Nära personer utbildade!

Transkript

1

2 2

3 » Innehåll Nära 2600 personer utbildade 4 Ett lyft för personalen 6 Satsningen ger resultat 7 Vi varslar om utveckling 8 Vi valde att investera i personalen 9 Fyra lärdomar 10 Lysande exempel på samverkan 12 Satsning från Socialfonden 14 Samverkan är möjlig i Gävleborg 16 Projektet i siffror 18 Ett tydligt uppdrag 19 Röster från samarbetspartners 20 Röster från deltagare 22 3

4 Nära personer utbildade! Nu är projektet avslutat och vi som har arbetat med det vill tacka alla samarbetspartners, inklusive utbildningsföretagen och deltagare. Tack vare medel från ESF har vi kunnat utbilda nära individer under projektets gång. När vi nu summerar erfarenheterna kan vi se en mängd effekter; nya samarbetsformer och organisering, utvecklande av arbetsmetoder och nätverk samt ett ökat intresse hos anställda för kompetenshöjning. Det finns en rad generella framgångsfaktorer och slutsatser som är viktiga att ta tillvara och sprida i nya satsningar när det gäller kompetensutveckling. En lärdom är att det går att nå ut i företagen och bidra till både företagens och anställdas utveckling på ett mer djupgående sätt än vad som tidigare varit vanligt. För att nå ända fram, samordna och invidanpassa utbildningarna, har det behövts täta och kontinuerliga kontakter med företagen. En annan lärdom är att regional samordning med inomregionala/lokala noder har visat sig vara en bra modell för att uppnå kostnadseffektiva samordningsvinster och flexibilitet. Vi kan också konstatera att samarbete över kommungränserna fungerar. Projektet byggde på en öppen dialog samt lyhördhet för regionala skillnader vilket visade sig fungera bra. En fråga som är viktig att lyfta är hur regioner och företag ska klara kompetensförsörjningen i framtiden. Tillgång på kompetent arbetskraft är avgörande för att såväl näringslivet som offentlig verksamhet ska utvecklas och bidra till regionens tillväxt. Kompetensförsörjning är därför en strategiskt viktig fråga för regionen och avgörande för regionens utveckling och konkurrenskraft. Exempel på frågor som är viktiga att diskutera är vilka kompetenser som kommer att behövas framöver, var personal med rätt kompetens går att finna, vilka utbildningar som kommer att leda till arbete, hur arbetsmarknadens behov ser ut etc. Om insatser för utbildning kopplas närmare arbetsmarknaden kommer förhoppningsvis behovet av kompetens att tillgodoses bättre och arbetslösheten minska. Utmaningen är att få en samsyn om vilka möjligheter och svårigheter som finns i vår region. Hur kompetensförsörjningen fungerar i en region är resultatet av hur olika aktörer, inom både arbetsmarknad och utbildning, fungerar i samspel med varandra. Ett sätt att möta dessa behov är skapandet av Kompetensforum Gävleborg. Det är ett forum där krafter som verkar i frågorna kring kompetensförsörjning samlas och samverkar. I den här skriften har vi samlat några röster från personer som kommit i kontakt med projektet. Exempel på dessa röster är Calle Dandanell f.d. chef på Tillväxtenheten Region Gävleborg, Karin Gellin, chef på ESF, Anders Pihlgren, ordförande för projektets styrgrupp och Mikael Vallström, som utvärderade projektet. En del av materialet har publicerats tidigare i något av projektets nyhetsbrev. Jaana Kurvinen Regional Projektledare för Kompetensutveckling för varslade i Gävleborg 4

5 » När vi nu summerar erfarenheterna kan vi se en mängd effekter; nya samarbetsformer och organisering, utvecklande av arbetsmetoder och nätverk samt ett ökat intresse hos anställda för kompetenshöjning. 5

