Transkript

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15 FÖRSLAG KULTURBEREDNINGEN Statligt anslag till kultur 2013 Förslag ökning Förslag Institution/Organisation Bidrag 2012 av bidrag bidrag 2013 NorrlandsOperan AB regional musikverksamhet Dans i Västerbotten Västerbottensteatern AB Västerbottens museum AB * Sune Jonsson Centrum för Dokumentärfotografi Film i Västerbotten Länsbiblioteket Västerbotten Konstkonsulent Mångkulturverksamhet Riksteatern Västerbotten Folkrörelsearkivet Företagsarkivet Västerbottens läns hemslöjdsförening Särskilt arrangörsstöd Summa NMD Summa statligt anslag till Västerbotten Förslag till beslut: årets uppskrivning av det statliga anslaget, kronor, föreslås fördelas enligt ovan. * Ur det statliga anslaget vidarebefordras kr till Skellefteå museum och kr till Skogsmuseet i Lycksele

16

17

18 Dnr 12RV0408 Stadgar för Regionförbundet Västerbottens län kulturfond 1 Fonden, som tillkommit genom en överföring av Västerbottens läns landstings kulturfond, benämns Regionförbundet Västerbottens läns kulturfond. 2 Regionförbundet Västerbottens läns förbundsstyrelse utgör fondens styrelse. 3 Fondens räkenskaper handhas av Regionförbundet Västerbottens läns kansli. Förvaltningen ska granskas av Regionförbundet Västerbottens läns revisorer. 4 Fondens medel ska placeras så att en god avkastning erhålls samtidigt som säkerheten inte åsidosätts. Fondens medel ska placeras i bankräkning eller räntebärande värdepapper utställda i svenska kronor. 5 Fondens avkastning och kapital ska användas till ett årligt målinriktat stipendium för att stödja och uppmuntra konstnärligt utvecklingsarbete inom bildkonstområdet. Stipendiet ska ha karaktären av arbets-, reseoch/eller studiestipendium i enlighet med det av regionförbundet antagna reglementet för Regionförbundet Västerbottens läns kulturstipendier och bildkonststipendium. Utdelning kan högst ske med kronor per år. 6 Dessa stadgar kan förändras endast genom beslut av Regionförbundet Västerbottens läns förbundsfullmäktige.

19 Dnr 12RV0408 Reglemente för Regionförbundets Västerbottens läns kulturstipendium och bildkonststipendium 1 Regionförbundet Västerbottens läns kulturstipendium är fördelat på högst fyra stipendier om vardera lägst kronor och ett bildkonststipendium om lägst kronor samt ett hedersstipendium i form av en gåva. 2 Kulturstipendierna är avsedda att stödja och uppmuntra konstnärligt utvecklingsarbete inom skilda kulturella områden som bildkonst, litteratur, musik, teater, dans, film, konsthantverk, design, berättande och andra likvärdiga områden. Stipendierna ska delas ut till sökande som är verksamma inom Västerbottens län. 3 Bildkonststipendiet ska stödja och uppmuntra konstnärligt utvecklingsarbete inom bildkonstområdet. Bildkonststipendiet ska delas ut till sökande som är professionellt verksam inom Västerbottens län. 4 Kulturstipendierna och bildkonststipendiet ska ha karaktären av arbets-, rese- eller studiestipendium. Vid fördelning av stipendierna ska en jämn könsfördelning eftersträvas över tid liksom aspekter som ålder, etnicitet och geografisk fördelning över länet. 5 Kulturstipendierna och bildkonststipendiet är inte avsedda för studier vid grundläggande utbildning eller högskoleutbildning. 6 Ansökan om kulturstipendierna och bildkonststipendiet ska inges på särskilda blanketter och vara Regionförbundet Västerbottens län tillhanda vid tidpunkt som särskilt fastställts. 7 Stipendierna ska ledigförklaras minst 2 månader före ansökningstidens utgång. 8 Hedersstipendiet utdelas utan ansökan till person, grupp eller organisation som uppskattning för värdefulla insatser inom länets kulturliv. 9 Kulturberedningens ledamöter äger rätt att föreslå egen kandidat till hedersstipendiat, vilket ska ske skriftligen och senast en vecka före kulturberedningens sammanträde då ärendet ska behandlas. 10 Förbundsstyrelsen utser stipendiaterna på förslag av kulturberedningen.

