nr för Stockholms län Gratis vaccin mot cancer Stoppa snarket! Kroppskonst tema: Allergi Extra Akutbilaga riv ut och spara!

Transkript

1 nr för Stockholms län Gratis vaccin mot cancer Stoppa snarket! Kroppskonst tema: Allergi Extra Akutbilaga riv ut och spara!

2 Innehåll nr Notiser 4 Tema: Allergier Färre allergier med friskare luft 6 De vanligaste allergierna 8 Markus föddes allergisk 10 Preventivt prat vad gör de på ungdomsmottagningen? 12 Kroppskonst på egen risk 15 Svårt att höra? flera nya hörselmottagningar 16 Vaccin mot cancer gratis vaccin mot hpv för unga tjejer 18 Sätt p för oönskad graviditet 21 Mammografi ja tack! 22 Se upp i trafiken! 24 Stoppa snarket! 26 Jag var som en zombie Sven hade sömnapnésyndrom 27 Notiser Tidningen Vårdguiden är en informationstidning från Stockholms läns landsting. Den delas ut fyra gånger per år till samtliga hushåll i länet. Chefredaktör och ansvarig utgivare Anna Sjökvist Redaktör Kerstin Otterstål Frågor till redaktionen telefon E-post vardguiden@sll.se Vårdguiden Stockholms läns landsting Box 6909, Stockholm Medicinsk granskning Henrik Almkvist och Inger Rising Redaktionsassistent Britta Manninen Grafisk form & repro Graffoto AB, Stockholm Omslagsfoto Ulf Huett Tryck Winkowski Print, Polen Upplaga ex Sjukvårdsrådgivning och frågor om hälsooch sjukvården telefon, Beställning av fler tidningar samt taltidning, telefon Vårens härlighet & besvärlighet när min förstfödde son var knappt två år la jag honom som vanligt i vagnen för att sova middag ute i trädgården. Det var maj och vädret var ljuvligt. När han vaknat och jag hämtade honom blev jag alldeles förskräckt. Hela ansiktet var uppsvullet och rödflammigt! Jag tog honom till en läkare som konstaterade att han fått en kraftig allergisk reaktion. Boven var björkpollen, och fortfarande 17 år senare blir han så allergisk under vårarna att han knappt kan gå utanför dörren. Många växer ifrån sina allergier, men fortfarande är en av fyra svenskar allergiska. I vårens nummer av Vårdguiden reder vi ut ett antal frågor kring en av våra i särklass vanligaste folksjukdomar. I dag är det oerhört vanligt med tatueringar och piercing. Tyvärr är materialen och färgerna som används inte alltid riskfria. På sidan 12 kan du läsa om vad du bör tänka på innan du förskönar dig med kroppskonst. Kroppen och knoppen är oftast i fokus för våra ungdomar. Därför finns ungdomsmottagningarna dit både tjejer och killar är välkomna med sina frågor och funderingar. Det kan handla om att få preventivmedel, men lika ofta om att de behöver någon att prata med även om andra saker. På sidan 10 kan du läsa mer om allt som en ungdomsmottagning kan hjälpa till med. Preventivmedel angår ju inte bara unga utan oss alla kvinnor som män i fertil ålder. Under senare år har det kommit flera nya intressanta medel och metoder för att undvika oönskad graviditet. På sidorna berättar vi mer om dem. Varje år får 400 kvinnor i Sverige livmoderhalscancer. Det gör den till en av våra vanligaste cancerformer. Nu kan alla unga flickor födda 1993 eller senare vaccinera sig gratis mot hpv, det virus som kan ge livmoderhalscancer. Läs mer på sidan 16. Fler mottagningar att välja mellan har det blivit för dig som är i behov av hörapparat. På sidan 15 kan du läsa om vad som gäller om du behöver hörselhjälpmedel, och på Vårdguiden på internet kan du söka efter en mottagning som passar dig. Med våren fylls gatorna av barn som vill ut och leka och cykla. Men när blir barn trafikmogna? Läs vår artikel om barn i trafiken på sidan 22. Våren lockar inte bara ut barnen. De allra flesta av oss känner nog att de första vårtecknen gör att vi har lättare för att komma ut på den där långpromenaden för att njuta vårens första sol och värme. Ta vara på alla tillfällen du har för att komma ut och röra på dig det blir du både friskare och gladare av! Anna Sjökvist Chefredaktör 2 Vårdguiden nr

3 Följ det blivande livet Är du med barn? Eller kanske en blivande mormor eller farfar? Då kan du följa det lilla fostrets tillväxt i Vårdguidens graviditetskalender. En gång i veckan får du via din e-post information bland annat om var embryot befinner sig i sin utveckling och hur den blivande mamman kan förväntas känna sig. Du kan förstås också följa graviditetskalendern i din mobil. Se Vårdguiden.se/ graviditetskalender. Snart vaknar fästingarna Om du brukar tillbringa sommaren i Stockholms skärgård, i Mälardalen eller på Åland är det dags att fundera på vaccination mot TBE-viruset. Fästingar som bär på TBE-virus är visserligen inte vanliga, men har man otur att träffa på en kan viruset orsaka svåra infektioner i hjärnan. Vaccinationen ska påbörjas minst en månad innan fästingsäsongen börjar, vilket vanligen är i slutet av april. Kontakta din vårdcentral eller en vaccinationsmottagning om du vill vaccinera dig mot TBE. Läs mer om fästingar och TBE på Vårdguiden.se/fasting. Rökfri slog rekord! Förra numret av tidningen innehöll en artikel om Vård- guidens internettjänst Rökfri, som stöttar och hjälper dig som vill sluta röka. När numret kom ut fick tjänsten mer än tio gånger flera besök än vanligt. Och det allra bästa: Det var nära tio gånger så många som vanligt som gick in och anmälde sig för att sluta röka! Illustration janette bornmarker Mobilsajten ökar starkt I takt med att allt fler stockholmare skaffar nya smarta mobiltelefoner är det också fler som hittar till Vårdguidens mobilsajt. I fjol vid den här tiden hade mobilsajten drygt besök på en vecka. Nu är det över besök i veckan! Gå in du också och spara Vårdguiden.se som bokmärke i mobilen. Bra att ha när du snabbt behöver hitta fakta om en sjukdom eller ett telefonnummer till din närmaste närakut. Personligt på Vårdguiden På Vårdguiden.se hittar du inte bara fakta och råd om sjukdomar, kontaktuppgifter till mottagningar och artiklar om hur vården i Stockholm fungerar här finns även många personliga berättelser om olika sjukdomar. Du kan också läsa våra gästbloggar, som till exempel kan handla om att sluta röka, att vara nybliven mamma eller att leva med kronisk sjukdom. Våra gästbloggare delar med sig av sina liv, funderingar och erfarenheter, och du som läsare kan kommentera och ställa frågor. Du hittar Vårdguidens gästbloggar under Personliga berättelser på Vårdguiden.se. Vårdguiden på internet har drygt en miljon besök varje månad. Här kan du läsa om hälsa och livs stil, sjukdomar och behand lingar, om dina rättigheter som patient, och se öppet tider och adresser till mottag ningar i länet. Starkare med stavar För dig som gärna går på långpromenader är stavar en utmärkt idé. Om du går raskt och intensivt ger stavgång avsevärt bättre konditions-, styrke- och rörlighetsträning än en vanlig promenad. Och du förbränner nästan dubbelt så mycket energi. Jämfört med löpning är stavgång mer skonsamt för rygg och knän, samtidigt som du använder fler muskelgrupper. Du får även bättre hållning. Läs mer på Vårdguiden.se/stavgang. Klamydiatest via internet Allt fler upptäcker hur enkelt och praktiskt det är att beställa klamydiatest via Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter! Om du har haft oskyddat sex beställ ett test som du gör hemma. Sedan får du också svaret via Mina vårdkontakter. Hur smidigt som helst! För att skaffa ett konto: Gå till Vårdguiden.se Mina vårdkontakter. Vårdguiden nr

