Jimmie Åkessons valkonferenstal 2014

Transkript

1 Jimmie Åkessons valkonferenstal 2014 Igår var det den 14 mars. Det betyder att idag är det mindre än ett halvår kvar till valet i september. Tiden går onekligen fort när man har roligt (Det har jag sagt förut.) och roligt kan man verkligen säga att vi har haft under de fyra år som har gått sedan vi höll den senaste valkonferensen här i Stockholm, på våren Då var vi ett glatt och förväntansfullt gäng som samlades här för att lägga upp riktlinjerna till ett valmanifest och utse världshistoriens första sverigedemokratiska riksdagsledamöter. Idag är vi också ett glatt och förväntansfullt gäng som samlas för att göra ungefär samma saker som då men med den lilla skillnaden att det bland dem vi under den här helgen utser till riksdagskandidater finns ett tjog personer med fyra års erfarenhet från den lagstiftande församlingen. För fyra år sedan var vi en liten, besvärlig utmanare. Idag är vi en betydligt större utmanare Sveriges tredje största parti men fortfarande besvärliga, för de övriga sju. Besvärliga är vi för de övriga sju därför att det finns ett brett, folkligt stöd för vår politik. (Till exempel kunde vi häromdagen läsa om en undersökning som visade att betydligt fler än de som röstar på oss mer än var femte väljare sympatiserar med vår invandringspolitik.) Besvärliga är vi för de övriga sju därför att deras smutskastningskampanjer inte tycks bita. (De lyckas inte skrämma vare sig oss eller väljarna trots alla år av hets och hat.)

2 Besvärliga är vi för de övriga sju därför att vi vågar utmana. Vi vågar ifrågasätta. Vi vågar sticka ut. Vi vågar beskriva verkligheten så som vi upplever den. Vi ska fortsätta vara besvärliga. Vi ska fortsätta vara besvärliga under det kommande halvåret och vi ska fortsätta vara besvärliga under de fyra år som följer efter valet. Var så säkra! Det är ett av de löften jag inte tvekar att ge till de övriga sju partierna i riksdagen. UKRAINA & FÖRSVARET Apropå stöd för vår politik, så får man väl onekligen tillstå att de tråkiga händelserna kopplade till Ukraina och Ryssland fullständigt tycks ha vänt den svenska försvarsdebatten. Plötsligt har det blivit oerhört populärt att tala om säkerhetsläge, hotbild och följaktligen förstärkningar av försvaret. En höjdpunkt för ett par veckor sedan var att se Vänsterledare Sjöstedt sitta i morgon-tv och tala om vikten av god försvarsförmåga för att kunna upprätthålla vår alliansfrihet och vårt oberoende. (Och så är det vi som kallas populister Kära nån ) Faktum är att vi är det enda parti som konsekvent under den här mandatperioden har föreslagit höjda försvarsanslag och som konsekvent har talat om behovet av att fokusera våra resurser på försvaret av vårt eget land. De övriga har skrattat åt oss, skrattat åt vår omvärldsanalys, skrattat åt våra prioriteringar.

3 Men nu skrattar de inte längre. Nu står de istället i kö för att få chansen att plocka billiga, politiska poäng i ett läge där osäkerhet och instabilitet råder i vår omedelbara närhet. Och det mest tragiska i det här, det är att de kommer undan med det. De som ska granska, och i förekommande fall klä av den sortens kappvändare, de gör inte sitt jobb. På ett sätt är det förstås bra att vår konsekventa hållning nu ges ett erkännande och att det förhoppningsvis också kan leda till faktisk förändring men debatten de senaste veckorna säger ändå något om hur bräcklig vår demokrati är hur lite den egna övertygelsen betyder för de övriga sju partierna när de så snabbt byter fot i en så viktig och avgörande fråga. Hur ska väljarna kunna känna förtroende för politiken när dess företrädare plötsligt vänder på en femöring vänder utifrån hur vinden för tillfället blåser? Det finns rimligen bara ett parti med någon som helst trovärdighet i frågan om försvaret av Sverige. Låt oss vara ytterligt tydliga med det inför den 14 september! VERKLIGHETEN Det är min tro och övertygelse att höstens val till stora delar kommer att handla om att beskriva verkligheten. Den som bäst klarar av att beskriva verkligheten på ett sätt som väljarna kan känna igen sig i identifiera sig med den kommer också att vinna stort förtroende hos väljarna. Nu vet vi ju att det kan vara riskabelt att försöka ge sig på det här att beskriva verkligheten.

