Perspektiv. Invandring är bra för ekonomin /2. En outnyttjad resurs /4. Högutbildad men ändå utan jobb /5

Transkript

1 Perspektiv Den här bilden deltog i Media4us fototävling. Foto: Gyöngyvér Bartók Andrásné (Ungern). An immigrant in Hungary. Invandring är bra för ekonomin /2 En outnyttjad resurs /4 Högutbildad men ändå utan jobb /5 Vikten av hemspråk i skolan /6 En bild av Europa Det europeiska projektet Media4us handlar om att lyfta fram utomeuropéers röst i olika städer, som den här publikationen bland annat är bärare av. Inom projektet arrangerades också en fototävling där resultatet speglar bilden av nya Europa. /3

2 2 3 ledare Detta är Perspektiv Invandringen är den kraft som gör världen rik och mångskiftande. Fares Fares, Laleh, Nyamko Sabuni och Isabellah Andersson är alla invandrare, de lämnade sina länder och emigrerade av olika skäl. Alla immigranter i vårt land kan inte vara så kända och begåvade som ovanstående personer, men de är inte mindre viktiga. De är våra kockar, våra läkare, våra forskare, våra städare och våra medborgare. De lämnade sina länder av olika skäl men med samma mål att bygga en bättre framtid. Perspektiv är en del av det europeiska projektet Media4us. I dag publiceras denna bilaga i åtta länder och innehållet är producerat främst av journalister med invandrarbakgrund. Publikationen syftar till att visa invandrarnas ansträngningar att uppnå sitt mål, att bygga en bättre framtid för sig själva, för oss och för vår globala gemenskap och att uttrycka sina åsikter i frågor om integration och delaktighet i vårt samhälle. Projektet finansieras av Europeiska integrationsfonden och Open Society Foundation och samordnas av Mira Media i Nederländerna i samarbete med Media Animation & Kif Kif i Belgien, Multicultural Centre Prague i Tjeckien, Grimme-Akademie i Tyskland, Subjective Values Foundation i Ungern, COSPE i Italien, Glocal Community Voice Sverige och Migrants Resource Centre i Storbritannien. Spyros Papastamatiou, Mira Media, Nederländerna, internationell projektledare för Media4us. Publikationen syftar till att visa invandrarnas ansträngningar att uppnå sitt mål, att bygga en bättre framtid för sig själva, för oss och för vår globala gemenskap. Med segregerade perspektiv Vem är det som sätter agendan för hur vi ska se på förorten och vem är det som har rätten att först göra en problemformulering, för att sedan också servera lösningen? Sedan 2007 har jag varit inblandad i olika projekt som haft fokus på förorten och integrationen och det som slagit mig är att jag därigenom är farligt nära att bli en del av problemet. I dag har vi en mediebild som helt saknar ett normkritiskt tänkande och detsamma gäller hos både förtroendevalda och tjänstemän i maktens korridorer. Någonstans i maggropen hos både journalister och representanter inom det politiska etablissemanget finns dock ett gnagande dåligt samvete. Uttrycket för det blir att de gärna lyfter fram unga starka röster från förorten och de gör det gärna med någon form av etniskt perspektiv. Problemet är att när dessa röster inte längre behagar och ligger inom de ramar som makten har satt så beskrivs de som radikaliserade. Under hösten 2010 och våren 2011 hade vi två seminarier med fokus på förorten. I november 2010 valde vi att vara i Rinkeby under namnet Ut ur medieskuggan och vi fick ut ett trettiotal journalister i huvudsak från public service samt en del representanter från olika folkrörelseorganisationer. Där fick de lyssna till Elonka Soros (BBC) utifrån hur de arbetar med BBC Black Radio men framförallt fick de möta ungdomsrörelsen Megafonen från Husby. Megafonen är i dag en stark ungdomsrörelse som i huvudsak arbetar med olika Johan Flyckt. former för socialt arbete. De är en röst för unga i förorten och trots att de noga markerar sitt partipolitiska oberoende så vägrar de skilja på socialt arbete och politik. Bara genom detta har de brutit mot de ramar etablissemanget accepterar och motarbetas av makten. Under våren 2011 fortsatte vi med ett seminarium i Tumba på temat Att bryta tystnaden och sammantaget lärde vi oss en del som kan vara värt att dela med sig av. För det första finns det ingen tystnad kring den etnifierade förorten. Problemet är att det ofta är representanter för Stockholms innerstad som är både subjekt och berättare medan representanterna för förorten vackert får agera objekt. För det andra kommer ingenting förändras så länge både media och makten vägrar anställa andra än sig själva i sitt arbete. Mina egna reflektioner är att inte heller jag äger rätten att beskriva någon annans perspektiv och därför är jag extra glad för