4 tema: Allergi Färre allergier En av fyra svenskar har hösnuva, eksem eller astma. Men nu har allergierna i synnerhet astma bland skolbarn slutat att öka. En tänkbar förklaring är att barn inte utsätts för lika mycket tobaksrök som förr. TEXT ANITA GULLBERG foto Ulf huett För 20 år sedan rökte nästan var fjärde av de blivande mammor som skrevs in i mödravården i Stockholms län. År 2009 var siffran under 5 procent. Att både växande foster och omgivningen utsätts för mindre tobaksrök kan vara en orsak till att vissa allergier har slutat att öka. Till exempel ökar inte längre astma bland skolbarn. Även allergier mot päls djur, kvalster och mögel har slutat att öka. Däremot finns det vissa tecken på att fler är överkänsliga eller allergiska mot olika födoämnen. I USA finns studier som visar att matallergierna ökar. Det finns inga svenska studier i dag, men min känsla är att det ökar här också, säger Caroline Nilsson, barnallergolog och forskare på Sachsska barnsjukhuset. Det finns många orsaker bakom allergier. Ärftlighet är en viktig faktor, men livsstilen har också stor betydelse. Miljön man lever i, ens matvanor och hur man bor påverkar risken att utveckla astma och allergier. Allergier kan utvecklas när som helst i livet. Allergistudie Bamse heter en omfattande allergistudie som följer drygt barn födda mellan 1994 och 1996 i olika delar av Stockholms län. Syftet är att se hur miljö, mat, levnadsvanor och andra faktorer påverkar risken att få allergi, astma och eksem. De äldsta deltagarna i Bamsestudien har nu hunnit bli 18 år och har undersökts med cirka fyra års mellanrum. Hittills har Bamsestudien visat att: Om mamman röker under graviditeten ökar risken för att barnet ska få astma. Barn som ammas de fyra första månaderna löper mindre risk att få astma före åtta års ålder. Amning har också positiv effekt på barnets lungfunktion. Små barn utan ärftliga anlag för astma eller pälsdjursallergi kan ha pälsdjur i hemmet utan ökad risk. 4 Vårdguiden nr

5 med friskare luft Mindre än ett barn av hundra är allergiskt mot fisk. Barn som äter fisk minst två gånger i månaden vid ett års ålder löper mindre risk att få eksem. Att äta fisk verkar även minska risken för allergisk snuva. När barnen är i fyraårsåldern är pollen från björk och timotej samt ämnen från katt de luftburna ämnen som flest reagerar på. Bland födoämnena är mjölk, jordnötter och ägg de ämnen som flest reagerar på. Barn som är allergiska mot björkpollen när de är fyra år löper större risk att bli allergiska mot timotej, hund och katt vid åtta års ålder. Dålig inomhusmiljö i bostaden med mögel, fuktska dor eller kondens ökar risken för att man ska utveckla astma. Bamsestudien visar också att man kan reagera på jordnötter utan att vara allergisk mot själva jordnöten. Förklaringen är att jordnötter innehåller flera ämnen som kan ge allergi, och ett av dem liknar det allergen som finns i björkpollen. En person som reagerar mot jordnöt i ett allergitest kan i själva verket vara allergisk mot björkpollen. Bamsestudien visar att det gäller två av tre personer som tror att de är allergiska mot jordnötter. Tobak riskfaktor Tobaksrök är en miljöfaktor som slår igenom även i många andra studier. Barn som utsätts för tobaksrök under uppväxten löper större risk att utveckla både födo ämnesallergier och allergi mot pälsdjur. Rökare får oftare astma i vuxen ålder. Forskarna tror att även andra luftföroreningar, exempelvis från trafiken, kan bidra till att allergier utvecklas. Det finns också studier som tyder på att stress hos gravida mammor är en riskfaktor. Vissa virus ökar risken för att utveckla icke-allergisk astma. Infektion orsakad av RS-virus kan till exempel öka risken för astma hos barn. Det man har kunnat se är att bland barn som får en svår RS-infektion och behöver sjukhusvård finns en klar risk att de utvecklar astma. Men hos de flesta barn som får RS-infektion är den mer som en vanlig förkylning, säger Caroline Nilsson. En annan viktig faktor vid allergi är bakteriefloran i tarmarna. Att tarmbakterierna har rätt sammansättning och är i balans är viktigt för att vårt immunsystem ska fungera bra. Och det är immunsystemet som överreagerar vid allergier. Många av oss bär på anlag för allergi, men långt ifrån alla utvecklar någon. Allergier kan dyka upp när som helst i livet. Allergisjukdomar förändras ofta med tiden. Hos riktigt små barn brukar allergier yttra sig som magbe svär, diarré eller hudutslag. I 6 7-årsåldern blir det vanligare med allergisnuva och allergisk astma. I ton åren blir symtomen ofta lindrigare. Kan växa bort Allergi hos barn kan växa bort, men ofta kan barnen få andra allergier senare i livet, till exempel mot pollen. Barn som har haft eksem löper också större risk att få handeksem som vuxna. Då bör man undvika yrken som frestar på huden eller där man kommer i direkt kontakt med kemikalier, till exempel frisör eller målare. Om allergin inte har försvunnit tidigare blir den oftast lindrigare när man kommer upp i årsåldern. Men andra kan i stället få allergi eller astma i den åldern. Då är det inte alltid helt lätt att förstå att det är en allergi man har drabbats av, eller vad man är allergisk mot. Har du till exempel fått astma är det i första skedet viktigt att få medicin som hjälper. Nästa steg är att fundera på vad som kan orsaka besvären och förstå vad som gör dig sämre. Allergier mot pälsdjur, kvalster och mögel har slutat att öka. Däremot tycks fler bli över känsliga mot olika födoämnen. Vårdguiden nr

