Kvalitetsredovisning 2013 Läsåret 2012/2013. Grundsärskolan Ormbergsskolan Residensskolan Tunaskolan Östra skolan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kvalitetsredovisning 2013 Läsåret 2012/2013. Grundsärskolan Ormbergsskolan Residensskolan Tunaskolan Östra skolan"

Transkript

1 Kvalitetsredovisning 2013 Läsåret 2012/2013 Grundsärskolan Ormbergsskolan Residensskolan Tunaskolan Östra skolan Rektor Louise Larsson Christina Öjemar-Sandahl 1

2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Ett systematiskt kvalitetsarbete Skollagen Att styra och leda och dokumentera det systematiska kvalitetsarbetet Att dokumentera det systematiska kvalitetsarbetet... 4 Skolans prioriterade utvecklingsområden lå 2012/ Verksamhetens utvecklingsområden som identifierades och prioriterades i KR Resultat och måluppfyllelse Kunskapsresultat Behörig till gymnasiet Elever i behov av särskilt stöd Flerspråkiga elever Analys av förutsättningarna Materiella Ekonomiska Personella Analys av genomförande processer Inflytande Kunskaper Resultat elevenkät Elevernas syn på skolan Resultat elevenkät Hälsosamtal Analys av kompetensutvecklingsinsatser En sammanfattande resultatanalys Identifierade utvecklingsområden och prioriterade utvecklingsinsatser

3 Inledning Styrning, ledning, ansvarsfördelning Gymnasiesärskolan leds av en rektor. Rektor ansvarar för de 4 kvarterens gymnasiesärskola och samverkar i viss mån med övriga rektorer i gymnasiebyn. Rektor har även ett ledningsstöd för gymnasiesärskolan som har ett särskilt ansvar för att arbeta och utveckla nya gymnasiesärskolan samt vissa andra inre processer. Rektor ansvarar och leder samtliga konferenser. Vår mötesstruktur som rektor leder är: - Arbetsplatsträff för samtlig personal ca 1 ggr/månad - Pedagogmöten ca 1 ggr/månad - Arbetslagsmöten ca 3 ggr/termin i respektive arbetslag Varje klass har egna arbetsplatsmöten 1 ggr/vecka som personalen själva håller i. Kvalitetsredovisningen är en sammanställning från samtliga utvärderingar från respektive klasser. Denna utvärdering gjordes i slutet av läsåret och sammanställs av rektor. Rektor arbetar och följer upp respektive klass utvärdering kontinuerligt under läsåret på arbetslagstid för att se att vi är på rätt väg och att verksamheten utvecklas. Under läsåret har en översyn av särskolans inre organisation utretts och förslag från den externa utredaren har lämnats till förvaltningsledningen. En lokalutredning kommer att komplettera översynen och beräknas vara klar vid årsskiftet 13/14. Vid årsskiftet 2013 genomfördes en genomgripande förändring av den administrativa organisationen inom förvaltningen, särskolan har dock fått behålla sitt handläggarstöd innevarande kalenderår. Detta har varit ovärderligt då de administrativa system som finns i förvaltningen gällande elever ej är anpassade för särskolans verksamheter. Samverkan mellan ungdomsfritids och skola sker gällande personal och lokaler. Ungdomsfritids för elever i gymnasiebyn är förlagd till Kv kungsfågeln och Kv Örnen 3

4 Ett systematiskt kvalitetsarbete 1.1 Skollagen Genom den nya skollagen, som trädde i kraft 1 juli 2011, förstärktes kravet på ett systematiskt kvalitetsarbete. Varje huvudman, rektor och förskolechef ansvarar för att systematiskt planera, följa upp och analysera resultaten i förhållande till nationella mål, krav och riktlinjer så att verksamheten kan utvecklas och nå uppsatta mål och resultat. 1.2 Att styra och leda och dokumentera det systematiska kvalitetsarbetet I särskolans verksamheter arbetar rektor systematiskt med uppföljning på enhetsnivå ex vid olika mötesformer enligt upprättat årshjul/mötesplan. 1.3 Att dokumentera det systematiska kvalitetsarbetet Skolinspektionen 2012 granskning av systematiskt kvalitetsarbete Rektor ansvarar för skolans resultat och för att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete vid skolenheten samt omsätter resultaten i åtgärder för att uppfylla de nationella målen Rektor ansvarar för att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete som består i planering, uppföljning och utveckling av utbildningen Kvalitetsarbetet genomförs under medverkan av lärare, övrig personal och elever. Elevers vårdnadshavare ges möjlighet att delta i arbetet. Rektor tar ansvar för att kvalitetsarbetet är dokumenterat och att det finns rutiner för att redovisa konstaterade utvecklingsbehov till huvudmannen. Innehållet Kvalitetsarbetet omfattar såväl målen för verksamhetens genomförande som målen för elevens lärande och utveckling, arbete med normer och värden och inflytande som återfinns i Skollag och läroplan för gymnasiesärskolan. Kvalitetsarbetet omfattar också de särskilda satsningarna Kunskap och bedömning, Matematikstrategin samt Luleå kommuns verksamhetsplan, VEP. Processen Strukturer och rutiner har upparbetats, rektor följer kontinuerligt upp utvecklingsområden som är uppsatta på respektive enhet samt förvaltningens övergripande satsningar, kunskap och bedömning och matematik i särskolan. Uppföljningar och utvärderingar av våra gemensamma satsningar sker kontinuerligt genom att representanter från samtliga verksamheter möts under ett antal tillfällen under läsåret. Detta för att lära av varandra kollegial samverkan. Personal från grundsärskolan och gymnasiesärskolan möts vid dessa tillfällen. Uppföljningar sker enligt centrala förvaltningens årshjul och underlag samlas in från verksamheten och diskuteras i våra kollegiala samverkansgrupper samt fackliga samverkansgrupper. Rektor följer upp arbetet vid personalkonferens, pedagogmöte kontinuerligt under läsåret. Elever och föräldrar är delaktiga genom medverkan vid upprättandet av IUP och utvärdering. Synpunkter på vår verksamhets kvalitet fångas upp genom möte med föräldraföreningar. Elever är delaktiga genom vårt arbete i elevråd som finns för både de nationella programmen samt individuella programmet. 4

5 Synpunkter på verksamheten fångas också upp genom regelbundna möten med personlig assistansbolag vars personal arbetar som personlig assistent i vår verksamhet- de arbetar med enskilda elever som har beviljats personlig assistans. Metoden Det systematiska kvalitetsarbetet kopplas till de naturliga avstämningstillfällena gällande Delårsrapport 1 och 2 samt Bokslut. Det innebär att vi under läsåret har följande underlag: - Kvalitetsrapport för lå 2011/ Delårsrapport 1 i april Kvalitetsrapport från samtliga arbetslag juni Uppföljning och utvärdering av de särskilda satsningarna, seminarietillfällen kunskap och bedömning. - Individuell studieplan, betyg, åtgärdsprogram, utvecklingssamtal samt minnesanteckningar från olika personalmöten. - Elevrådsmöten ca 1 ggr/månad protokollförda. - Enkät- elevernas syn på skolan. Kompetensutveckling Kompetensutveckling har skett både individuellt samt på gruppnivå. Individuell kompetensutveckling är ex tecken som stöd, LuTek, åtgärdsprogram, betyg och bedömning, del av kulturskolans utbud, Karlstadsmodellen, PIM-utbildning, kartläggning av läsförståelse, sociala berättelser. Teknik i skolan, personal som läser på universitet för att utvidga sin behörighet, föreläsning ADHD, elever med svår epilepsi mm Gruppnivå: handledning, läsa en bok/se film som sedan följts upp gemensamt i hela skolan, appar i särskolan, Edwise, studiebesök ex på Huvudsaken (hjälpmedel för elevgruppen) Viss kompetensutveckling är behovsstyrd utifrån elevers särskilda behov som i första hand måste prioriteras. Om en personal har deltagit i någon enskild kompetensutveckling redovisas detta för övrig personal inom gruppen. Detta är ett område som dock bör utvecklas vidare. 5

