Vad menar vi med perspektivbyte?

Transkript

1 Äldrenämnden Verksamhetsberättelse 2013

2

3 Vad menar vi med perspektivbyte? Som läsaren säkert känner till har Jönköpings kommun from den 1 januari 2013 även ansvar för hälso-och sjukvård i det ordinära boendet. I begreppet hälsooch sjukvård ingår omvårdnad, rehabilitering och habilitering samt förskrivning av hjälpmedel. Året som gått har präglats av ett uppstartsår med fokus på att få en bra och stabil verksamhet. För innevarande år handlar det om att från en stabil grund utveckla och förändra den kommunala hälso- och sjukvården tillsammans med övrig socialtjänst och samverkanspartners för att få bästa möjliga verksamhet för och med våra kommuninvånare. I media kan man läsa om kommunernas minskning av äldreboendeplatser, men i Jönköpings kommun har antalet äldreboendeplatser istället ökat då ytterligare en demensavdelning öppnade på Bruksgatans äldreboende under Vidare har ett äldreboende med hemtjänst på Öxnehaga omvandlats till trygghetsboende. Därutöver kommer Seniorernas hus att invigas Resultatet avseende 2013 års brukarundersökning inom äldreomsorgen grundar sig på en totalundersökning som är genomförd av Socialstyrelsen. Omdömet brukarna ger hemtjänsten i Jönköpings kommun är gott. Brukarna upplever att de får ett mycket bra bemötande från personalen samt att det tas hänsyn till såväl åsikter som önskemål. Mindre nöjda är brukarna i de frågor som rör hemtjänstens information i frågor avseende förändringar. Brukarna bedömer också möjligheten till påverkan avseende vilka tider man får hjälp som något lägre. Trots dessa något lägre resultat erhöll hemtjänsten i stort ett positivt resultat i förhållande till andra jämförbara kommuner. Omdömet från de som bor på äldreboende är också positivt. Personalen får höga betyg avseende bemötande, man känner förtroende för personalen och man ger även tryggheten i boendet höga omdömen. Brukarna på äldreboendet är även nöjda med möjligheten att komma i kontakt med sjuksköterska vid behov. Däremot är brukarna på äldreboendet precis som i hemtjänsten mindre nöjda med personalens information om tillfälliga förändringar. Mer finns att läsa om undersökningarna i verksamhetsberättelsen. Jönköpings kommun har dessutom själv gjort en undersökning bland de hemtjänsttagare som är beviljade matdistribution, även här ligger värdena bra både på hur maten smakar, storleken på matportionerna samt möjlighet att välja maträtt. När det gäller äldreboendena så ger brukarna maten ett högre omdöme än inom hemtjänsten, även måltiderna som en trevlig stund genererar höga betyg på äldreboendena. I verksamhetsberättelsen för år 2013 finns också att läsa att 19 % har valt privata utförare och 81 % har valt kommunala utförare inom Fritt Val hemtjänsten. Inom förvaltningen pågår dessutom ett arbete för att utarbeta ett system för Fritt Val avseende lunchmåltider respektive matlagning i hemmet. I detta kan vi se ett perspektivbyte som innebär att jag väljer den utförare jag finner möter mina behov på allra bästa sätt. En annan betydelse av det pågående perspektivbytet är att införa rambeslut för de insatser som man beviljats, vilket innebär att jag förutom att välja vem också får en tydlig frihet inom ett ramverk vad gäller vad, när och hur. Men perspektivbyte handlar också om att de personer som har behov av samordnade insatser av hemtjänst och av hemsjukvård är medplanerare i vad, vem och hur och i vilken omfattning insatserna behövs. Detta medskapande gör att jag och ev mina närstående från början är införstådda med hur många personer som kommer att behövas för att tillgodose de samordnade behoven.

4 Samtidigt måste resursfördelningssystem, ersättningssystem mellan privata och offentliga utförare, tidsmätningar, effektiva samt miljöanpassade arbetsresor stödja inriktningen så att även medarbetare upplever meningsfullhet, begriplighet, hanterbarhet, med andra ord en känsla av ett sammanhang i sitt arbete. Medarbetare som upplever en känsla av ett sammanhang i det arbete man utför är den absolut bästa strategiska satsningen för att behålla medarbetare men också av att kunna rekrytera nya. Om dessa perspektivbyten och mycket annat handlar Dialogen om en strategi för en sammanhållen, innovativ, långsiktig och hållbar socialtjänst. Utifrån den goda erfarenhet som under 2013 tillskansades oss i dialogen med personer som är anhörigvårdare vill äldrenämnden och socialförvaltningen bjuda in till dialog om dagens och morgondagens äldreomsorg under maj månad på fyra ställen i kommunen, Gränna, Huskvarna, Norrahammar samt i centrala Jönköping. Plats och tid för Dialogträffarna kommer att annonseras i media. Väl mött i Dialogen, hälsar Eva Stråth ordförande Cecilia Grefve socialdirektör

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida Äldrenämnden total, sammanställning 1 Övergripande arbete 2 Personalekonomi 12 Gemensam verksamhet, sammanställning 20 Mål- och måluppfyllelse 21 Året som gått 25 Utblick/strategiska frågor 27 Ekonomiskt resultat 27 Verksamhetsbeskrivning 28 Äldreomsorg, sammanställning 30 Mål- och måluppfyllelse 31 Året som gått 38 Utblick/strategiska frågor 39 Ekonomiskt resultat 43 Verksamhetsbeskrivning Administration 44 Särskilda boendeformer 44 Öppen verksamhet 49 Färdtjänst, sammanställning 55 Hälso- och sjukvård, sammanställning 58 Mål- och måluppfyllelse 59 Allmänt 59 Året som gått 60 Utblick/strategiska frågor 62 Ekonomiskt resultat 62

6 ÄLDRENÄMNDEN TOTAL År 2009* År 2010* År 2011 År 2012 År 2013 Nettoresultat i mnkr +43,1 +7,7 +15,2 +5,4-3,3 *Nettoresultatet avser resultatet för äldreomsorg samt färdtjänst i den dåvarande socialnämnden Delverksamheter, nettobelopp i mnkr Bokslut 2011 Bokslut 2012 Budget 2013 Bokslut 2013 Avvikelse mnkr Avvikelse % Gem verks o nämnd 38,1 41,9 51,2 46,6 +4,6 9,0% Färdtjänst 53,3 58,5 53,4 59,7-6,3-11,8% Äldreomsorg Hälso- o sjukvård* 1 082, , ,3 193, ,3 207,0 +12,0-13,6 1,2% -7,0% Totalt 1 173, , , ,6-3,3-0,2% *Fr.o.m har det tillkommit en ny hälso- och sjukvårdsorganisation. Kostnadsfördelning Jönköpings kommun i % Äldrenämndens olika verksamhetsdelar i % Delverksamheternas relativa andelar i År 2009 År 2010 År 2011 År 2012 År 2013 %, netto Gem verks och nämnd 3,2 3,5 3,5 Äldreomsorg Hälso- och sjukvård 95,6 95,6 92,2 91,6 76,5 15,5 Färdtjänst 4,4 4,4 4,5 4,9 4,5 Fr.o.m är myndighetsutövningen inom äldreomsorg och funktionshinderomsorgen flyttad till gemensam verksamhet Och fr.o.m har en hälso- och sjukvårdsfunktion tillkommit. 1

