Kommunikation och sexualitet två grundläggande drivkrafter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kommunikation och sexualitet två grundläggande drivkrafter"

Transkript

1 EN TIDNING FRÅN HABILITERING & HÄLSA Nr Teman: Alternativ Kompletterande Kommunikation (AKK) Sex och samlevnad

2 ANSVARIG UTGIVARE HAR ORDET: Innehåll AKKtiv kurs för föräldrar 3-4 AKKtiv öppnade ny värld av möjligheter 5-7 Uppryckning av AKK-arbetet 8-9 Närhet det viktigaste av allt Sexualitet - en del av vår hälsa Kärlek, sex och Aspergers syndrom Våga fråga om sex Fortsatt utveckling kring intensiva insatser Studie ger upphov till nya frågor _ Miljöutmaning NUMMER Habilitering Nu är en verksamhetstidning som ges ut av Habilitering & Hälsa, Stockholms läns landsting. Habiliteringsverksamheten erbjuder råd, stöd och behandling till barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättningar. Verksamheten erbjuder också stöd till anhöriga och personal i barnets, ungdomens eller den vuxnes närmiljö. Habilitering Nu sprids till samarbetspartners inom landstinget, kommunerna i länet, handikapporganisationer m fl. ANSVARIG UTGIVARE Carina Hjelm, Tel e-post REDAKTION Agneta Holmberg, Tel e-post Katarina Kindwall Tel e-post OMSLAGSFOTO Anki Almqvist ADRESS Stockholms läns sjukvårdsområde Habilitering & Hälsa Box Stockholm Tel Fax REPRO & TRYCK Intellecta infolog Stockholm 2012 Kommunikation och sexualitet två grundläggande drivkrafter Det är vanligt att personer med funktionsnedsättningar har kommunikativa och språkliga svårigheter. Många barn utvecklar inte sitt tal och språk i samma takt som andra och vissa barn med funktionsnedsättningar kommer inte att utveckla ett fullständigt talat språk. Att kunna kommunicera utifrån sina egna förutsättningar är mycket viktigt och att stödja barn, ungdomar och vuxna i att hitta ett kommunikationssätt som fungerar är en av Habilitering & Hälsas mest betydelsefulla uppgifter. Det finns starka vetenskapliga belägg för att AKK-insatser (Alternativ och Kompletterande Kommunikation) underlättar kommunikationen, minskar problemskapande beteende och stimulerar utvecklingen av språk och tal. Samtidigt visar en intern rapport att vi inom Habilitering & Hälsa behöver utveckla och bättre strukturera vårt AKK-arbete. Därför arbetar vi nu bland annat med ett måldokument för AKK och för diskussioner om hur vi på ett generellt plan kan höja kunskaperna om AKK inom organisationen. Man vet också att det är viktigt att barnet tidigt får tillgång till AKKinsatser och att de ger bäst effekt om de utförs både i hemmet och på förskolan. Därför har vi under hösten påbörjat ett arbete med föräldrakursen AKKtiv. Detta och om hur vi arbetar vidare med att utveckla vårt AKK-arbete kan ni läsa om i detta nummer av tidningen. Precis som behovet av kommunikation är grundläggande hos oss människor är också behovet av närhet och sexualitet en stark drivkraft, som också påverkar vår hälsa. Det gäller naturligtvis också för personer med funktionsnedsättningar. Sexualitet är ett ganska svårdefinierat och svårpratat område, men det Foto: Anki Almqvist duger inte som ursäkt för att lämna det åt sidan. Vi har sedan länge vår verksamhet UNG, som erbjuder samtalsgrupper för ungdomar om kärlek och sex. Men frågor om kroppskännedom, beröring och integritet behöver tas upp redan med yngre barn. Ute på flera habiliteringscenter arbetar man med att hitta rutiner för att det här området ska finnas med i alla åldrar. I tidningen möter ni bland annat Britten Linnaeus från UNG som berättar om sin turnerande workshop, där medarbetarna ute på habiliteringscentren får lära sig mer om hur de kan arbeta med frågor om sexualitet. Slutligen kan ni läsa om en ny studie om intensiva insatser vid autism hos små barn och om hur vi arbetar vidare med att söka nya kunskaper om insatser vid detta så komplexa tillstånd. Det är ett mycket viktigt och spännande utvecklingsarbete som bedrivs på vårt Autismcenter för små barn. God läsning! Carina Hjelm 2

3 Tema: Alternativ Kompletterande Kommunikation AKKtiv kurs för föräldrar På Habiliteringscenter Nacka hölls under hösten för första gången en AKKtiv föräldrautbildning (Alternativ Kompletterande Kommunikation Tidig Intervention). Logoped Anna Nyman är mycket nöjd och hoppas på en fortsättning. Det här är något som borde erbjudas bredare. Genom att föräldrarna får ökade kunskaper effektiviseras och förbättras också vårt arbete. Alla föräldrar till barn med kommunikationssvårigheter borde erbjudas att gå den här kursen, anser Anna Nyman. Text: Monica Klasén McGrath Foto: Anki Almqvist Anna Nyman, logoped, har varit ansvarig för AKKtiv föräldrautbildning på Habiliteringscenter Nacka. I Göteborg har man med goda resultat arbetat med AKKtiv under flera år och det har även genomförts flera studier av effekterna. I Stockholm har vi under många år erbjudit teckenkurser, men haft ett behov av bredare utbildning. När vi fick nys om AKKtivprojektet blev vi intresserade. Under våren 2011 fick Anna och många av logopederna inom Habilitering & Hälsa utbildning i AKKtiv. De kom hit från Göteborg vid två tillfällen och höll kurs för oss. Sedan drog vi ingång en kurs direkt under hösten. kommunikation och kommunikationsutveckling. I AKK-konceptet ingår tre viktiga delar i kommunikationen, som brukar sammanfattas med begreppet BROmodellen: Brukaren barnet själv, Redskap alternativ och kompletterande kommunikation, exempelvis bilder eller föremål, beroende på vilken nivå barnet befinner sig på samt Omgivningen. I AKKtiv fokuserar vi på omgivningen, i det här fallet föräldrarna. Vi vet hur oerhört viktig omgivningen är för barnets kommunikationsutveckling. Här är föräldrarnas förmåga att stimulera barnet genom att själva använda sig av AKK och ge respons på barnets försök till kommunikation av stor betydelse. Fokus på omgivningen AKKtiv är baserad på forskning kring barns behov vad gäller kommunikation och syftet är att utbilda föräldrarna om Konkreta kunskaper Föräldrakursen som hölls på Habiliteringscenter Nacka kallas för KomIgång och vänder sig till föräldrar till små 3

4 Tema: Alternativ Kompletterande Kommunikation barn med kommunikationssvårigheter. Meningen är att ge föräldrarna tillräckligt med kunskaper för att just komma igång med ett kommunikationsarbete hemma. Det kan vara svårt för föräldrarna att komma igång och det är vår uppgift att ge dem tillräckligt med konkreta kunskaper om hur man kan arbeta med att stimulera barnets kommunikationsutveckling i vardagen. Teori och praktik Föräldrakursen som är uppdelad på åtta tillfällen innehåller förutom grundläggande information om kommunikation och kommunikationsutveckling även en introduktion till AKK och vad det innebär. Föräldrarna får bekanta sig med många alternativa kommunikationssätt och fundera och pröva vad som passar just deras familj och barn. Vår föräldragrupp bestod av sex föräldrar och vi träffades åtta gånger under hösten, två timmar per gång. Varje träff innehåller både teori och praktik. Teorimomentet kan exempelvis ha rubriken: Kommunikation, Kommunikationsutveckling, Att vara kommunikationspartner till sitt barn, Vad är AKK? och Att få AKK att fungera i vardagen. Se för att förstå Introduktionen till olika övningar och kommunikationssätt illustreras av filmer som visar andra föräldrar i kommunikation med sina barn. Det är bra med de här filmerna som konkret visar hur man kan göra. Mellan varje gång får föräldrarna också en hemuppgift, ofta en övning de sett på film som de ska göra tillsammans med sitt barn. Övningarna kan exempelvis gå ut på att föräldern är en förebild när det gäller användningen av olika kommunikationsredskap. Barnet måste se andra använda redskapen eller hjälpmedlen för att förstå hur de själva kan använda dem. Sedan går vi igenom hur det har gått nästa gång. Ibland får föräldrarna filma när de gör övningen så går vi igenom det tillsammans. Det blir många bra samtal där föräldrarna både bekräftar varandra och delar med sig av sina erfarenheter. Material med sig hem Det ingår även material i kursen. Föräldrarna får lära sig att göra bildkartor och får med sig ett antal hem. Det underlättar mycket när man ska börja arbeta hemma. Vi använder boardmaker (ett program som innehåller över 3000 PCS-symboler avsedda för kommunikation) och föräldrarna får lära sig hur de kan göra egna kommunikationskartor anpassade efter barnets och familjens behov. Vid det sista kurstillfället går man igenom hur föräldrarna vill fortsätta jobbet. Tillsammans kommer vi fram till individuella lösningar. Det kan vara att man vill fortsätta med bildkartor eller titta på mer avancerade kommunikationshjälpmedel. Samma språk Föräldrarna i höstens grupp hade barn på olika kommunikativ nivå, vilket komplicerar upplägget något. Det optimala är förstås att barnen är på ungefär samma nivå, men det är svårt att hitta ett underlag för en sådan grupp i Nacka. Men det fungerar bra ändå, det är något vi måste förhålla oss till. Om de här kurserna skulle hållas centralt också skulle man kunna anpassa nivån på ett annat sätt. Anna tycker att AKKtiv-kurserna fyller en viktig funktion i hennes arbete som logoped. När föräldrarna har den här kunskapen är det lättare att arbeta. Vi får ett gemensamt språk. Nu vet jag att föräldrarna som gått kursen har grundkunskaper och att de kan arbeta med sitt barn i hemmet på ett bra sätt. Alla föräldrar till barn med kommunikationssvårigheter borde erbjudas att gå den här kursen. Anna hoppas att Nacka ska kunna erbjuda den här kursen en gång per år. Nästa fråga blir att utveckla konceptet. Det finns också en kurs som heter KomUng och som vänder sig till föräldrar med barn mellan 7-20 år och KomHem som är en påbyggnadskurs till de övriga. Det finns också ett intresse hos logopeder som arbetar med vuxna inom vår verksamhet. Under hösten höll även Habiliteringscenter Södertälje och Flemingsberg AKKtiv-kurser och fler habiliteringscenter har dragit igång nu under våren. Fakta AKKtiv AKKtiv har utvecklats och utvärderats inom ett projekt som leds av Gunilla Thunberg på DART, som är ett kommunikations- och dataresurscenter för personer med funktionsnedsättning och bedrivs i samarbete med Handikappförvaltningen i Västragötlandsregionen. Kurserna är riktade till föräldrar som har barn med omfattande kommunikationssvårigheter och är inspirerade av bland annat The Hanen Program, som utvecklats i Kanada. Förhoppningen är att kurserna ska kunna spridas till barn med kommunikationssvårigheter i hela Sverige genom habiliteringar och andra verksamheter. Inom AKKtiv (AKK Tidig Intervention) utvecklas och utvärderas utbildningsinsatser till föräldrar som har barn med kommunikationssvårigheter. Hittills har följande kurser utvecklats inom AKKtiv: KomIgång. Vänder sig till föräldrar som har barn i förskoleåldern och ger grundläggande kunskap om kommunikation, kommunikationsutveckling, sätt att stimulera barnets kommunikation, lek, AKK och tillverkning av kommunikationsmaterial. KomUng. Vänder sig till föräldrar som har barn och ungdomar i skolåldern 7-20 år. Kursen har liknande innehåll som KomIgång men anpassat för åldersgruppen. KomHem. Påbyggnadskurs till Kom- Igång och KomUng. Utifrån genomgång av målsättningsarbete formulerar varje förälder kommunikationsmål för sig själv och barnet i en lek/aktivitet. Mellan grupptillfällena filmar familjerna denna situation och ger och får återkoppling till varandra i gruppen. 4

