Uppdrag och kvalitetskrav Jourhemsplacering inom Region Gotland

Transkript

1 Uppdrag och kvalitetskrav Jourhemsplacering inom Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post Bg Pg Org nr Webbplats facebook.com/regiongotland

2 2 (12) Innehållsförteckning Inledning... 3 Beskrivning av insatsen... 3 Jourhemsplacering... 3 Från utredning och beslut till verkställighet... 4 Utredning av jourhem... 4 Beslut om vård... 4 Planera och följa vården... 4 Uppdrag och verkställighet... 4 Kvalitetskrav på insatsen... 5 Jourhemsplacering... 5 Tolk Handläggning och dokumentation... 6 Vårdplan och genomförandeplan... 6 Förvaring av dokumentation efter avslutad insats... 8 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete... 8 Ansvar Processer och rutiner... 8 Samverkan och samarbete... 9 Närstående och anhörigstöd... 9 Vårdnadshavare/God man/företrädare... 9 Myndigheter... 9 Kvalitets- och utvecklingsenheten... 9 Egenkontroll... 9 Synpunkter och klagomål på verksamheten Rapporteringsskyldighet Personal och kompetensförsörjning Introduktion Kompetensutveckling Krav på verksamhetsansvarig Krav på medarbetare Övrigt Sekretess Våld i nära relationer Anmälningsplikt Miljöarbete... 12

3 3 (12) Inledning Syftet med dokumentet Uppdrag och kvalitetskrav är att beskriva de krav på kvalitet och innehåll i insatserna som ställs på utförare av insatsen jourhemsplacering för barn och ungdomar. Med utförare avses i detta dokument socialförvaltningens enhet med ansvar för familjehemsvård och jourhem för barn och unga. Dokumentet är även en vägledning och ett stöd till utförare som ansvarar för att verkställa insatsen. Kvalitetskraven utgår ifrån Socialstyrelsens föreskrift och allmänna råd om ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM, LSS och HSL (SOSFS 2011:9). Kvalitetskrav och riktlinjer ändras fortlöpande och utföraren meddelas aktuella ändringar kontinuerligt. Utföraren ansvarar för att aktuella kvalitetskrav ska vara kända av all personal som arbetar med jourhemsvård. Utföraren ska följa nationella riktlinjer samt regionala och lokala vård- och handlingsprogram. använder styrkort för målstyrning. Målet i brukarperspektivet är att den enskilde ska få tjänster av god kvalitet, är informerade, delaktiga och respektfullt bemötta. Regionens värdegrund beskrivs i styrkort med orden omtanke, delaktighet och förtroende. Socialnämnden fastställer årligen mål för verksamheten i styrkort, se Socialnämnden ska verka för att ge barn och ungdomar en trygg uppväxt. Socialnämnden är beställare och ytterst ansvarig för myndighetsutövning, kvalitet och uppföljning enligt såväl socialtjänstlagen, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga som hälso- och sjukvårdslagen. Utföraren ansvarar för att verksamheten utförs enligt de lagar, föreskrifter och riktlinjer som följer av socialtjänstlagen, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, offentlighets- och sekretesslagen, hälso- och sjukvårdslagen, tandvårdslagen, diskrimineringslagen, meddelarfrihet, arbetsmiljölagstiftning och övriga vid varje tillfälle tillämpliga lagar. Beskrivning av insatsen Jourhemsplacering Insatsen jourhem innebär att barn och ungdomar mellan 0-20 år bereds möjlighet att bo i jourhem istället för i det egna hemmet under tiden för utredning eller i avvaktan på annan placering. Med jourhem avses, enligt 6 kap. 6 tredje stycket SoL, ett enskilt hem som vid upprepade tillfällen tar emot barn för tillfällig vård och fostran. Insatsen syftar till att bryta en destruktiv situation för barn och ungdomar. Insatsen möjliggör för barn och ungdomar