7 ÄLDRENÄMNDENS UPPDRAG Äldrenämnden har det övergripande ansvaret för kommunens äldreomsorg och det därtill hörande allmänt förebyggande och uppsökande verksamhet, samt hälso- och sjukvård inom hela socialtjänsten, i vissa delar för kommunens färdtjänst samt medverkan i samhällsplaneringen utifrån ett äldreperspektiv. Äldrenämndens verksamhet styrs i hög grad av lagstiftning. Nedan ges några exempel: SOL (socialtjänstlagen) HSL (hälso- och sjukvårdslagen) Lagen om färdtjänst Lagen om riksfärdtjänst ÄLDRENÄMNDENS VERKSAMHET 2013 SAMMANFATTANDE KOMMENTARER I dessa sammanfattande kommentarer till 2013 års verksamhetsberättelse behandlas främst mål och måluppfyllelse, vissa särskilt anmärkningsvärda budgetavvikelser, viktiga händelser under året samt sådana verksamhetsförändringar och utvecklingstendenser som kan förväntas få framtida betydelse. Mer ingående analyser och kommentarer redovisas under särskilda avsnitt för varje verksamhet. POLITISKA MÅL Kommunprogram Omtanke om framtiden Urval av några gemensamma mål för äldrenämnd: Jönköpings kommunala verksamhet ska präglas av gott förvaltarskap och god ekonomisk hushållning. Resurshushållningen ska vara inriktad mot ett långsiktigt hållbart samhälle såväl ekonomiskt som socialt och miljömässigt. Genom hushållning och energibesparande åtgärder finns stora vinster att göra både för miljön och för ekonomin. Hushållning med resurser ska prägla all planering. Alla människor ska kunna uppleva trygghet, omsorg, delaktighet och gemenskap. Att ge goda förutsättningar för detta är kommunens ansvar. Mångfald och respekt för människors behov ska vara vägledande i all kommunal verksamhet. Möjligheten att påverka sin egen och sina näras livssituation är viktig. Kommunprogrammets genomförandetakt bestäms av de samhällsekonomiska förutsättningarna och fastställs årligen i samband med beslut om budget, verksamhets- och investeringsplan. De kommunala verksamheterna ska ha ett arbetssätt som främjar kvalitetsuppföljning, mångfald och valfrihet och där invånarnas och brukarnas synpunkter tas tillvara. 2 Förvaltningarna ska systematiskt arbeta med verksamhetsuppföljningar och årliga brukarundersökningar. De kommunala verksamheterna ska ha ett arbetssätt som främjar kvalitetsuppföljning, mångfald och valfrihet och där invånarnas och brukarnas synpunkter tas tillvara. Förvaltningarna ska systematiskt arbeta med verksamhetsuppföljningar och årliga brukarundersökningar. Samverkan mellan myndigheter, inom kommunen och med det omgivande samhället är nödvändigt för att få en fungerande samhällsservice i hela kommunen. Här ska kommunen ha en aktiv roll och medverka till samordnade lösningar som underlättar för invånarna. Kommunens verksamhet och planering ska präglas av samordning och helhetssyn ur invånarnas perspektiv. Ett tydligt exempel är behovet av ytterligare samverkan med landstinget när det gäller vården och omsorgen om våra äldre. En uttalad ambition ska vara att Jönköping blir nästa Matlandet-huvudstad där lokala företag och organisationer i samverkan utvecklar och marknadsför årstidsanpassad, lokal livsmedelsproduktion. God, näringsriktig och lokalt producerad mat ska vara ett kännetecken för vår bygd och omfatta hela kedjan från livsmedelsproduktion till läckert, serverad mat i trevliga restaurangmiljöer. Kommunens egna verksamheter ska vara föregångare inom området där minst 25 procent av maten ska vara ekologisk odlad. Så långt det är möjligt inom de regler som gäller för upphandling ska livsmedlen vara av svenskt ursprung och gärna lokalt och regionalt producerade. De äldre i Jönköpings kommun ska kunna leva ett självständigt och aktivt liv och därmed kunna påverka sin egen livssituation. Frihet, mångfald och möjlighet att välja måste därför prägla utformningen av det stöd som utgår till de äldre för service, vård och omsorg. Större mångfald vad det gäller utbud och drift av äldreboende och annan service ska eftersträvas. Äldreomsorgen ska bedrivas på ett sätt som visar respekt för människovärdet. Verksamheten ska hålla en hög kvalitet och stimulera äldre till ett aktivt och rikt liv. Personaltäthet, mat, utevistelse och socialt innehåll ska ägnas särskild vikt inom kommunens äldreomsorg. Verksamheten ska systematiskt följas upp för att främja utveckling och kvalité. Uppföljningsbara kvalitetsmål ska sättas för såväl personaltäthet, mat, utevistelse och socialt innehåll som för andra viktiga delar i verksamheten. Årliga brukarundersökningar ska genomföras för att bättre ta tillvara äldres åsikter och engagemang.

8 Äldreomsorgens medarbetare ska löpande erbjudas möjlighet till kompetensutveckling och insatser göras för att säkerställa en god personalförsörjning över tid. Genom att säkra kvaliteten får omsorgstagaren bättre omsorg och kommunen kan erbjuda en effektivare verksamhet. För att den enskilde ska kunna leva ett gott liv är det viktigt med fritidsverksamhet och aktivering. En mångfald i boendeformer gör det lättare att anpassa äldreomsorgen till den enskildes önskemål och behov. Detta kan ske genom olika slags gemenskapsboende, som exempelvis seniorboende, trygghetsboende och kooperativt boende. Lösningen kan också vara dagverksamhet för social gemenskap. De insatser som anhörigvårdare gör är av avgörande betydelse för våra äldre. Kommunens anhörigstöd bör ytterligare utvecklas och förstärkas. Utförare som är intresserade av att driva vårdboenden och ge hemtjänst inom Jönköpings kommun kan efter prövning godkännas för sådan verksamhet. En större del av samhällets vård och omsorg om äldre bedrivs i kommunal regi och allt mer avancerade hälso- och sjukvårdsinsatser utförs i den enskildes hem. Det är viktigt att vården håller en hög kvalitet, tillgänglighet och kontinuitet samt att den enskilde tillförsäkras trygghet och inflytande. Utredningar har visat att ett enhetligt huvudmannaskap för hemsjukvården är det mest ändamålsenliga för den enskilde. En kommunalisering av hemsjukvården i Jönköping ska genomföras under mandatperioden. Stor vikt ska läggas vid måltidssituationen inom skolan och vård- och äldreomsorgsverksamheten. Valfrihetssystem ska nu införas vad gäller äldres mat inom hemtjänsten. Måltiderna och måltidsmiljön i dessa verksamheter ska alltid förknippas med välbefinnande och trivsel och därmed bidra till en god matupplevelse. Maten som serveras ska vara både nyttig och god. Medarbetarna i verksamheten ska ges goda förutsättningar för verksamhetsutveckling genom fortbildning och kompetensutveckling. Kunskaperna om våld och övergrepp mot äldre och personer med funktionsnedsättning behöver fördjupas och spridas. Mål för god ekonomisk hushållning Andelen äldre kvinnor och män som i hög utsträckning upplever inflytande och delaktighet över äldreomsorgens insatser i det ordinära boendet skall vara minst 65 %. Andelen äldre kvinnor och män som i hög utsträckning upplever ett respektfullt bemötande från personalen ska öka. För hemtjänst ska 3 andelen vara minst 76 % och för äldreboende minst 74 %. Äldrenämndens mål De äldre i Jönköpings kommun ska erbjudas stöd och hjälp i det ordinära boendet för att så långt som möjligt kunna leva ett självständigt och aktivt liv. För äldre i det ordinära boendet ska det finnas möjligheter att besöka mötesplatser som bland annat tillhandahåller friskvård. Kommunen ska bedriva uppsökande verksamhet. Om behoven är stora och omfattande och andra insatser är prövade ska behovet av ett särskilt boende tillgodoses. Personalens kompetens och arbetssätt ska organiseras efter de äldres behov av hälso- och sjukvård och omsorg, vilket ska ge en upplevelse av välbefinnande och trygghet så länge som livet finns. De äldre ska bli respektfullt bemötta. Brukarna ska uppleva att de tjänster de får är flexibla, samordnade och av god kvalitet. Äldreomsorgen ska vila på helhetssyn och där den enskildes möjligheter till egna val och delaktighet ska vara av betydelse för hur hälso- och sjukvården samt omsorgen tillhandahålls. Genom att kvaliteten kontinuerligt säkras och förbättras ska äldreomsorgen vara likvärdig oberoende av var man bor i kommunen. Måluppfyllelse övergripande Äldrenämnden beslutade i december 2012 om verksamhetsplan för Verksamhetsplanens utgångspunkt är kommunfullmäktiges beslutade kommunprogram, samt de av äldrenämnden beslutade övergripande målen samt de strategiska målen för Förvaltningen använder balanserad styrning i planerings- och uppföljningsprocessen. Den balanserade styrningen syftar till att knyta kvalitetsarbetet kring det årliga arbetet med verksamhetsplaneringen. Den balanserade styrningen ger också en bredare uppföljning då fem perspektiv används; brukarperspektivet, ekonomiperspektivet, medarbetarperspektivet, processperspektivet och utvecklingsperspektivet. Utöver de balanserade styrkorten redovisas även väsentliga nyckeltal att följa upp under året i månadsrapporter, bokslutsprognoser och bokslut. Äldrenämnden beslutade i juni 2012 om DIALOGEN En strategi för en sammanhållen, innovativ, långsiktig och hållbar socialtjänst. Utgångspunkten för DIALOGEN är bl a: Medborgarnas förändrade efterfrågan och behov av inflytande

