Handläggare: Version 1.1 Hans Holmström, VA- och avfallskontoret, Uppsala

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Handläggare: Version 1.1 Hans Holmström, 2008-07-01 VA- och avfallskontoret, Uppsala"

Transkript

1 1 Handläggare: Version 1.1 Hans Holmström, VA- och avfallskontoret, Uppsala RESTRIKTIONER FÖR PERIODISKA UTSLÄPP AV FLYTANDE AVFALL OCH RESTPRODUKTER TILL AVLOPPSNÄTET I UPPSALA KOMMUN BEHOVET AV VÄGLEDANDE RÅD Bakgrund och syfte I november 2002 utgav åtta kommuner i Mellansverige (bl a Uppsala) Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter (populärt kallad Näckrosen ). Den innehåller högsta tillåtna halter av metaller och ledningspåverkande ämnen samt nitrifikationshämning vid anslutningspunkten till det kommunala avloppsnätet, där normalt även sanitärt spillvatten ingår. I Näckrosen ingår dock inte några villkor för organiska ämnen. Önskemål har ofta framförts att det borde finnas ett komplement till Näckrosen med mer handgriplig vägledning för bland annat Uppsalas många laboratorier. Föreliggande dokument är ett försök att uppfylla detta önskemål. Målgruppen är verksamheter där det ibland uppkommer flytande avfall eller restprodukter. Kontinuerliga utsläpp av processavloppsvatten får bedömas enligt andra grunder. Avsikten är att flytande avfall och restprodukter med behandlingsbara och harmlösa ämnen kan ledas till avloppsnätet, medan oönskade ämnen i görligaste mån ska omhändertas som avfall. Förhoppningsvis sker med tiden en successiv förbättring av utsläppsförhållandena om insatserna kan koncentreras på de ämnen som orsakar de största problemen vid utsläpp till avloppsnätet (t ex kadmium, klorerade kolväten och svårnedbrytbara toxiska organiska ämnen). Det är tänkt att dokumentet kontinuerligt ska revideras då ny information kommit fram, t ex efter möten med Samrådsgruppen för Farligt Avfall.

2 2 RIKTLINJER Allmän information Riktlinjernas syfte Syftet med dessa riktlinjer är att ge råd för hur flytande avfall och restprodukter från bland annat olika laboratorier bör hanteras på ett ändamålsenligt sätt utan att miljön i vid bemärkelse belastas i onödan. I första hand är råden avsedda att användas för små mängder flytande kemikalierester med låga halter och oförbrukade lösningar (produkter). Om ett ämne saknas i listorna innebär det inte att det fritt kan hällas ut i avloppet. I ett sådant fall bör kontakt tas med miljökontoret (MIK) och va- och avfallskontoret (VAK) för en bedömning. Ett separat avsnitt behandlar förbrukade bulklösningar, där det kan bli aktuellt att avyttra relativt stora mängder på kort tid. Vattenfall har i sin förbränningsanläggning i Uppsala möjlighet att bränna mindre mängder av flytande avfall, även vissa typer av Farligt avfall. Man måste i förväg fylla i en speciell blankett. Därefter tar vattenfall ställning till om förbränning av det aktuella avfallet kan ske. Närmare upplysningar och blanketten finns på Vattenfalls hemsida (gå till Företag, därefter till Specialavfall). Lagar om avfall Avfallsförordningen (2001:1063) delar upp avfall i olika kategorier och ger regler hur dessa ska hanteras. Särskild vikt läggs på s k Farligt Avfall (FA), som klassificeras efter olika kriterier i en särskild bilaga till förordningen (Bilaga 3). Mängden av ett visst oönskat ämne ingår dock inte i något av kriterierna för FA. I Avfallsförordningens 21 påpekas att olika slag av FA inte får blandas med varandra eller med andra slag av avfall, ämnen eller material. Längre ned i samma paragraf framhålls dock att man visst får göra så om syftet är att förbättra säkerheten vid bortskaffande eller återvinning. Ämnen som kan behandlas i ett kommunalt reningsverk bör därför vid behov få spädas innan utsläpp sker, t ex för att eliminera explosionsrisk i avloppspumpstationer. I 21 står också att blandning får ske om det görs på ett sätt som kan godtas från miljöskyddssynpunkt. Lokalt ansvar Ansvaret att avfall hanteras och avyttras på ett bra sätt i vid bemärkelse ligger helt på den organisation där det uppkommer. Det är vanligen prefekten som ansvarar för kemikaliehanteringen vid en institution. Ibland utses en särskild person med ansvar för avfalls- och restprodukthantering till stöd för anställda och studenter. Företag har vanligen en person som är miljöansvarig, i små företag ofta i kombination med andra arbetsuppgifter

3 3 Praktiska råd Oönskade ämnen i mycket utspädd form (t ex i diskvatten eller i desinfektionsmedel) måste vanligen av praktiska skäl ledas till avloppsnätet. Om möjligt bör i sådana fall en miljövänligare komponent istället användas. Ibland kan det bli aktuellt att testa den nitrifikationshämmande effekten i brukslösningar med olika sammansättningar. Rena kemikalier i originalförpackningar ska normalt avyttras som ett avfall. Flytande ämnen som kan användas som kolkälla vid avloppsreningen (se Villkor 3 nedan) får dock tillföras avloppet med vissa försiktighetsåtgärder (se nedan). Innan utsläpp sker till avloppet ska spädning med vatten ske så att halterna av alla aktiva ämnen inte överstiger 10 % (volym-%). Vid behov ph-justeras den utspädda lösningen så att ph-värdet ligger inom intervallet 6,5 11. Det är viktigt att godkända utsläpp till avloppet sker så att det inte kan skada fastighetens eget ledningsnät eller rörmokare vid rörarbeten, orsaka problem under transporten till reningsverket (t ex korrosion, lukt, dålig arbetsmiljö i pumpstationer eller explosioner), skada reningsverkets olika processer eller skada recipienten i vid bemärkelse. Vissa av dessa olägenheter kan elimineras om lösningen är tillräckligt utspädd (< 10 %) innan utsläpp sker och spolning med kranvatten dessutom sker under minst fem minuter efter utsläppet. Risken för antändning, explosion eller dålig arbetsmiljö får inte glömmas bort i detta sammanhang. Spädningen är inte avsedd för att exempelvis en lösning inte längre ska klassificeras som FA (koncentration < 0,1 %). Nedanstående utsläppsvillkor är baserade på mängder per tidsenhet och således oberoende av spädningsgraden. Villkor för utsläpp till spillvattennätet Ämnena och lösningarna har grupperats i fyra grupper. De angivna mängderna avser 100 % koncentration av det aktuella ämnet för en laboratorieenhet eller motsvarande funktion. Villkor 0 Villkor 1 Villkor 2 Villkor 3 Endast spår av ämnet ifråga (högst 1 g/d) får finnas i stora volymer, t ex i diskvatten. Rena ämnen och koncentrerade lösningar omhändertas separat, t ex som Farligt Avfall. Utsläpp av max 10 g/d får ske. Utsläpp av max 1 kg/d får ske. Utsläpp av max 100 kg/h får ske (OBS: per timme). Anm: Villkor 3 används om ämnet kan användas som kolkälla vid kväveborttagning i reningsverket. Utsläppet bör då helst ske under en helg, då brist på kolkälla normalt föreligger och givetvis utföras på ett korrekt sätt. Man måste dock först förvissa sig om att reningsverkets aktiva slam är anpassat till det ämne som är tänkt att användas som kolkälla. I vissa fall (t ex för metanol) kan en anpassningstid på någon vecka krävas.

4 4 Oorganiska ämnen Metaller De vanligaste tungmetallerna (täthet > eller = 5 g/cm 3 ) har sedan länge mätts i orenat och renat avloppsvatten samt i slam. De är i hög grad partikelbundna och hamnar därför till stor del i slammet. Avskiljningsgraden är normalt i storleksordningen % (Pb, Cd, Cu, Cr, Zn och Ag). Nickel bryter detta mönster genom att vara löslig i högre grad. Avskiljningsgraden blir av denna anledning sämre (ca %). Råd: Alla vätskor som innehåller kadmium, kvicksilver och tallium ska samlas upp och hanteras som Farligt Avfall (FA). Små vattenmängder (< några liter) som innehåller > 1 mg/l av bly, nickel eller silver ska hanteras på samma sätt som flytande avfall, medan små mängder av andra vanligt förekommande metaller i utspädd form bör tills vidare kunna ledas till avloppet. Följande metaller i vattenlösning kan normalt i begränsade mängder tillföras avloppet utan problem: Na, K, Mg, Ca, Ti (IV), Mn (IV), Fe och Al (obs: ej Mn (VII). Frekventa utsläpp av metallhaltigt vatten (t ex från en ytbehandlare eller verkstadsindustri) kräver normalt någon form av lokal rening efter ett särskilt anmälnings- eller tillståndsförfarande. Vid önskemål om enstaka utsläpp av större mängder av någon metall (> 100 g) eller oklarheter bör kontakt tas med MIK och VAK för närmare diskussion i det aktuella fallet. Andra oorganiska ämnen I Näckrosen finns riktvärden (momentanvärden) i anslutningspunkten till kommunens ledningsnät för ledningsangripande ämnen. I denna punkt har troligen en betydande utspädning redan skett. Risk är därför stor att fastighetens eget ledningsnät kan skadas om höga halter av sådana ämnen släpps ut. De vanligaste syrorna (saltsyra, svavelsyra och fosforsyra) och baserna (lut, soda, ammoniak, kalk) bör kunna neutraliseras lokalt och sedan avledas till avloppsnätet utan problem. Salpetersyra ska inte neutraliseras på grund av risken för bildning av skadliga gaser och ska därför hanteras som FA. Lösningar av fluorvätesyra och hexafluorkiselsyra ska hanteras som FA oberoende av koncentrationen. Vattenlösningar med borater, karbonater och silikater bedöms vara harmlösa i detta sammanhang.