5 Tema: Alternativ Kompletterande Kommunikation AKKtiv öppnade ny värld av möjligheter För Carina Pahl Skärlind öppnade AKKtiv föräldrakurs en ny värld av möjligheter att kommunicera med dottern Meya. Det kan vara svårt att komma igång på egen hand. På kursen fick vi större förståelse för kommunikation, men också en mängd handfasta tips och material att ta hem och arbeta med. Nu kan vi kommunicera på riktigt. Text: Monica Klasén McGrath Foto: Anki Almqvist Hela familjen samlad. Mamma Carina, storasyster Enya, Meya och pappa Marcus. Carina Pahl Skärlind har två flickor Enya, som är född 2008 och Meya, som föddes Meya har dyskinetisk cerebral pares av dyston typ*, vilket innebär att Meyas motorik är kraftigt påverkad. Carina berättar om den svåra första tiden när allt var ovisst och kaotiskt. Jag hade en komplicerad förlossning med Meya, som sträckte sig över en hel vecka och när hon föddes var hon uttröttad och påverkad. Hon ville inte äta och spände hela kroppen i en båge av smärta när hon låg i min famn. Sov i badrummet Efter något dygn när lilla Meya bara gråtit och varken ätit eller sovit blev hon inskriven på neonatalen för en genomgång. De kollade allting. Gjorde ultraljud på hjärnan, EEG och allt möjligt annat. Till slut fick hon smärtstillande och kramplösande i dropp och då minskade gråten och det där spännandet i hennes kropp. Hon blev sondmatad och mycket lugnare. Läkarna hittade inget konkret fel med Meya och efter två och en halv vecka blev familjen utskriven. I samband med det tog de också bort all medicinering och det bestämdes att hon skulle ammas. Under en vecka var allt bättre, men sedan började hon 5

6 Tema: Alternativ Kompletterande Kommunikation Carina tycker att AKKtiv-kursen har öppnat en ny värld för familjen. Jag har lärt mig väldigt mycket om kommunikation och kommunikationsutveckling som hjälper mig förstå Meyas behov. skrika igen. Hon varken sov eller åt och var bara ledsen. Hon blev lite lugnare till ljudet av rinnande vatten och jag släpade in en fåtölj i badrummet där jag satt med henne för att få lite vila. Det var slitigt, jag hade ju Enya också som fortfarande var liten. Göra det bästa av nuet Månader av ovisshet följde och det var först när Meya var åtta månader som hon fick diagnosen cerebral pares av dyston typ. Det innebär att hennes skada påverkar hela kroppen. Hon har kraftiga tonusväxlingar och har svårt att styra och reglera kraften i sina rörelser. Men kramperna och den där smärtan har försvunnit. Hon har dessutom fått PEG* eftersom hon inte ville äta och kräktes mycket på grund av sin reflux. Vid ett och ett halvt års ålder vägde hon inte mer än sju kilo, men går nu upp i vikt som hon ska. Meyas cerebral pares beror troligen på en hjärnskada orsakad av komplikationer under den utdragna förlossningen. Det spelar egentligen ingen roll vad det beror på. Inget går ju att ändra, det är bättre att försöka göra det bästa av situationen här och nu. Motoriskt aktiv Meya är nu en glad och väldigt nyfiken flicka som fyller tre år i maj. Vi tränar henne på alla sätt och hon är pigg på allt nu när hon slipper smärtan hon hade som liten. Hon förflyttar sig i en gåstol och är väldigt motoriskt aktiv. Hon kan använda sina händer bra och älskar att pyssla. Familjen har gått på Move & Walk och går för andra terminen på Stadshagens habiliteringsenhet som arbetar efter ungefär samma principer. Carina tror inte att Meya har någon begåvningsnedsättning, men hon kan inte prata. Hennes första ord var Enya och hon kan några till, men ordförrådet är väldigt begränsat. Sen förstår hon väldigt mycket mer än hon själv kan uttrycka. Mer att säga När Carina fick erbjudandet att gå AKKtiv föräldrakurs på Habiliteringscenter Nacka i höstas nappade hon därför direkt. Jag förstod att Meya hade mer att 6

7 Tema: Alternativ Kompletterande Kommunikation säga än vad hon kunde verbalt och ville lära mig hur jag skulle kunna hjälpa henne. Vi som känner Meya förstår henne, men omgivningen har ju svårt att läsa av vad hon vill säga. Därför var det viktigt för mig att lära mig mer om AKK så att jag kan förbereda henne på att kommunicera med andra. Carina tycker att AKKtiv-kursen har öppnat en ny värld för familjen. Jag har lärt mig väldigt mycket om kommunikation och kommunikationsutveckling som hjälper mig förstå Meyas behov. Exempelvis hur viktig man är som förebild som förälder. Nyttigt med film I AKKtiv får föräldrarna redskap att kommunicera med sina barn och övningar och aktiviteter illustreras med små filmsnuttar på barn och föräldrar som gör övningarna. Det var väldigt bra med filmerna, då fick man genast en förståelse för hur övningen skulle göras. Eftersom vi fick hemläxor att göra med Meya, som också skulle filmas, kom vi verkligen igång. Det var också nyttigt att titta på sina övningar på film. Då såg jag vad som fungerade och vad som behövde förfinas eller förändras. Jag fick se hur jag är med Meya, hur hon är med mig och hur hon agerar i olika kommunikativa situationer. Filmerna gör det också möjligt att placera sitt barn i kommunikations trappan och anpassa övningarna efter rätt utvecklingsnivå. Det är sådan kunskap som också är viktig att förmedla till förskolan och till hennes assistenter. Öppnar för samspel Med hjälp av bildkartor som Carina gjorde på kursen kan familjen kommunicera på ett annat sätt. Nu har man med hjälp från habiliteringen gjort en bok med bildkartor, som är anpassade efter Meyas behov. Boken följer henne hemma och på förskolan. Enya tycker också att det är spännande med bilderna och de använder bilder när de leker. Om de exempelvis leker affär kan ju Meya precis visa vad hon vill köpa eller vad hon har att sälja. Bilderna öppnar möjligheter för en rikare och mer nyanserad lek. Det är också utvecklande för deras syskonrelation som påverkats mycket av att Meya hade det så svårt när hon var mindre. Tecken nästa steg Även hemma håller Carina på att som hon säger säkra upp hemmet med bilder. Det handlar om att rätt bilder ska finnas på rätt plats. I köket ska det finnas saker som hör samman med mat och ätande och så vidare. Meya gör spontant vissa tecken för att förklara vad hon vill, något som Carina hoppas få utveckla på sikt. För oss fungerar bilder bäst i nuläget, så får vi se hur hon utvecklas. Under kursen fick vi också titta på andra kommunikationshjälpmedel som kanske kan bli aktuella i framtiden. Att arbeta mer med tecken är ju ett naturligt nästa steg och jag är absolut intresserad av att gå en kurs. * Dyskinetisk cerebral pares av dyston typ innebär växlande, ihållande spänningar och ställningar i kroppen som är svåra att bryta. Meyas ordförråd är väldigt begränsat men hon förstår hon väldigt mycket mer än hon själv kan uttrycka. **PEG (Perkutan Endoskopisk Gastrostomi) eller gastrostomikateter, en så kallad knapp på magen genom vilken man får näring om man har svårt att inta föda genom munnen. 7

8 Tema: Alternativ Kompletterande Kommunikation Uppryckning av AKK-arbetet Stockholm har sämre AKK-resurser än större delen av landet. Det visar en rapport som logopeder inom Habilitering & Hälsa gjort av AKK-arbetet i Stockholm. De största bristerna är att det saknas en fungerande vårdkedja för AKK och att det finns problem vid övergångar, exempelvis när barnet ska gå från förskola till skola eller när man blir vuxen och ska flytta hemifrån, säger Lena Lindberger, projektledare och logoped på Kommunikations enheten. Text: Monica Klasén McGrath Foto: Anki Almqvist Arbetet med projektet kom till stånd efter initiativ från barnlogopeder inom Habilitering & Hälsa. Ett första delprojekt genomfördes under våren 2011, och bestod av en förstudie om arbetssätt och organisation kring Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) i landet. Vi logopeder har länge tyckt att det behövdes en samling kring AKKinsatserna inom habiliteringen, men behövde fakta om hur det såg ut i resten av landet för att kunna påvisa bristerna här, säger Lena Lindberger. I det första projektet genomfördes en undersökning med frågeställningen hur tillgodoses behoven hos personer i behov av AKK?. Vi tog fram en enkät för att kartlägga hur man arbetar med målgruppen och med hjälpmedel för AKK i andra landsting. Handlar om slump Resultaten visade på brister i Stockholm i jämförelse med övriga Sverige. Det handlar mycket om att Stockholm är stort och rörigt, att det saknas en tydlig organisation. Bara det att vi har två hjälpmedelscentraler med olika sortiment säger mycket, fortsätter Lena. Vilka AKK-insatser våra brukare har fått har berott på slumpen. Var man bor, hur mycket nätverken orkar, hur kunnig personalen är på förskolan och i skolan och så vidare. Situationen är inte tillfredsställande och omhändertagandet otillräckligt. När de första resultaten redovisades fick projektgruppen i uppdrag att titta närmare på behoven inom AKK-området inom Habilitering & Hälsa och att formulera en åtgärdslista. Syftet med nästa steg i projektet var att skapa bättre förutsättningar för att öka och säkerhetsställa kvaliteten på omhändertagandet av personer med Lena Lindberger menar att det är en utmaning att få alla att förstå hur viktiga AKK-insatserna är och hur mycket arbete de kräver. svåra kommunikativa funktionsnedsättningar. Intervjuer med AKK-användare Man började med att kartlägga hur insatserna i Stockholm ser ut. Informationen inhämtades från behandlare inom Habilitering & Hälsa. Vi skickade ut en enkät till logopeder, arbetsterapeuter och specialpedagoger, berättar Lena. Här fick de beskriva hur de arbetar och vilka kunskaper de har. Med resultaten från enkäten som utgångspunkt bildades sedan två fokusgrupper där specifika frågeställningar och förslag till åtgärder diskuterades. Den ena fokusgruppen bestod av behandlare från Habilitering & Hälsa och den andra av behandlare, förskrivare och intressenter från andra vårdgivare, bland annat från sjukhusen. Vi har också inhämtat synpunkter från patient- och anhörigorganisationer 8

