Handbok för utveckling av indikatorer. För god vård och omsorg

Transkript

1 Handbok för utveckling av indikatorer För god vård och omsorg

2 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna i kommersiella sammanhang. Socialstyrelsen har ensamrätt att bestämma hur detta verk får användas, enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (upphovsrättslagen). Även bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten, och du måste ha upphovsmannens tillstånd för att använda dem. ISBN Artikelnummer Publicerad juli 2014

3 Förord Socialstyrelsen arbetar långsiktigt med att skapa förutsättningar för att utforma och beskriva indikatorer som ska mäta en rad olika utfall inom vård och omsorg. Dessa utfall ska i sin tur bidra till god vård och omsorg. Denna handbok innehåller en modell för utveckling av indikatorer inom ramen för Socialstyrelsens kunskapsstyrningsmodell. Den beskiver närmare hur de tas fram och används inom Socialstyrelsens öppna jämförelser, nationella riktlinjer och utvärderingar samt vägledningar. Indikatorerna berör huvudmän och utförare inom offentligt finansierad verksamhet som bedriver vård och omsorg i kommuner, landsting och regioner. Handboken ska vara ett stöd för dessa verksamheter i deras förbättringsarbete och öka förståelsen för vad en indikator är samt hur den beskrivs. Ett centralt avsnitt i handboken belyser och beskriver de kriterier som ligger till grund för hur indikatorer definieras och utformas. Följande personer har medverkat i att ta fram denna handbok: Kalle Brandstedt, Karin Nyqvist, Max Köster, Gunilla Ringbäck Weitoft, Riitta Sorsa, Matilda Hansson och Marianne Aggestam som projektledare. Ansvariga enhetschefer är Carina Gustafsson, Mona Heurgren och Björn Nilsson. Petra Otterblad Olausson Avdelningschef

4

5 Innehåll Förord... 3 Sammanfattning... 7 Inledning... 8 Handbokens syfte... 8 Modell för kunskapsstyrning... 8 Om indikatorer Krav på indikatorer...11 Indikatorer kontra andra mått...11 Olika typer av indikatorer...12 Socialstyrelsens indikatorbibliotek Referenser Bilaga 1. Checklista vad är en indikator? Bilaga 2. Indikatorbeskrivning Bilaga 3. Begreppsförklaring... 25

6

7 Sammanfattning Socialstyrelsen belyser i denna handbok hur arbetet med utvecklingen av indikatorer bedrivs, genom att redovisa hur indikatorer utformas och operationaliseras. En indikator är ett mått som har en riktning så att höga alternativt låga värden signalerar bra eller dålig kvalitet eller effektivitet. Kriterierna är vägledande för hur mått identifieras som möjliga indikatorer och kan sammanfattas i följande punkter nedan. 1. Indikatorn ska ange riktning, dvs. att höga eller låga värden är uttryck för bra eller dålig kvalitet och/eller effektivitet. 2. Indikatorn ska vara relevant och belysa ett område som är viktigt för verksamheten att förbättra och som speglar någon dimension av kvalitet och/eller effektivitet i utfallet. 3. Indikatorn ska vara valid, vilket innebär att den mäter det den avser att belysa och att den mäts på ett tillförlitligt sätt i ett system som samlar in data på ett likartat sätt år efter år. 4. Indikatorn ska vara vedertagen och bygga på kunskap, t.ex. riktlinjer, vetenskap, laglig grund, beprövad erfarenhet, konsensus eller kunskap inhämtad från den det berör (patienten eller brukaren). 5. Indikatorn ska vara påverkbar så att en huvudman eller utförare inom offentligt finansierad verksamhet i kommuner eller landsting ska kunna påverka indikatorns utfall. 6. Indikatorn ska vara mätbar och ska kunna mätas med nationellt tillgänglig och kontinuerligt insamlad data. Handboken redovisar vad indikatorbeskrivningar ska innehålla för information om indikatorerna och fördelen med att indikatorerna beskrivs på detta sätt. Dessutom presenteras indikatorernas roll i Socialstyrelsens modell för kunskapsstyrning samt en modell för att analysera effektivitet och produktivitet. HANDBOK FÖR UTVECKLING AV INDIKATORER 7

