Politik är inte tystnad och hemligheter det är att ge svar och öppenhet

Transkript

1 Bråda dagar för Jenny Full fart i odlingarna mitten Register för miljoner övertogs av chefer Sidan 7 Tårtkalas på SöS Sidan 8 Att tänka på om du blir sjuk Sidan 16 nummer

2 Ledaren Politik är inte tystnad och hemligheter det är att ge svar och öppenhet Nu väntar en ljuvlig tid för många av oss arbetande människor med ledighet, lust och fägring stor. Men för många av Kommunals medlemmar är sommaren fylld av olust, det är en tid av oro och oviss väntan. Får jag ekonomin att gå ihop den här månaden också? Kanske man är tvungen att arbeta om man är timanställd, det blir ingen ledighet alls. I valfrihetens och upphandlingarnas tid är det även en oro för många medlemmar hur arbetsplatsen ser ut när de kommer tillbaka. Kanske är ett ägarbyte på gång. Eller kanske man har en chef som tar över verksamheten och bildar bolag och tar med sig mina pensionärer eller brukare/ kunder. Det kan gå fort. Kanske blir jag tvungen att byta arbetsgivare eller arbetsplats om det sker ett ägarbyte. Ägarbyten kan ske lite hur som helst, som MT har belyst under våren. Det finns exempel som inte är korrekta då chefer tar över verksamheter utan konkurrens. Men helt i sin ordning enligt politiker och tjänstemän. På Skarpnäck tar chefer inom kommunal verksamhet över en verksamhet med ett kundunderlag på ca 198 brukare/kunder utan konkurrens. Värdet av verksamheten som de tar över i sitt nya företag uppskattas vara runt 200 miljoner kronor! Det är en uppskattning som Tomas Hjelström ekonomie doktor på handelshögskolan gör när MT ställer frågan hur man skulle kunna värdera verksamheten. Kommunala chefer kan utan att någon ifrågasätter det plocka russinen ur kakan utan någon som helst konkurrens. Ibland går denna verksamhetsövergång så snabbt att inte ens Kommunals förtroendevalda hinner bli informerade i tid, än mindre förhandla om villkoren för personalen. Ansvariga politiker vill inte uttala sig och tjänstemännen säger att detta är helt i sin ordning. I rasande fart förändras våra förutsättningar i både arbetslivet och i privatlivet. Med några riksdagsval till så ser plötsligt hela systemet annorlunda ut. Två mandatperioder bort med alliansens styre, om åtta år kan all välfärd som vi sett den vara borta. Någon som verkar ha ständig semester och inte verkar våndas inför framtiden är trafiklandstingsrådet Christer Wennerholm. Han är ytterst ansvarig för kollektivtrafiken i Stockholms län. Han vill inte uttala sig om viktiga frågor som vi på MT vill ha svar på. Kollektivtrafiken kommer att genomgå stora förändringar nästa år, då den nya kollektivtrafiklagen genomförs. Vad det innebär för Stockholms kollektivtrafikanter och Kommunals medlemmar har vi försökt få svar på av Christer Wennerholm under hela hösten och vintern. I MT I rasande fart förändras våra förutsättningar i både arbetslivet och i privatlivet. Med några riksdagsval till så ser plötsligt hela systemet annorlunda ut. Två mandatperioder bort med alliansens styre, om åtta år kan all välfärd som vi sett den vara borta. nummer publicerade vi våra frågor som vi sökt svar på under flera månaders jakt på Wennerholm. Det är märkligt hur den folkvalde mannen kan hålla sig undan och vägra svara på frågor som har betydelse för medborgarna. Är det så att den folkvalde och med skattepengar avlönade Wennerholm inte vet? Och därför håller sig undan medias frågor. Nu under våren har flera tidningar och journalister försökt nå Wennerholm för att få svar på frågor om vad den nya lagen innebär för Stockholms resenärer. Men Christer Wennerholm verkar med sin frånvaro. Några av frågorna vi ville ha svar på var om det blir olika taxor i kollektivtrafiken att hålla reda på? Blir det sämre turtäthet på olönsamma glesbygdslinjer? Ställs det krav på kollektivavtal hos entreprenörena och hur ska bussförarnas arbetsvillkor försvaras? Blir prissättningen fri? Vad ska ett månadskort kosta och kommer det att gälla i hela länet på alla olika bolag? Angelägna frågor som vi medborgare med all rätt borde få svar på. Om det är så att Christer Wennerholm inte vill svara är det skämmande, om han inte kan svaren är det ändå mer otäckt. Nu tar MT tar semester och vi lovar att komma tillbaka efter sommaren, men vi kommer att vara nåbara via telefon och mail. Du är välkommen med tips och synpunkter. Och vi kommer inte ge oss. MT är en viktig länk i opinionsbildningen för Kommunals medlemmar och vi kommer envist och träget fortsätta sätta fingret på frågor som är angelägna för medborgarna och för Kommunal. Med hopp om en god sommar så ses vi till hösten igen. KERSTIN RIDDERSTEDT CHEFREDAKTÖR MT Ansvarig utgivare för MT:Margareta Bohman Chefredaktör MT: Kerstin Ridderstedt,telefon / Redaktionen: Göte Axelsson,telefon Redaktionen tar tacksamt emot tips,uppslag,insändare m.m,för insänt icke beställt material ansvaras ej. Telefax: Adress:MT - Kommunal Stockholms län,box , Stockholm. MT trycks av V-TAB i Örebro upplaga ex mail: mt.stockholm@kommunal.se För annonsering i MT kontakta PGR-media: pgrmedia@hotmail.com 3 Är det konstigt att man längtar tillbaks ibland... Ibland upphör den förvåning man kan drabbas av att förvåna en. Med andnöd läser jag upprepade gånger, utan att tro vad jag ser. Arbetsförmedlingens avdelningschef för rehabiliteringsverksamheten, Henrietta Stein, vill slopa kollektivavtalskravet för företag som anställer människor med lönebidrag. MT nummer Hon har till och med gått så långt att hon föreslagit arbetsmarknadsdepartementet att stadfästa ändringen. Argumentet för ändringen är att det är svårt att finna arbete åt funktionsnedsatta personer. Småföretag sägs inte ha råd med kollektivavtal och därför väljer de att inte anställa lönebidragare, då det krävs avtal för det. Men bäste Henrietta Stein, på vems uppdrag och i vilka grumliga vatten badar du? Kollektivavtal är inte en 100% garanti för att arbetsgivaren och villkoren är goda. Men det ger en förutsättning att få viss insyn i hur en verksamhet bedrivs och hur personalen har det. Att utsätta en redan utsatt grupp för ändå otryggare villkor än i dag är barockt. Lönebidragare behöver tryggare och bättre arbetsgivare, inte småföretagare som söker billig/gratis arbetskraft. Vissa saker var bättre förr, vissa tjänstemän till exempel.

3 Anderssonskans Kalle finns ej mer När vi på MT jobbar med att se hur kommuner och arbetsgivare arbetar så ser vi många konstigheter som är förvånande. Ordet korruption dyker upp allt som oftast. Men i Sverige har vi ingen bild av vad det ordet egentligen betyder. När vi pratar mutor och oegentligheter så tänker vi oss feta buntar med sedlar som överlämnas under bordet. Vi tänker på lite maffiametoder och annat vi hört oss berättat från andra länder. Men här, i landet hederlighet, så förekommer inte några sådana oschystheter. Det har vi med oss sedan barnsben, vi har det intutat med filmer som Rasmus på luffen, Anderssonskans Kalle och andra sedelärande filmer och böcker. Här är vi hederliga, om än lite tilltufsade, av tradition och vilka som är ohederliga ser vi på dem. Men det blir allt uppenbarare att det tillhör en svunnen tid. Det som avslöjades som en muthärva är inte ens toppen på isberget. Det är nog bara flaggstångsknoppen på flaggan som sitter på toppen. Att vara oseriös och fuska är inte längre något som ett fåtal tar del av. Ordspråket det finns inga gratis luncher tycks bortglömt, allt har ett pris. Anderssonskans Kalle och den tidsepoken är över, den främste företrädaren som tycks leva kvar i att det fortfarande är nog Kungen. gote.axelsson@kommunal.se INNEHÅLLET Tomas Buxbaum Risk för smittspridning i ambulanser Det är viktigt att spridningen av multiresistenta bakterier som MRSA, inte förekommer på sjukhusen. Men om sjukdomar sprids i ambulanserna verkar inte spela någon roll. De enda som kan ändra denna situation är beställarna vid upphandlingarna. Men som det är idag ska bilen vara i drift hela tiden, man struntar totalt i att vi inte hinner rengöra dem, säger Tomas Buxbaum. sidan 4 Som en skugga från barndomen Vad fyller en skuggbudget för funktion? Frågan är aktuell nu och då eftersom de olika partierna som sitter i opposition i Riksdagen brukar presentera sina egna som motpol till majoritetens budget. I sig kan det vara intressant att veta vad man politiskt vill åstadkomma. Men i grunden är det bara ett spel för galleriet, ett sätt att sätta fokus på pengarna istället för samhället och människorna. Delikatesser för dina vänner Har man husdjur ska man ta ansvar för dem. De ska ha omsorg och behandlas väl. Men Hur ska de utfodras och vad äter de? Läser en annons för kattmat i Kommunalarbetaren. Den erbjuder Mousse Tonfisk, Terrine med lamm och Anka, Mousse med lax och andra delikatesser. Annonsen är bara en ur en hög med lyxigt namngiven mat till olika husdjur. Det känns uppfriskande när vi vet att många av Kommunals Ett talesätt ur tiden Se bara hur man från majoriteten bemöter de olika motförslagen, det är ju inte finansierat!. Detta bemötande försöker skapa misstroende och få oss att tro att alla förslag som är avvikande är oseriösa. En konsekvens av ekonomiskt tänkande är att det är bra motargument. Om någon har en bra idé så blir alltid motfrågan: Hur tänkte du betala det... Vi har tuktats i våra kommuners och landstingets bespringssvängar med just argumentet, vi har inte råd. Ett argument som biter hårt, hur många har inte under sin uppväxt fått höra just det svaret från mamma eller pappa, vi har inte råd. Och tyvärr blir nog det begreppet allt vanligare när barn uppfostras. Ekonomi är viktigt för ett samhälles funktion, men att sätta den före visioner och människors liv blir fel. gote.axelsson@kommunal.se medlemmar inte ens kommer i närheten av matvarubutikens delikatessdisk på grund av sin låga inkomst. Kanske dags att packa om falukorven, makaronerna och blodpuddingen under nya fantasifulla namn. Låt alla få avnjuta en elegant namngiven måltid, allt går att sälja. Till och med lagom söt konserverad gröt som det sjöngs i en gammal schlager. gote.axelsson@kommunal.se Arbete befordrar hälsa och välstånd och hindrar många tillfällen till synd finns det ett gammalt talesätt som lyder. Det får väl ses som ett bevis på att allt inte var bättre förr. I dag är det väl så att för många människor medför arbetet ohälsa och fattigdomen breder ut sig. Det är synd! Jimmy Björkman Jane Cronhager Städning i egen regi ren vinst för sjukvården På St Görans sjukhus är det bestämt hur ofta olika lokaler ska städas. På akuten städas toaletterna fem gånger om dagen alla dagar i veckan. På vårdavdelningarna städas toaletterna två gånger om dagen. Kontoren städas två gånger i veckan. Vi tar från administrativa ytor och har lagt det till patientnära ytor. Vi måste utnyttja kostnaderna på rätt sätt, säger Jimmy Björkman sidan 8 Jane har upplevt hur Kommunal förändrats Jane Cronhager vet att det finns många medlemmar som har dåliga arbetsförhållanden och att de behöver hjälp. Men det är inte alltid de lyckas få det. Förr hann jag besöka medlemmarna oftare än nu. Antalet möten med olika syften är stort och jag försöker att bara gå på de som är absolut viktigast, säger Jane med en suck. sidan 14 Och dessutom mycket annan läsning och ett korsord att lösa. Omslagsbilden: Jenny Larsson driver Tyresö handelsträdgård och har mycket att pyssla med under vår och sommar. MT nummer

