Kompendium GI. I-III Homeostas HT-15 Jonas Liefke

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kompendium GI. I-III Homeostas HT-15 Jonas Liefke"

Transkript

1 Kompendium GI. I-III Homeostas HT-15 Jonas Liefke Sida Titel GI-I Gastrointesintalkanalen 2 PBL11 Studiemål 2 GI anatomi 8 GI styrning och mekanik 10 Reflexer (svälj, emesis, defekation) 11 Pancreas och spottkörtlar 15 Digestion 20 Absorption 28 GI- endokrinologi 29 GI-farmakologi GI-II Levern 35 PBL 12 studiemål 35 Levern och gallblåsans anatomi 39 Galla och enterohepatiska kretsloppet 42 Bilirubin 43 Leverns metabolism 47 Leverns blodförsörjning 50 Detoxifiering 52 Alkohol 53 Lipoprotein 56 Farmakologi GI-III Endokrina pancreas & Diabetes 58 PBL 13 Studiemål 58 Endokrina pancreas översikt 58 Insulin 61 Glukagon 62 Kortisol 63 Katekolaminer 65 Makronutrienter och energimetabolism 72 Diabetes 77 Aptitreglering Referenser Boron 2nd ed 2012, Marieb, Vanders föreläsningar och extentor. 1

2 Mag/tarm/metabolism I (anatomi, histologi, sekretion, motorik, digestion, absorption) PBL 11 GI-kanalen. Studiemål 1. Mag-tarmkanalens uppbyggnad - olika lamina - ENS (lokaliserad,funktion, NT involverade) - Motilitet (Slow wave, Spike potentials, sväljreflexen, magtömning, defekation) 2. Sekretion och hormonell reglering - Salivkörtlarna (utseende och funktion) - Gaster (celltyperna, magsyraproduktion, enzymer och farmaka som påverkar) - Pancreas (galla, enterohepatiska cykeln) 3. Digestion och absorption av kolhydrater, proteiner och fetter 4. Kräkreflexen Beskriv digestionskanalens och de, till denna, associerade organens uppbyggnad anatomiskt och histologiskt Generell funktion - absorption av näringsämnen och vätska - Exkretion av waste - Vätska och elektrolytbalans - Immunologisk funktion (GALT) gut associated lymphoid tissue. Generell uppbyggnad av GI kanalen, Fyra lager. 1. Mucosa. Slemhinna. a. Ytepitel. Detta skiljer sig mellan de olika delarna av GI b. Lamina propria, lucker bindväv. Innehåller kapillärer, enteriska neuron och immunceller (mastceller). MALT- mucosa associated lymphoid follicles. c. Lamina muscularis interna/ muscularis mucosae 2. Submucosa a. Dense connective tissue b. Större blodkärl, lymkärl och nervfibrer. Meissners plexa- ENS. c. Exokrina körtlaràgi d. Mycket elastiska fibrerà så organet återfår sin storlek efter en måltid 3. Lamina muscularis externa a. Ett inre cirkulärt lager b. Enteriska nerver. Auerbachs plexa/ Myenteriska plexat ENS. c. Ett yttre longitudinellt lager d. Ansvarig för segmentering och peristaltik e. Formar vid flera punkter sfinktrar för att förhindra backflow 4. Serosa/ adventita a. I esofagusà Adventitia. Retroperitonealt b. Serosaàperitonuem viscerale. Mesotelàett enkelskiktat plattepitel. Intraperitonealt 2

3 Blodtillförsel Den splankniska cirkulationen: de artärer som lämnar aorta abdominalis och försörjer GI organ och leverns portasystem. Får ca ¼ av Co. - Truncus coeliacus - Arteria mesenterica superior - Arteria mesenterica inferior 3

4 Cavitas oris propria - Mekanisk sönderdelning - Smakà triggar utsöndring av enzym längre ned i systemet - Alfa amylasà påbörjar nedbrytning av kh - Lipas- påbörjar TG nedbrytning - Defensineràantimicroba peptider - Flerskiktat oförhornat plattepitel Pharynx - oropharynx - laryngopharynx - Liknande histologi som i munhålan, dvs flerskiktat oförhornat plattepitel. - Även slemproducerande celler. - Tonsiller- lymfoid vävnad. Oesophagus - Ca 25 cm lång, är kollapsad när vi inte äter - Övre sfinkter. Förhindrar luft in i GI - Nedre sfinkter. Förhindra reflux av vätska från gaster och duodenum. Hjälps av en den kringslutande diaphragma. - Når gaster via hiatus oesophageus - Mucosaà Flerskiktat oförhornat plattepitel som vid övergången till gaster övergår till enkelsktiktat columnärt epitel. Flerskiktat oförhornat skivepitel- Tjockt och håller för mekaniskt slitage - Submucosan innehåller mycket körtlar som sekrerar slem. Dessa töms som svar på att mat trycker till dem på vägen ned. - muscularis externaà Övre 1/3 av är skelettmuskulatur, mellersta 1/3 skelett och glatt, sista 1/3 endast glatt muskulatur. 4

5 - adventitia, bindväv. Gaster - Tom magsäck- 50ml, fylld 1.5liter. - När magsäcken är tom skrynklas den ihop vecken: rugae - Omentum minus: från Hepar à curvatura minor - Omentum majus: från curvatura major à anteriort över hela tarminnehållet - Gaster har ett tredje, inre, lager i muscularis externa. Detta går obliqt. - Kraftfull mekanisk sönderdelning och blandning av mat. Ytepitelceller: I mucosan. Enkelskiktat cylinderpitel: Finns på ytan och ner i gastric pits.. - Gobletceller bildar slem, bikarbonat HCO3-, vilket neutraliserar HCL och lägger sig som ett skyddande lager över ytepitelet. Körtlarnas celltyper, Cellerna bildar ett kontinuerligt lager celler runt om i körteln och är förbundna med olika typer av junctions. 1. Mukösa halsceller, mucous neckcells. Dvs ej samma som gobletceller. - Ligger i översta delen av körteln - Bildar skyddande slem, 2. Parietalcell. Finns ej i cardia/ pylorus - Färgas basofilt, - Dominerande i mitten av körteln, ligger blandad med mukösa körtlar i övre delen. Ser ut som stekt ägg, ljusare än chiefcells, kärna i mitten av ljusare cytoplasma. - Innehåller små vesikler med ett reservlager av membran, alltså ej exkretoriska vesikler - Många mitokondrier, den mest mitokondrierika cellen i kroppen - Producerar HCl - Producerar intrinsic factor vilken bildar komplex med Vitamin B12 så att vitaminet kan tas upp i tarmen. - Producerar alkoholdehydrygenas vilket bryter ned alkohol. Alltså påbörjas alkoholnedbrytningen och upptaget redan i ventriculus. - Producerar enzym, K+, H+ ATPas. (med. protonpumpshämmare) 3. Huvudcell/ zymogencell, Chief cell, mörkare ligger i grupper, under parietalceller - Längre ner i körteln - Har mycket ER och vesikler för exocytosà färgas basofilt - Producerar pepsinogen, vilket aktiveras av HCL i ventriculus till pepsinàbryter ned protein. 4. Endokrina celler - Utspridda i körteln, - Kärnorna ses med silverfärgning och ligger ofta basalt - Utsöndrar hormon till blodet genom basalmembranet G-celler.Gastrin. Ffa i Antrum. Stimulerar HCl production D-celler. Somatostatin Ghrelin. Aptithormin àgh prod Enterochromaffina celler, ECL, Histamin. Stimulerar HCL produktion 5. Stamceller/ progenitorceller - Sitter i övre delen av körteln. - Kan differentieras till samtliga celltyper i körteln 5

6 - Identifieras i LM när de genomgår mitos, man kan då se kärnan dela sig I cardia och pylorus finns det ej huvudceller eller parietalceller. Samtliga celltyper finns i corpus och fundus. Skyddande barriär: 1. Bikarbonatinnehållande slem över epitelcellerna 2. Epitelcellerna har tight junctions vilka förhindrar att magsyra når de underliggande vävnaderna. 3. Snabb omsättning av epitelceller vilka släpps ut i lumen. Var 3e till 6e dag omsätts ytepitelet. Sekreterande körtlar har lägre omsättningshastighet. Körtlar fundus/corpus regionen Intestinum tenue - Parasympatisk innervering från n.vagus - Sympatisk innervering från plexus mesentericus superior och plexus coeliacus. - Arteria mesenteria superior - Vena mesenterica superiorà vena portaeà levern - Väldigt stor absorptionsyta: Lång 6

7 Plicae circulares, permanenta veck i mucosa och submucosa Villi. Projektioner i mucosan. Inheåller kapillärer och en lacteal (lympha) även muskulatur som gör att villi kan förkortas/ förlängas. Microvilli. Små projektioner av plasmamembranet på cellerna i mucosan. à Brush border. Viktiga pga innehåll av brush border enzym. - Histologi: o Enkelskiktat columnärt epitel o Mycket gobletceller. Ökar i antal på väg till colon. o Villi och Microvilli o Lieberkühns kryptor. Innehåller sekretoriska celler, ex panethceller (lysosyme) Minskar i antal på vägen till colon. o Brunners körtlar i duodenum. I submucosa. Tillverkar HCO3- o Peyers patchesà ökar mot colon. Lymfoida folliklar. Villus: På ytan av villus finns ett enkelskiktat cylinderepitel - Lymkärl/ lacteal. Börjar blint i villi. Tar upp fettpartiklar och chylomikroner à venol àvenàvena portaeàlever - Glatta muskelceller från muscularis mucosa. - Fenestrerade kapillärer (fenestrerade kapillärer finns även i njurarna). Counter-current system. - Upptag av näringsämnen från basen till toppen- högst kolloidosmotiskt tryck I toppen på villi. Duodenum - Retroperitonealt - Ca 25 cm lång - Papilla duodeni major/ minor från pancreas/ levern/ gallblåsan. Kontrolleras av sfinkter oddi. - Brunners körtlar i duodenum. I submucosa. Tillverkar HCO3- Jejunum - Intraperitonealt - 2.5m. - Mesenterium Ileum - Intraperitonealt - 3.5m. - mesenterium Colon. Intestinum crassum - Ökad mängd gobletceller - Mikrovilli - Kyptor istället för villi. Lieberkühns kryptor. - Ökad mängd Peyers plack- lymfoid vävnad. Rectum/ analkanal Enkelskiktat cylinderepitelàflerskiktat oförhornat skivepitel Rectum- Enkelskiktat cylinderepitel. Sekretion och slemproducerande 7

8 Analkanal- Flerskiktat oförhornat skivepitel. Mekaniskt slitage.--> Anus- Flerskiktat förhornat skivepitel (hud, inkl hårfolliklar, talg och svettkörtlar) Redogör för mag/tarm kanalens mekaniska aktivitet och de system (neuronala och hormonella) som reglerar aktiviteten Det enteriska nervsystemet. ENS. - En av tre delar i ANS Det submucosala plexat, Meissners plexa. à - Finns i intestinum tenue/ crassum - Innehåller både sensoriska och motoriska fibrer - reglerar körtlar och glatt muskulatur i mucosa Det myenteriska plexat, Auerbachs plexa. à - Finns mellan de cirkulära och de longitudinella muskellagerna i muscalaris externa. Från oesophagus till rectum. - Kontrollerar GI- motalitet, dvs peristaltik och segmentering. Peristaltiken sker ffa automatiskt med lokala reflexbågar inom närliggande områden i GI. Meissners plexa reglerar körtelfunktion. - Kan även regleras genom input från CNS. Ffa via parasympatikus men även en del sympatisk innervering. Parasympatiska innervering sker via n.vagus från pharynx ner till distala colon. Den distala 1/3 får sin innervartion från pelviska nerver. S2-S4 Acetylkolin är den primära preganglionära och postganglionära neurotransmittorn som reglerar både sekretion och motalitet i GI. Vago-vagal reflex.- Det parasympatiska systemet innehåller afferenta neuron som för information från perifera kemoreceptorer, osmoreceptorer och mekaniska receptorer i mucosan. à interneuronàcentrala autonoma centraàefferent signal àgi trakt. - Effektorcellerna kan vara, SMCs, exokrina körtlar,epitelceller, blodkärl och endokrina körtlar. Vagala reflexer frisätter Vasoactive intestinal peptide VIP eller NO vilka relaxerar och dilaterar i tarmen. ACh från vagus konstringerar. Mekanisk aktivetet - Segmentala kontraktioner av glatt muskelàknådar och mixar matenàökad digestion och absorption. - Propulsion genom en progressiv muskelkontraktionàrelaxation - Sfinkteraktivitetà Möjliggör en reservoar för att hålla kvar mat. Aktiviteten innebär en tonisk aktivitet och en rytmisk aktivitet i de glatta muskelcellerna. - Den intrinsiska rytmiska aktiviteten beror på membranpotentialen i de glatta muskelcellerna som kan oscillera i en subtreshold range med en låg frekvens- slow wave activity. Vid stimuli når de depolarisation- AP. - Slow wave beror på att spänningskänsliga Na+ kanaler öppnasà depolarisering av 8

