Att sprida stoffet för alla vindar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att sprida stoffet för alla vindar"

Transkript

1 26

2 mats rohdin Att sprida stoffet för alla vindar Astrid Lindgren, filmen och mediernas mångfald F ilmtidskriften Chaplin innehöll 1974 en längre intervju med Astrid Lindgren, där hon bland annat berättade om sina enorma filmupplevelser i barn- och ungdomen på biograferna Star och National i hemstaden Vimmerby. 1 När hon flyttade till Stockholm 1926 gick hon enligt egen utsago på bio så mycket som hon hade råd med. Mot den bakgrunden är det därför föga förvånande när hon plötsligt i intervjun utbrister att filmintresserad har jag alltid varit. 2 När Lindgren själv framhåller sitt intresse för film sker det inte sällan i allmänna ordalag, till exempel att hon är förtjust i farser och gangsterfilm. Intervjun i Chaplin är en av få gånger som Lindgren namnger specifika filmer, till exempel stumfilmsklassiker som Terje Vigen (Victor Sjöström, 1917), De tre musketörerna (The Three Musketeers, Fred Niblo, 1920) och Gösta Berlings saga (Mauritz Stiller, 1924). Men även samtida filmer förs på tal vid detta tillfälle, bland annat anser hon att Nattportieren (Il portiere di notte, Liliana Cavani, 1974) var avskyvärd medan Clockwork Orange (A Clockwork Orange, Stanley Kubrick, 1971) avfärdas som hemsk. På frågan om hon sett någon bra film på sista tiden, kommer svaret direkt: Ja, Fellinis Amarcord [Federico Fellini, 1973] om hans barndom. Den var bra. 3 Lindgrens upplysning att hon alltid har varit filmintresserad borde ju rimligtvis ha fått forskningen att titta närmare på filmens betydelse för Affisch Pippi Långstrump (1949). Foto: Svenska Filminstitutet. Se även variantaffischen s. 36. hennes författarskap, men så har inte varit fallet. Inte ens det faktum att två så framstående Lindgrenforskare som Ulla Lindquist och Vivi Edström har påtalat denna outforskade sida av Lindgrens konstnärskap har stimulerat till forskning på detta tema. Lundquist skriver till exempel i sin doktorsavhandling om Pippi Långstrump från 1979 att alla tre Pippi-böckerna innehåller komik som för tankarna till gamla filmfarser och att [s]ådana inslag finns det i mängd. I en åtföljande not slår hon dessutom fast att det filmiska draget i många av Astrid Lindgrens böcker är inte slumpartat: alltifrån ungdomen ha författarinnan odlat ett starkt intresse för film, inte minst filmfars. 4 Vivi Edström å sin sida har konstaterat att en hänvisning som ofta förekommer i Lindgrens böcker är att det är precis som på bio. 5 Angående Vi på Saltkråkan skriver hon att boken med sin pajkomik och sina roliga scener där vuxna gör bort sig, refererar emellanåt till film, något som inte är ovanligt hos denna författare. 6 Beträffande Pippi-böckerna anser Edström att det som gör dem roliga är Pippis sätt att vrida scenerna i filmfarsens eller den absurda teaterns riktning. 7 Dessutom hävdar hon i en not att det är påtagligt att Lindgren i sina böcker arbetar med filmiska medel. Bland annat nämns hur komiken i en film som Anderssonskans Kalle (Sigurd Wallén, 1934) pekar fram mot Pippi Långstrump. 8 I ett annat sammanhang poängterar Edström filminfluenserna än mer: Filmen har betytt mer för hennes skrivande än som ännu är utrett. Pippi Långstrump- och Emil-böckerna bygger en hel 27

3 del på slapstick, pajkastning och annat roligt som påminner om scener i komiska filmer, men filmiska kvalitéer har också en bok som Bröderna Lejonhjärta. 9 Allt för ofta tycks emellertid forskarna och andra Lindgrenintresserade författare låsta vid premissen att bara för att Astrid Lindgren är författare och sysslar med språket, med orden, måste influenserna i hennes författarskap vara textuella till sin natur. 10 När till exempel filmiska influenser nämns sker det inte sällan en passant, till exempel i notform. Ett av få undantag utgör Martin Kristensons artikel Astrid, Pippi och hela världens lilla fästmö (2007), som bland annat innehåller fakta om biorepertoaren i Vimmerby på och 1920-talet. Likaså uppmärksammas hur skådespelaren Mary Pickfords rollgestalter, inte sällan i huvudroller som föräldralöst barn, kan ha influerat Lindgrens texter. Exempel som förs fram är Hertiginnan som tvätterska (Suds, Jack Dillon, 1920) och Bakvägen till Lyckan (Through the Back Door, Alfred E. Green, Jack Pickford, 1921), vilka båda innehåller säregna inslag som även återfinns i böckerna om Pippi Långstrump. 11 Intresset från akademiskt och annat håll har även varit svalt vad gäller filmatiseringar och TV-serier som bygger på Astrid Lindgrens konstnärskap. Enstaka undantag återfinns i Margareta Rönnbergs En lek för öga: 28 filmberättelser av Astrid Lindgren (1987) och Malena Janssons avhandling om svensk barnfilm, Bio för barnens bästa? Svensk barnfilm som fostran och fritidsnöje under 60 år (2007), vari ett kapitel ägnas Bullerby-serien. 12 En mer populärt hållen bok som ej bör förglömmas i detta sammanhang är Petter Karlssons och Johan Erséus lustfyllda och anekdotrika skildringar i Från snickerboa till Villa Villekulla: Astrid Lindgrens filmvärld (2004). 13 Ointresset för Astrid Lindgrens konstnärskap bland filmvetare och medieforskare är märkligt med tanke på att Lindgren förmodligen är den mest filmade svenska författaren överhuvudtaget. Det var dessutom framgångsrika filmatiseringar av Lindgrens verk som starkt bidrog till att rädda Svensk Filmindustri (SF) under krisåren på 1960-talet. Likaså kom Lindgren-filmatiseringar att ekonomiskt utgöra ett av grundfundamenten i den svenska filmreformen från Detta var ett stödsystem som Svenska Filminstitutet (SFI) ansvarade för och vars inkomster utgjordes av en viss procentsats på varje försåld biobiljett, pengar som sedan distribuerades tillbaka till den svenska filmindustrins aktörer. Och försålda biobiljetter var verkligen något som kännetecknade Lindgren-filmatiseringarna under dessa år. Till exempel sågs de tre filmerna om Saltkråkan (Tjorven, Båtsman och Moses, 1964; Tjorven och Skrållan, 1965; Tjorven och Mysak, 1966) i mitten på 1960-talet av cirka fyra miljoner biobesökare, medan Pippi Långstrump på de sju haven (1970) och Emil i Lönneberga (1971) under de första åren inpå 1970-talet sågs av uppemot tre miljoner besökare sammanlagt. 14 Denna artikel kommer främst att uppmärksamma Astrid Lindgrens förhållande till film och filmbranschen från början av 1940-talet fram till och med 1956, det vill säga perioden innan Lindgrens samarbete med Olle Hellbom tog sin början med Mästerdetektiven lever farligt (1957). Källmaterialet utgörs till stor del av pressklipp men också av tidigare opublicerade manuskript och brev i Astrid Lindgrens arkiv på Kungliga biblioteket. 15 Inledningsvis behandlas Lindgrens första trevande steg som manusförfattare in spe med filmsynopsen När man är kär från 1943, som dock kom att refuseras av SF. Därefter följer en kortfattad redogörelse för de fem första filmer som bygger på Lindgrens förlagor, producerade mellan 1946 och Framför allt behandlas Per Gunvalls filmatisering Pippi Långstrump från 1949 mer utförligt, dels för att historieskrivningen kring filmen behöver revideras, dels för att filmen uppenbarligen fick avgörande betydelse för Lindgrens framtida förhållningssätt till filmbranschen och till adaptioner och överföringar medier emellan överhuvudtaget. Avslutningsvis uppmärksammas även hur spridningen av Astrid Lindgrens verk inom olika medier och konstarter i hög grad har bidragit till hennes berömmelse och till den genomslagskraft som hennes konstnärskap har åtnjutit hos publiken under decenniernas gång. Därmed ifrågasätts även den ibland alltför ensidiga bilden av Astrid Lindgren som enbart författare av böcker och i stället lyfts bredden fram i det konstnärskap som ryms under namnet Astrid Lindgren. 28

4 När man är kär Lindgrens tidiga försök i filmmanusbranschen Under andra världskriget arbetade Astrid Lindgren på underrättelsetjänstens avdelning för brevcensur, bland annat tillsammans med Per-Martin Hamberg. 16 År 1943 beslutade sig Lindgren och Hamberg för att skicka in ett gemensamt författat filmsynopsis till Sveriges ledande filmproducent Svensk Filmindustri (SF) med titeln När man är kär. 17 Handlingen kretsar kring Stig, en bortskämd tandläkare med egen praktik. Stig lever i sus och dus tack vare sin tant Madeleine som kontinuerligt skänker honom pengar. Plötsligt ställer den rika tanten kravet att Stig måste gifta sig innan han fyller 30 år om utbetalningarna ska fortsätta. Bruden måste dock vara en hygglig och bra flicka som kan ta vara på honom. Som Stigs blivande hustru har manusförfattarna tänkt sig Sickan Carlsson, och de anser dessutom att hon bör jobba som expedit i en mjölkaffär. Stig är inte kär i Sickan till en början. Sickan däremot är kär i Stig. Sickan får snabbt Stig att inse nöjeslivets flyktighet och tomhet. Paret gifter sig. Kort därpå tillkännager dock tant Madeleine att hon själv ämnar gifta sig samt att hon tänker skänka bort alla sina pengar till ett sjukhem. Stig tycks således ha ingått bröllopet förgäves. Sickan får strax därpå reda på omständigheterna bakom giftermålet och lämnar Stig och hemmet, men efter diverse förvecklingar slutar allt lyckligt och de unga tu får varandra. 18 I Lindgren-arkivet på Kungliga biblioteket i Stockholm finns ett brev från Lindgren och Hamberg till löjtnant Nils-Gustaf Holmquist på SF:s manusavdelning daterat 1 mars 1943, vari kommentarer görs till ett omarbetat synopsisförslag. 19 Formuleringarna präglas av Astrid Lindgrens sedvanliga humor och ironier, och i texten funderar brevskrivaren om det inte vore intressant att även få den alltid så korrekta och levnadsglada Sickan att också tappa koncepterna: Nu har vi resonerat som så: När Sickan får upp ögonen för bedrägeriet, måste i varje fall hennes reaktion bli mycket stark. Skulle det då inte vara en ganska lustig vändning, att hon, det lilla kloka och vettiga fruntimret, för ett slag tappar kontrollen över sig själv och kastar sig ut i det nöjesliv, som hon nyss lyckats få Stig att inse tomheten i. Alltså när Stig väl blivit ordentlig och hygglig och börjat förstå arbetets välsignelse, blir i stället Sickan i sin förtvivlan över att ha blivit sviken i sin kärlek, vild och tokig. 20 I brevet återfinns även allusioner på den tidiga stumfilmens farser och dess handgripligheter och fysiska våld, när Lindgren spekulerar över vad publiken tycker om att se: Vidare har vi låtit Marianne [en av de flörtiga kvinnor som uppvaktar Stig] slå en liten knalltung bronsstatyett i huvet på Stig, och det tror jag också är rätt bra, för då händer det ju en verklig dramatisk sak ända in i det sista. Och folk tycker så mycket om att se, hur andra mänskor får hårda saker i huvet. 21 Brevet avslutas med att manusförfattarna framhärdar i sin vilja att ha kvar Sickan som expedit i mjölkbutiken, detta sagt mot bakgrund av att manustvättaren Holmqvist istället velat placera henne som tandsköterska på en tandläkarmottagning. I brevets avslutning framgår att manusförfattarnas tanke har varit att ge svenska folket Sickan i koncentrat med just de egenskaper, som gör hennes charm, en roll, där hon kunde få vara riktigt sund och rejäl och glad och naturlig, efter måttet av sin förmåga en svensk Paula Wessely [min kursiv.]. 22 Den österrikiska skådespelaren var vid denna tid oerhört populär och rönte, enligt sentida filmlexikon, publikens uppskattning genom en rättfram, chosefri spelstil. 23 Förutom Sickan Carlsson och Paula Wessely nämns även Hilding Gavle i manuskriptet i rollen som Stigs tandläkarkollega. Smålänningen Gavles lott inom svensk film var inte sällan att, som Svensk filmdatabas uttrycker det, skapa originella krumelurer alternativt att tillfredställa behovet av något vrickade högreståndsfigurer. 24 Lindgren och Hamberg tycks dock inte ha fått något svar från manustvättaren Holmquist på SF. Tålamodet tycks nu tryta alltmer hos de två manusförfattarna och några veckor senare den 30 mars 1943 skriver därför Lindgren till regissören Gunnar Skoglund på SF och försöker än en gång puffa för När man är kär. Lindgren är nu än mer raljant och frispråkig visavi vissa skådespelare och företeelser inom svensk spelfilm: Sickan Carlssons omåttliga popularitet, (som väl inte står riktigt i proportion till hennes skådespelartalang) har förefallit oss hittills illa utnyttjad i 29