8 Inledning Huvudmän och utförare inom offentligt finansierad verksamhet arbetar kontinuerligt med att utveckla kvaliteten i vården och omsorgen. Med nationellt framtagna indikatorer som fokuserar på ett specifikt område erbjuds möjligheten att göra jämförelser med liknande verksamheter i andra kommuner eller landsting över tid. Nationella indikatorbaserade jämförelser och utvärderingar som Socialstyrelsen tar fram ofta i samverkan med en eller flera andra aktörer bidrar till att huvudmän och utförare i kommuner och landsting får en förbättrad möjlighet att kontinuerligt utveckla verksamheterna för att uppnå bättre kvalitet eller effektivitet. Socialstyrelsen publicerar inom ramen för rådande kunskapsstyrningsmodell nationellt framtagna indikatorer i öppna jämförelser, nationella riktlinjer, utvärderingar samt vägledningar. I denna handbok beskrivs Socialstyrelsens utveckling av indikatorer och de krav som ställs på en indikators utformning. Handbokens syfte Syftet med denna handbok är att ge stöd och kunskap till de personer som i sitt arbete använder indikatorbaserade jämförelser och utvärderingar inom vård och omsorg. Det analysarbete som tar vid i verksamheterna i nästa steg efter att Socialstyrelsen publicerat en rapport inom exempelvis öppna jämförelser beskrivs inte här. Utformningen av indikatorerna har dock beaktats så att analyserna i nästa steg underlättas. Handboken ska vara ett stöd till nationella, regionala och lokala aktörer som är mottagare av indikatorbaserade jämförelser och utvärderingar. Den beskriver grunderna i Socialstyrelsens utveckling av indikatorer och är gemensam för både hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Handbokens huvudsakliga syfte är att: klargöra och beskriva de kriterier som ligger till grund för hur indikatorer definieras och utformas redogöra för Socialstyrelsens utveckling av indikatorer beskriva vad indikatorer är samt hur de skiljer sig från andra mått eller nyckeltal beskriva Socialstyrelsens indikatorbibliotek där alla indikatorer förvaltas. Modell för kunskapsstyrning Utvecklingen av indikatorer tar sin utgångspunkt i Socialstyrelsens modell för kunskapsstyrning. Modellen beskriver metoder för att systematiskt utveckla, följa upp och utvärdera vård och omsorg. Målet är att den bästa tillgängliga kunskapen ska genomsyra arbetet, för på så sätt bidrar kunskapsstyrningen till en god vård och omsorg för alla medborgare. Den samlade 8 HANDBOK FÖR UTVECKLING AV INDIKATORER

9 kunskapen i form av indikatorbaserade jämförelser och utvärderingar ska vara ett stöd för beslutsfattande på olika nivåer från politiker till personal inom vård och omsorg. Nationella indikatorbaserade jämförelser och utvärderingar utgör ett av flera viktiga underlag i det fortsatta analysarbetet ute i verksamheterna. Indikatorernas roll i Socialstyrelsens modell för kunskapsstyrning illustreras i figur 1 nedan[1]. Figur 1. Socialstyrelsens modell för kunskapsstyrning Källa: Socialstyrelsen God vård och omsorg God vård och omsorg är ett samlingsbegrepp som tillämpas i utvecklingen av indikatorer. Det speglar de egenskaper som en god vård inom hälso- och sjukvården och en god kvalitet i socialtjänsten ska innehålla. Egenskaperna baseras på de mål och krav som ställs i lagstiftningen, och de har nu utvecklats till en gemensam beskrivning av egenskaper för både hälso- och sjukvården och socialtjänsten enligt figur 2 nedan [1]. HANDBOK FÖR UTVECKLING AV INDIKATORER 9

