En studie av val av destinationsland för högkvalificerade invandrare

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En studie av val av destinationsland för högkvalificerade invandrare"

Transkript

1 februari 2013 Sverige ett lockande land för talanger? En studie av val av destinationsland för högkvalificerade invandrare

2 Förord Är Sverige ett lockande land för talanger utifrån och har vi attraktionskraft att behålla de kvalificerade medarbetare vi har idag? Den internationella konkurrensen om talanger i utvecklings- och forskningsintensiva branscher är knivskarp. Sverige är ett litet land och vi har dessutom en åldrande befolkning. Vi måste nu och i framtiden attrahera både högkvalificerade invandrare och behålla våra kvalificerade medarbetare för att klara konkurrensen med andra länder. Sverige har ett öppet system för arbetskraftsinvandring men när många länder konkurrerar om de bästa talangerna blir betydelsen av en attraktiv miljö allt mer avgörande. Föreliggande rapport är en fortsättning och fördjupning på den rapport Nima Sanandaji och Fabian Wallen skrev i ämnet Här ges uppdateringar, fördjupningar och dessutom intressanta resultat från en djupgående enkät bland kvalificerade studenter från en av Polens bästa ekonomihögskolor. Det ger en konkret illustration av hur lockande Sverige kan uppfattas. Vilka är våra fördelar och vilka är våra nackdelar? En avslutande diskussion pekar på Sveriges styrkor och viktiga åtgärder som kan förbättra vår attraktionskraft. Rapporten har skrivits på Svenskt Näringslivs uppdrag. Författarna står själva för innehållet. Stockholm februari 2013 Karin Ekenger, Arbetsmarknad Johan Fall, Skatter Tobias Krantz, Utbildning, Forskning & Innovation Svenskt Näringsliv 1

3 Fabian Wallen, VD för det San Diego-baserade företaget Wallen Economics, har en magisterexamen i nationalekonomi från Stockholms Universitet. Han har tidigare bland annat arbetat som nationalekonom på Svenskt Näringsliv och som chef ekonom på Näringslivets Internationella Råd. Nima Sanandaji är civilingenjör i bioteknik från Chalmers tekniska högskola, har tidigare forskat vid Cambridge University och har en teknologie doktorsexamen från Kungliga Tekniska högskolan. Nima har skrivit ett antal böcker och rapporter som berör olika samhällsfrågor, för bland annat Svenskt Näringsliv, Institute of Economic Affairs, Vinnova och Stockholms Läns Landsting. 2

4 Innehåll Förord...1 Sammanfattning...4 Inledning Arbetskraftsinvandring i krisens spår....8 Minskad arbetskraftsinvandring...8 Invandring från EU-länder Konkurrens om talangerna...14 Arbetskraftens villighet att flytta...14 Rätt kvalifikationer på rätt plats...15 Politisk fokus på att attrahera talanger Migranter och potentiella migranter från Polen...19 Enkätundersökning: polska ekonomistudenters syn på Sverige Politik för att locka talang Diskussion...28 Referenser...30 Bilaga Enkäten som delades ut till studenter vid Högre handelshögskolan i Warszawa

5 Sammanfattning I takt med att världsekonomin blir allt mer globaliserad och humankapitalets roll stärks intensifieras den globala tävlan om att attrahera och behålla talanger. En rad vetenskapliga studier visar att konkurrensen om att locka till sig personer med rätt kvalifikationer ökar såväl bland företag som mellan länder. Detta ligger i linje med observationen att näringslivets förutsättningar att klara den skarpa internationella konkurrensen i regel är nära kopplat till medarbetarnas kompetenser samt till hur dessa tas tillvara. Skiftande förutsättningar och en allt mer specialiserad arbetsmarknad gör att det inte alltid är möjligt att i detalj förbereda sig inför den framtida kompetensförsörjningen. Globalt sker därför inte bara en kamp om att locka till sig talanger, utan också en process där personer med rätt kompetenser söker sig till de arbetsmarknader där deras specialistkunskaper efterfrågas mest. I sammanhanget är det intressant att notera att Sverige under senare tid har övergått från att ha ett av de mest rigida till ett av de friaste systemen för arbetskraftsinvandring. Anmärkningsvärt nog ligger Sverige, trots övergången till liberal lagstiftning, efter det genomsnittliga OECD-landet när det kommer till attraktionskraften för talanger. Inflödet av arbetskraftsinvandrare till Sverige motsvarar bara 0,36 procent av den arbetsföra befolkningen årligen, att jämföra med snittet för OECD-länderna som är 0,56 procent. En betydande del av inflödet av arbetskraftsinvandrare är dessutom av temporär karaktär, vilket innebär att nettoinvandringen är mycket låg i förhållande till den totala arbetskraftsinvandringen. Trots att det har beviljats cirka arbetstillstånd för personer från länder utanför EU/EES sedan regelverket förändrades i december 2008, uppgick exempelvis antalet giltiga tillstånd inklusive förlängningar till enbart vid årsskiftet 2012/2013. I denna rapport granskas Sveriges attraktionskraft för högkvalificerad arbetskraft ur den potentiella arbetskraftsinvandrarens ögon. En djupgående enkätundersökning, bestående av närmare 50 frågor, har därför genomförts bland polska ekonomistudenter som läser andra årets licentiatstudier och som dessutom deltar i Erasmusprogrammet, vilket är inriktat på internationellt utbyte. Bland studenterna svarar nästan fyra av tio att de kan tänka sig att flytta till Sverige om de skulle erbjudas ett intressant jobb, ungefär lika många är osäkra och en femtedel svarar att de inte är intresserade av att arbeta i Sverige. Enbart tre av de sammanlagt 142 studenterna anger samtidigt självmant Sverige som förstahandsalternativ att flytta till om de skulle välja att arbeta utomlands. En jämförelse med tre europeiska länder med likartade förutsättningar visar att de polska studenterna ser Storbritannien som det mest attraktiva landet att flytta till, medan också Tyskland och Schweiz klarar sig något bättre än Sverige. Sverige bedöms vara attraktivt avseende jobbmöjligheter och som mycket attraktivt när det kommer till löneläge, livskvalitet och internationellt rykte. 4

6 Den faktor som drar ned Sveriges attraktionskraft är emellertid skatterna. Hela 45 procent av studenterna svarar att skatterna är en negativ faktor vid betraktandet av Sverige som destinationsland, klart högre än för de övriga tre länderna. I sammanhanget kan noteras att den moderna forskningslitteraturen visar att just skatter spelar en avgörande roll för framförallt högkvalificerade arbetskraftsinvandrares val av land. Höga marginalskatter minskar enligt forskningen attraktionskraften för kvalificerad arbetskraft, liksom för idrottsstjärnor inom fotboll, basket och baseboll. Såväl utvecklade länder som många nya marknadsekonomier verkar idag för att stärka sin attraktionskraft för framför allt högkvalificerade arbetskraftsinvandrare. Sverige har tagit ett stort kliv mot stärkt attraktionskraft genom övergången mot en liberal arbetskraftsinvandringslagstiftning. Om också skatterna och inte minst de höga marginalskatterna justerades till internationellt konkurrenskraftiga nivåer skulle Sverige, som har mycket gott internationellt rykte och anses präglas av hög livs kvalitet, ha goda förutsättningar att bli en vinnare i den globala kampen om talanger. 5