9 Den framtida ekonomin Svårare att rekrytera arbetskraft Nationell styrning och samordning Krav på ökad transparens Ökad specialisering Arbetet med DIALOGEN startade med att alla medarbetare i organisationen fick möjlighet att redovisa förbättringsförslag för att utveckla verksamheterna. Totalt förbättringsförslag redovisades. Utifrån förslagen har förvaltningsledningen sammanställt en lista över utvalda förbättringsarbeten. Här redovisas ett antal exempel på förbättringsområden som varit aktuella under 2013: Bostads och lokalförsörjning Sociala företag Genomförande av salutogen handläggning Översyn av administration Rehab- och utredningscenter Fritt val inom mat för hemtjänsten Rehabilitering i hemmet Personalkontinuitet i ordinärt boende Områdesnämndernas arbets- o beslutsprocess Korttidsbemanning Nyckelhantering inom hemtjänsten De redovisade förbättringsområdena är tidsmässigt i olika faser, men samtliga har betydelse för möjligheten att uppnå fastställda mål. Nedan redovisas också några andra större processer som pågått under året och som medverkar till måluppfyllelse både avseende kommunprogram och äldrenämndens övergripande mål. Fritt val inom hemtjänsten infördes fr.o.m för att ge medborgarna möjlighet att välja utförare inom hemtjänsten. Vid utgången av 2013 var det 19 % av medborgarna som valt privat utförare och således 81 % kommunal utförare. Knappt 26 % av alla timmar utförs av privata utförare. Arbetet med att utveckla den systematiska kvalitetsuppföljningen har fortsatt under året. Ett arbete har under året pågått för att utarbeta ett system för fritt val avseende lunch inom hemtjänsten i enlighet med fullmäktiges tidigare beslut. Fritt val avseende maten beräknas vara igång under maj månad Med utgångspunkt i DIALOGEN arbetar socialtjänsten i Jönköpings kommun aktivt med att säkerställa ett systematiskt kvalitetsarbete. Detta innebär att kartlägga och beskriva viktiga rutiner och processer, men också identifiera mål samt genomföra uppföljningar och förbättringar. För att säkerställa en god kvalitet har förvaltningen bland annat under verksamhetsåret utvecklat 4 former för och genomfört utbildningar i förbättringsarbete. Vidare har arbetet med att kartlägga verksamhetsprocesser intensifieras. Som en del av förvaltningens arbete med internkontroll och egenkontroll genomförs prioriterade uppföljningar i form av revisioner som sammanställs för verksamhetens olika enheter, vilka ska utgöra ett stöd i arbetet med ständiga förbättringar. Årliga lokala verksamhetsplaner samt lokalt förbättringsarbete som involverar medarbetare utgör viktiga biståndsdelar i ett systematiskt förbättringsarbete. Fr.o.m. årsskiftet 2012/2013 har Jönköpings kommun ansvar för hälso- och sjukvård även i det ordinära boendet. En särskild hälso- och sjukvårdsorganisation tillskapades fr.o.m. årsskiftet och har samlat personal från 17 olika vårdcentraler och från äldreomsorgens samt funktionshinderomsorgens tidigare sjukvårdsorganisation. Totalt innefattas ca 350 medarbetare. År 2013 har till stor del präglats av att få till en bra och stabil verksamhet. Arbetet med att samordna insatserna d.v.s. att ta tillvara synergieffekter vid en mer integrerad hemtjänst och hemsjukvård, vilket var en av intentionerna vid kommunaliseringen av hemsjukvården har påbörjats och kommer under 2014 att genomföras i full skala. Värdegrundsarbetet har fortsatt att genomsyra de utbildningssatsningar som genomförts. Värdegrundsombud har utbildats och fått verktyg att använda i verksamheten. Som en röd tråd i arbetet med förhållningssätt och arbetssätt och en naturlig fortsättning av värdegrunden kommer det salutogena synsättet, där den enskildes förmåga att upprätthålla hälsa trots stora påfrestningar avgöras av känslan av sammanhang (KASAM). Omvärldsbevakning och förberedelser inför så kallade rambeslut påbörjades under året för att kunna införas under Det är ett led i att öka den enskildes känsla av sammanhang och är en förskjutning av makt i vardagen till medborgaren. Målet om att minska den genomsnittliga sjukfrånvaron under 2013 har inte uppfyllts. Tvärtom ökade sjukfrånvaron med 1,8 dagar under året. Antalet sjukdagar per anställd uppgår till 27,0 dagar under 2013 att jämföra med 25,2 dagar under I syfte att minska sjukfrånvaron har ett särskilt samarbete skett med företagshälsan för ett äldreboende och ett av hemtjänstens områden med positivt resultat. Erfarenheterna ska implementeras i övrig verksamhet under Målsättningen med att eliminera den ofrivilliga deltidsarbetslösheten har uppfyllts. Den genomsnittliga tjänstgöringsgraden har ökat något från 85,8% till 86,7%. När det gäller målet att minska andelen timanställda har inte målet uppnåtts.

10 Målet om att hemmiljön ska vara i fokus tillämpas med stor framgång. Utbyggnadsmedlen under 2013 har använts inom hemtjänsten. Antalet tomma boendedagar i äldreboenden och korttidsboenden har också varit avsevärt fler än tidigare år. Äldre- och socialnämndens arbete präglas av god ekonomisk hushållning och intentionerna om ett hållbart samhälle. Verksamhet Särskilt boende Korttidsenhet Gruppboende Rehabenhet Hemtjänst Patrull Kostverksamhet Antal rapporter Antal rapporter Kommentar till måluppfyllense: Mål för god ekonomisk hushållning Målen för god ekonomisk hushållning är inte möjliga att följa upp med anledning av att förvaltningen inte har genomfört någon egen brukarenkät under För första året har socialstyrelsen genomfört den nationella brukarenkäten i full skala till samtliga som har hemtjänst respektive bor i särskilt boende. Frågeställningarna i den nationella enkäten är inte utformade på det sättet att de kan svara mot målen i god ekonomisk hushållning. Motsvarande områden finns att redovisa men kan inte jämföras mot uppsatta mål. Se redovisning av brukarenkät. Utifrån de sammanställningar som socialstyrelsen gör löpande avseende brukarenkäter och annan statistik så visar resultaten från detta att Jönköpings kommun har en äldreomsorg som väl står sig i jämförelser med andra kommuner i Sverige. Lex Sarah-rapporter Den som fullgör uppgifter inom socialtjänsten är skyldig att genast rapportera om han eller hon får kännedom om ett missförhållande eller en påtaglig risk för ett missförhållande. Bestämmelsen kallas Lex Sarah och finns i 14 kap 3 socialtjänstlagen (SoL) respektive 24 b lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS). Det missförhållande, eller den påtagliga risk för ett missförhållande som rapporteras ska dokumenteras, utredas och avhjälpas. Ett allvarligt missförhållande eller en påtaglig risk för ett allvarligt missförhållande ska snarast anmälas till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). När ett missförhållande eller en påtaglig risk för ett missförhållande rapporteras inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet ska berörd nämnd informeras. Under 2013 har 72 rapporter gjorts inom äldrenämndens ansvarsområde. I ett fall har enskilda verksamheter lämnat in Lex Sarah för kännedom till äldrenämnden. Rapporterna har inte i något fall lett vidare till anmälan till IVO. Rapport från enskild verksamhet Särskilt boende Hemtjänst Summa 2011 var det totala antalet Lex Sarah-rapporter 37. Det har alltså skett en successiv ökning. Denna kan åtminstone delvis förklaras av en ökad kännedom bland personalen om skyldigheten att rapportera. Lex Maria-anmälningar Vårdgivaren ska anmäla händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Inga Lex Maria-anmälningar har under året gjorts inom äldrenämndens verksamhetsområde. Särskilda avgifter Socialförvaltningen har under 2013 inte betalat några särskilda avgifter till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) för beslut inom äldrenämndens ansvarsområde som inte verkställts inom lagstadgad tid. Uppföljning av det handikappolitiska programmet I december 2012 fastställde kommunfullmäktige rubricerat program, ett viktigt styrdokument för att möjliggöra att kommunen blir tillgänglig för alla. Detta är ett led i omsorgen för personer med olika former av funktionsnedsättningar. Programmet föregicks av en bred samverkan mellan intresseorganisationer, nämnder och andra berörda aktörer. I det antagna programmet föreslogs en samordnarfunktion med uppdrag att positivt bidra i den fortsatta dialogen mellan de kommunala verksamheterna och funktionshinderomsorgens brukare. Befattningen planeras att tillsättas inom socialförvaltningen under Under 2013 har därför inte det nya programmet följts upp på sedvanligt sätt. Miljöredovisning Miljöarbetet i kommunen utgår från Program för hållbar utveckling- miljö med miljöstrategen som en

