Eskilstuna kommuns politik för hållbar utveckling

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Eskilstuna kommuns politik för hållbar utveckling"

Transkript

1 Eskilstuna kommuns politik för hållbar utveckling Handlingsprogram med miljö- och folkhälsomål Antaget av kommunfullmäktige 24 oktober 2002 En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov.

2 Eskilstuna är en bra plats att leva på Eskilstuna är både vackert, särpräglat och i högsta grad levande. Ån som flyter igenom staden, de stora sjöarnas glittrande vatten, istidsälvar som blivit mäktiga grusåsar. Allt detta är en del av Eskilstunas själ. Ett naturarv vi kan förstöra eller förränta. Eskilstuna är särpräglat genom traditioner från tider då industri var ett stolt hantverk. Idag fylls de gamla, välbevarade byggnaderna med nytt innehåll: Högskola, musik, idrott. Ny industri baserad på ny teknik växer fram. Vi har också fått ärva förorenad mark som vi med dagens kunskap sanerar för stora pengar. På köpet får vi en ordentlig läxa för framtiden. I högsta grad levande - Eskilstuna växer, människor flyttar hit. Av en attraktiv bostadsort krävs idag omsorg om miljön, friskt vatten, ren luft och gröna skogar. Vill vi vara med ska vi värna de hållbara kvalitéerna. För att förränta vårt arv till kommande generationer krävs att vi tänker på lång sikt och med en helhetssyn. Ekologiska, ekonomiska och sociala faktorer är beroende av varandra. Miljöhänsyn och miljöanpassad produktion är ingen bromskloss - numera är den ett konkurrensmedel. Tyvärr är vi sent ute, inte bara i Eskilstuna utan i hela industrivärlden. Vi tär varje dag på den jord vi ärvt och det krävs en gemensam uppslutning för att bromsa förstöringen. Det räcker inte att experter och politiker engagerar sig. Alla ungdomar och vuxna, kvinnor och män måste vara delaktiga och ha ett verkligt inflytande över besluten. Olika kulturbakgrund är en tillgång och alla människor behövs i arbetet för en hållbar utveckling. Det fina är att både stora och små insatser räknas, bara det går åt rätt håll. Det är inte så att just vi ska rädda hela världen. Globala miljöproblem uppstår emellertid inte av sig själva, utan beror på det som görs lokalt. Det är nödvändigt att Eskilstuna och andra samhällen planeras för en långsiktig hållbarhet. Det vi bygger idag, allt från bostäder till järnvägar, får vi leva med under lång tid. Vi har mycket att lära av tidigare generationer, men miljöhänsyn handlar inte om att vända tillbaka till det gamla. I stället krävs nytänkande och kreativitet för att finna smarta lösningar för framtiden. Det är bråttom att vrida utvecklingen åt rätt håll. För att handla nu krävs mod och handlingskraft av beslutsfattare och alla andra. Vi behöver tro på människans vilja och förmåga att förändra till det positiva. Vi behöver ge våra barn kunskaper, självförtroende och framtidstro så att de och deras barn bygger vidare och skapar ett långsiktigt uthålligt samhälle. Eskilstuna kommuns politik för hållbar utveckling visar färdriktningen dit. Eskilstuna ska förbli en bra plats att leva på. Hans Ekström Kommunstyrelsens ordförande I denna tryckta version av handlingsprogrammet har fakta uppdaterats på några punkter i förhållande till det dokument som antogs av Kommunfullmäktige Avsnittet Besluts- och Genomförandeansvar för handlingsprogrammet i del 5 har förtydligats. Programmet har även illustrerats med foton.

3 Innehållsförteckning INLEDNING HÅLLBAR UTVECKLING... 8 Från miljövård till hållbar utveckling... 8 Bärande tankar i Agenda Måldokumentet för folkhälsan... 9 Principer för hållbarhet - ett stöd i planeringen och beslutsfattandet MILJÖ- OCH FOLKHÄLSOMÅL MARK, VATTEN OCH BIOLOGISK MÅNGFALD Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Ingen övergödning Bara naturlig försurning Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap GOD BEBYGGD MILJÖ Begränsad klimatpåverkan Miljöanpassade transporter Energi Avfall Buller Grönstruktur Kulturmiljö och estetik Naturgrus Samhällsplanering SUND OCH SÄKER LIVSMILJÖ Frisk luft Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Giftfri miljö Sunda inne- och utemiljöer Skadesäkra miljöer... 36

4 GOD OCH JÄMLIK HÄLSA Stark solidaritet och samhällsgemenskap Stödjande sociala miljöer för individen Hög sysselsättning En god arbetsmiljö Minskat tobaksbruk Minskat skadligt alkoholmissbruk Ett narkotikafritt samhälle Trygg och säker sexualitet Ökad fysisk rörelse Goda matvanor TRYGGA OCH GODA UPPVÄXTVILLKOR Trygga och goda uppväxtvillkor STRATEGIER Lärande och utbildning Information och kommunikation Delaktighet och inflytande Samverkan Jämställdhet Kultur Normativa styrmedel Ekonomiska styrmedel PRIORITERINGAR Bakgrund och motiv Prioriterade områden ESKILSTUNA KOMMUNS GENOMFÖRANDE AV HANDLINGS- PROGRAMMET Hur går kommunens verkamhetsstyrning till? Besluts- och genomförandeansvar för handlingsprogrammet Belysning av ekonomiska konsekvenser Samband mellan handlingsprogrammet och kommunens interna miljöarbete Miljöpolicy för Eskilstuna kommun BILAGOR Bilaga 1 - Hur har arbetet gått till? Bilaga 2 - Ordlista... 66

5 Inledning Inledning Syfte Kommunfullmäktige beslutade i december 2000 om direktiv för ett projekt med syfte dels att utarbeta ett så kallat politikdokument för hållbar utveckling, dels att utveckla Agenda 21- processen. Politikdokumentet, det vill säga detta handlingsprogram för hållbar utveckling, ska inom miljö- och folkhälsoområdet ge en helhetsbild av nuläget och fastställa kommunens politik och ambitioner, både på kort och på lång sikt. Programmet ska visa inriktningen, inte i detalj fastställa vilka åtgärder som ska vidtas, för att uppnå en hållbar utveckling. Programmet kommer att utgöra kommunens lokala Agenda 21. Avgränsning Handlingsprogrammet omfattar Eskilstuna kommuns hela geografiska område. Eskilstuna kommun är givetvis en viktig aktör vid genomförandet. Men det måste betonas att utan en väl utvecklad samverkan och insatser från många olika samhällsaktörer kan inte målen i programmet uppnås. De frågor som enbart rör kommunen som organisation har samlats i ett särskilt avsnitt, del 5. Hållbar utveckling kan sägas bestå av tre dimensioner, ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Ibland skiljer man också på social och kulturell hållbarhet. För att långsiktig hållbarhet ska uppnås måste varje dimension i sig vara hållbar (så kallad stark hållbarhet). Kommunfullmäktige har i direktiven till detta projekt angett att de tre dimensionerna ska behandlas, men att tonvikten denna gång ska ligga på miljö- och folkhälsa, d.v.s. främst den ekologiska och sociala dimensionen. Programmet berör dock i viss mån den ekonomiska dimensionen i strategi- och folkhälsoavsnitten. Struktur och innehåll Handlingsprogrammet är indelat i fem delar: 1. Hållbar utveckling 2. Miljö- och folkhälsomål 3. Strategier 4. Prioriteringar 5. Eskilstuna kommuns genomförande av handlingsprogrammet. I bilagor återfinns en beskrivning av hur arbetet gått till för att ta fram programmet (bilaga 1) samt ordförklaringar till programmet (bilaga 2). Del 1. Hållbar utveckling Avsnittet beskriver kortfattat utvecklingen inom området miljö och hållbar utveckling, med en definition av det senare begreppet. Avsnittet beskriver viktigare globala överenskommelser för en hållbar utveckling, till exempel Agenda 21. Slutligen redovisas villkor, principer och synsätt för en hållbar utveckling genom de bärande tankar som finns i Agenda 21. Del 2. Miljö- och folkhälsomål Denna del består av fem målområden som behandlar mål av liknande karaktär. Ambitionen har varit att integrera miljö- och folkhälsomålen. Målområdena börjar därför med de naturgivna förutsättningarna, övergår i den bebyggda miljön, behandlar hälso- och säkerhetsaspekter och avslutas med sociala förutsättningar för en god hälsa enligt följande: 1. Mark, vatten och biologisk mångfald 2. God bebyggd miljö 3. Sund och säker livsmiljö 4. God och jämlik hälsa 5. Trygga och goda uppväxtvillkor Målområdena innehåller sammanlagt 33 målrubriker. Denna indelning följer i huvudsak de nationella miljökvalitetsmålen, Nationella folkhälsokommitténs förslag till nationella folkhälsomål samt delmålen i Hälsa 21 - WHO:s europamål som Sverige anslutit sig till. Varje målrubrik inleds med en nulägesbeskrivning, som kortfattat beskriver problemområdet generellt och specifikt för Eskilstuna kommun utifrån forskning, statistik och lokal erfarenhet inom olika områden. Därefter anges ett mål av övergripande karaktär med 2020 som tidshorisont (i likhet med de nationella miljökvalitetsmålen). 6