6 Ett lyft för personalen Hos företaget GLT Laserstans i Sandviken sker legotillverkning i tunnplåt. Här tillverkas numera även en tejphållare som exporteras över hela världen. Företaget startades 2003, i samband med att Samhall lade ned sin enhet i Gävle. Några anställda bestämde sig då för att fortsätta med den typ av legotillverkning som skett på Samhall. Sagt och gjort, vi tog över en del personal med arbetshandikapp och körde igång. Idag har företaget 30 anställda. De anställda på GLT Laserstans har gått flera olika slags utbildningar som bekostats av projektet, exempelvis: operatörsutbildningar med inriktning laser, kantpress och stans, bokföring, redovisning och ekonomi, ledarskapsutbildning, CNC, ritningsläsning, datautbildning, programmering, mätteknik, logistik, engelska, CAD/CAM. En föreläsning om jämställdhet planeras också. Åsa Sollien, kvalitets- och miljösamordnare berättar att utbildningarna bidragit till en utveckling av både personalen och företaget. - De kompetenshöjande utbildningarna har verkligen varit ett lyft för personalen. Arbetsglädjen, engagemanget och viljan att göra bra ifrån sig har ökat markant. Känslan av att alla ger sitt yttersta för att få till den rätta finishen har infunnit sig. Dessutom tar alla större ansvar, så nu blir fler problem lösta på plats. Åsa Sollien Kvalitets- och miljösamordnare GLT Laserstans 6

7 Satsningen gav resultat Verkstadsföretaget Eco Log Sweden AB med huvudkontor i Söderhamn, tillverkar, marknadsför och säljer avancerade skogsmaskiner. Bolaget omsatte 350 miljoner 2009 och nära hälften av tillverkningen går på export, framförallt till Tyskland och Ryssland. Med 70 anställda och underkonsulter klarar företaget att tillverka 2-3 skogsmaskiner per vecka. - Ja, vi har en bra kapacitet säger, Pontus Linderholm, platschef. Vi är stolta över våra maskiner och att vi dessutom samlat allt från konstruktion till eftermarknad under samma tak i en liten ort gör att vi är effektiva och snabbfotade. Eco Log är ett av de företag som insett värdet av de möjligheter till kompetensutveckling för anställda som projektet erbjuder. Under året har det genomförts kurser i såväl data, truckkörning och mänsklig kommunikation. Flera har till exempel gått en kurs i hanteringen av bolagets affärssystem Garp. Den här satsningen har betytt mycket positivt både för företaget och de anställda, säger Pontus Linderholm. 7 Pontus Linderholm Platschef Eco Log

8 Projektet i siffror Kompetensutveckling för varslade är ett projekt som har initierats av Samordningskansliet i Gävleborg och ägs av Region Gävleborg. Utbildningsinsatserna vänder sig till personer i Gävleborgs län och Älvkarleby kommun, som arbetar i företag med risk för övertalighet. Projektet är finansierat av ESF med 21 miljoner kr och pågår åren Samordningskansliet är ett samverkanskontor mellan Länsstyrelsen och Region Gävleborg. Antal utbildade individer: Andel kvinnor 19 % Andel män 81 % Deltagande företag 144, varav 98 fullföljde Genomförda utbildningstillfällen Ca 250 Snittkostnad per individ kr Snittkostnad per utbildningsplats kr Genomförda utbildningstimmar Ca Totalkostnad för utbildningarna 16,2 miljoner kr Total kostnad för projektet Ca 21 miljoner kr Antal genomförda utbildningsplatser Utbildningsplatser per nod/delprojekt Antal Snittkostnad Gävle, Ockelbo, Älvkarleby kr Hofors kr Hudiksvall, Ljusdal, Nordanstig kr Söderhamn, Bollnäs, Ovanåker kr Sandviken kr Samtliga belopp är angivna exklusive moms. 8

