FÖLJ MED OFF SHORE PROVNING FORSKNING NUMMER MILJONER TILL NYTT I-CENTRA ETIKETTER VISAR MATENS FÄRSKHET MILJÖVÄNLIGARE GUMMI TILL EUROPA

Transkript

1 Aktuellt från SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut PROVNING FORSKNING 100 MILJONER TILL NYTT I-CENTRA ETIKETTER VISAR MATENS FÄRSKHET MILJÖVÄNLIGARE GUMMI TILL EUROPA NUMMER FÖLJ MED OFF SHORE LÄS MER OM LAGREN SOM SKA BALANSERA HAVETS KRAFTER

2 Ljus framtid för instituten yligen presenterades två viktiga utredningar som båda berör framtiden för instituten i Sverige. Den ena har genomförts av Eric Arnold, vid konsultföretaget Technopolis ltd i England, på uppdrag av Vinnova och innehåller idéer och argument kring framtida finansiering av instituten i Sverige. Den andra har genomförts av Sverker Sörlin, adjungerad professor vid KTH, på uppdrag av Näringsdepartementet. Syftet med denna utredning har varit att dels belysa statens ägarroll i instituten, dels föreslå framtida finansieringsprinciper. Slutsatserna i båda utredningarna är mycket positiva för de svenska instituten. Eric Arnold menar att instituten i Sverige, liksom fallet är i andra länder, bör ha en grundfinansiering på cirka 30 procent av omsättningen. Han föreslår att hälften av grundfinansieringen ska vara ovillkorad. Den andra hälften ska vara prestationsrelaterad och belöna de institut som är framgångsrika då det gäller medverkan i EU-projekt, forskning för småföretag, universitets- och institutssamarbeten, strategiska satsningar med mera. Återstående 70 procent av institutens intäkter ska enligt förslaget bestå av pengar från näringsliv och forskningsfinansiärer i fri konkurrens med andra aktörer. Sverker Sörlin föreslår i sin utredning bildandet av en sammanhållen institutskoncern i landet, med ett av staten helägt holdingbolag som i sin tur är ägare till alla institut, både inom och utom Ireco-gruppen. Initialt bör instituten inom Sverea, Sict och STFI-Packforsk finnas med liksom i en nära framtid även SP-koncernen. Successivt ska institut som VTI, IVL, Imego, JTI och Skogforsk bli en del av institutskoncernen liksom FOI, Totalförsvarets Forskningsinstitut. I tidsplanen räknar han med en operativ institutskoncernen under år Sverker Sörlin menar att instituten bör ha mellan 15 och 20 procent av intäkterna garanterade i form av en grundfinansiering som tillförs utan mellanhänder som ett koncernbidrag från staten. Detta för att garantera kontinuiteten i kompetensuppbyggnad och den internationella konkurrenskraften. Ytterligare 20 procent av de totala intäkterna bör staten öronmärka till samfinansierade projekt mellan stat och näringsliv (en tredjedel respektive två tredjedelar), inte minst för att utveckla små och medelstora företag och ge företagen ett incitament att genomföra angelägna FoU-satsningar i Sverige. Slutligen föreslår han att Vinnova ska skapa fler program som innehåller samverkan mellan institut och högskola. Utöver dessa riktade medel ska instituten, liksom nu, konkurrera med andra utförare om resurser hos företag, fonder, stiftelser, forskningsråd och andra finansiärer. Slutsatserna i ovan nämnda utredningar har enligt uppgift tagits emot väl av staten och dess företrädare. De har berett vägen för en ljus och mycket spännande framtid för instituten i Sverige. Om de samstämmiga förslagen genomförs kommer det svenska innovationssystemet, och SPgruppens roll i detta, att stärkas väsentligt. Den viktiga brofunktion mellan akademisk forskning och industriell verksamhet som instituten har, kommer samtidigt att göras internationellt konkurrenskraftig. SP-koncernen är redan idag Sveriges mest kraftfulla institutsgrupp, som når ut såväl till samhället som till alla delar av näringslivet. Vi inom SP-koncernen måste nu visa, för våra politiker och andra beslutsfattare samt för näringslivet, att vi är beredda att utveckla vår verksamhet i utredningarnas anda. Vi ska leda utvecklingen mot en ännu mer kraftfull institutssektor i landet. Dessa ambitioner ligger helt i linje med vår strategiska plan. KAJ MÅRTENSSON Vd, SIK institutet för Livsmedel och Bioteknik. Ordförande i Iris Industrial Research Institutes in Sweden 2 SP/PROVNING&FORSKNING #3/06

3 INNEHÅLL #3/06 YKI leder storsatsning 4 Sågverken upplysta 4 Kvalitet på djupet 5 Först ut bland kärnkraftverken 5 Ny husdeklaration 5 Byggtextil brandtestas 6 7 Krav på jord skärps 7 Plastsvetsare utbildas 7 SAFER ger miljonregn 8 Säker koll på elmätare 9 Rätt märkning för torra golv 9 Positiv utveckling för implantat Fråga efter burfångade havskräftor om du vill skona miljön, läs mer på sidan 12. Burfångat bäst för miljön 12 Stormvarning i testlabbet Antennernas tid kan vara förbi 16 Farliga partiklar minimeras Hårda miljötester ska ge ökad tillväxt SPs monter välbesökt 21 Sverige och Schweiz i samarbete 21 Spårar från gård till gaffel 22 Har köttet stått för länge i solen? En speciell relation Nordborr blev landets första certifierade borrföretag. SPs dotterbolag Sitac, som utfärdade certifikatet, väntar nu på att fler ska följa efter. SP har delat ut det första certifikatet för P-märkt anläggningsjord till Swerock i Västerås. P-märkningen innebär att såväl produkten hela tillverkningsprocessen är granskad och kvalitetskontrollerad. 9 Marknaden för fjärravläsning av elmätare växer kraftigt. SP har i ett forskningsprojekt undersökt riskerna med överföring av mätvärden. Provning & Forskning är SPs kundtidning och utkommer med fyra nummer per år. Ansvarig utgivare och redaktör Cecilia Nielsen, cecilia.nielsen@sp.se Adress: SP, Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, Box 857, Borås, Produktion: Studio Desktop AB, Stora Brogatan 11 13, Borås. Tryck: Eskils Tryckeri, Borås Upplaga: ex. Adressändringar: info@sp.se ISSN SP bedriver, i samverkan med bland annat universitet och högskolor, forskning som är fristående och bygger på vetenskaplig grund. I Provning & Forskning berättar vi om aktuella projekt utan att detta innebär att SP som organisation tar ställning till resultat och uppfattningar. Eftertryck av tidningens artiklar får göras om källan anges tydligt. Tidningen finns även som PDF på I SP-koncernen ingår bolagen: SITAC certifierar produkter och personer inom bygg-, installationsoch anläggningssektorn. SMP Svensk Maskinprovning, SIK Institutet för Livsmedel och Bioteknik, YKI Ytkemiska Institutet, SP/PROVNING&FORSKNING #3/06 31

