Kallelse Sammanträdesdatum

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kallelse Sammanträdesdatum 2015-04-23"

Transkript

1 Kallelse Sammanträdesdatum Plats Kvarnkullen Tid Torsdagen, den 23 april 2015, kl. 16:00-22:00 (Observera tiden! Start kl. 16:00) Elisabeth Mattsson (FP) Ordförande Fredrik Skreberg Sekreterare KOMMUNFULLMÄKTIGE ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON vx FAX E-POST HEMSIDA

2 Kallelse Sammanträdesdatum Dagordning Förslag till beslut 1 Upprop Formalia 2 Val av två ledamöter att justera sammanträdets protokoll Utses 3 Tillkommande och utgående ärenden Fastställs Inkomna interpellationer och frågor 4 KS2015/586-1 Interpellation till sociala utskottets ordförande om upphandling av vård- och äldreboende Bilaga 5 KS2015/588-1 Interpellation till sociala utskottets ordförande om hur många nya Trygghetsbostäder som planeras Bilaga 6 KS2015/589-1 Interpellation till kommunstyrelsens ordförande om bristfällig hantering av Kommunfullmäktiges beslut 11 december 2014 avseende klargörande av årsplanen Avseende kommunstyrelsens uppsiktsplikt och myndighetsnämndernas politiska mål. Bilaga 7 KS2015/591-1 Interpellation till kommunstyrelsens ordförande om bristfällig hantering av Kommunfullmäktiges beslut 11 december 2014 avseende klargörande av årsplanen Bilaga 8 KS2015/592-1 Interpellation till kommunstyrelsens ordförande om hanteringen av kommunfullmäktiges beslut avseende klargörande av årsplanen 2015 Besvaras Besvaras Besvaras Besvaras Besvaras KOMMUNFULLMÄKTIGE

3 Kallelse Sammanträdesdatum Bilaga Årsbokslut Årsredovisning och koncernbokslut 2014 Presentationer från kommunens bolag Antecknas Föredragande: Representanter från kommunens helägda bolag: Kungälv Energi AB, BOKAB, Bagahus AB och Stiftelsen Kungälvsbostäder kl. 17: KS2014/ Årsredovisning och koncernbokslut 2014 Föredragande: Chefsekonom Lars Davidsson inleder vilket följs av debatt. Max 7 min per partiföreträdare efter lottad ordning. Bilaga Se också Årsredovisning 2014 för Kungälvs kommun som skickas ut separat. Årsredovisningen samt årsredovisningar från de kommunala bolagen finns tillgängliga på kommunkansliet innan sammanträdet samt på Kvarnkullen under sammanträdet. Se också kallelsen till kommunstyrelsens sammanträde den 25 mars 2015 för samtliga årsredovisningar eller kallelsen via appen E-meetings för samtliga handlingar. 11 KS2015/785-1 Kommunrevisionens revisionsberättelse för 2014 Föredragande: Kommunrevisionen Bilaga I beslutet ska endast de ledamöter delta som enligt 5 kap 20 kommunalgen har rätt att delta i beslut om ansvarsfrihet. I SKL:s skrivelse fullmäktiges ansvarsprövning förklaras jävsfrågan närmare enligt: Flertalet av fullmäktiges ledamöter har även uppdrag i styrelse, nämnd eller beredning. De är då jäviga och kan inte delta i ansvarsbeslutet som avser den egna nämnden eller den egna personen. Men de får delta i överläggningen fram till beslut för att t ex förklara och försvara sitt handlande. Ordföranden och vice ordföranden i en nämnd får också delta i överläggningen om verksamheten i den egna nämnden. Rätten att delta i överläggningarna gäller även om den enskilda förtroendevalda, ordförande och vice ordförande inte är ledamot i fullmäktige. Enligt kommunstyrelsen Beslut KOMMUNFULLMÄKTIGE

4 Kallelse Sammanträdesdatum Ärenden från kommunfullmäktiges beredningar 12 KS2015/318-1 Rambudget med utblick mot 2023 Föredragande: Ekonomiberedningen inleder. Bilaga Enligt kommunstyrelsen 13 KS2014/ Detaljbudget för den politiska organisationen 2015 Bilaga Enligt kommunstyrelsen Ärenden från kommunstyrelsen 14 KS2015/319-1 Borgen för SOLTAK AB Bilaga 15 KS2014/ Förslag till renhållningstaxa 2015 Bilaga 16 KS2011/ Taxa för prövning och offentlig kontroll inom livsmedelsområdet Bilaga 17 KS2015/382-1 Riktlinjer för ekonomiskt bistånd i Kungälvs kommun Bilaga 18 KS2014/ Bagahus AB nyemission Bilaga 19 KS2014/919-8 Rapportering ej verkställda beslut enligt 16 kap f-i socialtjänstlagen (SoL) samt enligt 27 fii, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS. Kvartal Bilaga 20 KS2012/ Uppföljning av funktionshinderpolitiska programmets handlingsplan 2014 Bilaga Enligt kommunstyrelsen Enligt kommunstyrelsen Enligt kommunstyrelsen Enligt kommunstyrelsen Enligt kommunstyrelsen Enligt kommunstyrelsen Enligt kommunstyrelsen KOMMUNFULLMÄKTIGE

5 Kallelse Sammanträdesdatum KS2014/ Upphävande av resepolicy Bilaga Enligt kommunstyrelsen Svar på motioner 22 KS2014/ Svar på motion om jämlik lön Bilaga 23 KS2014/450-4 Svar på motion om ekologiska livsmedel i kommunens verksamhet Bilaga Enligt kommunstyrelsen Enligt kommunstyrelsen Inkomna motioner 24 KS2015/691-1 Motion om förändringar i äldrevården Bilaga 25 KS2015/794 Motion om bostadsredovisning i kommunen Bilaga 26 KS2015/292 Motion från ungdomsfullmäktige angående kollektivtrafik från Kärnas glesbygd Bilaga Remitteras Remitteras Remitteras Ärenden från kommunrevisionen 27 KS2015/484 Granskningsrapport om Ringens Varv Bilaga Antecknas Val, avsägelser och fyllnadsval 28 KS2015/401-4 Ny ersättare för ledamot i kommunfullmäktige - Lars-Gunnar Andersson (S) Bilaga 29 KS2014/ Val av gemensam revisor till samordningsförbundet, Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn för perioden till Bilaga Antecknas Enligt kommunstyrelsen KOMMUNFULLMÄKTIGE

6 Kallelse Sammanträdesdatum KS2014/1979 Fyllnadsval efter avsägelse av Maria Emanuelsson (S) från uppdrag som ledamot i framtid- och utvecklingsberedningen Beslut KOMMUNFULLMÄKTIGE

7

8

9

10

11

12

13

14 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 (2) 75/2015 Årsredovisning och koncernbokslut 2014 (Dnr KS2014/1964) Årets resultat för kommunen och dess kommunbolag skall fastställas av kommunfullmäktige i samband med att årsredovisningen för det gångna verksamhetsåret lämnas. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Årsredovisning och koncernbokslut Bilaga Kopia av Särredovisning VA 2014 till KS.xlsx Bilaga Bilaga protokoll nr1 försäkran KS.pdf Bilaga Protokoll_KN_ doc Bilaga Protokoll_KE_ doc Bilaga Styrelsens försäkran till KS påskriven.pdf Bilaga BORF 2014_NY.pdf Bilaga Bokab Årsredovisning 2014.pdf Bilaga Årsredovisning_2014 Kungälv Energi.pdf Bilaga Bagahus - Årsredovisning 2014.pdf Bilaga Kungälvsbostäder årsredoivisning 2014.pdf Bilaga ÅR 2014 AB Kongahälla.pdf Bilaga ÅR 2014 till KS 18 mars.pdf Bilaga Årsredovisning 2014 SOLTAK AB Beslut Verksamheten i de helägda kommunala bolagen, koncernen Kungälv Energi AB, BOKAB och Bagahus AB har 2014 varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. Förslag till kommunfullmäktige 1. Årsredovisning 2014 för Kungälvs kommun godkänns. 2. Ombud vid bolagens ordinarie bolagsstämmor får i uppdrag att föreslå och rösta för att respektive balans- och resultaträkning fastställs och att utdelning till ägaren från bolag med vinst skall ske i enlighet med tidigare beslut i kommunfullmäktige 3. Koncernredovisning för 2014 för Kungälvs kommun och de kommunala bolagen koncernen Kungälvs Energi, BOKAB, Bagahus AB, det vilande bolaget Kongahälla AB samt stiftelsen Kungälvsbostäder godkänns. 4. Redovisning av VA-verksamheten 2014 fastställs och godkänns. 5. Tilläggsanslag till 2015 fastställs med 44,2 miljoner för investering. Finansiering sker ur tillgänglig likviditet. 6. Till socioekonomisk fond avsätts 20,0 miljoner kronor. Finansiering sker ur tillgänglig likviditet. Gemensam anteckning till protokollet lämnas av Socialdemokraterna, Folkpartiet, Utvecklingspartiet, Miljöpartiet och Vänsterpartiet KOMMUNSTYRELSEN Justeras sign

15 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 2 (2) Gemensam anteckning till protokollet lämnas av Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna Anteckning till protokollet lämnas av Ove Wiktorsson (C) Expedieras till: Lars Davidsson För kännedom till: KOMMUNSTYRELSEN Justeras sign

16 Anteckning med anledning av årsredovisning/bokslut var ett supervalår och ett steg framåt för demokratin då fler än tidigare valde att nyttja sin möjlighet att påverka och sin rättighet att rösta. Det har också resulterat i att vi nu har en ny politisk majoritet, Samarbetspartierna, FP, MP, S, UP, V 2014 var också året då Kungälv firade 200 år av fred i Norden. Kommunens arbete för ökad tolerans har fått universitetsutbildningar och nu spridning till över 20 kommuner. Mycket positivt är också att mål om minskad energiförbrukning och koldioxidutsläpp går åt rätt håll visar glädjande ett positivt ekonomiskt resultat men det har i vissa fall varit på bekostnad av kvaliteten. Balansen mellan kvalité, ekonomi och verksamhet brister på flera områden. Under ett antal år har kommunen inte lyckats nå våra investeringsmål. Undantaget Stadshuset så klarade kommunen bara av att genomföra ca 50 procent av planerade investeringar. Det är framförallt vård och äldreboenden, där vi ligger kraftigt efter. Behovet har funnits länge och ökat kraftigt senare tid. Målet har varit att bygga 100 platser per år. Resultatet blev 34 stycken sedan Denna kraftiga eftersläpning kommer kommunen få betala för i många år framöver, tills vi kommit ikapp med byggnationen. Nu 2015, kommer den ekonomiska notan, en massiv ökning av hemtjänsttimmar och kraftigt ökade kostnader för vård, det går att mäta, men lidandet för människorna är inte lätt att mäta. Resultatet är att vare sig ekonomi, behov eller kvalité balanserar inom äldreomsorgen. Utvecklingen ska vändas, därför är vi beredda att lägga allt fokus på fler platser inom äldreomsorgen, både att hyra, köpa, bygga om och till och bygga nytt för att hejda den negativa utvecklingen. Kungälv behöver en ökad tillväxt, bostadsmålet är inte uppnått. Förra året färdigställdes drygt 90 bostäder mot inriktning om per år. Kommunen har en bostadskö som växer då inte tillgången matchar efterfrågan, vilket också hindrar lokalt tillväxt och fler i arbete. Samarbetspartierna är nu beredda att vända utvecklingen med tydligt högre målsättningar, en ny kultur och nya arbetssätt för att få igång Kungälvs bostadsbyggande igen. Vissa ljuspunkter kan ses i skolan, men andelen godkända elever i sexan och nian har sjunkit något, som ett svar på detta investerar Samarbetspartierna stort i satsningar på kompetensutveckling av Kungälvs lärare och i förskolan inleds arbetet med minskade grupper. Avslutningsvis kan vi konstatera att för fjärde året i rad ökar den totala sjukfrånvaron, denna utveckling måste brytas, ett arbete i denna fråga har redan initierats av Samarbetspartierna genom att nu arbeta fram en strategi för ökad frisknärvaro. Samarbetspartierna är fast beslutna att genomföra en ny politik om investeringar i barnen i skolan och fler bostäder i Kungälv. Vi viker inte från att få fler människor i arbete och färre i utanförskap. Det handlar om att göra rätt från början. Samarbetspartiernas ledamöter i kommunstyrelsen

17 Anteckning till protokollet betr. Årsredovisningen 2014 Det är med stor glädje vi noterar såväl en hög generell måluppfyllelse och starka kommunala finanser för år När det gäller antalet byggda bostäder noterar vi att 85 bostäder fått preliminärt slutbevis under 2014 och att dessa inte ingår i sammanställningen. Vi noterar en låg arbetslöshet i kommunen Kungälv ligger i toppen av Västra Götalands Regionen. Vi noterar också mycket goda insatser generellt från våra verksamheter. Kommunen har klarat av den kostnadsökning som skett sedan delårsbokslut 2 och ändå efterlämnat ett starkare resultat än budgeterat. De mål som ej nåtts under 2014 handlar mest om äldreomsorgen och det är positivt att det boende som började byggas i augusti blir färdigställt under senhösten Det råder enligt vår bedömning balans mellan ekonomi kvalité ambitioner för framtiden för Alliansen riktar ett stort tack till kommunens anställda som levererat ett fantastiskt resultat För Alliansen M+C+KD Anders Holmensköld

18 Kvarteret som försvann! Anteckning till koncernbokslut 2014 KS2014/ bostäder saknas i redovisningen av byggda bostäder under 2014 i kvarteret Chauffören 4 i bokslutsredovisningen. Alla såldes under 2014 och flyttades in i. Tyvärr var det ingen majoritet i kommunstyrelsen för att rätta till detta, utan siffran 92 byggda bostäder är mer intressant för den nuvarande majoriteten att slänga sig med i debatten. Slutbesked för att godkänna inflyttning gavs beslutet är interimistiskt fram till då radonmätning och mätning av energiförbrukning ska göras innan slutgiltigt slutbesked lämnas. Sättet som vi redovisar antalet färdigställda bostäder i kommunen under året, stämmer då inte längre med hur många bostäder man har byggt och flyttat in i Kungälvs kommun! Frågan är även hur många fler är det som inte redovisas i bokslutet av samma eller liknande anledningar. Rent teoretiskt så kan dessa 85 bostäder även undgå att redovisas som byggda fram till Oktober 2016, ett uppföljningssystem som medger detta till bokslutsredovisningen är för mig ej hållbart. Bifogar även slutbeskedet till anteckningen. Ove Wiktorsson (C)

19

20

21 Tjänsteskrivelse 1(3) Handläggarens namn Lars Davidsson Årsredovisning och koncernbokslut 2014(Dnr KS2014/1964-4) Sammanfattning Årets resultat för kommunen och dess kommunbolag skall fastställas av kommunfullmäktige i samband med att årsredovisningen för det gångna verksamhetsåret lämnas. Bakgrund Koncernredovisningen innefattar utöver Kungälvs kommun även de kommunala bolagen: Koncernen Kungälv Energi AB, Bohusläns Kommunala Exploaterings AB (BOKAB), Bagahus AB, Stiftelsen Kungälvsbostäder, det vilande bolaget AB Kongahälla samt Bohus räddningstjänstförbund. Verksamhetens bedömning En redovisning av det gångna året görs i Kungälvs kommuns årsredovisning för Sektorernas verksamhetsberättelser och verksamhetsberättelse för Intern kontroll finns tillgängliga på Kungälvs kommuns hemsida och i kommunstyrelsens diarium. Under 2006 antog riksdagen en ny lag om allmänna vattentjänster. Lagstiftningen ställer krav på att VA-verksamheten ska särredovisas från annan verksamhet. Tilläggsanslag Förslag om tilläggsanslag till 2015 begränsas till två (2) investeringsanslag: Efter kommunfullmäktiges beslut att ge kommunstyrelsen mandat att vid behov omdisponera investeringsobjekt understigande 20 miljoner kronor finns två förslag om tilläggsanslag för investering att ta ställning till. 1. Stadshuset. Slutförande av projektet kommer att ske under Av givna, återstående anslag föreslås att 29,5 miljoner, genom tilläggsanslag, förs till Thorildskolan. Projektet är budgeterat till totalt 95,0 miljoner kronor. Det är försenat så att endast 0,3 miljoner kronor ur 2014 års anslag om 15,0 miljoner kronor förbrukats varför tilläggsanslag till 2015 föreslås med 14,7 miljoner kronor. Kommunstyrelsen kommer att informeras, senast i samband med uppföljningen efter tertial 1, om vilka investeringsobjekt som kommer att kunna genomföras under 2015, oavsett budgetår. ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST HEMSIDA

22 2(3) Socioekonomi I Rambudget föreslog och motiverade kommunfullmäktiges beredningar de satsningar kommunen nu är på väg att genomföra: Ur Rambudget Denna rambudget har temat socioekonomi. Den är tänkt att lägga en första grundplåt för kommunens arbete med sociala investeringar. När vi talar om sociala investeringar i ekonomiska sammanhang är det några saker som behöver poängteras. I ett ekonomiskt perspektiv är sociala investeringar kostnader som kommer att uppstå och redovisas under respektive verksamhetsår. För att ändå kunna göra sociala investeringar enligt socioekonomisk modell kommer medel att reserveras i en fond för sociala investeringar. Denna fond kommer att bestå av reserverade medel från tidigare års resultat och utgör en del av kommunens egna kapital. Medel kan endast tillföras fonden då kommunen gör ett positivt resultat, efter beslut i kommunfullmäktige. Tidigare års positiva resultat kan sedan användas till sociala investeringar. När medel från fonden för sociala investeringar ianspråktas görs detta i form av en tilläggsbudget som ligger utanför ordinarie ram. Sociala investeringar skall vara satsningar utöver ordinarie verksamhet. Kommunfullmäktige beviljade tilläggsanslag om 10 miljoner kronor vid beslut om bokslut De direkta kostnaderna under 2014 har varit så begränsade att någon särredovisning inte är befogad och anslaget har alltså inte utnyttjats. Utöver dessa 10 miljoner kronor föreslås att ytterligare 10 miljoner, ur 2014 års resultat, läggs till den socioekonomiska fonden så att den efter beslut i kommunfullmäktige uppgår till totalt 20 miljoner kronor. Kommunstyrelsen återkommer till kommunfullmäktige om behovet av tilläggsanslag till 2015 när den sociala översiktsplanen ( SÖP ) behandlats och därmed gett underlag till planering för konkreta insatser. Kommunens bolag och kommunstyrelsens uppsiktsplikt, enligt Kommunallagen Den 1 januari 2013 trädde ändringar i Kommunallagen i kraft som innebär att kommunstyrelsen årligen ska pröva om verksamheten i kommunens bolag föregående kalenderår varit förenlig med det kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. Kommunstyrelsen har tagit del av bolagens egenkontroll genom årsredovisningar, revisionsberättelser samt bolagens styrelsers försäkran. Utifrån informationen i dessa handlingar samt den uppsikt kommunstyrelsen i övrigt utfört under året, i form av rapporter, tertialuppföljningar och bolagsdialoger är det förvaltningens bedömning att verksamheten under 2013 varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna.

23 3(3) Bilagor Särredovisning VA Årsredovisningar för Kungälv Energi AB, BOKAB, Bagahus AB, Stiftelsen Kungälvsbostäder, Bohus räddningstjänstförbund och det vilande AB Kongahälla. Kungälvs kommuns årsredovisning 2014 (sänds som PDF till kommunstyrelsens ledamöter och i upptryckt skick med kallelsen till kommunfullmäktiges möte 23 april) Förslag till beslut i kommunstyrelsen Verksamheten i de helägda kommunala bolagen, koncernen Kungälv Energi AB, BOKAB och Bagahus AB har 2014 varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. Förslag till beslut i kommunfullmäktige 1. Årsredovisning 2014 för Kungälvs kommun godkänns 2. Ombud vid bolagens ordinarie bolagsstämmor får i uppdrag att föreslå och rösta för att respektive balans- och resultaträkning fastställs och att utdelning till ägaren från bolag med vinst skall ske i enlighet med tidigare beslut i kommunfullmäktige 3. Koncernredovisning för 2014 för Kungälvs kommun och de kommunala bolagen koncernen Kungälvs Energi, BOKAB, Bagahus AB, det vilande bolaget Kongahälla AB samt stiftelsen Kungälvsbostäder godkänns. 4. Redovisning av VA-verksamheten 2014 fastställs och godkänns. 5. Tilläggsanslag till 2015 fastställs med 44,2 miljoner för investering. Finansiering sker ur tillgänglig likviditet. 6. Till socioekonomisk fond avsätts 20,0 miljoner kronor. Finansiering sker ur tillgänglig likviditet. Magnus Gyllestad kommunchef Lars Davidsson chefsekonom Expedieras till: För kännedom till:

24 Särredovisning VA-verksamheten 2014 tkr Resultaträkning Verksamhetens intäkter , ,6 - varav upplösning investeringsfond 2 200,0 Anslutningsavgifter periodiserade över nyttjandeperiod 522,0 305,3 Verksamhetens kostnader , ,5 Interna kostnader (inom koncernen) , ,3 Avskrivningar , ,7 Verksamhetens nettokostnader 971, ,4 Finansiella kostnader , ,2 Resultat efter finansiella poster ,8-9,7 Avsättning till investeringsfond 0,0 0,0 Årets resultat ,8-9,7 Balansräkning Anläggningstillgångar , ,7 Omsättningstillgångar 795,3 0,0 Summa tillgångar , ,7 Eget kapital (resultatutjämningsfond) -751,6-726,8

25 Årets resultat ,8-9,7 Summa eget kapital ,4-736,5 Långfristiga skulder Låneskuld , ,2 Investeringsfond 0, ,0 Förutbetalda intäkter från anslutningsavgifter , ,0 Kortfristiga skulder 0,0 0,0 Summa skulder , ,2 Summa skulder och eget kapital , ,7

26 Verksamhetsmått Antal VA-abonnenter (antal vattenmätare) Såld vattenmängd m Rörlig avgift kr/m3 för vatten och spillvatten 18,91 17,75 20,90 20,90 20,90 Fast avgift för småhus kr/år Fast dagvattenavgift för småhus kr/år Villa (typhus A) avgift kr/år Samtliga avgifter redovisade inkl moms. Här redovisas hur stor mängd vatten som kommunen säljer till invånarna, men också till företag och andra kommuner. Här redovisas också priset på den rörliga avgiften, för vatten inkl moms ändrades taxans konstruktion så fast del höjdes. Nytt mått från 2013 antalet VA-kunder tidigare redovisades antal mätare. Nytt mått från 2013, rörlig avgift gäller endast vatten och spillvatten. Tidigare ingick även dagvatten. Nytt mått från 2013, fast dagvattenavgift för småhus kr/år

27 Revisionsberättelse för år 2014 Vi, av fullmäktige utsedda revisorer, har granskat den verksamhet som bedrivits i styrelse, nämnder och fullmäktigeberedningar och genom utsedda lekmannarevisorer verksamheten i kommunens bolag. Styrelse, nämnder och beredningar ansvarar för att verksamheten bedrivs i enlighet med gällande mål, beslut och riktlinjer samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. De ansvarar också för att det finns en tillräcklig intern kontroll samt återredovisning till fullmäktige. Revisorernas ansvar är att granska verksamhet, kontroll och redovisning och pröva om verksamheten bedrivits i enlighet med fullmäktiges uppdrag. Vår granskning har utförts enligt kommunallagen, fastställt revisionsreglemente samt god revisionssed. Sakkunnigas och egna rapporter har fortlöpande översänts till kommunfullmäktige. Kungälvs kommun följer inte Lag om kommunal redovisning vad gäller pensionsredovisningen. Fullfondsmodell tillämpas, istället för den lagstadgade blandmodellen. Detta medför att korrekt resultat inte redovisas. Balanskravet uppfylls inte för år Det förekommer väsentliga avvikelser från god revisionssed avseende bl a exploateringsredovisning. Vi bedömer sammantaget att styrelse, nämnder och beredningar i Kungälvs kommun har bedrivit verksamheten i stort sett på ett ändamålsenligt från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Verksamhetsmässigt förekommer det brister i hantering av planarbete, bygglovsärende, diarieföring och KS målstyrning. Vi riktar anmärkning mot kommunstyrelsens ledning, styrning, uppföljning och uppsiktsplikt, samt mot Miljö och byggnadsnämnden. Vi riktar även anmärkning mot kommunstyrelsens presidium för tagande av lagstridigt beslut gentemot Revisionskollegiet. Vid en sammanvägning av årsredovisning och fördjupade granskningar tillstyrker vi att samtliga styrelser och nämnder samt enskilda förtroendemän beviljas ansvarsfrihet för år Vi tillstyrker också att kommunens årsredovisning godkänns. Kungälv den 25 mars 2015 Ywonne Nordin Ordförande Sven Olof Lundwall Jan Abrahamsson V. Ordförande Ingrid Thomasson Eva Strandberg Hans Henriksson Bilagor: Revisionspromemoria Granskningar under året. Revisionsrapporter gällande bolagen

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37 Revisionspromemoria för 2014 bilaga till revisionsberättelsen Kommunrevisionen lämnar följande redogörelse över genomförda granskningar. Samtliga rapporter har översänts till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Kommunrevisionen arbetsåret 2014 Kommunrevisionens möjlighet att fullfölja sitt uppdrag enligt kommunallag och reglemente det gångna verksamhetsåret har tyvärr påverkats negativt på grund av kommunledningens, främst KS presidiums, hantering av ett arbetsmiljöärende som anmälts mot en av revisionens ledamöter. I denna inledning av promemorian beskriver vi handlingsförloppet och det men, det har medfört för revisionen: Det misstänkta personkränkande uttalandet skedde den 17 juni Vid mötet var revisionens ordförande och vice ordförande samt sekreterare närvarande. Uttalandet från vice ordförande hade ingen avsikt att på ett negativt sätt kränka kommunrevisionens omtyckta sekreterare. Redan den 20 juni beskrev hon händelsen för sin närmaste chef, utan att åtgärd vidtogs. Normalt hade varit att denne skulle fått ett samtal till stånd med de inblandade parterna för att reda ut vad som hänt, vilket kommunens handlingsplan mot kränkande särbehandling anför som rutin. Inget av detta skedde och inkom en arbetsmiljöanmälan om kränkande särbehandling får de förtroendevalda inom revisionen upplysning om denna anmälan och dess innehåll. Revisionens vice ordförande, som anmälan avser, och ordförande, ber sekreteraren skriftligt om ursäkt för att de inte observerat och förstått att hon känt sig kränkt av de fällda kommentarerna. Revisionen, KS presidium och kommunchefen diskuterar på ett kort möte den uppkomna situationen och avvaktar den fortsatta hanteringen av ärendet, som skall innebära en utredning av händelseförloppet. Inget ytterligare händer, utan i stället fattar KS presidium (Anders Holmensköld, Tommy Olsson Miguel Odhner ) några dagar senare beslutet att samtliga kommunrevisorer får förbud att vistas i Stadshusets lokaler och att deras passerkort dras in. Tillträdesförbudet innebar att de förtroendevalda revisorerna ej kunde fullfölja sina uppdrag i sin helhet emedan tillgängligheten till dokument, tjänstemän i huset, möteslokaler etc. saknades. Innebörden av detta beslut innebar en grov kollektiv kränkande handling riktad mot samtliga förtroendevalda revisorer. Beslutet strider också mot gällande kommunallag Revision 9 kap. 12. Lagen berör revisorernas rätt till upplysningar, arkiv tillgänglighet etc Meddelade kommunalrådet Anders Holmensköld att tillträdesförbudet till Stadshuset hävdes med omgående verkan för samtliga inom revisionen, exkluderat vice ordföranden. Revisionens granskningsarbete har påverkats mycket negativt av hanteringen av detta arbetsmiljöärende. Från och med september 2014, har kommunrevisionen haft KOMMUNREVISIONEN ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON vx FAX

38 begränsad tillgång till sekreterartjänst och själva fått svara för bland annat att föra mötesanteckningar. Planerade granskningar har inte kunnat fullföljas då mycket kraft har fått läggas på att få det löpande arbetet att fungera under rådande omständigheter och resultatlösa möten att få till stånd en oberoende granskning av hela ärendet. Kommunchefen inhämtade synpunkter ifrån pe3-företagshälsan. Dessa synpunkter kan ej relateras såsom utredning, vilket hävdas, eftersom ingen av berörda parter efterhörts i sakfrågan. Rådet från pe3 att följa rutinerna i kommunens handlingsplan mot kränkande särbehandling har inte följts. Någon annan opartisk utredning har ej skett i ärendet. Sammanfattningsvis kan vi i revisionen konstatera följande allvarliga konsekvenser av kommunledningens agerande i denna fråga: -Kränkande kollektiv behandling av de förtroendevalda revisorerna. -Kränkande behandling av enskild förtroendevald kommunrevisor. -Tagande av lagstridigt beslut: Förbud för revisionsgruppen att vistas i Stadshusets lokaler vilket strider mot gällande kommunallag.( 9kap.12 ) -Försvårat kommunrevisionens arbete med att genomföra granskningsarbete, tillgång till lokaler, dokument etc. -Kommunrevisionen har förhindrats att nyttja erforderlig sekreterartjänst. -Förfarit med osanning beträffande att utredning om ärendet pågår, vilket ej har skett. - Ingen av de involverade har avhörts i ärendet ej heller intervjuats. -På ett allvarligt sätt förorsakat en förtroendeskada för Kungälvs kommun. 1. Revisorernas bedömning av årsbokslutet KR2015/5 Vi uppfattar att Kungälvs kommuns årsredovisning primärt är utformad som en uppföljning av Kommunstyrelens uppdrag från fullmäktige. Vi förordar att kommunens årsredovisning kompletteras med en uppföljning av rambudget 2014 och de strategiska mål som anges däri. Enligt Kommunallagen kapitel 8 16 ska Kommunstyrelsen upprätta en årsredovisning när övriga nämnders redovisningar erhållits. Vi bedömer att årsredovisningen huvudsakligen redogör för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen med reservation för nästa stycke. Kungälvs kommun följer inte Lag om kommunal redovisning, kapitel 5 4, vad gäller pensionsredovisning. Kommunen redovisar 827,9 mnkr som avsättning i balansräkningen i stället för som en upplysning utanför balansräkningen. Kommunens redovisning av pensioner innebär att årets resultat är 213 mnkr högre redovisat än om lagen följts. Resultatet borde uppgått till -163,4 mnkr om den kommunala redovisningslagen efterlevts. Eftersom felet är av betydande storlek bedömer vi att räkenskaperna inte ger en rättvisande bild och därför bör rättas innan de fastställs av fullmäktige. Till följd av detta blir även årets balanskravavstämning felaktig. Årets resultat uppgår till 49,6 mnkr jämfört med budgeterade 25 mnkr (reviderad med - 10 mnkr). Avvikelser kommenteras i förvaltningsberättelsen liksom jämförelser med resultatet år Årets resultat påverkas främst av ökade skatteintäkter och statsbidrag i förhållande till det budgeterade resultatet.

39 Kommunen lever inte upp till kommunallagens krav på en ekonomi i balans. Inga underskott från tidigare år finns att återställa. Balanskravavstämningen visar på ett resultat på -3 mnkr enligt årsredovisningen. Vår bedömning är att underskottet enligt balanskravets bestämmelser uppgår till -174 mnkr. Vid avstämning mot balanskravet skall realisationsvinster om 12,9 mnkr exkluderas, effekt av fullfonderingsredovisning avseende pensioner om 213 mnkr samt resultat för VA och renhållning om 2,3 mnkr (underskott vilket återförs), varför resultatet gentemot avstämning av balanskravet uppgår till -174 mnkr. Kommunstyrelsen avräknar inte effekten av inlösen av pensioner om 171 mnkr utan endast överskjutande del av fullfondsredovisningen om 42 mnkr. Övriga poster hanteras korrekt. Vi rekommenderar att avstämning av årets resultat enligt balanskravets bestämmelser sker enligt 4 kapitlet i kommunal redovisningslag samt med beaktande av god redovisningssed innan fullmäktige behandlar årsredovisningen. Med utgångspunkt från de målvärden som anges i Kommunstyrelsens årsplan 2014 bedömer vi att tre av de fyra finansiella målen uppnås. De skattefinansierade investeringarna ryms inte inom det finansiella utrymmet som åstadkoms genom driftöverskott och avskrivningar. Även om genomförandegraden har ökat, vilket är i linje med fullmäktiges långsiktiga målsättning, så överskrids dock tilldelad budgetram tillika Kommunstyrelsens målvärde för Bedömning av måluppfyllelsen avseende fullmäktiges strategiska målområden för år 2014 kan inte göras fullständigt eftersom målen är fleråriga. För att utveckla arbetet med verksamhetsmässiga mål rekommenderar vi att det sker en tydligare koppling mellan resursåtgång, prestation, resultat och effekter. Kungälvs kommun avviker från lagstiftning, gällande redovisningsrekommendationer samt god redovisningssed enligt följande: Kommunal redovisningslag (KRL) 5 kap 4 avseende redovisning av pensioner. Fullfonderingsmodell tillämpas istället för den lagstadgade blandmodellen. Avsteget från gällande lagstiftning medför att årets resultat blir 213 mnkr sämre än om blandmodellen tillämpats. Beslut att tillämpa fullfonderingsmodellen har fattats av fullmäktige inför bokslut Avvikelsen från KRL redovisas öppet i årsredovisningen liksom resultateffekten. I övrigt finns väsentliga avvikelser från god redovisningssed avseende; Exploateringsredovisning (nettoredovisning i resultaträkningen) Avskrivning av materiella anläggningstillgångar (komponentmetod tillämpas ej). Redovisning av finansiell leasing (hyresavtal Mimers Hus). Tilläggsupplysningar avseende utvärdering av el-handel och valutasäkring. Vår samlade bedömning är att ovanstående avvikelser från gällande lagstiftning och rekommendationer redovisas på ett öppet sätt i årsredovisningen. Fullständig information i enlighet med avstegsregeln i KRL 1 kap 3 lämnas dock inte. Vi bedömer dock att redovisningen avseende fullfonderingsmodellen ger en ej rättvisande bild av kommunens ekonomiska ställning och resultat. Vi rekommenderar att rättelse sker innan årsredovisningen tillställs kommunfullmäktige.

40 2. Tertial KS2014/2424 PwC har på uppdrag av kommunens förtroendevalda revisorer granskat kommunens delårsrapport för perioden Uppdraget ingår som en obligatorisk del av revisionsplanen för år Syftet med den översiktliga granskningen är att ge kommunens revisorer ett underlag för sin bedömning av om delårsrapporten är upprättad i enlighet med lagens krav och god redovisningssed samt om resultatet är förenligt med de mål som kommunfullmäktige fastställt. Revisorernas uttalande avges i den bedömning som de avlämnar till kommunfullmäktige i samband med att delårsrapporten behandlas. Utifrån genomförd granskning gör vi följande bedömning av kommunens delårsrapport: Balanskravet bedöms att uppfyllas Redovisat resultat samt prognos för helår indikerar att två av kommunfullmäktige fastställda finansiella mål (indikatorer) kommer att uppnås under Av de 19 resultatmål som är kopplade till fullmäktiges strategiska mål bedöms 6 komma att uppnås För övriga resultatmål anges att arbete pågår alternativt att målsättningen håller. Det bör förtydligas när i tid målsättningarna förväntas uppnås. Delårsrapporten är i allt väsentligt upprättad enligt lagens krav och god redovisningssed i övrigt, med undantag för fullfonderingsredovisning av kommunens pensionsskuld. Kommunfullmäktige har beslutat om tre verksamhetsmål (strategiska mål) för perioden : God och trygg livsmiljö, Hållbar utveckling och Valfrihet. Härutöver redovisas även Strategiska förutsättningar. Kommunstyrelsen har brutit ner de strategiska målen i resultatmål, vilka i sin tur innehåller ett varierat antal indikatorer sammanlagt närmare 40 stycken. Av totalt 19 resultatmål bedöms sex stycken som uppfyllda alternativ kommer att uppfyllas och för resterande 13 anges arbete pågår/målsättningen håller. Med ledning av vad som redovisas för de olika indikatorerna kopplade till varje resultatmål anser vi att bakgrunden till kommunstyrelsens bedömning kan förbättrats. Trots att det som till exempel för resultatmålet Öka kunskapen hos våra barn, elever och ungdomar under det strategiska målet God och trygg livsmiljö anges att två av indikatorerna är röda och en gul, anges att målet kommer att uppfyllas/är uppfyllt. Det ska tillägas att trendpilarna pekar uppåt och att flera av målen inte behöver vara uppnådda 2014 utan har ett längre perspektiv. Vidare redovisas en tabell om 36 olika volymtal. För 22 stycken anges grönt vilket betyder att avvikelsen är mindre än 2 %. Två anges som gula en avvikelse om mellan 2 5 % och slutligen tolv röda, vilket betyder en avvikelse om mer än 5 %. Det poängteras att den röda färgen indikerar avvikelse från planen och inte nödvändigtvis att resultatet är dåligt. Enligt uppgift skall trendpilar fogas till tabellen som visar förändring av utfall jämfört med föregående år. Vi har gjort en översiktlig avstämning gentemot vad som prognostiserades i tertialrapport 1 och noterar att 21

41 stycken visar samma färgprognos, medan det skett förändringar på 15 stycken (varierar om både bättre och sämre utfall). För att utveckla arbetet med verksamhetsmässiga mål, rekommenderar vi att det sker en tydligare koppling mellan resursåtgång, prestation, resultat och effekter. 3. Granskning Skolans Arbetsmiljö (Dnr KS2014/361) Uppgifter i media har blivit vanliga om dålig arbetsmiljö inom skolan både vad gäller den fysiska och psykiska miljön. Kalla, otrivsamma klassrum med trasig inredning, stökiga och oroliga lektioner, mobbning och kränkande behandling är exempel som inte verkar vara alltför ovanliga. Brister i arbetsmiljön påverkar elever och personal negativt, speciellt om de fortgår under en längre tid med risk för försämrade studieresultat, ökad sjukfrånvaro och allmän vantrivsel. Kommunrevisionen har därför valt att göra en granskning av skolans arbetsmiljö med avgränsning till en högstadieskola utifrån följande revisionsfråga: Har kommunstyrelsen en ändamålsenlig styrning och intern kontroll för att säkerställa en god fysisk och psykisk arbetsmiljö i kommunens skolor? Granskningen visar att kommunstyrelsen i stort har en ändamålsenlig styrning och intern kontroll, men att det finns en rad förbättringsområden som man måste arbeta vidare med. Övergripande gäller det riktlinjer, rutinbeskrivningar och processbeskrivningar som behöver förtydligas och följas upp i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Chefers kompetens på arbetsmiljöområdet behöver kartläggas och utvecklas. Eleverna behöver involveras konkret i arbete med att implementera en likabehandlingsplan för en bättre psykosocial arbetsmiljö, men även för att säkerställa att den fysiska arbetsmiljön blir tillräckligt god. Rollfördelningen mellan skola och FM Service måste vara klar och förväntad servicenivå hållas. De brister som rapporten visar på både i den fysiska och psykiska arbetsmiljön kan inte avhjälpas enbart genom insatser inom den egna skolan, utan kommunen som arbetsgivare och fastighetsägare måste dela detta ansvar. 4. Granskningsrapport gällande upphandling av entreprenad: väg, gata, park (Dnr KS2014/1619) Granskningens syfte har varit att undersöka om det finns bakomliggande faktorer utöver totalpris, kvalitetskrav, miljökrav, tidsaspekten etc. som påverkar val av entreprenör. Om sådana faktorer finns, finns risk för att kommunens upphandlingsreglemente sätts ur spel. Syftet med upphandlingsreglementet är att kommunen och dess innevånare skall få mesta möjliga nytta för pengarna. Granskningen av entreprenadupphandlingen visar att upphandlingen av entreprenadtjänster i stort sett är ändamålsenlig, men det finns utrymme för flera förbättringar. Sålunda noteras i granskningen att det saknas skriftliga rutiner inom flera områden. Det finns till exempel inte någon skriftlig inköps- och upphandlingspolicy som tydligt

42 beskriver vilka regler och ramar som gäller för inköp och upphandling inom Kungälvs kommun. För att stärka den interna kontrollen i inköp- och upphandlingsprocessen och säkerställa att upphandlingar inom Kungälvs kommun följer lagar och riktlinjer samt att kvaliteten på de upphandlingar som genomförs är hög, rekommenderas att Kungälvs kommun utarbetar en inköps- och upphandlingspolicy som bland annat reglerar ansvar för behovsanalys, beskriver upphandlingsprocessen och hur uppföljning av avtal skall ske. Dessutom bör Kungälvs kommun tillse att det upprättas riktlinjer för direktupphandling i enlighet med de nya reglerna i Lagen om offentlig upphandling (LoU). Regler saknas också för vad som gäller om entreprenören anlitar en underleverantör. För att säkerställa att eventuella underleverantörer till den entreprenör som Kungälvs kommun har avtal med följer de avtalsvillkor som entreprenören har, rekommenderar vi Kungälvs kommun att tillse att det finns ett specifikt avsnitt i avtalen med entreprenören som reglerar detta, det vill säga likvärdiga anställningsförhållanden, säkerhet, försäkringar etc. Den informella rutinen inom samhällsbyggnadsavdelningen som innebär att avrop genomförs mot ramavtal för entreprenadarbeten uppgående till ungefär 2 2,5 mkr och att projekt utöver detta skall upphandlas genom en specifik upphandling bör skriftligt dokumenteras, som tydligt anger vilka beloppsgränser som skall gälla. I granskningen har också uppmärksammats att det inom samhällsbyggnadsavdelningen saknas skriftliga rutiner avseende godkännande av ÄTOR (ÄTA ändrings, tilläggsarbete) förutom gällande attestregler. ÄTOR kan uppkomma i akuta situationer i ett projekt och uppgå till stora belopp. För att säkerställa att ÄTOR godkänns i rätt tid och av rätt person så rekommenderar vi att Kungälvs kommun utarbetar tydliga riktlinjer för hur och när ÄTOR skall godkännas och av vem som ett komplement till gällande attestinstruktioner. Skriftliga rutiner saknas också för uppföljning av projekt. Dock har vi noterat att det ändå i flertalet fall sker en uppföljning. För att säkerställa att uppföljning alltid genomförs av ett projekt mot budget, faktiskt utfall och ursprunglig anbudssumma rekommenderar vi att det upprättas skriftliga rutiner som beskriver hur och när detta skall genomföras. Detta är av stor vikt både som erfarenhetsutbyte till kommande projekt och för att säkerställa att entreprenören har levererat i enlighet med avtal. Inom samhällsbyggnadsavdelningen finns inte heller någon formell rutin för att kontrollera att leverans av material etc. i entreprenaden sker till korrekt adress och kvantitet. För att stärka den interna kontrollen inom entreprenadprojekten inom samhällsbyggnadsavdelningen rekommenderar vi att det utarbetas skriftliga rutiner som säkerställer att kontroll av leveransadress och kvantitet sker i samband med leverans av material etc. Vid vår granskning noterade vi att det specifika företag som ingått i granskningen har fått anmärkningar i revisionsberättelsen avseende att de vid ett flertal tillfällen ej har betalt in skatter och avgifter i rätt tid. Vi rekommenderar samhällsbyggnadsavdelningen att så snart som möjligt kontrollera om det strider mot ramavtalet att entreprenören ej har betalat in sina skatter och avgifter i tid.

43 5. Granskning av matdistribution samt arbetsmiljö inom hemtjänsten (Dnr KS2014/360) Syftet med granskningen har varit att granska om kommunen har kontroll över näringsintaget hos personer med hemtjänstinsats samt att belysa hur arbetsmiljön upplevs av personalen inom hemtjänstenheten. Kommunen har upphandlat färdiglagad kyld mat i portionsförpackning och leverans till brukare i Kungälvs kommuns vård och äldreomsorg. Avtalet tecknades i oktober 2012 med Matfabriken i Sala, som numera heter Varsågod. Maten lagas i Västerås och levereras hem till brukaren en gång per vecka. Portionsförpackningarna distribueras av Samhall och bara i undantagsfall av hemtjänstpersonalen. Det finns en checklista för livsmedelshygien i hemtjänsten. Det framgår inte av det dokument vi tagit del av, av vem och när checklistan upprättades. För att säkerställa kvalitén i livsmedelshygienen inom hemtjänsten bör uppföljning av efterlevnad av framtagen checklista genomföras. Det bör också införas rutiner för att säkerställa att all personal har kännedom om aktuella instruktioner i organisationen. Personalen inom hemtjänsten kan inte bestämma vad en brukare inom ordinärt boende ska äta, vilket gör att det inte går att kontrollera brukarnas näringsintag i särskilt stor utsträckning. Behandlande sjuksköterska kan ordinera specialkost. Därigenom går det att få viss kontroll över det beräknade näringsintaget. Kungälvs kommun har en kostpolicy som gäller från Det övergripande målet i policyn lyder: Varje individ som tar del av kommunens kost ska få en väl sammansatt och säker kost innehållande tillräcklig mängd energi, näring samt ha rätt konsistens. I kostpolicyn framgår att kommunstyrelsen tilldelar sektorcheferna ansvar för att utforma riktlinjer, rutiner och handlingsplaner för att uppnå målen i kostpolicyn. Det finns riktlinjer för kost och nutrition för äldreomsorgen från Dessa ska revideras årligen. Någon revidering gjordes inte under För att styrande dokument upprätthåller sin aktualitet är det av vikt att de revideras med fastställt intervall. I revisionsrapporten Granskning av arbetet med ledningssystem för kvalitet inom vård och äldreomsorg i Kungälvs kommun (Dnr KR2013/20) görs bedömningen att bland annat kommunstyrelsen brister i sitt uppdrag att säkerställa att verksamheten sköts i enlighet med socialstyrelsens föreskrifter om ett ledningssystem för kvalitet (SOFS 2011:9) då ett sådant ledningssystem ännu inte implementerats. Kommunstyrelsen rekommenderas i rapporten att säkerställa att införandet av det systematiska kvalitetsledningssystemet sker i enlighet med socialstyrelsens föreskrifter. Vår granskning visar på att det fortfarande inte finns ett samlat och strukturerat kvalitetsledningssystem inom äldreomsorgen. Det finns således inte något system som säkerställer att brukare inom äldreomsorgen faktiskt får det som beslutats. Granskningen gällande hemtjänstpersonalens arbetsmiljö visar att intervjuad personal upplever att de har goda förutsättningar till en arbetsmiljö som säkrar en god omsorg om brukarna. Det är framförallt samarbetet och gemenskapen i arbetsgruppen som gör att arbetsmiljön upplevs som god. De intervjuade upplever dock att tiden ibland är knapp och att det kan bli stressigt i matsituationerna. De poängterar att brukarna får beviljade insatser, men att tidspressen gör att de själva inte alltid hinner ta sin rast. Vi rekommenderar att de tillfällen då personalen inte får sin rast rapporteras, för att personalansvariga och tidplanerare ska få en korrekt bild av hur personalens arbetsdag faktiskt ser ut.