20 11 Stipendierna utdelas i samband med förbundsfullmäktige eller motsvarande. 12 Detta reglemente kan förändras endast genom beslut av förbundsfullmäktige.

21

22

23

24

25

26

27

28

29 Handlingsplan för en jämställd regional tillväxt Västerbottens län

30 Innehållsförteckning 1. FÖRORD INLEDNING HANDLINGSPLAN FÖR JÄMSTÄLLD REGIONAL TILLVÄXT NULÄGESANALYS Insatser inom det företagsfrämjande systemet Länsstyrelsens uppdrag Jämställdhetsintegrering Region Västerbottens jämställdhetsintegrering DELMÅL OCH AKTIVITETER Jämställdhetsintegrerade strategier Jämställdhetsintegrerat strategiskt utvecklingsarbete Jämställdhetsintegrerade stöd- och finansieringssystem för regional tillväxt Jämställdhetsintegrerade besluts- och kunskapsunderlag DELMÅL OCH AKTIVITETER FÖRESLAGNA I NY REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI PLAN FÖR ÅTERRAPPORTERING OCH UPPFÖLJNING

31 1. FÖRORD Fullständigt förord med underskrift bifogas senare efter att handlingsplanen förankrats politiskt. 2

32 2. INLEDNING Studier visar bland annat att kvinnor som grupp generellt har mindre makt och inflytande över samhällsutvecklingen än män och att män ofta tillåts utgöra norm i offentliga utvecklingsinsatser (Wendt Höjer & Åse, 1999). I beskrivningar av samhället är det vanligtvis mäns relationer till andra män som står i centrum, vilket medför att kvinnors verklighet osynliggörs och tillskrivs ett lägre värde än mäns (Hirdman, 1990). Detta gäller även det regionala tillväxtarbetet, där kulturgeografen Tora Friberg redan 1993 visade att kvinnor var underrepresenterade i det regionala tillväxtarbetet och att den övervägande delen av de regionalpolitiska medlen gick till män och mansdominerade branscher. Uppföljande studier har visat att snedfördelningen av representation och resurser till stor del bestått (Rönnblom 2003 & 2008, Pettersson & Saarinen 2004, Westberg 2005, Hudson & Rönnblom 2007, Pettersson 2007 & 2008, Lindberg 2010). Under årens lopp har riktlinjerna om jämställdhet i det regionala tillväxtarbetet dock förtydligats och en rad satsningar för ökad jämställdhet har genomförts (se t.ex. Tillväxtverket 2006, 2010 & 2011). Utvecklingen av jämställdhet i det regionala tillväxtarbetet har också regelbundet följts upp av Tillväxtverket som konstaterar att: Medvetenheten om jämställdhetskravet har ökat Beskrivningen av problembilden förbättrats Integreringen av jämställdhetsaspekten i projektverksamheten stärkts Samtidigt som Tillväxtverket illustrerar en relativt positiv bild av utvecklingen inom jämställdhetsområdet i det regionala tillväxtarbetet visar också myndigheten på en negativ syn och konstaterar att: Arbetet med jämställdhetsintegrering varierar över landet Några län/regioner har ett outvecklat jämställdhetsarbete Några län/regioner har goda tankar som inte följs upp i handling Att jämställdhetsintegreringen i de regionala tillväxtstrategierna tappat fart Att jämställdheten fortfarande är en fråga som huvudsakligen anses vara en fråga för och om kvinnor Att ansvarsfrågan upplevs som otydlig, samt att nationellt stöd ibland upplevs saknas Regeringen konstaterade också under våren 2012 ett behov av att öka ambitionerna på jämställdhetsområdet i det regionala tillväxtarbetet. På samma sätt som Sveriges tillväxt är summan av alla regioners tillväxt så är också regionernas tillväxt summan av den tillväxt som kvinnor och män skapar var för sig och tillsammans. För tillväxten är det även viktigt med en jämn könsfördelning i företagsledningarna. Regeringen vill med handlingsplanen för regional tillväxt medverka till att ta tillvara på kvinnor och mäns kunskaper, affärsidéer och innovativa lösningar. Därför uppmanar regeringen den kommunala och regionala nivån att göra detsamma för att bidra till jämställd tillväxt. 3. HANDLINGSPLAN FÖR JÄMSTÄLLD REGIONAL TILLVÄXT Regeringen har i regleringsbrev och villkorsbeslut för 2012, uppdragit åt de aktörer som ansvarar för att samordna det regionala tillväxtarbetet att ta fram regionala handlingsplaner för åren för att integrera ett jämställdhetsperspektiv i det regionala tillväxtarbetet. Länsstyrelserna i län där länsstyrelsen inte har detta ansvar ska bistå med sin kompetens i arbetet. Regeringen har samtidigt uppdragit åt Tillväxtverket att ta fram riktlinjer och stödja arbetet. Jämställdhetsintegrering är en strategi för att uppnå jämställdhet. Eftersom jämställhet och ojämställdhet skapas där ordinarie beslut fattas och genomförs måste jämställhetsperspektivet 3