att andra är både subjekt och objekt i denna tidning. Johan Flyckt Glocal Community Voice Meltingpot, en mångfald av två eller flera olika världar som möts och skapar något positivt, det lyckades Walter Korn bäst med och gjorde därför så att Media4us fototävlings förstapris hamnade i Tyskland. Tyskland dansar hem Media4us fototävling Vinnarbilden! REDAKTIONEN: Redaktör: Anders Pettersson, anders.pettersson@abf.se. Projektledare: Safa Gürsoy, gnttab@swipnet.se. Skribenter: Adam Gürsoy, Sibel Üzüm, Helin Sarac, Ioannis Soleas, Paloma Winneth, Katarina Popovic, Anders Pettersson, Johan Flyckt, Spyros Papastamatiou, Saouli Quddus, Sükran Bulut. Layout: Mira Media, Nederländerna. Redigering: Metro custom publishing. Invandring är bra för ekonomin EU-kommissionären och mångåriga politikern från Folkpartiet Cecilia Malmström, leder arbetet med en gemensam asylpolitik för alla medlemsstater i EU. Media4us har träffat henne för att höra hur hon resonerar kring några viktiga frågor som rör invandring. A Vilken inställning till invandrings och asylpolitik bör Europa ha, enligt dig? Vi håller just nu på att diskutera asyllagarna för att alla länder ska använda samma system. Medlemsstaterna måste komma överens om gemensamma lagar om asyl och invandring, i synnerhet när det gäller ansökningsförfaranden, rutiner, invandrares rättigheter med mera. I dag är det som att försöka vinna på ett lotteri för den som söker asyl då vissa länder tar emot många asylsökande medan andra få eller inga alls. Du har tidigare sagt att invandring är bra för ekonomisk tillväxt i Europa. Varför? Trots den finansiella krisen, saknar vi arbetskraft med specifik kompetens i Europa. Vi behöver exempelvis sjuksköterskor, rörmokare och ingenjörer i Tyskland och gruvarbetare i Sverige. Dessa människor är verkligen nödvändiga, och genom att de kommer och arbetar bidrar de också till att stimulera landets ekonomi. På detta sätt är invandringen viktig för den ekonomiska tillväxten. Vad säger du om följande påstående: Utlänningar tar våra jobb? Detta är en uppfattning som ofta citeras, men som det inte ligger någon sanning bakom. Så snart det blir brist på jobb, är utlänningar de första att drabbas. Det finns många invandrare från länder i tredje världen som är arbetslösa eller överkvalificerade för de arbeten de har, såsom buss- och taxichaufförer. Vi måste identifiera deras kompetens och hitta arbeten till dem inom den sektor de är kvalificerade för. För att hitta ett fungerande system för detta måste integrationen bearbetas lokalt. Vad är det för faktorer som håller människor från tredje världen tillbaka ifrån att bli en del av samhället, tror du? Det beror på. Naturligtvis finns det diskriminering, fördomar med mera. För att vara en aktiv medborgare är det nödvändigt att ha vissa rättigheter som exempelvis rösträtt och rätt till arbete. Å andra sidan kan språket också vara en barriär. Det är omöjligt att integreras i ett samhälle om man inte kan språket. Till exempel blir det svårt att hitta ett jobb. Men i slutändan beror det mycket på individuella faktorer som varierar från person till person. Saouli Quddus Sükran Bulut Läs hela intervjun med Cecilia Malmström på Det finns många invandrare från länder i tredje världen som är arbetslösa eller överkvalificerade för de arbeten de har. Vi måste identifiera deras kompetens och hitta arbeten till dem inom den sektor de är kvalificerade för. Cecilia Malmström. Foto: eu-kommissionen B C E Fototävlingen genomfördes i samtliga åtta deltagarländer där topp tre från varje land avancerade till den internationella tävlingen. Varje land hade en jury bestående av fem personer med kompetens inom foto/media. Tillsammans röstade sedan alla åtta jurygrupper fram Happiness som det vinnande bidraget. Under vinnarbilden syns även bidrag från Sverige som deltog i tävlingen. Utöver publiceringen i Perspektiv blir vinnarna inbjudna till Media4us slutkonferens i Nederländerna och Helin Sarac, vinnare av den nationella fototävlingen vinner dessutom en flygresa sponsrad av Turkish Airlines. D A) Vinnarbilden i den internationella fototävlingen. Foto: Walter Korn. (Tyskland). Freude = Happiness. B) Deltog i den svenska tävlingen. Foto: Helin Sarac. Med Globen som utsikt firar två män nyårsafton vid sitt lilla torp och hissar den kurdiska flaggan. C) Kom på delad tredjeplats i den internationella fototävlingen. Foto: Eric Kiffers (Nederländerna). D) Fyra i den svenska fototävlingen. Fotograf: Gabriela Perez Phalen Korvgrillning utan gränser. E) Deltog i den svenska tävlingen. Foto: Reza Kantalar. Man som diggar bra musik under Stockholm Pride festival.