5 svensk film. [ ] Hon liknar ju ingen annan svensk filmstjärna, och när hon nu är svenska folkets speciella älskling, borde hon väl lanseras i filmer, som fullkomligt monomant inriktar sig på att få fram just de egenskaper, som hennes popularitet bygger på Tycker inte regissör Skoglund, att vårt synopsis är tillräckligt monomant i det hänseendet? 25 Ett halvår senare har manusförfattarna ännu inte fått besked från SF, och i ett brev till Hamberg förefaller Lindgrens tålamod tryta när hon ber honom att försöka få SF att läsa igenom deras manus. Detta borde helst ske, skriver Lindgren med resignerad ironi, innan Sickan Carlsson drar in på Höstsol. Här kan det vara på sin plats med en upplysning till nutida läsare: Höstsol var ett ålderdomshem för pensionerade skådespelare och var beläget i Täby norr om Stockholm. Lindgrens och Hambergs försök att träda in i filmbranschen med När man är kär förefaller inte ha utmynnat i någonting mer konkret. En anledning till att deras manus inte godkändes för filmproduktion kan ha varit den kursändring inom SF som blev följden av att Carl Anders Dymling ersatte den mer kommersorienterade Olof Andersson som VD Dymling ville ge SF en mer intellektuell inriktning och rensa ut de alltför publikfriande komedierna som i hans ögon var alltför vulgära och spekulativa. 26 Ett led i denna omändring var att Dymling och manuschefen Stina Bergman anställde en ung teaterregissör vid namn Ingmar Bergman. Är man lagd åt kontrafaktisk historieskrivning kan man fråga sig vilken väg historien hade tagit om Lindgrens och Hambergs synopsis hamnat i händerna på manustvättaren Ingmar Bergman? Eller vad hade hänt om SF hade insett Astrid Lindgrens talanger för rapp dialog och manusskrivande i allmänhet och anställt henne 1943? Hade vi då fått vara med om den sedermera världsberömda författaren Astrid Lindgrens genombrott? Hade vi då fått uppleva Pippi, Emil, Ronja och alla de andra klassiska gestalterna i hennes fiktionsuniversum? De första filmatiseringarna I Sverige har 1940-talet inte sällan framhållits som tiden för den svenska barn- och ungdomsfilmens genombrott. Man prövar nya genrer och spelar in filmer som bygger på nyskrivet material och som inte enbart utgår från litterära förlagor. 27 Tidigare hade man inom filmbranschen ansett det vara alltför vanskligt att satsa på barnfilm. Genombrottet sker med Barnen från Frostmofjället från Den byggde på Laura Fitinghoffs bok med samma namn från Regissör var Rolf Husberg och för fotografin svarade Olle Nordemar. Husberg skulle snart svara för regin i tre av de fem första Lindgrenfilmatiseringarna, medan Nordemar från 1953 och till och med slutet på 1970-talet kom att producera samtliga filmer som byggde på Astrid Lindgrens förlagor (först för Artfilm och därefter för SF). Den första Lindgrenfilmatiseringen var Mästerdetektiven Blomkvist (1946) som producerades av S. Bauman. Ungdomsromanen med samma namn hade vunnit första pris i Rabén & Sjögrens tävling om bästa ungdomsdeckare Regissör för filmen var Rolf Husberg och för foto grafin stod Rune Ericson, medan den i filmmusiksammanhang så välkände Jules Sylvain (pseudonym för Stig Hansson) svarade för musiken. Lindgren har apropå influenser till boken sagt att hon följde mönstret från en massa filmer jag hade sett, bland annat 1930-talets amerikanska gangsterfilm. 28 Alfred Hitchcocks Skuggan av ett tvivel (Shadow of a Doubt, 1943) har också nämnts som möjlig förebild. En avlägsen släkting dyker plötsligt upp hos familjen i den fridfulla staden, men en av de yngre familjemedlemmarna misstänker att allt inte står rätt till. 29 Husberg skriver i sin självbiografi att han fick fria händer att göra manus på Lindgrens bok. Vid genomläsningen imponerades han av hennes sätt att utforma dialog och miljöbeskrivning på ett sätt som verkligen passade filmmediets realistiska framställningssätt: Det var nog ett av de lättaste jobb jag haft. Inte nog med att replikerna var som direkt avlyssnade på en lekplats, även miljöbeskrivningarna var sådana att jag kunde filma stora delar direkt från boken. 30 Filmen Pippi Långstrump (1949) blev den andra i raden av Lindgrenfilmatiseringar. Mer om den nedan. De tre återstående filmer som gjordes innan Astrid Lindgren inledde sitt samarbete med re- Affisch Mästerdetektiven Blomkvist (1946). Foto: Svenska Filminstitutet. 30

6 31

7 gissören Olle Hellbom 1957 kretsar alla kring rollgestalten Rasmus, som spelades av den vid denna tid omåttligt populäre Eskil Dalenius, som hade slagit igenom i radio. Förutom rollnamnet Rasmus och Eskil Dalenius i titelrollen hade filmerna emellertid ingenting gemensamt. Mästerdetektiven och Rasmus (1953) producerades av Artfilm och för regin stod återigen Rolf Husberg. Fotografin svarade Bengt Westfelt för, medan Ulf Linde, sedermera känd konstkritiker, ansvarade för musiken. Bland medverkande skådespelare återfinns, förutom Eskil Dalenius, även Sigge Fürst och Elof Ahrle. Luffaren och Rasmus (1955) var den tredje Lindgrenfilmatiseringen som Rolf Husberg regisserade och återigen svarade Artfilm för produktionen. Stig Hallgren stod för fotografin, medan Lille Bror Söderlundh svarade för musiken. Eskil Dalenius spelade Rasmus (jfr ovan), och i rollen som luffaren sågs Åke Grönberg. Husberg skriver i sin självbiografi att filmuppslaget från Lindgrens sida kan ha varit en idéassociation till Chaplins pojke (The Kid, Charles Chaplin, 1921) med Jackie Coogan i huvudrollen som pojken, en film som kom att bli oerhört populär världen över. 31 Rasmus, Pontus och Toker (1956), regisserades av Stig Olin och producerades av Artfilm. Stig Hallgren svarade för fotografin och för musiken svarade Bengt Hallberg. Bland skådespelarna återfinns förutom Eskil Dalenius även Stig Järrel och Hjördis Pettersson. De fem första filmatiseringarna fick genomgående god kritik. Värt att notera är också spännvidden i ämnesvalet och det sätt på vilket Lindgrens förlagor medverkar till att bredda genrerna inom svensk barnfilm. Här ryms såväl detektivfilmer som filmer med absurdistiska förtecken och filmer innehållande social kritik. Exemplet Pippi Långstrump (Per Gunvall, 1949) Astrid Lindgrens mest välkända rollfigur är utan tvekan Pippi Långstrump. Den första filmen om henne producerades av Sandrews och hade premiär den 9 december För regi och manus stod Per Gunvall. Filmen byggde på de tre första Pippi-böckerna, det vill säga Pippi Långstrump (1945), Pippi Långstrump går ombord (1946) samt Pippi Långstrump i Söderhavet (1948). Fotograf var Curt Jonsson och för musiken, som redan förekommit i en teateruppsättning av Pippi Långstrump på Oscarsteatern i Stockholm 1948, svarade Lindgrens vän Per-Martin Hamberg. Huvudrollen som Pippi spelades av Viveca Serlachius, som hade gjort stor succé i nyssnämnda teateruppsättning. Bland övriga skådespelare märktes Svend Asmussen, Benkt-Åke Benktsson, Stig Järrel, Julia Cæsar, Sigge Fürst och Carl-Gustaf Lindstedt. 32 Gunvall hade tidigare gjort flera kortfilmer samt två spelfilmer, dels komedin Kärlek, solsken och sång (1948), dels Sjösalavår (1949), en film om Evert Taube. Båda filmerna fick, att döma av Svensk filmografi, relativt god kritik och Gunvall hälsades vid debuten till och med som en ytterst lovande regissör. 33 Det skrevs att han, på samma sätt som i kortfilmerna, leker på ett personligt och medryckande sätt med celluloiden och är uppiggande respektlös. 34 Om Taube-filmen ansåg en kritiker att mycket av det där lätta, lekfulla, charmigt irrationella, om man så vill smått surrealistiska från Gunvalls debutfilm sätter också långa stycken sin prägel på Sjösalavår. 35 Hos Svenska filminstitutet (SFI) återfinns inspelningsmanuskript till Pippi Långstrump arkiverat, vari följande motto från regissör Gunvall står att läsa: I varje barn bor det en revolutionär. 36 I manuskriptet återfinns även flera explicita filmallusioner, bland annat på Chico i Bröderna Marx när Pippi provspelar pianon i musikaffären i filmens inledning: Kring Pippi, som spelar à la Chico Marx (skojiga fingerknep i närbild), slutar med ganska stor bild kring henne. 37 En liknande hänvisning återfinns även när Pippi spelar piano i salongen på Villa Villekulla: Och så klämmer hon i med någon rask och munter melodi. Det bör bli en ny Chico-Marx-uppvisning. 38 En annan filmhistorisk referens i Gunvalls manus återfinns i scenen med brandsprutan då Pippi får vatten i ansiktet: Det filmhistoriskt vordna knepet med en man som trampar på vattenslangen bör av pietetsskäl ej bortglömmas! 39 Detta är således en hommage till den franska stumfilmsklassikern Trädgårdsmästarens hämnd (L Arroseur arrosé, Louis Lumière, 1895). Filmhistoriska anspelningar kan även noteras i scenen med kafferepet och gräddtårtan hemma hos Annikas och Tommys föräldrar: Och när hon [Pippi] dyker upp igen [efter att ha försökt fånga den röda konfektbiten som pryder tårtan], ja då 32

8 har hon förstås hela ansiktet fullt med Mack Sennett-paj. 40 Mack Sennett var upphovsmannen till hundratals filmfarser som bildade skola under stumfilmseran, bland annat de berömda Keystone-filmerna under 1910-talet, vilka utmärktes av sin grova slapstickstil. Relationen mellan Astrid Lindgren å ena sidan och regissören Per Gunvall och filmbolaget Sandrews å den andra tycks ha varit ansträngd redan från början. Detta framgår av ett brev från Lindgren till filmbolagsdirektören Anders Sandrew den 9 maj I botten låg bland annat en konflikt om hur stort arvode Lindgren skulle erhålla. Att döma av hennes egen redogörelse i brevet förefaller Sandrew ha ansett att hon skulle nöja sig med ett lågt arvode eftersom filmatiseringen enligt dem var en så osäker spekulation. Lindgren svarar emellertid att detta i så fall skulle betyda att hon erhöll mindre arvode än manuskriptförfattarna, som ju enligt henne tar dialog och långa brottsstycken ur boken och pjäsen och bara omvandlar till filmbilder. Att döma av brevet tycks Andres Sandrew och filmbolaget ha ansett att det var Oscarsteaterns uppsättning av Pippi Långstrump med Viveca Serlachius i huvudrollen som utgjorde det stora dragplåstret till filmen snarare än Lindgrens tre Pippi-böcker, ett påstående som författaren bemöter på följande sätt: Jag tror, att Ni något överskattar den roll, som Oscars teaterns föreställningar har haft för att göra Pippi känd. Även om Ni själv aldrig hört talas om Pippi, innan hon kom upp på Oscars, så kan jag försäkra, att nästan vart barn i Sverige gjort det långt tidigare. De känner henne från böckerna, som gått ut i större upplagor än någon annan svensk barnbok, från radion, från Allers Familj-Journal, från skolorna, där Pippi-pjäsen har spelats i flera år, innan den kom upp på Oscars. Stockholmsungarna har också spelat pjäsen i skolorna, de har sett den på Konserthuset och på Medborgarhusets barnteater under flera år, kort sagt ungarna har varit genomsyrade med Pippi långt innan Direktör Sandrew kände till hennes existens. Var Pippi har dykt upp, både i Sverige och utomlands, har hon omfattats med samma brinnande hänförelse. Att ett antal stockholmsbarn haft tillfälle att se henne på Oscarsteatern har därför i det stora hela jämförelsevis ringa betydelse [understrykning i original]. 42 Lindgrens svar visar med eftertryck det enorma intresse som fanns kring Pippi-figuren under andra hälften av 1940-talet, men det indikerar också hur berättelsen om Pippi spreds med hjälp av en mängd olika medier och konstarter vid denna tid. Att Anders Sandrew och filmbolaget gärna ville att filmen skulle förknippas med den framgångsrika teateruppsättningen på Oscars framgår av valet av Viveca Serlachius i huvudrollen som Pippi. Påpekas i sammanhanget bör att Sandrews sedan 1947 var nya ägare till den anrika Oscarsteatern på Kungsgatan. Detta förklarar även anspelningen på teateruppsättningen i filmens inledning när Pippi vandrar in på en strålkastarupplyst teaterscen och vinkar mot den tilltänkta publiken i salongen, alltmedan förtexterna rullar mot det stora teaterdraperiet i bakgrunden. De två filmaffischer som framställdes för Gunvalls Pippi Långstrump visar hur filmbolaget försökte attrahera såväl läsarna av Lindgrens Pippiböcker som teaterbesökarna från uppsättningen på Oscars. Den ena filmaffischen visar en teckning föreställande Pippi och Herr Nilsson som knyter an till Ingrid Vang Nymans bilder i originalböckerna, medan den andra affischen visar en porträttlik teckning av Viveca Serlachius som för tankarna till hennes gestaltning av Pippi på Oscarsteatern. Att Astrid Lindgren var missnöjd med Per Gunvalls Pippi Långstrump poängteras inte sällan när filmen förs på tal. Det är dock relativt svårt att hitta explicita belägg för detta. Den tidigare nämnda intervjun i Chaplin 1974 utgör ett av undantagen när Lindgren fäller följande omdöme om filmen: Den filmen var nog inget vidare. Manuskriptet vimlade av nytillägg och konstigheter som inte hade det minsta med Pippi att göra. Ändå hindrade jag det mesta redan på synopsisstadiet. Vad jag inte lyckades bli av med, det var ett extra inlagt kärlekspar, som man helt optimistiskt trodde skulle locka tonårspubliken. 43 När Pippi Långstrump hade premiär på biografen Royal i Stockholm den 9 december 1949 tycks resultatet ha blivit en smärre chock för Astrid Lindgren. Detta framgår av ett brev i Lindgrenarkivet till barnboks- och barnfilmskritikern Eva von Zweigbergk (signaturen Colomba) på Dagens 33

