Handbok för utveckling av indikatorer. För god vård och omsorg

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Handbok för utveckling av indikatorer. För god vård och omsorg"

Transkript

1 Handbok för utveckling av indikatorer För god vård och omsorg

2 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna i kommersiella sammanhang. Socialstyrelsen har ensamrätt att bestämma hur detta verk får användas, enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (upphovsrättslagen). Även bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten, och du måste ha upphovsmannens tillstånd för att använda dem. ISBN Artikelnummer Publicerad juli 2014

3 Förord Socialstyrelsen arbetar långsiktigt med att skapa förutsättningar för att utforma och beskriva indikatorer som ska mäta en rad olika utfall inom vård och omsorg. Dessa utfall ska i sin tur bidra till god vård och omsorg. Denna handbok innehåller en modell för utveckling av indikatorer inom ramen för Socialstyrelsens kunskapsstyrningsmodell. Den beskiver närmare hur de tas fram och används inom Socialstyrelsens öppna jämförelser, nationella riktlinjer och utvärderingar samt vägledningar. Indikatorerna berör huvudmän och utförare inom offentligt finansierad verksamhet som bedriver vård och omsorg i kommuner, landsting och regioner. Handboken ska vara ett stöd för dessa verksamheter i deras förbättringsarbete och öka förståelsen för vad en indikator är samt hur den beskrivs. Ett centralt avsnitt i handboken belyser och beskriver de kriterier som ligger till grund för hur indikatorer definieras och utformas. Följande personer har medverkat i att ta fram denna handbok: Kalle Brandstedt, Karin Nyqvist, Max Köster, Gunilla Ringbäck Weitoft, Riitta Sorsa, Matilda Hansson och Marianne Aggestam som projektledare. Ansvariga enhetschefer är Carina Gustafsson, Mona Heurgren och Björn Nilsson. Petra Otterblad Olausson Avdelningschef

4

5 Innehåll Förord... 3 Sammanfattning... 7 Inledning... 8 Handbokens syfte... 8 Modell för kunskapsstyrning... 8 Om indikatorer Krav på indikatorer...11 Indikatorer kontra andra mått...11 Olika typer av indikatorer...12 Socialstyrelsens indikatorbibliotek Referenser Bilaga 1. Checklista vad är en indikator? Bilaga 2. Indikatorbeskrivning Bilaga 3. Begreppsförklaring... 25

6

7 Sammanfattning Socialstyrelsen belyser i denna handbok hur arbetet med utvecklingen av indikatorer bedrivs, genom att redovisa hur indikatorer utformas och operationaliseras. En indikator är ett mått som har en riktning så att höga alternativt låga värden signalerar bra eller dålig kvalitet eller effektivitet. Kriterierna är vägledande för hur mått identifieras som möjliga indikatorer och kan sammanfattas i följande punkter nedan. 1. Indikatorn ska ange riktning, dvs. att höga eller låga värden är uttryck för bra eller dålig kvalitet och/eller effektivitet. 2. Indikatorn ska vara relevant och belysa ett område som är viktigt för verksamheten att förbättra och som speglar någon dimension av kvalitet och/eller effektivitet i utfallet. 3. Indikatorn ska vara valid, vilket innebär att den mäter det den avser att belysa och att den mäts på ett tillförlitligt sätt i ett system som samlar in data på ett likartat sätt år efter år. 4. Indikatorn ska vara vedertagen och bygga på kunskap, t.ex. riktlinjer, vetenskap, laglig grund, beprövad erfarenhet, konsensus eller kunskap inhämtad från den det berör (patienten eller brukaren). 5. Indikatorn ska vara påverkbar så att en huvudman eller utförare inom offentligt finansierad verksamhet i kommuner eller landsting ska kunna påverka indikatorns utfall. 6. Indikatorn ska vara mätbar och ska kunna mätas med nationellt tillgänglig och kontinuerligt insamlad data. Handboken redovisar vad indikatorbeskrivningar ska innehålla för information om indikatorerna och fördelen med att indikatorerna beskrivs på detta sätt. Dessutom presenteras indikatorernas roll i Socialstyrelsens modell för kunskapsstyrning samt en modell för att analysera effektivitet och produktivitet. HANDBOK FÖR UTVECKLING AV INDIKATORER 7

8 Inledning Huvudmän och utförare inom offentligt finansierad verksamhet arbetar kontinuerligt med att utveckla kvaliteten i vården och omsorgen. Med nationellt framtagna indikatorer som fokuserar på ett specifikt område erbjuds möjligheten att göra jämförelser med liknande verksamheter i andra kommuner eller landsting över tid. Nationella indikatorbaserade jämförelser och utvärderingar som Socialstyrelsen tar fram ofta i samverkan med en eller flera andra aktörer bidrar till att huvudmän och utförare i kommuner och landsting får en förbättrad möjlighet att kontinuerligt utveckla verksamheterna för att uppnå bättre kvalitet eller effektivitet. Socialstyrelsen publicerar inom ramen för rådande kunskapsstyrningsmodell nationellt framtagna indikatorer i öppna jämförelser, nationella riktlinjer, utvärderingar samt vägledningar. I denna handbok beskrivs Socialstyrelsens utveckling av indikatorer och de krav som ställs på en indikators utformning. Handbokens syfte Syftet med denna handbok är att ge stöd och kunskap till de personer som i sitt arbete använder indikatorbaserade jämförelser och utvärderingar inom vård och omsorg. Det analysarbete som tar vid i verksamheterna i nästa steg efter att Socialstyrelsen publicerat en rapport inom exempelvis öppna jämförelser beskrivs inte här. Utformningen av indikatorerna har dock beaktats så att analyserna i nästa steg underlättas. Handboken ska vara ett stöd till nationella, regionala och lokala aktörer som är mottagare av indikatorbaserade jämförelser och utvärderingar. Den beskriver grunderna i Socialstyrelsens utveckling av indikatorer och är gemensam för både hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Handbokens huvudsakliga syfte är att: klargöra och beskriva de kriterier som ligger till grund för hur indikatorer definieras och utformas redogöra för Socialstyrelsens utveckling av indikatorer beskriva vad indikatorer är samt hur de skiljer sig från andra mått eller nyckeltal beskriva Socialstyrelsens indikatorbibliotek där alla indikatorer förvaltas. Modell för kunskapsstyrning Utvecklingen av indikatorer tar sin utgångspunkt i Socialstyrelsens modell för kunskapsstyrning. Modellen beskriver metoder för att systematiskt utveckla, följa upp och utvärdera vård och omsorg. Målet är att den bästa tillgängliga kunskapen ska genomsyra arbetet, för på så sätt bidrar kunskapsstyrningen till en god vård och omsorg för alla medborgare. Den samlade 8 HANDBOK FÖR UTVECKLING AV INDIKATORER

9 kunskapen i form av indikatorbaserade jämförelser och utvärderingar ska vara ett stöd för beslutsfattande på olika nivåer från politiker till personal inom vård och omsorg. Nationella indikatorbaserade jämförelser och utvärderingar utgör ett av flera viktiga underlag i det fortsatta analysarbetet ute i verksamheterna. Indikatorernas roll i Socialstyrelsens modell för kunskapsstyrning illustreras i figur 1 nedan[1]. Figur 1. Socialstyrelsens modell för kunskapsstyrning Källa: Socialstyrelsen God vård och omsorg God vård och omsorg är ett samlingsbegrepp som tillämpas i utvecklingen av indikatorer. Det speglar de egenskaper som en god vård inom hälso- och sjukvården och en god kvalitet i socialtjänsten ska innehålla. Egenskaperna baseras på de mål och krav som ställs i lagstiftningen, och de har nu utvecklats till en gemensam beskrivning av egenskaper för både hälso- och sjukvården och socialtjänsten enligt figur 2 nedan [1]. HANDBOK FÖR UTVECKLING AV INDIKATORER 9

