Underlag för bedömning av prövningsnivå

Transkript

1 PM Efterbehandling av Färgaren 3, Kristianstad kommun Underlag för bedömning av prövningsnivå För Kristianstads kommun KLK Strategi och utveckling Kristianstad Datum: Uppdrag: Org nr Kungsgatan Göteborg

2 Kristianstads kn Sida Innehållsförteckning 1 BAKGRUND OCH SYFTE OMRÅDESBESKRIVNING FÖRORENINGSSITUATIONEN ÖVERGRIPANDE OCH MÄTBARA ÅTGÄRDSMÅL PLANERADE SANERINGSÅTGÄRDER FÖRVÄNTAD MILJÖPÅVERKAN... 9

3 Kristianstads kn Sida Bakgrund och syfte Kristianstads kommun har erhållit statliga bidrag för att genomföra åtgärdsförberedande undersökningar inom och kring fastigheten Färgaren 3 (ca m 2 ) i Kristianstad. I höst planeras en bidragsansökan för sanering av mark och grundvatten att lämnas in. På fastigheten fanns mellan 1930-talet fram till 1988 Sveriges äldsta kemtvätt och marken och grundvatten är allvarligt förorenade av klorerade lösningsmedel (främst perkloreten). Inom och kring objektet har omfattande miljötekniska undersökningar genomförts under en 10-års period från 2003 till Fastighetens läge i Kristianstad visas i figur 1. Utöver att fastigheten i nuläget inte kan användas alls så är den stora risken att objektet hotar en av Norra Europas största grundvattenresurser glaukonitsandstenen som finns på ca 100 m djup i området. Figur 1 Lokalisering av fastigheten Färgaren 3 i Kristianstad. Med underlag av resultaten av genomförda undersökningar har kommunen nu bestämt omfattningen av och metoder för saneringen. För det fortsatta arbetet med förberedelserna är det mycket viktigt att få klarhet i om de planerade saneringsarbetena är tillståndspliktiga eller anmälningspliktiga. I detta PM sammanfattas därför föroreningssituationen och vilka saneringsåtgärder som planeras som underlag för Skånes länsstyrelsens utlåtande om saneringsåtgärderna är tillstånds- eller anmälningspliktiga.

4 Kristianstads kn Sida Områdesbeskrivning Fastigheten Färgaren 3 ligger inom ett detaljplanelagt industriområdet några hundra meter sydväst om Kristianstad tätort. Söder, norr och väster om fastigheten ligger affärer där yrkesverksamma regelbundet handlar. Närmaste bostadshus ligger m i söder och sydväst. Öster om området finns en våtmark i anslutning till Helge å som ingår i ett naturreservat, se figur 2. Figur 2 Rådande markanvändning inom Färgarens närområde. Marken inom fastigheten utgörs av ett tunt lager fyllning, på lera och därefter sand eller sandig morän med betydande inslag av kalkstensblock ned till minst 30 m under markytan. Under kalkstenen (ca 100 m u my) finns glaukonitsandstenen som är en av Skandinaviens mest värdefulla grundvattenresurser. Kristianstad kommun och Scan tar ut stora mängder grundvatten ur denna akvifär ca 500 m nordost respektive 300 m söder om Färgaren 3. P g a de stora uttagen av grundvatten ligger grundvattnets tryckyta 1 2 m under havsytan, vilket motsvarar ca 3 m under markytan inom fastigheten. Grundvattnet med föroreningar sprids således inte till våtmarken invid Helge å utan söderut och åt nordost mot Scans respektive kommunens vattentäkter. Grundvattnets tryckgradient är liten, ca 0,1 %, och oftast riktad söderut. Genomförda pumptester visar att sandens/moränens permeabilitet är ca 5*10-5 m/s, vilket innebär att m 3 grundvatten strömmar igenom fastigheten varje år 5 20 m under markytan. I figur 3 illustreras jordlagren och grundvattenförhållandena i området.

5 Kristianstads kn Sida Figur 3 Illustration av jordlager och grundvattenuttag i området. 3 Föroreningssituationen De miljötekniska undersökningarna har sammanfattningsvis visat följande (se även figur 4 och 5): Det finns tre källområden med mycket höga halter av klorerade lösningsmedel i jord ned till ca 20 m under markytan. Den sammanlagda ytan är ca m 2 och volymen förorenad jord uppskattas till ca m 3. Mängden klorerade lösningsmedel i jorden uppskattas till 1 2 ton. Från källområde 1 sprids 1 10 kg klorerade lösningsmedel per år med grundvatten i sanden mellan 4 och 20 m djup främst söderut men även i östlig/nordöstlig riktning. En föroreningsplym med successivt lägre föroreningshalter som sträcker sig ca 200 m från fastigheten har utvecklats. Halterna av klorerade lösningsmedel i grundvattnet minskar med avståndet från Färgaren 3 och har troligen nått ett jämviktläge dels beroende på utspädning och fastläggning i jorden, dels beroende på en kraftfull naturlig nedbrytning (reduktiv deklorering) av perkloreten via trikloreten, dikloretener och vinyklklorid till ogiftig eten.

