En bostadspolitisk agenda för Sverige. 63 förslag för ökat byggande

Transkript

1 En bostadspolitisk agenda för Sverige 63 förslag för ökat byggande

2 Bakgrund Nybyggarkommissionen är en idé från JKL, finansierad av NCC, Nordea och Tyréns Som kommissionärer har Agneta Dreber, Olle Wästberg och Göran Persson fungerat JKL har varit projektkansli Kommissionen lanserades i juni 2013 och presenterade sin slutrapport i februari 2014 Agneta Dreber Jobbar nu med Översyn av Arbetsförmedlingen, tidigare VD för Livsmedelsföretagen, Förvaltningschef i Stockholms läns landsting, generaldirektör, Borgarråd i Stockholms Stad Göran Persson Fd. statsminister Olle Wästberg Ordf. i STINT, Fd. generaldirektör Svenska Institutet, generalkonsul i New York, statssekreterare

3 Varför startades Nybyggarkommissionen? Bostadskris råder, förslag för ökat bostadsbyggande existerar men det saknas en samlad politisk handlingsplan I debatten glöms det alltför ofta bort att Sveriges finansiella stabilitet påverkas om inte bostadskrisen hanteras Bostadsdebatten behöver lyftas upp på den politiska agendan och vara i centrum av samhällsdebatten Nybyggarkommissionen var det första initiativet på området som inte enbart kom från byggsektorn

4 Möten externa aktörer Nybyggarkommissionen träffade en lång rad externa aktörer inom svensk bostadsmarknad Nybyggarkommissionen har även genomfört tre stycken rundabordssamtal i Malmö, Göteborg och Umeå Rundabordssamtalen belyste de regionala skillnaderna som råder på bostadsmarknaden och gav insikt i hur olika de kommunala processerna verkar Fastighetsägarna, Reinhold Lennebo och Martin Lindvall Einar Mattsson, Stefan Ränk Wallenstam, Hans Wallenstam HSB, Anders Lago och Åke Johansson Stockholmshem, Ingela Lindh och Sverker Henriksson SABO, Kurt Eliasson, Leif Jakobsson och Petter Jurdell Hyresgästföreningen, Barbro Engman NCC Housing, Mattias Lundgren Sveriges Arkitekter, Tobias Olsson Sveriges Byggindustrier, Ola Månsson och Björn Wellhagen Tyréns, Ulrika Francke SKL, Kristina Isacsson, Bengt Westman, Linda Snecker, Erik Slottner, Erik Pelling, Karolina Skog Stadsbyggnadskontoret Stockholms stad, Susanne Lindh och Niklas Svensson Exploateringskontoret Stockholms stad, Krister Schultz Boverket, Janna Valik, Christina Johannesson och Bo Söderberg Regeringen, Statssekreterare Ulf Perbo Planberedningskommittén, Lars Magnusson fd utredare Hans Lindh, fastighetsforskare KTH Fredrik Von Platen, fd ställföreträdande generaldirektör Boverket samt fd ordförande för Sveriges Stadsarkitekter

5 Nybyggarkommissionens förslag

6 Huvudsakliga förslagsområden 1. Drivkrafterna på bostadsmarknaden måste förändras 2. Beslutsprocesserna i kommuner, statliga myndigheter och domstolar måste snabbas upp 3. Hyresmarknaden i Stockholm är inte välfungerande 4. Staten måste återigen gå in och ta ansvar i bostadsfrågan och regionernas inflytande över planering och genomförande i bostadssektorn måste öka 5. Konkurrensen inom byggsektorn måste stärkas

7 Några bakgrundsfaktorer Nya stadsbyggnadsideal med fokus på förtätning ställer hårdare krav på planeringsprocessen och ökar konfliktnivån Den snabbaste urbaniseringstakten i Europa ökar trycket på storstäderna Växande befolkning och stor efterfrågan på det staden har att erbjuda Samtidigt, svårt för enskilda att få finansiering för villabyggen i glesbygd

8 Ökad rörlighet på bostadsmarknaden Ett urval av Nybyggarkommissionens förslag I nuläget är det gynnsamt att bo, dyrt att flytta och svårt för unga utan föräldrar som bidrar med kapital att ta sig in på bostadsmarknaden. Detta skapar onödiga låsningar på bostadsmarknaden och förhindrar nödvändiga flyttkedjor. Konsekvensen är bland annat att man bor för stort och för länge, samtidigt som etableringsåldern på bostadsmarknaden blir allt högre. Några förslag: Genomför en skatteväxling för att gynna rörligheten på bostadsmarknaden de senaste årens förändringar av skattesystemet har bidragit till att försämra rörligheten på bostadsmarknaden. En reform där en högre fastighetsavgift kvittas mot lägre reavinstskatt skulle skapa drivkrafter för större rörlighet Ta bort uppskovsräntan och höj taket för uppskov i takt med prisutvecklingen för att uppmuntra till större rörlighet Slopa bolånetaket och ersätt med en amorteringskultur Likställ spelreglerna för hyres- och bostadsrätten - hyresrätten har en strategisk betydelse för flyttkedjor och rörligheten på bostadsmarknaden. Fastighetsavgiften på fastigheter med lägenheter som upplåts med hyresrätt bör slopas Överväg långsiktigt sänkning av reavinstskatten i samband med en större översyn av skattesystemet Sänk taket för privatpersoners ränteavdrag från dagens kronor per person och år till kronor. På nivåer överstigande kr blir ränteavdraget 15 procent istället för 30 procent