10 Figur 2. God vård och omsorg Källa: Socialstyrelsen Kvalitet är ett mångtydigt begrepp som används i många olika sammanhang. En vid definition av begreppet kvalitet är att det ska spegla alla sammantagna egenskaper hos en produkt eller tjänst som ger den dess förmåga att tillfredsställa uttalade eller underförstådda behov. Donabedian beskriver att kvalitet behöver sättas i sammanhang till vad det ska spegla och att det kan vara ur olika perspektiv. Det kan handla om vad mottagaren, utföraren eller samhället uppfattar är kvalitet [2]. Kvalitet innebär också att produkten eller tjänsten utformas i enighet med gällande lagar, förordningar och föreskrifter eller baseras på bästa tillgängliga kunskap. Kvalitet, enligt denna breda definition, avser allt som verksamheten gör, både hur produktionen utförs och vilka resultat som uppnås. Begreppet kvalitet kommer i denna handbok att kopplas till hur indikatorer avser att mäta kvalitet. Då kan det bland annat handla om att ta hänsyn till de krav som anges i ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete men även andra dimensioner kan komma att beaktas. 10 HANDBOK FÖR UTVECKLING AV INDIKATORER

11 Om indikatorer Indikatorer används för att stödja huvudmän och utförare i kommuner och landsting i deras arbete med att förbättra verksamheterna, för att på så sätt uppnå en god vård och omsorg. Ett av huvudkriterierna för att kunna identifiera en indikator är som tidigare har nämnts att den har en identifierad och uttalad riktning höga alternativt låga värden är uttryck för bra eller dålig kvalitet eller effektivitet. I detta kapitel beskrivs de kriterier som Socialstyrelsens indikatorer ska bygga på samt de olika typer av indikatorer som finns. Krav på indikatorer Socialstyrelsen ställer följande krav på de indikatorer som tas fram och publiceras med tillgänglig data: 1. Indikatorn ska ange riktning, dvs. att höga eller låga värden är uttryck för bra eller dålig kvalitet och/eller effektivitet. 2. Indikatorn ska vara relevant och belysa ett område som är viktigt för verksamheten att förbättra och som speglar någon dimension av kvalitet och/eller effektivitet i utfallet. 3. Indikatorn ska vara valid, vilket innebär att den mäter det den avser att belysa och att den mäts på ett tillförlitligt sätt i ett system som samlar in data på ett likartat sätt år efter år. 4. Indikatorn ska vara vedertagen och bygga på kunskap, t.ex. riktlinjer, vetenskap, laglig grund, beprövad erfarenhet, konsensus eller kunskap inhämtad från den det berör (patienten eller brukaren). 5. Indikatorn ska vara påverkbar så att en huvudman eller utförare inom offentligt finansierad verksamhet i kommuner eller landsting ska kunna påverka indikatorns utfall. 6. Indikatorn ska vara mätbar och ska kunna mätas med nationellt tillgänglig och kontinuerligt insamlad data. Genom att utforma indikatorer och pröva dem mot uppställda kriterier som föreslås här, så kan utvecklingen av indikatorer kvalitetssäkras. Det innebär också att nya indikatorer kan utformas på ett mer enhetligt och systematiskt sätt inom ramen för nya uppdrag, se vidare i bilaga 1. Indikatorer kontra andra mått Indikatorer skiljer sig från andra typer av bakgrundsmått eller nyckeltal på grund av de krav eller kriterier som ställs på en indikator. Mått eller nyckeltal har oftast inte någon angiven riktning men kan vara viktiga för huvudmän eller utförare att följa upp och bevaka över tid. Befolkningsstruktur, geografiska förutsättningar och näringslivsstruktur är exempel bakgrundsmått HANDBOK FÖR UTVECKLING AV INDIKATORER 11

12 som en verksamhet följer eller bevakar med lämplig data. Gemensamt för dessa mått kan vara att de är svåra att påverka. Bakgrundsmått och nyckeltal kan i vissa fall användas för att ge ytterligare förklaring till en indikators utfall. En utvecklingsindikator som också tas fram inom olika områden som t.ex. inom nationella riktlinjer och är oftast utformade som förslag till indikatorer men som oftast inte är i drift eller att datakällan inte har tillräcklig täckningsgrad. I regel handlar det om att den inte går att mäta på ett fullvärdigt sätt med befintlig data men att det är önskvärt. Tabell 1. Skillnader mellan bakgrundsmått, utvecklingsindikatorer och indikatorer Bakgrundsmått/nyckeltal Utvecklingsindikator Indikator - 1. Riktning 1. Riktning 2. Relevant 2. Relevant 2. Relevant 3. Valid 3. Valid 3. Valid - 4. Vedertagen 4. Vedertagen - 5. Påverkbar 5. Påverkbar 6. Mätbar - 6. Mätbar Källa: Socialstyrelsen En indikator kan vara viktig att lyfta fram även om det för närvarande inte finns några datakällor för kontinuerlig insamling av data. Den definieras då som en utvecklingsindikator. Olika typer av indikatorer Indikatorer kan som tidigare nämnts spegla olika dimensioner av kvalitet och/eller effektivitet. Totalt finns det i dag fem olika typer av indikatorer som Socialstyrelsen tar fram. 12 HANDBOK FÖR UTVECKLING AV INDIKATORER

13 Indikatorer som speglar kvalitet De olika typer av indikatorer som Socialstyrelsen arbetar med visas i bilden nedan. Överst finns struktur-, process- och resultatindikatorer som speglar kvalitet i ett antal olika dimensioner. Produktivitets- och effektivitetsindikatorer beaktar fler komplexa dimensioner med koppling till resursanvändning och mål. Figur 3. Socialstyrelsens olika typer av indikatorer Källa: Socialstyrelsen Strukturindikatorer Struktur avser de resurser som verksamheten har till sitt förfogande, t.ex. lokaler, utrustning, personal, kompetens, riktlinjer och överenskommelser, och andra påverkbara förutsättningar för verksamheten. Exempel på strukturindikatorer: andel sjuksköterskor på diabetesmottagningar respektive inom primärvården som har minst 15 högskolepoäng i diabetesvård, samt minst 7,5 högskolepoäng i pedagogik andel enskilda ärenden inom barn- och ungdomsvården med genomförandeplaner som upprättats tillsammans med skolan och familjehem eller hem för vård och boende (HVB), för alla placerade barn som behöver stöd från skolan för att uppnå gymnasiebehörighet. Processindikatorer Process avser de aktiviteter som genomförs, t.ex. insatser, åtgärder och behandlingar, men avser också hur aktiviteterna genomförs, dvs. kvaliteten i utförandet. Detta är en mer avgränsad definition av kvalitet eftersom den gäller sättet att utföra produktionen och kallas för processkvalitet. I denna snävare definition av kvalitet ingår inte måluppfyllelse i form av resultat utan processkvalitet handlar om hur väl aktiviteterna utförs. Genomfördes operat- HANDBOK FÖR UTVECKLING AV INDIKATORER 13

