SÅ KOMMER VI ATT BO I FRAMTIDEN.

Transkript

1 LEKTIONSTIPS FRÅN SWEDBANK OCH SPARBANKERNA SLANTEN Tips och idéer till roliga och lärorika lektioner i samband med aktuellt tema i Lyckoslanten. NR TEMA: BOENDE MYCKET SOM KOSTAR I EGET BOENDE. SÅ KOMMER VI ATT BO I FRAMTIDEN.

2 Till dig som är lärare i år 3 till 6. Vi på Lyckoslanten arbetar för att barn redan i unga år ska få en inblick i ekonomi och vad den betyder för individen och samhället. För att underlätta för dig som lärare att jobba vidare med Lyckoslanten har vi tagit fram lektionstips till många av Lyckoslantens temanummer. Så även till temat Boende. Tipsen är i pdf-format för att ladda ner och skriva ut. Du hittar båda nya och gamla lektionstips, tillsammans med temasidorna, på Lyckoslantens hemsida, Hör gärna av dig och berätta vad du tycker om tipsen och om du har haft någon nytta av dem! Du kanske saknar någonting som du skulle vilja att vi tar upp? Du når oss på e-postadressen lyckoslanten@swedbank.se Hälsningar Lyckoslanten Produktion: beeproduction.se Illustration: Linda Carlsson 2

3 Tema: Boende Boende är ett roligt tema som alla kan relatera till. Det är ett intressant ämne för eleverna som handlar om allt från hemlöshet och framtidens hus till att tänka på sitt drömhus och räkna på kostnaden för att flytta hemifrån. Det berör också flera ämnen, och i Lyckoslantens lektionstips tar vi som vanligt upp svenska, SO, NO och matematik. Vi hoppas att tipsen kan inspirera er, och att uppgifterna kan bidra till roliga diskussioner i klassen. Ha ett bra läsår 2014! /Lyckoslantens redaktion 3

4 SVENSKA Skrivuppgift - Drömhuset I Lyckoslanten får barnen komma till tals i en enkät. Det här numrets fråga lyder: Hur ser ditt drömboende ut? Och var ligger det? Vi tipsar er att testa frågan i klassrummet. Kanske både som skrivuppgift och bilduppgift: Hur många våningar? En rutschkana? Ett vattenfall? På hjul? Självlysande väggar på kvällen? Låt fantasin flöda. Ordförråd från grotta och koja till slott och palats I Sverige kan man bo på flera olika sätt, som i hyresrätt, bostadsrätt och småhus. Det finns mängder av ord som beskriver boende. Låt eleverna två och två tänka ut ord och synonymer som syftar på boende alltså platser man kan eller har kunnat bo på: hus, slott, grotta, etta, ruckel, herrgård. Det kan bli många! LITTERATUR a) Litteratur - Hur bor figuren i boken? Titta i olika barnböcker och sagor. Vad kan man säga om bokfigurens boende? En hel del! Låt barnen låna böcker på biblioteket eller ta med hemifrån. Gör sedan upp bra frågor tillsammans: I vilket land bor bokfiguren? I vilken stad? I vilket sorts hus? Bor personen ensam eller tillsammans med någon? I hur många rum? Vilken typ av rum känner vi till från boken? Kostar boendet något? Ett exempel: Lillebror i Karlsson på Taket bor i Sverige, i Vasastan i centrala Stockholm, i en lägenhet. Han har eget rum, han bor högt upp i ett höghus, han delar boende med sin mamma och pappa och två syskon. Hyran på lägenheten är förmodligen hög eftersom läget i storstaden är bra. Så hur bor Snövit, Tarzan, Dracula, Rapunzel, Ronja Rövardotter, Pippi Långstrump, Harry Potter, Bilbo Bagger, Yoda, Alfons Åberg, Katniss i Hungerspelen, Familjen Hedenhös, Linnéa eller Minoo i Engelsforstrilogin? b) Litteratur Varför bor figurerna i böckerna just så där? I nästa steg kan man titta på boende i boken på djupet. Varför är boende viktigt i sagan och boken? Och när blir det oviktigt? Varför vet vi så lite om Lasse och Majas boende? Boendet kan vara berättartekniskt viktigt, så som smurfarnas hemliga by som Gargamel aldrig hittar. Ta de exempel som eleverna kom fram till i uppgift a. Finns det en poäng med att hobbitarna verkar bo avgiftsfritt i sina hus, utan någon form av hyra? Finns det en poäng med att Pettson och Findus bor som de bor? Det här kommer lätt in på ämnet samhällskunskap och går att kombinera med det. 4