9 Tema: Alternativ Kompletterande Kommunikation på två frukostmöten. Det kändes också väldigt viktigt att komplettera med intervjuer med tre AKK-användare och deras nätverk. Det handlar ju mycket om att få fram hur de här personerna har det. Resultaten analyserades och presenterades för en referensgrupp med representanter från IdéTorget, Klara Mera, Datateket, Språkoteket, Slingan, Taltjänst samt hjälpmedelsverksamheterna. Riktlinjer på gång De finns flera centrala brister när det gäller AKK-arbetet i Stockholm. En hänger samman med att det saknas en vårdkedja för AKK och en annan med att det finns svårigheter vid överlämnandet av insatserna mellan exempelvis förskola och skola, eller när man går från barnhabilitering till vuxenhabilitering. I rapporten finns en omfattande lista på åtgärdsförslag, där behovet av riktlinjer för AKK-arbetet ligger på första plats. Här har vi redan påbörjat ett förarbete för att ta fram riktlinjer för AKK-arbetet inom Habilitering & Hälsa. Det ska ligga i linje med habiliteringsprogrammen och handla mycket om vem som ska erbjuda vad. AKK-enhet Den andra punkten i åtgärdslistan handlar om bildandet av en egen AKKenhet inom Habilitering & Hälsa. Vi ska börja med att titta på de resurser vi har idag och försöka göra en bättre samordning av dem, men vi ser redan nu att detta inte kommer att räcka. En förutsättning för att vi ska kunna tillskapa en särskild AKK-enhet är att vi får extra resurser till detta. AKK-enheten föreslås bland annat fungera som en resurs och samarbetspartner till behandlare inom Habilitering & Hälsa i ärenden för enskilda AKK-användare som har behov av omfattande och krävande insatser. Enheten skulle även bli en samordnande och utbildande resurs för alla i nätverket runt användare samt utgöra ett kunskapscenter runt AKK med ansvar för utbildning och utveckling. Vi hoppas förstås på att kunna bilda en AKK-enhet på sikt. Det finns flera bra förebilder i landet exempelvis kommunikationscentret KOM-X i Gävleborgs län. Mycket kringarbete Åtgärdslistan innehåller även förslag på utbildningsinsatser på olika nivåer i kommunikation/akk för personal inom Habilitering & Hälsa, ändring av arbetssättet inom Habiliterings & Hälsas verksamheter så att det stämmer överens med det rådande forskningsläget vad gäller evidens samt en översyn av ersättningsmodellen. Kunskapsnivån behöver höjas generellt. Alla som kommer i kontakt med personer som använder AKK bör åtminstone ha baskunskaper om kommunikation och AKK. Lena menar att det är en utmaning att få alla att förstå hur viktiga insatserna är och hur mycket arbete de kräver. Dels är det svårt att förstå hur viktigt det är med tidiga och bra AKKinsatser. Dels är det svårt att förstå insatsernas komplexitet. Dagens ersättningssystem gör att man som behandlare tvingas välja bort insatser som innebär mycket kringarbete till förmån för direkta insatser. En stor del av arbetet innebär egenarbete i form av anpassning och programmering av hjälpmedel och annat som sker vid sidan av den direkta kontakten med AKK-användaren. Bättre kunskaper inom kommunen I rapporten fastslår man också att flera av åtgärderna kommer att undanröja delar av de problem som uppstår vid överlämningar och övergångar. Men vi poängterar också att det behövs en högre kunskapsnivå om kommunikation och AKK inom kommunala verksamheter som förskola, skola, assistansbolag och dagliga verksamheter. Det behövs också ett bättre samarbete mellan oss i landstinget och de kommunala verksamheterna runt de här frågorna. Fakta om AKK Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) är ett samlingsnamn för olika kommunikationssätt och metoder som stödjer kommunikation mellan människor. AKK hjälper personen med kommunikationssvårigheter att förstå andra eller att uttrycka sig, oftast båda delarna (Thunberg m.fl., 2011). AKK ersätter och/eller kompletterar ett bristande tal/språk i kommunikationen mellan människor. Vi delar ofta upp AKK i tre beståndsdelar, som alla är lika viktiga: Brukaren, Redskapet och Omgivningen (BRO), där Brukaren är personen som av olika anledningar behöver AKK, Redskapet är det hjälpmedel eller den metod som används för att understödja kommunikationen och Omgivningen är alla vi som har som ansvar att se till att kommunikationen fungerar, exempelvis föräldrar, anhöriga, behandlare, assistenter och skolpersonal (Heister Trygg m.fl., 2009). Läs mer i rapporten Arbetssätt och organisation för AKK-Studie om arbetssätt och organisation kring låg- och högteknologiska hjälpmedel för personer i behov av Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) i Stockholms läns landsting. 9

10 Tema: Sex och samlevnad Närhet är det viktigaste av allt Att tala om sin egen sexualitet är svårt, och inte är det ett dugg lättare att prata om andras. Det vet personalen vid habiliteringscentren som har att ta ställning till många frågor. Britten Linnæus vid UNG har ägnat åtskillig tankemöda åt att greppa området. Text: Helene Lumholdt Foto: Anki Almqvist Nu är det drygt ett år sedan Britten Linnæus gav sig ut på en länsomfattade turné med sin workshop Hur talar vi om sexualitet i habiliteringen? Bakom workshopen låg viljan att implementera den kunskap som hon tillsammans med Elisabeth Ericson Weibahr samlat i rapporten med samma namn. Varenda habiliteringscenter i länet fick påhälsning. Under en och en halv timma samtalades kring hur varje enskilt centrer ska hantera sitt ansvar att tala med brukarna om sexualitet. För visst har vi ett ansvar att förmedla kunskap kring sexualitet till de brukare som så önskar, säger Britten Linnæus. Det höll också de flesta som hon träffade under sin turné med om. Men från vilja och ambition till praktisk verkstad kan steget vara långt och när det gäller sexualitet kan det nästan verka oöverstigligt. Okej att prata om sex Rapporten visade att många brukare inte ens visste att de hade möjlighet att ta upp frågor kring sexualitet inom habiliteringen. På många av de habiliteringscenter jag besökte, fanns verkligen önskan att få upp frågor kring närhet och sexualitet. Tillsammans funderade vi på hur man kan göra och flera kom med egna förslag. Det var allt ifrån att signalera att här är det okej att prata om sex genom att ha en skål med kondomer i väntrummet, till att föra in sexualitet som ett eget område under rubriken Det här kan du ta upp med oss i de inbjudningar och informationsbroschyrer som riktar sig till brukarna. Att sexualitet är ett svårdefinierat och också svårpratat område, duger inte som ursäkt för att lämna det åt sidan, anser Britten Linnæus. Inom habiliteringen talar vi om På Habiliteringscenter Haninge uppmuntrar de ofta ungdomarna att söka sig till UNG:s samtalsgrupper, där frågor kring sexualitet, kärlek och närhet alltid ingår, berättar Carina Åhsberg och Annhelen Hederos. 10

11 Tema: Sex och samlevnad Varför ska man inte lära sig om sexualitet, precis som man lär sig om allt annat i skolan. De här ungdomarna behöver få veta vad det handlar om, säger Britten Linnaeus. på Habiliteringscenter Haninge och arbetar främst med mindre barn. Hon har reagerat på att man bara talar om kropp och sexualitet när det gäller de äldre barnen. Man kan inte hoppa in i tonåren och lösa problemet med en kondomkorg i väntrummet. Sexualitet finns som allt annat med från början och därför måste man börja tidigt. Man måste lära redan det lilla barnet sånt som kroppskännedom och integritet. Vad vi inom habiliteringen kan göra, säger Carina Åhsberg, är att redan från början stötta föräldrarna till att ge barnet en positiv känsla för och kunskap om sin egen kropp. Men också visa att man bestämmer själv över sin kropp. Det kan innebära att man har rätt att säga nej när det inte känns bra när någon kommer för nära, eller tar på en på ett sätt som man inte tycker om, förklarar hon. Hon berättar att de tidigare har ordnat tonårsgrupper på Habiliteringscenter Haninge, men att det har varit svårt att rekrytera ungdomar till grupperna. I tonåren vill man mer än någonsin vara som alla andra. De här ungdomarna vill inte komma till oss och sitta i en grupp och prata om sig själva. Särskilt om vi inte haft så mycket kontakt innan, om de inte känner oss så väl, säger Carina Åhsberg. Talar med föräldrarna På samma habiliteringscenter arbetar också kurator Annhelen Hederos. Hon träffar mest föräldrar i sitt arbete och med dem talar hon en del om barnens och ungdomarnas känslor, upplevelser och sexuella beteenden. Vi talar om onani, att det är naturligt, men också om hur länge man kan hålla på och var och i vilka sammanhang. Jag brukar vara noggrann med att påpeka att när det gäller de här frågorna handlar det om värderingar, inte om rätt och fel. Vi försöker vara försiktiga eftersom vi möter så många olika kulturer hos oss. Frågor kring porrfilmer och porrsurandra svåra saker. Varför inte om sexualitet? Vi hjälper till med mycket annat, så varför inte det här? Borde vara ett eget ämne Tonårstiden är den period i livet när vi börjar ta mycket intryck av våra jämnåriga vänner. Men den här gruppen har så få vänner. De träffar familjen och klasskamrater och inte så många fler. De har sällan någon att lära ifrån. Varför ska man inte lära sig om sexualitet, precis som man lär sig om allt annat i skolan. De här ungdomarna behöver få veta vad det handlar om. Att sex är en drivkraft och att det handlar om långt mer än att stoppa en snopp i ett hål. Närhet och sexualitet är vårt driv som människor. Att hitta närhet till någon annan människa är det viktigaste av allt. Inom habiliteringen har vi inte hittat sätt att tala om det med dem som kommer till oss. Det känns svårt, säger Britten Linnæus. Kroppskännedom och integritet Carina Åhsberg är specialpedagog fandet på nätet är också vanliga bland föräldrarna. De frågar om det är vanligt att ungdomar tittar på porrfilm och jag svarar: ja det är det. De frågar om det är vanligt att de porrsurfar och jag svarar; ja det är det. Jag brukar säga till föräldrarna att alla människor har en sexualitet och den måste ta sig uttryck på något sätt, även hos deras barn. Vid habiliteringssamtal försöker Annhelen Hederos alltid belysa området. Frågor kring kropp och känslor ska alltid finnas med. Vi kan säkert bli bättre på det. Men det måste kännas naturligt. Om jag träffar barn eller ungdomar som jag inte känner och om deras föräldrar är med, så börjar jag inte prata om sex, säger hon. Ska vara en självklar del På Habiliteringscenter Haninge uppmuntrar de ofta ungdomarna att söka sig till UNG:s samtalsgrupper, där frågor kring sexualitet, kärlek och närhet alltid ingår. UNG är en toppenbra verksamhet. Men några egna grupper av den typen tänker vi inte starta. Däremot ska jag ha några träffar nu med åringar med rörelsenedsättning. De är så unga och då kanske vi talar om kärlek, om hur man vet att man är kär och hur det känns i kroppen, snarare än om samlag, säger Annhelen Hederos. När Britten Linnæus var ute på habiliteringscentren hade flera av medarbetarna egna idéer om hur de skulle kunna få sexualiteten att bli en självklar del av samtalsutbudet. Hur eller om deras idéer har förverkligats är emellertid med något enstaka undantag höljt i dunkel. Det skulle hon vilja ändra på. Jag skulle vilja göra en uppföljning och samtidigt har jag erbjudit mig att komma tillbaka till de habiliteringscenter som önskar med lite mer hands on -information, lite övningar och sånt, säger Britten Linnæus. 11

