Kvalitetsredovisning 2013 Läsåret 2012/2013. Grundsärskolan Ormbergsskolan Residensskolan Tunaskolan Östra skolan

Transkript

1 Kvalitetsredovisning 2013 Läsåret 2012/2013 Grundsärskolan Ormbergsskolan Residensskolan Tunaskolan Östra skolan Rektor Louise Larsson Christina Öjemar-Sandahl 1

2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Ett systematiskt kvalitetsarbete Skollagen Att styra och leda och dokumentera det systematiska kvalitetsarbetet Att dokumentera det systematiska kvalitetsarbetet... 4 Skolans prioriterade utvecklingsområden lå 2012/ Verksamhetens utvecklingsområden som identifierades och prioriterades i KR Resultat och måluppfyllelse Kunskapsresultat Behörig till gymnasiet Elever i behov av särskilt stöd Flerspråkiga elever Analys av förutsättningarna Materiella Ekonomiska Personella Analys av genomförande processer Inflytande Kunskaper Resultat elevenkät Elevernas syn på skolan Resultat elevenkät Hälsosamtal Analys av kompetensutvecklingsinsatser En sammanfattande resultatanalys Identifierade utvecklingsområden och prioriterade utvecklingsinsatser

3 Inledning Styrning, ledning, ansvarsfördelning Gymnasiesärskolan leds av en rektor. Rektor ansvarar för de 4 kvarterens gymnasiesärskola och samverkar i viss mån med övriga rektorer i gymnasiebyn. Rektor har även ett ledningsstöd för gymnasiesärskolan som har ett särskilt ansvar för att arbeta och utveckla nya gymnasiesärskolan samt vissa andra inre processer. Rektor ansvarar och leder samtliga konferenser. Vår mötesstruktur som rektor leder är: - Arbetsplatsträff för samtlig personal ca 1 ggr/månad - Pedagogmöten ca 1 ggr/månad - Arbetslagsmöten ca 3 ggr/termin i respektive arbetslag Varje klass har egna arbetsplatsmöten 1 ggr/vecka som personalen själva håller i. Kvalitetsredovisningen är en sammanställning från samtliga utvärderingar från respektive klasser. Denna utvärdering gjordes i slutet av läsåret och sammanställs av rektor. Rektor arbetar och följer upp respektive klass utvärdering kontinuerligt under läsåret på arbetslagstid för att se att vi är på rätt väg och att verksamheten utvecklas. Under läsåret har en översyn av särskolans inre organisation utretts och förslag från den externa utredaren har lämnats till förvaltningsledningen. En lokalutredning kommer att komplettera översynen och beräknas vara klar vid årsskiftet 13/14. Vid årsskiftet 2013 genomfördes en genomgripande förändring av den administrativa organisationen inom förvaltningen, särskolan har dock fått behålla sitt handläggarstöd innevarande kalenderår. Detta har varit ovärderligt då de administrativa system som finns i förvaltningen gällande elever ej är anpassade för särskolans verksamheter. Samverkan mellan ungdomsfritids och skola sker gällande personal och lokaler. Ungdomsfritids för elever i gymnasiebyn är förlagd till Kv kungsfågeln och Kv Örnen 3

