Med utveckling i tanken. Om biodrivmedel i Afrika. som en möjlig väg ut ur fattigdomen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Med utveckling i tanken. Om biodrivmedel i Afrika. som en möjlig väg ut ur fattigdomen"

Transkript

1 Med utveckling i tanken Om biodrivmedel i Afrika som en möjlig väg ut ur fattigdomen Fakta utan gränser Nr 6, januari 2008

2 Stockholm, januari 2008 Kooperation Utan Gränser Box 30214, SE Stockholm, Sweden Besöksadress: S:t Göransgatan 160 A, Stockholm Redaktör: Camilla Lundberg Ney Skribent: Ann-Helen Meyer von Bremen, Uttryck AB, Anja Janerud om Latinamerika Fotograf: Catrin Söderberg, Björn Lindh, Hanna Wetterstrand, Göran Johansson, Anja Janerud Layout: Pia Nygren, PNK Design Denna rapport är producerad med stöd från Sida, som dock inte har något inflytande över innehållet. Tryck: Klippan ISBN: ISBN:

3 Innehåll Inledning: Biodrivmedel en möjlighet till utveckling 3 Sammanfattning: - Möjligheter 4 - Risker 5 - För en hållbar utveckling 6 - Vårt bidrag till en hållbar utveckling 7 Många drivkrafter bakom biodrivmedel 8 Jakten på alternativ ökar intresset för Afrika 10 Det händer nu 11 Afrikanska bonderöster: - En utmaning med stora möjligheter 12 Kritik från Latinamerika 14 Hoten och möjligheterna 15 Sveriges ansvar 18 Svenska företags ansvar 19 Internationella regelverk ett nödvändigt verktyg 21 Grödor som kan användas för bioenergi i Afrika 22 Referenser 24

4 2 Jatrophans oljerika frön kan användas till tvål, biobränsle och mycket mer. Men ätas kan de inte, för de är giftiga.

5 en möjlighet till utveckling Produktion av bioenergi innebär en stor möjlighet till utveckling på landsbygden, förutsatt att bönderna får del av vinsterna. Om inte, så kan det här bli en förlorad möjlighet. Jack Wilkinson, ordförande för IFAP, International Federation of Agriculturual Producers Vad innebär egentligen Europas och USA:s växande efterfrågan av etanol och biodiesel för den afrikanske småbonden? Är det här en chans till ett bättre liv för bonden eller handlar det återigen om att nord kommer att exploatera syd för sina egna högst egoistiska syften? Frågan är komplex och berör inte bara bönderna och landsbygdsutvecklingen, utan griper också in i många andra stora frågor som världens livsmedelsförsörjning, klimathotet och andra miljöproblem. Vad som ytterligare komplicerar, är att debatten om biodrivmedel har polariserats kraftigt, där kritikerna och förespråkarna konkurrerar om vilka som sitter inne med sanningen. Det här rör sig också om en förhållandevis ny utveckling och teknik, framför allt för Afrika som till stora delar fortfarande är jungfrulig mark när det gäller biodrivmedlen. Vi kan därför bara ana möjligheterna och riskerna. Facit finns i framtiden. När vi började detta arbete kom en rad nya larmrapporter från etanollandet Brasilien som berättade om omänskliga arbetsvillkor, miljövidrig produktion och undanträngande av fattiga småbönder. Även palmoljan från Malaysia och Indonesien är kraftigt kritiserade för att skövla regnskogar, tränga undan lokalbefolkning och hota vissa djurarter. Samtidigt såg vi ett växande intresse för att börja producera biobränslen bland flera av Afrikas länder, men också från Västvärlden, som söker förnyelsebara drivmedel för att minska sin klimatpåverkan och sitt oljeberoende. Det är skälet till att vi i denna rapport framför allt har valt att koncentrera oss på Afrika och vilka risker och möjligheter som en ökande produktion av främst etanol och biodiesel kan innebära för de småskaliga bönderna. Ett annat starkt skäl är att de afrikanska böndernas egna röster sällan hörs i debatten om biodrivmedel. I en rad intervjuer har vi talat med flera afrikanska bondeorganisationer, både sådana som vi samarbetar med, men även andra. Vi har även fått värdefull information från våra egna anställda i Afrika som dagligen möter de småskaliga bönderna som har svårt att klara sin försörjning. Det samlade intrycket från dessa samtal är att man är väl medveten om att en satsning på biodrivmedel och övrig bioenergi kan innebära allvarliga hot mot miljön, livsmedelsförsörjningen och lokalbefolkningens möjlighet till överlevnad. Kooperation Utan Gränser och de bondeorganisationer som vi samarbetar med i Afrika, anser dock att möjligheterna är större än riskerna. Det två främsta argumenten är att odling av energigrödor innebär att bonden får en ny marknad att sälja till och att priserna på livsmedelsråvaror troligtvis stiger. Båda dessa faktorer leder med stor sannolikhet till högre inkomster för bönderna. För den fattige småbonden är ökade inkomster oerhört viktigt. Det innebär en möjlighet att köpa hälsovård, utbildning och att mätta sig själv och sin familj. Alla verksamheter som medför ökade inkomster är därför ett viktigt verktyg för att bekämpa fattigdomen. 3

6 Sammanfattning/Möjligheter Möjligheter Det finns en stark kritik mot bioenergi som handlar om att en ökad odling av energigrödor också ökar hungern i världen, främst för att priserna på livsmedel stiger. Vi är medvetna om denna risk, men anser samtidigt att högre råvarupriser är positivt för de småskaliga bönderna i Afrika. Merparten av jordens fattiga och hungriga människor lever på landsbygden och en majoritet av dem är också bönder. Som biståndsorganisation anser vi att en utveckling av lantbruket därför är ett av de viktigaste verktygen för att minska hungern och fattigdomen i världen. Under förutsättning att produktionen av biodrivmedel sker på ett socialt och ekologiskt uthålligt sätt, anser vi att möjligheterna för småbönderna är följande: En ökad efterfrågan på energigrödor för biodrivmedel, innebär inte bara att världsmarknadspriserna på energigrödor stiger, utan även på livsmedelsråvaror. Detta gynnar hela världens bönder och betyder kanske allra mest för de fattigaste. Om det etableras en ny marknad för bioenergi i Afrika kommer efterfrågan på både energigrödor och livsmedelsgrödor att öka, vilket leder till bättre betalt för bonden. I och med energigrödorna, får bönderna också fler grödor som de kan välja att odla för försäljning, så kallade cash crops. Fler aktörer på marknaden, i form av energibolag, ökar också konkurrensen och kan bryta den monopolliknande situation som råder för en del grödor i dag, vilket ytterligare höjer betalningen till bonden. Många fattiga bönder i Afrika är fattiga just för att deras gårdar är allt för små för att de ska kunna leva på dem och att de får för dåligt betalt. Bättre betalt och en ökande efterfrågan på mat och bränsle, leder med stor sannolikhet till att bonden får råd att effektivisera sitt jordbruk och kan ta ny mark i bruk. Lite större odlingsareal kan betyda oerhört mycket för att bonden ska kunna lämna fattigdomen bakom sig för gott. Om förädlingen sker i utvecklingsländerna innebär etableringen av denna industri nya jobb, både direkt i verksamheten men också indirekt i form av underleverantörer, transporter med mera. Det kommer också att generera sysselsättning i ett vidare perspektiv, eftersom ökade inkomster ger möjlighet att betala för utbildning, hälsovård och livsmedel. För flera afrikanska länder söder om Sahara är oljeberoendet en stor ekonomisk börda. Cirka 70 procent av hushållen Majs är vardagsmat för många i Afrika, i form av majsmjöl eller som här där kvinnorna stöter majs i mortel för att göra majsgröt. Vill man undvika att göra biodrivmedel på mat bör man tänka två gånger innan man använder majs. saknar el och en stor del av energianvändningen består av ved och träkol, vilket i sin tur medför omfattande skogsavverkning. Därför vill många av dessa länder se en utvecklad marknad för biodrivmedel. Klimatförändringen är en viktig drivkraft för de utvecklade ländernas jakt på förnyelsebara drivmedel, men är en global angelägenhet. Afrika söder om Sahara är ett av de områden som kommer att drabbas värst av den globala uppvärmningen, bland annat i form av svår torka och ökenutbredning. Några av de som drabbas värst är givetvis bönderna.här finns alltså ett gemensamt intresse för både Nord och Syd att utveckla socialt och ekologiskt långsiktigt hållbara drivmedel. En satsning på biodrivmedel och annan bioenergi kan också innebära att ny kunskap och teknik kommer landet till godo, vilket kan användas för att utveckla landets egen energiförsörjning. Investeringarna innebär troligtvis en utbyggnad av infrastruktur: Telekommunikation, vägar med mera. För länder där vägnätet är så dåligt att skörden hinner ruttna innan bonden når fram till marknaden, betyder bättre vägar mycket. 4