6 tema: Allergi När ska jag gå till doktorn? Allergi kan innebära allt från lindriga besvär till livshotande tillstånd. De allra flesta har ganska milda besvär och många klarar sig med receptfria läkemedel så länge det inte rör sig om astma. Det är inte alltid man behöver testa vad en person är allergisk mot i vissa fall är tecknen så tydliga att det inte råder någon tvekan. Ett test visar om du har allergiantikroppar i blodet och mot vilka ämnen. Men man kan ha antikroppar mot ett ämne utan att reagera mot det. Läkarna ser allergitest som ett stöd, patientens egen berättelse är alltid viktigast. När det gäller små barn bör man alltid söka vård för allergiska besvär för att få en ordentlig bedömning. Små barn har hela livet framför sig och genom att sätta in rätt behandling och ge information finns större möjlighet att sjukdomen inte behöver bli lika allvarlig, säger barnallergologen Caroline Nilsson. Barn i skolåldern med typiska och relativt lindriga besvär av till exempel pollen kan i första hand prova receptfria läkemedel. Det gäller även vuxna. För lindriga eksem finns receptfria salvor med hydrokortison att testa. Om receptfria läkemedel inte hjälper, eller om besvären blir värre, ska man söka vård. Den som reagerar kraftigt på födoämnen ska alltid ta De vanligaste kontakt med läkare. Det ska man också göra vid astma tiska besvär eftersom det inte finns någon receptfri medicin. Hyposensibilisering eller allergivaccination innebär att man under vanligtvis tre och ett halvt år får sprutor med små doser av det ämne man är allergisk mot. Det gör att kroppen stegvis bygger upp en tolerans mot ämnet. Den här behandlingen kan vara ett alternativ för den som har svår allergi mot ett ämne, till exempel pollen, pälsdjur, bi- och getingstick. Under tiden som behandlingen pågår måste man medicinera mot sin allergi som vanligt. Det är en bra metod och den enda vi har för att bota allergi. De flesta blir mycket bättre. Allra bäst resultat ger hyposensibilisering när det gäller pollenallergi, men det kan även fungera mot svår pälsdjursallergi, säger Caroline Nilsson. Pollen Fyra av tio svenskar som är allergiska reagerar på pollen. Pollen är frömjöl från lövträd, gräs och örter. Pollenallergi kan ge besvär från tidig vår till sen höst, eftersom växterna blommar vid olika tidpunkter. Man kan vara allergisk mot en eller flera växter. Pollenallergi ger oftast besvär från ögon och näsa och/eller i luftvägarna, men kan även ge nässelutslag. Följ pollenrapporten och börja använda allergimedicin i god tid. Undvik att vädra och hänga tvätt ute under pollensäsongen. Pälsdjur Katt, hund och häst är de djur som oftast ger allergier. Men det är inte pälsen som orsakar besvären, utan ämnen som finns i djurens päls, urin och saliv eller som bildas i deras talgkörtlar. Ämnena är flyktiga och sprids lätt i luften. Det betyder att de allergiska ämnena också finns i miljöer där det inte finns några djur. Pälsdjursallergi kan utvecklas när som helst i livet. Allergi mot pälsdjur ger ofta snuva, rinnande och kliande ögon och/ eller besvär i luftvägarna, som astma. Det kan även ge nässelutslag. Kontaktallergi Det finns ungefär olika ämnen som kan ge kontaktallergi. Den utvecklas när huden under längre tid kommer i direktkontakt med ett allergiframkallande ämne. Nickel är den vanligaste orsaken till kontaktallergi. Det kan finnas i smycken, klockor och knappar i kläder. Andra ämnen som kan orsaka kontaktallergi är konserveringsmedel och parfymämnen i exempelvis tvättmedel. Kontaktallergin ger eksem i form av små, kliande blåsor där huden varit i kontakt med ämnet. Eksemet kan också sprida sig till andra delar av kroppen. Födoämnen Allergi mot livsmedel är vanligast hos barn, men kan komma även i andra åldrar. Många barn växer ifrån sina besvär. Mjölk, ägg, jordnötter, olika slags nötter och fröer samt spannmål är de livsmedel som oftast ger besvär. Allergiska reaktioner mot födoämnen kan yttra sig som allt från klåda i mun och svalg, eksem, nässelfeber, rinnande ögon och näsa eller magont med kräkningar till så kallad anafylaktisk chock, allergichock, som kan vara livshotande. Reaktioner mot gluten och laktos blandas ofta ihop med allergi men orsakas av överkänslighet eller intolerans. Glutenintolerans, celiaki, är en tarmsjukdom som gör att tarmen skadas av gluten, ett protein som finns i vete, korn och råg. Om man får problem från magen med gaser, utspändhet och diarré av mjölkprodukter misstänker man ofta laktosintolerans som beror på att man saknar enzymet laktas. Men hos personer med svenskt ursprung är det ovanligt ofta orsakas besvären i stället av allergi mot komjölksprotein, framför allt hos barn. Hos grupper med annan etnisk bakgrund är det betydligt vanligare att sakna enzymet laktas. Gluten- eller laktosintolerans växer inte bort. Man får under resten av livet undvika mat som innehåller gluten eller laktos. Kvalster Kvalster är spindeldjur så små att de inte syns. Några arter kan ge allergi. De finns framför allt i våra sängar och sängkläder och livnär sig på hudavlagringar. Kvalster är vanligare i södra Sverige och kvalsterallergi är vanligare där än i Stockholmsområdet. Kvalsterallergi ger besvär från ögon och näsa och/eller astma. I sovrummet bör du tänka på att vädra och städa noga, byta madrass och kudde, undvika heltäckningsmatta och sänka temperaturen eftersom kvalster gillar värme och fukt. Insekter Det vanligaste är att man är överkänslig mot bi- och getingstick. Området kring sticket blir oftast svullet och rött. Insektsallergi är ovanlig men vid svår allergi kan reaktionen bli mycket allvarlig och ge andnöd, heshet, förvirring, blodtrycksfall och medvetslöshet. 6 Vårdguiden nr

7 allergierna Vårdguiden nr

8 tema: Allergi Markus fö Markus Woxell är allergisk mot både födoämnen, pollen, kvalster och djur. Nu när han hunnit bli åtta år har hans allergier förändrats. Några har försvunnit, men en del har också blivit svårare. Markus mamma och pappa, Pernilla och Kent, är själva allergiska och har även föräldrar och syskon som är det. Därför var det ingen överraskning att deras son Markus var allergisk. Däremot att han drabbades av så många olika och så kraftiga allergier. Det är som om allt har samlats hos honom, säger Pernilla Nyberg. Markus har flera födoämnesallergier, bland annat kött vilt, nöt, fläsk och lamm skaldjur, ägg, mjölkprotein, baljväxter och nötter. Han har också svår pollenallergi och tål inte pälsdjur. Det började redan när Markus var nyfödd och Pernilla ammade honom. Markus kräktes väldigt mycket, upp till gånger per dygn. Han blev svullen och hade periodvis svårt att andas. Pernilla miss tänkte allergier och efter ett test visade det sig att Markus bara tre veckor gammal var aller gisk mot flera olika födoämnen. Han fick amnings ersättning, men inte heller den tålde han. Så småning om hittade de en ersättning som fungerade, och när Markus fick hjälp av ett allergiteam på Södersjuk huset blev det bättre. Reagerar på mycket Listan på vad Markus inte kan äta eller vara i när heten av är lång. En del av hans allergier är luftburna, vil ket innebär att han blir sjuk bara det finns i lokalen. En gång när vi var i affären och handlade kräktes han rakt ut. Jag kunde inte se vad han rea ge rade på, men när vi kom runt ett hörn stod det en jättehylla där med nötter i lösvikt. Det behöver inte vara ett problem, bara affären har ett bra luftutsug där, men det hade de inte. 8 Vårdguiden nr