7 Inledning De senaste decenniernas utveckling präglas av en tilltagande globalisering samt en gradvis övergång mot en mer humankapitalintensiv samhällsekonomi. En allt viktigare aspekt av framgångsrikt företagande har därför kommit att bli hantering av humankapitalet i form av högkvalificerade och specialiserade medarbetare. 1 Sammantaget har dessa trender förstärkt näringslivets behov av att attrahera, behålla och vidareutveckla talangfulla medarbetare, från såväl det egna landet som omvärlden. 2 Flödet av talanger över gränserna påverkas inte bara av regelverk kring migration, utan även av konjunkturläget. Under hösten 2008 drabbades världsekonomin av en finansiell kris, från vilken många länder fortfarande inte har återhämtat sig. Stora budgetunderskott och växande statsskulder har försatt flertalet OECD-länder i en problematisk situation. Budgetnedskärningar och/eller skattehöjningar har blivit en nödvändig del av lösningen i dessa länder samtidigt som arbetsmarknaden och den allmänna ekonomiska aktiviteten är fortsatt svag. Bristen på jobb och frånvaron av löneökningar har lett till att OECD-länderna överlag blivit mindre attraktiva för arbetskraftsinvandrare. 3 Under 2012 publicerade Svenskt Näringsliv rapporten Kampen om talangerna En politik för ökad invandring. Där diskuterades framväxten av en global marknad för högkvalificerad arbetskraft. I takt med att konkurrensen om talanger ökat har flera länder påbörjat en anpassning av såväl invandrings- som skattelagstiftning för att bättre attrahera talanger från världens alla hörn. 4 Till viss del har emellertid denna trend brutits, åtminstone på kort sikt, som en följd av den ekonomiska krisen, då flera länder har skärpt invandringslagstiftningen på olika sätt. Storbritannien har exempelvis höjt minimikraven i landets poängbaserade system avseende arbetstillstånd för högkvalificerad arbetskraft från länder utanför EU och Samväldet. Spanien har på motsvarande sätt minskat antalet arbetstillstånd som kan tilldelas arbetskraft från länder utanför EU. Såväl Tjeckien som Spanien har vidare tagit fram så kallade återvändarprogram, med frivilligt deltagande, där invandrare ges bidrag för att återvända till sina ursprungsländer. 5 Ett litet antal länder har dock gått i motsatt riktning vad gäller invandringspolitiken. Såväl Danmark som Österrike har under 2010 respektive 2011 infört poängbaserade system för högkvalificerad invandring. 6 Även Sverige utgör i det sammanhanget ett undantag. Anledningen är att Sveriges regelverk kring arbetskraftsinvandring under perioden har gått från att ha varit ett av OECD-ländernas hårdaste till att idag vara för att använda migrationsminister Tobias Billströms ord ett av världens mest öppna och flexibla system för arbetskraftsinvandring. 7 1 Se exempelvis Crook m.fl. (2011). 2 Collings och Mellahi (2009); Schuler, Jackson och Tarique (2011). 3 OECD (2012). 4 Sanandaji och Wallen (2012). 5 Kuptsch (2012). 6 European Commission (2012). 7 Billström (2010). 6

8 I slutet av 2008 genomfördes nämligen omfattande regelförenklingar som innebar att det blev lättare för arbetsgivare att rekrytera utländsk arbetskraft. Villkoren för att erhålla arbetstillstånd i Sverige är sedan dess att det finns ett erbjudande om anställning med lön och andra villkor minst enligt kollektivavtal eller praxis i branschen och i en omfattning som en potentiell invandrare kan försörja sig på. De krav som ställs i Sverige är mindre restriktiva också jämfört med exempelvis Kanada och USA, länder som genom åren attraherat och fortsätter att attrahera stora grupper av arbetskraftsinvandrare. 8 I denna rapport analyseras flödet av arbetskraftsinvandrare till Sverige under senare år. Dessutom presenteras en helt ny undersökning bland ekonomistudenter i Polen avseende deras intresse att arbeta utomlands efter avslutade studier. En djupgående jämförelse görs mellan studenternas syn på den svenska arbetsmarknaden i jämförelse med ett antal konkurrentländer. Givet att Sverige nyligen övergått från ett mycket strikt till ett mycket fritt system för arbetskraftsinvandring, samt dessutom klarat finanskrisen ovanligt väl, borde vår attraktionskraft för arbetskraftsinvandrare vara på topp. Men hur väl klarar vi oss i praktiken? 8 Sanandaji och Wallen (2012). 7

9 1 Arbetskraftsinvandring i krisens spår Fler människor än någonsin tidigare bor idag i ett land där de inte är födda. Det totala antalet som har utvandrat från sitt ursprungliga hemland har ökat från 155 miljoner personer år 1990 till 214 miljoner år Av dessa bor cirka hälften inom OECDområdet, där andelen utrikes födda i det genomsnittliga medlemslandet uppgår till 14 procent av den totala befolkningen. 10 Enligt Eurostats beräkningar uppgick andelen utrikesfödda i det genomsnittliga EU-landet till 9,4 procent samma år. Sverige tillhör ett av medlemsländerna med högst andel utrikesfödda, då 9,2 procent av befolkningen år 2010 var född i ett land utanför EU och ytterligare 5,1 procent var född i ett annat EU-land. 11 Invandringen till OECD-länderna ökade kraftigt från millennieskiftet fram till Därefter har den avtagit något i efterföljden av finanskrisen. År 2010 var exempelvis den totala invandringen till OECD-området cirka sju procent lägre jämfört med 2007, vilket illustreras i figuren nedan. Invandring till OECD-länderna, Miljoner människor Källa: OECD International Migration Database Minskad arbetskraftsinvandring Då möjligheterna att finna jobb i ett annat land försämras minskar incitamenten att emigrera av arbetsmarknadsskäl. Därför har framför allt flödet av arbetskraftsinvandrare minskat under de senaste åren. Mellan 2007 och 2010 minskade exempelvis inflödet av permanent arbetskraftsinvandring till OECD-länderna med drygt 10 procent, medan flödet av temporär arbetskraftsinvandring minskade med över 9 UN (2012). 10 OECD (2012). 11 Eurostat (2011). 8

10 20 procent. 12 Särskilt stora minskningar kan noteras i de länder som har drabbats hårdast av den ekonomiska krisen och som före krisen var viktiga invandringsländer, som exempelvis Irland och Spanien. Förändring av arbetskraftsinvandring mellan 2007 och Procentuell förändring* Sverige Kanada Danmark Australien Tyskland Frankrike Österrike Nya Zeeland Schweiz USA Finland Norge Italien Sydkorea Storbritannien Japan Portugal Belgien Nederländerna Spanien Irland Källa: OECD International Migration 2012, OECD International Migration Outlook 2010, samt egna beräkningar. *För EU-och EES-länder avser datan inte invandring från övriga medlemsländer. Sverige utgör i det perspektivet ett undantag, tillsammans med ett fåtal andra länder som exempelvis Kanada, Danmark och Australien. Anledningen är att den totala invandringen av arbetskraft från länder utanför EU och EES ökade med cirka 70 procent i Sverige mellan 2007 och 2010, enligt OECD:s statistik. 13 Det bör dock påpekas att den svenska ökningen rör sig om förändringar av relativt små tal, inte mer än cirka fler 2010 än uppgick det totala antalet arbetstillstånd och uppehållstillstånd med arbetsmarknadsskäl till 9 859, vilket kan jämföras med 2010 års siffra på Som visas i ovanstående figur upplevde Sverige därmed den procentuellt starkaste ökningen av arbetskraftsinvandring bland OECD-länderna under perioden. En betydande del av ökningen beror emellertid på att inflödet av temporära, snarare än långvariga, arbetskraftsinvandrare ökat. Exempelvis ökade antalet medhjälpare inom jordbruk, trädgård och skogsbruk (så kallade säsongsarbetstillstånd) från cirka personer 2007 till cirka personer Statistik från Migrationsverket visar att det beviljades cirka arbetstillstånd för personer från länder utanför EU/EES mellan den 15 december 2008 och sista december Vid årsskiftet 2012/2013 fanns emellertid enbart giltiga tillstånd inklusive förlängningar, vilket innebär att nettoinvandringen enbart uppgick till en bråkdel av det totala inflödet. 12 OECD definierar permanent arbetskraftsinvandring som inflöde av arbetskraft som enligt mottagarlandet bedöms stanna på längre sikt. Det behöver inte betyda att arbetstillståndet gäller livet ut, men snarare att det bedöms kunna leda till ett permanent uppehållstillstånd. Temporär arbetskraftsinvandring definieras som inflöde av arbetskraft som är reglerat i ett tidsbestämt anställningskontrakt. Invandrare med säsongsarbetstillstånd är ett exempel på temporär arbetskraftsinvandring. 13 EES står för Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och omfattar förutom EU-länderna även Island, Liechtenstein och Norge. Schweiz ingår inte formellt i EES, men har ingått avtal med EU med liknande innehåll. 14 Denna uppgift inkluderar inte arbetskraftsinvandring från EU/EES, som under samma period minskade från ett inflöde om människor 2007 till 2010 års siffra om Se Migrationsverket (2010). 15 Ibid. 9