7 Sammanfattning/Risker Risker Biodrivmedel är inget magiskt trollspö som vare sig kommer lösa klimatfrågan eller de fattiga böndernas alla problem, men det kan vara en av flera vägar som leder till hållbar utveckling. Det finns dock en rad risker att ta hänsyn till. Vi anser att för Afrikas småbönder är de främsta riskerna med en ökad produktion av biodrivmedel följande: Att Afrikas länder och deras befolkning inte får del av den forskning, teknikutveckling, energi och de vinster som en satsning på biodrivmedel och övrig bioenergi innebär. Att produktionen av biobränslen inte bedrivs på ett ekologiskt och socialt uthålligt vis, utan i stället innebär miljöförstöring, minskad biologisk mångfald och social exploatering, inte minst i form av dåliga arbetsförhållanden. Att odlandet av energigrödor orsakar konflikter om markens användning, till exempel genom att nomader med sina boskapshjordar förlorar sina traditionella betesmarker eller att småbönder trängs undan. Att en alltför ensidig satsning på biobränslen hotar livsmedelsproduktionen och därmed ökar hungern i världen. Att odlingen för med sig ökad vattenanvändning i områden där det redan råder brist på vatten, vilket i sin tur kan leda till kraftiga konflikter, inte minst med livsmedelsproduktionen. Bioenergi kan skapas av Jatrohpa. Grödan odlas redan nu i Afrika, till exempel som avskiljare mellan hirs och majs. En av jatrophans fördelar är att den kan växa även i karg mark. 5

8 Så kan det göras/vår uppfattning För en hållbar utveckling Det händer nu i Afrika. Afrikanska stater och flera internationella företag arbetar redan för att starta upp produktion av biodrivmedel och övriga bioenergi. Det är alltså inte en fråga om Afrika ska satsa på biodrivmedel utan hur det ska göras. Kooperation Utan Gränser anser att en satsning på bioenergi är ett av flera bidrag till utveckling och bekämpning av fattigdom. Denna viktiga framtidsfråga kan dock inte enbart lösas av marknadens aktörer, utan kommer kräva politiska insatser, både nationellt och internationellt. Kooperation Utan Gränser anser att om produktionen ska vara ekologiskt och socialt hållbar och dessutom innebära en utveckling för Afrikas småbönder, behöver följande göras: Om framtidens energianvändning ska vara uthållig, krävs det inte bara att vi utvecklar alternativa energikällor, utan att vi också minskar vår energianvändning. Satsningen på biodrivmedel får inte ses som ett sätt att undvika att minska vår höga energikonsumtion. Utvecklingen av biodrivmedel och annan bioenergi i Afrika får inte enbart handla om att tillgodose Västvärldens behov, utan i första hand att utveckla Afrikas egen energimarknad. Sveriges politik för global utveckling är att bidra till en rättvis och hållbar utveckling. Sverige har också stora ambitioner när det gäller internationellt miljöarbete och vill också klimatsäkra biståndet. Utifrån dessa strategier bör en del av Sveriges bistånd till Afrika användas för att stödja utvecklingen av hållbar produktion av bioenergi. Det behövs snabbt utvecklas starka internationella regelverk som ställer kraftfulla krav på ekologiskt och socialt uthålliga biobränslen. Dessa regelverk behöver i sin tur kopplas till ekonomiska styrmedel, till exempel att enbart certifierade drivmedel får del av skattesubventioner. I avvaktan på att dessa regelverk har blivit klara, måste energiföretagen, redan nu ta ett större ansvar för både miljö, arbetsförhållanden och lokala förhållanden. Detta gäller inte minst svenska företag. Konsumenternas val kommer att spela stor roll för framtiden. Vi kan alla påverka utvecklingen genom att: Kräva att biodrivmedlen är producerade på ett ekologiskt och socialt hållbart sätt. Minska våra koldioxidutsläpp. Välja etanol eller biodiesel om vi måste köra bil. Sveriges politik för global utveckling innebär också att man uppmanar företag och organisationer att bidra till en rättvis och hållbar utveckling. Detta måste komma till uttryck i praktisk handling hos de enskilda företagen och organisationerna. Erfarenheten från USA och Europa har visat att när bönder, helt eller delvis, äger förädlingsindustrin, får de också ett större inflytande och en större del av vinsten. Bondeägda företag, i kooperativ eller annan form, bör även uppmuntras i Afrika. Sverige och EU bör ta bort tullarna på importerad etanol gentemot de utvecklingsländer som i dag har tullar, så att dessa länder får fri tillgång till marknaden. 6

9 Vårt bidrag till arbetet Vårt bidrag till en hållbar utveckling Som biståndsorganisation har vi på Kooperation Utan Gränser också ett ansvar. Vi vill inför framtiden arbeta på följande sätt: Stödja våra samarbetsorganisationer i Afrika att påverka det arbete som pågår nationellt och internationellt när det gäller att ta fram strategier, kriterier och certifiering för en uthållig produktion av bioenergi. Tillsammans med våra samarbetsorganisationer bidra i arbetet med att utbilda och organisera småbönder som vill arbeta med biodrivmedel och annan bioenergi på ett hållbart sätt. Samt även stödja arbetet med att utveckla annan alternativ energiproduktion. Verka för en ökad kunskap om bioenergi bland de organisationer som vi samarbetar med. En förutsättning för att produktionen ska bli uthållig, är att man tar hänsyn till varje lands eller regions specifika förutsättningar. I de länder där vi verkar, kan vi tillsammans med våra samarbetsorganisationer bidra i arbetet med att analysera de ekonomiska, sociala och ekologiska möjligheterna och riskerna utifrån ett hållbart synsätt. Stödja våra samarbetsorganisationer i deras lobbyarbete med miljöfrågor, till exempel inom klimatområdet. Påverka våra svenska medlemsorganisationer och företag att arbeta med bioenergi på ett hållbart sätt. Påverka den svenska regeringen att öka biståndet för att stödja en utveckling av rättvis och ekologiskt uthållig produktion av bioenergi. Cirkelledaren Mbengis Ncuba med familj på sina ägor. Mbengis Ncuba är med i ett bondekooperativ i Gwanda, Zimbabawe och leder studiecirkel i hur man odlar sötpotatis, jordnötter och kassava. 7

10 Drivkrafter Många drivkrafter bakom drivmedel Bara en procents av Europas åkerareal används till att odla grödor för biodrivmedel. Tittar vi på hela världen, sjunker summan till 0,7 procent. Räknar vi dessutom in all odlingsbar mark, det vill säga till exempel även mark som ligger i träda, då är vi nere på 0,2 procent. Biodrivmedlen, det vill säga etanol och biodiesel, motsvarar bara en procent av världens transportsektor. Så varför denna enorma hype kring ett bränsle som är så oerhört litet? Ja, ett svar är att man hoppas att dessa förnybara bränslen ska lösa en rad olika problem, nämligen: Oljeberoendet. Oljan är dyr och den kommer dessutom att bli ännu dyrare, i takt med att källorna sinar. Dessutom är industrin vare sig särskilt miljövänlig eller socialt hänsynsfull. Klimatfrågan. Utsläppen av växthusgaser måste minska kraftigt för att bromsa uppvärmningen av planeten och de kraftiga klimatförändringar som blir följden av detta. Att använda förnyelsebara bränslen i stället för fossila bränslen, ökar den långsiktiga hållbarheten i energiproduktionen och minskar även utsläppen av koldioxid, beroende på vilken gröda och teknik som används. Energisäkerheten. Flera av de länder och områden som i dag försörjer världen med olja och gas är också politiskt instabila och konfliktfyllda. Det gör att allt fler länder vill sprida riskerna genom att få en större blandning av energislag. Jordbrukets bristande lönsamhet. En viktig drivkraft för att utveckla odlingen av energigrödor i Europa och USA har varit bönderna själva. I en tidigare situation med sjunkande livsmedelspriser och jordbrukstöd, har energigrödor varit ett sätt att öka lönsamheten och gjort det möjligt för lantbrukarna att överleva ekonomiskt. Världssvälten och fattigdomen. Flera internationella organ som Världsbanken, FAO och International Federation of Agriculturual Producers, ser en satsning på jordbruk och bioenergi som ett verktyg för att utveckla jordbrukets lönsamhet och därmed minska fattigdomen och svälten. De här olika drivkrafterna gör att utvecklingen nu går mycket snabbt. Brasilien, USA och Europa, som i dag dominerar marknaden, har ambitionen att öka användningen av biodrivmedel i rask takt, precis som Kina, Japan, Indien och Filippinerna. Det höga tempot stimulerar utvecklingen och gör att marknaden växer snabbt, vilket är en risk för den småskaliga bonden som kanske inte hinner med att organisera sig och att ställa om sin produktion. Framtida mål för biodrivmedel andel av transportsektorn: EU: 5,75 procent år 2010, 10 procent år 2020 Indien: 10 procent 2017 Kina: 9 procent 2020 USA: 15 procent 2017 Jordbruk för utveckling Under de närmaste åren satsar Världsbanken 20,4 miljarder kronor på Jordbruk för utveckling. Pengarna ska gå till landsbygdsutveckling och modernisering av lantbruket i utvecklingsländerna. Världsbanken anser att om millenniemålen ska uppnås, till exempel att fattigdomen ska halveras till 2015, måste man satsa på jordbruket. Världsbanken vill också att de rika länderna ska förändra sina jordbrukssubventioner och öppna marknaden för utvecklingsländerna genom att till exempel ta bort handelshinder. Man vill också att det civila samhället och bondeorganisationerna ska få spela en större roll i framtiden. Biodrivmedel en definition Denna rapport fokuserar på biodrivmedel, det vill säga etanol och biodiesel. Biodrivmedel ger också även andra restprodukter som exempelvis biogas som kan användas som el eller värme. När vi skriver bioenergi menar vi all typ av förnyelsebar energi från organiska material som även kan användas för el, värme och så vidare, men vi går inte in närmare på detta i rapporten. 8