9 ddes allergisk Trots sin kraftiga allergi har Markus aldrig drab bats av en allergisk chock, men för att undvika att han ska bli sjuk får han ständigt medicin. Med åren har allergin förändrats. Markus testas regelbundet och det har visat sig att en del av hans födoämnesallergier har vuxit bort. Potatis kan han äta i dag och allergierna mot de fyra sädesslagen har vuxit bort. Nu har testerna visat att allergin mot ägg har blivit mildare och vi tror att den kan försvinna. Läkarna tror att en del av allergierna kan försvinna när Markus kommer upp i årsåldern, men att en del blir kvar för att de är så starka. Ingen förskola vågade ta emot honom på grund av hans kraftiga allergier, inte ens särskilda allergi förskolor. Men vi vet ju inte om han får andra allergier när han blir vuxen, säger Pernilla. När Markus var liten vågade ingen förskola ta emot honom på grund av hans kraftiga allergier, inte ens särskilda allergiförskolor. Därför blev Pernilla den första mamman i Sverige som fick tillåtelse att vara dagmamma med sin egen son som enda dagbarn. Men när Markus fyllde fem kunde han börja på en allergiförskola i Tyresö och i dag går han i en vanlig skola. Begränsat liv Det var väldigt tufft när han var liten, men det är bättre nu. Han blir ju själv mer medveten om sin allergi. I skolan har det fungerat hyfsat bra. Vi har pra tat med personal och föräldrar. Det blir en del begränsningar för familjen på grund av Markus allergier, men Pernilla och Kent försöker att göra så mycket som möjligt. Markus har börjat kunna följa med kompisar hem och förra året gick han för första gången hem till kompisar på födelsedagskalas. Restaurangbesök går däremot inte, förutom vissa snabbmatsrestauranger. Snabbmatskedjorna är ofta bättre än andra restauranger vad gäller ventilation, en del är till och med allergi certifierade, säger Pernilla. Gröna Lund är en av punkterna på Markus önskelista. Än har familjen inte vågat sig dit, men det blir nog i framtiden, tror Pernilla. Däremot har de varit på Skan sen. Det går bra om besöket görs när det inte är så mycket folk och risken för att Markus ska komma i kontakt med något han är allergisk mot är mindre. Mini-Skan sen och en del andra djur får de förstås undvika. Markus minns sitt besök väl. Jag fick klappa ormen Snoddas! Han gillar djur och vill gärna ha ett eget husdjur allra helst en orm. Men eftersom pappa Kent inte gillar ormar har kompromissen blivit fiskar. Mycket att lära Det finns mini-igelkottar som man kan ha som husdjur och som ska fungera bra om man är allergisk. Vi har funderat på det, berättar Pernilla. Resor har också fått stå tillbaka av rädsla för att Markus ska bli allvarligt sjuk. Det är klart att vi skulle vilja åka utomlands, men det har vi inte vågat göra än. Även om Pernilla och Kent själva har allergier var det en stor omställning när Markus föddes och mycket att lära sig. Pernilla önskar att det fanns ett bättre stöd för föräldrar till allergiska barn. Vi fick lära oss allt från början. Man får ställa om totalt, det är väldigt mycket att tänka på, inte bara det som direkt gäller hans allergier. Jag har varit hemma mycket och då handlar det också om hur man ska klara ekonomin. Men vi är med på Föräldralistan, Astma- och Allergiförbundets e-postlista för föräldrar med barn som har allergier. Där får man kontakt med andra i samma situation och kan dela värdefulla tips och råd. Mer information Läs mer om allergier på Vårdguiden.se/allergi Här finns också länkar till mottagningar som behandlar astma och allergi. På Vårdguiden.se kan du även följa pollenprognosen från dag till dag. Vårdguiden nr

10 Preventivt De flesta vet att man kan vända sig till ungdomsmottagningen för att få preventivmedel. Inte lika många känner till att man även kan gå hit när man har andra bekymmer och behöver någon att tala med. TEXT MALIN ERLINGSON illustration Annika huett Till en ungdomsmottagning kan alla mellan 12 och 23 år vända sig om de behöver hjälp med att prova ut preventivmedel, testa sig för könssjukdomar eller behöver någon att prata med. De flesta som kommer hit vill i första hand träffa en barnmorska, säger Agneta Strömsten, själv barnmorska, på Solna ungdomsmottagning. Men vi är också bra på att fånga upp andra frågor. Om en tjej kommer till mig för att hennes mens har uteblivit kan det vara ett första tecken på en ätstörning, och då kan jag direkt slussa henne vidare till vår kura tor eller psykolog. Vid varje ungdomsmottagning ska det finnas minst en barnmorska, en läkare och en kurator. Det är en trygghet både för ungdomarna som kommer till mottagningen och för personalen att ha tillgång till flera olika kompetenser på samma ställe. På Solna ungdomsmottagning finns det förutom barnmorskor även psykolog, gynekolog och venereolog, det vill säga en läkare som är specialist på hudsjukdomar och könssjukdomar. Föräldrar välkomna Föräldrar kan också kontakta ungdomsmottagningen. Har man till exempel en dotter med svår mensvärk är man välkommen att boka en tid och komma dit tillsammans med henne. Som förälder får man dock vara beredd på att vänta utanför. Alla har rätt till ett privatliv, säger Agneta Strömsten, och vi kanske behöver ställa frågor som man inte vill svara på inför föräldern. Detsamma gäller om man kommer i sällskap med en kompis. Att gå till en ungdomsmottagning är kostnadsfritt. Alla som jobbar där har tystnadsplikt. Det innebär att personalen inte får kontakta föräldrar eller skola om sådant de får höra. Men det finns ett undantag, och det är om de misstänker att någon far illa. Då är de skyld iga att anmäla enligt socialtjänstlagen. I vissa fall är de också skyldiga att göra en smittspårning enligt smittskyddslagen. Om någon har testat positivt för till exempel klamydia så är vi skyldiga att ta reda på vem eller vilka personer hon eller han har haft sex med, så att de också kan testas och få behandling, säger Agneta Strömsten. Har man haft oskyddat sex kan man komma till ungdomsmottagningen och få ett så kallat akut-p-piller, som förhindrar graviditet. Det tar man inom tre dygn efter samlag. Man kan också få recept på läkemedel som kan avbryta en graviditet upp till fem dagar efter ett oskyddat samlag. En sådan behandling följs alltid upp med en efterkontroll tre veckor senare. Svåra frågor På ungdomsmottagningen finns också stöd för den som behöver någon att prata med. Det kan vara en kurator eller, som på Solna ungdomsmottagning, en psykolog. Vi möter alla former av existentiella frågor, säger Sevil Bremer, psykolog och psykoterapeut på Solna ungdomsmottagning. Frågor om identitet och självkänsla är vanliga. Men unga söker sig också hit för att de har ätstörningar, dep ressioner eller prestationsångest i skolan. Det är inte ovanligt att ungdomar som blivit mobbade lever med en skör självbild, långt efter att själva mobbningen har upphört, berättar Sevil Bremer. En del ungdomar träffar hon och samtalar med en gång i veckan i upp till ett år. Stor press på unga För många är ungdomsåren en jobbig period i livet. Det är inte alltid det finns någon vuxen i ens närhet att prata med. Ibland kan det också vara skönt att få tala med en vuxen som inte är den egna föräldern. Stressen över att alltid vara tillgänglig har också ökat. Man är upp kopplad mot nätet hela tiden och många sover med mobilen bredvid sig för att inte missa något. 39 Ungdomsmottagningar I Stockholms län finns det 39 ungdomsmottagningar. Du kan själv välja vilken du vill gå till. Vilka som jobbar där kan variera, men ett krav är att det ska finnas minst en barnmorska, en läkare och en kurator. Det är gratis att besöka ungdomsmottagningen. Alla som jobbar på en ungdomsmottagning har tystnadsplikt. 10 Vårdguiden nr