5 5 Organiska ämnen Halogenerade kolväten Vätskor med halogenerade kolväten ska samlas upp i görligaste mån som avfall. Utspädda vätskor: Se nedan under Förbrukade brukslösningar. Aldehyder Formaldehyd ( ) HCHO Avlopp: Villkor 2 Acetaldehyd ( ) CH 3 CHO Avlopp: Villkor 2 Acrolein ( ) CH 2 CHCHO Avlopp: Villkor 0 Glutaraldehyd ( ) C 3 H 6 (CHO) 2 Avlopp: Villkor 1 Ketoner Aceton (dimetylketon) (CH 3 )CO Avlopp: Villkor 2 ( ) MEK (metyletylketon) CH 3 COC 2 H 5 Avlopp: Villkor 2 ( ) MIBK ( ) (CH 3 ) 2 CHCH 2 COCH 3 Avlopp: Villkor 2 (metylisobutylketon) eller C 6 H 12 O Aromater Bensen ( ) C 6 H 6 Avlopp: Villkor 0 Toluen ( ) C 6 H 5 CH 3 Avlopp: Villkor 1 Xylen ( ) C 6 H 4 (CH 3 ) 2 Avlopp: Villkor 1 Hexan ( ) C 6 H 14 Avlopp: Villkor 0 Cyklohexan ( ) C 6 H 12 Avlopp: Villkor 0 Naftalen ( ) C 10 H 8 Avlopp: Villkor 0 Fenol ( ) C 6 H 5 OH Avlopp: Villkor 1 Difenyl ( ) C 12 H 10 Avlopp: Villkor 1 Mannitol ( ) C 6 H 14 O 6 Avlopp: Villkor 2 Kresoler ( ) C 7 H 8 O Avlopp: Villkor 1 Xylenoler ( ) C 8 H 10 O Avlopp: Villkor 1 (dimetylfenoler) Difenyloxid ( ) C 12 H 10 O Avlopp: Villkor 0 Hydrokinon ( ) C 6 H 4 (OH) 2 Avlopp: Villkor 1 (parahydroxyfenol)

6 6 Acetater Etylacetat ( ) CH 3 COOC 2 H 5 Avlopp: Villkor 2 n-butylacetat ( ) CH 3 COOC 4 H 9 Avlopp: Villkor 2 Amylacetat ( ) CH 3 COOC 5 H 11 Avlopp: Villkor 2 (pentylacetat) Alkoholer Metanol ( ) CH 3 OH Avlopp: Villkor 3 Etanol ( ) C 2 H 5 OH Avlopp: Villkor 3 Propanol ( ) C 3 H 7 OH Avlopp: Villkor 3 Isopropanol ( ) C 3 H 7 OH Avlopp: Villkor 2 n-butanol ( ) C 4 H 9 OH Avlopp: Villkor 3 Isobutanol ( ) C 4 H 9 OH Avlopp: Villkor 3 sek-butanol ( ) C 4 H 9 OH Avlopp: Villkor 1 tert-butanol ( ) C 4 H 9 OH Avlopp: Villkor 0 n-pentanol ( ) C 5 H 11 OH Avlopp: Villkor 3 tert-pentanol ( ) C 5 H 11 OH Avlopp: Villkor 1 Glycerol ( ) C 3 H 5 (OH) 3 Avlopp: Villkor 3 Monoetylenglykol (CH 2 OH) 2 Avlopp: Villkor 3 ( ) Dietylenglykol ( ) C 4 H 10 O 3 Avlopp: Villkor 2 Propylenglykol C 3 H 8 O 2 Avlopp: Villkor 3 ( ) Dipropylenglykol C 6 H 14 O 3 Avlopp: Villkor 2 ( ) Kväveföreningar Hydrazin ( ) H 4 N 2 Avlopp: Villkor 0 Acetamid ( ) CH 3 CONH 2 Avlopp: Villkor 2 Anilin ( ) C 6 H 5 NH 2 Avlopp: Villkor 1 Acetonitril ( ) C 2 H 3 N Avlopp: Villkor 2 Metylamin ( ) CH 5 N Avlopp: Villkor 2 Etanolamin ( ) C 2 H 7 NO Avlopp: Villkor 2 Etylendiamin ( ) C 2 H 8 N 2 Avlopp: Villkor 2 Dimetylamin ( ) C 2 H 7 N Avlopp: Villkor 2 Dietanolamin ( ) C 4 H 11 NO 2 Avlopp: Villkor 2 Propylamin ( ) C 3 H 9 N Avlopp; Villkor 2 Trimetylamin ( ) C 3 H 9 N Avlopp: Villkor 2 Trietanolamin ( ) C 6 H 15 NO 3 Avlopp: Villkor 2

7 7 Kväveföreningar (forts) Metylpyrrolidon C 5 H 9 NO Avlopp: Villkor 2 ( ) Cyklohexylamin C 6 H 13 N Avlopp: Villkor 2 ( ) Bensotriazol ( ) C 6 H 5 N 3 Avlopp: Villkor 2 Tolytriazol ( ) C 7 H 7 N 3 Avlopp: Villkor 2 Dimetylanilin (DMA) (CH 3 ) 2 C 6 H 3 NH 2 Avlopp: Villkor 1 ( ) Urea ( )) (NH 2 ) 2 CO Avlopp: Villkor 2 Fenidon ( ) C 9 H 10 N 2 O Avlopp: Villkor 0 (1-fenyl-3-pyrozolidinon) Svavelföreningar Varning: Många organiska svavelföreningar är mycket toxiska för bakteriell oxidation av ammonium till nitrat (s k nitrifikation) vid biologisk kväveavskiljning ur avloppsvatten. Koldisulfid ( ) CS 2 Avlopp: Villkor 0 Dimetylsulfoxid (DMSO) C 2 H 6 OS Avlopp: Villkor 2 ( ) Ftalater Dimetylftalat ( ) C 10 H 10 O 4 Avlopp: Villkor 2 Dietylftalat ( ) C 12 H 14 O 4 Avlopp: Villkor 2 Dibutylftalat (DBP) C 16 H 22 O 4 Avlopp: Villkor 2 ( ) Bensylbutylftalat C 19 H 20 O 4 Avlopp: Villkor 1 ( ) Dietylhexylftalat (DEHP) C 24 H 38 O 4 Avlopp: Villkor 1 ( ) Dioktylftalat ( ) C 24 H 38 O 4 Avlopp: Villkor 1 Etrar Etylenoxid ( ) C 2 H 4 O Avlopp: Villkor 0 Dietyleter; Eter ( ) (C 2 H 5 ) 2 O Avlopp: Villkor 0 Etylvinyleter ( ) C 4 H 8 O Avlopp: Villkor 1 Dioxan ( ) C 4 H 8 O 2 Avlopp: Villkor 0 Tetrahydrofuran C 4 H 8 O Avlopp: Villkor 1 ( ) Difenyleter ( ) C 12 H 10 O Avlopp: Villkor 0

8 8 Etrar (forts) Etylenglykolmonoetyleter (Cellosolve, Etylglykol) Avlopp: Villkor 2 (C 2 H 5 OCH 2 CH 2 OH) ( ) Dietylenglykolmonoetyleter (Karbitol) Avlopp: Villkor 2 (C 2 H 5 (OCH 2 CH 2 ) 2 OH) ( ) Dietylenglykolmonobutyleter (Butylkarbitol) Avlopp: Villkor 2 (C 4 H 9 (OCH 2 CH 2 ) 2 OH) ( ) Komplexbildare EDTA ( ) C 10 H 16 N 2 O 8 Avlopp: Villkor 1 NTA ( ) C 6 H 9 NO 6 Avlopp: Villkor 2 Fosfonater Salter till fosfonsyra Avlopp: Villkor 1 Sockerarter Glukos ( ) C 6 H 12 O 6 Avlopp: Villkor 3 Dextran ( ) - Avlopp: Villkor 3 Stärkelse ( ) - Avlopp: Villkor 3 Organiska syror Citronsyra ( ) C 6 H 8 O 6 Avlopp: Villkor 3 Myrsyra ( ) HCOOH Avlopp: Villkor 3 Ättiksyra ( ) CH 3 COOH Avlopp: Villkor 3 Glykolsyra ( ) C 2 H 4 O 3 Avlopp: Villkor 3 Propionsyra ( ) C 2 H 5 COOH Avlopp: Villkor 3 Smörsyra ( ) C 3 H 7 COOH Avlopp: Villkor 2 Mjölksyra ( ) C 2 H 4 (OH)COOH Avlopp: Villkor 3 Palmitinsyra ( ) C16:0 dubbelbindningar Avlopp: Villkor 2 (hexadekansyra) Stearinsyra ( ) C18:0 Avlopp: Villkor 2 (oktadekansyra) Oljesyra ( ) C18:1 Avlopp: Villkor 2 (oktadekensyra) Linolsyra ( ) C18:2 Avlopp: Villkor 2 (oktadekadiensyra) Anm: Stora mängder av särskilt omättade C18-fettsyror kan ge upphov till problem i reningsverkets aktivslamsteg (brunt skum och dåliga sjunkegenskaper för bioslam)