4 Inte minst vänstern har extremt svårt att acceptera när någon annan de själva gör just det beskriver verkligheten, på ett sätt som inte passar i deras teoretiska, ideologiska ram. Det fick jag själv erfara alldeles nyligen i samband med att jag lät mig intervjuas i det här TV-programmet, Nyfiken på partiledaren. Ni som följde den debatten noterade med vilken enorm energi det samlade vänsteretablissemanget på alla upptänkliga vis försökte slå hål på och motbevisa det jag i intervjun beskrev som upplevelser verkliga upplevelser i min barndom. Jag har egentligen ingenting emot den debatten särskilt inte som jag är tämligen säker på att väldigt många i vårt land kan känna igen sig i min berättelse men jag finner det närmast absurt att jag ska behöva försvara mina personliga nästan 30 år gamla upplevelser och det inför människor som inte var där som aldrig har varit där som jag inte känner vissa av dem har jag aldrig ens träffat. De människorna kan rimligen inte veta någonting om min barndom och vad jag upplevde då. Och för dem är det heller inte viktigt det är inte viktigt att veta det. Det viktiga för dem är att omedelbart ge sig på den som avviker från hur de tycker att verkligheten borde vara hur de tycker att verkligheten borde ha sett ut i min barndom. Samma människor som nu talar om för mig, att det jag var med om som barn den polarisering jag upplevde och den känsla av otrygghet som följde därav

5 det har jag bara inbillat mig eller så ljuger jag, rent av... det är precis samma människor som också förnekar att de problemen existerar idag när splittringen och segregationen är så ofantligt mycket mer utbredd. De förnekar därför att sådana problem inte passar i deras mall inte passar deras önskan om hur samhället borde ha utvecklats utifrån deras teoretiska modell. Allt de trott på och kämpat för håller på att gå i kras helt enkelt därför att det var tokigt från början. Och istället för att förstå det och ändra uppfattning så klamrar de sig fast vid sin teori, vägrar släppa. (Likt dårar.) De provoceras av att vi beskriver verkligheten de besväras av att vi beskriver verkligheten därför att de vet att många människor i vårt land delar vår bild av just verkligheten. Och därför, partivänner, ska vi fortsätta att beskriva verkligheten precis så som vi upplever den. Ju mer provocerade, ju desperata vänstern blir Ju mer de hånar oss, ju mer de ger sig på oss desto mer växer min övertygelse om att vi har rätt. Att det är vi, partivänner, som är verklighetens parti! TURNÉ Jag har under de senaste veckorna varit ute på turné i just verkligheten. Jag har besökt välfärden. Jag har besökt den tunga industrin.

6 Jag har besökt små och medelstora företag. Jag har besökt skolor och högre utbildning. Jag har besökt polis och brandkår. En sak som har varit tydlig är, att väldigt mycket är bra i vårt land. Jag har mött drivna, kompetenta yrkesmän- och kvinnor. (Sådana har vi gott om i Sverige.) Jag har mött entreprenörer och innovatörer med engagemang och idéer. (Sådana har vi också många av.) Jag har mött brukare i äldreomsorgen som lever fantastiska liv och tar del av fantastisk service och omsorg i fantastiska verksamheter. (Både offentliga och privata.) Jag har mött personal i omsorgen som gör otroliga insatser för att möjliggöra dessa fantastiska liv och fantastiska verksamheter. Jag har mött unga studerande på olika nivåer och inom vitt skilda områden med drömmar om att starta eget eller kanske ta över familjeföretaget eller så småningom få jobba med det man brinner för, med det man utbildar sig för. Allt ifrån ingenjörer och ekonomer till rörmokare och svetsare. Väldigt mycket är bra i vårt land. Det är lätt hänt att man glömmer bort det när man som oppositionspolitiker ska beskriva verkligheten eller när man låter sin verklighetsuppfattning styras helt av den ofta nattsvarta, mediala rapporteringen. Vårt land har fantastiska resurser. Vi har råvaror Vi har kompetens