11 I rapporten Kampen om talangerna visade vi att Sverige under tioårsperioden 1999 till 2008 tillhörde den absoluta bottenligan bland OECD-länderna avseende inflöde av arbetskraft från utlandet. Enbart tre länder hade under den perioden en lägre arbetskraftsinvandring än Sverige. Att så få kom till Sverige för att arbeta förklaras av det strikta regelverk som rådde fram till lagförändringen vid slutet av Ny statistik visar att den svenska reformen har haft effekt. Inflödet av arbetskraft från länder utanför EU/EES till Sverige uppgick årligen till cirka 0,15 procent av befolkningen i arbetsför ålder mellan 1999 och Under åren 2009 och 2010 mer än fördubblades inflödet till 0,36 procent. 16 Anmärkningsvärt nog har Sverige, trots övergången från strikt till liberal lagstiftning, inte lyckats nå upp till den genomsnittliga OECD-nivån, där inflödet av arbetskraft ligger på 0,56 procent av den arbetsföra befolkningen årligen. Bland de 21 OECD-länder för vilka det finns statistik hade elva länder en högre och nio länder en lägre arbetskraftsinvandring än Sverige under perioden. I framgångsrika invandringsländer som Nya Zeeland, Schweiz, Australien och Kanada har inflödet av arbetskraft från utlandet varit flera gånger större i jämförelse med Sverige, vilket redovisas i figuren nedan. Inflöde av arbetskraft till ett antal OECD-länder*, Genomsnitt per år, som andel av befolkning i arbetsför ålder (procent). 2,0 1,8 1,6 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 Nya Zeeland Schweiz Australien Kanada Norge Tyskland Finland Storbritannien Italien Sydkorea Danmark Sverige Spanien Irland Nederländerna Österrike Portugal USA Belgien Japan Frankrike *Avser såväl permanent som temporär arbetskraftsinvandring, dock ej s k "working holiday makers". För EU-och EES-länder inkluderas inte arbetskraft som omfattas av den s k fria rörligheten. Det bör här påpekas att mindre än 15 procent av det totala inflödet av arbetskraft till Sverige, enligt OECD:s statistik, definieras som permanent arbetskraftsinvandring, vilket innebär att den övervägande delen bedöms vara av temporär karaktär. För samtliga OECD-länder uppgår den permanenta arbetskraftsinvandringen till i genomsnitt nästan 40 procent av det totala inflödet av arbetskraft. Invandring från EU-länder Migrationsflödet inom EU, där det huvudsakligen råder fri rörlighet för medlemsländernas arbetskraft, har också minskat dramatiskt sedan åren före finanskrisen. I några av de länder som har drabbats hårdast av den ekonomiska krisen, som exempelvis Spanien, Italien och Irland, har den minskade invandringen från andra OECD Källa: OECD International Migration 2012, samt egna beräkningar 16 Statistik för åren redovisas i Sanandaji och Wallen (2012). På grund av definitionsförändringar för vissa länder, bland annat Sverige, är den exakta siffran för ökningen mellan de två perioderna osäker. 10

12 EU-länder varit omfattande. För Sveriges del var invandringen från andra EU-länder 23 procent lägre 2010 jämfört med Enbart i fyra EU-länder, närmare bestämt Nederländerna, Finland, Belgien och Storbritannien, har invandringen från övriga EU-länder ökat under perioden. Till skillnad från vad gäller arbetskraftsinvandringen från länder utanför EU, tillhör Sverige i detta sammanhang den skara länder som har upplevt en minskad invandring. En tänkbar förklaring till detta kan vara att Sverige sedan 2004 har kunnat dra fördel av att, tillsammans med Irland och Storbritannien, ha varit det enda landet som inte infört några övergångsregler gentemot de nya EU-länderna. Då allt fler länder nu har tagit bort dylika regler ökar konkurrensen om arbetskraften från de nya EU-länderna. Invandring från övriga EU-länder. Procentuell förändring mellan 2007 och 2010* Luxemburg Frankrike Österrike Danmark Sverige Grekland Portugal Tyskland Spanien Italien Irland Nederländerna Finland Belgien Storbritannien *Så kallad återinvandring av medborgare från respektive land är exkluderat från statistiken. Data för Nederländerna avser Data för Frankrike, Grekland och Portugal avser Källa: Eurostat Det bör påpekas att migrationsflödet inom EU inte enbart avser arbetskraft, utan snarare det totala flödet av migranter oavsett skäl till migration. Därför är statistiken som visas i ovanstående figur inte direkt jämförbar med den rörande arbetskraftsinvandring. Dessutom är det viktigt att komma ihåg att en negativ procentuell förändring från ett år till ett annat inte nödvändigtvis innebär en nettoutflyttning, utan snarare att invandringsvolymen under ett givet år är lägre än under det år som statistiken jämförs med. Genom att analysera Eurostats sysselsättningsstatistik kan man emellertid erhålla ett alternativt och sannolikt mer träffsäkert mått över arbetskraftsmigrationen inom EU. Vi har i följande stycke valt att särskilt fokusera på personer från de tolv nya EUländerna 18 som idag är sysselsatta i något av de 15 gamla EU-länderna eller i något annat gammalt EES-land. Detta mått illustrerar således antalet personer som, oavsett ursprungligt motiv för invandring, idag de facto kan betraktas som arbetskraftsinvandrare. 17 Vi har i statistiken exkluderat så kallad återinvandring, det vill säga exempelvis svenskar som efter några år utomlands flyttar tillbaka till Sverige. 18 Dessa tolv länder är Cypern, Estland, Lettland, Litauen, Malta, Polen, Slovakien, Slovenien, Tjeckien och Ungern, som blev medlemmar 2004, samt Bulgarien och Rumänien, som blev medlemmar

13 Antalet personer som är medborgare i något av de nya EU-länderna men som är sysselsatta i Sverige har mer än fördubblats från knappt till drygt under perioden 2007 till Som andel av totalt sysselsatta har arbetskraftsinvandrarna från de nya EU-länderna därmed ökat från 0,3 till 0,6 procent, vilket motsvarar en procentuell ökning om över 100 procent. Som visas i nedanstående tabell tillhör dock Sverige, vid en jämförelse med övriga 15 gamla EU-länder samt tre EES-länder, inte de mer framträdande länderna. Sysselsättning från tolv länder som blev EU-medlemmar 2004 och 2007 Som andel av total sysselsättning i respektive land 2007 (procent) 2011 (procent) Skillnad (procentuell ökning) Skillnad (procentenheter) Italien 1,22 2, ,70 Island 1,08 2, ,39 Norge 0,25 1, ,15 Storbritannien 1,60 2, ,01 Luxemburg 1,43 2, ,75 Belgien 0,51 1, ,72 Österrike 1,63 2, ,48 Grekland 1,08 1, ,40 Danmark 0,34 0, ,38 Sverige 0,25 0, ,31 Tyskland 0,86 1, ,30 Schweiz 0,42 0, ,28 Finland 0,36 0, ,23 Nederländerna 0,17 0, ,19 Frankrike 0,13 0, ,15 Portugal 0,26 0,27 2 0,00 Spanien 2,59 2,52 3 0,07 Irland 7,51 6, ,74 EU-15/EES 1,21 1, ,48 Källa: Eurostat Labour Force Survey Database Ett antal intressanta iakttagelser kan göras utifrån tabellen ovan. För det första kan vi konstatera att antalet sysselsatta medborgare från de nya EU-länderna, som andel av värdlandets sysselsättning, är högre i 14 av 18 länder jämfört med Sverige. I det genomsnittliga EU-15/EES-landet svarar medborgare från de nya EU-länderna för 1,7 procent av den totala sysselsättningen. Andelen är med andra ord tre gånger så hög som i Sverige. För det andra har nio av 18 länder upplevt en större relativ ökning av sysselsatta personer från de nya EU-länderna jämfört med Sverige. I det genomsnittliga EU-15/EES-landet har antalet sysselsatta medborgare från de nya EU-länderna, som andel av den totala sysselsättningen, ökat med 0,5 procentenheter. Detta kan jämföras med en ökning om 0,3 procentenheter för Sveriges del. En tröst i sammanhanget är dock att den procentuella ökningen av sysselsatta medborgare från de nya EU-länderna, som andel av den totala sysselsättningen, var större i Sverige jämfört med de flesta andra EU-15/EES-länder. Detta beror emellertid delvis på att andelen i Sverige var mycket låg i förhållande till övriga länder i utgångsläget. 12

14 En särskilt stor procentuell ökning finner vi i vårt grannland Norge, där motsvarande andel har mer än femdubblats under samma period. Detta kan förklaras av landets höga löneläge, att landet klarade sig relativt väl genom finanskrisen, samt att de så kallade övergångsreglerna för medborgare från nya EU-länder togs bort Även om Eurostats statistik över migrationsflödet inom EU visar på en minskning mellan 2007 och 2010, pekar alltså myndighetens statistik på en fortsatt ökad arbetskraftsmigration från de nya EU-länderna till de gamla EU-länderna. I samtliga länder, med undantag för Irland och Spanien, har antalet medborgare från de nya EU-länderna ökat som andel av total sysselsättning. Dessa siffror för Europa indikerar således att den globala kampen om talanger hårdnar. 19 De övergångsregler som många EU-länder införde i samband med EU-utvidgningen beskrivs utförligare i kapitel tre. 13