33 finnas med i det dagliga arbetet i planering, genomförande, uppföljning och utveckling av verksamheterna. Den definition som används här är följande; jämställhetsintegrering innebär (om)organisering, förbättring, utveckling och utvärdering av beslutsprocesser, så att ett jämställhetsperspektiv införlivas i allt beslutsfattande. Detta är definitionen som används inom EU och FN och inom svensk jämställdhetspolitik. Regionförbundet Västerbottens län (nedan Region Västerbotten) har i nära samarbete med Länsstyrelsens Västerbottens län tagit fram en handlingsplan för jämställd regional tillväxt i Västerbottens län. Handlingsplanen utgår från behov av ökad jämställdhetsintegrering inom fyra olika områden inom det regionala tillväxtarbetet: 1. Jämställdhetsintegrerade strategier 2. Jämställdhetsintegrerat strategiskt utvecklingsarbete 3. Jämställdhetsintegrerade stöd- och finansieringssystem för regional tillväxt 4. Jämställdhetsintegrerade besluts- och kunskapsunderlag Jämställdhetsintegreringen inom dessa fyra områden behöver stärkas. För vart och ett av områdena har delmål och aktiviteter identifierats för att uppnå ökad jämställhetsintegrering. Arbetet med framtagande av handlingsplanen sker parallellt med processen med att ta fram en regional utvecklingsstrategi för I handlingsplanen presenteras därför delmål och aktiviteter för de fyra områdena samt några föreslagna prioriteringar och aktiviteter från det pågående arbetet med den regionala utvecklingsstrategin. Handlingsplanen innehåller fyra delar: En nulägesanalys med en kortfattad beskrivning av Västerbottens utmaningar, en genomgång av det arbete som sker hos Länsstyrelsen och Region Västerbotten avseende jämställdhetsintegrering samt en genomgång av hur män och kvinnor får ta del av insatser inom det företagsfrämjande systemet. Delmål och aktiviteter för de fyra behovsområdena. Delmål och aktiviteter som föreslagits i det pågående arbetet med att ta fram en ny regional utvecklingsstrategi med fokus på jämställdhet Plan för uppföljning och återrapportering 4. NULÄGESANALYS Utmaningar för Västerbottens län är de stora avstånden i ett län där tolv av femton kommuner har en befolkning på under invånare. De mindre kommunerna står inför en demografisk utmaning där det är brist på kvinnor i barnafödande ålder, där stora pensionsavgångar och små ungdomskullar kommer att innebära brist på arbetskraft och att allt mindre del av befolkningen står för försörjningsbördan. Inom länets tre större kommuner återfinns 80 procent av befolkningen på totalt invånare. De större kommunerna står även de inför utmaningen att en mindre andel ska försörja befolkningen. Stora ungdomskullar kommer ut på bostads- och arbetsmarknaden samtidigt med stora pensionsavgångar. Precis som i andra delar av världen sker det i Västerbotten en urbanisering och ökad befolkningskoncentration. Västerbottens län har sedan början på 1990-talet haft en ekonomisk tillväxt på 90 procent (34 i reala termer). Jämfört med andra delar av Sverige har Västerbotten en relativt låg andel av produktionen 4