4 Implantat i människokroppen har länge använts inom sjukvården. Sedan Göteborgsprofessorn Brånemark introducerade tekniken med titanskruvar för tandimplantat på 1960-talet har mycket forskning och tillämpningar genererats. Göteborg med omnejd är en internationellt ledande forskningsmiljö inom området. Men fortfarande finns det många utmaningar, exempelvis när det gäller att påskynda inläkningen av implantat och att få fram bättre och billigare behandlingar. Biomatcell ska föra forskningen framåt. Positiv utveckling för implantat Lårbensamputerad patient med skelettförankrad (osseointegrerad) protesanslutning. Ett titanimplantat sitter fast i skelettet och går igenom huden. Till den fyrkantiga yttre delen kan patienten själv enkelt ansluta en protes. Universiteten och instituten kommer att bedriva forskning utifrån kliniska behov i nära samarbete med industrin, säger Jukka Lausmaa, forskare på SP och tilltänkt föreståndare för Vinn Excellence Centret (se faktaruta) Biomatcell. Exempel på sådana kliniska behov kan vara bättre höftleder som är väl förankrade i benet och inte slits ut eller hudgenomföringar som tillåter tillgång till kroppens inre utan att ge upphov till infektioner. Ofta är målet att kunna skräddarsy materialets egenskaper så att det accepteras av de vävnader det möter. Ett annat exempel är behovet av att få fram bättre och billigare amputationsproteser som fästs vid benet. Universitetet i centrum Den lösningen ger patienterna en helt annan känsla av protesen än en traditionell som sätts fast med remmar och liknande. Behovet i exempelvis krigsdrabbade länder är enormt, men tekniken än så länge för dyr för fattiga länder. Den unika miljön i Biomatcell, där företagen och forskarna arbetar tillsammans, ska ge förutsättningar för att snabbare än normalt inom biomedicinska sektorn kunna få ut nya produkter på marknaden. Tyngdpunkten i centrumet ligger på Sahlgrenska Akademien vid Göteborgs universitet som har en stark kompetens inom det biomedicinska området. Kompletterande kompetenser inom materialområdet finns på Chalmers och instituten. SP, som har kompetens inom materialkarakterisering, ska delta i centret och dr Jukka Lausmaa från SP kommer tillsammans med professor Peter Thomsen att leda centret. Jukka Lausmaa Båda har lång erfarenhet och bra kontakter både inom Sverige och internationellt. Vi som institut har en särskild roll när det gäller att fungera som bryggan mellan akademien och näringslivet. Vi har också bra inblick i företagens behov och frågeställningar, säger Jukka Lausmaa. Stamceller inom biomedicinen De olika företagen som medverkar i projektet är allt från koncerner till små utvecklingsföretag. Sandvik är till exempel en stor materialleverantör till den medicintekniska branschen. Företaget har ett stort kunnande inom metaller och keramer. Ett annat exempel är det betydligt mindre Göteborgsföretaget Cellartis, som framställer stamceller. Genom att ge stamcellerna rätt signaler kan man styra dem till att bli differentierade celler som exempelvis hjärtmuskelceller och broskceller. Syftet är inte att tillverka organ, utan att utveckla tillämpningar där dessa celler kan användas. Det kan vara för att testa läkemedel eller nya kandidatmaterial för implantat, vilket kan leda till kortare tid för kliniska studier och en minskning av djurförsök. Man vill också utveckla cellterapitekniken där man genom att kombinera celler med implantat kan hjälpa kroppen att återbilda skadade delar. Detta skulle kunna hjälpa reumatiker, cancerdrabbade eller patienter med neurologiska skador med flera. Det är ett mycket spännande område som nu får en ytterligare skjuts framåt tack vare Vinnovas satsning, säger Jukka Lausmaa. CECILIA NIELSEN 10 SP/PROVNING& FORSKNING #3/06

5 Nu när Nordborr i Sundsvall blivit det första certifierade företaget i landet, väntas fler satsa på att gå igenom den ganska krävande processen. Kvalitet på djupet Nordborr i Sundsvall blev i våras landets första certifierade borrföretag. SPs dotterbolag Sitac, som utfärdade certifikatet, väntar nu på att fler företag ska följa efter. Syftet med certifieringen är att höja kompetensen hos brunnsborrningsföretagen. I takt med att landets villaägare i allt större utsträckning hämtar sin energi från borrhål, i- stället för från olje- eller eluppvärmning, har även behovet av kvalitetssäkring ökat. Rutiner och kunskap Har företaget nått en viss kvalitetsnivå är risken mindre för att något går snett. Certifieringen är en garanti för att företaget har rutiner och kunskap för att leverera ett fackmannamässigt arbete, kommenterar Björn Holgersson vid Sitac. För kundernas del innebär det pålitliga energikalkyler, minskade miljörisker och inte minst, brunnsvatten av god kvalitet. Idag finns knappt 100 certifierade brunnsborrare i Sverige och de blir stadigt fler. Det nya är att certifiering nu även kan ske på företagsnivå. Förutom ett tillräckligt antal certifierade borrare ska företaget verka enligt ett dokumenterat ledningssystem för kvalitet och miljö. Fler väntas följa Nordborr Det är borrföretaget som blir certifierat, inte produkten de installerar, poängterar Björn Holgersson. Nu när Nordborr i Sundsvall AB blivit det första certifierade företaget i landet, väntas fler satsa på att gå igenom den ganska krävande processen. Certifieringen utfärdas på fem år och Sitac gör årliga kontroller av företagen. JOUKO DAHL Birger Fogdestam, SGU, gratulerar vd Olle Hellman till certifieringen av Nordborr i Sundsvall. MER FAKTA Sitac har tillsammans med bland annat SGU, Sveriges Geologiska Undersökning, tagit fram en certifiering av brunnsborrningsföretag, i vilken det även ingår en certifiering av enskilda brunnsborrare. Läs mer på FOTO NORDBORR Först ut bland kärnkraftverken Ringhals blev i augusti arbetsmiljöcertifierat av SP. Vi är mycket nöjda, säger Jan Edberg, vd för Ringhals, detta är ett kvitto på att vårt arbetsmiljöarbete fungerar. SP har granskat Ringhals systematiska arbetsmiljöverksamhet för arbetssrutiner, lagkrav och dokumentation. Och kraftverket får högsta betyg. Ringhals utför ett utomordentligt systematiskt arbete, säger Ingrid Isaksson, som ansvarat för certifieringen på SP. Arbetsmiljöverksamheten och ledningssystemet är integrerade i hela organisationen med uppföljningar på alla nivåer. Arbetsmiljöriskerna är identifierade samtidigt som det finns tydliga rutiner för rapportering av tillbud och potentiella risker. Ansvarsområden och utbildningssatsningar är klart fastlagda. Inte minst personalens eget engagemang är en framgångsfaktor, menar Ingrid Isaksson. Medarbetarna meddelar riskfaktorer innan något har hänt. Det är så en arbetsplats ska fungera. Certifieringsrevisionen visar att Ringhals uppfyller AFS 2001:1 och den internationella standarden OHSAS I Sverige är runt 150 företag certifierade enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Det är en stor fördel att en tredje part visar att vi uppfyller kraven, säger Jan Edberg. JÖRGEN TIGER Ny husdeklaration Den första oktober infördes en ny lag som innebär att ägare till byggnader måste genomföra en energideklaration. Detta innebär ett nytt delmål för energieffektivisering i byggnader. Syftet är att minska energianvändningen i bostäder och lokaler med 20 procent till år 2020 och med 50 procent till år 2050 jämfört med Alla husägare kommer inte att energideklareras samtidigt utan fasas in i systemet successivt. Lagen grundar sig på ett EU-direktiv. SP/PROVNING& FORSKNING #3/06 5

