INNEHÅLL. Miljöcertifierad enligt ISO 14001

Transkript

1 Årsredovisning 2006

2 INNEHÅLL VD har ordet 3 Fem år i sammandrag 4 Resultat- och balansräkningar 5 Förvaltningsberättelse 6 Resultaträkning 9 Balansräkning 10 Kassaflödesanalys 11 Redovisnings- och värderingsprinciper 12 Noter till resultaträkningen 14 Noter till balansräkningen 18 Upplysningar om verkligt värde 22 Likviditetsexponering 23 Ränteexponering 24 Kreditriskexponering 25 Kapitaltäckning 26 Företagsstyrning 27 Revisionsberättelse 28 Utgående mandatperioder med mera 29 Sparbankens styrelse 30 Sparbankens huvudmän 31 SPARBANKSSTÄMMAN ÄGER RUM 28 MARS 2007 KL I SAMLINGSSALEN Miljöcertifierad enligt ISO 14001

3 Årsredovisning 2006

4 VÅR VISION OCH VERKSAMHET ÅR 2005 ÅRSREDOVISNING

5 VD HAR ORDET Under 2006 fortsatte konkurrensen på bank- och finansmarknaden att skärpas. Det märktes inte minst inom bolånemarknaden där marginalerna fortsatte att pressas, trots en tydlig uppgång i det allmänna ränteläget. Antalet aktörer på marknaden har fortsatt att växa, ofta i form av nischaktörer med aggressiva erbjudanden riktade mot ett specifikt segment eller en specifik kundgrupp. Ett exempel är möjligheten att på under 15 minuter låna mindre belopp via mobiltelefon och SMS. Även de större aktörerna har utvecklat sina erbjudanden till att bli mer omfattande i syfte att nå nya marknader. Konkurrensen har också varit kännbar vad gäller bankernas erbjudanden för inlåning. Även här i Roslagen har våra konkurrenter varit fortsatt aktiva på marknaden. Det har sporrat oss att fortsätta vår förnyelse och utveckling av nya koncept för att leva upp till kundernas förväntan på en hög aktivitetsnivå och deras krav på ökad tillgänglighet. Det är onekligen en utmaning för oss som sparbank i Roslagen att hantera den ökande konkurrensen och övriga omvärldsförändringar. Därför tog vi oss tid till att reflektera över vår situation under det första halvåret Alla medarbetare har deltagit i diskussionerna där vi har tillåtit oss att vara kreativa, tänka nytt och fundera utifrån och in över hur vi skall arbeta framåt. Nu, med facit i handen, kan vi se att vi satsat rätt. Trots konkurrens och marginalpress har vi ökat våra totala intäkter med över 8 procent jämfört med samma period föregående år. Med medvetna satsningar och en god kontroll över kostnaderna gav det en resultatförbättring före kreditförluster om drygt 20 procent jämfört med Vi ser det som ett bevis på att våra kunder uppskattar våra ansträngningar och ger oss fortsatt förtroende, vilket också flera oberoende kundnöjdhetsmätningar har visat. Traditionsenligt arrangerade Roslagens Sparbank lördagen den 10 juni den årliga Sparbanksdagen i Societetsparken i Norrtälje. Arrangemanget blev en stor framgång på många sätt - med välkända artister, exponering av lokala företag och föreningar samt tävlingar, talangjakt och aktiviteter för såväl stora som små. Uppskattningsvis fylldes Societetsparken av besökande. Under året arrangerades även ett flertal kundträffar på våra kontor för såväl företag och företagare som privatpersoner. Sammanfattningsvis har dessa kundträffar bidragit positivt till vårt resultat och därmed tillsammans med våra övriga ansträngningar bidragit till vår vision ett attraktivt och öppet Roslagen i tillväxt! Johan Smedman, VD Roslagens Sparbank 3 ÅRSREDOVISNING 2006 VD HAR ORDET

6 Fem år i sammandrag - nyckeltal VOLYM Affärsvolym, Mkr Förändring under året, % Av banken förvaltade och förmedlade kundvolymer 11,0% 12,6% 8,7% 9,5% KAPITAL Soliditet Beskattat eget kapital + 72% av obeskattade reserver i % av balansomslutningen Kapitaltäckningsgrad Kapitalbas i % av riskvägda placeringar Primärkapitalrelation Primärkapital i % av riskvägda placeringar 15,0% 15,0% 15,2% 14,2% 14,2% 20,44% 21,47% 22,61% 21,89% 22,51% 20,44% 21,47% 22,61% 21,89% 22,51% RESULTAT Placeringsmarginal Räntenetto i % av MO Rörelseintäkter/affärsvolym Räntenetto + rörelseintäkter i % av genomsnittlig affärsvolym Rörelseresultat/affärsvolym Rörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym Räntabilitet på eget kapital Rörelseresultat efter schablonskatt i % av genomsnittligt eget kapital K/I-tal före kreditförluster Summa kostnader exkl. kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto+rörelseintäkter K/I-tal efter kreditförluster Summa kostnader inkl. kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto+rörelseintäkter 2,91% 2,97% 3,23% 3,23% 3,71% 1,36% 1,34% 1,48% 1,52% 1,67% 0,56% 0,36% 0,56% 0,51% 0,47% 9,8% 6,1% 9,3% 8,3% 7,7% 0,59 0,62 0,60 0,64 0,71 0,59 0,73 0,62 0,67 0,72 OSÄKRA FORDRINGAR OCH KREDITFÖRLUSTER Reserveringsgrad för osäkra fordringar Reservering för sannolika förluster i % av osäkra fordringar brutto Andel osäkra fordringar Osäkra fordringar netto i % av total utlåning till allmänheten och kreditinstitut (exkl. banker) Kreditförlustnivå Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till allmänheten, kreditinstitut (exkl. banker) samt leasingobjekt, övertagen egendom och kreditgarantier 29,2% 24,4% 62,4% 58,9% 43,6% 0,45% 0,81% 0,33% 0,43% 0,99% -0,02% 0,64% 0,13% 0,15% 0,06% ÖVRIGA UPPGIFTER Medelantal anställda Antal kontor FEM ÅR I SAMMANDRAG - NYCKELTAL ÅRSREDOVISNING