14 ionen på bästa tekniska sätt eller fick brukaren eller patienten den insats, åtgärd eller behandling som hon eller han borde få? Hur fungerade samspelet i kontakten? Exempel på processindikatorer: andel personer med diabetes som träffar en diabetessjuksköterska regelbundet på diabetesmottagning eller inom primärvården andel enskilda ärenden inom barn- och ungdomsvården där den gemensamma genomförandeplanen följs upp under placeringstiden med alla berörda (var 6:e vecka) för samtliga placerade barn med behov av stöd i skolan. Resultatindikatorer I likhet med kvalitet är resultat också ett mångtydigt begrepp. Resultatindikatorer kan belysa olika typer av resultat men samtliga är kopplade till någon form av mål eller önskvärd riktning av utfallet för den aktuella målgruppen. De mål som huvudmän och utförare i kommuner och landsting ytterst ska uppnå är de mål som anges i lagar, förordningar och föreskrifter. Resultat avser de mål som uppnås för brukare och patienter t.ex. en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen, eller ekonomisk och social trygghet för den enskilde. Målen i lagar, förordningar och föreskrifter är övergripande och ska operationaliseras på nästa nivå i verksamheten så att de kan uppnås. Genom att utveckla resultatindikatorer konkretiserar man vilka resultat som ska mätas för att följa upp målen och identifierar hur verksamheterna uppnår önskvärd riktning i sitt utfall. Exempel på resultatindikatorer: andel personer med diabetes som har tillfredsställande glukosvärden, HbA1c 70 mmol/mol andel placerade barn inom barn- och ungdomsvården med behov av stöd från skolan som har fått sina behov tillgodosedda när placeringen avslutats. Indikatorer som speglar effektivitet och produktivitet En indikator som belyser någon dimension av produktivitet eller effektivitet ska bidra till kunskap om hur verksamheten fungerar. Produktivitet och effektivitet kan uppfattas som mångtydiga begrepp. Dessa indikatorer beaktar fler komplexa dimensioner med koppling till resursanvändning och mål. Produktivitet visar hur mycket resurser som används för att producera en insats eller behandling till en viss kvalitet, men tar ingen hänsyn till om målen uppnås. Det gör däremot effektivitet, som belyser hur mycket resurser som används för att uppnå målen för verksamheten. En hög effektivitet förutsätter en hög produktivitet, men en hög produktivitet behöver inte innebära att effektiviteten är hög. Socialstyrelsens modell för effektivitet och produktivitet illustreras i figur 4 nedan samt i Socialstyrelsens Handbok för effektivitetsanalyser [3]. 14 HANDBOK FÖR UTVECKLING AV INDIKATORER

15 Figur 4. Socialstyrelsens modell för effektivitet och produktivitet Källa: Socialstyrelsen För att ge en mer heltäckande bild av verksamheten krävs i regel flera indikatorer som följer upp eller utvärderar hur verksamheten fungerar. Dessutom kan det behövas bakgrundsmått eller nyckeltal som kompletterar bilden. Dessa mått kan spegla behov och förutsättningar som är svåra för huvudmän och utförare att påverka, t.ex. befolkningssammansättning eller geografiska skillnader, men också andra förutsättningar och tänkbara förklaringar. Produktivitetsindikatorer Produktivitet och effektivitet är begrepp som ofta blandas ihop. Produktivitet belyser hur mycket resurser som används för att producera en insats eller behandling till en viss kvalitet. Produktivitet tar dock ingen hänsyn till om målen uppnås. Indikatorer för produktivitet tas fram genom att dividera resursanvändningen med produktionsvolymen med hänsyn tagen till processkvaliteten, t.ex. kostnad per nöjd patient eller kostnad per person i särskilt boende utan trycksår. Observera att det inte är tillräckligt att dividera kostnaden med produktionsvolymen för att få en produktivitetsindikator. Det är även nödvändigt att ta hänsyn till processkvaliteten dvs. hur produktionen utförs. Exempel på produktivitetsindikatorer: kostnad per person med diabetes för att regelbundet träffa en diabetessjuksköterska inom diabetesvården eller inom primärvården kostnad per placerat barn där den gemensamma genomförandeplanen följts upp under placeringstiden med alla berörda (var 6:e vecka). Effektivitetsindikatorer Effektivitet tar hänsyn till om målen uppnås och belyser hur mycket resurser som används för att uppnå målen för verksamheten. En hög effektivitet förut- HANDBOK FÖR UTVECKLING AV INDIKATORER 15

16 sätter en hög produktivitet, men en hög produktivitet behöver inte innebära att effektiviteten är hög. Indikatorer för effektivitet består av resursanvändningen som divideras med det antal som uppnått den eftersträvade effekten. Exempel på effektivitetsindikatorer: kostnad per person med diabetes för att ha uppnått god glukoskontroll, HbA1c 70 mmol/mol kostnad för barn placerade under hela åk 9 som avslutat treårigt gymnasium. Mer om produktivitet och effektivitet finns att läsa i Socialstyrelsens Handbok för effektivitetsanalyser [3]. Patient- eller brukarrapporterade indikatorer Indikatorer kan även baseras på kunskap inhämtad från den det berör, dvs. patienten eller brukaren som mottagare av behandling eller insats. Inom hälso- och sjukvården används två typer av patientrapporterade mått Patient Reported Experience Measures (PREM) och Patient Reported Outcome Measures (PROM) [4]. PREM avser att mäta patientens upplevelser av och tillfredsställelse med vården och omsorgen, genom t.ex. frågor om bemötande, delaktighet, information, förtroende för vårdgivaren och tillgänglighet. PREM-indikatorer förekommer och kan utformas både som struktur-, process- och resultatindikatorer. PROM-indikatorer mäter i stället utfallet efter en behandling eller åtgärd genom att fråga hur patienten upplever sin sjukdom och sin hälsa före och efter en åtgärd eller behandling. PROM är en resultatindikator som mäter utfallet på effekter av den åtgärd eller behandling som patienten eller brukaren fått, se figur 5. Figur 5. PREM och PROM i förhållande till struktur-, process- och resultatindikatorer. Källa: PROM-center PREM och PROM har tagits fram och utvecklas inom hälso- och sjukvården men modellen kan även vara lämplig inom socialtjänsten. PREM mäter upp- 16 HANDBOK FÖR UTVECKLING AV INDIKATORER

17 levelser eller erfarenheter av t.ex. äldre som erhåller hemtjänst eller olika insatser inom särskilt boende inom äldreomsorgen. Brukarundersökningen Vad tycker de äldre om äldreomsorgen som utförs av Socialstyrelsen är utformad för vad vi här menar är PREM. Motsvarande PREM inom hälso- och sjukvården mäts med Nationell patientenkät som utförs av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Både PREM och PROM mäts dessutom inom ett antal nationella kvalitetsregister för olika sjukdomsgrupper och metodutveckling bedrivs bland annat på PROM-center i Linköping. Datakällor Det är viktigt att kunna analysera och följa utvecklingen i hälso- och sjukvården samt socialtjänsten för de indikatorer som används, och därför kan datainsamlingen utgå från flera olika aktörer. Socialstyrelsen förvaltar en rad register såsom hälsodataregister och socialtjänstregister. Dessutom genomför både Socialstyrelsen och andra aktörer större enkätundersökningar på nationell nivå som är riktade till olika verksamheter samt till brukare och patienter. Väntetidsdatabasen från SKL är ett exempel på datakälla som också används. För att kunna beräkna produktivitet och effektivitet behövs även uppgifter om kostnader, bland annat kostnad per brukare (KPB) och kostnad per patient (KPP) från SKL samt kostnader från räkenskapssammandrag för kommuner och landsting (RS) från Statistiska centralbyrån. HANDBOK FÖR UTVECKLING AV INDIKATORER 17