6 Byggtextil brandtestas Tekniska textilier öppnar nya dörrar inom byggbranschen. SP utvecklar brandtekniken och utvärderar brandegenskaperna hos de nya materialen. Det här är vårt andra EU-projekt inom textilier. Här finns en stor utvecklingspotential, säger Patrick van Hees, forskningschef SP Brandteknik. Projektet Contex-T har som mål att utveckla en bredd av tekniska textilier, och att introducera dem inom byggindustrin. Ett huvudsyfte är också att stödja forskning och utveckling inom små och medelstora företag. EU-projektet har 33 partners och löper över fyra år. Budgeten är cirka 90 miljoner kronor. Koordinator är det belgiska företaget Bexco, som tillverkar textila spännkablar. Textilindustrin ser en ny marknad i byggbranschen så intresset är naturligtvis mycket stort, säger Patrick van Hees. Patrick Ny design möjlig van Hees Nordifa AB i Halmstad, som deltar i projektet, arbetar bland annat med tillverkning av skärmväggar i textila material. Textilier som inrednings- och byggmaterial ger stora möjligheter för ny design, säger Anders Bergner, teknisk chef på Nordifa. En vägg behöver inte se ut som den alltid har gjort. Den kan mycket väl vara svängd, vågformad eller ha en mönstrad struktur. Det största tillämpningsområdet för tekniska textilier är innertak, till exempelvis atrium. Men det handlar även om material som tak i fotbollsarenor, eller hela byggnader med textilier i väggar och tak, som exempelvis moderna konsertanläggningar. En förutsättning för att kunna lansera de nya materialen på marknaden är att de uppfyller lagkrav och regler för brandsäkerhet. Det är här SP Brandteknik spelar huvudrollen i projektet. SP kommer att testa och utvärdera brandegenskaperna hos de trettiotalet nya material som utvecklas i projektet. Om det börjar brinna ska materialet bland annat kunna stå emot under en viss tid, för att fördröja förloppet, säger Patrick Van Hees. Materialen brandtestas I SPs uppdrag ligger också att utveckla riktlinjer för brandteknisk dimensionering av byggnader med tekniska textilier. Här handlar det om att säkerställa funktionen, att brandsäkerheten verkligen fungerar i det sammanhang som det är tänkt. Om det börjar brinna i lokalen får innertaket inte ge vika och försvåra utrymningen, säger Patrick van Hees som ett exempel. SP gör sedan tidigare fysiska brandtester av cirkustält. Hela tältet monteras upp på en särskild plats utomhus för att få rätt förutsättningar. Samma typ av tester kommer att användas i det nya projektet. Testerna fortsätter Men nu ska vi även testa vad som händer med materialet inne i en byggnad, säger Patrick van Hees. Projektet kommer att avslutas med en demonstrationsbyggnad för att visa möjligheterna med tekniska textilier. HELENA ULLENIUS Sony Center vid Potzdamer Platz är delvis konstruerad av teknisk textil. 6 SP/PROVNING&FORSKNING #3/06

7 FOTO IMAGEBANK Krav på jord skärps SP har delat ut det första certifikatet för P-märkt anläggningsjord till Swerock i Västerås. När det finns kvalitetsstämplad anläggningsjord kommer efterfrågan att öka och det skyndar på en kvalitetshöjning i hela branschen, säger Annika Ekvall, forskare på SP Bygg och Mekanik, materialsektionen. P-märkningen innebär att såväl produkten som hela tillverkningsprocessen är granskad och kvalitetskontrollerad. Certifieringssystemet för anläggningsjord är nytt i Sverige och har på SPs initiativ tagits fram av en referensgrupp med representanter från jordtillverkare, användare, oberoende experter och myndigheter. Referensgrupp tillsatt För några år sedan märkte vi ett intresse hos tillverkare av slam och kompost. Frågan var om deras produkter skulle kunna ingå i en certifierad jordblandning. Jordtillverkarna undrade å sin sida om dessa råvaror var användbara, berättar Annika Ekvall. En referensgrupp tillsattes och berörda parter diskuterade sig fram till en gemensam kravställning för anläggningsjord, som vad den bör FAKTA OM P-MÄRKNING: P-märket är SPs eget certifieringsmärke. Det står för att produkten är granskad och kontrollerad enligt regler för varje produktområde. P-märkningen grundar sig på marknadens behov, vilket även kan innefatta myndighetskrav. Utveckling av certifieringsregler sker i samarbete med berörda tillverkare och användare. innehålla respektive inte innehålla, näringsämnesbalans, maxvärde för föroreningar, mullhalt och strukturella egenskaper. Swerock först ut I december 2004 var certifieringssystemet klart. Trots tillverkarnas intresse tog det ytterligare 1,5 år innan någon lyckades uppnå den kvalitet som krävs. Det säger även en del om kvaliteten på kravställningen, menar Annika Ekvall. Annika Ekvall I maj 2006 fick Swerock i Västerås ta emot det första certifikatet i sitt slag i Sverige. Företaget är en typisk ballasttillverkare, som också är väldigt noga med de material det köper in. Allt kontrolleras noga. Köper man in åkerjord gör man först en besiktning genom att se och lukta på den, och fråga vad som har odlats. Köper man torv begär man en analys av innehållet och så vidare, berättar Annika Ekvall. Hon påpekar att certifieringssystemet innebär att lägga ribban för kvaliteten, en gemensam lägstanivå som alla måste över. Och att det gynnar såväl tillverkare som kunderna. Om kraven är lika i alla kommuner så vet producenten vad han ska sikta på, och för kunderna är det en trygghet att veta vad man får. Hela kedjan stärks Tittar man bakåt i kedjan ger det också jordtillverkaren makt att i sin tur ställa krav på tillverkarna av till exempel slam och kompost. De kan visa upp sitt certifikat och hävda att de bara kan köpa in råvaror som håller rätt kvalitet. För de kommunala tillverkarna innebär det att hela återvinningsprocessen i kommunen verkligen fungerar, ända ner till nivån för källsortering i hushållen och vad man häller i sitt avlopp. I det här fallet köper Swerock in slam från Surahammars kommunala reningsverk. Certifikatet sätter press på deras kvalitetsarbete. Håller inte råvaran måttet så får den inte användas, säger Annika Ekvall. HELENA ULLENIUS Plastsvetsare utbildas FOTO SP SP i Göteborg etablerar samarbete med norska STI, Sveis Teknikk Innovasjon och Plast Assistanse om en ny utbildning för svetsning av plast. Den första kursen hölls i våras och de första svetsarna med ett så kallat Nemko-certifikat finns nu på den svenska marknaden. Kommande kurser inriktas på VA- och gasrörsanläggningar med spegel- och elmuffssvetsning, samt andra konstruktioner med tråd och extruder. Kurserna har en praktisk inriktning där deltagarna får svetsa olika material med olika metoder. Svetsfogarna testas sedan i SPs laboratorium. Norge har sedan länge en certifieringsordning för svetsare. Arbete pågår för att skapa ett motsvarande system i Sverige. Den svenska Svetskommissionen, där både SP och STI är medlemmar, har en central roll i detta arbete. Gunnar Bergström, SP och Sverre Gustavsen, STI, samarbetar för att höja kunskaperna inom de olika teknikerna för svetsning av plast. SP/PROVNING&FORSKNING #3/06 7

