Kvalitetsredovisning 2013 Läsåret 2012/2013. Grundsärskolan Ormbergsskolan Residensskolan Tunaskolan Östra skolan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kvalitetsredovisning 2013 Läsåret 2012/2013. Grundsärskolan Ormbergsskolan Residensskolan Tunaskolan Östra skolan"

Transkript

1 Kvalitetsredovisning 2013 Läsåret 2012/2013 Grundsärskolan Ormbergsskolan Residensskolan Tunaskolan Östra skolan Rektor Louise Larsson Christina Öjemar-Sandahl 1

2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Ett systematiskt kvalitetsarbete Skollagen Att styra och leda och dokumentera det systematiska kvalitetsarbetet Att dokumentera det systematiska kvalitetsarbetet... 4 Skolans prioriterade utvecklingsområden lå 2012/ Verksamhetens utvecklingsområden som identifierades och prioriterades i KR Resultat och måluppfyllelse Kunskapsresultat Behörig till gymnasiet Elever i behov av särskilt stöd Flerspråkiga elever Analys av förutsättningarna Materiella Ekonomiska Personella Analys av genomförande processer Inflytande Kunskaper Resultat elevenkät Elevernas syn på skolan Resultat elevenkät Hälsosamtal Analys av kompetensutvecklingsinsatser En sammanfattande resultatanalys Identifierade utvecklingsområden och prioriterade utvecklingsinsatser

3 Inledning Styrning, ledning, ansvarsfördelning Gymnasiesärskolan leds av en rektor. Rektor ansvarar för de 4 kvarterens gymnasiesärskola och samverkar i viss mån med övriga rektorer i gymnasiebyn. Rektor har även ett ledningsstöd för gymnasiesärskolan som har ett särskilt ansvar för att arbeta och utveckla nya gymnasiesärskolan samt vissa andra inre processer. Rektor ansvarar och leder samtliga konferenser. Vår mötesstruktur som rektor leder är: - Arbetsplatsträff för samtlig personal ca 1 ggr/månad - Pedagogmöten ca 1 ggr/månad - Arbetslagsmöten ca 3 ggr/termin i respektive arbetslag Varje klass har egna arbetsplatsmöten 1 ggr/vecka som personalen själva håller i. Kvalitetsredovisningen är en sammanställning från samtliga utvärderingar från respektive klasser. Denna utvärdering gjordes i slutet av läsåret och sammanställs av rektor. Rektor arbetar och följer upp respektive klass utvärdering kontinuerligt under läsåret på arbetslagstid för att se att vi är på rätt väg och att verksamheten utvecklas. Under läsåret har en översyn av särskolans inre organisation utretts och förslag från den externa utredaren har lämnats till förvaltningsledningen. En lokalutredning kommer att komplettera översynen och beräknas vara klar vid årsskiftet 13/14. Vid årsskiftet 2013 genomfördes en genomgripande förändring av den administrativa organisationen inom förvaltningen, särskolan har dock fått behålla sitt handläggarstöd innevarande kalenderår. Detta har varit ovärderligt då de administrativa system som finns i förvaltningen gällande elever ej är anpassade för särskolans verksamheter. Samverkan mellan ungdomsfritids och skola sker gällande personal och lokaler. Ungdomsfritids för elever i gymnasiebyn är förlagd till Kv kungsfågeln och Kv Örnen 3

4 Ett systematiskt kvalitetsarbete 1.1 Skollagen Genom den nya skollagen, som trädde i kraft 1 juli 2011, förstärktes kravet på ett systematiskt kvalitetsarbete. Varje huvudman, rektor och förskolechef ansvarar för att systematiskt planera, följa upp och analysera resultaten i förhållande till nationella mål, krav och riktlinjer så att verksamheten kan utvecklas och nå uppsatta mål och resultat. 1.2 Att styra och leda och dokumentera det systematiska kvalitetsarbetet I särskolans verksamheter arbetar rektor systematiskt med uppföljning på enhetsnivå ex vid olika mötesformer enligt upprättat årshjul/mötesplan. 1.3 Att dokumentera det systematiska kvalitetsarbetet Skolinspektionen 2012 granskning av systematiskt kvalitetsarbete Rektor ansvarar för skolans resultat och för att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete vid skolenheten samt omsätter resultaten i åtgärder för att uppfylla de nationella målen Rektor ansvarar för att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete som består i planering, uppföljning och utveckling av utbildningen Kvalitetsarbetet genomförs under medverkan av lärare, övrig personal och elever. Elevers vårdnadshavare ges möjlighet att delta i arbetet. Rektor tar ansvar för att kvalitetsarbetet är dokumenterat och att det finns rutiner för att redovisa konstaterade utvecklingsbehov till huvudmannen. Innehållet Kvalitetsarbetet omfattar såväl målen för verksamhetens genomförande som målen för elevens lärande och utveckling, arbete med normer och värden och inflytande som återfinns i Skollag och läroplan för gymnasiesärskolan. Kvalitetsarbetet omfattar också de särskilda satsningarna Kunskap och bedömning, Matematikstrategin samt Luleå kommuns verksamhetsplan, VEP. Processen Strukturer och rutiner har upparbetats, rektor följer kontinuerligt upp utvecklingsområden som är uppsatta på respektive enhet samt förvaltningens övergripande satsningar, kunskap och bedömning och matematik i särskolan. Uppföljningar och utvärderingar av våra gemensamma satsningar sker kontinuerligt genom att representanter från samtliga verksamheter möts under ett antal tillfällen under läsåret. Detta för att lära av varandra kollegial samverkan. Personal från grundsärskolan och gymnasiesärskolan möts vid dessa tillfällen. Uppföljningar sker enligt centrala förvaltningens årshjul och underlag samlas in från verksamheten och diskuteras i våra kollegiala samverkansgrupper samt fackliga samverkansgrupper. Rektor följer upp arbetet vid personalkonferens, pedagogmöte kontinuerligt under läsåret. Elever och föräldrar är delaktiga genom medverkan vid upprättandet av IUP och utvärdering. Synpunkter på vår verksamhets kvalitet fångas upp genom möte med föräldraföreningar. Elever är delaktiga genom vårt arbete i elevråd som finns för både de nationella programmen samt individuella programmet. 4