7 Vi har idéer och inte minst vi har människor. Sverige är ett bra land. Väldigt mycket är bra. Det finns fortfarande oerhörda värden att försvara, vårda och bevara. Men, det finns också problem. Det finns stora problem. KOMPETENSFÖRSÖRJNING För att ta ett exempel: När jag häromdagen besökte ett yrkesgymnasium i Jämtland fick jag berättat för mig att det inom något decennium kommer att fattas tiotusentals fastighetsskötare/fastighetstekniker. Och trots det så är alldeles för få intresserade av att utbilda sig till just det. Och den bilden är någonting som har återkommit nästan oavsett vilken verksamhet eller arbetsplats jag har besökt. Det finns inom många områden idag en utbredd oro för den långsiktiga kompetensförsörjningen. Hur kan det vara så, att det i ett land med så många arbetslösa saknas kompetens för viktiga verksamheter och näringar? Någonting är i obalans, någonting är fel. Här måste politiken hitta vägar till bättre matchning. Det duger inte på vare sig kort eller lång sikt att förlita sig på import av utländsk arbetskraft. Vi måste ställa om den inhemska arbetskraften till att motsvara arbetsmarknadens behov. Det är inte raketforskning detta. Vi vet oftast lång tid i förväg när det kommer uppstå brister i vissa yrkeskårer.

8 Behövs det läkare, så ska vi utbilda läkare. Behövs det lärare, så ska vi utbilda lärare. Behövs det rörmokare, så ska vi utbilda rörmokare. Behövs det fastighetstekniker, så ska vi banne mig utbilda fastighetstekniker. Det duger inte att skicka våra egna i arbetslöshet och sen hoppas att den kompetens vi behöver ska komma hit från andra länder. Det här är inte raketforskning. Och ändå tycks det vara så svårt för vissa att förstå. Basen för svensk kompetensförsörjning måste naturligtvis vara människorna som bor i Sverige. Och då handlar det i väldigt hög grad om utbildning, om att utbilda utifrån behov. Men det handlar förstås också om att göra bristyrken attraktiva. Till viss del är det säkert en fråga om kommunikation om vilka bilder vi har av olika yrken och branscher. Vi har till exempel en bild av att industrijobb är någonting smutsigt, bullrigt och enformigt. Faktum är att de fabriker jag har besökt har varit närmast kliniskt rena, tysta och högteknologiska. Fastighetsskötaren, det vet vi är en muskulös man vaktmästaren som går runt med sin stora nyckelknippa, sopar rent framför porten och ser allmänt barsk och bestämd ut. Det är möjligt att den bilden fortfarande är korrekt (om man tillåts vara lite skämtsam), men den är i alla fall inte komplett. Idag är det ett modernt, tekniskt krävande yrke. Det ställer höga krav att kunna hantera moderna fastigheter, moderna energisystem, smarta hem och så vidare. Det borde kunna vara ett ganska attraktivt yrke. Men väldigt få är intresserade.