44 6. Granskningsrapport gällande utbetalningsprinciper för personlig assistans (Dnr KS2014/1620) Ansvarig nämnd är kommunstyrelsen och dess sociala utskott samt sociala myndighetsnämnden. Kommunen har kostnadsansvar för grundläggande behov upp till 20 timmar i veckan. Om de grundläggande behoven överstiger i genomsnitt 20 timmar/vecka svarar staten genom försäkringskassan för den assistansersättningen. På begäran av den enskilde får försäkringskassan betala ut assistansersättning till kommunen eller till någon annan som har tillstånd enligt LSS att bedriva verksamhet med personlig assistans. Om kommunen bedömt och beslutat om ett vårdbehov överstigande 20 timmar och försäkringskassan beslutar om färre timmar får kommunen hela kostnadsansvaret. I augusti månad 2014 hade 48 personer beslut om assistansersättning. Av dessa 48 hade 12 personer valt kommunen som utförare och 28 hade valt annan utförare; anhörig eller privat assistansgivare. Av de 48 personerna hade 8 fått avslag från försäkringskassan, vilket innebär att kommunen har kostnadsansvaret för insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Av de 8 personer som fått avslag från försäkringskassan hade 5 valt kommunen som utförare och 3 hade valt annan utförare. Det av kommunen bedömda/beslutade vårdbehovet för dessa personer är från 21 till 112 timmar/vecka. Vid granskningen reagerade vi över den stora skillnaden i bedömningen av behov av assistans. Vi reagerade över att kommunen hade bedömt en persons behov till 112 timmar/vecka och att försäkringskassan hade bedömt den personens behov till högst 20 timmar/vecka. Vårdbehovet bedöms med stöd av lagstiftning, lokala rutinbeskrivningar och domar. Dialog och regelbundna träffar med försäkringskassans handläggare sker även för så lika syn som möjligt om vårdbehovet. Underlag i form av läkarintyg och ADL-bedömning som arbetsterapeut gjort krävs in. Av Kungälvs kommuns handläggningsrutin framgår att individärenden och insatser i form av personlig assistans för barn bör omprövas varje år och för vuxen vartannat år. Detta görs vid två tillfällen per år genom brukarmöten för samtal om hur assistansen fungerar. Någon dokumenterad rutin för kontroll av privata assistansföretag finns inte. Kommunen har ingen rätt till insyn i, och kontroll av, privata företag. Tillstånd att bedriva verksamhet som avses i Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade ges av länsstyrelsen, som har rätt att inspektera verksamheten. Av granskningen har framkommit att det saknas återrapportering från kommunstyrelsen och sociala myndighetsnämnden till kommunrevisionen gällande årlig plan för, och resultat av, den interna kontrollen. 7. Granskning av bisysslor (Dnr KS2014/357) Inventering rörande förekomst av bisysslor genomförs med ca 2 års intervall. Ansvarig för initiativ till genomförande är respektive sektorchef. Samtliga anställda skall fylla i blankett Redovisning av bisysslor och lämna till närmaste chef. I de fall en medarbetare har bisyssla ska chef godkänna och blanketten förvaras i personakten. Där bisyssla ej förekommer förvarar chefen själv blanketten. I riktlinjerna anges det att

45 cheferna i samband med rekrytering ska klargöra att kommunen inte tillåter förtroendeskadlig bisyssla. Det är, enligt vår bedömning, positivt att kommunen har utarbetat en kommunövergripande riktlinje samt blankett avseende anmälan av bisyssla. Riktlinjen är förhållandevis kortfattad och kan eventuellt utvecklas för tydligare vägledning. Frågan om bisyssla tas, enligt intervjusvaren, upp vid nyanställning. Rutinen är i huvudsak förankrad. Vi förordar att frågan om eventuell bisyssla aktualiseras vid samtliga medarbetarsamtal. Genom att frågan alltid tas upp vid medarbetarsamtal säkerställs det att alla medarbetare får kännedom om kommunens riktlinje kring bisysslor. Frågan om eventuell bisyssla kan med fördel inkluderas i mallar/checklistor som används vid medarbetarsamtal. Det är enligt vår bedömning centralt att samtliga medarbetare inom kommunen fortlöpande och systematisk informeras om kommunens riktlinje kring bisysslor. Eventuellt vore det bättre om samtliga blanketter förvarades i medarbetarnas personakter. Enligt intervjusvaren genomförs det återkommande inventeringar av bisysslor inom olika enheter. Inventeringarna sammanställs inte på kommun- eller sektornivå. Det finns inte heller någon sammanställning över anmälda delegeringsbeslut. Eventuellt kan inventeringarna samordnas med medarbetarsamtalen för en enklare hantering. Utifrån genomförd granskning är vår sammanfattande bedömning att kommunstyrelsen inte till fullo har ändamålsenliga system och rutiner för att hantera anställdas bisysslor. Vi har noterat behov av följande utvecklingsinsatser: Kommunen har utarbetat en skriftlig riktlinje samt blankett. Riktlinjen är förhållandevis kortfattad och kan utvecklas för tydligare vägledning. Exempelvis så tar riktlinjen inte upp frågan hur rapporteringen ska ske till kommunstyrelsen eller annan ansvarig nämnd. Inventeringarna av bisysslor sammanställs inte på kommun- eller sektornivå. Det finns inte heller någon sammanställning över anmälda delegeringsbeslut som fattats med stöd av kommunstyrelsens delegeringsordning A 26. Förekomsten av bisysslor samt bedömningen av bisysslor kan med fördel granskas av kommunstyrelsen inom ramen för internkontrollarbetet. 8. Granskning av kommunstyrelsens styrning och ledning i ny politisk organisation (Dnr KS2014/363) Syftet var att granska kommunens organisation med avseende på hur ansvar och beslutanderätt har fördelats mellan kommunstyrelse, utskott, nämnder och beredningar. Kommunstyrelsens uppdrag vad gäller styrning och uppföljning regleras i kommunallagens sjätte kapitel. Styrelsen har ett övergripande ansvar att leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter samt att de skall ha uppsikt över övriga nämnders verksamhet (1 ). Kommunstyrelsen är också egen nämnd där ett specifikt ansvar för ledning och styrning av sin verksamhet regleras i 7. Där framgår att nämnderna var och en inom sitt område skall se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de föreskrifter som

46 gäller för verksamheten. Nämnden skall också se till att den interna kontrollen är tillräcklig samt att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredställande sätt. Enligt de intervjuade politikerna menar vissa att det finns brister i samarbetet mellan instanser, medan andra menar att det fungerar bra. Det finns exempelvis vissa utskott och beredningar som träffas på regelbunden basis. Detta är dock inget organiserat utan sker på grund av att någon individ tagit initiativ till detta. Vissa menar dock att det är de interna partimötena som skall vara arenan för samordning/samarbete och att det därför inte bör finnas strukturerat samarbete mellan instanserna. En sak som flera intervjuade tar upp ytterligare är brist på samarbete mellan de olika beredningarna. Andra menar att just detta har blivit bättre speciellt avseende ekonomiberedningens arbete med budget där nu även övriga beredningar involveras i arbetet på ett strukturerat sätt. Flera önskar dock regelbundna träffar beredningarna emellan där ordförande och viceordförande i beredningarna regelbundet träffas tillsammans med kommunfullmäktiges presidium. På samma sätt menar några att samarbetet mellan utskotten kan förbättras genom regelbundna träffar tillsamman med kommunstyrelsens presidium. Enkätsvaren och genomförda intervjuer ger i viss mån olika bilder. Intervjuade politiker ger en mer positiv bild och tycker i större utsträckning att såväl ansvarsfördelning är tydlig och att samarbetet mellan olika instanser fungerar väl. De politiker vi intervjuat är ordförande och vice ordförande (eller motsvarande). Enkäterna har skickats till samtliga politiker i kommunstyrelsen, beredningarna och nämnderna. Vi tolkar de olika svar vi fått, i enkäterna och genomförda intervjuer, gällande framförallt ansvarsfördelning och samarbete som att om man är politiker på dessa positioner så ägnar man mycket tid åt politiken och är väl insatt i strukturerna. För den bredare massan av politiker upplevs dock strukturerna som otydliga. Avseende samarbete mellan KS/utskott/nämnder så anser vissa att detta kan förbättras. Andra menar dock att det inte skall finnas något samarbete då nämnderna är myndighetsnämnder, de skall vara helt självständiga. Tidsperspektiv på när ett ärende anses långsiktigt och skall behandlas av en beredning respektive kortsiktigt då det skall behandlas av ett utskott finns vare sig i arbetsordning för kommunfullmäktige och kommunfullmäktiges beredningar eller i kommunstyrelsen reglemente. Att barnkonventionen beaktas i liten omfattning i beslut är något enkätsvar och intervjuer visar större överenstämmelse i. Enkäterna visar att miljöpåverkan inte är något som i stor utsträckning beaktas i beslut. Dock anser intervjuade att det tas större hänsyn till miljöpåverkan än barnkonventionen i och med att det finns ett system och en process för detta. Återkoppling och uppföljning av fattade beslut är något som man är överens om att det finns brister i. Detta gäller då ärenden utanför det vanliga årshjulet och den ordinarie löpande verksamheten, exempelvis motioner. Våra rekommendationer är att: Förtydliga ansvarsfördelningen i organisationen och gör den känd genom att tydliggöra roller och förhållningssätt i organisationen samt utbilda samtliga politiker och ledande tjänstemän i roller och förhållningssätt. Skapa arenor där samarbete mellan olika instanser sker på ett strukturerat sätt. Förslagsvis genom att träffar planeras in regelbundet. Behov verkar finnas både mellan utskott och beredningar, beredningarna emellan tillsammans med kommunfullmäktiges presidium, utskotten emellan tillsammans med kommunstyrelsens presidium, mellan

47 kommunstyrelsen inklusive utskotten och nämnderna samt mellan kommunstyrelsens och kommunfullmäktiges presidium. 9. Granskning av kommunens insatser för elever som inte påbörjar eller fullföljer sina gymnasiestudier (Dnr KS2014/362) Granskningen syftade till att beskriva och undersöka vilka insatser kommunen gör till stöd för ungdomar som saknar utbildning i tillräcklig grad. Kungälvs kommun uppvisar, under vår granskning, ett stort antal flexibla och individanpassade lösningar för sina elever mellan 16 och 20 år som av en eller annan anledning har problem under gymnasietiden. Problemen kan bestå i att de exempelvis inte startar på en gymnasieutbildning, de hoppar av eller de behöver en paus från sin gymnasieutbildning. Kommunen saknar dokumenterade riktlinjer för hanteringen av ungdomar mellan 16 och 20 år som inte går gymnasiet. Det framkommer också under intervjuerna att det finns tolkningsutrymme och olika hantering av dessa elever inom olika delar i kommunen. Detta kan i sin tur naturligtvis leda till kvalitetsbrister och försämrad likabehandling och rättssäkerhet för de berörda ungdomarna. Trots att det saknas dokumenterade riktlinjer för samverkan upplever de flesta intervjuade att samarbetet över sektorsgränserna och inom sektorerna fungerar väl i praktiken. Det är väsentligt att kommunen bevakar kommande lagstiftning för att kunna vara förberedda på de förändringskrav den innebär. Kommunen har, menar de intervjuade, kontroll på de flesta ungdomarna idag, med undantag för ett par stycken. För att säkerställa att kommunen får full kontroll över alla ungdomar mellan 16 och 20 år som är skrivna i kommunen är det rimligt att kommunen fattar formella beslut och har dokumenterade rutiner och riktlinjer, tydlig uppdragsställning tillsammans med erforderliga resurser. Kommunen arbetar, enligt de intervjuade, inte med Barnkonventionen formaliserat och detta ökar naturligtvis risken för att kommunen inte följer Barnkonventionen på ett därför avsett sätt. En del kommuner lägger registerhållning och administrativ hantering på motsvarande Sektor skola, då SYV har en så central roll kring dessa frågor. Andra kommuner menar istället att frågan är så viktig att ansvaret och hanteringen ska ligga centralt: [ ] när ansvaret hanteras inom utbildningsförvaltningen påverkar det lätt kommunens informationsinsamling och utformandet av åtgärderna som erbjuds, menar Skolverket. I Linköping och Västerås anser man att det är viktigt att informationsansvaret ligger centralt, och inte är uppdelat på flera enskilda skolor eller enheter. Att kommunen ansträngt sig för att en högre andel elever ska fullfölja sin gymnasieutbildning kan vara en delorsak till att andelen behöriga till universitet/ högskola sjunkit. Den återstående skillnaden mellan Kungälvs kommun och riket när det gäller behörighet till universitet/ högskola är relativt stor och det är viktigt att kommunen analyserar den skillnaden och därefter sätter in relevanta åtgärder. Det är samtidigt viktigt att inga elever i behov av särskilt stöd lämnar gymnasiet på grund av avsaknad av relevant stöd.

48 Sammanfattningsvis bedömer vi att kommunen har ett stort antal gynnsamma delprocesser och aktiviteter på plats men att det saknas övergripande riktlinjer och beslut för att säkerställa en tillräckligt god kontroll för ändamålsenliga insatser för ungdomar mellan 16 och 20 år som inte går i gymnasiet. 10. Granskningsrapport om Ringens Varv (Dnr KS2015/484) Kommunen har, såvitt denna granskning kunnat visa, haft goda avsikter när det gäller att skapa förutsättningar för Marstrands utveckling. Som en följd av dessa avsikter är två båthallar på plats och arbetstillfällen har skapats för cirka 30 personer. Samtidigt som detta har uppnåtts har kommunen fattat en rad beslut och hanterat ärendet kring båthallarna som helhet på ett sätt så att flera berörda personer är mycket missnöjda. Ett antal av de beslut som kommunen fattat i ärendet, vilka bidragit till missnöje, har dessutom upphävts i andra instanser. Den idag överklagande parten är i konflikt med kommunen och med båthallarnas ägare, Ringens Varv. Åsikterna kring om besluten i ärendet är tagna i enlighet med Plan- och bygglagen går isär och det kommer fortsatt att avgöras inom rättsväsendet. Kompetens och rutiner Det stora antalet kommunala beslut som upphävts av andra instanser skulle kunna indikera exempelvis bristande rutiner och/ eller bristfälliga kompetenser inom kommunen. Kommunikation Vi kan utifrån flertalet av intervjuerna och från dokumentgranskningen konstatera att dialogen kring båthallarna på Marstrand 6:7 har varit mycket bristfällig. Kommunen borde inte ha påbörjat en bygglovsprocess strax före sommaren 2013 och i juli månad tagit beslut om tillfälligt bygglov om den inte samtidigt kunde leva upp till en förväntad servicenivå och upprätthålla dialog under semestermånaderna. Kommunen har skyldighet att även under semestertider vara tillgängliga. När det gäller e-post har Justitieombudsmannen (JO) i ett annat ärende uttalat sig om att det inte räcker med ett frånvaromeddelande utan e-posten måste läsas varje dag. Kommunen borde dessutom i detta fall varit väl förberedd på att det tillfälliga bygglovet skulle kunna gå en del medborgares önskan emot. Därför borde kommunen även av denna anledning förvissat sig om att kommunikation kring bygglovsärendena fungerat på ett ändamålsenligt sätt. Emedan besluten är väldokumenterade så har ordningen i diariet inneburit vissa utmaningar. Det tog tid att erhålla alla handlingar. Detta ska bero på att vissa är inskannade och andra finns i pappersoriginal. Inga av miljö- och byggnadsnämndens handlingar låg i tidsordning eller hade handlingsnummer. Detta försvårade möjligheten att följa ärendets gång. Det ligger inte uttalat inom vårt uppdrag att granska diarieföringen på förvaltningen, men vi vill göra er uppmärksamma på oordningen i de handlingar vi mottog. Ärendet har flyttats fram och tillbaka mellan att vara ett detaljplaneärende och ett bygglovsärende vilket har involverat fler tjänstemän och förtroendevalda än brukligt. Detta har sannolikt bidragit till en otydlighet kring ansvar och ärendehantering för de flesta inblandade parter, såväl interna som externa. Vi bedömer att kommunen bör se över sina rutiner för samordning av ärenden som berör flera nämnder. Vi bedömer att kommunen bör se över sina rutiner för hur viktiga händelser och processer dokumenteras, t.ex. med hjälp av tjänsteanteckningar eller andra metoder.

49 Vi bedömer att kommunen borde ha fortsatt detaljplaneärendet efter att ett tillfälligt bygglov beviljats Ärendet har tagit orimligt lång tid och sannolikt har detta bidragit till dagens situation. Kommunens ärendehantering, bl.a. gällande kommunikation med externa aktörer, bedöms ha varit mycket bristfällig under ärendets gång. Man bör se över och förbättra sina rutiner kring kommunikationen med medborgare samt säkerställa ändamålsenliga kompetenser och rutiner kring bygglovsärenden. Vi bedömer inte att kommunens organisation kring bygg- och planärenden är otydlig men att kommunens styrning och ledning kring ärendet har varit bristfällig. Angående Ringens Varv. Avstående från deltagande i ansvarsprövning Den 16e juni 2008 beslutade Kommunstyrelsen att uppdra till förvaltningen att upprätta ett arrendeavtal med Ringens Varv för en etablering av en båthall vid transformatorstationen på Koön under förutsättning att MBN beviljade varvet ett tidsbegränsat bygglov. Jag var vid tillfället ersättare i Kommunstyrelsen och skrev en anteckning till protokollet dels för att tala om att jag tyckte att beslutet hade en bräcklig formell grund på en rad punkter och dels därför att beredning och beslutsunderlag var bristfälligt. Mitt ställningstagande har varit tydligt och principiellt men har ingenting med parterna i de ärenden som sedermera uppstått att göra och bygger inte heller på någon lämplighetsprövning av lokalisering och verksamhet, men innebär att jag inte gärna kan anses vara opartisk i en granskning av de ansvariga i kommunen. Jag betraktar mig därför som jävig och deltar inte i ansvarsprövningen när det gäller Ringens Varv inte minst därför att det som hänt efter 2008 i så stor utsträckning följer av det första beslutet. Hans Henrikson Kommunrevisor 11. Förstudie hemlöshet i Kungälvs kommun (Dnr KR2014/29) Det finns en allmän föreställning om bostaden som en mänsklig rättighet vilket framgår av FN:s stadga om mänskliga rättigheter. I den svenska regeringsformen framgår att det allmänna skall trygga rätten till arbete, bostad och utbildning. (1kap2 ). Socialtjänstlagens 2kap1 anger att det är kommunens yttersta ansvar att enskilda får det stöd och den hjälp de behöver och i 3kap2 skall kommunen främja den enskildes rätt till arbete, bostad och utbildning. Sammantaget bör detta innebära att kommunen i akuta situationer måste bereda enskilda tak över huvudet medan någon allmän skyldighet att tillhandahålla bostad inte inryms i att främja den enskildes rätt. För särskilda grupper och inte minst barn gäller särskilda regler.

50 Av tredje kapitlet framgår också att kommunen skall göra sig förtrogen med levnadsförhållandena, att kvaliteten i verksamheten systematiskt och fortlöpande skall utvecklas och säkras, att kommunen skall bedriva uppsökande verksamhet och erbjuda hjälp och att kommunen skall samverka med andra myndigheter och organisationer. Utöver lagstiftningens regler har Kungälvs kommun inga politiskt antagna riktlinjer, mål eller planer som gäller hemlöshet i stort. I verksamhetsplanen för 2014 har ALC under punkt 6.13 målet: att skapa effektivare arbetsprocesser för att möjliggöra bostäder åt medborgare som har svårt att hävda sig på bostadsmarknaden. Indikatorer anges: antalet sociala kontrakt som övergår i egna kontrakt samt effektivt utnyttjande av sociala bostadsbeståndet. Enligt Socialstyrelsens öppna jämförelser angavs 155 personer vara hemlösa i Kungälv enligt myndighetens vida definition. En tredjedel av dessa var föräldrar till barn under 18 år antog regeringen en strategi för åren fram till 2010 för att motverka hemlöshet och utslagning från bostadsmarknaden. Bakgrunden var bland annat att antalet hemlösa ökade bedömdes personer vara hemlösa och 2011 hade antalet fördubblats. För att vända utvecklingen framstod inte minst som nödvändigt att arbeta samordnat över flera politikerområden och huvudmän. Socialstyrelsen sammanfattade strategiarbetet 2010 i en slutrapport Hemlöshet många ansikten, mångas ansvar och utarbetade också bland annat vägledningar för kommunernas arbete. Styrelsen angav som en viktig förutsättning för det kommunala arbetet att det finns tydliga och mätbara mål i form av en handlingsplan och att planen bygger på en god kartläggning. Ett antal kommuner har tagit fram sådana handlingsplaner. I denna förstudie till en fördjupad granskning har några principiella frågeställningar aktualiserats. Frågan är t.ex. hur kommunstyrelsen lever upp till sitt ansvar när det gäller att styra och ha uppsikt t.ex. över en problematik som berör ett antal politikerområden (vilket t.ex. kan innebära att frågan går på tvärs både i förvaltningen och i den politiska organisationen) om målet är att förebygga och utveckla. Inte minst är frågan hur styrelsen informerar sig om förutsättningarna och är klar över dess omfattning, utveckling och framtid. Ambitionsnivån kräver någon form av politiskt ställningstagande grundad på kunskap och uppföljning. Det är vår bedömning att det är en mer central fråga hur kommunstyrelsen tar sitt grundläggande ansvar och om den målstyrningskedja som nu finns alls gör det möjligt att ansvarspröva styrelsen när det gäller styrning och kontroll. Förstudien har resulterat i att en granskning av kommunens arbete med hemlösa anstår och att revisionen framöver går djupare in i målstyrningsprocessen och internkontrollen, inte minst när det gäller lagreglerad verksamhet (där det ofta nog finns behov av riktlinjer och avstämning). 12. Besvarad anmälan Kärna Friskola (Dnr KR2014/24) Revisionen har mottagit en anmälan, som även ställts till Kungälvs kommun om brister vad gäller Kärna Friskola och har granskat hur kommunen handlagt denna anmälan. Vi har tagit del av Skolinspektionens beslut i ärendet och kommunens åtgärder och konstaterar att inga anmärkningar finns att rikta mot kommunstyrelsen i frågan. 13. Besvarad anmälan av förflyttning av en boende (Dnr KR2015/6)

51 Revisionen har fått oss tillsänt en skrivelse, där en förälder är missnöjd med behandlingen av hennes dotter som lyder under LSS. Hon har bl. a blivit misshandlad av annan boende. Nu vill de flytta på dottern och den andra boende till ett nytt ställe där hon skall bo ihop med barn fastän hon är vuxen! Vi har inget mandat att ändra beslut. Vi granskar om nämnder och styrelser utifrån kommunallag och tagna beslut i KF handlar därefter. 14. PM till kommunstyrelsens presidium (Dnr KS2014/602) Kommentar om sektor samhällsbyggnad Vid en extern granskning begärde kommunrevisionens biträde ett antal handlingar från sektor samhällsbyggnad. Vid biträdets möte med sektorchefen utvaldes naturligtvis dessa så snart som möjligt. Trots flera påstötningar under lång tid via mail och telefon, utan att få någon reaktion, dröjde det flera månader innan underlaget kom fram. De sista handlingarna ankom till biträdet några timmar innan revisionen skulle träffa sektorchefen. Vid samtal med sektorchefen sa han, att han naturligtvis litade på att hans personal gjorde vad de skulle. Revisionen påpekade då, att självklart ska man kunna lita på sina underställda, men efter fyra försök till påminnelser borde han ha reagerat och tagit tag i frågan. Han har nu lovat se till att påstötningar besvaras snarast. Kommunrevisionen undrar med anledning av det inträffade om KS presidium anser att rutinerna för svar till frågeställare är tillfredsställande och vad kommunstyrelsen kommer att göra för att förhindra ett upprepande. 15. PM Kungälvsbostäder gällande kösystem Kungälvsbostäder (Dnr KR2014/25) Många insändare i lokaltidningen har tagit upp frågan om Kungälvsbostäders hantering av bostadskön, och sedan började även journalisterna ställa frågor. Av det skälet ville revisionen skaffa sig förstahandsinformation om hur det gick till när påminnelserna i bostadskön avskaffades. Kungälvsbostäders styrelse: Lennart Kristiansson, Jane Bredin, Britta Ullman, Ulla Johansson, Kent Börjesson, Bengt Bülow. Lekmannarevisorer: Jan Abrahamsson, Göran Ragndahl. Jan Abrahamsson förklarade varför vi hade kallat styrelsen. Många i kön började ringa i början av Camilla Solbacken, tjänsteman på Kungälvsbostäder, fick mycket skäll av något 100-tal personer på ungefär en månad. En ledamot i styrelsen var orolig för att det skulle blåsa upp till storm. Att påminnelserna kommer att avskaffas helt till årsskiftet 2014/2015 gör antagligen att ännu fler köande kommer att förlora sin plats. Styrelsen har diskuterat frågan mycket, länge och ingående och tycker att man fattat ett bra beslut. Några styrelsemedlemmar meddelade att de också fallit ur kön, men på grund av eget förskyllande och tycker ändå att beslutet varit riktigt. Påminnelsefunktionen ställer ideligen Kungälvsbostäder i en försvarsposition gentemot klaganden. Det är inte hållbart i längden. I ett fåtal fall har Kungälvsbostäder gjort fel, men de som drabbats har återfått sin plats i kön. Det går heller inte att backa beslutet igen ens om man skulle vilja, det är oseriöst och förvirrande för de köande. Ordinarie

52 ledamöter i styrelsen var eniga om beslutet, endast en suppleant var emot, men även denne ansåg att beslutet ändå var juridiskt och demokratiskt korrekt.

53 December 2009, Kungälvsbostäder övertar Bostadsbyråns kö efter fullmäktigebeslut. Mars 2010, Kungälvsbostäder skickar ut ett brev om att man måste registrera sig och att man måste uppdatera sig en gång per år för att behålla köplatsen. Januari 2011, Kungälvsbostäder skickar ut dom första påminnelserna. Oktober 2011, kösystemet diskuteras i styrelsen. Inget beslut fattades. Februari 2012, kösystemet diskuteras i styrelsen. Inget beslut fattades. Mars 2013, man börjar rensa i kön bland dom som inte förnyat sin ansökan. April 2013, styrelsen beslutar se över kösystemet. Juli 2013, juristbyrå föreslår styrelsen att ta ett beslut att upphöra med påminnelserna om köplatserna och att genomföra det. September 2013, styrelsen beslutar att slopa påminnelserna. Beslutet är enhälligt av de beslutande. Man har inte kunnat hitta något fel i systemen vid påminnelserna, utan allt har skickats från Kungälvsbostäder. Slutsats Vi kommunrevisorer, Jan Abrahamsson och Göran Ragndahl, tycker, att i fråga om att avskaffa påminnelserna borde ett formellt styrelsebeslut fattats tidigare och inte endast diskuterats i styrelsen. I övrigt har vi inte funnit några allvarliga anmärkningar mot Kungälvsbostäders hanterande av bostadskön. 16. Besöksrapport från utförarenheten och ALC (Dnr KR2015/2) Kommunrevisionens årliga verksamhetsbesök 2014 omfattade utförandeenheten och ALC. Enhetschef Maria Gustafsson tog emot oss i utförandeenhetens lokaler på Kvarngatan. Vi fick träffa ett antal personer med olika uppdrag inom enheten. De förmedlade sin verksamhet på ett alldeles förträffligt sätt. Utförarenheten arbetar på uppdrag av Individ och familjeomsorgens Barn- och Ungdomsenhet och Skolan. Uppdraget innebär att utveckla hemmaplanslösningar för barn och ungdomar (0-20 år) som är i behov av särskilt stöd. Målet är att: Tidigt kunna möta ungdomar i riskzonen Korta ner institutionsboende Ge mer stöd på hemmaplan Erbjuda effektiva behandlingsmetoder Erbjuda hemmaplanslösningar istället för köpt öppenvård Enhetens arbete sker i nära samverkan och nätverk mellan barnet/ungdomen, hemmet, skolan och fritidsverksamhet. En viktig del i arbetet är att kunna möta varje individ med optimala former för stöd och behandling. Syftet är att stärka barnet, föräldrarna och omgivningen i att skapa förutsättningar för trygghet och utveckling i hemmiljön.

54 De använder sig av olika metoder och verktyg, bland annat Nätverksarbete, Trappan, Trampolinen och Familjecentral. Arbetar även med fältarbete och ensamkommandeverksamhet. Utförarenheten har ett omfattande samarbete med skolan. Då det gäller serviceinriktade ärenden erbjuds skolan nätverksledare föräldrastöd hemmaskolestöd handledning Ur fullmäktiges strategiska mål kan man läsa i God och trygg livsmiljö Vår skola skall vara en av de bästa i Sverige genom att förmå skapa bästa möjliga förutsättningar för största möjliga mängd barn och ungdomar att utveckla kunskaper som bär dem genom livet Vi strävar mot god folkhälsa och en stimulerande uppväxt för våra unga Revisionen fick uppfattningen att det behövs mer personal bland annat inom skolsektorn där elever som inte klarar att gå i vanlig klass skulle kunna få komma oftare till utförandeenheten, mer hjälp i skolan eller hjälp på hemmaplan. Som det är nu finns det tillgång till en lärare. Är hen sjuk eller blir upptagen i något ärende finns det ingen annan att tillgå. Då uteblir de viktiga lektionerna för dessa utsatta ungdomar. Frågan är om resurserna räcker till att hjälpa dessa ungdomar, som ofta mår väldigt dåligt. Budgeten ligger på 9,5 miljoner och av det är personalkostnad på 7,9 miljoner. Då är detta beräknat på 14,2 heltidsanställda medarbetare på Utförarenheten. Vid lunchtid gick vi till Thorildskolan och åt en god lunch. Inget att klaga på den maten. Efter lunch besökte vi ALC. Där mötte enhetschef Ulf Hesslind upp. Vi träffade även verksamhetsledare Pernilla Johansson, Ann-Mari Broberg och Anna-Karin Nylander Även på ALC fick vi en utmärkt överblick på verksamheten. Vi tittade på snickeri och sömnadsverkstad. På ALC arbetas det med hela arbetslinjen, allt från sysselsättning i daglig verksamhet (dv) till arbetsträning och praktik i ARI (arbete rehabilitering och integration) Det stora uppdraget har under de senaste åren varit att bidra till att halvera försörjningsstödet. Detta gör vi bland annat genom att arbeta med att stödanställa personer som annars skulle ha ett försörjningsstöd. Sysselsättning för målgruppen psykiska funktionsnedsättningar är också ett uppdrag som ständigt är aktuellt. För bland annat denna målgrupp har vi Mötesplatsen, en öppen verksamhet där det inte behövs något beslut för att närvara. Sysselsättning för målgruppen missbruk är en verksamhet som startade för ca ett år sedan. Arbetar med personer som av olika anledningar står utanför arbetsmarknaden. Vi vänder oss till åldrar mellan år. Det är ett stort problem med 17-åringar som lämnar gymnasiet, de blir ofta hemmasittare. Fast anställd personal är ca 30 och stödanställda inom ARI(Arbetsliv rehabilitering och

55 integrering) är ca 35 stycken i olika verksamheter. I de olika verksamheterna deltar 120 personer. Målsättningen är att alla i kommunen som har försörjningsstöd skall delta i verksamheten. Mötesplatsen är en öppen verksamhet och arbetar med blandade målgrupper. Budgetramen är på 20 miljoner. ALC fick extrapengar från FK att jobba med ungdomar som står väldigt långt från arbetsmarknaden Upptakt, för de som inte hade möjlighet i till exempel samordningsförbundet (fyra myndigheterna) och som inte var motiverade. Man håller på att föra ihop Upptakt med Utgångspunkten. Det behövs en bred kompetens för att driva verksamheten. Tre coacher jobbar med att få ut personer i arbete. Tre utredare arbetar med kartläggning av varför man ibland inte kommer vidare. Det finns aktivitetsledare inom olika aktiviteter som mötesplats, snickeri, biltvätt, kök, hantverk och växthus. Kompetensutveckling ges bland annat inom data och SFI språkträning. ALC ansvarar för hela strandstädet. Man har ett nära samarbete med arbetsförmedlingen, försäkringskassan och Komvux för att se till att människor hamnar rätt. I den bästa av världar ska detta inte behöva finnas. Därför är verksamheterna flexibla, inte alltid lika många deltagare osv. Arbetet är aldrig färdigt. Viktig fråga: Vilka krafter är igång för att få en helhetssyn?

56 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 (3) 78/2015 Rambudget med utblick mot 2023 (Dnr KS2015/318) Kommunfullmäktiges beredningar lämnar ett gemensamt förslag till Rambudget , med utblick mot Kommunstyrelsen föreslås få i uppdrag att utarbeta Årsplan för 2016 och att lägga förslag till Investeringsbudget för perioden , med utblick mot Kommunens myndighetsnämnder föreslås få i uppdrag att lämna förslag till mål och verksamhetsinriktning för Kommunens helägda bolag föreslås få i uppdrag att redovisa hur man kan medverka till att kommunfullmäktiges strategiska mål uppfylls. Beslutsunderlag Beredningsskrivelse Rambudget med utblick mot Bilaga Reservation till rambudget 2016 final.pdf Bilaga Rambudget förslag 9 mars 2015.pdf Motion om Generationsansvar för ett starkare Kungälv - Alliansens budgetmotion Yrkanden Miguel Odhner (S): Bifall till ekonomiberedningens förslag. Anders Holmensköld (M): Avslag på ekonomiberedningens förslag och bifall till Motion om Generationsansvar för ett starkare Kungälv - Alliansens budgetmotion Propositionsordning Ordföranden ställer yrkandena mot varandra och finner att kommunstyrelsen beslutar att anta Miguel Odhners (M) yrkande. Omröstning begärs. Kommunstyrelsen godkänner följande propositionsordning: Ja-röst för bifall till Miguel Odhners (S) yrkande och Nej-röst för bifall till Anders Holmenskölds (M) yrkande. Omröstningsresultat Med 10 ja-röster för Miguel Odhners (S) yrkande och 5 nej-röster för Anders Holmenskölds (M) yrkande antar kommunstyrelsen Miguel Odhners (S) yrkande. Ledamot Ja Nej Avstår Miguel Odhners (S) X Maria Kjellberg (MP) X Anders Holmensköld (M) X Linda Åshamre (S) X Johan Holmberg (S) X Glenn Ljunggren (S) X Mona Haugland (S) X KOMMUNSTYRELSEN Justeras sign

57 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 2 (3) Ulrika Winblad (S) Martin Högstedt (UP) Jan Tollesson (FP) Knut Nordin (V) Gun-Marie Daun (KD) Robert Syrén (M) Charlotta Windeman (M) Sven Niklasson (SD) X X X X Summa: 10 5 X X X X Förslag till kommunfullmäktige 1. Strategiska förutsättningar, strategiska och finansiella mål fastställs för planperioden Skattesatsen till den borgerliga primärkommunen fastställs till 21,44 (tjugoen kronor och fyrtiofyra ören) per skattekrona, det vill säga oförändrad skattesats 3. Kommunstyrelsens driftram för 2016 fastställs till 2 189,0 miljoner kronor, enligt resultaträkning 4. Uppdrag ges till kommunstyrelsen att utarbeta Årsplan för Årsplanen skall innehålla resultatmål enligt Modell för styrningen i Kungälvs kommun, samt detaljbudget. Årsplanen skall redovisas för kommunfullmäktige i november. 5. Uppdrag ges till ekonomiberedningen att utarbeta förslag till detaljbudget för den politiska organisationen inom ramen 18,0 miljoner kronor 6. Kommunstyrelsens investeringsram för 2016 fastställs till 590,0 miljoner kronor, varav 450,0 miljoner kronor för skattefinansierade och 140,0 miljoner kronor för avgiftsfinansierade investeringar 7. Uppdrag ges till kommunstyrelsen att utarbeta förlag till investeringsplan för beslut i kommunfullmäktige i november. Planen skall omfatta åren med utblick mot Planen skall innehålla driftkostnadskalkyler 8. Uppdrag ges till kommunstyrelsen att under 2016 följa upp verksamheten och redovisa måluppfyllelsen. Redovisning till kommunfullmäktige skall ske per april och augusti 9. Uppdrag ges till miljö- och byggnadsnämnden och sociala myndighetsnämnden att a. Inom ramen för nämndens uppdrag och givna förutsättningar till kommunstyrelsen lämna förslag till mål och verksamhetsinriktning för år 2016, b. Följa upp mål, program och andra planer samt redovisa uppföljningen till kommunstyrelsen, c. Ta initiativ till utveckling och effektivisering samt skapa förutsättningar för att mål, program och planer kan genomföras 10. Uppdrag ges till kommunens ägarombud på bolagsstämmorna för Kungälv Energi AB, BOKAB Och Bagahus AB ( bolagen ) att föreslå och rösta för att KOMMUNSTYRELSEN Justeras sign

58 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 3 (3) a. Bolagen i samband med budget och investeringsplan, enligt ägardirektiv, till kommunstyrelsen skall redovisa hur man kan medverka till att kommunfullmäktiges strategiska mål uppfylls. KOMMUNSTYRELSEN Justeras sign

59 Beredningsskrivelse 1(3) Handläggarens namn Pia Jakobsson och Lars Davidsson Rambudget med utblick mot 2023 (Dnr KS2015/318-1) Sammanfattning Kommunfullmäktiges beredningar lämnar ett gemensamt förslag till Rambudget , med utblick mot Kommunstyrelsen föreslås få i uppdrag att utarbeta Årsplan för 2016 och att lägga förslag till Investeringsbudget för perioden , med utblick mot Kommunens myndighetsnämnder föreslås få i uppdrag att lämna förslag till mål och verksamhetsinriktning för Kommunens helägda bolag föreslås få i uppdrag att redovisa hur man kan medverka till att kommunfullmäktiges strategiska mål uppfylls. Bakgrund Förslaget till Rambudget är ett samlat dokument från kommunfullmäktiges beredningar, med ekonomiberedningen som samordnande. Att utarbeta en Rambudget för kommunen i ett fyraårsperspektiv innebär inte bara att bedöma den totala ekonomiska ramen som kommunen har till förfogande, det handlar också om att balansera denna ekonomiska ram emot långsiktiga politiska ambitioner och mål. Förslaget till Rambudget skrivs i en tid svag konjunktur, närmast obefintlig inflation och mycket låga räntor. Skatteintäkternas ökningstakt mattas, men samtidigt gäller detta även kostnadsökningstakten. För Kungälvs del har befolkningsökningen inte riktigt nått upp till planerade nivåer. De demografiska förändringarna, främst fler äldre, är dock mycket påtaglig. Bedömning Skatter och generella statsbidrag Skatter och generella statsbidrag beräknas med senast kända prognos, februari 2015, från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Befolkningsprognos Befolkningsökningen beräknas med senaste befolkningsprognos, december 2014, antagen av kommunfullmäktige. ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST HEMSIDA

60 2(3) Budgetbeslut under 2015 Kommunfullmäktige beslutar om Rambudget den 23 april Kommunstyrelsen beslutar om Årsplan 2016 den 14 oktober Kommunfullmäktige beslutar om investeringsbudget den 12 november Ekonomiberedningens kommentarer till förslaget Ekonomiberedningen lämnar ett förslag till rambudget som Samarbetspartierna står bakom. Alliansen (M, C och KD) avser att lämna sitt förslag i form av en budgetmotion. Denna budgetmotion är inte behandlad av ekonomiberedningen. Bilagor Förslag till Rambudget , med utblick mot 2023 Reservation, lämnad av Alliansen (M, C och KD) Förslag till beslut i kommunfullmäktige 1. Strategiska förutsättningar, strategiska och finansiella mål fastställs för planperioden Skattesatsen till den borgerliga primärkommunen fastställs till 21,44 (tjugoen kronor och fyrtiofyra ören) per skattekrona, det vill säga oförändrad skattesats 3. Kommunstyrelsens driftram för 2016 fastställs till 2 189,0 miljoner kronor, enligt resultaträkning 4. Uppdrag ges till kommunstyrelsen att utarbeta Årsplan för Årsplanen skall innehålla resultatmål enligt Modell för styrningen i Kungälvs kommun, samt detaljbudget. Årsplanen skall redovisas för kommunfullmäktige i november. 5. Uppdrag ges till ekonomiberedningen att utarbeta förslag till detaljbudget för den politiska organisationen inom ramen 18,0 miljoner kronor 6. Kommunstyrelsens investeringsram för 2016 fastställs till 590,0 miljoner kronor, varav 450,0 miljoner kronor för skattefinansierade och 140,0 miljoner kronor för avgiftsfinansierade investeringar 7. Uppdrag ges till kommunstyrelsen att utarbeta förlag till investeringsplan för beslut i kommunfullmäktige i november. Planen skall omfatta åren med utblick mot Planen skall innehålla driftkostnadskalkyler 8. Uppdrag ges till kommunstyrelsen att under 2016 följa upp verksamheten och redovisa måluppfyllelsen. Redovisning till kommunfullmäktige skall ske per april och augusti 9. Uppdrag ges till miljö- och byggnadsnämnden och sociala myndighetsnämnden att a. Inom ramen för nämndens uppdrag och givna förutsättningar till kommunstyrelsen lämna förslag till mål och verksamhetsinriktning för år 2016, b. Följa upp mål, program och andra planer samt redovisa uppföljningen till kommunstyrelsen, c. Ta initiativ till utveckling och effektivisering samt skapa förutsättningar för att mål, program och planer kan genomföras

61 3(3) 10. Uppdrag ges till kommunens ägarombud på bolagsstämmorna för Kungälv Energi AB, BOKAB Och Bagahus AB ( bolagen ) att föreslå och rösta för att a. Bolagen i samband med budget och investeringsplan, enligt ägardirektiv, till kommunstyrelsen skall redovisa hur man kan medverka till att kommunfullmäktiges strategiska mål uppfylls. Jonas Andersson (s) Beredningsordförande Marcus Adiels (m) Vice beredningsordförande Tobias Andersson (S) Nils Carlson (S) Harriet Blomqvist (V) Leif Hasselgren (UP) Lennart Wennerblom (MP) Lars Wallberg (FP) Emma Gustafsson (M) Peter Harrysson (M) Robert Kinhult (SD) Expedieras till: Miljö- och byggnadsnämnden, sociala myndighetsnämnden, Kungälv Energi AB, Bagahus AB, BOKAB För kännedom till:

62 Kungälv Reservation till rambudget Alliansen M, C och KD kan inte ställa sig bakom ekonomiberedningens förslag till rambudget. Samarbetspartierna har uttryckt mycket höga ambitioner på en lång rad utgiftsområden samtidigt som kommunen ska genomföra ett omfattande investeringsprogram. Ett lägre överskottsmål leder följaktligen till en väsentligt mer omfattande upplåning med utgifter för räntor och amorteringar. Dessa pengar ska hämtas in från de områden som Samarbetspartierna säger sig värna om. En minskning av barngrupper åstadkoms inte genom att tvinga in ytterligare barn inom förskolan, och andelen behöriga lärare med pedagogisk högskoleexamen ökar inte genom Samarbetspartiernas kompetenshöjningsprogram. Vi saknar förtroende för det sätt som samarbetspartierna använder skattebetalarnas pengar. Alliansen; M, C och KD kommer av denna anledning framlägga ett alternativt förslag till rambudget som kommunfullmäktige får ta ställning till samtidigt som samarbetspartiernas förslag avhandlas. Marcus Adiels (M), Emma Gustafsson (M) och Peter Harrysson (M).