9 Nyheter. 44 Brevet var avsänt dagen efter premiären och Lindgren hade då läst von Zweigbergks överlag kritiska filmrecension i tidningen. I brevet skriver Lindgren att hon måste få utlopp för sitt obehag inför Pippifilmen, men att hon inte kan säga detta offentligt: Om jag igår hade kunnat få betala tillbaka de pengar jag erhållit för filmrätten, och filmen i och med detta hade varit ogjord, så skulle jag inte ha tvekat ett ögonblick. Jag satt i min bänk och våndades, och strax före slutet löpte jag därifrån, dörädd att någon skulle komma och fråga mig vad jag tyckte. 45 Av brevet framgår att Lindgren uttryckligen begärt att få ta del av det första filmmanuskriptet, vilket emellertid kostade henne en sömnlös natt. Hon fortsätter: Jag sade då absolut ifrån att jag vägrade sälja filmrätten, om inte manuset gjordes om väsentligt. Hade jag inte gjort detta förbehåll, hade vi bl.a. fått se en Pippi som ställde sig upp i en domstol som en liten otäck miniatyr-edvardperson och höll ett tal fullt av falska djupsinnigheter om de vuxnas skilsmässor och atombomber. 46 Vidare skriver Lindgren i brevet att ett annat inslag som irriterade henne i manuset var det unga kärleksparet och dess förvecklingar (åtskilliga av dessa scener hade filmbolaget, visade det sig vid premiären, valt att behålla i den färdiga filmen): Dagsvers i Ny Tid, 20 december 1949, sign. PRIPPS. Jag sa till filmgubbarna, att det var en felspekulation att försöka smeta dit lite jox, som skulle kunna väntas tilltala en äldre publik, och det mesta lyckades jag få bort, bl.a. att det där äckliga kärleksparet vandrade ut i markerna, där han läste en lång kärleksdikt för henne. Vad ska barnen göra, medan han läser Karlfeldt, frågade jag. 47 Lindgren återger även hur hon innan filminspelningens början skrev ett brev till producenten Rune Waldecrantz och hotade att han och Sandrews skulle få barnfilmsrecensenterna efter sig om de tog med scenen i grammofonaffären och den fasansfulla schlagersången, inslag som dock behölls i den färdiga filmen. 48 Av brevinnehållet att döma tycks Lindgren även ha varit besviken på filmkritikerkåren för att den inte kritiserat filmen mer, och hon vädjar till och med till von Zweigbergk att använda sitt inflytande som medlem i barnfilmsjuryn för att få till stånd 34

10 klippningar i filmen, något som von Zweigbergk själv hade föreslagit i sin recension. 49 Vad gäller filmens omdebatterade kärlekspar bör dock poängteras att sådana inslag var närmast obligatoriska i de svenska barnfilmerna under 1940-talet. Det hindrade inte att de blev föremål för kritik. 50 Frågan kvarstår dock hur det kom sig att Gunvall och Sandrews envisades med sitt kärlekspar och andra tilldiktade inslag i filmen trots det envetna motståndet från Astrid Lindgren, som vid denna tid börjat bli alltmer känd och respekterad. Ett av svaren antyds enligt min mening i en tecknad dagsvers i göteborgstidningen Ny Tid den 20 december Huvudrubriken lyder Tragik vid bio, varpå undertexten meddelar: Det vållade bitter besvikelse och stor sorg hos unga biobesökare när de kom underfund med att man skulle betala ordinarie priser för att få se Pippi Långstrump. 51 Uppenbarligen hade filmbolaget Sandrew krävt att filmen skulle visas till ordinarie kvällsbiljettpriser för alla åskådarkategorier, oavsett om barn löste entrébiljett eller om det var matinéföreställning, något som tidigare av hävd medfört nedsatta biljettpriser. Denna prispolitik kritiserades i flera filmrecensioner och det förekom även insändare i olika tidningar landet runt som upprört påtalade detta ovanliga tilltag. En insändare i Örebro Kuriren kallade det hela uppskörtningstaktik och i Sundsvalls Tidning tvekade inte en annan insändare att kalla geschäftet osmakligt samt fortsätter: Och vi skulle gärna vilja se ett par av filmbolagsherrarna mitt ibland de snyftande och nästan hjärtekrossade barnen, som trängs undan av de andra med bättre välsituerade föräldrar. Enligt insändaren lär det till och med ha förekommit att biokassörskor hade lagt ut pengar ur egen ficka för att bistå nödställda barn samt att det hela var desto mer beklagligt eftersom filmen körs i arbetarorganisationernas egen högborg. 52 I en kritisk artikel i Mora Tidning försvarade sig filmbolaget med att kostnaderna för filmen hade varit mycket stora, ett argument som dock tillbakavisades av artikelförfattaren som snarare ansåg att det handlade om att filmproducenten försöker slå extra mynt av den undantagsställning i fråga om popularitet, som Astrid Lindgren lyckats förvärva åt sin Pippi Långstrump. 53 Denna negativa kritik kring Pippi-filmen nådde även Astrid Lindgren att döma av existerande klipp i Lindgren-arkivet, ty alltsedan 1945 hade hon prenumererat på pressklipp från svensk dags- och veckopress från företaget Pressurklipp. 54 Filmbolaget Sandrews ansåg det uppenbarligen nödvändigt att även inkludera inslag som appellerade till en vuxen publik för att därigenom kunna kräva ordinarie biljettpriser för alla biobesökare under alla föreställningar. Resultatet blev att Per Gunvalls filmatisering av Pippi Långstrump blev ett slags genrehybrid mellan barnfilm och vuxenfilm. De stora förlorarna blev barnen som dels fick betala mer än normalt för sin biobiljett, dels fick en film som förvisso rönte stor uppskattning bland flertalet av dem, men som också innehöll inslag som måste ha tett sig helt obegripliga för dem. Filmens kärlekspar och andra tilldiktade rollgestalter, crazyhumorn, ordvitsarna, konstallusionerna och schlagersångerna bidrog säkerligen i hög grad till Astrid Lindgrens alltmer strikta hållning i adaptionsfrågor framöver. 55 Lindgrens inställning i dessa frågor har efter hennes död förts vidare av de nutida ägarna och förvaltarna av författarrättigheterna, Saltkråkan AB, vilket följande meningar om teateradaptioner av bokförlagor antyder: En viktig sak som kännetecknar Astrid Lindgrens sätt att tänka om barnteater är att barnen ska förstå det som händer. Det handlar om respekt för barnet och att det blir oförskämt mot barnet att lägga till lustigheter som bara är till för de vuxna. Astrid Lindgren var också noga med att det inte skulle tillkomma nya personer eller händelser i hennes berättelser. Man behöver förstås inte ha med allt som står i en bok, det får inte plats i en pjäs. Men man får inte ändra historien eller hitta på nya personer eller händelser som inte finns med i författarens historia. 56 Receptionen av Pippi Långstrump (1949) Historieskrivningen kring Gunvalls Pippi Långstrump kan sammanfattas med följande citat ur en bok om Astrid Lindgren och filmatiseringarna av hennes verk: Kritiken mot filmen var inte nådig, den enda som fick godkänt var musikern Svend Asmussen. Astrid Lindgren var förtvivlad över hur hennes bok hade förvanskats och filmen smögs barmhärtigt bort ur biograftablån

11 36

12 Filmhistorieskrivningen ger sålunda intryck av att ha kodifierat tre omdömen om filmen: Filmen fick dålig kritik i dags- och kvällspressen och kan därmed anses som ett konstnärligt misslyckande. Filmen drog liten publik och kan därmed anses som ett ekonomiskt misslyckande. Astrid Lindgren var missnöjd med filmen och tog avstånd från den. Lindgren-arkivets omfattande pressklippssamling gör det möjligt att i detalj rekonstruera hur pressen mottog Pippi Långstrump. Här finns samlat recensioner alltifrån de stora tidningsdrakarna i storstäderna till små, närmast okända tidningar ute i landsorten. Granskningen visar att den vedertagna uppfattningen om Per Gunvalls Pippi Långstrump som en konstnärligt och ekonomiskt misslyckad film som gjordes ned av kritikerna och som inte slog an hos biopubliken visar föga överensstämmelse med verkligheten. Sant däremot (i den hittillsvarande historieskrivningen) är att Astrid Lindgren var missnöjd med filmen. De cirka 100 recensioner av filmen som granskats, flertalet av dem skrivna under signatur, visar att Gunvalls Pippi Långstrump mottogs positivt överlag och att den också tycks ha gått hem hos publiken. 58 Cirka 87 procent av recensenterna gav filmen godkänt eller väl godkänt, medan övriga cirka 13 procent underkände filmen. 59 Framför allt huvudrollsinnehavaren Viveca Serlachius i rollen som Pippi som får beröm, men även Svend Asmussen som den musicerande brevbäraren (fritt tilldiktad rollgestalt av Gunvall) och Benkt-Åke Benktsson som Pippis far får goda vitsord överlag. Bedömningen av regissör Gunvalls insatser går däremot isär och inkluderar såväl ris som ros, även om det förstnämnda överväger. Att filmen Pippi Långstrump har karakteriserats som ett misslyckande får nog tillskrivas det faktum att Astrid Lindgren själv ogillade filmen samt att flera av de kritiker som var negativa till Gunvalls skapelse var välkända namn, knutna till stora tidningar. Bland de kritiker som var negativa återfinns till exempel Eva von Zweigbergk (Colomba) på Affisch Pippi Långstrump (1949). Foto: Svenska Filminstitutet. Dagens Nyheter, Sven Jan Hansson (Filmson) på Aftonbladet och Bengt Idestam-Almquist (Robin Hood) på Stockholms-Tidningen. 60 Åtskilliga recensenters texter innehåller ord som fars och slapstick, vilka för tankarna till den tidiga filmen. 61 Vimmerby Tidning förutspår att Gunvalls film inte kommer att möta samma entusiastiska mottagande som Lindgrens originalversion, vilket förvånar recensenten eftersom uppslaget rymmer så mycket filmstoff. 62 Gotlands Allehanda menar att [v]issa inslag synes direkt hämtade ur amerikanska farser och gräddtårtorna var förstås en ganska självskriven ingrediens i skådespelet, men de förfelar ju aldrig sin verkan som skrattpiller. 63 Lika förtjust är Lunds Dagblad som roat noterar att [h]ederliga farsmoment som tårtkastning, vilda jakter med poliser och kofotstjuvar spelas ut med god effekt. 64 Landskrona Posten konstaterar att Mack Sennettkomiken med gräddtårtekastning och vattensprutning hade nyhetens behag för barnen, 65 men även enstaka kritiker ur en äldre generation tycks, att döma av Enköpingsposten, ha drömt sig tillbaka till ungdomens dagar: [V]ilken triumf för en gammal älskare av paj- och tårtkastning: dessa avsnitt blev höjdpunkterna! 66 Alla var dock inte lika förtjusta i anspelningarna på den tidiga filmens värld, vilket Arbetets recensent ger uttryck för: Per Gunvall har åstadkommit något som bra mycket liknar dålig fars från den tid filmen var tämligen ung. Tårtkletandet i bästa Fattystil hade ungarna visserligen roligt åt men det var också nästan det enda. 67 En rutinerad filmkritiker som Filmson i Aftonbladet poängterar dock det klichéartade i dylika scener och konstaterar att tårtkastningen och tjuvjakten är rätt utslitna filmnöjen för oss äldre. 68 Filmsons anmärkning visar att det som av många uppfattades som nytt, originellt och roligt i ett medium, boken, kom efter överföring till ett annat medium, filmen, att framstå som osjälvständigt, nött och klichéartat. Vad som är iögonenfallande i filmkritikernas recensioner av Pippi Långstrump är hur kopplingen till den tidiga filmens farser och komedier tycks ha varit uppenbar och poängterats av åtskilliga kritiker när språkets material i form av ord hade överförts till filmmediets audiovisuella komponenter. Härigenom skiljer sig filmkritikernas recensioner från bokrecensenternas 37