4 Ett systematiskt kvalitetsarbete 1.1 Skollagen Genom den nya skollagen, som trädde i kraft 1 juli 2011, förstärktes kravet på ett systematiskt kvalitetsarbete. Varje huvudman, rektor och förskolechef ansvarar för att systematiskt planera, följa upp och analysera resultaten i förhållande till nationella mål, krav och riktlinjer så att verksamheten kan utvecklas och nå uppsatta mål och resultat. 1.2 Att styra och leda och dokumentera det systematiska kvalitetsarbetet I särskolans verksamheter arbetar rektor systematiskt med uppföljning på enhetsnivå ex vid olika mötesformer enligt upprättat årshjul/mötesplan. 1.3 Att dokumentera det systematiska kvalitetsarbetet Skolinspektionen 2012 granskning av systematiskt kvalitetsarbete Rektor ansvarar för skolans resultat och för att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete vid skolenheten samt omsätter resultaten i åtgärder för att uppfylla de nationella målen Rektor ansvarar för att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete som består i planering, uppföljning och utveckling av utbildningen Kvalitetsarbetet genomförs under medverkan av lärare, övrig personal och elever. Elevers vårdnadshavare ges möjlighet att delta i arbetet. Rektor tar ansvar för att kvalitetsarbetet är dokumenterat och att det finns rutiner för att redovisa konstaterade utvecklingsbehov till huvudmannen. Innehållet Kvalitetsarbetet omfattar såväl målen för verksamhetens genomförande som målen för elevens lärande och utveckling, arbete med normer och värden och inflytande som återfinns i Skollag och läroplan för gymnasiesärskolan. Kvalitetsarbetet omfattar också de särskilda satsningarna Kunskap och bedömning, Matematikstrategin samt Luleå kommuns verksamhetsplan, VEP. Processen Strukturer och rutiner har upparbetats, rektor följer kontinuerligt upp utvecklingsområden som är uppsatta på respektive enhet samt förvaltningens övergripande satsningar, kunskap och bedömning och matematik i särskolan. Uppföljningar och utvärderingar av våra gemensamma satsningar sker kontinuerligt genom att representanter från samtliga verksamheter möts under ett antal tillfällen under läsåret. Detta för att lära av varandra kollegial samverkan. Personal från grundsärskolan och gymnasiesärskolan möts vid dessa tillfällen. Uppföljningar sker enligt centrala förvaltningens årshjul och underlag samlas in från verksamheten och diskuteras i våra kollegiala samverkansgrupper samt fackliga samverkansgrupper. Rektor följer upp arbetet vid personalkonferens, pedagogmöte kontinuerligt under läsåret. Elever och föräldrar är delaktiga genom medverkan vid upprättandet av IUP och utvärdering. Synpunkter på vår verksamhets kvalitet fångas upp genom möte med föräldraföreningar. Elever är delaktiga genom vårt arbete i elevråd som finns för både de nationella programmen samt individuella programmet. 4

5 Synpunkter på verksamheten fångas också upp genom regelbundna möten med personlig assistansbolag vars personal arbetar som personlig assistent i vår verksamhet- de arbetar med enskilda elever som har beviljats personlig assistans. Metoden Det systematiska kvalitetsarbetet kopplas till de naturliga avstämningstillfällena gällande Delårsrapport 1 och 2 samt Bokslut. Det innebär att vi under läsåret har följande underlag: - Kvalitetsrapport för lå 2011/ Delårsrapport 1 i april Kvalitetsrapport från samtliga arbetslag juni Uppföljning och utvärdering av de särskilda satsningarna, seminarietillfällen kunskap och bedömning. - Individuell studieplan, betyg, åtgärdsprogram, utvecklingssamtal samt minnesanteckningar från olika personalmöten. - Elevrådsmöten ca 1 ggr/månad protokollförda. - Enkät- elevernas syn på skolan. Kompetensutveckling Kompetensutveckling har skett både individuellt samt på gruppnivå. Individuell kompetensutveckling är ex tecken som stöd, LuTek, åtgärdsprogram, betyg och bedömning, del av kulturskolans utbud, Karlstadsmodellen, PIM-utbildning, kartläggning av läsförståelse, sociala berättelser. Teknik i skolan, personal som läser på universitet för att utvidga sin behörighet, föreläsning ADHD, elever med svår epilepsi mm Gruppnivå: handledning, läsa en bok/se film som sedan följts upp gemensamt i hela skolan, appar i särskolan, Edwise, studiebesök ex på Huvudsaken (hjälpmedel för elevgruppen) Viss kompetensutveckling är behovsstyrd utifrån elevers särskilda behov som i första hand måste prioriteras. Om en personal har deltagit i någon enskild kompetensutveckling redovisas detta för övrig personal inom gruppen. Detta är ett område som dock bör utvecklas vidare. 5