11 Drivkrafter Volym (miljarder liter) Största producenterna av etanol Källa: F.O. Licht, World Bioethanol and Biofuels Report. Vol 5, No LAND: 3,5 3,5 1,6 0,6 0,3 USA Brasilien Kina EU Indien Kanada Sydafrika Produktion av etanol. Andelar Totalt produceras 51 miljarder liter som fördelas på följande länder: Indien 3% EU 7% Kina 7% Övriga 9% USA 39% Produktion av biodiesel Världsproduktion av biodiesel 2006, tusen ton, uppskattningar. 4,9 miljarder liter (främst rapsolja) Europa står för merparten av världens biodieselsproduktion, med en andel på cirka 75 procent. Det stora producentlandet är Tyskland, som producerar nästan hälften av världens biodiesel. Men nu ökar länder som USA och Brasilien sin produktion kraftigt, medan den europeiska går bakåt. Europas övertag minskar hela tiden. Brasilien 35% 0,9 miljarder liter (främst sojaolja) 0,8 miljarder liter (främst sojaolja och palmolja) Källa: F.O. Licht, World Bioethanol and Biofuels Report. Vol 5, No.17 EU USA Övriga Världen totalt: 6,5 miljarder liter, varav EU står för 75 procent. Källa: Världesbankens rapport Agriculture for Development, Europeean Biodiesel Board, F.O. Licht s Consulting Company. 9

12 Afrika i fokus Jakten på alternativ ökar intresset för Afrika För första gången odlar bönderna jatropha. Intresset för grödan är stort bland bönderna i ZNFU, Zambian National Farmers Union. Energianvändningen är ett stort problem för Afrika söder om Sahara. De stigande oljepriserna har varit förödande för flera av dessa redan fattiga länder, eftersom många av dem importerar stora mängder olja. Cirka 70 procent av Afrika söder om Sahara saknar också elektricitet. I stället använder hushållen främst ved (cirka 90 procent av den skog som avverkas används som ved), träkol och dynga som energikällor, vilket ofta inte är särskilt energieffektivt, miljövänligt eller hälsosamt. Utveckling kräver energi och den nuvarande energianvändningen bromsar denna utveckling. Det finns alltså flera skäl till att många av länderna nu strävar efter att utveckla en egen produktion och marknad för biodrivmedel och övrig bioenergi. Intresset kommer också från omvärlden, framför allt från Väst som vill köpa stora mängder klimatvänliga drivmedel och då faller rampljuset på Sydamerika och delar av Asien som anses kunna producera mycket biodrivmedel. Men framför allt hamnar Afrika i fokus, eftersom det här bedöms finnas mycket stora potentialer för produktion av energigrödor. Det här är givetvis en utmaning för Afrikas länder och kan föra med sig en rad av de problem som vi nämner senare i rapporten. Samtidigt innebär denna internationella efterfrågan att det öppnas en ny marknad för bönderna, en marknad som dock kommer att kräva en rad politiska åtgärder, både internationellt och nationellt för att bönderna ska kunna ta del av de nya möjligheterna. Det finns också en tredje kraft som kan komma att spela en viktig roll och det är internationella organisationer som FAO och Världsbanken. De anser båda att det bästa sättet att minska fattigdomen är att höja lönsamheten i jordbruket och då ses bioenergin som ett viktigt verktyg. Startskottet i jakten på biodrivmedel har redan gått och flera utländska företag, däribland svenska, etablerar odlingar och bygger anläggningar för etanol och biodiesel i Afrika. Det som talar för att Afrika kan bli en stor producent av biodrivmedel och även annan bioenergi är att det finns stora arealer, att land och arbetskraft är billigt och att flera av länderna har förmånliga handelsavtal med EU. Det som talar mot att Afrika kommer att få en stark utveckling är att det generellt saknas en fungerande infrastruktur, att det råder oklara ägandeförhållanden av marken och att vissa stater är politiskt instabila och har problem med korruption. Vattenbrist och näringsfattiga jordar är också ett stort problem i många länder/regioner och är något som troligen kommer förvärras i takt med klimatförändringarna. Här finns heller ingen etablerad lokal marknad, som i exempelvis Brasilien. Sammantaget kan det krävas stora investeringar för de företag som vill starta upp produktion. Dessutom är Afrika sent ute och därmed finns det en risk att man kommer att domineras av utländska aktörer. 10

13 Vad sker i Afrika? Det händer nu Bollen är satt i rullning och utvecklingen av biodrivmedel har redan börjat i Afrika. Visserligen återstår det att se hur mycket av de ibland högtflygande planerna som blir verklighet, men utan tvekan är intresset starkt. Den produktion av biodrivmedel som finns i Afrika rör sig än så länge om små mängder. Sydafrika är det land som har den största produktionen på cirka 300 miljoner liter etanol, främst från melass från sockerrör. Ett flertal internationella initiativ har tagits. FAO med flera har bland annat uppmanat de utvecklade länderna att tillsammans med utvecklingsländerna starta en bioenergipakt för att stimulera utvecklingen. GBEP, Global Bioenergy Partnership, är ett initiativ av G8-länderna och Brasilien, Indien, Kina, Mexico och Sydafrika som arbetar för att främja utvecklingen. Brasilien är kanske det land som varit mest aktiv i frågan och har slutit överenskommelser med bland andra Benin, i syfte att stödja utvecklingen och givetvis tjäna pengar. Flera länder, däribland Sydafrika, Malawi, Moçambique, Senegal och Zambia har redan antagit nationella strategier för att utveckla biodrivmedel och annan bioenergi. Liknande arbeten är även på gång i Kenya och Tanzania. Femton afrikanska stater har gått samman i en organisation, Pays Africains Non-Producteurs de Pétrole, för att utveckla en stark biobränsleindustri i Afrika. Samtidigt märks ett stigande intresse för att starta produktion, både bland nationella och internationella företag. Etanol och biodiesel kan produceras av en rad olika grödor. I Afrika diskuteras framför allt sockerrör, majs, palmträd, soja och jatropha (en buske som producerar oljerika frön), men även jordnötter, kokospalm och sockerdurra (sorghum). Indien satsar stort på jatropha och den börjar SENEGAL GAMBIA även dyka upp i lite större skala i Afrika. Brittiska biodieselföretaget D1 Oils planerar att odla drygt hektar med jatropha i Swaziland, Zambia, Madagaskar, Mali och Malawi. Enligt planerar Sun Fuels Tanzania Ltd, som till stor del ägs av ett brittiskt företag, att odla jatropha på hektar. Moçambique, Tanzania och Sydafrika är tre länder som redan har en sockerproduktion, varför man tror att sockerrör kommer spela en stor roll. I Moçambique och Tanzania ska svenska SEKAB börja odla hektar sockerrör. Syafrikanska företaget Ethanol Africa planerar att producera 1,2 miljarder liter etanol av majs från åtta olika anläggningar i landet. LIBERIA Green Opec eller PANPP Pays Africain Non-Producteurs de Pétrole Består av femton afrikanska stater, nämligen: Benin, Burkina Faso, Kongo, Gambia, Ghana, Guinea, Guinea-Bissau, Madagaskar, Mali, Marocko, Nigeria, Senegal, Sierra Leone, Togo och Zambia. Organisationen vill bland annat arbeta för att komma ifrån den tunga börda som höga energipriser innebär och vill arbeta för att lansera storskalig introduktion av biodrivmedelsproduktion i hela Afrika. Organisationen vill också skapa en större jämvikt mellan de länder i Afrika som producerar olja och de afrikanska länder som inte producerar olja, genom att uppmuntra de oljeproducerande länderna att investera i biodrivmedel i icke-oljeproducerande länder. De länder i Afrika där projekt planeras eller redan är i gång: MAROCKO MALI BURKINA FASO GHANA BENIN NIGERIA ANGOLA KONGO ZAMBIA SUDAN TANZANIA MALAWI ETIOPIEN UGANDA KENYA MOÇAMIQUE MADAGASKAR SYDAFRIKA SWASILAND 11

