Fakta om: Titel: Den danska konstnärinnan Bertha Wegmann målande ett porträtt Konstnär: Jeanna Bauck, svensk,

Transkript

1 Faktablad, övningar och bilder till kursprovet VT 2012

2 Fakta om: Titel: Den danska konstnärinnan Bertha Wegmann målande ett porträtt Konstnär: Jeanna Bauck, svensk, Jeanna Bauck var verksam som porträtt- och landskapsmålare. Hon fick sin konstnärsutbildning i Tyskland och Frankrike och grundade en målarskola för kvinnor i München. Målningen Den danska konstnärinnan Bertha Wegmann målande ett porträtt är från slutet av NUTM-talet, då de yrkesverksamma kvinnorna fick större utrymme i det offentliga konstlivet. De lyckades förändra tidens syn på både konstnärsrollen och det borgerliga familjelivet. Här har Bauck valt att gestalta den kvinnliga konstnären mitt i den skapande processen. Hon skildrar sin kollega Bertha Wegmann i deras gemensamma ateljé och hem i München. Vid den här tiden gjorde konstnärerna många kamratporträtt, men det var bara kvinnorna som målade varandra i yrkesrollen. Den manlige konstnären betraktades allmänt som norm på NUMM-talet och det ansågs vara onaturligt och okvinnligt för en kvinna att vara konstnär. Vid den här tiden kunde borgerliga kvinnor inte röra sig fritt på gatorna i städerna. Det skapades en skarp gräns mellan det privata och det offentliga livet, mellan manligt och kvinnligt. I de kvinnliga konstnärernas bilder kan man därför se vilka rum som var betydelsefulla och vilka som stod öppna för deras gestaltningar. Målningar gjorda av nordiska kvinnor visar att de bokstavligen inte tog sig ut ur ateljén; den var både deras hem och arbetsplats. Fakta om: Titel: Kung Kandaules av Lydien visar sin gemål för Gyges Konstnär: Jacob Jordaens, flamländsk, Den flamländske konstnären Jacob Jordaens var verksam vid ungefär samma tid som den mer kände Peter Paul Rubens. Motiven i Jordaens målningar var främst religiösa, mytologiska och allegoriska. Målningen Kung Kandaules av Lydien visar sin gemål för Gyges skildrar den grekiske historikern Herodotos berättelse om den lydiske kungen Kandaules. Enligt legenden skröt kung Kandaules om sin hustrus skönhet för sin närmaste man Gyges. För att övertyga honom lät kung Kandaules Gyges smygkika in i drottningens sovrum en kväll när hon klädde av sig. Drottningen upptäckte Gyges och nästa dag kallade hon på honom. Hon förklarade att hennes heder nu kunde ifrågasättas eftersom endast hennes make hade rätt att se hennes nakna kropp. Hon gav Gyges valet att antingen mörda kungen eller begå självmord. Gyges valde att mörda Kandaules och gifte sig med drottningen. Därigenom blev han också härskare över Lydien. Verket visar det kroppsideal som gällde vid den här tiden. En idealkropp för både män och kvinnor under NSMM-talet var stor, rund och kraftig. Fylligheten var liksom den bleka hyn en statusmarkör i ett samhälle där majoriteten levde under knappa förhållanden. N

3 Fakta om: Titel: Vanitasstilleben med astronomiska instrument Konstnär: Christian von Thum, svensk, ca Christian von Thum var verksam som konstnär i Stockholm. Han målade främst porträtt och jakttavlor, bl.a. för kungliga och adliga uppdragsgivare. Han var också en av de tidiga stillbenmålarna i Sverige. Bilder som föreställer saker kallas ofta stilleben, vilket betyder stilla, orörlig liv. Denna målning av von Thum är ett så kallat vanitasstilleben. Under NSMMJtalet härjade krig och pest i Europa och man var medveten om människolivets bräcklighet. Det var populärt för konstnärer att skildra äldre så kallade förgängelsesymboler, d.v.s. saker som skulle visa att livet kommer att ta slut, exempelvis dödskallar. Vetenskapliga instrument användes förmodligen för att påminna om att man inte skulle bli högmodig för att man var lärd. Även dessa är till för att skapa memento mori, en påminnelse om människans dödlighet. Vanitasstilleben som innehåller vetenskapliga instrument utvecklades i den holländska universitetsstaden Leiden. Fakta om: Titel: Spetsknypplerskan Konstnär: Georg Pauli, svensk, Tillkomstår: 1885 Georg Pauli studerade och arbetade under NUTM- och NUUMJtalen bl.a. i Paris, där han inspirerades av friluftsmåleriet. Dessa konstnärer målade sina tavlor utomhus inför motivet i stället för i en ateljé. Pauli var verksam inom en grupp konstnärer som kallade sig Opponenterna. Dessa var kritiska mot den etablerade Konstakademien i Sverige. Tillsammans med flera kända konstnärer bildade han Konstnärsförbundet, vars ideal blev stilbildande för den svenska sekelskifteskonsten. Georg Pauli var mest känd som monumentalmålare, författare av konsthistoriska texter och debattör. Han var gift med konstnärinnan Hanna Pauli och de hade sina ateljéer i Villa Pauli utanför Stockholm. I verket Spetsknypplerskan skildras en annan samhällsklass än den som tidigare ofta hade skildrats i konsten. I stället för överklassens liv skildrades de som kom från det lägre samhällsskiktet. O