18 Socialstyrelsens indikatorbibliotek Socialstyrelsen har samlat indikatorbeskrivningar för de indikatorer i ett webbaserat indikatorbibliotek: Indikatorbiblioteket kan användas för att söka efter olika indikatorer samt för att se hur de är utformade. Figur 6. Socialstyrelsens indikatorbibliotek Källa: Biblioteket innehåller bland annat information om syftet med en indikator, hur den har tagits fram och om det finns aspekter som behöver beaktas vid analysen. Beskrivningen omfattar indikatornamn mått område syfte riktning målnivå status typ av indikator teknisk beskrivning redovisningsnivåer datakällor felkällor publicering versionshantering referens källa. 18 HANDBOK FÖR UTVECKLING AV INDIKATORER

19 Indikatornamn Indikatornamnet är ett kortnamn på indikatorn som beskriver målgruppen, området, insatsen eller eventuellt vilken typ av indikator som mäts. Mått Måtten beskriver vad som mäts och den måttenhet som används. Syfte Syftet beskriver vad indikatorn avser att visa, vilket ofta är bredare än det som mäts. Därutöver beskrivs också varför indikatorn har tagits fram, hur indikatorn uppfyller kraven eller kriterierna som ställs på en indikator och vilken typ av indikator det gäller. Område Området beskriver i regel verksamhetsområdet, målgruppen, sjukdomsgruppen och behandlings- och insatsområdet för indikatorn. Indikatorer kan även omfatta flera sjukdomsområden inom hälso- och sjukvården eller flera insatsområden inom socialtjänsten. Då är det en övergripande indikator som mäter flera områden samtidigt, eller en områdesspecifik indikator som endast mäter ett delområde inom vården eller omsorgen. Riktning Riktningen redogör för om ett högt eller lågt värde på indikatorn innebär ett bra eller dåligt utfall. I indikatorbeskrivningen ska önskvärd riktning anges och utgör ett av flera kriterier och är en grundläggande distinktion mellan vad som kan betraktas som en indikator till skillnad mot exempelvis ett nyckeltal eller bakgrundsmått. Riktningen ger information om vad som bör eftersträvas för att uppnå god vård och omsorg. Målnivå Om en fastställd målnivå tagits fram för indikatorn så anges den i indikatorbeskrivningen och i biblioteket. Målnivån syftar till att ge tydliga och mätbara mål att sträva mot i arbetet med att förbättra vården och omsorgen, och ska tas fram om det är möjligt. Socialstyrelsen har utarbetat en modell över hur målnivåer kan fastställas i samband med att man tar fram indikatorer inom nationella riktlinjer [5]. Status I detta avsnitt i indikatorbeskrivningen anges om indikatorn är en indikator eller om det är en utvecklingsindikator. Om det är fastställt att det är en indikator så ska den även vara möjliga att mäta med befintlig data och som har nationell täckning vilket möjliggör nationella jämförelser och utvärderingar. En indikator med befintlig data innebär att den ska samlas in kontinuerligt och den ska framställas på samma sätt kontinuerligt samt publiceras i någon form. En utvecklingsindikator kan i regel inte mätas eller består av regional data men kan anses som relevant. Om en utvecklingsindikator uppfyller övriga kriterier och täckningsgraden är tillräcklig för att göra nationella jämfö- HANDBOK FÖR UTVECKLING AV INDIKATORER 19

20 relser så kan den därmed övergå till att definieras som en indikator med befintlig data. Typ av indikator Beskrivningen i biblioteket anger typen av indikator, om det är en struktur-, process-, resultat-, produktivitets- eller effektivitetsindikator. Se hur dessa kan utformas i tidigare kapitel. Teknisk beskrivning Den tekniska beskrivningen redogör för hur indikatorn har tagits fram, och utifrån den informationen ska indikatorn kunna återskapas av andra. Här beskrivs i förekommande fall täljare, nämnare, population avseende t.ex. geografi, ålder, kön, tidsperiod samt mätperiod, uppföljningsperiod och täckningsgrad. Klassifikationskoder används för att tydliggöra hur indikatorn är framtagen, t.ex. ICD-, ICF-, KVÅ-, ACT- och DRG-koder samt rader och kolumner i räkenskapssammandraget. Det framgår även om hänsyn har tagits till olika förutsättningar, s.k. case-mix-justering, när det gäller skillnader i risker, sjuklighet, behov, socioekonomiska förhållanden, ålder och kön. Redovisningsnivåer Med redovisningsnivåer menas olika sätt att bryta ner indikatorn, t.ex. i geografiska eller verksamhetsmässiga indelningar. Inom hälso- och sjukvården kan indikatorn t.ex. redovisas på regions- och landstingsnivå och ibland på sjukhusnivå. Inom socialtjänst kan redovisningsnivåerna vara län, kommun, stadsdel, verksamhet och enhet. Andra indelningar är ålder, kön, socioekonomisk bakgrund (tjänstemän, arbetare, företagare, antal utbildningsår och befolkningsgrupper), utbildningsbakgrund (grundskola, gymnasieutbildning respektive eftergymnasial utbildning), utländsk bakgrund (utrikesfödda eller inrikes födda med två utländskt födda föräldrar) eller tidsserier av olika slag. Datakällor Datakällorna anger den eller de datakällor som har använts för att ta fram och sammanställa data som indikatorn baseras på. Om det är en kontinuerlig rapportering från datakällan ska även aktuell mätperiod anges, så att användare både kan bedöma datakällan och söka upp specifik data från den angivna datakällan. Felkällor Felkällor anger identifierade felkällor, t.ex. bortfall, samt vilka tolkningssvårigheter de kan medföra. Bortfallet kan t.ex. anges och kommenteras om det gäller låg registrering, tillsammans med de svårigheter det kan medföra i sammanställningen och tolkningen av data. Med felkällor menas huvudsakliga fel i data och som ofta kan kopplas till kriterierna och att indikatorn inte är valid eller mäter det den avser att mäta. Informationen ger användaren möjlighet att vara uppmärksam på tillförlitligheten i dataunderlaget när analys genomförs i nästa steg i verksamheterna. 20 HANDBOK FÖR UTVECKLING AV INDIKATORER

21 Publicering Här anges övergripande områden inom vilket Socialstyrelsen publicerar indikatorar med tillgänglig data som ett led i att synliggöra den kunskapsstyrningsmodell som tillämpas på Socialstyrelsen. I dag publiceras indikatorer inom: öppna jämförelser nationella riktlinjer utvärderingar av följsamhet till nationella riktlinjer vägledningar. Versionshantering Indikatorerna förändras över tid, och därmed behövs ett avsnitt i indikatorbeskrivningen som handlar om versionshantering av indikatorer och som tar hänsyn till och beskriver dels var indikatorn publicerats och om det skett i andra sammanhang samt hur den förändrats. Om indikatorn ska spegla en ny dimension av kvalitet eller effektivitet blir det en ny indikator och då får indikatorn ett nytt indikatornamn för att tydligt signalera att det är en ny indikator. Om indikatorn däremot förändras i den tekniska beskrivningen, t.ex. genom en ny avgränsning av målgruppens ålder eller liknande då är det fortfarande samma indikator men förändringen beskrivs här i avsnittet och som heter versionshantering. Referens Indikatorerna ska bygga på bästa tillgängliga kunskap samt vara relevanta och vedertagna. För att förtydliga vad som påverkat utformningen av indikatorerna föreslås att indikatorbeskrivningen även ska innehålla en hänvisning till den lagstiftning, det kunskapsunderlag eller det konsensusförfarande som indikatorn bygger på, vilket anges under avsnittet som heter referens. Källa Källan anger var indikatorn har publicerats, och ska anges på samma sätt som man anger en referens i en rapport: namn på rapporten publiceringsår, ort och förlag artikelnummer, ISBN-nummer den publicerande organisationen. Finns källan enbart i elektroniskt form med hänvisning till webb, så uppges webbsidan och en länk till eventuell pdf-fil. På så sätt kan användare söka information om indikatorn även via dessa källor vilket tillgängliggör indikatorerna ytterligare för alla användare. HANDBOK FÖR UTVECKLING AV INDIKATORER 21