4 4 (12) att få förutsättningar för goda vardagsrutiner under tiden utredning sker eller i avvaktan på familjehemsplacering. Barn och ungdomar ska beredas en trygg och lugn miljö med god omsorg där de förbereds för tiden efter jourhemsplaceringen. Från utredning och beslut till verkställighet Utredning av jourhem Socialnämnden får inte placera ett barn i ett enskilt hem som vid upprepade tillfällen tar emot barn för tillfällig vård och fostran (jourhem) om inte förhållandena i det enskilda hemmet och förutsättningarna för vård är utredda av socialnämnden (6 kap. 6 tredje stycket SoL). Utföraren ska göra en utredning och bedömning av hemmets allmänna förutsättningar för att erbjuda vård som är trygg, säker, ändamålsenlig och präglad av kontinuitet. I utredningen av jourhem ska utföraren särskilt beakta jourhemmets förmåga att samarbeta och förmåga att hantera krisreaktioner hos barn och unga och de upprepade separationer från barn och unga som uppdraget innebär. Utföraren ska upprätta avtal med den som utföraren avser att anlita som jourhem. Beslut om vård Ett beslut om vård med placering i jourhem kan ske antingen med stöd av 4 kap. 1 SoL eller efter förvaltningsdomstolsbeslut om vård enligt LVU. Vid beslut om placering i jourhem ska beslutsunderlaget även innehålla en aktuell familjehemsutredning. Om det inte finns särskilda skäl får ett barn vårdas i ett jourhem i högst två månader efter det att socialnämndens utredning enligt 11 kap 2 avslutats (6 kap. 6 fjärde stycket SoL) Planera och följa vården Utföraren ska noga följa vården och säkerställa att uppföljningen av barn och unga som placeras uppfyller lagstiftningens krav och att uppföljningen sker på ett systematiskt sätt. Utföraren ska följa vården genom personliga besök, enskilda samtal med barnet/den unge, samtal med den som tagit emot barnet/den unge och samtal med vårdnadshavare. Överväganden/omprövning av vården görs var sjätte månad enligt 6 kap 8 SoL respektive 13 LVU. Uppdrag och verkställighet Utföraren svarar för att det finns tillgång till jourhem för barn och unga som tillfälligtvis behöver vårdas och bo utanför det egna hemmet. Utföraren ska tillsammans med den enhet som utreder och beslut om vård i jourhem fastställa rutiner för hur ett uppdrag om jourhem aktualiseras, formuleras och överlämnas till utföraren.

5 5 (12) Kvalitetskrav på insatsen Jourhemsplacering Socialnämnden ska när det gäller de barn och unga som vårdas i jourhem: 1. medverka till att de får god vård och fostran och i övrigt gynnsamma uppväxtförhållanden 2. verka för att de får lämplig utbildning 3. verka för att de får den hälso- och sjukvård inklusive tandvård som de behöver. 4. lämna vårdnadshavarna och föräldrarna råd, stöd och annan hjälp som de behöver. ( 6 kap. 7 SoL) Insatsen ska utformas så att den svarar mot barnet eller den unges förutsättningar och behov. Utföraren ska ha rutiner som säkerställer att jourhemsvården är trygg och säker, ändamålsenlig och präglas av kontinuitet. Rutiner för att förebygga, upptäcka och åtgärda risker och missförhållanden ska särskilt uppmärksammas inom jourhemsvården. Utföraren ska tillhandahålla den utbildning som behövs för den som utföraren anlitar som jourhem. Utföraren ska tillhandahålla råd, stöd och annan hjälp till den som utföraren anlitar som jourhem. Vad som är bäst för barnet ska vara avgörande vid beslut eller andra åtgärder som rör vård- eller behandlingsinsatser för barn. Det framgår av bestämmelserna i 1 kap. 2 andra stycket SoL. Principen om barnets bästa ska alltid tillämpas, varför det i varje enskilt fall är viktigt med en bedömning av barnets centrala behov. Vid insatsernas utförande ska utföraren beakta den enskildes självbestämmande, integritet och trygghet. Utföraren ska visa hänsyn till varje unik person oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuella läggning eller ålder. Brukarinflytande - Barns delaktighet och inflytande Barn och unga ska ges möjlighet att framför sina åsikter i frågor som rör dem. Om barnet eller den unge inte framför sina åsikter ska hans eller hennes inställning så långt det är möjligt klarläggas på annat sätt. Barns och ungas åsikter och inställning ska tillmätas betydelse i förhållande till deras ålder och mognad. Ett barn som har fyllt 15 år har rätt att föra sin egen talan (11 kap. 10 SoL). Verksamheten ska präglas av en helhetssyn samt utföras med flexibilitet, hög kvalitet och stor respekt för den enskilde. Den enskilde har rätt till inflytande, integritet och delaktighet där insatsen skall utföras i samråd. Den enskilde ska ha en aktiv del i verksamhetens olika delar (planering, genomförande, utvärdering och uppföljning).