12 Tema: Sex och samlevnad Sexualitet - en viktig del av vår hälsa Nu har sexualiteten gjort sitt inträde på Klara Mera. På några hyllor och en bänk i visningslägenhetens badrum samsas böcker, broschyrer, bilder och filmer. Materialet fokuserar på den positiva sidan av sexualitet, på den kraft som sexualiteten är i alla människors liv. Text: Helene Lumholdt Foto: Anki Almqvist Sex är ett aktivitetsområde bland andra och borde också behandlas som ett sådant. Det tycker psykolog Aron Sjöberg och arbetsterapeut Ulla Ringström Otterstadh. Båda arbetar på Klara Mera - Center för kognitivt stöd. De har hälsa som sitt speciella ansvarsområde och anser att sex utgör en viktig del av den. Helt i linje med den tanken har de givit sex en egen rubrik, ett eget material och sina egna hyllor i Klara Meras visningslägenhet. Sexualiteten är en av människans viktigaste drivkrafter och en viktig del av vår hälsa. Det gäller naturligtvis också för personer som har någon typ av kognitiv funktionsnedsättning, säger Ulla Ringström Otterstadh. På hyllorna står skrifter och böcker. Snippaboken delar hylla med Killakuten. Den lättlästa boken Peter älskar Christer står där precis som RFSUs instruktionsfilm i onaniteknik för personer med utvecklingsstörning. Den filmen är för övrigt det enda materialet från RFSU som Aron Sjöberg har hittat som är specialanpassat för personer med kognitiva nedsättningar. Jag har varit i kontakt med bland annat RFSU och LAFA. När det gäller sex och personer med fysiska funktionsnedsättningar finns en del hjälpmedel, men när det gäller kognitiva funktionsnedsättningar finns noll och ingenting. Området är stendött, konstaterar han. Bilder till hjälp På bänken nedanför böckerna står bland annat pärmar med bildma- Det ska finnas bilder så att det blir möjligt att samtala, trots att man har svårt att hitta orden för det man vill beskriva, säger Aron Sjöberg och får medhåll av Ulla Ringström Otterstadh. 12

13 Tema: Sex och samlevnad Aron Sjöberg har via olika bilddatabaser plockat ut alla de bilder som visar eller symboliserar sådant som man kan ha behov av att formulera i ett samtal om sex. terial. Aron Sjöberg har dammsugit bilddatabaser, både Pictogram och PCS, och plockat ut alla de bilder som visar eller symboliserar sådant som man kan ha behov av att formulera i ett samtal om sex. Det är bilder som visar bröst, samlag och onani, men också bilder som visar påklädd närhet och kärlek. Bilder som kan hjälpa till att beskriva övergrepp och andra negativa situationer finns också med. När det handlar om sex och personer med kognitiva nedsättningar rör det sig nästan alltid om de negativa sidorna. Men vi vill betona och fokusera på den positiva sidan av sexualiteten, på den kraft den utgör i allas våra liv, säger Ulla Ringström Otterstadh. Kunskap för både brukare och personal Bilderna som sitter fästade med kardborreband är tänkta att användas på samtalsmattor. Det ska finnas bilder så att det blir möjligt att samtala, trots att man har svårt att hitta orden för det man vill beskriva, säger Aron Sjöberg. Förutom böcker och pärmar ryms här också ett antal praktikor om sex utgivna av RFSU. De små häftena är inte särskilt utformade för personer med kognitiva svårigheter men innehåller bilder och kan ändå vara till hjälp för brukare och personal som vill skaffa sig kunskap. Det finns också bildserier både tecknade och med fotografier som Ulla Ringström Otterstadh och Aron Sjöberg satt ihop. Steg för steg visar de till exempel hur man trär på en kondom eller hur man använder en tampong. Precis som vi har sekventiella beskrivningar på hur man duschar, lagar mat eller sorterar tvätt, lika självklart borde det vara att ha det på aktiviteter som rör sexualiteten. För dem som har svårt att komma ihåg eller att behålla koncentrationen är det till stor hjälp att ha beskrivningar som de kan följa moment för moment, säger Ulla Ringström Otterstadh. Tänkt som inspirationsmaterial Materialet på sexhyllorna är precis som allt annat på Klara Mera tänkt som information och inspirationsmaterial. Den mer handfasta delen av sexualundervisning och instruktion liksom de individuella samtalen kring sex hör däremot inte hemma där. Vi har inte det uppdraget och inte heller den relationen till brukarna. Sådana här samtal ska ju också ske i enrum och inte bland en massa folk som här, säger Aron Sjöberg. Framför allt föreställer han sig att det är de psykosociala yrkesgrupperna på habiliteringscentren som tar hand om den här typen av samtal, alltså psykolog och kurator. De är yrkesgrupper som hitintills inte tyckt sig ha så mycket att hämta på Klara Mera, men som Aron Sjöberg och Ulla Ringström Otterstadh nu hoppas kunna locka dit. Som psykolog eller kurator ute på ett habiliteringscenter är det viktigt att vara förberedd, att kunna ge kognitivt stöd i samtalen kring sexualitet. Jag föreställer mig att många kan känna sig ganska vilsna i de samtalen. Vi hoppas kunna hjälpa till på det området framöver. Positiv respons Startskottet för satsningen gick i höstas i samband med en dag om hälsa som Habilitering & Hälsa anordnade för alla medarbetare. Och besökarna på Klara Mera har gett klart positiv respons på den nya avdelningen som placerats i visningslägenhetens badrum. Våra besökare, föräldrar, personal från boenden, skolor och habiliteringscenter och brukare, alla har de tyckt det varit jättebra. Vi brukar ta det här rummet sist på våra visningar av lägenheten. Alla har stannat till, tittat och pratat. Ibland har vi märkt att en liten praktika har försvunnit ner i någons ficka. Har det varit en brukare har vi tagit det med ett leende och beställt en ny. När vi började vårt arbete kändes det inte helt enkelt eller självklart men nu är vi så oerhört glada att vi har utvecklat det här. Sex är ett så viktigt område, säger Ulla Ringström Otterstadh. 13

14 Tema: Sex och samlevnad Kärlek, sex och Aspergers syndrom Kärleksspelet är komplicerat. Det saknar bestämda regler och spelas med menande blickar, subtila gester och undertexter. Precis sådana saker som är svåra för den som har Aspergers syndrom. Många försöker, men misslyckas med att skaffa en partner. Det gör att man oftare än andra lider av ensamhet och saknar någon att vara intim med. Text: Inger Jalakas Daniel är snart fyrtio och fortfarande singel. När han var liten var det självklart för honom att han skulle bilda familj så fort han blev vuxen. Det känns lite sanslöst att åren gått utan att något har hänt, säger han. Jag står och stampar på samma nivå som när jag var tjugo. Vuxenlivet har ju inte börjat för mig. Suspekt Daniel blev av med oskulden när han var 27 år. Han har haft tre korta relationer, men ingen har varat längre än någon månad. Ensamheten plågar honom. Han försöker bryta den genom att leta efter kärleken på internet. Men när man är så gammal som jag och nätdejtar får man frågan hur många samboförhållanden man haft. Om svaret är noll blir man suspekt av den anledningen. Man förväntas ha skaffat sig erfarenhet, vara säker och veta hur man ska göra. De flesta skaffar sig den erfarenheten i tonåren. Missar man det är man på efterkälken redan från början. Sen sexdebut Har man Aspergers syndrom har man i regel samma sexuella lust och behov som de flesta andra, men svårare att hitta en partner. Det gäller framför allt för män. I en studie som handlade om sexuell profil hos vuxna med Aspergers syndrom deltog 28 personer*. Åtta män och tre kvinnor var ofrivilliga oskulder i studien, den äldste av dem var 40 år. Övriga deltagare debuterade sent. Deras sexuella lust väcktes redan i puberteten, men deltagarnas genomsnittsålder för det första samlaget var 22 år. Ofrivillig ensamhet Enligt Världshälsoorganisationen är ensamhet det vanligaste sexuella dilemmat. Man har ingen att dela sin sexualitet med, ingen att vara intim med. Det gäller människor i allmänhet. Och det gäller för människor med Aspergers syndrom i synnerhet. Orsaken är att de har problem med att tolka andras ansiktsuttryck och kroppsspråk, förstå deras tankar och känslor och förmedla sina egna tankar och känslor. De har också problem med att förstå sociala koder och konventioner. Detta är uppenbara nackdelar när man söker sex och kärlek. Puberteten en kris Det är vanligt att man som tonåring med Aspergers syndrom går igenom en kris i puberteten. Då, om inte förr, blir kontrasten mot jämnåriga påtaglig. Det går inte längre att bortse från att man är annorlunda. Ungdomarna utvecklar olika strategier för att hantera sitt utanförskap. En del drar sig undan helt och hållet och går sin egen ensamma väg. De flyr in i sitt specialintresse eller umgås med vuxna som de kan ha intellektuellt utbyte av. Andra gör allt för att passa in. Kanske köper de en helt ny garderob för att se ut som alla andra. Kanske säger de ja till varje invit. Promiskuitet är inte ovanligt bland flickor och kvinnor med Aspergers syndrom. De längtar efter intimitet och kärlek men faller offer för skrupelfria människor som utnyttjar deras naivitet och sårbarhet. Famlar i blindo Första gången Lina var ihop med en kille hade hon ingen aning om hur hon skulle bete sig. Hon var 12 år. När det gäller relationer är det en nackdel att ha Aspergers syndrom, säger hon. Vi famlar i blindo. Man vet inte vad som är normalt och vad som förväntas av en, vad som förväntas för att man ska bli omtyckt. Om man råkar ut för fel personer kan man bli väldigt utnyttjad. 14

15 Tema: Sex och samlevnad jag onanerar. Då tänker jag på män och sexuella situationer. I fantasin är jag där, men inte i verkligheten. Människor med Aspergers syndrom har i regel samma sexuella lust och behov som de flesta andra, men har svårare att hitta en partner. Foto: Nordicphotos Hennes pojkvän ville att de skulle klä av sig. Lina tyckte inte om det, men trodde att det var så man skulle göra. Han sa att vi skulle gå in i en mörk koja. När vi var där stoppade han in fingrar i mig. Det gjorde jätteont. Jag tyckte att det han gjorde med mig var obehagligt, men förstod inte att man gör slut när man känner så. Nyfiken tid Känslomässigt och sexuellt är tonåren en tid av nyfikenhet och en period då man skaffar sig kunskap. Steg för steg lär man sig om förhållanden, får sexuella erfarenheter och kännedom om gränssättning. Problemet om man har Aspergers syndrom är att man inte deltar i denna utveckling, vilket får konsekvenser på kärlekslivet som vuxen. Ibland kan ett beteende under tonåren och som ung vuxen bli oavsiktligt provocerande när man försöker imitera andras beteende, men misslyckas. Den vanligaste sexuella njutningen för unga med Aspergers syndrom är onani. För flertalet är detta bara sunt, men för ett fåtal riskerar onanerandet att bli tvångsmässigt. Ibland kan man också behöva hjälp med att lära sig när och var det är lämpligt att onanera. Asexualitet En del personer med Aspergers syndrom har någon form av asexualitet. Det kan handla om att inte ha någon sexlust överhuvudtaget, man upplever helt enkelt ingen meningsfull sensation. För andra handlar det om att man inte inkluderar andra människor i sin sexualitet; man har svårt för fysisk närhet och sexualakten innebär med nödvändighet närhet. Många med Aspergers syndrom har överkänsliga sinnen, lukt, syn, hörsel, känsel. Har man det kan en romantisk melodi på låg volym uppfattas som störande buller. Och en kärleksfull smekning kanske bara känns plågsam. Asexualiteten är en integrerad del av personligheten. Det är inget man väljer. Hur den yttrar sig varierar från individ till individ. Kristina kan känna sexuell lust, men har svårt för att koppla den till andra människor Jag tror det skulle kännas konstigt, säger hon. Jag tror det skulle bli så att jag inte vet vad jag ska göra, var jag ska lägga händerna, om jag ska ha tungan åt det ena eller andra hållet. Det blir inte alls äkta. För mig är det så att jag inte kan leva ut sexualiteten med andra, men Sexuell mångfald Det finns inget vetenskapligt belägg för att personer med Asperger är homo-, bieller transsexuella i högre grad än normalbefolkningen. Men resultaten från ovan nämnda studie, om sexuell profil hos vuxna med Aspergers syndrom, tyder på att det är så. Om så är fallet skulle förklaringen kunna hänga samman med att personer med Aspergers syndrom tänker annorlunda än personer utan Aspergers syndrom. De kanske varken behärskar eller begränsas av sociala konventioner och kan därmed agera utifrån sina inre lustar oavsett om dessa riktas mot en person av samma eller motsatt kön. En del med Aspergers syndrom är sexuellt ambivalenta, en del är helt könsblinda. Det är människan som attraherar - om det är en man eller kvinna saknar betydelse. Överhuvudtaget präglas sexlivet hos en person med Aspergers syndrom av fördomsfrihet och flexibilitet. Sexualiteten kan uttryckas på många olika sätt. Myntets baksida är att vidsyntheten vad gäller sexuell mångfald kan bli en extra börda i ett samhälle genomsyrat av heteronormen. Att ha Aspergers syndrom och avvikande sexualitet kan då innebära ett dubbelt utanförskap. *Den studie som nämns i texten startades 2001 av psykologen Tony Attwood och sexologen Isabelle Hénault. Syftet var att undersöka om Aspergares sexuella profil skiljer sig från normalbefolkningens. En preliminär rapport presenterades 2006 i Hénaults bok Asperger s Syndrome and Sexuality. From Adolescence through Adulthood. Läs mer på 15

