2014 Ann Mannerstedt Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Värmlands län januari 2014 13 042 (10,0 %) 5 586 kvinnor (8,9 %) 7 456 män
Läs merHälsobarometern. Första kvartalet 2007. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker
Hälsobarometern Första kvartalet 2007 Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker Utgiven av Alecta maj 2007. (8) Innehåll 3 Om Hälsobarometern 4 Tema: Föräldrar
Läs merKvalitetsregister ECT
Kvalitetsregister ECT Kvalitetsregisterkonferens Skånsk kvalitetskraft Kristianstad 2016-05-11 Martin Hultén Chefläkare Psykiatri Skåne Elektrokonvulsiv behandling (ECT) Används vid svåra psykiska sjukdomar,
Läs merOffer för vålds- och egendomsbrott 1978-2002
Kapitel 4: Brottsförebyggande åtgärder och försäkringsskydd 1 Offer för vålds- och egendomsbrott 1978-2002 Utdrag från rapport nr 104 i serien Levnadsförhållanden (SCB, 2004) Tabellunderlag till kapitel
Läs merUppföljning Tillväxtstrategi Halland
Uppföljning Tillväxtstrategi Halland Del 1. Grundfakta Halland En rapport från Regionkontoret 2015 Inledning Region Halland har ansvar för att leda det regionala utvecklingsarbetet. För att säkerställa
Läs merEn jämförelse länen emellan visar signifikanta skillnader för följande län och drömmar:
PRESSINFORMATION Bilaga 2 Visby, 23 november 2011 Drömbarometern 2011 Svenska folkets drömmar län för län Drömbarometern kartlägger inte bara svenska folkets livsdrömmar nationellt. Undersökningen bygger
Läs merAnne Denhov & Guy Karlsson. Tvång i öppenvård Patienter, permissioner och en ny lagstiftning
Anne Denhov & Guy Karlsson Tvång i öppenvård Patienter, permissioner och en ny lagstiftning FoU-enheten Psykiatri Södra Stockholm 2008 2008 FoU-enheten Psykiatri Södra Stockholm Stockholms Läns Sjukvårdsområde
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Västmanlands län i slutet av september månad 2013
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Stockholm 11 oktober 2013 Marcus Löwing Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Västmanlands län september 2013 12 937 (10,3 %) 6 305 kvinnor (10,6 %) 6 632 män
Läs merRapport från Soliditet. Allt fler villaägare fast hos kronofogden September 2009
Rapport från Soliditet Allt fler villaägare fast hos kronofogden September 2009 Rapport från Soliditet: Svenskarnas skulder hos Kronofogden september 2009 Studien i sammandrag 363 515 svenskar över 16
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av januari månad 2012
Kalmar, 14 februari 2012 Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av januari månad 2012 Ökning av antalet anmälda ferieplatser i januari månad I januari 2012 uppgick antalet nyanmälda
Läs merStratsys för landsting och regioner
Stratsys för landsting och regioner Agenda Kort presentationsrunda Förväntningar Vårdval (LOV) I och med Lagen om valfrihet ställs allt högre krav på landstingen och kommuner att göra informationen transparent
Läs merFöretagsamheten 2014 Örebro län
Företagsamheten 2014 Örebro län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Örebro län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Örebro län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...
Läs merStudieomdöme, behörighet och avbrott. i folkhögskolan 2008-2009
Studieomdöme, behörighet och avbrott i folkhögskolan 2008-2009 Folkhögskolorna utfärdar grundläggande behörighet för högskolestudier efter bedömning av dels antalet studieår, dels kunskaper i kärnämnen.
Läs merDärför måste storstadsregionerna fortsätta att växa!
Därför måste storstadsregionerna fortsätta att växa! Befolkningsutvecklingen i Stockholms län och riket år 1800 2010, index: 1800=100 1400 Stockholms andel av rikets befolkning: 1880: 7 % 2010: 22 % 1200
Läs merÅrsrapport Köpt vård 2015. Version: 1.0. Beslutsinstans: Regionstyrelsen
Årsrapport Köpt vård 2015 Version: 1.0 Beslutsinstans: Regionstyrelsen INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 UTVECKLING AV KÖPT VÅRD TOTALT... 3 1.1 Primärvård utanför Jämtland Härjedalen... 3 1.2 Länssjukhusvård utanför
Läs merMats Fernström CPK/EpC/SoS. VAD ÄR DRG? Fördjupning
MDC Major Diagnostic Category 1 Sjukdomar i nervsystemet 2 Sjukdomar i öga och närliggande organ 3 Sjukdomar i öra, näsa, mun och hals 4 Andningsorganens sjukdomar 5 Cirkulationsorganens sjukdomar 6 Matsmältningsorganens
Läs merAndelen kvinnor av de företagsamma i Dalarna uppgår till 27,4 procent. Det är lite lägre än riksgenomsnittet (28,5 procent).