7 Resultat- och balansräkningar, tkr RESULTATRÄKNING Räntenetto Provisioner, netto Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga intäkter Summa intäkter Allmänna administrationskostnader Övriga rörelsekostnader Kreditförluster Summa kostnader Rörelseresultat Bokslutsdispositioner, netto Skatter ÅRETS RESULTAT BALANSRÄKNING Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Räntebärande värdepapper Aktier och andelar Materiella tillgångar Övriga tillgångar Summa tillgångar Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Övriga skulder Avsättningar för pensioner m.m Summa skulder och avsättningar Obeskattade reserver Eget kapital Summa skulder, avsättningar och eget kapital ÅRSREDOVISNING 2006 RESULTAT- OCH BALANSRÄKNINGAR

8 Svensk ekonomi växer på bred front Svensk ekonomi växte med omkring 4,5% under 2006 jämfört med 2005, vilket är tredje året i rad som BNP ökar mer än den långsiktiga tillväxttrenden. Det sätter allt tydligare spår på arbetsmarknaden. Antalet sysselsatta steg med drygt personer samtidigt som den öppna arbetslösheten sjönk till 4,6% i slutet av Den inhemska efterfrågan konsumtion och investeringar svarade för en allt större del av den ekonomiska tillväxten under senare delen av Högre räntor hindrade inte de svenska hushållen från att konsumera. En förbättrad arbetsmarknad och stigande tillgångspriser bidrog till att den privata konsumtionen ökade mer än under Den senaste statistiken pekar på ett lägre hushållssparande samtidigt som hushållens skulduppbyggnad fortsätter att stiga. Näringslivets investeringar steg på bred front under 2006 i spåren av den goda omvärldskonjunkturen, en ökad lönsamhet och ett högt kapacitetsutnyttjande. De största investeringssatsningarna genomfördes inom gruvnäringen inte minst på grund av den starka globala efterfrågan på råvaror. Globaliseringen och tillkomsten av nya aktörer på världsmarknaden har inneburit en renässans för svensk gruvindustri. Låga räntor och stigande bostadspriser stimulerade till ett fortsatt ökat bostadsbyggande, inte minst i storstadsregionerna med stark befolkningsinflyttning. Inflationstakten är fortsatt låg trots en stark tillväxt och ett högre resursutnyttjande i svensk ekonomi. I december 2006 var inflationen 1,6%. Sjunkande energipriser och en starkare krona bidrog till att uppgången i konsumentpriserna blev begränsad. Utsikter för 2007 Vi räknar med en fortsatt god tillväxt i världsekonomin det närmaste året, om än inte lika stark som under Det är framför allt konjunkturavmattningen i USA, men även en lägre förväntad tillväxttakt i Europa som bidrar till den något svagare globala efterfrågan under I Sverige räknar vi med att den inhemska efterfrågan tar över som tillväxtmotor. Hushållens disponibla inkomster stärks påtagligt i år i samband med regeringens inkomstskattesänkningar, samtidigt som arbetsmarknaden förbättras. Det möjliggör en fortsatt stark privat konsumtion även om vi räknar med stigande räntor under året. Förutom lägre inkomstbeskattning sänks ersättningsnivåerna i arbetslöshetsförsäkringen, samtidigt som antalet platser i arbetsmarknadspolitiska åtgärder bantas ordentligt. Den pågående avtalsrörelsen, som omfattar närmare 2,8 miljoner löntagare, och en ökad efterfrågan på arbetskraft kommer att bli ett test på hur väl den svenska arbetsmarknaden fungerar. Efterfrågan på arbetskraft ökar och samtidigt meddelar många företag att det är svårt att hitta personal. Detta talar för högre löneökningar under det närmaste året. Faktorer såsom ett ökat arbetskraftsutbud och en tilltagande internationell konkurrens kan dock begränsa löneökningstakten. De omvärldsrisker som bedöms som störst och som kan påverka den globala omvärlden negativt, är till stor del relaterade till den amerikanska ekonomin. Det gäller inte minst det stora underskottet i bytesbalansen som under 2006 steg till drygt 6,5% av BNP. Risken för en påtaglig dollarförsvagning kan inte uteslutas om det utländska intresset för amerikanska tillgångar väsentligt minskar. Fastighetsmarknaden i USA och det låga hushållssparandet är andra risker som är värda att nämna och som påtagligt kan dämpa konsumtionstillväxten i USA och ge negativa effekter på världsekonomin. VERKSAMHETENS ART OCH INRIKTNING Roslagens Sparbank har Roslagen som verksamhetsområde. Sparbanken bedriver in- och utlåningsverksamhet. Vidare tillhandahåller sparbanken följande tjänster: värdepappersrörelse, juridisk och ekonomisk rådgivning, betalningsförmedling, ställande av borgen och garantier samt uthyrning av bankfack. Sparbankens huvudkontor finns i Norrtälje och därutöver finns kontor i Grind, Hallstavik, Rimbo och Älmsta. RISKHANTERING Verksamheten präglas av en traditionell inriktning med låg riskexponering. Sparbanken använder finansiella instrument för kreditgivning och därutöver i huvudsak för placering av egen likviditet. Marknadsrisk I begreppet innefattas ränte-, valutakurs-, aktiekurs- och andra prisrisker. Med nuvarande inriktning av verksamheten är endast ränterisk tillämplig. Ränterisk består av räntenettorisk och ränteprisrisk. Räntenettorisk definieras som risken för att en ändring i ränteläget påverkar räntenettot för räntebärande tillgångar och skulder. Ränteprisrisk definieras som risken för att en ändring i ränteläget påverkar marknadsvärdet av tillgångar och skulder. Sparbankens styrelse har fastställt en gräns för hur stor den totala ränterisken får vara. Intern rapportering sker periodiskt om ränteriskens utveckling. Sista december år 2006 var situationen sådan, att en höjning av marknadsräntan med 1%-enhet försämrar räntenettot med 651 tkr. På sidan 24 återfinns en uppställning av räntebärande tillgångar och skulder med fördelning på tidsintervall fram till förfallodag eller till räntejustering, om denna inträffar tidigare. Likviditetsrisk Med likviditetsrisk menas att inte kunna infria sina betalningsförpliktelser vid förfallotidpunkten utan att kostnaden för att erhålla betalningsmedel ökar avsevärt. På sidan 23 återfinns en uppställning över likviditetsexponeringen vid årsskiftet. Kreditrisk Den största risken i bankverksamhet är av tradition riskenför kreditförluster. Med nuvarande motparter är kreditrisken, vad avser utlåning till kreditinstitut och placeringar i värdepapper, begränsad. Riskerna återfinns i stället i utlåningen till allmänheten. Kreditförlusterna har historiskt sett varit relativt små. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ÅRSREDOVISNING