16 Tema: Sex och samlevnad Våga fråga om sex De flesta habiliteringscenter försöker på olika sätt öppna för brukarnas funderingar och frågor kring sexualitet. En inte helt enkel uppgift. Så här möter de frågan i Södertälje. Text: Helene Lumholdt Foto: Anki Almqvist Att låta kärlek och sex vara tema en gång eller två är bra. Däremot att ha en ren kärleksgrupp, nej det skulle bli fel fokus, anser Katrin Rogo. På Habiliteringscenter Södertälje har de noga funderat kring policy och förhållningssätt till sexualitet. Katrin Rogo är en av dem som deltagit flitigast i diskussionerna. Hon är psykolog och tar emot barn och ungdomar upp till sexton år. Vi har funderat kring både kärleksgrupper och skålar med kondomer i väntrummet. Det var inte så att vi sa blankt nej direkt men efter noggrant övervägande gjorde vi det. Vi kände att det blev fel fokus. Vi är ingen ungdomsmottagning och det är inte bara ungdomar som kommer till oss utan små barn och föräldrar också. Att Habiliteringscenter Södertälje inte bjuder in till samtal via kondomskålar, innebär inte att de aldrig pratar om sex. Självklart ska vi prata om sexualitet och det gör vi också. Hur mycket varierar från en behandlare till en annan. Vi gör det ibland i grupp och ibland i individuella samtal, men vi har inga grupper som enbart är inriktade på sex, säger Katrin Rogo. Ingår i olika ämnesområden Hon berättar om en grupp som hon själv ledde tillsammans med Britten Linnæus, där frågor kring sexualitet ingick som ett av flera områden. De talade om kompisar och relationer en gång, om självförsvar en gång och om kärlek en annan. De besökte en ungdomsmottagning och ägnade två tillfällen åt att tala dels om vad lindring utvecklingsstörning är och dels om vad andra diagnoser kan innebära. Det var ett bra och vettigt upplägg. Att låta kärlek och sex vara tema en gång eller två är bra. Däremot att ha en ren kärleksgrupp, nej det skulle bli fel fokus. 16

17 Tema: Sex och samlevnad De flesta barn och ungdomar Katrin Rogo möter har inga problem att skilja ut sin sexualitet, sina begär, från andra känslor eller kroppsliga upplevelser. Däremot har de ofta svårt är att hålla reda på alla olika begrepp som ingår i områdena sexualitet och kärlek. Vad är kärlek? Vad innebär det att ha haft sex? Vad är otrohet? Vad är skillnaden mellan att vara kompisar och att vara ihop? En flicka jag träffade trodde att hon hade haft sex när hon hade pussat sin kille. En annan hade knappt hållit sin kille i handen. De hade bara sagt att de var ihop. Det trodde hon var att ha sex. Skrev hatlistor En mamma till en flicka kontaktade Katrin Rogo eftersom hon var bekymrad över sin dotter som inte mådde bra. Hon undrade om flickan kunde komma för några samtal. Flickan kände sig sviken av sin pojkvän som hade varit otrogen, tyckte hon. Hon låg deppig och ilsken hemma på sängen och skrev hatlistor över alla som hon tyckte varit dumma mot henne. Vi träffades flera gånger och pratade mycket om vad som är okej att göra och inte. Vi funderade kring vad som räknas som otrohet. Räcker det att prata med någon annan för att vara otrogen? Många trasslar till det väldigt eftersom de inte vet vad ord som otrohet innebär. En del har både tre och fyra flick- eller pojkvänner på en gång. En del tycker att det fungerar bra medan andra blir ledsna och upprörda. En del har inget att ta avstamp ifrån i sina funderingar och har ibland svårt att veta vad som är normalt och vad som inte är det. Det är därför också viktigt att prata om vad som är normalt, säger Katrin Rogo. Flickan med hatlistorna hade en massa ord och begrepp med sexuell koppling som snurrade runt i huvudet och som hon inte alls visste vad de betydde. Tillsammans med Katrin Rogo ritade, skrev och samtalade hon kring de olika uttryck hon hade hört. Vi gjorde en hel lista med olika ord och gick igenom vad de betydde. Hon tog med sig listan hem sen. När hennes mamma kom och hämtade henne fick jag förklara. Jo, vi har gjort en liten lista här Det kändes lite udda. Listan bestod av ord som inte direkt står i ABC-boken, ord som skulle kunna uppröra en del och göra andra generade men Katrin Rogo har inte några svårigheter med den här sortens samtal. Det beror självklart på hur man är som person. Hur öppen man själv är. För mig är det oproblematiskt. Samtidigt tycker jag inte att det är habiliteringens sak att ha sexualundervisning. Det är särskolans. I läroplanen för grundskolan står att skolan har en skyldighet att ge sex- och samlevnadsundervisning. Samma sak gäller särskolan. Men både grundskolans och särskolans sexualundervisning är många gånger mycket bristfällig. Det är som om de tänkte att om vi inte säger nåt om sexualiteten så finns den inte. Det är en osedvanligt dålig strategi. Sexualiteten försvinner ju inte för det. På det viset får våra ungdomar ännu mindre att förhålla sig till och att jämföra med. De vet ännu mindre vad som är okej, att säga, att göra och att acceptera. Om särskolans sexualundervisning blev bättre skulle habiliteringen kunna komma in som ett komplement när det behövs, säger Katrin Rogo. Material för skolpersonal om Aspergers syndrom Varför frågar inte Emelie när hon behöver hjälp? Hur ska vi få Lisa att börja skriva? Varför hamnar Simon hela tiden i konflikter? Och varför vägrar Jacob att komma till skolan? Det finns inga enkla svar på de här frågorna men med ökad kunskap om vad det innebär att ha Aspergers syndrom kan vi skapa en bättre förståelse för elevernas skolsituation. Ökad kunskap och förståelse ger oss bättre förutsättningar att bemöta de här barnen och ungdomarna på ett konstruktivt sätt. I vår verksamhet på Aspergercenter kommer vi ofta i kontakt med föräldrar och barn, men även med pedagoger som har frågor kring skolan. Vi har sett att det finns ett stort behov av kunskap om diagnosen, och hur man som pedagog kan arbeta med de här eleverna i grundskolan och gymnasieskolan. I den här guiden har vi därför sammanställt: information om diagnoserna förhållningssätt konkreta pedagogiska metoder Syftet är att pedagoger i grundskolan och gymnasieskolan ska använda materialet som stöd i undervisningen, som idébank och som inspirationskälla för att göra egna anpassningar till elever och olika undervisningssituationer. Upphovsman: Helene Fägerblad Utgivningsår: 2012 Pris: 150:- 17

18 Fortsatt utveckling kring intensiva insatser I höstas publicerades studien Tidiga insatser hos 208 svenska förskolebarn med autismspektrumtillstånd. Autismcenter för små barn är med i studien och resultatet har givit upphov till flera viktiga frågor. Bland annat har vi initierat ett kvalitetsutvecklingsarbete i kölvattnet av studien, berättar Gun Palm, enhetschef. Text: Monica Klasén McGrath Foto: Anki Almqvist När Autismcenter för små barn startade 2005 fick de också uppdraget att för barn upp till fyra år bygga upp en verksamhet med intensiv beteendeterapeutisk träning, IBT. IBT har i flera studier* visat sig vara en effektiv metod för symptom vid autism hos barn. I beställningen bestämdes också att verksamheten skulle följas upp och utvärderas. Uppföljningen startade parallellt med nysatsningen på Autismcenter för små barn, berättar Gun Palm, enhetschef. Uppdraget att följa upp verksamheten gick till en forskargrupp bestående av en rad personer från Karolinska universitetssjukhuset, Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg, Göteborgs universitet, Stockholms universitet, Habilitering & Hälsa samt Barn- och ungdomspsykiatrin i Stockholm. Elisabeth Fernell, professor vid Gillbergcentrum vid Göteborgs universitet, ledde studien samt representerade också Habilitering & Hälsa. Även Christopher Gillberg finns med bland författarna till studien. Det empiriska underlaget samlades in under åren Det ingick i vårt uppdrag att förse forskargruppen med underlag, som på bäst möjliga sätt skulle beskriva insatserna, deras innehåll och intensitet, säger Gun Palm. Intensivt utvecklingsarbete Verksamheten var ny och under flera år inne i ett mer eller mindre intensivt utvecklingsarbete. Eftersom vi startade upp en ny verksamhet, har det förstås hänt mycket under de här åren, både vad gäller innehållet och kvaliteten på insatserna, säger Ulrika Långh, psykoterapeut och program- och utvecklingsansvarig på centret. IBT innebär att man, liksom med andra insatser som ges på centret, tillsammans med föräldrarna bestämmer vilka förmågor och beteenden som barnet behöver träna på, det kan handla om kommunikation eller situationer i vardagen som inte fungerar, exempelvis mat och måltider, sömneller toarutiner. Vid IBT ska träningen sedan ske under 30 timmar i veckan under cirka två år. Vi instruerar och handleder, men träningen sker i hemmet och på förskolan, berättar Ulrika. Jämförelse av effekter Här finns det utrymme för många variationer, både vad gäller kunskap, tid och förmåga hos föräldrar och personal på förskola. Dessutom kan det hända saker på vägen som aldrig kommer till Autismcentrets kännedom. IBT är inte en exakt metod utan måste beskrivas nyanserat med den komplexitet den har, säger Gun Palm. Det är dessutom svårt att ställa relevanta frågeställningar och forska på en metod som fortfarande är under utveckling. I den aktuella uppföljningsstudien som nu är klar har man jämfört effekterna hos de barn som fått IBT och de som fått riktade insatser. Man kan få intrycket att de riktade insatserna är mer sporadiska, att man kanske får insatser en timme i veckan, men så är det sällan om det inte handlar om mycket lindrig problematik, förklarar Ulrika. Alla insatser bygger på TBA (se faktaruta) och ofta genomförs insatserna mycket intensivt, men under en kortare period. Problemet är att vi, eftersom träningen sker i hemmet, inte har någon information om hur mycket barnen faktiskt 18