34 inom tjänstesektorn. Västerbotten har en större tonvikt mot varuproduktion och offentlig sektor än andra delar av Sverige. Länet har en könsuppdelad arbetsmarknad. Många arbetsplatser är tydligt könsmärkta och domineras av antingen kvinnor eller män. Kvinnor är underrepresenterade som företagare i länet och villkoren för företagande utgår till stor del från en manlig norm. Sammanfattningsvis visade jämställdhetsanalysen (JämLYS, 2010) följande: Det regionala företagsstödet går i hög utsträckning till mansdominerade branscher. Det är en vertikal och horisontell könssegregering inom branscher och positioner. De flesta arbetstillfällen som skapas till följd av stödet tillfaller män. Inget av de 10 största företagen i länet har en kvinna som VD. Endast 1 av 10 av dessa företag har en styrelse med jämn könsfördelning. Mer än 2/3 av de sysselsatta kvinnorna arbetar inom den offentliga sektorn, 2/3 av männen arbetar inom den privata sektorn. ca 1/5 av företagarna i Västerbotten är kvinnor Inom den privata sektorn och näringslivet innehas 82 % av alla chefspositioner av män och endast 18 % av kvinnor. 82 % av Västerbottens verkställande direktörer och verkschefer män och endast 8 % kvinnor 4.1 Insatser inom det företagsfrämjande systemet Sweco Eurofutures har under 2012 genomfört en studie (Sweco Eurofutures 2012), på uppdrag av Region Västerbotten för att beskriva förutsättningar för kvinnor och män att ta del av det företagsfrämjande systemet i Västerbottens län. Förstudien granskade hur insatser som affärsrådgivning, kurser/utbildning inom företagsutveckling, mentorskap och finansiering fördelade sig på män och kvinnor. Förstudien genomfördes genom att länets samtliga kommuner liksom de företagsfrämjande organisationerna i länet intervjuades. Sammanfattningsvis resulterade förstudien i följande: Samtliga organisationer mäter hur deras insatser fördelas på män och kvinnor Affärsrådgivningsinsatser till nystartade företag är relativt jämt fördelade Rådgivningsinsatser till etablerade företag och s.k. innovativa företag går i högre utsträckning till män Jämn fördelning bland deltagare i kompetensutvecklingsinsatser Stora skillnader på fördelningen mellan män och kvinnor inom området finansiering God medvetenhet bland organisationerna Kartläggningen visar att störst skillnad på fördelningen av insatserna mellan män och kvinnor finns inom området finansiering. Med undantag av några finansieringsformer så är fördelningen mycket ojämn. Många finansieringsformer har sådana villkor att de gynnar företag som drivs av män. Ett sådant villkor är att företaget, antingen av konkurrensskäl eller på grund av tillväxtpotential, ska ha en större marknad än den lokala. Intervjupersonerna lyfter fram att kvinnor ofta startar serviceföretag där kunderna endast finns inom kommunen. Ett annat skäl till att en lägre andel lån går till företag som ägs av kvinnor är att affärsidén ska baseras på en innovation, vilket oftast definieras inom teknikorienterad verksamhet. Intervjuundersökningen visar även att organisationer i länet är medvetna om hur insatserna fördelas mellan kvinnor och män och nästan samtliga organisationer uppger att de har anpassat informationsmaterial och marknadsföring så att insatserna ska nå ut till båda könen. Ett par organisationer har också kundanpassat insatsen så att dessa i större utsträckning möter behov som 5

