Neuropsykologi. Neuropsykologi? Neuron. Sambandet mellan hjärnans funktioner och det beteende som följer

Transkript

1 Neuropsykologi? Neuropsykologi Christina Fischler, leg psykolog Karolinska Institutet, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Psykologisektionen Sambandet mellan hjärnans funktioner och det beteende som följer Neurologi, Neurovetenskap Experimentell psykologi Psykometrisk metodologi Centrala nerv systemet På 80-talet lokalisationslära. Symtom relaterat till skador i olika områden i hjärnan Idag funktionella nätverk. Hjärnan betraktas som ett system med parallella funktionella nätverk där olika områden med specialiserade egenskaper är sammankopplade. Ryggmärgen Hjärnan Perifera nervsystemet Neuron Sensoriska nerver Autonoma nervsystemet Motoriska nerver Sensoriska nerver Somatiska nervsystemet Motoriska nerver Nervcell dendriter cellkärna axon nervändsplatta Olika typer av celler med olika uppgifter Sympatiska nervsystemet Parasympatiska nervsystemet Huvudsakliga funktion är att överföra information 1

2 Synaps Signalsubstans exitatoriska+ inhibitoriska- Exempel Glutamat GABA Ach Dopamin Noradrenalin Seretonin Ledningsbanor Sensoriska och motoriska ledningsbanor Specifka ledningsbanor för specifika stimuli ex. för att stimulera synceller måste stimuli komma genom ögat, det går inte att se med örat All inkommande information till hjärnan transporteras i en hierarkisk struktur nerifrån och upp Subkortikala cellgrupper Hippocampus består av 4 delområden, hanterar delar av minne och emotioner Amygdala 13 olika kärnor, emotioner, emotionellt minne Talamus bilateral struktur, ca 20 kärnor, omkopplingsstation för inkommande sensoriska banor Hypotalamus och hypofysen ett antal olika kärnor, producerar hormoner Basala ganglierna globus pallidus, nucleus caudatus, putamen, substansia nigra motoriska funktioner 2

3 Limbiska strukturen Cortex Två hemisfärer 4 lober frontalloben, parietalloben, temporalloben occipitaloben Cortex indelas i olika areor med specifika uppgifter Homunculus primära, unimodala, multimodla sensoriska resp motoriska Hjärnans plasticitet Formbarhet Nervcellsnivå ökning av nervcellsutskotten, synaptisk reorga-nisation Systemnivå den icke skadade hjärnhalvan tar över / stärker vissa funktioner 3

4 Kognition - En process i flera steg Att motta och bearbeta information Att lära sig och att minnas Att i tanken organisera och reorganisera information Att använda språk och att kommunicera Att vara uppmärksam Occipitallob (nacklob) Samordnar information från ögonen Parietallob (Hjässlob) Sensorik Bilduppfattning visuell förmåga Rumsuppfattning spatial förmåga Kroppsuppfattning Räkna, läsa Personlighet Vid skada i parietalloben Bortfallssymtom, känsel, smärta Svårt att se helheter, tillvaron fragmentariseras Svårt att skilja mellan hö och vä Apraxier Neglect Allt som kräver rumslig uppfattning i språket Reagerar inte på motsägande fakta, störd själv uppfattning Temporallober (Tiningslober) Auditiv perception det man hör Språk Minne Känslor Personlighet Vid skada i temporalloberna Störd språkuppfattning Stör språkförståelse, svårt att hitta ord Försämrat verbalt minne Svårt tolka känslouttryck, svårt att kommunicera utan ord Självcentrerad, pratig, klängig 4

5 Frontalloberna (Pannloberna) Personlighet Exekutiva funktioner verkställande Samordnande kognitiva funktioner Språk Motoriska funktioner Vid skada i frontalloberna Personlighetsförändring Igångsättningssvårigheter, svårt att planera, glömmer kontrollera Svårt lösa problem, uppmärksamhets och koncentrationsproblem, dålig tidsupp-fattning Förändrat talflöde Koordination av rörelser, rastlöshet, grov eller finmotoriska problem Neglect Oförmåga att känna, benämna eller reagera på stimuli som finns på motsatta sidan av hjärnskada trots att man både ser, hör och känner Ofta hösidig parietallobsskada Förekommer ofta tillsamman med hemiplegi, hemianopsi, anosognosi Spatial neglect Oförmåga att uppmärksamma människor och föremål i halva synfältet Motorisk neglect oförmåga att viljemässigt röra såväl drabbade och ickedrabbade sidan mot motsatta sidan Minnes/representationsneglect oförmåga att aktivera minnesbilder på motsatta sidan Förhållningssätt neglect Pat som är medveten om neglect kompenserar för den genom att vrida på huvudet alt vrida på föremål Pat som ej är medveten- kompensation riktar sig mot miljön T.ex vrida tallriken, lägga allt som behövs på samma ställe om medellinjen etc. 5