19 riktade insatser, där vi inte exakt kan känna till varken kvalitet eller intensitet, eftersom de inte utförs av oss. Därför kan man inte heller veta om det föreligger en verklig skillnad mellan insatserna som givits till barnen. Dessutom har verksamheten genomgått en intensiv utveckling under de här åren, vilket innebär att de insatser som gavs i början av perioden på viktiga punkter kan skilja sig från de insatser som givits i slutet. På Autismcenter för små barn, här representerade av Ulrika Långh och Gun Palm, känner man sig nu orolig för att slutsatserna från studien ska övertolkas i olika sammanhang och därmed lägga hinder för den vidare utvecklingen och satsningen på IBT generellt i landet. tränat och därför inte med säkerhet kan säga att insatserna har lägre intensitet. Komplexa insatser Resultaten från uppföljningsstudien visar att många barn i undersökningen har gjort framsteg vad avser beteende och expressivt språk. När det gäller förbättringen av den adaptiva nivån hos barnen (mätt med Vineland, som mäter kommunikation, ADL, social och motorisk förmåga samt ett sammanvägt mått) visar rapporten att barnets generella begåvningsnivå är en viktig faktor för vilka framsteg som kan förväntas. I studien drar forskargruppen också slutsatsen att resultaten visar att det inte råder några tydliga skillnader i effekter mellan de barn som fått IBT och de som fått andra typer av insatser. På Autismcenter för små barn känner man sig nu orolig för att slutsatserna från studien ska övertolkas i olika sammanhang och därmed lägga hinder för den vidare utvecklingen och satsningen på IBT generellt i landet. Vi kan inte uttala oss om hur man valt att genomföra studien och tolka resultaten, eftersom vi är kliniker och dessutom försett forskarna med underlag, säger Gun Palm. I det underlaget har vi försökt att på bästa sätt beskriva insatserna. Men det vi kan säga är att det förefaller svårt att jämföra effekterna av dessa två typer av insatser, IBT och Spinoffeffekter kräver kvalitet Samtidigt menar Ulrika och Gun att resultatet kan vara en indikator på något annat. Det finns ju så många studier som visar på goda effekter av IBT och vi tänker att det måste finnas ett skäl till att effekterna av våra insatser inte blev så tydliga i studien, säger Gun. Det vill vi titta vidare på. I IBT har behandlarna på Autismcenter som tidigare sagts, inte kontroll över vad som sker i hemmet eller på förskolan. Vi handleder den personal som förskolan utser, fortsätter Ulrika Långh. Vissa har lättare att tillgodogöra sig handledning och omsätta den i praktiken och det leder förstås till skillnad i kvalitet på innehåll mellan olika barn. Det är inte helt ovanligt att personal byts ut och då får vi börja om vilket förstås påverkar både intensitet och kvalitet. Alla dessa faktorer inverkar på insatserna. Om kvaliteten brister i insatserna får man så att säga inte så bra spinoffeffekter på intensiteten, förklarar Ulrika. Inlärningstakt viktig Uppföljningsstudien har också inneburit ny kunskap, bland annat har forskargruppen samlat in en mängd basdata, inte minst medicinsk information som på olika sätt kan användas i verksamhetsutvecklingen. Underlaget innehåller bland annat genetisk information om de barn som var med i studien. Om vi kan urskilja vilka barn som 19

20 svarar bäst på insatser kan vi också lära oss något. Inlärningstakten är mycket viktig. Om ett barn som har en snabb inlärningstakt bättre kan tillgodogöra sig tidiga IBT-insatser, ger det oss en indikation på hur vi ska tänka när det gäller val av insatser. Ett annat utvecklingsområde är att utarbeta tydliga riktlinjer för inlärningstakt så att man tidigt kan bedöma om en intensiv insats verkar passa ett visst barn. Material från York University I kölvattnet av uppföljningsstudien finns flera intressanta frågeställningar som man på Autismcenter för små barn vill arbeta vidare med. Vi är bland annat intresserade av att titta vidare på hur insatserna ges och inte bara när och hur mycket, säger Ulrika. Om man är en duktigare pedagog blir man också snabbare och hinner mer. På York University i Toronto, Canada, har man tagit fram ett kvalitetsmätningsmaterial YMQI (The York Measure of Quality of Intensive Behavioural Intervention), som med hjälp av 31 variabler systematiskt mäter och utvärderar kvaliteten på träningen som barnen får. Bakgrunden till det här materialet är ju att forskning visar att IBT kan vara mycket effektivt för att utveckla förmågan till inlärning hos barn med autism, minska olika symtom på autism och minska problemskapande beteenden. Man har påbörjat ett arbete i samarbete med KIND (Karolinska Institutet Center of Neurodevelopmental Disorders) med att under 2012 titta på om YMQI kan användas för att kvalitetssäkra IBT-insatserna på centret. Om vi kan höja kvaliteten med hjälp av att använda oss av variablerna i materialet är det något vi behöver utbilda personal i och något vi ska ha med när vi handleder, säger Ulrika. Fortsatta studier behövs Habiliteringschef Carina Hjelm har tillsammans med en rad verksamhetsansvariga på området varit med i uppföljningsstudiens styrgrupp. (Ordförande i styrgruppen är Kerstin Dahlström, verksamhetschef på Astrid Lindgrens barnsjukhus och specialistsakkunnig inom neuropediatrik). Det finns många intressanta slutsatser att dra från studieresultaten, säger Carina. Studien kunde inte påvisa att intensiva insatser var mer effektiva än riktade insatser och inte heller att de mest intensiva insatserna var bättre än de något mindre intensiva insatserna. Men man kan därav inte dra slutsatsen att intensitet saknar betydelse eller inte har effekt. Verkligheten är ju komplex. Den låter sig inte fångas i enkla sanningar även om vetenskaplig metod används. Den slutsats som styrgruppen gör i frågan är att fortsatt uppföljning av barnen och forskning är viktigt. Exempel på angelägna områden att närmare studera är vilken betydelse barnens bakomliggande medicinska diagnos, som genetiska faktorer, har för träningsresultat, fortsätter Carina. Ett annat är vilka hinder och möjligheter som finns för att använda en metod framtagen i forskningssammanhang, som intensiv träning, i barnens vardagsmiljöer, exempelvis inom förskolan. * Bland annat: Eldevik et al, Meta-Analysis of Early Intensive Behavioral Intervention for Children With Autism, Journal of Clinical Child & Adolescent Psychology, 2009 samt Smith et al, Randomized Trial of Intensive EarlyIntervention for children with pervasive Developemnetal Disorder, American Journal on Mental Retardation, F A K T A Tillämpad beteendeanalys TBA För närvarande är insatser som bygger på tillämpad beteendeanalys (TBA, eller på engelska Applied Behavior Analysis, ABA) den typ av behandling som är bäst vetenskapligt dokumenterad när det gäller barn med autism. Med hjälp av beteendeanalytiska insatser kan barn med autism ofta lära sig och utveckla viktiga funktioner. Barnen kan också få hjälp att hantera problembeteenden. Det grundläggande för TBA-upplägg är att skapa motiverande inlärningssituationer där barnet med autism kan uppleva framsteg. Insatserna är individanpassade utifrån barnet och bygger på noggranna observationer av barnets beteende, att inlärningen består av små steg, att träningen är systematiskt upplagd samt bygger på sådant barnet tycker om. Inlärningsprocessen dokumenteras hela tiden för att man ska vara säker på att barnet drar nytta av insatserna, annars förändras upplägget. Andra studier Autismcenter för små barn ingår, som en av Sveriges största och bäst renommerade verksamheter för små barn med autism, i en rad forskningsprojekt, bland andra; om småsyskon i samarbete med Karolinska Institutet och Uppsala Universitet, om ögonrörelser och uppmärksamhet i samarbete med Uppsala universitet, om förstärkare i behandlingsarbetet i samarbete med Stockholms universitet, om allegiance (lojalitet) i samarbete med Oslo universitet. 20

Erfarenhet av att möta föräldrar till barn med flerfunktionsnedsättning i en föräldrautbildning om kommunikation

Erfarenhet av att möta föräldrar till barn med flerfunktionsnedsättning i en föräldrautbildning om kommunikation Erfarenhet av att möta föräldrar till barn med flerfunktionsnedsättning i en föräldrautbildning om kommunikation Logoped Anna Rensfeldt Flink, Habilitering & Hälsa, Göteborg AKKtiv AKK tidig intervention

Läs mer

Habiliteringens behandlingsgrupper och kursverksamhet. Habiliteringen Halland

Habiliteringens behandlingsgrupper och kursverksamhet. Habiliteringen Halland Habiliteringens behandlingsgrupper och kursverksamhet Habiliteringen Halland Habiliteringens grupper och föreläsningar är habiliteringsinsatser som riktas till barn, ungdomar och vuxna som har kontakt

Läs mer

VÅGA PRATA SEX MED BARNEN OTTARS FÖRÄLDRASKOLA - OTTARS FÖRÄLDRASKOLA

VÅGA PRATA SEX MED BARNEN OTTARS FÖRÄLDRASKOLA - OTTARS FÖRÄLDRASKOLA - OTTARS FÖRÄLDRASKOLA Vad gör man om man sitter på en fin middag när ens barn plötsligt utbrister Min pappa har en jättestor snopp!. Journalisten och författaren Hillevi Wahl frågade sexualupplysare,

Läs mer

Vi ger råd, stöd och behandling. Det här är en lättläst broschyr från Handikapp och Habilitering

Vi ger råd, stöd och behandling. Det här är en lättläst broschyr från Handikapp och Habilitering Vi ger råd, stöd och behandling Det här är en lättläst broschyr från Handikapp och Habilitering Vad är habilitering? Handikapp och Habilitering ger dig med funktionshinder stöd för att du ska kunna leva

Läs mer

Kurser och aktiviteter

Kurser och aktiviteter Kurser Autismcenter för barn & ungdom Våren 2011 Autismcenter för barn & ungdom Stadshagsvägen 7, 1 tr. Kurser och aktiviteter 1. BAS-KURS OM AUTISM 2. PÅ SPÅRET - FÖRDJUPAD BAS-KURS 3. KOMMUNIKATION I

Läs mer

Team för Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) Team Munkhättan

Team för Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) Team Munkhättan Team för Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) Team Munkhättan Bakgrund Vid Team Munkhättan finns cirka 40 elever. Många av eleverna har tal-, språk- och kommunikationssvårigheter. Ungefär

Läs mer

Kurser. Våren 2015. Autismcenter för barn & ungdom, Stadshagsvägen 7, 1 tr, 112 50 Stockholm www.habiltering.se

Kurser. Våren 2015. Autismcenter för barn & ungdom, Stadshagsvägen 7, 1 tr, 112 50 Stockholm www.habiltering.se Kurser Våren 2015 Autismcenter för barn & ungdom, Stadshagsvägen 7, 1 tr, 112 50 Stockholm www.habiltering.se Autismcenter för barn & ungdom, Stadshagsvägen 7, 1 tr, 112 50 Stockholm www.habilitering.nu

Läs mer

Vår 2015. Program. för barn- och föräldragrupper på Habiliteringscenter Haninge

Vår 2015. Program. för barn- och föräldragrupper på Habiliteringscenter Haninge Vår 2015 Program för barn- och föräldragrupper på Programmet presenterar vårt utbud för olika åldersgrupper. Vi planerar att regelbundet återkomma med ungefär samma utbud. Vissa grupper eller föräldrautbildningar

Läs mer

Kommunicera Mera Om kommunikation, rättigheter och kommunikativ miljö. Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr

Kommunicera Mera Om kommunikation, rättigheter och kommunikativ miljö. Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Kommunicera Mera Om kommunikation, rättigheter och kommunikativ miljö Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Gunilla Thunberg Leg logoped Lund 1984 Arbetat på DART sedan starten 1988 Doktor i Neurolingvistik,

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionsnedsättning?