9 Kreditgivningen är omgärdad med omfattande regler för att så långt det är möjligt begränsa risken. Styrelsen har fastställt en policy rörande bl. a. kunder, ändamål, säkerheter, återbetalningsförmåga. Detaljerade instruktioner finns som reglerar beslutsinstanser och kreditnivåer inom respektive instans. Grunder för kreditgivningen har fastställts, där det särskilt betonas vikten av prövning av återbetalningsförmågan och erbjudna säkerheter och hantering av situationer där väsentlig intressegemenskap föreligger. För olika säkerhetstyper har grunder för värdering angivits och gränser för belåningsvärden fastställts. Kreditengagemang överstigande ett visst belopp är föremål för årlig omprövning. Organisationen av kredithanteringen är så uppbyggd att tillfredsställande intern kontroll sker av all formalia i ett kreditärende. Kravverksamheten är så uppbyggd att betalningsstörningar uppmärksammas och hanteras på ett tidigt stadium. På sidan 25 finns en sammanställning av kreditstocken brutto fördelat per säkerhetstyp och netto efter avdrag för värdet på säkerheterna. Operativa risker Med operativa risker avses risken för att fel eller brister i administrativa rutiner leder till ekonomiska eller förtroendemässiga förluster. De kan t. ex. orsakas av bristande interna rutiner, bristfälliga system eller att fel uppkommer på teknisk utrustning. Även risken för oegentligheter, internt eller externt, ingår i den operativa risken. De operativa riskerna motverkas genom intern kontroll, där det är ett ständigt pågående arbete med att finna effektiva och ändamålsenliga rutiner och instruktioner. Huvuddelen av datastödet erhålls genom Swedbank IT. Genom detta tillförsäkras en kontinuerlig översyn och utveckling av tillämpade system. SPARBANKENS STÄLLNING (värden inom parentes avser 2005) Inlåning från allmänheten Inlåningen från allmänheten ökade under året med tkr ( ) eller 10,6% (7,7) och uppgick till tkr ( ) vid årsskiftet. Vid årets slut gottgjordes allmänheten räntor med tkr (19 780). Vid årets slut fanns (25 041) Roslagskonton med en insättarbehållning på tk ( ), vilket motsvarar 48,7% (52,9) av inlåningen från allmänheten. Utlåning till allmänheten Under året nybeviljades (3 994) lån på tillsammans tkr ( ). Till detta skall läggas den förmedling av lån som sparbanken haft till andra kreditinstitut, då främst till SPINTAB-gruppen. Bankens utlåningssaldo, brutto, ökade under året med 11,5% (8,7) från tkr ( ) till tkr ( ). Personal Antalet anställda i sparbanken uppgick vid årets slut till 109 jämfört med föregående årsskifte då antalet var 108. Antalet arbetade timmar uppgick till totalt ( ). Med arbetstidsmåttet timmar för en helårsarbetare uppgick medelantalet anställda i sparbanken under året till 92 (91). Löner och arvoden till styrelsen, VD och ställföreträdande VD uppgick 2006 till tkr och till övriga anställda tkr. Motsvarande belopp för 2005 var tkr respektive tkr. Känslighetsanalys Av tabellen nedan framgår hur sparbankens rörelseresultat påverkas då vissa variabler ändras Förändring Effekt på rörelseresultat (tkr) Placeringsmarginal (procentenhet) +/- 0,1 % +/ Löneförändring +/- 1 % -/+ 510 Övriga rörelsekostnader exkl kreditförluster +/- 1 % -/+ 450 Kreditförlustprocent +/- 0,1 % -/ SPARBANKENS RESULTAT Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt uppgick till tkr, en förbättring med tkr eller 72,7% jämfört med föregående år. Resultatförbättringen kan i huvudsak hänföras till minskade kreditförluster med 17 mkr, samt ökat resultat före kreditförluster med 12 mkr. Räntenettot ökade med tkr eller 7% och uppgick till tkr för år Erhållna utdelningar uppgick till tkr (6 500). Provisioner, netto, ökade med tkr (2 510) eller 12% (5,5). Nettoresultatet av finansiella transaktioner uppgick till -209 tkr (241). Personalkostnaderna uppgick till tkr (54 575), en ökning med tkr eller 16,1%. Övriga kostnader har ökat med 352 tkr (979) eller 0,9% (2,6). Avskrivningarna uppgick till tkr (2 075). Kreditförlusterna för år 2006 uppgick till -488 tkr (17 544). 7 ÅRSREDOVISNING 2006 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