6 Inledning Kopplat till målet finns ett eller flera delmål, som är mer konkreta och handlingsinriktade. Delmålen ska vara uppnådda senast 2010 (årtal anges för varje delmål). Ambitionen är att delmålen ska vara mätbara för att kunna följas upp. Till varje delmål finns exempel på åtgärder för att uppnå delmålet, och i förlängningen målet. För åtgärderna anges ansvar för genomförande i kommunorganisationen och exempel på berörda aktörer (se Beslut och ansvar för genomförande nedan). Det finns också hänvisningar till planer, riktlinjer och liknande som mer utförligt behandlar respektive målrubrik. Eftersom en bättre folkhälsa inom flera målrubriker är starkt beroende av socioekonomiska villkor och därmed svåra att mäta, görs en delvis annorlunda redovisning än vad som beskrivits ovan. Nulägesbeskrivningar för flera mål i taget redovisas först och därefter redovisas för dessa mål ett gemensamt mål, samt delmål och exempel på åtgärder. Del 3. Strategier Den tredje delen innehåller åtta strategier som är generella till sin karaktär och tänkta att fungera som en vägledning för hur handlingsprogrammet kan genomföras på ett framgångsrikt sätt. Strategierna gäller således i princip alla mål, även om de är mer eller mindre tillämpliga för olika mål. Beslut och ansvar för genomförande Kommunfullmäktige antar handlingsprogrammet i sin helhet. De textavsnitt som är gråmarkerade (systemvillkor, mål, delmål, prioriteringar och miljöpolicy) är bindande. Exempel på åtgärder och strategier överlämnas av fullmäktige till styrelser, nämnder och kommunala företag. Dessa omsätts sedan i verksamhetsplanerna enligt gällande modell för kommunens verksamhetsstyrning (se vidare del 5 Eskilstuna kommuns genomförande av handlingsprogrammet). För åtgärder inom kommunens verksamhetsområde anges ansvar för genomförande i kommunorganisationen, det vill säga styrelse, nämnd eller kommunalt företag. För att mål och delmål ska kunna nås krävs som tidigare nämnts frivilliga insatser från många aktörer i samhället. Kommunens möjligheter att vara drivande och att råda över förändringarna är på många områden begränsade. I programmet anges i samband med delmål och åtgärder exempel på berörda aktörer, som kan vara myndigheter, institutioner, organisationer, branscher, samarbetsorgan etcetera. Avsikten är att samverkan mellan Eskilstuna kommun och dessa aktörer ska utvecklas. Genomförandet av programmet berör dock inte bara de aktörer som särskilt omnämns. Alla i samhället har ett ansvar att arbeta för en hållbar utveckling Del 4. Prioriteringar Eftersom handlingsprogrammet är omfattande behöver prioriteringar göras, det vill säga vad som är viktigast att arbeta med. Här anges bakgrund och motiv till de prioriterade områdena, samt viktiga steg i genomförandet. Del 5. Eskilstuna kommuns genomförande av handlingsprogrammet Sista delen handlar om kommunens verksamhetsstyrning, besluts och genomförandeansvar för handlingsprogrammet, belysning av ekonomiska konsekvenser, kommunens miljöledningssystem och dess koppling till handlingsprogrammet. Här återfinns också Eskilstuna kommuns miljöpolicy. 7

7 Hållbar utveckling 1. Hållbar utveckling Från miljövård till hållbar utveckling Synen på miljöfrågorna har de senaste decennierna genomgått stora förändringar. Den första FNkonferensen om miljö ägde rum i Stockholm Då var miljömedvetandet nymornat och åtgärderna inriktade sig på så kallade end-of-pipelösningar, till exempel reningsfilter. En viktig milstolpe på vägen mot en bredare miljösyn var Brundtland-kommissionens rapport Vår gemensamma framtid Där definierades begreppet hållbar utveckling. Definitionen lyder: En hållbar utveckling kan definieras som en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. Här vävs begreppen utveckling och miljö samman, utvecklingen ska ske utan att äventyra tillvaron för kommande generationer. Hållbar utveckling betonar att ett långsiktigt tänkande ska styra besluten. Nästa milstolpe är FN-konferensen i Rio de Janeiro 1992 om miljö och utveckling. Där enades 172 regeringsdelegationer, däribland Sveriges, om att hållbar utveckling har tre dimensioner som är beroende av varandra: Ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. I den sociala hållbarheten ingår även kulturell hållbarhet. Figur 1 De tre dimensionerna i hållbar utveckling Vid konferensen antogs bland annat Riodeklarationen och Agenda 21, det senare ett handlingsprogram på 40 kapitel för en hållbar utveckling under det kommande århundradet. Agenda 21 innebär ett uppdrag för stater, grupper och individer att delta i arbetet för en hållbar utveckling. Ländernas regeringar bär huvudansvaret för att uppdraget genomförs. Agenda 21 är inte juridiskt bindande men anses starkt politiskt och moraliskt förpliktigande. Kapitel 28 i Agenda 21-dokumentet pekar ut kommunerna som särskilt viktiga för att bedriva arbetet på lokal nivå i dialog med invånarna, det vill säga det lokala Agenda 21-arbetet. I Sverige tillsattes 1995 en nationell Agenda 21- kommitté med uppgift att följa Agenda 21-arbetet. Sedan dess har flera globala konferenser anordnats på temat hållbar utveckling. Uppföljningskonferensen Rio+5, hölls i New York Där konstaterades att de flesta miljöindikatorer fortfarande pekade åt fel håll. Nästa uppföljning skedde i Johannesburg 2002 (Rio+10). 8

8 Hållbar utveckling Habitat, är namnet på två FN-konferenser kring boende, bebyggelse och stadsplanering och dess betydelse för en hållbar utveckling. arbete har kommunerna en central roll. Även näringslivets, däribland jordbrukets, ansvar för en hållbar utveckling betonas. Bärande tankar i Agenda 21 Utgångspunkten är att problem med ökad fattigdom, ohälsa och fortsatt förstöring av naturmiljön inte enbart kan lösas genom nationella insatser. Det krävs en global uppslutning kring åtgärder för en hållbar utveckling. Ohållbar konsumtion och produktion, särskilt i industriländerna, är den viktigaste orsaken till den fortsatta förstöringen av miljön. Energi och naturresurser måste användas på ett mer effektivt sätt. Fokus bör ligga på nya och förnybara energikällor och förnybara naturresurser. Mängden avfall ska minska genom återanvändning, både bland producenter och bland konsumenter. Kretsloppssamhällets princip ska vara den bärande. Agenda 21 slår också fast att det råder ett nära samband mellan hälsa och utveckling. Beslut om hälsovård, miljövård och samhällsekonomiska frågor måste samordnas. Ett säkert och hälsosamt boende är av avgörande betydelse för människors välbefinnande. Helhetsperspektiv och långsiktighet genomsyrar hela programmet. Ekonomiska frågor ska inte skiljas ut från sociala eller ekologiska frågor. Frågor om miljö och utveckling ska integreras i all planering och allt beslutsfattande och på alla nivåer i samhället. Försiktighetsprincipen ska gälla, det vill säga det ska räcka med misstanke om miljöskada för att miljöhänsyn ska styra beslutet. En annan viktig princip är att den som förorenar ska, i princip, bära kostnaderna för föroreningarna. Dessa principer återfinns även i Miljöbalken. Enligt Agenda 21 ska alla samhällsgrupper engageras i arbetet för en hållbar utveckling. Särskilt viktigt är det enligt dokumentet att få med kvinnor, barn och ungdomar, eftersom dessa vanligen är underrepresenterade i beslutande organ etc. De lokala handlingsprogrammen ska utformas utifrån lokala intressen och förutsättningar. I detta Måldokument för folkhälsan Inom folkhälsoområdet finns flera betydelsefulla deklarationer och vägledande dokument. Internationella deklarationer som varit betydelsefulla på folkhälsoområdet antogs bland znnat i Alma Ata 1978, Ottawa 1986, Adelaide 1988, Sundsvall 1991 och Jakarta Jakartadeklarationen betonar hälsofrämjande åtgärders betydelse för att minska ojämlikhet i hälsan, garantera mänskliga rättigheter och bygga upp ett socialt kapital. Deklarationen drar upp riktlinjerna för folkhälsoarbetet under 2000-talet. Hälsa 21 Hälsa för alla på 2000-talet antogs 1998 av WHO:s europaregion. Hälsa 21 innehåller 21 mål med prioriteringar till och med Internationella måldokument och deklarationer har varit underlag för det nationella målarbetet. Principer för hållbarhet ett stöd i planeringen och beslutsfattandet De nationella miljömålen och förslagen till folkhälsomål är en beskrivning av systemet naturen och samhället i Sverige när Sverige nått ekologisk och social hållbarhet. Målen är baserade på de hotbilder som diskuteras just nu, och utgår från att dessa ska undanröjas i framtiden. De nationella miljö- och folkhälsomålen visar en tydlig eftertraktansvärd vision, men målen måste kompletteras med tydliga riktlinjer för åtgärder om de ska kunna uppnås lokalt i Eskilstuna. Målen bygger inte heller på en komplett beskrivning av hållbarhet det finns fler problem att tackla, än de som täcks av miljö- och folkhälsomålen. 9