10 Figur 2. God vård och omsorg Källa: Socialstyrelsen Kvalitet är ett mångtydigt begrepp som används i många olika sammanhang. En vid definition av begreppet kvalitet är att det ska spegla alla sammantagna egenskaper hos en produkt eller tjänst som ger den dess förmåga att tillfredsställa uttalade eller underförstådda behov. Donabedian beskriver att kvalitet behöver sättas i sammanhang till vad det ska spegla och att det kan vara ur olika perspektiv. Det kan handla om vad mottagaren, utföraren eller samhället uppfattar är kvalitet [2]. Kvalitet innebär också att produkten eller tjänsten utformas i enighet med gällande lagar, förordningar och föreskrifter eller baseras på bästa tillgängliga kunskap. Kvalitet, enligt denna breda definition, avser allt som verksamheten gör, både hur produktionen utförs och vilka resultat som uppnås. Begreppet kvalitet kommer i denna handbok att kopplas till hur indikatorer avser att mäta kvalitet. Då kan det bland annat handla om att ta hänsyn till de krav som anges i ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete men även andra dimensioner kan komma att beaktas. 10 HANDBOK FÖR UTVECKLING AV INDIKATORER

11 Om indikatorer Indikatorer används för att stödja huvudmän och utförare i kommuner och landsting i deras arbete med att förbättra verksamheterna, för att på så sätt uppnå en god vård och omsorg. Ett av huvudkriterierna för att kunna identifiera en indikator är som tidigare har nämnts att den har en identifierad och uttalad riktning höga alternativt låga värden är uttryck för bra eller dålig kvalitet eller effektivitet. I detta kapitel beskrivs de kriterier som Socialstyrelsens indikatorer ska bygga på samt de olika typer av indikatorer som finns. Krav på indikatorer Socialstyrelsen ställer följande krav på de indikatorer som tas fram och publiceras med tillgänglig data: 1. Indikatorn ska ange riktning, dvs. att höga eller låga värden är uttryck för bra eller dålig kvalitet och/eller effektivitet. 2. Indikatorn ska vara relevant och belysa ett område som är viktigt för verksamheten att förbättra och som speglar någon dimension av kvalitet och/eller effektivitet i utfallet. 3. Indikatorn ska vara valid, vilket innebär att den mäter det den avser att belysa och att den mäts på ett tillförlitligt sätt i ett system som samlar in data på ett likartat sätt år efter år. 4. Indikatorn ska vara vedertagen och bygga på kunskap, t.ex. riktlinjer, vetenskap, laglig grund, beprövad erfarenhet, konsensus eller kunskap inhämtad från den det berör (patienten eller brukaren). 5. Indikatorn ska vara påverkbar så att en huvudman eller utförare inom offentligt finansierad verksamhet i kommuner eller landsting ska kunna påverka indikatorns utfall. 6. Indikatorn ska vara mätbar och ska kunna mätas med nationellt tillgänglig och kontinuerligt insamlad data. Genom att utforma indikatorer och pröva dem mot uppställda kriterier som föreslås här, så kan utvecklingen av indikatorer kvalitetssäkras. Det innebär också att nya indikatorer kan utformas på ett mer enhetligt och systematiskt sätt inom ramen för nya uppdrag, se vidare i bilaga 1. Indikatorer kontra andra mått Indikatorer skiljer sig från andra typer av bakgrundsmått eller nyckeltal på grund av de krav eller kriterier som ställs på en indikator. Mått eller nyckeltal har oftast inte någon angiven riktning men kan vara viktiga för huvudmän eller utförare att följa upp och bevaka över tid. Befolkningsstruktur, geografiska förutsättningar och näringslivsstruktur är exempel bakgrundsmått HANDBOK FÖR UTVECKLING AV INDIKATORER 11