4 En ambulans ska räcka till över personer i länet Idag täcker 55 ambulanser behoven för Stockholms läns drygt två miljoner invånare. Tänk dig en olycka med en fullsatt tunnelbana med 800 personer. Det är bara att inse att då fungerar det inte med så få ambulanser, säger Tomas Buxbaum, ambulanssjukvårdare och skyddsombud. Den senaste tiden har SOS Alarms arbete granskats i media. Deras verksamhet påverkar också ambulanspersonalens arbetssituation. Det finns en tendens att man skickar ambulans på allt just nu. Våra 55 ambulanser går hela tiden. Det finns inte tid att rengöra dem ordentligt mellan patienterna. Det är viktigt att spridningen av multiresistenta bakterier som MRSA, inte förekommer på sjukhusen. Men om sjukdomar sprids i ambulanserna verkar inte spela någon roll. De enda som kan ändra denna situation är beställarna vid upphandlingarna. Men som det är idag ska bilen vara i drift hela tiden, man struntar totalt i att vi inte hinner rengöra dem, säger Tomas Buxbaum. Bättre att lösa problemet SOS Alarm ägs av staten, kommunerna och landstingen. Det är bättre att justera problemen än att i stället lägga ut SOS Alarm på någon annan utförare. I anbudsunderlaget står det skrivet att stationstillhörigheten inte får stå skriven på ambulanserna. Det får inte synas varifrån ambulanserna kommer ifrån i länet. Vi möts ofta av frågan varför det tar det så lång tid. Min station är på Ekerö och förr höll dygnsambulanserna till i sitt basområde. Idag kan vi hämta patienter i Norrtälje eftersom det finns så få bilar. Nu är en ny upphandling av ambulanserna igång och den innebär att antalet ambulanser ökar till 61 bilar från och med den andra februari Allt fler utryckningar Mellan 2007 och 2010 ökade ambulansutryckningarna i Stockholms län med uppdrag. Prognoserna för befolkningen i Stockholm är att inom sju år har Stockholm ökat med invånare. Ålderspyramiden väntas Vi hinner inte hålla efter ambulanserna, säger Tomas Buxbom. De ska rulla hela tiden. samtidigt öka kraftigt. Detta märks redan inom akutsjukvården i Stockholm, till exempel på akutsjukhuset Capio S:t Göran. Här står personer i åldersgruppen 75 plus idag för 38 procent av besöken. På medicinkliniken är patienterna från denna grupp femtio procent, berättar Kevin Thompson, facklig företrädare för Kommunal. Han menar att landstinget måste täcka upp behoven mycket bättre. Idag är det stort gap mellan behov och resurser. Befolkningen och vårdbehoven ökar. Förstärkningen av ambulanserna i den nya upphandlingen som landstinget gör är fyra procent, vilket är alldeles för lite. En ökning med tio procent skulle också ha varit för liten. Det får konsekvenser för Kommunals medlemmar. SOS Alarm måste sålla mer och stressen ökar kraftigt för ambulanspersonalen. Arbetssituationen för ambulanspersonalen är redan idag pressad. Det finns inte inlagda matraster och om en ambulanssjukvårdare ska sluta klockan fem och får en körning fem i fem måste han eller hon åka på den. Även om det innebär en resa till andra sidan länet. Är du ensamstående med barn vet du inte när du kan hämta på dagis eftersom du aldrig vet när du slutar, säger Kevin Thompson. Två miljoner samtal SOS Alarm får omkring två miljoner samtal på ett år och det är svårt att avgöra om personen är behov av ambulans i telefon eller om han eller hon kan ta sig själv till ett sjukhus. Även på plats kan det vara svårt att kommunicera. Vid bussolyckan med pensionärer på Ekerö för ett par år sedan frågade sjukvårdarna som kom till platsen om de skadade hade svårigheter att gå. Ja, sa vissa och vi skickade ambulanser. Sedan visade sig att för många handlade problemen med att gå inte om olyckan utan om åldrandet och var ett problem även i vanliga fall, berättar Tomas Buxbaum. Göteborg har fler I Göteborg finns en helt annan beredskap med många fler ambulanser. Kanske beror detta på grund av att man har erfarenhet från flera stora bränder och olyckor. Stockholm har exempelvis väldigt slitna bussar och det är en tidsfråga till när det sker en stor olycka. Då finns det inte tillräckligt med ambulanser, säger han. I Västra Götalandsregionen med 1.6 miljoner invånare finns det totalt 82 ambulanser plus en ambulanshelikopter och en ambulansbåt. Av ambulanserna är 59 dygnsambulanser och 23 dagambulanser. I Skåneregionen med 1.2 miljoner invånare har man totalt 51 ambulanser. Av dem är 35 dygnsambulanser och 16 dagambulanser. Sommartid förstärks det med ytterligare två dygnsambulanser. Till detta tillkommer också transportambulanser. JOHANNA STJERNA Fakta Ambulanstäthet personer/ambulans i Västra Götalandsregionen personer/ambulans i region Skåne personer/ambulans i Stockholm 4 MT nummer

5 Nu ska Stockholms kommunala bad säljas ut Högdalsbadet, Åkeshovbadet och Husbybadet är nu aktuella för utförsäljning. Ärendet är bordlagt i idrottsnämnden till september och sekretessbelagt. Blir det upphandlat påverkar det hela idrottsförvaltningen. Turordningsregeln gäller och kan därför inverka på personalen på andra badhus, säger Bella Ipatti, klubbordförande i Kommunal. Idrottsförvaltningen gjorde en utredning 2003 som visade att om baden privatiserades under de förutsättningar man då tyckte var rimligt (ex att inträdesavgiften skulle vara densamma) så skulle kommunen förlora 26 miljoner på sex år i förlorade intäkter. Man räknade då på flera olika ägarbilder som simklubbar, personalkooperativ och friskvårdsföretag. Enig nämnd En enig idrottsnämnd la då ner förslaget och ett par år efter gjordes en uppföljning av utredningen som visade att kommunen hade förlorat än mer än vad utredningen kom fram till. Bad är dyra i drift och utredningen visade att risken vid en utförsäljning är att kommunen får stå för lokalkostnaderna och ett privat bolag för driften av verksamheten som ger intäkter. Ett annat förslag har varit att bryta ut gymmen som finns i badhusen och privatisera dem. Det utarmar yrkesrollen. Idag får baden kompetent personal med ett varierat och spännande arbete. Försvinner gymmen blir det biljettkassan, städ och badvaktsjobbet kvar. Det blir svå- Stockholms fana halas på allt fler av stadens anläggningar när privata intressen tar över. Är du sugen på ett dopp kan du lägga bud på Åkeshovsbadet eller något av de andra baden som Stockholm stad ska sälja ut. rare att rekrytera ungdomar till dessa uppgifter, säger Bella Ipatti. Vill pröva möjligheten Idrottsborgarrådet Regina Kevius (m) menar att alliansen idag vill pröva möjligheterna att upphandla badhusen. Det är viktigt att det sker en bra upphandling. Kommunen kommer fortsätta att äga fastigheterna. Vi handlar upp driften av verksamheten och ställer kvalitetskrav på exempelvis längre öppettider, säger hon. Hur det blir med biljettpriserna? Det vet jag inte än. Men vad vinner stockholmarna? De höga kostnaderna av lokaler och underhåll ligger kvar hos kommunen medan intäkterna och driften av verksamheten som kan ge vinst läggs ut? Det blir lättare att uttala oss när vi vet mer. Vi får hur det ser ut om exempelvis föreningar tar hand om dem. Privatisering kostar 2003 gjordes en undersökning av idrottsförvaltningen som visar att kommunen förlorar pengar på en privatisering? Vi måste ta lärdom av vad man kom fram till. Men vi vill prova möjligheterna. Kommer man upphandla gymmen separat? Det vet vi inte än. Idrottsnämnden har inte fått några förslag ännu. Från politiskt håll vill vi prova möjligheten. Det ger mångfald och höjd kvalitet. I Solna har man provat att göra så här, säger Regina Kevius. Vad innebär mångfald i detta sammanhang? Det betyder att det finns fler aktörer som exempelvis friskvårdsföretag eller simklubbar som driver baden, säger Regina Kevius. Fakta: JOHANNA STJERNA Upphandlingen av baden sker som en så kallad tjänstekoncession och inte som en vanlig upphandling. Ett avtal om en tjänstekoncession förutsätter att leverantören tar en betydande ekonomisk risk för tjänsten. Upphandling av tjänstekoncessioner omfattas inte av LOU, lagen om offentlig upphandling. MT nummer