9 cellen leder tillàökad Ca2+ koncàca2+känsliga K+ kanaler öppnas och repolariserar cellenàna+ kanaler öppnas osv - Detta system regleras ffa genom förändringar i Ca2+ konc. Detta antingen genom en G- proteinkopplad receptoràip3àca2+ utsöndring från ER eller genom öppning/ stängning av Ca2+ kanaler. - ACh och mekanisk töjning verkar excitatoriskt medan sympaticus, VIP och NO verkar inhibitoriskt. Gastric motility - magsäcken töjs utan att öka trycket upp till ca 1.5 liter. Detta pga en reflexmedierad relaxation och eftergivligheten i gasters väggar. - Peristaltiken initieras när maten kommer från esofagus ner i fundus och corpus. När maten når pars pyloricum ökar aktiviteten. På detta sätt kan fundus och corpus verka som reservoarer av mat medan pylorus skickar mat vidare. - Pylorus innehåller ca 30ml Chyme 8magsaft) och låter endast små partiklar och vätska nå duodenum. Varje gång material når duodenum (ca 3ml per peristialtisk våg) trycks även sfinktern till vilket gör att maten som är kvar i pylorus åker tillbaka i pars pyloricum och mixas och knådas ännu en gång. - Pacemakercellerna (Cajalceller) finns i det longitudinella muskellagret. De depol/repol ca 3gr/ min. àcyclic slow wave, i.e basic eletrical rhythm. BER. Pacemakercellerna och övriga muskellager står förbundna med gapjunctions vilket gör att rytmiciteten sprider sig genom hela muscularis externa. - Pacemakercellerna sätter endast den rytmiska kontraktionshastigheten, inte kontraktionskraften. De genererar rytmiska subthreshold depolarisation waves vilka sen är ignited genom vidare depolarisation àtreshold genom neurala och hormonella faktorer. Faktorerna är lika de som aktiverar Parietalcellerà stretchreceptorer och G- cellsaktivering vid distension av magsäcken à stimulerar aktivetet i glatta muskelfibrer. Slow-waves Ju kan mer via mat hormonell desto mer och aktivitet. neuronal påverkan förskjutas i depolariserande - Reglering. (ökad kontraktilitet, Magen är oftast p.symp.) tömd respektive efter 4h. Ju större måltid och ju mer vätska desto hyperpolariserande snabbare (minskad töms magen. kontraktilitet, Om maten symp.) innehåller riktning. mycket fett kan den stanna i magen upp till 6h. Ca 2+ kanaler öppnas 9

10 Peristaltik Vid bolus à kontraherar den cirkulära muskulaturen samtidigt som den longitidinella relaxerar Framför bolus relaxerar den cirkulära muskulaturen samtidigt som den longitudinella kontraherar. Reflexer Sväljreflexen. Degluttionation. 22 muskler. 1. Oral/ buccal phase. Volontär. a. Maten tuggas, fuktas och formas till en bolus b. Tungan för bolus bakåt i gommen mot pharynx. Sensoriska banor i n. Trigeminus CN V. 2. Pharyngeal phase. Startar genom att taktila receptorer i oropharnyx registrerar bolusen. Efferenter via n.trigeminus, n.vagus och n. Glossopharnyges a. Tungan blockerar cavitas oris b. Epiglottis täcker trachealmynningen. c. Larynx dras uppåt. d. Övre oesophagala sfinkterna öppnas. 3. Esofagal fas. Peristaltik i esofagus får maten nedåt och cardiasfinktern öppnas av en stretchreflex. Larynx förflyttas nedåt till ursprungsläget. Kräkreflexen, Emesis. Stimuli. Extrem uttänjning av gaster, stark mat, lm/ droger, alkohol, bakterietoxin osv. Vestibularispåverkan. Dvs vagal stimuli. Emetic center i medulla (area postrema). Kräkcentra. Antingen genom en vagal koppling eller genom blodburna molekyler. 1. GI motalitet inhiberas. Dvs peristaltiken upphör. 2. Inandning mot stängd glottis- minskat thorakalt tryck. 10

11 3. Pylorussfinktern relaxerar 4. Diaphragma och abdominell muskuatur kontraherarà ökat intraabdominellt tryck 5. Nedre esophagussfinktern relaxerarà mat trycks upp mot munnenà övre esofagussfinktern relaxerar. 6. Palatum molle täpper till nasopharynx. Glottis stänger trachea (larynx har flyttat sig uppåt framåt) 7. Innehåll i gaster och kanske duodenum trycks ut. Symtom före kräkning, illamående, svettningar, blek och saliverar. Kräkningar medför snabbt störningar i elektrolyt och syra-basbalansen. Mycket HCl förloras (dvs H+ och Cl-) vilket gör att blodet kan bli alkaliskt. Vätske förloras också. Defekationsreflexen 1. Distension/ stretch i väggen på rectum pga av inkommande faeces à Afferent signal till ryggmärgen 2. Parasympatiska efferenta fibrer stimulerar till kontraktion i VSMCs i rectum och colon sigmoideum och relaxering av den interna sfinktern (glatt muskulatur) 3. Om det är pk att defekera kommer signaler från cortex att skickas ned till m. Sphincter ani externus (skelettmuskulatur). Relaxation à utdrivning. I samband med 3an kommer vi att stänga glottis och spänna bukmuskulaturen för att öka den intraabdominella trycket. Vi kommer också att kontrahera m. Levator ani vilket lyfter analkanalen och gör att faeces lättare lämnar. Beskriv bukspottkörtelns och salivkörtlarnas uppbyggnad och reglering samt förklara deras betydelse för digerering och absorption Glandulae salivares majores, extrinsiska Gl. Parotidea. - Innerveras av n. Glossopharyngeus (IX) - Innehåller endast serösa körtlar. Gl. Submandibularis - Innerveras av n. Facialis, VII. - Har serösa och mukösa körtlar i lika stor utsträckning. Gl. Sublingualis. - Innerveras av n. Facialis VII. - Har ffa mukösa körtlar Glandulae salivares minores, intrinsiska. Ca 10% av utsöndringen. - Utspridda i hela munhålans mucosa 11

12 Saliv % H2O, Hypoosmotisk vid lägre flow. Isoosmotisk vid högre flow (parasymp) Högre flöde ger ökat HCO3- högre Na+ och lägre K+. Vid lägre flöde hinner dessa ämnen tas reabsorberas resp sekreras. - ph 6, Innehåller Na+, K+, Cl-, HCO3- - Mucin (protein) - Alfa-amylas, Lysozyme, Ig, lipas Rensar munhålan och förbättrar hygienen. Löser mat så att vi kan smaka på den. Mjukgör mat så att vi kan forma och svälja den. Amylas påbörjar nedbrytningen av stärkelse. Lipas påbörjar nedbrytning av fett. Skydd mot mikroorganismer i munhålan 1. IgA antikroppar. 2. Lysozyme, förhindrar bakteriell tillväxt i munhålan 3. En cyanidmix 4. Defensin, fungerar som en antibiotika samt som cytokiner àaktiverar lymfocyter netrofiler osv. Reglering av salivproduktion - Produktion, 1000ml 1500 ml /dag Kontrolleras ffa av paraysmp. - Kemo och mekanorecpetorer i munhålanàsalivatory nc i pons och medullaà CN VII & Cn IX à ökad serös salivering (innehåller stora mängder enzym) - Ach à Muskarin M3 receptorà Ca2+ ökar. Flödet ökar à HCO3- ökar. Seröst slem. Sympatisk aktivering: - NA à alfa och beta recà Ca2+ (alfa) samt camp (beta) ökarà ökar flöde men även proteinutsöndringà Muköst slem: Visköst mucos (slem). Mindre HCO3-. Pancreas - Endokrin funktion, (insulin, glukagon, somatostatin). Langerhanska cellöar, alfa, beta och delta-celler. 12

13 - Exokrin funktionà - Caput pancreatis, corpus pancreatis, cauda pancreatis, vena/ arteria lienalis. - Ductus pancreaticus major, accessorius. M. Sphincter ductus pancreaticus. - M. Sphincter Oddi Är uppbyggd av små lobuler vilka i sin tur innehåller mängder av acinus. Acinus töms i intercalated ducts àinterlobular ductsàductus pancreaticus maj/ min Pancreatisk acinus, sekretorisk enhet. - Utgör sekretoriska enheter och finns inuti lobulerna - Loberna består av acinar celler vilka samtliga har en yta mot och tömmer sig i intercalated duct - Acinarcellerna producerar de digestionsenzym som utsöndras i duodenum och innehåller således mängder av zymogena granulae. Lämnar cellen genom exocytos. Primärsekretion. - Acinarcellerna producerar även en plasmaliknande NaCl rik vätska som hjälper enzymerna att nå duodenum. Reglering - Det viktigaste stimulit för proteinutsöndring för acinarcellerna är aktivering av CCK receeptorer och ACh muskarina receptorer. GproteinàPLCàCa2+ koncàökad enzym sekretion - Det är ffa Ca2+ som är 2nd messenger och stimulantia för enzymutsöndring från acinarcellerna. Till viss del sker utsöndringen även pga en ökning i campàpka (detta utförs av sekretin, VIP och CCK) Pancreatisk duct-cell - Viktigaste funktion är att utsöndra HCO3- för att buffra det låga ph i chyme som kommer från gaster. Hjälper även att föra acinarcellernas protein mot duodenum. - Det viktigaste stimulit för utsöndring av HCO3- är sekretin. Adenylyl 13

14 cyklaseàcampà pkaà fosforylerar CFTRà Ut med Cl- (bygger upp gradient) - Även ACh aktiverar utsöndring av HCO3-. Detta genom en ökad CA2+ koncentration. - HCO3- kan nå cellen via en Na+/ HCO3 exchanger eller genom karbanhydrasà CO2+H2O à HCO3- + H+. - Den apikala ytan innehar många Cl-/HCO3 exchanger vilka får ut HCO3- i lumen av ducten. - För att få ut Cl- till lumen finns en viktig anjonskanal à CFTR, cystic fibrosis transmembrane conductanse regulator. camp aktiverad CL-kanal. Pancreas juice. - ca 1.5 liter/ dag - innehåller ca 20 olika protein, många i inaktiva stadierà zymogen. Proteaser, lipaser, amylaser och nukleaser. - Rik på Ca2+ och HCO3-. Bikarbonat neutraliserar ph och fasciliterar micellbildningen av lipider i tunntarmen. - Vid en måltid ökar utsöndringen från exokrina pancreas upp till 5-20 gånger högre än vid basalnivån. Innehåller - Trypsinogen omvandlas till trypsin av enteropetpidase i duodenum - trypsin aktiverar två andra pancreasenzym à 14