3 4 5 det går att bidra med rätt förutsättningar Horváth Krisztián. Foto: Omid Anjam En sensommardag 1944 tog min pappa, då 19 år gammal, tåget från Arjeplog till Stockholm där han skulle börja läsa vid tekniska institutet. Konduktören blev lite nyfiken på den unge mannen, och min pappa berättade att han lyckats fly från ett tyskt fångläger i Nordnorge och att han nu hade fått möjlighet att åka till Stockholm för att studera. På Centralstationen kom konduktören fram till pappa och överräckte 90 kronor som han samlat in från medpassagerarna som ett litet startbidrag. En enkel handling av solidaritet anno Nästan 70 år senare ser jag ett nyhetsinslag på TV om flyktingar i Grekland. Människor som flytt i hopp om att kunna sätta sig i säkerhet i en del av världen där det råder fred och där man säger sig värna de mänskliga rättigheterna. Helt i strid med de konventioner om flyktingars rättigheter som de flesta europeiska länder undertecknat, hindras flyktingarna att komma dit de vill och interneras i fångläger i Europas utkanter utan att få sin asylrätt prövad. Under 2011 fattades sammanlagt beslut inom EU om asylärenden för s.k. tredjelandsmedborgare. De flesta asylsökande fick avslag på sina ansökningar. Tre fjärdedelar fick beskedet att de inte är välkomna till något av EU:s medlemsländer. Även i Sverige är det fler som får avslag på sina asylansökningar än som beviljas asyl. Ingen som någorlunda regelbundet följer nyhetsflödet kan ha undgått att förstå att förhållandena i många länder gör att människor är tvungna att fly för att söka skydd i andra länder. Tvugna att fly Under femtio och sextiotalen när vi importerade arbetskraft till vår industri såg man de invandrade arbetarna som en oumbärlig resurs nödvändig för vår ekonomiska tillväxt. Från åttiotalet och framåt har det främst varit flyktingar eller anhöriginvandrare som har kommit till Sverige, och nu bor det många människor här som med EU:s terminologi tillhör kategorin tredje lands medborgare. Det finns inte ett enda Under femtio- och sextiotalen när vi importerade arbetskraft till industrin såg man de invandrade arbetarna som en oumbärlig resurs nödvändig för vår ekonomiska tillväxt. vettigt skäl att tro att de skulle bidra mindre till vårt välstånd än tidigare invandrade grupper har gjort, om de bara ges rätt förutsättningar. Min pappa gick ut tekniska institutet i Stockholm och tog examen som ingenjör. Han arbetade större delen av sitt yrkesliv på Asea Skandia, var en god skattebetalare och stor konsument av tekniska nymodigheter. Han fick tom en fin titel innan han avslutade sin karriär. Idag finns tyvärr många exempel på nyutexaminerade civilingenjörer i Sverige med utländsk bakgrund som aldrig kommit på en anställningsintervju, medan deras svenska studiekamrater samtliga fått jobb. Jag är helt säker på att dessa arbetslösa ingenjörer är lika kompetenta som min pappa var. Till och med många barn som föds i Sverige med fel etnicitet eller medborgarskap, kommer att tvingas inse att de inte har samma chanser som majoriteten, varken att komma in på krogen eller på arbetsmarknaden. Allt sammantaget en dum och ovärdig hantering av mänskliga resurser anno katarina popovic Detta är en kortad version av artikeln läs den i sin helhet på Foto: MSF Belgien Austin Andrews Läkare utan gränser Högskoleutbildad tumrullare Alla sa åt Erdem Özbek att plugga, det skulle ge jobb och en bra inkomst. Så han gjorde det. Nu har Erdem 180 högskolepoäng och anses välutbildad. Månadslönen? Noll kronor brutto. Alliansen presenterade nyligen ungdomspaketet, vilket innebär att regeringen under år 2013 kommer satsa miljarder i syfte att bekämpa ungdomsarbetslösheten. Detta genom att storsatsa på ännu fler utbildningar. Sammanlagt ska det skapas utbildningsplatser i Sverige. När Jan Björklund presenterade förslaget sa han så här: Det kommer inte att lösa alla problem, men några problem. Vår utgångspunkt är att det