6 Skolans prioriterade utvecklingsområden lå 2012/ Verksamhetens utvecklingsområden som identifierades och prioriterades i KR Utvecklingsområde Nuläge (var är vi?) Bör utvecklas (Vart ska vi?) Resurser, framgångsfaktorer, hinder mm Gemensam tolkning av kunskapskrav Arbete pågår ständigt i enskilda grupper med att observera och samtala kring för att förstå och tolka elevernas kunskapsutveckling. Fortsatt reflektion kring värdeorden i läroplan. Kollegial samverkan Personalens engagemang i arbetet att förstå elevernas lärande. Kollegiala samtal i arbetslag och på enheten. Samtal sker kontinuerligt i arbetslaget och till viss del även i gemensamma möten på enheten. Svårt att erbjuda samtlig personal på enheten att delta i gemensamma kollegiala samtal. (vikariebrist, ekonomi) Utveckling av IUP, skriftliga omdömen och pedagogisk planering för att göra dessa mer begriplig för eleverna. Påbörjat arbetet kring Edwise Utveckling koppling schema- pedagog elev. Ge föräldrar tillgång till Edwise. Verktyget ej anpassat för särskolan. Fler administrativa system måste kopplas samman för att det skall fungera fullt ut. Samtliga elever har sin IUP med skriftliga omdömen Fortsatt utveckling av pedagogiska planeringar, IUP och skriftliga omdömen för att göra dessa mer begripliga för samtliga elever. Personalens engagemang och ambitioner är en stor tillgång. Arbetet tar mycket tid då allt måste individanpassas. Pedagogiska planeringar skrivs inte fullt ut i alla ämnen/ämnesområden. Öka skrivningen av antalet pedagogiska planeringar. Där PP skrivs är det lättare att utvärdera om eleven når målet. Arbetet tar mycket tid då allt måste individanpassas. 6

7 Kollegial samverkan Lärarlag på respektive enhet som leds av rektor. Pedagogiska möten med representanter från olika enheter (grsär o gysär) som leds av rektorer. Fokusområden vid varje mötestillfälle. Väl förberedda deltagare. Möjliggöra att fler pedagoger kan delta. Engagerad personal. Innehåll och material skickas ut i god tid. Svårt att frigöra personal (vikariebrist) Aktivt arbete kring elevens självständighets utveckling Samtal kring vad det innebär att vara självständig utifrån elevens förutsättningar. Träna på att välja Eleverna uppmuntras i att planera och genomföra olika aktiviteter under skol och fritidstid. Ständigt pågående arbete i samtliga verksamheter, skola/fritids. Personalens medvetenhet i arbetet med eleverna. Goda kunskaper om alternativa kommunikationssätt. Bristande kunskaper om alternativa kommunikationssätt. 2.2 Resultatanalys Utifrån enheternas egna utvecklingsområden bedömer samtliga verksamheter att en positiv utveckling har skett och i ett individperspektiv ser vi att eleverna har en ökad måluppfyllelse. Gemensam tolkning av kunskapsresultaten Citat från ett arbetslags kvalitetsredovisning; Att arbeta med värdegrunden i arbetslag och tillsammans med ev personliga assistenter innebär att när vi gemensamt ser eleven i sin hela livssituation och alla deltar i vårt gemensamma arbete ser vi ett ökat tydliggörande i kommunikation vilket i sin tur bidrar till ökade kunskapsresultat för eleven Detta leder till en högre måluppfyllelse för eleven. Utveckling av IUP, skriftliga omdömen och pedagogisk planering för att göra den mer begriplig för eleverna. Rektorerna bedömer, utifrån enheternas kvalitetsredovisningar, att eleven står mer i fokus och att vi ser en tydlighet och en ökad delaktighet för eleverna i undervisningen. Eleverna tar för sig mer, elevernas egna tankar står i fokus. Citat från ett arbetslags kvalitetsredovisning: Det ämnesövergripande arbetssättet visar på möjligheter, sätter innehåll på rubriker- vilka mål ska ingå från olika ämnen, hur sätter vi ihop i helheter allt detta tillsammans gör att det 7

8 blir tydligare för eleven och framförallt så ser vi att inget sker slumpmässigt i verksamheten. Kollegial samverkan Kollegial samverkan sker både enhetsvis och över gränserna med representation från samtliga verksamheter (grundsärskola-gymnasiesärskola). Rektorernas samlade bedömning är att vi har kommit en bit på väg. Vid våra gemensamma träffar är personalen mycket engagerade och diskussionerna blir många och många gånger utmanande. Detta i sin tur leder till fler diskussioner på den egna enheten/arbetslaget. Kollegial samverkan mellan olika verksamheter på en och samma skola leds ibland av rektor och ibland av pedagogerna själva. På några av våra verksamheter arbetar personalen målmedvetet med att finna utmanande lärmiljöer för varje enskild elev, vilket innebär att en elev ibland deltar i en annan klass verksamhet där eleven får en annan utmaning. Aktivt arbete kring elevens självständighets utveckling Begreppet självständighet har diskuterats i verksamheten, utifrån kritik från daglig verksamhet inom socialförvaltningens verksamheter vad innebär det för respektive elev att vara självständig, hur är vuxnas förhållningssätt till eleverna. Curlar vi eleven mer än nödvändigt exempel på samtal som ständigt pågår och måste fortsätta att föras och även ta upp samtalen tillsammans med vårdnadshavare. 8

9 3. Resultat och måluppfyllelse 3.1 Kunskapsresultat Betyg är satt på samtliga elever i grundsärskolan som får betyg. Det är dock så få elever som slutar grundsärskolan detta läsår så vi gör inte någon statistik över betygssättning. Samtliga elever som läst enligt grundsärskolans kursplan har nått målen och fått godkända betyg. Rektorerna kan dock utläsa att det generellt är högre betyg i praktiskt estetiska ämnen och där har också hela betygsskalan A-E använts. När det gäller de teoretiska ämnena så har ingen elev i årskurs 6-9 erhållit de högsta betyget A. Förra året gjorde rektorerna en reflektion kring betyget i svenska/matematik. Bedömningen var ungefär lika och tendensen är likadan i år för åk 9 det är svårt att göra en riktig bedömning eftersom det handlar om få elever i åk 9. Vi fortsätter därför att följa utvecklingen. 3.2 Behörig till gymnasiet Samtliga elever som avslutar sina studier på grundsärskolan är behöriga till gymnasiesärskolan. Samtliga har också börjat sin utbildning där. Innan eleven påbörjar sina studier på gymnasiesärskolan gör de skolpraktik på olika program. Detta läsår har dock varit lite speciellt med tanke på att en ny gymnasiesärskola har införts och de program som vi erbjuder inte hade startat så har eleven fått göra skolpraktik i motsvarande befintliga program. 3.3 Elever i behov av särskilt stöd Särskolan har tillgång till och nyttjar centrala elevhälsans utbud utifrån elevers behov. De tjänster som vi mest tar i anspråk är talpedagogens tjänst. Handledning till enskild elev/arbetslag förekommer. Utbildningsinsatser har vi under året nyttjat. Vi har också under året varit i kontakt med SPSM för stöd och rådgivning. Åtgärdsprogram Skrivs där behov uppkommer. Vi använder samma mall som finns i övriga verksamheter. Däremot så skriver vi inte så många åtgärdsprogram utifrån att korrigeringar vad gäller elevens lärande sker i den individuella utvecklingsplanen. För de elever som vi har skrivit ett åtgärdsprogram följs det upp. Rektor har i förekommande fall deltagit vid upprättandet av åtgärdsprogrammet. 3.4 Flerspråkiga elever I verksamheten finns det en handfull elever med annat modersmål än svenska. Samtliga elever erbjuds modersmålsundervisning- alla vårdnadshavare har dock inte tackat Ja till erbjudandet. Att undervisa elever med en utvecklingsstörning innebär en stor utmaning för modersmålslärarna eftersom eleverna befinner sig på så olika utvecklingsnivå. Studiehandledningar saknas för samtliga elever i grundsärskolan- ett område som kan förbättras. 9