5 Synpunkter på verksamheten fångas också upp genom regelbundna möten med personlig assistansbolag vars personal arbetar som personlig assistent i vår verksamhet- de arbetar med enskilda elever som har beviljats personlig assistans. Metoden Det systematiska kvalitetsarbetet kopplas till de naturliga avstämningstillfällena gällande Delårsrapport 1 och 2 samt Bokslut. Det innebär att vi under läsåret har följande underlag: - Kvalitetsrapport för lå 2011/ Delårsrapport 1 i april Kvalitetsrapport från samtliga arbetslag juni Uppföljning och utvärdering av de särskilda satsningarna, seminarietillfällen kunskap och bedömning. - Individuell studieplan, betyg, åtgärdsprogram, utvecklingssamtal samt minnesanteckningar från olika personalmöten. - Elevrådsmöten ca 1 ggr/månad protokollförda. - Enkät- elevernas syn på skolan. Kompetensutveckling Kompetensutveckling har skett både individuellt samt på gruppnivå. Individuell kompetensutveckling är ex tecken som stöd, LuTek, åtgärdsprogram, betyg och bedömning, del av kulturskolans utbud, Karlstadsmodellen, PIM-utbildning, kartläggning av läsförståelse, sociala berättelser. Teknik i skolan, personal som läser på universitet för att utvidga sin behörighet, föreläsning ADHD, elever med svår epilepsi mm Gruppnivå: handledning, läsa en bok/se film som sedan följts upp gemensamt i hela skolan, appar i särskolan, Edwise, studiebesök ex på Huvudsaken (hjälpmedel för elevgruppen) Viss kompetensutveckling är behovsstyrd utifrån elevers särskilda behov som i första hand måste prioriteras. Om en personal har deltagit i någon enskild kompetensutveckling redovisas detta för övrig personal inom gruppen. Detta är ett område som dock bör utvecklas vidare. 5

6 Skolans prioriterade utvecklingsområden lå 2012/ Verksamhetens utvecklingsområden som identifierades och prioriterades i KR Utvecklingsområde Nuläge (var är vi?) Bör utvecklas (Vart ska vi?) Resurser, framgångsfaktorer, hinder mm Gemensam tolkning av kunskapskrav Arbete pågår ständigt i enskilda grupper med att observera och samtala kring för att förstå och tolka elevernas kunskapsutveckling. Fortsatt reflektion kring värdeorden i läroplan. Kollegial samverkan Personalens engagemang i arbetet att förstå elevernas lärande. Kollegiala samtal i arbetslag och på enheten. Samtal sker kontinuerligt i arbetslaget och till viss del även i gemensamma möten på enheten. Svårt att erbjuda samtlig personal på enheten att delta i gemensamma kollegiala samtal. (vikariebrist, ekonomi) Utveckling av IUP, skriftliga omdömen och pedagogisk planering för att göra dessa mer begriplig för eleverna. Påbörjat arbetet kring Edwise Utveckling koppling schema- pedagog elev. Ge föräldrar tillgång till Edwise. Verktyget ej anpassat för särskolan. Fler administrativa system måste kopplas samman för att det skall fungera fullt ut. Samtliga elever har sin IUP med skriftliga omdömen Fortsatt utveckling av pedagogiska planeringar, IUP och skriftliga omdömen för att göra dessa mer begripliga för samtliga elever. Personalens engagemang och ambitioner är en stor tillgång. Arbetet tar mycket tid då allt måste individanpassas. Pedagogiska planeringar skrivs inte fullt ut i alla ämnen/ämnesområden. Öka skrivningen av antalet pedagogiska planeringar. Där PP skrivs är det lättare att utvärdera om eleven når målet. Arbetet tar mycket tid då allt måste individanpassas. 6

7 Kollegial samverkan Lärarlag på respektive enhet som leds av rektor. Pedagogiska möten med representanter från olika enheter (grsär o gysär) som leds av rektorer. Fokusområden vid varje mötestillfälle. Väl förberedda deltagare. Möjliggöra att fler pedagoger kan delta. Engagerad personal. Innehåll och material skickas ut i god tid. Svårt att frigöra personal (vikariebrist) Aktivt arbete kring elevens självständighets utveckling Samtal kring vad det innebär att vara självständig utifrån elevens förutsättningar. Träna på att välja Eleverna uppmuntras i att planera och genomföra olika aktiviteter under skol och fritidstid. Ständigt pågående arbete i samtliga verksamheter, skola/fritids. Personalens medvetenhet i arbetet med eleverna. Goda kunskaper om alternativa kommunikationssätt. Bristande kunskaper om alternativa kommunikationssätt. 2.2 Resultatanalys Utifrån enheternas egna utvecklingsområden bedömer samtliga verksamheter att en positiv utveckling har skett och i ett individperspektiv ser vi att eleverna har en ökad måluppfyllelse. Gemensam tolkning av kunskapsresultaten Citat från ett arbetslags kvalitetsredovisning; Att arbeta med värdegrunden i arbetslag och tillsammans med ev personliga assistenter innebär att när vi gemensamt ser eleven i sin hela livssituation och alla deltar i vårt gemensamma arbete ser vi ett ökat tydliggörande i kommunikation vilket i sin tur bidrar till ökade kunskapsresultat för eleven Detta leder till en högre måluppfyllelse för eleven. Utveckling av IUP, skriftliga omdömen och pedagogisk planering för att göra den mer begriplig för eleverna. Rektorerna bedömer, utifrån enheternas kvalitetsredovisningar, att eleven står mer i fokus och att vi ser en tydlighet och en ökad delaktighet för eleverna i undervisningen. Eleverna tar för sig mer, elevernas egna tankar står i fokus. Citat från ett arbetslags kvalitetsredovisning: Det ämnesövergripande arbetssättet visar på möjligheter, sätter innehåll på rubriker- vilka mål ska ingå från olika ämnen, hur sätter vi ihop i helheter allt detta tillsammans gör att det 7

8 blir tydligare för eleven och framförallt så ser vi att inget sker slumpmässigt i verksamheten. Kollegial samverkan Kollegial samverkan sker både enhetsvis och över gränserna med representation från samtliga verksamheter (grundsärskola-gymnasiesärskola). Rektorernas samlade bedömning är att vi har kommit en bit på väg. Vid våra gemensamma träffar är personalen mycket engagerade och diskussionerna blir många och många gånger utmanande. Detta i sin tur leder till fler diskussioner på den egna enheten/arbetslaget. Kollegial samverkan mellan olika verksamheter på en och samma skola leds ibland av rektor och ibland av pedagogerna själva. På några av våra verksamheter arbetar personalen målmedvetet med att finna utmanande lärmiljöer för varje enskild elev, vilket innebär att en elev ibland deltar i en annan klass verksamhet där eleven får en annan utmaning. Aktivt arbete kring elevens självständighets utveckling Begreppet självständighet har diskuterats i verksamheten, utifrån kritik från daglig verksamhet inom socialförvaltningens verksamheter vad innebär det för respektive elev att vara självständig, hur är vuxnas förhållningssätt till eleverna. Curlar vi eleven mer än nödvändigt exempel på samtal som ständigt pågår och måste fortsätta att föras och även ta upp samtalen tillsammans med vårdnadshavare. 8