63 Rambudget för Kungälvs kommun med finansiell utblick mot 2023

64 Innehåll Sammanfattning 3 Budgetprocessen Vår omvärld 5 Kungälvs utmaningar 6 Framtida ekonomiska utmaningar 6 Investeringar 6 God ekonomisk hushållning 7 Strategiska mål 8 Strategiska mål 8 Kommentarer till strategiska mål 8 Finansiella mål 10 Finansiella mål 10 Kommentarer till de finansiella målen 10 Ekonomberedningens kommentarer till ramarna 12 Rambudgeten i siffror 13 Finansiell utblick mot

65 Sammanfattning Rambudgeten är kommunfullmäktiges budgetbeslut med uppdrag till kommunstyrelse, myndighetsnämnder och kommunens helägda bolag. I rambudgeten beslutas strategiska mål, finansiella mål samt principerna för god ekonomisk hushållning. Denna rambudget är den första i en ny mandatperiod och fokuserar på de beslut som krävs för den fortsatta budgetprocessen. Årets rambudget innehåller således inga temaskrivningar. De strategiska målen har tidigare antagits i kommunfullmäktige och i denna rambudget görs endast en mindre språklig justering av dessa. Målen har kompletterats med kommentarer som utvecklar och fördjupar deras politiska innehåll i syfte att underlätta nedbrytningen till resultatmål. I Kungälv finns arbete åt alla Attraktivt boende Minskad segregation Minskad miljö- och klimatpåverkan Gör rätt från början - satsa på barn och unga Balans mellan ekonomi, kvalitet och behov De finansiella målen har förändrats mot den tidigare rambudgeten. Ett mål om sociala investeringar har tillkommit. Det tidigare målet som begränsade investeringsvolymerna har ersatts av ett mål som begränsar upplåningen. Överskottsmålet är 3 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. Målet nås i följande steg; 2 % år 2016 samt 3 procent 2017 till Soliditeten skall under perioden hålla sig inom intervallet 9 % till 12 %. Den ekonomiska påfrestning som pensionsutbetalningarna medför skall lindras genom försäkringslösning Sociala investeringar i förebyggande socioekonomiskt arbete motsvarar 0,5 % av skatter och generella statsbidrag Investeringarnas självfinansieringsgrad i den skattefinansierade verksamheten skall under ramperioden vara 50 % eller högre. De strategiska målen är kommunfullmäktiges uppdrag till kommunstyrelsen. De finansiella målen sätter tillsammans med senast kända skatteprognos driftsramarna för kommunstyrelsen och ramarna för investeringsverksamheten. 3

66 Budgetprocessen 2015 Vårens arbete - från rambudget till budgetdirektiv 4 mars Ekonomiberedningen lämnar rambudgetförslag 25 mars KS rambudgetbeslut från ekonomiberedningen april Budgetgruppen i budgetdagar Ekonomiberedningens rambudgetförslag överlämning Dialog och förvaltningens bild av utmaningar 23 april KF rambudgetbeslut , med utblick åren Beslut om uppdrag till kommunstyrelse, myndighetsnämnder och helägda bolag 29 april KS, Beslut om budgetdirektiv 2016 Beslut om budgetriktlinjer Beslutar om uppdrag till kommunchefen Sommarens och höstens arbete - från budgetdirektiv till årsplan Juni - Budgetgruppen dialog och förvaltningsinfo om Årsplan juni Årsplan 2016 i ljuset av tertial1/ juni Lokalresurs- och investeringsplanering Sep/Okt - Budgetgruppen dialog och förvaltningsinfo om Årsplan sep Resultatmål, antaganden om kostnads-, volym- och efterfrågeförändringar 28 sept Dialogmöte för gemensam förståelse 7 okt Investering och exploatering samt förvaltningens förslag till Årsplan okt KS, Beslut om Årsplan nov KF, antecknar KS beslut om Årsplan 2016, fastställer resultatmål, beslutar om investeringsbudget och finansiering 25 nov KS, Beslut om verksamhetsplaner

67 Vår omvärld Räntan förväntas fortsätta ligga på en låg nivå och Riksbanken har för avsikt att fortsätta föra en expansiv penningpolitik i syfte att få upp inflationen mot inflationsmålet. Prisökningstakten bedöms även fortsättningsvis vara låg, men en gradvis förbättring av den internationella konjunkturen bidrar tillsammans med den expansiva penningpolitiken och försiktigt ökande inhemsk efterfrågan till att inflationen långsamt ökar mot inflationsmålet. BNP-tillväxten de kommande åren bedöms vara relativt låg. Den ekonomiska utvecklingen i vårt viktigaste exportområde, euroområdet, är fortsatt svag vilket påverkar BNP-tillväxten i Sverige. Sysselsättningen i Sverige förväntas ha en positiv utveckling de kommande åren och arbetslösheten förväntas sjunka något. Den politiska osäkerhet som präglat Sverige under hösten har minskat i och med Decemberöverenskommelsen som gör det möjligt för en minoritetsregering att få igenom sin budget i riksdagen. Men vi har kvar ett osäkert parlamentariskt läge i riksdagen och en politisk osäkerhet på nationell nivå som sannolikt kommer att bestå resten av den innevarande mandatperioden. Den extremt låga räntan har gett oss en försvagad valuta. Detta påverkar oss på flera sätt. Varor vi väljer att importera blir dyrare och vår egen export blir billigare i andra länder. För Kungälv som ligger i en exportberoende region bör detta kunna bidra till ökad efterfrågan på arbetskraft ifrån exportföretagen. Att ekonomin i USA går något bättre än förväntat bör kunna ha samma effekt. Vår omvärld präglas på flera håll av politisk osäkerhet. Krisen i Ukraina och de frostiga relationerna med Ryssland påverkar vår ekonomi negativt. Även osäkerheterna inom euroområdet och främst Sydeuropa fortsätter att bidra med osäkerhet om hur vår ekonomi kommer att utvecklas. Den senaste tidens nedgång av oljepriset bör påverka köpkraften i vårt närmaste grannland Norge. Detta bör kunna ha en negativ påverkan på Svensk ekonomi och inte minst Västsverige bör kunna drabbas. Sammantaget verkar ekonomin omkring oss präglas av osäkerhet, men en del positiva tecken som stigande sysselsättning finns för ramperioden. 5

68 Kungälvs utmaningar Ekonomiberedningen ser två områden där utmaningarna för vår kommun är stora och kommer att bli tydliga under ramperioden. Den ena utmaningen är en ekonomisk utmaning på grund av befolkningsstrukturen och den demografiska utvecklingen. Den andra utmaningen är vårt stora investeringsbehov och vår ambition att växa. Kungälv har satt som mål att bli invånare. Detta kommer att kräva stora investeringar i såväl infrastruktur som i välfärden. Vi har också en period bakom oss då investeringar och underhåll låg på en otillräcklig nivå, vilket är en starkt bidragande orsak till dagens stora investeringsbehov. Framtida ekonomiska utmaningar Kungälvs kommun står liksom många andra kommuner och stora delar av den gemensamma välfärdssektorn inför stora ekonomiska utmaningar. Utmaningar som redan idag börjar bli tydliga inom flera områden. Vi har en åldrande befolkning där allt fler äldre skall försörjas av färre som arbetar. Detta tillsammans med ökande förväntningar på välfärdstjänsterna gör att kostnaderna för välfärden ökar snabbare än skattebasen gör. Faktorer som Kungälv inte alls kan påverka, som statsbidragens och skatteutjämningssystemets utformning och den internationella konjunkturen bidrar till ytterligare osäkerhet om framtiden. Ekonomiberedningen vill trycka på vikten av att vi är medvetna om dessa utmaningar och att vi bygger upp en beredskap i alla led för att kunna hantera dem. Kommunens verksamhet behöver kontinuerligt effektiviseras som ett sätt att möta framtidens utmaningar. Förvaltningsorganisationen bör kunna effektiviseras med minst 1 % per år. En effektivisering som handlar om att göra det vi gör bättre genom att ta till oss och utveckla ny kunskap, organisera oss klokare och utföra våra verksamheter på ett mer resurseffektivt sätt. Kungälv har bestämt sig för att växa. När vi blir fler växer skattebasen och en del av våra kostnader kan delas på fler som är med och betalar skatt. Vi kan växa genom inflyttning från andra kommuner eller invandring till Sverige och Kungälv från andra länder. Båda dessa sätt är initialt förknippade med kostnader, men de är sätt för oss att långsiktigt stärka skattebasen och bidra till att möta våra ekonomiska utmaningar. Investeringar I Kungälv finns ett stort behov av investeringar i såväl den skattefinansierade som avgiftsfinansierade verksamheten. Skolor, förskolor och vård- och omsorgsboenden behöver byggas för att täcka behov vi redan har eller snart kommer att få. Vattenverk behöver byggas och ledningar komma ner i marken. Till detta kommer en ambition om att Kungälv skall växa. Allt detta tillsammans ställer stora krav på oss som kommun. Vi behöver en kapacitet för att kunna genomföra all dessa projekt. Vi behöver kunna planera, prioritera och projektera dem på ett klokt sätt så att vi använder våra begränsade resurser till kloka investeringar som begränsar våra kostnader i framtiden. Ekonomiberedningen vill påtala vikten av att nödvändiga investeringar genomförs. Utöver ett tillräckligt ekonomiskt utrymme för investeringar krävs också att pågående 6

69 anpassning av organisation fortsätter och att resurser finns för att klara genomförandet på ett kompetent och kostnadseffektivt sätt. God ekonomisk hushållning I kommunallagen anges att det för den kommunala verksamheten ska finnas mål och riktlinjer som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Grundläggande är att verksamheten ska bedrivas kostnadseffektivt och ändamålsenligt samt att varje generation ska bära kostnaden för den service den konsumerar och inte belasta kommande generationer med kostnader eller åtaganden. God ekonomisk hushållning råder när de verksamhetsinriktade målen visar god måluppfyllelse samtidigt som de finansiella målen är uppfyllda. Kungälvs kommuns styrmodell, antagen av KF beskriver modellen för styrning och uppföljning. 7

70 Strategiska mål De strategiska målen är kommunfullmäktiges verksamhetsmål, som tillsammans med de finansiella målen styr mot god ekonomisk hushållning. Strategiska mål I Kungälv finns arbete åt alla Attraktivt boende Minskad segregation Minskad miljö- och klimatpåverkan Gör rätt från början - satsa på barn och unga Balans mellan ekonomi, kvalitet och behov Kommentarer till strategiska mål I Kungälv finns arbete åt alla Arbetslösheten är en synnerligen kostsam företeelse för såväl den enskilda individen som för kommunen och samhället. En slösaktig företeelse vi inte har råd med. Arbete åt alla i Kungälv kan inte skapas ensamt av kommunen, ett samarbete med föreningar och företag är såväl nödvändigt som självklart för att skapa så bra förutsättningar för arbetstillfällen som möjligt. Dessutom går det att effektivt hjälpa människor till jobb genom ett kunskapslyft. Detta kan bestå av stödanställningar, praktikplatser och utbildningar, vilket i sin tur markant förbättrar förutsättningarna för fler jobb i Kungälvs Kommun. Det är också viktigt att arbeta för att varje ungdom i kommunen skall ha en vettig sysselsättning, genom att ges möjlighet till antingen jobb, utbildning eller praktik. Det är viktigt att vuxenlivet inte inleds i arbetslöshet. Ett gott lokalt företagsklimat går hand i hand med en politik för arbete åt alla. Det kan handla om att kommun och företag hjälps åt för att förse växande företag med rätt kompetens och att människor är rustade för att ta de jobb som finns. Det kan också handla om att ha en god dialog med våra företag och att ge en snabb och kompetent service åt företag som vill växa eller etablera sig i vår kommun. Attraktivt boende Mest attraktiva boendet i Västsverige. Trivsamma boende- och fritidsmiljöer inbjuder till ökad inflyttning. Alla ska ha rätt till en bra bostad. En bostad, såväl i staden, kommundelen som på landet och kusten. För att klara jobben och bostadsbyggandet så krävs det en aktiv bostadspolitik, tydliga lokala mål för bostadsbyggande samt åtgärder för att minska bygg- och hyreskostnader. Bostadsbyggnationen och samhällsplaneringen ska präglas av social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. 8

71 Minskad segregation Målet är ett jämlikt samhälle för alla medborgare. Segregation mellan människor skall minska. Sociala investeringar ska minska utanförskapet och jämna ut förutsättningarna för alla barn och unga oavsett vilket bostadsområde de växer upp i. Barnfattigdomen skall minskas genom olika samhällsinsatser i förebyggande syfte. Ett starkt samhälle ger varje individ möjlighet att vara den unika människa man är samtidig som det ger trygghet och gemenskap åt grupper och enskilda. Samhällets styrka bygger på det sociala kapital som uppstår i ett samhälle där människor möts, utvecklar tillit och känner ett gemensamt ansvar för varandra. Skolan är den viktigaste arenan för att bygga detta gemensamma sociala kapital i samspel mellan personal, elever, föräldrar och andra vuxna. Kompetensutveckling för pedagoger som arbetar med barn och unga krävs för att motverka utanförskap. Segregation får vare sig uppstå i eller förstärkas av skolan. Minskad miljö- och klimatpåverkan Kungälv skall ligga i framkant som miljökommun. Kungälv skall därför bidra till en minskad övergödning och förbättrad ekologisk status. Det skall ske en minskning av koldioxidutsläppen och förbättra luft- och vattenmiljön. Miljöledningssystem skall införas och ett miljöpolitiskt program skall beslutas. Kollektivtrafiken i kommunen skall öka och tillgängliggöras för fler. Människor rör sig idag över större områden för att ta sig till arbete, utbildning och fritidsaktiviteter. Kommungränser varken ska eller bör vara ett hinder. Vi är en växande region och god kollektivtrafik är en förutsättning för att klara den utvecklingen. Kollektivt resande ska vara enkelt, smidigt, billigast och smartast. En del av våra investeringar bör riktas mot insatser som bidrar till minskad miljöpåverkan och investeringsmedel bör avsättas för att nå våra miljö- och klimatmål. Gör rätt från början - satsa på barn och unga Vi måste göra rätt från början med mindre grupper i förskolan och fler vuxna i skolan. Lika chanser kräver olika resurser. Investeringar i det pedagogiska innehållet i kombination med förmågan att sätta barnens behov i centrum och minskade barngrupper stärker kommunens varumärke och blir en framgångsfaktor när barnfamiljer väljer att bosätta sig i vår kommun. Detta stödjer tillväxten och de bostadspolitiska målen. Minskade barngrupper främjar lärandeprocessen för barnen, och ökar möjligheten att lyckas i det vuxna livet. Investeringarna, i skolan och i fritidsverksamheten, ska anpassas så att de stödjer barns behov. Balans mellan ekonomi, kvalitet och behov Kommunens verksamhet fungerar och utvecklas optimalt när ekonomin inte är överordnad medborgarnas behov, personalens arbetssituation eller verksamhetens kvalitet, utan snarare när dessa tre perspektiv tillåts samspela och värderas lika. Insikten om att den goda ekonomin är den starkaste garanten för framtida generationers välfärd får likväl inte glömmas bort. 9

72 Balans mellan ekonomi, kvalitet och behov uppnås genom långsiktighet och ett genomgående arbete med målstyrning och uppföljning. Finansiella mål De finansiella målen ger tillsammans med skatteintäkterna de finansiella ramarna för kommunens verksamhet och styr tillsammans med de strategiska målen mot god ekonomisk hushållning. Finansiella mål Överskottsmålet är 3 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. Målet nås i följande steg; 2 % år 2016 samt 3 procent 2017 till Soliditeten skall under perioden hålla sig inom intervallet 9 % till 12 %. Den ekonomiska påfrestning som pensionsutbetalningarna medför skall lindras genom försäkringslösning Sociala investeringar i förebyggande socioekonomiskt arbete motsvarar 0,5 % av skatter och generella statsbidrag Investeringarnas självfinansieringsgrad i den skattefinansierade verksamheten skall under ramperioden vara 40 % eller högre. Kommentarer till de finansiella målen Överskottsmål 3 procent Det är nödvändigt att nå ett driftöverskott i kommunen som kan skapa utrymme för viktiga investeringar och säkerställa att inga ytterligare förskjutningar sker av kostnader sett ur ett generationsperspektiv. De sociala investeringarna är kostnader i strikt ekonomisk bemärkelse. Dessa kostnader skall inte räknas med i bedömningen av om överskottsmålet är uppnått eller inte. Soliditeten skall ligga i intervallet 9-12 procent Soliditet är ett finansiellt nyckeltal som anger hur stor andel av tillgångarna som är finansierade med eget kapital, eller omvänt, hur stor andel av kommunens tillgångar som är lånefinansierade. Soliditeten kan öka genom att driftsöverskottet används till investeringar eller att man betalar av på sina skulder. Under planperioden kan soliditeten att sjunka under enskilda år på grund av hög investeringsnivå och därmed hög upplåning. Under planperioden i stort skall den hålla sig inom angivet intervall. Försäkringslösning för pensionerna Under den närmaste tioårsperioden kommer pensionsutbetalningarna att öka varje år. Genom att kommunen nu har lyckats att avsätta pengar (282 MSEK i bokslut 2013) till framtida utbetalningar av pensioner och en första upphandling av försäkringslösning 10

73 gjorts kommer den årliga påfrestningen på likviditet och kostnader att begränsas. Härigenom underlättas också för kommunstyrelsen att driva verksamheten inom de ekonomiska ramar kommunfullmäktige anger. Sociala investeringar och socioekonomiskt arbete Socioekonomi är ett sammansatt begrepp som ytterst syftar till att skapa en direkt koppling mellan ekonomi och socialt arbete, mellan utanförskap och kostnaderna för det samma. Genom att påvisa de långsiktiga kostnaderna för utanförskapet vill vi motivera till tidiga sociala investeringar eftersom de lönar sig. Med tidiga insatser kan vi hjälpa människor innan de hamnar i utanförskap. Detta är en stor vinst för individen, men också för samhället och samhällsekonomin. Sociala investeringar idag är ett sätt att minska kostnaderna i framtiden och säkra välfärden för kommande generationer. De sociala investeringarna är inte investeringar i strikt ekonomisk bemärkelse. För att kunna betrakta dem som investeringar avsätts medel från tidigare överskott i en fond som används för dessa investeringar. En förutsättning för att kunna genomföra de sociala investeringarna är alltså att uppsatta överskottsmål nås. Investeringarnas självfinansieringsgrad Investeringarnas självfinansieringsgrad är den andel av investeringarna som finansieras av kassaflödet från den egna verksamheten. Resterande investeringar måste lånefinansieras. Under planperioden och de närmaste åren därefter kommer investeringsbehovet att vara mycket högt, och kommunen kommer att behöva lånefinansiera en stor del av sina investeringar. På sikt behöver verksamheten kunna finansiera merparten av sina egna investeringar. Den långsiktiga ambitionen är att självfinansieringsgraden skall öka. 11

74 Ekonomiberedningens kommentarer till ramarna Denna rambudget bygger på senast kända skatteprognos från februari 2015 och på av fullmäktige beslutad befolkningsprognos. Investeringsramarna motsvarar det behov som förvaltningens investeringsgrupp indikerat till Ekonomiberedningen. Detta betyder att investeringsramarna är höjda kraftigt relativt senaste beslutade rambudget. I arbetet med denna rambudget har den ej rubriksatta "översta raden" från senaste beslutade rambudget tagits bort och innehållet i denna har analyserats och förts till rätt plats i rambudgeten. Som en del i genomlysningen av rambudgetens förutsättningar har även kommande pensionsutbetalningar analyserats och utbetalningar på 50 miljoner årligen som utelämnats i senaste beslutade rambudget har införts. Utbetalningarna för exploateringsverksamheten ligger i denna rambudget på den nivå som förvaltningen indikerat. Detta medför en årlig ökning av utbetalningarna på cirka 50 miljoner relativt senaste beslutade rambudget. Dessa ej tidigare redovisade eller kända förändringar medför en upplåning som inte är långsiktigt hållbar. Ekonomiberedningen anser att underlaget för ett rambeslut av den här storleken behöver bli tydligare och kombineras med en bredare omvärldsanalys, inte minst gällande pensionerna. Genomförandet av investeringarna behöver kontinuerligt följas upp i kommunstyrelsen och stämmas av mot plan och planeringshorisonten bör kunna förlängas. Prioriteringar kan behöva göras. Såväl beslutsunderlag som uppföljning och avstämningar behöver innehålla driftskostnadskonsekvenser. Exploateringarnas påverkan på kassaflödet och storlek och tidpunkt för såväl inbetalningar som utbetalningar behöver klargöras. Analysen och uppföljningen av investeringsverksamheten, exploateringsverksamheten och pensionsutvecklingen kan medföra att ramarna kan behöva justeras. Ekonomiberedningen anser att åtgärderna ovan är nödvändiga, men inte tillräckliga för att långsiktigt kunna hantera den planerade upplåningsvolymen. Verksamheten behöver analyseras i syfte att fokusera på prioriterade mål och kärnverksamhet. Även inkomstsidan måste ses över. Ekonomiberedningen bedömer att en påtaglig inkomstförstärkning i närtid kommer att krävas för att långsiktigt hålla upplåningsvolymen på en rimlig nivå. Det är viktigt att den ekonomiska politiken utgår från de behov och den verklighet vi möter här och nu. Strävan är en politisk styrning där det råder balans mellan ekonomi, kvalitet och behov. Vi ser investeringar på den indikerade nivån som en stor möjliggörare. De innebär såväl stora kvalitetsförbättringar som i många fall sänkta driftskostnader. Ekonomiberedningen anser att planerade investeringar behöver genomföras. Men riskerna med en stor upplåning måste tas på yttersta allvar och en strategi i syfte att långsiktigt minska upplåningsvolymen måste tas fram. 12

75 Rambudgeten i siffror Rambudget Resultaträkning bokslut bokslut årsplan förslag förslag förslag förslag Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Verksamhetens nettokostnader , , , , , , ,0 Avskrivningar -95,7-97,4-105,0-105,0-110,0-115,0-120,0 Verksamhetens nettokostnader , , , , , , ,0 Skatteintäkter 2 014, , , , , , ,0 Generella statsbidrag Finansiella intäkter 25,5 23,8 Finansiella kostnader -152,0-34,4 Finansiella nettokostnader -70,0-30,0-55,0-80,0-100,0 Årets resultat -8,2 49,6 20,0 45,0 70,0 75,0 75,0 Nyckeltal Nettokostnadsökning 7,60% 2,71% 4,49% 1,83% 3,19% 3,26% Korrigerad kostnadsökning 5,22% 3,20% 4,00% Skatteintäktsökning 4,26% 4,05% 3,62% 3,98% 4,29% 3,87% Resultat/skatteintäkter -0,41% 2,36% 0,92% 1,99% 2,97% 3,05% 2,94% Rambudget Kassaflödesanalys bokslut bokslut årsplan förslag förslag förslag förslag Förändring av eget kapital -8,2 49,6 45,0 45,0 70,0 75,0 75,0 Av- och nedskrivningar 95,7 97,4 105,0 105,0 110,0 115,0 120,0 Förändring avsättningar 90,7 18,0 Utbetalningar ansvarsförbindelsen -40,0-40,0-50,0-50,0 Medfinansiering -86,0-17,0-3,0-12,0 Förskottering -41,0-40,0 Justering, ej likvidpåverkande -227,0 Medel från verksamheten 178,2-62,0 150,0-17,0 83,0 137,0 133,0 Förändring av kortfristiga fordringar -111,8 248,3 Förändring av kortfristiga skulder 23,7 128,1 Förändring likvida medel, drift 90,1 314,4 150,0-17,0 83,0 137,0 133,0 Förändring av värdepapper 94,8-119,4 Exploatering -129,5-100,0-100,0-100,0-100,0 Nettoinvestering skattefinansierad -148,1-310,1-450,0-450,0-450,0-450,0-450,0 Nettoinvestering avgiftsfinansierad -62,4-200,0-140,0-300,0-130,0-130,0 Justering -8,3 Förändring likvida medel, invest -53,3-500,2-779,5-690,0-850,0-680,0-680,0 Upplåning 408,0 400,0 830,0 905,0 960,0 675,0 680,0 Upplåning bolag -27,0 0,0 95,0 60,0 65,0 45,0 Förändring kortfristig del Amortering -358,0-183,0-200,0-290,0-255,0-195,0-180,0 Justering -19,3 Förändring likvida medel, finans 23,0 197,7 630,0 710,0 765,0 545,0 545,0 FÖRÄNDR LIKVIDA MEDEL 59,8 11,9 0,5 3,0-2,0 2,0-2,0 13

76 Finansiell utblick mot Resultat, Mkr Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut OK Intäkter 25 Kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter och statsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Förändring av eget kapital Procentuell förändring nettokostnad -2,54% 5,33% 7,59% 1,47% 5,75% 1,83% 3,19% 3,26% 3,37% 3,26% 3,75% 3,42% Korrigerad nettokostnadsökning 5,22% 3,20% 4,00% nettokostnad exkl avskrivning -1,48% 6,35% 7,94% 2,42% 4,72% 1,68% 3,11% 3,20% 3,33% 3,22% 3,74% 3,41% skatteintäkt 2,81% 3,71% 4,27% 4,05% 3,62% 3,98% 4,29% 3,87% 4,12% 3,95% 4,17% 4,00% Resultat/skatteintäkter 4,53% -0,40% 2,38% 2,06% 1,99% 2,97% 3,05% 2,94% 3,01% 3,08% 2,96% 3,01% Befolkningsprognos/-tal Befolkningsökning 0,83% 0,72% 0,87% 1,43% 1,34% 0,80% 0,78% 0,75% 0,74% 0,70% Skatteintäktsökning ,40% 4,20% 4,00% 3,80% 3,60% 3,40% 3,20% Nettokostnadsökning (exkl avskrivning) ,00% 4,50% 4,00% 3,50% 3,00% 2,50% 2,00% 1,50% 1,00%

77 Likviditet, Mkr Bokslut Bokslut Bokslut Ingående balanser OK Kassa, bank Placerat för pensionsändamål Fordran på kommunbolag Pensionsskuld Långfristiga skulder Kassaflöde Löpande verksamhet, resultat Löpande verksamhet, avskrivn Placering Utbetaln ansvarsförbindelsen Medfinansiering Förskottering Investerings skattefinans Investering avgiftsfinans Exploatering, utgift Exploatering, inkomst Upplåning, netto Kassaflöde netto Utgående balanser Kassa, bank Placerat för pensionsändamål Fordran på kommunbolag Pensionsskuld Långfristiga skulder Utgående balanser, Mkr Bok Bok Bokslut Bokslut Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar varav kassa varav placerat för pension varav fordran på koncernföretag Sa TILLGÅNGAR Eget kapital Långfristiga skulder varav pensionsskuld varav låneskuld Kortfristiga skulder Sa SKULDER O EGET KAPITAL Nyckeltal Soliditet 8,89% 11,55% 10,71% 10,91% 9,93% 9,94% 10,35% 10,61% 10,84% 11,34% 11,77% 11,92% 12,24% Förändring av pensionsskuld 2,23% 8,36% -16,86% 0,91% -2,50% -2,56% -2,63% -2,70% -2,78% -2,86% -2,94% -3,03% Förändring av låneskuld 5,03% 3,06% 25,58% 59,67% 45,75% 33,82% 18,00% 15,26% 13,48% 10,60% 9,48% 8,04% 15

78 Soliditet % ,00% 12,00% 10,00% 8,00% 6,00% 4,00% 2,00% 0,00% Låneskuld, UB , Mkr Låneskuld, årlig ökning % ,00% 60,00% 50,00% 40,00% 30,00% 20,00% 10,00% 0,00%

79 Diagrammen avser åren kronor/invånare Nettokostnad/invånare, kronor Investering/invånare, kronor Låneskuld/invånare, kronor Resultat/invånare, kronor

80 Beredningsskrivelse 1(2) Handläggarens namn Pia Jakobsson och Lars Davidsson Alliansens budgetmotion Rambudget (Dnr KS2015/318-2) Sammanfattning Ekonomiberedningen har behandlat Alliansens budgetmotion och föreslår att den skall utgöra motförslag till ekonomiberedningens förslag till Rambudget och den avslås. Bakgrund Alliansens budgetmotion Generationsansvar för ett starkare Kungälv har lämnats in, undertecknad av Anders Holmensköld (M), Gun-Marie Daun (KD och Ove Wiktorsson (C). Motionen är remitterad till kommunstyrelsen för att kunna behandlas av kommunfullmäktige på aprilsammanträdet. Ekonomiberedningen har fått i uppdrag att bereda ärendet. Bedömning Ekonomiberedningen anser att motionen i formell mening är en motion och inte ett rambudgetförslag då förslaget inte lämnats under ekonomiberedningens behandling av rambudgeten. Motionen har dock ett sådant innehåll att den vid behandlingen av rambudgeten i kommunfullmäktige bör ställas som motförslag till ekonomiberedningens förslag till rambudget. Ekonomiberedningen önskar att budgetdebatten i kommunfullmäktige handlar om sak och innehåll och inte reduceras till en formaliadiskussion. Om dessa bedömningar och önskningar är beredningen enig. Ekonomiberedningen står fast vid de bedömningar och ställningstaganden som gjordes under arbetet med rambudgeten och står alltså fast vid sitt förslag till rambudget. Ekonomiberedningen föreslår därmed att motionen avslås. Om detta förslag är beredningen ej enig och Alliansen (M, C och KD) ställer sig bakom sin motion. Förslag till beslut i kommunfullmäktige 1. Alliansens budgetmotion behandlas som motförslag till ekonomiberedningens förslag till Rambudget , med utblick mot Alliansens budgetmotion avslås ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST HEMSIDA

81 2(2) Jonas Andersson (s) Beredningsordförande Marcus Adiels (m) Vice beredningsordförande Tobias Andersson (S) Nils Carlson (S) Harriet Blomqvist (V) Leif Hasselgren (UP) Lennart Wennerblom (MP) Lars Wallberg (FP) Emma Gustafsson (M) Peter Harrysson (M) Robert Kinhult (SD) Expedieras till: För kännedom till:

82

83

84

85

86

87

88

89

90

91

92

93

94

95

96

97

98

99

100

101

102

103

104

105

106

107

108

109

110

111

112

113

114

115

116

117

118

119

120

121

122

123

124

125

126

127

128

129

130

131

132

133

134 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 (1) 79/2015 Detaljbudget för den politiska organisationen 2015 (Dnr KS2014/1595) Kommunfullmäktige har gett ekonomiberedningen i uppdrag att lägga förslag till detaljbudget för hela den politiska organisationen. Den ekonomiska ramen är 18 miljoner kronor. Förslaget bygger på utfallet 2014, med uppräkning till Kommunstyrelsen föreslås få uppdrag att följa upp, redovisa och föreslå åtgärder vid eventuella avvikelser. Beslutsunderlag Beredningsskrivelse Detaljbudget för den politiska organisationen Förslag till kommunfullmäktige 1. Detaljbudget för den politiska organisationen 2015 fastställs så att: a. För arvoden, förlorad arbetsförtjänst och bilersättning budgeteras ,0 tkr b. För pensionsavsättning enligt pensionsbestämmelser för förtroendevalda (PBF) budgeteras 500,0 tkr c. För kompetensutveckling inklusive logi och resor budgeteras 500,0 tkr d. För revisionstjänster budgeteras 900,0 tkr e. För IT-kostnader och licenser budgeteras 300,0 tkr f. För kopiering budgeteras 300,0 tkr g. För ungdomsfullmäktige budgeteras 100,0 tkr h. För övriga kostnader budgeteras 1 200,0 tkr i. För oförutsett ställs 2 000,0 tkr till kommunfullmäktiges förfogande 2. Uppdrag ges till kommunstyrelsen att följa upp, redovisa och föreslå åtgärder vid eventuella avvikelser KOMMUNSTYRELSEN Justeras sign

135 Beredningsskrivelse 1(2) Handläggarens namn Pia Jakobsson och Lars Davidsson Detaljbudget för den politiska organisationen 2015 (Dnr KS2014/ ) Sammanfattning Kommunfullmäktige har gett ekonomiberedningen i uppdrag att lägga förslag till detaljbudget för hela den politiska organisationen. Den ekonomiska ramen är 18 miljoner kronor. Förslaget bygger på utfallet 2014, med uppräkning till Kommunstyrelsen föreslås få uppdrag att följa upp, redovisa och föreslå åtgärder vid eventuella avvikelser. Förslag till beslut i kommunfullmäktige 1. Detaljbudget för den politiska organisationen 2015 fastställs så att: a. För arvoden, förlorad arbetsförtjänst och bilersättning budgeteras ,0 tkr b. För pensionsavsättning enligt pensionsbestämmelser för förtroendevalda (PBF) budgeteras 500,0 tkr c. För kompetensutveckling inklusive logi och resor budgeteras 500,0 tkr d. För revisionstjänster budgeteras 900,0 tkr e. För IT-kostnader och licenser budgeteras 300,0 tkr f. För kopiering budgeteras 300,0 tkr g. För ungdomsfullmäktige budgeteras 100,0 tkr h. För övriga kostnader budgeteras 1 200,0 tkr i. För oförutsett ställs 2 000,0 tkr till kommunfullmäktiges förfogande 2. Uppdrag ges till kommunstyrelsen att följa upp, redovisa och föreslå åtgärder vid eventuella avvikelser Jonas Andersson (s) Beredningsordförande Marcus Adiels (m) Vice beredningsordförande Tobias Andersson (S) Nils Carlson (S) ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST HEMSIDA

136 2(2) Harriet Blomqvist (V) Leif Hasselgren (UP) Lennart Wennerblom (MP) Lars Wallberg (FP) Emma Gustafsson (M) Peter Harrysson (M) Robert Kinhult (SD) Expedieras till: Kommunrevisionen För kännedom till:

137 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 (1) 81/2015 Borgen för SOLTAK AB (Dnr KS2015/319) Styrelsen för SOLTAK AB har godkänt investeringsbudget för 2015 på 18,2 miljoner kronor. För att kunna genomföra budgeterade investeringar behöver bolaget låna upp motsvarande belopp. Ägarkommunerna föreslås bevilja borgen för upplåningen, utifrån invånarantal, till ett sammanlagt belopp av 25 miljoner kronor. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Borgen för SOLTAK AB Förslag till kommunfullmäktige Expedieras till: Lars Davidsson Borgen, såsom för egen skuld, beviljas för SOLTAK AB:s låneförpliktelser, upp till ett högsta lånebelopp om kronor, jämte därpå löpande ränta och kostnader. För kännedom till: KOMMUNSTYRELSEN Justeras sign

138 Tjänsteskrivelse 1(2) Handläggarens namn Lars Davidsson Borgen för SOLTAK AB(Dnr KS2015/319-1) Sammanfattning Styrelsen för SOLTAK AB har godkänt investeringsbudget för 2015 på 18,2 miljoner kronor. För att kunna genomföra budgeterade investeringar behöver bolaget låna upp motsvarande belopp. Ägarkommunerna föreslås bevilja borgen för upplåningen, utifrån invånarantal, till ett sammanlagt belopp av 25 miljoner kronor. Bakgrund SOLTAK AB genomför de investeringar som krävs för att upphandla och driftsätta sätta nya ekonomi- och lönesystem, från och med Personal från de samverkande kommunerna kommer att arbeta med systemen. SOLTAK AB kommer också att svara för ITdrift och IT-support. I ett första skede på kommunernas befintliga IT-plattformar och SOLTAK:s egen IT-plattform. Det långsiktiga målet är att migrera samtliga samverkande kommuner till SOLTAK:s gemensamma plattform. Investeringsbudgeten för 2015 är fördelad enligt nedan. Investeringsobjekt TKR Kommentar Möbler : /arbetsplats Datorer Teknisk IT plattform Övrig hårdvara IT Nyanskaffning: 7000: inkl grundprogramvara. IT plattform totalt 8 mkr, varav 2,5 mkr är bolagets plattform, fördelas på samtliga. 5,5 fördelas på de kommunerna som går över med IT Backbone + ev oförutsedd kostnad under uppstart Styrelsefråga om större oförutsedd investeringar krävs. Ekonomi, skanning, personalsystem Uppskattad kostnad. Beroende på kundbehov, antal integrationer, moduler kan kostnaden öka Utvecklingsarbete av väsentligt värde för För lön och ekonomi i fas 1 och 2. uppbyggnad av servicecenter Summa Investering 2017 kan krävas om utvidgad verksamhet ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST HEMSIDA

139 2(2) I protokoll från styrelsesammanträde med SOLTAK framgår följande: Styrelsen beslutar att hos samtliga medlemskommuner begära kommunal borgen för SOLTAK AB:s budgeterade investeringar 2015, fördelat per kommun enligt specifikation i PM Beslutsformuleringar, datum Enligt bolagets finansieringsmodell skall verksamhetsrelaterade fasta kostnader debiteras ägarkommunerna enligt följande fördelning: Folkmängd 30 juni 2014 enl SCB Kommun Antal invånare % fördelning Stenungsund ,6% Orust ,0% Lilla Edet ,6% Tjörn ,0% Ale ,6% Kungälv ,9% Öckerö ,3% Summa % Eftersom det finns osäkerheter i delar av investeringsunderlaget vad gäller exakta nivåer och fördelningen av investeringarna mellan 2015 och 2016 begär bolaget en total borgen om 25 miljoner kronor. För Kungälvs kommun blir då den begärda borgenssumman 11,075 miljoner kronor. Verksamhetens bedömning Enligt Kungälvs kommuns Borgenspolicy (KF / 254) kan kommunal borgen lämnas för investeringar i hel- eller delägda bolag. Förslag till beslut i kommunfullmäktige Borgen, såsom för egen skuld, beviljas för SOLTAK AB:s låneförpliktelser, upp till ett högsta lånebelopp om kronor, jämte därpå löpande ränta och kostnader. Magnus Gyllestad kommunchef Lars Davidsson chefsekonom Expedieras till: För kännedom till:

140 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 (2) 90/2015 Förslag till renhållningstaxa 2015 (Dnr KS2014/2336) Kommunfullmäktige beslutade den 18 juni /2014 (Dnr KS2014/514) att Kommunstyrelsen får i uppdrag att införa separat insamling av matavfall i kommunen. Kommunen inför frivillig insamling av matavfall för hushåll, restauranger, storkök, butiker och verksamheter. Matavfallsinsamlingen sker i separata kärl. På grund av Arbetsmiljöverkets krav på minskad manuell avfallshantering kommer kommunen i samband med införandet av separat matavfallsinsamling att behöva ställa om från säck till kärlhämtning. Införandet av separat matavfallsinsamling planeras ske områdesvis i etapper med början sommaren 2015 fram till och med För att verkställa kommunfullmäktiges beslut om införande av matavfallsinsamling samt för att nå målen i avfallsplanen för Göteborgsregionen, A2020, behöver en ny renhållningstaxa antas från och med 1 oktober Syftet med en ny taxa är att stimulera till minskade restavfallsmängder, uppmuntra till utsortering av matavfall, förpackningar och tidningar, samt öka kundnöjdheten. Förvaltningen anser att en miljöstyrande renhållningstaxa ska tillämpas som ett ekonomiskt incitament för att öka anslutningsgraden till matavfallsinsamlingen. Erfarenheter visar att anslutningsgraden är mycket högre med miljöstyrande renhållningstaxa än utan. För att öka källsorteringen och anslutningsgraden till matavfallsinsamling föreslås att det brännbara restavfallet vägs och att abonnenten debiteras för dess vikt, medan ingen viktavgift föreslås för matavfall. Kostnaden för kommunen att ställa om från säck till kärlhämtning och att införa separat insamling för matavfall kommer att bli betydande. Omställningen från säck till kärlhämtning medför en investeringskostnad om ca 16 mnkr. Idag finns det ett ackumulerat överskott inom renhållningskollektivet om ca 15 mnkr. Överskottet kommer att användas för att så långt som möjligt täcka de ökade kostnaderna som uppstår i verksamheten. För att beta av det överskott som finns föreslås ändringar av renhållningstaxan år 2015, år 2019 och år Renhållningstaxan återfinns som bilaga 1 och innehåller, förutom förslag till avgifter på renhållningstjänster, exempel på årskostnader. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Förslag till renhållningstaxa Bilaga Protokollsutdrag Bilaga KS Renhållningstaxa 2015.pdf _1_1.pdf Protokollsutdrag - Renhållningstaxa Samhällsbyggnadsutskottet Förslag till kommunfullmäktige 1. Renhållningstaxa 2015 för Kungälvs kommun, bilaga 1, antas och gäller från och med den 1 oktober Renhållningstaxa antagen av kommunfullmäktige /2012 upphör att gälla den 30 september Justeras sign KOMMUNSTYRELSEN

141 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 2 (2) Expedieras till: Lisa Strandberg Werlenius, Dragan Medan, sektor Samhällsbyggnad. För kännedom till: KOMMUNSTYRELSEN Justeras sign

142 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 (2) 39/2015 Förslag till renhållningstaxa 2015 (Dnr KS2014/2336) Kommunfullmäktige beslutade den 18 juni /2014 (Dnr KS2014/514) att Kommunstyrelsen får i uppdrag att införa separat insamling av matavfall i kommunen. Kommunen inför frivillig insamling av matavfall för hushåll, restauranger, storkök, butiker och verksamheter. Matavfallsinsamlingen sker i separata kärl. På grund av Arbetsmiljöverkets krav på minskad manuell avfallshantering kommer kommunen i samband med införandet av separat matavfallsinsamling att behöva ställa om från säck till kärlhämtning. Införandet av separat matavfallsinsamling planeras ske områdesvis i etapper med början sommaren 2015 fram till och med För att verkställa kommunfullmäktiges beslut om införande av matavfallsinsamling samt för att nå målen i avfallsplanen för Göteborgsregionen, A2020, behöver en ny renhållningstaxa antas från och med 1 oktober Syftet med en ny taxa är att stimulera till minskade restavfallsmängder, uppmuntra till utsortering av matavfall, förpackningar och tidningar, samt öka kundnöjdheten. Förvaltningen anser att en miljöstyrande renhållningstaxa ska tillämpas som ett ekonomiskt incitament för att öka anslutningsgraden till matavfallsinsamlingen. Erfarenheter visar att anslutningsgraden är mycket högre med miljöstyrande renhållningstaxa än utan. För att öka källsorteringen och anslutningsgraden till matavfallsinsamling föreslås att det brännbara restavfallet vägs och att abonnenten debiteras för dess vikt, medan ingen viktavgift föreslås för matavfall. Kostnaden för kommunen att ställa om från säck till kärlhämtning och att införa separat insamling för matavfall kommer att bli betydande. Omställningen från säck till kärlhämtning medför en investeringskostnad om ca 16 mnkr. Idag finns det ett ackumulerat överskott inom renhållningskollektivet om ca 15 mnkr. Överskottet kommer att användas för att så långt som möjligt täcka de ökade kostnaderna som uppstår i verksamheten. För att beta av det överskott som finns föreslås ändringar av renhållningstaxan år 2015, år 2019 och år Renhållningstaxan återfinns som bilaga 1 och innehåller, förutom förslag till avgifter på renhållningstjänster, exempel på årskostnader. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Förslag till renhållningstaxa Bilaga Renhållningstaxa Förslag till kommunfullmäktige SAMHÄLLSBYGGNADSUTSKOTTET Justeras sign

143 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 2 (2) 1. Renhållningstaxa 2015 för Kungälvs kommun, bilaga 1, antas och gäller från och med den 1 oktober Renhållningstaxa antagen av kommunfullmäktige /2012 upphör att gälla den 30 september Expedieras till: Lisa Strandberg Werlenius, Dragan Medan, sektor Samhällsbyggnad. För kännedom till: SAMHÄLLSBYGGNADSUTSKOTTET Justeras sign

144 Renhållningstaxa för 2015 Antagen av kommunfullmäktige 2015-XX-XX ( XXX/2015) Gäller fr.o.m Om inget annat framgår är taxan per år och inklusive moms.