15 carboxypeptidas chymotrypsin. - Amylas - Elastas - Lipas och colipas - Fosfolipas - Kolesterol-ester lipas - Ribo/deoxyribonukleas Reglering: Cholesystokinin CCK från Duodenala I-celler (neuroendokrina celler) stimulerar enzymsekretion från acini - Det viktigaste stimulit för utsöndring av CCK från I-celler är lipider, peptider och aminosyror. - CCK stimulerar utsöndring från acinus genom att binda till en CCK receptor och genom att aktivera parasympatikus àn. Vagusà ACh utsöndringà Sekretin från S-celler i duodenum stimulerar HCO3- och vätskeutsöndring från duct-cellerna. - Stimuli: lågt ph i duodenum, < 4.5pH. Även Lipider och gallsalter ger en viss stimulering. Tre faser av Pancreatisk sekretion Kefal Syn, lukt, smak n. Vagus 25% av enzymsekr. Gastrisk fas Distension n. Vagus 10-20% Intestinal aa, ffa, H+ n. Vagus +CCK, Sekretin 50-80% Enterohepatisk reflex. Högre flöde/ ökat stimuli ger ökad HCO3- koncentration. Minskad pankreas sekretion: - Fett i distala delen av tunntarmen minskar sekretionen från pancreas genom peptid YY, PYY. Detta utsöndras av neuroendokrina celler i distala ileum och colon. - Somatostatin från D-celler och glukagon från endokrina alfa-celler i pancreas Mekanismer som skyddar pancreas från autodigestion - Utsöndring av protein som inaktiva prekursorer - Uppdelning av olika enzym i olika granula. Förklara hur födan digereras samt hur näringsämnen tas upp från tarmlumen till blodbanan och processas vidare (se även Mag/tarm/metabolismveckorna II-IV) Munnen - Mekanisk bearbetning - Kemisk bearbetning. Amylasà bryter ned polysackarider (stärkelse och glykogen) - Deglutinationàsväljning. Den buckala fasen. Denna sker voluntärt. Involverar 22 olika muskelgrupper. Tungan 15

16 Den pharyngeala- fasen sker reflexmässigt när mat når området. (ffa n. Vagus) Den övre esofagala sfinktern öppnas och larynx höjs samtidigt som epiglottis läggs över larynx. Den esofagala fasen- maten kan transporteras vidare ner till magsäcken genom esofagus. Det tar ca 8 sekunder för maten att nå gaster från oropharynx, ca 2 sekunder för enbart vätska. - Ingen absorption Pharynx och oesophagus - Endast passage av mat - Propulsion - Övre och nedre sfinkter i oesophagus. Övre ser till att luft inte kommer ned. Nedre ser till att sluta cardia à förhindra reflux. Gaster - Muscularis externaà Obliqa, circulära och longitudinella fibrer à sönderdelar, mosar och blandar maten som kommer ned i gaster. - Parietalceller utsöndrar HCl vilket drastiskt sänker ph. Det låga ph verkar som en skyddande barriär mot bakterier. - Chief-cells utsöndrar pepsinogen vilket aktiveras av lågt ph till pepsin vilket i sin tur påbörjar hydrolys av protein till peptider. - Protein denauteras av HCl vilket underlättar den eynzymatiska nedbrytningen. Om peptidkedjorna vecklas ut är de mer tillgängliga för enzym. - (spädbarn utsöndrar rennin, vilket bryter ned kasein) - Alkohol och aspirin kan tas upp av mucosanàblod (fettlösliga) Magsäck, - Parietalcellerna ventriculus, utsöndrar gaster även intrinsic factoràbehövs för att tarmen ska kunna ta upp vit B12 vilket behövs för att producera mogna erytrocyter. (brist ger perniciös anemi) Reglering av sekretion i gaster - Ca 2.5 liter per dag. - Pepsinogen- Chief cells. 16

17 - HCL och intrinsic factor (IF)- parietal celler - HCO3-, från mukusproducerande celler nära lumen på gaster. Bildar en skyddsbarriär (6-7pH) över epitelcelelrna från det låga ph(1-2 ph) som HCl skapar ute i lumen. - Nervös kontroll genom vagus. Lång reflexbåge - Nervös kontroll genom lokala enteriska nerver. Kort reflexbåge - Hormonell kontroll, ffa gastrin. Fas 1. Kefaliska fasen. Cephalic phase. N.vagus - Magsaft utsöndras redan innan maten har kommit ner i magen. - Kemoreceptorer/ luktreceptorer/ syn- betingning, cortex och hypothalamusàmedulla n.vagusàenteriska gangliaàstimulerar körtlar i gaster. Fas 2. Gastriska fasen, står för ca 2/3 av alla gallsaft. N. Vagus + lokala relfexer+ hormon. - När maten når magen initieras neurala och hormonella svar. - Myenteriska reflexer (lokala reflexbågar ENS) och vagovagala (n. Vagus) reflexer à båda leder till àach frisättningàkörtlar i magenà ökad mängd magsaft timmar lång. - De viktigaste stimulin är uttöjning, peptider och förhöjt ph. à gastrinproduktion i G- cellerà HCl produktion i parietalcelleràminskat ph. - Protein verkar som en bas i magen och höjer phà gastrinutsöndringà HCl ustöndring à sänkt phà gastrinceller inhiberas osv. - När maten har passerat och ph är lågt igen kommer gastrinutsöndringen att minska vilket gör att vi får minskad utsöndring av HClà högre ph. Fas 3 Intestinal phase. Hormonellt - Excitatorisk fas. När maten når duodenum frisätts ett hormon som liknar gastrin vilket gör att gaster fortsätter att producera magsaft. - Kort därefter kommer det låga pht tsm med halvt nedbrutna protein och fett i duodenum att verka inhiberande àenterogastriska reflexen. à 1. n.vagus inhiberas, 2. lokala reflexer inhiberas och 3. sympatiska efferenter aktiveras så att pylorussfinktern kontraherar. - Den enterogastriska reflexen medför en utsöndring av enterogastrinerà Sekretin, cholecystokinin (CCK) à inhiberar magsaftproduktionen. Reglering av sekretion från parietalceller H+ - H+ når lumen i gaster genom en protonpump (K+/H+ ATPas) i parietalcellen - H+ koncentrationen i parietalcellernas utsöndring är över 1 miljon högre än i plasma. ph1 - Parietalcellen har karbanhydras vilken katalyserar CO2+H2Oà HCO3- och H+ - H+ pumpas ut via protonpumpen (i antiport med K+ från lumen) - HCO3- når blodet via antiport med Cl-. Cl- - Cl- transporteras in i parietalcellen genom en antiport med HCO3- medan då HCO3- skickas utåt till plasma. - Cl- lämnar sedan cellen på den lumenala sidan mha en symport med K+. - K+ från lumen pumpas in i parietalcellen igen när H+ pumpas ut. Via K+/H+ ATPas. Dvs 17

18 arietalcellen protonpumpen. Läkemedel för a? inhibera eller neutralisera syra Parietalcellen Mediatorer som påverkar parietalcellernas sekretion Stimulerande: - Histamin. Lokalt hormonà camp - Gastrin. Peptidhormonàökad Ca2+ konc - ACh, neurotransittorà ökad Ca2+ konc Inhiberande - Prostaglandiner, PGE2,I2. Lokala hormon à hämmar camp - Somatostatin. Histamin - ECL-celler. Enterochromaffina celler, innehåller histamin - Dessa ligger i närheten av parietalcellerna - Utsöndring av histaminà H2 receptorn på parietalcellernàökad camp Gastrin - syntetiseras av G-celler i antrum pyloricum - Frisätts som svar på ökat ph. Hämmas vid lågt. - Stimulerar histaminutsöndring och således även HCl från parietalceller - Gastrinà gastrin/cholecystokinin (CCK2) receptor på ECLàökad intracellulär Ca2+ samt ökad histaminsyntes i ECLceller. à Histamin stimulerar parietalceller Acetylcholin - frisätts från postganglionära kolinerga neuron (n.vagus) och stimulerar M3 receptorer på parietalcellerna - ökar intracellulärt Ca2+à stimulerar utsöndring av H+ - Inhiberar även somatostatinutsöndringà ökar effekten på parietalcellerna 18

19 Inhiberande: Prostaglandiner - Syntetiseras av många celler i GI - De viktigaste är PGE2 och PGI2. - De har en cellskyddande effekt, ex ökad HCO3-, ökar mucinutsöndringen, minskar HCl genom att binda till ECL celler och genom att binda in på parietalceller. Somatostatin - Ett hormon som frisätts från D-celler från flera områden i magen och har en parakrin effekt - Receptor SST2 på G-celler, ECL-celler och på parietalceller - Minskar utsöndringen av samtliga ovanstående hormon. Dvs hämmar gastrin, histamin och HCl utsöndring. 19

20 Absorption I princip alla makronutrienter, 80% av elektrolyterna och det mesta vattnet tas upp i tunntarmen. De mesta absorberas redan innan chyme når ileum. - De flesta nutrienter tas upp genom aktiv transport genom cellerna, dvs trancytos. àblodet à venae portaeàhepar - Fett tas upp genom passiv diffusionà lectealer i tarmepiteletà Lymfaà ductus thorasicusà angulus venoususà blod Absorption, exempel på olika näringsämnen Kolhydrater Basic: NNR E% Dagligt intag av Kh är ca g/ dag. Dettta är ffa i form av stärkelse (polysackarid) och från disackarider (olika typer av socker). För absorption behöver vi bryta ned dessa föreningar till monosackarider. Cellulosa och komplexa polysackarider i växtbaserade livsmedel kallas gemensamt för fiber. Vi behöver få i oss 25-35g fibrer varje dag (NNR). Fibrer kan inte brytas ned i tunntarmen utan går vidare till kolon där vissa av dem kan brytas ned av tarmbakterier. Stärkelse är en polysackarid och består av enbart av glukos. Disackarid Monosackarider Sackaros: Glukos+fruktos Laktos: Glukos + galaktos 20

21 Maltos: Glukos+Glukos Na+gradient Upptaget av kolhydrater drivs av en enterocytens låga intracellulära Na+koncentration. Denna upprätthålls genom basolaterala Na/K- ATPas. 3 Na pumpas ut medan 2K pumpas in när 1 ATP förbrukas. Nedbrytning Salivens alfa- amylas påbörjar nedbrytningen av stärkelse i munnen men står endast för ca 5% av den totala nedbrytningen då gasters låga ph inaktiverar enzymet. Tunntarmen står för resterande 95% av kh nedbrytningen. Pancreatiskt alfa-amylas bryter ned polysackarider till disackarider, ffa maltos men även sackaros och laktos. Dessa bryts sedan ned till monosackarider av enzym på enterocyternas mikrovilli; brush border enzymes. Här verkar Maltas, sackaras och Laktas på resektive disackarid. Absorption i enterocyten Det är endast monosackarider som kan absorberas. Glukos och galaktos tas upp i enterocyten genom en kopplad Na+ kotransport- SGLT-1, sodium-glucose cotransporter. Fruktos kommer in i enterocyten genom fasciliterad diffusion via en GLUT5 transportör. Monosackariderna lämnar enterocyten genom fasciliterad diffussion via GLUT-2 transportörer på det basolaterala membranet. à intersitiet. Från interstitiet diffunderar de över till blodet genom porer i kapillärerna. Vi har en stor kapacitet att ta hand om KH, efter endast 20% av tunntarmen är allt kh absorberat. Protein - Enligt NNR ska E% vara mellan 10-21