6 6 (12) Hälso- och sjukvård Vid behov av hälso- och sjukvårdsinsatser kontaktas hälso- och sjukvården. Utföraren ska säkerställa att det finns rutiner för att barn som är placerade i jourhem får den hälso- och sjukvård de är i behov av. Utföraren ska säkerställa att det finns rutiner för hur och när en samordnad individuell plan (SIP) upprättas. Hygien och smitta God hygienisk standard ska uppfyllas för att förebygga smittspridning. Hälsofrämjande verksamhet Hälsofrämjande förhållningssätt bör råda genom att uppmuntra levnadssätt som förebygger ohälsa och främja hälsosamma val i syfte att uppnå en mer jämställd och jämlik folkhälsa. Tolk Den enskilde ska ges hjälp att vid behov rekvirera tolk exempelvis vid språk, tal-, syn- och hörselnedsättning. Handläggning och dokumentation Dokumentation av insatser ska göras i enlighet med Socialstyrelsens föreskrift och allmänna råd, Dokumentation i verksamhet som bedrivs med stöd av SoL, LVU, LVM och LSS (SOSFS 2014:5) samt Socialstyrelsens handbok Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten. Dokumentation i handläggning och vid genomförande av beslut regleras i SOSFS 2014:5. Dokumentationen ska utformas med respekt för den enskildes integritet. Utföraren ska ha rutiner utifrån särskilda bestämmelser enligt lagen om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten (SoL PuL) och förordningen om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten (SoL PuLF). Hur en beslutad insats praktiskt ska genomföras ska dokumenteras i en genomförandeplan. Planen ska underlätta och effektivisera arbetet med dokumentation under pågående insats och är en del av personakten. Journalhandlingar ska förvaras så att obehöriga inte kan få tillgång till dem. Endast de som är engagerade i vården av patienten har rätt att ta del av journalen. Vårdplan och genomförandeplan Det finns inget krav i lagen om att det ska finnas en vårdplan respektive en genomförandeplan vid jourhemsplacering eller placering tillfälligt i annat enskilt hem. Omständigheterna i det enskilda fallet kan dock motivera såväl vårdplan som genomförandeplan. Om jourhemsplaceringen exempelvis görs i avvaktan på en placering i familjehem eller HVB krävs en vårdplan inför

7 7 (12) nämndens vårdbeslut. Det kan också finnas skäl att upprätta en genomförandeplan om den tillfälliga placeringen, utan att det var planerat, drar ut på tiden. Utföraren ska, enligt BBIC-licens, upprätta vårdplan och genomförandeplan för jourhemsplaceringar. Vårdplan ska upprättas innan socialnämnden fattar beslut om vård. Barnets vårdnadshavare och barnet, om det har fyllt 15 år, förutsätts underteckna vårdplanen. En övergripande vårdplan som innefattar barnets behov, behandlingsmål m.m. utgör en förutsättning för att socialnämnden ska kunna ta ett vårdansvar för barnet. Det övergripande syftet med vårdplanen är att tydliggöra mål och medel utifrån det enskilda barnets behov. Vårdplanen beskriver om det enskilda barnet har flera olika behov, t.ex. när det gäller social situation, fysisk och psykisk hälsa samt utbildning. I de fall barnets problembild är komplex krävs ofta samarbete mellan barnets vårdnadshavare, socialtjänsten och andra huvudmän. Med en vårdplan som tydligt och gemensamt avstamp i ett sådant samarbete skapas bättre förutsättningar för ett lyckat utfall av vården. En vårdplan enligt 11 kap. 3 första stycket socialtjänstlagen (2001:453) ska, om det inte möter särskilda hinder, beskriva 1. de särskilda insatser som behövs, 2. det sätt på vilket den unges umgänge med föräldrar, vårdnadshavare och andra närstående ska ordnas, 3. målet med vården, och 4. den vårdbehövandes och, i fråga om barn, även hans eller hennes vårdnadshavares syn på den planerade vården. (5 kap. 1 a första stycket SoF) Utföraren ska upprätta en genomförandeplan för insatsen utifrån gällande beslut. För att uppnå målen med olika insatser är det viktigt att den enskilde har inflytande i utformning av genomförandeplanen. Den enskildes anhöriga/närstående eller annan företrädare bör ges möjlighet till delaktighet i utformningen om den enskilde så önskar. Planen ska tydligt beskriva hur och när insatserna ska utföras. Om den enskilde inte varit delaktig ska av dokumentationen framgå orsak och hur man arbetat för delaktighet med den enskilde. Genom planen tydliggörs både för den enskilde och för personalen vad som ska göras, vem som ska göra vad, när och hur. För att uppnå målen med olika insatser är det viktigt att den enskilde eller dennes företrädare är delaktig och införstådd med planeringen. En genomförandeplan enligt 11 kap. 3 andra stycket socialtjänstlagen ska, om det inte möter särskilda hinder, beskriva 1. målet med de särskilda insatser som behövs, 2. när och hur de särskilda insatserna ska genomföras, 3. när och hur genomförandeplanen ska följas upp,