13 anmälningar. Det är som om filmmediet i detta fall inkarnerar det som döljs i språkets materialitet, nämligen i hur hög grad Astrid Lindgrens böcker om Pippi Långstrump bär på influenser av den tidiga filmhistorien, men också hur Astrid Lindgren har stöpt om dessa filminfluenser till något nytt och unikt. Ju mer stoffet är spritt för alla vindar, desto mer glädje De berättelser som under och 1950-talet gör Astrid Lindgren känd för den stora allmänheten sprids i en rad olika kontexter utanför det som främst förknippas med boken och det litterära fältet. Anledningen till detta kan bland annat sökas i viljan att nå ut till en större publik, men också i förhoppningen att få ökad ekonomisk avkastning under den tid som den aktuella berättelsen står i rampljuset. Ett vältaligt exempel på alla de kontexter som kunde vara aktuella i dessa sammanhang framgår av den tidigare nämnda kontroversen med filmbolagschefen Anders Sandrew i samband med filmatiseringen av Pippi Långstrump, då Lindgren radar upp åtskilliga exempel på medier och konstarter som Pippi-figuren figurerat i. Astrid Lindgren var medveten om fördelarna med denna spridningsstrategi. Det vittnar flera brev och pressartiklar i Lindgren-arkivet om, även om det också förekommer att hon tackar nej till olika förslag. Det hände även att Lindgren vände sig till veckotidningar och erbjöd dem sina berättelser som följetong innan dessa publicerats i bokform. 69 I ett brev till veckotidningen Allers 1952 propagerar hon för följetongen som företeelse samtidigt som hon delger adressaten sina lärospån vad gäller spridningens positiva effekter: Min erfarenhet är i varje fall att ju mer känd en bok är och ju mer stoffet är spritt för alla vindar, desto mer glädje har man av följetongen. 70 Många svenskar fick under dessa årtionden sin första kontakt med litteraturen i form av noveller och följetonger i veckotidningar som Allers, Idun, Damernas Värld m.fl. Dessa tidskrifter gick ut i enorma upplagor varje vecka. 71 Astrid Lindgren återfinns här bland medverkande författare, jämsides med namn som Moa Martinson, Vilhelm Moberg, Elin Wägner och Harry Martinson. Således fanns det inom den expanderande veckopressen en stor efterfrågan på dylikt material för att hålla hjulen rullande varje vecka. Symtomatisk för Lindgrens intresse för olika varianter i detta mediala kretslopp är ett uttalande till pressen efter en resa i USA Berömmande återger Lindgren ett nytt sätt att sprida berättelser på som hon stött på i det stora landet i väster, nämligen att dramatisera ett kapitel ur någon rolig barnbok samtidigt som man så mycket som möjligt försöker hålla sig till texten, varefter en framstående skådespelare anlitas för att spela in det på grammofon: Barnen får sedan höra skivorna i skolan eller på radio, och så får de i allmänhet lust att läsa hela boken. 72 Men Lindgrens verk spreds också med hjälp av radiomediet. Det skedde vid en tid då Radiotjänst i sitt programutbud började gå från barnuppfostran till underhållning. Radioföljetongerna kring Mästerdetektiven Blomkvist och Pippi Långstrump lockade enorma åhörarskaror till radioapparaterna, vilket klippen i Lindgren-arkivet vältaligt bär vittne om. Inte sällan gav berättelserna också upphov till debatter och kontroverser i pressen, vilket lockade än fler lyssnare att följa de omtalade rollgestalternas öden och äventyr. Att Lindgrens berättelser passar för radiomediet kan delvis ha sin orsak i att radion och det talade ordet utgör en återgång till ett äldre muntligt berättande. 73 Astrid Lindgren hade själv under årens lopp flera gånger läst högt ur sina böcker i radio, men också medverkat i uppläsningar ute i landet. Det knyter såväl författaren själv som de aktuella texterna än mer till en åldrig, muntlig berättartradition. Detta kan vara värt att ha i åtanke för dem som främst propagerar för Astrid Lindgrens berättelser i form av skriven text, som man bör tillägna sig i en enskild läsakt. 74 Inom den tidiga narratologin (läran om berättandet) förekom uppfattningen att narrativ, det vill säga berättelser, kunde överföras mellan olika medier och konstarter utan att detta resulterade i några större förändringar. Efterhand kom den uppfattningen att ersättas av synsättet att varje överföring till ett annat medium eller annan konstart oundvikligen fråntar verket någonting samtidigt som någonting nytt tillförs. 75 De två första filmatiseringarna, Mästerdetektiven Blomkvist och Pippi Långstrump, byggde ursprungligen på litterära förlagor, varefter de spreds till andra medier och konstarter (film, radio, press, 76 teater, 38

14 skiva, osv.). De tre följande filmatiseringarna däremot, Mästerdetektiven och Rasmus, Luffaren och Rasmus samt Rasmus, Pontus och Toker, förekom först i radio och på film, varefter berättelserna fördes över i bokform och till andra medier och konstarter (press, teater, TV, osv.) 77 När Astrid Lindgren fick H. C. Andersen-priset 1958, som då var det finaste barnbokspriset en författare kunde få, fick hon det för Rasmus på luffen, som alltså först skrevs för film och radio. 78 Att en och samma Lindgren-berättelse, oavsett vilken det handlar om, har spridits i ett otal olika medier och konstarter under decenniernas gång visar med eftertryck att det hela tiden har funnits en kommersiell marknad för en dylik strategi. Astrid Lindgren sökte sin publik, på samma sätt som August Strindberg tidigare gjorde, genom att ta hjälp av teknologiska landvinningar och nya medier som film, radio, TV, veckopress, m.fl. Följetongerna, filmatiseringarna, radioinspelningarna, teateradaptionerna, skivinspelningarna, osv. utgör ett utmärkt exempel på medieindustrins strategi av idag, det vill säga att knyta upp och bibehålla konsumenternas intresse kring ett specifikt innehåll utifrån olika mediala plattformar. Vad jag vill ha sagt med detta är att forskningen mer förutsättningslöst bör granska Astrid Lindgrens exempellösa framgångar utifrån ett bredare medieperspektiv. Historieskrivningen ten derar många gånger att i alltför hög grad tala, tänka och skriva om Astrid Lindgren som om hon endast ägnade sig åt litteratur och skrev böcker, och att det är detta som bär upp hennes konstnärskap, genomslagskraft och berömmelse. 79 Jag skulle vilja propagera för ett bredare synsätt där dagspress, veckotidningar, film, radio, TV, musik, Internet, m.m. ingår i förklaringsmodellen. Detta vore inte att förminska Astrid Lindgrens betydelse som författare och konstnär utan skulle snarare få oss att bättre förstå den samhälleliga mediekontexten och bredden i hennes verksamhet. Inte minst skulle det medföra att även andra personer uppmärksammades, vars insatser har bidragit till det framgångsrika konstnärskap som ryms under namnet Astrid Lindgren. NOTER 1. Torsten Jungstedt, Världens bästa Lindgren, Chaplin nr 8 (1974), s Tack till Saltkråkan AB för tillstånd att ta del av spärrade delar i Astrid Lindgrens arkiv samt för rätt att citera ur brevkorrespondensen. 2. Ibid., s. 300f. Vivi Edström har hävdat att en släkting till Astrid Lindgren ägde en biograf i Stockholm. Vivi Edström, Astrid Lindgren diktaren, i Röster om Astrid Lindgren: Från ABF Stockholms seminarium 7 oktober 1995 (Stockholm: ABF Stockholm, 1996), s Jungstedt, s. 301, 306 (citaten). 4. Ulla Lundqvist, Århundradets barn: Fenomenet Pippi Långstrump och dess förutsättningar [diss.], Stockholm: Raben & Sjögren, 1979), s. 160, 172 (not). De tre böcker som avses är Pippi Långstrump (1945), Pippi Långstrump går ombord (1946) och Pippi Långstrump i Söderhavet (1948). Lundqvist nämner som exempel bland annat hela kapitlet när Pippi får besök av tjuvar, men också scenerna med kafferepet och gräddtårtan, pannkaksbaket, pepparkaksbaket, kapplöpningen med poliserna, cirkusföreställningen, m.fl. 5. Vivi Edström, Astrid Lindgren: Vildtoring och lägereld (Stockholm: Rabén & Sjögren, 1992), s Ibid., s Ibid., s Ibid., s De exempel som Edström nämner är hur Kalle lurar polisen, vinner i armkrok över en stöddig gubbe och ordnar så att fina herrar på besök åker på ändan ut för trappan. Edström avslutar med att hävda att filmen Anderssonskans Kalle också har något av den absurda ordglädje som utmärker Pippi-böckerna. Ibid. (Påpekas kan att det tidigare även hade producerats två stumfilmer kring buspojken Kalle, dels Anderssonskans Kalle (Sigurd Wallén, 1922), dels Anderssonskans Kalle på nya upptåg (Sigurd Wallén, 1923).) Edström nämner i ett annat sammanhang i en not att även Ronja Rövardotter har filmiska kvaliteter: forsräddningens spänning för tanken till tidiga filmer med kärleksräddningar i vild natur, till exempel Buster Keatons Krut, kulor och kärlek (Our Hospitality, 1923). Ibid., s Edström, Astrid Lindgren diktaren, s Ett av de senare exemplen utgör Eva Wahlströms Fria flickor före Pippi: Ester Blenda Nordström och Karin Michaëlis; Astrid Lindgrens föregångare [diss.] (Göteborg: Makadam, 2011). 11. Martin Kristenson, Astrid, Pippi och hela världens lilla fästmö, Kapten Stofil, nr (2007). php?id=4669. Kristenson uppmärksammar framför allt två möjliga influenser till Pippi Långstrump. I Bakvägen till Lyckan förekommer en scen där Pickfords rollgestalt skurar golvet genom att använda skurborstarna som skridskor, medan Hertiginnan som tvätterska handlar om en liten flicka som bor ensam i sin lilla lägenhet tillsammans med sin häst. 12. Margareta Rönnberg, En lek för ögat: 28 filmberättelser av Astrid Lindgren (Uppsala: Filmförlaget, 1987); Malena Janson, Bio för barnens bästa? Svensk barnfilm som fostran och fritidsnöje under 60 år [diss.] (Stockholm: Acta Universitatis Stockholmiensis, 2007). Se även Leif Furhammars artikel Astrid Lindgren fyrtio filmers författare, i Röster om Astrid Lindgren: Från ABF Stockholms seminarium 7 oktober 1995 (Stockholm: ABF Stockholm, 1996). 13. Petter Karlsson och Johan Erséus, Från snickerboa till Villa Villekulla: Astrid Lindgrens filmvärld (Stockholm: Forum, 2004). 14. Leif Furhammar, Filmen i Sverige: En historia i tio kapitel (Höganäs: Bra Böcker, 1991), s Astrid Lindgrens arkiv blev 2005, tillsammans med Emanuel Swedenborgs efterlämnade manuskript i Kungl. Veten- 39