15 2 Konkurrens om talangerna En rad vetenskapliga publikationer pekar på att konkurrensen om att locka till sig personer med rätt kvalifikationer ökar, bland både företag och länder. Becker, Beatty och Huselid driver exempelvis tesen att många företag tävlar om att vinna kriget om talangerna. Forskarna menar att företag i stor utsträckning kan nå en ledande ställning på marknaden genom att på bättre sätt än sina konkurrenter attrahera och utveckla talanger bland medarbetarna. Det är också viktigt att företagen lockar till sig rätt talang, det vill säga de specifika kompetenser som behövs, och utnyttjar den på bästa sätt. 20 Ett liknande perspektiv framförs av Davenport, Harris och Shapiro. De tre forskarna noterar att ledande företag som Google, Best Buy och Sysco inte bara är fokuserade på att locka till sig talang. Dessutom har de skapat sofistikerade verktyg för att samla in och analysera data kring medarbetarnas talanger. Därmed kan dessa företag utnyttja det tillgängliga humankapitalet på bästa sätt. 21 Resultaten ligger i linje med en forskningsgenomgång kring hur företagen anpassar sig till en skarp internationell konkurrens i en föränderlig världsekonomi. För att kunna utmärka sig som effektiva måste organisationer administrera sitt humankapital på ett systematiskt och effektivt sätt. Inte bara en global talangmarknad, utan också globala processer för att administrera talanger, växer därmed fram. 22 Redan i mitten av 1900-talet växte strategier fram i näringslivet som syftade till att säkerställa långsiktig tillgång på kompetens i olika verksamheter. Under senare tid har dock inte bara behovet av humankapital ökat. Snabbare förändringstakt och högre nivå av specialisering bland medarbetarna har dessutom lett till att det blivit svårare att i förväg planera för det framtida behovet av kompetenser bland medarbetarna. För att bättre kunna anpassa sig till förändrade förutsättningar har företagen därmed kommit att i allt större utsträckning rekrytera och vidareutveckla talang på en global nivå. Därmed blir det möjligt att nå en större pool av talanger. 23 Arbetskraftens villighet att flytta I sammanhanget är det inte bara viktigt att beakta varför företagen efterfrågar talanger på en global marknad, utan också villigheten för personer med efterfrågade färdigheter att söka möjligheter runtom världen. 24 En rad olika faktorer påverkar varför utbud och efterfrågan av talang på den globala arbetsmarknaden ökar: Stora skillnader i inkomster finns mellan olika länder. Framförallt individer vars färdigheter har hög överförbarhet, det vill säga inte är starkt bundna till inhemska förutsättningar, lockas därför att röra sig över gränserna. Exempelvis ingenjörer och läkare har kunskaper som är applicerbara i ett land lika väl som ett annat. 20 Becker, Beatty och Huselid (2009). 21 Davenport, Harris och Shapiro (2010). 22 Tarique och Schuler (2010). 23 Cappelli (2008). 24 Farndale, Scullion och Sparrow (2010). 25 För en längre diskussion kring detta, se exempelvis Solimano (2008). 14

16 2. Icke-monetära behov, exempelvis viljan att flytta till samma land som sin make eller vänner. 3. Länder som framgångsrikt växer attraherar fysiskt kapital från omvärlden. När kapital allokeras finns behov att komplettera med humankapital, så att det fysiska kapitalet kan utnyttjas på bästa sätt. 4. Teknologiska förändringar kan leda till att behovet av talang ökar. Spetskompetens behövs nämligen för att kunna utnyttja nya tekniska lösningar. Specifik kunskap behövs för att implementera alltifrån ny teknik för gruvor och skogsbruk till moderna IT-system. 5. När kluster av företag inom exempelvis bioteknik, IT eller finans uppstår i en region attraheras även många kompetenta personer inom fältet till ett litet geografiskt område. Skalfördelar skapas av att många kompetenser finns samlade på området, vilket leder till att fler företag och fler talanger söker sig dit. För att kluster ska kunna växa fram är det viktigt att inte bara företag och kapital, utan också talanger, kan ackumuleras där möjligheterna är störst på den globala marknaden. 6. Tidigare har kulturella hinder, i termer av språk, socioekonomiska förutsättningar och nätverk, hämmat rörligheten av talanger. Framförallt välutbildade och urbana människor lever dock allt mer i en global miljö. De ser på samma tv-program, kan ofta engelska och ibland också andra internationella språk, etc. Talangfulla individer kan därför idag snabbare än tidigare anpassa sig till nya kulturer. 7. Politiska förändringar främjar rörligheten av talang. Å ena sidan försöker många länder aktivt attrahera högkvalificerade arbetskraftsinvandrare. Å andra sidan har världen fått fler öppna ekonomier, vilket främjar ekonomisk tillväxt samt internationellt utbyte. En allt mer internationell ekonomi leder till ökad efterfrågan på framförallt högkvalificerad arbetskrafts rörlighet över gränserna. Rätt kvalifikationer på rätt plats En viktig trend i näringslivet är att inte bara tillverkning eller tjänstefunktioner som telefonväxlar och callcenters, utan också forskning och utveckling, kommit att outsourcas. Det begränsade utbudet av personer med kvalifikationer i forskning och teknik i rika länder, samt den ökade tillgången på dessa talanger i de nya tillväxtländerna, tycks vara en viktig förklaring till denna trend. 26 En studie identifierar exempelvis en växande brist på högkvalificerade forskare och ingenjörer i USA i relation till kraftigt ökad efterfrågan. För att möta denna ökade efterfrågan förläggs innovationsprocesser i andra länder, samtidigt som företagen allt mer engagerar sig i en tävling om talanger. 27 Mycket riktigt spelar högutbildad invandring från omvärlden en central roll för USA:s innovationsförmåga. 28 Detta är inte heller unikt för USA. Invandrare med god utbildning och erfarenhet lyckas bidra till innovation och tillväxt också i andra länder. 29 Tävlan om talanger, mellan olika företag liksom mellan olika länder, är inte bara gynnsamt för de verksamheter eller länder till vilka talangerna flödar. Om exempelvis personer som studerar ekonomi i Indien lockas att söka sig till arbetsmarknaden i Storbritannien kommer det inte bara innebära en kortsiktig förlust av 26 Manning, Massini och Lewin (2008). 27 Lewin, Massini och Peeters (2009). 28 Hunt och Marjolaine (2010). 29 Se exempelvis: Partridge och Furtan (2008). 15

17 talanger i Indien. Dessa individer kan, inte minst på lite längre sikt, genom sin framgång på olika sätt bidra till framsteg i Indien. Exempelvis kan de skicka hem pengar, stimulera den indiska ekonomin vid resor tillbaka till hemlandet, bidra till ökade handelsrelationer mellan Storbritannien och Indien, eller återvända hem med nya kunskaper senare i livet. Dessutom kan fler unga komma att investera mer i sina utbildningar på grund av de nya möjligheter som utländska arbetsmarknader skapar. Detta ökar utbudet av talang också i hemlandet. Världsbanken sammanställer statistik över de finansiella överföringar som emigranter från utvecklingsländer varje år genomför till sina ursprungsländer. Då statistiken plottas i ett vanligt diagram kan en nästintill exponentiell trend skönjas, i bemärkelsen att dessa överföringar har vuxit med en accelererande takt. Visserligen minskade överföringarna mellan 2008 och 2009, som en följd av finanskrisen, men redan året därpå hade denna minskning återhämtats. För 2012 beräknas dessa överföringar ha uppgått till cirka 390 miljarder USD, vilket är drygt 100 miljarder USD mer än 2007, det vill säga året före finanskrisens utbrott. Finansiella överföringar av emigranter från utvecklingsländer till ursprungslandet, Miljarder USD (2012 års priser) * Källa: Världsbanken, samt egna beräkningar *2012 års data avser Världsbankens prognos. Forskaren Constant drar slutsatsen att den gemensamma europeiska arbetsmarknaden inte har lett till några sammantagna negativa effekter för några av de olika arbetsmarknaderna. Tvärtom tycks såväl migranterna själva, de länder som mottar dem och de länder från vilka de emigrerar gynnas av arbetsmarknadsmobiliteten. De EU-länder som fortfarande har restriktioner för arbetskraftsmigration inom den gemensamma arbetsmarknaden visar sig dessutom ha haft svårast att anpassa sig till finanskrisen. 30 Kahanec och Kureková kommer fram till en liknande slutsats i en studie över effekter från migration till följd av EU-utvidgningen. För destinationsländerna, det vill säga de gamla EU-länderna, finner forskarna varken negativa effekter på arbetsmarknad eller välfärdssystem. För avsändarländerna, det vill säga de nya EU-länderna, är effekterna blandade. Utvandringen kan visserligen på kort sikt bidra till en brist på talanger 30 Constant (2012). 16