11 sammanhållande funktion. Detta program har för socialförvaltningens del inneburit utvidgade och förnyade satsningar på miljödiplomering av relevanta verksamheter med stöd av företaget Miljöstrategen enligt en modifierad form av den s.k. Göteborgsmodellen. Flera verksamheter Under året har personal från Bruksgatans äldreboende samt Tornets äldreboende fått del av grundläggande miljöutbildning för att kunna nå en miljödiplomering. Under 2013 beslutades i centrala ledningsgruppen att hela funktionshinderomsorgen bör miljödiplomeras under två år med start hösten Utifrån detta beslut erhöll all personal som arbetar inom området individuella funktionshinder en grundläggande miljöutbildning under hösten med syfte att omsättas i praktiken på enheterna. Ledningsgruppen beslutade också att all kontorspersonal inom socialförvaltningen skall miljödiplomeras, inte enbart våning 4-7 Hoven utan även Sofiahuset, Råslätts socialbyrå, Kapellgatan, Lillgatan mm. Som komplement skall också de äldreboende som finns med i energieffektiviseringsprojektet erbjudas en diplomering vilket medfört att flera äldreboenden har introducerats i detta. Implementeringsarbetet till respektive arbetsgrupp har fått mer tid än tidigare. Åtgärderna kommer att slutföras i full aktivitet under 2014 med stöd av klimatväxlingskontot. Flera inriktningar Diskussioner har också förts under året vad socialförvaltningen skall satsa på för att minska koldioxidutsläppen varför frågan om teknikutveckling i hemtjänsten har väckts. Dessutom har kemikaliefrågan diskuterats då kommunen satsar extra inom området. Efterlevnad av hållbart resande och resepolicyn har också fokuserats. Medverkan i kommunövergripande miljösamordnarträffar, miljöfika med dagsaktuell information, deltagande i rikstäckande konferens Imorgon Grön samt deltagande i arbetsgruppen Produktion och konsumtion, är en annan del av innehållet i förvaltningens miljöarbete. Detta arbete kanaliseras med stöd av miljögruppen som i princip träffas en gång i månaden. Intern kontroll Kommunfullmäktige fastställde 2004 riktlinjer och tillämpningsanvisningar för intern kontroll i Jönköpings kommun. Där framgår att nämnderna varje år ska fastställa en särskild plan för den interna kontrollen inom sitt område samt i sin verksamhetsberättelse rapportera resultatet av uppföljningen. Utöver interkontrollplan genomför socialförvaltningen även ett stort antal uppföljningar som är knutna till förvaltningens kvalitetsarbete och den planeringsprocess som avser brukarundersökningar, 6 medarbetarundersökningar, ekonomiska indikatorer, samt annan verksamhetsstatistik (ex. öppna jämförelser). Dessa uppföljningar redovisas löpande i månadsrapporter, i samband med förvaltningens verksamhetsberättelse eller i samband med nationella sammanställningar. Under nedanstående rubriker redovisas resultat av genomförda uppföljningar som en del av den internkontrollplan som fastställdes av nämnden för verksamhetsåret Uppföljning av enhet som ombildats till personalintraprenad på initiativ av medarbetare Genom beslut av kommunfullmäktige 2010 finns möjlighet för medarbetare inom förvaltningen att på eget initiativ bilda personalintraprenad. Beslut om bildandet fattas av ansvarig förvaltningschef. Sedan 2010 drivs en avdelning på ett äldreboende som intraprenad. Tidigare uppföljningar visar att det finns en rad oklarheter kring vem som ansvarar för olika delar av verksamheten och i vilken utsträckning som intraprenaden bär det fulla ansvaret för verksamheten eller om ansvaret fortfarande åligger kommunen. Eftersom liknande resultat framkommit hos intraprenader som rör socialnämndens ansvarsområde har socialnämnden framställt till kommunstyrelsen en begäran om att genomföra en översyn av de riktlinjer kommunfullmäktige beslutat om. Kommunstyrelsens personalutskott har under 2012 gett stadskontoret i uppdrag att se över aktuella riktlinjer. Uppföljning av rutiner för Händelsehantering En viktig del av arbetet med ständiga förbättringar handlar om att löpande identifiera händelser i arbetet där det sker avvikelser från upprättade rutiner. Avvikelser handlar inte om att utse syndabockar utan ska betraktas som möjliga områden där förbättringar kan genomföras. Återkommande avvikelser inom specifika områden ger stöd för var ledningen bör göra övergripande förbättringar i form av förändrade rutiner, förstärkt kompetensutveckling, introduktion etc. Under verksamhetsåret 2013 har cirka händelser registreras. Cirka 60 % av dessa rör rapportering av fall och då främst inom särskilda boendeformer. Cirka 20 % rör händelser kopplat till hantering av läkemedel. Cirka 10 % är händelser som på annat sätt rör en enskild brukare i form av något tillbud. Cirka 10 % är så kallade störningar i verksamheten. I dessa är inte en enskild brukare involverad utan det handlar om avvikelser från rutiner som inneburit merarbete och ökad tidsåtgång i arbetet. Sammanställningen visar att det finns behov av att i förvaltningen ytterligare betona betydelsen av rapportering av inträffade händelser. Framförallt är det inom kategorin störningar som en ökad inrapportering skulle kunna möjliggöra att på ledningsnivå mer arbeta med övergripande förbättringsarbeten. Uppföljning vad gäller hanteringen av enskilda händelser visar på att en majoritet av rapporterade

12 händelser handläggs och följs upp inom 2 veckor. Detta är i sammanhanget en kort och skyndsam hantering. Alltför korta handläggstider är dock inte enbart fördelaktiga. En hantering av avvikelser som omsätts i ett förbättringsarbete har ofta längre handläggstider. För verksamhetsåret 2014 kommer processen för hantering av händelser ytterligare ses över. Bland annat kommer en uppdatering av ITstödet Medcontrol att genomföras, vilket borde förenkla handläggningen och uppföljnigen av enskilda händelser. Vidare kommer rapporter för löpande avstämning av händelser att förbättras. Uppföljning av rutiner för hantering av inkomna synpunkter Inom socialtjänsten finns en fastlagd rutin för synpunktshantering. Synpunkter kan delas upp i förbättringsförslag, positiva omdömen samt klagomål. För att åtgärda inkomna synpunkter finns inom förvaltningen en gemensam rutin för hur synpunkter skall hanteras vad gäller handläggning, analys och återkoppling till den enskilde brukaren/medborgaren. Under 2013 inkom totalt 227 synpunkter till socialtjänsten, vilket är en ökning av inkomna synpunkter jämfört med 2012 då det inkom 138 synpunkter. Av inkomna synpunkter rörde 157 st. äldreomsorgen. Synpunkter kopplade till funktionshinderomsorgen var 33 stycken, individ- och familjeomsorgen var 15 stycken och 22 synpunkter vardera rörde gemensam verksamhet samt hälso- och sjukvård. Av de synpunkter som kommit in under verksamhetsåret är en betydande majoritet att klassificera som klagomål. Endast en handfull av inkomna synpunkter rör förslag om förbättringar eller beröm. Det är främst anhöriga och brukare som rapporterar synpunkter. Hälften av alla synpunkter rör brister i personalens bemötande. Andra vanliga områden för inkomna synpunkter rör upplevelsen av bristande kompetens och brister i genomförande hos utförande personal. Jämfört med föregående år har förvaltningen förbättrat handläggningsarbetet runt inkomna synpunkter. Av inkomna synpunkter genomförs ett utredningsarbete i mycket hög utsträckning. Sedan 2012 har möjligheten till inrapportering ytterligare breddats genom att all utförande personal på egen hand kan dokumentera i förvaltningens IT-stöd för synpunktshantering. 7 Uppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet Utvecklingsstrategin för socialtjänsten (DIALOGEN) har en tydlig betoning på det systematiska kvalitetsarbetet och hur detta omsätts i olika verksamheter. För att skapa ett lärande i organisationen och kunna dra erfarenheter av olika verksamheters erfarenheter har man i Socialtjänsten arbetat fram en struktur för att genomföra så kallade revisioner. Revisonerna fokuserar på i vilken utsträckning som verksamheterna har utvecklat ett systematiskt arbetssätt kring områden som är av betydelse för kvalitetsarbetet. En revision bygger på att verksamheten under ledning av sin chef genomför en egenkontroll. Medarbetare i förvaltningens stab, med särskild kompetens kring revisionsarbete, genomför ett verksamhetsbesök med syfte att verifiera den egenskattning som verksamheten sammanställt. Revisionen sammanställs i en rapport till varje enskild verksamhet. Under 2013 har socialförvaltningen genomfört 53 revisioner. Revisionerna omfattar samtliga verksamhetsområden. Sammantaget visar resultatet att det finns framtagna rutiner för hur man bland annat ska arbeta med uppföljningsbara mål och dokumentation kring den enskilde. Det varierar dock i omfattning huruvida det finns tydliga rutiner vad gäller den systematiska kompetensutvecklingen och synpunktshanteringen. Revisionerna visar också att det finns en potential i att utveckla lokala rutiner för det systematiska förbättringsarbetet. För verksamhetsåret 2014 förstärks arbetet med revisioner ytterligare vilket innebär att samtliga verksamheter (230 stycken) omfattas av en revision. Uppföljning av nya utförare inom fritt val i hemtjänsten Beslutade kriterier för fritt val i hemtjänsten medger att utförare löpande kan anhålla om godkännande. När ny utförare godkänts genomför förvaltningen en uppföljning av verksamheten tre månader efter ett godkännande. Under 2013 är det 7 utförare som ansökt om godkännande. Fyra av dessa har godkänts under hösten 2013 varpå en första uppföljning genomförs först under Följaktligen är det endast tre utförare som under 2013 godkänts, men där också en första uppföljningen genomförts tre månader efter gällande beslut. Uppföljningen visar att två av utförarna efterlevde fastlagda kriterier för fritt val i hemtjänsten. En utförare fick komplettera med en handlingsplan. Verksamheten har fått information om vilka förbättringar som måste genomföras. Ny uppföljning genomförs i samband med att utföraren inkommer med en handlingsplan. Uppföljning av utförare i fritt val i hemtjänsten Socialförvaltningens uppföljning genomförs hos hemtjänstutförare med syfte att följa upp hur utföraren utför uppdraget i enlighet med tillämplig lagstiftning, förordningar, föreskrifter och allmänna råd. Uppföljningen genomförs årligen och omfattar samtliga utförare. Kvalitetsuppföljningen genomförs utifrån tre olika delar. En del av uppföljning innefattar ett besök hos utföraren med genomgång av rutiner och dokumentation, en andra del av uppföljningen består av biståndshandläggarens värdering av utförandet kring enskilda ärenden. En tredje del av uppföljning omfattar brukarens värdering av insatserna/utförandet av hemtjänsten. Efter uppföljningen ges enskilda rapporter till respektive