9 Hållbar utveckling För att få en tydlig vägledning till de åtgärder, som behövs för att Eskilstuna ska nå de uppsatta målen och bli en hållbar kommun i övrigt, är det nödvändigt att utgå ifrån fyra grundprinciper för hållbarhet, så kallade systemvillkor. Trots att det inte i detalj går att beskriva en hållbar framtid, kan de grundprinciper som är uppfyllda i alla hållbara samhällen beskrivas. Dessa systemvillkor fungerar som en målbeskrivning, mot vilken man prövar alla förslag och deras förutsättningar att fungera som steg på vägen, mot hållbarhet. Det kan uttryckas som att man planerar från framtiden (så kallad backcasting), där utgångspunkten är framgång, i det här fallet ett tillstånd av hållbarhet. Genom att prioritera åtgärder som är utvecklingsbara i hållbar riktning och som samtidigt ger en tillräckligt god lönsamhet, kan man undvika att gå in i blindgångar som blir kostsamma längre fram. Det betyder dels att åtgärderna går att utveckla vidare i olika hållbara riktningar, dels att åtgärderna går att försvara ekonomiskt redan nu. Miljö- och folkhälsomålen och principerna för hållbarhet kombinerar varandra, där de uppsatta målen utgör ett eftersträvansvärt tillstånd och systemvillkoren utgör riktlinjer för att analysera problem och välja åtgärder. De fyra systemvillkoren I det hållbara samhället utsätts inte naturen för systematisk: 1. koncentrationsökning av ämnen från berggrunden. 2. koncentrationsökning av ämnen från samhällets produktion. 3. undanträngning med fysiska metoder. Och, i det samhället hindras inte människor att systematiskt tillgodose sina behov. Figur 2 De fyra systemvillkoren. Källa: Det Naturliga Steget 1. Det första systemvillkoret innebär att uttag av mineraler, såsom metaller och fossila bränslen (olja, kol, naturgas) från berggrunden, ska minimeras och ersättas av förnyelsebara material och energikällor. Ju vanligare en metall förekommer i naturen, desto friare kan den användas i samhället (exempelvis är järn mer harmlöst än bly). 2. Det andra villkoret handlar om att effektivisera användningen av kemikalier i produkter och tjänster. Vissa artificiella, långlivade ämnen som är svårnedbrytbara i naturen måste helt fasas ut. Exempel på sådana ämnen är PCB, dioxiner och flamskyddsmedel. 3. Systematisk undanträngning sker när samhället använder resurser i snabbare takt än vad naturen hinner återskapa, till exempel mer skog eller fisk än vad som motsvarar återväxten. Det kan också ske genom andra former av manipulation, till exempel när samhället ändrar grundvattenflöden, skapar jorderosion, oförutsedda konsekvenser av genmanipulation eller asfaltering av bördig mark. Dessa tre systemvillkor definierar ekologisk hållbarhet. 10

10 Hållbar utveckling 4. Det fjärde systemvillkoret behandlar social hållbarhet. Ett socialt hållbart samhälle karaktäriseras av att det tillgodoser mänskliga behov överallt. Ifall sociala strukturer bryts ner tills de grundläggande mänskliga behoven inte längre blir tillgodosedda, kommer människor med alla medel att försöka tillfredsställa dessa behov. Det är svårt att ha ett globalt hållbarhetsperspektiv, ifall överlevnad och skydd av integriteten mot olika former av kränkningar dominerar det dagliga livet. Social hållbarhet är en förutsättning för ekologisk hållbarhet. Eskilstuna kommun har uppnått miljö- och folkhälsomålen, och är i övrigt en hållbar kommun, när systemvillkoren är uppfyllda. Eskilstuna är sedan 1999 en av landets 60 ekokommuner. Ekokommunerna definierar det hållbara samhället enligt de fyra systemvillkoren. Dessa har utvecklats av ett forskarnätverk inom organisationen Det Naturliga Steget. 11

11 Miljö och folkhälsomål 2. Miljö- och folkhälsomål Kommunfullmäktiges direktiv för programmet är att av Agenda 21:s tre dimensioner - ekonomisk, ekologisk och social hållbar utveckling - ska tonvikten ligga på den ekologiska dimensionen samt den sociala dimensionen, folkhälsofrågorna. Det är därför naturligt att integrera miljökvalitetsmålen och folkhälsomålen i ett sammanhållet avsnitt. Nationella mål för miljö och hälsa Utgångspunkter för arbetet med målen och handlingsprogrammet är de femton nationella miljökvalitetsmålen samt förslag till nationella folkhälsomål. De nationella miljökvalitetsmålen är Frisk luft, Grundvatten av god kvalitet, Levande sjöar och vattendrag, Myllrande våtmarker, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Ingen övergödning, Bara naturlig försurning, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, Storslagen fjällmiljö, God bebyggd miljö, Giftfri miljö, Säker strålmiljö, Skyddande ozonskikt, Begränsad klimatpåverkan. Miljömålen bör vara uppfyllda år I november 2001 beslutade riksdagen även om delmål och preciseringar. Delmålen bör i de flesta fall vara uppfyllda år åtgärder redovisas under respektive målområde. Ambitionen är att delmålen ska gå att mäta och följa upp. De lokala målen bör vara uppfyllda år 2020 och delmålen senast år Utgångspunkt i arbetet för en bättre folkhälsa är hälsans bestämningsfaktorer, förutsättningar för en jämlik hälsa. Nulägesbeskrivningar inom folkhälsoområdet bygger på riktlinjer och forskning presenterade av Nationella folkhälsokommittén (Hälsa på lika villkor), SOU 2000:91. Kommitténs målförslag är under omarbetning. Nya målområden som presenterats av Statens folkhälsoinstitut omfattar Delaktighet och inflytande, Ekonomisk och social trygghet, Trygga och goda uppväxtvillkor, Ökad hälsa i arbetslivet, Sunda och säkra miljöer och produkter, En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård, Gott skydd mot smittspridning, Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa, Ökad fysisk aktivitet, Goda matvanor och säkra livsmedel, Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande. Under 2003 beslutade riksdagen om nationella folkhälsomål. Det ursprungliga förslaget En god hälsa på lika villkor innehåller sex riktlinjer: Stärk det sociala kapitalet, utveckla goda uppväxtvillkor, förbättra villkoren i arbetslivet, skapa en god fysisk miljö, stimulera hälsofrämjande levnadsvanor och utveckla en god infrastruktur för hälsofrågor. Lokala folkhälsomål utgår från förslag till nationella mål och lokala delmål bygger på Hälsa 21, WHO:s europamål som Sverige har anslutit sig till. I Eskilstunas handlingsprogram är de lokala målen indelade i fem målområden: Mark, vatten och biologisk mångfald, God bebyggd miljö, Sund och säker livsmiljö, God och jämlik hälsa samt Trygga och goda uppväxtvillkor. De fem målområdena innehåller totalt 33 mål som är numrerade. Nulägesbeskrivning, mål, delmål och exempel på 12

12 Miljö och folkhälsomål Mark, vatten och biologisk mångfald Målområde 1 Mark, vatten och biologisk mångfald Marken och vattnet är grundläggande fysiska förutsättningar för bevarad biologisk mångfald och hållbar samhällsutveckling. Det är viktigt att alla berörda parter inom Eskilstuna kommun samverkar om mark och vattenfrågor för att både klara utveckling och en fortsatt levande naturmiljö. I målområdet Mark, vatten och biologisk mångfald ligger betoningen på mark och vatten som naturgivna element. Det innehåller miljökvalitetsmålen: 1. Levande sjöar och vattendrag 2. Grundvatten av god kvalitet 3. Ingen övergödning 4. Bara naturlig försurning 5. Myllrande våtmarker 6. Levande skogar 7. Ett rikt odlingslandskap Referensår För vissa mål anges ett referensår som är utgångspunkten för förändringsambitionen som anges i målet är ett referensår som används inom Klimatförbundet som Eskilstuna är medlem i är ett referensår som är ett nationellt vedertaget jämförelseår inom vattenområdet. Vattenplan För målen Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet, Ingen övergödning, Bara naturlig försurning och Myllrande våtmarker föreslås delmålet att en vattenplan antas Exempel på områden som en vattenplan bör behandla är ytvatten (sjöar och vattendrag), våtmarker, grundvatten, dagvatten och avloppsvatten. Planen bör ange mål och åtgärder som bidrar till att minska utsläpp av växtnäringsämnen och föroreningar, minska försurningen, öka den biologiska mångfalden och människors tillgång till sjöar och vattendrag. Vattenplanen bör ta hänsyn till vad som regleras i EU:s vattendirektiv. Det innebär att tillståndsbeskrivning, målformulering samt måluppföljning finns med. Arbetet utgår från de olika avrinningsdistrikt som landet kommer att vara indelat i. Naturvårdsplan För målen Levande skogar och Ett rikt odlingslandskap föreslås delmålet att en naturvårdsplan antas En naturvårdsplan behandlar även frågor som ingår i målen Myllrande våtmarker och Levande sjöar och vattendrag. Detta innebär en revidering av det nu gällande mål- och handlingsprogrammet för naturvård från Exempel på vad en naturvårdsplan bör behandla är skogsområden, markområden, reservat och skötselplaner. Planen siktar till att ange mål som att skydda och bevara värdefulla skogs- och markområden, gynna biologisk mångfald och nyckelbiotoper, främja friluftslivet, minskad användning av kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel samt verka för att andelen lokalt odlade och ekologiskt odlade produkter som upphandlas ökar. 13