18 samt en potentiell instabilitet för de offentliga finanserna. Samtidigt kan dock en rad positiva effekter uppstå till följd av så kallad brain circulation, eller med andra ord ett ökat kunskapsutbyte. Sammantaget medförde utvidgningen utökade möjligheter för EU:s medborgare samt en ökad effektivitet i resursallokeringen på den europeiska arbetsmarknaden. Författarna konkluderar: As such, European experience with free mobility can be described as one achievement and success story of European integration. 31 I sammanhanget är det också viktigt att talanger allokeras optimalt, det vill säga flödar till de länder/regioner/verksamheter där deras kompetens behövs i störst utsträckning. I takt med att högkvalificerade individer blir allt mer specialiserade växer betydelsen av att särskilja vad exakt det är för kunskaper och färdigheter en individ besitter. Länder, företag och regioner kan komma att gemensamt gynnas om talanger flödar mellan dem, eftersom utbud och efterfrågan på specifika talanger tenderar att skilja sig länderna emellan. Beechler och Woodward har gått igenom forskningen på området och dragit en intressant slutsats. Forskarna menar att perspektivet att det pågår en dragkamp om talanger bör kompletteras med ett annat perspektiv: nämligen att nya möjligheter uppstår för samarbete och utveckling mellan olika verksamheter och länder i den allt mer kunskapsbaserade ekonomin. 32 Enskilda verksamheter försöker optimera sin nytta avseende tillgängligt human kapital. Som en publikation från det internationella konsultföretaget McKinsey lyfter fram har det blivit en allt viktigare strategisk prioritet för företagen att attrahera, motivera och behålla högpresterande medarbetare med rätt kunskaper. 33 Politisk fokus på att attrahera talanger Som diskuterades tidigare har en följd av finanskrisen varit att vissa OECD-länder skärpt inträdeskraven, vilket kan drabba också högkvalificerade arbetskraftsinvandrare. Överlag pekar dock den långsiktiga trenden på ett skifte i moderna länders policy, där fokus läggs på att öka attraktionen för högkvalificerade invandrare. 34 I ett flertal europeiska länder har smidiga inträdessystem skapats för invandrare med höga kvalifikationer, framförallt inom informationsteknik. 35 Även beslutsfattarna inom den Europeiska Unionen riktar fokus på att attrahera kvalificerade arbetskraftsinvandrare från länder utanför EU. Kommissionen har exempel vis uttryckt att det är viktigt att beakta det faktum att världens främsta regioner redan tävlar om att attrahera migranter för att möta sina ekonomiska behov. 36 Inte bara i väst, utan också i många snabbväxande ekonomier i öst, försöker emeller tid politiker öka attraktionskraften för talanger. Ett illustrativt exempel är Kina. Bland landets beslutsfattare ökar insikten om att landet måste utnyttja sitt humankapital bättre för att realisera sin fulla potential. Samtidigt drivs landet allt mer framåt av att inte bara erbjuda billig arbetskraft för 31 Kahanec och Kureková (2011). 32 Beechler och Woodward (2009). 33 Guthridge, Komm och Lawson (2008). 34 Chiswick (2005). 35 Shachar (2006); Mahroum (2001). 36 European Commission (2005). 17

19 enkel tillverkning, utan också av att ha en snabb högteknologisk utveckling. 37 Den kinesiska regeringen har därför infört ett så kallat Program för tusen talanger, vars syfte är att uppmuntra högkvalificerade individer med kinesiskt ursprung som etablerat sig runtom världen att återvända med sina färdigheter till Kina. Individerna erbjuds ett omlokaliseringspaket från staten motsvarande över en miljon kronor per individ. 38 Även i Europa har liknande program skapats under senare år. I november 2008 implementerade exempelvis den polska regeringen ett frivilligt återvändnings program för medborgare som befinner sig utomlands. Inom ramen för programmet, som går under namnet Masz PLan na Powrót? (Har du en plan för din återkomst?), har en särskild webbsida skapats (http://www.powroty.gov.pl) där man bland annat kan ladda ned hjälpmedel och information om riktlinjer för en kommande hemkomst Simon och Cao (2009). 38 Se exempelvis China Briefing (2012). 39 IOM (2010). 18

20 3 Migranter och potentiella migranter från Polen Med en befolkning på över 38 miljoner människor är Polen det mest folkrika landet av de länder som har blivit medlemmar i EU sedan Enbart fem av de 27 EUländerna har en större befolkning. Kanske är detta också skälet till att Polen på många sätt blev något av ett skyltfönster för de tio länder vars medlemskap i EU blev officiellt den första maj I tolv av de 15 gamla EU-länderna infördes övergångsregler, som reglerade inflödet av arbetskraft från de nya medlemsländerna. Ofta lyftes just viljan att begränsa polsk arbetskraftsinvandring fram. I exempelvis Frankrike pratades det om hotet från le plombier polonais, det vill säga polska rörmokare. Tre EU-länder valde emellertid att inte införa några övergångsregler, närmare bestämt Sverige, Irland och Storbritannien. Det finns ännu inte några tecken på att detta skulle ha resulterat i en ökad arbetslöshet bland de inhemskt födda rörmokarna. 40 Utvandringen från Polen har emellertid varit av betydande omfattning sedan inträdet i EU. Ett mått på utvandringen av arbetskraft från Polen är antalet polska medborgare som under ett givet år bor utomlands under en period som överstiger två månader. Denna siffra har stigit från cirka en miljon 2004 till nästan två miljoner Drygt 80 procent av dessa individer bor i något annat EU-land. Polska medborgare boende utomlands, 2004 och 2010* Tusentals människor respektive procentuell förändring Skillnad (tusental människor) (procent) Storbritannien Tyskland Irland Nederländerna Italien Frankrike Spanien Norge 46 Belgien Sverige Österrike Danmark 19 EU Totalt Källa: The 2011 SOPEMI Report *Statistiken avser polska medborgare som bott utomlands under en period som överstiger två månader (2004) respektive minst tre månader (2010). 40 Det finns ännu inte några kända studier over hur rörmokare som yrkesgrupp har påverkats av EU:s utvidgning. Däremot kan vi, utifrån Eurostats databas Structural business statistics, konstatera att antalet anställda och lönekostnader per anställd inom branschen El, gas, värme, vatten ökade med mellan 10 och 20 procent under perioden i både Storbritannien och Sverige. För Irland saknas dessvärre statistik. 19

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

Sverige i topp i ungdomars inkomstutveckling efter krisåren 1

Sverige i topp i ungdomars inkomstutveckling efter krisåren 1 Sverige i topp i ungdomars inkomstutveckling efter krisåren 1 Frågan om ungdomars möjligheter på arbetsmarknaden har en central roll i årets valrörelse. Diskussionen begränsar sig ofta till möjligheten

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

5. Högskolenivå. Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv

5. Högskolenivå. Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv Högskolenivå 5 5. Högskolenivå Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv ISCED Klassificering av utbildningarna på primär-, sekundär- och tertiärskolenivå finns i utbildningsnomenklaturen

Läs mer

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning

Läs mer

Arbetskraftskostnadernas utveckling i Sverige och Europa 2012

Arbetskraftskostnadernas utveckling i Sverige och Europa 2012 Arbetskraftskostnadernas utveckling i Sverige och Europa 2012 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Högre ökningstakt i Sverige än i Västeuropa och Euroområdet... 4 Växelkursförändringar av stor

Läs mer

Det livslånga lärandet

Det livslånga lärandet Det livslånga lärandet 6 6. Det livslånga lärandet Totalt deltagande i lärande Livslångt lärande är ett vitt begrepp som sträcker sig från vaggan till graven. Enligt EU täcker det livslånga lärandet in

Läs mer

Migrationsverket: Allmänna råd om kontroll av rätt att vistas och arbeta i Sverige

Migrationsverket: Allmänna råd om kontroll av rätt att vistas och arbeta i Sverige Migrationsverket: Allmänna råd om kontroll av rätt att vistas och arbeta i Sverige - Personer som kommer till Sverige för att arbeta - Personer som redan finns här och har permanent uppehållstillstånd

Läs mer

Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige?

Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige? Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige? Philip Andö 1 EU-SILC Bakgrund Statistics on Income and Living Conditions (SILC) är en gemensam undersökning där de 27 EU- länderna samt

Läs mer

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort!