9 Ett tydligt uppdrag Det Regionala utvecklingsprogrammet (RUP) är länets strategiprogram för tillväxt och regional utveckling. I programmet lyfts bland annat fram nödvändigheten av att tillgodose arbetsmarknadens kompetensbehov i länet. I vår region är den eftergymnasiala utbildningsnivån lägre än genomsnittet i Sverige. Kompetensförsörjning är därför en strategiskt viktig fråga för regionen och avgörande för regionens utveckling och framtida konkurrenskraft. Samtliga regioner i Sverige har fått i uppdrag av regeringen att skapa regionala s k kompetensplattformar. Plattformarna syftar till att förbättra samverkan mellan arbetslivet och utbildningssystemet. Region Gävleborg bildar nu en operativ organisation för detta. Ledordet är delaktighet vilket förhoppningsvis skapar stor förståelse för processerna kring utbildning. Detta bidrar till en inblick i de olika branschernas och regiondelarnas olika förutsättningar. Syftet är att få samsyn om vilka möjligheter och svårigheter som fi nns i vår region. Europeiska Socialfonden (ESF) avsatte på ett mycket framsynt sätt medel för kompetensutvecklingsinsatser i företag med risk för övertalighet i samband med den snabba konjunkturnedgången hösten Tack vare dessa medel från ESF har vi genom det här projektet kunnat erbjuda individer i regionen en starkare ställning på arbetsmarknaden. Insatsen är en delaktivitet inom ramen för regeringens varselsamordningsuppdrag, som Landshövdingen Barbro Holmberg och jag har haft. Projektet är ett framgångsrikt samverkansprojekt med både lokala och regionala aktörer som medverkande. Samtliga kommuner i länet, Älvkarleby kommun, Region Gävleborg, Länsstyrelsen, Arbetsförmedlingen, utbildningsföretag samt 144 företag deltar. Det är viktigt att erfarenheter och lärdomar av exempelvis samverkan används för regionalt tillväxtarbete. Erfarenheterna bör användas för att vidareutveckla befi ntliga samverkansstrukturer och även för att skapa nya sådana. Resurser för utbildning måste vara fl exibla och kunna sättas in med kort varsel, både i låg- och högkonjunktur. Jag ser det som ytterst angeläget att erfarenheterna från arbetet i projektet - som har sin utgångspunkt i den regionala varselsamordningen tillvaratas. Per-Olof Svenssson fd. ordförande Regionstyrelsen 9

10 Vi varslar om utveckling! Kompetens är en av de viktigaste byggstenarna inför framtiden och utvecklingen i länet. Den senaste tiden har jag haft anledning att reflektera särskilt över detta. Inte minst när vi för några dagar sedan för näringsministern presenterade ett Gävleborg som har stor betydelse för Sveriges utveckling och internationella konkurrenskraft. Gävleborg har stor nationell betydelse särskilt inom stål- och materialteknik samt skärande- och gruvteknik med världsledande forskning och utveckling. Skogs-, pappers- och träteknik är ett annat styrkeområde. Det vill säga vår världsledande basindustri. Samtidigt växer helt nya näringar fram. Till exempel kommer nya jobb inom området geografiska informationssystem, GIS, och dess tillämpning. Andra utvecklingsområden är clean tech det vill säga energi/klimatområdet och radiomätteknik. En spännande mix -som inte blir mindre spännande när vi lägger till whisky- och parfymtillverkning. Det senaste året har varit en tuff tid för både individer och många företag. Vi kan inte satsa för mycket på kompetens och det är särskilt glädjande att vi fått möjlighet inom varselprojektet att, med hjälp av resurser från sociala fonden, kunna erbjuda människor i länet ett tillfälle att bygga på sin egen framtid. Jag har vid mina många resor i länet sett och imponerats av vad mycket tyst kunskap vi har, kunnande man tillägnat sig i sitt arbete helt enkelt. Den strukturomvandling vi nu genomgår kommer dock tveklöst att fortsättningsvis ställa krav på fortbildning för redan anställda medarbetare och ingångströskeln för att få komma in på arbetsmarknaden blir högre vad gäller formell utbildning. Såväl i låg- som så småningom, kommande högkonjunktur är satsningar av varselprojektets karaktär viktigt för såväl individ, företag som utvecklingen i Gävleborgs län. Barbro Holmberg Landshövding Gävleborgs län 10