6 Afasi Afatikern tappar förmågan att tolka de minsta särskiljande fonemen i språket. All språklig kommunikation påverkas Kommunikation kan vara Språkligt Icke språkligt Talat språk Skrivet språk Kroppsspråk Förhållningssätt Det finns olika sortens afasi som tar sig olika uttryck men patienten är oavsett vilken sorts afasi - afatiker Tala & lyssna Läsa & skriva Störning av språksystemet: afasi Afasi är en störning av den förmåga vi har att kommunicera med det symbolsystem som vi kallar för språk. Afasi i sig innebär inte att tankeförmågan är påverkad, en person med afasi tänker rätt och säger fel, men är inte alltid medveten om det. Afatiker förstår i regel icke-språklig kommunikation. Främre afasiexpressiv Svårare att tala Icke-flytande tal Tröghet Svårt med verb Svårt att berätta en händelse Läser enstaka ord Skriver som talet självkritisk Bakre afasiimpressiv Svårare att förstå Flytande tal Talar mycket Svåsrt med substanstiv Svårt att berätta fakta Förstår text bättre Skriver? Mindre självkritisk Förhållningssätt Afasi Pat som är medveten om sin afasi kompenserar för den Den som talar med en afatiker måste tala långsamt och ha tålamod att invänta ett svar Pat som ej är medveten De kompensatoriska strategierna ligger i omgivningens förhållningssätt Glömska efter trauma= PTA post-traumatisk amnesi Orienterad x 3 person, rum, tid Om man inte vet var man är eller har en uppfattning om tid så kan man heller inte komma ihåg vad man nyss gjorde 6

7 Strategier minne Yttre strategier Almanacka Dagbok Mind-map Skriftlig planering Avgränsning Egen verbal guidning Timer Dator Klocka öronproppar Inre strategier Visuell förstärkning Associationer Mental planering repetition Agnosi total avsaknad av.. Prosopoagnosi Oförmåga att känna igen ansikten Ofta bilaterla skador ffa occipitala och temporala Visuella agnosier Objektagnosier Alexi Vad är en exekutiv funktion? Förmågan att skapa nya beteendekedjor och nya sätt att tänka och reflektera över dem Lezak; exekutiva funktioner svarar på frågan hur eller om man utför något Exekutiva funktioner handlar om en mängd adaptiva förmågor. Kreativitet Abstrakt tänkande Introspektion Att kunna välja och veta hur man ska nå dit, och sedan iscensätta det Komplexa sociala beteenden Hur andra uppfattar mig Hur jag vårdar mig själv Insikt, omdöme Exekutiv dysfunktion Vanliga exekutiva dysfunfktioner (Burgess and Robertsson 2002) Fler symtom förekommer i kluster nätverksprincipen Vissa exekutiva processer förekommer i en rad olika situationer t.ex. processer som hanterar uppmärksamhet och arousal Försämrat abstrakt tänkande Impulsivitet Konfabulering Planering Eufori Dålig timing Sänkt insikt Apati Social disinhibition(spärrar) Sänkt motivation Onyanserade affekter Aggressivitet Bekymmerslös Persevererar Rastlös Kan ej inhibera responser Distraherbar Kan ej fatta beslut Bryr sig inte om sociala regler 7

8 Anatomiska strukturer Bygger på slutsatser från skador i frontalloberna Individuell variation område, lokalisation av skada och effekten av skadan Neuronala korrelat 1-Frontalloberna 2-Ledningsbanor till stora delar av hjärnan 3-Cerebellum 1a Frontallob - mediala strukturer 1b Orbitala strukturer Apati Ointresse Avsaknad av spontanitet avseende allt handlande inkl tal Hypokinesi Avsaknad av drive och motivation Avgränsade lesioner främre cingulum ger uppmärksamhetsstörning (detaljinfo) Neglektliknande symtom Oförmåga att skapa energi att utföra uppgifter Uppmärksamhetsstörning riktad och bibehållen uppmärksamhet Distraherbar Oförmåga att inhibera externa stimuli Allmän tendens att vara hyperaktiv Forts affektiva symtom Orsak- Labil Skada i Oförutsägbar inhiberingsfunktionen i Eufori cortex Grov humor Hypersexualitet, grälsjuk, hyperfagi Sociopati 1c laterala strukturer Konceptualisering Planering, målmedvetet handlande Inkluderar även talets konstruktion Uppmärksamhetsstörning timing och beslutsfattande 8

9 2 Intensiv kommunikation med övriga strukturer Hjärnstam Thalamus Hypothalamus Limbiska strukturer amygdala, hippocampus Basala ganglierna Neocortex Neurotransmittorer Dopamin belöningssystem, emotioner Noradrenalin och serotonin arousal, upmärksamhet Kolinerga system uppmärksamhet och korttidsminne GABA filtrering vid uppmärksamhet och korttidsminne 3 Cerebellum När förändras den kognitiva funktionsnivån? Indirekt koppling till prefrontala associationsareor Vermis modulerar emotioner och socialt bt Laterala strukturer modulerar tankar, språk och förmåga till planering Traumatiska hjärnskador Neurodegenerativa sjukdomar Hjärntumörer Stroke Epilepsi Psykiatriska sjukdomar Missbruk Demens Somatiska sjukdomar Stress 9