8 Safer ger miljonregn Intelligenta fordon för en säkrare framtid. Safer är ett gränsöverskridande samarbete mellan forskning, fordonsindustri och myndigheter. SP är med i mångmiljonsatsningen som förlagts till Lindholmen Science Park. Det är ett väldigt bra initiativ, säger Jan Jacobson, SP Elektronik. För oss är det en möjlighet att bedriva mer forskning som är riktad direkt till industrins behov. Det nya säkerhetscentrumet är tänkt som en plattform för kunskapsutbyte, men det siktar också mot att få fram nya säkerhetslösningar i praktiken. Helhetsgrepp över forskning Medlet för att nå dit är att ta ett helhetsgrepp över forskningen. Sammanlagt är ett 20-tal partners med i Safer. I förlängningen är syftet med Safer att samhället ska närma sig nollvisionen inga dödsolyckor i trafiken. Detta är en mycket kraftfull satsning för att behålla och vidareutveckla den svenska, världsledande forskningen och industrin inom fordonssäkerhet, säger Per Eriksson, generaldirektör för Vinnova, som är en av huvudfinansiärerna. Även SP kommer att gå in med pengar för att möjliggöra forskning. Ett antal doktorander kommer att vara anställda av SP inom ramen för Safer, berättar Jan Jacobson. Forskningen ska öka trafiksäkerheten samtidigt som det ska ta fram ny teknik som stöttar industrin. Förhoppningsvis kan rönen sedan resultera i unika, svenska produkter, säger han. Chalmers ser fördelar Säkerhetscentrumet invigdes i början av juni och under hösten kommer olika delprojekt att starta. Just nu är förberedelserna i full gång. Placeringen av det nya säkerhetscentrumet på Lindholmen i Göteborg är av strategisk betydelse. Här finns Chalmers tekniska högskola, IT- Universitetet och flera av de olika företagspartnerna representerade. För Chalmers del förstärks vår redan mycket framgångsrika forskning om krockskydd samtidigt som den knyts ännu närmare till verksamheten inom data, IT och kommunikationssystem. På så vis både breddar och stärker vi kompetensen, säger Jan-Eric Sundgren, rektor på Chalmers. JÖRGEN TIGER MER FAKTA SAFER VEHICLE AND TRAFFIC SAFETY CENTRE AT CHALMERS Chalmers Lindholmen är värd för satsningen. Vinnova är huvudfinansiär. Övriga parter är: SP, AB Volvo, Autoliv, Ericsson, Epsilon High Tech, Folksam, Fordonskomponentgruppen, Göteborgs universitet, Imego, Lindholmen Science Park, Volvo Personvagnar, Saab Automobile, Scania, Sicomp, Telia Sonera, VTI och Vägverket. FYRA HUVUDOMRÅDEN FÖR VERKSAMHETEN Jan Jacobson, SP Elektronik berättar om de områden som Safer kommer att fokusera på: Precrash, före krock. Området berör system i fordon som kan varna för, eller undvika, en potentiell olycka, genom att kommunicera med sin omgivning och med varandra. Ett exempel kan vara en smart bilradar som avgör var hindren finns på vägbanan. Ungefär som de system som finns på marknaden fast mer avancerade, säger Jan Jacobson. Crash, krock. Syftet är att minska skador vid en kollision. Ett intressant område är biomekanik hur människokroppen belastas och påfrestas under en viss tidsperiod. Postcrash, efter krock. Behandlar brandskydd, ett område där SP redan har erfarenhet. SP Brandteknik arbetar redan nu med skydd mot brand i bussar. Här skulle vi gärna engagera oss ytterligare. Integrated Safety, integrerad säkerhet. Samverkan mellan olika säkerhetssystem är allt viktigare. Bland annat är tillförlitligheten i elektroniska system av avgörande betydelse i moderna fordon. Hur kommer elektroniken att åldras, hur tillförlitliga är de elektriska systemen om 20 år? Det finns många frågor att besvara. FOTO CHALMERS 8 Sammanlagt är satsningen Safer värd 30 miljoner kronor över tio år med en tredjedel var från myndigheter, akademi och näringsliv. Lindholmen blir platsen för det nya säkerhetscentrumet. SP/PROVNING&FORSKNING #3/06

9 Bo Larsson, tekniker på SP, riggar upp för typprovning av elmätare. MER FAKTA OM ELMÄTARE Sverige och Italien är först ut i Europa med att införa fjärravlästa elmätare. Det största projektet pågår i Italien där Enel installerat 27 miljoner fjärravlästa elmätare. Idag finns runt 235 miljoner elmätare i EU, Norge och Schweiz, enligt analysföretaget Berg Insight. FOTO SP Säker koll på elmätare Marknaden för fjärravläsning av elmätare växer kraftigt. SP har i ett forskningsprojekt undersökt riskerna med överföring av mätvärden. Enligt lag ska alla elmätare läsas av varje månad från och med den 1 juli Det innebär att landets fem miljoner elmätare måste bytas ut för att kunna fjärravläsas. I pengar handlar det om tio till tolv miljarder kronor som elnätsbolagen måste investera. Syftet är att kunderna lättare ska kunna kontrollera att de betalar för det som de förbrukar, samtidigt som elnätsbolagen får större kontroll över sina nät. Säker överföring krävs Men hur vet man att rätt mätare blir avläst? Det är svårt att veta hur säker överföringen är. Det är en information som elnätsbolagen inte gärna lämnar ut, säger Jacques Hérard på SP Elektronik. Han är en av personerna bakom forskningsrapporten Kvalitetssäkring och datasäkerhet hos mätvärden som Elforsk beställt av SP. Jacques Hérard Vi har tittat på överföringen av signaler och mätvärden. Rapporten ger riktlinjer till nätägarna när de nu bygger ut sina nätverk. Jacques Hérard pekar på tre viktiga aspekter för informationssäkerheten mellan nätägare, elleverantörer, kunder och andra aktörer; integritet, tillgänglighet och sekretess. Identifiera riskerna Inkorrekta mätvärden eller mätvärden kopplade till fel förbrukare är exempel på bristande integritet. God tillgänglighet garanterar att elmätaren alltid ska kunna avläsas. Sekretess innebär att en elleverantör inte otillbörligt ska kunna få information om andra leverantörers kunder. I takt med att marknaden växer utvecklas också en mängd olika system och metoder för automatisk överföring av mätvärden. För nätägarna gäller det att hitta rätt metod till den typen av anläggning de vill ha. Alternativen är många, men det viktiga är att ställa de rätta frågorna och identifiera riskerna, förklarar Jacques Hérard. Där är forskningsrapporten en bra hjälp på vägen. JOUKO DAHL Rätt märkning för torra golv Nu finns det P-märkta mekaniskt ventilerade golv på marknaden. De används för att skapa torra golvkonstruktioner och för att förhindra lukt och andra emissioner från att nå inomhusluften. P-märkesreglerna lägger stor vikt vid kvalitetssäkringen av montaget/installationen av golven, vilket bland annat innebär krav på dokumenterad egenkontroll. SP övervakar att produkterna uppfyller reglerna genom fortlöpande kontroller. Det innebär dels revisionsbesök hos tillverkaren/leverantören, dels funktionskontroller i stickprovsmässigt utvalda golvinstallationer. I dagsläget finns två P-märkta mekaniskt ventilerade golvsystem på marknaden: Giha Golvsystem och Icopal System Jape. Förutom P- märkningen finns även typgodkända system. Snarlika system De båda systemen är snarlika och kommer att slås ihop till ett certifieringssystem som omfattar såväl P-märkets som typgodkännandets krav. Skillnader finns dock mellan systemen. Typgodkännande grundas på krav enligt Boverkets byggoch konstruktionsregler, medan P- märket fokuserar på hygien, hälsa och miljö. Båda märkningarna är målet Det finns i dag tre system som är typgodkända av Sitac; Floor Dry, Giha Golvsystem och Nivell System. Vid förlängning av P-märkescertifikat och bevis om typgodkännande är målet att de ska uppfylla reglerna för båda certifieringarna och därmed också få båda märkningarna. Detsamma gäller för ny certifiering av andra mekaniskt ventilerade golvsystem. JOUKO DAHL Principskiss på mekaniskt ventilerat golv där luftspalten byggs upp med hjälp av golvspånskivor som står på distansskruvar. Pilarna visar hur luften strömmar ned i golvet via luftintagen, vidare genom golvet och ut via frånluftskanalen. FOTNOT Certifieringsreglerna för P-märkning av mekaniskt ventilerade golv finns på Läs mer om typgodkända system på GRAFIK SP SP/PROVNING&FORSKNING #3/06 9