11 prat Många gånger har tjejen höga krav på sig själv och ställer upp på sex även om hon inte har lust. Utseendefixeringen, främst bland unga tjejer, är stor. Något som blivit allt vanligare är att unga kvinnor söker sig till ungdomsmottagningen med samlags smärtor. Smärtorna kan bero på att man fått en skada i underlivet eller på psykologiska orsaker. Många gånger har tjejen höga krav på sig själv och ställer upp på sex även om hon inte har lust. Sex är en viktig del av våra liv och då ska man inte ha ont, säger Sevil Bremer. Det måste kännas rätt i kroppen, inte bara i huvudet. Man ska säga nej om det inte känns rätt och ja när det känns bra. Utåtriktat arbete Alla ungdomsmottagningar i Stockholms län samarbetar med skolorna och i Solna får varje elev i klass 8 komma på besök till ungdomsmottagningen. Persona len träffar killarna för sig och tjejerna för sig och be rättar om vad man kan få hjälp med. Ungdomsmottagningarna samarbetar också med andra mottagningar och verksamheter. Till exempel har de ett nära samarbete med Mini-Maria, en öppenvårdsmottagning för unga upp till 20 år med beroendeproblem. Ibland hänvisar de ungdomar vidare till barnoch ungdomspsykiatrin, BUP, eller till andra mottagningar. Öppet när unga kan komma De flesta ungdomsmottagningar har samma öppettider som vårdcentraler, det vill säga mellan 8 och 17 på vardagar. Hur går det ihop, är inte de flesta unga i skolan vid den tiden? Ofta är det inget problem eftersom ungdomarna har olika tider i skolan och håltimmar. Men vi märker att många vill att vi ska ha öppet på kvällar och helger och nu testar vi att ha öppet en kväll i veckan för bokade tider, säger Agneta Strömsten. Mer information Umo.se, Ungdomsmottagningen på nätet om hälsa, sex och relationer. Här kan du också ställa anonyma frågor. Vårdguiden.se, Tema Sex och relationer Vårdguiden.se, Tema Psykisk ohälsa Sakraresex.se Vårdguiden nr

12 12 Vårdguiden nr Foto: tine poppe/etsabild. Personen på bilden har inget samband med artikeln.

13 Kroppskonst på egen risk Tatuering och piercing har blivit så vanligt att det har blivit socialt accepterat. Man bör dock vara medveten om riskerna innan man förskönar sig. Tatueringsfärg innehåller ofta hälsofarliga ämnen. TEXT joachim STOKSTAD En gång i tiden signalerade en tatuering att man hade suttit på kåken eller varit till sjöss. I dag tatuerar sig människor i alla åldrar utan att det väcker uppmärksam het. Piercing har kanske inte nått riktigt dit än, men det är inte längre många som förfasar sig över en silverkula i tungan eller näsvingen. Nej, vill man bli betittad i dag, då krävs uttänjda jätte hål i öronen, ett mode hämtat från andra kulturer. Eller ormtunga, delad tungspets... I dag finns det uppemot tusen tatuerare i Sverige som dagligen tatuerar personer. Att tatuering och pier cing har blivit så vanligt borde innebära att fler drabbas av problem som tumörer, allergier och infektioner, som det har skrivits en hel del om i pressen genom åren. Men någon sådan trend syns ännu inte, menar hud experterna. Nej, de gånger jag möter tatuerade patienter är det oftast inte tatueringen de söker för. Det finns risker med alla ingrepp, men ganska sällan ser jag som hudläkare kompli kationer som direkt kan knytas till tatueringen, säger professor Klas Nordlind vid hudkliniken på Karo linska Universitetssjukhuset. Skadliga färger Däremot bör man vara medveten om att det finns risker, säger hans kollega överläkare Jan Lapins. Båda menar dock att medvetenheten om riskerna hos utövarna såväl som hos folk i allmänhet är betyd ligt större i dag än förr. Men vilka är då riskerna? Vi ställer frågan till Marga reta Daho, inspektör på Kemikalie inspektionen, som år Vårdguiden nr analyserade 31 tatu eringsfärger varav bara fem var utan anmärkning. Jag tycker att det är mycket allvarligt att de inne håller till exempel cancer- och allergi framkallande äm nen som är förbjudna i bland annat bildäck och i vissa textilier som kommer i kontakt med huden, som hand dukar. Om dessa ämnen är lika skadliga i huden vet vi ännu inte, men Margareta Daho tycker att man för säkerhets skull bör undvika sådant som kan innebära en risk. Vi talar trots allt om risk för livslång allergi, risk att utveckla cancer och risker för fortplantning och foster utveckling. För ärr och hål efter piercing och töjning som inte läker ihop av sig självt krävs plastik kirurgisk operation. Henna kan ge allergi I 26 av de testade färgerna hittade man allt från arsenik och nickel till PAH, poly aromatiska kolväten. En svart färg översteg gränsvärdet för PAH med 480 gånger. Utan detaljerad lagstiftning som faktiskt kan vän tas inom något år måste du som konsument göra en avancerad utredning för att försöka få reda på vad den färg du vill ha innehåller, och om ämnena kan vara far liga för kroppen, säger Margareta Daho. I dag kan inte ens de mest seriösa och medvetna tatu e r are alltid veta vad de får i sin färg, menar Klas Nord lind. Vi vet att röd färg ger mest problem. Jag hade ett fall med en 60-åring som lät tatuera en röd ros med gröna blad. Den röda föll bort med en ilsken hudblåsa och lämnade en liten röd skugga i ett ärr som kliade oerhört kraftigt. Han fick kortisonbehandling, men det 13