Företagsamhetsmätning - Dalarnas län Johan Kreicbergs Hösten 2009 Dalarnas län Företagsamhetsmätning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras två gånger per år. Syftet är att studera om antalet
Läs merArbetsmarknadsläget i Stockholms län mars 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län mars 2016 Den starka konjunkturen fortsätter att gynna många på Stockholms läns arbetsmarknad.
Läs mermest? Hälsan i befolkningen olika utvecklingsscenarier Gotland
Förebygga eller bota vad kostar mest? Hälsan i befolkningen olika utvecklingsscenarier Gotland 1 Trender och problem Trots att folkhälsan generellt sett fortsätter att utvecklas positivt och vi lever allt
Läs merKvartalsstatistik från SMI kvartal 4, 2010
Kvartalsstatistik från SMI kvartal 4, 2010 Bilder 2-10 redovisar statistik för antibiotika förskrivet på recept: 2. Antibiotika (J01 exkl. metenamin), per månad, DDD/1000 invånare och dag, samt glidande
Läs merBokslutsprognos 2011 Landstingsservice
sprognos Landstingsservice 2 (3) Preliminärt bokslut Nämnd/förvaltning: Landstingsservice Rapportdatum till Landstingets kansli 2012-01-18 Prognosen baseras på utfall t.o.m. december månad Ekonomi Resultaträkning
Läs merKoncernkontoret Avdelningen för regional utveckling. Konjunktur och arbetsmarknadsrapport
Avdelningen för regional utveckling Christian Lindell Analytiker 040-675 34 12, 0768-87 04 31 christian.lindell@skane.se RAPPORT Datum 2016-04-15 1 (11) Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Utveckling
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län i slutet av mars månad 2013
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Växjö 11 april 2012 Ronnie Kihlman Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Kronobergs län mars 2012 8 896 (9,4 %) 3 854 kvinnor (8,8 %) 5 042 män (10,0 %)
Läs merKan du inte komma till tandläkaren så kommer vi till dig.
Kan du inte komma till tandläkaren så kommer vi till dig. Våra äldres tänder är fantastiska! Svensk tandvård är fantastisk i sitt arbete med förebyggande åtgärder, vilket har lett till att andelen äldre
Läs merTandhälsan Barn och Ungdomar i Gävleborgs län 2010
1 Tandhälsan Barn och Ungdomar i Gävleborgs län 2010 Samtliga barn och ungdomar i åldrarna 3-19 år har en ansvarig tandläkare som kontinuerligt rapporterar tandhälsodata in i landstingets tandvårdssystem.
Läs merSvenskt kvalitetsregister för gallstens kirurgi MÖTESANTECKNINGAR FRÅN KOORDINATORMÖTE
Svenskt kvalitetsregister för gallstens kirurgi MÖTESANTECKNINGAR FRÅN KOORDINATORMÖTE Tid: 26 Mars 2009. 10:00-15:00 Var: Hotel Arlandia, Arlanda Stockholm 1. Antalet deltagande sjukhus i växer. Vi är
Läs merTotalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län februari 2013 13 590 (7,9%)
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke, Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län februari 2013 13 590 (7,9%) 6 120 kvinnor (7,6%) 7 470 män (8,1%) 3 900 unga 18-24 år
Läs merKonjunkturen i Östra Mellansverige i regionalt perspektiv
Konjunkturen i Östra i regionalt perspektiv Privata näringslivet, fjärde kvartalet 212-2 -4-6 -8-1 -12-14 -16-18 -2 Stockholm Östra Småland med öarna Hela landet Sydsverige Västsverige Norra Mellersta
Läs merMaj-juni 2012. Medborgarpanel 3. - vårdval plus
Maj-juni 2012 Medborgarpanel 3 - vårdval plus Medborgarpanel 3 maj-juni 2012 Vårdval plus Varför en medborgarpanel om detta område? Syftet med denna medborgarpanel är att inhämta synpunkter från kronobergarna
Läs merUtvärdering av DRG i Stockholm - Dämpning av förändringar i casemix över tid genom trimning av extremt höga och låga kostnader
Utvärdering av DRG i Stockholm - Dämpning av förändringar i casemix över tid genom trimning av extremt höga och låga kostnader - Hector Reyes & Michael Högberg Studera din by, då ska du lära dig om världen