15 skapsakademin, den första svenska samlingen att upptas på UNESCO:s Memory of the World Register. Arkivförteckningen finns tillgänglig på nätet (www.ediffah.org). Lena Törnqvist, 140 hyllmeter, brev och klipp: Astrid Lindgrens arkiv i Kungliga biblioteket, Biblis, nr 58 (2012), s. 59, 71. För en presentation av arkivet, se Törnqvist ovan samt även Lena Törnqvist, Från vindslåda till världsminne, Biblis, nr 33 (2006). 16. Hamberg blev sedermera känd radio- och TV-producent på AB Radiotjänst. Bland annat introducerade han flera populära radioprogram såsom Frukostklubben, Karusellen och Tjugo frågor. Det sistnämnda programmet ledde han själv som programledare och där kom Astrid Lindgren att medverka kontinuerligt i den fasta panelen. 17. Astrid Lindgren och Per-Martin Hamberg, När man är kär (1943), Astrid Lindgrens arkiv, Kungliga biblioteket, HS L 230: 4: 4: 1: 10. Lena Törnqvist har skrivit om detta filmsynopsis i Astrid Lindgren-sällskapets medlemsblad, nr 22 (augusti, 2008). I Lindgrens och Hambergs första filmsynopsis heter tandläkaren Åke, men jag har genomgående valt att använda namnet Stig, som är rollgestaltens namn i senare bearbetade filmsynopsis. Den kvinnliga huvudrollsgestalten omnämns hela tiden som Sickan Carlsson. 18. Lindgren och Hamberg, När man är kär. 19. Brev från Astrid Lindgren och Per-Martin Hamberg till Nils-Gustaf Holmquist, Svensk Filmindustri, 30/3 1943, HS L 230: 2: Ibid. 21. Ibid. 22. Ibid. 23. Bra Böckers film och Tv-lexikon, del II (Höganäs: Bra Böcker, 1985), s Svensk filmdatabas, uppslagsordet Hilding Gavle (författare P. O. Qvist, 2004). (http://www.sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/it em/?type=person&itemid=59289&iv=biography). Ett annat kännetecken var att Gavle, som har beskrivits som ganska blyg och lite rädd, till skillnad från andra skådespelare i sin samtid aldrig försökte slipa bort sin dialekt utan behöll den mjuka och karaktäristiska Kalmarrösten. Ibid. 25. Brev från Astrid Lindgren till Gunnar Skoglund, Svensk Filmindustri, den 30/3 1943, Astrid Lindgrens arkiv, HS L 230: 2: Furhammar, Filmen i Sverige, s Dymling utsåg Victor Sjöström till bolagets konstnärlige ledare och markerade därmed en demonstrativ kursförändring bort från [ ] trettiotalserans frivoliteter. Ibid. 27. Margareta Norlin, Kollektiv i huvudrollen: Om fyrtiotalets svenska barn- och ungdomsfilm, i Svensk filmografi, 4, , red. Lars Åhlander (Stockholm: Svenska filminstitutet, 1980), s. 425ff. 28. Jungstedt, s. 300f. 29. Se till exempel Karlsson och Erséus, s Rolf Husberg, Mellan tagningarna: Ett stycke svensk filmhistoria (Stockholm: Arena, 1993), s. 128f. 31. Ibid., s Povel Ramel bidrog dessutom med text och musik till schlagern Diddeli-Diddela-Diddelej, som framfördes av tvillingsystrarna Siv och Maj Larsson. 33. Berton [sign.] (Bert Onne), Aftontidningen, 29/ Citerat ur Svensk filmografi, 4, , s Lill [sign.] (Ellen Liliedahl), Svenska Dagbladet 29/ Citerat ur Svensk filmografi, 4, , s Om samma film skrev Filmson [sign.] (Sven Jan Hansson) i Aftonbladet följande: På skafferirester från Mack Sennett till René Clair har Per Gunvall gjort en filmisk Pyttipanna med färska grönsaker som i sina bästa stunder både roar och överraskar. [ ] En ojämn film, stundtals lika banal som originell, men ett bevis på att det kan vara värt att hoppas något av Gunvall. Om han får ett riktigt manus. Citerat ur Svensk filmografi, 4, , s Casper [sign.] (Lennart Ehrenborg), Svenska Dagbladet 6/ Citerat ur Svensk filmografi, 4, , s Inspelningsmanus nr 1953 (Emy Hagman). Svenska filminstitutet, biblioteket, mapp över Pippi Långstrump (1949) innehållande manuskript (scenarier), recensioner m.m. 37. Ibid. 38. Ibid. Birger Hedén har också kopplat ihop Pippi-figuren med bröderna Marx, men till skillnad från Gunvalls referenser till Chico och hans pianospelande är det i Hedéns analys av Pippiböckerna snarare brödernas verbala krumsprång och crazyrier som utgör beröringspunkter. Birger Hedén, Pippi é crazy!, i Bild och text i Astrid Lindgrens värld, red. Helene Ehriander och Birgér Hedén (Lund: Litteraturvetenskapliga institutionen, 1997). 39. Inspelningsmanus nr Ibid. 41. Brev från Astrid Lindgren till Anders Sandrew 9 maj HS L 230: 2: Ibid. 43. Jungstedt, s Brev från Astrid Lindgren till Eva von Zweigbergk 10/ HS L 230: 2: Ibid. 46. Ibid. 47. Ibid. 48. Ibid. Stig Järrel spelar rollen som den förälskade flickans far, tillika grammofonaffärsinnehavare. I den omtalade sekvensen sker allusioner till Järrels roll som Caligula i Alf Sjöbergs och Ingmar Bergmans Hets (1944), likaså förekommer ett dröminslag med brevbäraren (Svend Asmussen) samt ett mer eller mindre surrealistiskt sångframförande av Povel Ramels schlager Diddeli-Diddela-Diddelej. Robin Hood (Bengt Idestam-Almquist) kommenterade sekvensen på följande sätt i en artikel: Gunvall försöker också i Pippi få armbågsrum för sin lilla lyrik. En scen i grammofonaffären låter han helt omotiverat växa ut till en liten dröm där den violinspelande Svend Asmussen svävar upp i luften som en fjäril i brevbärar uniform. Hela brevbäraren som dyker upp då och då spelande olika instrument under sin tjänsteutövning är en lyrisk arabesk tilltalande för lekfulla vuxna, obegriplig för barn och absolut oförenlig med Astrid Lindgrens groteska humor. / Det är äkta Per Gunvall, men det har ingenting i en barnfilm om Pippi Långstrump att göra. Robin Hood Filmskott, Stockholms-Tidningen 11/ Brev från Lindgren till von Zweigbergk. 50. Norlin, s Pripps [sign.], Tragik på bio, Ny Tid, 20/ Versen lyder: Vi uppfann maskiner / med ånga och eldrift. / Ack vår tid den fin är / med trådlöst och fjärrskrift. // Och rörliga bilder / vi bjuder de unga. / Ack vår tid den mild är / dess lov vill man sjunga. // Dock står man där rådlöst. / Den tanken kom före. / Vad hjälper väl trådlöst / när det fattas ett öre. 52. Osse [sign.], Pippi Långstrump och biljettpriserna, Örebro-Kuriren, 19/4 1950; 5:85 för tre ungar [sign.], Alltför höga Långstrumpspriser, Sundsvalls Tidning 4/ Arpe [sign.], Oblyga biopriser, Mora Tidning, 27/ Enligt artikelförfattaren har filmproducenten bestämt att inga barnbiljetter till reducerat pris får säljas på platser, där filmen visas första gången, trots att filmen är gjord för småttingar och att publiken till överväldigande del kan väntas bestå av sådana. Ibid. Vimmerby Tidning skriver att filmen ges till ordinarie priser. Man får helt enkelt inte använda sig av matinépriser, upplyser direktionen. Carro [sign.], Vimmerby Tidning 18/ Se även Arne [sign.] Västgöta Demokraten 27/ ; En mamma [sign.], Barnfilmen Pippi Långstrump, Norrköpings Tidningar 7/ Törnqvist, 140 hyllmeter, brev och klipp: Astrid Lindgrens arkiv i Kungliga biblioteket, s När berättelser förs över medier och konstarter emellan, som här från litteratur till film, förändras givetvis berättelsen. 40

16 Inte sällan utelämnas vissa partier medan helt nya tillförs, såsom fallet var med Per Gunvalls manusbearbetning. Detsamma inträffade vid ungefär samma tid när Pippi Långstrump skulle sättas upp i radio. Se vidare Torsten Rönnerstrand, Pippi Långstrump i radioteatern en pilotstudie, i Radion i kulturbygget: Texter från ett radiosymposium september 1989 (Umeå: Institutionen för idéhistoria, Umeå universitet, 1990). Radiopjäsen bearbetades av Barbro Svinhufvud, regisserades av Per-Martin Hamberg samt i huvudrollen som Pippi återfanns Viveca Serlachius. Ibid., s Riktlinjer från Saltkråkan AB; se vidare 57. Karlsson och Erséus, s. 69. Beträffande Lindgrens missnöje, se även Jungstedt, s. 300; Janson, s. 60; Kristenson (opag.). Svensk Filmdatabas konstaterar att Astrid Lindgren var mycket missnöjd. Svensk Filmdatabas, uppslagsordet Per Gunvall (författare Gunder Andersson, 2012). (http://www.sfi.se/sv/svenskfilmdatabas/item/?type=person&itemid=62724&iv=biogra PHY). 58. Dock bör poängteras att jag inte har haft tillgång till några ekonomiska redovisningar från Sandrews sida, men det faktum att recensionerna indikerar välfyllda salonger och att filmen visades landet runt under nära ett års tid styrker påståendet att filmen åtminstone ur ekonomisk synvinkel förmodligen inte var det misslyckande som ibland hävdats. 59. Denna tregradiga skala är min egenhändiga konstruktion och används som hjälp att uttolka recensionerna och kategorisera dem. Sammantaget hittades 101 recensioner och den procentuella fördelningen blev följande: 66 procent VG, 21 procent G samt 13 procent U. 60. Samtliga dessa tre recensioner var införda i respektive tidning den 10/ Se till exempel (Es.An.) [sign.] Göteborgsposten 18/ ; Tin. [sign.] Borås Tidning 28/ ; -g. [sign.] Örebro Kuriren 17/ Carro [sign.], Vimmerby Tidning 18/ H-z [sign.], Gotlands Allehanda 21/ A-l [sign.], Lunds Dagblad 21/ ja. [sign.], Landskrona Posten 31/ Cam. [sign.], Enköpings Posten 16/ t. [sign.], Arbetet 21/ Fattystilen anspelar på skådespelaren Fatty Arbuckle, som medverkade i många av Mack Sennetts komedier. 68. Filmson [sign.] (Sven Jan Hansson), Aftonbladet 10/ Se till exempel brev från Astrid Lindgren till chefredaktör Runar Karlströmer 24/3 1948, vari Lindgren erbjuder Allers att publicera den tredje Pippi-boken som följetong innan den kommer ut i bokform. HS L 230:2:1 70. Brev från Astrid Lindgren till Allers Familie-Journal, Oslo 24/ HS L 230:2:1. Se även brev från Astrid Lindgren till Allers Familj-Journal (redaktör Runar Karlströmer) 25/ då Lindgren tackar nej till en förfrågan att göra Pippi Långstrump som tecknad serie, men samtidigt meddelar att hon inte har någonting emot att publicera de två första Pippi-böckerna som följetong så fort som möjligt för att utnyttja den fruktansvärda Pippi-haussen, som faktiskt råder bland ungar just nu. HS L 230: 2: För vidare läsning, se till exempel Lisbeth Larsson, En annan historia: Om kvinnors läsning och svensk veckopress (Stockholm: Symposion, 1989). 72. Osign., Grammofonskiva väcker läslust hos USA:s barn, Svenska Dagbladet 14/ Detta har bland annat poängterats av Margareta Rönnberg vad gäller film och TV. Rönnberg, s Tilläggas kan att Astrid Lindgren själv är en av dem som framhåller den skrivna textens företräden i dessa sammanhang: Det finns inget medel som kan ersätta boken som grogrund för fantasin. Nutidens barn ser film, hör på radio, ser television, läser serier allt det där kan nog vara roligt, men det har inte så mycket med fantasi att göra. Astrid Lindgren, Det gränslösaste äventyret: Om böcker, läsning och att skriva för barn, red. Lena Thörnqvist (Stockholm: Eriksson & Lindgren (2007), s. 57. Se vidare Rönnberg för en kritik av dylika generaliseringar som Lindgren för fram. 75. Till exempel visar flera filmrecensioner av Gunvalls Pippi Långstrump att kritiker fann det intressant att jämföra en och samma berättelse framförd i olika medier och konstarter. I synnerhet verkar detta ha skett bland recensenterna i Göteborg när filmen ställdes mot den tidigare teaterföreställningen på Liseberg. Se vidare Es. An. [sign.] Göteborgsposten 18/ ; Christian [sign.] Ny Tid 18/ ; Letham [sign.] Göteborgs Morgonpost 19/ Här inbegrips såväl rena texter som illustrerade texter, fotonoveller, tecknade serier, osv. 77. Filmen Mästerdetektiven och Rasmus (1953) sändes först i radio under titeln Mästerdetektiven Blomkvist (1951) och publicerades i bokform under titeln Kalle Blomkvist och Rasmus. Filmen Luffaren och Rasmus (1955) publicerades som bok under titeln Rasmus på luffen (1956). 78. Lindgren. Det gränslösaste äventyret, s Karlsson och Erséus tangerar liknande tankegångar när de poängterar filmernas och tv-seriernas betydelse för Lindgrens genomslagskraft: Astrid Lindgren hade givetvis fungerat även utan sina filmer, men det var när Pippi, Tjorven, Emil och de andra förgrömmade, välsignade ongarna brakade in i folkhemmet genom tv-rutan och biomörkret som saker verkligen började hända. Karlsson och Erséus, s

I års 1914 hade börjat Astrid skolan i Vimmerby. Anmälan till första klass hölls den 7 augusti och det har gjort sin pastor.