22 the amino acid composition of the protein, by the source of acid and thus whose intragastric ph is always >7) do not protein, and by food processing. Thus, proteins rich in have increased fecal nitrogen excretion. proline and hydroxyproline are digested relatively less completely. Cooking, storage, and dehydration also reduce the protein digestion and are secreted as inactive proenzymes. Five pancreatic enzymes (Table 45-2) participate in completeness of digestion. In general, protein derived from Trypsinogen is initially activated by a jejunal brush border animal sources is digested more completely than plant enzyme, enterokinase (enteropeptidase), by the cleavage of protein. a hexapeptide, thereby yielding trypsin. Trypsinogen is also 20%. In addition to dietary sources of protein, significant autoactivated by trypsin. Trypsin also activates the other amounts of - endogenous Genomsnittsintaget protein are secreted av protein into i the Sverige gastro-äintestinal - tract, Proteinupptaget then conserved sker by protein ffa i övre digestion delen and av tunntarmen. lytic enzymes as proenzymes, with subsequent luminal acti- ca pancreatic 90g. proteolytic proenzymes. The secretion of proteo- absorption. Nedbrytning Such endogenous sources represent ~50% of vation, prevents pancreatic autodigestion before enzyme the total protein - Proteins entering nedbrytning the small intestine påbörjas and i gaster include där den secretion sura miljön into the denatuerar intestine. dem och gör enzymes, hormones, and immunoglobulins present in salivary, gastric, pancreatic, biliary, and jejunal secretions. A or endopeptidases and function in an integrated manner. Pancreatic proteolytic enzymes are either exopeptidases sidokedjorna mer lättillgängliga för enzymer. second large source Pepsinogen of endogenous utsöndras protein från is chief desquamated cells och aktiveras Trypsin, till chymotrypsin, pepsin av det and låga elastase pht i are lumen. endopeptidases I intestinal epithelial lumen cells på gaster well as påbörjar plasma proteins pepsin nedbrytningen that the with av affinity protein for till peptider. bonds adjacent to specific amino small Pancreas intestine secretes. frisätter trypsinogen till duodenum där eneropetidaser acids, thus resulting aktiverar in the production detta till trypsin. of oligopeptides with Neonates Trypsin can aktiverar absorb substantial i sin tur amounts mängder of av intact andra protein peptidaser. two to Ex six Chymotrypsin amino acids. In contrast, och the exopeptidases carboxypeptidase A and carboxypeptidase B hydrolyze peptide from colostrum (see Chapter 57) through the process of Carboxypeptidaser. endocytosis. This mechanism is developmentally regulated bonds adjacent to the carboxy terminus, thereby resulting in and in humans Carboxypeptidas remains active only och until aminopeptidase ~6 months of age. bryter the release ned peptiderna of individual till amino aa, från acids. carboxyländen The coordinated action resp aminoänden. Dessa finns på brush border på mikrovilli på enterocytens apikala sida. På brush border finns över 20 olika enzym som bryter ned peptider. Table 45-2 Pancreatic Peptidases Proenzyme Activating Agent Active Enzyme Action Products Trypsinogen Enteropeptidase (i.e., enterokinase from jejunum) and trypsin Trypsin Endopeptidase Oligopeptides (2-6 amino acids) Chymotrypsinogen Trypsin Chymotrypsin Endopeptidase Oligopeptides (2-6 amino acids) Proelastase Trypsin Elastase Endopeptidase Oligopeptides (2-6 amino acids) Procarboxypeptidase A Trypsin Carboxypeptidase A Exopeptidase Single amino acids Procarboxypeptidase B Trypsin Carboxypeptidase B Exopeptidase Single amino acids Absorption Återigen drivs aa upptaget genom en Na+ gradient. På den basolaterala sidan finns mängder av Na/ K-ATPaser som upprätthåller koncentrationsgradienterna. Den intracellullära koncentration av H+ är också låg. Aa tas in i enterocyten genom en kopplad Na+transport. Olika transportörer med olika specificitet för de 20st olika aa. Små peptider, 2-3, aa långa absorberas via en sekundär aktiv transport kopplad till H+. - a transportörer på lumenala sidan. Många är kopplade till en aktiv transport av Na+. - Korta kedjor med 2-3 aa kan tas upp och sedan hydrolyseras inuti epitelcellernaà når blodet via diffusion. En liten mängd intakta protein kan tas upp och ta sig igenom enterocyten till interstiiet. Detta sker då genom endo- resp exocytos. Detta ses ffa hos spädbarn som behöver få i sig antikoppar från mamman. Inuti enterocyten Di- och tripeptiderna hydrolyseras till aa inuti cellen av dipeptidaser och tripeptidaser. 22

23 the apical rrhea. Early ry disorder resumably studies of lt in single h prevents individuals. o not have cose reabrs through digest proteins to peptides, but enzymes present at the brush border digest the peptides to amino acids, which are then absorbed. Third, luminal enzymes may digest proteins to peptides, which are themselves taken up as oligopeptides by Lumen Epithelium Interstitial space One of many brush-border peptidases ference for has two 1) a hexose can form a GLT1 does ochemistry, rms a fivelitated brane e Gastric and pancreatic peptidases Proteins Oligopeptides (AA) n + Amino acids (AA) 4 Tripeptidase (AA) 3 (AA) 3 H + PepT1 (AA) 2 (AA) 2 H + AA + AA Dipeptidase AA AA AA ion is inof both a bservations ort systems established r fructose embrane is f the GLUT ainly in the e across the d diffusion. porter, idenar transport tes. GLUT2 l to GLUT5, se from the AA + One of many AA transporters AA Na + Figure 45-6 Action of luminal, brush border, and cytosolic peptidases. Pepsin from the stomach and the fi ve pancreatic proteases hydrolyze proteins both dietary and endogenous to single amino acids, AA, or to oligopeptides, (AA) n. These reactions occur in the AA Fett lumen of the stomach or small intestine. Various peptidases at the NNR brush borders 45-40E%, of enterocytes varav mättade then progressively <10%, fleromättade hydrolyze oligopeptides får to främst amino acids. i oss The triglycerider. amino acids are Dessa directly består taken av up en by any glycerolmolekyl bundet med esterbindningar 5-10%, resten enkelomättade. Vi till of several 3 fettsyror. transporters. The enterocyte directly absorbs Lipider some of the small oligopeptides through the action of the H + /oligopeptide cotransporter Digestion: (PepT1). These small peptides are digested to amino acids by peptidases in the cytoplasm of the enterocyte. Several Na + -independent amino acid transporters move amino acids out of the cell across the basolateral membrane. Absorption: 23

24 Absorption: Pancreatiskt lipas lingualt och gastriskt lipas katalyserar brytningen av bindnignarna mellan 1a och 3e fettysran och glycerolmolekylen. Triglyceridà lipasà 2 ffa + monoglycerid. Kolesterolester hydrolase bryter bindningen mellan kolesterol och fettsyror. Fosfolipas bryter bindningen mellan lysolecithin och fettsyror Emulsion och micellbildning: Lipiderna är hydrofoba och kommer att aggregera till stora miceller (fettdroppar) i duodenum. Eftersom pancreatiskt lipas är hydrofilt kan det bara komma åt TG på utsidan av dessa stora fettdroppar. Därför utsöndras galla från levern/ gallblåsan vilket kommer att emulsifiera de stora fettdropparna till massor av mindre dropparà ökar ytan som lipaset kan arbeta på. Det är ffa fosfolipider (lesitin) från galla och gallsalter som medför denna emulsifiering. Den ickepolära sidan av fosfolipiden/ gallsalterna binder till den ickepolära insidan av fettdropparna och coatar således fettdropparnaà de kan inte längre aggreggera. För att pancreatiskt lipas ska kunna verka utsöndrar pancreas colipas och de binder tsm in på emulsionsdropparna. För att snabba på processen ytterligare bildas miceller (mindre versioner av emulsionsdropparna) vilka består av gallsalter, fosfolipider fettsyror och monoglycerider. De polära ändarna riktas utåt medan de ickepolära ändarna riktas inåt. Micellerna befinner sig hela tiden i ett equilibrium mellan att brytas ned och byggas upp. I denna process kan monoglycerider och ffa tas upp av enterocyten. Upptaget Detta sker genom diffusion. Inuti SER i enterocyterna resyntetiseras ffa och monoglyceriderna till nya triglycerider. Detta medför att koncentrationen av monoglycerider och ffa i cytosolen förblir låg vilket behåller koncentrationsgradienten och diffusionen från tarmlumen kan fortsätta. Triglyceriderna tas upp i golgi, fuserar med kolesterol, fosfolipider och apoprotein och bildar lipoproteiner; kylomikron eller VLDL. Vesikeln fuserar med cellmembranet och kylomokronen kommer ut ur cellen där den tas upp i lactealer i villià ductus thorasicusà angulus venoususà blodet. 24

25 - Utan micellerna flyter bara fettet ovanpå chymet och kan inte tas upp av epitelcellerna. - Fettabsorption är ofta klar när chymet når ileum men om gallsalterna saknas åker fettet vidare och lämnar kroppen via faeces (flyter på vattnet i toan). H2O absorption - Sker genom osmos. Finns inga aquaporiner i GI - 80% av vattnet tas upp i tunntarmen. - Sker i samband med att Na+/ Cl tas upp från tarmen. Vattenupptaget är alltså kopplat till elektroylytupptag. - Tarmen belastas med ca 9 liter H2O per dag. Tunntarm 7, tjocktarm 2. Ca 1 liter av dessa sekreteras från slutet av tunntarmen. Dessa måste tas upp. Endast ett litet svinn på ca 100 ml. Vitaminabsorption - Fettlösiga vitaminer ADEK löses upp i fett via maten och tas upp i miceller och kommer således in i epitelcellerna i tarmen via passiv diffusion. För att ta upp dessa vitamin krävs ett samtidigt intag av fett. - Vitaminernas upptag kommer att försämras vid problem med gallan. - Vattenlösliga vitamin tas upp genom diffusion eller specifika transportörer. - Vitamin B12 (kobalamin) kräver intrinsic factor från parietalcellerna. Tas sedan upp genom endocytos i distala ileum. Elektrolyter - De flesta joner tas upp i hela tunntarmens längd. - Na+ upptag är kopplat till aktiv absorption av glukos och aa. - Na/H exchanger på apikala sidan. à utbytet stimuleras av höga halter av HCO3- - Na+ pumpas aktivt ut av Na/K pumpen basolateralt. - Cl- transporteras aktivt in i epitelcellen. Cl- /HCO3- exchanger. Även en passiv transcellullär och paracellullär Cl- absorption. - K+ tas upp genom koncentrationgradienter, när vatten tas upp från tarmen kommer koncentrationen K+ utanför tarmen vara låg och K+à ut från tarmen/ absorption. Netto blir H+ utsöndring och HCO3- utsöndring till tarmen. 25

26 Järn och calcium är undantag och tas ffa upp i duodenum. Järn - Ca 10% av järnet i födan tas upp. - Icke-hem järn och hemjärn tas upp genom olika apikala transportörer. Hemjärn tas lättare upp. Icke-hemjärn kan nå tarmen som Fe3+ och Fe2+. Fe3+ reduceras till Fe2+ innan järnet tas upp. Järnet tas upp via DMT. Fe2+ tas in i cellen genom cotransport med H+ (H+ gradient) Hemjärn Fe2+, tas upp genom HCP1 och bryts mha heme-oxygease ned till Fe3+, CO och biliverdin. Enterocyten omvandlar Fe3+ till FE2+ vilken sedan tar samma väg som icke hemjärn. Biliverdin omvandlas till bilirubin. - Fe2+ binds till mobilferrin i cytosolen vilken transporterar järnet till den basolaterala sidan. - Järn lämnar cellen via Ferroportin- det basolaterala transportproteinet. - I blodet binder järnet till transferrin. Järn transporteras som Fe2+. Celler tar upp järn via transferrinreceptorer à endosom. Transferrin återgår till cirkulationen medan Järn släpps i cytosolen. - Inuti celler lagras järn genom att binda till ferritin. Kan binda 4000 järnmolekyler. Järn lagras ffa i lever, benmärg, hjärta och mjälte. - Om vi har brist på järn kommer absorptionen och frisättningen till blod att öka. à ökat uttryck av DMT-1 och ferroportin i enterocyterna. DMT-1- det apikala transporören av Fe2+ - Kroppen har inget effektivt sätt att göra sig av med järn utan kommer vid omsättning av epitelet bli av med det järn som finns lagrar tsm med ferritin. Upptaget beror på järnkoncentrationen i blodet. När koncentrationen av fritt järn ökar sker en ökad transkiption av ferritin vilket gör att endotelcellerna binder upp mer järn. När konc minskar minskar även ferritintranskription à ökad plasma konc. Hematomakros- lagring av järn i flertalet vävnader, ex lever och hjärta. Icke- hemjärn hämmas av- Kaffe (tanniner), fullkornsprodukter (fytater) polyfenoler (vin, te choklad) och kalcium. Stim av VitC. Hemjärnupptag hämmas av kalcium. Förråden av järn i korppen upgår till ca 4-5g. Ffa i hemoglobin och myoglobin. Även som transferrin och ferritin. Den dagliga exkretionen är 0.6mg för män och 1.3mg för kvinnor. 26