10 MER FAKTA, VINN EXCELLENCE CENTER Vinnova och medverkande parter satsar över tre miljarder kronor på 15 nya Vinn Excellence Center i Göteborg, Linköping, Luleå, Lund, Stockholm och Uppsala. Syftet är att bygga upp internationellt konkurrenskraftiga forsknings- och innovationsmiljöer som ska skapa ny, internationellt konkurrenskraftig forskning som leder till ny kunskap, ny teknik och därmed även nya produkter, processer och tjänster. Vinnova satsar upp till 70 miljoner kronor under en tioårsperiod på varje centrum, vars FoU-verksamhet totalt kommer att omfatta ungefär 210 miljoner kronor under tio år, genom engagemanget från medverkande aktörer. För mer info MER FAKTA, BIOMATCELL Biomatcell (Biomaterial och Cellterapi, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet) knyter samman internationellt framgångsrik FoU inom biomaterial och cellterapi. Centrumet ska ta fram nya material för implantat och proteser som är individanpassade för patienterna och som gör att läkningen går snabbare, bland annat genom stamcellsteknik. Centrumet ska också utveckla nya metoder för att utvärdera materialen före och efter insättningen. Satsningen är en samverkan mellan Göteborgs universitet, Chalmers, forskningsinstituten IBCT, SP, IVF/SCI, IFP samt en rad företag inom life scienceområdet. Satsningen stöds även av Business Region Göteborg, Västra Götalandsregionen samt flera sådd- och riskkapitalföretag. SP/PROVNING& FORSKNING #3/06 11

11 YKI leder storsatsning Målet är att skapa ett världsledande centrum för kontrollerad frisättning av aktiva substanser. För YKI och SP väntar nu sex år av spännande grundforskning. Säg kontrollerad frisättning och de flesta tänker på läkemedel. Syftet med storsatsningen på det nya Institute Excellence Centre vid YKI i Stockholm är att bredda och utveckla begreppet. Detta genom Codirect (Controlled Delivery and Release) och närmare 100 nya forskningsmiljoner. Det här är en väldigt stor satsning som innebär att YKIs omsättning ökar med runt 20 procent, konstaterar Ulla Elofsson vid YKI, som leder projektet. Arbetet kommer att beröra ett 20-tal av våra seniorforskare, dessutom kommer vi att Ulla Elofsson anställa såväl ett par doktorander som post-doks. Skapar nya möjligheter Läkemedelsbranschen är inte ensam om att brottas med problemställningar kring kontrollerad frisättning. Inom färgindustrin skulle man välkomna ett hållbart långtidsskydd mot mögel- och svampbildning i utomhusfärger. Inom livsmedelsindustrin skulle till exempel tryckta sensorer på matförpackningar innebära nya möjligheter för kvalitetskontroll. Huvudtanken är att vi ska hitta synergier och tillämpa liknande lösningar inom flera industrigrenar. Därför tar vi ett samlat grepp och tänker tvärvetenskapligt, säger Ulla Elofsson. Fler intressenter Forskningen i Codirect sker i samarbete med Ytkemi på KTH, Oorganisk kemi och Psykologi vid Stockholms universitet och företag som AGA, Holmen och Akzo Nobel. Samarbetet ska föda innovativa teknologier som i framtiden lägger grunden till nya produkter. Arbetet i nuläget är inriktat på att skapa en forskningsplan för projektet. Dessutom förhandlar man med ytterligare intressenter som inte fanns med i ansökan till Vinnova. Det här är stort för oss. Nu får vi möjlighet att bygga upp ny spännande grundforskning på YKI, avslutar Ulla Elofsson. JOUKO DAHL MER FAKTA YKI YKIs kunder finns inom en rad branscher: Läkemedel, bioteknik, livsmedel, industrikemikalier, hushållsprodukter, verkstad, massa och papper, ytbehandling, keramer, färg och tryckning. Följ forskningen om kontrollerad frisättning av aktiva substanser på Sågverken upplysta SP Trätek har belönats med EU-priset Green Light Partner Award. Detta för ett projekt som kastar nytt ljus över sågverkens energiförbrukning. Lysrör och natriumlampor ersattes med keramiska metallhalogenlampor, CDM. Resultatet blev att energiåtgången minskade med mer än 50 procent samtidigt som ljusstyrkan ökade. Dessutom förbättrades arbetsmiljön och välbefinnandet för personalen. Projektet startade för snart tre år sedan med Anders Lycken vid SP Trätek som projektledare. Energimyndigheten medverkade tillsammans med sågverken Bergkvist- Insjön och Derome Såg AB. En dålig belysning gör det ofta svårt att upptäcka defekter på Anders Lycken timmer och sågat virke. Vårt syfte var att minska sågverkens energiförbrukning och att förbättra förhållandena vid virkessorteringen, förklarar Anders Lycken. Vid Bergkvist-Insjön byttes lysrörsarmaturer ut mot riktade CDMlampor och energiåtgången halverades räknat på årsbasis. Idag har sågverket installerat CDM-lampor över hela anläggningen. Med nytt ljus har arbetsförhållandena förbättrats vid Bergkvist-Insjön. Beprövad teknik Lamporna är väl beprövade och används bland annat i lagerlokaler och växthus. De ger ett dagsljusliknande ljus med mycket bra färgåtergivning och tydliga kontraster. Nackdelen är att det tar ett tag innan de tänds, så det krävs att det finns nödbelysning. Anders Lycken kan också konstatera att belysningsstyrkan ökat från till lux. Detta har förbättrat synhastigheten, alltså förmågan att se rörliga föremål skarpt. Trots att belysningsstyrkan ökade, sjönk den installerade effekten med över 50 procent, från W till 500 W. Med nytt ljus har även arbetsförhållandena förbättrats. Personalen som deltog i proven upplevde det nya ljuset som stabilare och mindre flimrande vilket gett ökad trivsel. Slipper flimmer När man har ljust omkring sig och slipper ljusflimmer så mår man bättre, säger Anders Lycken. Han är glad över att projektet belönats med EU-kommissionens internationella pris Green Light Partner Award Det har delats ut sedan år 2000 och stöds av energimyndigheter i 14 europeiska länder. Det är en fjäder i hatten för oss. Det är alltid roligt att bli uppmärksammad för ett bra arbete. Och det var många sågverk som hörde av sig när vi fick priset. JOUKO DAHL 4 SP/PROVNING& FORSKNING #3/06