10 VIKTIGA HÄNDELSER Återbetalning av moms År 1999 bildade Swedbank (dåvarande Föreningssparbanken) en momsgrupp, i vilken sparbankerna ingick. I juli 2002 beslutade dock Skatteverket att upplösa denna momsgrupp. Beslutet överklagades och i slutet av 2005 beslutade Skatteverket, enligt en dom från regeringsrätten, att återregistrera momsgruppen. Beslutet innebar att Roslagens Sparbank begärde korrigering av den moms som därmed felaktigt inbetalats fr. o. m. juli 2002 t. o. m. slutet av Den felaktiga momsen uppgick till tkr och återbetalades till Roslagens Sparbank under Basel II År 2004 beslutade den s.k. Baselkommittén om nya kapitaltäckningsregler, även kallat Basel II. Det nya regelverket kommer att träda i kraft årsskiftet Det nya regelverket är internationellt och innebär stora förändringar för bankerna. Roslagens Sparbank har lagt ned ett omfattande arbete för att säkerställa att verksamheten bedrivs i enlighet med det nya regelverket. Övergång till IFRS/IAS-standarder Från och med 2007 måste sparbankerna följa de nya internationella redovisningsstandarderna International Financial Reporting Standards (IFRS) i sin redovisning med de undantag och tillägg som anges i Redovisningsrådets rekommendation RR32 Redovisning för juridisk person, samt om inte annat följer av lag eller annan författning. I enlighet med IFRS 1, om hur redovisning upprättas första gången, skall företag redovisa jämförelsetal för åtminstone ett år. Detta innebär således att 2006 års siffror måste omräknas enligt den nya redovisningsstandarden. Under 2005 tillsatte Sparbankernas Riksförbund en arbetsgrupp med uppgift att kartlägga effekterna på sparbankernas redovisning vid en övergång till IFRS/IAS. Gruppen, som bestått av företrädare för sparbankerna och utomstående konsulter, har identifierat följande väsentliga skillnader mellan tillämpade redovisningsprinciper och redovisningsprinciper enligt IFRS/IAS: Värdering av finansiella tillgångar och skulder enligt IAS 39 kan förväntas ge en viss ökad volatilitet i resultaträkningen och balansräkningen till följd av att värdering till verkligt värde kommer att ske i större utsträckning än hittills. För sparbankerna påverkar detta framförallt räntebärande värdepapper, aktier, sammansatta instrument (Spaxar) och derivat. Särskilt stor blir effekten vad gäller aktieinnehavet i Swedbank AB där värdeökningen kommer att redovisas direkt mot eget kapital. Införandet av IAS 39 medför att alla derivat värderas till verkligt värde, även om de tidigare bokfördes enligt reglerna om säkringsredovisning med anskaffningsvärdering. Ett sätt att motverka den ökade volatiliteten till följd av att finansiella instrument och derivatinstrument värderas till verkligt värde i större utsträckning än tidigare, är att tillämpa verkligt värde-säkring. Denna form av säkring innebär att såväl den säkrade posten som säkringsinstrumentet värderas till verkligt värde. Värdeförändringarna redovisas över resultaträkningen. Den andra formen av säkring enligt standarden är kassaflödessäkring. Enligt denna värderas derivatinstrumentet till verkligt värde medan den säkrade posten värderas till upplupet anskaffningsvärde. Värdeförändringen på derivatinstrumentet redovisas mot eget kapital och kommer därmed att medföra viss volatilitet i eget kapital. Uppläggningsavgifter avseende lån redovisas som provisionsintäkt för närvarande. Vid tillämpning av IFRS/IAS kommer dessa avgifter att redovisas som ränteintäkt. Materiella anläggningstillgångar som t. ex. sparbankens rörelsefastigheter kommer att redovisningsmässigt hanteras annorlunda enligt IFRS/IAS. Skillnaden är att anskaffningsvärdet fördelas på urskiljbara väsentliga komponenter baserat på förväntad nyttjandeperiod med skilda avskrivningsplaner för respektive komponent. Nedanstående sammanställning visar de väsentliga effekterna av IFRS/IAS. Finansiell ställning den 1 januari 2007, tkr Eget kapital Utgående balans 2006 (enligt nuvarande principer) Värdering av aktier till verkligt värde Komponentavskrivning egna fastigheter -693 Skatt på ovanstående värdeförändringar -194 INGÅENDE BALANS 2007 (enligt IFRS/IAS-standarder) BOKSLUTSDISPOSITIONER Till avskrivningar utöver plan har avsatts 9 tkr. Efter skatt redovisas en nettovinst på tkr. Det egna beskattade kapitalet uppgår därmed till tkr. FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION Roslagens Sparbanks vinst enligt balansräkningen utgör för 2006: tkr Styrelsen föreslår att detta belopp disponeras enligt följande: - anslag till allmännyttiga eller därmed jämförliga ändamål tkr - överföring till reservfonden tkr Reservfonden den 1 januari tkr Av huvudmännen beslutad överföring till reservfonden av 2005 års vinst tkr Reservfonden den 31 december 2006 Fastställes styrelsens förslag till disposition av 2006 års vinst lägges till reservfonden Reservfonden uppgår härefter till tkr tkr tkr FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ÅRSREDOVISNING