27 (e.g., absorptive hypercalciuria) have normal Mg 2+ absorption. Along with active Mg 2+ absorption in the ileum, the rest of the small intestine absorbs Mg 2+ passively. pathway for iron excretion exists. Except in menstruating women, who require ~50% more iron in their diets, very little iron is lost from the body. Dietary iron comes primarily 1A Dcytb reduces nonheme Fe 3+ to Fe 2+. Plasma transferrin Dcytb Fe 3+ Mobilferrin FP1 Fe 2+ Nonheme Fe 2+ absorption DMT cotransports Fe 2+ with H +. 1B Heme Fe 2+ absorption Fe 2+ DMT Heme Fe 2+ H + Fe 2+ Heme oxygenase O 2 Fe 2+ CO + Bilirubin Biliverdin Hephaestin Interstitial space Lumen Duodenal enterocyte Blood Heme Fe 2+ enters by unknown mechanisms. 1C Heme oxygenase oxidizes the Fe 2+ in heme, and then releases Fe Fe 2+ transfers to mobilferrin. 3 Fe 2+ leaves the cell via ferroportin (FP1) and after hephaestin oxidizes it to Fe 3+, the iron binds to transferrin in plasma. 4 Kalcium Figure Absorption of nonheme and heme iron in the duodenum. The absorption of nonheme iron occurs almost exclusively as Fe 2+, which crosses the duodenal apical membrane through DMT1, driven by a H + gradient, which is maintained by Na-H exchange. Heme enters the enterocyte by an unknown mechanism. Inside the cell, heme oxygenase releases Fe 3+, which is then reduced to Fe 2+. Cytoplasmic Fe 2+ then binds - Kalciumabsorption to mobilferrin for transit är tajt across reglerad the cell to till the cirkulerande basolateral membrane. kalcium Fe 2+ i probably blodet. exits the enterocyte through basolateral ferroportin. The ferroxidase activity of hephaestin converts Fe - Ca2+ kan tas upp passivt längs hela tarmen, paracellullärt. 2+ to Fe 3+ for carriage in the blood plasma bound to transferrin. - Den aktiva transporten, transcellulärt, regleras via den aktiva formen av vitamin D, vilken fasciliterar Ca2+ absoprtion genom transkription av transportörerna och calbindin Upptaget sker i duodenum i 3 steg. 1. Apikalt finns Ca2+ kanaler som drivs av en elektrokemisk gradient. 2. Cytosoliskt: Ca2+ binder till calbindin som buffrar intracellulär Ca Basolateralt finns Ca2+/ Na exchangers (Ca ut) och Ca/H (Ca ut) pumpar. - Minskad Ca2+ konc i blodet à PTH hormon från parathyroideaà Aktivering av Vit D i njurenà Ökat uttryck av Ca2+ transportörer i enterocyterna. Ca2+ transporteras fritt joniserat 1.2mmol/l (50%) eller bundet till albumin 45%. Ökad PTH - Ca2+ release från benmatrix - ökar reabsorptionen av Ca2+ i njurarna. - Stimuelrar aktiveringen av VitD i njurarnaà vilket ökar Ca2+ absorptionen i tarmen. 27

28 ection VII The Gastrointestinal System Intestinal lumen Epithelial cell 1,25-dehydroxyvitamin D Interstitial space Blood Free [Ca 2+ ] =~1 mm Ca 2+ Nucleus mrna Protein synthesis Calbindin Ca 2+ Ca 2+ - Calbindin [Ca 2+ ] 100 nm Calbindin 3 Na + Ca 2+ Free [Ca2+ ] =1.2 mm Ca 2+ H + Transcellular Ca 2+ Paracellular Gastrointestinal endokrinologi Figure Active Ca 2+ uptake in the duodenum. The small intestine absorbs Ca 2+ by two mechanisms. The passive, paracellular absorption of Ca 2+ occurs throughout the small intestine. This pathway predominates, but it Mag-tarmkanalen is not under the control är kroppens of vitamin D. största The second endokrina mechanism the organ.- 9m active, lång. transcellular Ca 50 peptidhormon absorption of och lika Ca 2+ occurs många only receptorer in the duodenum. har hittats. Ca 2+ Flera enters av the ämnena cell across fungerar the apical både membrane som neurotransmittor through a channel. och som Inside hormon. the cell, the Flera Ca 2+ av is buffered ämnena by finns binding i flera proteins, varianter, such as alla calbindin, med and olika is also funktion. taken up De into endrokrina intracellular organelles, cellerna kan vara such antingen as the öppna endoplasmic eller reticulum. slutna. De The öppna enterocyte finns then både extrudes i tarm Caoch 2+ across i antrum the basolateral medan de stängda membrane through a Ca finns i fundus gastricus. 2+ pump and an Na-Ca exchanger. Thus, the net effect is Ca 2+ absorption. The active form of vitamin D (1,25 dihydroxyvitamin D) stimulates all three steps of transcellular Ca 2+ absorption. Proceser som styrs genom hormoner från GI innefattar: - Metabolism - Syra-sekretion emochromatosis - Peristaltik - Matsmältning ereditary hemochromatosis - Mättnad (HH) is a relatively common The HFE gene that is associated with HH is related to the inherited disorder - (3 Magtömning to 5 persons per 1000 of northwestern European Ex. Peptidhormon: ancestry are homozygous) Gastrin och in CCK which than 80% of patients with HH are homozygous for a missense major histocompatibility complex (MHC) class I family. More e body absorbs Aminhormon. excessive iron from Serotonin the diet. och This Histamin. autosomal mutation (C282Y) in HFE. However, the role of this mutated cessive disease Följande becomes clinically hormon signifi innefattas cant only i magens in homogotes. If left untreated, HH can be fatal. The excess iron is trance of hemochromatosis in individuals with the C282Y allele endokrinologi: gene hemochromatosis is not yet clear because the pene- - Gastrin- G-celler stim av aa (förhöjt ph), verkar stim på på parietalcellerà HCl ored in the liver, where it reaches toxic concentrations. Cirosis eventually results, - and Somatostatin, the risk of hepatoma D-celler is i gaster. greatly Frisätts recently vid identifi lågt ed ph. hepatic Hämmar protein gastrin that appears to play a critical is very low (<5%). Attention has also focused on hepcidin, a creased. Iron also ultimately - Serotonin accumulates EC-celler in other i gaster, organ frisätts role av in mat the i regulation, magen.--> by kontraktion body iron stores, of duodenal iron stems, where it causes - pancreatic Histamin, damage ECL- celler, (diabetes stim mellis), bronze pigmentation - Ghrelin.P/D1 of the skin, pituitary celler and i gaster. gonadal Frisätts Because av fasta increased och hämmas body iron av mat. stores Ger reduce hunger. iron absorption, Ökar av gastrin, absorption. verkar på parietalcellerà HCl ilure, arthritis, and cardiomyopathy. magtömning. The disease hardly ever hemochromatosis represents an inappropriately high rate of ecomes apparent before the individual enters the third decade iron absorption relative to body iron stores. Because hepcidin f life. Women are relatively protected as long they are preenopausal, because Tarmens their monthly endokrinologi menstrual fl ow keeps total hemochromatosis may represent a defect in the regulation of downregulates both DMT1 expression and iron absorption, ody iron stores relatively Secretin. normal. S- celler i duodenum ocj jejunum. hepcidin, Stim av but lågt the ph. relationship Ökar HCO3 between från the brunners HFE gene körtlar and The diagnosis can och be pancreas. made by detection of elevated iron hepcidin is not known. It is possible that a mutated HFE gene nd transferrin-saturation levels and elevated ferritin. A liver causes an inappropriately low hepatic hepcidin expression, thus iopsy is confi rmatory. resulting in hemochromatosis. Treatment, reminiscent of the medieval approach to disease, The relationship between hepcidin and iron absorption has 28 to remove (phlebotomize) one or even several units of blood also been identifi ed in the anemia of inflammation, caused unit = 500 ml) from the patient on a regular basis until the by a reduction in duodenal iron absorption. In this setting, the on overload is corrected, as evidenced by normal plasma cytokine interleukin-6 stimulates hepcidin expression, which, in

Matspjälkningskanalen

Matspjälkningskanalen Matspjälkningskanalen Matsmältningskanalen Digestionskanalen Mag-tarm-kanalen 2014 Människokroppen Kap 13 sid 380-420 Mag-tarmkanalens anatomi Uppgift Mag-tarmkanalens vägg uppbyggnad och dess funktion

Läs mer

Anatomi-Fysiologi. Fundamentals of Anatomy and Physiology, kap. 24 (s ): Dick Delbro. Vt-11

Anatomi-Fysiologi. Fundamentals of Anatomy and Physiology, kap. 24 (s ): Dick Delbro. Vt-11 Anatomi-Fysiologi Fundamentals of Anatomy and Physiology, kap. 24 (s. 874-928): The Digestive System Dick Delbro Vt-11 Läs själva om mag-tarmkanalens (GI-kanalens) funktioner (s. 875-876) Sammanfattning

Läs mer

Omtentamen NME Termin 1 vt-2014 11/8 2014 (totalpoäng 47 p)

Omtentamen NME Termin 1 vt-2014 11/8 2014 (totalpoäng 47 p) Omtentamen NME Termin 1 vt-2014 11/8 2014 (totalpoäng 47 p) Svar på fråga 1-4 läggs i separat mapp (20 p) 1. Gunnar åt julbord med god aptit men fick lite problem med halsbränna. Halsbränna orsakas av

Läs mer

Människokroppen 2 - Mat

Människokroppen 2 - Mat 1. Vilka är de tre huvudgrupper av ämnen som vi måste få i oss dagligen? 2. Vilka kolhydrater kan vår kropp ta upp? 3. Vilken sorts kolhydrat är den bästa för oss? Varför? 4. Vad har fettet för uppgifter

Läs mer

Tentamen NMET1 5 juni, 2013 (maxpoäng 59 p)

Tentamen NMET1 5 juni, 2013 (maxpoäng 59 p) Tentamen NMET1 5 juni, 2013 (maxpoäng 59 p) Svar på fråga 1-5 läggs i separat mapp 1. Mag-tarmkanalens glatta muskelvävnad delas in i muscularis mucosae, respektive muscularis externa (även kallad muscularis

Läs mer

Duodenum och pancreas

Duodenum och pancreas Duodenum och pancreas Bukspottkörteln, pancreas 1315 cm stor körtel med huvudet caput (pancreatis) omringad av duodenum, tolvfingertarmen Corpus pancreatis, kropp Cauda pancreatis, svans Caput pancreatis,

Läs mer

Matspjälkningssystemet. Innehåll Matspjälkningssystemets funktion. Människan: biologi och hälsa SJSE11

Matspjälkningssystemet. Innehåll Matspjälkningssystemets funktion. Människan: biologi och hälsa SJSE11 Matspjälkningssystemet Människan: biologi och hälsa SJSE11 Annelie Augustinsson Innehåll Mag-tarmkanalens utseende och funktioner - Munhålan - Svalget - Matstrupen - Magsäcken - Tunntarmen - Tjocktarmen

Läs mer

Ordinarie tentamen NME T1 13/1 2012 (66 p)

Ordinarie tentamen NME T1 13/1 2012 (66 p) Ordinarie tentamen NME T1 13/1 2012 (66 p) Olle Ljungqvist frågor (1-6), svara på separat papper 1. Maja bjuder Ludvig på middag. Han är hungrig och hon har lagat till hans favoritmat. Maten ställs fram

Läs mer

FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI

FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI Apotekarprogrammet (MAPTY/F2APO) Farmakologi, sjukdomslära och läkemedelskemi; FSL 561 Delkurs 4: Endokrinologi och gastrointestinal farmakologi Digestionsfysiologi

Läs mer

Huden och Slemhinnan. Table of Contents. Pooyan Masarrat Vt- 13

Huden och Slemhinnan. Table of Contents. Pooyan Masarrat Vt- 13 Huden och Slemhinnan Table of Contents Generellt om huden... 2 Epidermis... 2 Dermis... 2 Subcutis... 2 En diskussion om hornlagret/s.corneum... 2 Fettsäcken... 2 Ceramider... 3 Kolesterol... 3 Deskvamation

Läs mer

Omtentamen: Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15hp. Kurskod: MC1032. Kursansvarig: Gabriella Eliason.

Omtentamen: Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15hp. Kurskod: MC1032. Kursansvarig: Gabriella Eliason. Omtentamen: Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15hp Kurskod: MC1032 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2015 03 07 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 84p Cellen, Metabolismen, Muskelfysiologi,

Läs mer

OBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde, ex allmän farmakologi. Totalt ska du använda två gröna omslag.

OBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde, ex allmän farmakologi. Totalt ska du använda två gröna omslag. Medicin C, Farmakologi Kurskod: MC1701 Kursansvarig: Mikael Ivarsson Datum: 2015 03 25 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 64.5 p Allmän farmakologi, 29.5 p Speciell farmakologi, 35 p OBS! Under rubriken lärares

Läs mer

Endokrina systemet. Innehåll. Endokrina systemet 2013-10-29. Anatomi och fysiologi. SJSE11 Människan: biologi och hälsa

Endokrina systemet. Innehåll. Endokrina systemet 2013-10-29. Anatomi och fysiologi. SJSE11 Människan: biologi och hälsa Endokrina systemet Anatomi och fysiologi SJSE11 Människan: biologi och hälsa Annelie Augustinsson Innehåll Vad är det endokrina systemet? Uppdelning och reglering Hypothalamus Hypofysen GH, prolaktin (LTH),

Läs mer

MUSKELFYSIOLOGI detta bör ni behärska

MUSKELFYSIOLOGI detta bör ni behärska MUSKELFYSIOLOGI detta bör ni behärska Skelettmuskulatur uppbyggnaden från hel muskelcell ner till kontraktila proteiner tvärstrimmig flerkärnig viljekontrollerad ingen egenaktivitet energiförsörjning:

Läs mer

75102 Anatomiset. Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen.

75102 Anatomiset. Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen. 75102 Anatomiset Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen. Andningssystemet För att delar av kroppen ska fungera krävs det näring

Läs mer

NMET1 omtentamen ht2014 den 14 mars 2015 (poäng 47 p)

NMET1 omtentamen ht2014 den 14 mars 2015 (poäng 47 p) NMET1 omtentamen ht2014 den 14 mars 2015 (poäng 47 p) Svar på fråga 1-3 läggs i separat mapp (17 p) 1. Åt du några semlor på fettisdagen den 17 februari? Semlor består vanligen av en söt vetebulle, oftast

Läs mer

Specifika lärandemål

Specifika lärandemål Inst. för Neurovetenskap, MBB och FyFa Termin 1, Läkarprogrammet Den friska människan 1 (DFM1) Moment 2: Matsmältning och ämnesomsättning Specifika lärandemål Avsnitt 3 (delavsnitt I-II) MATSMÄLTNINGSKANALENS

Läs mer

Namn:... Använd baksidan av respektive papper om skrivutrymmet inte räcker till. 1. Ange fyra (inte fler) funktioner för nervsystemet.

Namn:... Använd baksidan av respektive papper om skrivutrymmet inte räcker till. 1. Ange fyra (inte fler) funktioner för nervsystemet. Namn:... KAROLINSKA INSTITUTET Institutionen för biovetenskaper och näringslära Nutritionslinjen och fristående kurs Kurs: Humanfysiologi 10 p / Delkurs: Fysiologi 7 p ÖVNINGSTENTAMEN I FYSIOLOGI Skrivtid:

Läs mer

Tentamen NME T1 VT 2012 datum: 1 juni, 2012 (totalt 69 p) 1. Beskriv kortfattat var och hur komplexa kolhydrater bryts ned? (5 p)

Tentamen NME T1 VT 2012 datum: 1 juni, 2012 (totalt 69 p) 1. Beskriv kortfattat var och hur komplexa kolhydrater bryts ned? (5 p) Tentamen NME T1 VT 2012 datum: 1 juni, 2012 (totalt 69 p) Fråga 1-4, läggs i separat mapp 1. Beskriv kortfattat var och hur komplexa kolhydrater bryts ned? (5 p) Svaret ska innehålla: a) Munnen: mekanisk

Läs mer

ENDOKRINOLOGI. Endokrinologi. Endokrinologi. Människokroppen Kap 6 sid182-213

ENDOKRINOLOGI. Endokrinologi. Endokrinologi. Människokroppen Kap 6 sid182-213 ENDOKRINOLOGI Människokroppen Kap 6 sid182-213 2014 Uppbyggnad funktion Hormoner Kroppens endokrina körtlar Hormonell reglering Endokrinologi Överordnad styrning/ reglering Genom. Med hjälp av Endokrinologi

Läs mer

Vad är digestion? FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI. Mag-tarmkanalens (=digestionskanalens) uppgifter

Vad är digestion? FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI. Mag-tarmkanalens (=digestionskanalens) uppgifter FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI Apotekarprogrammet (MAPTY/F2APO) Farmakologi, sjukdomslära och läkemedelskemi; FSL 561 Delkurs 4: Endokrinologi och gastrointestinal farmakologi Digestionsfysiologi

Läs mer

Vad är digestion? 2015-01-01 FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI. Mag-tarmkanalens (=digestionskanalens) uppgifter

Vad är digestion? 2015-01-01 FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI. Mag-tarmkanalens (=digestionskanalens) uppgifter FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI Apotekarprogrammet (MAPTY/F2APO) Farmakologi, sjukdomslära och läkemedelskemi; FSL 561 Delkurs 4: Endokrinologi och gastrointestinal farmakologi Digestionsfysiologi

Läs mer

Matspjälkning. Fysiologi Bi2

Matspjälkning. Fysiologi Bi2 Matspjälkning Fysiologi Bi2 Djur är heterotrofa behöver äta andra organismer för att få i sig ämnen till uppbyggnad och energi. Födan sönderdelas av olika enzyme i magtarmkanalen Celler i tunntarmen sköter

Läs mer

Fråga 8 18 besvaras och läggs i ett grönt omslag. Istället för lärarens namn på

Fråga 8 18 besvaras och läggs i ett grönt omslag. Istället för lärarens namn på Tentamen MC1411, Medicin B, Fysiologi, 7,5hp Kursansvarig: Per Odencrants Datum: 2014 12 06 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 69,5 p Nervsystemet, fråga 1 7, 17p. Endokrina, Kardiovaskulära och Respirationssystemet.

Läs mer

Kroppen. Cirkulation. Skelett. Muskler. Nervsystem Hormonsystem

Kroppen. Cirkulation. Skelett. Muskler. Nervsystem Hormonsystem Kroppen Cirkulation Skelett Muskler Nervsystem Hormonsystem Kroppen Skelett: Muskelfästen, skydd, stöd Muskler: Rörelse, inre transport Cirkulation: Ämnestransport, skydd, temperaturreglering Nervsystem:

Läs mer

Tentamen NME Termin 1 vt2014 4 juni, 2014 (totalpoäng 50 p)

Tentamen NME Termin 1 vt2014 4 juni, 2014 (totalpoäng 50 p) Tentamen NME Termin 1 vt2014 4 juni, 2014 (totalpoäng 50 p) Svar på fråga 1-3 läggs i separat mapp (22 p) 1. Du hör att middagsbordet dukas, du ser mat som bärs fram och du känner lukten av god mat. Beskriv

Läs mer

Olika kolhydrater och deras påverkan på blodsockret. Niklas Dahrén

Olika kolhydrater och deras påverkan på blodsockret. Niklas Dahrén Olika kolhydrater och deras påverkan på blodsockret Niklas Dahrén Blodsocker= glukos ü Vårt blodsocker utgörs nästan enbart av sockerarten glukos. Det beror framförallt på a8 de komplexa kolhydrater vi

Läs mer

MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA

MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA Läs mer: http://www.1177.se/skane/tema/kroppen/matsmaltning-ochurinvagar/matsmaltningsorganen/?ar=true http://www.slv.se/grupp1/mat-ochnaring/kostrad/

Läs mer

Träningslära. Årskurs 8

Träningslära. Årskurs 8 Träningslära Årskurs 8 Vad är träningslära? Träningslära är samlingsnamnet för hur människan på olika sätt kan utveckla sin kropps funktioner Många olika saker kan ingå i begreppet träningslära, det ni

Läs mer

FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI

FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI Apotekarprogrammet (MAPTY/F2APO) Farmakologi, sjukdomslära och läkemedelskemi; FSL 561 Delkurs 4: Endokrinologi och gastrointestinal farmakologi Digestionsfysiologi

Läs mer

EXAMINATION I IDROTTSFYSIOLOGI ht-12 (121220)

EXAMINATION I IDROTTSFYSIOLOGI ht-12 (121220) ÖREBRO UNIVERSITET Institutionen för hälsovetenskap och medicin Idrott A, ht-12 Idrottsfysiologi EXAMINATION I IDROTTSFYSIOLOGI ht-12 (121220) Examinationen består av 10 frågor, några med tillhörande följdfrågor.

Läs mer

Svarsförslag till Tentamen NMET1 18 januari 2013 totalt (65 poäng)

Svarsförslag till Tentamen NMET1 18 januari 2013 totalt (65 poäng) Svarsförslag till Tentamen NMET1 18 januari 2013 totalt (65 poäng) 1. Din vän Ebba har blivit mycket intresserad av träning och kost. Du är inte lika intresserad och är nu ganska trött på hennes tjat om

Läs mer

Biologi 2. Cellbiologi

Biologi 2. Cellbiologi Biologi 2 Cellbiologi Frågor man kan besvara efter att ha läst cellbiologi Varför blir huden skrynklig om man ligger länge i badkaret? Varför dör man av syrebrist? Hur fäster celler till varandra i kroppen?

Läs mer

TENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 2 0 0 7 0 6 0 8

TENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 2 0 0 7 0 6 0 8 TENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 2 0 0 7 0 6 0 8 Namn: Personnr: - texta Max: 86 poäng KOD: Gk: 52 poäng Skrivtid: 8-13 : Läs detta först: 1. Ta det lugnt! 2. Mobiltelefoner, väskor och ytterkläder skall

Läs mer

Cellbiologi: Intracellulär sortering och cellsignalering

Cellbiologi: Intracellulär sortering och cellsignalering Cellbiologi: Intracellulär sortering och cellsignalering Homira Behbahani 13/11 2009 Kl: 9-11a.m Homira.behbahani@ki.se Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle (NVS) 2 Elektron Mikroskopbild

Läs mer

Musklernas uppbyggnad

Musklernas uppbyggnad Musklernas uppbyggnad Muskler och senor bildar tillsammans med skelett, leder och fogar det som brukar kallas för rörelseapparaten. Genom att musklerna som är fästa vid skelettet kan dra ihop sig skapas

Läs mer

Anatomi-Fysiologi. Fundamentals of Anatomy and Physiology (8. uppl.), kap. 4: Dick Delbro. Vt-11

Anatomi-Fysiologi. Fundamentals of Anatomy and Physiology (8. uppl.), kap. 4: Dick Delbro. Vt-11 Anatomi-Fysiologi Fundamentals of Anatomy and Physiology (8. uppl.), kap. 4: The Tissue Level of Organization Dick Delbro Vt-11 4-1 Histologi är vävnadslära Kroppen består av ca. 200 olika celltyper. Olika

Läs mer

Anemi & antianemimedel

Anemi & antianemimedel Anemi & antianemimedel Jonas Melke VT-07 Anemi Enligt WHO: Man: Hb

Läs mer

A ---------------------------------------------------------------------------------------------------

A --------------------------------------------------------------------------------------------------- KOD Prov i BASVETENSKAP(exempel) ANATOMI (20p) (Fråga 1-8) A) 1. Vissa muskler är pariga. A) Vad innebär det? Ett exempel på en parig muskel är m. pterygoideus lateralis. B) Vad händer vid en enkelsidig

Läs mer

Tentamen NME Termin 1 den 17 januari, 2014 (maxpoäng 65 p)

Tentamen NME Termin 1 den 17 januari, 2014 (maxpoäng 65 p) Tentamen NME Termin 1 den 17 januari, 2014 (maxpoäng 65 p) Svar på fråga 1-4 läggs i separat mapp 1. Histologibilden nedan visar ett snitt från pankreas (bukspottskörteln). a) Namnge strukturerna A och

Läs mer

Sekretion, digestion & absorption per tema

Sekretion, digestion & absorption per tema Sekretion, digestion & absorption per tema Absorption Vätskebalansen Förutsättningen för att så stora mängder vätska skall kunna lämna kroppen är att det även under normala förhållanden är ett stort vätskeutbyte

Läs mer

Petra Gullberg Mag-tarmkanalens anatomi och fysiologi

Petra Gullberg Mag-tarmkanalens anatomi och fysiologi Linköpings universitet Grundskollärarprogrammet, 4-9 Petra Gullberg Mag-tarmkanalens anatomi och fysiologi Examensarbete 10 poäng Handledare: LIU-ITLG-EX--99/05--SE Lars Höglund, Institutionen för Fysik

Läs mer

Cellen. Cellen. Celler. Cellen utgör den minsta strukturella och funktionella enheten i all levande materia. Vår kropp består av ca 70% vatten

Cellen. Cellen. Celler. Cellen utgör den minsta strukturella och funktionella enheten i all levande materia. Vår kropp består av ca 70% vatten Cellen Cellen Cellen utgör den minsta strukturella och funktionella enheten i all levande materia. Vår kropp består av ca 70% vatten Vi är uppbyggad av miljontalceller. Vattnet får då en fördelning. Celler

Läs mer

Lathund, procent med bråk, åk 8

Lathund, procent med bråk, åk 8 Lathund, procent med bråk, åk 8 Procent betyder hundradel, men man kan också säga en av hundra. Ni ska kunna omvandla mellan bråkform, decimalform och procentform. Nedan kan ni se några omvandlingar. Bråkform

Läs mer

Omtentamen NME T1 10 mars 2012 (totalt 60 p)

Omtentamen NME T1 10 mars 2012 (totalt 60 p) Omtentamen NME T1 10 mars 2012 (totalt 60 p) Olle Ljungqvist frågor (1-5), svara på separat papper 1. Vad heter de olika delarna 1-6 och 8 på bilden? (4 p) Svar:1. fundus 2. curvatura major 3. corpus 4.