14 Bonderöster Afrikanska bonderöster: En utmaning med stora möjligheter I debatten om det är bra eller dåligt för Afrika att satsa på alternativa drivmedel, hörs sällan producenternas röster, det vill säga böndernas. Vi har pratat med ett antal företrädare för afrikanska bondeorganisationer, och det samlade intrycket är att man är positiv till en utveckling på området. Ett problem för många av Afrikas bönder är att de har så små jordbruk att de inte kan försörja sig på dem. Flera av organisationerna arbetar med att utveckla jordbruket så att det ska bli mer lönsamt och anser att energigrödor kan vara ett viktigt bidrag för lantbrukets och landsbygdens framtid. Böndernas kunskap om energigrödor är låg och företrädarna för deras organisationer betonar att det behövs ett statligt helhetsansvar i allt från rådgivning, utsäde, forskning till subventioner av biodrivmedel och marknadsutveckling. Likaså är det viktigt att fortsätta arbetet med att organisera bönderna i kooperativ. Att små bönder går samman anses också nödvändigt för att de ska kunna matcha även en storskalig produktion, likaså att de har möjlighet att vara delägare i förädlingen för att på så sätt få del av de verkliga vinsterna. Ajay Vashee, vice ordförande i internationella bondeorganisationen IFAP och ordförande för Southern African Confederation of Agricultural Unions: Om vi kan få landsbygdsekonomin att börja snurra, då har vi ett sätt att uppfylla millenniemålet om minskad fattigdom. Ayjaj Vashee anser att Afrika utan problem kan dubbla sin jordbruksproduktion, förutsatt att regeringarna är med på tåget. På samma sätt ser han det som nödvändigt att regeringen går in och subventionerar den första generationens biodrivmedel. Även Världsbanken säger nu att staten ska gå in och ge ekonomiska incitament för detta. Det är en stor förändring när det gäller policyn kring global utveckling. Tidigare har man alltid sagt att vi kan inte stödja, eftersom vi inte har några pengar, säger Ayjaj Vashee. Han anser att produktionen av biodrivmedel kommer att driva upp priserna på livsmedelsråvaror, vilket kommer vara positivt för bönderna. Vi köper inte att höjda livsmedelspriser har en negativ effekt på utvecklingsländerna eftersom många fattiga finns just inom jordbruket och de har bara blivit fattigare och fattigare under de senaste 20 åren då livsmedelspriserna har sjunkit. Ingen har brytt sig om dom. När priset på livsmedelsråvaror stiger, finns det möjlighet för de afrikanska bönderna att öka sin produktion, förutsatt att regeringarna stöttar detta. Har vi regeringarna med oss så ser jag inga problem för Afrika att fördubbla sin jordbruksproduktion inom de närmaste två åren. Ny teknik, kunskap, utbildning och investeringar, både nationellt och internationellt, ser han som en förutsättning för att produktionen av biodrivmedel ska bli uthållig. Han anser också att statens regelverk måste innehålla socialt ansvar, bland annat genom att ställa krav på att småbönderna ska tjäna på affären. Men det råder ingen tvekan om att produktionen kan göras på ett uthålligt sätt. Sylvester Zyambo, Zambia National Farmers Union: Infrastruktur, marknadsinformation och organisering av bönderna. Sylvester Zyambo anser att en satsning på biodrivmedel är bra för den småskaliga bonden, eftersom detta innebär att bonden då har fler grödor att välja på att odla och också fler kunder att sälja till. Det är viktigt att man satsar på rätt sorts grödor. Vi är till exempel oroliga över att det saknas information kring hur man odlar jatropha, som är en växt som vi inte är vana vid. Jatropha odlas nu i liten skala av småbönder i Zambia, men jag tycker att det behövs mer forskning innan man gör den odlingen storskalig. Däremot ser jag stora möjligheter för grödor som redan är välkända för oss, säger han. Utländska företag har redan visat sitt intresse för att starta biodrivmedelsproduktion i Zambia. De grödor som man då mest har diskuterat är majs, jatropha och sockerrör. Sylvester Zyambo menar att det är ett antal saker som måste göras för att den här utvecklingen ska bli bra. Infrastrukturen på landsbygden behöver byggas ut. I dag är den lille bonden så isolerad från marknaden på grund av en bristande infrastruktur i form av vägar, telefonnät och så vidare. Bönderna behöver mycket mer information om marknaden för biobränsle och de behöver också organisera sig. 12

15 Bonderöster Sarah Tibaidhukira, UNFFE, Uganda National Farmers Federation: Biodrivmedel är ett verktyg ut ur fattigdomen Ugandas lantbruk domineras av småbönder som ofta är mycket fattiga. Det är viktigt att bönderna har något att sälja och där ser jag biodrivmedel som en möjlighet att hjälpa dem ur fattigdomen, säger Sarah Tibaidhukira. Hon ser egentligen ingen risk med att småbönderna går in i energibranschen. Däremot anser hon att det är viktigt att bönderna går samman och organiserar sig, för att inte bli utspelade av större aktörer på marknaden. Visst kan det bli konflikt mellan att odla mat och energi, men om bonden odlar energi och får betalt för detta, då kan bonden köpa mat. Jag tror egentligen inte att det är ett så stort problem. Vi har ju bönder som redan odlar grödor för avsalu, som kaffe och bomull, samtidigt som de odlar mat. Jag tror mera att valet kommer att stå mellan att odla energigrödor och andra cashcrops. Stephen Mutimba, ESDA, Energy for Sustainable Development Africa, Kenya: Viktigt att involvera lokalsamhällena. ESDA är ett företag som arbetar med att utveckla hållbar energi, ofta i nära samarbete med bönder. Stephen Mutimba på ESDA arbetar med ett projekt för att göra tillverkningen av träkol mer effektiv och miljövänlig. I arbetet ingår också att ta fram regler och certifiering. Han är också involverad i ett småskaligt projekt kring jatropha, som planteras i områden med låg bördighet. Eventuellt kommer man starta upp ett större projekt tillsammans med VI-skogen. Stephen sitter även med i den nationella kommittén för biodrivmedel i Kenya som nu håller på att ta fram en policy för biodrivmedel. Innan man börjar tänka på export, måste man först tillgodose den lokala marknaden, där finns också en större efterfrågan. För export krävs stora plantager och investeringar, jag ser inte att det skulle hända i Kenya inom den närmaste framtiden. Adey Wynne, från organisationen Canegrowers i Sydafrika: Bioenergi kan revolutionera Afrika, men kan inte skötas av marknaden ensam I Sydafrika lever effekterna av apartheidsystemet fortfarande kvar inom lantbruket. Det är ofta de svarta bönderna som försöker överleva på magra små jordlappar och som behöver transportera sina varor långa sträckor för att kunna sälja dem. Därför håller nu regeringen på att forma ett regelverk för att med hjälp av biodrivmedel kunna utveckla de svarta böndernas jordbruk. Canegrowers representerar sockerrörsodlare. Ingen av medlemmarna odlar ännu sockerrör direkt för etanolproduktion, utan etanolen utvinns av restprodukter. Adey Wynne beskriver dagens situation för den lille sockerodlaren som besvärlig. Till skillnad från spannmål, finns det i Sydafrika bara en köpare av socker, vilket ger en monopolsituation. Priset på socker har sjunkit och de små bönderna har svårt att förhandla om priset med sockerbolaget. När priserna sjunker och kostnaderna ökar, då är småbönderna de första som slutar, säger Adey Wynne. Han tror därför att en utveckling av etanolmarknaden är bra för bonden, det kommer in nya aktörer på marknaden och priset stiger. Vi har också sett vad som händer där sockerindustrin drar fram, deras verksamhet driver en utveckling i form av jobb, etablering av skolor och hälsovård. Han tror att en satsning på biodrivmedel kan revolutionera Afrika, men att denna uppbyggnad av marknaden inte får lämnas enbart till marknadskrafterna. Tvärtom tror han att det är nödvändigt med ett statligt engagemang. Markfrågan är en annan akut fråga som måste lösas. Det gäller att få de lokala samhällena att konsolidera marken och hyra ut den, annars finns det risk att enskilda bönder säljer ut sin mark. Ishmael Sunga, SACAU, paraplyorganisationer för bondeorganisationer i södra Afrika: Allt som höjer priserna på livsmedelsråvaror är bra för bonden SACAU håller på att skriva en egen rapport om vilka konsekvenser som en utbyggd produktion och marknad av biodrivmedel kan tänkas få för bönderna. SACAU har därför ännu ingen officiell ståndpunkt, men Ishmael Sunga har ändå en personlig åsikt: Allt som kan höja priserna på livsmedelsråvaror innebär mer pengar i böndernas fickor och det verkar som om biodrivmedlen kan innebära detta. Han ser det också som positivt om utvecklingen för med sig att bönderna får tillgång till en större marknad och att det etableras en lokal industri för biodrivmedel, där bönderna får del av vinsterna. Men om det verkligen kommer att bli så här, det vet han inte. Det finns en risk att de stora bönderna lägger beslag på detta och låter småbönderna äta av smulorna från bordet, så som det brukar vara. En satsning på biodrivmedel kan kräva kapital som småbönderna saknar och för dem tar det också lång tid att reagera på marknaden, eftersom de saknar marknadsinformation. En viktig uppgift är att stötta bönderna i detta. 13

16 Latinamerika Kritik från Latinamerika Under hösten arrangerade Kooperation Utan Gränser internationellt ett seminarium om biodrivmedel i Paraguay. Företrädare för regeringen, bondeorganisationer och miljöorganisationer träffades för att diskutera biobränslenas hot och möjligheter i Latinamerika. Även om vissa representanter såg möjligheter i att satsa på biobränslen, var flertalet kritiska. De jordlösas rörelse, MST i Brasilien, pekade på att de jordlösa riskerar att bli livegna plantagearbetare hos storföretagen. Från delstaten Bahia, i Brasilien, finns flera exempel på storföretag som övertalar småbrukare att låta sig och sin mark hyras ut till företaget. Människor slutar då att odla för egen matkonsumtion och börjar odla socker för etanol istället. Först när jorden är så utarmad att den inte duger för sockerodling längre, så kommer företagen att lämna tillbaka den till arbetarna, sa Julio Cesar Vasconcelos Campos från MST. Kooperativet Coopesilencio i Costa Rica odlar palmträd och exporterar palmoljan till ett företag i Nicaragua som tillverkar biodiesel. De får bättre betalt än om de hade producerat oljan för matproduktion. Men en förutsättning att kunna hävda sig på marknaden är att man är många och välorganiserade vilket Coopesilencio är. Staten behöver vara med och skapa möjligheter för bönderna att organisera sig så att alla kan vara med och utnyttja den här möjligheten att odla energigrödor, sa José Rafael León Mora, på Coopesilencio. Mirna Monchet från ONAC, Organización Nacional Campesina i Paraguay, varnade för att de fattiga bara kommer att bli ännu fattigare. Redan i dag importerar Brasilien sockerrör från Paraguay, men vinsten hamnar i Brasilien. Andra ansåg att monokulturer av socker och soja hotar småbonden, som i stället behöver odla flera olika grödor för att klara sig om någon gröda slår fel eller om uppköpspriserna sjunker. Staten måste ta sitt ansvar och skapa möjligheter för bönderna att organisera sig så att alla kan vara med och utnyttja den här möjligheten att odla energigrödor på ett sätt som inte skadar miljön. José Rafael León Mora, kooperativet Coopesilencio José Rafael León Mora 14