9 9 Organiska syror (forts) Trifluorättiksyra ( ) C 2 HF 3 O 2 Avlopp: Villkor 0 Diverse kemikalier Tributylfosfat ( ) C 5 H 12 O Avlopp: Villkor 1 Diverse förbrukade bulklösningar (relativt stora volymer vid enstaka tillfällen) Bakgrund Vätskor från köld- och värmebärande system kan ha en mycket heterogen sammansättning. De vanligaste kombinationerna anges nedan. Köld- eller värmeöverföringsvätskor baserade på monoetylenglykol Köld- eller värmeöverföringsvätskor baserade på propylenglykol Köld- eller värmeöverföringsvätskor baserade på etanol Köld- eller värmeöverföringsvätskor baserade på formiater och/eller acetater Köld- eller värmeöverföringsvätskor baserade på glycerol Köld- eller värmeöverföringsvätskor baserade på kalciumklorid Köld- eller värmeöverföringsvätskor utan något frysskyddsmedel Vid tömning av köld- och värmebärande system uppkommer en vätska som vanligen innehåller något frysskyddsmedel (t ex glykol), någon korrosionsinhibitor (t ex bensotriazol eller tolytriazol) och metallrester. Mätningar i Stockholm (Stockholm Vatten, rapport R27, 2001) har visat att särskilt vätskor med frysskyddsmedel kan innehålla mycket höga metallhalter och vara kraftigt nitrifikationshämmande. Fyra av nio undersökta vätskor hade > 60 % hämning vid 0,3 % inblandning. Variationen var stor och beror troligen på vilken korrosionsinhibitor som används (vanligen hemlig). Större mängder av bulklösningar får inte utan vidare släppas ut till avloppsnätet. Utsläpp av någon kubikmeter under kort tid av ett starkt nitrifikationshämmade avloppsvatten med frysskyddsmedel kan förväntas störa kväveavskiljningen i Kungsängsverket. Under 1998 inträffade två stora utsläpp (ca 50 m 3 ) av sådant vatten med etylenglykol (ca 30 %). Orsaken var läckage, vilket medförde att utsläppen skedde under ett dygn. Kungsängsverket hade ännu inte kompletterats med kväveavskiljning, vilket medförde att effekten på denna reningsprocess inte kunde utvärderas. En kraftigt förhöjd syreförbrukning i det biologiska reningssteget kunde dock noteras.

10 10 Från kemisk industri och läkemedelstillverkning kan också relativt stora mängder avfallsvätskor erhållas med i huvudsak nedbrytbara ämnen, t ex etanol. Vanligen ingår även små mängder av oönskade föroreningar. Förbrukad glykol kan även uppkomma vid avisning vid flygfält. Risk finns att kadmiumhalten kan vara förhöjd i avisningsvätskor från flygplan. Mätningar för bulklösningar Metaller: Späd en del av den aktuella bulklösningen med 99 delar metallfritt vatten (destillerat eller avjoniserat) och mät metaller (Ag, Cd, Cr, Cu, Ni, Pb och Zn) på blandningen efter omsorgsfull omblandning. Nitrifikationshämning: Späd en del av den aktuella bulklösningen med 99 delar metallfritt vatten och mät nitrifikationshämning med lämplig inblandning av blandningen efter omsorgsfull omblandning (se nedan). Bedömningsgrunder Mängder (avser brukslösning): Beroende på hur stor mängd som är aktuell att avyttra i det enskilda fallet gäller olika krav på analyser för i första hand vätskor från köld- och värmebärande system om utsläpp till spillvattennätet övervägs. Små mängder (t ex < 10 liter) hanteras lämpligen som flytande avfall. Total volym upp till 1000 liter vid ett enstaka tillfälle: Metallanalys enligt ovan. Om metallvärdena är acceptabla (se nedan) kan max 100 l/h ledas till spillvattennätet, helst under perioden lördag förmiddag till måndag förmiddag. Vid alltför höga metallvärden hanteras vätskan som flytande avfall. Total volym över 1000 liter vid ett enstaka tillfälle: Både metallanalys och bestämning av nitrifikationshämning enligt ovan. Godkända värden (se nedan) medför att max 100 l/h kan avledas, helst under perioden lördag förmiddag till måndag förmiddag. Godkända halter - Metaller: Multiplicera de uppmätta halterna för blandningen (1 + 99) med en faktor 10 och jämför sedan halterna med riktvärdena i kommunens riktvärdeslista (tabell 2, sid 17) daterad november De framräknade haltena ska inte överskrida riktvärdena i tabellen. Godkända värden - Nitrifikationshämning: En inblandning vid analysen av 20 % av utspädda (1 + 99) vätskor (se ovan) baserade på salt, glykol eller glycerol får högst ge upphov till ca 30 % hämning (riktvärde). För etanolbaserad vätska gäller ca 30 % hämning vid inblandning av endast 3 % vid analysen. Som jämförelse kan nämnas att 20 % inblandning av av en 40 %-ig lösning (volym) av följande ämnen av laboratoriekvalitet gav följande hämning (medelvärde av tre separata prover för varje ämne):

11 11 Metanol Etanol Glycerol Monoetylenglykol Propylenglykol 100 % hämning Ca 40 % hämning Ca 5 10 % hämning Ca 5 % hämning Ca 5 % hämning Diverse kemikalieblandningar I nedanstående tabell avses i första hand små volymer av relativt koncentrerade lösningar, t ex från sjukhus. För mycket utspädda lösningar som inte betraktas som FA enligt Avfallsförordningen (< 0,1 % koncentration, t ex diskvatten): Se avsnittet Praktiska råd i kapitlet Riktlinjer. Rester i originalförpackningar ska alltid hanteras som avfall om de innehåller oönskade ämnen i vid bemärkelse. Övriga rester kan hanteras i enlighet med nedanstående lista. Vid användning av många av dessa produkter avdunstar eller avrinner mycket små mängder. OBS: Glöm inte adekvat utspädning och efterföljande spolning vid eventuell avledning via vask. Borsyra Avlopp: Villkor 2 Cidex (ortoftalaldehyd, ett maskindiskmedel) Clumskys lösning (används vid tandvård) Efrane (en anestesi- eller narkosgas) Eugenol (används vid tandvård) Fluotane (en anestesi- eller narkosgas) Forene (en anestesi- eller narkosgas) Fosfatbuffert (med DMSO) (anv. på lab) Avlopp: Villkor 2 Fosfatbuffert (med små rester av etidiumbromid) Avlopp: Villkor 1 Glavamin (infusionsvätska eller -lösning) Avlopp: Villkor 2 Hartskloroform (används vid tandvård) HPLC-avfall (utan halogener och låg halt metaller) Avlopp: Villkor 2 Intralipid (infusionsvätska eller -lösning) Avlopp: Villkor 2 Jodjodkaliumlösning (5 %) (ytdesinfektion) Avlopp: Villkor 1 Jodopax (ytdesinfektion) Avlopp: Villkor 1 Jodsprit (ytdesinfektion) Avlopp: Villkor 1 Kabimix (infusionsvätska eller -lösning) Avlopp: Villkor 2 Klorhexidin ( Desivon ) (huddesinfektion) Avlopp: Villkor 1 Kromsyra (för etsning mot näsblödning) Kromtrioxid (mot näsblödning) Lapislösning (10 % silvernitrat) (lösning vid vård) Lugols lösning (jodlösning, 25 %, med etanol)