I års 1914 hade börjat Astrid skolan i Vimmerby. Anmälan till första klass hölls den 7 augusti och det har gjort sin pastor. Astrid Lindgren "Det finns inget annat barn som kan inspirera mig, förutom att ett barn som en gång var hon själv. Att skriva barnböcker är inte nödvändigt att ha egna barn. Man måste bara vara barn en

Läs mer

SVENSK FILM DOG MED BERGMAN

SVENSK FILM DOG MED BERGMAN MARCUS STRÖM Stockholm, Sverige 2016-07-17 PUBLICERAT PÅ WWW. MACKANSFILM.WORDPRESS.COM 1 Det är ironiskt på ett sätt hur idiotiskt dum den svenska film industrin har blivit och arrogant. Och tyvärr verkar

Läs mer

Då jag i likhet med flertalet filmare står utanför Filmavtalet så vill jag yttra mig.

Då jag i likhet med flertalet filmare står utanför Filmavtalet så vill jag yttra mig. Remissyttrande över Ds 2015:31 Framtidens filmpolitik Regeringskansliet Kulturdepartementet 103 33 STOCKHOLM 2015-06-10 Då jag i likhet med flertalet filmare står utanför Filmavtalet så vill jag yttra

Läs mer

Extratips. Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan.

Extratips. Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan. Extratips Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan. Boken finns som ljudbok, inläst av Astrid Lindgren. Låt eleverna lyssna på något eller några av kapitlen.

Läs mer

Lärarhandledning Svanens trumpet E.B. White

Lärarhandledning Svanens trumpet E.B. White Lärarhandledning Svanens trumpet E.B. White www.atriumforlag.se info@atriumforlag.se Innehåll Om boken 2 Om författaren 2 Ingångar till läsningen 3 Analys Berättare Karaktärer Läsdagbok Språket Teman 4

Läs mer

Enskild fördjupningsuppgift realism och

Enskild fördjupningsuppgift realism och Enskild fördjupningsuppgift realism och naturalism Denna epok var en tid där det industriella började växa vilket gjorde att både liv och landskap började förändras. Det här gjorde så att små städer blev

Läs mer

Din idé. Innehåll. stephen king

Din idé. Innehåll. stephen king Din idé Jag vill försätta några personer (kanske ett par, kanske bara en ensam människa) i en brydsam situation och sedan se hur de ska klara sig ur det hela. stephen king Det allra viktigaste är förstås

Läs mer

Någon fortsätter att skjuta. Tom tänker sig in i framtiden. Början Mitten Slut

Någon fortsätter att skjuta. Tom tänker sig in i framtiden. Början Mitten Slut ovellens uppbyggnad I Svenska Direkt 7 fick du lära dig hur en berättelse är uppbyggd med handling, karaktärer och miljöer: Något händer, ett problem uppstår som måste lösas och på vägen mot lösningen

Läs mer

PeC SV 9K 2013. svenska författare. August Strindberg. Selma Lagerlöf. Gustaf Fröding. Vilhelm Moberg. Moa Martinsson

PeC SV 9K 2013. svenska författare. August Strindberg. Selma Lagerlöf. Gustaf Fröding. Vilhelm Moberg. Moa Martinsson svenska författare August Strindberg Selma Lagerlöf Gustaf Fröding Vilhelm Moberg Moa Martinsson Material: - Detta häfte med instuderingsfrågor och övrig information. - Boken Magasinet svenska författare.

Läs mer

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA PREMIÄR PÅ TEATER SAGOHUSET 6 MARS 2011 INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA AV ISA SCHÖIER Regi och kostym Scenografi Ljusdesign Stalle Ahrreman Marta Cicionesi Ilkka Häikiö I rollerna Ulf Katten

Läs mer

Kort sagt det handlar om livet.

Kort sagt det handlar om livet. Sånt är livet! Teater Trots Sånt är Ett tragikomiskt drama, som handlar om glädje och sorg, om kärlek och vänskap, om otrohet och skilsmässor, om mobbing och svek, om våldtäkt och alkoholism, om gräl och

Läs mer

Innehåll. Inledning Slutkommentarer Referenser och vidare läsning Register Illustrationer

Innehåll. Inledning Slutkommentarer Referenser och vidare läsning Register Illustrationer Innehåll Inledning.... 5 kapitel 1 Drömmar och simuleringar.... 7 kapitel 2 Är materien verklig?... 43 kapitel 3 Är personer verkliga?... 77 kapitel 4 Är tiden verklig?... 109 Slutkommentarer... 143 Referenser

Läs mer

Fakta om Astrid Lindgren

Fakta om Astrid Lindgren SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Boken presenterar en av världens mest berömda barnboksförfattare. Vi får följa Astrids liv från barn till vuxen och får lära oss om hur historier och böcker

Läs mer

Inslaget fälls. Granskningsnämnden anser att det strider mot kravet på opartiskhet. Sveriges Radio ska på lämpligt sätt offentliggöra nämndens beslut.

Inslaget fälls. Granskningsnämnden anser att det strider mot kravet på opartiskhet. Sveriges Radio ska på lämpligt sätt offentliggöra nämndens beslut. 1/5 BESLUT 2012-12-20 Dnr: 12/01833 SAKEN Godmorgon Stockholm, Sveriges Radio P4 Radio Stockholm, 2012-09-17, inslag om en dödsannons; fråga om opartiskhet BESLUT Inslaget fälls. Granskningsnämnden anser

Läs mer

Nordiska museets julgransplundring 2006

Nordiska museets julgransplundring 2006 Nordiska museets julgransplundring 2006 Sånglekar2 När vi sjunger och dansar kring granen håller vi liv i en väldigt gammal tradition som är känd i varje fall från början av 1600-talet. Den äldsta uppgiften

Läs mer

FÖRDJUPNINGS- OCH INSPIRATIONMATERIAL TILL FÖRETSTÄLLNINGEN ÄGGET. illustration: Fibben Hald

FÖRDJUPNINGS- OCH INSPIRATIONMATERIAL TILL FÖRETSTÄLLNINGEN ÄGGET. illustration: Fibben Hald FÖRDJUPNINGS- OCH INSPIRATIONMATERIAL TILL FÖRETSTÄLLNINGEN ÄGGET illustration: Fibben Hald Detta är ett material till dig som lärare att använda före eller efter ni sett föreställningen Ägget på Unga

Läs mer

VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR?

VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR? Karl-Magnus Spiik Ky Självtroendet / sidan 1 VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR? Självförtroendet är människans inre bild av sig själv. Man är sådan som man tror sig vara. Självförtroendet är alltså ingen fysisk storhet

Läs mer

Delaktighet - på barns villkor?

Delaktighet - på barns villkor? Delaktighet - på barns villkor? Monica Nordenfors Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 12 Det barn som är i stånd att bilda egna åsikter

Läs mer

Lärarhandledning. Folke och Frida Fridas nya värld Frida Åslund

Lärarhandledning. Folke och Frida Fridas nya värld Frida Åslund Lärarhandledning Folke och Frida Fridas nya värld Frida Åslund www.atriumforlag.se info@atriumforlag.se Innehåll Om boken 2 Om författaren 2 Ingångar till läsningen 3 Analys Berättare Karaktärer Läsdagbok

Läs mer

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist En fjärils flykt Gunnel G Bergquist Livet för en del människor, Är kantat av sorg och vemod. Framtiden för dem Saknar oftast ljus och glädje. För andra människor Flyter livet på som en dans. Tillvaron

Läs mer

BOKEN PÅ DUKEN. Lärarhandledning

BOKEN PÅ DUKEN. Lärarhandledning BOKEN PÅ DUKEN Lärarhandledning Inledning Barn ser alltmer rörliga bilder och läser allt färre böcker men de båda medierna står inte i något motsatsförhållande till varandra. Film ger upphov till starka

Läs mer

Stina Inga. Ur antologin nio, utgiven av Black Island Books och Norrbottens länsbibliotek, 2002 ISBN 91 972792 8 5. Intervju: Andreas B Nuottaniemi

Stina Inga. Ur antologin nio, utgiven av Black Island Books och Norrbottens länsbibliotek, 2002 ISBN 91 972792 8 5. Intervju: Andreas B Nuottaniemi Stina Inga Ur antologin nio, utgiven av Black Island Books och Norrbottens länsbibliotek, 2002 ISBN 91 972792 8 5 Intervju: Andreas B Nuottaniemi 72 Jag skriver mest på omöjliga ställen, i bilen eller

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Läsnyckel Drakula- klubben och spöket av Sissel Dalsgaard Thomsen illustrationer av Rasmus Bregnhøi

Läsnyckel Drakula- klubben och spöket av Sissel Dalsgaard Thomsen illustrationer av Rasmus Bregnhøi Läsnyckel Drakula- klubben och spöket av Sissel Dalsgaard Thomsen illustrationer av Rasmus Bregnhøi Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning än tidigare. Vi

Läs mer

MYRAS PAPPA? Lärarmaterial VEM AR. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Inger Granberg

MYRAS PAPPA? Lärarmaterial VEM AR. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Inger Granberg Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Inger Granberg Vad handlar boken om? Boken handlar om Myra. En dag får hon ett brev från någon som påstår att han är hennes biologiska pappa. Myra blir ledsen och förtvivlad.

Läs mer

Esbo, 22.11.2005 Charlotta Särkkä, lektor i modersmål och litteratur samt franska, Susann Etzell, lektor i modersmål och litteratur

Esbo, 22.11.2005 Charlotta Särkkä, lektor i modersmål och litteratur samt franska, Susann Etzell, lektor i modersmål och litteratur Förord Att skapa och behandla film på olika sätt och inom olika läroämnen är en realitet i dagens skola inom olika läroämnen. Det kan t.ex. gälla att göra ett dokument över ett experiment i kemiundervisningen,

Läs mer

Studio Ett den 12 december: Svensk film med svensk textning

Studio Ett den 12 december: Svensk film med svensk textning Studio Ett den 12 december: Svensk film med svensk textning Jan-Peter Strömgren, förbundsordförande på Hörselskadades Riksförbund (HRF) och Kay Pollak, filmregissör, känd för bland annat "Så som i himmelen",

Läs mer

Skål för Åmål. Expressen Fredag förfestade med skådisarna i höstens film

Skål för Åmål. Expressen Fredag förfestade med skådisarna i höstens film Fucking Åmål Skål för Åmål. Expressen Fredag förfestade med skådisarna i höstens film TROLLHÄTTAN Finns det saker du skulle vilja göra men som du inte vågar? Se Fucking Åmål. Efteråt känns ingenting omöjligt.

Läs mer

När hon trodde att allt var för sent Predikotext: Apg 9:1-19

När hon trodde att allt var för sent Predikotext: Apg 9:1-19 Predikan, Korskyrkan Borås den 15 oktober 2006, av Micael Nilsson När hon trodde att allt var för sent Predikotext: Apg 9:1-19 SARA Den är veckan har jag stämt möte med Sara. Det har inte varit så enkelt

Läs mer

Ödesgudinnan på Salong D amour

Ödesgudinnan på Salong D amour ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN ANNA JANSSON INFÖR LÄSNINGEN Titta på omslaget, läs titeln och baksidestexten. Vad får du veta om boken? Varför tror du att den heter Ödesgudinnan på Salong d Amour? Vilka ledtrådar

Läs mer

Selma Lagerlöf. Astrid Lindgren. HC:Andersen

Selma Lagerlöf. Astrid Lindgren. HC:Andersen S A G O Tales for everybody! R K O N S T S A G O R HC:Andersen HC Andersen föddes år 1805,när han var 17 år gick han i en skola för barn,han blev mobbad för att han var så lång och klumpig. Därför skrev

Läs mer

HANDLEDNING LÄS EN FILM. Kulturutveckling. Filmtitel: Kan du vissla, Johanna? Regissör: Rumle Hammerich

HANDLEDNING LÄS EN FILM. Kulturutveckling. Filmtitel: Kan du vissla, Johanna? Regissör: Rumle Hammerich LÄS EN FILM HANDLEDNING Filmtitel: Kan du vissla, Johanna? Regissör: Rumle Hammerich Boktitel: Kan du vissla, Johanna? Författare: Ulf Stark Rekommenderas för åldrarna 6-9 år En filmhandledning av Maria

Läs mer

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,

Läs mer

Den sjuttonåriga Siri i I telefon blev en av Ellen Hartmans viktigaste roller. I tre decennier fick

Den sjuttonåriga Siri i I telefon blev en av Ellen Hartmans viktigaste roller. I tre decennier fick I TELEFON MED ELLEN HARTMAN Foto: Gösta Florman, Sveriges teatermuseum Den sjuttonåriga Siri i I telefon blev en av Ellen Hartmans viktigaste roller. I tre decennier fick hon göra den i alla möjliga sammanhang.