10 3.5 Analys av förutsättningarna En sammanhållen grundsärskola där rektor har god insikt och förståelse för de särskilda utmaningar som det innebär att undervisa elever med utvecklingsstörning av olika grad. En sammanhållen grundsärskola innebär också, även om vi geografiskt inte finns i närheten av varandra, kan rektorer för verksamheterna samla samtlig personal för genomgång och samtal i olika frågor. Det tror rektorerna kan innebära en mer jämlik grundsärskola i vår kommun. Rektorer bedömer att enheterna inte får bli alltför små eftersom samverkan då blir svår och utmaningarna för eleverna blir få. Det blir svårt för eleverna att kunna gå in i andra grupper som kan vara mer utmanande i vissa ämnen/ämnesområden. 3.6 Materiella Vi finns lokalintegrerade på olika grundskolor- samverkan sker med grundskolan där så är möjligt, både personalmässigt och elever emellan. Lokalerna på Residensskolan och Tunaskolan har utökats. Utemiljön på Tunaskolan är åtgärdad med gott resultat och samtliga elever på Tunaskolan nyttjar den nya utemiljön 3.7 Ekonomiska Ett utslag av den sammanhållna särskolan är att den ekonomiska fördelningen sker utifrån de faktiska behov som finns. Omfördelning kan ske inom verksamheten/verksamheterna vid behov. Utökning av personal har skett under läsåret då behov har funnits för det. Orsaker till detta kan vara säkerhetsfrågor för elev, arbetsmiljöorsaker för personal, undvika ensamarbete i förekommande fall. 3.8 Personella Personalen består av grundskollärare, några med specialpedagogisk vidareutbildning, förskollärare, fritidspedagoger, några med specialpedagogisk vidareutbildning samt elevassistenter och barnskötare. Särskolan har egen studie-yrkesvägledare, där även en del av tjänsten är avsedd för handledning kring problemskapande beteende i grupperna. Särskolan har egen musiklärare. Tjänster för praktisk estetiska ämnen köper särskolan in. Under året har personal i särskolan fått sin lärarlegitimation. Några har blivit behöriga att undervisa men fortfarande finns många som inte är behöriga för att undervisa i grundsärskolan. 10

11 4 Analys av genomförande processer 4.1 Normer och värden En gemensam plan mot kränkande behandling finns på de skolor som vi är lokalintegrerade på. Eleverna i grundsärskolan trivs bra enligt både eleven själv som beskriver detta för personalen i IUP- arbetet samt vårdnadshavare lämnar samma bild om verksamheten. Om eleven visar på att de inte trivs gör vi förändringar i grupperna för att eleven skall må bra och kunna utvecklas optimalt. Allt vårt arbete sker utifrån individens behov. Några exempel från verksamheten: I vår grupp arbetar vi utifrån ett positivt perspektiv för alla elever. Varje dag ska vara övervägande en positiv upplevelse. B la detta har lett till att den enskilde elevens förmåga att delta i gruppdiskussioner har ökat och de kan till viss del visa respekt för andra uppfattningar som finns i gruppen. Att arbeta med eleven i centrum och se elevens hela livssituation- vi har arbetat mycket med att få personliga assistenter att förstå och sätta sig in i vårt gemensamma uppdrag kring eleverna när vi ser eleven i sin hela livssituation får alla mer förståelse för elevens funktionshinder och det innebär att beteendeproblem minskat. Arbete med värdegrunden i vardagen utifrån varje elevs individuella behov- detta arbetssätt innebär stor flexibilitet bland personalen i förhållningssätt mot eleven. Rektorerna bedömer att vi har hög måluppfyllelse i de flesta grupper vad gäller arbetssätt och bemötande under rubriken Normer och värden. Individen kommunicerar känslor till oss. Vad och hur vi kommunicerar tillbaka i det läget blir avgörande för hur situationen slutar. Vårt sätt att hantera svåra situationer blir avgörande för om stressnivån sjunker eller ökar Inflytande Samma personal arbetar i både skola och på fritidshemmet. Det innebär att samma förhållningssätt och arbetet med varje enskild elev fortsätter som en röd tråd genom hela elevens arbetsdag. Kontakter finns även mellan skola och ungdomsfritids vilket leder till högre måluppfyllelse för eleven. Eleven har stort inflytande på sin undervisning, vi utgår från styrkor och intressen hos eleven och sedan är det pedagogens arbete att omsätta detta i elevens dagliga lärande i ämnen/ämnesområden. Rektorerna bedömer att grundsärskolan har hög måluppfyllelse inom området. 1 Aspeflo om autism Ulrika Aspeflo sid

12 4.3 Kunskaper Rektorerna bedömer att grundsärskolan uppvisar en hög måluppfyllse i området kunskaper. En väl utförd och planerad undervisning sker i samtliga verksamheter. Kollegial samverkan sker inom enheten och tillsammans med andra enheter. Pedagogerna arbetar med formativ bedömning och samtalar ofta i arbetslagen om olika iakttagelser. Pedagogerna upplever sig säkrare i att skriva pedagogiska planeringar och se nyttan av detta men där finns fortfarande arbete att vidareutveckla. Ämnesövergripande arbetssätt genomsyrar så gott som hela undervisnigen- det resulterar till en större helhet för eleven och en ökad förståelse för det egna lärandet. LuTek- satsningen har inspirerat pedagoger till att med enkla medel kunna undervisa eleverna i ämnet teknik. Eleverna visar nyfikenhet inom området. Modern teknik används i verksamheten och en utveckling av undervisningsmetoder sker succsesivt. 4.4 Resultat elevenkät Elevernas syn på skolan 2013 Antal elever som har kunnat svara på enkäten är för få för att vi ska kunna utläsa något resultat. Enkäten är svår för eleven att själv svara på vilket innebär mycket vuxenstöd och då kan resultatet bli missvisande. 4.5 Resultat elevenkät Hälsosamtal Detta är ett utvecklingsområde för samtliga verksamheter, samtidigt är det få elever i respektive årskurs som deltar och vissa år har vi ingen elev alls i respektive grupp. Det är svårt att avläsa någonting utifrån detta. I våra grupper finns det också elever som har ett annat kommunikationssätt än det verbala vilket också utmanar samtalet. Rektorerna kommer att föra vidare samtal kring detta tillsammans med skolsköterskan på respektive enhet. 12