35 kvinnor vill starta företag har. Intervjupersonerna lyfter fram att detta har förändrats betydligt på tio års sikt och den generella uppfattningen är att detta har en stor betydelse för att kunna erbjuda insatser på lika villkor till såväl kvinnor som män. 4.2 Länsstyrelsens uppdrag Jämställdhetsintegrering Länsstyrelsen arbetar för jämställdhet i länet utifrån regeringens nationella jämställdhetspolitik. Det nationella målet är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. För att uppnå detta har regeringen fastställt fyra långsiktiga delmål för jämställdhetspolitiken: 1. En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. 2. Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. 3. Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor. 4. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Länsstyrelsen ska verka för att nationella mål får genomslag i länet samtidigt som hänsyn ska tas till regionala förhållanden och förutsättningar. Utifrån Länsstyrelseinstruktionen 5 ska Länsstyrelsen 1. integrera ett jämställdhetsperspektiv i sin verksamhet genom att belysa, analysera och beakta kvinnors och mäns samt flickors och pojkars villkor, 2. genomgående analysera och presentera individbaserad statistik med kön som övergripande indelningsgrund om det inte finns särskilda skäl mot detta, 3. vid beslut och andra åtgärder som kan röra barn analysera konsekvenserna för dem och därvid ta särskild hänsyn till barns bästa, 4. vid samråd, beslut och andra åtgärder verka för tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning, 5. integrera de mänskliga rättigheterna i sin verksamhet genom att belysa, analysera och beakta rättigheterna i den egna verksamheten, särskilt skyddet mot diskriminering. Länsstyrelsen har i uppdrag under 2013 att utarbeta en strategi för jämställdhetsintegrering i Västerbotten. Strategin kommer att omfatta det utåtriktade arbetet med jämställdhetsintegrering men även i den egna verksamheten. Strategin baseras utifrån identifierade behov och beaktar andra regionala strategier såsom den regionala utvecklingsstrategin samt handlingsplanen för jämställd regional tillväxt. Syftet ska vara att flytta fram positionerna när det gäller jämställdhetsfrågor och implementering av jämställdhetspolitiken. Internt arbetar Länsstyrelsen utifrån ett ledningsstyrt jämställdhetsarbete och under 2013 är jämställdhetsintegrering särskilt prioriterat. Arbetet kommer ske verksamhetsnära och sakkunnig bistår och stöttar det interna arbetet. Länsstyrelsen leder även länsdelegationen i jämställdhet vars syfte är att flytta fram positionerna gällande jämställdhetsfrågor i länet. De nätverk Länsstyrelsen samordnar ger ett viktig kunskaps-, och erfarenhetsutbyte gällande de livsvillkor kvinnor och män har i länet. 4.3 Region Västerbottens jämställdhetsintegrering Regionfullmäktige beslutade i mars 2010 att underteckna Europeiska deklarationen om jämställhet mellan män och kvinnor på lokal och regional nivå (CEMR- deklarationen). Deklarationen uppmanar kommuner och regioner i Europa att använda sina befogenheter och partnerskap för att uppnå jämställdhet för sina invånare. Att underteckna deklarationen är ett tydligt politisk ställningstagande 6