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! MEMO/11/4 Bryssel den 16 juni 2011 Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! Njut av semestern ta det säkra för det osäkra! Planerar du att resa inom EU eller

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 7 28 mars 2006

FöreningsSparbanken Analys Nr 7 28 mars 2006 FöreningsSparbanken Analys Nr 7 28 mars 2006 Konkurrensen om arbetskraften i Baltikum hårdnar Arbetskraftskostnaderna i Estland och Lettland ökar snabbast av de nya EU-länderna. Sedan 2001 har den genomsnittliga

Läs mer

Migrationen en överblick Umeå den 18 januari Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet

Migrationen en överblick Umeå den 18 januari Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet Migrationen en överblick Umeå den 18 januari 2017 Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet Olika typer av migration Arbete (anställning, starta företag) Studier Familjeskäl

Läs mer

PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning

PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning Vad är PISA? OECD:s Programme for International Student Assessment. Matematik, läsförståelse och naturvetenskap,

Läs mer

Europeiskt ungdomsindex. Johan Kreicbergs November 2011

Europeiskt ungdomsindex. Johan Kreicbergs November 2011 Europeiskt ungdomsindex Johan Kreicbergs November 2011 Innehåll 1 Innehåll Inledning... 2 Så utfördes undersökningen...3 Ingående variabler...3 Arbetslöshet... 4 Företagande...5 Chefsbefattningar... 6

Läs mer

Vägledning för läsaren

Vägledning för läsaren OECD Regions at a Glance Summary in Swedish OECD:s regionsöversikt Sammanfattning på svenska Varför regionsöversikt? Vägledning för läsaren På senare år har regionala utvecklingsfrågor återvänt till många

Läs mer

Lättläst om svenskt studiestöd

Lättläst om svenskt studiestöd Lättläst om svenskt studiestöd Grundläggande rätt för utländska medborgare 2014/15 1 2 Innehåll Vilka är länderna inom EU och EES?...7 Vilka krav behöver du uppfylla för att få svenskt studiestöd?...8

Läs mer

Utbildningskostnader

Utbildningskostnader Utbildningskostnader 7 7. Utbildningskostnader Utbildningskostnadernas andel av BNP Utbildningskostnadernas andel av BNP visar ländernas fördelning av resurser till utbildning i relation till värdet av

Läs mer

Inresande studenter 1997/98 2000/01 2003/04 2006/07

Inresande studenter 1997/98 2000/01 2003/04 2006/07 Statistisk analys Torbjörn Lindqvist Avdelningen för statistik och analys 08-563 087 07 torbjorn.lindqvist@hsv.se www.hsv.se 2008-02-26 2008/2 Allt fler utländska studenter i Sverige Enligt senast tillgängliga

Läs mer

Ett Sverige i förändring: betydelsen av social sammanhållning

Ett Sverige i förändring: betydelsen av social sammanhållning Ett i förändring: betydelsen av social sammanhållning Jesper Strömbäck 2013-10-10 Om man vägrar se bakåt och inte vågar se framåt måste man se upp Tage Danielsson Framtidskommissionens uppdrag Identifiera

Läs mer

UTLÄNDSKA PATIENTER UTLANDSSVENSKAR

UTLÄNDSKA PATIENTER UTLANDSSVENSKAR Information angående UTLÄNDSKA PATIENTER UTLANDSSVENSKAR Utgiven: juni 2013 Enheten för lagreglerade läkare och sjukgymnaster Så här gör du för att få ersättning för besök av utländska patienter/utlandssvenskar

Läs mer

Trots lågkonjunkturen: Svenska företag på jakt efter tekniker och säljare

Trots lågkonjunkturen: Svenska företag på jakt efter tekniker och säljare Stockholm juli 2009 Trots lågkonjunkturen: Svenska företag på jakt efter tekniker och säljare Trots lågkonjunkturen och hög arbetslöshet söker svenska arbetsgivare efter rätt kompetens. Hela 29 procent

Läs mer

Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter

Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter Sälja och köpa tjänster inom EU samma villkor som hemma Inom EU råder fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och personer. För dig och ditt företag

Läs mer

Svensk FoU Policyaktörer, Drivkrafter och Data

Svensk FoU Policyaktörer, Drivkrafter och Data Svensk FoU Policyaktörer, Drivkrafter och Data Patrik Gustavsson Tingvall, Handelshögskolan i Stockholm och CESIS SCB 24 Maj 2011 FoU-utgifter internationellt Totala utgifter som Varför andel av BNP, 2008

Läs mer

Smidigt mottagande, snabb etablering, stark integration

Smidigt mottagande, snabb etablering, stark integration Smidigt mottagande, snabb etablering, stark integration Upplägg Skäl och förutsättningar för mottagande och etablering Växjös erfarenheter av verksamhet med ensamkommande Information om boendet på Skyttegatan

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005 Demografisk utmaning för de nya EU-länderna Ett gradvis krympande arbetskraftsutbud och en åldrande befolkning innebär att den potentiella BNP-tillväxten i

Läs mer

Kunskapsöverföring mellan akademin och det regionala näringslivet i en svensk kontext

Kunskapsöverföring mellan akademin och det regionala näringslivet i en svensk kontext Kunskapsöverföring mellan akademin och det regionala näringslivet i en svensk kontext Mälardalsrådet 140212 Lars Haikola 2015-11-11 1 Varför är högskolan viktig i en regions utveckling? Klar positiv relation

Läs mer

Omflyttningens demografi

Omflyttningens demografi Efterkrigstidens invandring och utvandring 49 Omflyttningens demografi Det är som regel unga människor som flyttar. Under etableringsfasen i livet är det vanligast att flytta d.v.s. från den åldern då

Läs mer

PISA 2012. 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap

PISA 2012. 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap Vad är PISA? OECD:s Programme for International Student Assessment 15-åringar Matematik, läsförståelse och naturvetenskap 65

Läs mer

Sverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004

Sverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004 Sverige tappar direktinvesteringar Jonas Frycklund April, 2004 1 Innehåll Sverige som spetsnation... 2 FN:s direktinvesteringsliga... 3 PROGNOS FÖR DIREKTINVESTERINGSLIGAN... 4 STÄMMER ÄVEN PÅ LÅNG SIKT...

Läs mer

Hjälp att rekrytera i EU

Hjälp att rekrytera i EU Hjälp att rekrytera i EU Sysselsättning & Europeiska socialfonden Sysselsättning socialpolitik Europeiska kommissionen 1 Eures: Hjälp att rekrytera i EU Vill ditt företag bygga upp en mångkulturell, flerspråkig

Läs mer

Invandringen sjönk och antalet utvandrade ökade under 2010

Invandringen sjönk och antalet utvandrade ökade under 2010 utvandrade ökade under 2010 Invandringen till Sverige har under de senaste åren varit mycket hög. Under 2010 sj önk dock invandringen något, totalt invandrade 98 801 personer, 46 163 kvinnor och 52 638

Läs mer

Cirkulär migration: win-win-win, loss-loss-loss eller vad?

Cirkulär migration: win-win-win, loss-loss-loss eller vad? Cirkulär migration: win-win-win, loss-loss-loss eller vad? Per Lundborg SULCIS och Institutet för social forskning Invandringsregler i Sverige. 1) Grundläggande är den fria rörligheten inom EES. Utvidgningen

Läs mer

Resultattavla för innovationsunionen 2014

Resultattavla för innovationsunionen 2014 Resultattavla för innovationsunionen 2014 Innovationsunionens resultattavla för forskning och innovation Sammanfattning SV version Enterprise and Industry Sammanfattning Resultattavlan för innovationsunionen

Läs mer

Andel av befolkningen med högre utbildning efter ålder Högskoleutbildning, kortare år år år år år

Andel av befolkningen med högre utbildning efter ålder Högskoleutbildning, kortare år år år år år 196 Bilaga A Tabeller Tabell 5.1 Andel av befolkningen med högre efter ålder 2001 Andel i procent Högskole, kortare 25 64 år 25 34 år 35 44 år 45 54 år 55 64 år Australien 10 10 10 10 9 Belgien 1 15 19

Läs mer

Ett ESS i rockärmen för näringslivet. Henrik Andersson

Ett ESS i rockärmen för näringslivet. Henrik Andersson Ett ESS i rockärmen för näringslivet Henrik Andersson Vi gör Sydsverige till en bättre plats för företagen Lobbying Affärsservice Nätverk Utväxlingen av ESS OBS: denna tillväxt är beroende av att innovationssystemet

Läs mer

3. Förskolenivå. Förskolan det första steget i ett livslångt lärande

3. Förskolenivå. Förskolan det första steget i ett livslångt lärande Förskolenivå 3 3. Förskolenivå Förskolan det första steget i ett livslångt lärande Barnomsorg är den samlade benämningen i Sverige på förskoleverksamhet och skolbarnomsorg. Definitioner Klassificering

Läs mer

Arbetslösa enligt AKU resp. AMS jan 2002 t.o.m. maj 2006,1 000 tal

Arbetslösa enligt AKU resp. AMS jan 2002 t.o.m. maj 2006,1 000 tal AKU Almedalen 2006 AKU-AMS Vem är arbetslös? Arbetslöshet och sysselsättning i ett internationellt perspektiv Inrikes/utrikes födda Verksamhetssektorer i ett internationellt perspektiv Val Arbetslösa enligt