11 Resultaträkning, tkr Not Ränteintäkter Räntekostnader RÄNTENETTO Erhållna utdelningar Provisionsintäkter Provisionskostnader Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga rörelseintäkter Summa rörelseintäkter Allmänna administrationskostnader Av- och nedskrivningar, materiella anläggningstillgångar Övriga rörelsekostnader Summa kostnader före kreditförluster Resultat före kreditförluster Kreditförluster, netto RÖRELSERESULTAT Resultat före bokslutsdispositioner och skatt Bokslutsdispositioner Skatt på årets resultat ÅRETS RESULTAT ÅRSREDOVISNING 2006 RESULTATRÄKNING

12 Balansräkning, tkr Not TILLGÅNGAR Kassa Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. A Utlåning till kreditinstitut B Utlåning till allmänheten C Obligationer och andra räntebärande värdepapper D Aktier och andelar E Materiella tillgångar F -Inventarier Byggnader och mark Övriga tillgångar G Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter H Summa tillgångar SKULDER, AVSÄTTNINGAR OCH EGET KAPITAL Skulder till kreditinstitut I Inlåning från allmänheten J Övriga skulder K Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter L Avsättningar M -Övriga avsättningar Summa skulder och avsättningar Obeskattade reserver N Reservfond Årets resultat Summa eget kapital O Summa skulder, avsättningar och eget kapital POSTER INOM LINJEN P Ansvarsförbindelser Andra åtaganden BALANSRÄKNING ÅRSREDOVISNING

13 Kassaflödesanalys, tkr DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Rörelseresultat JUSTERING FÖR POSTER SOM INTE INGÅR I KASSAFLÖDET -Förändring av upplupet anskaffningsvärde under perioden, netto 518 -Avskrivningar Kreditförluster Inkomstskatt Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i den löpande verksamhetens tillgångar och skulder Förändring av utlåning till allmänheten Förändring av värdepapper, omsättningstillgångar Förändring av inlåning från allmänheten Förändring av övriga tillgångar och skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Försäljning av materiella tillgångar Förvärv av materiella tillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Utbetalt anslag Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid periodens början* Likvida medel vid periodens slut* * Principen om vad som ingår i Likvida medel har ändrats jämfört med tidigare år. Tidigare har Skulder till kreditinstitut ej ingått, vilket det gör från och med i år. Även jämförelsesiffran för 2005 har justerats. 11 ÅRSREDOVISNING 2006 KASSAFLÖDELSEANALYS