36 och en viktig symbolisk handling. Det innebär också ett åtagande att arbeta för jämställdhet inom sin egen verksamhet. Deklarationen innehåller sex grundprinciper som Region Västerbotten har förbundit sig att förverkliga inom sina ansvarsområden. Jämställhet är en grundläggande rättighet Flerfaldig diskriminering och andra missgynnanden måste bekämpas Representativt deltagande av kvinnor och män i beslutsprocessen är en förutsättning för ett demokratiskt samhälle. Avskaffandet av stereotypa uppfattningar om kön är avgörande för att uppnå jämställdhet. Jämställhetsintegrering av alla regionens verksamheter är nödvändiga för att främja jämställdhet. Handlingsplan och program måste ha tillräcklig finansiering för att jämställhetsarbetet ska nå framgång. Jämställdhetsintegrering är den strategi som Region Västerbotten arbetar utifrån i sitt jämställdhetsarbete. Det utesluter inte att även riktade jämställdhetsinsatser kan genomföras. I Regionplanen framgår Region Västerbottens prioriteringar för perioden Enligt Regionplanen ska jämställdhet genomsyra Region Västerbottens verksamhet. Arbetet handlar ytterst om att skapa förutsättningar för en samhällsutveckling som ger goda livsvillkor för länets medborgare, flickor och pojkar, män och kvinnor. Visionen är att vi med vårt arbete ska bidra till en hållbar utveckling av Västerbottens län. Jämställdhet, det vill säga att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sitt eget liv, är både ett mål och ett medel för att uppnå ett hållbart samhälle. Organiseringen av arbete sker utifrån en modell som kallas MUMS. Det är ett vedertaget verktyg inom jämställhetsarbete som är framarbetat inom den statliga utredningen JämStöd. Regionförbundets styrelse har beslutat att alla analyser och allt kunskapsunderlag som tas fram för individer ska baseras på könsuppdelad statistik. Region Västerbotten hanterar framtagandet av flera olika program och strategier för länet på uppdrag av regeringen. På uppdrag av Näringsdepartementet genomförs programmet Främja kvinnors företagande med projekt riktade till kvinnor som företagare. Syftet är att skapa tillväxt och förnyelse i näringslivet genom att fler företag drivs och utvecklas av kvinnor. Region Västerbotten ansvarar för att utarbeta en regional utvecklingsstrategi och samordna genomförandet, löpande följa utvecklingen i länet i förhållande till regionala och nationella mål, följa upp, utvärdera och till regeringen årligen redovisa resultaten av det regionala tillväxtarbetet. Det regionala tillväxtarbetet ska bedrivas med ett jämställdhetsperspektiv. 5. DELMÅL OCH AKTIVITETER Utifrån nulägesanalysen identifieras fyra områden inom det regionala tillväxtarbetet med behov av ökad jämställdhetsintegrering: 1. Jämställdhetsintegrerade strategier 2. Jämställdhetsintegrerat strategiskt utvecklingsarbete 3. Jämställdhetsintegrerade stöd- och finansieringssystem för regional tillväxt 4. Jämställdhetsintegrerade besluts- och kunskapsunderlag För vart och ett av områdena presentera delmål och aktiviteter. Aktiviteterna kommer genomföras löpande under om inte annat anges. 7

37 5.1 Jämställdhetsintegrerade strategier Delmål Aktiviteter Ansvarig aktör Jämställdhetsintegrerat framtagande av ny regional utvecklingsstrategi (RUS ) Alla RUS-grupper inkommer med analysunderlag baserade utifrån demografiska utmaningar och jämställdhetsperspektivet. Kunskapsuppbyggnad i arbetsgrupperna Länsstyrelsen bistår med sakkunskap i jämställhetsfrågor, jämställdhetsanalys och kunskapsuppbyggnad Jämställdhet som integrerat tema Jämn könsfördelning i arbetsgrupperna Referensgrupp för mångfald Region Västerbotten i samarbete med Länsstyrelsen Alla regionala strategiprocesser integrerar ett jämställdhetsperspektiv Kompetens om genusfrågor används i alla strategiprocesser Ex ante utvärderingar av regionala strategiers effekter på jämställdhet Framtagande Länsstrategi jämställdhetsintegrering Region Västerbotten i samarbete med andra relevanta aktörer Länsstyrelsen Västerbotten 5.2 Jämställdhetsintegrerat strategiskt utvecklingsarbete Delmål Aktiviteter Ansvarig aktör Ökat kunskapsutbyte och lärande kring jämställdhet i det regionala tillväxtarbetet Ökade kontaktytor mellan jämställdhetsnätverk och andra nätverk Seminarier/workshops kring jämställdhetsfrågor Integrering av jämställdhetsperspektiv i övriga nätverk, seminarier/workshops, konferenser och rapporter Länsstyrelsen i Västerbotten och Region Västerbotten 5.3 Jämställdhetsintegrerade stöd- och finansieringssystem för regional tillväxt Delmål Aktiviteter Ansvarig aktör Lika förutsättningar för män och kvinnor att ta del av det företagsfrämjande systemet Tillvarata resultat och insikter från tidigare perioder av programmet Främja kvinnors företagande och använda dessa som utgångspunkter för utvärdering av projekt och strategier. Region Västerbotten 8