22 Referenser Referenser 1. Modell för Socialstyrelsens kunskapsstyrning, Rapport från ett utvecklingsprojekt, Stockholm, Socialstyrelsen, 2013, s , Donabedian, A., Quality assessment and monitoring. Retrospect and prospect. Eval Health Prof, (3): p Handbok för effektivitetsanalyser, för god hälsa, vård och omsorg, Stockholm, Socialstyrelsen, 2013, s. 11, Hänvisning till hemsidan för PROM-center: 5. Att sätta mål förslag till modell för målsättning av indikatorer i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för cancervård, Stockholm, Socialstyrelsen, PM , dnr / HANDBOK FÖR UTVECKLING AV INDIKATORER

Öppna jämförelser för socialtjänst och hemsjukvård

Öppna jämförelser för socialtjänst och hemsjukvård Öppna jämförelser för socialtjänst och hemsjukvård Västerås 2014 05 22 2014 05-22 Inom vilka områden publiceras Öppna jämförelser? Öppna jämförelser finns idag för: Hälso-och sjukvården, Läkemedel, Cancer,

Läs mer

Statistik och kvalitetsmätningskriterier

Statistik och kvalitetsmätningskriterier Statistik och kvalitetsmätningskriterier Kalle Brandstedt Upplägg Vem är jag? Varför jämförelser är viktiga och vad Socialstyrelsen gör inom området. Hur är jämförelserna utformade. Exempel på när jämförelser

Läs mer

Så arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna

Så arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna Så arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna För ett anhörig- och demensvänligt samhälle, 11 mars 2015 Margareta Hedner, Nationella riktlinjer, Socialstyrelsen Vera Gustafsson,

Läs mer

Öppna jämförelser äldre Indikatorer - urininkontinens

Öppna jämförelser äldre Indikatorer - urininkontinens Öppna jämförelser äldre Indikatorer - urininkontinens Nikola den 26 oktober 2012 Marianne Lidbrink Agenda Uppdrag i utveckling Olika produkter, olika målgrupper, olika datakällor Behov av kunskap Analyshandboken

Läs mer

Öppna jämförelser 2014 Social barn- och ungdomsvård. Nationella resultat och metod

Öppna jämförelser 2014 Social barn- och ungdomsvård. Nationella resultat och metod Öppna jämförelser 2014 Social barn- och ungdomsvård Nationella resultat och metod Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Att mäta effektivitet i vård och omsorg

Att mäta effektivitet i vård och omsorg Att mäta effektivitet i vård och omsorg Kristina Stig Enheten för öppna jämförelser 1 2015-05-07 Modellen för effektivitetsanalys God vård och omsorg t 2015-05-07 Effektivitetsanalyser 3 Modell för effektivitet

Läs mer

Öppna jämförelser av ekonomiskt bistånd 2014. Del 1. God kvalitet i verksamheten resultat, metod och indikatorer

Öppna jämförelser av ekonomiskt bistånd 2014. Del 1. God kvalitet i verksamheten resultat, metod och indikatorer Öppna jämförelser av ekonomiskt bistånd 2014 Del 1. God kvalitet i verksamheten resultat, metod och indikatorer Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen

Läs mer

Nationella riktlinjer Utvärdering Diabetesvård. Landstingsprofiler Bilaga 3

Nationella riktlinjer Utvärdering Diabetesvård. Landstingsprofiler Bilaga 3 Nationella riktlinjer Utvärdering 2015 Diabetesvård Landstingsprofiler Bilaga 3 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 6 Patientrelaterat utfall avseende hälso- och sjukvård, frekvenstabeller och EQ- 5D

Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 6 Patientrelaterat utfall avseende hälso- och sjukvård, frekvenstabeller och EQ- 5D Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård Bilaga 6 Patientrelaterat utfall avseende hälso- och sjukvård, frekvenstabeller och EQ- 5D Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

Nationella indikatorer för f r God vårdv

Nationella indikatorer för f r God vårdv Nationella indikatorer för f r God vårdv Birgitta Lindelius Enheten för öppna jämförelser Avdelningen för statistik och utvärdering birgitta.lindelius@socialstyrelsen.se Nationella indikatorer för f r

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

Hur analyserar du din kommun? Analysguide i fyra steg med utgångspunkt i utvärderingen Vård och omsorg om placerade barn

Hur analyserar du din kommun? Analysguide i fyra steg med utgångspunkt i utvärderingen Vård och omsorg om placerade barn Hur analyserar du din kommun? Analysguide i fyra steg med utgångspunkt i utvärderingen Vård och omsorg om placerade barn De fyra stegen 1. Identifiera förbättringsområden! 2. Vad kan vi lära av utvecklingen

Läs mer

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Nationella riktlinjer i nya digitala format. Delrapport

Nationella riktlinjer i nya digitala format. Delrapport Nationella riktlinjer i nya digitala format Delrapport Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda

Läs mer

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det

Läs mer

Nationella indikatorer

Nationella indikatorer Nationella indikatorer Marie Lawrence Hälso- och sjukvårdsavdelningen tel: : 075 247 35 06 e-post: marie.lawrence lawrence@socialstyrelsen.se Mål för hälso- och sjukvården enl. HSL Målet för hälso- och

Läs mer

Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion

Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion Christina Lindberg, Jan Olov Strandell 2015-09-29 Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion baserad på nationella riktlinjer från 2015 och den utvärdering som Socialstyrelsen

Läs mer

KVALITETSREVISION. 1 (5) Dnr: SN 2012/0072

KVALITETSREVISION. 1 (5) Dnr: SN 2012/0072 1 (5) Utvecklings och kvalitetsavdelningen Ann Louise Brolin 0340-697198 ann.louise.brolin@varberg.se KVALITETSREVISION Socialtjänstlagen (SoL 3kap 3) anger att Insatser inom socialtjänsten skall vara

Läs mer

standardiserade bedömningsmetoder

standardiserade bedömningsmetoder Om standardiserade bedömningsmetoder 1 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna i kommersiella

Läs mer

Handbok för effektivitetsanalyser. För god vård och omsorg

Handbok för effektivitetsanalyser. För god vård och omsorg Handbok för effektivitetsanalyser För god vård och omsorg Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda

Läs mer

Avvikelsehantering inom socialtjänsten

Avvikelsehantering inom socialtjänsten Avdelningen för socialtjänst Sida 1 (5) 2014-04-22 Handläggare: Kristina Svärling 08 508 18 080 Till Farsta stadsdelsnämnd 2014-05-22 Avvikelsehantering inom socialtjänsten Yttrande över rapport från Stadsrevisionen

Läs mer

INDIKATORER ETT VERKTYG FÖR ATT MÄTA KVALITET

INDIKATORER ETT VERKTYG FÖR ATT MÄTA KVALITET INDIKATORER ETT VERKTYG FÖR ATT MÄTA KVALITET inom primärvård, specialiserad hälsooch sjukvård samt socialtjänst Diagram taget från Socialstyrelsens utvärdering av psykisk ohälsa, 2013 KRISTINA BERGLUND,

Läs mer

Analys av Öppna Jämförelser gällande Social barn- och ungdomsvård

Analys av Öppna Jämförelser gällande Social barn- och ungdomsvård RAPPORT april 2014 Analys av Öppna Jämförelser gällande Social barn- och ungdomsvård Resultat och förbättringsområden Sammanfattning För femte gången presenterar Socialstyrelsen öppna jämförelser av den

Läs mer

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd Indikatorer Bilaga Preliminär version Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du

Läs mer

Handlingsplan för långsiktigt hållbar struktur för ledning i samverkan för de mest sjuka äldre.