13 utförare med utpekade förbättrings-områden. Utförare som inte uppfyller uppsatta krav kan varnas samt fråntas ett godkännande. Av de uppföljningsbesök som har genomförts kan man konstatera att i stort sätt samtliga utförare har utvecklat lokala rutiner för hur de ska omsätta aktuella kriterier. De har också funnit former för introduktion av nyanställda och kompetensutveckling för befintlig personal. Man kan påvisa och ge exempel på hur rutiner omsätts i det praktiska genomförandet. Genomgående för samtliga utförare är att det finns en generell förbättringspotential vad gäller att säkerställa att fastlagda rutiner knyts till ett systematiskt förbättringsarbete för att i förlängning kunna påvisa resultatförbättringar. Här finns det dock flertal privata utförare, samt flera enheter hos den kommunala utföraren, som utgör goda exempel genom att de påbörjat ett införande av ett systematiskt förbättringsarbete. I en jämförelse mellan kommunala och privata utförare har de privata utförarna en större spridning i resultat med en relativt stor variation kring den interna kvaliteten. Kommunen som utförare har lyckats säkerställa ett jämnare resultat mellan sina olika enheter. Ett generellt förbättringsområde för samtliga utförare rör tillämpning av ett systematiskt arbete kring hantering av händelser. Handläggarens uppföljning av utförarnas rutiner för dokumentation kring den enskildes insatser visar på generellt goda resultat. Rutinerna kopplat till handläggarens begäran om dokumentation har följts på ett bra sätt. Vidare visar uppföljningen att handläggarna i stor utsträckning kan komma i kontakt med personal och verksamhetsansvarig när sådana behov föreligger. Årets uppföljning av brukarnas erfarenheter har för 2013 integrerats med den nationella brukarundersökning som genomförts. Det har inneburit att sammanställningen av resultat har försämrats något då Socialstyrelsen inte redovisar resultat på samma detaljeringsnivå som socialförvaltningen tidigare valt att göra. För hemtjänsten innebär detta att endast de utförare med ett större antal brukare får ta del av ett resultat. Den förändringen innebär att socialförvaltningen under 2014 måste se över formerna för hur en uppföljning av brukarnas uppfattning på ett bättre sätt ska kunna säkerställas. En sammanställning för varje utförare har redovisats inom ramen för den samordning som sker mellan förvaltningen och respektive utförare. Två privata utförare har fått krav om att inkomma med en handlingsplan. Ny uppföljning av samtliga utförare sker under Uppföljning av privata utförare särskilt boende Sedan tidigare har socialtjänsten ett avtal med Lindgården, ett särskilt boende som drivs av en ekumenisk stiftelse i Jönköping. Resultatet av uppföljningen för Lindgårdens verksamhet visar att enheten är i början av att utveckla ett internt och systematiskt kvalitetsarbete. Systematiska angreppssätt är påbörjade inom vissa rutinområden. Verksamheten har inga eller få uppföljningsbara mål som kan påvisa tydliga resultat. Uppföljningen visar att verksamheten behöver kompetensutveckling kring kvalitetsarbete för att kunna utveckla och förbättra sina arbetsuppgifter. För att ha förutsättningarna till ett fortsatt kvalitetsarbete bör verksamheten se över sina angreppssätt. Verksamheten behöver påbörja tillämpningen av sitt kvalitetsarbete samt hur de systematiskt följer upp förbättringsområden. Vid tillsyn under hösten 2013 påpekade Inspektionen för vård och omsorg (IVO) att äldrenämnden överlämnat myndighetsutövningen till stiftelsen och verksamhetsansvarig för Lindgården, vilket strider mot gällande lagstiftning. Vidtagna åtgärder från äldrenämndens sida innebär att samtliga personer som bor på Lindgården under våren 2014 kommer att få beslut om hjälp i hemmet enligt SoL 4 kap 1. Sedan 2011 har socialtjänsten ingått avtal med Humana omsorg vad gäller att bedriva verksamhet på Kavlagårdens äldreboende. Verksamheten är kvalitetsmedveten och har ett systematiskt kvalitetstänkande. Systematiska angreppssätt är införda inom många områden. Det finns tillämpningar av angreppssätt inom flera områden. Uppföljning visar att verksamheten behöver vidareutveckla sitt arbete med uppföljningar och resultat. Verksamheten behöver utvidga sitt kvalitetsarbete till att även involvera andra aktörer utanför den egna verksamheten. Vidare bör verksamheten utveckla uthålligheten i förbättringsarbetet. Avtalet med Carema Care rörande Brandtornets äldreboende upphörde 2012 och en ny upphandling gjordes. Från och med 1 januari 2013 har Jönköpings kommun ansvar för driften av verksamheten. En liknande upphandling har också genomförts rörande Bruksgatans äldreboende som även den drivs som intraprenad. Uppföljning i samband med verksamhetsövergången sker löpande för att säkerställa att de kriterier som lagts fast i upphandling säkerställs av utföraren. Ambitionen är att fasen för verksamhetsövergång ska vara så kort som möjligt för att i nästa steg kunna påbörja en mer systematisk uppföljning. Sammanställning av resultat vid äldrenämndens verksamhetsbesök Sedan 2012 genomför äldrenämnden uppföljning/ besök i verksamheten. För att ytterligare tydliggöra innehåll och syfte med besöken har nämnden valt att årligen sätta fokus på ett särskilt tema. För 2012/2013