38 Projekthantering ska genomsyras av ett jämställdhetsperspektiv Skapa en arena för ökad genusmedvetenhet hos aktörer inom det företagsfrämjande systemet. Genomföra programmet Främja Kvinnors företagande i Västerbotten; hantera ansökningar om finansiering av affärs- och innovationsutvecklingsinsatser riktade till kvinnor som driver företag. Genomföra regionala mötesplatser för att synliggöra kvinnors företagande. Länsstyrelsen anordnar en regional Tanka av dag, där ESF JÄMT visar erfarenheter och resultat från processtöd jämställdhetsintegrering inom Socialfonden. Ärendehanteringsprocessen utvecklas med avseende på jämställhet. Utforma checklistor/metoder, ansökningshandlingar, anvisningar, rutiner, beslutsunderlag mm ur ett jämställdhetsperspektiv. Region Västerbotten och Länsstyrelsen i Västerbotten Region Västerbotten i samarbete med Tillväxtverket Länsstyrelsen i Västerbotten Region Västerbotten 5.4 Jämställdhetsintegrerade besluts- och kunskapsunderlag Delmål Aktiviteter Ansvarig aktör Uppföljning av projektverksamhet och företagsstöd ska bättre belysa jämställdhetsperspektivet översyn över befintliga underlag och utvecklande av nya metoder för uppföljning Länsstyrelsen i Västerbotten och Region Västerbotten Framtagande av övriga besluts- och kunskapsunderlag ska belysa jämställdhetsperspektivet genomgång av frågeställningar relevanta för en utveckling mot ökad jämställdheten uppföljning av tidigare beslut angående könsuppdelad statistik Länsstyrelsen kommer ta fram och bearbeta relevant statistik och forskning gällande kvinnors och mäns livsvillkor i länet. Länsstyrelsen anordnar ett flertal seminarier och workshops utifrån strategin jämställdhetsintegrering och svensk jämställdhetspolitik. Länsstyrelsen i Västerbotten och Region Västerbotten 9