17 Hoten och möjligheterna För och emot Mat kontra energi räcker marken till? Hotet: Nej, marken kommer inte att räcka till för att försörja en växande befolkning med både mat och energi. Särskilt inte om vi också tar med i beräk- ningen de förväntade klimatförändringarna, där Afrika hör till de områden som kommer att drabbas svårast. Kungliga Vetenskapsakademin anser att bioenergin 2050 kan stå för högst procent av världens globala energianvändning, för att inte hota livsmedelsförsörjningen. Möjligheten: Jo, det finns enorma potentialer för bioenergin, en del forskare hävdar att det är möjligt att från skogen och jordbruket producera sju gånger mer energi från bioenergi 2050 än den nuvarande världskonsumtionen av olja. Som vi ser det: Vi har inget val, vi behöver förnyelsebar energi och bioenergi är då ett av flera energislag. Odlingen av energigrödor får inte hota livsmedelsförsörjningen och därför måste ökningen av bioenergi hanteras varsamt. Samtidigt måste teknikutvecklingen skyndas på, inte minst när det gäller att utvinna etanol ur cellulosa, vilket innebär att restprodukter från jord- och skogsbruket kan utnyttjas. Det skulle minska konkurrensen med livsmedelsproduktionen. Men, det finns utrymme för att odla grödor för bioenergi, även i Afrika. Här finns mycket stora områden mark som inte används för att den inte är särskilt bördig och som skulle kunna tas i bruk. Malawi är ett exempel på att det går att utveckla ett jordbruk som tidigare setts som hopplöst. Landet har tidigare varit beroende av matsubventioner, men lyckades i år tredubbla sin skörd av majs och kunde exportera till andra fattiga och hungriga länder. Orsaken till skördeökningen var bland annat att regeringen satsat på att subventionera gödning och bra utsäde. Höjda matpriser ökar det fattigdomen? Hotet: Ja, FAO spår att priserna på livsmedelsråvaror kommer att öka med cirka procent under nästa årtionde, jämfört med de genomsnittliga priserna under de senaste tio åren och en bidragande faktor är den ökade efterfrågan på energigrödor. Detta kommer framför allt att drabba de länder som importerar en stor del mat och som redan är fattiga. Framför allt kommer de fattiga i storstäderna att drabbas. Möjligheten: Nej, höjda livsmedelspriser är kanske det bästa som kan hända de fattiga och svältande i världen. Sju av tio hungriga människor på jorden bor nämligen på landsbygden och livnär sig på lantbruk. Priset på livsmedelsråvaror styrs av en rad faktorer som oljepriset, skördeutfall och ekonomisk utveckling som påverkar efterfrågan på livsmedel. En ökad efterfrågan av energigrödor, där många är desamma som används för livsmedelsproduktion, driver också upp priserna. IFAP slår fast att den ökade efterfrågan på biobränslen kommer att innebära ökade priser på livsmedelsråvaror, minskade överskott och risk för prisdumpning av jordbruksöverskottet på tredje världens marknader. Det är en effekt som kommer att gagna den lille jordbrukaren. Som vi ser det: Högre priser på livsmedelsråvaror är bra för bönderna och ett av de viktigaste argumenten för att satsa på en utveckling av bioenergi i Afrika. De låga spannmålspriserna har bidragit till de afrikanska böndernas fattigdom och att de nu får bättre betalt, kommer att förbättra deras livsvillkor dramatiskt. Samtidigt drabbar höjda priser de fattiga i städerna och det är därför viktigt att förebygga detta med politiska insatser, men det är inget argument för att fortsätta hålla nere böndernas inkomster. Leder biodrivmedel till ökad vattenbrist? Hotet: Ja, till exempel sockerrör, som är en av de energigrödor som kan tänkas bli stora i Afrika, kräver mycket vatten. I många afrikanska länder är redan vattenbristen ett stort problem, som troligen kommer att bli ännu större i takt med klimatförändringarna. Med minskad tillgång på vatten följer också risk för konflikter. Möjligheten: Nej, det beror dels på vilka grödor som odlas, dels på var man väljer att odla dem. Enligt Ricardo Hausmann, chef för Centret för internationell utveckling på Harvards 15

18 För och emot universitet, är Angola, Kongo, Moçambique och Centralafrikanska Republiken några av de länder där tillgången på vatten inte är begränsad. Som vi ser det: Tillgången på vatten är givetvis en av många faktorer som man måste ta hänsyn till och som får avgöra var och vilka grödor som är möjligt att odla. Därför det är så viktigt att analysera varje lands förutsättningar. Som vi ser det: Det är nödvändigt att biodrivmedel produceras på ett ekologiskt hållbart sätt och det är också möjligt. Vi vill genom våra samarbetsorganisationer stötta de småskaliga bönderna i deras arbete att organisera sig för att kunna odla även för en ny energimarknad. En viktig förutsättning för att biodrivmedlen blir ekologiskt hållbara, är ett uttalat konsumenttryck och regelverk, på nationell och internationell nivå, som kräver detta. Biodrivmedel en miljöbov? Hotet: Ja, mycket av dagens produktion av biobränslen är storskaligt, vilket i sin tur ofta innebär stora monokulturer. Med detta följer ofta en utarmning av jorden och problem med sjukdomar och skadedjur, vilket åtgärdas med handelsgödsel och kemiska bekämpningsmedel, som i sin tur medför en rad olika miljöproblem. En ökad utbredning av storskalig energiodling hotar också den biologiska mångfalden. Många av Afrikas jordar är dessutom näringsfattiga och blir lösningen en ökad användning av handelsgödsel, innebär detta bland annat att utsläppet av koldioxid ökar. Möjligheten: Nej, odling av energigrödor måste inte vara storskalig. Även bönder med små odlingar kan gå samman i kooperativ och sälja sina grödor på energimarknaden. Storskalighet behöver heller inte med automatik innebära miljöproblem. Det finns en rad stora ekologiska lantbruk i Sverige och övriga världen som är bevis på detta. Biobränslen kan också produceras ekologiskt, vilket finns ett spirande intresse för i bland annat Brasilien. Arbetar man med en mer diversifierad odling och ett växelbruk där olika grödor och även djurbeten avlöser varandra, förbättras jordens bördighet utan användning av handelsgödsel och kemiska bekämpningsmedel. Att variera odlingen, spara skogsdungar, skydda vattendrag och anlägga dammar är sätt att öka den biologiska mångfalden även inom ett storskaligt jordbruk. Klimatets vän eller ovän? Hot: Ovän, de värsta exemplen är majsetanol i USA som destilleras med hjälp av kol eller olja och som i stället ökar det totala koldioxidutsläppet med cirka 10 procent. Genom att avverka skog för att anlägga odlingar av olika grödor och träd för bioenergi, förstör man också viktiga koldioxidsänkor. Möjligheten: Vän. Enligt Naturvårdsverket minskar etanol från sockerrör i Brasilien utsläppen av koldioxid med 90 procent. Svensk vetebaserad etanol minskar utsläppen med 80 procent. På den mark som är aktuell för Afrika idag, växer det för det mesta ingen skog. Skulle man i stället för att odla energigrödor, plantera skog på denna mark för att binda koldioxid, måste det finnas ekonomiska incitament för detta, något som saknas i dag. Skogsplantering är dock en åtgärd som också är kritiserad, bland annat eftersom den kräver mycket vatten. Som vi ser det: Det är bara de biodrivmedel som ger en stor sänkning av koldioxidutsläppet som också är intressanta att producera. Jordbruket kan göra mycket för att binda kol i växter, träd och mark, genom att bland annat minska skogsskövling, plantera skog, minska plöjningen, odla vall och inte bruka torvmarker som frigör mycket metangas. FAO har lyft frågan om att bönderna ska få ersättning för att uträtta vissa efterfrågade miljötjänster, inte minst när det gäller att minska utsläppet av koldioxid. Det är en diskussion som är viktig att utveckla. Detta utesluter dock inte en produktion av biodrivmedel och annan bioenergi, eftersom det handlar om att göra Högsta prioritet måste vara att försäkra sig om att industrin utvecklas hållbart, så att de problem som orsakats av en oljebaserad ekonomi, inte bara ersätts av en annan ekologiskt och socialt bankrutt industri. Christopher Flavin, chef för World Watch Institute 16