8 8 (12) 4. när och hur den unge ska kunna tillgodogöra sig åtgärder och insatser som andra huvudmän än socialnämnden ansvarar för, 5. när och hur den unges umgänge med föräldrar, vårdnadshavare och andra närstående ska ordnas, 6. när och hur den unge ska ha kontakt med socialnämnden, och 7. den unges och, i fråga om barn, hans eller hennes vårdnadshavares syn på genomförandet av den planerade vården. (5 kap. 1 a andra stycket SoF) Av genomförandeplanen ska det framgå vilka åtgärder som planeras för att barnet eller den unge 1. ska få lämplig utbildning i förskola eller skola, 2. ska få sina behov av hälso- och sjukvård och tandvård tillgodosedda och 3. vid behov ska få stöd i umgänget med föräldrar, syskon och andra närstående. (7 kap. 3 SOSFS 2012:11) Genomförandeplanen ska följas upp och uppdateras minst en gång per år och vid behov revideras. När genomförandeplanen är fastställd och underskriven ska den delges den enskilde och en kopia skickas till ansvarig socialsekreterare. Förvaring av dokumentation efter avslutad insats Dokumentation om den enskilde ska ske på ett betryggande sätt. Utföraren ska följa regionens regler för arkivering och gallring av journaler. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Kvalitetskraven utgår ifrån Socialstyrelsens föreskrift och allmänna råd om ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM, LSS och HSL (SOSFS 2011:9). Ansvar Avdelningschef/enhetschef har ett samlat ledningsansvar så att verksamheterna bedriver en god omsorg med hög kvalitet. Verksamhetschef enligt HSL ska finnas på enhets- eller avdelningsnivå. Medarbetare har ansvar för att känna till och arbeta i enlighet med riktlinjer och rutiner utifrån ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete. Processer och rutiner Verksamheten ska identifiera, beskriva och fastställa de processer i verksamheten som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet. För varje aktivitet ska verksamheten utarbeta och fastställa de rutiner som behövs för att säkra kvalitet.

9 9 (12) Samverkan och samarbete Utföraren ska ansvara för brukarmedverkan i olika former där den enskildes intressen tas tillvara. Alla led i planeringen kring den enskilde ska föregås av denna samverkan. Närstående och anhörigstöd Utföraren ska i möjligaste mån beakta både den enskildes, och om denne samtycker, även närståendes synpunkter. Detta innebär att även närståendes åsikter, kunnande och delaktighet ska vara en naturlig del av verksamheten så långt det går och med beaktande av den enskildes egna önskemål, självbestämmande och integritet. Anhöriga/närstående ska bemötas med respekt och vid behov ska stöd även ges till anhörig/närstående. Personalen ska informera om vilka stödformer som kan erbjudas. Vårdnadshavare/God man/företrädare Utföraren ska skapa goda kontakter och kontinuerligt ha en dialog med den enskilde och dennes legala företrädare om verksamheten. Myndigheter Utföraren ska samverka med de myndigheter som är av betydelse för den enskildes vård och omsorg och livsföring i övrigt. Kvalitets- och utvecklingsenheten Utföraren ska delta i olika former av kvalitetsuppföljningar. Utföraren ska lämna statistik och uppgifter som efterfrågas av kvalitets- och utvecklingsenheten, nationella myndigheter och andra organisationer samt medverka vid uppföljning eller bistå med underlag för att genomföra uppföljningen. Inkomna handlingar är offentliga (3 Kap 19 a kommunallagen). Nämnden omfattas av offentlighetsprincipen vilket innebär att allmänheten har rätt att ta del av inkomna handlingar om inte handlingarna omfattas av offentlighets- och sekretesslagstiftningen (OSL 2009:400). Hälso- och sjukvård Vid behov av hälso- och sjukvårdsinsatser kontaktas hälso- och sjukvården. Utföraren ska säkerställa att det finns rutiner för att barn som är placerade i familjehem får den hälso- och sjukvård de är i behov av. Egenkontroll Utföraren ska bedriva egenkontroll, dvs. systematisk uppföljning och utvärdering av den egna verksamheten. Utföraren ska kontrollera att verksamheten bedrivs enligt de processer och rutiner som ingår i verksamhetens ledningssystem.