11 Vi valde att investera i personalen Sunfab Hydraulics i Hudiksvall tillverkar hydraulikpumpar och hydraulikmotorer och exporterar till ett 60-tal länder. Som följd av den finansiella krisen varslade företaget om uppsägning. Ett mycket tufft 2009 ledde till att 24 personer sades upp. Idag är man drygt 70 anställda och ser en svagt uppåtgående trend i orderingången. Företaget har nyttjat kompetensutvecklingsprojektets erbjudande och ett 20-tal av de anställda har genomgått olika utbildningar. En av dem är NC-operatören Åsa Norling som tillsammans med fem kollegor gick en kurs i simulatormiljö. -Det var en vidareutbildning i programmering och handhavande av en avancerad maskin för bla. slipning av kolvar och axlar som jag arbetar med. Och många kurser har jag gått i mitt liv men det här var den bästa av dem alla. En utmärkt pedagog som varvade teori och praktik och vi kursdeltagare övade hela tiden i en virtuell simulator. Jag lärde mig massor som jag kommer att ha nytta av. En investering Mats Sundin är VD på Sunfab. Via Företagsutbildarna i Hudiksvall kände han och ledningen till de möjligheter som fanns med kompetensutvecklingsprojektet. -Ja, trots att vi tvingades till det trista att säga upp duktiga medarbetare så stod vi där med en avancerad dyr maskinpark och en rejäl överkapacitet. Då valde vi att investera tid i att utveckla våra medarbetare och höja deras och företagets kompetens. Det kommer vi att ha nytta av när konjunkturen skjuter fart igen. Mats Sundin VD Sunfab Hydraulics 11

12 » Tack vare att projektet byggt på en öppen dialog och lyhördhet för de regionala skillnaderna har det visat sig vara fullt möjligt att övervinna nedärvda gränsdragningar och intressekonflikter. Projektet skulle därför kunna ses som en förebild för en fortsatt länsövergripande samverkan. 12

13 Fyra lärdomar Alla dessa lärdomar handlar om goda relationer, flexibilitet och processtänkande. En lärdom är att man visst kan samarbeta över kommungränserna, bara det görs på rätt sätt. Tack vare att projektet haft en öppen dialog och lyhördhet för de regionala skillnaderna har det visat sig vara fullt möjligt att övervinna nedärvda gränsdragningar och intressekonflikter. Projektet kan därför ses som en förebild för en fortsatt länsövergripande samverkan. En annan lärdom är att det går att nå ut i företagen och bidra till både företagens och de anställdas utveckling på ett mer djupgående sätt än vad som är vanligt. För att nå ända fram, tajma och skräddarsy utbildningarna, har det behövts täta och kontinuerliga kontakter med företagen. På så vis har projektet fungerat metodutvecklande. En tredje lärdom handlar om vilka svårigheter det kompetens utvecklande arbetet kan stöta på i företagen. Inte minst saknas ofta långsiktiga perspektiv och resurser för utbildningar. Detta gäller särskilt mindre företag och det blir extra tydligt i ett krisläge, men handlar också om mer allmänna problem som krympta marginaler och kortsiktigt tänkande. Det kommer därför även fortsättningsvis att behövas vägledande och stöttande insatser. En fjärde lärdom är att en nyckel till individernas och företagens kompetensutveckling finns i de anställdas delaktighet och inflytande. Därför gäller det att inte försumma de mjuka faktorerna, dvs hur en arbetsplats fungerar socialt och mellanmänskligt sett. Då människor känner att de blir hörda och får växa så blir också lärandet större. Alla dessa lärdomar handlar om goda relationer, flexibilitet och processtänkande. Framgångarna beror på att det skapas förtroenden i alla led, på alla nivåer och mellan alla inblandade parter. Därmed är det också frågan om lärdomar som utmanar maktstrukturer och trögrörliga system. De ställer höga krav på tillit och frirum för avvikelser från förutbestämda färdplaner och mallar. När jag intervjuat företagsledare och anställda har jag själv sett vilka skillnader utbildningar kan göra om det finns ett tillräckligt tillåtande klimat. Mitt intryck är också att varje utbildning sår åtminstone något litet frö till förnyelse. Jag har faktiskt inte träffat på någon som inte har en positiv erfarenhet av utbildningarna eller som inte skulle vilja fortsätta förkovra sig i sitt arbete! Mikael Vallström fil dr i etnologi 13