Handlingsplan för långsiktigt hållbar struktur för ledning i samverkan för de mest sjuka äldre. Handlingsplan för långsiktigt hållbar struktur för ledning i samverkan för de mest sjuka äldre. Introduktion I Sörmland har en väl fungerande samverkan utvecklats mellan Landstiget och länets 9 kommuner.

Läs mer

Öppna jämförelser inom socialtjänsten och hemsjukvården. Handlingsplan

Öppna jämförelser inom socialtjänsten och hemsjukvården. Handlingsplan Öppna jämförelser inom socialtjänsten och hemsjukvården Handlingsplan 2015 2018 Öppna jämförelser inom socialtjänsten och hemsjukvården Förord Indikatorbaserade jämförelser av kvalitet och effektivitet

Läs mer

Policys. Vård och omsorg

Policys. Vård och omsorg LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET Policys Vård och omsorg 2010/2011 Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2010-08-26 ( 65) Reviderad av vård- och omsorgsnämnden 2013-12-19 (Policy för insatser och vårdåtgärder)

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Uppdraget. Mål. Syfte. Omfattning Dnr 7270/2009

Uppdraget. Mål. Syfte. Omfattning Dnr 7270/2009 1 Projektplan för regeringsuppdrag om att intensifiera utvecklingen av öppna jämförelser och ta fram en handlingsplan för ökad tillgång till data av god kvalitet inom socialtjänsten Uppdraget Regeringen

Läs mer

Bättre kunskapsstyrning av diabetesvården - vad kan det nya nationella programrådet uträtta?

Bättre kunskapsstyrning av diabetesvården - vad kan det nya nationella programrådet uträtta? Bättre kunskapsstyrning av diabetesvården - vad kan det nya nationella programrådet uträtta? 14 november 2012 Tony Holm, Sophia Björk, Christian Berne Vad menas då med kunskapsstyrning? Ingen vedertagen

Läs mer

Granskning av kvalitetsarbete inom äldreomsorgen - förstudie Sölvesborgs kommun

Granskning av kvalitetsarbete inom äldreomsorgen - förstudie Sölvesborgs kommun Granskning av kvalitetsarbete inom äldreomsorgen - förstudie Sölvesborgs kommun Fredrik Ottosson September 2013 Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning... 1 2. Bakgrund...2 2.1. Revisionsfråga...2

Läs mer

Effektivitet i praktiken. För god vård och omsorg

Effektivitet i praktiken. För god vård och omsorg Effektivitet i praktiken För god vård och omsorg Förord Socialstyrelsen har i uppdrag att ta fram öppna jämförelser av socialtjänsten och hälso- och sjukvården. I uppdraget ingår också att ta fram indikatorer

Läs mer

Tertialrapport 2 om anmälan från enskild till IVO och lex Sarah inom socialtjänsten 2016

Tertialrapport 2 om anmälan från enskild till IVO och lex Sarah inom socialtjänsten 2016 Tertialrapport 2 om anmälan från enskild till IVO och lex Sarah inom socialtjänsten 2016 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Lokemodellen Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Bakgrund Diskussionen om en kunskapsbaserad socialtjänst tog fart när dåvarande generaldirektören för Socialstyrelsen Kerstin

Läs mer

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Datum: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2012-06-13 Stadskontoret Stadsområdesförvaltningar/Sociala Resursförvaltningen

Läs mer

Dialog Insatser av god kvalitet

Dialog Insatser av god kvalitet Dialog Insatser av god kvalitet Av 3 kap. 3 i socialtjänstlagen framgår att insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet. För utförande av uppgifter inom socialtjänsten ska det finnas personal

Läs mer

Underlag för prioritering av den egeninitierade tillsynen 2015

Underlag för prioritering av den egeninitierade tillsynen 2015 Underlag för prioritering av den egeninitierade tillsynen 2015 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi. Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen

Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi. Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen Nationellt fackspråk Vård och omsorg Snomed CT Klassifikationer och kodverk Termbanken

Läs mer

Nationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede. Indikatorer Bilaga 2

Nationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede. Indikatorer Bilaga 2 Nationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede Indikatorer Bilaga 2 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier

Läs mer

Tjänsteskrivelse 1 (4) Socialförvaltningen Monica Örmander Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2014-07-11 Socialnämnden Redovisning av resultat från kvalitetsregister En satsning och överenskommelse har

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Charlotta Rehnman Wigstad, samordnare ANDTS (alkohol, narkotika, dopning, tobak, spel) charlotta.rehnman-wigstad@socialstyrelsen.se

Läs mer

En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser?

En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser? Arbetsrapport 2014:1 En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser? Agneta Morelli En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten

Läs mer

Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org. Famnas kvalitetsrapport 2013

Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org. Famnas kvalitetsrapport 2013 Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org Famnas kvalitetsrapport 2013 Famnas kvalitetsrapport 2013 Om Famna Famna startade 2004 genom att åtta idéburna organisationer tog ett gemensamt initiativ till att

Läs mer

Nationellt utvecklingsarbete kring valfrihetsinformation i hälso- och sjukvård

Nationellt utvecklingsarbete kring valfrihetsinformation i hälso- och sjukvård Nationellt utvecklingsarbete kring valfrihetsinformation i hälso- och sjukvård Sofia Tullberg Projektledare Sveriges Kommuner och Landsting 8 april 2014 kl. 14.00-14.30 Innehållsförteckning Bakgrund Sammanhang,

Läs mer

Informationsöverföring. kommunikation med landstinget - uppföljande granskning

Informationsöverföring. kommunikation med landstinget - uppföljande granskning www.pwc.se Revisionsrapport Jenny Krispinsson Augusti 2015 Informationsöverföring och kommunikation med landstinget - uppföljande granskning Gällivare kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning...