145 i Innehåll Kungälvs kommuns renhållningstaxa för 2015 KAPITEL 1 Inledning 3 KAPITEL 2 Helårshämtning vid villor och radhus i områden där matavfallsinsamling erbjuds KAPITEL 3 Helårshämtning vid villor och radhus i områden före erbjudande om matavfallsinsamling KAPITEL 4 Sommarhämtning vid fritidshus, flerbostadshus och verksamheter (v20, maj - v 37, sept) i områden där matavfallsinsamling erbjuds KAPITEL 5 Sommarhämtning vid fritidshus, flerbostadshus och verksamheter (v20, maj - v 37, sept) i områden före erbjudande om matavfallsinsamling KAPITEL 6 Helårshämtning vid lägenher och verksamheter i områden där matvavfallsinsamling erbjuds KAPITEL 7 Helårshämtning vid lägenher och verksamheter i områden före erbjudande om mavavfallsinsamling KAPITEL 8 Hämtning på öar utan fast landförbindelse KAPITEL 9 Tilläggstjänster och särskilda avgifter KAPITEL 10 Avfall från enskilda avloppsanordning samt fettavfall KAPITEL 11 Allmäna bestämmelser KAPITEL 12 Exempel på årsavgifter

146 Inledning Kungälvs kommuns renhållningstaxa för Förord Varje kommun ansvarar för insamling, transport och återvinning eller bortskaffande av det hushållsavfall och slam från avloppsanläggningar som uppkommer i kommunen. Avfallshanteringen regleras av miljöbalken och avfallsförordningen. I Kungälvs kommun är det renhållningsenheten som arbetar med avfallsfrågorna på uppdrag av kommunstyrelsen. Verksamheten finansieras av den renhållningstaxa som beskrivs i detta dokument. Renhållningstaxan är beslutad av kommunfullmäktige. Taxan är uppbyggd (om inget annat anges) av tre delar enligt följande: Total avgift = fast avgift + viktavgift + hämtningssavgift + ev. gångavstånd Kungälvs kommun kommer succesivt under en tvåårsperiod, med start hösten 2015, att i huvudsak upphöra med hämtning av säckar i kommunen och införa plastkärl till samtliga abonnenter. Under hösten 2015 kommer kommunen områdesvis börja med att erbjuda matavfallsinsamling, med ett område i taget. Det är i samband med införandet av matavfallsinsamlingen som befintliga säckställ för brännbart restavfall byts ut till kärl. Viktigt att observera Taxan i detta dokument är uppdelad enligt nedan. 1. Områden där matavfallsinsamling erbjuds Gäller de områden som erbjuds valet att utsortera matavfall och där utväxling från säck till kärl har skett. 2. Områden före erbjudande om matavfallsinsamling Gäller de områden som ännu inte erbjuds matavfallsinsamling och där utväxling från säck till kärl inte har skett. Mer information om matavfallsinsamlingen och utväxlingen från säck till kärl finns på kommunens hemsida På sidan 23 kan du läsa mer om taxan och dess innehåll. 3

147 Kungälvs kommuns renhållningstaxa för 2015 Helårshämtning vid villor och 2 radhus i områden där matavfallsinsamling erbjuds I priset ingår gångavstånd om max 3 meter. Hyra av kärl ingår men rengöring av kärl ingår ej. Total avgift = fast avgift + viktavgift + hämtningsavgift + ev. gångavstånd 2.1 Fast avgift Villa och radhus: Avgift 1100 kr. 2.2 Viktavgift, kärl Matavfall Restavfall Osorterat avfall Viktavgift, per kg Ingen avgift. 1,50 kr. 1,50 kr. Om det inte går att väga avfallet, t.ex. på grund av fel på vågen i sopbilen, kommer viktdebiteringen att baseras på ett medelvärde av de senaste 10 vägningarna. Om avfallet inte har hunnit vägas 10 gånger (t.ex. när ny tjänst startas) så beräknas viktavgiften efter medelvärdet för den aktuella behållartypen. 2.3 Hämtningsavgift, kärl: Varje vecka tillfällen/år Sorterat avfall Varannan vecka för restavfall Sommartid varje vecka för matavfall tillfällen/år Varannan vecka tillfällen/ år Var fjärde vecka för restavfall och varannan vecka för matavfall tillfällen/år 190 l kärl för restavfall och 140 l kärl för matavfall: 1509 kr kr. 673 kr. 574 kr. Hemkompostering Restavfall Varje vecka tillfällen/år Restavfall Varannan vecka 26 tillfällen/år 3 Restavfall Var fjärde vecka 13 tillfällen/år 3 Restavfall Var sjätte vecka 8 tillfällen/år l kärl för restavfall och hemkompostering 4 av allt matavfall: 1509 kr. 673 kr. 574 kr. 269 kr. Osorterat avfall (innehåller både restoch matavfall, blandat) Blandat avfall Varje vecka 52 1 tillfällen/år Blandat avfall Varannan vecka 26 tillfällen/år 190 l kärl för blandat avfall: 2006 kr kr. 1. Tömning varje vecka året runt tillåts endast i Kungälvs kommuns tätorter enligt avfallsföreskrifterna. 2. Hämtning varje vecka sommartid från vecka 20 (maj) till vecka 37 (september) och hämtning varannan vecka under övriga delen av året. 3. Tillåts under förutsättning att restavfallet inte innehåller något matavfall. 4. Gällande tillstånd för kompostering från miljöenheten krävs. 4

148 Helårshämtning vid villor och radhus i område där matavfallsinsamling erbjuds 2.4 Avgift för gångavstånd, över 3 meter: Minimiavgift, Avgift per meter, per tillfälle och per tillfälle och kärl kärl Kungälvs kommuns renhållningstaxa för 2015 Exempel: Sortering med två kärl, avstånd 10 meter och hämtning varannan vecka, 26 ggr per år Kärl: 21 kr. 3 kr kr. 2.5 Gemensam avfallslösning med kärl eller container Total avgift = fast avgift + viktavgift + hämtningsavgift + ev. gångavstånd För hushåll i villor eller radhus, utan samfällighetsförening, men med gemensam container eller gemensamma kärl för avfall, gäller nedanstående avgifter. För samtliga hushåll som ingår i den gemensamma avfallslösningen gäller samma abonnemang. Hyra av container ingår. Fast avgift per hushåll, viktavgift och eventuell avgift för gångavstånd per kärl tillkommer. Viktavgift debiteras efter invägning av behållarens innehåll. För hushåll som inte ingår i samfällighetsförening fördelas viktavgift och avgift för gångavstånd lika per hushåll vid fakturering. Ansökan krävs för gemensam avfallslösning enligt avfallsföreskrifterna. Hämtningningsavgift, per behållare och år: Varannan vecka 26 tillfällen/år Varje vecka 52 tillfällen/år Matavfall 140 l kärl för matavfall: 619 kr. 825 kr. Underjordsbehållare 1 0,5-1,3 m 3 : 3240 kr kr. Restavfall l kärl för restavfall: 848 kr kr. 370 l kärl för restavfall: 1143 kr kr. 660 l kärl för restavfall: 1812 kr kr. 5 kbm vippcontainer 2 för restavfall: kr kr. 10 kbm vippcontainer 2 för restavfall: kr kr. Underjordsbehållare 2 0,5-1,3 m kr kr. Underjordsbehållare 1 1,4-3 m kr kr. Underjordsbehållare 1 3,1-5 m kr kr. Osorterat avfall 190 l kärl för restavfall: 1723 kr kr. 370 l kärl för restavfall: 2893 kr kr. 660 l kärl för restavfall: 3562 kr kr. 5 kbm vippcontainer 2 för restavfall: kr kr. 10 kbm vippcontainer 2 för restavfall: kr kr. Underjordsbehållare 1 0,5-1,3 m kr kr. Underjordsbehållare 1 1,4-3 m kr kr. Underjordsbehållare 1 3,1-5 m kr kr. 1. Inklusive säck. 2. Tillfällig lösning vid särskilda skäl. 3 Kräver matavfallsinsamling med 140 l kärl eller underjordsbehållare. 2.6 Avgift för gångavstånd, över 3 meter: Minimiavgift, Avgift per meter, per tillfälle och per tillfälle och kärl kärl Exempel: Sortering med två kärl avstånd 10 meter och hämtning varje vecka, 26 ggr per år. Kärl, per hushåll: 21 kr. 3 kr kr. 5

149 Helårshämtning vid villor och radhus i område där matavfallsinsamling erbjuds Kungälvs kommuns renhållningstaxa för Avgift med säck Säck får endast användas efter ansökan och om det finns särskilda skäl. I priset ingår gångavstånd om max 3 meter. Leverans av tomsäckar 160 och 60 liter ingår. Total avgift = fast avgift + hämtningsavgift + ev. gångavstånd 2.7 Fast avgift Villa och radhus: Avgift 1100 kr. I nedanstående avgifter ingår viktavgifter, till skillnad från avgifterna vid kärlhämtning 2.8 Hämtningsavgift, säck: Varje vecka Varannan vecka tillfällen/ tillfällen/år år Sorterat avfall Varannan vecka för restavfall Sommartid varje vecka för matavfall tillfällen/år Var fjärde vecka för restavfall och varannan vecka för matavfall tillfällen/år l säck för restavfall och 60 l säck för matavfall: 2047 kr kr kr. 799 kr. Hemkompostering Restavfall Varje vecka 52 1 tillfällen/år Restavfall Varannan vecka 26 tillfällen/år Restavfall Var fjärde vecka 13 tillfällen/år 3 Restavfall Max 1 st säck per hämtning, var sjätte vecka, 8 säckar/år 160 l säck för restavfall och hemkompostering av allt matavfall: 2047 kr kr. 799 kr. 392 kr. Osorterat avfall (innehåller både restoch matavfall, blandat) Blandat avfall Varje vecka 52 1 tillfällen/år Blandat avfall Varannan vecka 26 tillfällen/år 160 l säck för blandat avfall: 3730 kr kr. 1. Tömning varje vecka året runt tillåts endast i Kungälvs kommuns tätorter enligt avfallsföreskrifterna. 2. Hämtning varje vecka sommartid från vecka 20 (maj) till vecka 37 (september) och hämtning varannan vecka under övriga delen av året. 3. Tillåts under förutsättning att restavfallet inte innehåller något matavfall. 2.9 Avgift för gångavstånd, över 3 meter: Minimiavgift, Avgift per meter, per tillfälle och per tillfälle och säck säck Exempel: Sortering med två säckar, avstånd 10 meter och hämtning varannan vecka, 26 ggr per år Säck: 21 kr. 3 kr kr. 6

150 Kungälvs kommuns renhållningstaxa för Helårshämtning vid villor och radhus i områden före erbjudande om matavfallsinsamling I priset ingår gångavstånd om max 10 meter. I nedanstående avgifter ingår viktavgifter, till skillnad från de områden som har erbjudits matavfallsinsamling. 3.2 Hämtningsavgift Varje vecka 52 1 tillfällen/år Varannan vecka 26 tillfällen/år Var fjärde vecka 13 tillfällen/år 2 Max 1 säck per hämtning var sjätte vecka 8 tillfällen/år 2 Säck om 160 l: 2046 kr kr. 662 kr. 392 kr. Kärl om 190 l: 2046 kr kr. 704 kr. Erbjuds ej Kärl om l: 4172 kr kr. Erbjuds ej Erbjuds ej 1. Tömning varje vecka året runt tillåts endast i Kungälvs kommuns tätorter enligt avfallsföreskrifterna. 2. Gällande tillstånd för kompostering från miljöenheten krävs. 3. Får inte nytecknas. Total avgift = fast avgift + hämtningsavgift + ev. gångavstånd 3.1 Fast avgift Villa och radhus: 3.3 Gemensam avfallslösning med kärl eller container Total avgift = fast avgift + viktavgift + hämtningsavgift + ev. gångavstånd Avgift 1100 kr. För hushåll i villor eller radhus, utan samfällighetsförening, men med gemensam container eller gemensamma kärl för avfall, gäller nedanstående avgifter. För samtliga hushåll som ingår i den gemensamma avfallslösningen gäller samma abonnemang. Ansökan krävs för gemensam avfallslösning enligt avfallsföreskrifterna. Hämtningningsavgift, per behållare och år: Varannan vecka 26 tillfällen/år Varje vecka 52 tillfällen/år 190 l kärl: 1936 kr kr. 370 l kärl: 2801 kr kr. 660 l kärl: 4490 kr kr. 5 kbm vippcontainer 1, 2 : kr kr. 10 kbm vippcontainer 1, 2 : kr kr. 1. Inklusive containerhyra 2. Tillfällig lösning vid särskilda skäl 3.4 Avgift för gångavstånd, över 10 meter: Minimiavgift, Avgift per meter, per tillfälle och per tillfälle och behållare behållare Exempel: en säck/kärl, avstånd 17 meter och hämtning varannan vecka, 26 ggr per år Säck och kärl, per hushåll: 21 kr. 3 kr. 546 kr. 7

151 Kungälvs kommuns renhållningstaxa för 2015 Sommarhämtning vid fritidshus, flerbostadshus och 4 verksamheter (v.20, maj - v. 37, sept) i områden där matavfallsinsamling erbjuds I priset ingår gångavstånd om max 3 meter. Hyra av kärl ingår men rengöring av kärl ingår ej. Total avgift = fast avgift + viktavgift + hämtningsavgift + ev. gångavstånd 4.1 Fast avgift Fritidshus: Verksamhet: 4.2 Viktavgift, kärl Avgift 965 kr. 850 kr. Matavfall Restavfall Osorterat avfall Viktavgift, per kg Ingen avgift. 1,50 kr. 1,50 kr. Om det inte går att väga avfallet, t.ex. på grund av fel på vågen i sopbilen, kommer viktdebiteringen att baseras på ett medelvärde av de senaste 10 vägningarna. Om avfallet inte har hunnit vägas 10 gånger (t.ex. när ny tjänst startas) så beräknas viktavgiften efter medelvärdet för den aktuella behållartypen. 4.3 Hämtningsavgift, kärl: Sorterat avfall Varje vecka tillfällen/år Varannan vecka 9+9 tillfällen/år 190 l kärl för restavfall och 140 l kärl för matavfall: 370 l 2 kärl för restavfall och 140 l kärl för matavfall: 865 kr. 432 kr kr. 547 kr. Hemkompstering Restavfall Varje vecka 18 1 tillfällen/år Restavfall Varannan vecka 9 tillfällen/år 190 l kärl för restavfall: 865 kr. 432 kr. 370 l 2 kärl för restavfall: 1094 kr. 547 kr. Osorterat avfall (innehåller både rest- och matavfall, blandat) Blandat avfall varje vecka 18 1 tillfällen/år Blandat avfall varannan vecka 9 tillfällen/år 190 l kärl för blandat avfall: 1426 kr. 822 kr. 370 l 2 kärl för blandat avfall: 1655 kr kr. 1. Tömning varje vecka året runt tillåts endast i Kungälvs kommuns tätorter enligt avfallsföreskrifterna. 2. Får användas av verksamheter och när två eller flera fastighetsinnehavare delar kärl, ej av fastighetsinnehavare med endast ett hushåll. 4.4 Avgift för gångavstånd, över 3 meter: Minimiavgift, Avgift per meter, per tillfälle och per tillfälle och kärl kärl Exempel: Sortering med två kärl avstånd 10 meter och hämtning varannan vecka, 9 ggr per år Kärl: 21 kr. 3 kr. 378 kr. 8

152 Kungälvs kommuns renhållningstaxa för Sommarhämtning vid fritidshus, flerbostadshus och verksamheter (v.20, maj - v37, sept.) i områden där matavfallsinsamling erbjuds 4.5 Sommarhämtning från verksamheter på Marstrand, avgift per kärl och år: Varje dag under sommarperioden (v.20, maj v.37, september) ca 125 tillfällen/år Matavfall 140 l kärl för matavfall: 3970 kr. Restavfall 370 l kärl för restavfall: kr. 660 l kärl för restavfall: kr. Osorterat avfall 370 l kärl för blandat avfall: kr. 660 l kärl för blandat avfall: kr. 4.6 Avgift för gångavstånd, över 10 meter: Minimiavgift, Avgift per meter, per tillfälle och per tillfälle och kärl kärl Exempel: Sortering med två kärl avstånd 20 meter och hämtning varje dag, 125 ggr per år Kärl: 21 kr. 3 kr kr. 9

153 Kungälvs kommuns renhållningstaxa för Sommarhämtning vid fritidshus, flerbostadshus och verksamheter (v.20, maj - v.37, sept.) i områden där matavfallsinsamling erbjuds Avgift med säck Säck får endast användas efter ansökan och vid särkskilda skäl. I priset ingår gångavstånd om max 3 meter. Leverans av tomsäckar om 160 liter ingår i priset. Total avgift = fast avgift + hämtningsavgift + ev. gångavstånd 4.7 Fast avgift Fritidshus: Verksamhet: Avgift 965 kr. 850 kr. I nedanstående avgifter ingår viktavgifter, till skillnad från avgifterna för kärlhämtning. 4.8 Hämtningsavgift, säck: Varje vecka Varannan vecka tillfällen/år tillfällen/år Sorterat avfall 160 l säck för restavfall och 60 l säck för matavfall: Hemkompstering 160 l säck för restavfall och hemkompostering av allt matavfall: 1106 kr. 533 kr. Restavfall Varje vecka 18 1 tillfällen/år Restavfall Varannan vecka 9 tillfällen/år Restavfall Var fjärde vecka 4 tillfällen/år kr. 533 kr. 246 kr. Osorterat avfall (innehåller både restoch matavfall, blandat) Blandat avfall Varje vecka 18 1 tillfällen/år Blandat avfall Varannan vecka 9 tillfällen/år 160 l säck för blandat avfall: 1890 kr kr. 1. Tömning varje vecka året runt tillåts endast i Kungälvs kommuns tätorter enligt avfallsföreskrifterna. 2. Får ej nytecknas 4.9 Avgift för gångavstånd, över 3 meter: Minimiavgift, Avgift per meter, per tillfälle och per tillfälle och säck säck Exempel: Sortering med två säckar, avstånd 10 meter och sommarhämtning 9 ggr per år Säck: 21 kr. 3 kr. 378 kr. 10

154 Kungälvs kommuns renhållningstaxa för 2015 Sommarhämtning vid fritidshus, flerbostadshus 5 och verksamheter (v.20, maj - v.37, sept.) i områden före erbjudande om matavfallsinsamling I priset ingår gångavstånd om max 10 meter. Leverans av tomsäckar om 160 liter ingår i priset. Total avgift = fast avgift + hämtningsavgift + ev. gångavstånd 5.1 Fast avgift Fritidshus: Verksamhet: 850 kr. I nedanstående avgifter ingår viktavgifter, till skillnad från de områden som har erbjudits matavfallsinsamling 5.2 Hämtningsavgift: Varje vecka 18 1 tillfällen/år Varannan vecka 9 tillfällen/år Var fjärde vecka 4 tillfällen/år Säck om 160 l: 1080 kr. 518 kr. 362 kr. Kärl om 190 l: 1112 kr. 783 kr. 624 kr. Kärl om 370 l 2 : 2154 kr kr. Erbjuds ej 1. Tömning varje vecka året runt tillåts endast i Kungälvs kommuns tätorter enligt avfallsföreskrifterna. 2. Får användas av verksamheter och när två eller flera fastighetsinnehavare delar kärl, ej av fastighetsinnehavare med endast ett hushåll. 5.3 Avgift för gångavstånd, över 10 meter: Minimiavgift, Avgift per meter, per tillfälle och per tillfälle och behållare behållare Avgift 965 kr. Exempel: ett kärl/säck avstånd 17 meter och sommarhämtning 9 ggr per år Säck och kärl: 21 kr. 3 kr. 189 kr. 5.4 Sommarhämtning från verksamheter på Marstrand, avgift per behållare och år: Varje dag under sommarperioden (v.20, maj v.37, september) ca 125 tillfällen/år Kärl om 370 l: kr. Kärl om 660 l: kr. 5.5 Avgift för gångavstånd, över 10 meter: Minimiavgift, Avgift per meter, per tillfälle och per tillfälle och behållare behållare Exempel: ett kärl, avstånd 20 meter och sommarhämtning 125 ggr per år Säck och kärl: 21 kr. 3 kr kr. 11

155 Kungälvs kommuns renhållningstaxa för 2015 Helårshämtning vid lägenheter och verksamheter 6 i områden där matavfallsinsamling erbjuds I avgifterna ingår hämtning och behandling av hushållsavfall, hyra av kärl, gångavstånd om max 10 m. Rengöring av kärl ingår ej. Innersäckar i kärl för matavfall ingår inte. Fastighetsinnehavare investerar och installerar själva underjordsbehållare. Total avgift = fast avgift + viktavgift + hämtningsavgift + ev. gångavstånd 6.1 Fast avgift Fritidshus: Verksamhet: Avgift 485 kr. 850 kr. 6.3 Hämtningsavgift, kärl: Varannan vecka 26 tillfällen/år En gång varje vecka 52 tillfällen/år Två gånger varje vecka 104 tillfällen/år Tre gånger varje vecka 156 tillfällen/år Matavfall 140 l kärl för matavfall: 619 kr. 825 kr kr. Erbjuds ej Restavfall 190 l kärl för restavfall: 848 kr kr. Erbjuds ej Erbjuds ej 370 l kärl för restavfall: 1143 kr kr kr kr l kärl för restavfall: 1647 kr kr kr. Erbjuds ej 660 l kärl för restavfall: 1812 kr kr kr kr l kärl för restavfall: 2917 kr kr. Erbjuds ej Erbjuds ej Osorterat avfall 190 l för blandat avfall: 1723 kr kr. Erbjuds ej Erbjuds ej 370 l för blandat avfall: 2893 kr kr kr kr l för blandat avfall: 3397 kr kr kr. Erbjuds ej 660 l för blandat avfall: 3562 kr kr kr kr l för blandat avfall: 5542 kr kr. Erbjuds ej Erbjuds ej 1. Får ej nyteckas 6.2 Viktavgift, kärl Matavfall Restavfall Osorterat avfall Viktavgift, per kg Ingen avgift. 1,50 kr. 1,50 kr. Om det inte går att väga avfallet, t.ex. på grund av fel på vågen i sopbilen, kommer viktdebiteringen att baseras på ett medelvärde av de senaste 10 vägningarna. Om avfallet inte har hunnit vägas 10 gånger (t.ex. när ny tjänst startas) så beräknas viktavgiften efter medelvärdet för den aktuella behållartypen. 6.4 Avgift för gångavstånd, över 10 meter: Minimiavgift, Avgift per meter, per tillfälle och per tillfälle och kärl kärl Exempel: Sortering med två kärl avstånd 20 meter och hämtning varje vecka, 52 ggr per år Kärl: 21 kr. 3 kr kr. 12

156 Kungälvs kommuns renhållningstaxa för Helårshämtning vid lägenheter och verksamheter i områden där matavfallsinsamling erbjuds Avgift med säck Säck får endast användas efter ansökan, och vid särkskilda skäl. I priset ingår gångavstånd om max 10 meter. Leverans av tomsäckar om 160 liter ingår i priset. Total avgift = fast avgift + hämtningsavgift + ev. gångavstånd 6.5 Fast avgift Fritidshus: Verksamhet: Avgift 485 kr. 850 kr. I nedanstående avgifter ingår viktavgifter, till skillnad från avgifterna för kärlhämtning. 6.6 Hämtningsavgift, säck: Varannan vecka 26 tillfällen/år Varje vecka 52 tillfällen/år Matavfall 60 l säck för matavfall: 619 kr. 825 kr. Restavfall 160 l säck för restavfall: 1197 kr kr. Osorterat avfall 160 l säck för blandat avfall: 2393 kr kr. 6.7 Avgift för gångavstånd, över 10 meter: Minimiavgift, Avgift per meter, per tillfälle och per tillfälle och säck säck Exempel: Sortering med två säckar avstånd 20 meter och hämtning varje vecka, 52 ggr per år Säck: 21 kr. 3 kr kr. 13

157 Kungälvs kommuns renhållningstaxa för Helårshämtning vid lägenheter och verksamheter i områden där matavfallsinsamling erbjuds Avgift för containers och underjordsbehållare Total avgift = fast avgift + viktavgift + hämtningsavgift 6.8 Fast avgift Fritidshus: Verksamhet: Avgift 485 kr. 850 kr. 6.9 Viktavgift, container eller underjordsbehållare Matavfall Restavfall Osorterat avfall Viktavgift, kr per kg Ingen avgift. 1,50 kr. 1,50 kr. Om det inte går att väga avfallet, t.ex. på grund av fel på vågen i sopbilen, kommer viktdebiteringen att baseras på ett medelvärde av de senaste 10 vägningarna. Om avfallet inte har hunnit vägas 10 gånger (t.ex. när ny tjänst startas) så beräknas viktavgiften efter medelvärdet för den aktuella behållartypen Hämtningsavgift, containers och underjordsbehållare: Varannan vecka En gång varje 26 tillfällen/år vecka 52 tillfällen/år Två gånger varje vecka 104 tillfällen/år Matavfall Underjordsbehållare 2 0,5-1,3 m 3 : 3240 kr kr. Erbjuds ej Restavfall Underjordsbehållare 2 0,5-1,3 m kr kr. Erbjuds ej Underjordsbehållare 2 1,4-3 m kr kr. Erbjuds ej Underjordsbehållare 2 3,1-5 m kr kr. Erbjuds ej Vippcontainer 1 om 5 m 3 : kr kr kr. Vippcontainer 1 om 10 m 3 : kr kr kr. Osorterat avfall Underjordsbehållare 2 0,5-1,3 m kr kr. Erbjuds ej Underjordsbehållare 2 1,4-3 m kr kr. Erbjuds ej Underjordsbehållare 2 3,1-5 m kr kr. Erbjuds ej Vippcontainer 1 om 5 m 3 : kr kr kr. Vippcontainer 1 om 10 m 3 : kr kr kr. 1 Inklusive containerhyra 2 Inklusive säck 14

158 Kungälvs kommuns renhållningstaxa för 2015 Helårshämtning vid lägenheter och verksamheter 7 i områden före erbjudande om matavfallsinsamling I priset ingår gångavstånd om max 10 meter. Hyra av kärl ingår. Rengöring av kärl ingår ej. Leverans av tomsäckar om 160 liter ingår i priset. Total avgift = fast avgift + hämtningsavgift + ev. gångavstånd 7.1 Fast avgift Lägenhet: Verksamhet: Avgift 468 kr. 850 kr. I nedanstående avgifter ingår viktavgifter, till skillnad från de områden där matavfallsinsamling har erbjudits. 7.2 Hämtningsavgift: Varannan vecka 26 tillfällen/år En gång varje vecka 52 tillfällen/år Två gånger varje vecka 104 tillfällen/år Tre gånger varje vecka 156 tillfällen/år Hushållsavfall eller därmed jämförligt avfall Säck om 160 l: 1197 kr kr. Erbjuds ej Erbjuds ej Kärl om 190 l: 1936 kr kr. Erbjuds ej Erbjuds ej Kärl om 370 l: 2801 kr kr kr kr. Kärl om l: 4303 kr kr kr. Erbjuds ej Kärl om 660 l: 4490 kr kr kr kr. Kärl om l: 6163 kr kr. Erbjuds ej Erbjuds ej 1. Får inte nytecknas om det inte föreligger särskilda skäl. 7.3 Avgift för gångavstånd, över 10 meter: Minimiavgift, Avgift per meter, per tillfälle och per tillfälle och behållare behållare Exempel: ett kärl/säck avstånd 20 meter och hämtning varje vecka, 52 ggr per år Kärl och säck: 21 kr. 3 kr kr. 7.4 Hämtningsavgift, containers och underjordsbehållare: Varannan vecka 26 tillfällen/år Varje vecka 52 tillfällen/år Hushållsavfall eller därmed jämförligt avfall Vippcontainer 1 om 5 m 3 : kr kr. Vippcontainer 1 om 10 m 3 : kr kr. Underjordsbehållare 2 upp till 5 m kr kr. 1 Inklusive containerhyra 2 Inklusive säck 15

159 Kungälvs kommuns renhållningstaxa för 2015 Hämtning på öar utan fast landförbindelse Här finns priserna för hämtning på öar utan fast landförbindelse. Marstrandsön och Klåverön räknas inte till sådana öar. Särskilda säckar ska användas, av vilka hämtningen ingår då de köps. Säckar betalas i förskott och kan köpas mot faktura på båten eller hos kommunens kundcenter, Stadshuset, Kungälv Fast avgift Villa, helårsboende: Fritidshus: 8.2 Hämtningsavgift, säck: Hämtning av säck på anvisad avlämningsplats (betalat i förskott per säck). Säck om 125 l: Avgift 1100 kr. 965 kr. Avgift per säck 58 kr. Nuvarande avlämningsplatser 1 : 1) Kan komma att förändras. 16

160 Kungälvs kommuns renhållningstaxa för 2015 Tilläggstjänster och särskilda avgifter Avgift för extra säck, extra tömning av kärl eller underjordsbehållare/container Om det uppstår mer avfall än vanligt kan extra behållare ställas ut. Nedan finns priserna för denna tilläggstjänst. 9 I områden där matavfallsinsamling har erbjudits och där viktavgift normalt erläggs: Viktavgift gäller även för extra tömning av kärl, container och underjordsbehållare (1,50 kr per kg). För säck ingår viktavgiften i hämtningsavgiften. 9.1 Avgift för extra hämtning och extra säck: Avgift, vid ordinarie hämtning Avgift Inom tre dygn efter beställning Avgift Inom ett dygn efter beställning Hämtning av extrasäck om 60 l 60 kr. 160 kr. 240 kr. (matavfall): Hämtning av kärl om 140 l (matavfall): Erbjuds ej 450 kr. 640 kr. Hämtning av extrasäck om 160 l: 75 kr. 185 kr. 260 kr. Hämtning av kärl om l: Erbjuds ej 560 kr. 770 kr. Tömning av underjordsbehållare 0,5-5 m 3 : Erbjuds ej 1430 kr kr. I områden före erbjudande om matavfallsinsamling och där viktavgift inte erläggs: Viktavgift ingår i hämtningsavgiften. 9.2 Avgift för extra hämtning och extra säck: Avgift, vid ordinarie hämtning Avgift Inom tre dygn efter beställning Avgift Inom ett dygn efter beställning Hämtning av extrasäck om 60 l 60 kr. 160 kr. 240 kr. (matavfall): Hämtning av kärl om 140 l (matavfall): Erbjuds ej 470 kr. 680 kr. Hämtning av extrasäck om 160 l: 75 kr. 185 kr. 260 kr. Hämtning av kärl om 190 l: Erbjuds ej 580 kr. 790 kr. Hämtning av kärl om 370 l: Erbjuds ej 600 kr. 810 kr. Hämtning av kärl om l: Erbjuds ej 640 kr. 840 kr. Tömning av underjordsbehållare 0,5-5 m 3 : Erbjuds ej 1910 kr kr. 17

161 Kungälvs kommuns renhållningstaxa för 2015 Tilläggstjänster och särskilda avgifter Avgifter för tillfälliga behållare vid evenemang Avgifterna, per dygn respektive per vecka, inkluderar utkörning, återtagning, hyra och rengöring. Avgifter för kärl och säck inkluderar behandling. Observera att för container tillkommer viktavgift (1,50 kr per kg). Extra tömning kan vid behov beställas för en extra kostnad. Avgift: Container Avgift Kärl ock säck Avgift Restavfall 5 m 3 vippcontainer 1, per dygn: 200 kr. 5 m 3 vippcontainer 1, per vecka: 250 kr. 10 m 3 vippcontainer 1, per dygn: 300 kr. 10 m 3 vippcontainer 1, per vecka: 350 kr. Osorterat 5 m 3 vippcontainer 1, per dygn: 500 kr. 5 m 3 vippcontainer 1, per vecka: 1500 kr. 10 m 3 vippcontainer 1, per dygn: 800 kr. 10 m 3 vippcontainer 1, per vecka: 2000 kr. Extra tömning Tillägg på ovanstående avgifter Extra tömning av container, inom 3 dygn efter beställning, vardagar: Extra tömning av container, inom 1 dygn efter beställning, alla dagar i veckan: Extra tömning av container, samma dag som beställning, alla dagar i veckan: 1 Inklusive containerhyra 150 kr. 300 kr. 500 kr. Matavfall 140 l kärl 1, per dygn: 60 kr. Restavfall 160 l säck 2, per dygn: 140 kr. 190 l kärl, per dygn: 125 kr. 370 l kärl, per dygn: 150 kr. 660 l kärl, per dygn: 170 kr. Osorterat 160 l säck 2, per dygn: 200 kr. 190 l kärl, per dygn: 175 kr. 370 l kärl, per dygn: 230 kr. 660 l kärl, per dygn: 330 kr. Extra tömning Tillägg på ovanstående avgifter Extra tömning av kärl, inom 3 dygn efter beställning, vardagar: Extra tömning av kärl, inom 1 dygn efter beställning, alla dagar i veckan: Extra tömning av kärl, samma dag som beställning, alla dagar i veckan: 1 Inklusive innersäck 110 kr. 140 kr. 170 kr. 2 Inklusive säck 18

162 Kungälvs kommuns renhållningstaxa för 2015 Tilläggstjänster och särskilda avgifter Grovavfall till ÅVC Nytt ÅVC-kort till hushåll: 9.5 Avgift för hämtning 1) av grovavfall eller smått elavfall Grovavfall eller smått elavfall 1 m 3, per kolli: 1 Hämtas efter budning Avgift per kort 220 kr. Avgift per kolli 350 kr. 9.6 Avgift för hämtning 1) av grovavfall i container: Avgift Vippcontainer 5 m 3 Grovavfall, utkörning och återtagning, inklusive behandling och hyra upp till tre dagar, kr/tillfälle: Extra tömning och återutställning Tillägg på ovanstående avgifter, kr/tillfälle: 1 Hämtas efter budning Avgift Vippcontainer 10 m kr kr kr kr. 9.7 Avgift för hämtning av trädgårdsavfall 1) i kärl: Kärl om 370 l 1 Hämtning sker från april till oktober Avgift, en gång varje månad 7 tillfällen/år 2) 721 kr. 2 Gäller endast inom område 1 enligt avfallsföreskrifterna. 9.8 Avgift för gångavstånd, trädgårdsavfallskärl, över 3 meter: Minimiavgift, per tillfälle Avgift per meter, per och kärl tillfälle och kärl Exempel: ett kärl, avstånd 10 meter och 7 hämtningar per år Kärl: 21 kr. 3 kr. 147 kr. 9.9 Avgift för hämtning av latrin: Gäller endast inom område 1 enligt avfallsföreskrifterna. Budad hämtning av latrin i engångsbehållare. Engångsbehållare ingår. Hämtning av latrinbehållare efter beställning: Avgift per behållare och tillfälle 310 kr Avgift för byte av abonnemang: Avgift per abonnemangsändring: Ändring av hämtningsintervall eller storlek av behållare. En ändring per år får ske utan avgift, utöver detta gäller avgift per ändring: Ansökan om uppehåll Avgift per ändring 100 kr. 250 kr. 19

163 Kungälvs kommuns renhållningstaxa för 2015 Tilläggstjänster och särskilda avgifter Avgifter vid felsortering I avfallsföreskrifter för Kungälvs kommun anges hur avfall ska sorteras. Om felaktigt avfall läggs i behållare för matavfall eller restavfall kommer fastighetsägaren att kontaktas och felet påpekas. Vid tredje tillfället faktureras felsorteringsavgift och abonnemanget kan ändras. Avgift kr per hämtställe och tillfälle Villor, radhus, fritidsboende, flerbostadshus och verksamhet 250 kr Avgifter vid timersättning För hämtning med andra metoder än de som är beskrivna i denna renhållningstaxa eller där förhållandena väsentligt avviker från vad som är normalt debiteras avgift per timme. Vid behov får kommunen besluta om tillfälliga avgifter baserat på självkostnad för tjänsten. Avgift kr per timme Renhållningsfordon inklusive förare: 890 kr. Lastväxlare inklusive förare: 830 kr. Kranbil inklusive förare: 1240 kr. Båt med skeppare för skärgårdshämtning: 3280 kr. Hjälparbetare på båten: 690 kr. 20

164 Kungälvs kommuns renhållningstaxa för 2015 Avfall från enskild avloppsanordning samt fettavfall 10 Här finns priserna för slamsugning. Slanglängder upp till tio meter ingår i avgiften Avgifter för ordinarie slamsugning av slamavskiljare, sluten tank eller minireningsverk, enligt turlista (schema): Avgift per tömning 0-3 kbm: 1121 kr. 3,1-4 kbm: 1351 kr. 4,1-5 kbm: 1589 kr. 5,1-6 kbm: 1819 kr. 6,1-7 kbm: 2058 kr. 7,1-8 kbm: 2288 kr. 8,1,-9 kbm: 2533 kr Avgifter om slanglängden överstiger 10 meter: Avgift kr per tömning m 150 kr m 210 kr m 270 kr m 330 kr m 390 kr m 450 kr m 510 kr m 570 kr m 750 kr m 810 kr m 870 kr m 930 kr m 990 kr m 1050 kr. Över 80 m 1110 kr Avgift för tungt lock: Tilläggsavgift för lock med vikt kg: Tilläggsavgift för lock med vikt > 50 kg: 10.4 Avgift för sughöjd: Tilläggsavgift när sughöjden (mellan anläggningens botten och fordonets uppställningsplats) överstigande 6 meter: Avgift per lock och tömning 255 kr. 510 kr. Avgift per tömning 480 kr. 21

165 Kungälvs kommuns renhållningstaxa för 2015 Avfall från enskild avloppsanordning samt fettavfall 10.5 Tilläggsavgift vid beställning eller extra slamsugning av enskild avloppsanläggning: Avgift per tömning 10 Arbete som utförs inom fem arbetsdagar: Arbete som utförs senast arbetsdagen efter beställningsdagen: Jourtömning Arbete som utförs inom 6 timmar efter beställning, alla tider på dygnet: 10.6 Avgift för tömning av fosforfälla: Filtermaterial kassett, högst 1 ton: Filtermaterial lösvikt: 10.7 Avgift för tömning av fettavfall: Volymer upp till 3m 3 : Volymer över 3m 3-7m 3 : 263 kr. 810 kr kr. Avgift per tömning 1050 kr kr. Avgift per tömning 2510 kr kr Tilläggsavgift vid beställd extra töming av fettavfall: Avgift per hämtning Arbete som utförs inom fem arbetsdagar: Arbete som utförs senast arbetsdagen efter beställningsdagen: Jourtömning Arbete som utförs inom 6 timmar efter beställning, alla tider på dygnet: 1352 kr kr kr Övriga avgifter För tjänster som inte finns reglerade i detta dokument sker debitering per timme för hantering av det aktuella avfallet. Priset bestäms av kommunen. Nedanstående timpriser tillämpas inom normal arbetstid, vardagar kl Avgift Timpris för extra personal vid svåra arbetsmoment (kr/tim): Timpris för slamtömningsfordon inkl bemanning (kr/tim): Bomkörning (kr/tillfälle): Timpris då båt krävs för slamtömning inkl bemanning (kr/tim): Timpris för extra hjälparbetare på båt (kr/tim): Avdrag för ytterligare anläggning inom samma fastighet vid samtidig slamtömning (kr/behållare): 459 kr. 919 kr. 525 kr kr. 459 kr kr. 22

166 Kungälvs kommuns renhållningstaxa för 2015 Renhållningstaxan för Kungälvs kommun 11 Allmänna bestämmelser Varje kommun ansvarar för insamling, transport och återvinning eller bortskaffande av det hushållsavfall och slam från avloppsanläggningar som uppkommer i kommunen. I Kungälvs kommun är det renhållningsenheten som arbetar med avfallsfrågorna på uppdrag av kommunstyrelsen. Enheten ansvarar även för information och råd om avfallshantering. Verksamheten finansieras med avgifter beslutade av kommunfullmäktige. Avfallshanteringen regleras av miljöbalken och avfallsförordningen. Reglerna gäller i Sverige och därmed också i Kungälvs kommun. Varje kommun ska ha en renhållningsordning. Renhållningsordningen består av två dokument; avfallsföreskrifter och avfallsplan. Av avfallsföreskrifterna framgår vilka skyldigheter och vilket ansvar som vilar på olika aktörer. Av avfallsplanen framgår uppgifter om avfall inom kommunen och kommunens åtgärder för att minska avfallets mängd, farlighet etc. Renhållningsordningen är kommunens verktyg för att styra avfallshanteringen och en rättslig grund i det dagliga arbetet samt vid tvister etc. Kungälvs kommun arbetar efter den regionala avfallsplanen, A2020. I A2020 finns fem mål: Tryggt för människa och miljö, god säkerhet och arbetsmiljö, kostnadseffektiv avfallshantering, god service samt robust avfallshantering. A2020 innehåller också förslag till åtgärder som ska leda till måluppfyllelse. 1.1 Allmänt Dessa föreskrifter om avgifter har kommunen beslutat med stöd av 27 kap. 4-5 miljöbalken. Avgifterna avser den insamling, transport, återvinning och bort- skaffande av avfall som utförs genom kommunens försorg. Avfallstaxan är miljöstyrande och tas ut så att återanvändning, återvinning eller annan miljövänlig avfallshantering stimuleras. Taxan ska: styra mot målen i kommunens renhållningsordning, stimulera miljömässigt riktig avfallshantering, stimulera en god arbetsmiljö, styra mot en rationell avfallshantering som bidrar till minskad klimatpåverkan, ge kunden viss valfrihet avseende servicegrad, finansiera kostnaderna för kommunens avfallsverksamhet. 1.2 Ansvar för den kommunala renhållningen och gällande regler Huvudmannaskapet för kommunens renhållning ligger hos kommunstyrelsen och verksamhetsansvaret hos miljöoch byggnadsnämnden. Utförande organ är Renhållningsenheten. Kommunens avfallshantering utförs av upphandlade entreprenörer. För kommunens avfallshantering gäller bestämmelserna i Miljöbalken, Avfallsförordningen, andra förordningar utfärdade med stöd av miljöbalken samt i avfallsföreskrifter för Kungälvs kommun. 23

167 Kungälvs kommuns renhållningstaxa för Definitioner Fast avgift: Årlig avgift som ska bidra till kostnader för drift av återvinningscentraler samt behandling av avfall som lämnas på centralerna, insamling och behandling av grovavfall, farligt avfall m.m. samt kostnader för kundtjänst, avfallsplanering, utveckling och information. Hämtningsavgift: Årlig avgift som ska täcka kostnader för insamling och behandling av kärl- och säckavfall. Nivån på den rörliga avgiften avgörs av kundens val av behållarstorlek, hämtningsintervall m.m. Villahushåll: om boende i en- och tvåbostadsfastigheter till denna kategori räknas samtliga fastigheter taxerade som småhus utom fastigheter för fritidsboende, se nedan. Fritidsboende: om folkbokförd på annan fastighet. Flerbostadshus: är ett bostadshus med minst tre bostadslägenheter. Verksamheter: Skolor, förskolor, restauranger, sjukhus, fritidsanläggningar, affärer, hotell, båtklubbar m m som inte utgörs av boende. Budning: Beställning vid varje enskild hämtning. Avgift betalas per hämtning. Abonnemang: Regelbunden hämtning med bestämt intervall. Kbm: Förkortning för kubikmeter. Anger volym på exempelvis container och slam. Osorterat avfall: innehåller både rest- och matavfall, blandat. Behållare: avser säck, kärl eller brunn vid enskild avloppsanläggning. Bomkörning: uppstår om slambilen inte kan utföra slamtömningen som planerat. Exempel på orsaker till bomkörning kan vara att handtag saknas på betonglock, hinder på vägen eller att brunnslocket är blockerat m.m. I övrigt gäller samma definitioner som i avfallsföreskrifterna för Kungälvs kommun. 1.4 Betalningsskyldig och betalningsmottagare Fastighetsinnehavare är betalningsskyldig och ska teckna abonnemang för aktuell avfallshantering. Avgiften skall betalas till Kungälvs kommun. Betalas inte debiterad avgift inom tid som anges på fakturan skickas betalningspåminnelse. Därefter skickas inkassokrav och ersättning för inkassokostnad påföres enligt lagen om ersättning för inkassokostnader. Anmärkning mot fakturan ska lämnas till kommunen inom åtta (8) dagar. Betalningsskyldighet gäller även vid de tillfällen då avfall inte kunnat hämtas, på grund av att avfallsbehållaren inte varit tillgänglig vid hämtningstillfället, inte använts eller varit placerad på annat sätt än det i abonnemanget specificerade sättet. Avgiftsskyldigheten kan inte överlåtas på nyttjanderättshavare även om sådan överenskommelse finns mellan fastighetsinnehavare och nyttjanderättshavare. Tomträttsinnehavare och samfällighetsförening kan i förekommande fall jämställas med fastighetsinnehavare. Avgiftsskyldighet föreligger även från fastigheter där avfall ej finns att hämta dock inte om dispens för uppehåll föreligger. 24

168 Kungälvs kommuns renhållningstaxa för Ägarbyte och ändrade ägarförhållande Vid ägarbyte ska uppgifter om ny ägare och tillträdesdatum snarast lämnas skriftligt till Kungälvs kommun. Blankett om ägarbyte finns på eller kundcenter telefon Ändring av ägandeförhållanden, avfallsmängd, behållares placering eller annan ändring som kan ha betydelse för beräkning av avfallsavgiften ska utan onödigt dröjsmål anmälas till kommunen enligt kommunens renhållningsordning. Ny avgift ska gälla från och med den dag ändringen träder i kraft, men avgiften justeras först vid nästa ordinarie faktureringstillfälle. För uppehåll och dispenser se kommunens avfallsföreskrifter. 1.6 Fastighetsinnehavarens ansvar Fastighetsinnehavaren är ytterst ansvarig gentemot kommunen för avfallet som uppkommer eller av andra skäl är förekommande på fastigheten. Fastighetsinnehavarens ansvar gällande sortering, behållare, avfallsutrymmen, hämtningsvägar m.m. återfinns i kommunens avfallsföreskrifter. 1.7 Renhållningstaxans konstruktion Taxan är uppbyggd (om inget annat anges) av tre delar enligt följande: Total avgift = fast avgift + viktavgift + hämtningsavgift + ev. gångavstånd. Fast avgift betalas av alla villahushåll, det vill säga fastighetsinnehavare med småhus, villor, radhus och parhus för permanentboende och fritids- boende, samt verksamheter. Den fasta avgiften finansierar bland annat kostnader för kommunens fem återvinningscentraler, behandling av, farligt avfall, grovavfall, insamling av kylmöbler och småbatterier, samt planering, utveckling, information, administration, kundtjänst och fakturering. Den fasta avgiften utgår för samtliga bebyggda fastigheter. Undantag görs för fastigheter där ingen verksamhet sker eller som betraktas som obeboeliga. Viktavgift gäller per kg invägd mängd osorterat hushållsavfall och/eller sorterat restavfall. För matavfallet utgår ingen viktavgift. Hämtningsavgift i den ingår tömning och hämtning. Nivån på avgiften beror på val av abonnemang, behållarstorlek och hämtningsintervall. Gångavstånd om kärlet eller säcken placeras på ett maximalt avstånd om 3 meter till insamlingsfordonets uppställningsplats utgår ingen extra avgift. Gångavstånd räknas för avfall från kärl och säck och definieras som den kortaste uppmätta sträcka mellan insamlingsfordonets uppställningsplats och platsen för hämtning av behållare. Gångavståndet mäts av kommunen utsedd insamlingsentreprenör. Gångavståndet debiteras per meter och behållare överstigande 3 m (i vissa fall debiteras gångavståndsavgiften först efter 10 meter). 25

169 Kungälvs kommuns renhållningstaxa för Undantag/dispens Det finns möjlighet att få glesare hämtning vid t.ex. matavfallsortering eller hemkompostering m.m. Det finns också möjlighet till andra undantag. Samtliga undantag framgår av kommunens avfallsföreskrifter. Föreskrifterna hittar du på kommunens webbplats, 1.9 Återvinningscentraler (ÅVC) Vid kommunens fem återvinningscentraler, (ÅVC), får hushåll i Kungälvs kommun, mot uppvisande av ÅVC-kortet, lämna sorterat grovavfall, farligt avfall och elavfall. Den fasta avgiften i taxan finansierar kostnader för kommunens fem återvinningscentraler. För begränsningar i mängden avfall som får lämnas se avfallsföreskrifterna och kommunens webbplats; ÅVC-kortet tillhör varje fastighet,vid byte av ägare/hyresgäst ska kortet överlämnas till ny ägare/hyresgäst. Skulle kortet gå förlorat kan ett nytt, mot en administrativ kostnad, erhållas via kommunens kundcenter, Stadshuset, Kungälv. Småföretag kan lämna sitt avfall mot en kostnad via klippkort: Klippkort kan köpas via kommunens kundcenter, Stadshuset, Kungälv. Alla de småföretag som har klippkortet ÅVC-kort småföretag i Kungälvs kommun kan lämna grovavfall på alla kommunens återvinningscentraler (ÅVC). Gäller dock endast med fordon 3,5 ton. Vilken typ av avfall som kan lämnas på återvinningscentralerna finns på kommunens webbplats; Allt avfall som lämnas på ÅVC ska vara sorterat. 2.1 Tilläggstjänster Grovavfall och smått elavfall Grovavfall och smått elavfall kan av hushåll i Kungälvs kommun lämnas avgiftsfritt vid kommunens återvinningscentraler.utöver ovanstående kan grovavfall och smått elavfall även hämtas genom budning mot en särskild avgift, se tabell Sorteringsanvisningar för grovavfall se avfallsföreskrifterna. Hämtning beställs genom kommunens kundcenter telefon Trädgårdsavfall Trädgårdsavfall från villahushåll och fritidsboende kan avlämnas utan extra kostnader vid kommunens återvinningscentraler. Utöver detta kan abonnemang tecknas för hämtning av trädgårdsavfall vid fastighet, se tabell 9.7. Abonnemanget är säsongsbundet och avfall hämtas en gång per månad under perioden april oktober. Kärlet ska på hämtningsdagen vara uppställt i omedelbar anslutning till hämtningsfordonets uppställningsplats, annars utgår gångavstånd, se tabell 9.8. Med trädgårdsavfall avses huvudsakligen växtavfall som uppkommer vid den normala skötseln av villa-, radhus- och fritidshustomter. Som trädgårdsavfall räknas inte avfall som uppkommer vid större omläggning av trädgårdar, stubbar eller fällda träd. Avfall som uppstår vid fastighetsinnehavarens skötsel av flerbostadshusens grönytor ingår inte heller.trädgårdsavfall får inte innehålla annat avfall än sådant som kan brytas ned genom kompostering samt mindre mängder jord, sand och grus. Latrin Fastighetsinnehavare kan efter ansökan till Miljöenheten medges tillstånd att kompostera latrin. Fastighetsinnehavare kan även beställa budad hämtning av latrin, för avgift se tabell 9.9. Latrinbehållaren är av engångstyp och levereras till kund inom två (2) dagar efter beställning. Beställningen sker via kommunens kundcenter telefon Behållare hämtas från anvisad plats. Tillfälliga behållare vid evenemang m.m Inom område 1 finns det möjlighet att beställa tillfälliga behållare/containrar för evenemang/festivaler för brännbart restsavfall och matavfall, för avgift se tabell 9.3. Beställning sker via kommunens kundcenter telefon , senast 14 dagar innan utkörning av behållare ska ske. I avgiften ingår utkörning, återtagning och rengöring, extra tömning kan vid behov beställas. 26