9 3. Resultat och måluppfyllelse 3.1 Kunskapsresultat Betyg är satt på samtliga elever i grundsärskolan som får betyg. Det är dock så få elever som slutar grundsärskolan detta läsår så vi gör inte någon statistik över betygssättning. Samtliga elever som läst enligt grundsärskolans kursplan har nått målen och fått godkända betyg. Rektorerna kan dock utläsa att det generellt är högre betyg i praktiskt estetiska ämnen och där har också hela betygsskalan A-E använts. När det gäller de teoretiska ämnena så har ingen elev i årskurs 6-9 erhållit de högsta betyget A. Förra året gjorde rektorerna en reflektion kring betyget i svenska/matematik. Bedömningen var ungefär lika och tendensen är likadan i år för åk 9 det är svårt att göra en riktig bedömning eftersom det handlar om få elever i åk 9. Vi fortsätter därför att följa utvecklingen. 3.2 Behörig till gymnasiet Samtliga elever som avslutar sina studier på grundsärskolan är behöriga till gymnasiesärskolan. Samtliga har också börjat sin utbildning där. Innan eleven påbörjar sina studier på gymnasiesärskolan gör de skolpraktik på olika program. Detta läsår har dock varit lite speciellt med tanke på att en ny gymnasiesärskola har införts och de program som vi erbjuder inte hade startat så har eleven fått göra skolpraktik i motsvarande befintliga program. 3.3 Elever i behov av särskilt stöd Särskolan har tillgång till och nyttjar centrala elevhälsans utbud utifrån elevers behov. De tjänster som vi mest tar i anspråk är talpedagogens tjänst. Handledning till enskild elev/arbetslag förekommer. Utbildningsinsatser har vi under året nyttjat. Vi har också under året varit i kontakt med SPSM för stöd och rådgivning. Åtgärdsprogram Skrivs där behov uppkommer. Vi använder samma mall som finns i övriga verksamheter. Däremot så skriver vi inte så många åtgärdsprogram utifrån att korrigeringar vad gäller elevens lärande sker i den individuella utvecklingsplanen. För de elever som vi har skrivit ett åtgärdsprogram följs det upp. Rektor har i förekommande fall deltagit vid upprättandet av åtgärdsprogrammet. 3.4 Flerspråkiga elever I verksamheten finns det en handfull elever med annat modersmål än svenska. Samtliga elever erbjuds modersmålsundervisning- alla vårdnadshavare har dock inte tackat Ja till erbjudandet. Att undervisa elever med en utvecklingsstörning innebär en stor utmaning för modersmålslärarna eftersom eleverna befinner sig på så olika utvecklingsnivå. Studiehandledningar saknas för samtliga elever i grundsärskolan- ett område som kan förbättras. 9

10 3.5 Analys av förutsättningarna En sammanhållen grundsärskola där rektor har god insikt och förståelse för de särskilda utmaningar som det innebär att undervisa elever med utvecklingsstörning av olika grad. En sammanhållen grundsärskola innebär också, även om vi geografiskt inte finns i närheten av varandra, kan rektorer för verksamheterna samla samtlig personal för genomgång och samtal i olika frågor. Det tror rektorerna kan innebära en mer jämlik grundsärskola i vår kommun. Rektorer bedömer att enheterna inte får bli alltför små eftersom samverkan då blir svår och utmaningarna för eleverna blir få. Det blir svårt för eleverna att kunna gå in i andra grupper som kan vara mer utmanande i vissa ämnen/ämnesområden. 3.6 Materiella Vi finns lokalintegrerade på olika grundskolor- samverkan sker med grundskolan där så är möjligt, både personalmässigt och elever emellan. Lokalerna på Residensskolan och Tunaskolan har utökats. Utemiljön på Tunaskolan är åtgärdad med gott resultat och samtliga elever på Tunaskolan nyttjar den nya utemiljön 3.7 Ekonomiska Ett utslag av den sammanhållna särskolan är att den ekonomiska fördelningen sker utifrån de faktiska behov som finns. Omfördelning kan ske inom verksamheten/verksamheterna vid behov. Utökning av personal har skett under läsåret då behov har funnits för det. Orsaker till detta kan vara säkerhetsfrågor för elev, arbetsmiljöorsaker för personal, undvika ensamarbete i förekommande fall. 3.8 Personella Personalen består av grundskollärare, några med specialpedagogisk vidareutbildning, förskollärare, fritidspedagoger, några med specialpedagogisk vidareutbildning samt elevassistenter och barnskötare. Särskolan har egen studie-yrkesvägledare, där även en del av tjänsten är avsedd för handledning kring problemskapande beteende i grupperna. Särskolan har egen musiklärare. Tjänster för praktisk estetiska ämnen köper särskolan in. Under året har personal i särskolan fått sin lärarlegitimation. Några har blivit behöriga att undervisa men fortfarande finns många som inte är behöriga för att undervisa i grundsärskolan. 10

11 4 Analys av genomförande processer 4.1 Normer och värden En gemensam plan mot kränkande behandling finns på de skolor som vi är lokalintegrerade på. Eleverna i grundsärskolan trivs bra enligt både eleven själv som beskriver detta för personalen i IUP- arbetet samt vårdnadshavare lämnar samma bild om verksamheten. Om eleven visar på att de inte trivs gör vi förändringar i grupperna för att eleven skall må bra och kunna utvecklas optimalt. Allt vårt arbete sker utifrån individens behov. Några exempel från verksamheten: I vår grupp arbetar vi utifrån ett positivt perspektiv för alla elever. Varje dag ska vara övervägande en positiv upplevelse. B la detta har lett till att den enskilde elevens förmåga att delta i gruppdiskussioner har ökat och de kan till viss del visa respekt för andra uppfattningar som finns i gruppen. Att arbeta med eleven i centrum och se elevens hela livssituation- vi har arbetat mycket med att få personliga assistenter att förstå och sätta sig in i vårt gemensamma uppdrag kring eleverna när vi ser eleven i sin hela livssituation får alla mer förståelse för elevens funktionshinder och det innebär att beteendeproblem minskat. Arbete med värdegrunden i vardagen utifrån varje elevs individuella behov- detta arbetssätt innebär stor flexibilitet bland personalen i förhållningssätt mot eleven. Rektorerna bedömer att vi har hög måluppfyllelse i de flesta grupper vad gäller arbetssätt och bemötande under rubriken Normer och värden. Individen kommunicerar känslor till oss. Vad och hur vi kommunicerar tillbaka i det läget blir avgörande för hur situationen slutar. Vårt sätt att hantera svåra situationer blir avgörande för om stressnivån sjunker eller ökar Inflytande Samma personal arbetar i både skola och på fritidshemmet. Det innebär att samma förhållningssätt och arbetet med varje enskild elev fortsätter som en röd tråd genom hela elevens arbetsdag. Kontakter finns även mellan skola och ungdomsfritids vilket leder till högre måluppfyllelse för eleven. Eleven har stort inflytande på sin undervisning, vi utgår från styrkor och intressen hos eleven och sedan är det pedagogens arbete att omsätta detta i elevens dagliga lärande i ämnen/ämnesområden. Rektorerna bedömer att grundsärskolan har hög måluppfyllelse inom området. 1 Aspeflo om autism Ulrika Aspeflo sid