6 Skolans prioriterade utvecklingsområden lå 2012/ Verksamhetens utvecklingsområden som identifierades och prioriterades i KR Utvecklingsområde Nuläge (var är vi?) Bör utvecklas (Vart ska vi?) Resurser, framgångsfaktorer, hinder mm Gemensam tolkning av kunskapskrav Arbete pågår ständigt i enskilda grupper med att observera och samtala kring för att förstå och tolka elevernas kunskapsutveckling. Fortsatt reflektion kring värdeorden i läroplan. Kollegial samverkan Personalens engagemang i arbetet att förstå elevernas lärande. Kollegiala samtal i arbetslag och på enheten. Samtal sker kontinuerligt i arbetslaget och till viss del även i gemensamma möten på enheten. Svårt att erbjuda samtlig personal på enheten att delta i gemensamma kollegiala samtal. (vikariebrist, ekonomi) Utveckling av IUP, skriftliga omdömen och pedagogisk planering för att göra dessa mer begriplig för eleverna. Påbörjat arbetet kring Edwise Utveckling koppling schema- pedagog elev. Ge föräldrar tillgång till Edwise. Verktyget ej anpassat för särskolan. Fler administrativa system måste kopplas samman för att det skall fungera fullt ut. Samtliga elever har sin IUP med skriftliga omdömen Fortsatt utveckling av pedagogiska planeringar, IUP och skriftliga omdömen för att göra dessa mer begripliga för samtliga elever. Personalens engagemang och ambitioner är en stor tillgång. Arbetet tar mycket tid då allt måste individanpassas. Pedagogiska planeringar skrivs inte fullt ut i alla ämnen/ämnesområden. Öka skrivningen av antalet pedagogiska planeringar. Där PP skrivs är det lättare att utvärdera om eleven når målet. Arbetet tar mycket tid då allt måste individanpassas. 6

7 Kollegial samverkan Lärarlag på respektive enhet som leds av rektor. Pedagogiska möten med representanter från olika enheter (grsär o gysär) som leds av rektorer. Fokusområden vid varje mötestillfälle. Väl förberedda deltagare. Möjliggöra att fler pedagoger kan delta. Engagerad personal. Innehåll och material skickas ut i god tid. Svårt att frigöra personal (vikariebrist) Aktivt arbete kring elevens självständighets utveckling Samtal kring vad det innebär att vara självständig utifrån elevens förutsättningar. Träna på att välja Eleverna uppmuntras i att planera och genomföra olika aktiviteter under skol och fritidstid. Ständigt pågående arbete i samtliga verksamheter, skola/fritids. Personalens medvetenhet i arbetet med eleverna. Goda kunskaper om alternativa kommunikationssätt. Bristande kunskaper om alternativa kommunikationssätt. 2.2 Resultatanalys Utifrån enheternas egna utvecklingsområden bedömer samtliga verksamheter att en positiv utveckling har skett och i ett individperspektiv ser vi att eleverna har en ökad måluppfyllelse. Gemensam tolkning av kunskapsresultaten Citat från ett arbetslags kvalitetsredovisning; Att arbeta med värdegrunden i arbetslag och tillsammans med ev personliga assistenter innebär att när vi gemensamt ser eleven i sin hela livssituation och alla deltar i vårt gemensamma arbete ser vi ett ökat tydliggörande i kommunikation vilket i sin tur bidrar till ökade kunskapsresultat för eleven Detta leder till en högre måluppfyllelse för eleven. Utveckling av IUP, skriftliga omdömen och pedagogisk planering för att göra den mer begriplig för eleverna. Rektorerna bedömer, utifrån enheternas kvalitetsredovisningar, att eleven står mer i fokus och att vi ser en tydlighet och en ökad delaktighet för eleverna i undervisningen. Eleverna tar för sig mer, elevernas egna tankar står i fokus. Citat från ett arbetslags kvalitetsredovisning: Det ämnesövergripande arbetssättet visar på möjligheter, sätter innehåll på rubriker- vilka mål ska ingå från olika ämnen, hur sätter vi ihop i helheter allt detta tillsammans gör att det 7

8 blir tydligare för eleven och framförallt så ser vi att inget sker slumpmässigt i verksamheten. Kollegial samverkan Kollegial samverkan sker både enhetsvis och över gränserna med representation från samtliga verksamheter (grundsärskola-gymnasiesärskola). Rektorernas samlade bedömning är att vi har kommit en bit på väg. Vid våra gemensamma träffar är personalen mycket engagerade och diskussionerna blir många och många gånger utmanande. Detta i sin tur leder till fler diskussioner på den egna enheten/arbetslaget. Kollegial samverkan mellan olika verksamheter på en och samma skola leds ibland av rektor och ibland av pedagogerna själva. På några av våra verksamheter arbetar personalen målmedvetet med att finna utmanande lärmiljöer för varje enskild elev, vilket innebär att en elev ibland deltar i en annan klass verksamhet där eleven får en annan utmaning. Aktivt arbete kring elevens självständighets utveckling Begreppet självständighet har diskuterats i verksamheten, utifrån kritik från daglig verksamhet inom socialförvaltningens verksamheter vad innebär det för respektive elev att vara självständig, hur är vuxnas förhållningssätt till eleverna. Curlar vi eleven mer än nödvändigt exempel på samtal som ständigt pågår och måste fortsätta att föras och även ta upp samtalen tillsammans med vårdnadshavare. 8