12 12 Macrodex (infusionsvätska eller -lösning) Avlopp: Villkor 2 Merbrominlösning (antiseptisk lösning) Metylrosanilinlösning (< 0,1 %, mot svampinfektion) M-sprit (utspädd sprit) Avlopp: Villkor 2 Natriumazid (ofta < 0,2 % i buffrar, kons.-medel) Avlopp: Villkor 1 Nutriflex (infusionsvätska eller -lösning) Avlopp: Villkor 2 Oliclinomel (se ovan) Avlopp: Villkor 2 Paraffinolja (används på lab) Promiten (infusionsvätska eller -lösning) Avlopp: Villkor 2 Ryggsprit/Alsolsprit (antiseptiskt medel) Avlopp: Villkor 2 Sevorane (anestesi- eller narkosgas) Soluvitblandning (infusionsvätska eller -lösning) Avlopp: Villkor 2 Stieves lösning (används på patologlab) Suprene (anestesi- eller narkosgas) Tracel (infusionsvätska eller -lösning) Avlopp: Villkor 2 Tribonat (infusionsvätska eller -lösning) Avlopp: Villkor 2 Vamin och Vamin Glukos (se ovan) Avlopp: Villkor 2 Vaminolac (infusionsvätska eller -lösning) Avlopp: Villkor 2 Virkonlösning (1 %, för ytdesinfektion) Avlopp: Villkor 2 Vitalipid (infusionslösning) Avlopp: Villkor 2 Vitrimix (infusionslösning) Avlopp: Villkor 2 Voluven (infusionslösning) Avlopp: Villkor 2 Väteperoxidlösning (desinfektion, sårvård) Avlopp: Villkor 2 Ättiksyralösning Avlopp: Villkor 2 Svartvit framkallare (foto) Färgframkallare (foto) Färgkopplare (foto) Förbrukad kylarglykol (innehåller bl a metaller) Förbrukad glykol från verkstäder Bensin (obs, ej vattenlösligt) Olja (se ovan) Fotogen (se ovan) Lacknafta (se ovan) Kommentarer: De infusionsvätskor och -lösningar som finns i listan ska vanligen ges intravenöst till patienter för att överföra näring, elektrolyter, vitaminer eller spårämnen. Normalt kan denna typ av produkter anses vara harmlösa vid utsläpp till spillvattennätet. Då läkemedel också ingår i infusionslösningen blir situationen en annan.

13 13 Radioaktiva isotoper Yrkesmässig användning av isotoper kräver tillstånd från Statens Strålskyddsinstitut (SSI). Dessutom erfordras en lokal strålskyddsorganisation som kan ge regler och riktlinjer för t ex utsläpp. Vissa radioaktiva isotoper bör kunna tillföras avloppsnätet i små och utspädda mängder i enlighet med Strålskyddsinstitutets föreskrift 1983:7 (se vidare Vid ett radioaktivt utsläpp måste ackumulering av radioaktivitet i vattenlås, ledningar, reningsverk, recipient och slam beaktas. En bedömning bör göras vid alla tillfällen som avviker från en för verksamheten normal praxis. Det är i dagsläget oklart när denna föreskrift kommer att revideras. Visst arbete i denna riktning har dock påbörjats.

14 14 BILAGA 1: Avskiljning av organiska ämnen vid rening av avloppsvatten i Kungsängsverket Vid Kungsängsverket renas avloppsvatten med mekaniska, biologiska och kemiska metoder. Den mekaniska reningen tar bort diverse föremål i vattnet och tyngre partiklar. Den biologiska reningen sker med hjälp av så kallat aktivt slam en brunfärgad slamkultur av mikroorganismer som cirkulerar mellan oluftade och luftade bassänger samt återförs från sedimenteringsbassänger som returslam. Syftet med Kungsängsverkets biosteg är att både bryta ned löst organiskt material och omvandla ammoniumkväve till kvävgas via nitrat som ett mellansteg. Fosfor avskiljs genom kemisk fällning med järn, som tillsätts i form av järn(iii)klorid både i det mekaniska steget och i ett separat steg efter den biologiska reningen. I alla dessa reningssteg bildas slam som förtjockas, stabiliseras (rötas) och avvattnas till fast konsistens ( modellera ). Organiska ämnen som kommer till reningsverket kan uppföra sig på principiellt fyra olika sätt: Fullständig nedbrytning i det biologiska reningssteget (Ex: Metanol och etanol) Avdrivning ( stripping ) till luft från luftade bassänger (Ex: Flyktiga lösningsmedel) Bindning till slam i opåverkad form (Ex: PCB och andra svårnedbrytbara fettlösliga ämnen) Passage opåverkat igenom alla reningssteg (Ex: EDTA, NTA och vissa läkemedelsrester) I verkligheten blir vanligen flera av dessa vägar aktuella. Ett ämne som inte bryts ned fullständigt kan alltså ge upphov till miljöstörningar i vatten (via renat avloppsvatten), i luft (via avgaser) eller på mark (via slam). Tyvärr är det inte så många kemikalier som bryts ned fullständigt i ett kommunalt avloppsreningsverk. Denna sekundära miljöstörning är därför viktig att komma ihåg när man överväger att tillföra avloppsnätet kemikalier. Direkta driftstörningar i reningsprocesserna kan uppkomma genom utsläpp av toxiska ämnen till avloppsnätet. I första hand gäller det omvandlingen av ammonium till nitrat (nitrifikationen) vid kväveavskiljningen. Det vanligaste är att denna reaktion går långsammare än normalt på grund av störande ämnen i avloppet och av den anledningen inte hinner bli färdig inom den tillgängliga bassängvolymen. Den 29 april 2002 skedde dock ett okänt utsläpp till avloppssystemet i Uppsala, som under några dygn nästan helt förhindrade nitrifikationen. Det dröjde sedan omkring tio dygn innan processen återhämtat sig. Källan till denna störning gick inte att spåra i efterhand. De industrier som hanterar större kemikaliemängder rapporterade inget onormalt. Vissa organiska ämnen (t ex organiska svavelföreningar) är extremt toxiska för de bakterier som utför nitrifikationen vid kväveavskiljningen. Det räcker med ett utsläpp av ca 100 gram av allyltiourea (C 3 H 5 NHCSNH 2 ) för att påtagligt störa nitrifikationen vid Kungsängsverket. Det är möjligt att en utrensning av laboratoriekemikalier via avloppssystemet var orsaken till den kraftiga störningen i slutet av april 2002.

"Quick user guide" för kvittblivning av kemikalierester via avlopp

Quick user guide för kvittblivning av kemikalierester via avlopp Sida 1 av 6 "Quick user guide" för kvittblivning av kemikalierester via avlopp Det är aldrig önskvärt att kemikalier hälls i avloppet, men ibland kan det vara fördelaktigare för miljön i stort om vi underlättar

Läs mer

Ljungby kommun Tekniska kontoret

Ljungby kommun Tekniska kontoret 1 (7) Ljungby kommun Tekniska kontoret VA-avdelningen Allmänt AVLOPPSRENINGSVERKEN ÄR BYGGDA FÖR ATT TA EMOT OCH RENA SPILLVATTEN FRÅN HUSHÅLL. Avloppsvatten från industrier och andra verksamheter kan

Läs mer

Rutiner för hantering av flytande kemikalierester och vattenlösningar

Rutiner för hantering av flytande kemikalierester och vattenlösningar Sida 1 (7) Syfte Rutinerna ska visa vilka flytande kemikalierester från laboratorier som kan hällas ut i det kommunala avloppet och vilka som måste tas omhand som farligt avfall. Omfattning Rutinerna omfattar

Läs mer

Syfte Riktlinjerna ska visa vilka flytande kemikalierester från laborationer som kan hällas ut i det kommunala avloppet.

Syfte Riktlinjerna ska visa vilka flytande kemikalierester från laborationer som kan hällas ut i det kommunala avloppet. Sida 1 av 1 Syfte Riktlinjerna ska visa vilka flytande kemikalierester från laborationer som kan hällas ut i det kommunala avloppet. Omfattning Riktlinjerna omfattar laborativ forskning och undervisning

Läs mer

Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter. Avloppsreningsverket, Vik

Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter. Avloppsreningsverket, Vik Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter Avloppsreningsverket, Vik Arvika Teknik AB Januari 2011 Allmänt Fastighetsägaren / verksamhetsutövaren ansvarar för, och ska

Läs mer

UTSLÄPP AV AVLOPPSVATTEN FRÅN YRKESMÄSSIG VERKSAMHET I HÄLSINGLAND

UTSLÄPP AV AVLOPPSVATTEN FRÅN YRKESMÄSSIG VERKSAMHET I HÄLSINGLAND UTSLÄPP AV AVLOPPSVATTEN FRÅN YRKESMÄSSIG VERKSAMHET I HÄLSINGLAND Förord 3 Allmänt 4 Lagar och bestämmelser 6 Olämpliga utsläpp 10 Dagvatten 12 Oönskade ämnen 14 Riktlinjer för utsläpp 16 Särskild reningsavgift

Läs mer

Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter. November 2002

Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter. November 2002 Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter November 2002 2 3 Förord Skriften du håller i din hand är en samlad presentation av riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten

Läs mer

Nr 362 1809. Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner

Nr 362 1809. Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner Nr 362 1809 Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner Bilaga I Vid bestämningen av totalkoncentrationen (den toxiska ekvivalensen) i fråga om dioxiner och furaner skall koncentrationerna