12 4.3 Kunskaper Rektorerna bedömer att grundsärskolan uppvisar en hög måluppfyllse i området kunskaper. En väl utförd och planerad undervisning sker i samtliga verksamheter. Kollegial samverkan sker inom enheten och tillsammans med andra enheter. Pedagogerna arbetar med formativ bedömning och samtalar ofta i arbetslagen om olika iakttagelser. Pedagogerna upplever sig säkrare i att skriva pedagogiska planeringar och se nyttan av detta men där finns fortfarande arbete att vidareutveckla. Ämnesövergripande arbetssätt genomsyrar så gott som hela undervisnigen- det resulterar till en större helhet för eleven och en ökad förståelse för det egna lärandet. LuTek- satsningen har inspirerat pedagoger till att med enkla medel kunna undervisa eleverna i ämnet teknik. Eleverna visar nyfikenhet inom området. Modern teknik används i verksamheten och en utveckling av undervisningsmetoder sker succsesivt. 4.4 Resultat elevenkät Elevernas syn på skolan 2013 Antal elever som har kunnat svara på enkäten är för få för att vi ska kunna utläsa något resultat. Enkäten är svår för eleven att själv svara på vilket innebär mycket vuxenstöd och då kan resultatet bli missvisande. 4.5 Resultat elevenkät Hälsosamtal Detta är ett utvecklingsområde för samtliga verksamheter, samtidigt är det få elever i respektive årskurs som deltar och vissa år har vi ingen elev alls i respektive grupp. Det är svårt att avläsa någonting utifrån detta. I våra grupper finns det också elever som har ett annat kommunikationssätt än det verbala vilket också utmanar samtalet. Rektorerna kommer att föra vidare samtal kring detta tillsammans med skolsköterskan på respektive enhet. 12

13 5 Analys av kompetensutvecklingsinsatser 5.1 Matematiksatsningen Varje enhet har utvärderat sina mål vad gäller matematiksatsningen. Arbetet fortsätter och matematiken är ett fortsatt utvecklingsområde i grundsärskolan. Vi har genomfört ett antal gemensamma träffar för matte-piloter i våra verksamheter och där har goda exempel berättats om, erfarenheter har tillvaratagits, inspiration har överförts mellan verksamheterna. Rektorerna bedömer att vi kommer att fortsätta arbetet med att vi inbjuder till gemensamma träffar som till viss del kan ses som kompetensutveckling. Under läsåret har vi också samtalet kring vilka förväntningar har ledning och politiken på särskolan. Inga särskilda mål finns uppsatta för särskolans verksamheter, vad gäller ex matematik vi har själva format målen men inga mål finns beslutade i politiken och vi hoppas att Barn-och utbildningsnämden har förväntningar i särskolans verksamheter. 5.2 Kunskap och bedömning Varje enhet har utvärderat sina mål handlingsplan kunskap och bedömning. Varje enhet har utsedda processledare som har deltagit i kommunens övergripande satsning. (Annika Zetterströms seminarieserie med pedagoger och rektorer) Måluppfyllelse; - Samtal kring entreprenöriellt lärande har förts i verksamheterna- vad är entreprenöriellt lärande och hur kan då vi jobba med det på våra enehter. - Mer samtal och lärande kring bedömningsfrågor, - Arbete kring tydliggörande av IUP för eleverna. - Personal som har gått 7,5 p pedagogisk bedömning som sprider sina kunskaper vidare i verksamheten på den egna skolan. Rektorer uppmuntrar kollegial samverkan både inom den egna enheten och mellan enheterna. 5.3 Individuell kompetensutveckling- grupp kompetensutveckling Tidigare beskrivna kompetensutvecklingsinsatser på individuell och gruppnivå har givit ökad kunskap om olika funktionsnedsättningar utifrån särskilda behov som finns, vilket ger en större insikt och en ökad trygghet, förståelse för elevens behov. Moderna tidshjälpmedel för eleverna har införts och kunskaper har fördjupats inom ämnet vilket leder till en ökad måluppfyllelse för eleven. PIM-utbildning har slutförts under läsåret men samtlig personal har inte slutfört alla moment. De som har slutfört arbetsuppgifter upplever att de känner sig säkrare i att använda datorn som verktyg i skolan. Samtliga enheter har idag tillgång till Ipad och använder den mer eller mindre frekvent i undervisningen. Det tar tid att lära sig verktyget för att den skall användas i undervisningen den tiden har dessvärre inte funnits eftersom vikariesituationen har varit svår under lå 12/13. 13

14 6 En sammanfattande resultatanalys 6.1 Allmänna råd, sid 34 står följande; På enhetsnivå är det viktigt att rektor fattar beslut om de insatser som ska genomföras. Besluten behöver fattas utifrån enhetens gemensamma analys och bedömning av vad som ska utvecklas Rektorerna bedömer att Luleå Kommun har en grundsärskola med hög kvalitet. Vi har personal med god kompetens och stort engagemang för sitt uppdrag. Vi har engagerade vårdnadshavare som har god insikt i verksamheten. Vi arbetar systematiskt med att höja kvalitén genom att exempelvis kritiskt granska IUP och pedagogiska planeringar som görs, kontinuerligt förs samtal kring elevens lärande i arbetslaget, bedömningsfrågor osv. Vi arbetar i arbetslag där personalens förhållningssätt utgår från att alla kan, utifrån sina förutsättningar och alla får utmaningar i lärandet. Rektorerna bedömer att graden av delaktighet för eleverna är hög eftersom undervisningen utgår från elevens intresseområden och pedagogen bygger vidare sin undervisning utifrån detta. Många elever grundsärskolan har låg egen drivkraft och därför måste personalen vara mycket lyhörda och ta vara på varje initiativ som eleven uppvisar och sätta in detta i ett sammanhang utifrån våra styrdokument. Fokusområden som kunskap och bedömning och matematik har gjort att vi har hållit kurs i verksamheten inom dessa områden. Vi har eget fritidshem som gör att vi har en röd tråd genom dagen för eleven. Personal som arbetar i skolan arbetar också på fritidshemmet och tar därför med sig både förhållningssätt gentemot eleven och kan genomföra aktiviteter som eleven önskar att få göra och som inte alltid ryms under skoldagen. Det är viktigt att tiden på fritidshemmet utgår från elevens önskemål och att de upplever delaktighet. 14