9 Så mycket handlar säkert om vilka bilder som förmedlas, och där har branscherna rimligen ett större ansvar än politiken. (Men, visst, det är klart, att när landets statsminister inför omvärlden talar om att svensk industri inte längre existerar, så skapar det följaktligen en viss osäkerhet. Det är direkt ansvarslöst. Så visst har även politiken ett ansvar här.) Men det handlar ju också om faktiska problem om löner, om villkor, om arbetsmiljö. Och det är sådana saker som politiken i hög grad faktiskt kan påverka och ska påverka. I det förslag till valplattform som ligger för antagande här i helgen anges som ett av fyra prioriterade områden just detta: Trygga och friska arbetstagare - förbättrade arbetsvillkor, med särskilt fokus på vården och omsorgen. Vi vill skapa ett Sverige med trygga och hälsosamma arbetsplatser. Ett Sverige där man kan leva på sin lön. Ett Sverige där vardagshjältar- och hjältinnor inom offentlig sektor inte tvingas slita ut sig i förtid på grund av bristande arbetsmiljö, stress och underbemanning. Vi vill möjliggöra för fler att arbeta i den grad man önskar ökade möjligheter till heltid, ökade möjligheter till deltid. Vi vill möjliggöra för fler att kombinera arbete och familjeliv till exempel genom att avskaffa delade turer i vård och omsorg för dem som vill. Vi vill möjliggöra förbättrad arbetsmiljö genom utökade resurser till Arbetsmiljöverkets inspektioner och ett återinförande av det statliga stödet till fortbildning av fackliga skyddsombud. Det går att med politikens hjälp göra skillnad, att göra framtida bristyrken mer attraktiva, få fler att se ett framtida arbetsliv inom de verksamheter där de är som mest behövda. Det handlar ytterst om politisk vilja och prioriteringar.

10 VILJA ANSTÄLLA Och på samma sätt fungerar det i den andra änden. Det måste också vara attraktivt för arbetsgivaren att anställa. Under mina resor den här senaste månaden har jag träffat flera framför allt små och medelstora företag och deras medskick har varit närmast identiska: Det måste bli billigare att anställa, det måste bli mindre riskfyllt att anställa. Alla jag har träffat har tagit upp arbetsgivaravgifterna som ett problem och man har uttryckt stort missnöje över regeringens prioriteringar ( som man menar har gynnat framför allt stora, inte sällan multinationella bolag med många unga anställda, t ex vissa hamburgerkedjor). Man har också tagit upp sjuklöneansvaret som en hämmande faktor, både kostnadsmässigt och riskmässigt. Det här är förstås inga nyheter och vi har länge drivit på för förbättringar inom de här områdena men det är på ett sätt befriande att så tydligt få bekräftat att våra prioriteringar är rätt, utifrån vad de berörda själva säger. Vi föreslår sänkta arbetsgivaravgifter med tydlig inriktning på små och medelstora företag. Vi föreslår ett minskat sjuklöneansvar med tydlig inriktning på små och medelstora företag. Det går att med politikens hjälp göra skillnad, att göra det mer attraktivt för landets många företag att växa genom fler anställningar. Det handlar ytterst om politisk vilja och prioriteringar. ÄLDRE Det är inte bara på arbetsmarknaden det finns obalanser och problem. Under mina resor har jag stött på problem också i välfärden.

11 Vi har i Sverige i grunden en väldigt bra välfärdsmodell. Jag tycker väldigt mycket om tanken på likvärdighet på rättvisa på att den service och omsorg man får inte ska bero av hur stor plånbok man har eller var i landet man har valt att bo. Det är en modell vi ska slå vakt om. Men, det finns problem. Att så många äldre i vårt land lever med små eller mycket små ekonomiska marginaler är ett exempel på det. Det spelar ingen roll var i landet man kommer, vilket sammanhang man medverkar i, så är de äldres ekonomiska villkor en fråga som alltid kommer upp. Alltid. Utan undantag. Och även om mycket är bra i omsorgen om de äldre så är det uppenbart att där behövs fler händer att det behövs mer tid för de äldre att maten de serveras generellt måste bli bättre att trygga boenden måste erbjudas seniorer i alla åldrar. Även det här pekar vi ut som ett av fyra prioriterade områden i förslaget till valplattform. Att de äldres ekonomiska villkor ska förbättras genom sänkt skatt, genom höjda garantipensioner med särskilt fokus på de äldre som har det sämst ställt. Att det krävs en kraftig ökning av antalet trygghetsboenden för de äldre som inte längre kan klara sig helt på egen hand men som inte anses vara tillräckligt hjälpbehövande för att få plats på särskilt boende. Att det krävs en matreform med syfte att ge så många brukare inom äldreomsorgen som möjligt chansen att varje dag få nylagad, välsmakande, väldoftande och näringsrik mat serverad.