Läs merResultat från nationella prov i årskurs 3, vårterminen 2014
Enheten för utbildningsstatistik 2014-10-21 1 (8) Resultat från nationella prov i årskurs 3, vårterminen 2014 Syftet med de nationella proven är i huvudsak att dels stödja en likvärdig och rättvis bedömning
Läs merArbetsmarknadsläget i Uppsala län oktober månad 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jim Enström Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län oktober månad 2015 Fått arbete Av samtliga inskrivna vid länets arbetsförmedlingar påbörjade 1 100
Läs merBehov av ljusbehandling för psoriasispatienter inom HSN 4-området
29-11-16 Behov av ljusbehandling för psoriasispatienter inom 4-området Bakgrund Hälso- och sjukvårdsnämnderna är befolkningsföreträdare och måste inför varje analys av framtida resursbehov låta utvecklingen
Läs merFASTIGHETSFAKTA. Kvartalsrapport
FASTIGHETSFAKTA Lantmäteriet ger regelbundet ut sammanställningar med fakta och grafik om hur ägandet och användandet av Sverige ser ut och har förändrats över tid. Kvartalsrapport O1:2015 SVERIGES SMÅHUS:
Läs merFöretagsamheten 2014 Västerbottens län
Företagsamheten 2014 Västerbottens län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västerbottens län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västerbottens län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av mars 2012
2012-04-16 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av mars 2012 Arbetsmarknadens läge Antalet nyanmälda platser är fortsatt högt i Stockholms län. Totalt anmäldes under mars månad
Läs merVerksamhetsrapport 2010:01
Analys av försörjningsstödets utveckling Jämförelse helår 28 och 29 samt tredje och fjärde kvartal 29 Verksamhetsrapport 21:1 VERKSAMHETSRAPPORT Kostnaden för försörjningsstöd ökar med 32 % mellan 28 och
Läs merEn tredjedel av medborgarna i norra Sverige vill ha nya regioner men många är skeptiska
En tredjedel av medborgarna i norra Sverige vill ha nya regioner men många är skeptiska Ungefär en tredjedel av de som bor i de fyra nordligaste länen (34 procent) vill ha någon form av nya regioner (figur
Läs merTotalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län oktober 2012 12 560 (7,4%)
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län oktober 2012 12 560 (7,4%) 5 940 kvinnor (7,4 %) 6 620 män (7,4 %) 3 710 unga 18-24 år
Läs merSöktryck i folkhögskolan. Höstterminen 2009
Söktryck i folkhögskolan Höstterminen 2009 Innehåll Sökande höstterminen 2009 3 Exempel på inriktningar som ökat/minskat 3 Deltagargrupper 4 Verksamhet med deltagare med funktionsnedsättning, invandrade
Läs merFår nyanlända samma chans i den svenska skolan?
Får nyanlända samma chans i den svenska skolan? Sammanställning oktober 2015 De nyanlända eleverna (varit här högst fyra år) klarar den svenska skolan sämre än andra elever. Ett tydligt tecken är att för
Läs merErfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare
Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare I boken får vi följa hur barn tillsammans med sina lärare gör spännande matematikupptäckter - i rutinsituationer - i leken
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, april 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ronnie Kihlman Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, april 2016 Allt fler personer går till arbete Antalet personer som gått
Läs merImplementering av Riksavtalet 2015
Implementering av Riksavtalet 2015 Region Skånes förberedelser Ta fram informationsunderlag Ser över avtalstexter Ser över rutiner t ex för listning, medicinsk service Informera om förändringar av Riksavtalet
Läs merInfluensarapport för vecka 9, 2014
rapport för 9, 2014 Denna rapport publicerades den 6 mars 2014 och redovisar influensaläget 9 (24/2 2/3). Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Vad visar övervakningssystemen?... 2 Lägesbeskrivning...