14 Kroppskonst Tänk efter före» tog lång tid innan det slutade klia, säger Jan Lapins. Kontaktallergi är sällsynt vid äkta tatuering, men det händer att patienter reagerar på färg som troligen inne håller nickel, azo färgämnen eller kvicksilver. Allergi är däremot vanlig vid låtsastatuering med oäkta henna färg, som målas på huden. Hennafärg framställs av växt extrakt, men blandas ibland med syntetiskt pigment som parafenylendiamin, som kan ge eksem och allergi. Be tatueraren om att få se analysprotokoll, som visar att färgen är testad och uppfyller kriterierna i Europarådets rekommen dation för vad som inte får före komma i tatue r ingsfärg. Kolla att analys proto kollet är aktuellt och gäller exakt den färg du ska ha. Att ta bort en tatuering Färgerna innehåller cancer framkallande ämnen som är förbjudna i till exempel bildäck och textilier. Tatuering används också inom plastik kirurgin, till exempel efter bröstoperationer och vid bortfall av hår eller pigment. Plastikkirurger samarbetar med tatuerare för att imi tera frisk hudfärg i ett ärr efter implantat, skapa läpp linjer och imitera ögonbryn eller en bröstvårta. Hur förändras en tatuering över tid? Något beroende på vilket färgämne man har använt förblir den mer eller mindre intakt, men blir med tiden mer oskarp och brukar blekna på ålderns höst. Kosmetiska tatueringar brukar man få fylla på efter några år, då de läggs mycket ytligare än en vanlig tatuer ing, säger Jan Lapins. Vilka är riskerna med piercing? Där är det lika viktigt med hygienen. Behärskar 14 Ta inte spontana beslut, tänk igenom ingreppet. Rött, gult och grönt är svårt att bleka bort, lik som tjocka linjer. Svart och blått går lättare. Ställ frågor kring sterili seringen av verktygen, även vid piercing. Foto: Mark Katzman/Johnér Går det att ta bort en tatuering? Nej, inte fullständigt. Använder man laser bleker man den snarare. Ändå stannar en hel del av färgen kvar i den djupa delen av läder huden och i lymfkörtlarna. Ska den helt tas bort återstår operation, säger Jan Lapins. Den som bara ångrar en tatuering får själv bekosta bort tagandet, påpekar Klas Nordlind. Men om man får problem med eksem eller psoria sis på grund av en tatuering måste vården självklart för söka hjälpa till. Svart och blått går relativt bra att få bort. Rött, grönt och gult är svårast att bleka bort och tjocka linjer svår are än tunna. Det är dock både kost- och smärtsam mare att ta bort en tatuering än att skaffa den. Och när pigmentet träffas av laserstrålen förändras det och nya ämnen, som också visat sig hälso farliga, kan uppstå. Hur stor är risken för infektion? Förr fanns det risk för hepatit och syfilis och även hiv, men numera vet seriösa tatuerare och piercing utövare hur viktigt det är med sterila verktyg, säger Klas Nordlind. man inte steriliseringens konst bör man använda engångs verktyg för att undvika överföring av blodsmitta, säger Jan Lapins. Det finns också risk för sårläkningskomplikationer, ärr- och böldbildning. Men även dessa problem är nu mera relativt ovanliga. Ärr efter piercing Äkta rostfritt stål och guld är de säkraste materialen. Man bör undvika material som kan innehålla andra me taller, till exempel nickel, som kan ge en livslång aller gi, påpekar Klas Nordlind. Infektionsrisken ökar när man piercar sig i till ex empel munnen eller vid andra slemhinnor. Där finns massor av bakterier. Ögonbrynen, nära ögat, är ett an nat risk område. Om du får en infektion av din piercing är det viktigt att du uppsöker sjukvården. Kan man ångra piercing? Kroppen är duktig på att självläka, men det kan ju bli ett mindre ärr, säger Jan Lapins. Till sist: Kan man ångra jättehål i öronen? Det är svårare. För ärr och hål efter piercing och töjning som inte läker ihop av sig självt krävs en smärre plastikkirur gisk operation. Den får man betala själv. Undvik ingrepp om du vet att du har något slags hudproblem, har lätt att få ärrbildning, är infek tionskänslig eller lider av någon immunologisk sjukdom. Undvik ingrepp utom lands, om du inte säkert vet hur studion sköter hygienen. Om du ångrar piercing självläker ofta huden när du tar bort smycket. Om den inte gör det krävs operation. En tatuering är svår att bli av med, men kan blekas med laser. Läs mer om tatuerings färg på Kemikalie inspektionens webbplats, Vårdguiden nr

15 Svårt att höra? Nu har det blivit lättare för alla som har problem med hörseln. Den 1 december öppnade drygt 20 nya hörselmottagningar i Stockholms län. TEXT KERSTIN OTTERSTÅL FOTO anna molander Om du misstänker att du har fått nedsatt hörsel kan du boka tid hos någon av de hörselmottagningar som landstinget har avtal med. Du behöver inte läng re ha någon remiss från läkare. På hörselmottagningen går man igenom din var dagssituation och gör olika tester. En audionom, hör selspecialist, bedömer om du behöver en hörapparat eller andra hörselhjälpmedel och berättar vilka mo deller du kan välja mellan. Det finns många olika mo deller. En del sitter bakom örat, andra inuti. Tillsammans bestämmer du och din audionom vil ken hörapparat som passar dig bäst. Det är viktigt att hörapparaten sitter bra. Därför kan man ibland be höva göra ett avtryck av örat. Med hjälp av avtrycket tillverkas sedan en insats som passar just ditt öra. Du kan antingen låna eller köpa din hörapparat. De nya hörselmottagningarna åtar sig inte bara ut redning och utprovning utan även justering och ser vice av hörapparater och andra hörselhjälpmedel. Tidigare fanns det bara fem mottagningar i länet att gå till om man behövde prova ut en hörapparat, säger Kerstin Malmgren, audionom och hand lägg a re inom Stockholms läns landsting. Nu finns det avsevärt fler mottagningar att välja mellan, och de är spridda över hela länet. Nu utför ock så alla mottagningar service på hörapparaterna, och man kan välja fritt vilken hörselmottagning som pas sar en bäst. Hörselmottagningarna tar emot vuxna med mått ligt nedsatt hörsel. Barn och unga under 18 med ned satt hörsel och vuxna med svårare hörselnedsättning hänvisas till Hörsel- och balanskliniken, Rosenlund (nära Södersjukhuset). Hörapparat Låna eller köpa? För hörselut red ning och utprov ning av en hör apparat betalar du som patient 600 kronor. Avgiften räknas inte in i högkostnadsskyddet för besöks avgifter, men däremot i högkostnads skyddet för hjälpmedel. Batterier till apparaterna får man betala själv. LÅNA: Det kostar inget extra, utöver de 600 kronorna, att låna en hör appa rat eller annat hörhjälpmedel. Vårdguiden nr Du får behålla apparaten och andra hjälpmedel så länge du behöver. Justering och service ingår också, och du kan vända dig till vilken hörsel mot tagning som helst. Om din hörsel försämras efter några år och du be höver en ny hörselutredning, får du betala 600 kronor igen. KÖPA: Om du vill köpa en egen hör apparat kan du få köpet subvention erat av landstinget om du väljer så kallat Fritt val av hjälpmedel. Du får då en rekvisition som gäller för den typ av hörapparat eller hörselhjälp medel som din audionom be dö mer att du behöver. Du lämnar rekvisi tionen där du köper apparaten. Vill du ha en dyrare hörapparat får du själv betala merkostnaden. I rekvisi tionen ingår även ett reparationskonto. När reparationskontot är slut får du själv betala för fortsatt service. KÖPA (utan Fritt val av hjälpmedel): Du betalar själv hela kostnaden för hörapparat, justering och service. Hur hör du? I Sverige använder nästan var tredje person över 65 år hör apparat. Men när är det dags? Här är några varningssignaler: Det slår lock för ena örat. Du tycker att andra människor talar svagt eller otydligt. Du höjer volymen på tv:n fastän resten av familjen tycker att det är för högt. Du behöver ofta be människor upprepa vad de sa. Det susar eller piper i öronen. Du har svårt att hänga med om många pratar samtidigt. Mer information Du hittar adresser och telefon nummer till de nya hörselmot tagningarna på Vårdguiden.se. Du kan även ringa Vårdguiden på telefon, hora-daligt w ww.vardguiden.se/ horapparatutprovning w ww.vardguiden.se/ valj-horselmottagning Tips från Hörselskadades Riksförbund: 15