12 FOTO SIK Fråga efter burfångade havskräftor om du vill skona miljön. Burfångst ger lägre dieselförbrukning, mindre bifångst som kastas överbord och betydligt mindre slitage på havsbottnarna jämfört med trålade kräftor. Det visar en ny studie utförd av doktoranden Friederike Ziegler. Jämfört med trålning ger burfiske en betydligt mindre miljöpåverkan. Burfångat bäst för miljön I sin studie, utförd vid SPs dotterbolag SIK Institutet för Livsmedel och Bioteknik i Göteborg samt Institutionen för marin ekologi vid Göteborgs universitet, använde Friederike en metod som kallas livscykelanalys, LCA. Det innebär att produkten, i det här fallet 300 gram kräftstjärtar (som köps som ett kilo kokta kräftor med skal), följdes från själva fiskande över fiskauktion, till grossist, butik och konsument. Förutom själva fiskandet, kokandet och kylandet på land inkluderades produktion av diesel, förpackningar, båtbottenfärg, is, el, fiskeredskap liksom alla transporter mellan de olika leden i livscykeln i studien. Friederike samlade in data genom enkäter från yrkesfiskare och från Fiskeriverkets databaser samt en mängd företag som handlar med kräftor eller levererar kylutrustning. Sliter mindre på havsbotten Ett delmål med min studie var att jämföra burfångst och trålning från miljösynpunkt. Resultatet är tydligt. Burfisket ger betydligt lägre miljöpåverkan. Till exempel var dieselförbrukningen fyra gånger högre vid trålning räknat per kilo havskräfta, säger Friederike. Burfiske sliter också väsentligt mindre på havsbottnarna jämfört med bottentrålning. Hela burfisket, som står för en fjärdedel av kräftfångsterna, påverkade en lika stor bottenyta under ett helt år, som en timmes trålning gjorde. Runt kvadratmeter havsbotten påverkas permanent, räknat per kilo trålad havskräfta. Ökad olycksrisk Något som också är bra med burfångst är att bifångsterna av fisk minskar. I trålfisket dog 1,9 kilo småkräftor och fisk per kilo havskräfta. I burfisket dog mindre än 0,15 kilo fisk per kilo landad havskräfta, säger Friederike. Det som talar emot burfisket är risken för olyckor och att arbetsförhållandena för fiskarna är sämre än på trålfartygen. Det går också åt mer material till redskapen vid burfiske, bland annat för att redskap i större utsträckning går förlorade jämfört med vid trålning. Dessa problem går dock att åtgärda. Studien visar att det går att åstadkomma förbättringar genom att stödja användningen av befintliga och påskynda utvecklingen av nya, miljöanpassade fiskeredskap. Det är också viktigt att genomföra tekniska förbättringar inom varje fiskeriform som gör att det blir mindre resurskrävande, säger Friederike. Den största förbättringen i trålfisket är införandet av en selektionsrist som leder till att 90 procent mindre bifångst kastas överbord jämfört med en traditionell kräfttrål. KONTAKT Friederike Ziegler, SIK friederike.ziegler@sik.se STAFFAN LJUNG 12 SP/PROVNING& FORSKNING #3/06

13 Stormvarning i testlabbet Extrema förhållanden kräver extrema tester. När haven visar sin värsta sida måste oljeriggarna vara rätt konstruerade och materialet korrekt utprovat. SP har utsatt lagren som ska dämpa vågorna som attackerar plattformar och oljeborrningsfartyg. SP/PROVNING&FORSKNING #3/06 13

14 STORMVARNING I TESTLABBET Lager som pallar trycket Det ska klara laster upp till 2000 ton. Med en beräknad livslängd på 150 år. Det norska företaget Spennteknikk låter SP prova lager till ett oljeborrningsfartyg som byggs i Sydkorea. FÖRETAGSFAKTA SPENNTEKNIKK Verksamheten inriktar sig främst på efterspända betongkonstruktioner, snedstagskablar samt lager och fogar för broar och större byggnadsverk. Andra specialområden är tunga lyft och sänk, produktion av vibrationsdämpare och specialprodukter inom mekanisk industri. Kunderna återfinns bland annat inom byggsektorn och offshore industrin. Spennteknikk har ett 30-tal anställda. Företaget har också ett dotterbolag i Sverige, Spännteknik AB. KONTAKT Erica Waller, SP Bygg och Mekanik erica.waller@sp.se Lagren ser inte mycket ut vid första påseende. Svarta gummipuckar, runda eller kvadratiska, med en diameter på omkring en meter, eller med sidor runt en halvmeter i längd. Funktionen är desto mer imponerande. Lagren har till uppgift att balansera havets krafter. Våg för våg under de mest skilda förutsättningar. Förutom de höga lasterna ska de klara allt från afrikansk hetta till arktisk kyla, säger Tommy Lindstrand, vd på Spennteknikk. Lagren utgör flexibla punkter i konstruktionen ovanför oljeborrningsfartygets däck. De förhindrar utmattning i de strukturer som bär upp de olika modulerna för exempelvis pumpar och kompressorer på fartyget. Men också för boende och elcentraler. Fartyg med många funktioner Varje våg innebär en växling av hur lasterna fördelas på däck. Allt tungt bärs upp med hjälp av lagren. Konstruktionen som modulerna vilar på är fastsatta i ena ändan medan lagren bildar elastiska punkter i den andra. Fartyget som byggs på ett varv i Sydkorea är av typen FPSO, Floating Production Ship Offshore. Förutom att borra efter olja, kan det mellanlagra och leverera oljan antingen till andra båtar eller direkt till hamn. Framförallt är fartygstypen lämpad för att utvinna olja ur mindre fält. Tommy Lindstrand kan inte uppge hur stort fartyget är på grund av sekretess, men den sammanlagda ordern på 77 lager ger ändå en indikation på fartygets storlek. Varje enhet provas Kraven som ställs på lagren är extra höga. Istället för att göra stickprov, som är det normala, ska varje lager provas före leverans. Inspektörer från varvet, oljebolaget och ett amerikanskt klassningssällskap, ABS, American Bureau of Shipping, följer också provningen regelbundet. Ingenting får gå sönder när det väl är på plats på fartyget. Det handlar om väldigt stora pengar vid ett eventuellt driftstopp. Spennteknikk valde att låta SP utföra provningen av flera skäl, berättar Tommy Lindstrand. Dels har Spennteknikk inte kapacitet att prova alla lager under en så kort period, dels innebär en utomstående provning en större trygghet. En verifikation av en tredje part ger en större trygghet både för kund och leverantör. Att valet föll på SP beror på att vi litar på institutet. JÖRGEN TIGER 14 SP/PROVNING&FORSKNING #3/06

15 FOTO SP Tunga tester en lätt match Provning med tunga laster då är SP en resurs som står pall. Vi är en av få i Norden som har kapacitet att prova med riktigt stora laster, säger sektionschef Erica Waller på enheten för Bygg och Mekanik, Hållfasthetssektionen. Erica Waller SPs stora maskin för drag- och tryckprovning får verkligen bekänna färg under provningen av Spennteknikks lager. De största lagren utnyttjar maskinens kapacitet till max 20 MN (2 000 ton) i två omgångar. Varje variant av lager utsätts också för ett långtidsprov under 15 timmar med procent av maxlasten för just det lagret. Lagren provas också för förmågan att stå emot skjuvkrafter. I cykler om tio upprepningar utsätts de för en horisontell dragkraft på upptill 400 kn samtidigt som de belastas vertikalt. Provningen består av många delmoment, men det är roligt att utnyttja maskinen till sin fulla kapacitet, säger Erica Waller. JÖRGEN TIGER Lagren har en sandwichkonstruktion bestående av ett antal stålplåtar och gummilager. Lagren till off-shoreindustrin är en utveckling av de lager som används för att ta upp rörelser från brospann. Till vänster är ett par lager på väg till testning, Göran Malmqvist arbetar med uppgiften. Bilden ovan visar hur lagren används i praktiken. SP/PROVNING&FORSKNING #3/06 15