5 SAMHÄLLSORIENTERADE ÄMNEN Hela klassen Boendets historia Oavsett om elevernas mor- och farföräldrar har växt upp i Sverige eller utomlands, så har boendet ändrats med tiden. Var bodde mormor och morfar/farmor och farfar när de var tio år gamla? Var bodde deras far- och morföräldrar? Och hur bodde de? Hur bodde mamma och pappa när de var tio år? Hade de egna rum? Bodde de i stan eller på landsorten? Be barnen ta reda på det och redogöra för det skriftligt. Glöm inte att tänka på frågan varför som följdfråga. Ha gärna en gemensam diskussion i klassen om vad eleverna har lärt sig. Vår bostadsminister vad gör en sån? a) Jo då, Sverige har en bostadsminister. Ta reda på så mycket ni kan om den rollen vad är bostadsministerns uppgift? Och vem är det? b) I år är det också val, så det kan vara intressant att veta vad alla partier tycker i samma fråga, det vill säga bostadspolitiken. Vad tycker (s) och (m) och de andra partierna? Tycker blocken lika eller olika? Grupparbetet - Yrken förknippade med boende Det finns mängder av yrken som hänger ihop med vårt boende. Vaktmästare, sotare, fönsterputsare, takläggare, mattläggare, rörmokare, mäklare och inredningsarkitekt är några exempel. Dela in eleverna i grupper och be dem redovisa ett eller flera yrken som har med boende att göra. Kanske kan ni först brainstorma fram mängder av yrken, så kan elevgrupperna jobba med olika yrken. Vilken historia har yrket? Hur många arbetar i yrket där ni bor? Hur blir man det yrket? Det finns mycket att ta reda på, så bena gärna ut vilka frågor ni ska svara på Framtiden Låt eleverna fantisera om framtiden hur ser vårt boende ut om hundra år? Hur ser vårt område ut? Vår kommun? Stadsbyggnadskontoret planerar hur det ska byggas i en kommun. I Jönköping heter det bland annat att man ska bidra till en för kommunen och dess invånare positiv utveckling för att nå en god, vacker, säker och långsiktigt hållbar livsmiljö. Be dina elever ta reda på om kommunen där ni bor har en liknande formulering. Om möjligt fråga om ni få göra skolbesök på stadsbyggnadskontoret och se hur just din kommun ska se ut om fem tio år. Ibland finns det spännande 3D-ritningar att titta på! 5

6 Hemlösa och kommunens ansvar Det är kommunernas ansvar att hemlösa personer i Sverige får stöd och den hjälp som de behöver. En av tematexterna i Lyckoslanten tar upp just hemlöshet. Ge dina elever i uppgift att ta reda på hur många hemlösa det finns i er kommun. Vilka åtgärder gör kommunen för dessa? Hur bor de hemlösa egentligen? Ni hittar information på Hela klassen vad är huset värt? Vilket hus är vackert? Att förstå värdet på ett småhus eller en bostadsrätt är komplicerat. I Lyckoslanten står det följande: I Sverige är det oftast dyrare att bo inne i städerna än ute på landet samt Man kan köpa 23 villor i Hällefors för samma pris som en i Bromma. Snittpriset för en villa i Sverige är kronor. Det kan enkelt exemplifieras genom att samla in ett tiotal bilder från Hemnet på bostäder från olika delar av Sverige, så som Älgarås, Sevedsplan och Kungsholmen. Ge sedan eleverna tillgång till bilderna, t ex genom att projicera dem på vita tavlan, och be dem rangordna vilka de tycker är vackrast/mysigast respektive vilka som är dyrast. Här kan du ge dem olika ledtrådar, så som att tala om var villan ligger eller ange storleken i kvadratmeter, eller läsa upp beskrivningen av huset. NATURORIENTERADE ÄMNEN Grupparbete Värm upp ditt hus Det finns många sätt att värma upp ett hus på. Inför det här grupparbete får barnen i uppgift att ta reda på hur just deras hem värms upp. Det kan t ex innebära att man måste kontakta sin hyresvärd. a) Lektionen kan sedan börja med att eleverna berättar hur deras boende värms upp. Gå igenom hela klassen och skriv upp alternativen på tavlan. b) Eleverna får sedan i små grupper ta reda på och redovisa hur olika uppvärmningssystem fungerar: Bergvärme, oljepanna, solfångare, vindsnurra, fjärrvärme med flera. Be eleverna redogöra för de olika uppvärmningssystemen, fördelar, nackdelar, kanske pris och hur miljövänligt systemet är. Rita och skriv så bor djuren Det är inte bara människor som bor. Djuren har sina hus de med, på ett eller annat sätt. Be barnen välja ett djur och ta reda på hur det bor, eller åtminstone var det känner sig säkert för att vila. Snigel, innekatt, kanin, skata och mus hur bor de? 6