6 Hanna Björk och hennes kamrater fick beskedet om chefernas övertagande tre veckor före genomförandet. Chefer bildade bolag och tog över verksamheten Vi fick veta att om vi stannade kvar i kommunen skulle vi bli arbetslösa, säger Hanna Björk, som tackade nej till att gå över till det nystartade företaget i Skarpnäck för personlig assistans. Hanna Björk visste att hon därmed skulle bli övertalig i kommunen. Idag har hon fått ett fast arbete inom hemtjänsten. Den tionde januari fick Hanna Björk och hennes kollegor inom personligt stöd i Skarpnäck reda på att deras kommunala arbete skulle övertas av ett privat bolag, som ägdes av deras chefer. Redan första februari skulle det nya bolaget ta över verksamheten. Övertagande utan politiska beslut MT har i flera artiklar berättat om hur den kommunala verksamheten övergick till privat ägande utan att några politiska beslut hade tagits, inga MBL-förhandlingar hade förts och att personalen inte fick någon information från staden om vad som gällde. Skarpnäck stadsdel hade 198 brukare och 354 personliga assistenter. Det fanns en politisk vilja att lägga ut det personliga stödet i stadsdelen. Verksamheten skulle konkurrensutsättas men så långt hann vi inte komma för innan det skulle beslutas hade en chef redan bildat ett bolag. Alla 198 brukare ville följa med över till detta bolag, sa Margareta Östrand, biträdande stadsdelsdirektör i Skarpnäck till MT nr 3/11. Idag när Hanna Björk har ett nytt fast arbete kan hon berätta om vad som hände. Personalen var de som sist fick veta vad som skulle ske, berättar hon. Information utan tidsschema Precis innan jul den 19 december förhandlade förvaltningsledningen och facket verksamhetsplanen för Skarpnäck. Först då fick Kommunal reda på att personligt stöd skulle konkurrensutsättas. Men de fick inte veta hur långt gångna planerna var. Under sommaren 2010 hade nya bolaget bildats. I januari 2011 blir det informationsmöten för personalen. Under mötena skickades det runt en intresseanmälan där de som ville få en anställning hos det nya bolaget kunde skriva upp sig. Förvaltningen ville ha besked så fort som möjligt berättades det på mötet. De som inte gick över till det nya bolaget skulle bli utan arbete och det var inget som man hade med att göra, sa man vidare på informationsmötet. Enbart cheferna som hade bildat det nya bolaget deltog på mötet. Det fanns ingen opartisk chef från arbetsgivarsidan närvarande. De flesta bestämde sig för att skriva upp sig under mötet, utan att kontrollera med facket och ta reda på rättigheter. Fick jobb direkt Hanna tackade nej och blev då kontaktad övertalighetskontoret. I början av april hade hon fått ett fast arbete inom hemtjänsten. Det gick så fort att få ett nytt jobb så att till och med de på övertalighetskontoret var förvånade. Hanna är inte överraskad att ingen av hennes gamla kollegor uttalar sig om vad som hänt. Personliga assistenter kan bli av med jobbet bara genom att en brukare säger jag känner mig otrygg med henne. De vet inte vad de får prata om de är felaktigt itutade om när tystnadsplikten gäller och när de har rätt att tala. Skyller på LSS Om en personlig assistent säger mina rättigheter svarar arbetsgivaren bara LSS och låtsas som om det finns en intressekonflikt och då tystnar assistenten. Arbetet är också ett ensamarbete. Arbetskamraterna möts i dörren, brukaren hör vad vi säger och vi har inte varandras telefonnummer. Brukaren är arbetsledare och är den som ska leda och fördela arbetet. Har du fått höra att du inte har några rättigheter är det jobbigt att hävda din rätt. Folk vill inte vara jobbiga, säger Hanna Björk. JOHANNA STJERNA Fakta: Det finns 106 övertaliga personliga assistenter i kommunen. 6 MT nummer

7 Brukarregister värt miljoner underlättade företagsbildning Tjänstemän startade eget Chefer i Skarpnäck tog över verksamheten för personligt stöd utan att betala en krona. Jag uppskattar att ett företag av den här storleken är värt runt 200 miljoner, säger Tomas Hjelström, ekonomie doktor på Handelshögskolan. Politikerna i Skarpnäck hade planer på att konkurrensutsätta verksamheten för personligt stöd. Men de hann aldrig genomföra detta eftersom cheferna som höll i verksamheten fick med sig så gott som alla brukare och assistenter till det nya bolaget innan något politiskt beslut hade fattats i stadsdelen. Hade all kunskap Cheferna i Skarpnäck hade kontroll över vilka i stadsdelen som hade rätt till personlig assistans och hur mycket tid de var beviljade. När de startade ett eget bolag kontaktade de alla brukare och berättade att kommunen skulle lägga ned verksamheten. Vid jul hade Skarpnäcks stadsdel 198 brukare och 354 assistenter. Endast ett fåtal brukare och assistenter följde inte med till det nya företaget, som tog över driften den första februari i år. Budget på 231,8 miljoner Verksamheten för personligt stöd i Skarpnäck har för i år en total budget på 231,8 miljoner. MT ber ekonomie doktor Tomas Hjelström vid Handelshögskolan göra en ungefärlig beräkning av värdet efter de uppgifter han får från MT. Han har inte haft tillgång till något annat underlag och det handlar därför om en grov värdering. Vi kan uppskatta att personalkostnaderna ligger kring 142 miljoner. Det är svårt att säga vad marginalkostnaderna är men jag kan tänka mig att vinsten ligger kring miljoner om året om de uppgifter ni har stämmer. Personligen kan jag tycka som medborgare att det låter ganska konstigt att man kan utnyttja den position man har haft i kommunen och starta ett företag omgående. Företagsvärderingen Ett företag värderas i regel genom att ta vinsten gånger tio. Man kan räkna betydligt högre än så. Leker man med tanken att de tjänar miljoner per år då talar vi om värden i prisläget kring 200 miljoner. Även om vinsten bara är fem miljoner om året talar vi ändå om enorma summor - runt 50 miljoner. Förr ett år sedan kunde MT berätta om några andra chefer som startade ett eget assistansföretag på arbetstid i Bromma och plockade över de brukare som behövde mest assistenter. Förvånande nyttjande av ställning Tomas Hjelström är förvånad att tjänstemännen kan utnyttja sin ställning på detta sätt. Det blir inte en fungerande marknad som börjar på dessa premisser. Vid en väl fungerande upphandling får folk betala för information och värdet tillfaller kommunen. Här försvinner informationen utan ersättning. Vad vinner kommuninvånarna på detta? Det ideella assistanskooperativet Stil har en klausul om att anställda i ledningsposition har ett års karantän, vilket innebär att de inte får starta konkurrerande verksamhet på ett år. Rent personligen så tycker jag inte att det som hänt i Skarpnäck varken är bra ur konkurrenssynpunkt eller för den enskilde medborgaren. Det blir ingen valfrihet i och med att man agerar på förhandsinformation, säger kommunikationschef Nicoletta Zoannos på Stil. Läckor förekommer Kommunala tjänstemän som har tillgång till kundregister sitter på en förmögenhet. Jag har hört talas om att det finns tjänstemän som läcker och får pengar för detta. Kommunen borde ha tydliga riktlinjer som säger att de inte får plocka med sig brukaruppgifter. Så jobbar vi på Stil. De flesta privata anordnare gör på detta viset för att skydda den egna verksamheten och integriteten för användarna. Stil är en icke vinstdrivande organisation. Men jag förstår att det kan vara svårt att ha helt vattentäta skott om det finns det pengar att tjäna på bekostnad av marknaden och valfriheten, säger Nicoletta Zoannos. Går inte att hindra Carina Lundberg Uudelepp är biträdande stadsdirektör och säger till MT nr 3/11 angående cheferna i Skarpnäck: Vi kan inte hindra att de bildar ett eget bolag. Chefen tyckte också att det Ingen koll på chefers bisysslor var viktigt att allt gjordes rätt. Alla i personalen som ville fick följa med. Vem som helst kan starta ett företag när de själva vill. Där har vi valfrihet. Så det är inte upp till stadens chefer att plocka russinen ur kakan? Man måste bedöma företag hur de utvecklas över tid. Det kan vara fördelaktigt att ha ett eget företag men det finns nackdelar med allt. Det är inte som att skära guld ur täljsten, säger Carina Lundberg Uudelepp i MT 3/11. Känner igen mönstret Oppositionsborgarrådet Roger Mogert (s) ser ett mönster från andra utförsäljningar i kommunen. Det gick nästan till på precis samma sätt förskoleverksamheten såldes ut i Årsta. Chefen för Årstas förskolor fick informera personal och föräldrar om en eventuell utförsäljning och det var hon som fick rapportera till staden om dessa möten. Sedan tog hon själv över denna förskolekoncern. Detta påminner om Sovjets sönderfall där cheferna tog över de mest lönsamma verksamheterna och gjorde enorma vinster. Han blir inte heller förvånad över påståendet om att tjänstemän läcker. Jag har hört samma sak om andra förvaltningar Det är inte utbrett, men tillräckligt illa om det förekommer, säger han. Den borgerliga majoriteten i Stadshuset avböjer att kommentera frågan. De hänvisar till de tjänstemän som hanterar personalfrågor. JOHANNA STJERNA Äldreomsorgschef i Bromma sitter samtidigt i styrelsen för ett hemtjänstföretag. Va! Sitter en av våra chefer i styrelsen? Det är jättemärkligt, säger oppositionsborgarrådet Roger Mogert (s). I MT nr 3/11 berättade vi om att en av Bromma stadsdels äldreomsorgschefer är aktiv i Johannes hemtjänst, som är en av de största hemtjänstföretagen i Stockholm. Chef sitter i bolagsstyrelse Chefen i Bromma sitter med styrelsen för Johannes hemtjänst sedan starten Styrelsen på två personer fick kronor tillsammans (hur det - Stadens chefer ska inte arbeta med konkurrerande verksamheter, säger oppositionsrådet Roger Mogert. är fördelade framgår inte) för 2009 visar årsredovisningen. Stadens chefer får ha sidouppdrag om de anmäler dessa. Därefter görs en bedömning om det är förenligt med deras kommunala tjänst eller ej. Cheferna ska ju rapportera sina bisysslor just för att en sådan här situation inte ska uppkomma. Anledning till det är ju att du inte ska arbete med konkurrerande verksamhet. Tjänstemän i kommunen som har en bisyssla ska rapportera det till förvaltningen. När MT kontaktar alla stadsdelar och frågar om chefernas bisysslor får vi endast svar från fyra. Två stadsdelar redovisar chefers bisysslor, en säger att de inte har någon förteckning utan det finns nedskrivet i personakten och en stadsdel säger att de inte har någon koll alls över detta. JOHANNA STJERNA MT nummer