14 Sparbankens årsredovisning är upprättad enligt Lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd, FFFS 2002:22. Tillgångar och skulder i utländsk valuta Värdering sker till balansdagskurs, varmed avses balansdagens stängningskurser. Utländska sedlar vilka ingår i Kassan värderas till balansdagens köpkurs för sedlar gentemot allmänheten. Finansiella instrument Överlåtbara värdepapper som är omsättningstillgångar värderas enligt lägsta värdets princip. Långsiktiga innehav, där avsikten är att i princip inneha värdepapperen till förfall, klassificeras som finansiella anläggningstillgångar och upptas till anskaffningsvärdet. Beträffande räntebärande värdepapper avses med anskaffningsvärdet det upplupna anskaffningsvärdet, vilket motsvarar det med hjälp av den effektiva anskaffningsräntan diskonterade nuvärdet av de framtida betalningarna. Härigenom beaktas eventuella över- eller underkurser vid förvärvet som periodiseras över instrumentets återstående löptid. Erhållna betalningar plus förändringen av det upplupna anskaffningsvärdet under året redovisas som ränteintäkt. Vid tillämpning av lägsta värdets princip på omsättningstillgångar görs värderingen kollektivt för marknadsnoterade värdepapper inom respektive portfölj, medan värderingen av icke marknadsnoterade värdepapper görs individuellt post för post. Realiserade vinster/förluster och orealiserade värdeförändringar på värdepapper och andra finansiella instrument som utgör omsättningstillgångar samt valutakursförändringar redovisas i resultaträkningen under rubriken Nettoresultat av finansiella transaktioner. Lånefordringar och kreditförluster Lånefordringar redovisas initialt i balansräkningen till anskaffningsvärdet, d. v. s. det belopp som lånats ut till låntagaren, med tillägg för direkta transaktionskostnader. Därefter redovisas lånefordringar löpande till anskaffningsvärdet efter avdrag för bortskrivningar och specifika (i förekommande fall: och gruppvisa ) reserveringar för kreditförluster. Redovisning av kreditförluster sker dels som under året konstaterade kreditförluster, dels som reservering avseende sannolika kreditförluster. Som konstaterad förlust redovisas hela eller del av fordran som inte bedöms indrivningsbar eller som kan erhållas vid realisering av säkerheten. Bortskrivning görs av konstaterade förluster när inga realistiska möjligheter till återvinning finns. Som reservering avseende sannolika förluster upptas ett belopp motsvarande skillnaden mellan lånefordrans redovisade värde och bedömt återvinningsvärde. Bedömt återvinningsvärde har beräknats med ledning av * det sammanlagda nuvärdet av förväntade framtida kassaflöden diskonterade med ursprunglig effektivränta för lån med fasträntvillkor och aktuell ränta för lån med rörligräntevillkor, * det verkliga värdet av säkerheten till den del återbetalningen är beroende av säkerheten och/eller * det observerbara marknadsvärdet. Då säkerheten utgörs av pantbrev i fastighet utgår värderingen från ett försiktigt beräknat marknadsvärde med hänsyn till avkastningsförmåga, beskaffenhet och läge. Motsvarande värdering görs av fastigheter som övertagits för skyddande av fordran. Eventuell erforderlig nedskrivning redovisas i detta fall som värdeförändring på övertagen egendom. Reservering avseende sannolika kreditförluster görs om fordran är REDOVISNINGS - OCH VÄRDERINGSPRINCIPER ÅRSREDOVISNING

15 osäker, d. v. s. om det utifrån inträffade händelser och omständigheter, som förelåg på balansdagen, är sannolikt att betalningarna inte kommer att fullföljas enligt kontraktsvillkoren och det inte finns säkerhet som med betryggande marginal täcker både lånebelopp och räntor, inklusive kompensation för eventuell försening. Vid bestämmandet av reserveringar avseende sannolika kreditförluster värderas lånefordringarna individuellt. I de fall det bedöms sannolikt att kreditförluster har inträffat i en grupp av lånefordringar som skall värderas individuellt, men där förlusterna ännu inte kan hänföras till de individuella fordringarna, görs gruppvis reservering för dessa kreditförluster temporärt. För gruppen borgens-/blancokrediter till privatpersoner på mindre belopp beräknas avsättningsbeloppet enligt schablon. Denna bygger på tidigare erfarenheter av storleken på förluster avseende ifrågavarande grupp av homogena krediter. Omstrukturerade lånefordringar genom modifiering av lånevillkoren, t. ex. i form av räntenedsättning, till följd av finansiella problem hos låntagaren, anses inte som osäkra om det bedöms sannolikt att betalningarna fullföljs enligt kontraktsvillkoren efter omstruktureringen. Vid redovisning av sannolika förluster på garantier sker reservering under rubriken Avsättningar. När lånefordringar klassificeras som osäkra sker återföring av intäktsbokförda men inte betalda räntor på sådana fordringar. Nedskrivning av i tidigare bokslut balanserade räntor redovisas som kreditförlust. Senare erhållna räntebetalningar på sådana fordringar redovisas enligt kontantprincipen. För sådana osäkra lånefordringar, där det bedömda återvinningsvärdet beräknas som det sammanlagda diskonterade värdet av framtida kassaflöden, redovisas förändringen av återvinningsvärdet som ränta, om bedömningen av vilka betalningar som sparbanken kommer att få in är oförändrad mellan betalningstillfällena. Vid förändrad bedömning mellan två bedömningstillfällen redovisas däremot denna förändring som kreditförlust eller återvinning. Återvunna kreditförluster redovisas som en minskning av årets nettokostnad avseende kreditförluster. Aktier och andelar, anläggningstillgångar Tillgångarna är bokförda till sitt anskaffningsvärde. Inventarier Inventarier avskrivs planenligt med 20% på anskaffningsvärdet. Fastighetsinventarier avskrivs planenligt med 5%. Avskrivning som avviker från plan betraktas som en bokslutsdisposition och redovisas under rubriken Skillnad mellan bokförd avskrivning och avskrivning enligt plan. Byggnader och mark Byggnader och markanläggningar avskrivs planenligt med 2 resp 5%, vilket överensstämmer med skattemässigt högsta tillåtna belopp. Skatt Under rubriken Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt, uppskjuten skatt och skatt avseende tidigare år. Uppskjuten skatt beräknas på temporära skillnader, skattemässiga underskottsavdrag och andra framtida skatteavdrag. Temporär skillnad är skillnaden mellan en tillgångs eller en skulds revovisade respektive skattemässiga värde. Uppskjutna skatteskulder redovisas under rubriken Avsättningar, medan uppskjutna skattefordringar, som inte avräknas mot uppskjutna skatteskulder, redovisas under rubriken Övriga tillgångar. 13 ÅRSREDOVISNING 2006 REDOVISNINGS - OCH VÄRDERINGSPRINCIPER