12 Det går att med politikens hjälp göra skillnad, att göra tillvaron på ålderns höst bättre för alla de som byggt vårt land, som byggt vår välfärd. Det handlar ytterst om politisk vilja och prioriteringar. KRIMINALPOLITIK Ett tredje prioriterat område i valplattformen är tryggheten. Den fysiska tryggheten. Kriminalpolitiken. Det finns sedan tidigare landsdagarsbeslut på att det ska vara just en prioriterad fråga inför höstens val och det är också ett av de områden där vi har gjort allra mest under den gångna mandatperioden. Jag har under mina resor besökt rättsvårdande myndigheter. Jag har pratat med åtskilliga poliser och andra vars uppgift är att skapa trygghet och bekämpa brott. Jag har mött brottsoffer och deras anhöriga. Vår utgångspunkt är att alla människor ska kunna känna sig trygga och säkra på alla platser i landet under alla tider på dygnet. Precis så formulerar vi det i valplattformen och det är en utgångspunkt som det inte går att kompromissa med. För det krävs ett Sverige med en stark inre samhörighet där medborgarna känner tillit till varandra och till rättsvårdande myndigheter. För att nå dit måste vi komma bort från den nu förda segregations- och splittringspolitiken. I vårt Sverige är polis och räddningstjänst medborgarnas trygghet, medborgarnas vänner och i vårt Sverige kastar man inte sten på sina vänner. Vårt Sverige är ett land där brottsoffer får stöd och upprättelse.

13 Vårt Sverige är ett land där straffet står i rimlig proportion till det begångna brottet och är i samklang med den allmänna rättsuppfattningen. Vi vill se mer av verkliga livstidsstraff, ett avskaffande av mängdrabatt på brott och obligatorisk utvisning av utländska medborgare som begår grövre brott. Vårt Sverige är ett land som tar krafttag mot grov, organiserad brottslighet. För det krävs att inte minst polisen ges de verktyg som behövs och som ger effekt. Det går att med politikens hjälp göra skillnad, att återskapa ett Sverige som präglas av hänsyn, respekt och trygghet. Det handlar ytterst om politisk vilja och prioriteringar. S-UTMANING Mitt syfte med att åka runt i landet har alltså främst varit att möta verkligheten och det för att kunna beskriva verkligheten på ett så korrekt och trovärdigt sätt som möjligt. Sen är det förstås så att just den här turnén ytterst har sin grund i det jag sa i mitt tal till Landsdagarna i höstas i den hälsning som jag skickade till Stefan Löfven. Jag sa att han inte skulle komma undan att han inte kommer att kunna gömma sig hur länge som helst. Jag sa att jag tänker besöka hans starkaste fästen. Jag sa att jag tänker besöka arbetsplatserna där hans väljare jobbar och berätta om vad en röst på Stefan Löfven och hans rödgröna kartell faktiskt innebär att en röst på Stefan Löfven också är en röst på Åsa Romson, Jonas Sjöstedt och Gustav Fridolin att det kommer att få allvarliga konsekvenser får vårt land med dessa extremister i regeringen. Jag sa att jag mer än gärna möter honom i en duell