15 7 Identifierade utvecklingsområden och prioriterade utvecklingsinsatser 7.1 Kunskaper Särskolan fortsätter att följa kommunens gemensamma satsningar och verksamheten sätter upp nya mål för matematik och kunskap och bedömning. Vi fortsätter att utveckla IUP och skriftliga omdömen samt pedagogiska planeringar så at eleven själv förstår och kan följa sin progression i lärandet. Vi arbetar i respektive verksamhet men även gemensamt med särskolans undervisande pedagoger för att lära och inspirera varandra. Utvecklingsinsatser som vi planerar att genomföra; Utveckling av lärplattformen Edwise så att den blir ett pedagogiskt stöd för elev/vårdnadshavare och personal vid upprättandet av IUP och skriftliga omdömen. Separata träffar för pedagoger i grundsärskolan respektive inriktning träningsskolan. Seminarietillfällen i kunskap och bedömning tillsammans med Annika Zetterström och undervisande pedagoger i grundsärskolan. Fortsatt arbete tillsammans i respektive verksamhet tillsammans med rektor. En förutsättning för att arbetet skall fortskrida är att tillgång till vikarier finns vid gemensamma insatser. 7.2 Normer och värden Utveckling av plan mot kränkande behandling så att den förstås av eleverna. Kartläggning av miljöer. Skapa möten för personal som arbetar inom en skolenhet med flera verksamheter med fokus på värdegrundsfrågor. Utvecklingsinsatser som vi planerar att genomföra; Gemensam konferens inom en skolenhet minst 2 ggr/läsår, grundskola/grundsärskola. Genomför kartläggning enligt diskrimeringsombudsmannens arbetsmaterial i samtliga grupper där så är möjligt. 7.3 Inflytande Att göra läroplansmålen begripliga för eleven utifrån elevens förutsättningar. Att ha inflytande, kunna säga vad de tycker, kunna påverka innehåll, förstå konsekvenser av sitt handlade under skol/fritidstid och även för framtiden. En förutsättning är personalens lyhördhet för elevens uttryck och att personal kan avläsa och förstå elevens behov och tillmötesgå eleven eller få eleven att förstå att man inte kan få igenom sin vilja just nu. Att kunna ha inflytande kräver kunskap om vad man kan ha inflytande över för eleven. Om en elev har svag beslutsförmåga blir stödet från personalen mycket central. 15

16 Personalen måste ständigt utveckla arbetsmetoder för att skapa så goda individuella förutsättningar för varje enskild elev att ha inflytande och självbestämmande. Det är viktigt att personal har goda kunskaper om funktionsnedsättningar och alternativ kommunikation och vad våra styrdokument säger. 16

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning för Läsår 2011-2012 1. Grundfakta Enhetens namn: Kristinaskolan Brotorpsskolan - Lindeskolan Verksamhetsform: Grundsärskola Grundsärskola

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete BUN 2013-08-27 57 Systematiskt kvalitetsarbete Barn- och utbildningsförvaltningen Systematiskt kvalitetsarbete i Svenljunga kommun Skollagens krav innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt

Läs mer

Norrsätragrundsärskolas kvalitetsredovisning 2013-2014

Norrsätragrundsärskolas kvalitetsredovisning 2013-2014 Grund-/särskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(5) 2014-02-20 Norrsätragrundsärskolas kvalitetsredovisning 2013-2014 1. Organisation Grundsärskolan åk 1-6 och fritidshemmet är lokalintegrerade

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:9. Undervisningen i svenska i grundsärskolan

Sammanfattning Rapport 2010:9. Undervisningen i svenska i grundsärskolan Sammanfattning Rapport 2010:9 Undervisningen i svenska i grundsärskolan 1 Sammanfattning Skolinspektionens kvalitetsgranskning av undervisningen i särskolan har genomförts i 28 grundsärskolor spridda över

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Grundskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Jennika Pettersson 2012-07-24 Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Kunskapsnämndens mål 2012 under MEDBORGARperspektivet Resultaten för lärande

Läs mer

Granskning av rutiner för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i grundskolan. Motala kommun

Granskning av rutiner för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i grundskolan. Motala kommun Revisionsrapport Granskning av rutiner för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i grundskolan Motala kommun Eleonor Duvander Håkan Lindahl Innehållsförteckning Revisionell bedömning... 1 Bakgrund

Läs mer

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Läsåret 2014/2015 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Samskapande Styrkebaserad Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/förskolan styrs av nationella styrdokument som skollag (2010:800) och läroplaner, vilka är kopplade till respektive skolform. Dessutom styrs verksamheterna av kommunala

Läs mer

Information om det systematiska kvalitetsarbetet

Information om det systematiska kvalitetsarbetet Anita Rune - P6AR01 E-post: anita.rune@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2013-09-09 Dnr: 2013/2541-BaUN- 013 Barn- och ungdomsnämnden Information om det systematiska kvalitetsarbetet Ärendebeskrivning

Läs mer

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning Fritidshem Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete i praktiken på lokal nivå och regional nivå

Systematiskt kvalitetsarbete i praktiken på lokal nivå och regional nivå Systematiskt kvalitetsarbete i praktiken på lokal nivå och regional nivå Bättre skola Södra Berget Sundsvall 2015-01-21 Lars Thorin Presentation Lars Thorin 44 år från Bräcke, Jämtland Lärare 1-7 Sv/So/Idr

Läs mer

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Gemensamma mål för hela enheten Gemensam för såväl grundskola som förskoleklass och fritidshemmet ligger som grund för våra mål? Skolinspektionens rapport Vilka mål

Läs mer

Borås Stads INSTRUKTION FÖR REKTOR. Instruktion för rektor 1

Borås Stads INSTRUKTION FÖR REKTOR. Instruktion för rektor 1 Borås Stads INSTRUKTION FÖR REKTOR Instruktion för rektor 1 Fastställt av: Arbetsgrupp förskola-skola Datum: 21 februari 2014 Dokumentet gäller för: Alla grundskole- och grundsärskoleenheteer För revidering

Läs mer

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien.

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. 2012-2015 Matte i πteå Matematiklyftet Nationell fortbildning av alla som undervisar i matematik SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten.