är bättre för ungdomar att förkovra sig än att rulla tummarna. Sedan kommer jobben. Men Erdem känner inte igen sig. Med den logiken borde jag ju haft jobb nu men det har jag inte. Det är inte så enkelt som politikerna får det att låta. Jag trodde att om jag studerade så skulle min chans att få jobb öka. Tar hela dagar Chansen för anställning inom Erdems utbildningsram anses överlag som relativt hög. Ändå är han arbetslös. Tanken med att gå en utbildning är ju att man vill jobba med det man har lärt sig. I stället söker man samma okvalificerade jobb som tre år tidigare och ingen där är särskilt intresserad av en kandidatexamen. Erdem fortsätter att kämpa, med det är inte enkelt. Att söka jobb, är som att ha ett Jag har en utbildning, jag talar flera språk, jag förstår flera kulturer och tycker att jag har social kompetens. Ändå är jag arbetslös. obetalt jobb. Det tar hela dagar att ringa och maila. Jag tror att ett stort problem är ens kontaktnät. Känner man inte rätt personer är det svårare. Flera jag känner är i samma situation så mina vänner kan inte direkt hjälpa mig även om de vill. Erdem verkar inte rulla tummarna precis. Om inte Björklund menar att allt annat än att jobba klassas som att rulla tummarna. Han undrar uppgivet vad det är som krävs för att man överhuvudtaget ska ha någon chans som ung att få arbeta. Jag har en utbildning, jag talar flera språk, jag förstår flera kulturer och tycker att jag har social kompetens. Ändå är jag arbetslös, kanske ska jag gå ytterligare en utbildning? Som en ond cirkel Erdems situation är som en ond cirkel. Först hade han ingen behörighet, sen när han skaffat sig det saknade han erfarenhet. Han Pablo Campos och Spyros Papastamatiou. Pablo Campos, Mai Nguyen, Ilhan Farah, Nguyên Vân Anh och Sabina Binzaru. Många med invandrarbakgrund har svårt att hitta kvalificerade jobb trots att de har högskolekompetens. saknar dessutom de rätta kontakterna för att få chansen. Jag vet, jag befinner mig i exakt samma situation själv. Högutbildad och arbetslös. Bara i Stockholms kommun finns just nu arbetslösa ungdomar inskrivna på arbetsförmedlingen. Ska alla dessa unga utbilda sig till ingenjörer? Och sen kommer jobben? Jag tror inte det. Erdem tror inte det. Om inte politikerna förstår att utbildning inte räcker för att få jobb om man inte har erfarenhet och rätt kontaktnät, då kommer det endast resultera i att välutbildade arbetslösa ungdomar sitter hemma och tvingas rullar tummarna. Sibel Üzüm Jag hävdar min rätt att kalla mig svensk Jag ser mig själv i spegeln, där står en kvinna. Hon har svart lockigt hår, mörkbruna ögon med en aning mörkare hudfärg. Ändå hävdar jag min rätt att kalla mig svensk. Men det har inte alltid har varit så. Att ständigt höra andra tala om för mig att mina föräldrars hemland är mitt, gjorde att jag trodde att jag inte var svensk. Jag förstår att de flesta som vill veta vilket land jag kommer ifrån är nyfikna på mig. Och det är väl okej att få en fråga ibland. Men även om du bara ställer den en gång, så är du långt ifrån den enda som gör det. Det är tröttsamt att få den frågan varje gång jag möter en ny person. Och den kan komma från människor med alla sorters bakgrund. Fick en fråga I höstas var jag på en filmfestival. Jag hade precis sett en film om José Martí, en latinamerikansk frihetshjälte. Efter visningen kommer en man fram till mig och frågar på spanska var jag kommer ifrån. När jag svarade på spanska att jag kommer från Sverige säger han: Jag trodde du skulle svara något annat eftersom du är en svartskalle, hehe. Men visst Den här mannen kommer från samma land som mina föräldrar. Jag undrar hur han skulle reagera om en okänd vit svensk kom fram och med samma fräckhet kallade honom för svartskalle. Han är inte ensam om att tro att jag skäms över min bakgrund. Jag skäms inte. Tvärtom är jag glad över den blandkultur som gör mig till den jag är. Jag vet att många svenskfödda, vars