9 3. Resultat och måluppfyllelse 3.1 Kunskapsresultat Betyg är satt på samtliga elever i grundsärskolan som får betyg. Det är dock så få elever som slutar grundsärskolan detta läsår så vi gör inte någon statistik över betygssättning. Samtliga elever som läst enligt grundsärskolans kursplan har nått målen och fått godkända betyg. Rektorerna kan dock utläsa att det generellt är högre betyg i praktiskt estetiska ämnen och där har också hela betygsskalan A-E använts. När det gäller de teoretiska ämnena så har ingen elev i årskurs 6-9 erhållit de högsta betyget A. Förra året gjorde rektorerna en reflektion kring betyget i svenska/matematik. Bedömningen var ungefär lika och tendensen är likadan i år för åk 9 det är svårt att göra en riktig bedömning eftersom det handlar om få elever i åk 9. Vi fortsätter därför att följa utvecklingen. 3.2 Behörig till gymnasiet Samtliga elever som avslutar sina studier på grundsärskolan är behöriga till gymnasiesärskolan. Samtliga har också börjat sin utbildning där. Innan eleven påbörjar sina studier på gymnasiesärskolan gör de skolpraktik på olika program. Detta läsår har dock varit lite speciellt med tanke på att en ny gymnasiesärskola har införts och de program som vi erbjuder inte hade startat så har eleven fått göra skolpraktik i motsvarande befintliga program. 3.3 Elever i behov av särskilt stöd Särskolan har tillgång till och nyttjar centrala elevhälsans utbud utifrån elevers behov. De tjänster som vi mest tar i anspråk är talpedagogens tjänst. Handledning till enskild elev/arbetslag förekommer. Utbildningsinsatser har vi under året nyttjat. Vi har också under året varit i kontakt med SPSM för stöd och rådgivning. Åtgärdsprogram Skrivs där behov uppkommer. Vi använder samma mall som finns i övriga verksamheter. Däremot så skriver vi inte så många åtgärdsprogram utifrån att korrigeringar vad gäller elevens lärande sker i den individuella utvecklingsplanen. För de elever som vi har skrivit ett åtgärdsprogram följs det upp. Rektor har i förekommande fall deltagit vid upprättandet av åtgärdsprogrammet. 3.4 Flerspråkiga elever I verksamheten finns det en handfull elever med annat modersmål än svenska. Samtliga elever erbjuds modersmålsundervisning- alla vårdnadshavare har dock inte tackat Ja till erbjudandet. Att undervisa elever med en utvecklingsstörning innebär en stor utmaning för modersmålslärarna eftersom eleverna befinner sig på så olika utvecklingsnivå. Studiehandledningar saknas för samtliga elever i grundsärskolan- ett område som kan förbättras. 9