39 6. DELMÅL OCH AKTIVITETER FÖRESLAGNA I NY REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI Västerbottens regionala utvecklingsstrategi gäller för perioden Under 2013 pågår ett arbete med att ta fram en ny regional utvecklingsstrategi för perioden , ett arbete som Region Västerbotten samordnar. Tillsammans med Utvecklingsrådet har Regionförbundet identifierat åtta tematiska områden som utgör grunden för ett konkretiseringsarbete. De tematiska områdena är: Näringslivsutveckling, Innovationskraft, Digital utveckling, Sysselsättning och kompetensförsörjning. Energi, - miljö och klimat, Trafik och infrastruktur, Internationell och regionalt samarbete samt Kultur och livsmiljö. Till varje tematiskt område har en arbetsgrupp tillsats för att koordinera arbetet inom respektive område. Gruppernas uppgift är att i en bred dialog med intressenter och i samverkan med andra arbetsgrupper identifiera och ge förslag på de prioriteringar och insatser som är viktigast för att skapa hållbar tillväxt. Ett första förslag på ny utvecklingsstrategin planeras vara färdig under hösten 2013 då den politiska beredningen startar och beslutet om ny strategi tas i november Jämställdhetsperspektivet integreras på olika sätt i processen och dess genomförande. Jämställdhet har introducerats som ett av 6 integrerade teman i processen. Ett integrerat tema avser här ett tematiskt område som vi under processen försöker öka kunskapen om och som skall beaktas i gruppernas arbete för att ta fram de viktigaste prioriteringarna för hållbar tillväxt. Inför sammansättningen av varje arbetsgrupp gavs direktiv att grupperna skulle: ha en jämn könsfördelning, eftersträva etnisk mångfald, och att gruppernas sammansättning skulle präglas av ett flernivåstyre (Aktörer från olika politiska nivåer och olika sektorer av samhället). Vid arbetsgruppernas kick-off för RUS-arbetet gavs information om hur ett mångfaldsperspektiv skulle kunna integreras i gruppernas arbete. Gruppernas processledare har också genom Länsstyrelsens sakkunnig i jämställdhet givits information om vilka frågeställningar och aspekter av det egna området som kan vara intressanta att belysa utifrån ett jämställdhetsperspektiv samt delgivits övergripande information om den demografiska utmaningen i Västerbotten. Vidare har grupperna diskuterat jämställdhetsperspektivet vid olika arbetsmöten och även bidragit med förslag på insatser till denna handlingsplan. Prioriteringförslag i RUS Delmål Aktivitet/åtgärder Regionen ska utvecklas till en stark europeisk innovativ region som på bästa sätt utvecklar, tar till vara, nyttiggör och kommersialiserar idéer. Ta till vara på idéflödet från grupper som idag är underrepresenterade i innovationssystemet Ta till vara på idéflöden från kvinnor Stöd särskilda insatser som riktar sig mot denna målgrupp Utbilda innovationsstödsystemets offentliga finansierade aktörer i genus- och mångfaldsfrågor Regionen ska utvecklas till en stark europeisk entreprenöriell region med en mångfald av hållbara och växande företag och verksamheter Av de nystartade företagen ska andelen kvinnor och andra underrepresenterade grupper öka till rikssnittet De befintliga företagen ska minst 4 av 10 ha ett majoritetsägande av kvinnor Företagsfinansiering och rådgivning ska ges på lika villkor oberoende av kön, sexuell läggning, etniskt tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning liksom funktionshinder och ålder. utbilda företagsfrämjande aktörer i genus- och mångfaldsfrågor, stärka möjligheterna för ungdomar, kvinnor och män oavsett etnisk eller annan bakgrund att bli företagare i regionen och rikta insatser som ökar inslaget av entreprenöriell lärande i utbildningsväsendet. främja kvinnors och andra underrepresenterade gruppers deltagande i styrelsearbetet, 10

40 Kvinnor och män har samma möjligheter att påverka transportsystemets tillkomst, utformning och förvaltning och deras värderingar tillmäts samma vikt. Kunskapslyft i Västerbotten om effekter av olika åtgärder i transportsystemet för mäns och kvinnors tillgänglighet i samhället och jämställdhet på kort och lång sikt samt om metoderna för bedömningar Projekt alt. examensarbete med inslag av kunskapsspridning inom ämnet i Västerbotten. Genomför jämställdhetsutbildning av tjänstemän och politiker. Kartläggning av de olika könens representation i olika delar av transportsektorn, fördelningen av makt och inflytande och hur olika människors transportefterfrågan och mobilitet värderas och tillmötesgås i trafiksystemet i Västerbotten. Ta fram handlingsplan för att öka det underrepresenterade könets representation och inflytande i transportsektorns olika delar. Utred möjligheten till solcellsbelysning vid t.ex. hållplatser och parkeringar. Förbättra mångfaldsperspektivet och balansen mellan män och kvinnor i olika roller i infomaterial, branschtidningar mm. Attraktiva livsmiljöer Åtgärder för att öka/få till större mångfald och ökad representation för underrepresenterade grupper i styrelsearbete, ledningsgrupp etc. Öka kunskapen i olika branschorganisationer om jämställdhetsarbetets effekter. Attitydförändrande åtgärder Riktade insatser för att förändra traditionsbundna bilder av branscher med sned könsbalans. Exempelvis inom basnäringarna, skolan eller vården. Insatser för att öka kunskapen i olika branschorganisationer om jämställdhetsarbetets effekter. Jämställda arbetsplatser är en investering för ökad tillväxt. Åtgärder för att öka mångfalden och representationen av 11