föräldrar är invandrare, väljer att identifiera sig som kurd, chilenare, eritrean med mera. Det Han är inte ensam om att tro att jag skäms över min bakgrund. Jag skäms inte. Tvärtom är jag glad över den blandkultur som gör mig till den jag är. har jag full respekt för, även om jag tror att det beror på förnekandet av vår svenskhet som vi känt av, ända sedan vi tyckte att Bolibompa var dagens höjdpunkt på TV. Inte som Emil Så nästa gång du frågar vilket land någon kommer ifrån och får svaret Sverige, nöj dig då med det. Fortsätt inte att tjata om rötter och ursprung. Inse att svenskar inte längre ser ut som Emil i Lönneberga, vi ser också ut som tankesultanen Halim i Ett öga rött. paloma Winneth Nu finns Community reporters även i Sverige För att öka möjligheterna för människor i städernas förorter och på landsbygden att få sina röster hörda i mediebruset, startar nu projektet Community Reporters i Sverige. Community Reporters är ett internationellt nätverk av unga och gamla som med enkla medel och tillgängliga hemsidor publicerar berättelser från sina communities. Det kan vara via radio, film, foto och text. Verksamheten startade i Manchester, England för några år sedan. Nätverket finns nu i England, Tyskland, Frankrike och Sverige. I dag finns cirka reportrar. Sprider nyheterna Med stöd av ABF Nordöstra Stor-Stockholm och Changemaker AB i Göteborg ingår nu 10 personer i en projektgrupp som ska utveckla arbetet i landet. En Community Reporter är en person som berättar de nyheter som den själv vill berätta och Community reporters. sprider de lokala nyheterna via de kanaler som finns tillgängliga. Den här typen av journalistik är inte prestigefylld utan handlar mer om att alla har något att berätta och att många viktiga berättelser i samhället Foto: Omid Anjam/Studio Tabild förblir ohörda. Det är viktigt att få insikt (och verktyg) att det är okej att berätta på sitt eget unika sätt. I förlängningen av projektet vill initiativtagarna att nätverket som byggs upp kan leda till att man kan ge varandra tips på jobb och kanske även anlita varandra för jobb. Utbildning Att utbilda sig till Community Reporter tar 12 arbetsdagar. Man får lära sig göra ljud- och film för nätet, fotografera och skriva texter. Allt med så enkla och billiga medel som möjligt. Community Reporters är en fortsättning på EU-projektet Media4us som denna tidning är ett uttryck för. Sibel Uzum Anders Pettersson

4 6 7 Kommunens bristande engagemang skapade klyfta mellan barn och föräldrar röster från orten Vad är det bästa med området som du bor i? krönika Illustration: Richard Hartman Robin och Sara kom till Sverige som små barn och placerades under några år i fosterhem. När de återförenades med sina föräldrar kunde de inte kommunicera med varandra. Orsaken: kommunen hade nekat dem modersmålsundervisning. Robin och Sara kom till Sverige med sina kurdiska föräldrar från Armenien. Familjen bodde till en början tillsammans, men efter en kort tid förändrades familjens livssituation drastiskt och barnen placerades i ett fosterhem i ett annat område. I samband med att barnen kom till fosterfamiljen fick de också byta skola. Lärarna på den nya skolan var inte positivt inställda till modersmålsundervisning och menade att det var onödigt eftersom att barnen ändå inte verkade förstå så mycket. Undervisningen i modersmålet uteblev helt under flera år barnen gick på skolan. När den biologiska familjen fått en bättre levnadssituation och barnen kunde flytta hem igen, kunde de inte lägre kommunicera med sina föräldrar. Jag var jättefrustrerad, säger barnens pappa. Jag försökte prata på kurdiska med mina barn men de förstod inte. Ibland när de pratade svenska med mig förstod inte jag. Datorspel Föräldrarna försökte göra allt för att underlätta för barnen att lära sig kurdiska, de gav dem bland annat datorspel där de kunde lära sig kurdiska alfabetet. Ibland när jag pratade och de inte