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi

Utbildningspolitisk strategi Utbildningspolitisk strategi 2012-2015 för förskola, förskoleklass, skola och fritidshem i Örnsköldsvik Antagen av kommunfullmäktige 2012-05-28 77 Våra huvudmål: Högre måluppfyllelse & Nolltolerans mot

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Kungsgårdsskolan och Prästgärdsskolan

Regelbunden tillsyn i Kungsgårdsskolan och Prästgärdsskolan Regelbunden tillsyn i Säters kommun Prästgärdsskolan/Kungsgårdsskolan Dnr 43-2008:693 Regelbunden tillsyn i Kungsgårdsskolan och Prästgärdsskolan Kungsgårdsskolan förskoleklass och årskurserna 1-6 Prästgärdsskolan

Läs mer

Matte i πteå. Piteå kommun 2015-02-13

Matte i πteå. Piteå kommun 2015-02-13 2015 Matte i πteå Piteå kommun 2015-02-13 Bakgrund Svenska elevers kunskaper i matematik har försämrats under senare år. Försämringen märks i att andelen elever som uppnår det lägsta betyget ökar och

Läs mer

Återrapportering av Skolinspektionens tillsyn vid Särskolan, Säters kommun

Återrapportering av Skolinspektionens tillsyn vid Särskolan, Säters kommun Återrapportering av Skolinspektionens tillsyn vid Särskolan, Säters kommun 1 Innehåll INLEDNING... 3 UNDERLAG... 3 KUNSKAPER... 3 KUNSKAPSRESULTAT... 3 UPPFÖLJNING OCH KOMMUNIKATION AV RESULTAT... 6 BEDÖMNING

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a Beskut Dnr 44-2015:4210 Backatorps skolkooperativ ekonomisk förening Org.nr. 716445-1366 BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a efter bastillsyn Bauatorpsskolan belägen i Göteborgs ko mun. 'iåbx 2320,

Läs mer

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15 Systematiskt kvalitetsarbete i Solnas skolor - Resultatsammanställning - Betygssättning - KVALITETSREDOVISNING (publ) Maj Juni Aug - VERKSAMHETSPLAN (publ) - Utkast 1/gensvar/slutgiltig - Delårsbokslut

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 2014-01-07 1 (5) Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 Förskolan Vid skolinspektionens tillsyn 2013 fick förskolan 4 anmärkningar/förelägganden, detta är lika många i antal som vid

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 1 Barn och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 2 Nuläge 2 Systematiskt kvalitetsarbete enligt skollagens 4:e kapitel 2 Modellen för

Läs mer

Kvalitetsanalys läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys läsåret 2014/15 Kvalitetsanalys läsåret 2014/15 Klättenskolan Postadress Besöksadress Telefon Internet Giro och org nr Sunne kommun Stöpafors 0565-160 00 växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 79. Klättenskolan 686 93 Sunne

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2011/12 Grundsärskolan Ferlinskolan/Strandvägsskolan

Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2011/12 Grundsärskolan Ferlinskolan/Strandvägsskolan Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2011/12 Grundsärskolan Ferlinskolan/Strandvägsskolan Ingela Dullum Rektor 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Kunskaper sidan 5 Elevernas ansvar och inflytande

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskoleklass

Kvalitetsredovisning Förskoleklass Kvalitetsredovisning Förskoleklass Läsåret 2012/2013 Edvinshemsskolan Område Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun 1 Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole

Läs mer

FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER. Kvalitetsgranskning. Undervisningen i särskolan 2009/2010

FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER. Kvalitetsgranskning. Undervisningen i särskolan 2009/2010 1 FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER Kvalitetsgranskning Undervisningen i särskolan 2009/2010 2 Av denna PM framgår vilka tre centrala frågor som ska granskas och bedömas i denna kvalitetsgranskning. Dessa frågor

Läs mer

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 2010-10-19 Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 Lust att lära och utvecklas hela livet Den lokala arbetsplanen anger skolans prioriterade utvecklingsmål för läsåret, med åtaganden enskilt

Läs mer

Verksamhetsplan. Skolförvaltningens ledningsgrupp. Läsåret 2013/2014

Verksamhetsplan. Skolförvaltningens ledningsgrupp. Läsåret 2013/2014 Verksamhetsplan Skolförvaltningens ledningsgrupp Läsåret 2013/2014 1. Beskrivning och presentation av skolförvaltningen Uppdrag Skolförvaltningen leds av en ledningsgrupp bestående av förvaltningschef

Läs mer

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 För huvudmän inom skolväsendet Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 Ansök senast den 23 januari 2015 Läslyftet 2015 2018 Hösten 2015 startar Läslyftet,

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16 Göran Åkerberg rektor Kunskap och lärande Var är vi? Hur gör vi? Delaktighet och inflytande Vart ska vi? Hur blev det? Normer och värden

Läs mer

Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302

Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302 Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302 Vision: En tidsenlig och trygg skola och förskola Grundskolan Arbetsgång Enligt Kultur och utbildningsnämndens

Läs mer

STORVIKEN MARIEBY- TANDSBYNS förskolor. Arbetsplan för systematiskt kvalitetsarbete (ASK) 2012-2013

STORVIKEN MARIEBY- TANDSBYNS förskolor. Arbetsplan för systematiskt kvalitetsarbete (ASK) 2012-2013 STORVIKEN MARIEBY- TANDSBYNS förskolor Arbetsplan för systematiskt kvalitetsarbete (ASK) 2012-2013 Förutsättningar Presentation av enheten Förskolorna Backen, Dungen, Storviken, Marieby och Tandsbyn med

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola Stockholms kommun Rektorn vid Äppelviksskolan Beslut för grundskola efter tillsyn av Äppelviksskolan i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon:

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen. Grundsärskolan

Barn- och utbildningsförvaltningen. Grundsärskolan Barn- och utbildningsförvaltningen Grundsärskolan Vad är grundsärskola? Grundsärskolan är en egen skolform och regleras i Skollagen (2010:800) kapitel 11.Grundsärskolan har egen läroplan, Lgr 11 och egna

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 enhet

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 enhet Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 enhet Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken Verksamhet Förskolan Källbacken är Leksands allra senast byggda förskola, vi flyttade in verksamheten från förskolan Mosippan i februari 2013 Förskolan ligger

Läs mer

1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola

1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola 1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

Kvalitetsrapport 2013-2014

Kvalitetsrapport 2013-2014 2014-08-27 Barn och utbildningsförvaltningen Gunnar Verngren 0581-811 81 Gunnar.Verngren@lindesberg.se Kvalitetsrapport 2013-2014 Gymnasiesärskola Individuella Program Lindeskolan 1 1. GRUNDFAKTA Från