14 beslutade nämnden att utgå från hur arbetet med den nationella värdgrunden för äldre omsätts i verksamheten. Genomgående intryck av verksamhetsbesöken är att den nationella värdegrunden bidragit till ett ökat engagemang kring viktiga värdegrundsprinciper såsom brukarens självbestämmande, integritet och meningsfullhet. Frågor om ett värdigt liv har, enligt medarbetare på de besökta enheterna, fokuserats genom den nationella värdegrunden. Eftersom samtliga medarbetare har fått en gemensam grundkunskap och förståelse för värdegrunden, finns bättre förutsättningar för ett tillåtande och flexibelt arbetsklimat där brukarens behov står i centrum. Kreativa och systematiska arbetssätt som syftar till att förankra värdegrunden har införts i många av verksamheterna. Hur verksamheterna arbetar för att introducera den nationella värdegrunden hos nyanställda har inte framkommit i samma utsträckning, och möjligtvis finns ett förbättringsområde här. Utvärderingar i samverkan med FOUrum, primärkommunal samordning, Regionförbundet Kommunstyrelsen beslutade i april 2010 (Ks/ 2010: ) att ge Regionförbundet, primärkommunal samordning i uppdrag att i samverkan med övriga kommuner i länet organisera en gemensam FoU-plattform inom socialtjänstens verksamhetsområde. Den politiska ledningen utgörs av den primärkommunala nämnden knuten till Regionförbundet. Jönköpings kommun företräds av aktuellt kommunalråd. FoU-plattformen bildades i juni 2010 och benämns FoUrum. I samverkan med bland annat Jönköpings kommuns socialtjänst genomfördes under 2013 bland annat ett antal projekt med syfte att belysa och värdera socialtjänsten verksamheter i länet. Resultat och utfall från olika forsknings- och utvärderingsprojekt redovisas inom ramen för den primärkommunala nämndens verksamhetsberättelse. Uppföljningar i samverkan med äldrestrateg i Jönköpings kommun Under 2011 inrättade Jönköpings kommun en tjänst som äldrestrateg. Genom ett samverkansavtal med Hälsohögskolan i Jönköping utgör tjänsten som äldrestrateg av en kombinationstjänst med högskolan. Äldrestrategen är underställd kommunstyrelsen. Inom ramen för denna funktion har flera uppföljningsprojekt initierats under 2103 med fokus på äldre och äldreomsorg. Äldrestrategens rapporterar aktuella uppföljningar i sin helhet till kommunstyrelsen genom en särskild verksamhetsberättelse. 9 Analys i övrigt Jämförelsetal inom socialtjänsten Socialstyrelsen och SKL producerar varje år flera rapporter som innehåller jämförelser inom socialtjänsten. De senaste åren har SKL tillhandahållit en särskild Webb-funktion där olika jämförelsetal redovisas. Webbadressen är Nedan redovisas kortfattat resultaten från några av dessa jämförelsesammantällningar. Jönköpings kommun jämförs med kommungruppen tusen invånare. Jämförelser redovisas för 2012 då uppgifter för 2013 först publiceras efter sommaren Nettokostnad äldreomsorg, kr/inv 65+, Inv Borås Jönköping Linköping Västerås År 2010 År 2011 År 2012 För äldreomsorgen i Jönköpings kommun redovisas en nettokostnad om drygt kr per invånare 65 år och äldre. För kommungruppen tusen invånare redovisas en nettokostnad om ca kr. Nettokostnaden mellan 2010 och 2012 har ökat marginellt för Jönköpings kommun liksom för referenskommunen. Om en jämförelse görs av kommunernas bruttokostnad mellan samma kommuner visar det sig att Jönköpings kommun har en något lägre bruttokostnad än referenskommunen vilket kan indikera att avgiftsuttaget i Jönköpings kommun inom äldreomsorgen är något lägre än för jämförbar kommungrupp. Jönköpings kommuns resurser inom äldreomsorgen används i större utsträckning till särskilt boende än de flesta andra kommuner i referensgruppen. Nedan redovisas kostnaderna per invånare för äldreboende och hemtjänst: Kommun Boende Hemtjänst tusen inv Borås Helsingborg Jönköping Linköping Lund Norrköping Umeå Uppsala Västerås Örebro

15 Som framgår ovan har Jönköping en kostnad som är väsentligt lägre för hemtjänst per invånare 65 år och äldre och en kostnad för äldreboende som är ungefär lika med referenskommunen tusen invånare. För Jönköpings kommuns del har kostnaden per invånare 65 + ökat med 17 % inom hemtjänsten och drygt 1 % för äldreboende. För referenskommunen har kostnaderna ökat med 21 % inom hemtjänsten och 2 % för äldreboende under samma tidsperiod. Användning av äldreboende Utvecklingen inom äldreomsorgen visar på att antalet personer som får hemtjänst ökar vilket också överensstämmer med äldrenämndens beslutade mål att de äldre i Jönköpings kommun ska erbjudas stöd och hjälp i det ordinära boendet för att så långt som möjligt kunna leva ett självständigt liv och aktivt val. Antalet äldreboendeplatser under 2013 har ökat med fem platser då ytterligare en demensavdelning öppnade på Bruksgatans äldreboende fr.o.m. maj I redovisningen under äldreomsorgen framgår att det har varit fler äldreboendeplatser inkl. korttidsplatser tomma under I genomsnitt ett drygt 80-tal varje månad. Det framgår vidare att antalet nya beslut om äldreboende har minskat något mot tidigare år utan att kriterierna för att få bistånd i form av äldreboende har förändrats. Vidare framgår att äldreboendenas vårdtyngd har ökat för demensavdelningar och för äldreboende med hemtjänstavgift. För äldreboende med helinackordering är vårdtyngden oförändrad. Antalet vårddagar på korttidsavdelningar och rehabiliteringsavdelningar har också minskat under En minskad beläggning innebär att resultatenheterna får svårigheter att klara ekonomin då ersättning utgår för belagda boendedagar och inte antalet platser som finns tillgängliga. En översyn är nödvändig att göra avseende ersättningsmodell inom äldreboende. ett resultat av ett framgångsrikt projektarbete inom dialogen med hemteam där vårdplaneringen flyttas från sjukhuset Ryhov hem till den enskildes ordinära bostad. Antalet personer som efter vårdplanering har behov av korttidsboende som ingår i siffrorna ovan minskar kraftigt vid denna förändring. Det minskade kapacitetsutnyttjandet under 2013 innebär att mer än boendedagar eller ca 14 mnkr ej används optimalt. Till detta kommer hyreskostnader för outhyrda äldrebostäder om ca 3,5 mnkr som äldrenämnden fått betala till tekniska kontoret. Ekonomiska förutsättningar Budget för 2013 Sammantaget innehåller budget 2013 förändringsposter om netto +101,3 mnkr. I budget 2013 ingår en tillskapad organisation för hälso- och sjukvård därav den kraftiga utökningen. += ökad nettokostnad, - = minskad nettokostnad Myndighetsenheten och gem verks, mnkr Utskrivningsklara -1,0 Utökning handläggare +0,2-0,8 Äldreomsorg, mnkr Utbyggnad av äldreomsorgen 11,3 Verksamhetsförändring, besparing -18,1 Minskad effektivisering 1 % mot 2 % 11,6 Till ny hälso- o sjukvårdsorg. -99,2-94,4 Särskild kollektivtrafik, mnkr Ökat antal brukare +0,3 +1,3 Ny hälso- o sjukvårdsorganisation Skatteväxling med landstinget 85,9 Från SN:s funktionshinderomsorg 11,1 Från Äldreomsorgen 99,2 196,2 Totalt äldrenämnden 101,3 Som framgår av diagrammet ovan minskar antalet boendedagar samtidigt som antalet teoretiska boendedagar ökat något. Antalet tomdagar ökar också som Resultatfondsmedel Vid ingången av 2013 fanns 17,7 mnkr i resultatfonder inom äldrenämndens område. Under året har en disposition skett med 3,4 mnkr. Förslaget till avsättning för 2013 är 2,8 mnkr. I denna summa ingår en resultatavsättning för resultatenheterna om ca 3,0 mnkr. Behållningen i resultatfonden efter 2013 års avsättningar uppgår till 17,1 mnkr. Av resultatenheterna har 42 av 100 enheter en negativ resultatfond vid ingången av