Läs mer

Hur reningsverket fungerar

Hur reningsverket fungerar Kommunalt avlopp Det vatten du använder hemma, exempelvis när du duschar eller spolar på toaletten, släpps ut i ett gemensamt avloppssystem där det sen leds vidare till reningsverket. Hit leds även processvatten

Läs mer

Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter

Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter 1(7) 1(7) Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter Finspångs Tekniska Verk AB 612 80 Finspång Besök: Norrköpingsvägen 32 Telefon 0122-851 80 Fax 0122-851 17 info@finspangstekniskaverk.se

Läs mer

Riktlinjer för utsläpp

Riktlinjer för utsläpp Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från yrkesmässig verksamhet Råd och regler för anslutning till avloppsanläggningarna i Halmstads och Laholms kommuner Fastställd av nämnden för Laholmsbuktens VA

Läs mer

Tilläggsbestämmelser till ABVA

Tilläggsbestämmelser till ABVA Tilläggsbestämmelser till ABVA Krav på avloppsvattnets kvalitet vid utsläpp från industrier och andra verksamheter till Kävlinge kommuns allmänna avloppsanläggning enligt punkt 16 ABVA Gäller från och

Läs mer

Tilläggsbestämmelser till ABVA 16

Tilläggsbestämmelser till ABVA 16 1(9) Tilläggsbestämmelser till ABVA 16 Krav på avloppsvattnets kvalitet vid utsläpp från industrier och andra verksamheter till Eslöv kommuns allmänna avloppsanläggningar Gäller från 2009-04-01 2(9) Krav

Läs mer

Slam- och oljeavskiljaranläggning

Slam- och oljeavskiljaranläggning Slam- och oljeavskiljaranläggning Förord Denna skrift har tagits fram av samtliga kommunala VA-huvudmän i Dalarna med syftet att ge dig som fastighetsägare respektive verksamhetsutövare kortfattad information

Läs mer

Krav på avloppsvatten från företag och industrier

Krav på avloppsvatten från företag och industrier Krav på avloppsvatten från företag och industrier Tilläggsbestämmelser till ABVA Förord Kalmar Vatten AB är huvudman för de allmänna vatten- och avloppsanläggningarna i Kalmar kommun. Denna broschyr är

Läs mer

fö r u t s l ä p p av av lo p p svat te n f rå n

fö r u t s l ä p p av av lo p p svat te n f rå n R I KT L I N J E R fö r u t s l ä p p av av lo p p svat te n f rå n ind u st r i e r o c h a n d ra ve r k s a m h e te r. N ove m b e r 2 01 0 1 Innehåll Förord 3 Inledning 4 Olika typer av avloppsvatten

Läs mer

Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef

Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. 20140910 Mikael Algvere AOVA chef Vad är ett reningsverk? Reningsverk är en biokemisk processindustri, som renar vårt spillvatten från biologiskt material,

Läs mer

Nästan alla ämnen kan förekomma i tillstånden fast, flytande och gas. Exempelvis vatten kan finnas i flytande form, fast form (is) och gas (ånga).

Nästan alla ämnen kan förekomma i tillstånden fast, flytande och gas. Exempelvis vatten kan finnas i flytande form, fast form (is) och gas (ånga). Nästan alla ämnen kan förekomma i tillstånden fast, flytande och gas. Exempelvis vatten kan finnas i flytande form, fast form (is) och gas (ånga). I alla tre formerna är vatten fortfarande samma ämne och

Läs mer

Riktlinjer för utsläpp till avlopp från tågtvättar

Riktlinjer för utsläpp till avlopp från tågtvättar Riktlinjer Diarienummer 114-14/013 Riktlinjer för utsläpp till avlopp från tågtvättar Antagen av Ledningsgruppen 2014-08-13 Käppalaförbundet Käppalaförbundet Riktlinjer 2 (8) Sammanfattning För att minska

Läs mer

KARLSKOGA AVLOPPSRENINGSVERK

KARLSKOGA AVLOPPSRENINGSVERK KARLSKOGA AVLOPPSRENINGSVERK Välkommen till Karlskoga avloppsreningsverk. Ett reningsverk som ingår i Karlskoga Miljö AB. Grunderna till dagens reningsverk lades vid bygget av det första reningsverket

Läs mer

Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REVAQ

Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REVAQ Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REQ Organiska ämnen i -systemen, SWECO 20110916 Anders Finnson Svenskt Vatten Livsmedel och miljövårdinsatser - Friskt vatten, rena sjöar och hav - 2 1 3 Varför REQ?

Läs mer

Effekter av fjärrvärmevatten på aktivslam

Effekter av fjärrvärmevatten på aktivslam Effekter av fjärrvärmevatten på aktivslam -En respirometrisk analys där en spädningsserie har använts för att bestämma hämningen på biologiska reningssteg i avloppsreningsverk Sammanfattning Det är vanligt

Läs mer

Provsvar: Analys av flyktiga föreningar i inomhusluft

Provsvar: Analys av flyktiga föreningar i inomhusluft Provsvar: Analys av flyktiga föreningar i inomhusluft Prov från kontor i Borgsala uttaget av Skade Utredare AB Fukt & Lukt Provplatsen kontor 101 och provet var märkt A. Provnummer hos anozona 07-XXX-001.

Läs mer

Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från verksamheter

Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från verksamheter Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från verksamheter Vattenutsläpp Denna skrift innehåller riktlinjer som är ett förtydligande av ABVA (allmänna bestämmelser för brukande av Motala kommuns allmänna

Läs mer

Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten

Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten Svenskt Vatten Utveckling - Rapport Nr 2010-06 Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten Henrik Alm, Agata Banach, Thomas Larm 1 Motiven bakom vattenpolitiken

Läs mer

Rena fakta om Gryaab och ditt avloppsvatten.

Rena fakta om Gryaab och ditt avloppsvatten. Rena fakta om Gryaab och ditt avloppsvatten. Foto: Bert Leandersson Ryaverket är ett av Nordens största reningsverk. Här renas cirka 4 000 liter vatten per sekund. Illustration: Anders Lyon Du spolar,

Läs mer

Råd och riktvärden för utsläpp. av avloppsvatten till avloppsreningsanläggningar i Jönköpings kommun

Råd och riktvärden för utsläpp. av avloppsvatten till avloppsreningsanläggningar i Jönköpings kommun Råd och riktvärden för utsläpp av avloppsvatten till avloppsreningsanläggningar i Jönköpings kommun Vättern förord Denna information riktar sig till verksamheter som avleder avloppsvatten till avloppsreningsverken

Läs mer

Utsläppskontroll. Utförande: 1. ANLÄGGNINGSKONTROLL

Utsläppskontroll. Utförande: 1. ANLÄGGNINGSKONTROLL Syfte: Att kontrollera att kraven i Miljöbalken, tillhörande förordningar och gällande tillstånd för rening och avledning av avloppsvatten uppfylls. Utförande: 1. ANLÄGGNINGSKONTROLL Kontrollen av avloppsverksamheten

Läs mer

Provtagning med passiva provtagare vid konstnärlig verksamhet

Provtagning med passiva provtagare vid konstnärlig verksamhet 1(18) Till mig behövdes inget kadmium Provtagning med passiva provtagare vid konstnärlig verksamhet Gryaab Rapport 2012:12 Lars Nordén, Fredrik Davidsson 2(18) Gryaab AB medverkar till en hållbar samhällsutveckling

Läs mer

Handläggning av slamärenden. Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund

Handläggning av slamärenden. Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund Handläggning av slamärenden Hässleholm 2011-11-22 22 Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund Lagstiftning Miljöbalken hänsynsreglerna SNFS 1994:2 - bestämmelser om avloppsslam (Ny förordning på gång klar

Läs mer

Topp 30-listan av farliga kemikalier.

Topp 30-listan av farliga kemikalier. Topp 30-listan av farliga kemikalier. Akrylnitril Farlighetsnummer: 336 o Mycket brandfarlig, hudkontakt och förtäring o Mängd som transporterades på vägarna 2002: 3667 ton Bindemedel i färg, lim etc.