Läs mer

ARCO VILL STUDERA MUSIK, MEN HANS FÖRÄLDRAR ÄR EMOT

ARCO VILL STUDERA MUSIK, MEN HANS FÖRÄLDRAR ÄR EMOT 200880_upphovsratt.qxd:COPYRIGHT-1.qxd 08-10-15 21.12 Sida 2 MUSIK ÄR SLÖSERI MED DIN TID! GLÖM DET! ÅH! ARCO VILL STUDERA MUSIK, MEN HANS FÖRÄLDRAR ÄR EMOT DET. DET ÄR ORÄTTVIST! VARFÖR SKULLE INTE JAG

Läs mer

Inget krav på strikt opartiskhet i dramaserien Blå ögon. SVT Programetiks infobrev 2015-04-27

Inget krav på strikt opartiskhet i dramaserien Blå ögon. SVT Programetiks infobrev 2015-04-27 SVT Programetiks infobrev 2015-04-27 Dramaserien Blå ögon friades på alla punkter Granskningsnämnden friade vid sitt möte den 20:e april SVT:s dramaserie Blå ögon, där bland annat uppfattade likheter mellan

Läs mer

Hamlet funderingsfrågor, diskussion och högläsningstips

Hamlet funderingsfrågor, diskussion och högläsningstips en lektion från Lärarrummet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Hamlet funderingsfrågor, diskussion och högläsningstips Ämne: Svenska, SVA, SFI Årskurs: 7-9, Gym, Vux Lektionstyp: reflektion och diskussion

Läs mer

Inslaget frias. Granskningsnämnden anser att det inte strider mot kravet på opartiskhet.

Inslaget frias. Granskningsnämnden anser att det inte strider mot kravet på opartiskhet. 1/5 BESLUT 2011-12-12 Dnr: 11/00505 SAKEN Kulturnytt, SVT, 2011-02-24, kl. 22.30, inslag om Stockholms stadsteater; fråga om opartiskhet BESLUT Inslaget frias. Granskningsnämnden anser att det inte strider

Läs mer

TAL MED ANLEDNING AV FÖRSTA NUMRET AV JURIDISK PUBLIKATION

TAL MED ANLEDNING AV FÖRSTA NUMRET AV JURIDISK PUBLIKATION JURIDISK PUBLIKATION 2/2009 TAL MED ANLEDNING AV FÖRSTA NUMRET AV JURIDISK PUBLIKATION Av Johan Munck 1 Tal, den 26 maj 2009 på advokatfirman Delphi, Regeringsgatan 30, med anledning av första numret av

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Prov svensk grammatik

Prov svensk grammatik Prov svensk grammatik Markera det alternativ som du anser vara rätt i meningarna nedan. Det är bara ett av alternativen som är rätt i varje mening. 1. När farfar hade ätit åt har ätit, sov han middag.

Läs mer

Lektion 2. Att göra en stretch. eller fördelen med att se sig själv som en amöba

Lektion 2. Att göra en stretch. eller fördelen med att se sig själv som en amöba Lektion 2 Att göra en stretch eller fördelen med att se sig själv som en amöba Utdrag ur Utrustad Johan Reftel, Kristina Reftel och Argument Förlag 2005 15 Att göra en stretch är att göra något som man

Läs mer

Jes 6: 1-2a, 3-8, 1 Kor 15: 1-11, (kortare: 1 Kor 15:3-8,11)

Jes 6: 1-2a, 3-8, 1 Kor 15: 1-11, (kortare: 1 Kor 15:3-8,11) 5. Söndagen under året (år C) (10 februari 2013) Fiskfångsten: Följ mig! Tidsram: 20-25 minuter. Luk 5:1-11 Fiskfångsten. De första lärjungarna En gång när han stod vid Gennesaretsjön och folket trängde

Läs mer

Lathund olika typer av texter

Lathund olika typer av texter Lathund olika typer av texter - Repetition inför Nationella Proven i svenska - Brev Alla brev innehåller vissa formella detaljer. Datum och ort är en sådan detalj, i handskrivna brev brukar datum och ort

Läs mer

Grådask. eller Hur gick det sedan? en berättelse om hur det gick för Snövit efter att prinsen kysst henne ROLLER

Grådask. eller Hur gick det sedan? en berättelse om hur det gick för Snövit efter att prinsen kysst henne ROLLER Grådask eller Hur gick det sedan? en berättelse om hur det gick för Snövit efter att prinsen kysst henne ROLLER (före detta Snövit) (hennes man) (den åttonde, bortglömde, dvärgen) SÅNGER Min dröm, vart

Läs mer

Ungdomarna behöver vårt stöd - och vi behöver ungdomarna

Ungdomarna behöver vårt stöd - och vi behöver ungdomarna Ungdomarna behöver vårt stöd - och vi behöver ungdomarna Ronald Gustavsson Björkås film När jag ser vad som händer med ungdomarna omkring mig idag vet jag vad det handlar om. Under flera år missbrukade

Läs mer

Kapitel/scen ur en deckare

Kapitel/scen ur en deckare Kapitel/scen ur en deckare Skriv ett kort kapitel ur en deckare som du själv kommer på. Du bestämmer ifall det ska handla om då själva brottet begås eller jakten på gärningsmannen/gärningsmännen eller

Läs mer

Kapitel 2 Hinderbanan. Detta smakprov innehåller två av totalt elva avsnitt i kapitel 2.

Kapitel 2 Hinderbanan. Detta smakprov innehåller två av totalt elva avsnitt i kapitel 2. Kapitel 2 Hinderbanan Detta smakprov innehåller två av totalt elva avsnitt i kapitel 2. 27 Barn och ungdomar skriver ibland berättelser som saknar den spänning de egentligen önskar skapa. De kan också

Läs mer

SPRÅKRÖRET NR 1, 2013. Medlemsblad för SFSS Södra Finlands svenska Språklärare r.f. Ordförandens spalt

SPRÅKRÖRET NR 1, 2013. Medlemsblad för SFSS Södra Finlands svenska Språklärare r.f. Ordförandens spalt Levnadsvisdom SPRÅKRÖRET NR 1, 2013 Medlemsblad för SFSS Södra Finlands svenska Språklärare r.f. Ordförandens spalt För en tid sedan cirkulerade en text på Facebook som även nådde mig. Texten påstods vara

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

Presentationsanalys av XXX på XXX i XXX

Presentationsanalys av XXX på XXX i XXX Presentationsanalys av XXX på XXX i XXX Feedback Nedan finner du din feedback på presentationen som du levererade på XXX i XXX. Det kan upplevas som mycket och många saker i den detaljerade feedbacken

Läs mer

Han var på våg till sin flicka, och klockan kvart i sju skulle hon stå utanfor biografen Saga.

Han var på våg till sin flicka, och klockan kvart i sju skulle hon stå utanfor biografen Saga. Slå folje Stig Claesson Han var på våg till sin flicka, och klockan kvart i sju skulle hon stå utanfor biografen Saga. Hon hette Karin det mindes han tydligt. Han skulle hinna precis. Klockan var bara

Läs mer

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com Berättare blir man genom att göra två saker så ofta som möjligt: 1. Lyssna. 2. Berätta. I den ordningen. Och omvänt. Om och om igen. Retorik - våra reflektioner kring Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens

Läs mer

Innehållsförteckning. Introduktion. Kapitel 1Introduktion. sid 1. Kapitel 2Bilhandlarn. sid 3. Kapitel 3Döskallemasken. sid 5

Innehållsförteckning. Introduktion. Kapitel 1Introduktion. sid 1. Kapitel 2Bilhandlarn. sid 3. Kapitel 3Döskallemasken. sid 5 Innehållsförteckning Kapitel 1Introduktion. sid 1 Kapitel 2Bilhandlarn. sid 3 Kapitel 3Döskallemasken. sid 5 Kapitel 4 De misstänkta. sid 7 Kapitel 5 Förhöret. sida 9 Kapitel 6 Den splitternya bilen. sida

Läs mer

Vittnesbörd om Jesus

Vittnesbörd om Jesus Vittnesbörd om Jesus Göteborg, 2009 David Svärd Vittnesbörd i Gamla testamentet I det israelitiska samhället följde man det var Guds vilja att man skulle göra det i varje fall de lagar som finns nedtecknade

Läs mer

Svenska Rum 1 PROVLEKTION. Svenska Rum 1 (47-10427-7) Författarna och Liber AB Får kopieras 1

Svenska Rum 1 PROVLEKTION. Svenska Rum 1 (47-10427-7) Författarna och Liber AB Får kopieras 1 Svenska Rum 1 PROVLEKTION Svenska Rum 1 (47-10427-7) Författarna och Liber AB Får kopieras 1 Provlektion Svenska rum 1 Kapitlet Besök i författarverkstaden ger eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper

Läs mer

BARNHEMMET. En liten berättelse om en tid då man sålde barn som arbetskraft ROLLER FÖRESTÅNDARINNAN SYSTER SARA. Barnen STINA GRETA IDA LOTTA

BARNHEMMET. En liten berättelse om en tid då man sålde barn som arbetskraft ROLLER FÖRESTÅNDARINNAN SYSTER SARA. Barnen STINA GRETA IDA LOTTA BARNHEMMET En liten berättelse om en tid då man sålde barn som arbetskraft ROLLER FÖRESTÅNDARINNAN SYSTER SARA Barnen IDA Folket Spöken 9 roller. Om gruppen bara är 8 så kommer Idas namn ibland att skrivas

Läs mer

Sanning eller konsekvens LÄS EN FILM. En lärarhandledning. Rekommenderad från åk. 3-6

Sanning eller konsekvens LÄS EN FILM. En lärarhandledning. Rekommenderad från åk. 3-6 Sanning eller konsekvens LÄS EN FILM En lärarhandledning Rekommenderad från åk. 3-6 1 TILL DIG SOM LÄRARE En historia kan berättas på många sätt. Ja, ibland berättas samma historia på flera olika vis.

Läs mer

Om man googlar på coachande

Om man googlar på coachande Coachande ledarskap Låt medarbetaren Att coacha sina medarbetare är inte alltid lätt. Men det allra viktigaste är att låta medarbetaren finna lösningen själv, att inte ta över och utföra den åt denne.

Läs mer

Rapport 5 preliminär, version maj 2010. Fokusgrupper med coacher. Projekt Världen i Skåne, Polismyndigheten i Skåne

Rapport 5 preliminär, version maj 2010. Fokusgrupper med coacher. Projekt Världen i Skåne, Polismyndigheten i Skåne Projekt Världen i Skåne, Polismyndigheten i Skåne Rapport 5 preliminär, version maj 2010 Fokusgrupper med coacher - En resultatsammanställning baserad på 2 fokusgrupper med sammanlagt 8 coacher. Bengt

Läs mer

Aurore Bunge analysera och inspireras av Anne Charlotte Lefflers novell

Aurore Bunge analysera och inspireras av Anne Charlotte Lefflers novell Aurore Bunge analysera och inspireras av Anne Charlotte Lefflers novell Anne Charlotte Leffler var en av 1880-talets mest framgångsrika författare. Hennes pjäser drog stor publik och hennes böcker såldes

Läs mer

Han som älskade vinden

Han som älskade vinden Draken är färdig hos smeden Torbjörn Nilsson i Råby. Jörgens lilla blå MG Midget får också vara med på bild. Han som älskade vinden Det var en gång en man som tyckte om det som rörde sig. Han älskade vinden

Läs mer

Föräldrahyllan Leva med barn Lars H. Gustafsson & Marie Köhler

Föräldrahyllan Leva med barn Lars H. Gustafsson & Marie Köhler Föräldrahyllan Leva med barn Lars H. Gustafsson & Marie Köhler En lättläst bok med tilltalande layout. Författarna skriver om barnets utveckling och omvårdnad, med tips om t.ex. amning, sömn, tandborstning

Läs mer

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA Bild 1: Annas bakgrund Anna växte upp i en fattig familj. Många syskon, trångt och lite mat. Föräldrarna arbetade båda två, och även Annas äldre syskon. Anna fick börja arbeta

Läs mer

Caroline Hainer. Inte helt hundra. Volante

Caroline Hainer. Inte helt hundra. Volante Caroline Hainer Inte helt hundra Volante Stockholm 2013 Inledning Men är det inte bäst att bara strunta i det helt och hållet, säger jag till terapeuten. Bara utfärda ett totalt relationsförbud helt enkelt.