13 5 Analys av kompetensutvecklingsinsatser 5.1 Matematiksatsningen Varje enhet har utvärderat sina mål vad gäller matematiksatsningen. Arbetet fortsätter och matematiken är ett fortsatt utvecklingsområde i grundsärskolan. Vi har genomfört ett antal gemensamma träffar för matte-piloter i våra verksamheter och där har goda exempel berättats om, erfarenheter har tillvaratagits, inspiration har överförts mellan verksamheterna. Rektorerna bedömer att vi kommer att fortsätta arbetet med att vi inbjuder till gemensamma träffar som till viss del kan ses som kompetensutveckling. Under läsåret har vi också samtalet kring vilka förväntningar har ledning och politiken på särskolan. Inga särskilda mål finns uppsatta för särskolans verksamheter, vad gäller ex matematik vi har själva format målen men inga mål finns beslutade i politiken och vi hoppas att Barn-och utbildningsnämden har förväntningar i särskolans verksamheter. 5.2 Kunskap och bedömning Varje enhet har utvärderat sina mål handlingsplan kunskap och bedömning. Varje enhet har utsedda processledare som har deltagit i kommunens övergripande satsning. (Annika Zetterströms seminarieserie med pedagoger och rektorer) Måluppfyllelse; - Samtal kring entreprenöriellt lärande har förts i verksamheterna- vad är entreprenöriellt lärande och hur kan då vi jobba med det på våra enehter. - Mer samtal och lärande kring bedömningsfrågor, - Arbete kring tydliggörande av IUP för eleverna. - Personal som har gått 7,5 p pedagogisk bedömning som sprider sina kunskaper vidare i verksamheten på den egna skolan. Rektorer uppmuntrar kollegial samverkan både inom den egna enheten och mellan enheterna. 5.3 Individuell kompetensutveckling- grupp kompetensutveckling Tidigare beskrivna kompetensutvecklingsinsatser på individuell och gruppnivå har givit ökad kunskap om olika funktionsnedsättningar utifrån särskilda behov som finns, vilket ger en större insikt och en ökad trygghet, förståelse för elevens behov. Moderna tidshjälpmedel för eleverna har införts och kunskaper har fördjupats inom ämnet vilket leder till en ökad måluppfyllelse för eleven. PIM-utbildning har slutförts under läsåret men samtlig personal har inte slutfört alla moment. De som har slutfört arbetsuppgifter upplever att de känner sig säkrare i att använda datorn som verktyg i skolan. Samtliga enheter har idag tillgång till Ipad och använder den mer eller mindre frekvent i undervisningen. Det tar tid att lära sig verktyget för att den skall användas i undervisningen den tiden har dessvärre inte funnits eftersom vikariesituationen har varit svår under lå 12/13. 13

14 6 En sammanfattande resultatanalys 6.1 Allmänna råd, sid 34 står följande; På enhetsnivå är det viktigt att rektor fattar beslut om de insatser som ska genomföras. Besluten behöver fattas utifrån enhetens gemensamma analys och bedömning av vad som ska utvecklas Rektorerna bedömer att Luleå Kommun har en grundsärskola med hög kvalitet. Vi har personal med god kompetens och stort engagemang för sitt uppdrag. Vi har engagerade vårdnadshavare som har god insikt i verksamheten. Vi arbetar systematiskt med att höja kvalitén genom att exempelvis kritiskt granska IUP och pedagogiska planeringar som görs, kontinuerligt förs samtal kring elevens lärande i arbetslaget, bedömningsfrågor osv. Vi arbetar i arbetslag där personalens förhållningssätt utgår från att alla kan, utifrån sina förutsättningar och alla får utmaningar i lärandet. Rektorerna bedömer att graden av delaktighet för eleverna är hög eftersom undervisningen utgår från elevens intresseområden och pedagogen bygger vidare sin undervisning utifrån detta. Många elever grundsärskolan har låg egen drivkraft och därför måste personalen vara mycket lyhörda och ta vara på varje initiativ som eleven uppvisar och sätta in detta i ett sammanhang utifrån våra styrdokument. Fokusområden som kunskap och bedömning och matematik har gjort att vi har hållit kurs i verksamheten inom dessa områden. Vi har eget fritidshem som gör att vi har en röd tråd genom dagen för eleven. Personal som arbetar i skolan arbetar också på fritidshemmet och tar därför med sig både förhållningssätt gentemot eleven och kan genomföra aktiviteter som eleven önskar att få göra och som inte alltid ryms under skoldagen. Det är viktigt att tiden på fritidshemmet utgår från elevens önskemål och att de upplever delaktighet. 14

15 7 Identifierade utvecklingsområden och prioriterade utvecklingsinsatser 7.1 Kunskaper Särskolan fortsätter att följa kommunens gemensamma satsningar och verksamheten sätter upp nya mål för matematik och kunskap och bedömning. Vi fortsätter att utveckla IUP och skriftliga omdömen samt pedagogiska planeringar så at eleven själv förstår och kan följa sin progression i lärandet. Vi arbetar i respektive verksamhet men även gemensamt med särskolans undervisande pedagoger för att lära och inspirera varandra. Utvecklingsinsatser som vi planerar att genomföra; Utveckling av lärplattformen Edwise så att den blir ett pedagogiskt stöd för elev/vårdnadshavare och personal vid upprättandet av IUP och skriftliga omdömen. Separata träffar för pedagoger i grundsärskolan respektive inriktning träningsskolan. Seminarietillfällen i kunskap och bedömning tillsammans med Annika Zetterström och undervisande pedagoger i grundsärskolan. Fortsatt arbete tillsammans i respektive verksamhet tillsammans med rektor. En förutsättning för att arbetet skall fortskrida är att tillgång till vikarier finns vid gemensamma insatser. 7.2 Normer och värden Utveckling av plan mot kränkande behandling så att den förstås av eleverna. Kartläggning av miljöer. Skapa möten för personal som arbetar inom en skolenhet med flera verksamheter med fokus på värdegrundsfrågor. Utvecklingsinsatser som vi planerar att genomföra; Gemensam konferens inom en skolenhet minst 2 ggr/läsår, grundskola/grundsärskola. Genomför kartläggning enligt diskrimeringsombudsmannens arbetsmaterial i samtliga grupper där så är möjligt. 7.3 Inflytande Att göra läroplansmålen begripliga för eleven utifrån elevens förutsättningar. Att ha inflytande, kunna säga vad de tycker, kunna påverka innehåll, förstå konsekvenser av sitt handlade under skol/fritidstid och även för framtiden. En förutsättning är personalens lyhördhet för elevens uttryck och att personal kan avläsa och förstå elevens behov och tillmötesgå eleven eller få eleven att förstå att man inte kan få igenom sin vilja just nu. Att kunna ha inflytande kräver kunskap om vad man kan ha inflytande över för eleven. Om en elev har svag beslutsförmåga blir stödet från personalen mycket central. 15

16 Personalen måste ständigt utveckla arbetsmetoder för att skapa så goda individuella förutsättningar för varje enskild elev att ha inflytande och självbestämmande. Det är viktigt att personal har goda kunskaper om funktionsnedsättningar och alternativ kommunikation och vad våra styrdokument säger. 16

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning för Läsår 2011-2012 1. Grundfakta Enhetens namn: Kristinaskolan Brotorpsskolan - Lindeskolan Verksamhetsform: Grundsärskola Grundsärskola