19 För och emot insatser på flera områden för att minska det totala utsläppet av växthusgaser. Ökar konflikten om marken? Hotet: Ja, även om det finns stora områden i Afrika som kan förefalla ödsliga så används de av lokalbefolkningen för att bland annat ge bränsle, mat och djurfoder. Detta gäller inte minst den stora nomadbefolkning som finns i många afrikanska länder. Stora satsningar på odling av energigrödor riskerar att tränga undan dessa människor och göra dem ännu mer fattiga. Korrupta stater kan känna sig lockade och småbönder tvingade, att sälja sin mark. En vanlig modell bland de energiföretag som är på väg att etablera sig i Afrika, är att arrendera mark under lång tid, upp till år, vilket innebär att markanvändningen låses för lång tid. Möjligheten: Nej, det finns oerhört stora outnyttjade arealer som bara väntar på att tas i bruk. Dessutom innebär en satsning på bioenergi att mark som tidigare inte ansetts intressant, nu kommer att börja brukas. Som vi ser det: Det är viktigt att det finns en kunskap om det lokala samhällets behov och att man också tar hänsyn till dessa. En uthållig biobränsleproduktion som genom en lång tids arrende förbinder sig att bedriva verksamhet, är dock till stora delar positivt för bönderna. Ett långsiktigt engagemang ger inte bara bönderna förutsättning för en tryggare inkomst, utan medför också att företagen själva får ett intresse för att lokalsamhället ska fungera. Det är motsatsen till de snabba klippens affärer.vi ser det också som viktigt att bönderna organiserar sig i kooperativ för att kunna bevaka sina intressen, inte minst när det gäller marken. Jobb till ett för högt pris? Hotet: Ja, erfarenheter från bland annat Brasilien visar att storskalig energiproduktion i utvecklingsländer innebär tunga, hälsofarliga och dåligt betalda jobb. MST, De jordlösas rörelse i Brasilien, hävdar också att det inte skapas några nya jobb, eftersom satsningen på biodrivmedel slår ut småbönder. Det blir ett nollsummespel. Möjligheter: Nej, visst finns det exempel på fruktansvärda arbetsförhållanden, men därmed inte sagt att produktionen av biodrivmedel med automatik måste vara sådan. Brasiliens etanolindustri sysselsätter cirka en miljon människor, plus fyra miljoner i indirekta jobb. Enligt Global Bioenergy Partnership (ett initiativ från G8- länderna och Kina, Indien, Brasilien, Mexico och Sydafrika) har etanolbranschen i Brasilien varit en pådrivande kraft för att utveckla några av landets fattigaste regioner. Som vi ser det: Produktionen av biodrivmedel måste vara uthållig, även socialt. För närvarande verkar det som om inte EU:s regelverk för uthålliga biodrivmedel kommer att omfatta sociala kriterier, av rädsla för att få backning av världshandelsorganisationen WTO. Detta hindrar dock inte enskilda oljebolag eller andra köpare av biodrivmedel att ställa krav på drägliga arbetsförhållanden. Holland har i sina kriterier för en hållbar produktion av biodrivmedel ställt långtgående krav på socialt ansvar, en modell fler bör ta efter. Hur mycket land behövs för biodiesel? 1 hektar sojaböna = liter biodiesel 1 hektar solros = liter biodiesel 1 hektar oljeväxter = liter biodiesel 1 hektar jatropha = liter biodiesel 1 hektar kokosnöt = liter biodiesel 1 hektar oljepalm = liter biodiesel Hur mycket land behövs för etanol? 1 hektar veteodling = liter etanol 1 hektar majs = liter etanol 1 hektar kassava = liter etanol 1 hektar sockerdurra = liter etanol 1 hektar energigräs = liter etanol 1 hektar sockerbeta = liter etanol 1 hektar sockerrör = liter etanol. Källa: GBEP, Bioenergy Development in G8 +5 Countries. Notera att energiinnehållet i biodiesel är högre (ca 34-36MJ per liter) mot etanol (circa 21 MJ per liter). 17

20 Sveriges ansvar Sveriges ansvar Sverige har ett stort ansvar i denna fråga, inte minst med tanke på att vi importerar merparten av de biodrivmedel som vi konsumerar. Men framför allt har Sverige en stark politisk ambition att vara en förebild i världen på miljöområdet och arbetar aktivt med detta inom bland annat FN. Sverige anser där att de viktigaste frågorna att arbeta med är vatten och sanitet, energi, hållbar konsumtion och produktion och naturresurser. Sverige har också tagit initiativ till en kommission för klimatförändring och utveckling, som ska komplettera de arbeten som redan pågår inom FN, OECD och EU. En av de bärande tankarna i detta arbete är att klimatsäkra biståndet, vilket bland annat innebär att man ska analysera hur biståndet kan ta hänsyn till klimatpåverkan och katastrofer i utvecklingsländer. Miljöfrågorna är också centrala i Sveriges politik för globala utveckling, där målet är en hållbar och rättvis utveckling. Regeringen vill inte bara att svenska och internationella organisationer som arbetar för att bekämpa fattigdomen ska delta i detta arbete, utan en stor vikt läggs också på svenska företags och organisationers aktiva engagemang. Sverige har också föreslagit att EU ska ta bort tullen på etanol från Brasilien, eftersom man anser att detta skulle gynna både miljön och utvecklingsländerna Totalt: 65 miljoner liter Sverige användning etanol 2006 Svensk produktion: 57 miljoner liter. Sveriges import: 328 miljoner liter, från i huvudsak Brasilien, men även från EU, Pakistan, Kina, Guatemala, Costa Rica med flera. Källa: Lantmännen Sveriges användning biodiesel 2006 Sveriges produktion: 15 miljoner liter Sveriges import: 50 miljoner liter, främst från Tyskland och Danmark Källa: SPI, Lantmännen. Totalt: 385 miljoner liter 1,12 miljarder liter, vilket motsvarar 440 hektar vete eller 212 hektar sockerrör miljoner liter Sveriges förväntade etanolkonsumtion 2010 Bygger på antagandet att EU genomför låginblandning på 10 procent och att priset för E85 ligger på 70 procent av bensinpriset. Källa: Lantmännen 18

Mitt namn är Christina Engfeldt och jag arbetar som informationsansvarig för FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO).

Mitt namn är Christina Engfeldt och jag arbetar som informationsansvarig för FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO). [Bild 1] Inledning Jag vill börja med att tacka för ordet och säga att det är roligt att vara här och delta i den här sessionen som behandlar debatten om biodrivmedel. Mitt namn är Christina Engfeldt och

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:2

Policy Brief Nummer 2013:2 Policy Brief Nummer 2013:2 Drivmedel från jordbruket effekter av EU:s krav Enligt EU-direktivet om främjande av energi från förnybara energikällor ska varje medlemsland ha ökat sin konsumtion av förnybara

Läs mer

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT Miljö- och klimatbiståndet syftar till bättre miljö, hållbart nyttjande av naturresurser, begränsad klimatpåverkan och stärkt motståndskraft mot miljö- och klimatförändringar.

Läs mer

L. Lily/Greenpeace Greenpeace/Jacqui Barrington PALMOLJA OTANKBART

L. Lily/Greenpeace Greenpeace/Jacqui Barrington PALMOLJA OTANKBART L. Lily/Greenpeace Greenpeace/Jacqui Barrington PALMOLJA OTANKBART Med regnskog i tanken? I höst blir Sverige testmarknad för en ny diesel som innehåller palmolja. Det är bensinbolaget OKQ8 som lanserar

Läs mer

Mat eller Motor. - hur långt kommer vi med vår åkermark? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 4 juli, 2013

Mat eller Motor. - hur långt kommer vi med vår åkermark? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 4 juli, 2013 Mat eller Motor - hur långt kommer vi med vår åkermark? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 4 juli, 2013 Macklean insikter 2 Rapportens konklusioner i korthet 1. Vi kan producera mat till 10 miljarder

Läs mer

MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING. Kvinnliga småbrukare i Afrika vet vad som krävs

MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING. Kvinnliga småbrukare i Afrika vet vad som krävs MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING JÄMSTÄLLDHET FATTIGDOM MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING JÄMSTÄLLDHET FATTIGDOM Om materialet Angela och Juliana har världens tuffaste jobb att vara kvinna och bruka jorden i ett

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Vision Norra Sverige en världsledande region i omställningen till ett ekonomiskt, socialt och

Läs mer

Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor

Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor Jonas Eskilsson Emma Olsson Projektuppgift inom kursen Simulering och optimering av energisystem D Handledare: Lars Bäckström

Läs mer

Jag vill börja med att tacka för att ha blivit inbjuden att hålla den här föreläsningen på kursen Tillstånd och Trender.

Jag vill börja med att tacka för att ha blivit inbjuden att hålla den här föreläsningen på kursen Tillstånd och Trender. [Bild 1] Inledning Jag vill börja med att tacka för att ha blivit inbjuden att hålla den här föreläsningen på kursen Tillstånd och Trender. Mitt namn är Christina Engfeldt och jag arbetar som informationsansvarig

Läs mer

Hållbara drivmedel finns de?

Hållbara drivmedel finns de? Hållbara drivmedel finns de? Seminarium - BIL Sweden 16 oktober 2008, Stockholm Pål Börjesson, Karin Ericsson, Lorenzo Di Lucia, Lars J. Nilsson & Max Åhman Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola

Läs mer

GMO på världsmarknaden

GMO på världsmarknaden GMO på världsmarknaden En marknadsöversikt för genetiskt modifierade organismer, GMO en kortversion USA, Argentina, Brasilien, Kanada, Kina, Indien, Paraguay och Sydafrika är de länder som producerar mest

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

[Bild 1] Tack för inbjudan!