Läs mer

Rutiner för f r samverkan

Rutiner för f r samverkan Rutiner för f r samverkan Huvudmännen för hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska tillsammans säkerställa att övergripande rutiner för samverkan i samband med egenvård utarbetas. Rutinerna ska tas

Läs mer

Granskning av socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Motala kommun

Granskning av socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Motala kommun Revisionsrapport Granskning av socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll Motala kommun Håkan Lindahl Juni 2012 Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning 1 2. Bakgrund 1 3. Metod 2 4. Granskningsresultat

Läs mer

Kostnadsmått Öppna jämförelser av socialtjänsten

Kostnadsmått Öppna jämförelser av socialtjänsten Kostnadsmått 2012 Öppna jämförelser av socialtjänsten Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna

Läs mer

KVALITETSDOKUMENT OCH KVALITETSKRITERIER

KVALITETSDOKUMENT OCH KVALITETSKRITERIER SOCIALFÖRVALTNINGEN Pm och riktlinjer Dokumentnamn Kvalitetsdokument och kvalitetsrutiner Utarbetad av Pia Berg med PLU som arbetsgrupp Fastställd av Socialnämnden 2011-02-23 Godkänd Gäller från 2011-03-01

Läs mer

Rutin hantering av öppna jämförelser

Rutin hantering av öppna jämförelser Ansvarig för rutin Avdelningschef Kvalitet och administration Upprättad (av vem och datum) Magdalena Patriksson, utvecklingsledare, 2013-12-06 Beslutad (av vem och datum) Socialförvaltningens ledningsgrupp,

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Ny version av den nationella informationsstrukturen, NI. Vitalis 23/ Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd

Ny version av den nationella informationsstrukturen, NI. Vitalis 23/ Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd Ny version av den nationella informationsstrukturen, NI Vitalis 23/4 2015 Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd Översikt Vad är NI Modellerna i NI Exempel på tillämpning

Läs mer

1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa

1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa Information om statliga stimulansmedel aktuella för Kalmar län genom överenskommelser mellan SKL och regeringen 2015 avseende socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Slutrapport Kvalitetsmål för sektorerna Arbetsliv och Stöd samt. Vård och Äldreomsorg (Dnr KS2010/1880)

Slutrapport Kvalitetsmål för sektorerna Arbetsliv och Stöd samt. Vård och Äldreomsorg (Dnr KS2010/1880) Bilaga 4 Slutrapport Kvalitetsmål för sektorerna Arbetsliv och Stöd samt Vård och Äldreomsorg (Dnr KS2010/1880) 2011-03-15 ARBETSLIV OCH STÖD VÅRD OCH ÄLDREOMSORG ADRESS Nämndhuset 442 81 Kungälv TELEFON

Läs mer

ATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET?

ATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET? 1 2 ATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET? 2.1 Kunskap, engagemang och lust Kunskap, engagemang och lust är viktiga drivkrafter för alla former av förändringsarbete. Arbetet med kvalitetsutveckling

Läs mer

Senior alert ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg. Joakim Edvinsson och Magnus Rahm Qulturum, Landstinget i Jönköpings län

Senior alert ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg. Joakim Edvinsson och Magnus Rahm Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Senior alert ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg Det här gör vi ju redan Den verkliga upptäcktsresan består inte av att söka efter nya vyer och platser utan att se det gamla invanda med

Läs mer

Process för terminologiarbete

Process för terminologiarbete Ledningssystem Rutin 2014-02-03 1(6) Avdelning R Regler och behörighet Upprättad av Emma Leeb-Lundberg Gäller från och med 2011-11-10 Process för terminologiarbete Typ av process Process för terminologiarbetet

Läs mer

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2015 - hur kan de hjälpa oss utveckla kunskapsbaserad vård - de största förändringarna jmf tidigare version av NR Göteborg 2016-08-31 Agneta

Läs mer

Öppna jämförelser i socialtjänsten. Handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården

Öppna jämförelser i socialtjänsten. Handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården Öppna jämförelser i socialtjänsten Handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården 2010 2014 2 Innehåll Bakgrund 5 Syfte och mål 5 Målgrupper 5 Avgränsningar 5 Nuläge 6 Tillgång till data 6 Indikatorer

Läs mer

Hälso och sjukvårdsnämnden Balanserat styrkort 2015

Hälso och sjukvårdsnämnden Balanserat styrkort 2015 1 (6) Hälso och sjukvårdsnämnden Fastställt i Hälso och sjukvårdsnämnden 2014 05 22 Dnr 14HSN372 Hälso och sjukvårdsnämnden 2 (6) Hälso och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) är ansvarig

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (struktur)

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (struktur) SOCIALFÖRVALTNINGEN 2015-03-23 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (struktur) INLEDNING BAKGRUND Socialtjänstlagen 1 (SoL), lagen och stöd och service till vissa funktionshindrade 2 (LSS) och

Läs mer

Självskattning av Sveriges Arbetsterapeuters kvalitetsindikatorer

Självskattning av Sveriges Arbetsterapeuters kvalitetsindikatorer Självskattning av Sveriges Arbetsterapeuters kvalitetsindikatorer Sveriges Arbetsterapeuters kvalitetspolicy, version 4, beskriver syftet med de nationella kvalitetsindikatorerna, som är att utgöra en

Läs mer

Rapport. Öppna jämförelser för missbruks- och beroendevård 2013. www.ljungby.se

Rapport. Öppna jämförelser för missbruks- och beroendevård 2013. www.ljungby.se www.ljungby.se Rapport Öppna jämförelser för missbruks- och beroendevård 2013 Sammanställd av socialförvaltningens kvalitetsgrupp Redovisad för socialnämnden 2013-06-19 Bakgrund Syftet med öppna jämförelser

Läs mer

Bilaga 4 Enkäter till sjukhusens diabetesmottagningar för vuxna samt till kommuner och stadsdelar

Bilaga 4 Enkäter till sjukhusens diabetesmottagningar för vuxna samt till kommuner och stadsdelar Nationella riktlinjer utvärdering 2015 Diabetesvård Bilaga 4 Enkäter till sjukhusens diabetesmottagningar för vuxna samt till kommuner och stadsdelar Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger

Läs mer

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. Remissversion publicerad i november 2014

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. Remissversion publicerad i november 2014 Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Remissversion publicerad i november 2014 Bakgrund Astma och KOL är vanliga luftvägssjukdomar Idag lever 800 000 personer i Sverige med

Läs mer

Tertialrapport 2 om enskilda klagomål och lex Sarah inom socialtjänsten 2015

Tertialrapport 2 om enskilda klagomål och lex Sarah inom socialtjänsten 2015 Tertialrapport 2 om enskilda klagomål och lex Sarah inom socialtjänsten 2015 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Tertialrapport 1 om enskilda klagomål och lex Sarah inom socialtjänsten 2015

Tertialrapport 1 om enskilda klagomål och lex Sarah inom socialtjänsten 2015 Tertialrapport 1 om enskilda klagomål och lex Sarah inom socialtjänsten 2015 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen Framtidens hemsjukvård i Halland Slutrapport till Kommunberedningen 130313 Syfte Skapa en enhetlig och för patienten optimal och sammanhållen hemsjukvård. Modellen ska skapa förutsättningar för en resurseffektiv

Läs mer

Hälso- och sjukvårdspersonalens. rådgivning om alkohol. En enkätstudie hösten 2012

Hälso- och sjukvårdspersonalens. rådgivning om alkohol. En enkätstudie hösten 2012 Hälso- och sjukvårdspersonalens syn på rådgivning om alkohol En enkätstudie hösten 2012 Vid frågor kontakta Riitta Sorsa e-post riitta.sorsa@socialstyrelsen.se tel 075-247 34 91 Du får gärna citera Socialstyrelsens

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:10) om förebyggande av och behandling vid undernäring

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:10) om förebyggande av och behandling vid undernäring Meddelandeblad Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer, medicinskt ansvariga sjuksköterskor (MAS), huvudmän i enskild verksamhet med ansvar för vård

Läs mer

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...