170 Kungälvs kommuns renhållningstaxa för 2015 Ö-hämtning Insamling av hushållsavfall från öar utan fast landförbindelse (område 2, enligt avfallsföreskrifterna) sker enligt schema, 21 gånger per år med hämtning en gång per månad oktober till april och tätare under vår och sommar. Hushållsavfallet läggs i förbetald säck som lämnans på insamlingsplatsen på hämtningsdagen, för avgift se tabell 8.2. Säcken får max väga 15 kg. Säckar kan köpas mot faktura på båten eller hos kommunens kundcenter, Stadshuset, Kungälv. Matavfallsinsamling erbjuds inte till område 2. Slam Abonnemang kan tecknas för regelbunden, schemalagd hämtning av slam från slamavskiljare, sluten tank och minireningsverk m.m. De avgifter som anges i tabell 10.1, gäller vid maximalt 10 meter slang mellan fordonets uppställningsplats och anslutningspunkt till anläggningen som ska tömmas. Om längre slanglängd krävs tas en extra avgift ut, se tabell För tunga lock över 25 kg tas en avgift ut, se tabell Brunnslock till slamavskiljare får inte vara övertäckta och ska vara lättillgängliga för tömning. Behövs framgrävning eller handräckning utgår särskild avgift i enlighet med timpriser angivna i tabell Inför tömning av fosforfällor ska fastighetsinnehavaren förbereda anläggningen så att tömning kan ske genom slamsugning eller med kranbil. Avståndet mellan fordon och fosforfälla får inte överstiga 4 m. Avgifter för tömning av fosforfällor anges i tabell 10.6 Slamtömning från öar (område 2, enligt avfallsföreskifterna) Kommunen kan även tömma avloppsanläggningar från öar utan fast landförbindelse (område 2, enligt avfallsföreskrifterna). Hämtning sker enligt intervall som anges i avfallsföreskrifterna eller så ofta som behövs för att en fullgod funktion ska uppnås, för avgift se tabell Abonnemang kan tecknas via kommunens kundcenter telefon , för regelbunden, schemalagd slamtömning från slamavskiljare, sluten tank och minireningsverk m.m. Fettavskiljare Avfall från fettavskiljare omfattas av det kommunala renhållningsansvaret och ska samlas in genom kommunens försorg. Tömning beställs hos kommunens kundcenter telefon , för avgifter se tabell Fosforfällor Avfall från fosforfällor omfattas av det kommunala renhållningsansvaret och ska samlas in genom kommunens försorg. Hämtning beställs hos kommunens kundcenter telefon , för avgifter se tabell Påfyllning av filtermaterial till fosforfällor kan beställas genom kommunens entreprenör Ragn-Sells, telefon: Felsorteringsavgift Om felaktigt avfall läggs i behållare för matavfall eller restavfall kommer fastighetsägaren att kontaktas och felet påpekas. Vid tredje tillfället har Kungälvs kommun rätt att fakturera felsorteringsavgift, för avgifter se tabell Särskilda avgifter Vid mer än en ändring per år av hämtningsintervall eller storlek av behållare tas avgift ut enligt tabell För tjänster som inte finns reglerade i detta dokument eller där förhållandena väsentligt avviker från det normalta, sker debitering per timme för hantering av det aktuella avfallet. Priset bestäms av kommunen, för timavgift se tabell 9.12,

171 Kungälvs kommuns renhållningstaxa för 2015 Renhållningstaxan för Kungälvs kommun Exempel på avgifter 12 Helårshämtning vid villor och radhus i områden där matavfallsinsamling erbjuds EXEMPEL: Villa med sortering av matavfall 190 liter för restavfall och 140 liter för matavfall med hämtning varannan vecka året runt. Mängd restavfall per år, enligt riksgenomsnitt, 239 kg per hushåll och år. Fast avgift: kr Hämtningsavgift: 673 kr Viktavgift: 359 kr Summa årskostnad: kr Observera att mängden avfall per år kan variera kraftigt mellan olika hushåll och därmed varierar även årskostnaden för avfallshanteringen. Avgift med säck i områden där matavfallsinsamling erbjuds EXEMPEL: Villa med sortering av matavfall 160 liter säck för restavfall och 60 liter för matavfall med hämtning varannan vecka året runt. Fast avgift: kr Hämtningsavgift: 1032 kr Summa årskostnad: kr Helårshämtning vid villor och radhus i områden före erbjudande om matavfallsinsamling EXEMPEL: Villa med 160 liter säck med hämtning varannan vecka året runt. Fast avgift: kr Hämtningsavgift: 1031 kr Summa årskostnad: kr Sommarhämtning vid fritidshus och verksamheter (v.20, maj - v. 37, sept.) i områden där matavfallsinsamling erbjuds EXEMPEL: Fritidshus med sortering av matavfall 190 liter kärl för restavfall och 140 liter kärl för matavfall med hämtning varannan vecka under sommaren. Mängd restavfall under sommaren, 68 kg per hushåll och säsong. Fast avgift: 965 kr Hämtningsavgift: 432 kr Viktavgift: 102 kr Summa årskostnad: kr Observera att mängden avfall per säsong kan variera kraftigt mellan olika hushåll och därmed varierar även årskostnaden för avfallshanteringen. 28

172 Avgift med säck Sommarhämtning vid fritidshus och verksamheter (v.20, maj - v.37, sept.) i områden där matavfallsinsamling erbjuds EXEMPEL: Villa med 160 liter säck med hämtning varannan vecka under sommaren. Fast avgift: 965 kr Hämtningsavgift: 533 kr Summa årskostnad: kr Sommarhämtning vid fritidshus och verksamheter (v.20, maj - v.37, sept.) i områden före erbjudande om matavfallsinsamling EXEMPEL: Fritidsboende med 160 liter säck med hämtning varannan vecka under sommaren. Fast avgift: 965 kr Hämtningsavgift: 518 kr Summa årskostnad: 1483 kr Helårshämtning vid lägenheter och verksamheter i områden där matavfallsinsamling erbjuds Kungälvs kommuns renhållningstaxa för 2015 EXEMPEL: Flerbostadshus med 15 lägenheter har 3 stycken 370 liter kärl för restavfall och 2 stycken 140 liter kärl för matavfall, med hämtning en gång per vecka. Mängd restavfall per år 333 kg per hushåll i lägenhet, och år. Fast avgift: 15 x 485 = kr Hämtningsavgift matavfall: 2x 825 = 1650 kr Hämtningsavgift restavfall: 3 x = kr Viktavgift 15 x 333 x 1,50 = kr Summa årskostnad: kr Observera att mängden avfall per år kan variera kraftigt mellan olika hushåll och därmed varierar även årskostnaden för avfallshanteringen. Helårshämtning vid lägenheter och verksamheter i områden före erbjudande om matavfallsinsamling EXEMPEL: Flerbostadshus med 15 lägenheter har 4 stycken 370 liter kärl för restavfall med hämtning en gång per vecka. Fast avgift: 15 x 485 = kr Hämtningsavgift: 4 x = kr Summa årskostnad: kr 29

173 Gemensam avfallslösning med kärl eller container - Helårshämtning vid villor och radhus i områden där matavfallsinsamling erbjuds EXEMPEL: Fem villor har gemensamma behållare för restavfall och matavfall. 660 liter för restavfall och 140 liter för matavfall med hämtning varannan vecka. Mängd restavfall per år, enligt riksgenomsnitt, 239 kg per hushåll och år. Fast avgift: 5 x kr = kr Hämtningsavgift: kr = 2 431kr Viktavgift: 5 x 239 x 1,50 = kr Summa årskostnad: kr Årskostnad per hushåll: kr Observera att mängden avfall per år kan variera kraftigt mellan olika hushåll och därmed varierar även årskostnaden för avfallshanteringen. Gemensam avfallslösning med kärl eller container -Helårshämtning vid villor och radhus i områden före erbjudande om matavfallsinsamling EXEMPEL: Fem villor har gemensamma behållare för restavfall. 660 liter för restavfall och med hämtning varannan vecka. Kungälvs kommuns renhållningstaxa för 2015 Fast avgift: 5 x kr = kr Hämtningsavgift: 1 x kr = kr Summa årskostnad: kr Årskostnad per hushåll: kr Avgifter med container eller underjordsbehållare - Helårshämtning vid lägenheter och verksamheter i områden där matavfallsinsamling erbjuds EXEMPEL: Flerbostadshus med 112 lägenheter 1 underjordsbehållare med volymen 5 kubikmeter, som töms en gång per vecka, för restavfall. 8 stycken 140 liter kärl för matavfall, med hämtning en gång per vecka. Mängd restavfall per år, 260 kg per hushåll i lägenhet, och år. Fast avgift: Hämtningsavgift matavfall: Hämtningsavgift restavfall: Viktavgift: Summa årskostnad: kr 112 x 485 = kr 8 x 825 = kr = kr 112 x 260 x 1,50 = kr 30

174 Kungälvs kommuns renhållningstaxa för 2015 Avgifter med container eller underjordsbehållare - Helårshämtning vid lägenheter och verksamheter i områden där matavfallsinsamling erbjuds EXEMPEL: Flerbostadshus med 112 lägenheter 1 underjordsbehållare med volymen 5 kubikmeter, som töms en gång per vecka, för restavfall. 1 underjordsbehållare med volymen 1 kubikmeter, som töms en gång per vecka, för matavfall. Mängd restavfall per år, 260 kg per hushåll i lägenhet, och år. Fast avgift: Hämtningsavgift matavfall: Hämtningsavgift restavfall: Viktavgift: Summa årskostnad: kr 112 x 485 = kr kr = kr = kr 112 x 260 x 1,50 = kr Underjordsbehållare - Helårshämtning vid lägenheter och verksamheter i områden före erbjudande om matavfallsinsamling EXEMPEL: Flerbostadshus med 112 lägenheter 1 underjordsbehållare med volymen 5 kubikmeter, som töms en gång per vecka, för hushållsavfall. Fast avgift: Hämtningsavgift: 112 x 485 = kr = kr Summa årskostnad: kr Hämtning på öar utan fast landförbindelse EXEMPEL: En villa, helårsboende. Med förbrukningen av två säckar i månaden. Fast avgift: 1100kr Säckavgift: 2 x 58kr x 12månader = 1392kr Summa årskostnad: 2492 kr Tilläggstjänster och särskilda avgifter - EVENEMANG EXEMPEL: Evenemang fredag söndag, 3 dygn, med en tömning. 1 stycken vippcontainer, 5 kubikmeter, för restavfall. 3 kärl för matavfall. Mängd restavfall, 550 kg. Hämtningsavgift restavfall: 3 x 200 = 600 kr Hämtningsavgift matavfall: 3 x 60 = 180 kr Viktavgift: 550 x 1,50 = 825 kr Summa totalkostnad: kr 31

175 Renhållningstaxan fastställs av kommunfullmäktige. Enbart de tjänster som taxan omfattar är de som kommunen tillhandahåller och utför. Renhållningsabonnenten är skyldig att anpassa avfallshanteringen till de villkor avseende bl.a. behållartyp, storlek och hämtningsintervall som framgår av renhållningstaxan och avfallsföreskrifterna.

176 Tjänsteskrivelse 1(5) Handläggarens namn Sofia Samuelsson Förslag till renhållningstaxa 2015(Dnr KS2014/2336-2) Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade den 18 juni /2014 (Dnr KS2014/514) att Kommunstyrelsen får i uppdrag att införa separat insamling av matavfall i kommunen. Kommunen inför frivillig insamling av matavfall för hushåll, restauranger, storkök, butiker och verksamheter. Matavfallsinsamlingen sker i separata kärl. På grund av Arbetsmiljöverkets krav på minskad manuell avfallshantering kommer kommunen i samband med införandet av separat matavfallsinsamling att behöva ställa om från säck till kärlhämtning. Införandet av separat matavfallsinsamling planeras ske områdesvis i etapper med början sommaren 2015 fram till och med För att verkställa kommunfullmäktiges beslut om införande av matavfallsinsamling samt för att nå målen i avfallsplanen för Göteborgsregionen, A2020, behöver en ny renhållningstaxa antas från och med 1 oktober Syftet med en ny taxa är att stimulera till minskade restavfallsmängder, uppmuntra till utsortering av matavfall, förpackningar och tidningar, samt öka kundnöjdheten. Förvaltningen anser att en miljöstyrande renhållningstaxa ska tillämpas som ett ekonomiskt incitament för att öka anslutningsgraden till matavfallsinsamlingen. Erfarenheter visar att anslutningsgraden är mycket högre med miljöstyrande renhållningstaxa än utan. För att öka källsorteringen och anslutningsgraden till matavfallsinsamling föreslås att det brännbara restavfallet vägs och att abonnenten debiteras för dess vikt, medan ingen viktavgift föreslås för matavfall. Kostnaden för kommunen att ställa om från säck till kärlhämtning och att införa separat insamling för matavfall kommer att bli betydande. Omställningen från säck till kärlhämtning medför en investeringskostnad om ca 16 mnkr. Idag finns det ett ackumulerat överskott inom renhållningskollektivet om ca 15 mnkr. Överskottet kommer att användas för att så långt som möjligt täcka de ökade kostnaderna som uppstår i verksamheten. För att beta av det överskott som finns föreslås ändringar av renhållningstaxan år 2015, år 2019 och år Renhållningstaxan återfinns som bilaga 1 och innehåller, förutom förslag till avgifter på renhållningstjänster, exempel på årskostnader. ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST HEMSIDA

177 2(5) Bakgrund Kommunfullmäktige beslutade den 18 juni /2014 (Dnr KS2014/514) att Kommunstyrelsen får i uppdrag att införa separat insamling av matavfall i kommunen. Kommunen inför frivillig insamling av matavfall för hushåll, restauranger, storkök, butiker och verksamheter. Matavfallsinsamlingen sker i separata kärl. På grund av Arbetsmiljöverkets krav på minskad manuell avfallshantering kommer kommunen i samband med införandet av separat matavfallsinsamling att behöva ställa om från säck till kärlhämtning. Införandet av separat matavfallsinsamling planeras ske områdesvis i etapper med början sommaren 2015 fram till och med För att verkställa kommunfullmäktiges beslut om införande av matavfallsinsamling 87/2014, samt för att nå målen i avfallsplanen och möta kraven från Arbetsmiljöverket om minskad manuell hantering så behöver en ny renhållningstaxa antas. Syftet med en ny renhållningstaxa är att stimulera till minskade mängder restavfall, uppmuntra till utsortering av matavfall, förpackningar och tidningar samt öka kundnöjdheten. Målsättning är att minst 70 % av hushållen och samtliga offentliga verksamheter ansluter sig till separat matavfallsinsamling. Detta för att kommunen ska nå antagna mål i A2020- avfallsplan för Göteborgsregionen samt det nationella etappmålet om att minst 50 % av matavfallet från hushåll, restauranger, storkök och butiker tas omhand så att växtnäring utnyttjas. Allt insamlat matavfall ska gå till biogasproduktion. I linje med målen i A2020-avfallsplan arbetar förvaltningen också för att minska den totala mängden restavfall samt innehållet av farligt avfall i restavfallet. För att få så många hushåll som möjligt att ansluta sig till matavfallsinsamling finns vedertagna styrmedel som svenska kommuner använder sig av. Exempelvis miljöstyrande renhållningstaxa och viktbaserad taxa för restavfallet. Miljöstyrande renhållningstaxa innebär att den kostnad som insamling av matavfall innebär bekostas av de abonnenter som väljer att inte sortera ut matavfall. En miljöstyrande taxa ger en tydlig återkoppling till hushållen genom att uppmuntra till utsortering av matavfall, men även en ökad utsortering av förpackningar och tidningar uppmuntras. Viktbaserad renhållningstaxa för det brännbara restavfallet innebär att hushållen direkt kan påverka sina kostnader för avfallshanteringen; desto bättre hushållen sorterar, desto lägre avgift. En viktbaserad taxa ger ett rättvist debiteringssystem och ett tydligt ekonomiskt incitament till att källsortera och på andra sätt minska avfallsmängden. Andra fördelar är att det ger ökad kontroll och underlättar för administrativ personal, samt skapar möjligheter för god kvalité och uppföljning. Ett 30-tal kommuner har idag viktbaserad renhållningstaxa och en tredjedel av dem har infört viktavgift sedan Flertalet av våra grannkommuner, exempelvis Göteborg, Lerum, Partille och Härryda kommun, tillämpar idag viktbaserad renhållningstaxa. Erfarenheter från kommuner som infört viktbaserad renhållningstaxa är att det leder till minskad miljöpåverkan, ökad resurseffektivt och är kundvänligt. En studie som gjorts i Göteborg visar att en viktbaserad renhållningstaxa minskar restavfallet med %, främst till förmån för ökad utsortering av matavfall och förpackningar.

178 3(5) Verksamhetens bedömning Kommunen har en viktig roll när det gäller att påverka flödena av hushållsavfall, så att avfallshanteringen kan utvecklas i enlighet med målen i Göteborgsregionens avfallsplan, A2020. Ett sätt att påverka den lokala avfallssituationen är genom renhållningstaxan, som fungerar som ett direkt ekonomiskt styrmedel gentemot de som genererar avfall. Förvaltningen anser att en miljöstyrande renhållningstaxa ska tillämpas som ett ekonomiskt incitament för att öka anslutningsgraden till matavfallsinsamlingen. Erfarenheter visar att anslutningsgraden är mycket högre med miljöstyrande renhållningstaxa än utan. För att nå en hög anslutningsgrad till matavfallsinsamlingen och ökad källsorteringen föreslås att det brännbara restavfallet vägs och att abonnenten debiteras för dess vikt, medan ingen viktavgift föreslås för matavfallet. Förvaltningen ser fem huvudsakliga argument för en miljö- och viktbaserad taxejustering; 1) För att kunna uppnå de avfallsmål som kommunfullmäktige antagit i avfallsplanen A ) För att erfarenheter från andra kommuner visar att acceptansen för ett viktbaserat system är hög samt möjligheten till uppföljning och service till abonnenten är högre med ett viktbaserat system. 3) För att intresset och kunskaperna om avfall som resurs ökar när abonnenten uppmuntras genom ekonomiska incitament. 4) För att en viktbaserad taxa är ett mer rättvist debiteringssystem; desto bättre hushållen sorterar desto lägre kostnad. 5) För att den viktbaserade taxan förväntas innebära minskade avfallsmängder och ökad utsortering av matavfall, förpackningar och tidningar. Detta reducerar kostnaderna för renhållningskollektivet, genom lägre behandlingskostnad och färre antal hämtningar. Förvaltningen har tagit fram ett förslag till ny renhållningstaxa (bilaga 1) där följande principer har legat till grund för taxans konstruktion; Allt avfall vägs men enbart brännbart restavfall debiteras efter vikt Att ansluta sig till matavfallsinsamlingen eller att hemkompostera ska vara de billigaste alternativen Att inte sortera ut matavfall ska vara det dyraste alternativet Områden som ännu inte erbjudits matavfallsinsamling ska omfattas av en övergångstaxa Övergångstaxan ska ligga på samma nivå som utsortering av matavfall och hemkompostering samt vara volymbaserad Hämtningsavgiften ska minska vid glesare hämtningsintervall Hög servicenivå med fler tjänster Arbetsmiljöverkets krav på minskad manuell hantering Föreslagen renhållningstaxa innehåller flera förändringar. Den största förändringen är att kommunen kommer att erbjuda insamling av matavfall. Förutom insamling av matavfall kommer kommunen att erbjuda nya tjänster så som fastighetsnära insamling av trädgårdsavfall, grovsopor, fosformaterial från enskilda avlopp, fett från fettavskiljare, slam från enskilda avlopp i skärgården, latrin och elavfall. I föreslagen renhållningstaxa (bilaga 1) finns samtliga tjänster och dess avgifter redovisade. För att underlätta för abonnenterna har exempel tagits fram för olika typer av avfallstjänster, för att lättare få en överblick av vad den totala årskostnaden kan förväntas bli. Dessa exempel återfinns i slutet av föreslagen renhållningstaxa.

179 4(5) Ekonomisk bedömning Renhållningskollektivet står inför stora förändringar de kommande åren, vilket genererar ökade kostnader. Det beror till största delen på insamling av ytterligare en avfallsfraktion men även på omställningen från säck till kärlhämtning. Hämtningen och tömningen av kärlen kommer att ta längre tid än idag med säckarna. Omställningen från säck till kärlhämtning medför också en investeringskostnad om ca 16 mnkr. Investeringen ger en ökad driftkostnad i form av kapitaltjänstkostnader under de kommande åren. Förutom de ökade driftkostnaderna för omställningen tillkommer driftskostnader för matavfallsinsamlingen bestående av extra hämtningar, behandling av matavfall, papperspåsar, information och administration. Idag finns ett ackumulerat överskott inom renhållningskollektivet om ca 15 mnkr. Överskottet kommer att användas för att så långt som möjligt täcka de ökade kostnaderna som uppstår i verksamheten. För att beta av överskottet som finns föreslås justeringar göras av renhållningstaxan år 2015, år 2019 och år I tabell 1 visas uppskattat resultat för renhållningen under de kommande sju åren. Underskottet täcks upp av uttag från den resultatutjämningsfond där det finns sparade medel sedan tidigare. Här visas att fonden är i stort sett slut under år 2019 och budgeten uppskattas vara i balans år Resultat Resultatfond Tabell 1: Uppskattat resultat för renhållningsverksamheten och nyttjandet av resultatutjämningsfonden I tabell 2 nedan visas de justeringar i renhållningstaxan som föreslås göras utifrån uppskattningen av kommande resultat. Här antas att ny taxa gäller från och med 1 oktober Nästa justering av taxan antas göras inför år 2019 med ca 10 % höjning. Därefter antas att en mindre ändring av taxan görs inför år 2021 för att budgeten ska komma i balans.

180 5(5) 10% 8% 6% 4% 2% 0% Tabell 2: Förslag till justeringar i renhållningstaxan utifrån uppskattningen av kommande resultat. Förslag till kommunfullmäktige 1. Renhållningstaxa 2015 för Kungälvs kommun, bilaga 1, antas och gäller från och med den 1 oktober Renhållningstaxa antagen av kommunfullmäktige /2012 upphör att gälla den 30 september Lisa Strandberg-Werlenius Tf. samhällsbyggnadschef Dragan Medan Verksamhetschef VA/Renhållning Expedieras till: Lisa Strandberg-Werlenius, Dragan Medan För kännedom till:

181 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 (2) 87/2015 Taxa för prövning och offentlig kontroll inom livsmedelsområdet (Dnr KS2011/2203) EG-förordning nr 882/2004, som trädde i kraft 1 januari 2006, sätter ramarna för uttaget av avgifter inom livsmedels- och foderområdena. Den svenska regeringen har beslutat att den offentliga kontrollen i Sverige till fullo ska bekostas via avgifter. För riskklassning av livsmedelsanläggningar i Kungälv används livsmedelsverkets vägledning Riskklassning av livsmedelsanläggningar och beräkning av kontrolltid. Vid revision av underlaget till timtaxan har det visat sig att den behöver höjas. I tjänsteskrivelse till kommunstyrelsen (KS) den 26 november 2014 föreslog miljöenheten en timtaxa på 1300 kr för normal kontroll och 1100 kr för extra offentlig kontroll, vilket motsvarar en självfinansieringsgrad på 75 %. KS återremitterade ärendet med krav på stegvis ökning av timtaxan samt att företagarna skulle informeras. Det fanns också önskemål om att höja taxan till 1400 kr per timme för den offentliga kontrollen för att få full kostnadstäckning för den offentliga kontrollen. Höjningen skulle innebära en självfinansieringsgrad på 80 %. Vid sammanträdet med personal- och näringslivsutskottet den 28 januari 2015 föreslogs därför en taxa på 1400 kr per timme för normal kontroll och 1200 kr per timme för extra offentlig kontroll. Vid en närmare granskning av kostnadstäckningen för den offentliga kontrollen bedöms det av miljöenheten inte som nödvändigt att ha 80 % självfinansiering för att få full kostnadstäckning. Detta beror på att den avgiftsfinansierade delen av verksamheten idag utgörs av 75 %, d.v.s. för att få full kostnadstäckning för den offentliga kontrollen räcker det med en självfinansieringsgrad på 75 %. Det tidigare taxeförslaget på 75 % finansieringsgrad vilket ger en timtaxa på 1300 kr för normal kontroll och 1100 kr för extra offentlig kontroll föreslås därför igen. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Taxa för prövning och offentlig kontroll inom livsmedelsområdet Bilaga Protokollsutdrag Bilaga Svar till PNU.docx Bilaga Bilaga 1 BESLUTSFÖRSLAG 2015 Underlag Taxa inom livsmedelsområdet 2015.doc Bilaga Bilaga 2 Inspektionsfrekvens och taxeuträkning.docx Bilaga Bilaga 3 sammanställning timavgifter.docx Bilaga Utkast Informationsbrev - SENASTE.pdf Protokollsutdrag - Taxa för prövning och offentlig kontroll inom livsmedelsområdet - Personal och näringslivsutskottet Förslag till kommunfullmäktige 1. Förslag till ny taxa för Kungälvs kommuns offentliga kontroll av livsmedel, foder och animaliska biprodukter daterad 12 januari 2015 antas. 2. Taxan ska gälla från och med den 1 maj Timtaxan ska justeras till 1100 kronor per timme kontrolltid för normalkontroll och 1000 kronor för extra offentlig kontroll fr.o.m. 1 maj 2015 t o m 31 december KOMMUNSTYRELSEN Justeras sign

182 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 2 (2) 4. Timtaxan ska justeras till 1100 kronor per timme kontrolltid för normalkontroll och 1100 kronor per timme för extra offentlig kontroll från och med 1 januari Timtaxan ska höjas utifrån konsumentprisindex i enlighet med vad om anges i 4 paragrafen i livsmedelstaxan. Expedieras till: Cornelia Jalmgård, Martin Rahl För kännedom till: Kristina Franzén KOMMUNSTYRELSEN Justeras sign

183 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 (2) 12/2015 Taxa för prövning och offentlig kontroll inom livsmedelsområdet (Dnr KS2011/2203) EG-förordning nr 882/2004, som trädde i kraft 1 januari 2006, sätter ramarna för uttaget av avgifter inom livsmedels- och foderområdena. Den svenska regeringen har beslutat att den offentliga kontrollen i Sverige till fullo ska bekostas via avgifter. För riskklassning av livsmedelsanläggningar i Kungälv används livsmedelsverkets vägledning Riskklassning av livsmedelsanläggningar och beräkning av kontrolltid. Vid revision av underlaget till timtaxan har det visat sig att den behöver höjas. I tjänsteskrivelse till kommunstyrelsen (KS) den 26 november 2014 föreslog miljöenheten en timtaxa på 1300 kr för normal kontroll och 1100 kr för extra offentlig kontroll, vilket motsvarar en självfinansieringsgrad på 75 %. KS återremitterade ärendet med krav på stegvis ökning av timtaxan samt att företagarna skulle informeras. Det fanns också önskemål om att höja taxan till 1400 kr per timme för den offentliga kontrollen för att få full kostnadstäckning för den offentliga kontrollen. Höjningen skulle innebära en självfinansieringsgrad på 80 %. Vid sammanträdet med personal- och näringslivsutskottet den 28 januari 2015 föreslogs därför en taxa på 1400 kr per timme för normal kontroll och 1200 kr per timme för extra offentlig kontroll. Vid en närmare granskning av kostnadstäckningen för den offentliga kontrollen bedöms det av miljöenheten inte som nödvändigt att ha 80 % självfinansiering för att få full kostnadstäckning. Detta beror på att den avgiftsfinansierade delen av verksamheten idag utgörs av 75 %, d.v.s. för att få full kostnadstäckning för den offentliga kontrollen räcker det med en självfinansieringsgrad på 75 %. Det tidigare taxeförslaget på 75 % finansieringsgrad vilket ger en timtaxa på 1300 kr för normal kontroll och 1100 kr för extra offentlig kontroll föreslås därför igen. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Taxa för prövning och offentlig kontroll inom livsmedelsområdet Bilaga Svar till PNU Bilaga BESLUTSFÖRSLAG 2015 Underlag Taxa inom livsmedelsområdet Bilaga Inspektionsfrekvens och taxeuträkning Bilaga Sammanställning timavgifter Bilaga Utkast Informationsbrev SENASTE Framlagda förslag under sammanträdet Utskottsledamöterna har politisk dialog i frågan om taxan och föreslår att båda taxorna ändras till 1100 kronor. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på förslaget och finner att personal- och näringslivsutskottet beslutar att anta förslaget. Omröstning begärs inte. PERSONAL OCH NÄRINGSLIVSUTSKOTTET Justeras sign

184 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 2 (2) Förslag till kommunfullmäktige 1. Förslag till ny taxa för Kungälvs kommuns offentliga kontroll av livsmedel, foder och animaliska biprodukter daterad 12 januari 2015 antas. 2. Taxan ska gälla från och med den 1 maj Timtaxan ska justeras till 1100 kronor per timme kontrolltid för normalkontroll och 1000 kronor för extra offentlig kontroll fr.o.m. 1 maj 2015 t o m 31 december Timtaxan ska justeras till 1100 kronor per timme kontrolltid för normalkontroll och 1100 kronor per timme för extra offentlig kontroll från och med 1 januari Timtaxan ska höjas utifrån konsumentprisindex i enlighet med vad om anges i 4 paragrafen i livsmedelstaxan. Expedieras till: Cornelia Jalmgård, Martin Rahl För kännedom till: PERSONAL OCH NÄRINGSLIVSUTSKOTTET Justeras sign

185 Svar till Personal- och näringslivsutskottet (PNU) gällande ny livsmedelstaxa. Bakgrund Vid PNU den 27 januari 2015 informerade miljöenheten om förslag på ny taxa för prövning och kontroll inom livsmedelsområdet. PNU återremitterade ärendet till miljöenheten för att inkomma med svar gällande frågor om effektivitet och kostnadstäckning. I bilaga 3 till tjänsteskrivelsen om livsmedelstaxan (KS2011/ ) påtalades skillnader i regionkommunernas taxa, självfinansieringsgrad och utförda kontroller. Med anledning av detta begärde PNU en omvärldsanalys av regionens miljökontor/förvaltningar. I tjänsteskrivelsens bilaga särskilde sig Härryda kommun genom att ha hög självfinansieringsgrad och många utförda kontroller per tjänst. Effektiviseringar på miljöenheten Miljöenheten har vid ett flertal tillfällen påpekat vikten och behovet av ett ökat administrativt stöd inom samhällsbyggnadssektorn och förhoppningen är att detta ordnas snarast möjligt så att handläggarna inom miljöenheten avlastas administrativa uppgifter. Under 2014 införskaffades ett nytt ärendehanteringssystem för att förbättra, förenkla och effektivisera den administrativa hanteringen av ärenden. I samband med detta utvecklades bl.a. rutiner för den övergripande diarieföringen för miljöenheten. Ett nytt objektsregister håller också på att byggas upp. Det nya ärendehanteringssystemet kombinerat med effektiv administrativ hjälp möjliggör att den administrativa handläggningstiden för ärenden minimeras vilket medför att tid frigörs för kontrolluppdraget. Livsmedelsgruppen arbetar dessutom kontinuerligt med att effektivisera kontrollen genom att förbättra mallar, rutiner och processer. Arbetet sker till stor del genom träffar med kranskommunerna inom GR och SOLTAK. Samarbetet leder till att kvaliteten samt effektiviteten ökar. Miljöenheten har även sedan länge ett samarbete med Kundcenter för att förenkla kontakterna för företagarna. Inspektörerna kommer även att delta i företagarträffar. Kommunens hemsida kommer att göras om vilket för livsmedelsföretagare innebär att de delar som rör information, tillstånd och blanketter kommer att bli mer användarvänlig och lättillgänglig. Regelbundna nyhetsbrev kommer att sändas ut. På dessa sätt kan information delges berörda på ett snabbare och effektivare sätt. Under 2015 har miljöenheten börjat jobba enligt ett projektinriktat arbetssätt. Detta ska resultera i att enheten kan effektivisera kontrollen och få en bättre samsyn vilket kommer att höja kvaliteten. Det ska även möjliggöra göra fler men kortare inspektioner som kommer att få inverkan på antalet utförda kontroller. Miljöenheten lägger dock fortsatt stor vikt även vid kvaliteten på kontrollerna. Jämförelse med Härryda kommun Underlaget som utgör en del av frågeställningen från PNU är en sammanställning från kommuner i närområdet från år 2012.

186 Härrydas antal gjorda inspektioner år 2012 var 245 stycken på 1,6 inspektörstjänster. Kungälv utförde under samma period 273 stycken inspektioner på 3 inspektörstjänster. Anledningen till att Härryda har utfört fler inspektioner per inspektör kan delvis förklaras av att verksamheten har tillgång till administrativt stöd i större utsträckning än Kungälv. En annan anledning är att Härryda genomför kortare inspektioner och därmed hinner med ett större antal inspektioner. Kungälv hade under året 2012 några särskilt besvärliga ärenden som har tagit mycket tid. Under samma period fick en av livsmedelsinspektörerna andra akuta arbetsuppgifter att jobba med, vilket gjorde att tillsynen inte kunde utföras som planerat. Kungälv har även fler dricksvattenanläggningar och verksamheter inom specialområden som kräver mer tid. Dessutom finns det många tillfälliga verksamheter bl.a. på Marstrand vilket innebär en stor arbetsbelastning. Härryda kommun har å sin sida många kommunala anläggningar och verksamheter som är A- klassade vilket innebär att objekten i normalfallet är mindre tidskrävande. I bilagan framgår även att Härryda har en självfinansieringsgrad på 80 % vilket motsvarar full kostnadstäckning för kontrollen. Vid närmare granskning av Härrydas kostnadsberäkning som är baserad på SKL:s mall framstår flera tveksamheter kring de inrapporterade uppgifterna. Vid samtal med Härrydas inspektörer framgår det att den verkliga kostnadstäckningen inte är så bra som tidigare siffror visat. I beräkningen ska uppgifter om bland annat tidfördelning för all personal som arbetar med livsmedelskontrollen redovisas, vilket även omfattar den administrativa personalen. I Härryda kommun beräkning så har inte den administrativa personalen tagits med i tidfördelningen vilket direkt medför att taxan blir felaktig. Görs kostnadsberäkningen med den administrativa tjänsten medräknad resulterar det i en betydligt högre taxa. Summan för totala tiden för en heltidstjänst har i Härrydas kostnadsberäkning angivits med ca 500 timmar mer än SKL:s modell för en heltidstjänst, vilket ytterligare visar på tveksamheter i beräkningen. Jämförelse av taxor När miljöenheten granskade Härryda kommuns taxa framgick det att det är svårt att göra en jämförelse. Detta anser även SKL då de i sin broschyr Tillsyn och kontroll enkät om miljöoch livsmedelsområdets taxor i kommunerna 2014 skriver Det är svårt att jämföra beräkningar av kostnadstäckningsgrad. Sättet som kommunerna räknar på är inte gemensamt idag. Vid kontakt med andra kommuner gällande taxenivåer har det framkommit att flera kommuner räknat fram att en taxehöjning krävs för att få full kostnadstäckning för livsmedelskontrollen. Vid kontakt med exempelvis Ale kommun framgår av deras beräkning att taxan bör ligga på 1400 kr. Vid samtal med övriga kommuner i Göteborgsregionen framkom även att Lerum, Kungsbacka och Tjörns kommun har en taxa på 1100 kr år Alingsås har 1070, Mark har 1050, Bollebygd 1200, Svenljunga 1200, Göteborg, 1100, Orust 1146, Halmstad 1100 och Falkenberg 1073 för att nämna några. Se även sammanställningen nedan. Miljöenheten har även varit i kontakt med Alexander Sobestiansky, statsinspektör på livsmedelsverket, som anger att taxan normalt bör hamna på runt kr. Miljöenheten har även kontrollerat taxeuträkningen med samhällsbyggnadssektorns ekonom som kommer fram till samma siffror. Även vid länsstyrelsens revision gjordes samma bedömning. Självfinansieringen är viktig för att miljöenheten ska kunna bedriva den tillsyn som enheten enligt lagstiftningen är skyldiga att bedriva utan att det belastar skattebetalarna. Det är även viktigt att miljöenheten har personalresurser i den utsträckning som krävs för att kunna utföra uppdraget eftersom företagarna betalar för sin tillsyn.

187 Förslag på taxa I tjänsteskrivelse till kommunstyrelsen (KS) den 26 november 2014 föreslog miljöenheten en timtaxa på 1300 kr för normal kontroll och 1100 kr för extra offentlig kontroll, vilket motsvarar en självfinansieringsgrad på 75 %. KS återremitterade ärendet med krav på stegvis ökning av timtaxan samt att företagarna skulle informeras. Det fanns också önskemål om att höja taxan till 1400 kr per timme för den offentliga kontrollen för att få full kostnadstäckning för den offentliga kontrollen. Höjningen skulle innebära en självfinansieringsgrad på 80 %. Vid PNU-sammanträdet den 27 januari 2015 föreslogs därför en taxa på 1400 kr per timme för normal kontroll och 1200 kr per timme för extra offentlig kontroll. Vid en närmare granskning av kostnadstäckningen för den offentliga kontrollen bedöms det av miljöenheten inte som nödvändigt att ha 80 % självfinansiering för att få full kostnadstäckning. Detta beror på att den avgiftsfinansierade delen av verksamheten idag utgörs av 75 %, d.v.s. för att få full kostnadstäckning för den offentliga kontrollen räcker det med en självfinansieringsgrad på 75 %. Det tidigare taxeförslaget på 75 % finansieringsgrad vilket ger en timtaxa på 1300 kr för normal kontroll och 1100 kr för extra offentlig kontroll föreslås därför igen till kommunstyrelsen. Livsmedelstaxor Timavgift Kommun Årligkontroll Extra offentlig kontroll Registrering Svenljunga kr kr kr Bollebygd kr kr kr Orust kr 880 kr 880 kr Alingsås kr 895 kr 865 kr MÖS kr 890 kr 890 kr Kungsbacka kr 850 kr 850 kr Tjörn kr kr kr Göteborg kr kr kr Halmstad kr 860 kr 860 kr Falkenberg kr 914 kr 914 kr Borås kr kr kr Lerum kr 880 kr 880 kr Mark kr 720 kr 720 kr Lilla Edet kr 840 kr 840 kr Ale 992 kr 992 kr kr Mölndal 981 kr 891 kr 891 kr Mölndal 981 kr 891 kr 891 kr Härryda 980 kr 820 kr 820 kr Stenungssund 975 kr 865 kr 975 kr Kungälv 955 kr 810 kr 810 kr Öckerö 900 kr 900 kr 900 kr Partille 820 kr 820 kr 820 kr

188 Tjänsteskrivelse 1(6) Handläggarens namn Kristina Franzen Taxa för prövning och offentlig kontroll inom livsmedelsområdet (Dnr KS2011/ ) Sammanfattning EG-förordning nr 882/2004, som trädde i kraft 1 januari 2006, sätter ramarna för uttaget av avgifter inom livsmedels- och foderområdena. Den svenska regeringen har beslutat att den offentliga kontrollen i Sverige till fullo ska bekostas via avgifter. För riskklassning av livsmedelsanläggningar i Kungälv används livsmedelsverkets vägledning Riskklassning av livsmedelsanläggningar och beräkning av kontrolltid. Vid revision av underlaget till timtaxan har det visat sig att den behöver höjas. I tjänsteskrivelse till kommunstyrelsen (KS) den 26 november 2014 föreslog miljöenheten en timtaxa på 1300 kr för normal kontroll och 1100 kr för extra offentlig kontroll, vilket motsvarar en självfinansieringsgrad på 75 %. KS återremitterade ärendet med krav på stegvis ökning av timtaxan samt att företagarna skulle informeras. Det fanns också önskemål om att höja taxan till 1400 kr per timme för den offentliga kontrollen för att få full kostnadstäckning för den offentliga kontrollen. Höjningen skulle innebära en självfinansieringsgrad på 80 %. Vid sammanträdet med personal- och näringslivsutskottet den 28 januari 2015 föreslogs därför en taxa på 1400 kr per timme för normal kontroll och 1200 kr per timme för extra offentlig kontroll. Vid en närmare granskning av kostnadstäckningen för den offentliga kontrollen bedöms det av miljöenheten inte som nödvändigt att ha 80 % självfinansiering för att få full kostnadstäckning. Detta beror på att den avgiftsfinansierade delen av verksamheten idag utgörs av 75 %, d.v.s. för att få full kostnadstäckning för den offentliga kontrollen räcker det med en självfinansieringsgrad på 75 %. Det tidigare taxeförslaget på 75 % finansieringsgrad vilket ger en timtaxa på 1300 kr för normal kontroll och 1100 kr för extra offentlig kontroll föreslås därför igen. Bakgrund Ärendet var uppe i Miljö- och byggnadsnämnden den 26 september Ett förslag till beslut lämnades då till kommunfullmäktige gällande följande: 1) Att taxa för prövning och kontroll inom livsmedelsområdet daterad 1 januari 2014 antas. 2) Att taxan ska gälla från och med den 1 januari ) Att beslut enligt punkt 1-2 ovan ska gälla omedelbart även om det överklagas. Detta med stöd av 33 livsmedelslagen. ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST HEMSIDA

189 2(6) 4) Att timtaxan ska justeras till 1300 kronor per timme kontrolltid för normalkontroll och 1100 kronor per timme för extra offentlig kontroll. 5) Att timtaxan ska höjas utifrån konsumentprisindex i enlighet med vad som anges i 4 paragrafen i livsmedelstaxan. Kommunstyrelsen återremitterade ärendet den 16 oktober 2013 med uppdrag att återkomma med en utförligare ekonomisk bedömning och information om inspektionsfrekvens. Remissen inkom till MBN den 13 november Kommunstyrelsen återremitterade ärendet med uppdrag till förvaltningen att information skulle ges till representanter för näringslivet innan taxan antogs. Taxan skulle successivt höjas för att få full kostnadstäckning. Miljöenheten har i samarbete med Kommunikationsenheten i Kungälvs kommun sänt ut ett informationsbrev till samtliga registrerade livsmedelsverksamheter i kommunen angående den kommande taxehöjningen. Kungälvs kommun antog 2011 taxa för prövning och kontroll inom livsmedels- och foderområdena. Under år 2013 har en revision av underlaget till timtaxan gjorts, utifrån den tid som redovisats för 2012 i enhetens tidsredovisningsprogram, TOJ. Det har då bland annat visat sig att tiden för den extra offentliga kontrollen inte längre stämmer. Dels så var det en uppskattad siffra i den första uträkningen och dels så har det skett förbättringar av verksamheterna, varvid behovet av extra offentlig kontroll har sjunkit. Ny timtaxa baserad på dagens kostnader har räknats fram till 1400 kronor per timme kontrolltid för normalkontroll och 1200 kronor per timme kontrolltid för extra offentlig kontroll. I dagsläget är taxan 955 kronor respektive 810 kronor. I dagsläget finns de ca 350 livsmedelsanläggningar i Kungälvs kommun. Av dessa är ca 75 st kommunala och de flesta ligger under måltidsservice. Vi debiterar dem för ca 168 timmar per år (planerad kontroll). De flesta kommunala verksamheter är väldigt bra och har därför en reducerad kontrolltid. Grunden för finansiering av livsmedelskontroll ges i artiklarna i förordning (EG) nr 882/2004 (kontrollförordningen) och via förordning 2006:1166 om avgifter för offentlig kontroll (avgiftsförordningen). Kontrollförordningen anger de grundläggande kraven på hur avgiftssystemet ska vara utformat och vilka kostnader som får finansieras med avgifter. Systemet ska ge full avgiftsfinansiering av den offentliga kontrollen. Avgiftsförordningen gäller för avgifter som skall betalas för kommunernas kostnader för offentlig kontroll, prövning och registrering enligt livsmedelslagen (2006:804), de föreskrifter som meddelats med stöd av lagen samt de EG-bestämmelser som kompletteras av lagen. Bestämmelserna innefattar en skyldighet för kommunen att ta ut en årlig avgift för att täcka kommunens kostnader för kontroll. Avgift ska även betalas av verksamhetsutövaren för extra offentlig kontroll vid bristande efterlevnad av lagen. Avgifterna för planerad kontroll är knutna till en riskklassificeringsmodell som Livsmedelsverket har tagit fram och som i stort sätt alla kommuner i Sverige använder. Modellen tar hänsyn till;

190 3(6) hur stora risker det är med hanteringen, hur stor omfattning verksamheten har, om verksamheten riktar sig till känsliga grupper, erfarenhet, dvs. hur företagaren sköter verksamheten, märkning av produkter och information på menyer. Modellen bestämmer en verksamhets risk- och erfarenhetsklass samt kontrolltiden. Varje verksamhet får ett beslut om detta. I stort kan man säga att verksamheter med riskfylld hantering (oftast t.ex. restauranger, pizzerior och butiker med manuell hantering) får mer kontrolltid jämfört med verksamheter med mindre risker (t.ex. kiosker och lagerlokaler). Den årliga kontrollavgiften räknas ut genom att kontrolltiden multipliceras med timtaxan. Om myndigheten efter utförda kontroller bedömer att en verksamhet har bra förfaranden för att producera säkra livsmedel kan erfarenhetsklassen ändras så att de får färre tillsynstimmar och därmed en lägre årlig kontrollavgift till nästkommande år. Om myndigheten däremot bedömer att en verksamhet har stora brister i sina förfaranden kan de klassas om så att de får fler tillsynstimmar och därmed en högre avgift. Enligt Livsmedelsverkets vägledning för riskklassning av livsmedelsanläggningar och beräkning av årlig kontrolltid är den kontrolltid som räknas fram en rekommendation. Det innebär att en anläggning som har tilldelats t.ex. 10 kontrolltimmar per år ska ha en genomsnittlig årlig kontrolltid som motsvarar det antalet timmar. År 1 kan den verkliga kontrolltiden vara 12 timmar, medan den år 2 bara är 8 timmar, men genomsnittet blir ändå 10 timmar per år. På några års sikt har verksamheten fått den kontrolltid som den årliga kontrollavgiften beräknas utifrån. Med några år avses här högst tre år. Genomsnittstiden under tre år ska alltså motsvara den tilldelade kontrolltiden. I Kungälvs kommun förs noggranna noteringar av kontrolltiden för varje verksamhet. Kontrollen ska vara ändamålsenlig, rättssäker, effektiv och riskbaserad. Det innebär bland annat att verksamheter med hög risk får kontroll oftare än verksamheter med lägre risk och att verksamheter med låg risk inte får besök varje år. Alla verksamheter läggs in i prioriteringslistor, vilka ses över regelbundet. I kontrollen ingår förutom själva inspektionen/revisionen även förberedelse (bland annat inläsning i ärendet och planering av inspektionen/revisionen) samt efterarbete (bland annat rapportskrivning, samsyn, posthantering, diarieföring och vidare kommunikation med företagaren). Om brister som noterats vid planerad kontroll bedöms vara så allvarliga att de behöver följas upp innan nästa planerade kontrolltillfälle görs en s.k. extra offentlig kontroll. En särskild avgift tas då ut för den extra kontrollen. Vid beräkning av hur många livsmedelsinspektörstjänster som behövs utgår man från antalet livsmedelsobjekt i Kungälvs kommun och deras uträknade riskklassning (enligt Livsmedelsverkets modell). En livsmedelsinspektörstjänst ska inte finansieras till 100 % av avgifter, utan det är vissa arbetsuppgifter som ska finansieras av skattemedel. Det är det kontrollrelaterade arbetet, som

191 4(6) bl.a. normalkontroll, registrering, intern samverkan, kompetensutveckling och administrativt arbete som rör kontrollen, som ska finansieras av avgifter medan arbetsuppgifter som inte är kontrollrelaterade ska finansieras av skattemedel. Exempel på sådana arbetsuppgifter är obefogade klagomål, rådgivning som inte är direkt kopplat till ett ärende, åtalsanmälningar, uppdrag från t.ex. nämnd och KS som inte är kontroll samt kvalitetsarbete och uppföljning (tids- och tertialredovisning). (För mer information om vad som ingår i kontrollrelaterat respektive inte kontrollrelaterat arbetet se i de gula, gröna och blåa samt röda fälten i bilaga 2. Gult, grönt och blått är kontrollrelaterat och rött är inte kontrollrelaterat.) När det gäller kontrollrelaterat arbete slår avgiftsförordningen fast att kontrollen ska finansieras av avgifter. De lokala kontrollmyndigheterna får inte finansiera kontrollen med andra medel än avgifter. Det ska finnas tillräckligt med finansiella resurser tillgängliga för att tillhandahålla nödvändig personal med tillräcklig kompentens samt andra resurser för att kunna bedriva en ändamålsenlig kontroll. Det vill säga att kostnadstäckningen ska vara 100 % inräknat både skatter och avgifter och att medlen ska vara tillräckliga för att uppnå en god kvalitet. I timtaxan ingår både kostnader som är direkt knutna till kontrollen och kostnader som inte är det. Exempel på kostnader som inte är direkt knutna till kontrollen är kostnader för lokaler, IT-utrustning, telefoni och kontorsmaterial. Miljöenheten arbetar kontinuerligt för att få en effektivare kontroll och planering samt med att förbättra mallar, rutiner och processer med mera. Det finns en handlingsplan för verksamheten. Den innefattar arbete med information (t.ex. att utöka och uppdatera hemsidan, skapa informationsbroschyrer, ordna/delta i företagarträffar), tillgänglighet (t.ex. återkoppling), bemötande (t.ex. utbildningar, ökad tydlighet, hålla överenskommelser), kompetens (t.ex. öka ämneskompetensen men även sprida den effektivt till berörda inom och utom enheten), rättssäkerhet (t.ex. samsyn, nytt ärendehanteringssystem, förenkla rutiner vid överklagande), effektivitet (t.ex. effektivare handläggning och tillsyn, projektinriktad tillsyn, fokusera uppdraget, förbättra mallar och rutiner). Åtgärder enligt planen genomförs kontinuerligt. Ett nytt ärendehanteringssystem har införskaffats, som på sikt kommer att innebära stora förbättringar. Det är dock ett ganska omfattande arbete innan alla processer är satta på plats och handläggarna behärskar systemet. Handläggarna har regelbundna samsynsmöten för att skapa likriktning i tillsynen och föra över kunskap till varandra. I bilaga 3 finns en sammanställning över timavgifter och självfinansieringsgrad för ett antal kommuner inom Göteborgsregionen samt några inom Västra Götaland. I bilagan finns även information om antalet utförda inspektioner per inspektör under år Uppgifterna om antalet inspektioner är hämtade från Livsmedelsverkets sammanställning av inrapporterade uppgifter vid den årliga rapporteringen från landets kommuner. Det som är viktigt att notera är att det av tabellen inte framgår vare sig antalet utförda kontrolltimmar i respektive kommun eller den totala kontrolltiden (årets kontrolltimmar samt skuldtid från tidigare år) som ska utföras. Rättsfall rörande avgifter Det finns ett antal rättsfall där verksamheter som inte har fått den debiterade kontrolltiden inom en treårsperiod har rätt att får kontrolltiden justerad för innevarande eller kommande år.