Är du anhörig till någon med funktionsnedsättning? Är du anhörig till någon med funktionsnedsättning? Kris- och samtalsmottagningen för anhöriga STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Det här erbjuder vi Kris- och samtalsmottagningen vänder sig till dig som är förälder,

Läs mer

Sociala berättelser och seriesamtal

Sociala berättelser och seriesamtal Sociala berättelser och seriesamtal Claudia Chaves Martins, kurator Gun Persson Skoog, specialpedagog Autismcenter för barn & ungdom Agenda Presentation Bakgrund Seriesamtal Lunch Sociala berättelser Summering,

Läs mer

KOMPIS Kommunikation genom pekprat i skolmiljö

KOMPIS Kommunikation genom pekprat i skolmiljö KOMPIS Kommunikation genom pekprat i skolmiljö Ett projekt i samverkan mellan särskolor i Göteborg DART kommunikations och dataresurscenter Frölunda Data? Finansiering från Specialpedagogiska Skolmyndigheten

Läs mer

Habiliteringen i Blekinge

Habiliteringen i Blekinge Habiliteringen i Blekinge Hösten 2015 Program Utbildning Grupper 1 AKKtiv KomHem-fördjupningskurs i kommunikation Målgrupp: Föräldrar till barn i åldern 0-12 år, som har kommunikationssvårigheter och där

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Autismspektrumtillstånd

Autismspektrumtillstånd Autismspektrumtillstånd Beskrivning och hjälp till dig som möter barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd 2 Den här broschyren ger en beskrivning av vad autismområdet är och kan vara till hjälp för

Läs mer

Råd till dig som möter personer med kommunikationssvårigheter

Råd till dig som möter personer med kommunikationssvårigheter Råd till dig som möter personer med kommunikationssvårigheter Tänk dig att du befinner dig på resa i ett land där du inte talar språket. Du blir plötsligt sjuk och är hänvisad till ett lokalt sjukhus.

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Sexualitet, lust och allt runt omkring - att prata om sex och samlevnad med personer med neuropsykiatriska funktionshinder

Sexualitet, lust och allt runt omkring - att prata om sex och samlevnad med personer med neuropsykiatriska funktionshinder Sexualitet, lust och allt runt omkring - att prata om sex och samlevnad med personer med neuropsykiatriska funktionshinder Åsa Nilsson nilsson.asa@gmail.com Hälsopedagog med inriktning sexuell hälsa *********

Läs mer

Projektmaterial NÄTTIDNING. Dalarö folkhögskola

Projektmaterial NÄTTIDNING. Dalarö folkhögskola Projektmaterial NÄTTIDNING Dalarö folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund...3

Läs mer

Vi ger råd, stöd och behandling. Det här är en lättläst broschyr från habiliterings-verksamheten i Stockholms läns landsting

Vi ger råd, stöd och behandling. Det här är en lättläst broschyr från habiliterings-verksamheten i Stockholms läns landsting Vi ger råd, stöd och behandling Det här är en lättläst broschyr från habiliterings-verksamheten i Stockholms läns landsting Vi gör det lättare Habiliterings-verksamheten i Stockholms läns landsting ger

Läs mer

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till

Läs mer

Att bli kvinna Program för att möta unga flickor i samtal om puberteten.

Att bli kvinna Program för att möta unga flickor i samtal om puberteten. Sidan 1 av 5 Att bli kvinna Program för att möta unga flickor i samtal om puberteten. Ett arbetssätt utarbetat av Berit Román på Cebuh och Agneta Persson på Ungdomsmottagningen Molinsgatan i Centrum efter

Läs mer

Habiliteringens behandlingsgrupper och kursverksamhet. Habiliteringen Halland

Habiliteringens behandlingsgrupper och kursverksamhet. Habiliteringen Halland Habiliteringens behandlingsgrupper och kursverksamhet Habiliteringen Halland Habiliteringens grupper och föreläsningar är habiliteringsinsatser som riktas till barn, ungdomar och vuxna som har kontakt

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Integrera surfplatta i språkförskola. SPSM, Uppsala 150916 Lena Mattsson, leg. logoped

Integrera surfplatta i språkförskola. SPSM, Uppsala 150916 Lena Mattsson, leg. logoped Integrera surfplatta i språkförskola SPSM, Uppsala 150916 Lena Mattsson, leg. logoped Integrera surfplatta i språkförskola Bakgrund Skoldatatekets projekt 2012/2013 för förskola Hur, på vilket sätt och

Läs mer

Arbetsplan. Lillbergetsförskola 2014/2015 Avd 7. Barn och utbildning

Arbetsplan. Lillbergetsförskola 2014/2015 Avd 7. Barn och utbildning Arbetsplan Lillbergetsförskola 2014/2015 Avd 7 Barn och utbildning 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet

Läs mer

Idéer för sexualundervisningen

Idéer för sexualundervisningen Idéer för sexualundervisningen Både nya och erfarna lärare kan hitta inspiration i vår idébank. Du får använda materialet fritt och kopiera våra förslag. Om du själv har goda erfarenheter eller idéer som

Läs mer

Personer med autism lider ofta av stress

Personer med autism lider ofta av stress Artikel ur Specialpedagogik 1/06 Text och foto: Camilla Törngren Personer med autism lider ofta av stress Människor som blir utbrända får oftast stöd av sina kollegor, nära och kära. Men när personer med

Läs mer

GRUPPER OCH FÖRELÄSNINGAR FÖR VUXNA PÅ ASPERGERCENTER. www.habilitering.se/aspergercentersvuxenteam

GRUPPER OCH FÖRELÄSNINGAR FÖR VUXNA PÅ ASPERGERCENTER. www.habilitering.se/aspergercentersvuxenteam GRUPPER OCH FÖRELÄSNINGAR FÖR VUXNA PÅ ASPERGERCENTER www.habilitering.se/aspergercentersvuxenteam Innehållsförteckning Innehållsförteckning Sid 2 Personal i Aspergercenters vuxenteam Sid 3 Anmälan till

Läs mer

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten När barnet behöver rörelseträning Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten Så här arbetar vi I den här broschyren vill vi informera er föräldrar om den

Läs mer

För att säga ja, måste man också kunna säga nej

För att säga ja, måste man också kunna säga nej För att säga ja, måste man också kunna säga nej För att bli en självständig människa som kan bygga varaktiga och hälsosamma relationer behöver man veta var ens egna gränser går. Vi jobbar med att barn

Läs mer

RAADS Ritvo Autism Asperger s Diagnostic Scale

RAADS Ritvo Autism Asperger s Diagnostic Scale RAADS Ritvo Autism Asperger s Diagnostic Scale Dagens datum: 1. Initialer på personen som skattas: Ålder: 2. Ansvarig läkare: Kön? Ringa in korrekt svar 3. Man 4. Kvinna Civilstånd? Ringa in korrekt svar

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Att leka sig in i skolans värld

Att leka sig in i skolans värld Att leka sig in i skolans värld När förskoleklassen presenterades för oss sas det Det här är förskola med skolinslag och det är precis så det är. Mellan fem till sju år händer det så mycket och på det

Läs mer

sjöarps gruppbostäder

sjöarps gruppbostäder sjöarps gruppbostäder Vårdförbundet Blekinge VfB ägs av kommunerna i Blekinge men är juridiskt fristående från annan kommunal verksamhet. Vår huvuduppgift är att i första hand svara för institutionsvård

Läs mer

Slutrapport av projektet Internetbaserad habilitering för unga med Aspergers syndrom

Slutrapport av projektet Internetbaserad habilitering för unga med Aspergers syndrom Slutrapport av projektet Internetbaserad habilitering för unga med Aspergers syndrom Handläggare: Regnr: Gäller fr.o.m.: Gunilla Keith-Bodros 2013-10-30 Godkänd/Signatur: Ersätter tidigare dokument: Gäller

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Aspergers syndrom. Vad är det?

Aspergers syndrom. Vad är det? Aspergers syndrom Vad är det? Aspergers syndrom är en form av autism där personer med en begåvning inom normalområdet har: Begränsad förmåga till socialt umgänge Begränsade intressen och begränsad föreställningsförmåga

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

GRUPPER. och. informationstillfällen HÖSTEN 2014 HABILITERINGSCENTER NACKA. Nacka Närsjukhus Lasarettsvägen 4, 6 tr 131 83 Nacka, Tel 08-123 356 60

GRUPPER. och. informationstillfällen HÖSTEN 2014 HABILITERINGSCENTER NACKA. Nacka Närsjukhus Lasarettsvägen 4, 6 tr 131 83 Nacka, Tel 08-123 356 60 GRUPPER och informationstillfällen HÖSTEN 2014 HABILITERINGSCENTER NACKA Nacka Närsjukhus Lasarettsvägen 4, 6 tr 131 83 Nacka, Tel 08-123 356 60 www.habilitering.se 1(17) Grupper för person som har en

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

AKK i skolan. Britt Claesson. Innehåll föreläsning

AKK i skolan. Britt Claesson. Innehåll föreläsning AKK i skolan Britt Claesson Förskollärare Talpedagog på habiliteringen i Alingsås 1991-2008 AKK-pedagog vid DART - kommunikationsoch dataresurscenter i Göteborg britt.claesson@vgregion.se DART Västra Sveriges

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Vägen till en NY RelationsBlueprint...