16 Noter till resultaträkningen, tkr RÄNTENETTO Ränteintäkter Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Räntebärande värdepapper -omsättningstillgångar Övriga Summa Räntekostnader Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten varav kostnad för insättningsgaranti Övriga Summa Summa räntenetto Räntemarginal 2,74% 2,82% Placeringsmarginal 2,91% 2,97% Medelränta på utlåningen under året uppgår till 4,13% 3,91% Medelränta på inlåningen under året uppgår till Inkl. kostnader för insättningsgarantin 1,19% 0,82% 2 ERHÅLLNA UTDELNINGAR Aktier och andelar Summa PROVISIONSINTÄKTER Betalningsförmedlingsprovisioner Utlåningsprovisioner Inlåningsprovisioner Garantiprovisioner Värdepappersprovisioner Övriga provisioner Summa PROVISIONSKOSTNADER Betalningsförmedlingsprovisioner Värdepappersprovisioner Övriga provisioner Summa NETTORESULTAT AV FINANSIELLA TRANSAKTIONER Realiserat resultat -aktier/andelar räntebärande värdepapper Orealiserade värdeförändringar -räntebärande värdepapper Valutakursförändringar Summa ÖVRIGA RÖRELSEINTÄKTER Intäkter från rörelsefastigheter Återbetald moms Övriga Summa NOTER TILL RESULTATRÄKNINGEN ÅRSREDOVISNING

17 ALLMÄNNA ADMINISTRATIONSKOSTNADER Personalkostnader -löner och arvoden sociala avgifter kostnad för pensionspremier andra pensionskostnader avsättning till vinstandelsstiftelse inkl. löneskatt övriga personalkostnader Summa personalkostnader Övriga allmänna administrationskostnader -porto och telefon IT-kostnader konsulttjänster inhyrd personal revision hyror och andra lokalkostnader fastighetskostnader övriga Summa övriga allmänna administrationskostnader Summa allmänna administrationskostnader Löner och arvoden Till styrelse, VD och stf VD Till övriga anställda Pensioner Bankens pensionsåtaganden täcks genom försäkringsavtal. Pensioner mm till ledande befattningshavare -VD och stf VD, pensionspremier För VD gäller vid uppsägning från sparbankens sida en uppsägningstid på 12 månader och från VD:s sida 6 månader. Vid uppsägning från sparbankens sida utgår ett avgångsvederlag motsvarande en årslön. Ersättning till ledande befattningshavare Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår fast arvode och sammanträdesarvode enligt beslut av sparbanksstämman. Ersättning till VD och andra ledande befattningshavare utgörs av grundlön, övriga förmåner samt pension. Med andra ledande befattningshavare avses de 8 personer som tillsammans med VD utgör bankledningen. Berednings- och beslutsprocess Ersättning till VD har beslutats av styrelsen. Ersättningar och övriga förmåner under året Grundlön/ Styrelsearvode Sammanträdesarvode Övriga förmåner Pensionskostnad Vinstandelar Summa Styrelsens ordförande Övriga styrelseledamöter* Verkställande direktör Andra ledande befattningshavare Summa: * Exkl. arbetstagarrepresentanter Kommentar till tabellen Avsättning till vinstandelsstiftelser sker på samma villkor för bankledningen som för övriga medarbetare. Övriga förmåner avser lunchförmån, sjukvårdsförsäkring och garageförmån. 15 ÅRSREDOVISNING 2006 NOTER TILL RESULTATRÄKNINGEN