Läs mer

Hjälp oss att få ett renare vatten! Avloppsvatten från industrier och andra verksamheter

Hjälp oss att få ett renare vatten! Avloppsvatten från industrier och andra verksamheter Avloppsvatten från industrier och andra verksamheter Varje företag som släpper ut avlopps vatten ansvarar för att det inte innehåller något som kan skada avloppssystemet eller vatten miljön där det renade

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter m.m. om icke kärnenergianknutet

Läs mer

Fettavskiljare och vegetabilisk olja Riktlinjer för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen

Fettavskiljare och vegetabilisk olja Riktlinjer för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen Fettavskiljare och vegetabilisk olja Riktlinjer för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen i Norrköpings kommun. Fettavskiljare och vegetabilisk olja Fastigheter med livsmedelsverksamhet ska ha en

Läs mer

Kemisk fällning av avloppsvatten kan

Kemisk fällning av avloppsvatten kan Grundkurs i Kemisk fällning 3 AVLOPPSVATTENRENING I de föregående två artiklarna har vi i all enkelhet berättat om kemisk fällning och hur den tillämpas för att rena dricksvatten. Nu går vi in på hur avloppsvatten

Läs mer

Riktlinjer för oljeavskiljare i Enköpings kommun Antagna av Miljö- och byggnadsnämnden 2011-06-07

Riktlinjer för oljeavskiljare i Enköpings kommun Antagna av Miljö- och byggnadsnämnden 2011-06-07 Riktlinjer för oljeavskiljare i Enköpings kommun Antagna av Miljö- och byggnadsnämnden 2011-06-07 1. Inledning 1.1 Riktlinjerna Dessa riktlinjer omfattar oljeavskiljare i Enköpings kommun. Riktlinjerna

Läs mer

Akta händerna. välj rätt skyddshandskar mot kemikalier

Akta händerna. välj rätt skyddshandskar mot kemikalier Akta händerna välj rätt skyddshandskar mot kemikalier Använd skyddshandskar när du arbetar med kemikalier Det är riskfyllt att arbeta med farliga kemiska ämnen. För att det ska vara möjligt att skapa en

Läs mer

Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industri och annan verksamhet i Oskarshamns kommun

Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industri och annan verksamhet i Oskarshamns kommun Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industri och annan verksamhet i Oskarshamns kommun Antagen av samhällsbyggnadsnämnden 2011-11-16, SBN0220/11 1 Innehåll FÖRORD... 3 BAKGRUND... 3 BEGREPPSFÖRKLARINGAR...

Läs mer

För miljön, nära dig. Fordonsbranschen Miljösamverkan Skåne 6 februari 2013 Susanne Flygare och Katarina Hansson, VA SYD

För miljön, nära dig. Fordonsbranschen Miljösamverkan Skåne 6 februari 2013 Susanne Flygare och Katarina Hansson, VA SYD För miljön, nära dig Fordonsbranschen Miljösamverkan Skåne 6 februari 2013 Susanne Flygare och Katarina Hansson, VA SYD VA SYD kort presentation Va-lagen, ABVA + Tilläggsbestämmelser VA SYDs uppströmsarbete

Läs mer

Policy för fordonstvätt och oljeavskiljare

Policy för fordonstvätt och oljeavskiljare Policy för fordonstvätt och oljeavskiljare Denna policy gäller för samtliga fordonstvättar i Tranemo kommun. För fordonstvättar som tvättar mer än 1000 personbilstvättar eller mer än 200 lastbilar, bussar

Läs mer

Påverkar lagring slammets innehåll av näringsämnen och oönskade ämnen?

Påverkar lagring slammets innehåll av näringsämnen och oönskade ämnen? Påverkar lagring slammets innehåll av näringsämnen och oönskade ämnen? Gryaab rapport 2014:8 Nicklas Paxéus Gryaab AB medverkar till en hållbar samhällsutveckling genom att kostnadseffektivt samla in och

Läs mer

GRÄNSVÄRDESLISTA. Del 3

GRÄNSVÄRDESLISTA. Del 3 VERSION 20071116 GRÄNSVÄRDESLISTA Riktlinjer för bedömning av utsläpp av avloppsvatten från yrkesmässig verksamhet i Simrishamns, Sjöbo, Skurups, Tomelilla och Ystads kommun Del 3 Innehållsförteckning

Läs mer

RIKTLINJER FÖR FETTAVSKILJARE. Information och riktlinjer rörande fett och fettavskiljare i Järfälla kommun

RIKTLINJER FÖR FETTAVSKILJARE. Information och riktlinjer rörande fett och fettavskiljare i Järfälla kommun RIKTLINJER FÖR FETTAVSKILJARE Information och riktlinjer rörande fett och fettavskiljare i Järfälla kommun Fettavlagringar i en spillvattenledning i Järfälla år 2009. Tekniska nämnden 2010-xx-xx INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Riktlinjer för oljeavskiljare samt tvätt av fordon i Nynäshamns kommun

Riktlinjer för oljeavskiljare samt tvätt av fordon i Nynäshamns kommun Riktlinjer för oljeavskiljare samt tvätt av fordon i Nynäshamns kommun Antagen av: Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden 2005-06-02, 91 1. Inledning 2 2. Oljeavskiljare 3 2.1. VERKSAMHETER DÄR OLJEAVSKILJARE

Läs mer

RUTIN FÖR KEMIKALIEHANTERING

RUTIN FÖR KEMIKALIEHANTERING M5 006 Sida av 0 RUTIN FÖR KEMIKALIEHANTERING Syfte Rutinen är till för att stödja den laborativa kemikaliehanteringen i samband med forskning och undervisning. Reglerna är baserade på krav i lagstiftningen

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om ändring av Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2002:28) om avfallsförbränning; NFS 2010:3 Utkom från trycket den 3

Läs mer

För att minska avloppets miljöpåverkan och upprätthålla dess funktion kan man använda dessa tips:

För att minska avloppets miljöpåverkan och upprätthålla dess funktion kan man använda dessa tips: Enskilt avlopp Ungefär 10 % av de svenska hushållen har enskilt avlopp. Tillsammans släpper de ut lika mycket övergödande ämnen som alla de övriga hushållen, som är anslutna till kommunala reningsverk,

Läs mer

Microspiralfilter. testsammanställning

Microspiralfilter. testsammanställning Microspiralfilter testsammanställning Testrapporter - inledning De flesta av följande redovisade tester är utförda i Sverige och av ackrediterade laboratorier. Referens till resp. analysrapport står i

Läs mer

Fordonstvättar Miljöfrågor-tekniker-egenkontroll

Fordonstvättar Miljöfrågor-tekniker-egenkontroll Miljöfrågor-tekniker-egenkontroll Bakgrund Tekniker och exempel för slutning Riktvärden Kemikalier Egenkontroll Bakgrund Bakgrund Tungmetaller från biltvättar i Karlstad Tekniker Slutning av vattendelen

Läs mer

FETTAVSKILJARE. Krav och riktlinjer. Gäller från 2014-05-14. Samhällsbyggnad

FETTAVSKILJARE. Krav och riktlinjer. Gäller från 2014-05-14. Samhällsbyggnad FETTAVSKILJARE Krav och riktlinjer Gäller från 2014-05-14 Samhällsbyggnad Inledning Dessa riktlinjer har tagits fram för att informera om de krav som finns på installation av fettavskiljare samt för att

Läs mer

Absol. det mångsidiga saneringsmedlet

Absol. det mångsidiga saneringsmedlet Absol det mångsidiga saneringsmedlet Absol absolut rätt när du hanterar och sanerar miljöfarliga vätskor Absol suger upp, sanerar och neutraliserar snabbt och effektivt miljöfarliga vätskor. Produkten

Läs mer

Riktlinjer. för utsläpp. av avloppsvatten. från industrier. och andra. verksamheter. i Dalarna

Riktlinjer. för utsläpp. av avloppsvatten. från industrier. och andra. verksamheter. i Dalarna Riktlinjer 2 0 0 8 för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter i Dalarna Innehållsförteckning 1. Förord 5 2. Allmänt 5 3. Begreppsförklaringar 6 4. Avloppsreningsprocess 8 5. Lagar,

Läs mer

Policy för miljökrav på fordonstvättar i Värnamo kommun

Policy för miljökrav på fordonstvättar i Värnamo kommun Policy för miljökrav på fordonstvättar i Värnamo kommun Augusti 2010 Jörgen Jonasson Miljöinspektör B E S Ö K S A D R E S S Stadshuset P O S T A D R E S S 331 83 Värnamo T E L E F ON 0370-37 70 00 vx O

Läs mer

Hållbara kliv vårt vatten i åk 4 studiebesök på reningsverket Sundet Kranvatten dagvatten spillvatten tekniska system. Spillvatten

Hållbara kliv vårt vatten i åk 4 studiebesök på reningsverket Sundet Kranvatten dagvatten spillvatten tekniska system. Spillvatten Hållbara kliv vårt vatten i åk 4 studiebesök på reningsverket Sundet Kranvatten dagvatten spillvatten tekniska system Spillvatten (Information hämtad från Växjö kommuns hemsida http://www.vaxjo.se/bygga--

Läs mer

Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G.

Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G. Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G. Innehållsförteckning. Sida nr. 1. Inledning. 2. Frågeställning. 3-8. Svar på frågorna. 9. Intervju med Åke Elgemark. 10. Bilder ifrån reningsverket. 11.