Läs mer

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Systematiskt kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet är reglerat i skollagen, 4 kap och regleras på nationell-, huvudmannaoch enhetsnivå. Huvudmannanivå

Läs mer

Kvalitetsrapport 2014-2015

Kvalitetsrapport 2014-2015 Datum 2014-06-30 6 Antal sidor Kvalitetsrapport 2014-2015 Oleby Marcus och Anna 0564-477 00 direkt 070-642 16 65 mobil marcus.lech@torsby.se Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått 1.1 Analys

Läs mer

1. Verksamhetens förutsättningar

1. Verksamhetens förutsättningar Grundskola Förskoleklass Fritidshem Resultatrapporten innehåller en värdering och analys av enhetens resultat kring kunskap och lärande samt resultat från brukarundersökningen. Resultatrapport för Habyskolan

Läs mer

Elever i behov av särskilt stöd

Elever i behov av särskilt stöd Elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för Ekebyhovskolan 2014 Ekebyhovskolan Ansvarig chef: Inga-Lill Håkansson INNEHÅLL SYFTE OCH MÅL...3 VÅRA STYRDOKUMENT...4 ELEVSTÖDSTRAPPAN...5 STÖDTEAMET...7

Läs mer

Vi har inte satt ord på det

Vi har inte satt ord på det Sammanfattning Rapport 2012:8 Vi har inte satt ord på det En kvalitetsgranskning av kunskapsbedömning i grundskolans årskurs 1-3 Sammanfattning Skolinspektionen har granskat lärares utgångspunkter i arbetet

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Sjuntorpsskolan 4-9 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Sjuntorpsskolan 4-9 2014 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Sjuntorpsskolan 4-9 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat...

Läs mer

Arbetsplan för Vedeby särskola

Arbetsplan för Vedeby särskola Arbetsplan för Vedeby särskola Läsåret 2013-2014 Beskrivning av verksamheten Vår skola ska värna om den enskilda elevens möjligheter att utvecklas positivt, dels socialt och dels pedagogiskt i en trygg

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Tunet period 4 (april-juni), läsåret 2012-2013

Kvalitetsarbete för förskolan Tunet period 4 (april-juni), läsåret 2012-2013 Kvalitetsarbete för förskolan Tunet period 4 (april-juni), läsåret 2012-2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Resultatuppföljning 2014

Resultatuppföljning 2014 Resultatuppföljning 2014 Enligt skollagen ska det systematiska kvalitetsarbetet inriktas mot att uppfylla de nationella målen för utbildningen i grundskolan och förskolan. Kravet innebär att huvudmän,

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Kilbergets förskola Vår förskola består av fyra avdelningar, två avdelningar för barn mellan 1-3 år och två avdelningar för barn mellan 3-5 år. På Kilbergets förskola arbetar

Läs mer

Beslut. efter tillsyn i Svenljunga kommun

Beslut. efter tillsyn i Svenljunga kommun Beslut Svenljunga kommun Beslut efter tillsyn i Svenljunga kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Post- och besöksadress Lund, Gasverksgatan 1, 222 29 Lund Telefon: 08-586

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015.

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER. Systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet

SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER. Systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER Systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet 1 Beställningsadress: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Telefon: 08-690 95 76 Telefax: 08-690 95 50 E-post: skolverket@fritzes.se

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

Verksamhetsplan Vimarskolan åk 7-9 2014/2015

Verksamhetsplan Vimarskolan åk 7-9 2014/2015 Tillsammans når vi toppen! Tre prioriterade utvecklingsområden för skolområde ÖST Höja måluppfyllelse och resultat Nationella prov Betyg Enkätresultat Elevhälsa VÄRDEGRUNDSARBETE Förebyggande arbete Samordna

Läs mer

Kvalitetsrapport 2014-2015

Kvalitetsrapport 2014-2015 Datum 2014-06-30 10 Antal sidor Kvalitetsrapport 2014-2015 Kvistbergsskolan Marcus och Anna 0564-477 00 direkt 070-642 16 65 mobil marcus.lech@torsby.se Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Dnr 43-2014:7575 Alingsås kommun kommunstyrelsen@alingsas.se Beslut för gymnasieskola efter prioriterad tillsyn i Alströmergymnasiet sektor 1 i Alingsås kommun 2 (10) Tillsyn i Alströmergymnasiet sektor

Läs mer

Skolan är till för ditt barn

Skolan är till för ditt barn Skolan är till för ditt barn En broschyr om de nya läroplanerna och den nya skollagen som riktar sig till dig som har barn i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan Du är viktig Du

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen Eksjö kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Eksjö kommun Skolinspektionen. Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, 222 29 Lund Telefon:

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Åsaka fritidshem 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Åsaka fritidshem 2014 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem Åsaka fritidshem 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3 I

Läs mer

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum Plan för kunskap och lärande med kvalitet och kreativitet i centrum Förord Östersunds kommunfullmäktige har som skolhuvudman antagit denna plan. Med planen vill vi säkerställa att de nationella målen uppfylls.

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010/2011

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010/2011 KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010/2011 REGNBÅGEN Fritidshemmet för särskoleelever på Noltorpsskolan ALINGSÅS Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se 1. Förutsättningar

Läs mer

2013-06-04. Handlingsplan Elevhälsa Grundsärskolan på Fjärdingskolan. Kommungemensam verksamhet förskola skola Stadsdelsförvaltning Norr

2013-06-04. Handlingsplan Elevhälsa Grundsärskolan på Fjärdingskolan. Kommungemensam verksamhet förskola skola Stadsdelsförvaltning Norr 2013-06-04 Handlingsplan Elevhälsa Grundsärskolan på Fjärdingskolan Kommungemensam verksamhet förskola skola Stadsdelsförvaltning Norr 2 Innehållsförteckning 1. VERKSAMHETSBESKRIVNING... 3 2. DEFINITION

Läs mer

Modell för uppdragsdialogen i grundskolan och grundsärskolan i Borås Stad.

Modell för uppdragsdialogen i grundskolan och grundsärskolan i Borås Stad. 130916 odell för uppdragsdialogen i grundskolan och grundsärskolan i Borås Stad. Syfte: Dialogen ska tydliggöra vilka arbetsuppgifter som ska utföras inom den reglerade arbetstiden för lärare inom grundskolan

Läs mer

Barn i behov av stöd

Barn i behov av stöd Revisionsrapport Barn i behov av stöd Borgholms kommun Viktor Prytz Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Uppdrag... 2 2.3. Metod och avgränsning... 3 3.