192 5(6) Det finns även ett rättsfall som handlade om att det var skäligt att spara kontrolltimmar ett par år för att för att sedan använda de timmarna vid en större revision eller inspektion. Dessa fall ska drivas i offentligrättslig författningsreglering. Det finns ett civilrättsligt fall som fick avslag i hovrätten. Det är dock inte tillåtet enligt förordning (EG) nr 882/2004 att betala tillbaka avgifter varken direkt eller indirekt, förutom i de fall de uttagits felaktigt. Miljöenhetens bedömning Miljöenheten anser att det är nödvändigt med en revidering av livsmedelstaxan, så att den motsvarar miljö- och byggnadsnämndens kostnader för tillsynsverksamheten inom livsmedelsområdet. Eftersom ärendet inte hinner bli avgjort av kommunfullmäktige så att den nya taxan kan börja gälla från den 1 januari 2015 kommer det leda till att två olika taxenivåer kommer att gälla under En omräkning behöver göras så att den tidigare taxenivån gäller före det att den nya taxenivån fastställs och den nya gäller efter. Vidare bör beslutas att taxan ska gälla även om den överklagas. I 18 livsmedelslagen anges att om en kommun inte fullgör de skyldigheter som följer av dess kontrolluppdrag, får Livsmedelsverket förelägga kommunen att avhjälpa bristen. Ekonomisk bedömning och konsekvenser För att kunna skydda människors liv eller hälsa samt för att bevaka konsumentintresset krävs att tillräckliga ekonomiska och personella resurser finns för att kunna utföra den offentliga kontrollen i den utsträckning som föreskrivs. Om dessa resurser inte är tillräckliga ökar riskerna för att människors liv eller hälsa äventyras, exempelvis genom matförgiftningar eller föremål i maten. Även redligheten mot konsumenterna (exempelvis korrekt märkning/innehåll) tenderar att bli sämre vid lägre grad av kontroll. Vid uträkning av timtaxan har Sveriges kommuner och landstings (SKL) beräkningsverktyg använts. Enligt SKL bör självfinansieringsgraden vara runt 80 %. I Kungälvs kommun ligger självfinansieringsgraden i dagsläget på 52 % och intäkterna på 1,1 miljoner. För att uppnå en självfinansieringsgrad på 80 % behöver taxan justeras till 1400 kronor per timme kontrolltid för normalkontroll och 1200 kronor per timme för extra offentlig kontroll, vilket ger en uppskattad intäkt på 1,7 miljoner. Vid en närmare granskning av kostnadstäckningen för den offentliga kontrollen bedöms det av miljöenheten inte som nödvändigt att ha 80 % självfinansiering för att få full kostnadstäckning. Detta beror på att den avgiftsfinansierade delen av verksamheten idag utgörs av 75 %, d.v.s. för att få full kostnadstäckning för den offentliga kontrollen räcker det med en självfinansieringsgrad på 75 %. Detta skulle ge en uppskattad intäkt på 1,5 miljoner. Om kommunfullmäktige inte är beredd att föreslå denna taxeändring fullt ut till kommunfullmäktige i ett steg anser miljöenheten att höjningen bör ske stegvis och den nya taxan bör då bli 1100 kr per timme för ordinarie kontroll och 1000 kr per timme för extra

193 6(6) offentlig kontroll. Självfinansieringsgraden blir då 64 %, vilket ger en uppskattad intäkt på 1,4 miljoner. Om kommunfullmäktige väljer att inte fullt ut finansiera kostnaderna med avgifter innebär det att en större del av livsmedelskontrollen i Kungälvs kommun kommer att behöva finansieras med skattemedel, istället för att verksamhetsutövarna betalar för sin egen tillsyn. Förslag till kommunfullmäktige 1. Förslag till ny taxa för Kungälvs kommuns offentliga kontroll av livsmedel, foder och animaliska biprodukter daterad 12 januari 2015 antas. 2. Taxan ska gälla från och med den 1 maj Timtaxan ska justeras till 1100 kronor per timme kontrolltid för normalkontroll och 1000 kronor för extra offentlig kontroll fr.o.m. 1 maj 2015 t o m 31 december Timtaxan ska justeras till 1300 kronor per timme kontrolltid för normalkontroll och 1100 kronor per timme för extra offentlig kontroll från och med 1 januari Timtaxan ska höjas utifrån konsumentprisindex i enlighet med vad om anges i 4 paragrafen i livsmedelstaxan. Lisa Strandberg-Werlenius Tf Samhällsbyggnadschef Kristina Franzén Miljöchef Expedieras till: Cornelia Jalmgåtd, Martin Rahl För kännedom till:

194 Bilaga Förslag till ny taxa för Kungälvs kommuns offentliga kontroll av livsmedel, foder och animaliska biprodukter ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON vx E-POST HEMSIDA

195 2(5) Inledande bestämmelser 1 Denna taxa gäller avgifter för Kungälvs kommuns kostnader för offentlig kontroll, prövning och registrering enligt livsmedelslagen (2006:804), lagen om foder och animaliska biprodukter (2006:805), de föreskrifter som meddelats med stöd av lagen samt de EG-bestämmelser som kompletteras av lagarna. 2 Avgift enligt denna taxa tas ut för a) prövning i ärenden om godkännande av anläggning, som ska prövas enligt EG förordningen 853/2004 av den 29 april 2004 om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung, b) registrering av livsmedelsanläggning, c) handläggning och andra åtgärder vid offentlig kontroll i övrigt. 3 Avgift enligt denna taxa tas inte ut för 1. offentlig kontroll som föranleds av klagomål som visar sig vara obefogat, i enlighet med 12 förordningen om avgift för offentlig kontroll av livsmedel 2. handläggning som föranleds av överklagande av beslut enligt livsmedelslagen och lagen om foder och animaliska biprodukter, de föreskrifter som meddelats med stöd av dessa lagar samt de EG-bestämmelser som kompletteras av lagen. 4 Miljö- och byggnadsnämnden får för varje kalenderår (avgiftsår) besluta att höja i denna taxa fastställd timtaxa (timavgift) med en procentsats som motsvarar de tolv senaste månadernas förändring i konsumentprisindex (totalindex) räknat fram till den 1 oktober året före avgiftsåret. Basmånad för indexuppräkning är oktober månad Beslut om att fastställa avgift enligt 6 andra stycket, 14 andra stycket och 18 tredje stycket förordningen (2006:1166) om avgifter för offentlig kontroll av livsmedel eller särskilda beslut enligt 5 i förordningen eller andra beslut om avgifter i enskilda fall enligt denna taxa fattas av miljö- och byggnadsnämnden. Timavgift 6 Vid tillämpningen av denna taxa är timavgiften 1100 kronor per timme kontrolltid för normal kontroll och 1000 kronor per timme kontrolltid för extra offentlig kontroll. Från 1 jan 2016 blir timavgiften 1400 kronor per timme för normal kontroll och 1200 kronor per timme kontrolltid för extra offentlig kontroll. Avgiftsuttag sker i förhållande till den kontrolltid som en anläggning tilldelas eller i förhållande till faktiskt nedlagd kontrolltid i varje ärende eller enligt de andra grunder som anges i taxan. I de fall timavgift tas ut i förhållande till faktiskt nedlagd kontrolltid avses med kontrolltid den sammanlagda tid som varje tjänsteman vid nämnden har använt för inläsning av ärendet, kontakter med parter, samråd med experter och myndigheter, inspektioner, revisioner, provtagning och kontroller i övrigt, beredning i övrigt i ärendet samt föredragning och beslut. Om den sammanlagda kontrolltiden understiger en halv timme per år tas ingen timavgift ut. För inspektioner, mätningar och andra offentliga kontroller som utförs 1 Anpassning till prisutvecklingen kan alternativt ske till andra index eller en kombination till index, t.ex. lönekostnadsindex som kanske bättre speglar miljönämndernas kostnadsutveckling, t.ex.: XX-nämnden får för varje kalenderår (avgiftsår) besluta att höja i denna taxa fastställd timtaxa (timavgift) med en procentsats som motsvarar de 12 senaste månadernas förändring fördelat på en kombination av konsumentprisindex (till en del av 25 %) och lönekostnadsindex (till en del av 75 %) räknat fram till 1 oktober före avgiftsåret. Basmånad för indexuppräkning är oktober månad 2006.

196 3(5) vardagar mellan klockan och lördagar, söndagar, julafton, nyårsafton, påskafton, trettondagsafton, midsommarafton och helgdagar, tas avgift ut med 1,5 gånger ordinarie timavgift. Avgift för prövning 7 Den som ansöker om godkännande av en sådan anläggning, som avses i EG förordningen 853/2004 av den 29 april 2004 om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung, och över vilken Livsmedelsverket till kommunen överfört kontrollen, ska betala en avgift för prövningen som motsvarar en årlig kontrollavgift för anläggningen enligt 11 med tillämpning av den riskklass som gäller för den typ av verksamhet som godkännandet avser och erfarenhetsklass B. Avgiften beräknas genom att kontrolltiden multipliceras med timtaxan för normalkontroll. Avgift för prövning ska betalas för varje anläggning som ansökningen avser. Avgiften för prövning får tas ut i förskott. 8 För godkännande av en anläggning som avses i 7, med anledning av byte av livsmedelsföretagare eller sådan ändring av verksamheten som kräver godkännande ska, under förutsättning att godkännande för anläggningen tidigare lämnats, betalas halv avgift enligt Avgift för prövning i ärenden om godkännande ska erläggas även om ansökan avslås. Avgift för registrering 10 Den som anmäler registrering av en anläggning för att driva livsmedelsverksamhet eller för att tillverka snus och tuggtobak eller för dricksvattenförsörjning ska betala en avgift för en timmes kontrolltid. Avgiften beräknas genom att kontrolltiden multipliceras med timtaxan för extra offentlig kontroll enligt 6. Årlig kontrollavgift 11 För normal offentlig kontroll av en livsmedelsanläggning enligt 11 livsmedelslagen (2006:804) ska en årlig kontrollavgift betalas. Avgiftens storlek baseras på den kontrolltid miljö- och byggnadsnämnden fastställer för anläggningen. Kontrolltiden bestäms genom tillämpning av senast aktuella version av Livsmedelsverkets vägledning beträffande riskklassificering av livsmedelsanläggningar och beräkning av kontrollavgifter. Den årliga kontrollavgiften beräknas genom att kontrolltiden multipliceras med timtaxan för normal kontroll. 12 Om en tillämpning av 11 skulle medföra att kontrolltiden för en anläggning blir uppenbart oriktig i förhållande till det faktiska kontrollbehovet enligt miljö- och byggnadsnämndens riskbedömning, ska anläggningen istället tilldelas kontrolltid på grundval av nämndens bedömning av anläggningens kontrollbehov. 13 Fast årlig avgift omfattar kalenderår och får tas ut i förskott. 2 Om handläggningstiden erfarenhetsmässigt inte är mycket mindre vid denna typ av godkännandeprövningar, kan uttag av full avgift övervägas, eventuellt med möjlighet att i särskilda fall ta ut en t.ex. en halv avgift, t.ex.: Avgift för godkännande ska betalas även om ansökningen avser väsentlig ändring eller ägarbyte avseende anläggning för vilken godkännande tidigare lämnats. I den mån en ändring bara föranleder en begränsad prövning och den nedlagda kontrolltiden blir avsevärt mindre än vid en ny godkännandeprövning, ska avgift dock betalas med belopp som motsvarar en halv årsavgift enligt 7. Ett annat alternativ kan vara att föreskriva att avgift ska utgå för den tid prövningen tar, dock högst med ett belopp som motsvarar en årsavgift för anläggningen enligt 11 med tillämpning av den riskklass som gäller för den typ av verksamhet som godkännandet avser och erfarenhetsklass B.

197 14 Fast årlig avgift ska betalas med helt avgiftsbelopp för varje påbörjat kalenderår. Av 9 förordningen om avgifter för offentlig kontroll av livsmedel framgår att den årliga avgiften ska betalas från och med det kalenderår då registrerad verksamhet påbörjas. Den som enligt 13 i samma förordning ska betala en avgift för godkännande av en anläggning, ska dock betala den årliga avgiften från och med kalenderåret efter det att verksamheten påbörjats. 15 Om en anläggning placeras i annan avgiftsklass (erfarenhetsklassificering) eller annars tilldelas annan kontrolltid efter att offentlig kontroll har utförts (justering av uppenbart orimlig kontrolltid), ska den nya avgiften betalas från och med det följande kalenderåret. Undantag är de verksamheter som omklassas i början av året med avseende på hur verksamheten har drivits under föregående år (erfarenhetsklassning) som då skall betala den nya avgiften samma år som beslut om klassningen har fattats. 16 Av 4 förordningen om avgifter för offentlig kontroll av livsmedel framgår att den årliga kontrollavgiften ska betalas av livsmedelsföretagare vars verksamhet är föremål för kontroll och av den som bedriver verksamhet i en anläggning för tillverkning av snus eller tuggtobak eller i en anläggning för dricksvattenförsörjning. 17 Avgiftsskyldigheten upphör från och med det kalenderår som följer efter det att verksamheten avslutats. För verksamheter som upphör i början på året och innan fakturering av den årliga kontrollavgiften gjorts kan avgiftsskyldigheten upphöra samma år som verksamheten avslutats. Detta under förutsättning att miljöoch byggnadsnämnden inte haft kontrollkostnader för verksamheten under året. Avgift för bemanning vid styckningsanläggningar 18 För miljö- och byggnadsnämndens bemanning vid styckningsanläggningar tas utöver den årliga kontrollavgiften ut en bemanningsavgift för sådan offentlig kontroll som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) 854/2004 samt i 4 livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2005:21) om offentlig kontroll av livsmedel. Nämnden fastställer den kontrolltid som ska åtgå för bemanningen. Avgiften beräknas genom att kontrolltiden multipliceras med timtaxan för normal offentlig kontroll. Avgiften ska motsvara nämndens faktiska kostnader för kontrollen. Avgiften ska betalas kvartalsvis. Avgift för extra offentlig kontroll 19 Om påvisandet av bristande efterlevnad medför offentlig kontroll som går utöver den normala kontrollverksamheten, tas avgift ut för nedlagd kontrolltid enligt timtaxan för extra offentlig kontroll och för de faktiska kostnaderna för kontrollen inklusive restid, provtagning och analys av prover. 4(5) Enligt artikel 28 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 882/2004 om offentlig kontroll för att säkerställa kontrollen av efterlevnaden av foder- och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelserna om djurhälsa och djurskydd, ska den företagare som har ansvaret för den bristande efterlevnaden eller får den företagare som äger eller innehar produkterna vid den tid då den extra offentliga kontrollen genomförs debiteras de kostnader som den extra offentliga kontrollen medför.

198 Nedsättning av avgift m.m. 20 Av 10 förordningen om avgift för offentlig kontroll av livsmedel framgår att kontrollmyndigheten får sätta ned eller efterskänka den årliga kontrollavgiften om det finns särskilda skäl. Beslut om att sätta ned eller efterskänka avgiften för kommunens offentliga kontroll fattas av den nämnd som fastställer avgiften enligt 5 i denna taxa. Om det finns särskilda skäl får nämnden också besluta att sätta ned eller efterskänka avgiften för godkännande, registrering eller bemanning vid styckningsanläggningar. Avgiftens erläggande m.m. 21 Betalning av avgift enligt denna taxa ska ske till Kungälvs kommun. Betalning ska ske inom tid som anges i beslutet om avgift eller i faktura. Verkställighetsfrågor m.m. 22 Av 33 livsmedelslagen och 33 lagen om foder och animaliska biprodukter framgår att miljö- och byggnadsnämnden får förordna att dess beslut ska gälla omedelbart även om det överklagas. 23 Av 31 livsmedelslagen och 31 lagen om foder och animaliska biprodukter framgår att miljö- och byggnadsnämndens beslut om avgift får överklagas hos länsstyrelsen. Denna taxa träder i kraft den 1 maj I ärenden som rör godkännanden och registreringar tillämpas taxan på ärenden som kommer in efter denna dag. 5(5)

199 Bilaga 2 Inspektionsfrekvens inom livsmedelstillsynen Under 2013 har 298 kontroller (inspektioner och revisioner) gjorts. Det finns inget som säger hur många kontroller en verksamhet ska få under ett år. Det som är reglerat är verksamheternas kontrolltid. Antalet kontroller som en verksamhet får beror på flera orsaker. Beroende på vad som ska kontrolleras kan det lämpa sig med flera korta kontroller eller färre och längre kontroller. Livsmedelskontrollen ska vara ändamålsenlig, rättssäker, effektiv och riskbaserad. En verksamhet som ligger i en hög riskklass får i regel fler besök än en verksamhet som ligger i en lägre riskklass. Ekonomisk bedömning Enligt årets beräkningar utifrån SKLs (Sveriges kommuner och landsting) beräkningsverktyg för uträkning av timtaxa behöver 80 % av en livsmedelsinspektörstjänst finansieras med avgifter. Självfinansieringsgraden ligger i dagsläget på 50 %. Med en timtaxa på 1300 kr och 1100 kr för normal kontroll respektive extra offentlig kontroll landar självfinansieringsgraden på 75 %. Med en timtaxa på 1100 kr och 1000 kr för normal kontroll respektive extra offentlig kontroll landar självfinansieringsgraden på 64 %. Siffrorna i beräkningsmodellen är baserade på faktisk tid för ordinarie kontroll, livsmedelsgruppens utförda tidsredovisning under 2012 samt uppskattade siffror utifrån erfarenhet. Miljöenhetens uträkningar enligt SKL:s beräkningsmodell kan ses nedan. Tiden gäller för en livsmedelsinspektör under ett år. I taxan ingår både kostander som är direkt knutna till kontrollen och kostnader som inte är det. Exempel på sådana kostander är kostnader för lokaler, IT utrustning, löner, telefoni, kontorsmaterial m.m. Allt detta sammantaget leder till att timtaxorna behöver höjas till 1300 kr och 1100 kr, enligt beräkningsmodellen.

200 Bilaga 2 Orsak Planerad kontroll - avgiftsfinansierad Tid i timmar Kommentar % 358 Planerad kontroll som resultat av riskklassificering. E-posthantering(ärenderelaterad) Restid får inte läggas in här. Underlag för beräkning av timavgiften 21 Extra offentlig kontroll - avgiftsfinansierad 50 Uppföljande kontroll efter påvisad bristande efterlevnad. Befogade klagomål. E- posthantering (ärenderelaterad),upprättande och expediering av sanktionsbeslut, Underlag för beräkning av timavgiften 3 Godkännande - avgiftsfinansierat 0,3 Tid för arbete med prövning av ansökan om godkännande. Här ingår också tid för beslut, expediering, mm. Avgift tas ut även om prövningen resulterar i avslag. Tas ej med i underlag för beräkning av timavgiften utan schabloniseras efteråt med samma timavgift som planerad kontroll 0 Registrering - avgiftsfinansierat 15 Tid för arbete med registrering av anmälan. Underlag för beräkning av timavgiften. Tas ej med i underlag för beräkning av timavgiften utan schabloniseras efteråt med samma timavgift som planerad kontroll 0,9 Kompetensutveckling - avgiftsfinansierat 140 Detta är fort- och vidareutbildning, allmän inläsning, studiebesök, saminspektioner(gäller nyanställd som går bredvid inspektör mm för att arbetstagaren skall klara av sitt arbete med livsmedelskontroll; Inspektörer sätter sin tid som vanligt exv på planerad insp om så är fallet). Underlag för beräkning av timavgiften 8 Samverkan och kalibrering av kontrollen - avgiftsfinansierat 60 Här avses träffar med kollegor (i den egna?) i andra kommuner, länsträffar, GRmöten, gemensamma projekt m.m, för kalibrering och samsyn inom livsmedelskontrollen. Underlag för beräkning av timavgiften 4 Intern samverkan - avgiftsfinansierat 134 Här avses olika typer av möten inom den egna organisationen, tex APT(arbetsplatsträffar), VM(verksamhetsmöten), medarbetarsamtal, lönesamtal, samsyn inom livsmedelsgruppen, inspektör som följer med som stöd eller för samsyn på fältet. Underlag för beräkning av timavgiften 8 Planering - avgiftsfinansierat Administrativt arbete, kontrollrelaterat - avgiftsfinansierat Tid för resor i samband med kontroll - avgiftsfinansierat Annat "Extra offentlig kontroll" - anslagsfinansierad 110 Enskild och gemensam verksamhets- och kontrollplanering, projektplanering, mm. Underlag för beräkning av timavgiften 6 Arbete för att ta fram rutiner och mallar för kontrollen, upphandling av laboratorium, avgiftsbeslut, riskklassning, fakturering, tidsredovisning i kontrollplan, rapportering till 300 Livsmedelsverket, expediering, insortering i akter, omvärldsbevakning mm. Underlag för beräkning av timavgiften Restid är inte kontrolltid men timtaxegrundande. Underlag för beräkning av timavgiften Utgörs av obefogade klagomål och liknande som inte kan avgiftsbeläggas. Är 10 egentligen inte extra offentlig kontroll eftersom bristande efterlevnad inte kunnat påvisas 1 Kontrollrelaterat arbete anslagsfinansierat 180 Utgörs av arbete med remisser som rör kontrollen, information, rådgivning, överklagandeärenden, åtalsanmälningar, mm. 11 Ej kontrollrelaterat arbete - anslagsfinansierat Beredskap för oförutsedda händelser tex smittskyddsutredningar Utgörs av arbete med remisser, motionssvar, information, rådgivning, kurser, seminarier, kompetensutveckling och liknande som inte hör till livsmedelskontrollen. Information till nyanställd som ej innefattar utförande av kontrollrelaterat arbete utförs. 3 1 Andra arbetsuppgifter som inte är kontrollrelaterade - anslagsfinansierat Administrativt arbete, ej kontrollrelaterat - anslagsfinansierat 30 Andra arbetsuppgifter och uppdrag från tex nämnd, KS, KSAU och KF som inte är kontroll, datakrångel Administration, mm som inte hör till kontrollen, tex omorganisationsfrågor, fackligt arbete, e-posthantering(ej ärenderelaterad), cirkulationspost, städa skrivbord, rekrytering, kvalitetsarbete & uppföljning (tidsredovisning i TOJ och tertialredovisning) mm 8 Semester och frånvaro 300 Semester, flex, all typ av frånvaro 15 SUMMA

201 Bilaga 2 Kontrolltimmar 408 Kontrolltimmar som andel av total tid 24 Antal timmar för godkännande och registrering 15,3 Godkännade och registering som andel av total tid 0,9 Antal timmar administrativ tid kontrollrelaterat 804 Kontrollrelaterad administrativ tid som andel av total tid 47,4 Anslagsfinansierade timmar 420 Anslagsfinansierade timmar som andel av total tid 24,7 Allt arbete som utförs av livsmedelsinspektören och som är markerade med gul, grön och blå ska finansieras med avgifter som betalas av livsmedelsföretagarna. Kostnaderna för arbete som utförs som ligger inom det rödmarkerade området får däremot inte finansieras av avgifter utan ska vara anslagsfinansierade (skatter). Självfinansieringsgraden är alltså så mycket av kontrollen som ska finansieras av avgifter (80%). Resterade arbete är sådan som inte livmedelsföretagarna inte ska betala för utan ska finansieras av skatter för att nå en full kostnadstäckning (100%).

202 Bilaga 3 Timavgift offentlig kontroll 2012 Timavgift offentlig kontroll 2013 Timavgift offentlig kontroll 2014 Utförda kontroller 2012 Tjänster livsmedelsinspektörer antal insp/ inspektör Självfinansieringsgrad Självfinansierings- Kommun 2012 (%) grad 2014 (%) Ale ,7 88 Alingsås ,8 107 Göteborg ,3 167 Härryda ,6 153 Kungsbacka Kungälv Lerum ,2 152 Lilla Edet ?? 47 1,5 31 Mölndal ,8 104 Partille ,7 94 Stenungsund Tjörn ? ,2 115 Öckerö ? 59 0,4 147 VG MÖS ,8 287 Borås Mark ?? Orust ? 70,5 Bollebygd 1200??

203 Viktiga förändringar för dig som livsmedelsföretagare Informationsbrev från miljöenheten i Kungälvs kommun Vårt uppdrag Livsmedelskontrollen sker för att konsumenterna skall få säkra livsmedel, att de inte blir vilseledda och att informationen om livsmedel är tillräcklig och enkel att förstå. Nytt arbetssätt för en effektivare kontroll Under 2014 har förvaltningen genomgått stora förändringar vilket kommer att påverka livsmedelskontrollen positivt. Ett nytt Kundcenter har öppnat i Stadshuset. Det kommer att förenkla dina kontakter med kommunen. Kommunens hemsida kommer att göras om för att bli mer användarvänlig och lätttillgänglig. Vi arbetar ständigt med att förbättra rutiner, mallar och informationsmaterial till dig som företagare. Detta nyhetsbrev är en del i det arbetet. Miljöenheten kommer framöver att arbeta mer projektinriktat med speciella fokusområden. EU-lagstiftning påverkar taxan för livsmedelskontroll Den svenska regeringen har utifrån EU-lagstiftning beslutat att den offentliga livsmedelskontrollen i Sverige till fullo skall avgiftsfinansieras. Den får inte skattefinansieras. Länsstyrelsen har under 2014 genomfört en revision av livsmedelskontrollen i Kungälvs kommun och har kunnat konstatera att kommunen tar ut avgifter som är för låga. Med anledning av detta tvingas kommunen att höja avgifterna. Höjningen kommer att ske stegvis med början från våren 2015 till dess att full kostnadstäckning är uppnådd. Information om detta kommer att lämnas på kommunens hemsida. Nya regler för märkning och information Från den 13 december 2014 gäller nya regler för märkning och information om livsmedel. De nya reglerna kommer att påverka de allra flesta livsmedelsföretagare i kommunen. De nya reglerna, som införs samtidigt i hela EU, ska göra det enklare för konsumenten att få veta vad maten innehåller och hur den är framställd. För mer information, se livsmedelsverkets hemsida MILJÖENHETEN

204 Vi vill ha en aktiv dialog med dig Vi kommer att fortsätta att arbeta med aktiv kommunikation med dig som är livsmedelsföretagare för att skapa bättre förutsättningar att nå våra gemensamma mål om säkra livsmedel. Det ger en ökad möjlighet för dig som företagare att få relevant information snabbt vilket gynnar dig som driver företag. Om du har några frågor kring informationen eller allmänna funderingar, kontakta gärna oss på miljöenheten. Med vänliga hälsningar, Lina Lindahl Henric Nyberg Dag Svensson Livsmedelsinspektörer på miljöenheten MILJÖENHETEN

205 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 (1) 89/2015 Riktlinjer för ekonomiskt bistånd i Kungälvs kommun (Dnr KS2015/382) Förslag till revidering av riktlinjer för ekonomist bistånd 2015 har utarbetats av stöd- och försörjningsenheten/myndighetsverksamheten. 1 juli 2014 antogs ny lag gällande fritidspeng för barn i hushåll med försörjningsstöd. Inga styrande förändringar har meddelats för De reviderade riktlinjerna innehåller små justeringar och förtydliganden från föregående år. I år inkluderas förslag till riktlinjer för julklappar till barn med hushåll med långvarigt uppbärande av försörjningsstöd med särskild hänsyn till barnperspektivet. Justeringar har gjorts för de schabloniserade kostnader för bland annat högsta godtagbara hyra, elkostnader och andra kostnader som godkänns och följer de riktlinjer som är rekommenderade från Socialstyrelsen. Riktlinjer för ekonomiskt bistånd följs kontinuerligt upp och revideras för att garantera en rättssäker handläggning. Detta förslag är en revidering av riktlinjerna för ekonomiskt bistånd som antogs i mars 2014, och uppfyller därmed detta krav. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Riktlinjer för ekonomiskt bistånd i Kungälvs kommun Bilaga Protokollsutdrag Bilaga Riktlinjer för ekonomiskt bistånd i Kungälvs kommun.pdf Protokollsutdrag - Riktlinjer för ekonomiskt bistånd i Kungälvs kommun - Sociala utskottet Förslag till kommunfullmäktige 1. Riktlinjer för ekonomiskt bistånd revideras enligt förslag Riktlinjer för ekonomiskt bistånd i Kungälvs kommun 23 april Ändringarna träder i kraft från och med den 1 maj Expedieras till: Jonas Arngården För kännedom till: Robin Akbas, Annica Emanuel KOMMUNSTYRELSEN Justeras sign

206 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 (1) 16/2015 Riktlinjer för ekonomiskt bistånd i Kungälvs kommun (Dnr KS2015/382) Förslag till revidering av riktlinjer för ekonomist bistånd 2015 har utarbetats av stöd- och försörjningsenheten/myndighetsverksamheten. 1 juli 2014 antogs ny lag gällande fritidspeng för barn i hushåll med försörjningsstöd. Inga styrande förändringar har meddelats för De reviderade riktlinjerna innehåller små justeringar och förtydliganden från föregående år. I år inkluderas förslag till riktlinjer för julklappar till barn med hushåll med långvarigt uppbärande av försörjningsstöd med särskild hänsyn till barnperspektivet. Justeringar har gjorts för de schabloniserade kostnader för bland annat högsta godtagbara hyra, elkostnader och andra kostnader som godkänns och följer de riktlinjer som är rekommenderade från Socialstyrelsen. Riktlinjer för ekonomiskt bistånd följs kontinuerligt upp och revideras för att garantera en rättssäker handläggning. Detta förslag är en revidering av riktlinjerna för ekonomiskt bistånd som antogs i mars 2014, och uppfyller därmed detta krav. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Riktlinjer för ekonomiskt bistånd i Kungälvs kommun Riktlinjer för ekonomiskt bistånd i Kungälvs kommun Förslag till kommunfullmäktige Riktlinjer för ekonomiskt bistånd revideras enligt förslag Riktlinjer för ekonomiskt bistånd i Kungälvs kommun 23 april Ändringarna träder i kraft från och med den 1 maj Expedieras till: Jonas Arngården För kännedom till: Robin Akbas, Annica Emanuel SOCIALA UTSKOTTET Justeras sign

207 Tjänsteskrivelse 1(3) Handläggarens namn Maria Balaban Riktlinjer för ekonomiskt bistånd i Kungälvs kommun(dnr KS2015/382-1) Sammanfattning Förslag till revidering av riktlinjer för ekonomist bistånd 2015 har utarbetats av stöd- och försörjningsenheten/myndighetsverksamheten. 1 juli 2014 antogs ny lag gällande fritidspeng för barn i hushåll med försörjningsstöd. Inga styrande förändringar har meddelats för De reviderade riktlinjerna innehåller små justeringar och förtydliganden från föregående år. I år har vi med förslag till riktlinjer för julklappar till barn med hushåll med långvarigt uppbärande av försörjningsstöd med särskild hänsyn till barnperspektivet. Bakgrund Riktlinjer för ekonomiskt bistånd reviderades senast i mars I de nu reviderade riktlinjerna har prisbasbelopp höjts 100 kronor, riksnorm för försörjningsstöd är oförändrade. Vissa schabloniserade kostnader har höjts något. De justeringar som har gjorts är att prisbasbeloppet har höjts 100 kr så summorna för kostnader inom försörjningsstöd har justerats samt en justering enligt Konsumentverkets riktlinjer för skälig kostnad för hemförsäkring samt högsta godtagbara hyra (enligt FKFS 2014:9) har justerats. Inför 2015 har riksnormen inte höjts, vilket medför att det inte finns någon anledning till förändring av den procentuella fördelningen av delposterna i riksnormen. I samråd med övriga kommuner inom Göteborgsregionen samt med Göteborgs stad har vi sedan 2014 överenskommit att följa den tidigare beslutade procentuella fördelningen, detta gäller även för Vi har nytt förslag kring depositionshyra samt kostnad för bostadskö då vi har alltmer enskilda personer som är bostadslösa och har svårigheter att hitta eget boende i allmännyttan. De privata hyresvärdarna ställer ofta krav på depositionshyror då dessa personer oftast saknar tidigare referens, och då de är osäkra som hyresgäster pga. tidigare bristande. betalningsförmåga. Vi har upprättat en rutin avseende ny bestämmelser Socialtjänstlagen (2001:453) fritidspeng för barn i hushåll med försörjningsstöd som trädde i kraft 1 juli Fritidspengen skall ej behovsprövas och är inte ett ekonomiskt bistånd utan en ersättning upp till en viss nivå för faktiska kostnader för barnens fritidsaktiviteter. ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST HEMSIDA

208 2(3) I revideringen av riktlinjerna har vi också förslag till julklappar till barn som ingår i hushåll med långvarigt behov av försörjningsstöd för att beakta barn i familjer som är i särskilt utsatt ekonomisk situation och minska riskerna för utanförskap. I övrigt har vi förtydligat några punkter, som bland annat arbetsresor och sociala resor för att underlätta handläggningen av försörjningsstödet. Verksamhetens bedömning Vi har gjort de justeringar för de schabloniserade kostnader, för bland annat högsta godtagbara hyra, elkostnader och andra kostnader som vi godkänner och följer de riktlinjer som är rekommenderade från Socialstyrelsen. I årets förändringar har vi tagit med de lagändringar som gjorts för barn som finns med i hushåll och som uppbär försörjningsstöd vad fritidspeng och vi har tagit särskild hänsyn till de barn som är med i hushåll som har ett långvarigt behov av försörjningsstöd. Riktlinjer för ekonomiskt bistånd följs kontinuerligt upp och revideras för att garantera en rättssäker handläggning. Detta förslag är en revidering av riktlinjerna för ekonomiskt bistånd som antogs i mars 2014, och uppfyller därmed detta krav. Ekonomisk bedömning Revidering av riktlinjerna för ekonomiskt bistånd i sig innebär inte större ökade kostnader då fritidspeng kompenseras av statliga medel beräknat utifrån befolkningsunderlag. Kostnader för depositionshyra och avgift för bostadskö är en markant ökning, detta avser några enstaka personer per år. Vi kommer dock att ha en ökad kostnad för barnfamiljerna inför jul avseende julklappar till barn i familjer som långvarigt uppburit ekonomiskt bistånd. De schabloniserade kostnaderna som vi justerat är en markant ökning. Revidering av riktlinjerna är ett viktigt arbetsdokument för att säkerställa att vi följer aktuell lagstiftning, riktlinjer och allmänna råd som gäller för vår verksamhet och därmed ha koll på kostnaderna inom försörjningsstöd. Förslag till Kommunfullmäktige Riktlinjer för ekonomiskt bistånd revideras enligt förslag Riktlinjer för ekonomiskt bistånd i Kungälvs kommun 23 april Ändringarna träder i kraft från och med den 1 maj Monica Fundin verksamhetschef Jonas Arngården sektorchef

209 3(3) Expedieras till: Jonas Arngården För kännedom till:robin Akbas, Annica Emanuel

210 Riktlinjer för ekonomiskt bistånd i Kungälvs kommun CA110311/ /130207/

211 Innehållsförteckning Lathund 3 Avgift för bostadskö 4 Barnomsorgskostnad 5 Barnperspektiv 6-7 Begravningskostnad 8-9 Bilinnehav 10 Boende Högsta godtagbara boendekostnad Andrahandsboende/inneboende Hemmaboende ungdomar/vuxna Boendekostnad under fängelsevistelse 14 Boendekostnad under vård/behandling på institution 14 Boendekostnad för tillfälligt boende 14 Depositionshyra 15 El 16 Extern arbetsförmågebedömning 17 Fackavgift 17 Flyttkostnad 18 Fickpengar 19 Förebyggande/rehabiliterande insatser 19 Försäkringar 20 Förmedling 20 Kriminalvården 21 Glasögon/kontaktlinser 22 Hemförsäkring 23 Hemtjänstavgift 24 Hemutrustning 25 Hyresskuld 26 Julklappar 26 Kläder & skor 27 Kosttillägg 28 Legitimationshandling 29 Läkarvård & medicin Magasinering 31 Matpengar 32 Postbox/Poste Restante 33 Psykoterapikostnader 33 Resekostnader/sociala resor/sjukvårdsresor 34 Rättshjälpskostnader 35 Separation/skilsmässa 35 Kvinnofridsärenden/våld i nära relationer 36 Spädbarnsutrustning 37 Städning/sanering 37 Tandvård Telefon 39 Umgänge Utgiftposterna i riksnormen 42 Rutin jobbstimulans Rutin fritidspeng 45 2

212 Riktlinjer försörjningsstöd Prisbasbelopp kr Lathund Begravningskostnader 50 % av basbeloppet kr Elskuld Processledare 15 % av basbeloppet kr Enhetschef 30 % av basbeloppet kr Externt boende (t ex Teambo, vandrarhem/hotell) Socialsekreterare 0 3 månader Processledare 4 8 månader Enhetschef 9 12 månader Flyttkostnader Processledare 20% av basbeloppet kr Enhetschef 30 % av basbeloppet kr Förebyggande/rehabiliterande insatser Enhetschef 10% av basbeloppet kr Glasögon Kostnad för båge 1,5 % av basbeloppet 668 kr Hemutrustning 30 % av basbeloppet för 1 person kr 40 % av basbeloppet för 2 personer kr 8 % av basbeloppet/barn kr Hyresskuld Enhetschef upp till 3 månader Högsta godtagbara boendekostnad 1-2 vuxna kr/månad 1-2 vuxna + 1 barn kr/månad 1-2 vuxna + 2 barn kr/månad 1-2 vuxna + 3 barn kr/månad 1 2 vuxna och fler än 3 barn kr/månad kr/månad/barn utöver 3 Spädbarnsutrustning 13 % av basbeloppet kr Tandvård Socialsekreterare 16 % av basbeloppet kr Processledare 25 % av basbeloppet kr Enhetschef 35 % av basbeloppet kr Umgängesresor 20 % av basbeloppet kr 3

213 Godtagbara kostnader inom försörjningsstödet och bistånd till livsföring i övrigt Utöver utgifterna i riksnormen ingår preciserade utgifter som hushållet har regelbundet i försörjningsstödet. Dessa utgifter är följande: Avgift för bostadskö Avgift för att stå i bostadskö hos t ex BoPlats kan beviljas till personer som saknar bostad och har svårigheter att erhålla lägenhet/bostad. Kostnad för att stå i bostadskö beviljas med maximalt 3 % av basbeloppet/år. Egna noteringar: 4

214 Barnomsorgskostnad Barnomsorgskostnad är att anses som en godkänd utgift vid ansökan om försörjningsstöd om barnet har plats i kommunal barnomsorg eller barnomsorg som kommunen stöder. Sökande har själv skyldighet att se till att barnomsorgsavgiften är baserad på aktuell inkomstuppgift. Vid en bruttoinkomst understigande kr per månad (25 % av basbeloppet, antagna av Kommunfullmäktige från och med ) utgår ingen barnomsorgsavgift. Föräldrarna ansvarar för att ansöka om nedsatt avgift/betalningsbefrielse. Ingen barnomsorgsavgift tas ut vid långvarigt behov av försörjningsstöd trots överstigande bruttoinkomst med 25% av basbeloppet. Föräldrarna fyller i inkomstuppgift till barnomsorgen och anger att de har kontakt med Försörjningsstödsenheten och vilken socialsekreterare. Kontakta en kösamordnare Marstrand, Hålta, Ytterby, Kärna, Kareby, Romelanda och Fridhemsområdet Telefon Munkegärdeområdet, Solberga, Komarken och centrala Kungälv Telefon Kösamordnarna har telefontid: Måndag, Tisdag, Torsdag och Fredag klockan Egna noteringar: 5

215 Barnperspektivet 1 kap 2 SoL: När åtgärder som rör barn skall det särskilt beaktas vad hänsynen till barnets bästa kräver. Med barn avses varje människa under 18 år. I enlighet med FN:s barnkonvention artikel 3, skall barnets bästa alltid komma i främsta rummet och alltid beaktas, utredas och redovisas i beslutsprocessen. I socialtjänsten uppdrag ingår att synliggöra och ta hänsyn till barns situation med särskild fokus på familjer med långvarigt ekonomiskt bistånd. Enligt prop. 1996/97:124 skall barnperspektivet särskilt lyftas fram och beaktas när familjer vänder sig till socialtjänsten med en ansökan om ekonomiskt bistånd eller annat bistånd till familjen. I propositionen sägs vidare att varje beslut som rör ett barn måste grunda sig på en bedömning om vad som är bäst för just det barnet. I en beslutssituation måste olika förslag vägas mot varandra. Vidare står det att Barnets bästa är inte alltid avgörande för vilka beslut som fattas, men skall alltid beaktas, utredas och redovisas. Rutiner för hur barnperspektivet skall beaktas i ekonomiska biståndsutredningar: 1. Fokusera på barn i familjer med långvarigt ekonomiskt bistånd. 2. Vid långvarigt ekonomiskt bistånd i samarbete med föräldrarna uppmärksamma barnets behov och situation med en tydlig koppling till den ekonomiska situationen. 3. Vid behov och i samråd med föräldrarna göra hembesök för att bedöma vilket bistånd familjer behöver med hänsyn till barnets behov. 4. Vid behov och i samråd med föräldrarna tala med barnet, med beaktande av dess ålder och mognad, för att bedöma vilket bistånd familjer behöver med hänsyn till barnets behov. 5. Bedöma vad som är barnets bästa utifrån en helhetsbedömning, med stöd i lokala riktlinjer och policydokument, barnkonventionen och med hjälp av de kunskaper som finns om barn och barns behov. 6. Upprätta genomförandeplaner för hur självförsörjning ska uppnås där barnets situation ingår som en del. 7. Bevaka barns behov inom särskilt viktiga områden, t ex boende, umgänge med föräldrar, hälsa, fritidsaktiviteter och ungdomars ferieinkomster. 8. Barn som har eget arbete under ferier får behålla hela sin inkomst om familjen uppbär ekonomiskt bistånd (dnr SN2002/ ). 9. Dokumentera hur barnets behov beaktas, vilka eventuella överväganden som gjorts och hur detta påverkat beslutet. Att en utredning ska ha ett barnperspektiv betyder inte att man ska göra en barnavårdsutredning. Det måste finnas en tydlig koppling till familjens ekonomiska villkor och hur dessa påverkar barnet. Vid handläggning av ekonomiskt bistånd ska socialtjänsten ta reda på både om det finns hemmavarande barn och om det finns andra barn som berörs. När en familj tillfälligt ansöker om bistånd behövs det oftast inte göras någon särskild bedömning 6