Läs mer

Enmansbolag med begränsat ansvar

Enmansbolag med begränsat ansvar Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och

Läs mer

En politik för ökad invandring av högkvalificerad arbetskraft

En politik för ökad invandring av högkvalificerad arbetskraft APRIL 2012 Kampen om talangerna En politik för ökad invandring av högkvalificerad arbetskraft Förord Hur kan Sverige attrahera talanger utifrån och behålla de kvalificerade medarbetare vi har idag? Den

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005 Baltikum snabbväxande ekonomier men få nya jobb skapas Bland de nya EU-medlemmarna är det de baltiska länderna som framstår som snabbväxare. Under perioden 1996-2004

Läs mer

Europass Sverige. Så dokumenterar du dina meriter i Europa

Europass Sverige. Så dokumenterar du dina meriter i Europa Europass Sverige Så dokumenterar du dina meriter i Europa Förord För att Europa ska vara konkurrenskraftigt i världen behövs medborgare med högt kvalificerade kunskaper. Grunden för detta är att kunna

Läs mer

SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) 80 % 75 70 Finland 65 60 55 50 45 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04** 3.11.2003/TL Källa: Europeiska kommissionen

Läs mer

Investera för framtiden Budgetpropositionen september

Investera för framtiden Budgetpropositionen september Investera för framtiden Budgetpropositionen 2013 20 september Oro i omvärlden påverkar Sverige Fortsatt internationell oro och turbulens Ingen snabb lösning väntas för euroområdet Låg tillväxt de närmaste

Läs mer

En rapport från Skattebetalarnas Förening. Välfärdsindex. - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14

En rapport från Skattebetalarnas Förening. Välfärdsindex. - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14 En rapport från Skattebetalarnas Förening Välfärdsindex - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14 Box 3319, 103 66 Stockholm, 08-613 17 00, www.skattebetalarna.se, info@skattebetalarna.se 1 Sammanfattning I

Läs mer

Utmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid

Utmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid Utmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid Finansminister Anders Borg 20 november 2012 Den globala konjunkturen bromsar in BNP-tillväxt. Procent Tillväxt- och utvecklingsländer 8 7 6 5 7,5 6,3 5,0 Stora

Läs mer

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region Internationalisering Globaliseringen Ökat informationsutbyte och minskade hinder för migration, investeringar och handel har påverkat den ekonomiska utvecklingen i världen. Globaliseringen har dessutom

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2012

Finländska dotterbolag utomlands 2012 Företag 2014 Finländska dotterbolag utomlands 2012 Finländska företag utomlands: nästan 4900 dotterbolag i 119 länder år 2012. Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa Privatpersoners användning av datorer och Internet - i Sverige och övriga Europa Undersökningen Görs årligen sedan år Omfattar personer i åldern - år ( och - år) Data samlas in i telefonintervjuer som

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juli 2015

Stockholms besöksnäring. Juli 2015 Stockholms besöksnäring. Under juli månad registrerades över 1,6 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 20 jämfört med juli månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

Lönar det sig att gå före?

Lönar det sig att gå före? MILJÖEKONOMI 10 Mars 2011 Lönar det sig att gå före? Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 10 mars 2011 Innehåll Svensk miljö- och klimatpolitik Kostnader av att gå före Potentiella vinster av att gå före KI:s analys

Läs mer

Arbetskraftens rörlighet i det

Arbetskraftens rörlighet i det Arbetskraftens rörlighet i det utvidgade EU Eskil Wadensjö Jonas Eriksson Kommentatorer: Thord Pettersson & Peter Springfeldt en från de nya EU-länderna utvärdering och prognostisering Jonas Eriksson En

Läs mer

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Finansminister Anders Borg 16 januari 2014 Svenska modellen fungerar för att den reformeras och utvecklas Växande gap mellan intäkter och utgifter när konkurrens-

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2011

Finländska dotterbolag utomlands 2011 Företag 2013 Finländska dotterbolag utomlands 2011 Finländska företag utomlands: drygt 4 600 dotterbolag i 119 länder år 2011 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Maj 2015

Stockholms besöksnäring. Maj 2015 Stockholms besöksnäring. Under maj månad registrerades cirka 1 200 000 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 4 jämfört med maj månad 2014. Över två tredjedelar av övernattningarna

Läs mer

2. Befolkningen Befolkningen under 30 år Utvecklingen i Sverige Förändring av antalet unga efter ålder i Sverige Prognos för åren

2. Befolkningen Befolkningen under 30 år Utvecklingen i Sverige Förändring av antalet unga efter ålder i Sverige Prognos för åren Befolkningen 2 2. Befolkningen Befolkningen under 30 år Utvecklingen i Sverige Mellan slutet på 1980-talet och början av 1990-talet hade Sverige höga födelsetal. Det medförde att antalet elever i grundskolan

Läs mer

Kunskaper och färdigheter i grundskolan under 40 år: En kritisk granskning av resultat från internationella jämförande studier

Kunskaper och färdigheter i grundskolan under 40 år: En kritisk granskning av resultat från internationella jämförande studier Kunskaper och färdigheter i grundskolan under 40 år: En kritisk granskning av resultat från internationella jämförande studier Jan-Eric Gustafsson Göteborgs Universitet Syfte och uppläggning Huvudsyftet

Läs mer

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Inledning Inledande anmärkning: Följande dokument har tagits fram av generaldirektoratet för inre marknaden och tjänster för att bedöma

Läs mer

Högskolenivå. Kapitel 5

Högskolenivå. Kapitel 5 Kapitel 5 Högskolenivå Avsnittet är baserat på olika årgångar av Education at a glance (OECD) och Key Data on Education in Europe (EU). Bakgrundstabeller finns i Bilaga A: Tabell 5.1 5.3. Många faktorer

Läs mer

Stockholms besöksnäring. April 2015

Stockholms besöksnäring. April 2015 Stockholms besöksnäring. Under april månad registrerades cirka 885 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 9 jämfört med april månad 214. Över två tredjedelar av övernattningarna

Läs mer

Lägstalöner och lönespridning vad säger forskningen?

Lägstalöner och lönespridning vad säger forskningen? Lägstalöner och lönespridning vad säger forskningen? 2 Vad säger forskningen om lägstalöner och lönespridning? I den här skriften redovisas kortfattat några av de för svensk arbetsmarknad viktigaste slutsatserna

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 5 mars 2015 Riksbankschef Stefan Ingves Sverige - en liten öppen ekonomi Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och okonventionella åtgärder Centralbanker

Läs mer

TEMA UTBILDNING RAPPORT 2013:2. Den internationella undersökningen av vuxnas färdigheter

TEMA UTBILDNING RAPPORT 2013:2. Den internationella undersökningen av vuxnas färdigheter TEMA UTBILDNING RAPPORT 23:2 Den internationella undersökningen av vuxnas färdigheter Producent Producer SCB, enheten för utbildning och arbete Statistics Sweden, Education and jobs SE-7 89 Örebro +46

Läs mer

2005-05-02. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005

2005-05-02. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005 2005-05-02 Kvartalsredovisning Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning 1408/71 som rör svensk arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Redovisning... 3 2.1 Ärenden

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Februari 2016

Stockholms besöksnäring. Februari 2016 Stockholms besöksnäring. Under februari månad registrerades närmare 820 tusen gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 12 jämfört med februari månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna

Läs mer

Industrins lönekostnader internationellt. En genomgång av olika källor

Industrins lönekostnader internationellt. En genomgång av olika källor Industrins lönekostnader internationellt En genomgång av olika källor Förord För både arbetsgivare och fackliga organisationer är det av intresse att analysera hur svenska arbetskraftskostnader utvecklar

Läs mer

Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014

Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Directorate-General for Communication PUBLIC OPINION MONITORING UNIT Brussels, October 2014 Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 SAMMANFATTANDE ANALYS Urval: Respondenter: Metod:

Läs mer

Hitta ett arbete i den utvidgade unionen

Hitta ett arbete i den utvidgade unionen Hitta ett arbete i den utvidgade unionen Sysselsättning & Europeiska socialfonden Sysselsättning socialpolitik CMI/Digital Vision Europeiska kommissionen 1 Var kan jag söka arbete? Den fria rörligheten

Läs mer

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb OKTOBER 2015 Konkurrenskraft för välstånd och jobb Redaktör: Edel Karlsson Håål Författare: Jimmy Boumediene, Bo Ekegren, Susanne Spector Förord Denna skrift beskriver kortfattat några utgångspunkter och

Läs mer

Bryssel den 12 september 2001

Bryssel den 12 september 2001 Bryssel den 12 september 2001 Enligt Anna Diamantopoulou, kommissionens ledamot för sysselsättning och socialpolitik, genomgår EU:s arbetsmarknader en omvandling. Resultaten har hittills varit positiva,