12 som en verksamhet följer eller bevakar med lämplig data. Gemensamt för dessa mått kan vara att de är svåra att påverka. Bakgrundsmått och nyckeltal kan i vissa fall användas för att ge ytterligare förklaring till en indikators utfall. En utvecklingsindikator som också tas fram inom olika områden som t.ex. inom nationella riktlinjer och är oftast utformade som förslag till indikatorer men som oftast inte är i drift eller att datakällan inte har tillräcklig täckningsgrad. I regel handlar det om att den inte går att mäta på ett fullvärdigt sätt med befintlig data men att det är önskvärt. Tabell 1. Skillnader mellan bakgrundsmått, utvecklingsindikatorer och indikatorer Bakgrundsmått/nyckeltal Utvecklingsindikator Indikator - 1. Riktning 1. Riktning 2. Relevant 2. Relevant 2. Relevant 3. Valid 3. Valid 3. Valid - 4. Vedertagen 4. Vedertagen - 5. Påverkbar 5. Påverkbar 6. Mätbar - 6. Mätbar Källa: Socialstyrelsen En indikator kan vara viktig att lyfta fram även om det för närvarande inte finns några datakällor för kontinuerlig insamling av data. Den definieras då som en utvecklingsindikator. Olika typer av indikatorer Indikatorer kan som tidigare nämnts spegla olika dimensioner av kvalitet och/eller effektivitet. Totalt finns det i dag fem olika typer av indikatorer som Socialstyrelsen tar fram. 12 HANDBOK FÖR UTVECKLING AV INDIKATORER

13 Indikatorer som speglar kvalitet De olika typer av indikatorer som Socialstyrelsen arbetar med visas i bilden nedan. Överst finns struktur-, process- och resultatindikatorer som speglar kvalitet i ett antal olika dimensioner. Produktivitets- och effektivitetsindikatorer beaktar fler komplexa dimensioner med koppling till resursanvändning och mål. Figur 3. Socialstyrelsens olika typer av indikatorer Källa: Socialstyrelsen Strukturindikatorer Struktur avser de resurser som verksamheten har till sitt förfogande, t.ex. lokaler, utrustning, personal, kompetens, riktlinjer och överenskommelser, och andra påverkbara förutsättningar för verksamheten. Exempel på strukturindikatorer: andel sjuksköterskor på diabetesmottagningar respektive inom primärvården som har minst 15 högskolepoäng i diabetesvård, samt minst 7,5 högskolepoäng i pedagogik andel enskilda ärenden inom barn- och ungdomsvården med genomförandeplaner som upprättats tillsammans med skolan och familjehem eller hem för vård och boende (HVB), för alla placerade barn som behöver stöd från skolan för att uppnå gymnasiebehörighet. Processindikatorer Process avser de aktiviteter som genomförs, t.ex. insatser, åtgärder och behandlingar, men avser också hur aktiviteterna genomförs, dvs. kvaliteten i utförandet. Detta är en mer avgränsad definition av kvalitet eftersom den gäller sättet att utföra produktionen och kallas för processkvalitet. I denna snävare definition av kvalitet ingår inte måluppfyllelse i form av resultat utan processkvalitet handlar om hur väl aktiviteterna utförs. Genomfördes operat- HANDBOK FÖR UTVECKLING AV INDIKATORER 13