8 Tårtkalas när städare slapp lönesänkningar 8 MT nummer Det blev tårta och glädjen var stor bland Södersjukhusets städare. Deras arbetstid kommer inte att dras ned med fem procent på grund av besparingar. Vi är jätteglada. Annars hade jag fått kronor mindre i månaden. Vilket betyder mycket när man redan har en låg lön, säger Nitchamon Wiström, lokalvårdare. Betalar mellanskillnaden Södersjukhuset erbjuder sig nu att betala mellanskillnaden till städbolaget NCA för lokalvårdarna så att de inte behöver gå ned fem procent i arbetstid. MT kunde i förra numret berätta att NCA på grund av en pressad marknad ville sänka alla städares löner till ingångslöner, vilket skulle ha blivit en sänkning med flera tusen kronor. Det sa Kommunal nej till. NCA svarade då med att i stället ge alla städare i företaget fem procent lägre arbetstid. Kommunal sa även nej till detta men företaget valda att ändå genomföra det. Personalen skulle nu göra samma arbete men på kortare tid. Fler såg städarnas situation MTs artikel gjorde att sjukvårdspersonal på sjukhuset fick upp ögonen för städarnas situation och de oroades över om förändringen skulle kunna leda till en försämrad hygien på sjukhuset. Det här gäller bara NCAs lokalvårdare på Södersjukhuset. Det är ett ställningstagande som Södersjukhuset gör. NCAs andra anställda i Stockholm och övriga landet får gå ned fem procent i arbetstid, berättar Anne-Li Rosengren, sektionsordförande. Nitchamon Wiström berättar att hon I förra numret av MT berättade vi om städarna på SöS och deras lönesänkning. Det innebar att flera andra yrkes. MT:s chefredaktör fick mottaga en blomma som tack från städarna. och hennes kollegor är glada över att slippa gå ned i arbetstid. Det hade inneburit en väldigt stressig arbetssituation annars. En tyngd från hjärtat har släppt. Nu känner jag inte längre någon oro. Idag är vi enbart glada, säger hon. Södersjukhuset och NCAs avtal för städerskorna gäller fram till JOHANNA STJERNA

9 På St:Görans sjukhus är städningen en del av vården Städningen på Capio St Görans är en viktig del av vårdarbetet på sjukhuset. Grundförutsättningen för att bedriva sjukvård är att ha god hygien, säger Jimmy Björkman, enhetschef för avdelningsservice vid sjukhuset. Vi träffas i serviceenhetens lunchlokaler. Den ligger i marknivå, har stora fönster och möjlighet att sitta utomhus sommartid. MT berättade i förra numret om städarna på Södersjukhuset skulle tvingas gå ned i arbetstid men ändå städa samma ytor som tidigare. Där har man lagt ut städningen på ett privat bolag. I början av nittiotalet gick en våg att lägga ut städningen på entreprenad. I samma veva blev S:t Görans sjukhus ett landstingsägt bolag. Då hade vi en möjlighet att välja själva hur vi skulle göra. Facket kämpade för att behålla städning och service, berättar Jimmy Björkman. Egen regi sällsynt Idag är det endast Norrtälje sjukhus och Capio St Göran som bedriver städningen i egen regi i länet. Vi tycker att vi har en bättre kommunikation med vården om vi har samma arbetsgivare. Hög kvalitet är målet. Vi har ingen egen vinning att sälja in andra sysslor. Ibland kan vi bromsa om det beställs för mycket av exempelvis trivselstädning. På St Görans sjukhus är det bestämt hur ofta olika lokaler ska städas. På akuten städas toaletterna fem gånger om dagen alla dagar i veckan. På vårdavdelningarna städas toaletterna två gånger om dagen. Kontoren städas två gånger i veckan. Vi tar från administrativa ytor och har lagt det till patientnära ytor. Vi måste utnyttja kostnaderna på rätt sätt. Hygienkommitte styr Sjukhuset har en hygienkommitté där representanter från städ och alla kliniker träffas en gång i månaden. Den är ett forum för kommunikation. Vi får vi exempelvis ta del av smittor som förekommer. Det är ett jättebra forum för städ att få feedback. Vårdpersonalen har rengöringssysslor som är nära städpersonalens. Det finns risk att vissa uppgifter faller mellan stolarna. Därför har vi en Jimmy Björkman och Alicja Feldman tycker att städningen fungerar bra på Capio St Göran. tydlig ansvarsfördelning om vem som ska göra vad i de olika lokalerna. Städrutinerna är också standardiserade. Förut fanns olika städbeskrivningar mellan avdelningarna. På intranätet finns idag en lista på vilka arbetsuppgifter som gäller på olika ställen. Där finns också en tydlig gränsdragning om vad städ ska göra och vilka uppgifter som vårdpersonalen har. Det styrs på detaljnivå som exempelvis vem som ska tömma soppåsen på en sal. Innan vi styrde upp gränsdragningen frågade jag personal: vem byter toaborsten? Det blev olika svar på detta. Vi har också standardiserat utrustningen av lokalerna. I okunskap har det tidigare funnits fel material på fel ställe. Vi har tagit bort allt som kan bli fel. Regelbunden kvalitetskontroll En gång i månaden görs en egen kvalitetsbedömning. Städledaren har en bärbar dator. Därigenom ser vi våra styrkor och svagheter. Ett betyg räknas ut. Vid städrevisionen finns en vårdrepresentant med och städaren. Det kan finnas förklaring till varför städningen inte har blivit bra som att ett rum varit övermöblerat. I statistiken går det att se vilket rum som inte blivit bra städat. Vi vill inte bara kontrollera hur det blev. Med detta program kan du utveckla personen och kvaliteten på arbetet. Här beskrivs också hur gardiner ser ut och om persienner inte fungerar i salarna. Första intrycket gör mycket. Det är viktigt för patienterna att allt ser snyggt ut. Hur ska man annars få förtroende för sjukhuset? Om något saknas eller har gått sönder görs en felanmälan direkt. Vi har en egen snickare knuten till oss. Vårdpersonalen behöver inte bry sig om felanmälan. Städkit för akutfall Sjukhuset har också reglerat vem som gör punktrengöring vid eventuellt spill. Det går inte att vänta på städpersonalen för då kan spillet torka in. Därför har varje avdelning ett städnödkit. Det är städpersonalens uppgift att se till att det fylls på. Alicja Feldman har städat på sjukhuset i ett par år. Hon berättar hur viktigt det är att det inte finns för mycket engångsmaterial på toaletter eller att det står saker på handfaten. Det är vanligt på andra sjukhus att handfaten eller toalettgolven har massor av flaskor etc. Av hygieniska skäl har vi inte så. Det ska bara finnas en toarulle och toaborsten är upphängd på väggen. När vi gjorde en besiktning för ett par år sedan fanns det fyra-fem pumpflaskor på handfatet. Då går det inte att städa bra, säger Jimmy. Capio St Göran har i genomsnitt 4,7 procent av vårdrelaterade infektioner. Fem procent är ett mål för sjukhusen i landet. Sedan två år tillbaka städas det varje dag på patientnära ytor. Det är häftigt att sjukhusledningen diskuterar städfrågor, säger Jimmy. respekteras bättre Alicja Feldman anser att städpersonalen blivit mer respekterad sedan det gjordes en gränsdragningslista om vad städ och vårdpersonalen ska göra. Vi tycker att städhygien och vårdhygien är en gemensam sak, säger Jimmy Björkman. Monica Ling - Roos är hygiensjuksköterska och hon menar att gränsdragningslistan är viktig. Det är tydligare nu. Jag tycker även att städnödkitet är en sådan där enkel åtgärd som är betydelsefull. Det nära samarbetet medför en prestigelös stämning. Det blir effektivare om man vågar säga vad man tänker, säger Jimmy Björkman. JOHANNA STJERNA MT nummer

10 Säkerheten viktig när man sågar i den gren man sitter på Niklas Kvarnström har arbetat två och ett halvt år som avancerad trädfällare. När han märkte hur arborister och trädfällare struntade i säkerheten började han själv söka information om vad som gäller för yrkesgruppen. Eftersom jag på fritiden är instruktör för klättrare vet jag hur viktigt det är med säkerheten. Klättrar man dessutom med motorsåg trettio meter upp med dålig utrustning förstår du säkert själv vilka risker man kan utsättas för, säger Niklas Kvarnström. Han letade efter information om säkerhet för arborister på arbetsmiljöverket, men där kunde man inte ge någon specifik information. Annat än att man ska ha utbildning för att klättra i träd med motorsåg. Men ingen sådan utbildning eller certifiering finns att få i Sverige därför blir den meningen värdelös, säger Niklas Kvarnström. Att hitta någon statistik över arbetsskador inom branschen var svårt. De enda som verkar föra statistik över klättringsfall är Svenska Klätterförbundet. Fann hjälp från Kommunal Niklas sökte vidare i sin frustration och fann till slut Mikaela Hedenström regionalt fackligt ombud på Kommunal. Det här är en bransch som vi tyvärr inte lagt ner något krut på, så jag visste inte heller så mycket, berättar Mikaela. Men Niklas har berättat mycket om yrket och om vilka risker och situationer som kan uppstå. Vad vi märkt är att många arbetsgivare slarvar och är oseriösa och anlitar svart arbetskraft. Därför är det även Mikaela Hedenström svårt att få fram statistik på hur många som skadar sig i yrket. Niklas Kvarnström är en engagerad människa att han blev avancerad trädfällare har att göra med hans intresse för skog och natur, men även klättring som han ägnar sig åt på fritiden. Han berättar att inom klättringen är säkerhet a och o. Vi går noga igenom vilka risker det är med klättring och vilka scenario Det finns ingen svensk utbildning för arborister, säger Niklas Kvarnström. som kan inträffa. Därför blev det stor förvåning för mig när jag upptäckte att det inte finns några klara regler inom yrket för arborister. Och att så många struntar i att säkerheten eller rättare sagt - saknar kunskap om vilka risker de utsätter sig för när de ska upp och klättra. Dyrt att ta ned träd Mikaela och Niklas berättar om en engelsman som klättrade runt i en stor ek och arbetade under nio timmar utan att komma ner på marken. Att ta ner en hel ek kan kosta kronor, att anlita svart arbetskraft som arbetar nio timmar i sträck blir en bra affär för företaget, menar Niklas. Den som arbetar svart jobbar utan försäkring och ofta med dålig utrustning då de inte har råd att hålla utrustningen intakt. En klätterlina som blir liggande på marken och fryser fast, tappar sin dynamiska effekt och blir statisk, vilket innebär att om man faller med den linan fäst på sig vid ett senare tillfälle, då kan man bryta bäckenet. Seriösa företag i branschen fotograferar objekten som ska tas ner eller beskäras, samt att de gör riskbedömningar så det anställde vet vad som väntar. Men det är de oseriösa som dominerar marknaden, de ger ofta sina anställda en lapp med en adress på där arbetet ska utföras. Niklas ser på säkerheten Niklas är en värdefull tillgång för oss, säger Mikaela, han har många idéer om hur man kan säkerställa och minimera riskerna. Han har bland annat skrivit ner hur man ska kunna ha räddningsövningar om något inträffar. Jag hoppas vi kan hjälpas åt så vi tillsammans kanske kan få igång en utbildning. Det är viktigt att veta vad man ska göra om någon sågar sig i armen på 20 meters höjd och hur lång tid man har på sig, säger Niklas. Det ska till exempel alltid finnas en kunnig person på marken som uppbackning, som vet hur man ska göra vid en räddning. Livet hänger bokstavligt talat på en lina när du jobbar där uppe i trädet. Man skiljer på arborist och certifierad arborist, trädfällare och avancerad trädfällare. Certifiering innebär att man har trädvårdsutbildning plus längre erfarenhet av kvalificerat trädvårdsarbete, certifieringen innebär både praktiskt och teoretisk prov som ska genomföras och godkännas. Certifiering ges inte i Sverige. Trädfällare står på marken och fäller träd från markhöjd. Avancerad trädfällare beskär träd och klättrar upp i träd med motorsåg. 10 MT nummer