förstod visade jag bilder för att de lättare skulle förstå vad jag menade. Vi blev inte erbjudna någon hjälp alls för att kunna kommunicera med dem. Trots att föräldrarna deltagit i undervisning i det svenska språket räckte det inte hela vägen för att förstå vad barnen sa. kommentar Sverige är ett mångkulturellt land med människor från olika delar av världen, vilket medför att befolkningen talar många olika språk. Det är otroligt värdefullt för ett land, ändå visar en rapport från Skolverket att det bara är drygt hälften av de elever som är berättigade till undervisningen som faktiskt deltar. I många av fallen beror det på att elever inte ens blivit informerade om att de kan läsa modersmål och vad det kan ge dem. Trots att det ska vara skolan som informerar föräldrarna om vad deras barn har för rättigheter, agerar skolan ofta inte förrän efter elever och deras föräldrar själva tar initiativet. När skolan inte tar ansvar är det stor risk att eleverna inte ansöker och därmed inte deltar. Ibland när jag pratade och de inte förstod visade jag bilder för att de lättare skulle förstå vad jag menade. Kommunen som familjen bor i menar att alla som har rätt till modersmålsundervisning får det och att det är ytterst ovanligt att kommunen inte kan tillgodose undervisningen. De säger också att alla nyanlända blir erbjudna undervisning. I de fall där barn bor i fosterhem sker en individuell bedömning, men grundprincipen är att barn har rätt till modersmålsundervisning, även om de är fosterhemsplacerade. Det låter jättekonstigt alltihop. Är det så, är det fel, det kan jag säga, säger grundskolechefen vid kommunen. Är bättre Barnen deltar i dag inte i någon modersmålsundervisning och informationen som föräldrarna har fått är att det saknas en lämplig lärare. Föräldrarna försöker därför lära sina barn språket hemma. I dag är situationen bättre. Barnen förstår oss mycket mer och kan prata lite. Min dotter har fortfarande ganska mycket språkliga problem och kan mindre kurdiska än sin lillebror, säger pappan till barnen. Helin Sarac Fotnot: Robin och Sara heter egentligen något annat. Att modersmålsundervisning i skolan skulle försämra inlärningen av svenska språket är en myt, hävdar Helin Sarac. Foto: Anders Pettersson Varför inte ta vara på de kunskaper vi har? Frågan är då varför informationen inte tas på fullt allvar. Handlar det som Jan Björklund säger att vill man bli svensk medborgare så ska man lära sig svenska? Jo, att lära sig svenska språket är viktigt, men att modersmålsundervisning skulle försämra inlärningen av svenska språket är en myt. Om en person har bra kunskaper i sitt modersmål höjer det chansen och gör det lättare för henne att lära sig ett annat språk. Elever som läser modersmål kan få en starkare trygghet till sin familj och sina rötter vilket kan underlätta för fler personer än bara eleven, det kan också höja deras vilja för en djupare kunskap om det svenska språket och öppna deras ögon för utbildning. Mina språkkunskaper har gett mig fler möjligheter i livet och bredare perspektiv och synsätt. Hade det inte varit för att min pappa envisades med att prata kurdiska med oss och visade en kärlek för språket hade jag aldrig kunnat språket så bra som jag gör i dag. Mina språkkunskaper har gett mig fler möjligheter i livet och bredare perspektiv och synsätt. Att få möjlighet att läsa modersmål i skolan ger barn och ungdomar bredare kunskaper, bättre inlärning och större utbildningsmöjligheter. För Sverige innebär det ett samhälle med enorma kunskaper som bara är till det positiva. Varför inte ta vara på de kunskaper vi har, för vår framtid och klichéartat nog, för barnen. helin Sarac Olga Björklund Bor: Husby. Det är en mysig stämning och dessutom finns det ett jättetrevligt fik precis vid T-banan. Nermin Hamzic Bor: Vårberg. Det är mångkulturelt och ligger nära naturen. Renato Angelo Rojas Bor: Kungsängen. Det är lungt och man stressar inte så