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete BUN 2013-08-27 57 Systematiskt kvalitetsarbete Barn- och utbildningsförvaltningen Systematiskt kvalitetsarbete i Svenljunga kommun Skollagens krav innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

Kvalitetsanalys för Myrans heldagsskola läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Myrans heldagsskola läsåret 2013/14 Saltsjö-Boo 2014-08-11 Kvalitetsanalys för Myrans heldagsskola läsåret 2013/14 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Läs mer

Verksamhetsplan 2015/2016. Rombergaskolan

Verksamhetsplan 2015/2016. Rombergaskolan Verksamhetsplan 2015/2016 Rombergaskolan 1 Övergripande beskrivning av enheten Målgruppen är Rombergaskolans elever inom förskoleklass, grundskola och fritidshem. Vision Alla barn och ungdomar i Enköpings

Läs mer

Beslut för fristående grundskola med fritidshem

Beslut för fristående grundskola med fritidshem Floda Friskoleförening Rektorn vid Floda friskola karinb@flodafriskola.se för fristående grundskola med fritidshem efter tillsyn av Floda friskola i Katrineholms kommun Skolinspektionen, Box 330, 581 03

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällberg skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällberg skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällberg skola Kvalitetsredovisning 2015/2016 Verksamheter inom skolväsendet ska på huvudmanna- och enhetsnivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa

Läs mer

Norrsätragrundsärskolas kvalitetsredovisning 2013-2014

Norrsätragrundsärskolas kvalitetsredovisning 2013-2014 Grund-/särskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(5) 2014-02-20 Norrsätragrundsärskolas kvalitetsredovisning 2013-2014 1. Organisation Grundsärskolan åk 1-6 och fritidshemmet är lokalintegrerade

Läs mer

Verksamhetsplan Grundsärskola/ fritidshem 2014/2015

Verksamhetsplan Grundsärskola/ fritidshem 2014/2015 Tillsammans når vi toppen! Tre prioriterade utvecklingsområden för skolområde ÖST Höja måluppfyllelse och resultat Nationella prov Betyg Enkätresultat Elevhälsa VÄRDEGRUNDSARBETE Förebyggande arbete Samordna

Läs mer

Svar till Skolinspektionen med anledning av Beslut för grundsärskolan Noltorpsskolan Dnr :468

Svar till Skolinspektionen med anledning av Beslut för grundsärskolan Noltorpsskolan Dnr :468 Alingsås 150813 Svar till Skolinspektionen med anledning av Beslut för grundsärskolan Noltorpsskolan Dnr 43-2015:468 Postadress: 441 81 Alingsås Besöksadress: Kungsgatan 9 Bedömning av brist Skolinspektionen

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:9. Undervisningen i svenska i grundsärskolan

Sammanfattning Rapport 2010:9. Undervisningen i svenska i grundsärskolan Sammanfattning Rapport 2010:9 Undervisningen i svenska i grundsärskolan 1 Sammanfattning Skolinspektionens kvalitetsgranskning av undervisningen i särskolan har genomförts i 28 grundsärskolor spridda över

Läs mer

Verksamhetsplan 2012/2013 Grundsärskolan, Brickebackens skola Skolnämnd Sydost

Verksamhetsplan 2012/2013 Grundsärskolan, Brickebackens skola Skolnämnd Sydost Verksamhetsplan 2012/2013 Grundsärskolan, Brickebackens skola Skolnämnd Sydost Rektor: Christina Karlsson Sso 244/2012 Innehållsförteckning 1. Inledning sid 3 2. Förutsättningar sid 3 3. Läroplansmål Normer

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Vasaskeppets skola

Regelbunden tillsyn i Vasaskeppets skola Regelbunden tillsyn i Ludvika kommun Vasaskeppets skola Dnr 43-2008:438 Regelbunden tillsyn i Vasaskeppets skola Förskoleklass Grundskola 1 3 Inledning Skolinspektionen har granskat verksamheten i Ludvika

Läs mer

Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden

Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden Arbetsplan 2016/2017 Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden Skolans plan mot kränkande behandling ska utvecklas till att uppfylla skollagens krav.

Läs mer

Beslut för gymnasiesärskola

Beslut för gymnasiesärskola Köpings kommun Beslut för gymnasiesärskola efter tillsyn i Köpings kommun 2(6) Tillsyn i Köpings kommun har genomfört tillsyn av Köpings kommun under hösten 2015. Tillsynen har avsett det samlade ansvarstagandet

Läs mer

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Grundskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Jennika Pettersson 2012-07-24 Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Kunskapsnämndens mål 2012 under MEDBORGARperspektivet Resultaten för lärande

Läs mer

Kvalitetsarbete för grundskolan (Jonsboskolan) period 4 (april juni), läsåret 2013/2014.

Kvalitetsarbete för grundskolan (Jonsboskolan) period 4 (april juni), läsåret 2013/2014. Kvalitetsarbete för grundskolan (Jonsboskolan) period 4 (april juni), läsåret 2013/2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå

Läs mer

Skolinspektionens tillsyn Bedömning och betygssättning i gymnasieskolan. Fredag 9 september 2011

Skolinspektionens tillsyn Bedömning och betygssättning i gymnasieskolan. Fredag 9 september 2011 Skolinspektionens tillsyn Bedömning och betygssättning i gymnasieskolan Fredag 9 september 2011 Vad granskar Skolinspektionen? Regelbunden tillsyn Måluppfyllelse och resultat Ledning och utveckling av

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola Beslut Skolinspektionen 2012-10-10 Ulricehamns kommun komrmon@ulricehaita-i.se Rektorn vid Gällstads skola, Marbäcks skola, Tvärreds skola och Vegby skola maria.persson@ulricehamn,se Beslut för grundskola

Läs mer

Arbetsplan. Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa. Ållebergsskolan. Grundsärskola. Läsår 2010 / 2011.

Arbetsplan. Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa. Ållebergsskolan. Grundsärskola. Läsår 2010 / 2011. Arbetsplan Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa Ållebergsskolan Grundsärskola Läsår 2010 / 2011 Charlotta Robson Rektor Innehållsförteckning Del 1 Enhet Kyrkerörs vision Del

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem Kvalitetsredovisning för Gärde skola och fritidshem 2012/2013 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013-2014

Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013-2014 Grundsärskolan Ingela Dullum Rektor Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013-2014 Grundsärskolan Ferlinskolan/Strandvägsskolan Rektor Ingela Dullum 1 Innehållsförteckning: Kunskaper sidan 3 Normer och

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete och BRUK

Systematiskt kvalitetsarbete och BRUK Systematiskt kvalitetsarbete och BRUK Vad innebär kvalitetsarbete inom skolväsendet? 4 kap. 3-8 skollagen Kvalitet och inflytande Systematiskt kvalitetsarbete Varje huvudman och varje förskole- och skolenhet

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete i praktiken på lokal nivå och regional nivå

Systematiskt kvalitetsarbete i praktiken på lokal nivå och regional nivå Systematiskt kvalitetsarbete i praktiken på lokal nivå och regional nivå Bättre skola Södra Berget Sundsvall 2015-01-21 Lars Thorin Presentation Lars Thorin 44 år från Bräcke, Jämtland Lärare 1-7 Sv/So/Idr

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

Kvalitetsarbete för grundskolan Smedby skola period 4 (april juni), läsåret

Kvalitetsarbete för grundskolan Smedby skola period 4 (april juni), läsåret Kvalitetsarbete för grundskolan Smedby skola period 4 (april juni), läsåret 2013-2014 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå

Läs mer

Färsingaskolan. Lokal arbetsplan för Färsingaskolan

Färsingaskolan. Lokal arbetsplan för Färsingaskolan Färsingaskolan Lokal arbetsplan för Färsingaskolan 2013 Inledning Från och med augusti 2013 har Sandbäcksskolan åk 4-9 flyttat till Färsingaskolan som nu är en 4-9 skola med ca 400 elever. Verksamheten

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi

Utbildningspolitisk strategi Utbildningspolitisk strategi 2012-2015 för förskola, förskoleklass, skola och fritidshem i Örnsköldsvik Antagen av kommunfullmäktige 2012-05-28 77 Våra huvudmål: Högre måluppfyllelse & Nolltolerans mot

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Åsaka skola F

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Åsaka skola F Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Åsaka skola F-6 2015 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4 REDOVISNING

Läs mer

Skolors och förskolors systematiska kvalitetsarbete. vägledning och struktur

Skolors och förskolors systematiska kvalitetsarbete. vägledning och struktur Skolors och förskolors systematiska kvalitetsarbete vägledning och struktur Det gemensamma systematiska kvalitetsarbetet på Lidingö En viktig utgångspunkt i allt kvalitetsarbete är att barnets bästa sätts

Läs mer

Mellanvångsskolan läsåret 2015/2016

Mellanvångsskolan läsåret 2015/2016 Kvalitetsplan Mellanvångsskolan läsåret 2015/2016 2015-08-14 Innehåll Kvalitetsplan... 2 Prioriterade område läsåret 2015-2016... 3 Förväntansdokument... 6 Kvalitetsuppföljning... 6 Kvalitetsplan Huvudman,

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/förskolan styrs av nationella styrdokument som skollag (2010:800) och läroplaner, vilka är kopplade till respektive skolform. Dessutom styrs verksamheterna av kommunala

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisning Grundskola 1-6 Läsåret 2013/2014 Hedeskoga skola Ansvarig rektor:jim Priest Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Grundsärskolan Växthuset Läsåret 2015/2016 Identifierade utvecklingsområden som verksamheten arbetat med utifrån föregående läsårs analys 2(5) Att arbeta

Läs mer

Beslut för förskoleklass och specialskola

Beslut för förskoleklass och specialskola Specialpedagogiska skolmyndigheten Regionchef Kristiina Kulluvaara kristiina.kulluvaara@spsm.se för förskoleklass och specialskola efter prioriterad tillsyn i Kristinaskolan belägen i Härnösands kommun

Läs mer

2016/2017. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS

2016/2017. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS 2016/2017 Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS SKOLANS LEDORD HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS VISION Mariebergsskolans vision är att alla ska känna glädje och trygghet i en demokratisk lärandemiljö. All

Läs mer

Plan över det systematiska kvalitetsarbetet 2015

Plan över det systematiska kvalitetsarbetet 2015 Kultur- och utbildningsförvaltningen 2015-02-19 Plan över det systematiska kvalitetsarbetet 2015 HUVUDMANNANIVÅ Alla skolor och förskolor i Mellerud ska bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete där verksamheten

Läs mer

Skolverkets allmänna råd med kommentarer om. Systematiskt kvalitetsarbete - för skolväsendet

Skolverkets allmänna råd med kommentarer om. Systematiskt kvalitetsarbete - för skolväsendet Skolverkets allmänna råd med kommentarer om Systematiskt kvalitetsarbete - för skolväsendet Allmänna råd om systematiskt kvalitetsarbete Målgrupper Riktar sig till huvudmän, rektorer och förskolechefer.

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Bjälbotullskolan i Mjölby kommun. Delbeslut. Rapport regelbunden tillsyn Dnr :1652

Regelbunden tillsyn i Bjälbotullskolan i Mjölby kommun. Delbeslut. Rapport regelbunden tillsyn Dnr :1652 Regelbunden tillsyn i Bjälbotullskolan i Mjölby kommun Delbeslut Rapport regelbunden tillsyn Dnr 43-2009:1652 Delbeslut Regelbunden tillsyn i Bjälbotullskolan Mjölby kommun Datum 2009-09-16 Dnr 43-2009:1652

Läs mer

Kvalitetsrapport - Mjöbäcks förskola. Pirkko Ahnberg, förskolechef 2016

Kvalitetsrapport - Mjöbäcks förskola. Pirkko Ahnberg, förskolechef 2016 Kvalitetsrapport - Pirkko Ahnberg, förskolechef 2016 Innehåll Innehåll... 2 1. Systematiskt kvalitetsarbete... 3 1.1. Syfte och mål... 3 1.2. Ett kvalitetsarbete som leder mot målen... 3 xx förskola...

Läs mer

Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden

Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden Arbetsplan 2015/2016 Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden Skolans plan mot kränkande behandling ska utvecklas till att uppfylla skollagens krav.

Läs mer

Kvalitetsrapport - Östra Frölunda skola och fritidshem

Kvalitetsrapport - Östra Frölunda skola och fritidshem Kvalitetsrapport - Tiina Aavik, rektor 1 (17) Innehåll Innehåll... 2 1. Systematiskt kvalitetsarbete... 3 1.1. Syfte och mål... 3 1.2. Ett kvalitetsarbete som leder mot målen... 3 xx skola och fritidshem...

Läs mer

Granskning av rutiner för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i grundskolan. Motala kommun

Granskning av rutiner för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i grundskolan. Motala kommun Revisionsrapport Granskning av rutiner för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i grundskolan Motala kommun Eleonor Duvander Håkan Lindahl Innehållsförteckning Revisionell bedömning... 1 Bakgrund

Läs mer

Utbildningsinspektion i Nygårdsskolan, grundskola F 3

Utbildningsinspektion i Nygårdsskolan, grundskola F 3 Utbildningsinspektion i Lilla Edets kommun Nygårdsskolan Dnr 53-2005:1523 Utbildningsinspektion i Nygårdsskolan, grundskola F 3 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan...2 Sammanfattande

Läs mer

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 1 Barn och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 2 Nuläge 2 Systematiskt kvalitetsarbete enligt skollagens 4:e kapitel 2 Modellen för

Läs mer

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning Fritidshem Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

Kvalitetsredovisning Obligatoriska Särskolan Grevhagsskolan läsåret

Kvalitetsredovisning Obligatoriska Särskolan Grevhagsskolan läsåret Kvalitetsredovisning Obligatoriska Särskolan Grevhagsskolan läsåret 2010 2011 1 Inledning Obligatoriska särskolan med grundsärskolan och träningsskolan har under året funnits för eleverna i år 1-6 på Grevhagsskolan

Läs mer

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola = Dnr 43-2015:3899 Gävle kommun Beslut för grundsärskola efter tillsyn i Tallbo grundsärskola belägen i Gävle kommun 2(11) Tillsyn i Tallbo grundsärskola har genomfört tillsyn av Gävle kommun under hösten

Läs mer

Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3

Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3 Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3 Innehåll Utbildningsinspektion i Vara kommun Larvs och Tråvads skolor Dnr 53-2005:1524 Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

Beslut för grundskola, grundsärskola och fritidshem

Beslut för grundskola, grundsärskola och fritidshem Skolinspektionen Beslut 2013-05-08 Jönköpings kommun Rektorn vid Rosenlundsskolan F-6 Beslut för grundskola, grundsärskola och fritidshem efter tillsyn av Rosenlundsskolan F-6 i Jönköpings kommun Skolinspektionen,