14 och jag sa att han får välja tid och plats. Tyvärr har jag ännu inte sett röken av Stefan Löfven. Han förklarade käckt i media att jag får minsann fräsa runt hur jag vill. Han bryr sig inte. Inte det minsta Så, jag har inte sett röken av honom. Däremot har jag när jag har besökt skolor, högskolor, äldreboenden, sjukhus med mera sett en hel del SSU:are försöka störa med obscena skyltar, skrikandes allehanda glåpord. (De har faktiskt dykt upp nästan överallt.) Jag har sett hur en del till Socialdemokraterna nära knutna fackliga företrädare på olika sätt protesterat mot och försökt stoppa mina besök. Jag vill inte tro det, Stefan Löfven du som vill bli statsminister och allt. Jag vill inte tro att du är feg. Men du är feg! Det är fegt att du inte själv vågar ta debatten utan istället skickar ut dina uppenbart illa uppfostrade fotsoldater i ungdomsförbund och fackförbund för att skrika fula ord, störa och skrämma mig och mina vänner från att utföra vårt arbete. Det är ynkligt. Det är fegt! Det är riktigt, riktigt fegt, Stefan Löfven! Och det är faktiskt oseriöst. Det är direkt nonchalant, inte minst mot väljarna. Stefan Löfven säger att han inte bryr sig, att jag får göra vad jag vill.

15 Han bryr sig inte. Just den (nästan lite teatraliska) nonchalansen vittnar om att han bryr sig. Han bryr sig något oerhört. Han bryr sig så det gör ont. Han är oerhört besvärad, oerhört trängd, oerhört provocerad av att vi utmanar honom på vad han betraktar som sin hemmaplan av att vi faktiskt kan ställa till det för hans planer på att bilda regering ihop med ytterlighetsvänstern. Han tål det inte men det kan han inte visa, för då har han förlorat. Kom igen nu, Stefan! Min inbjudan kvarstår. Jag vill pröva min berättelse om verkligheten mot din. Jag vill pröva min politik för Sveriges löntagare mot din. Jag vill pröva min vision för vårt land, för ett återupprättat folkhem, mot din. Kom igen, Stefan! Visa att jag har fel! Visa att du inte är feg (Nu har du chansen ) Och det är inte för min skull. (Jag kommer att fortsätta fräsa runt i ännu högre takt ju närmare valdagen vi kommer. Det kan du vara helt säker på. Och jag skräms inte av dina fotsoldater och deras fula munnar.) Det är för väljarnas skull.

16 För väljarnas rätt att få ta del av relevant information inför det viktiga val de har att göra senare i år. Där har även du, Stefan Löfven, ett ansvar ett ansvar som du inte kan fly från hur länge som helst! Ta nu ditt ansvar! Du kommer att ta ditt ansvar. Du kommer att göra det före valdagen! AVSLUTNING Vi har ett par oerhört viktiga dagar framför oss. Vi ska gemensamt bestämma vilka som ska utgöra partiets riksdagsgrupp under den kommande fyraårsperioden och inte minst ska vi bestämma vilken inriktning partiets politik ska ha. Det vilar ett tungt ansvar på oss alla en sådan här helg. Mycket har hänt under de fyra år som gått. Partiet har vuxit på alla plan, politiken har både breddats och fördjupats. Samtidigt slår det mig när jag läser valplattformen att mycket är sig likt sedan förra gången. De prioriteringar vi gjorde då kvarstår, samtidigt som en del har tillkommit. Vi visar på både stabilitet och ökad bredd. Det är en av våra främsta styrkor. När vi åker härifrån på söndag eftermiddag har vi tagit ytterligare några viktiga, rejäla steg i utvecklingen. Även om debatterna under helgen kommer att vara både många och långa emellanåt kanske till och med tuffa

17 så är det min fasta övertygelse att vi alla åker härifrån stärkta av positiv energi, av den gemenskap, av den enighet som är så djupt rotad i vårt parti. För egen del fortsätter jag min turné redan på måndag med ett medlemsmöte hemma i Blekinge och sen drar jag vidare till bland annat Östergötland och Sörmland resten av veckan. Det känns fantastiskt härligt att valrörelsen äntligen är här. Nedräkningen har börjat. Sex månader kvar. Nu ökar vi tempot och kör hela vägen! SD 2014! FORMALIA Och med detta vill jag hälsa er alla hjärtligt välkomna till 2014 års valkonferens som jag härmed förklarar för öppnad! Val av mötesordförande att leda förhandlingarna