Läs mer

Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012

Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012 Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012 Vecka Tema Dag Planering Atomer och kemiska V35 reaktioner V36 V37 V38 Atomer och kemiska reaktioner Luft Luft V40 V41 V42 Vatten Vissa förändringar kan förekomma

Läs mer

RIKTLINJER FÖR FETTAVSKILJARE

RIKTLINJER FÖR FETTAVSKILJARE OBS! Version anpassad för utskrift i A4-format. För originalversion hänvisas till tryckt exemplar som tillhandahålls via Järfälla kommuns kundtjänst. RIKTLINJER FÖR FETTAVSKILJARE Information och riktlinjer

Läs mer

Hjälp oss att få ett renare vatten! Riktlinjer för avloppsvatten från industrier och andra verksamheter

Hjälp oss att få ett renare vatten! Riktlinjer för avloppsvatten från industrier och andra verksamheter Hjälp oss att få ett renare vatten! Riktlinjer för avloppsvatten från industrier och andra verksamheter INNEHÅLL Avloppsrening för kretslopp och miljö 5 Arbeta uppströms minska miljögifterna vid källan

Läs mer

Joner Syror och baser 2 Salter. Kemi direkt sid. 162-175

Joner Syror och baser 2 Salter. Kemi direkt sid. 162-175 Joner Syror och baser 2 Salter Kemi direkt sid. 162-175 Efter att du läst sidorna ska du kunna: Joner Förklara skillnaden mellan en atom och en jon. Beskriva hur en jon bildas och ge exempel på vanliga

Läs mer

Viktig information till dig som äger en fastighet försedd med slamavskiljare

Viktig information till dig som äger en fastighet försedd med slamavskiljare Viktig information till dig som äger en fastighet försedd med slamavskiljare Mekanisk avvattning av slamavskiljare 1 Tömning av slamavskiljare Vid tömning av slamavskiljare används idag mobila reningsverk.

Läs mer

Välkommen till Öresundsverket

Välkommen till Öresundsverket Öresundsverket Välkommen till Öresundsverket Öresundsverket ligger i centrala Helsingborg och är det största av ett tiotal avloppsreningsverk inom NSVA. Det byggdes 1974 och tar idag hand om spillvatten

Läs mer

Dagvatten Kort historik. Lokalt omhändertagande. Öppen dagvattenhantering i Augustenborg, Malmö

Dagvatten Kort historik. Lokalt omhändertagande. Öppen dagvattenhantering i Augustenborg, Malmö Dagvatten Kort historik 1. Till avloppet (kombinerat system) Problem: bräddning vid toppbelastning ger utsläpp av orenat avlopp 2. Separat system för dagvatten Problem: utsläpp förorenat dagvatten 3. Magasin

Läs mer

Absol. det mångsidiga saneringsmedlet

Absol. det mångsidiga saneringsmedlet Absol det mångsidiga saneringsmedlet Absol absolut rätt när du hanterar och sanerar miljöfarliga vätskor Absol suger upp, sanerar och neutraliserar snabbt och effektivt miljöfarliga vätskor. Produkten

Läs mer

Organisk kemi. Till provet ska du

Organisk kemi. Till provet ska du Organisk kemi Till provet ska du Känna till de tre vanligaste formerna av grundämnet kol och kunna berätta något om deras egenskaper Grafit atomerna sitter ihop i lösa lager, finns i t.ex. blyertspennor

Läs mer

Instruktion för användning av emissionsdeklaration

Instruktion för användning av emissionsdeklaration SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY 2001-10-18 Gunnar Sedvallson Tillsynsenheten Tel 08-698 1203 Fax 08-698 1222 Gunnar.Sedvallson@environ.se Instruktion för användning av emissionsdeklaration Allmänt

Läs mer

Metallinnehåll i vattenverksslam

Metallinnehåll i vattenverksslam R nr 25, okt 1997 Metallinnehåll i vattenverksslam Johanna Blomberg, Stockholm Vatten AB Metallinnehåll i vattenverksslam Johanna Blomberg, Stockholm Vatten AB Rapport Nr 25, oktober 1997 1 INLEDNING Om

Läs mer

Syror, baser och jonföreningar

Syror, baser och jonföreningar Syror, baser och jonföreningar Joner är laddade byggstenar I en atom är antalet elektroner det samma som antalet protoner i kärnan. En jon är en atom som lämnat ifrån sig eller tagit upp en eller flera

Läs mer

HJÄLP OSS ATT FÅ RENARE VATTEN

HJÄLP OSS ATT FÅ RENARE VATTEN INFORMATION FÖR FÖRETAG HJÄLP OSS ATT FÅ RENARE VATTEN N O R D V Ä S T R A S K Å N E S V AT T E N O C H A V L OPP Rent vatten. Ett jobb för livet. 1 Minska företagets utsläpp av miljögifter Riktlinjer

Läs mer

UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2013 TEORETISKT PROV nr 1. Läkemedel

UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2013 TEORETISKT PROV nr 1. Läkemedel UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2013 TEORETISKT PROV nr 1 Provdatum: torsdagen den 15 november Provtid: 120 minuter Hjälpmedel: Räknare, tabell- och formelsamling. Redovisning görs på svarsblanketten som

Läs mer

Avancerat system för biologiskt avloppsunderhåll BioAmp + Free-Flow. Mer än 85 års erfarenhet PS 12 08

Avancerat system för biologiskt avloppsunderhåll BioAmp + Free-Flow. Mer än 85 års erfarenhet PS 12 08 Avancerat system för biologiskt avloppsunderhåll BioAmp + Free-Flow Mer än 85 års erfarenhet AVLOPPENS HISTORIA MODERNA AVLOPPSSYSTEM Septiktanken introducerades; avlopps vattnet rann obehandlat ut i floder

Läs mer

Ackrediteringens omfattning

Ackrediteringens omfattning Vattenkemi Alkalinitet (karbonatalkalinitet) SS-EN ISO 9963-2, utg. 1 Titrering 1:1, 2, 4 1-250 mg/l Ammonium som kväve SS-EN ISO 11732:2005 FIA 1:1, 2, 4 0,1-5,0 mg/l Biokemisk syreförbrukning, 7 dygn

Läs mer

Räkneuppgifter. Lösningsberedning. 1. Vilka joner finns i vattenlösning av. a) KMnO 4 (s) b) NaHCO 3 (s) c) Na 2 C 2 O 4 (s) d) (NH 4 ) 2 SO 4 (s)

Räkneuppgifter. Lösningsberedning. 1. Vilka joner finns i vattenlösning av. a) KMnO 4 (s) b) NaHCO 3 (s) c) Na 2 C 2 O 4 (s) d) (NH 4 ) 2 SO 4 (s) BIOMEDICINSKA ANALYTIKERUTBILDNINGEN INSTITUTIONEN FÖR LABORATORIEMEDICIN SAROLTA PAP 2010-01-11 Räkneuppgifter Lösningsberedning 1. Vilka joner finns i vattenlösning av a) KMnO 4 (s) b) NaHCO 3 (s) c)

Läs mer

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa UPPDRAG: AVLOPP In till samhället fraktas nyttigheter i form av olika material, mat, bränsle och vatten. Resurserna används och blir avfall av olika slag: fasta sopor, vattensopor och sopor i gasform.

Läs mer

Välkommen till Torekovs reningsverk

Välkommen till Torekovs reningsverk Torekovsverket Välkommen till Torekovs reningsverk Torekovs avloppsreningsverk ligger i södra delen av Torekovs tätort och togs i drift på 1960-talet. Det byggdes senast ut 2001. Verket tar idag hand om

Läs mer

Fordonstvättar. Anders Westerfors

Fordonstvättar. Anders Westerfors miljö RAPPORT 2002:2 MILJÖKONTORET Fordonstvättar Anders Westerfors Adress: Miljökontoret, Rådstugatan 11, 971 85 LULEÅ Besök oss: Stadshuset vån 4 Telefon: 0920-29 30 00 E-post: Miljokontoret@lulea.se

Läs mer

Ja Nej Uppgift. Bly (inklusive föreningar) (3, 4, 5) Ftalater (3, 4) Klorerade paraffiner (3, 4) Tennorganiska föreningar (3)

Ja Nej Uppgift. Bly (inklusive föreningar) (3, 4, 5) Ftalater (3, 4) Klorerade paraffiner (3, 4) Tennorganiska föreningar (3) Miljöfakta Företag: RUTAB Runbom & Tapper AB Produkt: 2167282 2167288, 2197100 2197118, 2197200 2197258, CTF2, CTF5, CT12GT, CT12NSG, CT24GL, CT5SG, MO14, PA12L, TCF Utarbetad av E.L. Elmateriel Leverantörernas

Läs mer

Yttrande över ansökan om tillstånd enl miljöbalken för Rosenholms avloppsreningsverk i Katrineholm

Yttrande över ansökan om tillstånd enl miljöbalken för Rosenholms avloppsreningsverk i Katrineholm Miljö- och hälsoskyddsnämndens handling 7/2011 1 (5) MILJÖFÖRVALTNINGEN Datum Vår handläggare Ert datum Er beteckning Miljöinspektör Torbjörn Lundahl Telefon 0150-576 62 Miljö- och hälsoskyddsnämnden Yttrande

Läs mer

Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin

Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin Teknisk Vattenresurslära, Lunds Universitet Agenda Förändrad svensk deponilagstiftning Förväntade effekter Fläskebo en modern deponi Projektet

Läs mer

Certifiering av avloppsslam

Certifiering av avloppsslam Vad handlar certifieringssystemet om: Certifiering av avloppsslam Henrik Tideström Vad -verken kan göra g för f r att uppnå Riksdagens miljömål samtidigt som -lösningarna ska vara ekonomiskt hållbara h