Läs mer

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Budgetöverskott i Sverige men budgetkris i vår omvärld Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Finansiellt sparande, procent av BNP 2009 2010 2011 Belgien -6,0-4,2-3,9 Frankrike -7,5-7,0-5,8 Grekland

Läs mer

Fondsparandet i Europa och Sverige

Fondsparandet i Europa och Sverige Fondsparandet i Europa Fondbolagens Förening 8124 Fondsparandet i Europa och Sverige Nyligen publicerade EFAMA (European Fund and Asset Management Association) Fact Book 28 som innehåller en sammanställning

Läs mer

Lärda för livet? En ESO-rapport om effektivitet i svensk högskoleutbildning

Lärda för livet? En ESO-rapport om effektivitet i svensk högskoleutbildning Lärda för livet? En ESO-rapport om effektivitet i svensk högskoleutbildning Per Sonnerby 8 oktober 2012 0 Bakgrund och (förenklad) tankeram 1. Att klara av studierna 2. Att dra nytta av studierna 3. Att

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Augusti 2015

Stockholms besöksnäring. Augusti 2015 Stockholms besöksnäring. Under augusti månad registrerades över 1,5 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 7 jämfört med augusti månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2015

Stockholms besöksnäring. Oktober 2015 Stockholms besöksnäring. Under oktober månad registrerades över 1,1 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 7 jämfört med oktober månad 2014. Cirka 68 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juni 2015

Stockholms besöksnäring. Juni 2015 Stockholms besöksnäring. Under juni månad registrerades över 1 200 000 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 6 jämfört med juni månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

5b var lägre än beräknat

5b var lägre än beräknat FINLANDS MEDLEMSAVGIFTER TILL EU ÅR 2007 VAR LÄGRE ÄN BERÄKNAT 1/5 Finlands kalkylmässiga nettobetalning till Europeiska unionen var 172 miljoner euro 2007, dvs. 32 euro per invånare. Nettobetalningen

Läs mer

Stockholms besöksnäring. December 2014

Stockholms besöksnäring. December 2014 Stockholms besöksnäring. December 214 När 214 summeras överträffas års rekordsiffor för övernattningar på länets kommersiella boendeanläggningar varje månad. Drygt 11,8 miljoner övernattningar under 214

Läs mer

Anna Kinberg Batra. Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna

Anna Kinberg Batra. Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna Anna Kinberg Batra Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna Viktigast för ett ökat sparande - Stabila offentliga finanser - Stabilt finansiellt system - Fler i arbete - Mer pengar

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2016

Stockholms besöksnäring. Oktober 2016 Stockholms besöksnäring. Oktober 216 Under oktober månad registrerades ca 1,2 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 5 jämfört med oktober 215. Cirka 69 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Maj 2016

Stockholms besöksnäring. Maj 2016 Stockholms besöksnäring. Under maj månad registrerades över 1,2 miljon gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 4 jämfört med maj månad 2015. Cirka 64 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juli 2016

Stockholms besöksnäring. Juli 2016 Stockholms besöksnäring. Under juli månad registrerades över 1,6 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en minskning med 3 jämfört med juli månad 2015. Cirka 57 av övernattningarna

Läs mer

Arbetsmarknaden och sociala risker: då, nu och i framtiden Umeå den 13 januari 2016

Arbetsmarknaden och sociala risker: då, nu och i framtiden Umeå den 13 januari 2016 Arbetsmarknaden och sociala risker: då, nu och i framtiden Umeå den Institutet för social forskning, Stockholms universitet Långsiktiga utvecklingsmönster 1 Befolkningsförändring och arbetskraftsdeltagande

Läs mer

Stockholms besöksnäring. April 2016

Stockholms besöksnäring. April 2016 Stockholms besöksnäring. Under april månad registrerades över 1 miljon gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 16 jämfört med april månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Augusti 2016

Stockholms besöksnäring. Augusti 2016 Stockholms besöksnäring. Under augusti månad registrerades över 1,5 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 2 jämfört med augusti månad 2015. Cirka 57 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juni 2016

Stockholms besöksnäring. Juni 2016 Stockholms besöksnäring. Under juni månad registrerades närmare 1,3 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 3 jämfört med juni månad 2015. Cirka 58 av övernattningarna

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikter för eftergymnasialt utbildade

Arbetsmarknadsutsikter för eftergymnasialt utbildade Arbetsmarknadsutsikter för eftergymnasialt utbildade Sverige i ett internationellt perspektiv En jämförelse baserad på Education at a Glance RAPPORT 2015:22 Rapport 2015:22 Arbetsmarknadsutsikter för eftergymnasialt

Läs mer

Invandring. Invandring 1980 2001 efter bakgrund

Invandring. Invandring 1980 2001 efter bakgrund 32 Invandring Antalet flyttningar varierar kraftigt år från år. Under de senast 2 åren har invandringen växlat mellan 27 år 1983 till som mest 84 år 1994. Både invandringen av utrikes födda och återinvandringen

Läs mer

Stockholms besöksnäring

Stockholms besöksnäring Stockholms besöksnäring 9,4 miljoner gästnätter på hotell, vandrarhem, stugbyar och camping För Stockholms hotell, vandrarhem, stugbyar och campingplatser präglades av en svag inledning, ett par riktigt

Läs mer

Utträdesåldern från arbetslivet. ett internationellt perspektiv

Utträdesåldern från arbetslivet. ett internationellt perspektiv Utträdesåldern från arbetslivet ett internationellt perspektiv Utträdesåldern från arbetslivet ett internationellt perspektiv Hans Olsson 2012-11-30 Utträdesåldern från arbetslivet - ett internationellt

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2016

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2016 Stockholms besöksnäring. Sommaren Under de tre sommarmånaderna juni, juli och augusti registrerades över 4,4 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 1 jämfört med

Läs mer

Europeiskt pensionärsindex. Ranking av pensionärers levnadsförhållanden

Europeiskt pensionärsindex. Ranking av pensionärers levnadsförhållanden Europeiskt pensionärsindex Ranking av pensionärers levnadsförhållanden Innehåll: Inledning... 2 Förväntad levnadsålder... 3 Dåliga levnadsförhållanden... 4 Fysiska behov... 5 Hälsoproblem på grund av otillräcklig

Läs mer

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport Martin Flodén, 18 maj

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport Martin Flodén, 18 maj Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010 Martin Flodén, 18 maj Översikt Finanskris & lågkonjunktur, 2008-2009 Svaga offentliga finanser i omvärlden Den svenska finanspolitiken i nuläget

Läs mer

Högskolelyft. Stefan Löfven och Magdalena Andersson 20 september 2013

Högskolelyft. Stefan Löfven och Magdalena Andersson 20 september 2013 Högskolelyft Stefan Löfven och Magdalena Andersson 20 september 2013 Innehåll Den högre utbildningens utveckling Högskolelyftets sex delar Ökad efterfrågan på högutbildade 2500000 Prognos: efterfrågan

Läs mer

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

PRODUKTIVITETS- & KOSTNADSUTVECKLING UNDER 2000-TALET

PRODUKTIVITETS- & KOSTNADSUTVECKLING UNDER 2000-TALET PRODUKTIVITETS- & KOSTNADSUTVECKLING UNDER 2000-TALET INNEHÅLL INLEDNING 3 NEDVÄXLAD GLOBAL TILLVÄXTTREND 4 PRODUKTIVITETSLYFTET ÄR ÖVER 5 SVENSK KONKURRENSKRAFT 5 SVAG ÅTERHÄMTNING FÖR INDUSTRIN EFTER

Läs mer

STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS 2013:1 ARBETSKRAFTS INVANDRINGEN ÄR AVGÖRANDE FÖR STOCKHOLMSJOBBEN

STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS 2013:1 ARBETSKRAFTS INVANDRINGEN ÄR AVGÖRANDE FÖR STOCKHOLMSJOBBEN STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS 2013:1 ARBETSKRAFTS INVANDRINGEN ÄR AVGÖRANDE FÖR STOCKHOLMSJOBBEN Arbetskraftsinvandringen är avgörande för Stockholmsjobben Stockholm är en av Västeuropas snabbast växande

Läs mer

Socialt och ekonomiskt utsatta EU-medborgare

Socialt och ekonomiskt utsatta EU-medborgare Socialt och ekonomiskt utsatta EU-medborgare Socialförvaltningens handlingsplan för stöd och hjälp 2014-12-16 Innehåll 1. Inledning 2. Lagstiftning 2.1 Den fria rörligheten 2.2 Fri rörlighet för tredjelandsmedborgare

Läs mer