Läs mer

Tertialrapport 2 om enskilda klagomål och lex Maria inom hälsooch sjukvården 2016

Tertialrapport 2 om enskilda klagomål och lex Maria inom hälsooch sjukvården 2016 Tertialrapport 2 om enskilda klagomål och lex Maria inom hälsooch sjukvården 2016 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till

Läs mer

Tertialrapport 3 om enskilda klagomål och lex Sarah inom socialtjänsten 2015

Tertialrapport 3 om enskilda klagomål och lex Sarah inom socialtjänsten 2015 Tertialrapport 3 om enskilda klagomål och lex Sarah inom socialtjänsten 2015 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18)

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18) YTTRANDE Vårt dnr 08/2336 Styrelsen 2008-09-26 Ert dnr S2008/2789/ST Avd för vård och omsorg Gigi Isacsson Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

SOSFS 2011:9 ersätter

SOSFS 2011:9 ersätter SOSFS 2011:9 trädde i kraft den 1 januari 2012 tillämpliga inom hälso- och sjukvård, tandvård, socialtjänst och verksamhet enligt LSS oavsett om det är i privat eller offentlig regi vid myndighetsutövning

Läs mer

Öppna jämförelser Missbruks- och beroendevård 2012 resultat för Tjörns kommun

Öppna jämförelser Missbruks- och beroendevård 2012 resultat för Tjörns kommun Öppna jämförelser Missbruks- och beroendevård 2012 resultat för Tjörns kommun Om öppna jämförelser Öppna jämförelser för missbruks- och beroendevården har gjorts av Socialstyrelsen sedan 2009. Öppna jämförelser

Läs mer

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9)

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Granskning intern kontroll

Granskning intern kontroll Revisionsrapport Granskning intern kontroll Kinda kommun Karin Jäderbrink Cert. kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Bakgrund 2 2.1 Uppdrag och revisionsfråga 2 2.2 Avgränsning

Läs mer

Nationellt system för uppföljning som kommunerna nu implementerar. Omfattning, förutsättningar och framtidsutsikter för privat utförd vård och omsorg

Nationellt system för uppföljning som kommunerna nu implementerar. Omfattning, förutsättningar och framtidsutsikter för privat utförd vård och omsorg Nationellt system för uppföljning som kommunerna nu implementerar Bakgrund *Socialtjänstlagen och Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade har bestämmelser om att kvaliteten i verksamheten

Läs mer

Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete. Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret. Avsnitt

Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete. Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret. Avsnitt Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret Avsnitt 1 Vilken roll & betydelse har chefen i ett förbättringsarbete? Att leda ett arbete är ingen enkel

Läs mer

Vård- och omsorgsnämndens kvalitetsuppföljningsplan

Vård- och omsorgsnämndens kvalitetsuppföljningsplan Vård- och omsorgsnämnden Reviderad 17 december 2013 Vård- och omsorgsnämndens kvalitetsuppföljningsplan Vård- och omsorgsnämndens ansvar Vård och omsorgsnämnden tillhandahåller tjänster bl.a. i form av

Läs mer

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer 2016-6-14 Utgivare: Rättschef Pär Ödman, Socialstyrelsen Socialstyrelsens

Läs mer

Nationella bedömningskriterier. ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. socialtjänsten

Nationella bedömningskriterier. ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. socialtjänsten Nationella bedömningskriterier för tillsyn av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten från den 1 januari 2012 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Projektorganisation... 3

Läs mer

Exempelsamling Logikmodeller

Exempelsamling Logikmodeller Exempelsamling Logikmodeller Ett sätt att åskådliggöra kopplingen mellan övergripande mål, delmål, aktiviteter och mätpunkter (indikatorer) är att strukturera i en logikmodell (tabell 1). För att nå tillräcklig

Läs mer

NATIONELLA KVALITETSREGISTER UR ETT NATIONELLT PERSPEKTIV

NATIONELLA KVALITETSREGISTER UR ETT NATIONELLT PERSPEKTIV NATIONELLA KVALITETSREGISTER UR ETT NATIONELLT PERSPEKTIV RC SYD REGISTERDAGAR 2014-09-26--27 Karin Christensson Kansliet för Nationella Kvalitetsregister VISION Nationella Kvalitetsregistren används integrerat

Läs mer

- utveckla beskrivningen av den gemensamma informationsstrukturen för den sociala barn- och ungdomsvården, som ett underlag för

- utveckla beskrivningen av den gemensamma informationsstrukturen för den sociala barn- och ungdomsvården, som ett underlag för Regeringsbeslut I:7 2014-04-03 S2007/4754/FS (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag om nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk Regeringens beslut Regeringen

Läs mer

Individbaserad systematisk uppföljning

Individbaserad systematisk uppföljning Individbaserad systematisk uppföljning Johan Glad 2015-09-21 Den evidensbaserade beslutsprocessen (Haynes, Devereaux & Guyatt, 2002) Personens situation samt kontextuella omständigheter Professionell expertis

Läs mer

Uppdrag om nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk

Uppdrag om nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk Regeringsbeslut I:4 2013-05-08 S2007/4754/FS (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag om nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk Regeringens beslut Regeringen

Läs mer

TABELLBILAGA Anhöriga som ger omsorg till närstående. omfattning och konsekvenser

TABELLBILAGA Anhöriga som ger omsorg till närstående. omfattning och konsekvenser TABELLBILAGA Anhöriga som ger omsorg till närstående omfattning och konsekvenser Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan,

Läs mer

Kvalitetsregister en viktig del av Hälso-och sjukvårdens kunskapsstyrning. Per-Anders Heedman Projektsamordnare RCC

Kvalitetsregister en viktig del av Hälso-och sjukvårdens kunskapsstyrning. Per-Anders Heedman Projektsamordnare RCC Kvalitetsregister en viktig del av Hälso-och sjukvårdens kunskapsstyrning Per-Anders Heedman Projektsamordnare RCC God vård? Hälso- och sjukvård ska vara kunskapsbaserad och ändamålsenlig säker patientfokuserad

Läs mer

Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre Kommunresultat för

Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre Kommunresultat för Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre Kommunresultat för Kramfors Syftet med presentationen Er kommun har fått den här presentationen som ett komplement till öppna jämförelser vård och omsorg om äldre.

Läs mer

SVANEN HEMTJÄNST AB KVALITETSBERÄTTELSE 2015/2016

SVANEN HEMTJÄNST AB KVALITETSBERÄTTELSE 2015/2016 KVALITETSBERÄTTELSE 2015/2016 Verksamheten leds av verksamhetsansvarig, fyra enhetschefer, fyra arbetsledare och två samordnare. Kompetenserna inom företagets ledning är socionom, jurist, ekonom och IT.

Läs mer

mförelser Av sjukvårdens kvalitet och effektivitet

mförelser Av sjukvårdens kvalitet och effektivitet Öppna jämfj mförelser Av sjukvårdens kvalitet och effektivitet Vad är öppna jämfj mförelser? Sveriges Kommuner och Landsting och Socialstyrelsen publicerar samlade jämförelser av sjukvårdens kvalitet och

Läs mer

BESLUT. Tillsyn av HVB barn och unga vid Båktorp skol- och familjebehandling i Nyköpings kommun

BESLUT. Tillsyn av HVB barn och unga vid Båktorp skol- och familjebehandling i Nyköpings kommun Tg1 2013 v 2.1 BESLUT 2014-03-13 Dnr 8.4.2-568/2014 1(55) Avdelning mitt Anna Hugelius anna.hugelius@ivo.se Båktorp AB Tunaholm 1 611 95 Nyköping Ärendet Tillsyn av HVB barn och unga vid Båktorp skol-

Läs mer

Psykisk hälsa Lokal handlingsplan

Psykisk hälsa Lokal handlingsplan Psykisk hälsa Lokal handlingsplan Handlingsplan kring området psykisk hälsa utifrån regional analys Psykisk hälsa fastställd av Chefsgrupp Närvård 2016-10-27 Handlingsplan Oktober 2016 ARBETSMATERIAL 0

Läs mer