16 Vaccin mot cancer Att kunna vaccinera mot cancer har länge varit en medicinsk dröm. Men nu finns vaccin som avsevärt minskar risken för cancer i livmoderhalsen. Nu erbjuds alla flickor födda 1993 eller senare, gratis vaccin. TEXT ANNA SJÖKVIST FOTO ulf HUett Livmoderhalscancer är näst efter bröstcancer den vanligaste cancerformen bland kvinnor under 45 år. Den orsakas av virus, humant papillomvirus, HPV, som överförs sexuellt. Åtta av tio personer smittas någon gång med HPV, men i de allra flesta fall läker infektionen ut av sig själv. Om den inte gör det kan infektionen sätta igång cellförändringar som på sikt även kan utvecklas till cancer. Det finns nu vaccin mot HPV. Och det allra bästa sättet att minska risken att få livmoderhalscancer är att låta vaccinera sig mot HPV. Allra helst ska man vaccineras före sexdebuten, eftersom viruset sprids vid sexuella kontakter. Har man redan blivit smittad gör vaccinet mindre nytta. Medelåldern bland svenska kvinnor som insjuknar i livmoderhalscancer är 54 år. Många av dem smittades av HPV redan före 20 års ålder. Socialstyrelsen har beslutat att HPV-vaccinet ska ingå i det allmänna vaccinationsprogrammet, vilket innebär att alla unga flickor ska e r bjudas vaccin mot livmoderhalscancer. Flickor födda 1999 och senare kommer att bli vaccinerade inom skolhälsovården, i årskurs 5 6. Flickor födda erbjuds också gratis vaccination mot HPV, men här måste man själv ta kontakt med en vårdcentral eller vaccinationsmottagning för att få sitt vaccin. Vi är glada att vi äntligen kan erbjuda vaccin till dessa flickor. Nu ska vi göra allt för att berätta för flickorna och deras föräldrar om vaccinationen så att de tar chansen att skydda sig, säger Henrik Almkvist, chefsläkare vid Hälso- och sjukvårdsförvaltningen inom Stockholms läns landsting. Tidigare kunde flickor i de här åldersgrupperna vaccinera sig mot en kostnad, men nu blir det alltså gratis. Alla föräldrar till flickor födda år har under februari månad fått ett brev hem med information om vaccinet. För att få vaccinet kan de sedan gå till en vårdcentral, husläkarmottagning eller vaccinationscentral. Även vissa ungdomsmottagningar och mvc erbjuder vaccinering. Hur det ser ut där du bor kan du ta reda på»det är viktigt att man fortsätter att gå på cellprovskontroll när man får en kallelse även om man har vaccinerat sig.«genom att gå in på Vårdguiden.se, eller genom att ringa till Vårdguiden på telefon, Vaccinet ges tre gånger med ett visst antal månader emellan. Inför vaccinationen måste man fylla i en hälsodeklaration där också flickans vårdnadshavare ska ge sitt godkännande. Som vid all annan vaccination kan man ibland få en rodnad, känna ömhet eller bli svullen på injektionsstället. I enstaka fall kan man få lätt feber. Vaccinet är väl beprövat och har använts i många länder under mer än 10 år. Fler än 23 miljoner kvinnor är vaccinerade och några allvarliga biverkningar har inte på visats i de studier som genomförts. HPV kan också orsaka vårtor på könsorganen, så kallade kondylom. Vaccinet som erbjuds alla unga flickor ger ett bra skydd även mot kondy lom. Att vaccinet också skulle vara till nytta för vuxna kvinnor har diskuterats. Här anser Henrik Almkvist att det är mer tveksamt med nyttan. Det beror helt på hur många sexpartner man har, säger han. Med många olika partner ökar risken att smittas av viruset, oavsett ålder. Man får inte heller glömma att 30 procent av alla fall av livmoderhalscancer orsakas av andra HPV-typer än dem som vaccinet skyddar mot, säger Henrik Almkvist. Därför är det viktigt att man fortsätter att gå på cellprovskontroll när man får en kallelse även om man har vaccinerat sig. Åtta av tio som utvecklar allvarlig livmoderhalscancer har missat att gå på kontrollerna regelbundet eller låtit bli dem helt. MER INFORMATION Har du frågor som rör vaccinet och HPV? Läs mer på Vårdguiden.se/hpv. Här hittar du även en lista med de vanligaste frågorna och experternas svar. Vilka mottagningar som vaccinerar mot HPV hittar du på Vårdguiden.se under fliken Hitta vård och omsorg. Du kan också ringa Vårdguiden på telefon , knappval 1, och få samma information. 16 Vårdguiden nr

17 Vårdguiden nr

18 Medel & metoder Preventivmedel med två hormoner Kallas ofta kombinerade preventivmedel och innehåller hormonerna östrogen och gestagen. Hormonerna gör att ägglossningen uteblir och att sekretet i livmoderhalsen blir segt så att spermierna inte tar sig igenom. Kombinationen av hormoner ser olika ut i olika preventivmedel, men dosen är ungefär densamma eftersom alla varianter Länge har p-piller dominerat bland yngre och spiral bland äldre kvinnor som velat undvika att bli med barn. Men valmöjligheterna är större än så de senaste åren har flera nya alternativ kommit. TEXT ÅSA BOLMSTEDT FOTO graffoto har till uppgift att hindra ägglossning. Fördelar: Effektivt skydd mot graviditet, minskar smärta och blödning vid menstruation, minskar risken för cancer i äggstockar, livmoderslemhinna och tarmar. Nackdelar: Ökad risk för blodpropp. Biverkningar som ömmande bröst, humörsvängningar, viktuppgång och minskad sexlust. Kan öka risken för bröstcancer och livmoderhalscancer, men den risken anses vara lägre än skyddet mot cancer i äggstockar, livmoderslemhinna och tarmar. P-piller: Ger ett effektivt skydd om de tas varje dag. SättP P-ring: Ny p-ring sätts in en gång i månaden. Kan kännas vid samlag. Kan tas ut tre timmar varje dygn, till exempel vid samlag. P-plåster: Byts varje vecka. Kan ge hudirritation. Medel med ett hormon Innehåller enbart hormonet gestagen. Finns i olika doser: de lägre gör sekretet i livmoderhalsen segt, mellandos hindrar ägglossning och högdos hindrar även utvecklingen av äggblåsor. Fördelar: Ger ingen ökad risk för blodpropp. Nackdelar: Skyddet varierar. Menstruationen påverkas ofta. Biverkningar som svullna bröst, humörsvängningar, viktökning och akne. En frisk kvinna kan bli gravid vid ungefär 400 tillfällen i livet. Det gör det viktigt att skydda sig om man inte vill bli gravid. Flera saker påverkar oss i valet av preventivmedel: Ålder, livsfas, trender och larm om biverkningar. På ett mer personligt plan kan valet påverkas av om man är bra eller dålig på att komma ihåg att ta ett piller varje dag, tveksamhet inför att tillföra kroppen hormoner eller om man blöder mycket eller lite vid menstruation. Även om alla har rätt till individuell rådgivning kan det vara svårt att hitta rätt. När kvinnor i Sverige fick fördjupad information om preventivmedel var det Långtidsverkande p medel kommer mer och mer då man inte dagligen måste tänka på skyddet. många som valde ett annat än de först hade tänkt sig. Till exempel bytte var femte av de kvinnor som föredrog p-piller före rådgivningen till ett annat preventivmedel efteråt. Det visar en studie från Karolinska Institutet som ingår i en större europeisk undersök ning. Långtidsverkande preventivmedel kommer mer och mer, berättar Lena Marions, docent och överläkare på Kvinnokliniken på Karolinska Universitetssjukhuset. Fördelen med de långtidsverkande preventivmedlen är förstås att man inte dagligen måste tänka på skyddet. P-ringen, som kvinnan själv för in i slidan en gång i månaden, används alltmer. Preventivmedlen kan delas in i olika grupper utifrån sina egenskaper. Den första gruppen är de som innehåller hormoner. De förhindrar ägglossning och/eller gör sekretet i livmoderhalsen så segt att spermierna inte kan passera. En del av preventivmedlen i den här gruppen innehåller en kombination av två hormoner, det gäller exempelvis p-piller och p-ring, och en del innehåller enbart ett hormon, som minipiller och hormonspiral. Den andra gruppen är preventivmedel helt utan hormoner, som kopparspiral och pessar. Många är oroliga för hormonernas inverkan på kroppen och det är välkänt att kombinerade p-piller ökar risken för blodpropp. 18 Vårdguiden nr