16 Antennernas tid kan vara förbi Radiosändare blir allt viktigare i vår vardag. Många väljer allt oftare att ha enbart mobiltelefon. Hemma surfar vi trådlöst och bildörren öppnar vi utan nyckel. En intensiv utveckling av radio- och antennteknik gör detta möjligt. Nu efterfrågar industrin lösningar med färre antenner och fler funktioner. Stiftelsen för Strategisk Forskning satsar under fem år 43 miljoner kronor på det strategiska forskningscentret Charmant, Chalmers Research Centre on Microwave Antenna Systems. Utöver detta är även Chase, Chalmers Antenna Systems Exellence Center, under uppbyggnad. SP deltar i både Charmant och Chase. Forskningsområdet är antennsystem i bred mening, och de största tillämpningsområdena är kommunikation, radar och medicintekniska bildsystem. Vi på SP kommer att delta i två arbetspaket i Charmant, en övergripande del som går ut på att utveckla en systemsimulator och en del som handlar om teknologi för bredbands- och multifunktionsantenner, berättar professor Jan Carlsson, forskare på SPs enhet för elektronik. Den största insatsen för SPs del kommer att Jan Carlsson vara inom området bredbands- och multifunktionsantenner. Moderna mobila plattformar som fordon och flygplan innehåller allt fler antenner. Ett trafikflygplan kan ha så många som 40 antenner och framtida bilar upp emot 15, vilket visar behovet av färre antenner med flera funktioner. Även handhållna terminaler som mobiltelefoner innehåller flera antenner då de inte bara ska fungera som telefoner utan även som radio och tv. FOTO STAFFAN LJUNG Systemegenskaper Antalet antenner kan bara minskas genom att kombinera flera funktioner i samma antenn, så kallade multifunktionsantenner som antingen är flerbandiga eller bredbandiga, säger Jan Carlsson. Inom Charmant kommer teknologi för denna typ av antenner att utvecklas i nära samarbete med industrin. Tanken med att utveckla en systemsimulator är att skapa förutsättningar för att kunna simulera antennen i sitt sammanhang tillsammans med övriga systemkomponenter, exempelvis förstärkare, mottagare och plattform. Angreppssättet skiljer sig från dagens metoder där antennen analyseras och optimeras var för sig och betraktas som en enskild komponent. Med systemsimulatorn kan istället systemegenskaperna optimeras. Detta är något som industrin har visat stort intresse för. Färdiga produkter Chase kan ses som ett komplement till Charmant. Inom ramarna för Chase är forskningen mer produktorienterad och tillämpad. Centret är finansierat av Vinnova samt företag, högskolor och institut. Målsättningen är att under tio år bygga upp en internationellt konkurrenskraftig forsknings- och innovationsmiljö. Företagen har en mer aktiv roll i Chase. Forskningen är mer inriktad på att få fram produkter till industrin och därigenom skapa arbetstillfällen, säger Jan Carlsson. STAFFAN LJUNG OCH JÖRGEN TIGER FOTO IMAGEBANK KONTAKT Jan Carlsson, SP Elektronik jan.carlsson@sp.se MER FAKTA CHASE/CHARMANT Chase leds av professor Per-Simon Kildal vid institutionen för signaler och system på Chalmers. I centret medverkar 18 företag, bland annat Sony Ericsson, Ericsson AB, Qamcom, Saab Ericsson Aerospace, St Jude Medical och Telia Sonera. Företagen täcker marknadsområden från mobilkommunikation till medicinsk forskning. Sammanlagt kommer Chase att erhålla runt 210 miljoner kronor under tio år. I Charmant medverkar, förutom sex forskningsgrupper från Chalmers och SP, även forskningsinstitutet FOI. Dessutom finns det mindre noder vid KTH, Kungliga tekniska högskolan, LTH, Lunds tekniska högskola och Uppsala universitet. Charmant leds av professor Mats Viberg vid institutionen för signaler och system på Chalmers. 16 SP/PROVNING& FORSKNING #3/06

17 Aktuellt från SP, Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut Partiklar i förbränningsgaser utgör ett hot mot människors hälsa. Men de kan också försämra effektiviteten i värmepannor och orsaka korrosion på metallytor. Energi från biobränslen och avfall sätter fokus på en rad projekt SP utför med olika partners. Farliga partiklar minimeras SP/PROVNING& FORSKNING #3/06 17

18 De flesta eldar förståndigt i sina pannor och kaminer I mitten av 1990-talet fokuserade forskare allt mer på partiklar i omgivningsluft. Undersökningar visade att partiklarna vid KONTAKT Linda Johansson, SP Energiteknik linda.johansson@sp.se Partiklar i förbränningsgaser förhöjda halter utgjorde utgör en betydande ett hot mot människors hälsorisk. hälsa. Men de kan En rad internationella rapporter har också försämra effektiviteten i pekat på att förhöjda nivåer av partiklar i värmepannor och luften orsaka är förknippade korrosion med ett ökat på antal dödsfall i hjärt-, kärl- och lungsjukdomar, Linda Johansson metallytor. skriver Socialstyrelsen i publikationen Miljöhälso- Energi från biobränslen och avfall sätter fokus på rapport Trafik och långväga luftföroreningar är två av de stora bovarna bakom de höga partikelhalterna. Den tredje stora källan i Sverige är eldning i vedpannor och vedkaminer. De flesta eldar förståndigt SP utför mätningar på partikelnivåer från småskalig eldning av biobränsle både i fält och i labb. De flesta eldar förståndigt i sina pannor och kaminer. Men de samlade emissionerna från småskalig biobränsleeldning är ändå i samma storleksordning som utsläppen av partiklar från trafiken, säger Linda Johansson på enheten för Energiteknik. En unik exponeringskammare för vedrökspartiklar finns på SP. Där blir försökspersonerna utsatta för kontrollerade utsläpp från en vedkamin. Forskare från Arbets- och miljömedicin på Göteborgs universitet gör medicinska studier och SP ansvarar för utveckling och drift av kammaren. Forskarna undersöker hur människor reagerar på gasformiga föroreningar och partiklar vid vedeldning. Miljön i kammaren är helt kontrollerad. Försökspersonerna får genomgå olika provtagningar, bland annat blodoch urinprov före och efter att de vistats i kammaren. De får också fylla i formulär med frågor, säger Lars Barregård, FoUgruppledare för Toxikologigruppen på Göteborgs universitet. Andra forskningsprojekt på Energiteknik kartlägger hur emissionerna från villapannor och vedkaminer ser ut under olika förhållanden. Halten partiklar kan mätas i realtid under förbränning, samtidigt som partiklarna delas upp efter storlek ända ner till några enstaka nanometer. Just nu är en förstudie kring eldning av spannmålskärnor från havre aktuell. I andra ändan av skalan bedriver SP ett forskningsprojekt i en kommersiell kraftvärmeanläggning tillsammans med Borås Energi och Miljö AB och Kvaerner AB. FOTO SP Kan skapa korrosion Partiklar kan orsaka beläggningar inne i pannans värmeväxelpaket som i sin tur orsakar sämre verkningsgrad och i värsta fall korrosion. Projektet går dels ut på att hitta optimala blandningar av utsorterade bränslefraktioner för att minimera bildandet av skadliga partiklar och deras effekter. Ett exempel på svåra bränsleblandningar kan vara avfall blandat med isolering från vitvaror, berättar Linda Johansson. JÖRGEN TIGER 18 SP/PROVNING& FORSKNING #3/06