[Bild 1] Tack för inbjudan! [Bild 1] Tack för inbjudan! Jag vill börja med att tacka för att ha blivit inbjuden till klimatdagen här i Växjö. Det är roligt att vara här och få möjligheten att samtala med er om något mycket viktigt

Läs mer

Den hållbara maten konsumenten i fokus

Den hållbara maten konsumenten i fokus Den hållbara maten konsumenten i fokus Frukostseminarium, 10 april 2013 Produktion av livsmedel står för ungefär en fjärdedel av svenskarnas totala utsläpp av växthusgaser. Maten påverkar också miljön

Läs mer

Bioenergin i EUs 2020-mål

Bioenergin i EUs 2020-mål Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr

Läs mer

En milliard sultne utfordringer for matvareproduksjonen

En milliard sultne utfordringer for matvareproduksjonen En milliard sultne utfordringer for matvareproduksjonen Bergen 6 November 2010 En milliard sultne utfordringer for matvareproduksjonen Fil. Dr. Jakob Lundberg, informasjonsansvarlig i FAO Norden, UN s

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL Varför är det viktigt att upprätta en LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI? Bioenergi är den dominerande formen av förnybar energi inom EU och står för ungefär

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Globala resurser Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Ojämnt fördelade naturresurser (t ex vatten). Orättvist utvinnande (vinstindrivande) av naturresurser (t ex olja). Pga.

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

Kampen för eller mot biodrivmedel

Kampen för eller mot biodrivmedel Fakulteten för naturresurser och lantbruksvetenskap Kampen för eller mot biodrivmedel - Svenska utvecklings- och miljöorganisationers ställningstagande i frågan om biodrivmedel från Östafrika The fight

Läs mer

Den svenska utländsk bakgrund-befolkningen den 31 december 2011 Tobias Hübinette, Mångkulturellt centrum, 2012

Den svenska utländsk bakgrund-befolkningen den 31 december 2011 Tobias Hübinette, Mångkulturellt centrum, 2012 Den svenska utländsk bakgrund-befolkningen den 31 december 2011 Tobias Hübinette, Mångkulturellt centrum, 2012 Detta är en sammanställning av den svenska utländsk bakgrund-befolkningen en generation bakåt

Läs mer

Senaste nytt om biobränslen och miljöbilar. Östersund Juni 2009

Senaste nytt om biobränslen och miljöbilar. Östersund Juni 2009 Senaste nytt om biobränslen och miljöbilar Östersund Juni 2009 Då paria För fyra år sedan var Gröna Bilister paria. Varken motorbranschen eller miljörörelsen ville veta av dem. Biltillverkare, bensinföretag

Läs mer

Europeiska handelsavtal ingen väg ur den globala krisen

Europeiska handelsavtal ingen väg ur den globala krisen I en period av stora förändringar och osäkerhet är det den absolut sämsta tiden för afrikanska regeringar att skriva på bindande avtal som minskar rätten att själva bestämma över sin ekonomiska utveckling

Läs mer

Visst finns det mark och vatten för biobränslen!

Visst finns det mark och vatten för biobränslen! Visst finns det mark och vatten för biobränslen! Kjell Andersson Svebio Sveriges energianvändning 2014 Naturgas, 9,9 TWh, 2,7% Kol, 18,3 TWh, 5% Värmepumpar, 3,1 TWh, 0,8% Kärnkraft, 50 TWh, 13,7% Bioenergi,

Läs mer

Unga röster om ek om e o

Unga röster om ek om e o Unga röster om eko Unga röster om eko Här i Sverige jobbar få människor som bönder. Men i många fattiga länder på södra halvklotet ser det annorlunda ut. Här bor de flesta på landet och arbetar inom lantbruket.

Läs mer

Köttindustrin och hållbar utveckling

Köttindustrin och hållbar utveckling Köttindustrin och hållbar utveckling Hållbar matproduktion innebär att vi producerar mat så att alla kan äta sig mätta utan att förstöra miljön eller framtida generationers möjligheter att äta sig mätta.

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Lantmännen Energi. Alarik Sandrup, näringspolitisk chef

Lantmännen Energi. Alarik Sandrup, näringspolitisk chef Lantmännen Energi Alarik Sandrup, näringspolitisk chef 1 Lantmännen i dag Vd och koncernchef: Per Olof Nyman Ordförande: Bengt-Olov Gunnarsson Omsättning 2011 (SEK): 38 miljarder Resultat efter finansnetto

Läs mer

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas 1. Inledning Sverige och Europa är beroende av fossil energi. Konsekvenserna av detta beroende kännetecknas av klimatförändringar med stigande global medeltemperatur

Läs mer

Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning. Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)

Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning. Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Innehåll Drivkrafter Sverige i ett globalt perspektiv Att skapa framtidsbilder

Läs mer

Föreläsningspaket 2013-2014

Föreläsningspaket 2013-2014 Föreläsningspaket 2013-2014 Makten över maten I Sverige står maten idag för 25 procent av växthusgaserna, från produktion och transport tills den hamnar på tallriken eller i soporna. Olika livsmedel ger

Läs mer

FORUM SYD S POLICY FÖR MILJÖ OCH KLIMAT

FORUM SYD S POLICY FÖR MILJÖ OCH KLIMAT FORUM SYD S POLICY FÖR MILJÖ OCH KLIMAT A. FORUM SYDS STÄLLNINGSTAGANDEN KRING MILJÖ OCH KLIMAT 1. Civilsamhällets betydelse för en ekologiskt hållbar utveckling 2. Staters ansvar för att tillgodose marginaliserade

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-25 Fler miljöbilar för ett modernt och hållbart Sverige Sverige är ett föregångsland på klimatområdet.

Läs mer

Bild 1 Tack! Tack för initiativet till ett spännande seminarium. Tack för inbjudan. GMO och ekologisk odling är vikiga områden som berör människors

Bild 1 Tack! Tack för initiativet till ett spännande seminarium. Tack för inbjudan. GMO och ekologisk odling är vikiga områden som berör människors Bild 1 Tack! Tack för initiativet till ett spännande seminarium. Tack för inbjudan. GMO och ekologisk odling är vikiga områden som berör människors hälsa och vår planets välbefinnande. Det är frågor som

Läs mer

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Drivmedel Bensin Diesel Flygfotogen Flygbensin Bunkerolja Naturgas Biogas Dimetyleter Etanol FAME HVO Syntetisk diesel El Metanol Fossil Fossil Fossil

Läs mer

SEKAB PREMIUM. Sustainable Green Chemistry Solutions

SEKAB PREMIUM. Sustainable Green Chemistry Solutions SEKAB PREMIUM Sustainable Green Chemistry Solutions PREMIUM, PREMIUM PURE och en RAFFINADERITEKNOLOGI i absolut framkant. DET BÄSTA DU KAN FÅ INTRODUKTION SEKAB SEKABS HÅLLBARA PRODUKTER GÖR SKILLNAD FÖR

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas Livscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas Linda Tufvesson Miljö- och energisystem Lunds Universitet 2012-11-22 Bakgrund Flera miljöanalyser genomförda, både nationellt och internationellt.

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

[Bild 2] FAO:s mål och bakgrund

[Bild 2] FAO:s mål och bakgrund [Bild 1] Inledning Jag vill börja med att tacka för att ha blivit inbjuden att tala här på Jordbruksdepartementets interna seminarium. Idag presenterar jag FAO:s senaste rapport om hunger, The State of

Läs mer

Dags att välja väg. svensk raps det naturliga alternativet

Dags att välja väg. svensk raps det naturliga alternativet Dags att välja väg svensk raps det naturliga alternativet Nya krav i Europa ger nya möj EU förbrukar 150 miljoner m 3 diesel varje år Användningen av förnyelsebara bränslen ska öka successivt År 2005:

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material

Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material Tar hänsyn till flera aspekter: Ekologi biologisk mångfald Social respekt befolkningen i skogens närhet Ekonomisk tillväxt långsiktigt

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Unga röster om eko. Lärarhandledning åk 4-8. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material!

Unga röster om eko. Lärarhandledning åk 4-8. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material! Unga röster om eko Ett skolmaterial om ekologisk odling och mat baserat på broschyren Unga röster om eko och filmen Byt till eko. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material! Lärarhandledning

Läs mer

ANMÄLAN AV SVENSKA PEUGEOT för vilseledande marknadsföring

ANMÄLAN AV SVENSKA PEUGEOT för vilseledande marknadsföring Till Konsumentombudsmannen Konsumentverket 118 87 Stockholm Även via e-post på konsumentverket@konsumentverket.se ANMÄLAN AV SVENSKA PEUGEOT för vilseledande marknadsföring Anmälare BioAlcohol Fuel Foundation

Läs mer

Företag D är ett globalt läkemedelsföretag och är ett av världens största företag inom branschen.

Företag D är ett globalt läkemedelsföretag och är ett av världens största företag inom branschen. Enactverktyg: Vad är ett företag värt? Denna övning är en värderings- och diskussionsövning som kan användas med grupper för att diskutera olika sätt att se på riskbedömning och värdering av företag. Den

Läs mer

HVO 100% - Hydrerade vegetabiliska oljor

HVO 100% - Hydrerade vegetabiliska oljor Välkommen till Energifabriken AB Startade 2006, tre lantbruksfamiljer Specialister på omställning från fossil diesel till biodrivmedel Kunskap om användning, utrustning, teknik, miljö, Vi får det att fungera

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras!