14 ionen på bästa tekniska sätt eller fick brukaren eller patienten den insats, åtgärd eller behandling som hon eller han borde få? Hur fungerade samspelet i kontakten? Exempel på processindikatorer: andel personer med diabetes som träffar en diabetessjuksköterska regelbundet på diabetesmottagning eller inom primärvården andel enskilda ärenden inom barn- och ungdomsvården där den gemensamma genomförandeplanen följs upp under placeringstiden med alla berörda (var 6:e vecka) för samtliga placerade barn med behov av stöd i skolan. Resultatindikatorer I likhet med kvalitet är resultat också ett mångtydigt begrepp. Resultatindikatorer kan belysa olika typer av resultat men samtliga är kopplade till någon form av mål eller önskvärd riktning av utfallet för den aktuella målgruppen. De mål som huvudmän och utförare i kommuner och landsting ytterst ska uppnå är de mål som anges i lagar, förordningar och föreskrifter. Resultat avser de mål som uppnås för brukare och patienter t.ex. en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen, eller ekonomisk och social trygghet för den enskilde. Målen i lagar, förordningar och föreskrifter är övergripande och ska operationaliseras på nästa nivå i verksamheten så att de kan uppnås. Genom att utveckla resultatindikatorer konkretiserar man vilka resultat som ska mätas för att följa upp målen och identifierar hur verksamheterna uppnår önskvärd riktning i sitt utfall. Exempel på resultatindikatorer: andel personer med diabetes som har tillfredsställande glukosvärden, HbA1c 70 mmol/mol andel placerade barn inom barn- och ungdomsvården med behov av stöd från skolan som har fått sina behov tillgodosedda när placeringen avslutats. Indikatorer som speglar effektivitet och produktivitet En indikator som belyser någon dimension av produktivitet eller effektivitet ska bidra till kunskap om hur verksamheten fungerar. Produktivitet och effektivitet kan uppfattas som mångtydiga begrepp. Dessa indikatorer beaktar fler komplexa dimensioner med koppling till resursanvändning och mål. Produktivitet visar hur mycket resurser som används för att producera en insats eller behandling till en viss kvalitet, men tar ingen hänsyn till om målen uppnås. Det gör däremot effektivitet, som belyser hur mycket resurser som används för att uppnå målen för verksamheten. En hög effektivitet förutsätter en hög produktivitet, men en hög produktivitet behöver inte innebära att effektiviteten är hög. Socialstyrelsens modell för effektivitet och produktivitet illustreras i figur 4 nedan samt i Socialstyrelsens Handbok för effektivitetsanalyser [3]. 14 HANDBOK FÖR UTVECKLING AV INDIKATORER

15 Figur 4. Socialstyrelsens modell för effektivitet och produktivitet Källa: Socialstyrelsen För att ge en mer heltäckande bild av verksamheten krävs i regel flera indikatorer som följer upp eller utvärderar hur verksamheten fungerar. Dessutom kan det behövas bakgrundsmått eller nyckeltal som kompletterar bilden. Dessa mått kan spegla behov och förutsättningar som är svåra för huvudmän och utförare att påverka, t.ex. befolkningssammansättning eller geografiska skillnader, men också andra förutsättningar och tänkbara förklaringar. Produktivitetsindikatorer Produktivitet och effektivitet är begrepp som ofta blandas ihop. Produktivitet belyser hur mycket resurser som används för att producera en insats eller behandling till en viss kvalitet. Produktivitet tar dock ingen hänsyn till om målen uppnås. Indikatorer för produktivitet tas fram genom att dividera resursanvändningen med produktionsvolymen med hänsyn tagen till processkvaliteten, t.ex. kostnad per nöjd patient eller kostnad per person i särskilt boende utan trycksår. Observera att det inte är tillräckligt att dividera kostnaden med produktionsvolymen för att få en produktivitetsindikator. Det är även nödvändigt att ta hänsyn till processkvaliteten dvs. hur produktionen utförs. Exempel på produktivitetsindikatorer: kostnad per person med diabetes för att regelbundet träffa en diabetessjuksköterska inom diabetesvården eller inom primärvården kostnad per placerat barn där den gemensamma genomförandeplanen följts upp under placeringstiden med alla berörda (var 6:e vecka). Effektivitetsindikatorer Effektivitet tar hänsyn till om målen uppnås och belyser hur mycket resurser som används för att uppnå målen för verksamheten. En hög effektivitet förut- HANDBOK FÖR UTVECKLING AV INDIKATORER 15