10 10 (12) Verksamheten ska varje år upprätta kvalitetsberättelse. Denna ska skickas till beställaren i samband med årsredovisning. Synpunkter och klagomål på verksamheten har ett system, Säg vad du tycker, där enskilda och dennes företrädare eller närstående kan lämna synpunkter på verksamheten. Utföraren ska följa socialnämndens riktlinjer och hantering av detta system och göra systemet känt bland enskilda, deras företrädare och personal. Synpunkter och klagomål från den enskilde och dennes företrädare/närstående är en viktig informationskälla för att åtgärda brister och för att identifiera områden som behöver förbättras och utvecklas. Synpunkter och klagomål ska tas på allvar och ska betraktas som en möjlighet att förbättra och utveckla verksamheten. Rapporteringsskyldighet Utföraren ska följa regionens riktlinjer för hantering av avvikelser, lex Sarah. Utföraren ansvarar för att det finns rutiner inom verksamheten för hantering, analys och förbättringsåtgärder utifrån inrapporterade avvikelser. Personal och kompetensförsörjning Utföraren ska ansvara för att det finns personal som har den utbildning och kompetens som krävs för uppdraget. Utföraren ansvarar för att rekrytera jourhem av god kvalitet. Utföraren ska anställa och ansvara för personal med beaktande av gällande lagar och föreskrifter. Utförare bör vid rekrytering av personal begära att den anställde visar upp aktuellt registerutdrag ur belastningsregistret. Utföraren ska göra uppdrags- och kvalitetskrav kända för all personal och brukare/anhöriga. Utföraren får inte vidta åtgärder som kan förväntas medföra åsidosättande av lagar och avtal eller annars strida mot vad som är allmänt godtaget inom arbetsgivarens ansvarsområde. Det är särskilt viktigt att utföraren har rutiner för hur metoder inom verksamheten introduceras, tillämpas och utvecklas. Utföraren ska tillförsäkra personalen meddelarfrihet och får inte ålägga dessa en sådan tystnads- eller lojalitetsplikt som inskränker deras möjlighet att lämna uppgifter till media. Utföraren får inte heller efterforska källan till sådana uppgifter. Introduktion Utföraren ska erbjuda sin personal en anpassad teoretisk och praktisk introduktion i samband med anställningen och handledning i det vardagliga arbetet.

11 11 (12) Kompetensutveckling För all personal ska det årligen upprättas en individuell kompetensutvecklingsplan och personalen ska erbjudas regelbunden handledning. Kompetensutveckling ska svara mot verksamhetens behov och kunskapsutvecklingen inom verksamhetsområdet. Krav på verksamhetsansvarig Verksamheten ska ledas av en chef med adekvat högskoleutbildning och lämplig erfarenhet. Vid frånvaro ska beställaren informeras om ersättare. Krav på medarbetare Målsättningen är att all personal ska ha relevant akademisk grundexamen och lämplig vidareutbildning. Utföraren ska säkerställa att all personal ska ha kunskaper och förmågor inom angivna kunskapsområden. Personalen ska ha kunskaper i talad och skriven svenska och engelska för att kunna ta emot instruktioner samt för att kunna utföra dokumentation. Övrigt Sekretess Sekretess gäller inom socialtjänsten för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon honom närstående lider men. (Offentlighets- och sekretesslagen 26 kap 1 ). Sekretess gäller inom hälso- och sjukvården för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men (Offentlighets- och sekretesslagen 25kap 1 ). Utföraren ska ansvara för att personalen har kännedom om bestämmelserna och undertecknar förbindelse om tystnadsplikt. Våld i nära relationer Utföraren ska vara uppmärksam på om någon enskild kan vara utsatt för våld och behöva stöd och skydd. Utföraren ska säkra att all personal har kunskap om bemötande och förhållningssätt samt kännedom om vilket stöd en våldsutsatt person har rätt att få. Anmälningsplikt I situationer där det finns misstanke om att ett barn far illa ska detta anmälas till socialtjänsten enligt 14 kap. 1 SoL. All personal har anmälningsplikt när det gäller misstanke om att barn far illa.

12 12 (12) Miljöarbete Utföraren ska följa s miljöpolicy,