Läs mer

Översättning från Tyska av utlåtande nr 421-433938/02 från TÜV angående Clouth-OIL-EX. Sidan 2 (7) Institut für Umweltschutz und Energietechnik

Översättning från Tyska av utlåtande nr 421-433938/02 från TÜV angående Clouth-OIL-EX. Sidan 2 (7) Institut für Umweltschutz und Energietechnik Översättning från Tyska av utlåtande nr 421-433938/02 från TÜV angående Clouth-OIL-EX. Sidan 2 (7) TÜV Rheinland Sicherheit und Umweltschutz Institut für Umweltschutz und Energietechnik Institut für Umweltschutz

Läs mer

Arbets- och miljömedicin vid Norrlands

Arbets- och miljömedicin vid Norrlands Arbets- och miljömedicin vid Norrlands universitetssjukhus vad gör vi? Patientutredningar med avseende på sjukdomar/besvär orsakade av exponering i arbetet Exponeringsutredningar g Riskbedömningar Nyligen

Läs mer

Policy för. fordonstvätt i Ängelholms kommun. Antagen av Miljönämnden Maj 2008

Policy för. fordonstvätt i Ängelholms kommun. Antagen av Miljönämnden Maj 2008 Policy för fordonstvätt i Ängelholms kommun Antagen av Miljönämnden Maj 2008 Inledning Spillvatten från fordonstvättar innehåller en rad miljöfarliga ämnen, så som olja och tungmetaller. Dessa ämnen belastar

Läs mer

CHECKLISTA - Fordonstvättar

CHECKLISTA - Fordonstvättar BILAGA 2 CHECKLISTA - Fordonstvättar 1. ALLMÄNNA UPPGIFTER Företagets/anläggningens namn Org nr Postadress Post nr, ort Besöksadress Fastighetsbeteckning Kontaktperson Tel nr Fax nr Kommun Besöksdatum

Läs mer

KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK

KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK 1 Välkommen till Källby avloppsreningsverk! Ett stort reningsverk Källby avloppsreningsverk ligger i södra Lund och tar emot vatten motsvarande 110 fulla badkar per minut (350

Läs mer

AllmännA Bestämmelser för BrukAnde AV den AllmännA VAtten- OCH AVlOPPsAnläGGnInGen I stockholm OCH HuddInGe ABVA 2007

AllmännA Bestämmelser för BrukAnde AV den AllmännA VAtten- OCH AVlOPPsAnläGGnInGen I stockholm OCH HuddInGe ABVA 2007 allmänna bestämmelser för brukande AV DEN ALLMÄNNA VATTEN- OCH AVLOPPSANLÄGGNINGEN I STOCKHOLM OCH HUDDINGE ABVA 2007 ABVA 2007 Allmänna bestämmelser för brukande av den allmänna vatten- och avloppsanläggningen

Läs mer

E.ON Värme Sverige AB Protokoll över Riskbedömning miljö Datum: 2007-10-05 Sida 1 Anläggning: Järfälla Metod: Grovanalys

E.ON Värme Sverige AB Protokoll över Riskbedömning miljö Datum: 2007-10-05 Sida 1 Anläggning: Järfälla Metod: Grovanalys Bilaga A8. Projekt: P86 Protokoll över Riskbedömning miljö Datum: 2007-0-05 Sida Pannhus (bränslen eller kemikalier ej inkluderade) Pannor Explosion i pannan Hög halt koloxid. Fel på styrning. 2 Stoftfilter

Läs mer

Livsmedel och miljövårdinsatser - Friskt vatten, rena sjöar och hav -

Livsmedel och miljövårdinsatser - Friskt vatten, rena sjöar och hav - Slamanvändning i framtiden Flygaskstabiliserat avloppsslam (FSA) som tätskikt på deponier Praktisk tillämpning - 27 april 2011 Anders Finnson Svenskt Vatten Livsmedel och miljövårdinsatser - Friskt vatten,

Läs mer

Riktlinjer för oljeavskiljare

Riktlinjer för oljeavskiljare Riktlinjer för oljeavskiljare i Skellefteå kommun Riktlinjerna är antagna i Skellefteå kommuns bygg- och miljönämnd 2012-02-06 Innehållsförteckning 1. VARFÖR RIKTLINJER FÖR OLJEAVSKILJARE?... 2 2. FÖR

Läs mer

Miljökrav på fordonstvätt. Riktlinjer beslutade av Miljönämnden den 9 december 2009, 93/09

Miljökrav på fordonstvätt. Riktlinjer beslutade av Miljönämnden den 9 december 2009, 93/09 Miljökrav på fordonstvätt Riktlinjer beslutade av Miljönämnden den 9 december 2009, 93/09 Dessa riktlinjer bygger till stora delar på den policy som Miljösamverkan Västra Götaland i oktober 2008 tog fram

Läs mer

Koholmens Avloppsreningsverk

Koholmens Avloppsreningsverk Koholmens Avloppsreningsverk - Informationsskyltar - Jan Andersson, Ljungsjömåla Text, Bild & Form HB, 2001 TEKNISKA FÖRVALTNINGEN Koholmens avloppsreningsverk Pumpstationer Gullberna och Vämöviken Inlopp

Läs mer

Lösningar kan vara sura, neutrala eller basiska Gemensamt för sura och basiska ämnen är att de är frätande.

Lösningar kan vara sura, neutrala eller basiska Gemensamt för sura och basiska ämnen är att de är frätande. Syror och baser Lösningar Lösningar kan vara sura, neutrala eller basiska Gemensamt för sura och basiska ämnen är att de är frätande. Om man blandar en syra och en bas kan man få det att bli neutralt.

Läs mer

Gemensam policy för miljökrav på fordonstvätt

Gemensam policy för miljökrav på fordonstvätt Gemensam policy för miljökrav på fordonstvätt November 2003 Några mindre revideringar februari 2004 Gemensam policy för miljökrav på fordonstvätt Miljösamverkan Västra Götaland november 2003 Med några

Läs mer

Riktlinjer för oljeavskiljare, fettavskiljare och fordonstvätt

Riktlinjer för oljeavskiljare, fettavskiljare och fordonstvätt Riktlinjer för oljeavskiljare, fettavskiljare och fordonstvätt 1. Inledning Dessa riktlinjer omfattar oljeavskiljare, fettavskiljare samt fordonstvätt i Katrineholms kommun. Riktlinjerna är framtagna i

Läs mer

Handbok för verksamheter. I Katrineholms, Flens och Vingåkers. kommuner. Innehåll. Uppströmsarbete

Handbok för verksamheter. I Katrineholms, Flens och Vingåkers. kommuner. Innehåll. Uppströmsarbete Innehåll Revaq... 1 Generella krav för alla verksamheter... 1 Kemikalier... 2 Verksamheter med krav på oljeavskiljare... 2 Olika typer av verksamheter... 3 Betongindustri... 3 Bilvårdsanläggningar... 3

Läs mer

Materia Sammanfattning. Materia

Materia Sammanfattning. Materia Materia Sammanfattning Material = vad föremålet (materiel) är gjort av. Materia finns överallt (består av atomer). OBS! Materia Något som tar plats. Kan mäta hur mycket plats den tar eller väga. Materia

Läs mer

Miljökrav på Fordonstvätt

Miljökrav på Fordonstvätt 2003-12-11 Dnr 2003.1164 Policy för Miljökrav på Fordonstvätt i Mariestads kommun MILJÖKONTORET POSTADRESS 542 86 MARIESTAD BESÖKSADRESS Torghuset, Esplanaden 5, MARIESTAD TELEFON 0501-634 30 FAX 0501-633

Läs mer

Inget fett i avloppet information om fettavskiljare

Inget fett i avloppet information om fettavskiljare Inget fett i avloppet information om fettavskiljare Varför behövs fettavskiljare? Fett som släpps ut i avloppet skapar problem. I ledningsnätet sjunker temperaturen, vilket gör att fettet som finns i avloppsvattnet

Läs mer

Transportör: Adress: Postnr: Ort: Avfallsentreprenör: Adress: Postnr: Ort: Annan Om annan, ange vad:

Transportör: Adress: Postnr: Ort: Avfallsentreprenör: Adress: Postnr: Ort: Annan Om annan, ange vad: Ifylles av Atleverket Atleverkets löpnummer. : Behandlat av: Avfallsdeklaration för grundläggande karakterisering av deponiavfall Gäller endast icke-farligt avfall samt asbest som ska deponeras Faxa ifylld

Läs mer

Oljeavskiljare. Tekniska förvaltningen informerar om gällande regler och krav för installation och skötsel av oljeavskiljare

Oljeavskiljare. Tekniska förvaltningen informerar om gällande regler och krav för installation och skötsel av oljeavskiljare Oljeavskiljare Tekniska förvaltningen informerar om gällande regler och krav för installation och skötsel av oljeavskiljare November 2006 Varför behövs oljeavskiljare Olja som släpps ut via spillvattennätet

Läs mer