16 sätter en hög produktivitet, men en hög produktivitet behöver inte innebära att effektiviteten är hög. Indikatorer för effektivitet består av resursanvändningen som divideras med det antal som uppnått den eftersträvade effekten. Exempel på effektivitetsindikatorer: kostnad per person med diabetes för att ha uppnått god glukoskontroll, HbA1c 70 mmol/mol kostnad för barn placerade under hela åk 9 som avslutat treårigt gymnasium. Mer om produktivitet och effektivitet finns att läsa i Socialstyrelsens Handbok för effektivitetsanalyser [3]. Patient- eller brukarrapporterade indikatorer Indikatorer kan även baseras på kunskap inhämtad från den det berör, dvs. patienten eller brukaren som mottagare av behandling eller insats. Inom hälso- och sjukvården används två typer av patientrapporterade mått Patient Reported Experience Measures (PREM) och Patient Reported Outcome Measures (PROM) [4]. PREM avser att mäta patientens upplevelser av och tillfredsställelse med vården och omsorgen, genom t.ex. frågor om bemötande, delaktighet, information, förtroende för vårdgivaren och tillgänglighet. PREM-indikatorer förekommer och kan utformas både som struktur-, process- och resultatindikatorer. PROM-indikatorer mäter i stället utfallet efter en behandling eller åtgärd genom att fråga hur patienten upplever sin sjukdom och sin hälsa före och efter en åtgärd eller behandling. PROM är en resultatindikator som mäter utfallet på effekter av den åtgärd eller behandling som patienten eller brukaren fått, se figur 5. Figur 5. PREM och PROM i förhållande till struktur-, process- och resultatindikatorer. Källa: PROM-center PREM och PROM har tagits fram och utvecklas inom hälso- och sjukvården men modellen kan även vara lämplig inom socialtjänsten. PREM mäter upp- 16 HANDBOK FÖR UTVECKLING AV INDIKATORER

17 levelser eller erfarenheter av t.ex. äldre som erhåller hemtjänst eller olika insatser inom särskilt boende inom äldreomsorgen. Brukarundersökningen Vad tycker de äldre om äldreomsorgen som utförs av Socialstyrelsen är utformad för vad vi här menar är PREM. Motsvarande PREM inom hälso- och sjukvården mäts med Nationell patientenkät som utförs av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Både PREM och PROM mäts dessutom inom ett antal nationella kvalitetsregister för olika sjukdomsgrupper och metodutveckling bedrivs bland annat på PROM-center i Linköping. Datakällor Det är viktigt att kunna analysera och följa utvecklingen i hälso- och sjukvården samt socialtjänsten för de indikatorer som används, och därför kan datainsamlingen utgå från flera olika aktörer. Socialstyrelsen förvaltar en rad register såsom hälsodataregister och socialtjänstregister. Dessutom genomför både Socialstyrelsen och andra aktörer större enkätundersökningar på nationell nivå som är riktade till olika verksamheter samt till brukare och patienter. Väntetidsdatabasen från SKL är ett exempel på datakälla som också används. För att kunna beräkna produktivitet och effektivitet behövs även uppgifter om kostnader, bland annat kostnad per brukare (KPB) och kostnad per patient (KPP) från SKL samt kostnader från räkenskapssammandrag för kommuner och landsting (RS) från Statistiska centralbyrån. HANDBOK FÖR UTVECKLING AV INDIKATORER 17

18 Socialstyrelsens indikatorbibliotek Socialstyrelsen har samlat indikatorbeskrivningar för de indikatorer i ett webbaserat indikatorbibliotek: Indikatorbiblioteket kan användas för att söka efter olika indikatorer samt för att se hur de är utformade. Figur 6. Socialstyrelsens indikatorbibliotek Källa: Biblioteket innehåller bland annat information om syftet med en indikator, hur den har tagits fram och om det finns aspekter som behöver beaktas vid analysen. Beskrivningen omfattar indikatornamn mått område syfte riktning målnivå status typ av indikator teknisk beskrivning redovisningsnivåer datakällor felkällor publicering versionshantering referens källa. 18 HANDBOK FÖR UTVECKLING AV INDIKATORER