14 Lysande exempel på samverkan Bra kommunikation, dialog och kontinuerliga kontakter är av avgörande betydelse för ett framgångsrikt arbete med företagens och de anställdas kompetensutveckling - det här säger projektets utredare i sin rapport. Hur stämmer detta med bakgrund och syfte med projektet? Jag har haft förmånen att följa projektets förberedelse och genomförande under hela processens gång och svarade även för sammanställningen av ansökan till genomförandeprojektet Kompetensutveckling varseldrabbade i Gävleborg. När den ekonomiska krisen och företagens varsel om uppsägningar duggade in under 2008 så insåg alla att det krävdes snabba insatser för omställning till en ny situation. Det var i detta läge självklart att inventera utbildningsbehov både hos berörda individer och företag. I länen tillsattes en ledningsgrupp på högsta nivå för samordning av alla resurser och tänkbara åtgärder. Regeringen inrättade på motsvarande sätt en statsekreterargrupp för varselarbetet som bl a i en särskild skrivelse efterfrågade regionernas utbildningsbehov. I vår region arrangerades dialogmöten med berörda företag, intresseorganisationer och offentliga organ. EU:s Strukturfondspartnerskap för Norra mellansverige och ESF- rådet tog initiativ till en särskild utlysning av utbildningsmedel riktade till varseldrabbade anställda. En förprojektering bedrevs i fem olika länsprojekt utifrån lokala och regionala kunskaper. Metoden var att genom personliga besök på respektive företag träffa företag och anställda för att kommunicera utbildningsbehov och genomföra en kartläggning av kompetensbehov hos de anställda. Det nu avslutade genomförandeprojektet har i grunden byggt på ovanstående förutsättningar och ambitioner. Genom en omfattande dialog, kommunikation och inte minst kontinuerliga kontakter 14 har projektet kunnat genomföras på ett kreativt och framgångsrikt sätt. Den uttalade ambitionen, att samordna insatserna, var en framgångsfaktor. I praktiken är det annars närmast ogörligt att inom de befi ntliga projektmedlen med sina redan fastställda ekonomiska fl erårsramar, programkriterier och tämligen stelbenta regelsystem åstadkomma tillräcklig fl exibilitet. En anpassning, till de snabba förändringar som många företag och anställda samtidigt drabbades av med helt nya behov av stöd och insatser, ställer också nya krav på samhällets insatser. Mot den bakgrunden är Varselprojektet ett lysande exempel på hur samverkan och samordning kan överbrygga de fl esta svårigheter som behöver lösas för att passa in i en redan sydd kostym. Det är klart att armar och ben var för korta, kavajen dubbelknäppt, väst saknades och byxorna hade slag och färgen lite för grå. Efter varje användning behövdes den pressas på lite för att inte se för skrynklig ut Inför framtiden vill jag beställa en ny typ av kostym som är skräddarsydd av regionens skickligaste skräddare. En kostym som är sydd i skrynkelfri kashmir och med sömsmån som lätt kan anpassas till nya behov och nya bärare när utbildning och utveckling ställer särskilda krav på individen. Jag vill tacka projektets styrgrupp för ett enastående fi nt arbete och resultat. Calle Dandanell tidigare chef på Tillväxtenheten på Region Gävleborg

15 » Det är klart att ärmar och ben var för korta, kavajen dubbelknäppt, väst saknades och byxorna hade slag och färgen lite för grå. Efter varje användning behövdes den pressas på lite för att inte se för skrynklig ut! 15