9 Hyresmarknaden behöver reformeras Ett urval av Nybyggarkommissionens förslag Hyresmarknaden i Stockholm är inte välfungerande, vilket hämmar tillväxten i regionen. Detta är ett problem för hela Sverige. Långsiktigt behöver hyrorna bättre återspegla den värdering som hyresgästerna själva gör. Några förslag: Förläng tiden för presumtionshyror till 20 år ger fastighetsägarna en bättre chans att räkna hem sina kostnader vilket bör skapa drivkrafter för ökad produktion av hyresrätter Sätt tryck på parterna på hyresmarknaden - samarbetsmodeller för hyressättning mellan hyresmarknadens parter är ett sätt att komma runt en del av de problem som bruksvärdes-systemet innebär. Fastighetsägarna och Hyresgästföreningen bör komma överens om rationella modeller för hyressättning regionalt. Lägesfaktorn måste få stort genomslag i sådana överenskommelser Inför en Stockholmsmodell för huvudstadens hyressättning - över tid kan diskrepansen mellan marknads- och bruksvärdeshyror minska, vilket bör ge ett mer rationellt utnyttjande av hyresbeståndet och på sikt möjliggöra för en övergång till marknadsbaserade hyror Varje bostadsrättsinnehavare ska själv ha rätt att besluta om uthyrning i andra hand den möjlighet som dagens lagstiftning ger styrelsen i en bostadsrättsförening att förhindra andrahandsuthyrning av bostadsrätter ska tas bort. Bostadsrättsinnehavare bör även kunna hyra ut fritt till juridiska personer

10 Konkurrensen i branschen behöver stärkas Ett urval av Nybyggarkommissionens förslag Konkurrensen inom byggsektorn måste stärkas. Det svenska plan- och regelsystemet har blivit ett konkurrenshinder, vilket bland annat visas av att så få internationella företag givit sig in på marknaden, och arbetsformerna är inte tillräckligt industrialiserade. Som ett resultat har Sverige de högsta byggkostnaderna i EU. Gemensamma byggregler för Norden och Baltikum bör införas. Relationen mellan parterna inom byggsektorn har kommit att likna ett skråväsende. Det behöver ändras och byggnadsarbetarrollen utvecklas och förändras för nya behov. Några förslag: Ta initiativ till ett samtal om byggandets industrialisering ledande bostadspolitiker, byggherrar, entreprenörer, fackliga företrädare, bygg- och teknikkonsulter, byggindustrin samt representanter för den fasta industrin bör samlas för att presentera lösningar för hur industriella processer ska kunna effektivisera bostadsbyggandet Boverket bör få regeringens uppdrag att utreda frågan om gemensamma byggregler i Norden och helst Baltikum reglerna ska bygga på EU:s byggproduktdirektiv, precis som de gör nu även i Norge Utveckla byggnadsarbetarrollen för framtidens behov i nuläget måste uppemot tio olika yrkesgrupper (plattsättare, elektriker, rörmokare, snickare med mera) trängas vid ett badrumsbygge, vilket skapar förseningar Förbättra konkurrensen på byggmarknaden Konkurrensverket och andra statliga myndigheter bör få riktade uppdrag att underlätta import av billigare byggmaterial och föreslå åtgärder för ett hårdare konkurrenstryck för den svenska byggbranschen

11 Det offentligas roll Ett urval av Nybyggarkommissionens förslag Staten måste återigen gå in och ta ansvar i bostadsfrågan. Staten har successivt minskat sitt risktagande i bostadssektorn. Istället har hushållen gått in med finansiering, vilket har lett till en ökad skuldsättning. Det är osannolikt att privata investerare kommer att klara av att möta hela det uppdämda behov av nya bostäder som har byggts upp under en lång tid. Om byggandet varaktigt ska öka måste staten därför öka sitt engagemang i sektorn, främst genom investeringar i infrastruktur. Några förslag: Inrätta statliga förhandlingsledare för fler regioner - Stockholmsförhandlingen är ett gott exempel som bör finnas på fler håll i landet, men gör bostadsbyggande till huvudsyfte och planera infrastrukturen efter det. Förvandla C-lägen till B-lägen - idag har Stockholms arbetsmarknad i praktiken krympt på grund av att trafiksituationen har förvärrats. Tidigare kunde man bo en timma utanför staden och det läget var då längre bort i kilometer räknat än vad det är idag. Staten ska inte subventionera bostadsbyggande, men däremot är det vettigt att investera i infrastruktur i utbyte mot offensiva nybyggnadssatsningar från kommunerna. Ge Boverket/BKN i uppdrag att underlätta byggherrarnas projektfinansiering för kommersiellt hållbara projekt - genom att staten går in och garanterar fullgörandet av projektet och omintetgör behovet av bankens krav på fullgörandegaranti. Detta bör särskilt underlätta för små aktörer. De regionala utvecklingsprogrammen bör få rättsverkan - när kommuner inte tar fram eller samarbetar kring dessa borde regeringen gå in med planförelägganden