13 Miljö och folkhälsomål Mark, vatten och biologisk mångfald 1. Levande sjöar och vattendrag Nulägesbeskrivning Sjöar och vattendrag är värdefulla för fiske, bad och lek men också livsmiljöer för en mängd växter och djur. Den mörka, näringsfattiga tjärnen i skogen lockar helt andra organismer än den näringsrika slättsjön med vass och näckrosor. I strömmande vatten är skillnaderna mellan de forsande och de lugna sträckorna lika stor som skillnaden mellan skog och äng. Övergödning är ett stort problemen för såväl sjöar som vattendrag, se målbeskrivningen Ingen övergödning. I fråga om försurning klaras de mest utsatta sjöarna med kalkning. Många små och medelstora vattendrag har dränerats eller dikats ut och är torrlagda på sommaren. Det är idag mycket ont om naturliga vattendrag med vattenföring under större delen av året. När bäcken blir till ett dike försvinner flertalet arter, torkar den sedan ut blir det endast ett fåtal arter kvar. Eskilstuna är representativt för Sverige som helhet, med övergödda sjöar i jordbruksbygd och kalkning mot försurning i de högt belägna skogssjöarna. Stora sjöarealer har torrlagts och odlats upp. Naturliga vattendrag liksom mindre vattensamlingar saknas i stort sett helt i jordbrukslandskapet och i anslutning till tätorterna. Våtmarkernas betydelse berörs närmare i målbeskrivningen för Myllrande våtmarker. Se målbeskrivningen för Giftfri miljö för påverkan från användning av bekämpningsmedel. Mål År 2020 är sjöar och vattendrag i Eskilstuna ekologiskt hållbara och utgör variationsrika livsmiljöer. Sjöar och vattendrag präglas av god naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald och höga kulturmiljövärden. Landskapets ekologiska och vattenhushållande funktioner är bevarade och återställda där så är möjligt, samtidigt som det finns goda förutsättningar för friluftsliv. Delmål Sjöar och vattendrag i Eskilstuna har 2010 i huvudsak en god ytvattenstatus med avseende på artsammansättning, kemiska och fysikaliska förhållanden enligt EU:s ramdirektiv för vatten. År 2010 tillämpas väl underbyggda program för hur ett långsiktigt hållbart yrkesmässigt insjöfiske och sportfiske ska ske i kommunen. Tillgängligheten till stränder har bevarats. VATTENPLAN, med delmål och åtgärder, för Eskilstuna kommun finns antagen år Exempel på innehåll i en vattenplan som avser målet Levande sjöar och vattendrag : Skyddsvärda vattenmiljöer. Allmänhetens tillgänglighet till sjöar, stränder och vattendrag. Kommunstyrelsen huvudansvarig i samråd med Miljö- och byggnämnden. Exempel på berörda aktörer: Länsstyrelsen, markägare, intresseorganisationer, fiskevårdsorganisationer. 2. Grundvatten av god kvalitet Nulägesbeskrivning Grundvattnet är en viktig del i sötvattnets naturliga kretslopp. Under vår och höst sipprar vatten ner genom marken och bildar grundvatten som sakta läcker ut i låglänta områden till bäckar och åar. Under vattnets långsamma väg genom marken renas det och kan ofta användas som dricksvatten. Grusåsar och sprickzoner i berggrunden fungerar som naturliga ledningar för grundvatten, grusåsarna är värdefulla vattenmagasin. Brytning av grusåsmaterial är ett allvarligt hot mot dessa vattenreservoarer. Täkter innebär också en kraftigt ökad risk för vattenförorening då markytan kommer närmare grundvattenytan. 14

14 Miljö och folkhälsomål Mark, vatten och biologisk mångfald Genom dikning och dränering, för att torrlägga mark, samlas vatten upp direkt i sjöar och vattendrag. Resultatet blir minskad grundvattenbildning och sjunkande grundvattennivå. Det finns också risk för sättningar i mark och bebyggelse, effekter som är välkända i Eskilstuna. Grundvattnet kan förorenas genom utsläpp från läckande oljetankar eller tankbilsolyckor. Det kan även förorenas genom markanvändning. Kemiska bekämpningsmedel i brunnar och andra dricksvattentäkter är ett problem som markanvändningen för med sig. Kommunstyrelsen huvudansvarig i samråd med Miljö- och byggnämnden. Exempel på berörda aktörer: Länsstyrelsen, markägare. 3. Ingen övergödning Jordbruksgödsling leder till förhöjda halter av nitrat i områden med lättgenomsläppliga jordar. I tätbebyggda områden kan grundvattnet förorenas av nedsmutsat dagvatten. För att bibehålla grundvattennivån och för att skona sjöar och vattendrag bör dagvattnet infiltreras i marken. Detta bör dock inte ske utan föregående rening. Mål Grundvattnet ska, år 2020, ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Användningen av mark och vatten i Eskilstuna kommun sker på sådant sätt att inga negativa konsekvenser för vattenförsörjningen, markstabiliteten eller djur- och växtliv i angränsande ekosystem uppstår. Delmål År 2010 har grusåsar och andra vattenförande områden i kommunen av vikt för nuvarande och framtida vattenförsörjning ett långsiktigt skydd. VATTENPLAN, med delmål och åtgärder, för Eskilstuna kommun finns antagen år Exempel på innehåll i en vattenplan som avser målet Grundvatten av god kvalitet : Framtida grundvattenförsörjning. Dricksvatten av god kvalitet. Grundvattennivå, markstabilitet samt växt- och djurliv. Ekeby våtmark Nulägesbeskrivning Övergödning är ett problem i sjöar och ett av de största hoten mot svenskt hav. Det är också ett problem i naturligt näringsfattiga marker. Övergödning i sjöar leder till igenväxning och algblomningar. Att sjöar växer igen är delvis en naturlig process. Genom att människan tillfört fosfor från åkermark, enskilda avlopp samt dagvatten har dock igenväxningen ökat snabbt. Av den årliga transporten av fosfor som via Eskilstunaån når Mälaren kan cirka hälften härledas till jordbruket. Övergödningen gör att fauna och flora förändras exempelvis ökar mört och braxen på abborrens bekostnad. De arter som inte klarar konkurrensen slås ut. Syrebrist på vintern kan leda till död av bottendjur och fisk. Kväveläckage från gödslad åkermark är även ett problem för grundvattnet, halterna av kväve som nitrat har stigit i många dricksvattenbrunnar i Sydoch Mellansveriges jordbruksområden. Detta är en direkt hälsorisk, i synnerhet för spädbarn. 15