7 Forska - matavfall En stor del av den mat vi köper hem hamnar i soporna. Enligt VA Syd kastar vi hundra kilo mat per person och år. I över hälften av Sveriges kommuner tar man vara på matavfallet, så chansen är god att den här uppgiften passar din klass. Men vad gör avfallet för nytta? Och biogas vad är det? Hur kan ett bananskal göra vår miljö bättre? Och hur mycket mat kastar vi bort i just din kommun? Be barnen ta reda på fakta kring matavfall ofta anses t ex blommor inte som matavfall, medan grönsaker gör det varför kan de inte slängas i samma avfallspåse? I samband med detta kan det vara intressant att besöka en sopstation, ring din kommun och fråga om möjligheten! MATEMATIK Procenträkning och diskussion Flytta hemifrån Sparas äldsta syster Sparris ska flytta hemifrån. Just nu betalar hon för olika boende- och livsutgifter per månad. Enligt Konsumentverket kommer hennes utgifter vara när hon flyttat hemifrån till en etta. a) Hur många procent har utgifterna ökat med? b) Diskutera - vad är det Konsumentverket räknar in i kostnaden att bo själv, förutom hyran? För svar på b), googla orden kostnad boende, det borde leda dig till denna adress: flytta-hemifran/ Räknepyssel 1 gör din egen talföljd Istället för att låta eleverna hitta bestämda talföljder i stil med 5, 10, 15, 20 vad är nästa tal? kan det vara inspirerande för dem att hitta på egna. Det gäller att stötta dem, och låta deras fantasi komma fram, så ge många exempel på hur de kan tänka! Räknepyssel 2 talföljd med antal bokstäver Be eleverna pyssla med antalet bokstäver, varför inte i form av saker som finns i ett hem. Först tre bokstäver, sedan fyra, sedan fem ända upp till tio. Den här leken sätter igång stor tankeverksamhet ge dem även tipset att inte nödvändigtvis ta alla ord i talens ordning. Hur många talföljder hinner de på tio minuter? Exempel: 1) toa, stol, tavla, mattor, handfat, köksbord, blomkruka, vattenkran 2) bok, bord, hylla, fåtölj, blommor, bordsduk, kaffemugg, diskmaskin 7

8 Multiplikation och division Leon har lovat sin pappa att bädda sin säng varje dag. Det tar honom ungefär tio minuter per vecka. I belöning får han varje nyårsdag kronor. Hur mycket tjänar Leon i timmen? Räkna på yta Boendeutrymmet, mätt som bostadsarea per person, är i genomsnitt 42 kvadratmeter i Sverige. Störst boendeutrymme har man i Tingsryd och Emmaboda där genomsnittet ligger på 54 kvadratmeter. Minst har man i bland annat Botkyrka och Stockholm där genomsnittet ligger på 34 kvadratmeter. Om ett bostadshus innehåller 270 kvadratmeter per våning, och huset har åtta våningar... a) Hur många personer bor i detta hus i Stockholm? b) Hur många personer bor i detta hus i Emmaboda? 8

9 RELEVANTA LÄNKAR På sidan kan du söka på orden Flytta hemifrån för att bland annat hitta uppgifter om kostnader. Statistiska Centralbyrån har bland annat statistik om boendeyta, om antalet småhus och annat intressant kring boende, men sidan är svår att hitta på. Här kan du läsa om hemlöshet. Här kan eleverna läsa om olika sätt att värma upp hus. matavfall.vasyd.se/ Dessa två länkar skriver båda om matavfall, och varför man ska ta hand om det. Mängder av hus och lägenheter. Ger eleverna en tydlig bild av huspriser. Den adressen leder till Sveriges bostadsminister aspx På den underliga adressen kan ni läsa om svenskarnas drömboende. Bland annat är kakelugn den lyxiga inredningsdetalj flest önskar sig. Boverket är myndigheten för samhällsplanering, byggande och boende. Läs hela Boverkets vision Sverige 2025 som Lyckoslanten hänvisar till i artikeln om framtidens boende. 9