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rälsen Förskola Norrviken 2014 Enhet Mia Elverö Systematiskt kvalitetsarbete i fristående enhet Förskolechefens/rektorns namn Ansvarig uppgiftslämnare Mia Elverö 1/13 Inledning

Läs mer

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN REVIDERAD AUGUSTI 2012 STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION Innehållsförteckning OM UTVECKLINGSSAMTALET OCH DEN SKRIFTLIGA INDIVIDUELLA UTVECKLINGSPLANEN 2

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Arbetsplan Bromstensskolan 2013/14

Arbetsplan Bromstensskolan 2013/14 Per Hansson, rektor Bromstensskolan 2013-10-31 A 1 (11) Arbetsplan Bromstensskolan 2013/14 Introduktion Den här arbetsplanen beskriver vilka arbetsområden vi på Bromstensskolan kommer att fokusera på under

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130 TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är

Läs mer

Kvalitetsgranskning av Freinetskolan Bild & Form med huvudman Freinetskolan Bild & Form Masthugget KB

Kvalitetsgranskning av Freinetskolan Bild & Form med huvudman Freinetskolan Bild & Form Masthugget KB Freinetskolan Bild & Form Box 7115 402 32 Göteborg 1 (10) Dnr:40-200-:1773 Freinetskolan Bild & Form Masthugget KB Box 7115 402 32 Göteborg Kvalitetsgranskning av Freinetskolan Bild & Form med huvudman

Läs mer

Kunskap och bedömning för utveckling och lärande

Kunskap och bedömning för utveckling och lärande Kunskap och bedömning för utveckling och lärande Från samtal till verkstad Ett kompetensutvecklingsprojekt i Luleå kommun 2011-2014 Så började det Den förändring som den nya regeringen presenterar i betygsfrågan

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING Enhet Lundabyns fritidshem Läsår 2010-2011 Elisabeth AnderssonHult Rektor FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET ENHET Lundabyns fritidshem TIDSPERIOD Läsåret 2010-2011 GRUNDFAKTA OM ENHETEN

Läs mer

Förskolan Kringlan Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/13.

Förskolan Kringlan Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/13. 1 Förskolan Kringlan Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/13. Innehåll: Inledning 2 Förutsättningar...2 Bedömning av kvalitet och måluppfyllelse 3 Beslutade mål och åtgärder 5 Slutord 7 Bilaga 1: Bedömning

Läs mer

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 (reviderad 140126) Utveckling och lärande Nulägesanalys Vi väljer att arbeta med barnens språkutveckling just nu eftersom både läroplanen, skolplanen och

Läs mer

KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13

KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13 KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13 1:3 Statistik, kompetensförsörjning 2:3 Brukar- och personalenkäter X 3:3 Resultat/Måluppfyllelse BAKGRUND Forsmarks skola har fram till ht 2013 varit

Läs mer

Hagbyskolans Barn-och Elevhälsoplan

Hagbyskolans Barn-och Elevhälsoplan Hagbyskolans Barn-och Elevhälsoplan Hagbyskolans elevhälsoplan tar sin utgångspunkt i de internationella, nationella och lokala styrdokumenten. Dessa är FN:s Barnkonvention, Salamancadeklarationen, Skollagen,

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2007/2008

Kvalitetsredovisning 2007/2008 Kvalitetsredovisning 2007/2008 Pedagogiskt bokslut Prästgårdsskolan Särskola 1-8 år 1 Innehåll: Tidsperiod sidan 3 Grundfakta sidan 3 Underlag och rutiner för att ta fram Kvalitetsredovisningen sidan 4

Läs mer

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

Kvalitetsredovisning. för läsåret 2013/2014. Fritidshem

Kvalitetsredovisning. för läsåret 2013/2014. Fritidshem 2014-04-08 Kvalitetsredovisning för läsåret 2013/2014 Fritidshem Datum: 2014-09-02 Resultatenhetschef: Karin Vestman och Bengt Albertsson 1 Kvalitetsredovisningen ska ge en samlad bild av kommunens/enhetens/verksamhetens

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Stallgården period 3 (jan mars), läsåret 2014-2015.

Kvalitetsarbete för förskolan Stallgården period 3 (jan mars), läsåret 2014-2015. Kvalitetsarbete för förskolan Stallgården period 3 (jan mars), läsåret 2014-2015. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR. Åtgärdsprogram

EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR. Åtgärdsprogram EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR Åtgärdsprogram SKOLLAGEN Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån

Läs mer

Arbetsplan för Långareds skola Läsåret 2013/2014

Arbetsplan för Långareds skola Läsåret 2013/2014 Arbetsplan för Långareds skola Läsåret 2013/2014 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Samskapande Styrkebaserad Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare och ledare

Läs mer

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION Ledarskap Det vi tycker är särskilt viktigt med vårt ledarskap är att skapa ett öppet klimat på skolan, där elever, föräldrar och personal kan känna att de med förtroende

Läs mer

Bessemerskolan VOs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bessemerskolan VOs plan mot diskriminering och kränkande behandling Bessemerskolan VOs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Gymnasieskola VO programmet Läsår 2015/2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

www.gubbangsskolan.stockholm.se

www.gubbangsskolan.stockholm.se www.gubbangsskolan.stockholm.se SID 2 (7) STYRDOKUMENT I SKOLAN I skolan finns det styrdokument på flera nivåer: läroplanen Lgr 11 på nationell nivå samt Stockholms stads vision En skola i världsklass

Läs mer

Verksamhetsplan. Solfjäderns specialförskola 2012/2013

Verksamhetsplan. Solfjäderns specialförskola 2012/2013 Verksamhetsplan Solfjäderns specialförskola 2012/2013 1 Innehåll Inriktning / Verksamhetsidé Organisation Styrdokument Normer och värden Utveckling och lärande Barn inflytande Förskola och hem Samverkan

Läs mer

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Projektet Matte i Πteå Syfte Syftet med det treåriga projektet Matte i Πteå är att utveckla och förbättra undervisningen i matematik för att öka alla elevers

Läs mer

Kvalitetsuppföljning och -utveckling, grundskolan

Kvalitetsuppföljning och -utveckling, grundskolan Revisionsrapport Kvalitetsuppföljning och -utveckling, grundskolan Hallsbergs kommun Marie Lindblad Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning...2 2.1. Bakgrund...2

Läs mer

Styrkort för utveckling och omsorg om barn och unga läsåret 2014-2015

Styrkort för utveckling och omsorg om barn och unga läsåret 2014-2015 Eksjö kommun 2014-06-11 Kommunstyrelsens styrkort BUS Handläggare: Katarina Norén Utvecklingsledare Barn- och ungdomssektorn Styrkort för utveckling och omsorg om barn och unga läsåret 2014-2015 För att

Läs mer