16 Satsning från Europeiska Socialfonden Hösten 2008 blev en dramatisk tid för Svenska företag och dess anställda. Vi på ESF-rådet i Norra Mellansverige började genast titta på hur och om Socialfonden kunde vara ett verktyg för att mildra effekterna för egenföretagare och anställda. Nu visade det sig att det Svenska Socialfondsprogrammet hade skrivits och beslutats i en tid då högkonjunktur rådde. Det var inte riktigt kompatibelt med de behov som nu hade uppstått. Vårt primära sätt att försöka bidra blev då att frångå vanliga handläggningsrutiner och istället satsa på väldigt korta ledtider. Den 7 november öppnade vi en ansökningsomgång i vilken vi avsatt 5 mkr för att få fram ett antal mindre projekt som snabbt skulle kunna gå ut och inventera behoven hos företag där varsel förelåg. Därefter följde vi upp med nästa ansökningsomgång om 30 mkr för satsningar på kompetensutveckling av personer i dessa hårt drabbade företag. Det resulterade bland annat i regionens enskilt största projekt; satsningen för varseldrabbade i Gävleborg. Projektet beviljades drygt 21 mkr. Under projektets genomförande har vi kunnat se vissa svårigheter kopplade till Socialfondsprogrammets regelverk i förhållande till behoven hos anställda som blivit eller riskerade att bli varslade. Vad händer med en person som haft en anställning, påbörjat en kompetensutvecklingsinsats, men blivit varslad och uppsagd innan utbildningen är slutförd? Trots dessa situationer har projektet kunnat fullföljas och nått ett mycket stort antal människor som fått del av olika kompetensutvecklingar. Det som varit en viktig faktor för projektet att nå sina resultat är den goda uppslutningen av olika samhällsaktörer, det tydliga samordningsuppdrag som Länsstyrelsen och Regionförbundet fick - där Landshövdingen och Regionstyrelsens ordförande varit starkt engagerade och drivit på utvecklingsarbetet för länets bästa. Vidare tror jag att det är just dessa former av samverkan som är väsentliga i alla strukturer av utvecklingsarbete. Företag som samverkar för bättre och ökad kundnytta, det offentliga och privata som gör gemensam sak för att främja tillväxten och sist men inte minst samverkan med den sociala ekonomin som blir mer och mer nödvändigt. Vårt län har stora utmaningar när det gäller frågor kring tillväxt och sysselsättning. Vi har en förhållandevis hög arbetslöshet, män och kvinnor jobbar inom könstraditionella yrken, sjuktalen är långt ifrån de lägsta i landet och många saknar en högre utbildningsnivå. Det kan ju låta ganska dystert men samtidigt så har olika aktörer i länet visat en stark enad kraft när det oväntade inträffade - och med den kraften kan vi göra skillnad även i framtiden! Karin Gellin Regionchef ESF-rådet i Norra Mellansverige Svenska ESF-rådet 16

17 » Det jag tror har varit en viktigt faktor för projektet att nå sina resultat har varit den goda uppslutning av olika samhällsaktörer, det tydliga samordningsuppdrag som gavs Länsstyrelsen och Regionförbundet - och där Landshövdingen och Regionstyrelsens ordförande har varit starkt engagerade och drivit på utvecklingsarbetet för länets bästa. 17