216 av barnets situation, om det inte redan från början bedöms vara så att biståndsbehovet riskerar att bli långvarigt. Att beakta barnets behov ska ske i samarbete med föräldrarna. Det skall alltid dokumenteras i utredningen om familjen har kontakt med någon annan enhet inom socialtjänsten. Det kan vara svårt att bedöma vad som bör finnas i ett barns hem. Familjens egna val och prioriteringar måste respekteras. Trots detta är det viktigt att ha en öppen dialog med familjen, de kanske inte alls upplever det som en prioritering utan i stället som att det inte finns medel trots att barnen har behov. Om familjen saknar något av följande finns det skäl att fråga hur de själva tänker om detta. 1. Barnet bör ha en egen sovplats med ordentlig och bekväm madrass. 2. Familjen bör ha sänglinne och handdukar. 3. Barnet bör ha möjlighet och utrymme att leka. 4. Familjen bör ha en trivsam plats att äta vid. 5. Familjen bör ha fullgoda husgeråd som kastruller, stekpannor, tallrikar, bestick, slevar, glas och muggar/koppar. Förebyggande och rehabiliterande insatser kan beviljas med max 10 % av basbeloppet per barn/år. Det kan gälla bistånd till: Avgifter för fritidsaktiviteter Lägerverksamhet Skolresa Sommaraktivitet Cykel inkl. hjälm Förebyggande/rehabiliterande insatser kan beviljas med högst 10 % av basbeloppet/person och efter beslut av enhetschef. Kom ihåg! Förebyggande och rehabiliterande insatser till barn kan även beviljas av Barn- & Ungdomsenheten och 10 % av basbeloppet gäller Socialtjänsten i sin helhet per barn/år. Egna noteringar: 7

217 Ansökan om bistånd till begravningskostnader, enligt 4 kap. 1 socialtjänstlagen. Bistånd till begravningskostnader kan beviljas med ett halvt basbelopp enligt 4 kap 1 SoL. Begravningskostnader täcks i första hand av tillgångarna i dödsboet. Begravningskostnader går före alla andra kostnader som kan belasta dödsboet, t ex obetald hyra, hushållsel, telefon eller kostnader för utflyttning och städning av bostaden. Rätten till bistånd bedöms utifrån dödsboets ekonomiska situation och inte dödsbodelägarnas. Socialtjänsten kan dock beakta t ex. om den avlidne har gett bort eller sålt tillgångar till en dödsbodelägare förmånligt strax före dödsfallet. Socialtjänsten kan även vara uppmärksam på hur tillgångarna i dödsboet är värderade. Försäkringar som faller ut kan vara en tillgång i dödsboet. Om dödsboet saknar tillgångar helt eller delvis, kan socialnämnden ge ekonomiskt bistånd som möjliggör en värdig begravning upp till ett halvt basbelopp. Hänsyn tas till allmänt vedertagna begravningstraditioner och i förekommande fall olika religiösa och etniska gruppers speciella önskemål om hur en begravning skall ordnas. Den avlidnes och anhörigas önskemål beträffande formerna för begravningen bör respekteras, om kostnaden är skälig. Gravsten med inskription ingår i beloppet (som utgör ett halvt basbelopp) men får högst vara 15 %. En lättare och skälig kostnad till förtäring kan ingå, viss blomdekoration, samt max en dödsannons. Om det är osäkert i fall det finns försäkringar som kan täcka begravningskostnader helt eller delvis, kan socialtjänsten ge ekonomiskt bistånd som förskott förmån. I en förälders försörjningsskyldighet ligger även ett ansvar att efter förmåga stå för kostnader för ett barns begravning. Vistelsebegreppet gäller. Begravningslagen 5 kap.2 Om den avlidne inte efterlämnar någon som ordnar med gravsättningen skall den ordnas av den kommun där den avlidne senast var folkbokförd eller, om den avlidne inte har varit folkbokförd i Sverige av den kommun där dödsfallet inträffade. För kostnaderna har kommunen rätt till ersättning av dödsboet. ÄB 18:2 Om ingen finns som förvaltar dödsboet åligger det socialnämnden att göra detta. För kostnaderna har kommunen rätt till ersättning av dödsboet. 8

218 ÄB 20:8 När en person har avlidit ska dödsbodelägarna lämna in en bouppteckning till Skatteverket. Avsikten är att klarlägga vilken egendom och vilka skulder den avlidne hade. Bouppteckningen ska ge delägare och borgenärer insyn i den avlidnes rättsställning och ligga till grund för efterföljande bodelning eller arvskifte. När den dödes tillgångar endast räcker till begravningskostnader och andra utgifter med anledning av dödsfallet och det inte finns fast egendom eller tomträtt i boet kan istället en dödsboanmälan göras hos Skatteverket. Dödsboanmälan görs enligt 20 kap Ärvdabalken av socialnämnden i den avlidnes vistelse kommun till Skatteverket. Delegerad rätt att fatta beslut beträffande att inge dödsboanmälan till skattemyndigheten har Agneta Bertilsson på Försörjningsstödsenheten samt Susanne Karlsson budgetrådgivare på Medborgarservice. Egna noteringar: Kostnader i samband med begravning Bistånd till resa och blommor/krans kan beviljas i samband med nära anhörigs begravning. Som nära anhörig betraktas föräldrar, egna eller makes barn och syskon samt mor- och farföräldrar. Resa till begravning inom Sverige Krans max 2 % av basbeloppet Blommor max 1 % av basbeloppet Egna noteringar: 9

219 Bilinnehav Ekonomiskt bistånd kan i princip inte beviljas till sökande som innehar bil (gäller även mc och släp). Bilinnehav kan godtas med högst 3 månader för avyttring. Inkomsten från en försäljning ska alltid medräknas vid beräkning av ekonomiskt bistånd. Om bilen är köpt via kreditköp får endast den summa som kvarstår sedan krediten reglerats räknas som inkomst. Eventuell skuld som kvarstår efter bilförsäljningen betraktas som vilka skulder som helst. Undantag: Om den sökande har beviljats bilstöd från Försäkringskassan. Om bilen är en förutsättning för att den sökande ska kunna ta sig till och från sitt arbete eller om den behövs i arbetet godtas bilinnehav. Om innehav av bil godtagits ska bistånd till kostnader för bilen inte beviljas. Eventuell milersättning som utbetalas på lön räknas inte som inkomst, då den ska täcka de faktiska driftskostnaderna för bilen som den sökande har i sitt arbete. Om den enskilde behöver bil för arbetsresor beräknas kostnaden till 18,50 per mil vilket inkluderar samtliga kostnader för bil motsvarande reseavdrag i skattehänseende för inkomståret 2014/taxeringsår Eventuell rätt till skattejämkning för arbetsresor ska beaktas. Innehav av bil av andra skäl eller ersättning av bilkostnader ska prövas av Sociala Myndighetsnämnden. Vid värdering av bil, tänk på att kolla av senaste besiktningsprotokollet. Tips på webbsida är motor/bilvärdet för att värdera bilen. Egna noteringar: 10

220 Boende - allmänt Bistånd beviljas endast till skälig boendekostnad. Utgångspunkten vid bedömningen av vad som är skälig boendestandard ska vara vad en låginkomsttagare på orten normalt har möjlighet att kosta på sig. Om boendekostnaden bedöms vara för hög i förhållande till vad som är skäligt för det aktuella hushållet är det rimligt att ställa krav på byte av bostad. Detta är främst motiverat vid långvarigt biståndsbehov. Om bostaden representerar ett ekonomiskt värde, t.ex. i form av egen villa eller bostadsrättslägenhet, och biståndsbehovet bedöms bli långvarigt bör det också utgöra ett skäl för byte av bostad. Hushåll med behov av försörjningsstöd som flyttar till nytt boende och hushåll som kan bli i behov av försörjningsstöd efter en flyttning har ett ansvar att planera sitt boende så att hushållet får minsta möjliga behov av ekonomiskt bistånd. Om den enskilde kan förväntas vara i behov av försörjningsstöd efter flyttningen har han/hon skyldighet att välja det billigaste boendet som tillgodoser hushållets behov. Om det kan anses rimligt att den sökande flyttar till billigare bostad, men han eller hon ändå inte gör det, skall biståndet för boendekostnaden fastställas till ett skäligt belopp helt utan beaktande av den faktiska boendekostnaden. Skälig rådrumstid är 4 månader om det inte föreligger särskilda skäl. Bistånd till högre boendekostnad efter flyttning under pågående biståndsperiod utgår normalt inte såvida inte flyttning är nödvändig för att den enskilde skall uppnå skälig levnadsnivå. Det kan t.ex. gälla följande situationer: då det finns medicinska och/eller starka sociala skäl som styrker behovet av flyttning då bostaden inte uppfyller en skälig bostadsstandard med hänsyn till fysisk miljö och utrustning. Vid bedömning av skälig boendekostnad ska hänsyn tas till barns behov av utrymme också då den som uppbär försörjningsstöd enbart har barnet hos sig under umgängestid. Behovet av utrymme skall ställas i relation till omfattningen av umgänget. Barn som vistas hos umgängesföräldern oregelbundet eller sällan har inte samma behov av utrymme som barn som vistas hos föräldern ofta eller regelbundet. Om barnet bor lika mycket hos båda föräldrarna (växelvis boende), skall båda föräldrarnas boendekostnad beräknas som boendeförälder. Högsta godtagbara boendekostnad Följande siffror för högsta godtagbara boendekostnad är desamma som RFV använder sig av vid beräkning av bostadsbidrag (FKFS 2014:9). Vid bedömning av vad som är en rimlig hyreskostnad skall det dessutom tas hänsyn till att bostaden skall vara storleksmässigt anpassad till familjens behov till så låg hyra som möjligt: 1-2 vuxna kr/månad 1-2 vuxna + 1 barn kr/månad 1-2 vuxna + 2 barn kr/månad 1-2 vuxna + 3 barn kr/månad 1 2 vuxna och fler än 3 barn kr/månad kr/månad/barn utöver 3 11

221 Högsta godtagbara yta enligt RFV 1-2 vuxna 60 kvm 1-2 vuxna + 1 barn 80 kvm 1-2 vuxna + 2 barn 100 kvm 1-2 vuxna + 3 barn 120 kvm 1-2 vuxna + 4 barn 140 kvm 1-2 vuxna + 5 barn 160 kvm Bostadsrätt eller villa Bostadsrätt eller villa är en realiserbar tillgång om den genom försäljning kan ge inkomster till försörjningen. Om biståndsbehovet bedöms bli långvarigt, mer än 3 månader utgör detta skäl till försäljning av bostaden. Krav ska då ställas på att bostaden lämnas till mäklare för försäljning. I boendekostnad för bostadsrätt räknas månadsavgiften till bostadsrättsföreningen plus räntan på lån för lägenheten. Under förutsättning att den sökanden har möjlighet att göra skatteavdrag räknas 70 % av räntan som kostnad I boendekostnad för villa ingår tillsammans med räntan eventuella kostnader för vatten, uppvärmning, sophämtning, villaförsäkring och tomträttsavgäld. Under förutsättning att den sökanden har möjlighet att göra skatteavdrag räknas 70 % av räntan som kostnad Amortering av lån ska aldrig räknas in i den totala boendekostnaden, då amortering utgör kapitalbildning. Andrahandsboende För andrahandsboende gäller samma regler beträffande skälig standard och kostnad samt krav på flyttning som vid förstahandskontrakt. Ett av fastighetsägaren godkänt andrahandskontrakt ska eftersträvas, men kan inte krävas. Godkänt andrahandskontrakt bör krävas vid boende hos Förbo och Kungälvsbostäder. Ett skriftligt avtal mellan sökanden och förstahandshyresgästen ska alltid uppvisas. Detta bör innehålla överenskommelse om hyrestidens längd, ömsesidig uppsägningstid, hyran storlek och vad som ingår i hyran. Lägenhetens adress ska framgå. Förstahandskontrakt eller hyresspecifikation ska begäras in, men kan inte ställas som krav för rätt till försörjningsstöd. Koll bör göras med Skatteverket om vilka personer som är folkbokförda på aktuell adress. Om andrahandskontraktet inte är godkänt av fastighetsägaren ska som huvudregel hembesök göras för att kontrollera kontraktets riktighet, att lägenheten existerar, antalet boende i bostaden och att personen kan anses vistas i kommunen. Den 12

222 sökande bör vara folkbokförd på adressen, men kan inte ställas som krav för rätt till försörjningsstöd. Kostnad för eventuella möbler vid andrahandsuthyrning. Kostnaden bör vara skälig utifrån bostadens storlek och möblernas skick. Vid ansökan om bostadsbidrag accepteras inte kostnad för möbler och om det inte finns något avtalat om kostnaden för möbler gör FK ett schablonavdrag på 15 % av den avtalade hyran. Inneboende Hyran för inneboenderum ska bedömas utifrån vad den sökande disponerar enligt uppvisat avtal med hyresvärden. Den faktiska hyran ska beviljas om den inte är oskälig. Hyreskontrakt och hyresavi bör uppvisas, men är inget krav. Hembesök ska som huvudregel göras för att kontrollera avtalets riktighet, antalet boende i bostaden och att personen kan anses vistas i kommunen. Den sökande bör vara folkbokförd på adressen, men kan inte ställas som krav för rätt till försörjningsstöd. Delad lägenhet När syskon eller kamrater delar lägenhet ska hushållsgemenskap förutsättas om inget talar emot det. Med hushållsgemenskap menas att man mer eller mindre delar på kostnaderna i hushållet. Vid prövning av försörjningsstöd när sökanden delar lägenhet ska nettohyran delas på antal boende i lägenheten inklusive barn. Hemmaboende ungdomar Ungdom som avslutat gymnasiet men inte tidigare betalat hyresdel till föräldrarna. Huvudregeln är att bistånd till hyresdel inte ska beviljas. Undantag görs när den unge är medlem i en familj som har försörjningsstöd eller som riskerar att bli behov av det, vilket kan bli aktuellt på grund av föräldrarnas/förälders bostadsbidrag/bostadstillägg minskar eller dras in (Regeringsrättens dom målnr ). Ungdom som tidigare betalt hyresdel föräldrarna Hyresdel beviljas om den sökande tidigare en period själv betalt hyresdel. Perioden ska inte ligga mer än 3 månader bakåt i tiden och vara av minst 3 månaders varaktighet. Hyresdel räknas ut enligt det beräkningssätt som FK använder: Varje rum får talet 2 och kök talet 1, talen summeras och hyran delas med summan av talen och multipliceras sedan med 2. Kom ihåg! att gemensamma hushållskostnader ska delas på antalet personer i hushållet. 13

223 Övriga hemmaboende vuxna/inneboende hos nära släkting/kollektivt boende För övriga hemmaboende vuxna gäller att nettoboendekostnaden (hyra - bostadsbidrag) delas på antalet personer i hushållet. Kom ihåg! att gemensamma hushållskostnader ska delas på antalet personer i hushållet. Boendekostnad under fängelsevistelse Den som avtjänar ett fängelsestraff kan normalt sett inte anses ha rätt till försörjningsstöd. Häktade personer samt personer som avtjänar en faktisk strafftid på 6 månader eller mindre kan dock beviljas den faktiska boendekostnaden under hela häktnings- eller strafftiden, om de annars riskerar att bli bostadslösa (Rättsfall RÅ 83 2:79). Den som kan få tillstånd av sin hyresvärd att hyra ut sin bostad i andra han bör rekommenderas att göra detta. Vid beviljad boendekostnad under fängelsevistelse kan också kostnad för el- och nätavgift, hemförsäkring och fackavgift utgå. Boendekostnad under vård/behandling på institution Ensamstående person som erhåller vård/behandling på sjukvårdsinstitution eller i hem för vård eller boende kan beviljas bistånd till hyra för den egna bostaden om sökanden skall vistas i bostaden under t ex permissioner. Om vårdtiden är längre än sex månader, och den sökande inte kommer att vistas i bostaden, ska möjligheten att hyra ut bostaden i andra hand undersökas. Magasinering av bohaget kan bli aktuellt. Boendekostnad för tillfälligt boende Tillfälligt boende avser vandrarhem, billigare hotell och köpt plats på t.ex. Lilla Bommen i Göteborg samt boende på kvinnojour. Beslut om bistånd i form av externt jourboende upp till: Socialsekreterare 0 3 månader Processledare 4 8 månader Enhetschef 9 12 månader Därefter ska ansökan prövas av Sociala Myndighetsnämnden. Kom ihåg! Beslutet om tillfälligt boende är en insats. 14

224 Egna noteringar: Depositionshyra Depositionshyra kan beviljas till personer som har svårigheter att erhålla lägenhet/bostad utifrån låga/inga inkomster eller skulder. Depositionshyra kan beviljas med högst 3 st. månadshyror efter beslut av enhetschef. Kom ihåg! Depositionshyra kan beviljas mot återkrav (4 kap 2 SoL). Egna noteringar: 15

225 El Bistånd beviljas till faktisk skälig kostnad. Vid bedömning av skälig kostnad utöver den fasta kostnaden för hushållsel, ska utgångspunkten vara Konsumentverkets beräkningar från 2009 (Koll på pengarna). 1 person 180 kwh/månad 2 personer 240 kwh/månad 3 personer 280 kwh/månad 4 personer 340 kwh/månad 5 personer 380 kwh/månad 6 personer 430 kwh/månad 7 personer 460 kwh/månad Kom ihåg! Konsumentverkets beräkningar är baserade på en årsförbrukning i ett flerfamiljshus där man har tillgång till gemensam tvättstuga. Ekonomiskt bistånd till elskuld kan utgå då sökande står inför avstängningshot och inte har någon egen möjlighet att reglera skulden, genom avbetalningsplan eller dylikt med max 30 % av basbeloppet efter beslut av enhetschef. En ansökan om bistånd till en räkning som förfallit till betalning inom en månad före tidsbeställningsdagen bör inte betraktas som en skuld utan medräknas som en accepterad utgift vid ekonomisk beräkning. Elskuld kan beviljas vid ett tillfälle/år och därefter ska ansökan prövas av Sociala Myndighetsnämnden. Egna noteringar: 16

226 Extern arbetsförmågebedömning När kommunens arbetsmarknadsenhet ALC ej kan erbjuda lämplig Arbetsmarknadsinsats, kan särskild arbetsmarknadsinsats köpas externt, t ex Krami eller fördjupad försäkringsmedicinsk utredning t ex TINA-mottagningen. Extern arbetsförmågebedömning kan beviljas efter beslut av enhetschef. Egna noteringar: Fackavgift Faktisk kostnad för fackföreningsavgift och a-kasseavgift accepteras som en godtagbar utgift vid ekonomisk beräkning. Den sökande ska dock undersöka möjligheten till reducerad avgift hos aktuell fackförening. För att förhindra uteslutning på grund av obetalda fackföreningsavgifter kan försörjningsstöd beviljas till skuld med max 6 månader/10 % av basbeloppet efter beslut av processledare. Egna noteringar: 17

227 Flyttkostnad Flyttning bör alltid ske i samråd med socialtjänsten för att bistånd ska kunna beviljas. Vid ansökan om flyttkostnader ska socialtjänsten utreda om det föreligger särskilda skäl att bevilja kostnaderna för flyttningen. Den sökande ska i första hand ombesörja flyttningen själv. Om det föreligger särskilda skäl kan ekonomiskt bistånd utgå till kostnad för hyra av bil och släp samt bensinkostnader. I de fall där sökande flyttar för att få mindre lägenhet alternativt billigare hyra, kan det finnas skäl till att bevilja bistånd till telefonflytt. Ekonomiskt bistånd utgår ej till kostnad för flyttanmälan med eftersändning i och adressändringen görs gratis på Skatteverket och myndigheter och företag får den nya adressen. Om den sökande inte på egen hand kan ombesörja flytten på egen hand kan bistånd beviljas med max 20 % av basbeloppet av processledare och max 30 % av basbeloppet av enhetschef. Kom ihåg! AF kan bevilja flyttkostnad vid arbete på annan ort. Egna noteringar: 18

228 Fickpengar Bistånd till fickpengar kan beviljas till sökande som bor i särskilda boenden eller för vård på sjukhus eller behandlingshem. Fickpengar avser följande utgiftsposter: (aktuella belopp är inlagda i Treserva) Kläder/skor Fritid/lek Hygien Dagstidning Telefon Egna noteringar: Förebyggande/rehabiliterande insatser Förebyggande/rehabiliterande insatser kan beviljas utifrån särskilda skäl t ex träningskort under en period för att den enskilde skall få struktur i sin vardag. Förebyggande/rehabiliterande insatser kan beviljas med högsta 10 % av basbeloppet/person och efter beslut av enhetschef. Kom ihåg! Förebyggande/rehabiliterarande insatser kan även beviljas av Vuxenenheten och 10 % av basbeloppet gäller Socialtjänsten i sin helhet. Egna noteringar: 19

229 Försäkringar Kungälvs kommun har tecknat en kollektiv olycksfallsförsäkring med Gjensidige. Avtalet gäller från och med 1 januari 2011 vilket omfattar bl.a. Barn i förskoleverksamhet, fritids och skola har en olycksfallsförsäkring som avser hela dygnet. Deltagare på ALC har en olycksfallsförsäkring under den tid de deltar i ALC:s verksamhet, samt färd till och från denna. Skadehantering All skadeanmälan görs till: Gjensidige Försäkring Box Stockholm tele Mail: Skadeanmälan finns på kommunens hemsida Egna noteringar: Förmedling Bistånd i form av förmedling är en service som Socialtjänsten kan erbjuda personer som har svårigheter att hantera sin ekonomi. Syftet med förmedling är att ombesörja inbetalning av hyran, elräkningar och eventuell avbetalning av medicin till Apoteket samt att portionera ut resterande belopp enligt önskemål från den enskilde. Socialtjänsten ska regelbundet undersöka möjligheten om sökande kan klara sin egen ekonomi eller om behov av God Man eller Förvaltare skall utredas. Bistånd i form av förmedling beviljas efter beslut av processledare. Egna noteringar: 20

230 Kriminalvården Personer som avtjänar ett fängelsestraff har under denna period sysselsättningsplikt. Normalersättningen är 13 kr/timme. Denna ersättning används till viss del till vissa ändamål som t ex vid permission och frigivning (permissionskontot). Kriminalvården ansvarar för att den intagne har lämpliga kläder för årstiden vid frigivning. Tandvård: Den intagne ansvarar i första hand för att bekosta eventuell tandvård. Saknar den intagne medel till att bekosta tandvården har Kriminalvården ansvar för den akuta tandvården och om straffet överstiger 2 år har även Kriminalvården ansvar för en grundläggande tandvård. Egna noteringar: 21

231 Glasögon/kontaktlinser Den sökande ska uppvisa intyg och kostnadsförslag som styrker behovet av glasögon och vad som ingår i begärt pris. Bistånd utgår med faktisk kostnad för ofärgade glas, synundersökning och arbetskostnad. Kostnad för bågar beviljas med maximalt 1,5 % av basbeloppet. Bistånd till specialslipade eller specialbehandlande glas, såsom färgade eller extra tunna glas, beviljas ej om behovet inte är styrkt av läkarordination. Den extra kostnaden godtas om speciell slipning eller behandling är det enda alternativet för att korrigera sökandens synfel. Bistånd till vanliga läsglasögon som är avsedda för personer över 40 år med avtagande synskärpa s.k. ålderssynthet beviljas ej. Behovet kan tillgodoses inom ramen för riksnormens post för hälsa och hygien. Vad det gäller glasögon till barn är det viktigt att ta hänsyn till extra kostnader kring ytbehandling av glas och försäkring. Kostnad för kontaktlinser godtas om det är det enda alternativet för sökanden och behovet är styrkt med läkarintyg eller intyg från optikern. Kom ihåg! Kostnadsförslag för glasögon Västra Götaland ger bidrag för glasögon/kontaktlinser till barn & ungdomar upp till 16 år, se vårdguiden Egna noteringar: 22

232 Hemförsäkring Hemförsäkring är en godkänd utgift utöver riksnormen. I grundförsäkringen bör följande ingå, egendoms-, ansvars-, rätts-, överfalls- och reseskydd. Skälig kostnad för hemförsäkring i mellanstor stad/storstad enligt Konsumentverket från bör vara: 1 person 120 kr/månad 2 personer 130 kr/månad 3 personer 150 kr/månad 4 personer 160 kr/månad 5 personer 160 kr/månad 6 personer 180 kr/månad 7 personer 180 kr/månad Kom ihåg! Hemförsäkring kan ingå i fackavgiften. Hemförsäkringen kan bli dyrare för personer med skulder hos Kronofogden. Alla med sociala hyreskontrakt eller hyresgaranti skall ha en hemförsäkring enligt hyresavtalet. Egna noteringar: 23

233 Hemtjänstavgift Ekonomiskt bistånd till hemtjänst är att anses som en godkänd utgift vid ansökan om försörjningsstöd. Dock ej kostnaden för matdistribution. Vid långvarigt behov av försörjningsstöd bör kontakt tas med hemtjänsten för eventuell omräkning av hemtjänstavgiften. Avgiften för trygghetslarm är 170 kr/månad. En extra avgift på 100 kr/månad tas ut för de som själv aktivt väljer IP/bredbandstelefoni. I de fastigheter där det endast finns IP/bredbandstelefoni tillkommer ingen extra avgift. Information om avgifter för hemtjänst, trygghetslarm, matdistribution, hemsjukvård och korttidsvistelse finns på Kommunens hemsida och gäller fr.o.m Egna noteringar: 24

234 Hemutrustning Vid ansökan om hemutrustning ska alltid hembesök göras rutinmässigt. Det är särskilt viktigt att beakta barns behov vid ansökan om hemutrustning. Vid separation ska bohaget delas. Hel grundutrustning avser en mer omfattande grundutrustning som ska användas under lång tid. Beviljas endast till sökande som inte inom överskådlig tid kommer att kunna förbättra sina inkomster och själv bekosta en grundutrustning. Hel grundutrustning består av möbler till kök, sovrum och vardagsrum. Dessutom av lampor, husgeråd, sängutrustning, handdukar och mattor samt städartiklar och dammsugare samt tv/radio och dator. Begränsad hemutrustning avser behov av tillfälligt behov av försörjningsstöd och där man inte kan vänta med inköp tills de har egen inkomst. Biståndet syftar till att den sökande ska kunna bo i en lägenhet och innefattar möbler i kök och sovrum samt husgeråd. Begränsad hemutrustning består av säng, lampor, köksbord och köksstolar, köksredskap, städartiklar, sängutrustning och handdukar. Komplettering av hemutrustning bistånd till löpande kompletterande hemutrustning beviljas vid behov till sökande. Prövning av behovet ska göras i förhållande till vad som kan anses vara skälig levnadsnivå och vad en låginkomsttagare i allmänhet har råd att kosta på sig. Enligt allmänna råd från Socialstyrelsen bör dator ingå i en hemutrustning. Kostnaden för internetuppkoppling ingår i riksnormen, gemensamma hushållskostnader/media & kommunikation. Komplett hemutrustning: 30 % av basbeloppet för 1 person 40 % av basbeloppet för 2 personer 8 % av basbeloppet/barn Beslut avseende hemutrustning inkl tv, dammsugare och dator av processledare. Kom ihåg! Separat hemutrustningslista uppdaterad avseende prisuppgifter från IKEA och Net on Net/Elgiganten. Egna noteringar: 25

235 Hyresskuld Ekonomiskt bistånd till hyresskuld kan utgå i de fall då det finns starka sociala och andra skäl för att sökande skall få behålla lägenheten, gäller framförallt barnfamiljer. Hyresskuld upp till 3 månaders hyra efter beslut av enhetschef. Kontakt skall tas med hyresvärden innan beslut om hyresskuld beviljas. Hyresskuld kan beviljas vid ett tillfälle/år och därefter ska ansökan prövas av Sociala Myndighetsnämnden. Egna noteringar: Julklappar Barnfamiljer med långvarigt behov av ekonomiskt bistånd, 6 månader eller mer kan vara berättigade till pengar för julklappar åt barnen med 300 kr/barn. Undantag är ungdomar som erhållit extra tillägg till studiebidraget under gymnasietiden eller ungdomar som har haft inkomst under året avseende feriearbete. Bedömningen ska ske ur ett barnperspektiv. Egna noteringar: 26

236 Kläder och skor Kostnad för kläder och skor ingår i gällande riksnorm. Bistånd utöver norm utgår generellt inte. Bistånd utöver norm kan beviljas vid t ex kraftig viktminskning med max 4 klädnormer per person/år efter beslut av processledare. Kostnad för arbetskläder/skor kan beviljas om arbetsgivaren ej tillhanda håller detta. Intyg från arbetsgivaren krävs. Kostnad för kläder i samband med student kan beviljas till familjer med långvarigt (mer än 1 år) behov av ekonomiskt bistånd och där ungdomen inte erhållit extra tillägg till studiebidraget eller haft inkomst under året avseende feriearbete under gymnasiestudierna med max 2 klädnormer. Avseende skoinlägg, se läkarvård och medicin. Egna noteringar: 27

237 Kosttillägg Det finns många människor som drabbas av sjukdomar och sjukdomssymptom som gör att man måste undvika vissa livsmedel. Konsumentverket gör beräkningar av hur mycket dyrare det kan vara i jämförelse med den kost som man normalt äter för att täcka sitt näringsbehov (Konsumentverket/rapport 2012:1). Merkostnad för glutenfri kost - kvinna 324 kr/månad - man 393 kr/månad - barn 230 kr/månad Behovet av glutenfri kost skall styrkas med läkarintyg och behovet skall omprövas 1 ggr/år. Merkostnad för mjölksprotenfri kost - kvinna 148 kr/månad - man 188 kr/månad - barn 100 kr/månad Behovet av mjölkprotenfri kost skall styrkas med läkarintyg och behovet skall omprövas 1 ggr/år. Merkostnad för fettreducerad kost för vuxna Behovet av fettreducerad kost skall endast användas efter medicinsk bedömning i samråd med ansvarig läkare och dietist. Personer som ordinerats fettreducerad kost skall alltid utbildas och följas upp av dietist. Merkostnad för fettreducerad kost får ske i samråd med dietist i det enskilda fallet och behovet skall omprövas 1 ggr/år. Egna noteringar: 28

238 Legitimationshandling Kostnad för legitimationshandling ingår i begreppet skälig levnadsnivå, varför bistånd vid behov bör beviljas. Pass eller svenskt medborgarskap behövs generellt inte för att leva i Sverige, varför bistånd ej beviljas. Egna noteringar: Läkarvård och medicin Kostnad för läkarvård och annan medicinsk behandling inom den allmänna sjukvården accepteras som en godtagbar utgift vid ekonomisk beräkning upp till högkostnadsskyddet med max kr för en 12 månaders period. Kostnad för förebyggande vård avseende mammografi och cellprov är en godkänd utgift, men kostnad för vaccination, uteblivet besök, kostnad för intyg och journalkopia beviljas ej. Fri läkarvård för ungdomar under 20 år. Kostnad för sjukhusvistelse utgår för det belopp som överstiger livsmedelsposten i riksnormen med 55 kr/dygn för en ensamstående person och 45 kr/dygn för en person som är gift/sammanboende. Kostnad för medicin enligt recept är en godtagbar utgift vid ekonomisk beräkning under förutsättning att medicinen ingår i högkostnadsskyddet med max kr för en 12 månaders period. Sökande ska i första hand hänvisas att betala sin medicin via avbetalning till Apoteket. Vid avbetalning godkänns faktureringskostnaden med 20 kr/månad. Kvitto tillsammans med receptspecifikation ska uppvisas i samband med ansökan om försörjningsstöd. Kostnad för sjukvårdsresor avser taxiresor som bedöms som nödvändiga av läkaren via intyg till eller från sjukhuset. Egenavgiften är en accepterad utgift vid ekonomisk beräkning. Högkostnadsbeloppet är kr för en 12 månaders period 29

239 Frikort utfärdas av Sjukreseenheten och har telefontid 9:00 11:45 och 13:00 15:00. Kostnad för ambulanstransport är en accepterad utgift vid ekonomisk beräkning. Avgifter för utfärdande av intyg. I lag om allmän försäkring regleras endast avgift för vård på grund av sjukdom och förlossning. I all övrig vård, t.ex. utfärdande av intyg, ska patienten i princip betala den faktiska kostnaden för åtgärden. Regionen fastställer taxor och deras huvudprincip är att den som begär intyget eller undersökningen ska stå för kostnaden. Vissa undantag finns, för intyg till Försäkringskassan tas ingen avgift om kassan begär intyget direkt av läkaren. Ekonomiskt bistånd till kostnad för intyg ska beviljas om handläggande socialsekreterare begärt intyget eller om intyget är en förutsättning för fortsatt handläggning av ärendet t ex vid ansökan om sjukersättning eller liknande. Ekonomiskt bistånd till kostnad för andra intyg utgår normalt inte. Om ett intyg är en förutsättning för att få eller behålla arbete kan kostnaden beviljas efter särskild prövning t ex förnya körkort för yrkesförare, friskintyg för arbete i livsmedelsindustri eller liknande. Skoinlägg är en accepterad utgift om behovet kan styrkas med läkarintyg. Kan beviljas max 1 gång/år efter beslut av processledare. Hjälpmedel är en accepterad utgift om behovet kan styrkas med läkarintyg. Beslut av processledare. Egna noteringar: 30

240 Magasinering Först och främst ska sökande själv ordna med magasineringen av sitt bohag. Om skäl finns, med hänsyn till bohagets värde, magasineringsbehovets varaktighet, sökandens sociala situation och omständigheter i övrigt är faktorer som är viktiga vid bedömning av rätten till bistånd. Den enskilde skall i första hand stå för avtalet avseende magasinering. Kan den enskilde inte stå för avtalet på grund av t ex betalningsanmärkningar kan socialtjänsten stå för avtalet, men avtal skall skrivas mellan socialtjänsten och den enskilde. Det är viktigt att tidsbegränsa magasineringstiden genom att avtala med sökande genom en skriftlig överenskommelse, där magasineringstiden är max 3 månader och därefter får omprövning ske. Kostnad för magasinering kan beviljas efter beslut av 1:e socialsekreterare med max 25 % av basbeloppet/år. Magasineringskostnad över 6 månader skall prövas av Sociala Myndighetsnämnden. När Kronofogden avhyser en person/familj från en bostad ansvarar de för magasineringen under 3 månader. Egna noteringar: 31

241 Matpengar Matpengar kan beviljas vid 2 olika situationer: Sökande är inte berättigad till bistånd på grund av olika orsaker men trots det står utan pengar till mat. Sökande har erhållit bistånd enligt riksnorm eller har haft egna inkomster motsvarande norm men av olika orsaker står helt utan medel till mat. I dessa fall kan en nödprövning göras för att undvika att sökande lider nöd. Vid nödprövning utöver riksnorm mer än 2 gånger under än 12 månaders period ska fördjupad utredning göras och eventuell anmälan till Överförmyndarnämnden enligt bestämmelserna Sof 42 och LSS 15 6 p. Egna noteringar: 32

242 Postbox/Poste Restante Det optimala är att den sökande är folkbokförd på den adress där de bor. Av olika skäl kan inte alltid den sökande vara folkbokförd på den adress där de bor. När den sökande inte kan vara folkbokförd på den adress där de bor skall den sökande först och främst ordna med eftersändning av sin post. Om det ej går att ordna med eftersändning av post kan det bli aktuellt med postbox/poste restante för att den sökande skall få tillgång till sin post. Kostnad för postbox/poste restante efter beslut av processledare med max 10 % av basbeloppet/år Egna Noteringar: Psykoterapikostnader Psykoterapeutisk behandling ligger under sjukvårdens ansvar och grundar sig på medicinska kriterier. Om sjukvården inte kan tillgodose sjukvårdsbehov genom psykoterapeutisk behandling ankommer det på sjukvården att anvisa alternativa sjukvårdsinsatser (prop. 2000/01:80, sid 93). Ansökan om psykoterapikostnader prövas av Sociala Myndighetsnämnden och omprövas var 6:de månad. Egna noteringar: 33

243 Resekostnader/sociala resor/sjukvårdresor Bistånd till sociala resor kan efter ansökan accepteras vid ekonomisk beräkning för de sökande som ej har rätt till arbetsresor. Sociala resor accepteras med 300 kr/vuxen person och månad. Om behov av färdtjänst accepteras en kostnad med max 10 st enkelresor i Kungälv. Sökande som är arbetslös och har kontakt med Arbetsförmedlingen omfattas av sociala resor. Ensamkommande ungdomar och hemmaplanslösningar för ungdomar som studerar på gymnasiet accepteras en kostnad avseende fritidskort med 750 kr. Giltighetstiden för ett fritidskort är 100 dagar. Bistånd till arbetsresor avser möjlighet att resa till och från arbets-/praktikplatsen eller delta i andra aktiva åtgärder som kommunen eller Arbetsförmedlingen anordnar. Avståndet mellan arbetet och hem skall vara minst 4 km för att bistånd skall beviljas, dock bör individuella bedömningar göras. Kom ihåg! Arbetsförmedlingen beviljar reseersättning utöver egenavgift som är 600 kr/månad. Bistånd för sjukvårdsresor avser taxiresor som bedöms som nödvändiga av läkaren via intyg till eller från sjukhuset. Egenavgiften är en accepterad utgift vid ekonomisk beräkning. Högkostnadsbeloppet är kr för en 12 månaders period Frikort utfärdas av Sjukreseenheten och har telefontid 9:00 11:45 och 13:00 15:00. Egna noteringar: 34

244 Rättshjälpskostnader Från och med 1997 gäller en ny rättshjälpslag. Villkoren för att få hjälp från staten för advokatkostnader har skärpts enligt den nya lagen. Huvudregeln är att sökande i första hand ska utnyttja rättsskyddet i sin hemförsäkring. Bistånd till rättshjälp/rättsskydd och rådgivningsstund kan utgå i frågor om vårdnad och umgänge om barn och vid äktenskapsskillnad vid misshandel inom familjen. Kostnad för rättshjälp kan beviljas efter beslut av processledare med max 50 % av basbeloppet/år. Egna noteringar: Separation/skilsmässa Vid en skilsmässa har parterna försörjningsansvar för varandra tills Tingsrätten har dömt till äktenskapsskillnad. Ogifta sammanboende skall likställas med gifta om de lever under äktenskapsliknande förhållanden. Vid prövning av rätten till försörjningsstöd ska särskild hänsyn tas till barnets/barnens situation, om det förekommer våld mot vuxna och barn, (kvinnofrid) och den faktiska situationen. Ansökan om äktenskapsskillnad lämnas in till Göteborgs Tingsrätt och kostnaden är 900 kr. Kostnad för ansökningsavgift kan beviljas utifrån våld/kvinnofrid. Egna noteringar: 35

245 Kvinnofridsärenden/våld i nära relationer Enligt 5 kap 11 SoL har Socialnämnden ett särskilt ansvar vad gäller som utsätts för våld eller hot om våld. Till Socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för brott och dennes närstående får stöd och hjälp. Socialnämnden skall också särskilt beakta att barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående vuxna är offer för brott och kan vara i behov av stöd och hjälp enligt 5 kap 11 SoL. Vid beräkning av försörjningsstöd kan det vara aktuellt att godta kostnader för: Tillfällig adressändring Namnbyte Säkerhetspaket (låsbyte, titthål, kedja) Dubbla hyreskostnader under uppsägningstid Kostnad för äktenskapsskillnad Hemutrustning (beakta att eventuell bodelning kommer att ske) Kläder Mobiltelefon/inkoppling av fast telefoni Egna noteringar: 36

246 Spädbarnsutrustning Kostnad för babyutrustning kan beviljas i samband med barns födelse. Avser utgifter för anskaffning av säng, sängutrustning, vagn mm samt till vissa kläder till en skälig kostnad av max 13 % av basbeloppet. Halva beloppet kan utbetalas strax före beräknad nedkomst och resterande utbetalas efter barnets födelse. För efterkommande barn kan ett lägre belopp beviljas, men hänsyn bör tas till hur stor åldersskillnad det är mellan syskonen. Kostnad för sittvagn kan beviljas utöver till familjer med långvarigt (mer än 1 år) behov av ekonomiskt bistånd med max 500 kr. Egna noteringar: Städning/sanering Bistånd till kostnad för städning/sanering av bostad kan beviljas efter särskild prövning om det finns risk för att hyreskontraktet kommer att sägas upp på grund av sanitär olägenhet. Diskussion ska föras med boendesekreterare/boendekoordinator inför eventuell städning/sanering. Kostnad för städning/sanering kan beviljas efter beslut av processledare med max 50% av basbeloppet/år och därefter ska ansökan prövas av Sociala Myndighetsnämnden. Egna noteringar: 37

247 Tandvård Försörjningsstöd utgår till akut tandvård och annan tandvård som bedöms som nödvändig tandvård. Försörjningsstöd utgår ej till optimal tandvård. Med akut tandvård avses behandling vid värk, infektiösa tillstånd och traumaskador. Exempel på behandling kan vara tandutdragning, akut rotbehandling och enstaka fyllningar för att undanröja värk. Detta är behandling som oftast måste utföras omedelbart vilket medför att kostnadsförslag ej kan inväntas. Det ska av tandvårdsräkning eller genom kontakt med behandlande tandläkare framgå att behovet av behandling var akut. Det bör uppmärksammas att akut besök på räkningen inte innebär att behovet av behandling var akut. Med nödvändig tandvård avses att sökande ska uppnå godtagbar tuggförmåga, förhindra väsentligt försämrad tandstatus och är en förutsättning för att fungera socialt och kunna arbeta. Kostnaden för tandläkarens undersökning i samband med kostnadsförslaget ska inkluderas i biståndet men inte kostnad för uteblivit besök. Följande ska beaktas vid ansökan om bistånd till nödvändig tandvård: Kostnadsförslag skall alltid begäras Förtroendetandläkare, Lars Hallgren ska konsulteras vid ansökningar om dyrare eller mer omfattande tandvård för en oberoende bedömning utifrån begreppet nödvändig tandvårdsbehandling En individuell bedömning ska även göras om den sökandes förmåga att sköta sin tandhygien, exempelvis i samband med missbruk Tandvårdskostnad upp till: 16 % av basbeloppet kan beviljas av socialsekreterare 25 % av basbeloppet kan beviljas av processledare 35 % av basbeloppet kan beviljas av enhetschef Kostnad därutöver prövas av Sociala Myndighetsnämnden. Kom ihåg! Personer med bestående behov av omfattande vård och omsorg eller lider av vissa sjukdomar kan ha rätt till tandvårdsstöd det gröna kortet. Även personer som har beviljats särskilt boende via Funktionshinderverksamheten kan omfattas av det gröna kortet. Privat ansökan om Grönt Kort bedöms av Tandvårdsenhetens bedömningstandläkare (Regionens Hus Tandvårdsenheten) Göteborg tele ). Kostnad för en årlig undersökning är en godkänd utgift i samband med ansökan om försörjningsstöd under förutsättning att personen har varit aktuell för försörjningsstöd mer än ett år. 38

248 Kom ihåg! Fri tandvård upp till 24 år. Från 1 januari 2014 är det fri tandvård för ungdomar till och med det år de fyller 24 år. Den nya åldersgränsen gäller bara patienter som är folkbokförda i Västra Götaland, i övriga Sverige gäller den fria tandvården upp till 19 år. Egna noteringar: Telefon Mobiltelefon med telefonkort kan jämställas med och utgöra ett billigare alternativ till fast telefoninstallation. Beslut av processledare med max 300 kr och max 1 ggr/år. Bistånd till telefoninstallation är en accepterad utgift i samband med att den enskilde har beviljas bistånd till trygghetslarm. Om personen har skuld till Telia eller har betalningsanmärkningar skall ansökan om reglering av skuld och depositionsavgift prövas av Sociala Myndighetsnämnden. Egna noteringar: 39

249 Umgänge Socialtjänsten ska enligt barnkonventionen stimulera umgänge med båda parter. Om det finns ekonomiska hinder som parterna inte kan lösa, ska socialtjänsten göra umgänget möjligt. Traditionellt umgänge Den förälder som barnet är folkbokfört hos har rätt till underhållsstöd från Försäkringskassan om den andre föräldern helt eller delvis inte betalar underhållsbidrag. Förälder som uppbär försörjningsstöd och som barnet inte huvudsakligen bor tillsammans med erhåller tillägg för umgänge med dagsbelopp motsvarande riksnormens budgetposter för livsmedel, lek/fritid och hygien för aktuell åldersgrupp. Under 1 år 45 kr/dygn 1 2 år 49 kr/dygn 3 år 40 kr/dygn 4 6 år 48 kr/dygn 7 10 år 59 kr/dygn år 72 kr/dygn år 84 kr/dygn år 85 kr/dygn Rätten till umgänge ska kontrolleras och omfattningen ska framgå av dom, avtal eller intyg från boföräldern. Om den andre parten uppbär försörjningsstöd skall motsvarande avdrag göras för denne vid längre umgänge till exempel vid lov. Avdrag för boendeföräldern görs ej vid sedvanligt umgänge varannan helg. Växelvis boende Vid växelvis boende, då barnet bor lika mycket hos båda föräldrarna kan vardera föräldern ansöka om underhållsstöd (utfyllnadsbidrag) hos Försäkringskassan. Vid växelvis boende kan föräldern erhålla bistånd motsvarande de personliga kostnaderna för barnet/barnen den tid den eller dessa bor hos föräldern. Personliga kostnader utgår då ej till den andre föräldern. Båda föräldrarna kan räkna barnet som del i familjen vid beräkning av gemensamma hushållskostnader. Inkomster (barnbidraget) som rör barnet delas lika mellan föräldrarna. Resor i samband med umgänge med barn Behovsprövningen ska omfatta: Barnets behov av umgänge Båda föräldrarnas ekonomiska förutsättningar Skäligheten av kostnaden för resan 40