12 Lagar, regler och prövning Ett urval av Nybyggarkommissionens förslag Beslutsprocesserna i kommuner, statliga myndigheter och domstolar måste snabbas upp. I nuläget kan det ta uppemot tio år från markanvisning till färdigt hus. Detta höjer risken för privata investerare i bostadssektorn, försvårar en god konkurrens och gör det kostsammare att bygga hus. Några förslag: Använd förenklat förfarande i detaljplanearbetet - det är möjligt att med dagens regler tillämpa ett förenklat förfarande vad gäller detaljplanearbetet Avskaffa kommunala särkrav regeringen har lagt förslag om att de tekniska egenskapskrav som kommuner idag ställer på byggentreprenörer ska tas bort från och med 1 januari Nybyggarkommissionen stödjer regeringens arbete med att ta bort de kommunala särkraven Avgiftsbelägg överklaganden ansökningsavgift till mark- och miljödomstolen är 450 kr. Vad gäller överklagandemål tas däremot inte någon avgift ut. En avgift bör tas ut för att höja tröskeln, utan att vara diskriminerande hög Gör bostadsförsörjning till ett riksintresse Länsstyrelser eller Boverket får efter initiativ av en kommun möjlighet att peka ut geografiska områden som riksintresse för bostadsförsörjning. Som riksintresse får bostadsförsörjningen större vikt när behovet av bostadsbyggande vägs mot andra riksintressen Inför bostadsförsörjning som allmänt intresse även i miljöbalken - bostadsförsörjning kopplas juridiskt till intresset av fungerande arbetsmarknad, ekonomisk utveckling med mera. I och med status som allmänt intresse stärks byggintresset i överklagandeprocesser när bostadsexploatering prövas mot miljöbalken Tvinga länsstyrelserna att samordna bedömningar och väga riksintressen mot varandra det är länsstyrelserna som har att göra en samfälld bedömning av riksintressen och ta dem till vara i dialog med kommunerna Pröva Länsstyrelsens synpunkter tidigare i processen Länsstyrelsen bör göra en sammantagen avvägning av samtliga statliga intressen som berörs i en kommunal utvecklingsplan. Dessa bör prövas redan under arbetet med översiktsplanen. Endast i de fall där länsstyrelsen framfört synpunkter på översiktsplanen bör synpunkter kunna framföras i detaljplaneprocessen

13 Hur har rapporten tagits emot? Den här rapporten innehåller många förslag som ligger helt i linje med det arbete regeringen gör för att få fart på bostadsbyggandet Stefan Attefall, Bostadsminister

14 Röster om Nybyggarkommissionens rapport Även om regeringen nu tar intryck av kommissionen blir allianspartierna inte lika långtgående i sina förslag. SYDSVENSKAN 22/2 Göran Persson vågar säga det som alla tiger om. PETER WOLODARSKI, DAGENS NYHETER 2/3 I stället föreslås att staten satsar mer på den infrastruktur som möjliggör ökat byggande.[ ] Förslaget är dessutom att staten ställer krav, kommuner som inte lovar att bygga blir utan infrastrukturpengar. Det finns många ställen i Mälardalen där det skulle kunna göra god verkan. LEDARE KATRINEHOLMSKURIREN 24/2 Kommissionens infallsvinkel är intressant i och med att de visat vad som är politiskt möjligt att göra åt bostadsbyggandet NINA LUNDSTRÖM (FP), VICE ORDFÖRANDE I RIKSDAGENS CIVILUTSKOTT Gällande själva kärnfrågan att få igång bostadsbyggandet levererar Nybyggarkommissionen flera intressanta uppslag. LEDARE UNT 21/2 Bostadsminister Stefan Attefall har i och för sig åtgärder på gång som han menar kommer ha betydelse, men det är önskvärt att han inte låter stolthet gå före ödmjukhet och att han därför visar intresse för de förslag som den så kallade Nybyggarkommissionen levererat. LEDARE NORRA SKÅNE 21/2 Kommissionens rapport är ett utmärkt diskussionsunderlag för riksdag, regering och kommuner när de ska forma sin bostadspolitik BARBRO ENGMAN, HYRESGÄSTFÖRENINGEN Nybyggarkommissionen pekar föredömligt ut flera av de hinder som i dag står i vägen för en nödvändig nyproduktion av bostäder MARTIN LINDVALL, FASTIGHETSÄGARNA Kommissionärerna har alldeles rätt i att huvudansvaret för bostadsbyggandet måste återtas av politikerna via staten och kommunerna. Marknaden fixar det uppenbarligen inte. TORD ANDERSSON, LT ÖSTERSUND 21/2

15