19 Indikatornamn Indikatornamnet är ett kortnamn på indikatorn som beskriver målgruppen, området, insatsen eller eventuellt vilken typ av indikator som mäts. Mått Måtten beskriver vad som mäts och den måttenhet som används. Syfte Syftet beskriver vad indikatorn avser att visa, vilket ofta är bredare än det som mäts. Därutöver beskrivs också varför indikatorn har tagits fram, hur indikatorn uppfyller kraven eller kriterierna som ställs på en indikator och vilken typ av indikator det gäller. Område Området beskriver i regel verksamhetsområdet, målgruppen, sjukdomsgruppen och behandlings- och insatsområdet för indikatorn. Indikatorer kan även omfatta flera sjukdomsområden inom hälso- och sjukvården eller flera insatsområden inom socialtjänsten. Då är det en övergripande indikator som mäter flera områden samtidigt, eller en områdesspecifik indikator som endast mäter ett delområde inom vården eller omsorgen. Riktning Riktningen redogör för om ett högt eller lågt värde på indikatorn innebär ett bra eller dåligt utfall. I indikatorbeskrivningen ska önskvärd riktning anges och utgör ett av flera kriterier och är en grundläggande distinktion mellan vad som kan betraktas som en indikator till skillnad mot exempelvis ett nyckeltal eller bakgrundsmått. Riktningen ger information om vad som bör eftersträvas för att uppnå god vård och omsorg. Målnivå Om en fastställd målnivå tagits fram för indikatorn så anges den i indikatorbeskrivningen och i biblioteket. Målnivån syftar till att ge tydliga och mätbara mål att sträva mot i arbetet med att förbättra vården och omsorgen, och ska tas fram om det är möjligt. Socialstyrelsen har utarbetat en modell över hur målnivåer kan fastställas i samband med att man tar fram indikatorer inom nationella riktlinjer [5]. Status I detta avsnitt i indikatorbeskrivningen anges om indikatorn är en indikator eller om det är en utvecklingsindikator. Om det är fastställt att det är en indikator så ska den även vara möjliga att mäta med befintlig data och som har nationell täckning vilket möjliggör nationella jämförelser och utvärderingar. En indikator med befintlig data innebär att den ska samlas in kontinuerligt och den ska framställas på samma sätt kontinuerligt samt publiceras i någon form. En utvecklingsindikator kan i regel inte mätas eller består av regional data men kan anses som relevant. Om en utvecklingsindikator uppfyller övriga kriterier och täckningsgraden är tillräcklig för att göra nationella jämfö- HANDBOK FÖR UTVECKLING AV INDIKATORER 19

20 relser så kan den därmed övergå till att definieras som en indikator med befintlig data. Typ av indikator Beskrivningen i biblioteket anger typen av indikator, om det är en struktur-, process-, resultat-, produktivitets- eller effektivitetsindikator. Se hur dessa kan utformas i tidigare kapitel. Teknisk beskrivning Den tekniska beskrivningen redogör för hur indikatorn har tagits fram, och utifrån den informationen ska indikatorn kunna återskapas av andra. Här beskrivs i förekommande fall täljare, nämnare, population avseende t.ex. geografi, ålder, kön, tidsperiod samt mätperiod, uppföljningsperiod och täckningsgrad. Klassifikationskoder används för att tydliggöra hur indikatorn är framtagen, t.ex. ICD-, ICF-, KVÅ-, ACT- och DRG-koder samt rader och kolumner i räkenskapssammandraget. Det framgår även om hänsyn har tagits till olika förutsättningar, s.k. case-mix-justering, när det gäller skillnader i risker, sjuklighet, behov, socioekonomiska förhållanden, ålder och kön. Redovisningsnivåer Med redovisningsnivåer menas olika sätt att bryta ner indikatorn, t.ex. i geografiska eller verksamhetsmässiga indelningar. Inom hälso- och sjukvården kan indikatorn t.ex. redovisas på regions- och landstingsnivå och ibland på sjukhusnivå. Inom socialtjänst kan redovisningsnivåerna vara län, kommun, stadsdel, verksamhet och enhet. Andra indelningar är ålder, kön, socioekonomisk bakgrund (tjänstemän, arbetare, företagare, antal utbildningsår och befolkningsgrupper), utbildningsbakgrund (grundskola, gymnasieutbildning respektive eftergymnasial utbildning), utländsk bakgrund (utrikesfödda eller inrikes födda med två utländskt födda föräldrar) eller tidsserier av olika slag. Datakällor Datakällorna anger den eller de datakällor som har använts för att ta fram och sammanställa data som indikatorn baseras på. Om det är en kontinuerlig rapportering från datakällan ska även aktuell mätperiod anges, så att användare både kan bedöma datakällan och söka upp specifik data från den angivna datakällan. Felkällor Felkällor anger identifierade felkällor, t.ex. bortfall, samt vilka tolkningssvårigheter de kan medföra. Bortfallet kan t.ex. anges och kommenteras om det gäller låg registrering, tillsammans med de svårigheter det kan medföra i sammanställningen och tolkningen av data. Med felkällor menas huvudsakliga fel i data och som ofta kan kopplas till kriterierna och att indikatorn inte är valid eller mäter det den avser att mäta. Informationen ger användaren möjlighet att vara uppmärksam på tillförlitligheten i dataunderlaget när analys genomförs i nästa steg i verksamheterna. 20 HANDBOK FÖR UTVECKLING AV INDIKATORER