Vägen till en NY RelationsBlueprint... Vägen till en NY RelationsBlueprint... Kommer du ihåg... sist gick vi igenom den viktigaste delen som kontrollerar din lycka, framgång och tillfredsställelse i kärleksfulla och passionerade relationer

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med Asperger syndrom Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger

Läs mer

GRUPPER. och. informationstillfällen VÅREN 2015 HABILITERINGSCENTER NACKA. Nacka Närsjukhus Lasarettsvägen 4, 6 tr 131 83 Nacka, Tel 08-123 356 60

GRUPPER. och. informationstillfällen VÅREN 2015 HABILITERINGSCENTER NACKA. Nacka Närsjukhus Lasarettsvägen 4, 6 tr 131 83 Nacka, Tel 08-123 356 60 GRUPPER och informationstillfällen VÅREN 2015 HABILITERINGSCENTER NACKA Nacka Närsjukhus Lasarettsvägen 4, 6 tr 131 83 Nacka, Tel 08-123 356 60 www.habilitering.se 1(16) Grupper för person som har en funktionsnedsättning

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL FÖRSKOLAN BERGSNÄS AVD BLÅBÄRSSKOGEN

VÄLKOMMEN TILL FÖRSKOLAN BERGSNÄS AVD BLÅBÄRSSKOGEN VÄLKOMMEN TILL FÖRSKOLAN BERGSNÄS AVD BLÅBÄRSSKOGEN Blåbärsskogen är en avdelning med 20 barn i åldern 3-6 år. På Blåbärsskogen arbetar Anna Riseby, förskollärare 100%. Carina Gladh, förskollärare 100

Läs mer

ASPERGERCENTER VUXENTEAMET UPPDATERAD 20130111. www.habilitering.nu/aspergercenter

ASPERGERCENTER VUXENTEAMET UPPDATERAD 20130111. www.habilitering.nu/aspergercenter ASPERGERCENTER VUXENTEAMET UPPDATERAD 20130111 www.habilitering.nu/aspergercenter Innehållsförteckning Personal i Aspergercenters vuxenteam Sid 3 Anmälan till grupper Sid 4 Grupper Diagnosgrupp Sid 5 Grupp

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med autism Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger stöd och

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Uppdragsföreläsningar

Uppdragsföreläsningar Barn som väcker funderingar i förskolan Målgrupp Personal och föräldrar till barn i förskoleåldern. Rektorer för förskoleverksamhet. Personal inom BVC. Föreläsare Ulrika Aspeflo, leg. logoped Pris/Information

Läs mer

Små rum och tydliga gränser för att vara trygg

Små rum och tydliga gränser för att vara trygg Små rum och tydliga gränser för att vara trygg Erbjudande omgivning för sinnesstimulering Tillgänglig miljö för att kunna välja och själv vara aktiv Aktiva miljöer för rörelse och beröring Markerade

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

Kroppsspråk och tal. Introduktion. Gå- och Stopp-signaler. Viktiga delar:

Kroppsspråk och tal. Introduktion. Gå- och Stopp-signaler. Viktiga delar: Kroppsspråk och tal Introduktion I detta avsnitt kommer du lära dig ett par grundläggande saker för kontakt med andra människor. I kontakt med andra använder vi både ord och kroppsspråk. Du kommer att

Läs mer

RIDSPORTENS LEDSTJÄRNOR

RIDSPORTENS LEDSTJÄRNOR RIDSPORTENS LEDSTJÄRNOR på barns vis I stallet formas framtidens starka ledare som tidigt får lära sig ledarskap och att ta ansvar. Men stallet kan också ha en baksida, där hierarki kan leda till mobbing,

Läs mer

Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Att ha: Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning ADHD OCD DAMP Dyskalkyli NPF Dyslexi Tourettes syndrom Aspbergers syndrom ADD 1 2 Antalet medlemmar med flera funktionsnedsättningar ökar.

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Barn. Vinjett SIP Vera

Barn. Vinjett SIP Vera Vera Vera är 15 år. Hennes storasyster är orolig för Vera då hon verkar ledsen, haft mycket huvudvärk och svårt att sova på nätterna. Systern har uppmärksammat att Vera senaste tiden gått ner i vikt och

Läs mer

2012-08-21. Metodmaterial och forskningsstudier. Perspektiv. Kärlek, sexualitet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar

2012-08-21. Metodmaterial och forskningsstudier. Perspektiv. Kärlek, sexualitet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar Kärlek, sexualitet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar Lotta Löfgren-Mårtenson Docent i hälsa och samhälle, inriktning sexologi Auktoriserad specialist i klinisk sexologi Hemsida: www.lofgren-martenson.com

Läs mer

Tips på kognitivt stöd för barn

Tips på kognitivt stöd för barn Tips på kognitivt stöd för barn Tips på kognitivt stöd för barn Bildexemplen är hämtade ur Kappsäcken ett informationsmaterial om kognitivt stöd för barn. Kappsäcken har tagits fram av projektgruppen

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

DD2458-224344 - 2014-12-19

DD2458-224344 - 2014-12-19 KTH / KURSWEBB / PROBLEMLÖSNING OCH PROGRAMMERING UNDER PRESS DD2458-224344 - 2014-12-19 Antal respondenter: 26 Antal svar: 18 Svarsfrekvens: 69,23 % RESPONDENTERNAS PROFIL (Jag är: Man) Det var typ en

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

En bok om ofrivillig barnlöshet. av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström

En bok om ofrivillig barnlöshet. av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström En bok om ofrivillig barnlöshet av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström En bok om ofrivillig barnlöshet 2013 Jenny Andén Angelström & Anna Sundström Ansvarig utgivare: Jenny Andén Angelström ISBN: 978-91-637-2882-2

Läs mer

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

1. Beskrivning av Stormhattens förskola Stormhattens föräldrakooperativa förskola Verksamhetsplan 2014/2015 1. Beskrivning av Stormhattens förskola 1.1 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara

Läs mer

StoCKK. Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd

StoCKK. Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd StoCKK Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd StoCKK - Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd StoCKK tillhör Habilitering & Hälsa och är ett komplement till habiliteringens

Läs mer

Hur är du som älskare? Ängslig, Ambitiös eller Trygg?

Hur är du som älskare? Ängslig, Ambitiös eller Trygg? Hur är du som älskare? Ängslig, Ambitiös eller Trygg? 1. Hur visar du att du uppskattar din partners kropp? 1.Jag är mest orolig över att min partner inte ska gilla min kropp. 2. Jag säger att min partner

Läs mer

Lite Emil ibland. Information om Aspergers syndrom till skolorna och eftermiddagsvården

Lite Emil ibland. Information om Aspergers syndrom till skolorna och eftermiddagsvården Lite Emil ibland Information om Aspergers syndrom till skolorna och eftermiddagsvården Lite Emil ibland Du har kanske redan träffat Emil eller kanske kommer du att göra det i framtiden. Han (han kan också

Läs mer

Barn och medier. En lättläst broschyr

Barn och medier. En lättläst broschyr Barn och medier En lättläst broschyr Innehåll Inledning 3 Åldersgränser 4 Internet 8 Spel 14 Använder ditt barn medier för mycket? 15 Läsning 16 Alla kan vara medieproducenter 18 2 Inledning Alla barn

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Sexualitet och kärlek ur ett samspelsperspektiv

Sexualitet och kärlek ur ett samspelsperspektiv Får jag lov? Om kärlek, sexualitet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar Lotta Löfgren-Mårtenson Docent i hälsa och samhälle, inriktning sexologi Auktoriserad specialist i klinisk sexologi

Läs mer

FRUKT OCH GRÖNSAKSVECKA

FRUKT OCH GRÖNSAKSVECKA FRUKT OCH GRÖNSAKSVECKA Till dig som arbetar i förskolan med barn 1-5 år! Här kommer tips och idéer för en hälsovecka med frukt och grönsaker. Syftet är att alla barn ska äta tillräckligt mycket frukt

Läs mer

Utbildningar våren 2014

Utbildningar våren 2014 Utbildningar våren 2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING VÅRA UTBILDNINGAR...3 ASSISTENTUTBILDNING...4 Stockholm 5/2 & 14/5, Göteborg 26/3 ARBETSLEDARUTBILDNING...5 Stockholm 10/4, Göteborg 15/4 KONDUKTIV PEDAGOGIK

Läs mer

Mannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion

Mannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion Mannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion Ett problem med många lösningar. Att mannen får problem med erektionen är inget ovanligt.

Läs mer

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans Nära Varandra Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans 2 Nära Varandra det här vill vi! Relationer är det viktigaste vi har. Vi människor vill hitta sätt att, som det här häftet heter,

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Gammal kärlek rostar aldrig

Gammal kärlek rostar aldrig Gammal kärlek rostar aldrig SammanTräffanden s. 4 YY Beskriv förhållandet mellan kvinnan och hennes man. Hur är deras förhållande? Hitta delar i texten som beskriver hur de lever med varandra. YY Vad tror

Läs mer

Svar på skrivelse från Helene Öberg (MP) om resursbrist vad gäller habilitering av barn och unga inom AST 0-7 år

Svar på skrivelse från Helene Öberg (MP) om resursbrist vad gäller habilitering av barn och unga inom AST 0-7 år Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Lena Johnsson TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-04-11 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2014-05-20, P 23 1 (4) HSN 1310-1129 Svar på skrivelse från Helene Öberg (MP) om resursbrist

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

Så här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips

Så här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips Så här gör du för att vuxna ska lyssna på dig Läs våra tips Vuxna kan lära sig mycket av oss. Vi tänker på ett annat sätt och vet grejer som de inte tänkt på. Det här är en tipsbok Du träffar många vuxna

Läs mer

Kort om Sociala berättelser och seriesamtal

Kort om Sociala berättelser och seriesamtal Kort om Sociala berättelser och seriesamtal Carol Gray, autismkonsulent vid Jenison Public Schools, Jenison i Michigan, USA har på 1990 talet utarbetat Social Stories och Comic Strip Conversation som pedagogiska

Läs mer

TÖI ROLLSPEL G 003 Sidan 1 av 7 Psykiatri

TÖI ROLLSPEL G 003 Sidan 1 av 7 Psykiatri TÖI ROLLSPL G 003 Sidan 1 av 7 Psykiatri Ordlista fundera uppleva åsidosatt övergiven pressad meningsfullt betydelsefullt spänning samtycke vårdnad befrielse överansträngd påverka uttrycka sina känslor

Läs mer

Uppdaterad 2012-03-06

Uppdaterad 2012-03-06 Uppdaterad 2012-03-06 20 INNEHÅLL Sidan Vad är LSS? 3 Vem gäller lagen för? 4 Råd och stöd 5 Personlig assistent 6 Ledsagarservice 7 Kontaktperson 8 Hjälp till familjer 9 Korttidshem eller extra familj

Läs mer

Datum för utvecklingssamtalet

Datum för utvecklingssamtalet Dokumentation för Datum för utvecklingssamtalet Normer och värden Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja

Läs mer

Lev som du lär. Om jag till exempel tycker att det är viktigt att ta hand om naturen, så är varje litet steg i den riktningen måluppfyllelse:

Lev som du lär. Om jag till exempel tycker att det är viktigt att ta hand om naturen, så är varje litet steg i den riktningen måluppfyllelse: Lev som du lär prova på! Guide i 5 steg sidan 48 Vad har du för värderingar? Det är lätt att stanna vid fluffiga formuleringar om att vara en god vän, vara en bra förälder eller göra sitt bästa på jobbet.

Läs mer

Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet. ylva.edling@sll.se

Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet. ylva.edling@sll.se Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet ylva.edling@sll.se BUP TRAUMAENHET TRAUMAFOKUSERAD BEHANDLING Hög svårighetsgrad och komplexitet Individuellt eller

Läs mer

Utbildningar hösten 2013

Utbildningar hösten 2013 Utbildningar hösten 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING VÅRA UTBILDNINGAR...3 ASSISTENTUTBILDNING...4 Stockholm 5/11, Göteborg 17/9 ARBETSLEDARUTBILDNING...5 Stockholm 15/10, Göteborg 1/10 KONDUKTIV PEDAGOGIK 1...6

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

Kvalitetsarbete Myran

Kvalitetsarbete Myran Kvalitetsarbete Myran Kungshöjdens förskola Smultronet 2014 Förskolor Syd Munkedals kommun Helene Hellgren Mia Johanson Marina Jorqvist Innehåll Grundfakta och förutsättningar... 3 Kartläggning av barnens

Läs mer

Textstöd till oh-bild 1 Myter

Textstöd till oh-bild 1 Myter Textstöd till oh-bild 1 Myter Genom att servera och köpa ut alkohol till mitt barn lär jag henne/honom att dricka måttligt! Mängder av undersökningar visar istället att du förmedlar till ditt barn att

Läs mer

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Autism/Autismspektrumtillstånd(AST) Debuterar tidigt, redan under barnets första levnadsår och har stor inverkan på barnets utveckling. Förekomst ca 1% (ca 25-30 barn/år

Läs mer