10 3.5 Analys av förutsättningarna En sammanhållen grundsärskola där rektor har god insikt och förståelse för de särskilda utmaningar som det innebär att undervisa elever med utvecklingsstörning av olika grad. En sammanhållen grundsärskola innebär också, även om vi geografiskt inte finns i närheten av varandra, kan rektorer för verksamheterna samla samtlig personal för genomgång och samtal i olika frågor. Det tror rektorerna kan innebära en mer jämlik grundsärskola i vår kommun. Rektorer bedömer att enheterna inte får bli alltför små eftersom samverkan då blir svår och utmaningarna för eleverna blir få. Det blir svårt för eleverna att kunna gå in i andra grupper som kan vara mer utmanande i vissa ämnen/ämnesområden. 3.6 Materiella Vi finns lokalintegrerade på olika grundskolor- samverkan sker med grundskolan där så är möjligt, både personalmässigt och elever emellan. Lokalerna på Residensskolan och Tunaskolan har utökats. Utemiljön på Tunaskolan är åtgärdad med gott resultat och samtliga elever på Tunaskolan nyttjar den nya utemiljön 3.7 Ekonomiska Ett utslag av den sammanhållna särskolan är att den ekonomiska fördelningen sker utifrån de faktiska behov som finns. Omfördelning kan ske inom verksamheten/verksamheterna vid behov. Utökning av personal har skett under läsåret då behov har funnits för det. Orsaker till detta kan vara säkerhetsfrågor för elev, arbetsmiljöorsaker för personal, undvika ensamarbete i förekommande fall. 3.8 Personella Personalen består av grundskollärare, några med specialpedagogisk vidareutbildning, förskollärare, fritidspedagoger, några med specialpedagogisk vidareutbildning samt elevassistenter och barnskötare. Särskolan har egen studie-yrkesvägledare, där även en del av tjänsten är avsedd för handledning kring problemskapande beteende i grupperna. Särskolan har egen musiklärare. Tjänster för praktisk estetiska ämnen köper särskolan in. Under året har personal i särskolan fått sin lärarlegitimation. Några har blivit behöriga att undervisa men fortfarande finns många som inte är behöriga för att undervisa i grundsärskolan. 10

11 4 Analys av genomförande processer 4.1 Normer och värden En gemensam plan mot kränkande behandling finns på de skolor som vi är lokalintegrerade på. Eleverna i grundsärskolan trivs bra enligt både eleven själv som beskriver detta för personalen i IUP- arbetet samt vårdnadshavare lämnar samma bild om verksamheten. Om eleven visar på att de inte trivs gör vi förändringar i grupperna för att eleven skall må bra och kunna utvecklas optimalt. Allt vårt arbete sker utifrån individens behov. Några exempel från verksamheten: I vår grupp arbetar vi utifrån ett positivt perspektiv för alla elever. Varje dag ska vara övervägande en positiv upplevelse. B la detta har lett till att den enskilde elevens förmåga att delta i gruppdiskussioner har ökat och de kan till viss del visa respekt för andra uppfattningar som finns i gruppen. Att arbeta med eleven i centrum och se elevens hela livssituation- vi har arbetat mycket med att få personliga assistenter att förstå och sätta sig in i vårt gemensamma uppdrag kring eleverna när vi ser eleven i sin hela livssituation får alla mer förståelse för elevens funktionshinder och det innebär att beteendeproblem minskat. Arbete med värdegrunden i vardagen utifrån varje elevs individuella behov- detta arbetssätt innebär stor flexibilitet bland personalen i förhållningssätt mot eleven. Rektorerna bedömer att vi har hög måluppfyllelse i de flesta grupper vad gäller arbetssätt och bemötande under rubriken Normer och värden. Individen kommunicerar känslor till oss. Vad och hur vi kommunicerar tillbaka i det läget blir avgörande för hur situationen slutar. Vårt sätt att hantera svåra situationer blir avgörande för om stressnivån sjunker eller ökar Inflytande Samma personal arbetar i både skola och på fritidshemmet. Det innebär att samma förhållningssätt och arbetet med varje enskild elev fortsätter som en röd tråd genom hela elevens arbetsdag. Kontakter finns även mellan skola och ungdomsfritids vilket leder till högre måluppfyllelse för eleven. Eleven har stort inflytande på sin undervisning, vi utgår från styrkor och intressen hos eleven och sedan är det pedagogens arbete att omsätta detta i elevens dagliga lärande i ämnen/ämnesområden. Rektorerna bedömer att grundsärskolan har hög måluppfyllelse inom området. 1 Aspeflo om autism Ulrika Aspeflo sid