21 Publicering Här anges övergripande områden inom vilket Socialstyrelsen publicerar indikatorar med tillgänglig data som ett led i att synliggöra den kunskapsstyrningsmodell som tillämpas på Socialstyrelsen. I dag publiceras indikatorer inom: öppna jämförelser nationella riktlinjer utvärderingar av följsamhet till nationella riktlinjer vägledningar. Versionshantering Indikatorerna förändras över tid, och därmed behövs ett avsnitt i indikatorbeskrivningen som handlar om versionshantering av indikatorer och som tar hänsyn till och beskriver dels var indikatorn publicerats och om det skett i andra sammanhang samt hur den förändrats. Om indikatorn ska spegla en ny dimension av kvalitet eller effektivitet blir det en ny indikator och då får indikatorn ett nytt indikatornamn för att tydligt signalera att det är en ny indikator. Om indikatorn däremot förändras i den tekniska beskrivningen, t.ex. genom en ny avgränsning av målgruppens ålder eller liknande då är det fortfarande samma indikator men förändringen beskrivs här i avsnittet och som heter versionshantering. Referens Indikatorerna ska bygga på bästa tillgängliga kunskap samt vara relevanta och vedertagna. För att förtydliga vad som påverkat utformningen av indikatorerna föreslås att indikatorbeskrivningen även ska innehålla en hänvisning till den lagstiftning, det kunskapsunderlag eller det konsensusförfarande som indikatorn bygger på, vilket anges under avsnittet som heter referens. Källa Källan anger var indikatorn har publicerats, och ska anges på samma sätt som man anger en referens i en rapport: namn på rapporten publiceringsår, ort och förlag artikelnummer, ISBN-nummer den publicerande organisationen. Finns källan enbart i elektroniskt form med hänvisning till webb, så uppges webbsidan och en länk till eventuell pdf-fil. På så sätt kan användare söka information om indikatorn även via dessa källor vilket tillgängliggör indikatorerna ytterligare för alla användare. HANDBOK FÖR UTVECKLING AV INDIKATORER 21

22 Referenser Referenser 1. Modell för Socialstyrelsens kunskapsstyrning, Rapport från ett utvecklingsprojekt, Stockholm, Socialstyrelsen, 2013, s , Donabedian, A., Quality assessment and monitoring. Retrospect and prospect. Eval Health Prof, (3): p Handbok för effektivitetsanalyser, för god hälsa, vård och omsorg, Stockholm, Socialstyrelsen, 2013, s. 11, Hänvisning till hemsidan för PROM-center: 5. Att sätta mål förslag till modell för målsättning av indikatorer i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för cancervård, Stockholm, Socialstyrelsen, PM , dnr / HANDBOK FÖR UTVECKLING AV INDIKATORER