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Insjöns skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Insjöns skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Insjöns skola Kvalitetsredovisning 215/216 Verksamheter inom skolväsendet ska på huvudmanna- och enhetsnivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp

Läs mer

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Gemensamma mål för hela enheten Gemensam för såväl grundskola som förskoleklass och fritidshemmet ligger som grund för våra mål? Skolinspektionens rapport Vilka mål

Läs mer

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola Dnr 43-2015:4718 Göteborgs kommun orgryteharlanda@orgryteharlanda.goteborg.se Beslut för grundsärskola efter tillsyn i Grundsärskolan Örgryte-Härlanda i Göteborgs kommun Box 2320, 403 15 Göteborg 2(10)

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Läsåret 2012/2013. Vallargärdets skola i Ulvsby skolområde

Kvalitetsredovisning. Läsåret 2012/2013. Vallargärdets skola i Ulvsby skolområde Kvalitetsredovisning Läsåret 2012/2013 Vallargärdets skola i Ulvsby skolområde Innehåll 1. Kvalitetsutvecklingsplan Planering Uppföljning Utvärdering och utveckling Analys och rapport Kvalitetsredovisning

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Åsaka skola

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Åsaka skola Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Åsaka skola 1-6 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG...

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Blåklintskolan i Mjölby kommun. Delbeslut. Rapport regelbunden tillsyn Dnr :1652

Regelbunden tillsyn i Blåklintskolan i Mjölby kommun. Delbeslut. Rapport regelbunden tillsyn Dnr :1652 Regelbunden tillsyn i Blåklintskolan i Mjölby kommun Delbeslut Rapport regelbunden tillsyn Dnr 43-2009:1652 Delbeslut Regelbunden tillsyn i Blåklintskolan Mjölby kommun Datum 2009-10-23 Dnr 43-2009:1652

Läs mer

Sangis skola och fritidshem Kvalitetsredovisning 2010/2011

Sangis skola och fritidshem Kvalitetsredovisning 2010/2011 Sangis skola och fritidshem Kvalitetsredovisning 2010/2011 Volymer och nyckeltal Elevgrupp/åk Antal elever Antal lärare, heltidstjänster förskoleklass 9 0,6 100% 1 9 1,0 100% 2 9 1,0 100% 3 16 1,0 100%

Läs mer

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15 Datum 150904 1 (9) Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna

Läs mer

2015/2016. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS

2015/2016. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS 2015/2016 Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS Mariebergsskolans vision är att alla ska känna glädje och trygghet i en demokratisk lärandemiljö. All planering och alla aktiviteter

Läs mer

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Säters kommun

Regelbunden tillsyn i Säters kommun Regelbunden tillsyn i Säters kommun Statens skolinspektion Granskning av kvalitet inom skolväsendet, förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Tillsyn över det offentliga skolväsendet, den allmänna förskoleverksamheten

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola Sollentuna kommun bun@sollentuna.se Rektorn vid Djupdalsskolan, RH-enhet, Leskulla.carell@sollentuna.se Beslut för grundskola efter tillsyn av Djupdalsskolan, RH-enhet, i Sollentuna kommun Skolinspektionen,

Läs mer

Skolplan Med blick för lärande

Skolplan Med blick för lärande Skolplan 2012-2015 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 23 maj 2012 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns skolplan

Läs mer

Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan

Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan Dennis Holm 2015-10-01 Bergvretenskolan Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan 1 Övergripande beskrivning av enheten Bergvretenskolan är belägen i sydöstra delen av Enköpings tätort. Närområdet består

Läs mer

Kvalitetsredovisning Tällbergs skola 2012/2013

Kvalitetsredovisning Tällbergs skola 2012/2013 Kvalitetsredovisning Tällbergs skola 2012/2013 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Skolans mål anges i skollag,

Läs mer

Kvalitetsrapport för Lorensberga skolområde läsåret

Kvalitetsrapport för Lorensberga skolområde läsåret Kvalitetsrapport för Lorensberga skolområde läsåret 2015-16 GÄLLANDE FÖR VERKSAMHETEN I Lorensberga skola grundskola åk 4-6 Ansvarig rektor åk 4-6 Ann-Katrin Bohman Innehåll Styrkort 2015-2016... 1 KVALITETSARBETE...

Läs mer

Kvalitetsarbete för grundskolan, Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret 2012/2013.

Kvalitetsarbete för grundskolan, Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret 2012/2013. Kvalitetsarbete för grundskolan, Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret 2012/2013. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö skolenhet F-6

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö skolenhet F-6 Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö skolenhet F-6 Kvalitetsredovisning 2012/2013 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp

Läs mer

Häggvallskolan/Fridas Hage enhetens kvalitetsarbetet Grundskolan åk 1-9, obligatoriska särskolan åk 1-9 (10), förskoleklassen och skolbarnsomsorgen.

Häggvallskolan/Fridas Hage enhetens kvalitetsarbetet Grundskolan åk 1-9, obligatoriska särskolan åk 1-9 (10), förskoleklassen och skolbarnsomsorgen. Häggvallskolan/Fridas Hage enhetens kvalitetsarbetet Grundskolan åk 1-9, obligatoriska särskolan åk 1-9 (10), förskoleklassen och skolbarnsomsorgen. Vad är kvalitet? (Enligt svenska akademins ordlista)

Läs mer

Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan period 1 juli-sept 2013.

Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan period 1 juli-sept 2013. Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan period 1 juli-sept 2013. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Pajala kommun 2013 -

Systematiskt kvalitetsarbete Pajala kommun 2013 - 1 Systematiskt kvalitetsarbete Pajala kommun 2013 - Systematiskt kvalitetsarbete och inflytande behandlas i ett gemensamt kapitel, kap 4, i skollagen (2010:800). Bestämmelserna gäller för samtliga skolformer

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Kronan F

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Kronan F Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Kronan F-6 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4 REDOVISNING

Läs mer

Kvalitetsarbete för grundskolan Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret

Kvalitetsarbete för grundskolan Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret Kvalitetsarbete för grundskolan Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret 2013-2014 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå

Läs mer

plan modell policy program regel riktlinje rutin strategi taxa för systematiskt kvalitetsarbete barn- och utbildningsnämnden ...

plan modell policy program regel riktlinje rutin strategi taxa för systematiskt kvalitetsarbete barn- och utbildningsnämnden ... plan för systematiskt kvalitetsarbete barn- och utbildningsnämnden modell policy program regel riktlinje rutin strategi taxa............................ Beslutat av: Barn- och utbildningsnämnden Beslutandedatum:

Läs mer

Återrapportering av Skolinspektionens tillsyn vid Särskolan, Säters kommun

Återrapportering av Skolinspektionens tillsyn vid Särskolan, Säters kommun Återrapportering av Skolinspektionens tillsyn vid Särskolan, Säters kommun 1 Innehåll INLEDNING... 3 UNDERLAG... 3 KUNSKAPER... 3 KUNSKAPSRESULTAT... 3 UPPFÖLJNING OCH KOMMUNIKATION AV RESULTAT... 6 BEDÖMNING

Läs mer

Kvalitetsrapport Hagabackens skola

Kvalitetsrapport Hagabackens skola 2016-06-02 Kvalitetsrapport 2015-2016 Hagabackens skola 1 1. GRUNDFAKTA 2 2. RESULTAT 2.1 Normer och värden Påstående: Årets res. Årets res. Förra året Förra året inte alls/ ganska dåligt % ganska bra/

Läs mer

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien.