4 Fakta om: Titel: Frukoststycke med skinka ( Déjeuner gras ) Konstnär: François Desportes, fransk, François Desportes är känd för att kunna måla olika slags material verklighetstroget. Målningen Frukoststycke med skinka eller Den feta frukosten är ett slags stillebenmålning. Stilleben är en benämning för bilder som föreställer saker och betyder stilla, orörligt liv. Verket är ett av två konstverk som är målade för att hänga tillsammans. Den andra målningen heter Frukoststycke med ostron eller Den magra frukosten. När Desportes var tolv år skickades han att studera hos en konstnär. Han arbetade sedan som hovmålare i Polen under några år, där han främst målade porträtt. När han återvände till Frankrike NSVV bestämde han sig för att byta motiv. Han målade under sin livstid ungefär två tusen stilleben, jaktscener och bilder av växter och djur. Stilleben som Frukoststycke med skinka ansågs passande för slottsinredningar och kallas praktstycken. P

5 Bildanalys Introduktion Ett konstverk kan läsas på många olika sätt, ur flera olika perspektiv. Det finns inte en bestämd betydelse utan flera. Utgångspunkten för all tolkning är den personliga, egna upplevelsen, som formas i förhållande till tidigare erfarenheter och kunskaper. När man arbetar med historiska bilder är sammanhanget i vilket de tillkommit (kontexten) en nyckel till förståelse av innehållet, men det är viktigt att komma ihåg att vi aldrig kan förflytta oss bakåt i tiden. Vi kan aldrig exakt veta hur bilden upplevdes i tiden den gjordes. Dessutom, oavsett hur gammal bilden är så existerar den också här och nu. Vi har rätt att läsa den utifrån hur vi upplever den idag. För att en bild inte ska bli stum och betydelselös måste man utmana och ifrågasätta det man ser och upplever. Ett sätt att göra det är att arbeta med bildanalysfrågor. Här har vi sammanställt några frågor som kan hjälpa dig som tittar på en bild att se mer och få igång tankarna kring hur du tolkar innehållet. Om du tycker att någon av frågorna inte känns relevant så hoppar du helt enkelt över den och tar en annan. Tänk på att det inte finns några rätt eller fel sätt att tolka eller se en bild. Här handlar det om att beskriva vad du ser och motivera varför du upplever den på ett visst sätt. Frågorna hjälper dig att stanna upp inför bilden och fundera lite extra. Bildanalys En bildanalys kan man arbeta med antingen på egen hand eller tillsammans med andra. Arbetar man med någon annan kan man lyssna och ta in varandras reflektioner och iakttagelser, vilket kan vara givande för analysen. Tänk på att alla ser och associerar olika, och att det inte finns ett rätt sätt att se och uppleva. Här handlar det om att beskriva och dra slutsatser utifrån det man ser och upplever! 1. Beskriv bilden. Vad ser du? Vad föreställer bilden? Är det till exempel ett landskap, ett porträtt, en interiör, en historisk händelse, eller vad? Om konstverket innehåller människor, hur skildras personerna? Vilka relationer har de till varandra? Är det skillnad i hur kvinnor och män eller flickor och pojkar skildras? Hur skildras barn respektive vuxna i bilden? Beskriv blickarna. Vem tittar på vem och vad får det för betydelse för hur du uppfattar de avbildade? Tänk även in din egen blick vad spelar den för roll? Beskriv miljön. Vad spelar den för roll? Är den dramatisk, lugn, trollsk, kall, varm? Motivera vad det är i bilden som får dig att uppleva den på detta sätt. Hur har konstnären arbetat med förhållandet mellan ljus och skugga i bilden. Är det ett jämnt ljus över bilden eller finns det en ljuskälla varifrån ljuset faller in i bilden? Verkar ljus och skugga spela en viktig roll i bilden? På vilket sätt i så fall? l Q

6 2. Bildens syfte och sammanhang Få konstverk har tillkommit av en slump. De flesta konstnärer, då som nu, skapar sina verk för en uppdragsgivare eller tänkt betraktare. Konstverken ska ofta fungera i ett givet sammanhang: på stan, i ett hem, på ett museum etc. Även konstnärer som arbetar medvetet med slumpen, som till exempel Strindberg, har ofta ett medvetet syfte med sina verk. Varför gjordes bilden tror du? Skulle den påverka och förändra människors uppfattning och beteende eller var den i första hand något vackert att se på? Var den något som skulle få betraktarna att drömma sig bort? Skulle den kittla fantasin, uppröra eller kanske bekräfta någons status? Vilket budskap har konstverket? Motivera din åsikt! 3. Vad tycker du? Engagerar det här konstverket dig? Beskriv dina känslor och motivera varför du känner som du gör. Vad tänker du på när du ser den här bilden? Ger den dig några associationer? Väcker konstverket minnen? Beskriv! Att fundera på om du har tagit del av andras synpunkter och analyser: Skiljer sig din uppfattning av verket från andras? På vilket sätt, i så fall? Varför ser och upplever ni konstverket på olika sätt? Förändras din uppfattning av konstverket när du hör hur andra ser och upplever det? I så fall beskriv på vilket sätt! 4. Sammanhang/kontext Ett konstverk gjordes i och existerar alltid i ett sammanhang. Svar på frågor som vem som har gjort det, varför och för vem, bidrar till förståelse och tolkning av verket. Frågorna här är av mer undersökande karaktär och kräver att du tar reda på fakta och information från andra källor än själva bilden. Vem är konstnären? Ta reda på fakta. När är konstverket gjort? Kan du spåra något från konstnärens samtid i verket? R

7 Jeanna Bauck, Den danska konstnärinnan Bertha Wegmann målande ett porträtt

8 Jacob Jordaens, Kung Kandaules av Lydien visar sin gemål för Gyges

9 Christian von Thum, Vanitasstilleben med astronomiska instrument

10 Georg Pauli, Spetsknypplerskan

11 François Desportes, Frukoststycke med skinka ( Déjeuner gras )

12 Nationalmuseum samarbetar med Svenska Dagbladet, Fältman & Malmén och Grand Hôtel Stockholm