mycket. Vill man verkligen in till stan så tar det inte så lång tid. tack till våra samarbetspartners Glocal Community Voice LT DIN LOKALTIDNING PÅ NÄTET Turkiets Vänner D Lejla Bibezic Bor: Alby. Jag har bott här hela mitt liv och är stolt över att jag bor här, folk från alla slags olika nationer bor här. Alby har något förtrollande och fint som inte finns på något annat ställe. Och vart jag än går så längtar jag efter att komma tillbaka till Alby. Kärleken och gemenskapen som finns här är otrolig. I Kungsängen är det är lungt och man stressar inte så mycket. Sollentuna Ungdomsledarförening Grekland gjorde fel, Sverige följer efter Korruption förknippas vanligen med fuskande politiker, skattebrottslingar och penningtvätt. Men man bidrar lika mycket till korruptionen i vårt samhälle när bilreparationer och tandläkare betalas svart eller när man tar ut sjukpenning fast man egentligen jobbar och får lön. I Sverige är vi inte beroende av fusk för att överleva. Men vad händer om fusket sätts i system och svarta tjänster blir en naturlig del i vårt samhälle? Det är då det blir som i Grekland. En viktig anledning till Greklandskrisen är just att korruptionen fick breda ut sig i alla samhällsklasser. De grekiska makthavarna ville skapa ett samhälle där de själva kunde roffa åt sig utan att åka dit. För att lyckas mutade de sitt folk med förmåner och bidrag och skapade hundratusentals offentliga arbeten. Alla skulle bli lyckliga. Samtidigt mjukades kontrollsystemen upp och det skapades kryphål i lagar som förhindrade skattefusk. Det blev legitimt att fuska även till vardags. Bland annat blev det billigare att felparkera, och när folk byggde hus utan bygglov hände ingenting. Konsekvensen blev att människors tankesätt förändrades. Det blev praxis att strunta i lagar och att fuska för egen vinning. När problemen började hopa sig; i skolsystemet, sjukvården och ekonomin, undrade alla, var är staten? De flesta sitter fortfarande passivt och undrar, utan att förstå, eller orkar bry sig om att ansvaret faktiskt ligger hos dem själva. Att det är de som är Grekland. Första gången jag sökte jobb i Sverige genom arbetsförmedlingen, fick jag ett svartjobb. Enligt arbetsgivaren var det normalt att provarbeta tre tolvtimmars pass gratis för att sedan jobba lördagar och söndagar, tolv timmar åt gången för 800 kronor per helg. Svart. Och varje gång jag söker boende gäller samma ohederliga princip; det finns aldrig giltiga avtal och lägenheterna hyrs ut utan tillstånd. Nu kanske du tänker att det är ju så det ser ut. Och där har vi problemet; när vi tänker att lite fusk inte är så farligt anpassar vi oss sakta till ett allt mer korrupt samhälle. Tänk på det nästa gång du får dina väggar målade eller toaletten skrubbad av svartjobbare. De kronor du sparar på att fuska är pengar som skulle ha tillhört statskassan. Pengar som ligger till grund för den ekonomi våra barn ska växa upp i. Tänk på det! Ioannis Soleas När vi tänker att lite fusk inte är så farligt anpassar vi oss sakta till ett allt mer korrupt samhälle.

5 8 Think different Människor vill bestämma över sina liv. Skapa egna vägar fram till studier och arbete. Människor blir individer i samspel med andra människor, med sin grupp, sin stam, sin förening, sin arbetsplats. Solidaritet och individuell utveckling hör ihop. Men det räcker inte. Människor vill utvecklas, förändra och delta i samhället. Den här kunskapen har funnits hos folkrörelser i över 100 år. Vi vill utveckla och utmana. Tänka på andra sätt. Du kan vara en del av den folkrörelsen. Vi arbetar med folkbildning, samhällsförändring, kulturoch föreningsutveckling, demokratifrågor med blicken riktad mot framtiden. Vi startar två unika utbildningar under våren Samhällsentreprenör och Community Reporter. ABF Nordöstra Stor-Stockholm Brunnsviks Folkhögskola Väddö Folkhögskola Södertörns Folkhögskola ABF Nordöstra Stor-Stockholm Från cirkel till universitet