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. 2012-2015 Matte i πteå Matematiklyftet Nationell fortbildning av alla som undervisar i matematik SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten.

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Djura skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Djura skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Djura skola Kvalitetsredovisning 215/216 Verksamheter inom skolväsendet ska på huvudmanna- och enhetsnivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av målstyrning.

Revisionsrapport Granskning av målstyrning. Revisionsrapport Granskning av målstyrning. Nämnden för Bildning, Fritid och Kultur Härjedalens Kommun 23 januari 2013 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 2. Granskningsresultat... 3 3. Bedömning

Läs mer

Kvalitetsrapport för Knutsbo/Junibacken skolområde läsåret

Kvalitetsrapport för Knutsbo/Junibacken skolområde läsåret 0 Kvalitetsrapport för Knutsbo/Junibacken skolområde läsåret 2015-2016 GÄLLANDE FÖR VERKSAMHETEN I Junibackens skola förskoleklass grundskola åk 1-6 fritidshem Ansvarig rektor Åsa Strömberg 1 Innehåll

Läs mer

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15 Systematiskt kvalitetsarbete i Solnas skolor - Resultatsammanställning - Betygssättning - KVALITETSREDOVISNING (publ) Maj Juni Aug - VERKSAMHETSPLAN (publ) - Utkast 1/gensvar/slutgiltig - Delårsbokslut

Läs mer

Föräldraråd 2011-11-30

Föräldraråd 2011-11-30 Agenda Nyheter Uterummet förändras Garantibesiktning av skolan Skolskogen Trafiksäkerhet Tillsyn skolinspektionen Nytt betygssystem Demografi Övriga frågor Syfte med Skolinspektionens tillsyn Skolinspektionens

Läs mer

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola Bilaga 1 Rättviks kortirnun barn.utbildning@rattvik.se Beslut för grundsärskola efter prioriterad tillsyn i Rättviks grundsärskola belägen i Rättviks kommun 2 (5) Tillsyn i Rättviks grundsärskola har genomfört

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete på Berghultsskolan 2012-2013

Systematiskt kvalitetsarbete på Berghultsskolan 2012-2013 1 (9) Lärande Berghultsskolan Ulrika Strömblad Maria Johansson Rektor Systematiskt kvalitetsarbete på Berghultsskolan 2012-2013 1. Allmän del LERUM400, v 1.0, 2008-05-26 Enheten erbjuder verksamhet och

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola Beslut 2012-12-18 Sollentuna kommun bun@sollentuna.se Rektorn vid Utbildning Silverdals grundskola manho_s@edu.sollentuna.se Beslut för grundskola efter tillsyn av Utbildning Silverdals grundskola i Sollentuna

Läs mer

Riktlinjer gällande integration i förskolan och skolan. Barn- och ungdomsnämnden Dnr 2012-214 Gäller fr.o.m. 2012-08-01

Riktlinjer gällande integration i förskolan och skolan. Barn- och ungdomsnämnden Dnr 2012-214 Gäller fr.o.m. 2012-08-01 Riktlinjer gällande integration i förskolan och skolan Barn- och ungdomsnämnden Dnr 2012-214 Gäller fr.o.m. 2012-08-01 2 (7) Syfte Språk är människans bästa redskap för att tänka, kommunicera och lära.

Läs mer

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 2014-01-07 1 (5) Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 Förskolan Vid skolinspektionens tillsyn 2013 fick förskolan 4 anmärkningar/förelägganden, detta är lika många i antal som vid

Läs mer

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola Dnr 43-2015:564 Södertälje kommun Beslut för grundsärskola efter prioriterad tillsyn i Fornbackaskolan belägen i Södertälje kommun 2 (11) Tillsyn i Fornbackaskolan har genomfört tillsyn av Södertälje kommun

Läs mer

Lokal Arbetsplan. F-klass och grundskolan

Lokal Arbetsplan. F-klass och grundskolan Lokal Arbetsplan 2011 F-klass och grundskolan NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola Järfälla kommun Rektorn vid Högbyskolan Beslut för grundskola efter tillsyn av Högbyskolan i Järfälla kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080

Läs mer

Beslut för fritidshem, grundskola och grundsärskola

Beslut för fritidshem, grundskola och grundsärskola Beslut 2013-02-25 Stockholms kommun registrator.utbildning@stockholm.se Rektorn vid Kungsholmens grundskola ulf.berg@stockholm.se Beslut för fritidshem, grundskola och grundsärskola efter tillsyn av Kungsholmens

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen Ideella föreningen Lars Virgins Förskola, Sally Bauerskolan F-6 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Sally Bauerskolan F-6 belägen i Helsingborgs kommun Skolinspektionen,

Läs mer

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2013/14 Datum 140826 1 (8) Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2013/14 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna

Läs mer

Kvalitetsredovisning Läsåret 2011/12

Kvalitetsredovisning Läsåret 2011/12 2012/10/16 Kvalitetsredovisning Läsåret 2011/12 Åkerö skola Flexgrupp 1 och 2 Särskola och Asbergerklass 1 Innehållsförteckning 1. Presentation av skolan 2. Beskrivning av årets verksamhet 3. Underlag

Läs mer

Matte i πteå. Piteå kommun 2015-02-13

Matte i πteå. Piteå kommun 2015-02-13 2015 Matte i πteå Piteå kommun 2015-02-13 Bakgrund Svenska elevers kunskaper i matematik har försämrats under senare år. Försämringen märks i att andelen elever som uppnår det lägsta betyget ökar och

Läs mer

Verksamhetsberättelse. Grundsärskolan. Läsåret 2012/13

Verksamhetsberättelse. Grundsärskolan. Läsåret 2012/13 Grundsärskolan Ingela Dullum Rektor Verksamhetsberättelse Grundsärskolan Läsåret 2012/13 1 Innehållsförteckning: Kunskaper sidan 3 Normer och värden sidan 5 Elevernas ansvar och inflytande sidan 7 Skola

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN

LOKAL ARBETSPLAN LOKAL ARBETSPLAN 2015-2016 GRUNDSKOLA: Drottningdals skola 1. UNDERLAG Varje skola i Sverige har i uppdrag att beskriva hur det systematiska kvalitetsarbetet (SKA) fungerar under läsåret samt beskriva

Läs mer

Den nya skollagen 2010:800

Den nya skollagen 2010:800 Den nya skollagen 2010:800 - avsnitt som berör r grundskolan 3 kap. Barns och elevers utveckling mot målen Barnens och elevernas lärande och personliga utveckling 3 Alla barn och elever ska ges den ledning

Läs mer

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola rn Beslut Upplands-Bro kommun Beslut för grundsärskola efter tillsyn i Ekhammarskolan belägen i Upplands-Bro kommun 2 (9) Tillsyn i Ekhammarskolan har genomfört tillsyn av Upplands-Bro kommun under höstterminen

Läs mer

Augusti Verksamhetsplan Hardemo skola och fritidshem

Augusti Verksamhetsplan Hardemo skola och fritidshem Augusti 2016 Verksamhetsplan Hardemo skola och fritidshem 2016-2017 Innehållsförteckning 1. Verksamhetsidé sid. 2 2. Förutsättningar sid. 2 3. Enhetens årshjul sid. 3 4. Utvecklingsarbete sid. 4 1. Läroplansmål

Läs mer