16 Budgetuppföljning och bokslut Den ekonomiska och verksamhetsmässiga uppföljningen sker dels vid tre tillfällen då en mer omfattande månadsrapport rapporteras till nämnd och kommunstyrelse. Denna rapport innehåller dels en uppföljning av målen och ett antal nyckeltal samt en bokslutsprognos för hela året. Under året redovisas också till nämnden en enklare månadsuppföljning som innehåller en bokslutsprognos för året samt en redovisning av vissa utvalda nyckeltal för verksamheten. Socialförvaltningen har också ett väl utvecklat system för uppföljning på funktions- och enhetsnivå. Utvecklingen av prognosen har sett ut på följande sett under 2013: mnkr Verksamhetsrapporter ,4-2,4-2,8 1,2 1,6-6,0-6,3-4,1-1,7-3,3 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Som framgår har det förväntade resultatet varierat mellan +1,6 mnkr till -6,3 mnkr vilket motsvarar ca 0,5 % av nettokostnaderna på helår. Bokslut Äldrenämndens bruttobudget uppgick 2013 till ca 1,6 mdkr. Efter avdrag för verksamhetens intäkter återstår en kommunal kostnad om ca 1,3 mdkr. Gemensam verksamhet För gemensam verksamhet redovisas ett överskott på 4,6 mnkr. Överskottet beror framförallt på att de utvecklingsmedel som finns inom förvaltningens gemensamma administration inte utnyttjats under året. Därutöver är det framförallt lägre personalkostnader än budgeterat men även lägre kostnader för kontaktcenter och IT. Överskott redovisas också för anslagen för betalningsansvar (1,1 mnkr) och för nämnden (0,1 mnkr). Äldreomsorgen Inom äldreomsorgen redovisas ett sammantaget överskott om 12 mnkr för Äldrenämnden har av kommunfullmäktige erhållit utbyggnadsmedel utifrån Jönköpingsmodellen. Utbyggnadsmedlen uppgick 2013 till 11,3 mnkr. Utbyggnadsmedlen har till största delen använts till den ökade vårdtyngden inom hemtjänsten. De totalt beviljade timmarna inom hemtjänsten har ökat med 11 ca timmar under 2013 vilket beräknas ha inneburit en ökad kostnad om ca 10 mnkr. Färdtjänsten Färdtjänsten redovisade 2012 ett underskott om 5,9 mnkr. För 2013 redovisas ett underskott 6,3 mnkr eftersom både antalet resor och kostnad per resa kvarstår på en högre nivå än tidigare. Hälso- och sjukvårdsorganisationen Den nya verksamheten för hälso- och sjukvård redovisas ett underskott på 13,6 mnkr. Underskottet består framförallt av personalkostnader men även kostnaderna för sjukvårdsmaterial och tekniska hjälpmedel visar underskott. Resultatenheter Av de 84 resultatenheterna visar 56 enheter eller 67 % ett positivt eller nollresultat vilket är en klar förbättring jämfört med 2012 då 55 % visade ett positivt eller 0-resultat. Redovisning av resultatenheterna 2013 TOTALT Antal Mnkr Positivt resultat 30 +8,1 0-resultat (+/-0,1 mnkr) 26-0,5 Negativt resultat 28-9,6 Totalt 84-2,0 Resultatenheternas samlade resultat visar på ett underkott på 2,0 mnkr. Detta är en förbättring från 2012 då det sammantagna underskottet var 10,1 mnkr. Investeringar tkr Budget Utfall Budgetavvikelse Inventarier befintliga boenden Utrustning mm öppen verksamhet Lyftmotorer Utr äb kv Maskinen Utr Hälso- o sjukvård Summa Här redovisas de inventarieanslag som ingår i äldrenämndens investeringsbudget. Förutom dessa finns anslag för komplettering av larm samt årligt anslag för mindre ombyggnationer och upprustningar av befintliga anläggningar som tekniska kontoret förfogar över. De 346 tkr som förbrukats utöver budget kommer att tas ur resultatfond.

17 PERSONALEKONOMI ÄLDRENÄMND MÅL- OCH MÅLUPPFYLLELSE Kommunprogram Arbetet med att integrera hållbar jämställdhet i all kommunal verksamhet ska vidareutvecklas. Vägledande dokument är den europeiska deklarationen för jämställdhet (CEMR-deklarationen); Strategi för Jönköpings kommun, Jämställdhetsstrategin för Jönköpings län och kommunens jämställdhetsplan. Medarbetarna ska, utifrån politikens uppdrag, ges stora möjligheter att utveckla olika tillvägagångssätt och metoder för att lösa arbetsuppgifterna. Nytänkande ska stimuleras och tas tillvara. Arbetsplatserna ska präglas av en tillåtande attityd och ett öppet klimat. För att inhämta andra perspektiv och sätt att arbeta uppmuntrar vi utbyte med andra kommuner, men också internationellt. Personalpolitiken ska betona vikten av kompetensutveckling och att medarbetarnas vilja till ansvarstagande, inflytande och utveckling tillvaratas. Ett väl fungerande ledarskap är en förutsättning för verksamhetens kvalitet och för att medarbetarna ska må bra och trivas på jobbet. Kommunens chefer måste därför få stöd i sin roll som ledare, men de måste också ha tillräckligt med tid avsatt för sitt chefskap. Att vara närvarande i verksamheten och kunna bekräfta sina medarbetare är en bra investering i arbetsmiljön och arbetets resultat. Samverkan mellan medarbetare, chefer och fackliga företrädare är en viktig del för att åstadkomma ett bra resultat och skapa ett arbetsklimat där förändring och utveckling ses som något naturligt och positivt. På varje arbetsplats inom kommunen finns en kunskap hos de äldre medarbetarna som inte är dokumenterad eller finns att finna i rutiner. För att klara generationsväxlingen måste därför kunskapsöverföringen från erfarna till nya medarbetare stå i fokus. I kommunens verksamheter ska det finnas former för ett sådant lärande i det dagliga arbetet. Som arbetsgivare står vi ständigt inför utmaningen att rekrytera kompetenta medarbetare och chefer. Utgångspunkten för varje rekrytering ska vara en kravprofil, det ska vara öppet för alla att söka och urvalsprocessen ska bygga på transparens. Som ett led i att skola in ungdomar ska kommunen erbjuda praktik- och lärlingsplatser. Former för traineeprogram kan också användas för att underlätta kommande rekryteringar och locka personer att söka sig till våra verksamheter. Som offentlig arbetsgivare har kommunen ett särskilt stort ansvar att vara ett föredöme och jobba med jämställdhet och mångfald på arbetsplatserna samt att aktivt motverka diskriminering av alla slag. Vi ska motverka ofrivilliga deltider, ofrivilliga delade turer och minimera timanställningar. Medarbetare ska uppmuntras att ta hand om sin hälsa. Det handlar om arbetsmiljön, men också om kost och motion. Sjukfrånvaron ska vara fortsatt låg. Medarbetare som är frånvarande ska tidigt kontaktas av sin chef och längre sjukskrivningar ska följas upp återkommande för att man underlättar återkomst till arbete. Många av kommunens medarbetare bär på en dröm om att kunna starta en egen verksamhet. Anställda som vill starta eget företag eller kooperativ ska kunna göra det och intraprenader ska vara möjliga. Vi vill underlätta så att sådana drömmar kan förverkligas, bland annat genom att vara generösa med möjlighet till tjänstledighet för att pröva sina egna vingar. Mål för god ekonomisk hushållning Genomsnittligt antal sjukdagar per årsanställd inom kommunen ska högst uppgå till 20 dagar/år. (Ansvarig för uppföljning kommunstyrelsen) Andelen anställda i Jönköpings kommun med utländsk bakgrund ska öka under perioden och vid utgången av 2014 uppgå till minst 16 %. På längre sikt ska andelen återspegla befolkningens faktiska sammansättning. (Ansvarig för uppföljning kommunstyrelsen) Kommentarer till måluppfyllelse Kommunprogrammet Jämställdhetsarbetet 2013 har bedrivits enligt plan. Bland annat har jämställdhetsperspektivet lyfts fram i styrkortets medarbetarperspektiv, vilket exempelvis inneburit att jämställdhetsperspektivet beaktats vid omarbetande och fastställande av lönekriterierna. 12