11 Storstockholms brandförsvar måste besluta sig Vem och vad ska gå att rädda Storstockholms brandförsvarsförbund (SSBF) måste spara pengar. Än är inte något konkret sparförslag lagt men Kommunals huvudskyddsombud Matts Jangerstad är orolig. Som vi kan se det finns det inte något att skära ned på längre, konstaterar Matts. Nu vill det till ett politiskt beslut där man talar om vad och vilka som är värda att rädda när det brinner. Under de senaste tio åren har brandförsvaret genomgått stora förändringar och i dag finns det tre* stora brandförsvarsförbund i Stockholms län, Attunda, Södertörn och Storstockholm. I SSBF finns det 17 brandstationer varav 14 är dygnet runtbemannade av drygt 90 brandmän. Ibland känns det som att det är guds försyn som styr om vi ska klara de uppgifter och räddningsinsatser vi gör, suckar Matts. När Arkitekturskolan vid KTH brann var i så gott som alla våra resurser där med förstärkning från Södertörn. Det är bara att hoppas att det inte händer något mer som kräver stora resurser. Då blir det en omöjlig uppgift att klara av. Kraftig minskning Redan 2006 genomfördes sparbeting Matts Jangerstad är orolig för brandförsvarets framtida möjligheter. som innebar att antalet brandmän som var i tjänst varje skift minskade med nästan 80 personer. Det innebär att styrkorna är på en nivå som ligger så lågt att det inte går att minska mer. Som jag ser det så är vårt samhälle hotat, säger Matts. Möjligheten att rädda människor och egendom vid större olyckor eller bränder är hotad. Sett ur arbetsgivarens, politikernas, synsätt så är den optimala effektiviteten att alla brandmän är på ständig utryckning. Efter en storbrand, som den på KTH, måste materialet och utryckningsfordonen återställas så att de är redo att rycka ut igen. Det tar tid att gå igenom all utrustning och att underhålla den. Det handlar inte bara om att släcka bränder, en allt mer komplicerad trafiksituation ger ökade risker och fler utryckningar. Nu när spårvägen byggs ut så ökar risken för svårare trafikolyckor i Stockholm. Arbetsmiljön måste följa med När en organisation förändras måste även arbetsmiljön ses över och utvecklas. Nya metoder både i byggnation och släckteknik för in nya okända material i brandmännens vardag. Färre brandmän i skiften medför att stress och arbetsbelastning ökar och det måste tas med i alla beräkningar. Jag jobbar hela tiden med att belysa de olika arbetsmiljöriskerna, säger Matts. Men det är tungrott, allt som ger bättre arbetsmiljö kostar pengar. Och pengar finns inte till det. Inom en snar framtid presenteras vilka idéer som Storstockholms brandförsvar har för att spara pengar. Men enligt Matts så finns det ingen möjlighet att spara på personalen. Vi är redan på en bottennivå, och det gäller hela verksamheten. GÖTE AXELSSON */ Storstockholms brandförsvarsförbund består av kommunerna: Stockholm, Solna, Sundbyberg, Lidingö, Danderyd, Täby, Vallentuna, Österåker och Vaxholm. Attunda brandförsvarsförbund består av: Sollentuna,, Upplands-Bro, Upplands-Väsby, Sigtuna samt Järfälla, Knivsta. Södertörns brandförsvarsförbund består av kommunerna: Huddinge, Nacka, Tyresö, Södertälje, Haninge, Nynäshamn, Nykvarn, Botkyrka, Ekerö, Salem Avtalet klart för busstrafiken Det nya avtalet för bussförare har fått kritik från flera håll. Den största frågan för förarna i Stockholm är hur frågan om skilda börja och sluta platser. I avtalet har inte den frågan gått att lösa. Kommunal och bussarbetsgivarna har kommit överens om att tillsätta en arbetsgrupp för att se över problem till nästa avtalsrörelse Det skall även tillsättas en arbetsgrupp för att se över möjligheten till individuell lön för bussförarna. Med tre representanter från varje bussklubb i var det ett välbesökt möte med drygt 50 deltagare. För att redogöra för hur förhandlingsarbetet fungerat och berätta om det uppnådda resultatet var representanter från förhandlingsdelegationen närvarande. Vid förhandlingar når man tyvärr inte alltid hela vägen fram, konstaterade ombudsman Lars Johansson som var med i förhandlingsdelegationen. Det gäller att ge och ta och när det gäller börja och sluta frågan skulle priset bli alldeles för högt. Nu blev det en arbetsgrupp för att se över hur det går att lösa. Ser olika ut i landet Ett argument för arbetsgrupperna som tillsätts nu, istället för att teckna avtal i frågorna, är att det inte finns en enhetlig bild över hur det samlade läget i hela landet är. Bussförarna i Stockholm är de som lider mest av att arbetspassen börjar på ett ställe och slutar någon annanstans, sa Lars Johansson. Det är ett storstadsproblem och därför var det inte möjligt att få hela delegationen att ställa upp på den frågan. En annan fråga av vikt är hur ett lönesystem med individuella löner ska utformas. Bland bussförarna finns det stort motstånd mot att släppa tarifflönerna. Man är tveksam till att det ska gå att ta fram systemet och en hantering som gör att lönesättningen blir rättvis. Lars Johansson Även här är en arbetsgrupp tillsatt för att se över vilka villkor som ska gälla vid individuell lönesättning. Vilka som skall ingå i gruppen från Kommunals sida är ännu inte klart. Slutklämmen på information blev att trots att alla inte är nöjda med utfallet på avtalsförhandlingarna finns det bara en väg att gå. Nu gäller det att se framåt och se till att vi får rätt och bra företrädare i arbetsgrupperna som ska tillsättas. GÖTE AXELSSON Avtalet innebär: # Löneutvecklingen: 206 kronor, 0,9 procent lönepåslag från den 1 augusti 2011, 602 kronor, 2,6 procent, lönepåslag från 1 juni Sammantaget innebär det en löneökning på 808 kronor för bussförare under avtalsperioden. För verkstads- och övrig personal med individuell lön är procenttalen och beloppen desamma, här är nyheten den att de medarbetare som får låga lönepåslag skall särskilda samtal genomföras och en utvecklingsplan upprättas. Med lågt påslag räknas 103 kronor i år och 301 kronor för Samtliga ersättningar utöver lön räknas upp med samma procenttal vid samma tidpunkter som lönen. # Stopp för generella provanställningar vid övergång till ny arbetsgivare efter upphandling. Varje provanställning skall förhandlas enskilt enligt MBL. # När det gäller arbetstiden finns det även några förändringar. MT nummer

12 Kort och intensiv säson Nu börjar den årliga trädgårdssäsongen. MT besökte Jenny Larsson som driver Tyresö handelsträdgård för att höra hur livet är med att ha säsongsanställda och ändå klara av långsiktig verksamhet. Det är svårt att planera för framtiden, säger Jenny. Jag har haft tur och de som jobbade förra säsongen kunde jobba för mig även i år. Men om de får annat tillsvidarejobb under vintern måste jag söka ny personal till nästa säsong. Kollektivavtalet viktigt Jenny som själv har en bakgrund från gatukontoret i Stockholm stad där hon började som renhållningskis med att tömma papperskorgar, rensa ogräs och klippa gräs. Det gav henne erfarenheten att det är viktigt med kollektivavtal, både som arbetsgivare och anställd. Kollektivavtalet underlättar för alla, säger Jenny. Det ger ramar för verksamheten och alla vet vad som gäller på arbetsplatsen. På Tyresö handelsträdgård medverkar och påverkar alla i verksamheten. På veckomöten tar man upp och diskuterar hur arbetsplatsen fungerar och vad som behöver förändras. Sedan arbetsmiljöinspektionen var på besök har arbetsmiljöfrågorna blivit en del av vardagen. Man arbetar med att kartlägga arbetsplatsen och har checklistor att gå efter. Det förekommer många olika moment som kan medföra skador, säger Jenny. Att ha bra utrustning och skyddsskor är självklarheter. Stora utvecklingsplaner När vi går runt i trädgården visar Jenny hur hon vill förbättra och utveckla verksamheten. Hon pekar på en stenig slänt och säger att där ska det bli en mur och hur man kan arrangera plantering med en sådan. I växthusen blommar många blommor sedan en tid tillbaka. Det som är populärt är förstås pelargoner, konstaterar Jenny när vi passerar bord efter bord med sådana. Ute i solskenet berättar Jenny om sin filosofi att hennes handelsträdgård ska var en plats för alla att trivas på. Närheten till Tyresö slott och dess parkområden gör att många besökare där även tittar in till Jennys handelsträdgård. Det är inte ovanligt att hela familjer kommer in och ser sig om efter någon växt att ta hem. Vill ha en bra miljö Vi försöker skapa en miljö som kan passa alla åldrar och behov. Jag har en liten lekpark där barnen kan leka medan föräldrarna går och tittar efter växter de vill ha. Eftersom området är inhägnat så känns det tryggt. I anslutning till lekplatsen finns några burar med papegojor och kaniner. Framtidsplanerna är stora och många. På fredagsmötena med personalen ser alla framåt och planerar för hur handelsträdgården ska utvecklas. Men att driva en säsongsverksamhet är besvärligt. Jag vill naturligtvis ha samma personal kvar här. Det är svårt när det är som det är. Söker ständigt nya lösningar Jag funderar ständigt på hur jag ska kunna finna lösningar för att jobben ska bli helårsanställningar. Trädbeskärning, trädgårdsplanering eller snöskottning. Allt som kan skapa arbete under längre perioder är tänkbart. Men det är inte lätt att hitta arbetsuppgifter för vinterhalvåret. Att driva ett litet företag som en handelsträdgård innebär många olika arbetsuppgifter och sysslor. Det blir inte enklare av att det är säsongsstyrt. Sett ur personalsynpunkt är som sagt ett problem att det inte fungerar med helårsanställning. Men som Jenny konstaterat, med kollektivavtal så finns det klara regler att följa för alla parter. GÖTE AXELSSON 12 MT nummer

13 g i handelsträdgården Där borta i slänten ska vi anlägga murar och visa lite olika lämpliga växter, säger Jenny Larsson Sedan blir det lite lekplatser till barnen medans föräldrarna ser sig om. MT nummer