Läs mer

Vad är digestion? FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI. Mag-tarmkanalens (=digestionskanalens) uppgifter

Vad är digestion? FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI. Mag-tarmkanalens (=digestionskanalens) uppgifter FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI Apotekarprogrammet (MAPTY/F2APO) Farmakologi, sjukdomslära och läkemedelskemi; FSL 561 Delkurs 4: Endokrinologi och gastrointestinal farmakologi Digestionsfysiologi

Läs mer

Cellen och biomolekyler

Cellen och biomolekyler Cellen och biomolekyler Alla levande organismer är uppbyggda av celler!! En prokaryot cell, typ bakterie: Saknar cellkärna Saknar organeller En eukaryot djurcell: Har en välavgränsad kärna (DNA) Har flera

Läs mer

Människans fysiologi. Matspjälkning och vattenbalans

Människans fysiologi. Matspjälkning och vattenbalans Människans fysiologi Matspjälkning och vattenbalans Lektion 3 Matens väg genom kroppen Vattenbalans Mat är energi och byggstenar Djur måste äta andra organismer Utvinna energi Organiska molekyler för uppbyggnad

Läs mer

Matspjälkning. Fysiologi Bi2

Matspjälkning. Fysiologi Bi2 Matspjälkning Fysiologi Bi2 Djur är heterotrofa behöver äta andra organismer för att få i sig ämnen till uppbyggnad samt för att få energi. Födan sönderdelas av olika enzymer i magtarmkanalen Celler i

Läs mer

Vad är digestion? FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI. Mag-tarmkanalens (=digestionskanalens) uppgifter

Vad är digestion? FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI. Mag-tarmkanalens (=digestionskanalens) uppgifter FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI Apotekarprogrammet (MAPTY/F2APO) Farmakologi, sjukdomslära och läkemedelskemi; FSL 561 Delkurs 4: Endokrinologi och gastrointestinal farmakologi Digestionsfysiologi

Läs mer

Omtentamen NMET1 vt-2012, datum 16/8 2012 (totalt 61 p)

Omtentamen NMET1 vt-2012, datum 16/8 2012 (totalt 61 p) Omtentamen NMET1 vt-2012, datum 16/8 2012 (totalt 61 p) Svar på fråga 1-4 läggs i separat mapp 1. Edvin har sedan en tid problem med sura uppstötningar och han har förstått att det är magsyra som kommer

Läs mer

Bild. Frontalsnitt av hjärtat

Bild. Frontalsnitt av hjärtat CIRKULATIONSSYSTEMET Bild. Frontalsnitt av hjärtat 1. Namnge åtta valfria strukturer i bilden på hjärtat med medicinska benämningar. Markera valda strukturer i bilden med pilar och siffrorna 1 8. Skriv

Läs mer

Autonoma nervsystemet Efferent system för reglering av inre organs funktioner (glatt muskulatur, hjärtmuskulatur, körtlar)

Autonoma nervsystemet Efferent system för reglering av inre organs funktioner (glatt muskulatur, hjärtmuskulatur, körtlar) Autonoma nervsystemet Efferent system för reglering av inre organs funktioner (glatt muskulatur, hjärtmuskulatur, körtlar) Svante Winberg Somatiska och viscerala motor system Autonoma nervsystemet Autonom

Läs mer

OBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde. Medicin A, Fysiologi med anatomi 15hp, del 2.

OBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde. Medicin A, Fysiologi med anatomi 15hp, del 2. Medicin A, Fysiologi med anatomi 15hp, del 2 Kurskod: MC1002 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2014 01 17 Skrivtid:4 timmar Totalpoäng: 52 p Blodet och immunologi, 9 p Matspjälkningen, urinsystemet

Läs mer

Fråga 1 (1poäng): Vilken typ av ärftlighetsmönster för laktosintolerans uppvisar släktträdet.

Fråga 1 (1poäng): Vilken typ av ärftlighetsmönster för laktosintolerans uppvisar släktträdet. Omtentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2009 1(20) Hög laktasaktivitet hos nyfödda är evolutionärt mycket viktigt eftersom det tillåter intag av bröstmjölk. Efter avvänjning avtar laktasaktiviteten.

Läs mer

Anemi & antianemimedel

Anemi & antianemimedel Anemi & antianemimedel Daniel Giglio Lydia Melchior Erytrocyten Lever i ca 120 dagar 200 miljarder bildas varje dag av benmärgen Erytrocyten innehåller hemoglobin (Hb) Normalt Hb: Mannen 132-163 g/l Kvinnan

Läs mer

OBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde.

OBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde. Medicin C, Farmakologi Kurskod: MC1701 Kursansvarig: Mikael Ivarsson Datum: 2014-02-19 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 63.5 p Allmän farmakologi, 29.5 p Speciell farmakologi, 34 p OBS! Under rubriken lärares

Läs mer

Vilka mekanismer är viktiga för att upprätthålla rätt järnnivå i kroppen?

Vilka mekanismer är viktiga för att upprätthålla rätt järnnivå i kroppen? Vilka mekanismer är viktiga för att upprätthålla rätt järnnivå i kroppen? BILD?!?! Emelie Bladin Lisalott Gezici Jenny Rylander Disposition Inledning Upptaget i tarmen Retikulo Endotelia Systemet Levern

Läs mer

EXAMINATION I MOMENTET IDROTTSFYSIOLOGI ht-10 (101113)

EXAMINATION I MOMENTET IDROTTSFYSIOLOGI ht-10 (101113) ÖREBRO UNIVERSITET Hälsoakademin Inriktning Idrott och hälsa, ht-10 Idrottsfysiologi EXAMINATION I MOMENTET IDROTTSFYSIOLOGI ht-10 (101113) Examinationen består av 13 frågor, några med tillhörande följdfrågor.

Läs mer

Lymfsystemet håller vårt blodtryck i balans och är kroppens viktigaste skydd mot infektioner Jennie Jansson

Lymfsystemet håller vårt blodtryck i balans och är kroppens viktigaste skydd mot infektioner Jennie Jansson Lymfsystemet håller vårt blodtryck i balans och är kroppens viktigaste skydd mot infektioner Jennie Jansson Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2012 Institutionen för biologisk

Läs mer

Immun- och inflammationsfarmakologi Tandläkarprogrammet HT 2015. Ernst Brodin, Institutionen för Fysiologi och Farmakologi, Karolinska Institutet

Immun- och inflammationsfarmakologi Tandläkarprogrammet HT 2015. Ernst Brodin, Institutionen för Fysiologi och Farmakologi, Karolinska Institutet Immun- och inflammationsfarmakologi Tandläkarprogrammet HT 2015 Ernst Brodin, Institutionen för Fysiologi och Farmakologi, Karolinska Institutet Viktiga inflammatoriska mediatorer Prostaglandiner och leukotriener

Läs mer

Bild. Frontalsnitt med människans artärer

Bild. Frontalsnitt med människans artärer Bild. Frontalsnitt med människans artärer 1. Namnge åtta valfria artärer på bilden ovan med medicinska benämningar (latin). Skriv siffrorna 1 8 vid valda artärer på bilden samt skriv namnen nedan. (4 p)

Läs mer

Matspjälkningen. Matspjälkningen föreläsningsöversikt. Anatomi och fysiologi, SJSE11. Anna Hammarberg, Lunds universitet

Matspjälkningen. Matspjälkningen föreläsningsöversikt. Anatomi och fysiologi, SJSE11. Anna Hammarberg, Lunds universitet Matspjälkningen Anatomi och fysiologi, SJSE11 Anna Hammarberg, Lunds universitet Matspjälkningen föreläsningsöversikt Syfte/ funktion Matspjälkningen, översikt: Kolydrater Proteiner Fett Matspjälkningsapparaten,

Läs mer

Mag-tarmkanalens farmakologi Cristine Skogastierna Doktorand Klinisk Farmakologi

Mag-tarmkanalens farmakologi Cristine Skogastierna Doktorand Klinisk Farmakologi Mag-tarmkanalens farmakologi Cristine Skogastierna Doktorand Klinisk Farmakologi Mag-tarmkanalen Cristine Skogastierna Cristine Skogastierna 1 Översikt Översikt mag-tarmkanalen Funktion o anatomi Vem är

Läs mer

TENTAMEN Kandidatprogrammet i Biomedicin Anatomi 7,5 hp 2011-08-18 kl 08.00 14.00 Plats: Gimogatan 4 Sal 1

TENTAMEN Kandidatprogrammet i Biomedicin Anatomi 7,5 hp 2011-08-18 kl 08.00 14.00 Plats: Gimogatan 4 Sal 1 Namn:... Personnummer: Kod:... TENTAMEN Kandidatprogrammet i Biomedicin Anatomi 7,5 hp 2011-08-18 kl 08.00 14.00 Plats: Gimogatan 4 Sal 1 Skrivningen omfattar 26 frågor. Totalt ger skrivningen 82 poäng.

Läs mer

må bra. Trygghet Kärlek Vänner Mat Rörelse Sova Vilka kan du påverka själv?

må bra. Trygghet Kärlek Vänner Mat Rörelse Sova Vilka kan du påverka själv? Viktiga faktorer för att du ska må bra. Trygghet Kärlek Vänner Mat Rörelse Sova Vilka kan du påverka själv? Ingen behöver svälta i Sverige Undernäring = Felnäring = För lite mat Felaktigt sammansatt Antalet

Läs mer

Måltidsplanering. Hälsoperspektiv. Om du dricker ett glas mjölk till och tar en frukt efter maten så får du med de två sista rutorna också.

Måltidsplanering. Hälsoperspektiv. Om du dricker ett glas mjölk till och tar en frukt efter maten så får du med de två sista rutorna också. Hälsoperspektiv Morot Grova baguetter Potatis Räkor vitkål rödbetor persilja purjolök Torsk Matfett Räkor Torsk Grova baguetter Morot Rödbetor Vitkål Persilja Purjolök Om du dricker ett glas mjölk till

Läs mer

Om diet och fasta. Studium efter Shri Shyam Sundar Goswamis föreläsningar sammanställt av Dr. Ulf Jansson, f d överläkare och elev till Shri Goswami.