18 Samverkan är möjlig i Gävleborg Under lång tid har det funnits en uttalad uppfattning att det är svårt att åstadkomma samverkan/samarbete inom regionen. Den uppfattningen har sin grund i en del inom regionala motsättningar såsom välkända problem med samarbete över kommunoch landskapsgränser och ofta påtalad obalans mellan regionens centrum, Gävleområdet respektive den omgivande periferin. Det nyligen genomförda projektet Kompetensutveckling för varslade i Gävleborg har visat en annan sida. Företrädare för olika delar av regionen har kunnat enas kring att arbeta med ett länsövergripande projekt och alla har bidragit till att skapa en väl fungerande samverkansprocess. Genom att få till stånd en öppen och konstruktiv dialog med ett gott samtalsklimat har det skapats en god grund för samverkan. En process byggd på fl exibilitet och en nära dialog. Det är därför angeläget att erfarenheterna i projektet tillvaratas för vidareutveckla och skapa nya samverkansstrukturer. Det är dessutom viktigt att betona att samverkan inte går att köpa på burk - samverkan är ingen quick fi x. Samverkan kräver vilja och engagemang att tillsammans med andra skapa någonting gemensamt. Regionen har genom projektet visat att man kan samverka. Den goda dialogen har lagt grunden till den samverkansform som successivt vuxit fram i projektet. De positiva erfarenheterna av projektet kommer förhoppningsvis att gagna regionalt tillväxtarbete och underlätta fortsatt samverkan i gemensamma frågor. För att kunna åstadkomma en optimal samverkansprocess har alla inblandade aktörer ett ansvar. Det fungerar inte i fortsättningen att ställa sig utanför och vara sig själv nog. Det går aldrig att tro att någon annan ska göra det. Man måste göra det tillsammans. Det fi nns inte plats för nånannanism. Alla måste inse att för att regionen ska lyckas med att öka kompetensnivån i företag och stärka konkurrenskraften inom näringslivet måste alla aktörer aktivt medverka. Och det kräver samverkan. Förhoppningsvis är varaktig och hållbar samverkan en av regionens adelsmärken, som vi kan vara stolta över och visa upp för omvärlden. Anders Pihlgren Ordförande i styrgruppen för projektet Kompetensutveckling för varslade i Gävleborg 18

19 » Förhoppningsvis är varaktig och hållbar samverkan en av regionens adelsmärken, som vi kan vara stolta över och visa upp för omvärlden

20 Röster från samarbetspartners Företagsutbildarna i Hudiksvall - Jag tror att alla de företag som varit involverade kan skriva under på att honnörsordet har varit flexibilitet, säger VD Gunnar Klefbom, Företagsutbildarna i Hudiksvall. - En annan viktig faktor för framgången står att finna i den projektmodell man arbetat i, med delprojektledare ute i kommunerna. På så sätt har man kunnat verka nära de lokala företagen och ta del av redan fungerande nätverk. - Både planering och genomförande har gått väldigt smidigt, mycket tack vare den goda dialogen mellan företagen, projektets styrgrupp och oss, säger Utbildningssamordnare Elvy Jonsnäs som ansvarat för insatserna hos Företagsutbildarna. -Hoppas verkligen att kompetensutvecklingsprojektet och dess lyckade resultat får vara vägvisande för eventuella framtida satsningar av liknande slag! Elvy Jonsnäs Gunnar Klefbom Uppdrag Folkuniversitetet Mitt - Det här har varit ett synnerligen dynamiskt och utvecklande uppdrag att jobba med. För oss på Uppdrag Folkuniversitetet Mitt har det varit en intensiv, rolig och framförallt mycket givande period, berättar Bozenna Meczynski. Samtliga utbildningar har planerats och genomförts i nära dialog med företagen, projektledaren och delprojektledarna. I flera fall har även de aktuella företagens underleverantörer medverkat i processen. - Ett av de största mervärden detta breda samarbete gett oss på Uppdrag Folkuniversitetet Mitt är att våra omfattande lokala och regionala nätverk ytterligare vidgats och stärkts. Det har varit ett sant privilegium att få ta del av all den energi som uppstår när så många olika kompetenser drar åt samma håll! Bozenna Meczynski 20

21 JM Förarutbildning JM Förarutbildning i Hofors påbörjade sitt samarbete med projektet i oktober 2009 och blev därmed först ut med att genomföra utbildningar till de varseldrabbade. Totalt gavs förarutbildningar till över 350 personer i ca 20 företag. - Prioriteringen av utbildningar träffade verkligen helt rätt. Idag råder det exempelvis brist på truckförare, så för dem som genomgick den utbildningen har det nu öppnats flera nya dörrar på arbetsmarknaden, berättar VD Janne Morell. Inom projektet genomfördes även förarutbildningar för kran, travers, gods och kranar. - Vi har hört många berömmande ord från de som gick utbildningarna. Insatserna fyllde ett tydligt behov och har gjort stor skillnad för både företag och enskilda personer. På JM Förarutbildning var samtliga 5 anställda involverade i projektet. - Ett föredömligt smidigt och effektivt projekt utan onödigt krångel. Modellen med delprojektledare som jobbat i lokala nätverk har verkligen varit ett framgångsrecept. Vi vill särskilt lyfta fram den fina dialog som hållits med oss utbildare! Janne Morell 21