Läs merSchizofreniföreningen i Skåne
Schizofreniföreningen i Skåne PM rörande behov av personligt stöd till personer med långvarig och allvarligt psykisk sjukdom/ funktionsnedsättning genom personliga ombud i Skåne. Antal invånare i Skåne
Läs mer11 september. Andreas Mångs, Analysavdelningen. 612 fler än för 24. samma period ökat med 18,4. Arbetsförmedlingen
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET 11 september 2013 Andreas Mångs, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, augusti 2013 12 624 (7,3 %) 5 948 kvinnor (7,4
Läs merNationella prov i årskurs 3 våren 2013
Utbildningsstatistik 1 (8) Nationella prov i årskurs 3 våren 2013 Syftet med de nationella proven är i huvudsak att dels stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygsättning i de årskurser där betyg
Läs merRDK-s fortbildningsdagar 26-28 mars 2009 i Örebro. Leif Sundberg
Basal grundkurs i DRG och KPP RDK-s fortbildningsdagar 26-28 mars 2009 i Örebro Stig Hagström Leif Sundberg Vem är Leif Sundberg? Ekonom, Handelshögskolan, GU Controller, Affärsutveckling, Ledningsstaben
Läs merRegionala priser och ersättningar för Västra sjukvårdsregionen
TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum 2016-03-09 Regionkontoret Cathrin Nordander Tovstedt e-mail cathrin.nordander-tovstedt@regionhalland.se Diarienummer Regionstyrelsen Regionala priser och ersättningar för Västra
Läs merNationell utvärdering 2011 Strokevård
Nationell utvärdering 2011 Strokevård Landstingens insatser Bilaga 5: Riskfaktorer, sjuklighet, dödlighet, vårdkonsumtion och kostnader Citera gärna Socialstyrelsens rapporter och uppge källan. Bilder,
Läs merNyckeltal. Medborgarförvaltningen
Nyckeltal Medborgarförvaltningen Sammanfattning MBF Kvalitet Resurser Slutsats Socialsekreterare >2 år i yrket Barn som ingår i familjer med ekonomiskt bistånd, andel (ökar) Långvarigt ekonomiskt bistånd
Läs merPPM-VRI Punktprevalensmätning av vårdrelaterade infektioner. Redovisning av resultat HT11
PPM-VRI Punktprevalensmätning av vårdrelaterade infektioner Redovisning av resultat HT11 PPM-VRI inom psykiatrisk och somatisk slutenvård VT 08 HT 08 VT 09 HT 09 VT 10 HT 10 VT 11 HT 11 Landsting / regioner
Läs merAnalysgruppen. Redovisning inför budgetberedningens arbete. Analysgruppen 2015-04-08
Analysgruppen Redovisning inför budgetberedningens arbete Analysgruppen 2015-04-08 Deltagare i Analysgruppen Ekonomi Monica Karlsson KLK Peter Karlsson BUN OMS, föräldrarledig Kvalitet-/utveckling KLK,
Läs merFöretagsamhetsmätning Kronobergs län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010
Företagsamhetsmätning Kronobergs län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Kronobergs län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet
Läs merInformation om arbetsmarknadsläget för kvinnor år 2011
INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Information om arbetsmarknadsläget för kvinnor år 2011 Stark återhämtning på arbetsmarknaden gynnade kvinnor Sysselsättningen ökade både för män och för kvinnor under
Läs merEffektivare vård. DM strategidagen 160119 Göran Stiernstedt
Effektivare vård DM strategidagen 160119 Göran Stiernstedt Effektiv vård (SOU 2016:2) Göran Stiernstedt Anna Ingmanson Daniel Zetterberg Uppdraget enligt dir 2013:104 Mot bakgrund av analysen ge förslag
Läs merPunktprevalensmätning vårdrelaterade infektioner Presseminarium
Punktprevalensmätning vårdrelaterade infektioner Presseminarium 2009-06-12 Svensk sjukvård i världsklass med medicinska resultat Hur ofta inträffar vårdskador? Sverige 8,6% Australien 10,6 16,6% Storbritannien
Läs merKvartalsstatistik från Strama. kvartal 3, 2008
Kvartalsstatistik från Strama Antibiotika som förskrivs på recept: kvartal 3, 2008 Antibiotika (J01 exkl. metenamin), per månad, DDD/1000 invånare och dag, inkl. glidande medelvärde för 12 månader. Antibiotika
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, oktober 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, oktober 2015 Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län fortsatte att förbättras
Läs merVad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015. Resultat för Lund Hemtjänst
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015 Resultat för Lund Hemtjänst Resultaten för er kommun Det här är en sammanställning av resultaten för er kommun från undersökningen Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?
Läs merArbetsmarknadsläget i Kalmar län mars 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län mars 2016 Färre övergångar till arbete I mars 2016 påbörjade 1 062 personer av samtliga som var inskrivna
Läs merVar vårdas patienten? En analys av patientströmmar mellan landstingen
Var vårdas patienten? En analys av patientströmmar mellan landstingen Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är Statistik. Det innebär att rapporten innehåller sifferuppgifter
Läs merNationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 5 Landstingsprofiler
Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård Bilaga 5 Landstingsprofiler Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får
Läs mer