15 Miljö och folkhälsomål Mark, vatten och biologisk mångfald I södra Östersjön är det främst kvävet som är problemet. Även kväveutsläppen i Eskilstuna bidrar via Mälaren till Österjöns övergödning. Av det kväve som tillförs Mälaren från Eskilstunaån kommer cirka hälften från Hjälmaren och cirka hälften från Eskilstunaåns lopp genom kommunen. Kommunens reningsverk står för cirka 25 % av kvävetillförseln. Kvävenedfall från luften leder till ökad skogstillväxt, men också till ändrad vegetation. Bland annat minskar skördarna av blåbär och svamp. Transportsektorn beräknas svara för 68 % av kväveutsläppen till luft i kommunen. Ammoniakutsläpp från jordbruket svarar för 22 %. Mål Halterna av gödande ämnen i mark och vatten är år 2020 godtagbara, vilket medför en god hälsa, hög biologisk mångfald och en allsidig användning av mark och vatten i Eskilstuna. Delmål År 2010 har fosfor- och kvävetillförseln från mänsklig verksamhet till sjöar och vattendrag i Eskilstuna minskat med 10 % jämfört med 1995 års nivå. VATTENPLAN, med delmål och åtgärder, för Eskilstuna kommun finns antagen år Exempel på innehåll i en vattenplan som avser målet Ingen övergödning : Halten av närsalter (kväve och fosfor). Ovidkommande vatten till kommunens reningsverk. Avlopp. Utsläpp av orenat vatten. Utsläpp av ammoniak från stallgödsel. Kommunstyrelsen huvudansvarig i samråd med Miljö- och byggnämnden. Exempel på berörda aktörer: Länsstyrelsen, markägare, LRF, samfälligheter för vattenreglering, Svenska Naturskyddsföreningen. 4. Bara naturlig försurning Nulägesbeskrivning Marken i Sverige är försurningskänslig. Utsläpp av försurande svavel- och kväveföreningar, främst från förbränning av fossila bränslen, resulterar i ett surt nedfall som orsakar skador på mark- och vattenekosystem i kommunen. Försurning yttrar sig bland annat genom att vissa arter i försurade sjöar inte kan fortplanta sig och att ytterligare basiska mineralnäringsämnen förs bort från skogsmarken. Även skogsbruket bidrar till försurningen. Ett ökat intresse för bioenergi innebär ytterligare markförsurning då även toppar och grenar från skogsmarken tas ut. Försurande ämnen importeras och exporteras över nations- och regiongränser. Det svavel- och kvävenedfall som sker över Eskilstuna kommer bara till en del från källor inom kommunen. Utsläppet av svavel inom kommunen beräknades svara för cirka % av det totala nedfallet. Energi- och transportsektorn beräknades 1997 stå för 86 % av det totala svavelutsläppet inom kommunen. Merparten av kväveoxidutsläppen kommer från fordon av olika slag men också båttrafik och arbetsmaskiner. Transportsektorn beräknades svara för 68 % av kväveutsläppen till luft i kommunen. Depositionen av svavel var under år 2000 ca 3 kg/ hektar och för kväve 5 kg/hektar i Södermanlands län. Den kritiska belastningsgränsen enligt Naturvårdsverket är för svavel 2,5 kg/hektar och år och för kväve 4 kg/hektar och år. Det innebär att depositionen i Eskilstuna idag ligger över den kritiska belastningsgränsen. Mål År 2020 påverkar inte aktiviteter och verksamheter i Eskilstuna vattnet och marken negativt och arealen försurad mark och vatten i Eskilstuna minskar. Delmål VATTENPLAN, med delmål och åtgärder, för Eskilstuna kommun finns antagen år

16 Miljö och folkhälsomål Mark, vatten och biologisk mångfald Exempel på innehåll i en vattenplan som avser målet Bara naturlig försurning : Livskraftiga bestånd av försurningskänsliga arter. Återföring av aska och uttag av avverkningsrester i skogsmark (se Energiplan). Utsläpp av kväveoxider och svaveldioxider (se Energiplan och Eskilstuna-MaTs). Hantering av stallgödsel. Kommunstyrelsen huvudansvarig i samråd med Miljö- och byggnämnden. Exempel på berörda aktörer: Länsstyrelsen, fiskevårdsorganisationer, lantbrukare. 5. Myllrande våtmarker Nulägesbeskrivning Många växter och djur är helt knutna till olika typer av våtmarker som livsmiljö. Mer än 90 % av de våtmarker och grunda sjöar som en gång fanns i Eskilstuna kommun har torrlagts till åker eller skog. Den våtmarksberoende biologiska mångfalden har utarmats och grundvattennivån har sjunkit (se Grundvatten av god kvalitet ). En mer effektiv avrinning har åstadkommits till priset av ökat näringsläckage och erosion under perioder med mycket nederbörd. Täckdikningen har reducerat antalet småvatten i jordbrukslandskapet. Naturliga våtmarker med höga naturvärden i Eskilstuna kommun är idag marker som varit svåra eller ointressanta att dika ut; högmossar, kärrmark i anslutning till sjöar och vattendrag, sumpskogar, öppna strandängar och källmyrar. Exempel på våtmarker är Hörningssjön, Flättsjön, Örmossen, Tovhulta och Stormosse. Naturvärdena är dels direkt kopplade till rörligt eller stillastående vatten och halten närsalter i vattnet. De är dels indirekta genom växtarter som hyser många andra arter, till exempel klibbal, vide och vass. De öppna våtmarker som finns i slättlandet och vid stränder är värdefulla livsmiljöer för insekter, groddjur och fåglar. De senaste tio åren har nya våtmarker skapats, med olika syften; dammar för att lokalt omhänderta dag- och avloppsvatten, odlingsdammar samt viltvatten, uppbromsningsmagasin i näringsrika vattendrag och översvämmade strandområden kring slättsjöar. Mål I Eskilstuna nyttjas våtmarkerna år 2020 optimalt för vattenhushållning och reduktion av närsalter och partiklar. Alla våtmarker med stor betydelse för den biologiska mångfalden är skyddade mot exploatering. Delmål År 2010 är 50 % av de våtmarker som idag är klassade som riksintresse eller regionalt/lokalt intresse enligt översiktsplanen, skyddade mot exploatering. VATTENPLAN, med delmål och åtgärder, för Eskilstuna kommun finns antagen år Exempel på innehåll i en vattenplan som avser målet Myllrande våtmarker : Våtmarkers tillstånd och vattenkvalitet. Naturreservat och biotopskydd. Bevarande, restaurering och nyanläggning av våtmarker. Kommunstyrelsen huvudansvarig i samråd med Miljö- och byggnämnden. Exempel på berörda aktörer: Länsstyrelsen, skogsvårdsstyrelsen, markägare, LRF, samfälligheter för vattenreglering, Svenska Naturskyddsföreningen. 6. Levande skogar Nulägesbeskrivning Huvuddelen av Eskilstunas yta är täckt med skog, främst barrskog. Bara en liten del av skogen är naturskog, det vill säga har utvecklats fritt sedan lång tid tillbaka. 17

17 Miljö och folkhälsomål Mark, vatten och biologisk mångfald Skogspolitiken i Sverige utgår bland annat från skogsprinciperna antagna på Riokonferensen Skogsbruket har blivit mera hänsynsfullt under 1990-talet. Vid avverkning lämnas oftare hällmarkstallskog, alkärr och ridåer kring känsliga biotoper, medan mängden död ved tillåts öka. Hyggena har blivit mindre och det är förbjudet att gräva nya skogsdiken. En större andel löv accepteras numera i skogsbruket. Trots detta har skogens biologiska mångfald minskat. Moderna skogsmaskiner kan arbeta där man tidigare hade svårt att komma fram. Av de skogsområden som i kommunens översiktsplan 1990 utpekats som lokala naturvårdsintressen, har ett flertal vid kontroll visat sig vara avverkade. Äldre skogar, med stor variation i ålder och trädslagsblandning, blir allt mer sällsynta. De yngre skogarna som växt upp på föryngringsytorna är ofta täta, likformiga och artfattiga. Detta gäller i synnerhet den ökande andelen barrskog som planteras på gammal jordbruksmark. Eskilstuna kommun, samt några andra större skogsägare, arbetar för att certifiera sin skog, främst enligt FSC (Forest Stewardship Council). Kommunens certifieringsarbete ska vara avslutat år År 2000 var cirka 25 % av skogsarealen i kommunen certifierad. Certifieringen innebär att skogsägaren förbinder sig att följa regler som ska ge ett hållbart skogsbruk. I Eskilstuna kommun har cirka 1 % av skogens yta klassats som nyckelbiotoper. Nästan lika många är klassade som naturvärdesobjekt och kan utvecklas till nyckelbiotoper inom år. Dessa ska enligt en temporär överenskommelse mellan staten och skogsägarna, inte avverkas förrän staten fått möjlighet att köpa avverkningsrätten. Tyvärr riskerar en del nyckelbiotoper att avverkas trots överenskommelsen, eftersom anslagen för ersättning är otillräckliga. Mål I Eskilstuna är, år 2020, skogens biologiska produktionsförmåga säkerställd och skogens biologiska mångfald ökar. Kulturmiljövärden och sociala värden påverkas inte negativt av skogsbruket. Delmål År 2010 har all skogsmark med värden för biologisk mångfald undantagits från exploatering. Minst 50% av särskilt värdefulla områden har skyddats genom reservatsbildning eller motsvarande. En ny NATURVÅRDSPLAN för Eskilstuna kommun finns antagen år Exempel på innehåll i en naturvårdsplan som avser målet Levande skogar : Värden för biologisk mångfald. Friluftsliv och tillgänglighet. Certifiering av skogsbruk. Trädbevuxen mark med kulturprägel. Nyckelbiotoper och naturvärdesobjekt. Kommunstyrelsen huvudansvarig i samråd med Miljö- och byggnämnden. Exempel på berörda aktörer: Länsstyrelsen, Skogsvårdsstyrelsen, LRF, Svenska Naturskyddsföreningen. 7. Ett rikt odlingslandskap Nulägesbeskrivning Odlingslandskapet är format av människan från äldre tiders svedjebruk till dagens storindustriella jordbruk. Det är en del av vårt kulturarv och utgör livsmiljön för många växt- och djurarter. Sverige har i konventionen om biologisk mångfald förbundit sig att bevara ekosystem och naturliga livsmiljöer. I dagens odlingslandskap är det i skogs- och mellanbygden som den största artrikedomen finns. Här finns de långa och krokiga övergångarna mellan skog och åker. Ängs- och hagmarker är de mest värdefulla resterna av det gamla odlingslandskapet. Här finns också småbiotoper som åkerholmar, stengärdsgårdar och öppna diken. Detta är artrika växtmiljöer med goda förutsättningar för biologisk mångfald. 18