Om diet och fasta. Studium efter Shri Shyam Sundar Goswamis föreläsningar sammanställt av Dr. Ulf Jansson, f d överläkare och elev till Shri Goswami. 1 Om diet och fasta Studium efter Shri Shyam Sundar Goswamis föreläsningar sammanställt av Dr. Ulf Jansson, f d överläkare och elev till Shri Goswami. Innehåll Inledning (3) Översikt över matspjälkningsprocessen

Läs mer

Urinsystemet. Urinsystemet. Njurarnas uppgifter Människan: biologi och hälsa SJSE11. Övre urinvägar Njurar (renes) Urinledare (uretärer)

Urinsystemet. Urinsystemet. Njurarnas uppgifter Människan: biologi och hälsa SJSE11. Övre urinvägar Njurar (renes) Urinledare (uretärer) Urinsystemet Människan: biologi och hälsa SJSE11 Annelie Augustinsson Urinsystemet Övre urinvägar Njurar (renes) Urinledare (uretärer) Nedre urinvägar Urinblåsa (vesica urinaria) Urinrör (uretra) Njurarnas

Läs mer

När jag har arbetat klart med det här området ska jag:

När jag har arbetat klart med det här området ska jag: Kraft och rörelse När jag har arbetat klart med det här området ska jag: kunna ge exempel på olika krafter och kunna använda mina kunskaper om dessa när jag förklarar olika fysikaliska fenomen, veta vad

Läs mer

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg...

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg... Cellbiologi del tentamen augusti 2005 1 Tentamen i Cellbiologi med Immunologi KTH 23 aug 2005 kl 9-13 Skriv svaren direkt i tentan. Vid behov använd extra blad Namn:... Årskurs/årgång... (typ I02, bio99,

Läs mer

Virkade tofflor. Storlek 35 37 & 38 40. By: Pratamedrut. pratamedrut.se/blog/virkade tofflor 1

Virkade tofflor. Storlek 35 37 & 38 40. By: Pratamedrut. pratamedrut.se/blog/virkade tofflor 1 Virkade tofflor Storlek 35 37 & 38 40 By: Pratamedrut pratamedrut.se/blog/virkade tofflor 1 Innehåll Lite tips sid 3 Material sid 3 Maskor och förkortningar sid 3 Tillvägagångssätt Sulor sid 4 Skor, nedre

Läs mer

Din fantastiska kropp

Din fantastiska kropp Innehåll Din fantastiska kropp 1 Äta och bajsa 2 Andas luft 4 Blodet pumpas runt 6 Skelettet och musklerna 8 Din smarta hjärna 10 Dina sinnen 12 Dricka och kissa 14 Kroppsord 15 Formgiven av Laura Parker

Läs mer

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng Tema Neuro/Rörelse + Sinne/Psyke Skriftlig tentamen 29 november 2011

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng Tema Neuro/Rörelse + Sinne/Psyke Skriftlig tentamen 29 november 2011 Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng Tema Neuro/Rörelse + Sinne/Psyke Skriftlig tentamen 29 november 2011 OBS!!! Besvara varje fråga på separat papper!!!! Tentamensfrågor Under sin kvällspromenad

Läs mer

Njurens Fysiologi. Ainhoa Indurain ST-läkare Njurmedicinska Kliniken,US 2008-02-13

Njurens Fysiologi. Ainhoa Indurain ST-läkare Njurmedicinska Kliniken,US 2008-02-13 Njurens Fysiologi Ainhoa Indurain ST-läkare Njurmedicinska Kliniken,US 2008-02-13 Kroppens vätskerum Anatomi Vena cava inferior Vena renalis Aorta Arteria renalis Uretär Urinblåsa Anatomi Cortex Pelvis

Läs mer

Anatomi -fysiologi. Anatomy & Physiology: Kap. 18 The endocrine system (s ) Dick Delbro. Vt-11

Anatomi -fysiologi. Anatomy & Physiology: Kap. 18 The endocrine system (s ) Dick Delbro. Vt-11 Anatomi -fysiologi Anatomy & Physiology: Kap. 18 The endocrine system (s. 603-649) Dick Delbro Vt-11 Homeostasbegreppet Homeostas (= lika tillstånd ) cellerna (och därmed vävnaderna och därmed organen)

Läs mer

Namn:... G: 60%; VG: 80%

Namn:... G: 60%; VG: 80% LINKÖPINGS UNIVERSITET 1 Tentamen:Naturvetenskap/Biologi 1. Stryk under eller bocka för det/de rätta svaret/svaren. Flera svar kan vara rätt på varje fråga. (1p för varje rätt svar; -1p för varje felaktigt

Läs mer

Lymfsystemet. Lymfsystemets viktigaste uppgifter är att

Lymfsystemet. Lymfsystemets viktigaste uppgifter är att Lymfsystemet Lymfsystemet är viktigt för att kroppen ska kunna försvara sig mot infektioner av olika slag. Systemet består dels av så kallade lymfatiska organ vilka bildar speciella celler som deltar i

Läs mer

Irritabel Tarm: Neuro-endokrine forstyrrelser

Irritabel Tarm: Neuro-endokrine forstyrrelser Irritabel Tarm: Neuro-endokrine forstyrrelser Magdy El-Salhy, Professor/Overlege Stord Sjukehus, Klinisk Inst. 1, Universitet i Bergen Patogense Ärftlighet. Miljö och socialt inlärning. Kost. Tjocktarmens

Läs mer

Människans fysiologi. Andning och cirkulation

Människans fysiologi. Andning och cirkulation Människans fysiologi Andning och cirkulation Lektion 2 Andning och gasutbyte Cirkulation och inre transport Andning och gasutbyte Alla heterotrofa organismer behöver syre Oxidation av organiska molekyler

Läs mer

Biologiska membran Kap 10 fig10-1, 15, 18, 19 & med tillhörande beskrivningar. Övrigt är repetition.

Biologiska membran Kap 10 fig10-1, 15, 18, 19 & med tillhörande beskrivningar. Övrigt är repetition. Biologiska membran Kap 10 fig10-1, 15, 18, 19 & 24-27 med tillhörande beskrivningar. Övrigt är repetition. Membranproteiner kan bindas till lipidlagret genom hydrofoba interaktioner. Polypeptidkedjankan

Läs mer

BÅGSKYTTEFÖRBUNDET MEMBER OF SVERIGES RIKSIDROTTSFÖRBUND AND FÉDERATION INTERNATIONALE DE TIR A L ARC

BÅGSKYTTEFÖRBUNDET MEMBER OF SVERIGES RIKSIDROTTSFÖRBUND AND FÉDERATION INTERNATIONALE DE TIR A L ARC VAD ÄR EN SKJUTPLAN?? En skjutplan kan både ses som en lista av moment som ska gås igenom eller som ett cykliskt beteende som ska upprepas vid varje skott oavsett vad som hänt tidigare. Själva momenten

Läs mer

1. Kombinera följande transportmekanismer med rätt påståenden. Skriv siffrorna 1 6 i tabellen nedan. (3 p) Påståenden

1. Kombinera följande transportmekanismer med rätt påståenden. Skriv siffrorna 1 6 i tabellen nedan. (3 p) Påståenden 1. Kombinera följande transportmekanismer med rätt påståenden. Skriv siffrorna 1 6 i tabellen nedan. (3 p) Siffra 1 6 Påståenden Innebär förflyttning av vattenmolekyler. 1. Diffusion 2. Osmos 3. Filtration

Läs mer

Insulin för muskeluppbyggnad OCH fettförbränning

Insulin för muskeluppbyggnad OCH fettförbränning Insulin för muskeluppbyggnad OCH fettförbränning Fördelarna med insulin Hur du bygger muskler och bränner fett under samma dag Kan vi maximera muskeltillväxt och samtidigt kontrollera mängden kroppsfett?

Läs mer

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi Organisk kemi / Biokemi Livets kemi Vecka Lektion 1 Lektion 2 Veckans lab Läxa 41 Kolhydrater Kolhydrater Sockerarter Fotosyntesen Bio-kemi 8C och D vecka 41-48 42 Kolhydrater Fetter Trommers prov s186-191

Läs mer

Cellen och vävnader. Innehåll. Cellernas storlekar SJSE11 Människan: biologi och hälsa

Cellen och vävnader. Innehåll. Cellernas storlekar SJSE11 Människan: biologi och hälsa Cellen och vävnader SJSE11 Människan: biologi och hälsa Annelie Augustinsson Innehåll Cellens utvecklig och utseende samt vävnader Cellkontakter Cellens beståndsdelar; proteiner, lipider och kolhydrater

Läs mer

Tentamen Medicin, avancerad nivå, Fysiologi och anatomi 7,5hp. Kurskod: MC2016. Kursansvarig: Per Odencrants

Tentamen Medicin, avancerad nivå, Fysiologi och anatomi 7,5hp. Kurskod: MC2016. Kursansvarig: Per Odencrants Tentamen Medicin, avancerad nivå, Fysiologi och anatomi 7,5hp Kurskod: MC2016 Kursansvarig: Per Odencrants Datum: 2014 11 06 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 80 p Fråga 1 5, Nervsystemet, 13p. Fråga 6 10,

Läs mer

Näringsämnena och matspjälkning

Näringsämnena och matspjälkning Näringsämnena och matspjälkning Näringsämnen De tre näringsämnen som vi behöver störst mängd av är: - Kolhydrater - Fett - Proteiner Näringsämnena behövs för att bygga upp cellerna och för att ge energi.

Läs mer

BAKTERIERNA, VÅRA VÄNNER

BAKTERIERNA, VÅRA VÄNNER För forskarutbildningskursen Aktuell klinisk forskning Referat av Susanne Lindgren från Göteborgs läkaresällskaps seminarium 09-05-06 Föredragshållare: Professor Agnes Wold BAKTERIERNA, VÅRA VÄNNER Sammanfattning

Läs mer

Scoot Boot - frågor & svar

Scoot Boot - frågor & svar Scoot Boot - frågor & svar Hur vet jag att jag har rätt storlek? När du satt på bootsen så försöker du rotera på dem. Vrid på bootsen åt båda håll. Om de rör sig MINDRE än 5 mm så bör din Scootboot ha

Läs mer

Varför är Ca 2+ -kanalbockerare selektiva? Effekt på hjärtat men inte på muskelceller

Varför är Ca 2+ -kanalbockerare selektiva? Effekt på hjärtat men inte på muskelceller Av: Rikard Björkman Rickard Frithiof Magnus Lundin Roosi Verendel Nyberg Fysiologi B, Karolinska Institutet 2003-03-26 Varför är Ca 2+ -kanalbockerare selektiva? Effekt på hjärtat men inte på muskelceller

Läs mer

Vad är MHC? MHC och TCR struktur. Antigen processering och presentation. Kursbok: The immune system Peter Parham

Vad är MHC? MHC och TCR struktur. Antigen processering och presentation. Kursbok: The immune system Peter Parham Vad är MHC? MHC och TCR struktur. Antigen processering och presentation. Kursbok: The immune system Peter Parham Kapitel 3; hela Lite Historia: 1953: George Snell upptäcker en grupp av gener som bestämmer

Läs mer

1. Beskriv fortledningen av aktionspotential och ange skillnaden mellan omyeliniserat och myeliniserat axon (3p)

1. Beskriv fortledningen av aktionspotential och ange skillnaden mellan omyeliniserat och myeliniserat axon (3p) Omtentamen NRSP T1 vt12 (62,5p) 1. Beskriv fortledningen av aktionspotential och ange skillnaden mellan omyeliniserat och myeliniserat axon (3p) 2. Beskriv synapsfunktionen genom frisättningen av ACh (acetylcholin)

Läs mer

Intracellulära organeller, proteinmodifiering och transport, endo/exocytos Kap10 + delar av kap 13

Intracellulära organeller, proteinmodifiering och transport, endo/exocytos Kap10 + delar av kap 13 Intracellulära organeller, proteinmodifiering och transport, endo/exocytos Kap10 + delar av kap 13 Intracellulära organeller Sortering av proteiner, modifiering Transport Sekretion Endocytos Cellen Cellstrukturernas

Läs mer

DOP-matematik Copyright Tord Persson. Bråktal -3-2 -1 0 1 2 3. Läs av vilka tal på tallinjen, som pilarna pekar på. Uppgift nr 10 -3-2 -1 0 1 2 3

DOP-matematik Copyright Tord Persson. Bråktal -3-2 -1 0 1 2 3. Läs av vilka tal på tallinjen, som pilarna pekar på. Uppgift nr 10 -3-2 -1 0 1 2 3 Bråktal Uppgift nr En limpa delas i 4 lika stora delar. Hur stor del av limpan blir varje del? Uppgift nr 2 Hur många tiondelar behövs för att det skall räcka till en hel? Uppgift nr Hur läser man ut bråket

Läs mer