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras! amtiden r f h c o n e t a M? Vart är vi på väg Susanne Gäre Gunnar Lyckhage Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras! Sverige saknar en livsmedelsstrategi! Jordbrukarna

Läs mer

En brännande fråga. nr 25. Hur hållbar är den etanol som importeras till Sverige? SwedWatch. SwedWatch rapport

En brännande fråga. nr 25. Hur hållbar är den etanol som importeras till Sverige? SwedWatch. SwedWatch rapport SwedWatch rapport nr 25 En brännande fråga Hur hållbar är den etanol som importeras till Sverige? SwedWatch SwedWatch är en religiöst och partipolitiskt obunden frivilligorganisation, vars uppgift är att

Läs mer

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Genom hållbara inköp läggs grunden för hållbara transporter. När du och din organisation köper in eller leasar bilar och drivmedel kan organisationen

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina.

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling-bakgrund Varför pratar vi idag mer

Läs mer

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Innovate.on Bioenergi störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Förnybar energi som minskar utsläppen Bioenergi är en förnybar energiresurs som använder som bränsle. Utvecklingen av förnybar energi

Läs mer

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige Kort om mig och gården Den svenska ekomarknaden går som tåget Forskarkritik

Läs mer

OKQ8 och hållbar bilism

OKQ8 och hållbar bilism Hållbar bilism OKQ8 och hållbar bilism OKQ8 vill jobba med hållbarhet i hela leverantörskedjan från råvara till färdig produkt. Det är en förutsättning för att vi ska kunna garantera drivmedlens hållbarhetsprestanda.

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 77-195

ÄNDRINGSFÖRSLAG 77-195 EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 2012/0288(COD) 2.2.2015 ÄNDRINGSFÖRSLAG 77-195 Förslag till andrabehandlingsrekommendation Nils Torvalds (PE544.412v01-00)

Läs mer

Hur ser marknaden ut inför skörd 2013. Anders Pålsson HIR Malmöhus AB

Hur ser marknaden ut inför skörd 2013. Anders Pålsson HIR Malmöhus AB Hur ser marknaden ut inför skörd 2013 Anders Pålsson HIR Malmöhus AB HIR Marknadsbrev Kort, koncis och oberoende marknadsinformation Bevakar svensk och internationell marknad Ger konkreta råd Cirka 40

Läs mer

Ren energi för framtida generationer

Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Fortums mål är att skapa energi som gör livet bättre för nuvarande och framtida generationer. För att uppnå detta investerar vi

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

Klimatrollspel. Pressmeddelanden

Klimatrollspel. Pressmeddelanden Pressmeddelanden Under pågående förhandlingar kan delegationerna utsättas för särskilda utmaningar genom att de via ett pressmeddelande får ta del av ett krisscenario som till exempel en svår livsmedelskris.

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Maximera ert miljöansvar,

Maximera ert miljöansvar, Maximera ert miljöansvar, minimera er klimatbelastning! Var med och bidra till en hållbar utveckling genom att ta ert maximala miljöansvar! Ni kan vara trygga i att kommunicera resultatet då det bygger

Läs mer

Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn

Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Ett ämnesövergripande forskningsprogram Framtidens lantbruk Drivkrafter för utveckling och förändring Hur kan vi både

Läs mer

Prislista privatabonnemang Samtal och SMS i utlandet. Giltig fr.o.m 2013-06- 01

Prislista privatabonnemang Samtal och SMS i utlandet. Giltig fr.o.m 2013-06- 01 Prislista privatabonnemang Samtal och SMS i. Giltig fr.o.m 2013-06- 01 Alla priser i svenska kronor inklusive moms. Betalsamtal och samtal till satellit betalas enligt besöksnätets taxa med ett administrativt

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

INGÅR SOM BILAGA TILL RÅD & RÖN NR 10, DECEMBER 2006. Etikguiden. Att göra etiska köp

INGÅR SOM BILAGA TILL RÅD & RÖN NR 10, DECEMBER 2006. Etikguiden. Att göra etiska köp INGÅR SOM BILAGA TILL RÅD & RÖN NR 10, DECEMBER 2006 Etikguiden Att göra etiska köp Detta häfte följer med som bilaga i Råd & Rön nr 10/06. Chefredaktör och ansvarig utgivare: Carina Lundgren Text: Emma

Läs mer

Hållbar utveckling med fokus på entreprenörskap. Vad är ett hållbart entreprenörskap för dig?

Hållbar utveckling med fokus på entreprenörskap. Vad är ett hållbart entreprenörskap för dig? Hållbar utveckling med fokus på entreprenörskap Mikael Brändström, BioFuel Region (mikael.brandstrom@biofuelregion.se Syfte med dagens föreläsning Visa på globala drivkrafter som styr mot en hållbar utveckling

Läs mer

Arbetsmarknad i en globaliserad värld ARBETSMARKNAD I EN GLOBALISERAD VÄRLD

Arbetsmarknad i en globaliserad värld ARBETSMARKNAD I EN GLOBALISERAD VÄRLD Arbetsmarknad i en globaliserad värld ARBETSMARKNAD I EN GLOBALISERAD VÄRLD FAKTA: ILO Ett självständigt fackorgan inom FN. ILO:s mål är att främja social rättvisa och humana arbetsvillkor. Det sker bland

Läs mer

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Mikael Lantz Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola 2013-04-12 Bakgrund Flera miljöanalyser genomförda, både nationellt och internationellt. Resultaten

Läs mer

Din kompis: Vaddå ekologiskt vin från Australien, hur ekologiskt är det med något från andra sidan jordklotet?

Din kompis: Vaddå ekologiskt vin från Australien, hur ekologiskt är det med något från andra sidan jordklotet? Din kompis: Vaddå ekologiskt vin från Australien, hur ekologiskt är det med något från andra sidan jordklotet? Du: Ekologiskt har inget med frakten att göra. Att vinet är ekologiskt betyder bland annat

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Erfarenheter från en mindre försöksgård i Uppland. Kristina Belfrage Mats Olsson 5 km Matproduktionen i framtiden Minskad tillgång på areal : konkurrens

Läs mer

Ämnesförslag projektarbeten

Ämnesförslag projektarbeten Ämnesförslag projektarbeten BioFuel Region vill få fler gymnasieelever att göra projektarbeten med koppling till hållbar utveckling. Eftersom vår kärnverksamhet handlar om biobränslen, bioenergi och skogsråvara

Läs mer

Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi

Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund LRF-koncernen Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Förutsägbarhet

Läs mer

Alternativa drivmedel ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika drivmedel och tillhörande fordonstekniker.

Alternativa drivmedel ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika drivmedel och tillhörande fordonstekniker. Alternativa drivmedel ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika drivmedel och tillhörande fordonstekniker. Maria Grahn Fysisk resursteori, Energi och Miljö, Chalmers Koordinator

Läs mer

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER , De följande sidorna är en introduktion för er som vill vara med och påverka för ett en mer klimatsmart och rättvis värld. Vi börjar nu i klassrummet! Att vända sig

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

Skatteverkets allmänna råd

Skatteverkets allmänna råd Skatteverkets allmänna råd * ISSN 1652-1439 Skatteverkets allmänna råd om merkostnadstillägg för utomlands stationerad personal vid statliga myndigheter för beskattningsåret 2010 Skatteverket lämnar med

Läs mer

Att lyckas med affärer i Afrika

Att lyckas med affärer i Afrika Att lyckas med affärer i Afrika Peter Stein Stein Brothers AB Presentationens innehåll 1. Stora linjer i Afrikas ekonomiska utveckling 2. Sveriges handel med Afrika 3. Att lyckas med affärer i Afrika 4.

Läs mer

Insändare: Etanolen ett brott mot mänskligheten ett tyst massmord enl FN

Insändare: Etanolen ett brott mot mänskligheten ett tyst massmord enl FN Insändare: Etanolen ett brott mot mänskligheten ett tyst massmord enl FN Tummen ned för etanolen Den oberoende konsulten Ulf Johannisson reder ut begreppen. Sverige förbrukar mest etanol per person inom

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Stockholms läns landsti ing

Stockholms läns landsti ing Stockholms läns landsti ing 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-03-25 LS 1405-0599 Landstingsstyrelsen Motion 2014:10 av Michel Silvestri m.fl. (MP) om noutolerans mot icke certifierad palmolja

Läs mer

Vårt ansvar för jordens framtid

Vårt ansvar för jordens framtid Vårt ansvar för jordens framtid ArturGranstedt Mandag23.februarbrukteAftenpostenforsidentilåerklæreatøkologisklandbrukverken er sunnere, mer miljøvennlig eller dyrevennligere enn det konvensjonelle landbruket.

Läs mer

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens

Läs mer

Välkommen till Kristianstad The Biogas City

Välkommen till Kristianstad The Biogas City Välkommen till Kristianstad The Biogas City Där vi samarbetar för att skapa en mer lönsam biogasbransch VD Krinova Incubator & Science Park Foto Biosfärkontoret Sven-Erik Magnusson Välkommen till Kristianstad

Läs mer

System och principer för att redovisa hållbara odlingssystem Christel Cederberg OiB, Nässjö, 21 jan 2009

System och principer för att redovisa hållbara odlingssystem Christel Cederberg OiB, Nässjö, 21 jan 2009 System och principer för att redovisa hållbara odlingssystem Christel Cederberg OiB, Nässjö, 21 jan 2009 Hållbar produktion hållbart företagande Planet People Profit (3P) Miljö Planet Sociala förhållanden

Läs mer

Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker.

Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker. Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker. Maria Grahn SP systemanalys Chalmers, Energi och Miljö Koordinator

Läs mer