14 14 MT nummer

15 Ett fackligt porträtt Jane Cronhager blev den ofrivillige ordföranden I slutet av 1988 blev Jane Cronhager tillfrågad om hon kunde tänka sig att bli sektionsordförande i Kommunal Nacka. Jag var väldigt tveksam till uppdraget, säger Jane. Jag hade bara varit arbetsplatsombud i några år och att bli ordförande var inte något jag tänkt på. Men hon blev vald av medlemmarna och efter att varit ordförande i drygt 22 år går hon snart i pension. Under de år som passerat har de kommunala verksamheterna förändrats i stor omfattning. Villkoren för det fackliga arbetet har blivit annorlunda när allt fler medlemmar fått privata arbetsgivare. När jag började mitt uppdrag var nästan all verksamhet kommunal. Nu drivs en del av privata företag. Kommunen driver äldreboenden i egen regi. Omsorgen (daglig verksamhet, gruppboenden mm) personliga assistenter, skolor, förskolor, idrottshallar, simhallar är också kommunalt drivna. Teknik (väg-o. vatten, mm) Växthuset, skolmåltiden var utlagda i några år men är nu tillbaks i kommunal regi. En verksamhet som inte finns kvar i kommunal regi är städ och hemtjänsten). All hemtjänst utförs av olika utförare som betalas genom det checksystem Nacka kommun använder. Stora förändringar Den stora förändringen av både kommunens och kommunals verksamhet har inneburit mycket arbete för Jane och hennes kamrater i styrelsen. Den väg, med checksystem, som Nacka valde har medfört att förhandlingsarbetet inte alltid varit lätt. Det var aldrig en fråga om upphandling i vanlig mening, säger Jane. Checken gjorde att man kunde gå till vilket företag eller skola som helst för att få skattefinansierade tjänster. Det tog bort fackets möjlighet att kontrollera till exempel om företagen är seriösa. Men i dag tycker Jane att det fungerar bra. Kommunal och kommunen har en gemensam syn på hur företagen ska kontrolleras innan de certifieras till att bli utförare i Nacka. Men det är inte bara den offentliga verksamheten som förändrats. Även för Jane har de här åren varit utvecklande. Från att ha arbetat som barnskötare har hon blivit insatt i arbetsmarknadens lagar och avtal. Hon träffar medlemmar och andra som har andra erfarenheter och är verksamma inom andra yrken. Jag gillar att hjälpa människor och att ha ett fackligt uppdrag passar mig. Jag har fått lära mig otroligt mycket, Kommunal har många jättebra utbildningar. Det förändringsarbete som Kommunal nu genomför att nå alla medlemmar är bra. Vi har jobbat med de privatanställda medlemmarna på det viset i flera år och det har fungerat, säger Jane. Mycket går igen Trots de stora förändringarna så upplever Jane att det mesta går igen. Under tjugo år så snurrar verksamheten på och liksom mode så kommer gamla idéer igen. Ibland kommer frågor som vi var med och löste för flera år sedan igen. Det är bara avdammat och någon har fått en ny bra idé tror de. Jane har lärt sig att prioritera vad som viktigt genom åren. I första rummet står alltid medlemmarna och helst av allt vill hon bara träffa dem och lära sig mer om hur de har det på arbetsplatserna. Hon vet att det finns många medlemmar som har dåliga arbetsförhållanden och att de behöver hjälp. Jag tycker inte Kommunal är en lika stark kamporganisation i dag som vi var när jag började arbeta fackligt. Vi accepterar att arbetsgivaren kan göra vissa saker bara för att det inte är några formella fel begångna. Men det är inte alltid det lyckas Förr hann jag besöka medlemmarna oftare än nu. Antalet möten med olika syften är stort och jag försöker att bara gå på de som är absolut viktigast, säger Jane med en suck. Många fackliga kamper Under åren som passerat har det varit en facklig kamp i många olika frågor. De största insatserna har varit de återkommande löneförhandlingarna. Jane har varit med under flera konflikter och även varit strejkledare. Jag tycker inte Kommunal är en lika stark kamporganisation i dag som vi var när jag började arbeta fackligt. Vi accepterar att arbetsgivaren kan göra vissa saker bara för att det inte är några formella fel begångna. Jag tycker vi ska säga ifrån oftare när vi ser orättvisor. Men det är svårt att bevara traditioner och arbetssätt när det blir nytänk, lägger hon till. Förutom den synen är hennes syn på många mellanchefer att de behöver lära sig mer om lagar och avtal. Det är alldeles för många som är arbetsledare som saknar delar av förmågan att vara duktiga i den rollen. Vi kan skapa regler och policyn tillsammans med kommunledningen eller ett företag. Men det finns oftast inga bra kontrollverktyg som visar om det fungerar hela vägen till varje arbetsplats. Vi ska inte glömma att många av dem som blev verksamhetschefer med fullständigt ansvar en gång var föreståndare med mycket mindre ansvarsområden. Känner sig nöjd Jane är nöjd efter åren i Kommunal. Hon har hjälpt många medlemmar och hon älskar att hjälpa människor. Hon har utvecklats som människa och blivit tuffare med en kunnig attityd som uppskattas även av hennes arbetsgivare. Men som sagt, nu tar en ny tid vid. Redan i sommar börjar hon njuta av mer tid till sig själv. Kommunal Nacka går in i en ny tid med ny ledning och Jane vet att medlemmarna är i trygga händer. Jag har hjälpt många medlemmar i personärenden, flera ganska krångliga. Men ett bra slut som gör att det går att gå vidare känns alltid bra. MT önskar Jane ett gott slut på den fackliga banan och är övertygade om att det även i framtiden finns utrymme för henne att göra det hon älskar mest. Att hjälpa människor. GÖTE AXELSSON Den fackliga kampen har tagit sig flera olika uttryck för Jane.Vid konflikten 2003 förbereddes tältet för att klara av strejkvakten, blockaden av Curanda utvecklades inte till någon framgång trots Janes engagemang. MT nummer

16 När Försäkringskassan ska bedöma en sjukskrivning är det viktigt att allt finns dokumenterat, annars riskerar man att hamna i väggen. Om sjukdomen slår till är det mycket du måste tänka på Om du blir sjuk är det många saker att tänka på. Det handlar inte enbart om att besöka läkare, ta hand om sig och bli frisk. Man måste även se till att bevaka sina möjligheter att få den rehabilitering och möjlighet att komma tillbaka i jobb igen som man har rätt till, säger ombudsman Yvonne Chevallereu. När sjukdomen slår till är det lätt att tappa gnista, man förlitar sig på läkare och att försäkringssystemet fungerar. Med ett sjukintyg från en läkare kan en känsla av trygghet infinna sig och man väntar på nästa läkarbesök och hoppas att man ska bli frisk. Men efter de senaste årens förändringar i försäkringssystemet är det inte så enkelt längre. Viktigt vara aktiv Tyvärr så måste man vara väldigt aktiv som sjukskriven, säger ombudsman Lena Johansson. Om sjukskrivningen är längre så bör man ta kontakt med sin sektion så snart som möjligt. Om man inte får rehabiliteringssamtal och andra möten med arbetsgivaren under de första nittio dagarna finns en stor risk att det kan gå fel. Vilka konsekvenserna efter en sjukskrivning blir kan påverkas av hur man själv agerar. Om man är osäker på vad som kan hända kan man rådfråga sin sektion som ofta har tidigare erfarenheter av långa sjukskrivningar. Bra dokumentation krävs Det är bra att ha en god dokumentation av det som sker under sjukperioden. Om man vet att sjukskrivningen blir lång är det bra om man kontaktar sin sektion i Kommunal på ett tidigt stadium. Då kan man få goda råd och stöd som kan vara värdefulla för hur resultatet av sjukskrivningen blir. Om man är osäker på vad som händer under rehabiliteringssamtal med arbetsgivaren kan man be någon från sektionen att följa med, säger Yvonne. Kommunal har utbildat företrädare från de flesta sektionerna och många av dem informerar arbetsplatsombuden om det som kallas för rehabiliteringskedjan. Vid läkarbesök kan det vara nödvändigt att förklara vilka arbetsuppgifter man utför. Det är svårt för läkare att känna till vilka arbetsmiljöer och vilka belastningar som förekommer i alla yrken. När sjukdomsfallet sedan hamnar hos försäkringskassan för bedömning kan utformningen av sjukintyget och beskrivningarna där vara avgörande för hur rätten till ersättning avgörs. Läkarintyget måste vara utförligt skrivet och påvisa problemen som förorsakat sjukskrivningen. Det är viktigt att samla på sig så mycket skriftlig dokumentation som möjligt, säger Lena. När tiden går är det lätt att saker glöms bort och det blir svårt att visa vad som gjorts. Gör arbetsskadeanmälan Om din sjukskrivning är relaterad till arbetet i form av arbetsskada eller arbetsolycka är det viktigt att det finns en arbetsskadeanmälan som dokumenterar händelsen. Om sjukdomen är godkänd som arbetsskada är det andra regler och tidsgränser som gäller. Till exempel finns det ingen bortre gräns för ersättning vid arbetsskada. När det gäller arbetsskade- eller tillbudsanmälan kan man göra en sådan utan att chefen skriver under, säger Lena. På grund av okunnighet från chefen kan det lätt bli konflikter vid dessa tillfällen och det uppstår diskussioner om det är en olycka eller inte. Men den frågan avgörs av arbetsmiljöverket, inte av chefen. Så det är viktigt att se till att en arbetsskadeanmälan skickas in även om chefen vägrar skriva under. Kontakta gärna din sektion för att få veta mer om arbetsskadeanmälan och var du kan finna blanketter till det. GÖTE AXELSSON Kommunal kan hjälpa till med = Medverka vid rehabiliteringsmöten både som stöd och se till att det går rätt till. = Göra arbetsmiljörond och bedöma/ se över din arbetsplats ur olycks- och sjukdomsrisker.. = Hjälpa till att överklaga beslut Det underlättar för de företrädare som kan hjälpa till om man meddelat Kommunal att man är sjukskriven under en längre period, överskridande 90 dagar 16 MT nummer