12 4.3 Kunskaper Rektorerna bedömer att grundsärskolan uppvisar en hög måluppfyllse i området kunskaper. En väl utförd och planerad undervisning sker i samtliga verksamheter. Kollegial samverkan sker inom enheten och tillsammans med andra enheter. Pedagogerna arbetar med formativ bedömning och samtalar ofta i arbetslagen om olika iakttagelser. Pedagogerna upplever sig säkrare i att skriva pedagogiska planeringar och se nyttan av detta men där finns fortfarande arbete att vidareutveckla. Ämnesövergripande arbetssätt genomsyrar så gott som hela undervisnigen- det resulterar till en större helhet för eleven och en ökad förståelse för det egna lärandet. LuTek- satsningen har inspirerat pedagoger till att med enkla medel kunna undervisa eleverna i ämnet teknik. Eleverna visar nyfikenhet inom området. Modern teknik används i verksamheten och en utveckling av undervisningsmetoder sker succsesivt. 4.4 Resultat elevenkät Elevernas syn på skolan 2013 Antal elever som har kunnat svara på enkäten är för få för att vi ska kunna utläsa något resultat. Enkäten är svår för eleven att själv svara på vilket innebär mycket vuxenstöd och då kan resultatet bli missvisande. 4.5 Resultat elevenkät Hälsosamtal Detta är ett utvecklingsområde för samtliga verksamheter, samtidigt är det få elever i respektive årskurs som deltar och vissa år har vi ingen elev alls i respektive grupp. Det är svårt att avläsa någonting utifrån detta. I våra grupper finns det också elever som har ett annat kommunikationssätt än det verbala vilket också utmanar samtalet. Rektorerna kommer att föra vidare samtal kring detta tillsammans med skolsköterskan på respektive enhet. 12

13 5 Analys av kompetensutvecklingsinsatser 5.1 Matematiksatsningen Varje enhet har utvärderat sina mål vad gäller matematiksatsningen. Arbetet fortsätter och matematiken är ett fortsatt utvecklingsområde i grundsärskolan. Vi har genomfört ett antal gemensamma träffar för matte-piloter i våra verksamheter och där har goda exempel berättats om, erfarenheter har tillvaratagits, inspiration har överförts mellan verksamheterna. Rektorerna bedömer att vi kommer att fortsätta arbetet med att vi inbjuder till gemensamma träffar som till viss del kan ses som kompetensutveckling. Under läsåret har vi också samtalet kring vilka förväntningar har ledning och politiken på särskolan. Inga särskilda mål finns uppsatta för särskolans verksamheter, vad gäller ex matematik vi har själva format målen men inga mål finns beslutade i politiken och vi hoppas att Barn-och utbildningsnämden har förväntningar i särskolans verksamheter. 5.2 Kunskap och bedömning Varje enhet har utvärderat sina mål handlingsplan kunskap och bedömning. Varje enhet har utsedda processledare som har deltagit i kommunens övergripande satsning. (Annika Zetterströms seminarieserie med pedagoger och rektorer) Måluppfyllelse; - Samtal kring entreprenöriellt lärande har förts i verksamheterna- vad är entreprenöriellt lärande och hur kan då vi jobba med det på våra enehter. - Mer samtal och lärande kring bedömningsfrågor, - Arbete kring tydliggörande av IUP för eleverna. - Personal som har gått 7,5 p pedagogisk bedömning som sprider sina kunskaper vidare i verksamheten på den egna skolan. Rektorer uppmuntrar kollegial samverkan både inom den egna enheten och mellan enheterna. 5.3 Individuell kompetensutveckling- grupp kompetensutveckling Tidigare beskrivna kompetensutvecklingsinsatser på individuell och gruppnivå har givit ökad kunskap om olika funktionsnedsättningar utifrån särskilda behov som finns, vilket ger en större insikt och en ökad trygghet, förståelse för elevens behov. Moderna tidshjälpmedel för eleverna har införts och kunskaper har fördjupats inom ämnet vilket leder till en ökad måluppfyllelse för eleven. PIM-utbildning har slutförts under läsåret men samtlig personal har inte slutfört alla moment. De som har slutfört arbetsuppgifter upplever att de känner sig säkrare i att använda datorn som verktyg i skolan. Samtliga enheter har idag tillgång till Ipad och använder den mer eller mindre frekvent i undervisningen. Det tar tid att lära sig verktyget för att den skall användas i undervisningen den tiden har dessvärre inte funnits eftersom vikariesituationen har varit svår under lå 12/13. 13