250 Båda föräldrarna har gemensamt ansvar för att barns behov av umgänge tillgodoses. Den förälder som barnet bor hos ska vara med och bekosta umgänget utifrån ekonomisk förmåga och vad som är skäligt i förhållande till båda föräldrarnas ekonomi. Den förälder som ska utöva umgänge har dock huvudansvaret för kostnaderna. Även barn med förälder som vistas i fängelse har rätt till umgänge med denne. Om föräldrarna inte kommer överens om hur reskostnaderna ska betalas, kan bistånd till kostnad för umgängesresa beviljas, dock med max 20 % av basbeloppet och per familj och år. Resekostnader i samband med umgänge ska jämföras med vad en låginkomsttagare på orten normalt har möjlighet att bekosta, Egna noteringar: 41

251 Utgiftsposterna i riksnormen Underlagssummor per månad för de olika utgiftsposter som ingår i riksnormen framgår av nedanstående tabell. Personliga kostnader Barn och ungdomar Vuxna _ Under Ensam- Sambor 1 år år år år år år år år stående Livsmedel alla måltider Kläder/skor Fritid/lek Hygien Barn- och Ungdoms- Försäkring SUMMA Gemensamma hushållskostnader inom riksnormen Antal medlemmar i hushållet 1 pers 2 pers 3 pers 4 pers 5 pers 6 pers 7 pers Förbrukningsvaror Media & kommunikation (dagstidning/internet, telefon och tv-licens) SUMMA

252 Rutin avseende ny lagstiftning , jobbstimulans Tillämpning Den särskilda beräkningsregeln ska tillämpas på arbetsinkomster som den enskilde tjänat in från och med den 1 juli Det betyder att enskilda som vid detta datum fått ekonomiskt bistånd i form av försörjningsstöd under minst sex månader i följd i den egna kommunen och/eller i en tidigare kommun är kvalificerade för jobbstimulansen om de har arbetsinkomster. (Prop. 2012/13:94 s.34). Den särskilda beräkningsregeln innebär att under perioden av jobbstimulans ska 25 % av den enskildes nettoinkomst av arbete inte beaktas vid bedömningen av rätten till ekonomiskt bistånd. Det gäller både då den enskilde får arbete och då arbetsinkomsten ökar. Juli 2013 Inkomst av anställning betalas i regel ut i slutet av den månad som den har tjänats in eller i nästkommande månad. Inkomst intjänad under juli 2013 kommer därför normalt att betalas ut antingen i slutet av juli eller i augusti och ligga till grund för beräkningen av försörjningsstödet för augusti eller september. Med hänsyn till kvalificeringstiden på sex månader bör de första som kan få jobbstimulansen därför i de flesta fall bli enskilda som har fått försörjningsstöd varje månad åtminstone sedan februari eller mars. Beräkning av inkomster intjänade under juli 2013 Den särskilda beräkningsregeln ska tillämpas på arbetsinkomster som den enskilde tjänat in från och med den 1 juli Det betyder att enskilda som vid detta datum fått ekonomiskt bistånd i form av försörjningsstöd under minst sex månader i följd är kvalificerade för jobbstimulansen om de har arbetsinkomster (Prop. 2012/13:94 s.34). Vid avslag Socialstyrelsen anser att ordalydelsen leder till slutsatsen att ett avslag för en månad avbryter kvalificeringsperioden och en ny kvalificeringsperiod på sex månader ska påbörjas. Om avslaget överklagas och domstolen bedömer att den enskilde hade rätt till bistånd kan socialnämnden behöva justera beräkningarna. Beräkningsregelns längd Jobbstimulansen i form av den särskilda beräkningsregeln gäller i 24 månader. Tiden ska vara sammanhängande. Även om den enskilde är självförsörjande under någon del av tvåårsperioden löper tiden för jobbstimulansen på under den påbörjade tvåårsperioden. (Prop. 2012/13:94 s.24). Annan kommun Om den enskilde flyttar till en ny kommun under pågående period med jobbstimulans omfattas han eller hon fortfarande av den särskilda beräkningsregeln (prop. 2012/13:94 s.27). Socialnämnden i den nya kommunen behöver då utreda hur mycket som återstår av den tvåårsperiod som jobbstimulansen ska gälla. Som ovan nämnts behöver 43

253 nämnden den enskildes samtycke till att kontrollera en sådan uppgift med den tidigare kommunen. Jobbstimulansen kan gälla i flera omgångar Det finns ingen gräns i socialtjänstlagen för hur många gånger en biståndssökande kan få jobbstimulansen. Om den enskilde efter tvåårsperioden åter får försörjningsstöd sex månader i följd gäller jobbstimulansen och den särskilda beräkningsregeln därefter på nytt (Prop. 2012/13:94s.24). Vid nybesök Vid nybesöket kontrolleras om personen fått utbetalt försörjningsstöd i annan kommun och hur länge. Om personen är kvalificerad för jobbstimulans i annan kommun ska ett underlag begäras från den socialnämnden, av underlaget ska det framgå för vilken period kvalificeringen gäller. Övriga kontroller enligt nuvarande rutiner. Om personen uppfyller kraven enligt ovan lagstiftning ska notering göras i journal samt noteringsfältet på beräkningen, både vad gäller antal månader inom sexmånadersregeln och vilken period kvalificeringen gäller. Personer som uppbär försörjningsstöd Kontroll av utbetalning försörjningsstöd sex månader i följd. När en person blir kvalificerad ska kvalificeringsperioden dokumenteras i journalen. Skriv notering på beräkningsblad med rubriken Kvalificering jobbstimulans: datum Vid beräkning och avdrag ska lön efter 25% avdrag räknas med vid beräkningen och i kommentarsfältet på beräkningen skrivs: Totalt nettolön (antal) kronor minus 25%. 44

254 Rutin avseende ny lagstiftning , fritidspeng för barn i hushåll med försörjningsstöd Målgrupp och syfte med fritidspengen Fritidspengen gäller för barn som går i grundskolans årskurs 4-9 eller motsvarande i andra skolformer som t ex särskola, specialskola eller sameskola. För elever i specialskolan gäller fritidspengen även för barn som går i årskurs 10. Fritidspengens storlek Fritidspengen får ersätta högst kr/barn och tolvmånadersperiod (2 kap. 1 b socialtjänstförordningen (2001:937), SoF. En tolvmånadersperiod behöver inte vara ett kalenderår. Handläggning av fritidspengen Fritidspengen är inte en del av det ekonomiska biståndet utan en fristående ersättning till ett hushåll för faktiska kostnader för ett barns fritidsaktiviteter. Förutsättningar för att reglerna om fritidspeng ska gälla Fritidpengen gäller för barn i hushåll som vid ansökningstillfället är aktuellt för försörjningsstöd. Hushållet ska dessutom ha haft sådant stöd under minst sex månader den senaste tolvmånadersperioden. Hushållet ska alltså ha haft dokumenterade ekonomiska svårigheter under en längre tid och varit beroende av försörjningsstöd från socialtjänsten för att kvalificeras för fritidspeng. Hushållet kan visserligen ha varit självförsörjande under vissa kortare perioder men ska ändå en stor del av tiden ha varit beroende av försörjningsstöd under en ramtid på tolv månader. De sex månaderna behöver alltså inte vara sammanhängande. Den som ansöker om fritidspeng får åberopa försörjningsstöd från annan kommun för att visa att hushållet uppfyller kraven för ersättning (2 kap. 1 a SoF). För vilka aktiviteter kan man få fritidspeng? Fritidsaktiviteten ska vara regelbunden, ledarledd och främja barnets aktiva deltagande i samhällets gemenskap. Med regelbunden avses att aktiviteten är återkommande, normalt en gång i veckan, men även glesare frekvens bör kunna accepteras. Aktiviteten bör således under en termin eller sexmånadersperiod utövas åtminstone vid ett flertal tillfällen för att betraktas som regelbunden. Handläggning av fritidspeng i Treserva Ersättning till fritidspengen får inte läggas som godkänd utgift i beräkning. Varje gång bidrag till fridispeng beviljas ska det fattas ett nytt beslut. Det går som max bevilja 3000 kr per beslut. Beslutet ska vara individuellt för varje barn. Därför är avser obligatorisk Fyll i beslutsperiod för att hålla reda på perioden som beviljats för varje barn Vid kontroll om hur mycket varje barn fått beviljat kan man kontrollera avser i besluten 45

255 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 (1) 80/2015 Bagahus AB - nyemission (Dnr KS2014/2458) Bagahus AB är etablerat som kommunens bolag och verksamheten växer. Aktiekapitalet utökas genom nyemission till fyra miljoner kronor. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Bagahus AB - nyemission Förslag till kommunfullmäktige Aktiekapitalet i det helägda bolaget Bagahus AB utökas genom nyemission till fyra miljoner kronor. Finansiering sker genom tillgänglig likviditet. Expedieras till: Lars Davidsson För kännedom till: KOMMUNSTYRELSEN Justeras sign

256 Tjänsteskrivelse 1(1) Handläggarens namn Lars Davidsson Bagahus AB - nyemission(dnr KS2014/2458-1) Sammanfattning Bagahus AB är etablerat som kommunens bolag och verksamheten växer. Aktiekapitalet utökas genom nyemission till fyra miljoner kronor. Bakgrund Gällande bolagsordning för Kungälvs kommuns helägda aktiebolag Bagahus AB, KF 2014/147, föreskriver i 6 att bolagets aktiekapital ska vara mellan en och fyra miljoner kronor. En höjning i jämförelse med tidigare gällande bolagsordning. Nuvarande aktiekapital i Bagahus AB uppgår till kronor, vilket är oförändrat sedan bolagets bildande. Verksamhetens bedömning Bagahus AB är nu etablerat som bolag och verksamheten växer. Aktiekapitalet, ägarens insats i bolaget, måste ökas och dess storlek bedömas i förhållande till långsiktigheten och omfattningen av bolagets uppdrag. Förvaltningens bedömning är att aktiekapitalet ska ökas till fyra miljoner kronor för att ge den stabilitet som nuvarande och planerad verksamhet behöver. Ekonomisk bedömning För ägaren, Kungälvs kommun, får utökning av aktiekapital påverkan på balansräkningen, men inte på resultaträkningen. Förslag till beslut i kommunfullmäktige Aktiekapitalet i det helägda bolaget Bagahus AB utökas genom nyemission till fyra miljoner kronor. Finansiering sker genom tillgänglig likviditet. Magnus Gyllestad kommunchef Lars Davidsson chefsekonom Expedieras till: För kännedom till: ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST HEMSIDA

257 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 (1) 91/2015 Rapportering ej verkställda beslut enligt 16 kap f-i socialtjänstlagen (SoL) samt enligt 27 fii, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS. Kvartal (Dnr KS2014/919) Under kvartal fyra år2014 har sektorerna arbetsliv och stöd samt vård och äldreomsorg fullgjort rapporteringen av ej verkställda beslut till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Sektorerna har utarbetat rapporter till sociala myndighetsnämnden och kommunrevisionen samt statistikrapporter till kommunfullmäktige över aktuella ärenden, i enlighet med vad socialtjänstlagen (SoL) och lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) anger. Sektorerna föreslår att sociala myndighetsnämnden godkänner redovisningen av ej verkställda beslut och överlämnar den till kommunrevisionen, samt att statistikrapporten överlämnas till kommunfullmäktige. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från vård och äldreomsorg daterad 22 januari 2015 Rapport ej verkställda beslut SMN och KR Kvartal Statistikrapport Ej verkställda beslut KF Kvartal Förslag till kommunfullmäktige Statistikrapport Ej verkställda beslut för kvartal fyra 2014 antecknas till protokollet. Expedieras till För kännedom till Kommunrevisionen/Clara Engstrand, Kommunfullmäktige, Sektorchef vård och äldreomsorg Denny Kraft, sektorchef arbetsliv och stöd Jonas Arngården Annica Emanuel KOMMUNSTYRELSEN Justeras sign

258 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 25 (40) SMN 61/2014 Rapportering av ej verkställda beslut enligt 16 kap 6 f-i socialtjänstlagen (SoL) samt enligt 27 f-i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) (Dnr SMN 2014/ ) Under kvartal fyra år2014 har sektorerna arbetsliv och stöd samt vård och äldreomsorg fullgjort rapporteringen av ej verkställda beslut till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Sektorerna har utarbetat rapporter till sociala myndighetsnämnden och kommunrevisionen samt statistikrapporter till kommunfullmäktige över aktuella ärenden, i enlighet med vad socialtjänstlagen (SoL) och lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) anger. Sektorerna föreslår att sociala myndighetsnämnden godkänner redovisningen av ej verkställda beslut och överlämnar den till kommunrevisionen, samt att statistikrapporten överlämnas till kommunfullmäktige. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från vård och äldreomsorg daterad 22 januari 2015 Rapport ej verkställda beslut SMN och KR Kvartal Statistikrapport Ej verkställda beslut KF Kvartal Beslut 1. Redovisningen av ej verkställda beslut godkänns och översänds till kommunrevisionen. 2. Statistikrapporten godkänns och översänds till kommunfullmäktige. Förslag till kommunfullmäktige Statistikrapport Ej verkställda beslut för kvartal fyra 2014 antecknas till protokollet. Expedieras till: För kännedom till: Kommunrevisionen/Clara Engstrand, Kommunfullmäktige, Sektorchef vård och äldreomsorg Denny Kraft, sektorchef arbetsliv och stöd Jonas Arngården Annica Emanuel SOCIALA MYNDIGHETSNÄMNDEN Justeras sign

259 Tjänsteskrivelse 1(2) Handläggarens namn Cecilia Sandeberg Rapportering av ej verkställda beslut enligt 16 kap f-i socialtjänstlagen (SoL) samt enligt 27 fii, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS. (Dnr SMN 2014/ ) Sammanfattning Under kvartal fyra år 2014 har sektorerna Arbetsliv och stöd samt Vård och äldreomsorg fullgjort rapporteringen av ej verkställda beslut till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Sektorerna har utarbetat rapporter till sociala myndighetsnämnden och kommunrevisionen samt statistikrapporter till kommunfullmäktige över aktuella ärenden, i enlighet med vad SoL och LSS anger. Sektorerna föreslår att sociala myndighetsnämnden godkänner redovisningen av ej verkställda beslut och överlämnar den till kommunrevisionen, samt att statistikrapporten överlämnas till kommunfullmäktige. Bakgrund Sociala myndighetsnämnden ska till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och till kommunrevisionen rapportera alla gynnande nämndbeslut, enligt 4 kap. 1 SoL samt 9 LSS, som inte har verkställts inom 3 månader från dagen för beslutet. För varje beslut ska nämnden ange tidpunkt för beslutet, typ av bistånd samt skäl för dröjsmål. Det samma gäller alla gynnande nämndbeslut som under nästkommande kvartal fortfarande inte har verkställts samt de beslut som inte har verkställts på nytt inom tre månader från den dag då verkställigheten avbröts. Rapportering ska också ske när beslutet har verkställts eller avslutats på annat sätt. Sociala myndighetsnämnden ska dessutom lämna en statistikrapport till Kommunfullmäktige. Rapporteringen ska ske en gång per kvartal. Bedömning Registreringen till IVO för de olika kvartalen gäller för ett kvartal bakåt i tiden. Det innebär att det som rapporteras in för kvartal fyra gäller beslut som är tagna minst tre månader bakåt i tiden. Rapporteringen ger inte en nulägesbeskrivning över om det har tillkommit eller avslutats beslut under innevarande kvartal. En rapport till sociala myndighetsnämnden och kommunrevisionen har sammanställts över de individrapporter som anmälts till IVO (bilaga 1). En statistikrapport till kommunfullmäktige har sammanställts över de individrapporter som anmälts till IVO (bilaga 2). VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG ADRESS Nämndhuset Kungälv TELEFON vx FAX E-POST HEMSIDA

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Anders Thulin, Auktoriserad revisor, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Granskning av delårsrapport 2013 Båstads kommun Christina Widerstrand, Certifierad kommunal

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

Delårsrapport 2007-08-31

Delårsrapport 2007-08-31 Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-08-31 Vänersborgs kommun 2007-10-18 Marianne Wolmebrandt Certifierad kommunal revisor Henrik Bergh *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat

Läs mer

Reglemente för revisorerna i Regionförbundet Västerbottens län

Reglemente för revisorerna i Regionförbundet Västerbottens län Reglemente för revisorerna i Regionförbundet Västerbottens län Antagen av Förbundsfullmäktige 2012-11-28, 52 Dnr: 12RV0269 Inledning Revisorerna är förbundsfullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska

Läs mer

Revisionsreglemente för Lunds kommuns revisorer

Revisionsreglemente för Lunds kommuns revisorer 1 Revisionsreglemente för Lunds kommuns revisorer Revisionens formella reglering 1 För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i kommunal lag, bestämmelser som påverkar kommunal revision i annan lagstiftning,

Läs mer

Reglemente för Älvsbyns kommuns revisorer

Reglemente för Älvsbyns kommuns revisorer Reglemente för Älvsbyns kommuns revisorer Antaget av kommunfullmäktige, KF 86/06-11-27. 5 reviderad av kommunfullmäktige, KF 15/08-06-16. Revisionens roll 1 Revisorernas uppgift är att varje år granska

Läs mer

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Granskning av bokslut 2014-12-31 Building a hette Innehåll 1. Inledning 2 1.1. Måluppföljning 3 1.2. Bedömning

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och balansräkning...2

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 www.pwc.se Caroline Liljebjörn 6 maj 2013 Granskning av årsredovisning 2012 Räddningstjänstförbundet Emmaboda- Torsås Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2.

Läs mer

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 %M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Kommunrevisionens redogörelse för år 2011

Kommunrevisionens redogörelse för år 2011 Söderhamn kommun Kommunrevisionen Bilaga till revisionsberättelsen Kommunrevisionens redogörelse för år 2011 1. Inledning revisorernas uppdrag Kommunrevisionen arbetar på uppdrag av kommunfullmäktige och

Läs mer

Reglemente för revisorerna i Finspångs kommun

Reglemente för revisorerna i Finspångs kommun 2007-04-16 1(6) Reglemente för revisorerna i Finspångs kommun Fastställt av Kommunfullmäktige 2007-01-31 18 och gäller från och med 2007-02-01. Ersätter Kommunfullmäktige beslut 2003-03-26 106. Revisionens

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

pwc Granskningsrapport

pwc Granskningsrapport pwc Granskningsrapport Innehållsförteckning i Sammanfattande bedömning Inledning.i Bakgrund. Syfte, revisionsfrågor och avgränsning i 3.3 Revisionskriterier.4 Metod Granskningsresultat 3.i Allmänna iakttagelser

Läs mer

Ovanåkers kommun. Ansvarsgranskning av kommunstyrelsen och nämnderna med inriktning mot intern kontroll. Revisionsrapport

Ovanåkers kommun. Ansvarsgranskning av kommunstyrelsen och nämnderna med inriktning mot intern kontroll. Revisionsrapport Ansvarsgranskning av kommunstyrelsen och nämnderna med inriktning mot intern kontroll Revisionsrapport KPMG AB Antal sidor: 9 Innehåll 1. Sammanfattning och kommentarer/rekommendationer 1 2. Uppdrag 2

Läs mer

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Revisionsrapport Cecilia Axelsson Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Gästrike Räddningstjänst Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Delårsrapport

Läs mer

Förbundsordningen i kommunalförbund och regionförbund ger de grundläggande förutsättningarna i det aktuella förbundet.

Förbundsordningen i kommunalförbund och regionförbund ger de grundläggande förutsättningarna i det aktuella förbundet. BRÄCKE KOMMUN 2007-08-28 1(5) Reglemente för Bräcke kommuns revisorer Revisionens roll 1 Revisorernas uppgift är att varje år granska den verksamhet som bedrivs inom nämnders, styrelsers och fullmäktigeberedningars

Läs mer

Utdrag ur Sammanträdesprotokoll

Utdrag ur Sammanträdesprotokoll 1 (1) Kommunstyrelsen Utdrag ur Sammanträdesprotokoll Sammanträde med Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Onsdag den 12 oktober 2011 Plats och tid Kommunstyrelsens sessionssal A 287, kl 13:30-14:34 Sekreterare

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I MÖLNDALS STAD

REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I MÖLNDALS STAD REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I MÖLNDALS STAD den 18 september 2014 Ersätter reglemente enligt fullmäktiges beslut den 8 november 2006, 216. Utöver det som föreskrivs i kommunallagen, andra lagar, kommungemensamt

Läs mer

Reglemente för Kommunfullmäktiges Revisorer

Reglemente för Kommunfullmäktiges Revisorer Reglemente för Kommunfullmäktiges Revisorer 1 REGLEMENTE FÖR KOMMUNFULLMÄKTIGES REVISORER Antagen av kommunfullmäktige 28 maj 2007 98. 1 Revisionens formella reglering För revisionsverksamheten gäller

Läs mer

Revisionsreglemente för revisorerna i Hudiksvalls kommun

Revisionsreglemente för revisorerna i Hudiksvalls kommun Revisionsreglemente för revisorerna i Hudiksvalls kommun Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument, för granskning

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna Direktionen Revisionsrapport: Revisionen har genom KPMG genomfört en granskning av bokslut och årsredovisning. Revisionen önskar att direktionen lämnar synpunkter på de slutsatser som finns

Läs mer

Kommunrevisorernas reglemente

Kommunrevisorernas reglemente Kommunrevisorernas reglemente Styrdokument Styrdokument Dokumenttyp: Reglemente Beslutad av: Kommunfullmäktige 2006-10-25, 106 Dokumentansvarig: Kommunchefen Reviderad av: - 2 Innehållsförteckning Kommunrevisorernas

Läs mer

Revisionsreglemente för Sjöbo kommuns revisorer

Revisionsreglemente för Sjöbo kommuns revisorer 1 Revisionsreglemente för Sjöbo kommuns revisorer Revisionens formella reglering 1 För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i kommunallag, bestämmelser som påverkar kommunal revision i annan lagstiftning,

Läs mer

Kungälvs kommun. Granskning av utbetalningsprinciper Personlig assistans. Granskningsrapport. KPMG AB 2014-08-27 Antal sidor: 5

Kungälvs kommun. Granskning av utbetalningsprinciper Personlig assistans. Granskningsrapport. KPMG AB 2014-08-27 Antal sidor: 5 Bilaga 1 Granskning av utbetalningsprinciper Personlig assistans Granskningsrapport KPMG AB Antal sidor: 5 2014 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Reglemente för revisorerna i Gävle kommun

Reglemente för revisorerna i Gävle kommun 1 Reglemente för revisorerna i Gävle kommun Utöver det som föreskrivs i kommunallagen gäller bestämmelserna i detta reglemente. Revisorernas uppgifter Verksamheter 1 Revisorerna skall 2 1. självständigt,

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Reglemente för revisorerna i Vimmerby kommun

Reglemente för revisorerna i Vimmerby kommun Reglemente för revisorerna i Vimmerby kommun Antagen av kommunfullmäktige 2011-04-26 86 Gäller från och med år 2011 Vimmerby kommun Kommunens revisorer Reglemente för revisorerna i Vimmerby kommun Gäller

Läs mer

Revisionsstrategi. Innehållsförteckning 2012-04-16

Revisionsstrategi. Innehållsförteckning 2012-04-16 Revisionsstrategi Innehållsförteckning 1 Inledning... 2 2 Revisionens uppdrag... 2 3 Revisionens strategier... 3 3.1 Ansvarsprövning... 3 3.1.1 Planering... 3 3.1.2 Granskning... 3 3.1.3 Prövning... 5

Läs mer

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012 Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Yvonne Lundin Räddningstjänsten Östra Blekinge Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 1 2.1 Bakgrund 1 2.2 Revisionsfråga och metod

Läs mer

PM - Granskning av årsredovisning 2006*

PM - Granskning av årsredovisning 2006* Öhrlinas PM - Granskning av årsredovisning 2006* Strömstads kommun april 2007 Håkan Olsson Henrik Bergh *connectedthin king I STROMSTADS KOMMUN I I Kommunstyrelsen KC/ZDD? - 0lsi 1 Dnr:........... I Innehållsförteckning

Läs mer

Revisionsreglemente Revisionens roll 1 Revisionens formella reglering 2

Revisionsreglemente Revisionens roll 1 Revisionens formella reglering 2 Revisionsreglemente Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument för granskning och kontroll av den verksamhet som

Läs mer

Revisionsberättelse för år 2013

Revisionsberättelse för år 2013 Till Kommunfullmäktige Revisionsberättelse för år 2013 Vi av fullmäktige utsedda revisorer har granskat den verksamhet som bedrivits i styrelse, utskott, beredningar och nämnder och genom utsedda lekmannarevisorer

Läs mer

Revisionsrapport. VA-redovisning Hallsbergs kommun. Februari 2010 Karin Sundelius

Revisionsrapport. VA-redovisning Hallsbergs kommun. Februari 2010 Karin Sundelius Revisionsrapport VA-redovisning Hallsbergs kommun Februari 2010 Karin Sundelius INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Sammanfattning...3 2. Bakgrund och revisionsfråga...4 2.1 Bakgrund...4 2.2 Revisionsfråga...4 3.

Läs mer

2 För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i lag, god revisionssed, detta reglemente samt utfärdade ägardirektiv för kommunens företag.

2 För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i lag, god revisionssed, detta reglemente samt utfärdade ägardirektiv för kommunens företag. REGLEMENTE FÖR KALIX KOMMUNS REVISORER Revisionens roll 1 Revisorernas uppgift är att varje år granska den verksamhet som bedrivs inom nämnders, styrelsers och fullmäktigeberedningars verksamhetsområden.

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31 s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av bokslut och årsredovisning. Revisionen hemställer om att kommunstyrelsen

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2010

Granskning av årsredovisning 2010 2010 Revisionsrapport April 2011 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Revisionsfråga och metod... 4 3 Granskningsresultat...

Läs mer

FÖRSLAG TILL REVIDERAT REGLEMENTE FÖR LOMMA KOMMUNS REVISORER

FÖRSLAG TILL REVIDERAT REGLEMENTE FÖR LOMMA KOMMUNS REVISORER 1 (5) FÖRSLAG TILL REVIDERAT REGLEMENTE FÖR LOMMA KOMMUNS REVISORER Bilaga Revisionen 9/12 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument

Läs mer

GRÄSTORPS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING UTSÄNDNING NR 7 AVSNITT NR 4.7 Datum Sid 1 (1-5) 2006-11-23 REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I GRÄSTORPS KOMMUN

GRÄSTORPS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING UTSÄNDNING NR 7 AVSNITT NR 4.7 Datum Sid 1 (1-5) 2006-11-23 REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I GRÄSTORPS KOMMUN Datum Sid 1 (1-5) REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I GRÄSTORPS KOMMUN Fastställt av kommunfullmäktige, 75, att gälla från 2007-01-01. Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges

Läs mer

Kommunfullmäktige. Reglemente för kommunens revisorer. Beslutat av kommunfullmäktige 2014-12-18, 2014-12-16

Kommunfullmäktige. Reglemente för kommunens revisorer. Beslutat av kommunfullmäktige 2014-12-18, 2014-12-16 Kommunfullmäktige Reglemente för kommunens revisorer Beslutat av kommunfullmäktige 2014-12-18, 2014-12-16 Metadata om dokumentet Dokumentnamn Reglemente för kommunens revisorer Dokumenttyp Reglemente Omfattar

Läs mer

ARBETSORDNING FÖR SUNNE KOMMUNS REVISORER

ARBETSORDNING FÖR SUNNE KOMMUNS REVISORER ARBETSORDNING FÖR SUNNE KOMMUNS REVISORER Syftet med Arbetsordningen är att, i enlighet med God Revisionssed, formalisera och dokumentera de förtroendevalda revisorerna för perioden 2011 2014 uppdrag,

Läs mer

För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i lag, god revisionssed, detta reglemente samt utfärdade ägardirektiv för kommunala företag.

För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i lag, god revisionssed, detta reglemente samt utfärdade ägardirektiv för kommunala företag. Styrdokument Dokumenttyp: Reglemente Beslutat av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum: 2008-09-22 87 Ansvarig: Ekonomichef Revideras: Valår Följas upp: REVISIONSREGLEMENTE FÖR SVENLJUNGA KOMMUN Revisionens

Läs mer

Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar

Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar Riktlinje 2011-05-30 Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar KS-584/2010 Detta reglemente gäller från och med den 1 januari 2005.

Läs mer

Reglemente för landstingets revisorer

Reglemente för landstingets revisorer Reglemente för landstingets revisorer Mandatperioden 2015 2018 Fastställt av landstingsfullmäktige den 29 30 oktober 2014, 145 2014-10-29--30 14LS7144 2(7) REGLEMENTE FÖR LANDSTINGET VÄSTERNORRLANDS REVISORER

Läs mer

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14 Revisionen i finansiella samordningsförbund seminarium 2014 01 14 Så här är det tänkt Varje förbundsmedlem ska utse en revisor. För Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen utser Försäkringskassan en gemensam

Läs mer

Antaget av kommunfullmäktige den 7 februari 2007, 5. I ärenden som berör revision har revisorerna rätt att yttra sig.

Antaget av kommunfullmäktige den 7 februari 2007, 5. I ärenden som berör revision har revisorerna rätt att yttra sig. 1 Revisionsreglemente Ersätter reglemente enligt fullmäktiges beslut 2001-01-09, som dock gäller för 2006 års revisorer tills revisionsberättelse 2006 behandlats i fullmäktige. Antaget av kommunfullmäktige

Läs mer

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31.

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31. Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium 2013-04-14 Revisionsrapport Granskning av bokslut per 2013-12-31 Revisionen har via KPMG genomfört

Läs mer

Sammanträdesdatum 2013-01-24. 1 Upprop. 2 Val av två justerare samt tillkännagivande av tid och plats för justering

Sammanträdesdatum 2013-01-24. 1 Upprop. 2 Val av två justerare samt tillkännagivande av tid och plats för justering KOMMUNFULLMÄKTIGE KALLELSE Sammanträdesdatum 2013-01-24 PLATS OCH TID KilArena, torsdag 24 januari 2013, kl. 19.00 FÖREDRAGNINGSLISTA ÄRENDE DNR 1 Upprop 2 Val av två justerare samt tillkännagivande av

Läs mer

REGLEMENTE FÖR REVISORERNA

REGLEMENTE FÖR REVISORERNA Blad 1 REGLEMENTE FÖR REVISORERNA Beslutat av kommunfullmäktige 10 december 2014, 232 och gäller fr.o.m. 2015-01-01 Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och

Läs mer

Kommunens revisorer Revisorernas redogörelse 2011 Väsentlighets- och riskanalys

Kommunens revisorer Revisorernas redogörelse 2011 Väsentlighets- och riskanalys Kommunens revisorer s redogörelse 2011 Vi har under året granskat den verksamhet som bedrivits inom Kommunstyrelsens och övriga nämnders ansvarsområden enligt särskild granskningsplan. PwC har biträtt

Läs mer

GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013

GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013 GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013 Sammanfattning Vår bedömning är att Hållbarhetsnämnden i stort bedrivit verksamhet utifrån fullmäktiges mål och beslut. Bedömningen är att årets bokslut

Läs mer

Reglemente för Landstinget Sörmlands revisorer

Reglemente för Landstinget Sörmlands revisorer LF 2011-04-05, 68 D IARIENR LS-LED11-169 RE-REV11-003 Reglemente för Landstinget Sörmlands revisorer INLEDANDE BESTÄMMELSER 1 Landstingets revisorer utgörs av de av landstingsfullmäktige valda revisorerna.

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 Ägardirektiv för Sollentuna Energi AB Antagna av Sollentuna kommunfullmäktige 2010-06-09, 44 Fastställda av bolagsstämman 2010-06-22 att gälla från och med 2011-01-01 Antagna av Sollentuna kommunfullmäktige

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2013

Granskning av årsredovisning 2013 www.pwc.se Revisionsrapport Anna Gröndahl Mars-april 2014 Granskning av årsredovisning 2013 Samordningsförbundet i Norra Örebro län Sofint Granskning av årsredovisning 2013 Innehållsförteckning Sammanfattning...

Läs mer

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Revisionsrapport* Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Oxelösunds kommun 2007-09-26 Matti Leskelä Pär Lindberg *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund...1 1.2

Läs mer

PROTOKOLL Kommunstyrelsen 55 Svar på Revisionsrapport kommunstyrelsens uppsikt över bolagen Beredning Yrkande Kommunstyrelsens beslut

PROTOKOLL Kommunstyrelsen 55 Svar på Revisionsrapport kommunstyrelsens uppsikt över bolagen Beredning Yrkande Kommunstyrelsens beslut PROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad nr Kommunstyrelsen 2013-02-26 15 55 Dnr 2012.397 107 Svar på Revisionsrapport kommunstyrelsens uppsikt över bolagen Kommunens revisorer har gett Kommunal Sektor inom PwC

Läs mer

Granskning av årsredovisning i Samordningsförbundet Välfärd Nacka Avrapportering av revision per 31 december 2012 2013-04-09 Revisorerna i Samordningsförbundet Välfärd i Nacka Min granskning har genomförts

Läs mer

ÄGARPOLICY FÖR NORRKÖPINGS KOMMUN. Fastställd av kommunfullmäktige 1999-06-17, 116

ÄGARPOLICY FÖR NORRKÖPINGS KOMMUN. Fastställd av kommunfullmäktige 1999-06-17, 116 ÄGARPOLICY FÖR NORRKÖPINGS KOMMUN Fastställd av kommunfullmäktige 1999-06-17, 116 Bakgrund och syfte Kommunen bedriver verksamhet i såväl nämnd- som bolagsform. Inom kommunen skall en helhets- och samsyn

Läs mer

Kommunstyrelsens förvaltning redovisar i skrivelse 3 februari 2014 förslag till bolagsordningar för de rubricerade bolagen.

Kommunstyrelsens förvaltning redovisar i skrivelse 3 februari 2014 förslag till bolagsordningar för de rubricerade bolagen. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 12 (30) 2014-02-10 Ks 8. Bolagsordningar för Västerviks Kommuns Förvaltnings AB och de helägda dotterbolagen Västervik Miljö & Energi AB, Västerviks Kraft Elnät AB,

Läs mer

REGLEMENTE INTERN KONTROLL

REGLEMENTE INTERN KONTROLL REGLEMENTE INTERN KONTROLL Dokumentbeskrivningar Policy En policy ska ange viljeinriktningen för ett specifikt område. Den ska vara vägledande för beslut och styrning. En policy som är av principiell beskaffenhet

Läs mer

För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i lag, god revisionssed, detta reglemente samt utfärdade ägardirektiv för landstingets företag.

För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i lag, god revisionssed, detta reglemente samt utfärdade ägardirektiv för landstingets företag. Landstinget i Kalmar Län Revisionsreglemente Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument för granskning och kontroll

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2013 Nerikes Brandkår 2014-03-06 Anders Pålhed (1) 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 5 3. Syfte... 5 3.1 Metod... 6 4. Granskning av årsredovisningen...

Läs mer

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna Strängnäs kommun Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 5 2.1 Bakgrund... 5

Läs mer

Granskning av nämndernas beredningsrutiner

Granskning av nämndernas beredningsrutiner Revisionsrapport Granskning av nämndernas beredningsrutiner Marks kommun 2010-06-23 Hans Gåsste Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 1.1 Uppdrag och syfte... 3 1.2 Revisionsfråga... 3 1.3 Kontrollmål...

Läs mer

PROTOKOLL Kommunstyrelsen. Sammanträdesdatum 2015-03-23

PROTOKOLL Kommunstyrelsen. Sammanträdesdatum 2015-03-23 KOMMUNSTYRELSEN Tid 17:00-17:05 Plats Ledamöter Skeppet, Kommunhuset Se bilaga Övriga Kicki Nordberg kommunchef Anette Oscarsson sektorschef sektor stödfunktioner Erica Bjärsved ekonomichef Emma Dahlgren

Läs mer

landet skall nyvalda fullmäktige välja revisorer för granskning av verksamheten under de fyra följande åren. Lag (2006:369).

landet skall nyvalda fullmäktige välja revisorer för granskning av verksamheten under de fyra följande åren. Lag (2006:369). 9 kap. Revision Val av revisorer 1 Under de år då val av fullmäktige har förrättats i hela landet skall nyvalda fullmäktige välja revisorer för granskning av verksamheten under de fyra följande åren. Lag

Läs mer

Revisorernas ekonomi. i kommunerna FAKTABAS REVISION 2012. Revisorernas ekonomi. i kommunerna 0

Revisorernas ekonomi. i kommunerna FAKTABAS REVISION 2012. Revisorernas ekonomi. i kommunerna 0 i kommunerna FAKTABAS REVISION 2012 i kommunerna 0 Innehåll Inledning... 2 Ekonomiska förutsättningar... 3 Budgetberedning... 3 Underlag för revisorernas anslagsframställning... 3 Otillräckliga resurser?...

Läs mer

Vad är kommunal revision? Den revision som bedrivs i kommuner, landsting, regioner och kommunalförbund

Vad är kommunal revision? Den revision som bedrivs i kommuner, landsting, regioner och kommunalförbund Vad är kommunal revision? Den revision som bedrivs i kommuner, landsting, regioner och kommunalförbund Den här bildserien informerar om vad den kommunala revisionen är och hur den fungerar. Bilderna kan

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Lidingö Stad Granskning av delårsrapport 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning... 2 2 Inledning... 2 3 Granskning av delårsrapport...

Läs mer

Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och Länstrafiken i Sörmland AB

Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och Länstrafiken i Sörmland AB Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna februari 2015 Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och Länstrafiken i Sörmland AB Granskning av årsbokslut 2014 Innehåll 1. Inledning...3 2. Förbundets

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna 1 (1) Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport: Revisorerna har uppdragit till KPMG att granska bokslut och årsredovisning per 2013-12-31, se bifogad rapport.

Läs mer

Riktlinje för ekonomistyrning

Riktlinje för ekonomistyrning Riktlinje 2015-03-30 Riktlinje för ekonomistyrning KS 2015/0144 Beslutad av kommunfullmäktige den 30 mars 2015. Denna riktlinje ersätter, tillsammans med Riktlinje för intern styrning och kontroll, det

Läs mer

2013-12-10 Ks 213/2013. Bolagspolicy ägarroll och ägarstyrning för kommunens bolag

2013-12-10 Ks 213/2013. Bolagspolicy ägarroll och ägarstyrning för kommunens bolag 2013-12-10 Ks 213/2013 Bolagspolicy ägarroll och ägarstyrning för kommunens bolag Innehållsförteckning 1. Syfte... 3 2. Tillämpningsområde... 3 3. Ägarroll... 3 3.1 Kommunfullmäktige...3 3.2 Kommunstyrelsen...4

Läs mer

Landstingets ärende- och beslutsprocess

Landstingets ärende- och beslutsprocess LANDSTINGET I VÄRMLAND REVISIONSRAPPORT Revisorerna AM/JM 2012-12-18 Rev/12017 Landstingets ärende- och beslutsprocess Sammanfattning Denna granskning har omfattat hantering enligt riktlinjen för landstingets

Läs mer

Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun

Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26--27, 182 Innehållsförteckning Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun...1 Inledning...1 Internkontroll...1 Organisation

Läs mer

Arbetsordning. Södertälje kommuns revisorer

Arbetsordning. Södertälje kommuns revisorer Södertälje kommuns revisorer Arbetsordning Antagen av kommunens revisorer 2012-05-31 och uppdaterade och kompletterad 2013-10-03 med en särskild arbetsordning för lekmannarevisorerna. 1 Inledning Revisorernas

Läs mer

Revisorernas redogörelse 2007

Revisorernas redogörelse 2007 Till Kommunfullmäktige Revisorernas redogörelse 2007 För att kunna ge underlag till kommunfullmäktiges ansvarsprövning har vi granskat all verksamhet som bedrivs inom nämnders och styrelsers verksamhetsområden

Läs mer

Matarengivägsprojektet

Matarengivägsprojektet www.pwc.se Revisionsrapport Robert Bergman, revisionskonsult Matarengivägsprojektet Övertorneå kommun Mars 2013 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...3 2.1. Bakgrund...3 2.2. Revisionsfråga...3

Läs mer

Revisionsberättelse för 2014 - ansvarsfrihet för nämnder och styrelser för år 2014.

Revisionsberättelse för 2014 - ansvarsfrihet för nämnder och styrelser för år 2014. STRÖMSTADS KOMMUN KALLELSE/ÄRENDELISTA Sida 18 (20) Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum 2015-04-23 Kf Ks/2013-0512 Revisionsberättelse för 2014 - ansvarsfrihet för nämnder och styrelser för år 2014. Förslag

Läs mer

Rev. Revisionsplan 2014. Antagen av Solna stads revisorer 14-02-19

Rev. Revisionsplan 2014. Antagen av Solna stads revisorer 14-02-19 Rev Revisionsplan 2014 Antagen av Solna stads revisorer 14-02-19 Revisionens övergripande inriktning och arbetssätt I vårt arbete strävar vi efter effektivitet och mervärde. Revisionens arbete fokuserar

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning 2014-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning 2014-12-31 Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning inom ovanstående område.

Läs mer

Johanna Söderberg (C) ordförande Leif Johansson (C) Kathy Överby Nilsson (S) Hans Nilsson (Hela Edas Lista)

Johanna Söderberg (C) ordförande Leif Johansson (C) Kathy Överby Nilsson (S) Hans Nilsson (Hela Edas Lista) 1(12) Plats och tid Kommunstyrelsesalen kommunkontoret Charlottenberg kl 13.00-16.00 Beslutande Johanna Söderberg (C) ordförande Leif Johansson (C) Kathy Överby Nilsson (S) Hans Nilsson (Hela Edas Lista)

Läs mer

Delårsrapportering 2010. Gällivare kommun. Revisionsrapport. November 2010. PerÅke Brunström Certifierad kommunal revisor

Delårsrapportering 2010. Gällivare kommun. Revisionsrapport. November 2010. PerÅke Brunström Certifierad kommunal revisor Delårsrapportering 2010 Gällivare kommun Revisionsrapport November 2010 PerÅke Brunström Certifierad kommunal revisor Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Innehåll Revisionsrapport... 1 November 2010...

Läs mer

Personliga assistenter - Köp av tjänster

Personliga assistenter - Köp av tjänster Revisionsrapport Personliga assistenter - Köp av tjänster Östersunds kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga och kontrollmål 2 2.3 Avgränsning 3 2.4

Läs mer

Granskning av bokslut 2012 RappOIi

Granskning av bokslut 2012 RappOIi Värmlands läns Vårdförbund Granskning av bokslut 01 RappOIi Audjt KPMGAB Antal sidor: 6 II Rapport 0 1 V årdförbundet.docx 013 KPMG AB, a Swedish limited liahility company and a member firm oflhe KPMG

Läs mer

Södertälje kommuns revisorer. Arbetsordning. Antagen av kommunens revisorer 2015-01-29

Södertälje kommuns revisorer. Arbetsordning. Antagen av kommunens revisorer 2015-01-29 Södertälje kommuns revisorer Arbetsordning Antagen av kommunens revisorer 2015-01-29 1 Inledning Revisorernas verksamhet regleras i lag och i det av kommunfullmäktige beslutade reglementet för kommunrevisionen.

Läs mer

Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31 Revisionsrapport

Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31 Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning Revisionsrapport Advisory KPMG AB 27 mars 2015 Antal sidor: 13 Rapport beträffande årsredovisning KTM 2014-12-31.docx Innehåll 1. Sammanfattning 2 1.1 Räkenskaperna

Läs mer

ÄGARDIREKTIV FÖR MORAPARKEN AB

ÄGARDIREKTIV FÖR MORAPARKEN AB ÄGARDIREKTIV FÖR MORAPARKEN AB Innehållsförteckning 1. Bolaget som organ för kommunal verksamhet... 3 2. Kommunens direktivrätt... 3 5. Grundläggande principer för bolagets verksamhet... 3 6. Likställighetsprinciperna...

Läs mer

REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL I YSTADS KOMMUN

REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL I YSTADS KOMMUN REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL I YSTADS KOMMUN Syfte med reglementet 1 Syfte Detta reglemente syftar till att säkerställa att kommunstyrelsen, nämnder och bolagsstyrelser upprätthåller en tillfredsställande

Läs mer

Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet

Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna september 2014 Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Granskning av delårsrapport 2014 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...3 3. Förbundets

Läs mer

Revisionsrapport 1 / 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna juni 2010. Haninge kommun. Granskning rörande kostnader Ungdomens hus

Revisionsrapport 1 / 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna juni 2010. Haninge kommun. Granskning rörande kostnader Ungdomens hus Revisionsrapport 1 / 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna juni 2010 Haninge kommun Granskning rörande kostnader Ungdomens hus Innehåll 1. Inledning...2 1.1. Syfte och avgränsning...2 2. Bakgrund och

Läs mer

Revisionsberättelse för Jämtlands läns landsting år 2008 Org. nr 232 100-0214

Revisionsberättelse för Jämtlands läns landsting år 2008 Org. nr 232 100-0214 Landstingets revisorer Datum Tfn 063-14 75 26 Fax 063 15 38 00 2009-04-07 Till dnr REV/5/2009 1 (6) Landstingsfullmäktige Revisionsberättelse för Jämtlands läns landsting år 2008 Org. nr 232 100-0214 Vi,

Läs mer

Revisorernas ekonomi i landstingen och regionerna

Revisorernas ekonomi i landstingen och regionerna FAKTABAS REVISION 2012 1 Innehåll Inledning... 3 Ekonomiska förutsättningar... 4 Budgetberedning... 4 Underlag för revisorernas anslagsframställning... 4 Otillräckliga resurser?... 5 Revisorernas arvoden...

Läs mer