18 Introduktionsprogram för nya chefer har genomförts enligt plan. Under 2013 har nio chefer genomgått/påbörjat utbildningen som sträcker sig över en 12 månaders period. Arbetet med det individuella chefsstödet fortgår och utgör en viktig del i såväl ledarutvecklingsprocesser som stöd för fortsatt verksamhetsutveckling inom olika områden. Under året har ett 30-tal chefer använt sig av denna tjänst. Lärandekatalogen har under året använts och blivit en viktig del i chefernas möjlighet till kompetens- och vidareutveckling. Lärandekatalogen kommer att utvecklas vidare både innehållsmässigt och metodmässigt för att kunna möta nya och förändrade behov. För att kunna möta behovet av nyrekryteringar av chefer samt möjliggöra karriärvägar för redan anställda så har ledarprogrammet K-Rut 2.0 genomförts under Socialförvaltningen har haft åtta platser av totalt 22 i kommunen. För att skapa förutsättningar för att medborgarna skall uppleva en hög kvalitet på förvaltningens tjänster har satsningen på ständiga förbättringar intensifierats. Chefer har erbjudits utbildning i förbättringskunskap och getts möjlighet till att införa arbetssättet på sina arbetsplatser med stöd från central stab. Medarbetarnas idéer och kunskap tas på detta sätt tillvara och arbetslagen ges möjlighet att aktivt öka sin kunskap genom att delta i förbättringsarbete. Dessutom har arbetslag i ökad utsträckning haft möjlighet att besöka andra arbetsplatser för att lära av varandra. Genom ett aktivt deltagande i regeringens utbildningssatsning, Omvårdnadslyftet, har medarbetare getts möjlighet till kompetensutveckling både i grundutbildning och i YH-utbildningar. För att säkerställa kvalitet vid rekryteringar fortgår arbetet med kravprofiler. Förvaltningen arbetar också aktivt med att erbjuda praktikplatser både i samarbete med AMA och i egen regi. För att stärka Jönköpings kommuns varumärke som arbetsgivare externt och internt samt att rekrytera rätt medarbetare har det under året pågått olika former av kampanjer. Medarbetare har genom s.k. Storytelling gett medbogarna en inblick i yrket utifrån konceptet Relationer som berikar. Medarbetare från förvaltningen har också varit medverkande i en film där de berättar om sina yrkesval och arbetets innehåll. Filmen har visats publikt och skall också användas som information bl.a. i skolor inför yrkesval. Under 2013 har rehabiliteringsprocessen inom förvaltningen implementerats i verksamheten. Arbetet med att tillgodose den önskade tjänstgöringsgraden pågår hela tiden. Detta målinriktade arbete har resulterat i att det inom äldrenämndens område inte längre finns någon ofrivillig deltidstjänstgöring. När verksamheter tvingas minska bemanningen blir svårigheterna större att kunna möta kravet på önskad tjänstgöringsgrad och samtidigt tillgodose kravet på en effektiv bemanning. Med hjälp av bland annat arbetstidsmodeller och poolverksamhet har äldreomsorgen under åren verkat för att minska andelen timavlönade. Verksamheterna är väl medvetna om att aktiva insatser behövs för att komma ner i andelen timavlönade. Genom att använda bokningssystemet TelMe har verksamheterna fått större kontroll på användandet av timavlönade. Utifrån ett verksamhetsperspektiv är det svårt att helt frångå delade turer men i relation till varannan helgtjänstgöring, som är alternativet, är ofrivilliga delade turer att föredra. Mål för god ekonomisk hushållning Sjukfrånvaron totalt inom äldreomsorgen har ökat med 7,4 % eller 1,8 dagar/anställd och år och uppgår till 27,0 dagar per anställd och år. Äldrenämnden ligger väl till gentemot målet att andelen anställda med utländsk bakgrund ska vara 15 procent vid utgången av Inom äldrenämndens ansvarsområde har 20 procent utländsk bakgrund, vilken är den högsta andelen av samtliga nämnder. 13

19 ÅRET SOM GÅTT Äldrenämnden har under 2013 utökat sin verksamhet genom övertagandet av äldreboendet Tornet och hemsjukvården, samt bildandet av hälso- och sjukvårdsfunktionen. Vidare har äldreomsorgen genomfört en omorganisation som innebär en indelning utifrån verksamhet istället för geografi. Dessa förändringar har krävt stora insatser inom personalområdet. Fortlöpande arbetar förvaltningen med att effektivisera rehabiliteringsprocessen och anpassa den till gällande sjukförsäkringsregler. Under året har insatser gjorts för att implementera förvaltningens rehabiliteringsprocess. UTBLICK/STRATEGISKA FRÅGOR Inom ramen för Dialogen kommer till exempel bemanningsfrågor att vara centrala även under Det innebär bland annat ökat fokus på rekrytering, schemafrågor samt timavlönade. Vidare fortsätter arbetet med ständiga förbättringar, vilket berör samtliga chefer och övriga medarbetare. Mot bakgrund av den ökade sjukfrånvaron inom äldreomsorgen i allmänhet och hemtjänsten i synnerhet har planering av insatser inletts tillsammans med företagshälsovården. PERSONALEKONOMISK REDOVISNING Den personalekonomiska redovisningen syftar bl.a. till att belysa hur de personalpolitiska målen uppfylls. Redovisningen är uppbyggd kring fyra teman: organisationspresentation, tidsanvändning, arbetsmiljö/rehabilitering och förvaltningsgemensam kompetensutveckling/personalförsörjning. Organisationspresentation Antal anställda Den 31 december 2013 fanns det inom äldrenämndens område tillsvidareanställda, en ökning med 173 personer sedan förra årsskiftet. Ökningen beror på övertagandet av hemsjukvården, som skedde den 1 januari 2013, samt bildandet av den nya funktionen hälso- och sjukvård. Av samtliga tillsvidareanställda är 95 procent kvinnor och 5 procent män. Antalet visstidsanställda var vid årets slut 176 personer, 160 kvinnor och 16 män. Motsvarande siffra för 2012 var 189 personer, 165 kvinnor och 24 män. Inom äldrenämndens område finns 57 olika befattningar. Nedan följer en redovisning av de största grupperna fördelat inom fem huvudgrupper av AID, Arbetsidentifikation. På grund av bland annat tjänstledigheter exempelvis vid verksamhetsövergångar och nya konverteringar kan antalet tillsvidareanställda ibland bli något missvisande. Arbetsidentifikation Kvinnor Män Ledning Funktionsledning Enhetschef m.fl Handläggar- och administratörsarbete Handläggare Administratör Vård och omsorgsarbete Sjuksköterska/distriktssk m.fl. Undersköterska Vårdbiträde Köks- och måltidsarbete Kock Måltidspersonal Rehabilitering och förebyggande arbete Arbetsterapeut/distriktsat Sjukgymnast Arbetsterapibiträde/Rehabassistent Antal årsarbetare Årsarbetare speglar den totala personalresursanvändningen under året. Kostnaden för arbetskraft under året omräknad till antal helårsarbeten redovisas i följande tabell: Myndighetsenhet, äo Äldreomsorg Hälso- och sjukvård Summa Antal årsarbetare har ökat med 144 personer jämfört med Ökningen beror framförallt på övertagandet av hemsjukvården från landstinget. Bildandet av hälso- och sjukvårdsfunktionen förklarar även minskningen av antal årsarbetare inom äldreomsorgen. Minskningen inom äldreomsorgen beror även på tomma äldreboendeplatser eftersom enheterna anpassar sina personalkostnader till sin ersättning genom att inte ta in vikarier i samma utsträckning. Äldreomsorgen har även haft två korttidsenheter tillfälligt stängda under hela Ökningen inom myndighetsenheten beror på en utökning av vårdplaneringsteamet i samband med övertagandet av hemsjukvården. 14

20 Tjänstgöringsgrad Ett kontinuerligt arbete med att erbjuda den önskade tjänstgöringsgraden har medfört att den genomsnittliga tjänstgöringsgraden inom äldrenämnden är 86,7 procent, vilket är en ökning med 1,67 procent sedan förra året. Tjänstgöringsgrad i % Genomsnittlig tjäntsgöringsgrad ,34 90,56 91,03 85,43 85,59 86, Kvinnor Av de tillsvidareanställda arbetar 35 procent heltid, tre procent fler än föregående år. Antal tillsvidareanställda per tjänstgöringsgrad jmf dec Kvinnor Män < Totalt Fördelning av andel tillsvidareanställda per tjänstgöringsgrad jmf dec , i % % Kvinnor Män < 75 10,4 9,9 8,8 6,7 7,5 6, ,6 58,9 57,1 36,1 39,2 37, ,0 31,3 34,1 57,1 53,3 56,0 Åldersfördelning Medelåldern för äldrenämndens tillsvidareanställda kvinnor är 45 år och ligger på samma nivå som Medelåldern för de tillsvidareanställda männen har sedan 2012 minskat från 45 år till 44 år. Åldersstrukturen inom äldrenämndens område visas i diagrammet nedan. Män Fördelning av tillsvidareanställda per åldersgrupp Kvinnor Män Gruppen unga anställda, dvs. upp till 29 år, är idag större än gruppen äldre över 60 år. Personalrörlighet Under 2013 ledigförklarades 110 tjänster varav 50 tjänster internt och 60 tjänster externt. Totalt fick äldrenämnden in ansökningar på dessa tjänster, i snitt 27 sökande till varje tjänst. I dessa siffror ingår ej rekrytering av semestervikarier. Under 2013 har 57 medarbetare gått i pension och 121 slutade sin anställning av andra skäl. Under 2012 gick 67 medarbetare i pension och 80 slutade sin anställning av andra skäl. Den ökade personalrörligheten under 2013 beror på verksamhetsövergången avseende Kavlagården. Jämställdhet och mångfald 95 procent av de anställda inom äldrenämndens område är kvinnor. Det är den högsta andelen kvinnor av samtliga nämnder. Andelen kvinnor är ungefär densamma bland de med utländsk bakgrund som för de med svensk bakgrund. Första linjens chefer Åldersgrupp 2012 Andel kvinnor 2013 Andel kvinnor - 29 år % % år % % år % % år % % % % Total % % Andelen chefer inom äldrenämndens område är tre procent. Chefsandelen är den lägsta i förhållande till andra nämnder. Totalt innehas 11 procent av alla chefsposter av personer med utländsk bakgrund. Medelåldern för första linjens chefer är 47 år för kvinnor och 43 år för män. 15