14 6 En sammanfattande resultatanalys 6.1 Allmänna råd, sid 34 står följande; På enhetsnivå är det viktigt att rektor fattar beslut om de insatser som ska genomföras. Besluten behöver fattas utifrån enhetens gemensamma analys och bedömning av vad som ska utvecklas Rektorerna bedömer att Luleå Kommun har en grundsärskola med hög kvalitet. Vi har personal med god kompetens och stort engagemang för sitt uppdrag. Vi har engagerade vårdnadshavare som har god insikt i verksamheten. Vi arbetar systematiskt med att höja kvalitén genom att exempelvis kritiskt granska IUP och pedagogiska planeringar som görs, kontinuerligt förs samtal kring elevens lärande i arbetslaget, bedömningsfrågor osv. Vi arbetar i arbetslag där personalens förhållningssätt utgår från att alla kan, utifrån sina förutsättningar och alla får utmaningar i lärandet. Rektorerna bedömer att graden av delaktighet för eleverna är hög eftersom undervisningen utgår från elevens intresseområden och pedagogen bygger vidare sin undervisning utifrån detta. Många elever grundsärskolan har låg egen drivkraft och därför måste personalen vara mycket lyhörda och ta vara på varje initiativ som eleven uppvisar och sätta in detta i ett sammanhang utifrån våra styrdokument. Fokusområden som kunskap och bedömning och matematik har gjort att vi har hållit kurs i verksamheten inom dessa områden. Vi har eget fritidshem som gör att vi har en röd tråd genom dagen för eleven. Personal som arbetar i skolan arbetar också på fritidshemmet och tar därför med sig både förhållningssätt gentemot eleven och kan genomföra aktiviteter som eleven önskar att få göra och som inte alltid ryms under skoldagen. Det är viktigt att tiden på fritidshemmet utgår från elevens önskemål och att de upplever delaktighet. 14

15 7 Identifierade utvecklingsområden och prioriterade utvecklingsinsatser 7.1 Kunskaper Särskolan fortsätter att följa kommunens gemensamma satsningar och verksamheten sätter upp nya mål för matematik och kunskap och bedömning. Vi fortsätter att utveckla IUP och skriftliga omdömen samt pedagogiska planeringar så at eleven själv förstår och kan följa sin progression i lärandet. Vi arbetar i respektive verksamhet men även gemensamt med särskolans undervisande pedagoger för att lära och inspirera varandra. Utvecklingsinsatser som vi planerar att genomföra; Utveckling av lärplattformen Edwise så att den blir ett pedagogiskt stöd för elev/vårdnadshavare och personal vid upprättandet av IUP och skriftliga omdömen. Separata träffar för pedagoger i grundsärskolan respektive inriktning träningsskolan. Seminarietillfällen i kunskap och bedömning tillsammans med Annika Zetterström och undervisande pedagoger i grundsärskolan. Fortsatt arbete tillsammans i respektive verksamhet tillsammans med rektor. En förutsättning för att arbetet skall fortskrida är att tillgång till vikarier finns vid gemensamma insatser. 7.2 Normer och värden Utveckling av plan mot kränkande behandling så att den förstås av eleverna. Kartläggning av miljöer. Skapa möten för personal som arbetar inom en skolenhet med flera verksamheter med fokus på värdegrundsfrågor. Utvecklingsinsatser som vi planerar att genomföra; Gemensam konferens inom en skolenhet minst 2 ggr/läsår, grundskola/grundsärskola. Genomför kartläggning enligt diskrimeringsombudsmannens arbetsmaterial i samtliga grupper där så är möjligt. 7.3 Inflytande Att göra läroplansmålen begripliga för eleven utifrån elevens förutsättningar. Att ha inflytande, kunna säga vad de tycker, kunna påverka innehåll, förstå konsekvenser av sitt handlade under skol/fritidstid och även för framtiden. En förutsättning är personalens lyhördhet för elevens uttryck och att personal kan avläsa och förstå elevens behov och tillmötesgå eleven eller få eleven att förstå att man inte kan få igenom sin vilja just nu. Att kunna ha inflytande kräver kunskap om vad man kan ha inflytande över för eleven. Om en elev har svag beslutsförmåga blir stödet från personalen mycket central. 15

16 Personalen måste ständigt utveckla arbetsmetoder för att skapa så goda individuella förutsättningar för varje enskild elev att ha inflytande och självbestämmande. Det är viktigt att personal har goda kunskaper om funktionsnedsättningar och alternativ kommunikation och vad våra styrdokument säger. 16