18 Antal arbetade timmar Totalt i banken varav inhyrd personal Medelantal anställda under året Totalt i banken varav kvinnor varav män Könsfördelning bland ledande befattningshavare Styrelsen (ordinarie ledamöter) varav kvinnor 3 3 -varav män 8 9 Övriga ledande befattningshavare, inkl. VD 8 7 -varav kvinnor 3 3 -varav män 5 4 Sjukfrånvaro Total sjukfrånvaro som en andel av ordinarie arbetstid, % 4,3% 3,0% Sjukfrånvaro som en andel av varje grupps ordinarie arbetstid, % -män 2,0% 2,3% -kvinnor 5,4% 3,3% -anställda 29 eller yngre 2,1% 2,2% -anställda år 2,4% 1,8% -anställda 50 år eller äldre 7,4% 4,6% Andel av den totala sjukfrånvaron som avser sammanhängande sjukfrånvaro på 60 dagar eller mer, % 67,6% 50,9% Arvode och kostnadsersättning till revisorer KPMG -internrevision Deloitte -revisionsuppdrag 121 Öhrlings PricewaterhouseCoopers -revisionsuppdrag Lindebergs Grant Thornton -revisionsuppdrag AV- OCH NEDSKRIVNINGAR PÅ MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Avskrivningar enligt plan -inventarier byggnader markanläggningar Summa NOTER TILL RESULTATRÄKNINGEN ÅRSREDOVISNING

19 ÖVRIGA RÖRELSEKOSTNADER Avgifter till centrala organisationer Försäkringskostnader Säkerhetskostnader Marknadsföringskostnader Övriga rörelsekostnader Summa KREDITFÖRLUSTER, NETTO Specifik reservering för individuellt värderade lånefordringar Årets bortskrivning för konstaterade kreditförluster (+) Återförda tidigare gjorda reserveringar för sannolika kreditförluster som i årets bokslut redovisas som konstaterade förluster (-) Årets reservering för sannolika kreditförluster (+) Inbetalt på tidigare konstaterade kreditförluster (-) Återförda ej längre erforderliga reserveringar för sannolika kreditförluster (-) Årets nettokostnad för individuellt värderade lånefordringar (=) Gruppvis reservering för individuellt värderade lånefordringar Avsättning/upplösning av gruppvis reservering (+/-) Gruppvis värderade homogena grupper av lånefordringar med begränsat värde och likartad kreditrisk Årets bortskrivning för konstaterade kreditförluster (+) Inbetalt på tidigare års konstaterade förluster (-) Avsättning/upplösning av reserv för kreditförluster (+/-) Årets nettokostnad för gruppvis värderade homogena lånefordringar (=) Ansvarsförbindelser Årets nettokostnad för infriande av garantier och andra ansvarsförbindelser (+/-) 300 Årets nettokostnad för kreditförluster (=) BOKSLUTSDISPOSITIONER Återföring av periodiseringsfond Skillnad mellan bokförd avskrivning och avskrivning enligt plan Summa SKATT PÅ ÅRETS RESULTAT Skatt avseende tidigare år Aktuell skatt Summa Faktisk skattekostnad ,67% ,62% Skattekostnad, 28% på resultatet före skatt ,00% ,00% Skillnad Skillnaden består av följande poster Schablonintäkt periodiseringsfond 571 0,50% Ej skattepliktiga intäkter ,14% ,60% Ej avdragsgilla kostnader 195 0,27% 202 0,18% Temporära skillnader ,46% ,47% Summa ÅRSREDOVISNING 2006 NOTER TILL RESULTATRÄKNINGEN

20 Noter till balansräkningen, tkr Tillgångar A BELÅNINGSBARA STATSSKULDFÖRBINDELSER M. M. Ansk. värde Verkl. värde Bokf. värde Ansk. värde Verkl. värde Bokf. värde Omsättningstillgångar -svenska staten Summa omsättningstillgångar Summa belåningsbara statsskuldförbindelser m. m Positiv skillnad till följd av att bokförda värden överstiger nominella värden Negativ skillnad till följd av att bokförda värden underskrider nominella värden 646 B UTLÅNING TILL KREDITINSTITUT Swedbank AB -svensk valuta utländsk valuta Summa C UTLÅNING TILL ALLMÄNHETEN Utestående fordringar, brutto -svensk valuta utländsk valuta Summa Avgår reservering för sannolika kreditförluster Nettobokfört värde Lånefordringar per kategori av låntagare Lånefordringar, brutto -offentlig sektor företagssektor hushållssektor varav personliga företagare övriga Summa Varav: Oreglerade fordringar som ingår i osäkra lånefordringar -företagssektor hushållssektor Oreglerade lånefordringar som inte ingår i osäkra lånefordringar och för vilka ränta intäktsförs -företagssektor -hushållssektor Osäkra lånefordringar -företagssektor hushållssektor Avgår: Specifika reserveringar för individuellt värderade lånefordringar -företagssektor hushållssektor Reserveringar för gruppvis värderade homogena grupper av lånefordringar -hushållssektor NOTER TILL BALANSRÄNINGEN ÅRSREDOVISNING