18 Miljö och folkhälsomål Mark, vatten och biologisk mångfald Mål År 2020 är odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion i Eskilstuna säkerställd och markerna präglas av biologisk mångfald. Kulturmiljövärden är i hög grad bevarade. Delmål År 2010 är minst 50 % av de värdefulla markområden som pekats ut i översiktsplanen undantagna från exploatering. Särskilt värdefulla områden skyddas som reservat eller liknande. År 2010 är all kommunalägd mark som brukas omställd för ekologisk odling. Våtmarker och fritt vandrande bäckar är ekologiskt värdefulla men tyvärr sällsynta inslag i odlingslandskapet, se avsnitten Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag och Myllrande våtmarker. Det största hotet mot odlingslandskapets naturoch kulturvärden är nedläggning av jordbruk och specialisering av de få som blir kvar. Kemiska bekämpningsmedel slår ut skadegörare och besvärliga ogräs, men också en del av den övriga floran och faunan samt ibland skadegörarnas naturliga fiender. I Eskilstuna kommun återfinns odlingslandskap av mellanbygdskaraktär dels längs Mälarens södra och Hjälmarens norra strand, omedelbart väster om Eskilstuna stad, väster om Näshultasjön samt i Barva- respektive Ärlabygderna. Länsstyrelsen identifierade, år 1993, 17 områden som särskilt värdefulla på grund av sina natur- och kulturmiljövärden. Dessa återfanns huvudsakligen i artrika mellanbygder. En ny NATURVÅRDSPLAN för Eskilstuna kommun finns antagen år Exempel på innehåll i en naturvårdsplan som avser målet Ett rikt odlingslandskap : Värdefulla markområden, biotopmosaik och artmångfald. EU-stöd för biologisk mångfald och ekologisk odling. Upphandling av lokalt odlade och KRAVmärkta produkter. Kommunstyrelsen huvudansvarig i samråd med Miljö- och byggnämnden. Exempel på berörda aktörer: Länsstyrelsen, Skogsvårdsstyrelsen, LRF, Svenska Naturskyddsföreningen. 19

19 Miljö och folkhälsomål God bebyggd miljö Målområde 2 God bebyggd miljö För att renodla målstrukturen behandlas mål om förorenade områden under Giftfri miljö, mål om radon under Säker strålmiljö, mål om vattenförsörjning under Grundvatten av god kvalitet och Levande sjöar och vattendrag samt mål om utsläpp till luft under Begränsad klimatpåverkan och Frisk luft. 8. Begränsad klimatpåverkan Torshälla Det är viktigt att Eskilstuna tätort och övrig bebyggd miljö utgör en god och hälsosam livsmiljö samt medverkar till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden bör tas tillvara och utvecklas. Byggnader och anläggningar bör lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt så att en långsiktigt god hushållning främjas. Det kan ske exempelvis genom val av byggnadsmaterial och tekniska system för uppvärmning, ventilation och avlopp. Målområdet God bebyggd miljö innehåller mål som kopplar till miljöeffekter och hälsoeffekter till följd av fysisk planering och aktiviteter som till exempel byggande, transporter och avfall. Dessa är: 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Miljöanpassade transporter 3. Energi 4. Avfall 5. Buller 6. Grönstruktur 7. Kulturmiljö och estetik 8. Naturgrus 9. Samhällsplanering Nulägesbeskrivning Klimatpåverkande gaser främst vattenånga och koldioxid har alltid funnits i atmosfären. Detta har skapat en naturlig växthuseffekt, utan den skulle jordens medeltemperatur sjunka med minst 30 grader. Växthuseffekten har dock förstärkts genom utsläpp av främst fossila bränslen som olja, stenkol och naturgas. Halten koldioxid i atmosfären har ökat kraftigt och är idag cirka 30 procent högre än för 200 år sedan. Övriga växthusgaser är metan, lustgas, fluorkolväte, perfluorkolväte samt svavelhexafluorid. År 1995 slog IPCC (FN:s internationella expertpanel för klimatfrågor) fast att utsläppen har börjat påverka jordens klimat. Vi kan vänta en global medeltemperaturstegring med 2-4 grader under de kommande hundra åren. I Sverige är trafiken idag den främsta källan till koldioxidutsläpp. Under 1990-talet ökade användningen av fossila bränslen för transporter medan den minskade för uppvärmning av bostäder. Utsläppen av koldioxid i Eskilstuna har under 1990-talet ökat något. Övergången till biobränsleeldning i värmeverket innebär dock en kraftig reducering av fossilt koldioxidutsläpp från uppvärmning. Enligt Kyotoprotokollet ska EU minska utsläppen av växthusgaser med 8 % från 1990 års nivå till 20

20 Miljö och folkhälsomål God bebyggd miljö Naturvårdsverket bedömer att i-länderna behöver minska sina koldioxidutsläpp med 60 % från 1995 till Klimatkommissionen föreslog år 2000 att utsläppen av växthusgaser i Sverige ska minska med 50 % mellan åren I Eskilstuna behövs en rad åtgärder, se miljömålen Miljöanpassade transporter, Energi och Avfall. 9. Miljöanpassade transporter Eskilstuna kommun är medlem i Klimatalliansen, en sammanslutning av mellaneuropeiska städer som har som mål att halvera utsläppen av koldioxid från 1987 till I Eskilstuna har det totala koldioxidutsläppet fram till 2001 reducerats med cirka 40 %. Mål År 2020 har utsläppen av växthusgaser i Eskilstuna minskat kraftigt och påverkan på klimatsystemet som sker från kommunterritoriet är avsevärt reducerad. Eskilstuna bidrar aktivt på nationell och internationell nivå i arbetet med att begränsa klimatpåverkan. Delmål Utsläppen av koldioxid har år 2010 minskat med cirka 50 procent jämfört med utsläppen år Exempel på åtgärder: Se åtgärder enligt Energiplan, Eskilstuna-MaTs och Avfallsplan. Det är angeläget att regionala och lokala konsekvensoch riskbedömningar tas fram som belyser effekterna och eventuellt nödvändiga åtgärder till följd av klimatförändringar. Eskilstuna kommun bör i samråd med länsstyrelse och berörda kommuner verka för att utredningsarbetet påbörjas under Kommunstyrelsen, Energi & Miljö och Kommunfastigheter Exempel på berörda aktörer för samtliga delmål: Länsstyrelsen, Vägverket, transportbranschen, näringslivet, fastighetsägare och ideella föreningar. Nulägesbeskrivning Transportsystemet är en av de främsta orsakerna till flera av dagens miljöproblem: växthuseffekt, försurning, marknära ozon, övergödning, buller, luftföroreningar och intrång i landskapet. I regeringens proposition Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystem, 2001, anges en satsning på cykel- och kollektivtrafik, järnväg och ny teknik. Nationella infrastruktursatsningar har gjorts, bland annat finns pengar avsatta för järnvägsinvesteringar samt klimatrelaterade program, så kallade Klimp. Eskilstuna kommun avser att nyttja denna möjlighet till statligt investeringsstöd. Trafikarbetet i Eskilstuna bedöms vara cirka fkm (fordonskilometer)/invånare/ år, riksgenomsnittet är fkm/invånare/år. Tätortstrafiken är fkm/invånare/år jämfört med fkm/invånare/år för tätortstrafik i riket som helhet. Eskilstuna har en relativt låg andel kollektivtrafikresenärer jämfört med Sverige i övrigt. I Eskilstuna har en MaTs (Miljöanpassat Transportsystem) utarbetats. Arbetet resulterade i fem åtgärdsstrategier: inverkan på trafikarbetet, öka samverkan mellan olika transportslag, effektivisera varje trafikslag, genomföra tekniska åtgärder på fordon och bränslen samt bättre miljöanpassning vid byggande och drift av infrastruktur. I handlingsprogrammet finns också fem huvudreformer: samhällsplanering, cykelstaden, utvecklad kollektivtrafik, miljöanpassad biltrafik samt företagens transporter. 21

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen

Läs mer

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Sida 1 av 5 MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Varför arbeta med miljömål? Det övergripande målet för miljöarbete är att vi till nästa generation, år 2020, ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen

Läs mer

Eskilstuna kommuns politik för hållbar utveckling Handlingsprogram med miljö- och folkhälsomål

Eskilstuna kommuns politik för hållbar utveckling Handlingsprogram med miljö- och folkhälsomål Eskilstuna kommuns politik för hållbar utveckling Handlingsprogram med miljö- och folkhälsomål En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är

Läs mer

Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna

Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna Fastställd av: Kommunfullmäktige i Karlskrona kommun Fastställt: 2016-11-24, 324. Giltighetstid: 2016-2018 Ansvarig för revidering:

Läs mer

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad

Läs mer

Miljömålen i Västerbottens län

Miljömålen i Västerbottens län Miljömålen i Västerbottens län Förutom det övergripande generationsmålet har vi 16 miljömål som styr inriktningen av miljöpolitiken och som anger vår gemensamma målbild. Varje miljömål har en särskild

Läs mer

Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010

Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010 Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010 Götene kommuns miljöpolicy och lokala miljömål Bakgrund Följande dokument innehåller miljöpolicy och miljömål för Götene kommun. Miljöpolicyn anger kommunens

Läs mer

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 Skiss miljömålen Generationsmål GENERATIONSMÅL Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T Bilaga M1 Jämförelse med miljömål Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun 2016-02-01 Bg: 5967-4770 Pg: 428797-2

Läs mer

Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83).

Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83). Hägersten 2009-11-17 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83). Inledning Utredningens förslag ger miljömålssystemet ett tydligare internationellt perspektiv.

Läs mer

Teckenförklaring. JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020.

Teckenförklaring. JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020. Teckenförklaring Ja Nära JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020. NÄRA: Miljökvalitetsmålet är nära att nås. Det finns i dag planerade styrmedel

Läs mer

Lokala miljömål för Tranemo kommun

Lokala miljömål för Tranemo kommun Lokala miljömål för Tranemo kommun Sveriges riksdag har fastställt 16 nationella miljökvalitetsmål för en hållbar utveckling, varav 14 är tillämpliga för Tranemo kommun. Målet är att Sverige år 2020 ska

Läs mer

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 1 Innehåll Boverkets verksamhet kopplat till miljökvalitetsmålen och delar av generationsmålet... 1 Samhällsplanering...1 Boende...2

Läs mer

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Generationsmålet för Sveriges miljöpolitik Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation

Läs mer

3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering

3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering 3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering 3.6.1 Miljömål Agenda 21 är FN:s handlingsprogram för hållbar utveckling. Programmet är ett globalt samarbete som anger mål och riktlinjer för att uppnå

Läs mer

Åtgärder, bygg och fastighet inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, bygg och fastighet inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, bygg och fastighet inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med * är

Läs mer

Grundläggande Miljökunskap

Grundläggande Miljökunskap Grundläggande Miljökunskap Data courtesy Marc Imhoff of NASA GSFC and Christopher Elvidge of NOAA NGDC. Image by Craig Mayhew and Robert Simmon, NASA GSFC Hållbar utveckling Dagens program Hållbar utveckling

Läs mer

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Utskriftsversion Göteborgs Stads miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Läs miljöprogrammet i sin helhet på: www.goteborg.se/miljoprogram Foto: Peter Svenson Miljömålen visar vägen Göteborg ska

Läs mer

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans?

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatarbete-Miljömål-Transporter Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatvision Sverige ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga

Läs mer

MILJÖMÅL MM 3. 3.1 Nationella miljömål 3.2 Regionala miljömål 3.3 Lokala miljömål 3.4 Agenda 21

MILJÖMÅL MM 3. 3.1 Nationella miljömål 3.2 Regionala miljömål 3.3 Lokala miljömål 3.4 Agenda 21 MILJÖMÅL MM 3 3.1 Nationella miljömål 3.2 Regionala miljömål 3.3 Lokala miljömål 3.4 Agenda 21 3.1 NATIONELLA MILJÖMÅL Bakgrunden Miljö och hållbar utveckling har blivit allt mer centrala frågor såväl

Läs mer

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET värmdö kommun har sex övergripande mål samt delmål för olika verksamhetsområden. Ett av de övergripande målen är Ett hållbart Värmdö. Målet utgår från internationella

Läs mer

HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE

HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE KF-bilaga 16/2005 HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE Miljöpolicy och miljöprogram för Höganäs kommun Antagna av kommunfullmäktige 2005-04-28 Innehåll 1. Höganäs och en hållbar utveckling 3 Hållbar utveckling

Läs mer

Riktlinjer och handlingsplan för enskilda avloppsanläggningar

Riktlinjer och handlingsplan för enskilda avloppsanläggningar Riktlinjer och handlingsplan för enskilda avloppsanläggningar 1 Syfte Riktlinjerna och handlingsplanen skall tydliggöra nämndens uppdrag åt förvaltningen i det fortsatta arbetet med enskilda avlopp och

Läs mer

Bærekraftig utvikling og folkehelse sett fra svenske folkehelsemyndigheter

Bærekraftig utvikling og folkehelse sett fra svenske folkehelsemyndigheter Bærekraftig utvikling og folkehelse sett fra svenske folkehelsemyndigheter Nordisk folkhälsokonferens 2014 i Trondheim Pia Lindeskog Folkhälsomyndigheten 2. 2014-09-25 Den 1 januari 2014 startade Folkhälsomyndigheten

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

ÄNGELHOLMS MILJÖPLAN 2014 2021

ÄNGELHOLMS MILJÖPLAN 2014 2021 ÄNGELHOLMS MILJÖPLAN 2014 2021 Innehåll DEL 1 - Inledning 1 Miljöplan för Ängelholms kommun 1 De nationella miljökvalitetsmålen 1 De regionala målen i Skåne 2 De lokala miljömålen för Ängelholms kommun

Läs mer

Lokala miljömål för Tibro kommun Antagna av kommunfullmäktige 2010-02-22

Lokala miljömål för Tibro kommun Antagna av kommunfullmäktige 2010-02-22 Datum Sida 2010-02-22 1(16) Lokala miljömål för Tibro kommun Antagna av kommunfullmäktige 2010-02-22 2(16) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Strategiskt miljöarbete... 4 Miljöpolitiskt

Läs mer

Miljömålet Frisk luft 7 oktober 2011 Anne-Catrin Almér, anne-catrin.almer@lansstyrelsen.se Länsluftsdag 2011 Våra 16 nationella miljökvalitetsmål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning

Läs mer

ENABYGDENS MILJÖMÅL 2010-2015

ENABYGDENS MILJÖMÅL 2010-2015 Enabygdens miljömål Siktar mot framtiden ENABYGDENS MILJÖMÅL 2010-2015 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2009-11-17 Enabygdens Miljömål 2010-2015 Enköpings kommun ska vara en föregångare inom miljöområdet.

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Antagen av kommunfullmäktige 2011-01-26 Innehåll Bakgrund... 3 Arbetsprocessen... 3 Prioriterade områden... 5 Miljöprogrammets förhållande till andra

Läs mer

Miljöpolicy. Krokoms kommun

Miljöpolicy. Krokoms kommun Miljöpolicy Krokoms kommun Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-06-11 Innehåll 1 Inledning... 7 2 Övergripande miljömål för Krokoms kommun... 8 2.1 SamhäIlsplanering och byggande... 8 2.2 Energi...

Läs mer

Tillsammans gör vi skillnad. Miljömål i korthet

Tillsammans gör vi skillnad. Miljömål i korthet Tillsammans gör vi skillnad Miljömål i korthet Kungsbacka kommun Vi kan inte vänta längre Vi påverkar alla miljön med vårt sätt att leva. Därför kan vi inte längre vänta på att klimatförändringarna försvinner

Läs mer

Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF

Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF TNS Sifo 8 maj 205 53233 Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF Del 2 Skydd av svensk natur Innehåll. OM UNDERSÖKNINGEN 03 2. SAMMANFATTNING 04 3. RESULTAT 06 Oro och ansvar 07 Skydd av naturen 3 Resurser

Läs mer

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? En bra miljö kan handla om många olika saker t.ex. frisk luft, rent vatten och en stor biologisk mångfald. Tyvärr är miljöproblemen ibland så stora att varken

Läs mer

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH REGIONALA MILJÖMÅL SOM BERÖR AVFALL NATIONELLA MILJÖMÅL Det övergripande målet för miljöarbetet är att vi till nästa generation, det vill säga med sikte på år

Läs mer

Miljöprogram 2030. Antagen av Vänersborgs kommunfullmäktige 2016-02-24

Miljöprogram 2030. Antagen av Vänersborgs kommunfullmäktige 2016-02-24 Miljöprogram 2030 Antagen av Vänersborgs kommunfullmäktige 2016-02-24 Vänersborgs kommun - attraktiv och hållbar i alla delar, hela livet Vi har en vision om att Vänersborgs kommun ska vara attraktiv och

Läs mer

MILJÖPROGRAM FÖR SIGTUNA KOMMUN

MILJÖPROGRAM FÖR SIGTUNA KOMMUN MILJÖPROGRAM FÖR SIGTUNA KOMMUN Antaget i kommunfullmäktige den 25 mars 2010 Sigtuna kommun Miljöprogram för Sigtuna kommun En god miljö är en förutsättning för människors och andra organismers liv på

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

Med miljömålen i fokus

Med miljömålen i fokus Bilaga 2 Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten Delbetänkande av Miljömålsberedningen Stockholm 2014 SOU 2014:50 Begrepp som rör miljömålssystemet Miljömålssystemet Generationsmålet

Läs mer

Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015

Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015 Dnr KK09/250 Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015 Beslutad i kommunstyrelsen 2011-XX-XX Beslutad i kommunfullmäktige 2011-XX-XX Förord Alla globala problem är lokala någonstans.