Läs mer

Kulturnytt, P1, och Kulturnyheterna, SVT1, , inslag om en arkeolog; fråga om saklighet

Kulturnytt, P1, och Kulturnyheterna, SVT1, , inslag om en arkeolog; fråga om saklighet 1/5 BESLUT 2014-09-15 Dnr: 14/00625 och 626 SAKEN, P1, 2014-02-12 och, SVT1, 2014-02-24, inslag om en arkeolog; fråga om saklighet BESLUT Inslaget i kritiseras med frias. Granskningsnämnden anser att det

Läs mer

ANTIGONE PEDAGOGISKT MATERIAL

ANTIGONE PEDAGOGISKT MATERIAL ANTIGONE PEDAGOGISKT MATERIAL TILL LÄRAREN Vi hälsar dig och din klass varmt välkomna till Byteatern Kalmar Länsteater och föreställningen ANTIGONE. Vi hoppas att ni kommer att få en härlig teaterupplevelse

Läs mer

Handmatning och beröm!

Handmatning och beröm! Handmatning och beröm! Det finns vissa saker som vi människor gärna gör dagligen med våra hästar för att vara visa hästarna att vi är vänliga och vill dem väl, eller visa vår uppskattning och kärlek. Ibland

Läs mer

Kända personer. och citat nr 1

Kända personer. och citat nr 1 Kända personer och citat nr 1 Alla är genier. Men om du bedömer en fisk utifrån dennes förmåga att klättra i träd, så kommer den att leva hela sitt liv i tron om att den är dum. Albert Einstein Utvecklar

Läs mer

Sånglekar 4 Nordiska museets julgransplundring 2008

Sånglekar 4 Nordiska museets julgransplundring 2008 Sånglekar 4 Nordiska museets julgransplundring 2008 Den äldsta benämningen på sånglekar är»jullekar«. Carl von Linné skrev för 275 år sedan ner texten och leksättet till sex lekar som han kallade»dahlflickors

Läs mer

CARL-JOHAN MARKSTEDT LÄRARHANDLEDNING TILL NOVELLEN SPÅR I SNÖN

CARL-JOHAN MARKSTEDT LÄRARHANDLEDNING TILL NOVELLEN SPÅR I SNÖN CARL-JOHAN MARKSTEDT LÄRARHANDLEDNING TILL NOVELLEN SPÅR I SNÖN AV JONAS KARLSSON 1 Jonas Karlsson är författare, dramatiker och skådespelare. Han har medverkat i en rad succéfilmer som Livet är en schlager,

Läs mer

Workshop 00:Almestrand Nina Söderström Malin Sörman Maria Hager Under åren 1999 2000 genomförde jag min andra fotografiska workshop på ett behandlingshem för mammor och deras barn. Hemmets uppgift är att

Läs mer

Alfred Nobel den olycklige uppfinnaren

Alfred Nobel den olycklige uppfinnaren Alfred Nobel den olycklige uppfinnaren funderingsfrågor, skapa ditt eget Nobelpris Ämne: Svenska, SVA, SFI, Samhällskunskap, Naturkunskap Årskurs: 6-9, Gym, Vux Lektionstyp: reflektion och diskussion,

Läs mer

En modern klassiker. Vem handlar boken om? Vad tas upp i boken? Mästerdetektiven Blomkvist. Författare: Astrid Lindgren

En modern klassiker. Vem handlar boken om? Vad tas upp i boken? Mästerdetektiven Blomkvist. Författare: Astrid Lindgren sidan 1 Författare: Astrid Lindgren En modern klassiker Astrid Lindgren var och är en av våra mest älskade barnboksförfattare. Hennes berättelser har lästs av barn och vuxna från 1940-talet fram till våra

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

Inför föreställningen

Inför föreställningen LÄRARHANDLEDNING Tage Granit 2008 Inför föreställningen Förberedelser Innan man går med sina elever på teater är det alltid bra att prata igenom om hur det är att gå på teater och hur man uppför sig. Orka

Läs mer

LITTERATURSTUDIE AV BOKEN JANE EYRE

LITTERATURSTUDIE AV BOKEN JANE EYRE LITTERATURSTUDIE AV BOKEN JANE EYRE Ämne: Svenska/SO Namn: Johanna Wennberg Handledare: Anna och Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning LITTERATURSTUDIE AV BOKEN JANE EYRE...1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING...2

Läs mer

Noter och referenser - Oxfordsystemet

Noter och referenser - Oxfordsystemet Noter och referenser - Oxfordsystemet Centrum för barnkulturforskning Centrum för barnkulturforskning Vårterminen 2012 Noter och referenser - Oxfordsystemet Noter och referenser Oxfordsystemet Det finns

Läs mer

DRAFT. Annat land. utanför europa

DRAFT. Annat land. utanför europa Mark as shown: Correction: Please use a ball-point pen or a thin felt tip. This form will be processed automatically. Please follow the examples shown on the left hand side to help optimize the reading

Läs mer

Plus, SVT1, 2015-09-17, inslag om en dusch; fråga om opartiskhet och saklighet

Plus, SVT1, 2015-09-17, inslag om en dusch; fråga om opartiskhet och saklighet 1/6 BESLUT 2016-03-07 Dnr: 15/03197 SAKEN Plus, SVT1, 2015-09-17, inslag om en dusch; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslaget frias. Granskningsnämnden anser att det inte strider mot kraven

Läs mer

DRAFT DRAFT. 1. Bakgrund. 2. Förberedelse inför förlossning och föräldraskap

DRAFT DRAFT. 1. Bakgrund. 2. Förberedelse inför förlossning och föräldraskap Mark as shown: Correction: Please use a ball-point pen or a thin felt tip. This form will be processed automatically. Please follow the examples shown on the left hand side to help optimize the reading

Läs mer

Clas Svahn är i VoF-kretsar kanske mest känd som ordförande

Clas Svahn är i VoF-kretsar kanske mest känd som ordförande RECENSION Selektiv kritik av mystik Clas Svahn är i VoF-kretsar kanske mest känd som ordförande i föreningen UFO-Sverige och medverkande här i Folkvett. Han är i övrigt journalist på Dagens Nyheter, författare

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Stefan hade inte hängt med, det tog ett ögonblick innan han kunde svara. Öh från Sverige? Pojken fick en rynka mellan ögonbrynen, lät lite irriterad

Stefan hade inte hängt med, det tog ett ögonblick innan han kunde svara. Öh från Sverige? Pojken fick en rynka mellan ögonbrynen, lät lite irriterad BARCELONA 2008 Stefan och Karin hade skaffat mobiltelefonen nästan genast när de anlände till Barcelona drygt en månad tidigare. De hade sedan dess haft den inom räckhåll alla dygnets timmar, varit måna

Läs mer

Plus, SVT1, 2015-03-12, inslag om ett företag; fråga om opartiskhet och saklighet

Plus, SVT1, 2015-03-12, inslag om ett företag; fråga om opartiskhet och saklighet 1/7 BESLUT 2015-11-09 Dnr: 15/00928 SAKEN Plus, SVT1, 2015-03-12, inslag om ett företag; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslaget frias. Granskningsnämnden anser att det inte strider mot kraven

Läs mer

1. Drömkåken X. Huset som gud glömde 2. Kåkens hemlighet.

1. Drömkåken X. Huset som gud glömde 2. Kåkens hemlighet. 1 I den här filmen från 1993 får vi följa med Göran, som precis blivit stolt husägare. Huset har han köpt på auktion utan hans frus eller barns vetskap, det ska nämligen bli en stor överaskning. Problemet

Läs mer

ATT SKRIVA DRAMATIK ATT UTFORMA ETT MANUSKRIPT. En handledning i dramaturgi av Henrik Bergkvist

ATT SKRIVA DRAMATIK ATT UTFORMA ETT MANUSKRIPT. En handledning i dramaturgi av Henrik Bergkvist ATT SKRIVA DRAMATIK ATT UTFORMA ETT MANUSKRIPT En handledning i dramaturgi av Henrik Bergkvist innehåll Att utforma ett manuskript s 3. Layout s 4. Lathund för skrivandet s. 5 Tips Om författaren: Henrik

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning I III Lättläst version Ill II REGERINGSKANSLIET Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven

Läs mer

Inslaget kritiseras men frias. Granskningsnämnden anser att det brister i förhållandet till kravet på opartiskhet.

Inslaget kritiseras men frias. Granskningsnämnden anser att det brister i förhållandet till kravet på opartiskhet. 1/6 BESLUT 2016-05-30 Dnr: 16/00780 SAKEN Fråga doktorn, SVT1, 2016-03-14, inslag om aktiv dödshjälp; fråga om opartiskhet BESLUT Inslaget kritiseras men frias. Granskningsnämnden anser att det brister

Läs mer

Lika olika, SVT2, 2011-12-21, program med inslag om handikappersättning för döva; fråga om opartiskhet och saklighet

Lika olika, SVT2, 2011-12-21, program med inslag om handikappersättning för döva; fråga om opartiskhet och saklighet 1/6 BESLUT 2012-09-03 Dnr: 11/03869 SAKEN Lika olika, SVT2, 2011-12-21, program med inslag om handikappersättning för döva; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Programmet kritiseras men frias. Granskningsnämnden

Läs mer

SAGOTEMA. Kattgruppen. Stenänga Förskola. Vårterminen 2014. Ansvariga pedagoger Marina Undenius och Carina Nilsson

SAGOTEMA. Kattgruppen. Stenänga Förskola. Vårterminen 2014. Ansvariga pedagoger Marina Undenius och Carina Nilsson SAGOTEMA Kattgruppen Stenänga Förskola Vårterminen 2014 Ansvariga pedagoger Marina Undenius och Carina Nilsson BAKGRUND Barngruppen består av 11 barn varav 5 flickor och 6 pojkar. En pojke är 6 år, fyra

Läs mer

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige.

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Är det inte meningen att samhället ska hjälpa de som har det mindre bra? Är det inte meningen att man ska få stöd till ett bättre mående och leverne? Är det

Läs mer

Del 2 Underhållning och kultur

Del 2 Underhållning och kultur Del 2 Underhållning och kultur 7. UNDERHÅLLNING Musik, film, radio, tv, böcker. Det är lätt att gå vilse bland alla medierelaterade sajter på Internet. Det här avsnittet guidar dig till några av skatterna.

Läs mer

The Portal A Christmas Carol

The Portal A Christmas Carol The Portal A Christmas Carol INNEHÅLL Om programmet Teman Glosor Att jobba med Om serien The Portal OM PROGRAMMET I A Christmas Carol viner vinden och snön knarrar under fötterna. Men den sure Mr Scrooge

Läs mer

EFG-härvan: Skandalchefen fick nytt toppjobb

EFG-härvan: Skandalchefen fick nytt toppjobb EFG-härvan: Skandalchefen fick nytt toppjobb http://www.realtid.se/articlepages/200803/31/20080331200617_realtid707/20080331200617_ Realtid707.dbp.asp Magnus Olsson var finanschef på Helsingborgs kommun

Läs mer

Rapport, SVT1, 2011-09-30, kl. 19.30, inslag om franchisetagare; fråga om opartiskhet och saklighet

Rapport, SVT1, 2011-09-30, kl. 19.30, inslag om franchisetagare; fråga om opartiskhet och saklighet 1/5 BESLUT 2012-05-02 Dnr: 11/03716 SAKEN Rapport, SVT1, 2011-09-30, kl. 19.30, inslag om franchisetagare; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslaget fälls. Granskningsnämnden anser att det strider

Läs mer

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen.

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen. En ko i garderoben j! är jag här igen, Malin från Rukubacka. Det har hänt He Det en hel del sedan sist och isynnerhet den här sommaren då vi lärde känna en pianotant. Ingenting av det här skulle ha hänt

Läs mer

SPÖKHISTORIER. Den blodiga handsken Spökhuset. En mörk höstnatt Djurkyrkogården

SPÖKHISTORIER. Den blodiga handsken Spökhuset. En mörk höstnatt Djurkyrkogården SPÖKHISTORIER Vi kommer att fortsätta svensklektionerna med ett arbete kring spökhistorier. Vi kommer att läsa spökhistorier, rita och berätta, se en film samt skriva en egen spökhistoria. Spökhistorierna

Läs mer