17 Olika lön för feriearbetande ungdomar i kommunerna I en sammanställning av ungdomslöner i kommunerna i Stockholms län som Kommunal gjort visar att lönerna och villkoren är olika. Lönerna varierar från 50 kronor i timmen till 92 kronor i timmen, 18 av 26 kommuner är redovisade. I en del kommuner inkluderas semesterersättning i andra ligger ersättningen ovanpå timlönen. Bäst betalt får ungdomar i Stockholms stad och Solna där lönerna ligger på 72 kronor till 92 kronor i timmen beroende på ålder. De rapporterade kommunerna i sammanställningen erbjuder i de flesta fall tre veckors feriearbete. Södertälje erbjuder flest ungdomar feriearbete, alla som vill eller högst två tusen stycken. Att tänka på inför sommarjobbet Om du har barn eller känner någon ungdom som får arbete i sommar kan du tipsa honom/henne om vilka regler och rättigheter som gäller på arbetsmarknaden. - Se till att du får ett skriftligt anställningsavtal, där ska det framgå vilken lön du har och vilken tjänstgöringsgrad du har (hur många timmar du ska jobba). - Se upp för solskensavtal får du bara betalt om det är fint väder? Det kan innebära att du varken får jobb eller lön i värsta fall. - Provjobba aldrig! En del arbetsgivare låter ungdomar provjobba utan lön, du ska ha lön från första timmen. - Kontrollera att det finns kollektivavtal, det är alltid säkrare, utan kollektivavtal är risken stor att du inte är försäkrad på jobbet och att det inte betalas ersättningar för bland annat obekväm arbetstid. - Semesterersättningen ska som regel ligga utanför den ordinarie timlönen. Det ska tydligt framgå vad som är semesterersättning. Bokad tid gäller. Många timanställda blir avbokade av arbetsgivaren, på grund av att ordinarie personal dyker upp eller på grund av dålig planering. Se till att du får ett skriftligt schema där dina pass är inbokade. Fackets hjälptelefon LO Hot och våld på jobbet insänt Under drygt tre decennier, så länge jag själv arbetat inom äldreomsorgen, så har vi upplevt försämringar inom Hemtjänsten, Barnomsorgen med flera områden. Marknadsekonomin har tagit viktig hälsosam tid ifrån vårt arbete, vilket jag tycker är helt oacceptabelt. Arbetsmiljöverket har under en rad år gjort breda insatser för att förebygga att anställda i sina jobb utsätts för hot, våld och rån. Införandet av kontantfria resor med kollektivtrafik har gjort buss- och spårvagnsförarnas arbete säkrare. Antalet rån och våldshändelser riktade mot förare har minskat kraftigt under perioden Först att införa de nya bestämmelserna var Storstockholm, följt av Östergötland, Södermanland, Örebro, Västmanland, Värmland och Västra Götaland. I flera större tätorter norrut har också kontantstopp införts, i Sundsvall, Umeå och Luleå bl a. I och med att Skånetrafiken nu också ökar säkerheten för sina förare finns kontantfri kollektivtrafik inom samtliga befolkningstäta regioner i landet. Från Storstockholms trafikföretag anmäldes 20 rån mot förare Här har inte förekommit något rån sedan 2009, då de uppgick till 2. Källa: Klart att det finns pengar till förmån för ett vettigt tempo inom vården, men vi vet att den viljan inte finns från arbetsgivarhåll och dom valda nämndpolitiker som nu sitter i majoritet. Dom vill inte se verkligheten, dom vill inte fördela resurserna! Ändrade regler om övertid och skyddskommitté (AU8) Kraven på dispens från Arbetsmiljöverket för uttag av ytterligare övertid och ytterligare mertid tas bort. Ändringarna är ett led i regeringens regelförenklingsarbete. I stället ska det framgå direkt av arbetstidslagen under vilka förutsättningar extra övertid och extra mertid får tas ut. Extra övertid eller mertid får tas ut med högst 150 timmar per arbetstagare under ett kalenderår om det finns särskilda skäl för det och situationen inte har gått att lösa på något annat rimligt sätt. Debattartiklar skickas till:mt Kommunal Stockholms län,box , Stockholm.e-post:: mt.stockholm@kommunal.se. Skriv kort,bidrag kan avkortas av redaktionen.bidrag måste ha tydlig avsändare med namn,adress och telefonnummer. Det går bra att publicera sig under signatur. Ta ner tempot / Försvara personalhälsan Hur ser det ut om vi tittar tillbaka från talet och framåt, utvecklingen i vårt omsorgsarbete, hur var det med arbetstempot förr i förhållande till nuläget? Vart har pengarna tagit vägen, för pengar finns frågan är hur de fördelas och hur mycket försvinner i administration och vinster? Den ökade stressen för personal och för pensionärerna gör att vi blir sjuka. Vi som arbetar inom äldreomsorgen kan inte göra det jobb vi är satta att utföra. Och våra äldre får inte den hjälp de är biståndsbedömda till. Det finns statistik att titta på, alla Det blir inte längre nödvändigt med tillstånd från Arbetsmiljöverket om nödfallsövertid ska tas ut för längre tid än två dygn. Skyddsombud får möjlighet att göra framställningar till en arbetsgivare om arbetstidslagens krav inte följs och att få det prövat av Arbetsmiljöverket. Ändringarna i arbetsmiljölagen innebär att ett organ som också behandlar andra frågor än arbetsmiljöfrågor får utses till skyddskommitté och ha en annan benämning än skyddskommitté.de nya reglerna börjar gälla 1 augusti 2011 Källa: som blivit sjuka genom åren av denna mer och mer tilltagna slimmade stress. Pensionärer som inte kan komma ut, vårdbiträden som känner sig otillfredställda för att dom skulle vilja hinna med mera i sitt jobb. Det får vara nog nu! LAGE MALMSTEN MT nummer

18 Kommunal. aktuellt ordförande har ordet Margareta Bohman Kommunal gör skillnad Den politiska arenan är en viktig del av vårt fackliga arbete, där behöver vi vara med för att bilda opinion och ställa krav kring hur den generella välfärden utformas och styrs. Som facklig organisation är det svårt att låta bli att höja rösten när vi ser hur klyftorna i samhället ökar och hur regeringens politik drabbar sjuka och arbetslösa. I februari var jag inbjuden till riksdagen till en debatt om arbetsmarknadsfrågor där vi bl. a diskuterade de vansinniga FAS 3 systemet, som jag anser är det moderna samhällets slaverijobb. Efter ett stort media pådrag och mycket om-och men från politiskt håll, så har regeringen nu helt nyligen äntligen erkänt att Fas 3 inte fungerar. Självklart är det ett stort bakslag för regeringen Reinfeldt som även fått backa på de orimliga reglerna i sjukförsäkringen. Men de aviserade förändringarna i sjukförsäkringen är nog tyvärr bara kosmetika för att få tyst på opinionen. Tidsgränserna i sjukförsäkringen är omänskliga och ovärdiga vårt välfärdsystem. Men nu är det är upp till regeringen att bevisa om det är cynism eller humana regler som ska gälla i våra trygghetssystem! Och på tal om arbetslösa! På vems uppdrag arbetar egentligen Arbetsförmedlingen? Enligt uppgift till TT försöker Arbetsförmedlingen nu övertyga regeringen om att reglerna för lönebidrag bör ses över, när det gäller kravet på kollektivavtal. (Lönebidraget används för att subventionera lön för personer med funktionshinder.) Argumentet för ändringen är att det är svårt att finna arbete åt personer med funktionsnedsättning eftersom en del företag väljer att inte ha kollektivavtal. Ett kollektivavtal är ett skriftligt avtal mellan fackförening och arbetsgivare om vilka anställningsvillkor som ska gälla på arbetsplatsen. Utan kollektivavtal finns ingen lägstalön och arbetsgivare kan ensidigt bestämma villkoren. Det är fullständigt obegripligt att Arbetsförmedlingen vill utsätta en redan utsatt grupp för otrygga arbetsvillkor Alla anställda ska ha samma villkor, vare sig de har lönebidrag eller inte. Ska staten subventionera arbetsgivare som ställer sig utanför den svenska modellen? Reinfeldt säger ju sig värna den svenska modellen, så upp till bevis! Släng Arbetsförmedlingens förslag i papperskorgen där det hör hemma! Rätten till heltid är en fråga som Kommunal driver både på lokal och central nivå. Till min stora glädje tillkännagav Miljöpartiet helt nyligen att de har för avsikt att driva heltidsfrågan i Stockholms kommun. Förbundsmötet den maj tog bland annat beslut om en tilläggs attsats på en motion från avdelning Skåne som i övrigt ansågs besvarad. Attsatsen från Stockholms delegation lyder som följer: Att förbundet tar fram en samlad strategi för hur förbundet på ett framgångsrikt sätt ska öka den politiska medvetenheten bland medlemmar samt genom opinions- och påverkansarbete verka för en samhällsutveckling på demokratisk socialistisk grundval, enligt förbundets ändamål och uppgift, och att denna tydliggörs i den kommande reviderade Plattformen Facklig-politiskt arbete inom Kommunal. Vi ser nu med förtröstan fram mot en revidering och ett tydligt verktyg i det fackligt/politiska arbetet och tackar vår delegation för ett gott arbete. Sektioner och avdelningen arbetar konstant med förbättringsfrågor. Internt arbetar vi vidare med de så kallade KLOK-projektet, där vi ser över hur sektionerna ska organiseras för att medlemmarna ska få bästa möjliga stöd och service. Nu satsar vi på en sista stor opinionsbildningsinsats före sommaren, det gäller barnomsorgen. Måndagen den 13 juni kommer Kommunal att lansera en ny rapport för en mer tillgänglig förskola, då kommer via att synas i media och vara ute på förskolor Det är steg två av aktionen vi hade den 7 mars, då vi lanserade Alla andra hämtar tidigt. Att vara med i facket gör skillnad. Att vara med i facket gör skillnad. Kommual kommer att fortsätta driva medlemmarnas viktiga frågor med stort tålamod och med en övertygelse om att vår verklighetsbeskrivning ruskar om regeringen. Kommual kommer att fortsätta driva medlemmarnas viktiga frågor med stort tålamod och med en övertygelse om att vår verklighetsbeskrivning ruskar om regeringen. Vi kommer alla att utan uppehåll fortsätta arbetet för rättvisa och vi ska bli bättre på att tydliggöra och belysa att Kommunal gör skillnad. Jag önskar er alla en riktigt skön avkopplande sommar med rekreation och vila. Hälsar vänligen MARGARETA BOHMAN ORDFÖRANDE margareta.bohman@kommunal.se Kommunal på din sida Om du byter arbetsplats eller får ny arbetsgivare är det bra om du meddelar Kommunal. En förutsättning för att förhandlingsarbetet och lönerevisioner ska fungera för din egen, personliga, del är att Kommunal vet var du är anställd. Lista på sektionerna finns på sidan MT nummer