19 Minipiller: Måste tas samma tid varje dag. Säkerheten är lägre. Mellandospiller och p-stav: Lika säkra som kombinerade p-piller, eftersom även ägglossningen uteblir. Kan göra mensen regelbunden, oregelbunden eller att den uteblir. Hormonspiral: Nästan lika säkert som sterilisering, trots låg dos hormoner. Ofta minskar eller uteblir mensen helt, vilket dock inte är farligt. P-spruta: Mycket säkert, men det kan ta ett år efter sista sprutan innan man blir fertil igen. Kan göra skelettet skörare. Rekommenderas inte till yngre under längre tid än två år. Medel utan hormoner Fördelar: Inga hormonella biverkningar. Nackdelar: Kan upplevas som krångligare att använda eller påverka menstruationen. Kondom: Måste vara på under hela samlaget. Skyddar även mot könssjukdomar. Femidom: En kondom för kvinnan. Förs in i slidan före samlag. Skyddar även mot könssjukdomar. Kan bara köpas på nätet. Pessar: En kupa av silikon hindrar tillsammans med pessargel spermierna från att ta sig in i livmodern. Kopparspiral: Påverkar slidsekretet och gör miljön i livmodern ogästvänlig för spermierna. Kan ge rikligare mens. för oönskad graviditet Men preventivmedel med kombinerade hormoner ger också positiva hälsoeffekter, som minskad risk för cancer i äggstockar, livmoderslemhinna och tarmar, säger Lena Marions. Risken för bröstcancer ökar lite bland dem som har ärftlig risk för sjukdomen, så förr avrådde man dem från att använda preventivmedel med kombinerade hormoner. Nu har man sett att personer med ökad risk för bröstcancer också har en ökad risk för cancer i ägg stock ar, livmoderslemhinna och tarmar, och då väger p-pillrens skyddseffekt mot dessa sjukdomar tyngre än den ökade risken för bröstcancer, säger Lena Mari ons. Råd för olika åldrar Unga som inte har förhöjd risk för blodpropp rekommenderas ofta kombinerade p-piller. De ger ett effektivt skydd under de år man är som mest fertil. Förr ville man inte sätta in spiral innan man fött barn, eftersom det fanns en rädsla för att spiralen skulle öka risken för infektioner. Men det är en myt och allt fler unga har numera spiral, säger Lena Marions. När man har fyllt 35 år brukar läkarna inte längre rekommendera att man börjar med p-piller eller andra kombinerade preventivmedel, eftersom risken för hjärt- och kärlsjukdom ökar med åldern. Då är skydd med bara ett hormon eller helt utan hormoner bättre. Men använder du p-piller sedan tidigare och är frisk Personerna på bilden har inget samband med artikeln, foto: ole graf/corbis Vårdguiden nr

20 Medel & metoder Metoder Billingsmetoden/naturlig familjeplanering: Genom att analysera sekretet från livmoderhalsen kan man se när ägglossningen är på gång och när den inträffat och undvika samlag då. Kräver anteckningar varje dag för att vara säker. Avbrutet samlag: Mannen drar ut penis från slidan före utlösning. Det finns risk för att spermier hinner ut. Säkra perioder: Man räknar ut när ägglossningen sker utifrån menscykeln och undviker samlag då. Metoden är osäker eftersom ägglossningen kan vara oregelbunden även om mensen är regelbunden. P-dator: Räknar ut när kvinnan har ägglossning utifrån menscykeln och genom att man antingen mäter temperaturen i kroppen eller kissar på en sticka som sedan läses av av apparaten. Efter oskyddat samlag Kopparspiral är den effektivaste metoden för att förhindra graviditet efter oskyddat samlag. Spiralen påverkar miljön i livmodern så att spermierna inte klarar att befrukta ägget och gör det svårare för ägget att fästa i livmoderslemhinnan. Spiralen måste sättas in inom fem dygn och behålls tills man haft mens, eller tills vidare. Akut-p-piller, som även kallas dagen efter-piller finns att köpa receptfritt på apoteken. De skjuter upp ägglossningen, så att det inte finns något ägg att befrukta. Om ägglossning redan skett vid samlaget fungerar inte akut-p-piller. Tabletten ska tas inom tre dygn, men ju snabbare desto bättre. Receptbelagda akut-p-piller fungerar upp till fem dygn. Avbrutet samlag, säkra perioder och p-dator, som räknar ut när man har ägglossning...» så kan du fortsätta med dem, säger Lena Marions. Trots att män har ett lika stort ansvar för att förebygga oönskade graviditeter finns det bara kondom för dem. Manliga p-piller pratas det knappt om längre. Forskare har hittat metoder för att hindra produktionen av spermier, men det finns för närvarande inget större intresse av att lansera dem. Förmodligen för att inget medel ännu fungerar perfekt och för att det finns en föreställning om att kvinnorna vill kontrollera sin egen fertilitet, säger Lena Marions. Preventiva metoder Förutom preventivmedlen finns också flera preven tiv metoder för att undvika oönskade graviditeter, till exempel avbrutet samlag, Billingsmetoden, säkra perioder och p-dator, som räknar ut när man har ägglossning. De här metoderna har inga biverkningar, men skyddar inte lika bra mot graviditet som preventivmedel. Är man övertygad om att man inte vill ha fler barn är sterilisering ett alternativ. De senaste åren har det kommit nya metoder, bland annat en liten skruv som pluggar igen äggledarna, i stället för att klippa av dem. På män klipper man av sädesledarna så att spermi erna inte kan passera. En sterilisering ska ses som ett permanent ingrepp, men det är numera möjligt att göra en man fertil igen genom att sy ihop sädesledarna. Några män i Sverige testar det varje år. Chansen att lyckas är störst upp till tre år efter steriliseringen, då kan tre av fyra män göra en kvinna gravid, därefter bara en av tre. Man kan också hämta spermier från bitestiklarna och använda dem vid en provrörsbefruktning. Förr hände det att man kopplade ihop äggledarna igen på steriliserade kvinnor som ville kunna bli gravida igen, men resultaten var så pass dåliga att man numera rekom menderar provrörsbehandling i stället. Lena Marions påpekar att oavsett vilket preventivmedel man väljer, är det viktigaste att man är nöjd. Är du nöjd ökar chansen för att du verkligen använder det. Preventivmedel & rådgivning Ungdomsmottagningarna Mödravårdscentralerna Sesam-mottagningarna Mottagningarna hittar du på Vårdguiden.se under Hitta vård och omsorg. Du kan också ringa Vårdguiden, för att få hjälp med att hitta en mottagning. Om du av någon anledning inte känner dig nöjd med ett möte på en mottagning kan du vända dig till en annan. Mer information Läs mer om preventivmedel och preventivmetoder på: Vårdguiden.se Tema Sex och relationer Sakraresex.se Umo.se 20 Vårdguiden nr