22 Röster från deltagare Idag är det många som vågar prata mer. Man känner mer att man är en del av företaget, även vi på verkstan. Mer uppskattad. Det har blivit lite öppnare samtal. Det glöms bort emellanåt. Det var en bra utbildning. Vi är väldigt olika personer i vår grupp. Vi kom närmare varann. Man har större förståelse för hur personer är. När alla är med ger det mycket. Det har blivit en förändring vid veckomöten, alla får feedback, vi reflekterar mer. Pratar igenom hur veckan varit. Det är en annan karaktär på våra möten. Vi har blivit bättre på att säga tack och bra. Det blir roligare i jobbet. Vi är bättre på att kommunicera och har bättre sammanhållning. Det går att lära gamla hundar sitta! Man kan ändra attityder Bland oss gräsrötter har det varit mycket klagomål på ledningen det har blivit bättre. Ledningen engagerar sig mer Man kollar vad som är genomförbart med praktiker, försöker lyssna in oss. Det här är rätt väg. Det handlar om sunt förnuft. Man ska behandla varandra lika. Alla har samma värde. Jag ville gärna gå utbildningen, var intresserad. Man är säkrare på vad man gör nu. Det behövs utbildning då och då. Jag arbetar vid en komplicerad maskin, med flera program. Utbildningen skulle behöva kompletteras med fler kurser. Det finns massor att lära, det gäller att använda maskinerna på rätt sätt. Det är ett stort ansvar. Mer kunskap ger bättre självförtroende. Om man skulle förlora jobbet har man bättre chans att få jobb ett större värde i 22

23 arbetsgivares ögon. T.ex. om man har traverskort och truckkort också, det låter bättre än jag kan svarva lite Det är livsviktiga kurser. Ingen lyx. Ju mer man lär sig, desto mer värdefull är man. Men också mer självständig Mer indragningar betyder att de fordrar mer av oss. Utbildningar har blivit viktigare på så vis Jag blev själv uppsagd i våras, men har fått förlängt. Det är osäkert hur det blir Truckutbildningen var perfekt för mig. I förlängningen blir man attraktivare på arbetsmarknaden, man blir två i en. Jag ville ha truckkort, jag har mer nytta av det än annan erbjuden utbildning. Det täcker in fler jobb, man kan jobba i flera branscher jag ligger nog bättre till här också. Jag är också öppen för att byta inriktning om jag hittar något intressant. Det skulle vara bra att få prata mer om utbildning och inte bara om jobb. Man borde lyssna mer på folk. Inte köra massutbildningar. Det måste bli mer individanpassat. Mer utbildning ger också mer inflytande över arbetet det hänger ihop. Man kan påverka, kan komma med synpunkter. Jag har ofta själv synpunkter. Det finns en frihet att ta egna initiativ, jag har själv gjort det. Man har tyckt det varit bra. Många vill göra något, göra förändringar i arbetet. Många verkstadskillar gick kursen [datautbildning]. Sedan dess har flera börjat köra på dator, lägga in saker själva. Det gav resultat. Jag såg det på flera ställen på verkstan. Det var som att vända ett blad nu får de också stöd av varann. Det var många som var ovana med datorer, som var osäkra. Så det blev ett jäkla lyft ett mycket bra resultat! Vi har jobbat mycket med motivation, med hur man ska göra för att få anställda mer motiverade. Nu har vi kommit åt pudelns kärna en del av lösningen. Det vi märkt mest, är hur motivation och ansvarskänsla ökat. Man känner sig delaktig, känner att man har betydelse. Nu är vi på en helt annan nivå 23