19 Kommunal Stockholm läns årsmöte beslutade Kommunal. aktuellt Uttalande - Rör inte studieledighetslagen Uttalande antaget på Kommunal Stockholms läns representantskap den 28 april 2011 Rör inte studieledighetslagen Regeringen har lagt fram ett lagförslag kring enklare ledighetslagstiftning som innebär en försämring av nuvarande studieledighetslag. Även om det finns delar som syftar till förenklingar av ledighetsreglerna, så kommer förslaget att slå rakt mot den svenska modellen som regeringen ironiskt nog säger sig värna. Syftet kan inte vara annat än att försvaga fackföreningarnas roll på arbetsmarknaden och flytta makt från anställda till arbetsgivare. Det handlar om rätten till ledighet för fackliga utbildningar. På flera punkter kring detta föreslås försämringar för arbetstagaren. Bland annat är förslaget att en arbetstagare ska ha varit anställd i minst sex månader för att överhuvudtaget kunna få åka iväg på en facklig utbildning eller haft minst tolv månaders anställning de sista två åren. Dessutom kan arbetsgivaren i förslaget skjuta upp en facklig utbildning med upp till sex månader, detta trots att en ansökan om att få gå en facklig utbildning ska ske minst två månader innan utbildningen börjar i det nya förslaget. Sammantaget kan det innebära att en nyanställd kan gå en facklig utbildning först efter drygt ett år på den nya arbetsplatsen. Det innebär i många fall att den anställde inte får möjlighet att lära sig om sina fackliga rättigheter, om vad som gäller enligt kollektivavtalet och på annat sätt få stöd på sin nya arbetsplats. Har den anställde därtill kortare visstidsanställningar på olika arbetsplatser kan möjligheten att få gå fackliga utbildningar ta många år. Det handlar om en ren överflyttning av makt och rättigheter från den anställda till arbetsgivaren. På många sätt skapar det en situation där facket inte kan värna sin ställning på arbetsplatsen, vilket i förlängningen leder till att många inte vill vara med. För det är just i början av sina anställningar som behovet av facket och information är som störst och nu försvinner i mångt och mycket denna del. Dessa förändringar som kan verka ganska harmlösa och smygs igenom tillsammans med andra förslag kommer att ha stora effekter på arbetsmarknaden i framtiden. Sammantaget med försämringarna i a-kassan, uppluckringen av visstidsanställningarna i lagen om anställningsskydd, försämringarna i semesterlagen och nedprioriteringarna kring arbetsmiljöarbetet blir syftet tydligt det handlar om att försvaga facket. Kommunal Stockholms län tänker ta fajten för rätten till fackliga utbildningar och Den Svenska Modellen. Kommunal kräver att inga försämringar sker i nuvarande studieledighetslag Uttalande - Lön att leva på? Uttalande antaget på Kommunal Stockholms läns representantskap den 28 april Lön att leva på? Finansminister Anders Borg anser att ingångslönerna i kommunal sektor är för höga. De kommunala lägsta lönerna är ett problem för jobbskapandet menar Borg. Som grädde på moset förutsätter dessutom Anders Borg i vårbudgeten att löneökningarna kommer att vara lägre i kommunerna än t ex inom industrin. Att på allvar hävda att en lön på kronor före skatt är för högt, är svårt att ta in. Om man också lägger till att många inom kommunala sektorn jobbar deltid, ofta ofrivilligt, så blir den riktiga lönen ännu lägre. Hälften av Kommunals medlemmar jobbar deltid. Exempelvis bland åringar jobbar man i snitt 62 procent av heltid, vilket då leder till en verklig lägstalön på före skatt. En alldeles färsk undersökning genomförd av Novus opinion på uppdrag av Kommunal visar att endast 4 procent av svenska folket stödjer Anders Borg i hans syn på kommunlönerna. Nio av tio skulle inte klara sig själva på en lön på kronor och två av tre tycker istället att lägstalönerna bör höjas. Redan i dag är medellönen i de kvinnodominerade branscherna i kommun och landsting lägre än i manligt dominerande branscher i privata näringslivet. Om lägstalönen skulle sänkas i kommuner och landsting innebär det även en press nedåt på kvinnors löner generellt, eftersom en majoritet av de som arbetar inom kommuner och landsting är kvinnor. Det skulle i sin tur göra det svårare att uppnå jämställda löner. Men jämställda löner verkar inte finnas på Anders Borgs karta, eftersom han förutsätter att den kommunala sektorn får lägre löneökningar än industrin. Fram till 2030 kommer personer att behöva anställas inom hälso- och sjukvården och personer inom äldreomsorgen för att klara de demografiska förändringarna när allt fler blir äldre. Förra året var det bara personer som påbörjade det som idag kallas Vård- och omsorgsprogrammet. Det är dags att förbättra arbetsvillkoren inom välfärden. Endast så kan vi locka unga människor att utbilda sig för jobb inom omsorgssektorn. Annars kommer vi om några år ha en explosion av människor med omsorgsbehov men ingen utbildad personal att ta hand om dem. För Kommunal är det viktigt att alla ska kunna försörja sig på sin lön. Hur tror Anders Borg att vi ska säkra nyrekryteringen till välfärdsjobben med de villkor som råder idag? Och varför ska vi kommunalare, de flesta kvinnor, subventionera välfärden genom låga löner. Det är dags att Anders Borg visar att regeringen värnar Den Svenska Modellen. Anders Borg bör använda energin till att skapa riktiga arbeten i stället för att lägga sig i lönebildningen. Val till avdelningstyrelsen: Kassör Marcelo Rojas, sektion 80 5 Styrelseledamöter Lelle Eriksson, sektion 6 Lilian Karlsson, sektion 9 Ingrid Höglund, sektion 28 Anki v Essen-Walldén, sektion 30 Kevin Thompson, sektion 30 7 Suppleanter till styrelsen Pierre Skoogh, sektion 8 Benita Rosberg, sektion 10 Lowisa Anderzon, sektion 27 Maria Enryd, sektion 28 Olof Tappert, sektion 28 Marie Heikkinen, sektion 79 Mirja Rähä Järvinen, sektion 80 Revisorer, ordinarie Carin Wedin, sektion 6 Rune Engleskär, sektion 77 Revisorer, suppleant Ann-Christine Nilsson, sektion 87 Valberedning Birgitta Tångerby, sektion 4 Jessica Persson-Klementsson, sektion 18 Mikael Friberg, sektion 26 Carina Wester, sektion 77 MT nummer

20 Medlemsinflytande i KLOKs namn Arbetet med att förändra Kommunals arbetssätt (KLOK) fortsätter. Målet att kunna tillvara ta alla medlemmars intresse, oavsett arbetsgivare, går vidare med kartläggning och information. En del av arbetet gäller hur stor organisationsgrad det är bland anställda hos privata arbetsgivare verksamma i Kommunals områden. Exakta tal är svårt att finna men en uppskattning är att någonstans mellan procent är medlemmar i Kommunal. Att hitta rätt är komplicerat, i maj 2011 fanns det 4718 privata arbetsgivare i medlemsystemet. Av dem är 1856 aktiva och 1277 av de arbetsgivarna har inga av Kommunals medlemmar anställda. Kraftig utveckling När projektet började med kartläggningen hade Kommunal 98 regionala fackliga ombud (RFO) på arbetsplatser som drevs av privata arbetsgivare. I Kartläggningen av var Kommunal har expeditioner och var olika arbetsplatser finns är omfattande, resultatet ska bli bättre medlemservice. dag är det 105 RFO som är aktiva, hur många RFO som behövs när den nya och aktivare organisationen är klar ska diskuteras i avdelningsstyrelsen. Under projekttiden har fyra heldagsträffar med RFO:n från alla sektioner med målet att skapa en nulägesanalys. Man har även arbeta med att skapa en framtidsbild över arbetet och prioriterat förbättringsförslag. En viktig insats i arbetet står Kommunals sektioner i länet för. Med hjälp av listor från medlemsystemet har de sorterat in de arbetsgivare som inte varit sektionsbestämda. När det arbetet är slutfört ska projektet känna till vem som ansvara för att de arbetsgivarna besöks och medlemmarna kontaktas. För att underlätta besöken och kartläggningen finns det färdiga mallar att Uppföljning av avdelningens verksamhetsplan för verksamhetsområdet Privatanställda Avdelningen ska kartlägga samtliga privata företag inom avdelningens område Ansvarig Klart o Sektionsbestämma alla privata arbetsgivare Avtalsansvarig kontinuerligt o Uppdatera medlemsystemet kontinuerligt Sektioner kontinuerligt o Identifiera företagsstrukturer RFO kontinuerligt o Rapportera in icke verksamma företag i medlemsystemet till avtalsdiariet Sektioner kontinuerligt o Etablera kontakter med nya arbetsgivare RFO kontinuerligt Kartlägga sektionernas arbete gentemot privata arbetsgivare o RFO-träffar med grupparbeten (Framtiden och genomförandeprocessen) (2 träffar under 2011) Vsamhetsomr.ansv. Privatanst samt arbeta efter. Är du anstalld av en privat arbetsgivare och vill hjälpa till med kartläggningen och kanske även få ett arbetsplatsbesök kan du kontakta någon av sektionerna som finns i adresslistan på sidan 22. Kontakta helst de sektion som finns geografiskt närmast dig. Sektionsförändringar I flera av Kommunal Stockholm läns sektioner pågår en översyn av deras verksamhetsområden för att Kommunal bättre ska kunna tillvarata alla medlemmars behov. Några sektioner, till exempel djur och natur, har redan genomfört förändringarna och flera står på tur för att göra kontaktmöjlighterna bättre för medlemmarna. Planen för arbetet ser du här nedan och MT fortsätter att redovisa hur arbetet fortskrider. Under hösten fattas flera beslut som ska leda projektet vidare till ett Kommunal för alla medlemmar. GÖTE AXELSSON Djupgåendeenkätundersökning med RSO och RFO o Frågeställningar utifrån erfarenhet och behov Vsamhetsomr.ansv. Privatanst Skapa forum för att träffa privatanställda medlemmar o Bjuda in till dialogdag med grupparbete Vsamhetsomr.ansv. Privatanst o Fördjupningsdialog med privata medlemmar Vsamhetsomr.ansv. Privatanst Kartlägga arbetsfördelningen bland ombudsmän riktad mot privata arbetsgivare o Skapa en fungerande organisation bland ombudsmän inom avdelningen LKC Förankringsprocess o Kontinuerliga rapporter till AU och avdelningsstyrelsen Vsamhetsomr.ansv. Privatanst. Kontinuerligt o Delta på ordförande- och sektionsträffar/för avdelningen träffar Vsamhetsomr.ansv. Privatanst. Kontinuerligt o Kontinuerliga rapporter om arbetet till RFO och RSO Vsamhetsomr.ansv. Privatanst. Kontinuerligt o Delrapportera arbetet till representantskapet Vsamhetsomr.ansv. Privatanst. Kontinuerligt o Rapportera på ombudsmännens enhetsmöten Vsamhetsomr.ansv. Privatanst. Kontinuerligt Genomförande o Förslag lämnas på lämpliga sektioner för genomförande av nytt arbetssätt för att nå målet med privatanställda medlemmar Vsamhetsomr.ansv. Privatanst o Utvärdering av det nya arbetssättet Vsamhetsomr.ansv. Privatanst MT nummer