19 FOTO SP Nätverk kartlägger Från dieselavgaser till brandrök. SP har avancerade resurser för att mäta och kartlägga partiklar omkring oss. Kartlägger partiklar. Linda Johansson studerar hur mängden partiklar varierar över tid vid eldning i en vedkamin. MER FAKTA PARTIKLAR OCH AEROSOLER Små partiklar bildas vid all ofullständig förbränning av kol, olja, biobränslen och andra drivmedel och bränslen. Partiklarna svävar i en gas, där partiklar och gas tillsammans utgör en aerosol. I regel delas partiklar i två storlekar vid mätning i omgivningsluft: PM10 är partiklar som är mindre än tio mikrometer och PM2,5 partiklar mindre än 2,5 mikrometer. Som jämförelse kan sägas att tjockleken på ett hårstrå är 50 mikrometer. Partiklar från uppvirvlat stoft, som vägdamm, stoft från bildäck etc är större än partiklar från förbränning av olika slag. Dessa är huvudsakligen större än en mikrometer medan partiklar från småskalig vedeldning främst är mindre än en mikrometer. Partiklar från vedeldning såväl som förbränningsmotorer innehåller ett högt antal ultrafina partiklar (partiklar mindre än 100 nanometer). Ultrafina partiklar anses kunna påverka hälsan mest negativt. I samband med den nya miljöbalken lät riksdagen införa miljökvalitetsnormer, som ett rättsligt styrmedel, för att få ner halterna partiklar och andra skadliga luftföroreningar utomhus. Trots olika åtgärdsprogram visar mätningar att normerna för partiklar och kvävedioxid kan vara svåra att uppnå i nästan hälften av de svenska tätorterna, enligt Socialstyrelsens miljöhälsorapport SPs olika kompetenser samlas i ett nätverk för att utbyta erfarenheter. Allt från antal partiklar och kemisk sammansättning till geometri och yta är intressant beroende på frågeställning. Vi försöker utnyttja bredden inom hela koncernen. Både YKI, Ytkemiska institutet och SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik, är med i nätverket, säger Tommy Hertzberg på enheten för Brandteknik. YKI och SIK hjälper bland annat livsmedel- och läkemedelsindustrin med forskning kring produkter i pulverform. Fokus på miljöbehandlingar Men listan på exempel är lång. SP arbetar bland annat tillsammans med dotterbolaget SMP, Svensk Maskinprovning, fordonsindustrin och högskolan för att få fram renare avgaser från tunga dieseldrivna arbetsmaskiner. Fokus ligger på olika sorters miljöblandningar av diesel och hur utsläppen påverkas under olika arbetsbelastningar. Enheten för Brandteknik arbetar med hälsoeffekter av brandrök men även med att simulera hur brandrök kan sprida sig i omgivningen. Efter en brand kan det finnas behov att mäta halten av exempelvis klorid på olika ytor för att bedöma risken för korrosion. Förbättra arbetsmiljön Sammantaget utförs en mängd olika mätningar både i fält och i laboratoriemiljö inom ramen för nätverket. Ytterligare exempel är projekt som syftar till att förbättra arbetsmiljön i dammiga miljöer som smältverk och sågverk. Den här bredden finns inte någon annanstans i Sverige, säger Tommy Hertzberg. Vi arbetar med allt från avancerad forskning till att direkt mäta partikelhalter och att spåra effekter på arbetsmiljön och i offentliga miljöer. JÖRGEN TIGER SP/PROVNING& FORSKNING #3/06 19

20 Hårda miljötester ska ge ökad tillväxt Vilket gummimaterial är mest miljövänligt? Vinnovas öronmärkta forskningsstöd ger företaget National Gummi möjligheten att växa på Europamarknaden. Vi tror att vårt gummimaterial har mindre påverkan på miljön än det som vanligtvis används idag på marknaden i Europa, säger Joakim Fritz, vice vd för National Gummi. Företaget som ägs av familjen Rössel i Halmstad startades 1941 och drivs i dag av tredje generationen. Här arbetar 180 anställda med tillverkning av plastartiklar, gummi och gummidetaljer. En specialisering på gummiavsnittet är tillverkningen av stora tätningsprofiler till dammluckor vid kraftverk och slussportar. Förutom det mekaniska slitaget utsätts materialet även för ozonangrepp, UV-bestrålning, annan yttre påverkan samt givetvis vatten. Tätningsprofilerna väger upp emot 5 kilo per meter och är gjorda för att hålla i åtminstone 20 år. Liten spelare på marknaden Anna Jansson Av företagets totala omsättning exporteras procent till ett tiotal marknader. I dag är vi en liten spelare på Europamarknaden men vi tror att vi skulle kunna hävda oss bättre, säger Joakim Fritz. I Sverige används sedan länge polymeren EPDM i den här typen av tätningsprofiler. Materialet innehåller inga vattenlösliga skyddsmedel och är anpassat till denna applikation. På andra marknader i Europas används oftast gummipolymeren SBR, specificerad i en tysk DIN-standard och därför efterfrågad av kunderna. Det är ett tåligare material med bättre mekaniska egenskaper. Men det innehåller även skyddsmedel för att klara yttre påfrestningar under längre tid, påpekar Joakim Fritz. För några år sedan byttes skyddsmedlen i SBR ut mot mer miljövänliga sådana. Men vid National Gummi, som även arbetar med SBR i mindre skala, frågar man sig nu om de vattenlösliga skyddsmedlen lakas ut i vattnet och hur de i så fall påverkar miljön. När Joakim Fritz läste i Provning & Forskning om Vinnovas forskningsstöd till små och medelstora företag, tog han kontakt med SP. Projektplanen och ansökan till Vinnova skrev vi tillsammans. Om ett halvår ska vi lämna in en slutrapport, berättar Anna Jansson, forskare på enheten för Kemi- och Materialteknik, som leder projektet vid SP. Vattnet analyseras Båda gummimaterialen, SBR och EPDM, läggs i vatten under en viss tid. Vattnet analyseras för att se om tillsatsämnen lakas ur materialen. I så fall utreds också om dessa ämnen påverkar vattenmiljön negativt. Om ämnen lakas ut vill vi också se om gummimaterialets egenskaper påverkas och i så fall hur, säger Anna Jansson. Joakim Fritz menar att man måste vara beredd på att resultatet kan visa även sådant man inte räknar med. Vi kanske kommer fram till att vi måste förbättra vårt eget material, säger han. Vad gäller SBR finns två scenarier. Om ingenting händer så har man fått svar på att det materialet håller måttet. Men om det sker en urlakning sätter en ny process igång. Då har vi ett projekt att gå vidare med. Vi vill kunna lansera det miljövänligare alternativet på Europamarknaden. Med de stora översvämningsproblemen under senare år arbetar man hårt med att försöka reglera vattennivåerna med hjälp av vallar och slussar. Det skulle kunna innebära tillväxt i vårt företag och även fler arbetstillfällen, säger Joakim Fritz. MER FAKTA Vinnovas särskilda forskningsstöd riktar sig till små och medelstora företag i alla branscher. Syftet är att stärka företagens konkurrenskraft, möjliggöra tillväxt och fler arbetstillfällen. Ansökningar kan göras under 2006 och bedömningstillfällen med beslut görs i mars, maj, september och november. Vid första omgången beviljades 52 av 320 ansökningar. För mer information: KONTAKT Helen Andréasson, Vinnova helen.andreasson@vinnova.se 20 sp/provning&forskning #3/06