6 Kristianstads kn Sida Figur 4 Illustration av utbredningen av de tre källområdena i plan och av källområde 1 i profil. Figur 5 Tolkad utbredning av föroreningsplym i grundvatten (4 25 m u my). 4 Övergripande och mätbara åtgärdsmål Reviderade förslag till övergripande åtgärdsmål för saneringen av Färgaren 3 har tagits fram i samband med förberedelserna: 1. Klorerade alifater med ursprung i källföroreningar inom och invid fastigheten Färgaren 3 ska inte få förekomma i eller i anslutning till glaukonitsandakvifären i koncentrationer som kan försämra grundvattnets kvalitet. 2. Förekomst av föroreningar inom och invid Färgaren 3 ska inte orsaka begränsningar för en framtida känslig markanvändning. 3. Spridningen från objektet ska inte utsätta vattenlevande växter och djur i närbelägna våtmark och ytvatten för skadliga halter av klorerade alifater.

7 Kristianstads kn Sida För att nå de övergripande åtgärdsmålen har mätbara mål tagits fram i förberedelseskedet, se tabell 1. Tabell 1 Förslag till mätbara åtgärdsmål för saneringen av Färgaren 3 (mg/kg). Typ av mål PCE TCE DCE VC Tid Mark 0 2,5 m u my Summa < 0,5 2 år 1) Källområde 1 mark >2,5 m u my Summa < 1 2 år 1) Källområde 2 & 3 mark >2,5 m u my < år 1) Spridning från objektet (kg/år) Summa 90 % minskning 5 år 2) 1) Från det att åtgärden påbörjats 2) Från det att den termiska in-situ åtgärden avslutats. 5 Planerade saneringsåtgärder För att nå de mätbara målen planeras följande saneringsåtgärder vidtas: 1. Ytlig jord (0-2,5 m under markytan men över grundvattenytan), avloppsledningar och grundrester schaktas konventionellt ur källområdena. Ytterligare urschaktning av förorenad jord sker där jorden utgörs av lera eller torv och där vattentillströmningen är liten. Ca m 3 fyllnadsmassor, lera, torv och sand transporteras till extern avfallsmottagare. 2. Efter urschaktning sker återfyllning med rena massor upp till ursprunglig markyta. 3. Djupare förorenad jord behandlas termiskt in-situ via konduktiv uppvärmning med el, biogas eller gasol eller via resistansuppvärmning av jorden mellan 2,5 och ca 20 m djup. Jorden värms upp till ca 90 o C varvid lösningsmedlen förångas och samlas upp i ett omfattande vacuumsatt insamlingssystem. På markytan kyls ångorna och bildat vatten och förorenade gaser renas i kolfilter. Det renade vattnet kan återföras till marken medan de renade gaserna släpps ut i atmosfären. Metoden illustreras i figur Grundvattnet kring området som åtgärdats termiskt åtgärdas inledningsvis med övervakad naturlig självrening som vid behov förstärks genom injektering av ytterligare kolkälla (stimulerad reduktiv deklorering) om önskad spridningsminskning ser ut att utebli inom avsedd tid (5 år). Urschaktningen och återfyllnaden beräknas ta ca 6 månader medan den termiska behandlingen tar ca 4 månader att mobilisera och demobilisera och ca 6 månader att genomföras. Energiförbrukningen beräknas till ca MWh medan maximal effektförbrukning ligger kring 2 MW.

8 Kristianstads kn Sida Figur 6 Överst en principskiss av resistansuppvärmning (ERH), nederst en genomfört projekt i Danmark där man genomfört en konduktiv uppvärmning av jord som förerenats av klorerade lösningsmedel invid bostäder.

9 Kristianstads kn Sida Förväntad miljöpåverkan Den inledande schaktningen bedöms innebära följande miljöpåverkan: Arbeten kommer endast ske vardagar och dagtid (7-18). Viss avgång till luft av klorerade lösningsmedel från den förorenade jorden vid schakt, lossning och transport av jordmassor. Buller från maskiner och lastbilar. Utsläpp till luft och buller från lastbilstransporter. Damning även om detta kan minimeras med skyddsåtgärder Viss utsläpp av förorenat länsvatten men detta kan minimeras genom rening och vid behov återföras till marken. Risker vid översvämningar kan förebyggas genom att minimera öppen schaktyta samt tillgång till sandsäckar och liknande. Den termiska in-situ saneringen bedöms innebära följande miljöpåverkan: Enligt uppgift från leverantörer ger behandlingen upphov till maximalt några decimeter grundvattenavsänkning i moränen. Installation av värmebrunnar m m kommer ske med borrning som bullrar, dock endast dagtid. Fläktar, elsystem och reningssystem bullrar något och detta sker dygnet om under knappt 6 månader. Detta buller kan vid behov skärmas. Utsläpp av små mängder och låga halter av klorerade lösningsmedel till luft och vatten. Detta kan minimeras genom rening i kvalificerade reningsanläggningar. Risker vid översvämningar kan förebyggas genom att saneringsområdet fylls upp 0,5 1 m högre än idag. Omgivande mark utanför behandlingsområdet värms upp något, max ca 10 m utanför behandlingsområdet. Den efterföljande naturliga självreningen bedöms inte innebära någon miljöpåverkan. Om ytterligare kolkälla injekteras kan grundvattnet lokalt bli kraftigt påverkat men då dessa kemikalier är biologiskt lätt nedbrytbara blir påverkan lokal. Anders Bank