Läs mer

Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun?

Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun? miljö energi natur Strategiskt och långsiktigt arbete & vardagens pågående arbete Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun? miljöfrågor energifrågor naturvård energirådgivning (diversearbetare )

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Behovsbedömning. Förslag till upphävande för del av detaljplan SPL (Äreporten 4), Södra Munksjön, Jönköpings kommun

Behovsbedömning. Förslag till upphävande för del av detaljplan SPL (Äreporten 4), Södra Munksjön, Jönköpings kommun Samrådshandling 2016-12-06 Dnr: 2016:312 Behovsbedömning Förslag till upphävande för del av detaljplan SPL850312 (Äreporten 4), Södra Munksjön, Jönköpings kommun 1 Bedömning av miljöpåverkan En miljökonsekvensbeskrivning

Läs mer

Miljöprogram för Högsby kommun

Miljöprogram för Högsby kommun Miljöprogram för Högsby kommun 2 Inledning 2008-12-19 antog Kommunfullmäktige ett lokalt miljöprogram, för Högsby kommun, med koppling till de nationella miljökvalitetsmålen. Detta dokument är en sammanställning

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Bilaga 1. Nationella miljömål Antaget av Kommunfullmäktige 2014-05-14, 85 En höstpromenad vid Ellenösjön kan vara ett trevligt mål! Foto: Maritha Johansson Dalslandskommunernas

Läs mer

Miljöstrategi för Arvika kommun

Miljöstrategi för Arvika kommun 2015-05-06 Miljöstrategi för Arvika kommun Vi arbetar för ett hållbart samhälle med klimatfrågorna i fokus Inledning Miljöfrågan är både en global och en lokal fråga. För att uppnå en hållbar samhällsutveckling

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Hur mår miljön i Västerbottens län?

Hur mår miljön i Västerbottens län? Hur mår miljön i Västerbottens län? Når vi miljömålen? Uppnås miljötillståndet? Hur arbetar vi för att uppnå en hållbar utveckling med miljömålen som verktyg? Det övergripande målet för miljöpolitiken

Läs mer

Växthuseffekt. Vad innebär det? Vilka ämnen påverkar växthuseffekten? Vilka är källorna till dessa ämnen?

Växthuseffekt. Vad innebär det? Vilka ämnen påverkar växthuseffekten? Vilka är källorna till dessa ämnen? Vad innebär det? Växthuseffekt Vilka ämnen påverkar växthuseffekten? Vilka är källorna till dessa ämnen? 1 Ola Wong UNT 26 sept 2010 Snar framtid? Vad händer just nu? -En kines släpper ut lika mycket koldioxid

Läs mer

Bilaga 1. Nationella miljökvalitetsmål, regionala och lokala mål för översiktsplan 2000 för Vallentuna kommun

Bilaga 1. Nationella miljökvalitetsmål, regionala och lokala mål för översiktsplan 2000 för Vallentuna kommun 1 Bilaga 1. Nationella miljökvalitetsmål, regionala och lokala mål för översiktsplan 2000 för Vallentuna kommun 1. Frisk luft Luftens innehåll av partiklar och ett antal organiska ämnen överskrider inte

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 l a i r e t a m s t e Arb 2 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet

Läs mer

Miljöbokslut 2002. Anlagt utjämningsmagasin för omhändertagande

Miljöbokslut 2002. Anlagt utjämningsmagasin för omhändertagande Miljöbokslut 22 Miljöbokslut är ett sätt att redovisa miljötillståndet i kommunen. Här redovisas också kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som stöd och inspiration

Läs mer

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Övergripande mål och riktlinjer, del 1 2 i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11) Del 1 Skolans värdegrund och

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen är Sveriges skogliga myndighet. Vår uppgift är att bidra till ett hållbart skogsbruk med god miljöhänsyn. mer information finns på www.skogsstyrelsen.se

Läs mer

MILJÖPOLICY FÖR UDDEVALLA KOMMUN

MILJÖPOLICY FÖR UDDEVALLA KOMMUN Blad 1 MILJÖPOLICY FÖR UDDEVALLA KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige den 10 oktober 2012, 203 (tidigare policy antagen den 14 september 1999, 128) Uddevalla Vision 2040 är Liv, lust och läge blir livskvalitet

Läs mer

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad POLICY Miljöpolicy för Solna stad POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell

Läs mer

Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust & skärgård Giftfri miljö Myllrande våtmarker

Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust & skärgård Giftfri miljö Myllrande våtmarker 15 Miljömål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav

Läs mer

Lokala miljömål. för Simrishamns kommun. Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010)

Lokala miljömål. för Simrishamns kommun. Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010) Lokala miljömål för Simrishamns kommun Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010) Inledning Lokala miljömål för Simrishamns kommun Simrishamns kommuns stora tillgång är dess kust

Läs mer

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal Miljöbokslut 26 Miljöbokslutet är en redovisning av miljötillståndet i kommunen. Det är också ett sätt att följa upp kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som

Läs mer

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning Folkhälsoplan Sjöbo kommun Inledning Världshälsoorganisationen, WHO definierade 1946 begreppet hälsa som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej endast frånvaro

Läs mer

MILJÖMÅL OCH KONSEKVENSER

MILJÖMÅL OCH KONSEKVENSER 52(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka MILJÖMÅL OCH KONSEKVENSER Ett genomförande av de möjligheter till utveckling som den fördjupade översiktsplanen medger ger olika konsekvenser i samhället. I följande

Läs mer

Förord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete

Förord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete Förord Vi har ett bra och effektivt miljöarbete i Sverige och Örebro län. I vårt län har vi minskat våra klimatpåverkande utsläpp med nästan 20 procent sedan 1990. Inom arbetet för minskad övergödning

Läs mer

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv 7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna

Läs mer

JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP

JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP BEHOVSBEDÖMNING OCH STÄLLNINGSTAGANDE TILL DETALJPLAN FÖR JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN OM PLANEN KAN ANTAS INNEBÄRA BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN ENLIGT 6 KAP 11 MB Bild på planområdet

Läs mer

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar Varför prioriterar Sverige fosforavskiljning i markbaserade anläggningar Jane Hjelmqvist Enheten för miljöfarlig verksamhet Miljörättsavdelningen Möjligtvis två frågor... Varför prioriterar vi fosforavskiljning?

Läs mer

Vad kan du göra för miljön i Skellefteå? Tips för dig som privatperson, företagare eller ansvarig inom kommunen

Vad kan du göra för miljön i Skellefteå? Tips för dig som privatperson, företagare eller ansvarig inom kommunen Vad kan du göra för miljön i Skellefteå? Tips för dig som privatperson, företagare eller ansvarig inom kommunen Leva och bo God bebyggd miljö Giftfri miljö Levande kust och skärgård Säker strålmiljö Skellefteås

Läs mer

Ett rikt växt- och djurliv

Ett rikt växt- och djurliv Ett rikt växt och djurliv Agenda 21:s mål Senast till år 2010 har förutsättningar skapats för att bibehålla eller öka antalet djur och växtarter med livskraftig förekomst i jordbruks och skogslandskapet

Läs mer

Hälsokonsekvensbedömning i planering. Henry Stegmayr 061129 LST Z

Hälsokonsekvensbedömning i planering. Henry Stegmayr 061129 LST Z Hälsokonsekvensbedömning i planering Henry Stegmayr 061129 LST Z Definition av HKB En kombination av metoder genom vilka politiska beslut, program eller projekt bedöms utifrån sina möjliga effekter på

Läs mer

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN 1 Innehållsförteckning 1. Allmänt om dessa riktlinjer... 3 2. Allmänt om folkhälsoarbete... 4 2.1 Hälsans bestämningsfaktorer... 4 2.2 Skillnaden mellan folkhälsa

Läs mer

Mer djupgående fakta angående de olika miljökvalitetsmålen och mer information om Essunga kommun finns att läsa i grunddelen.

Mer djupgående fakta angående de olika miljökvalitetsmålen och mer information om Essunga kommun finns att läsa i grunddelen. Förord I april 1999 antog riksdagen 15 nationella miljökvalitetsmål. De nationella miljökvalitetsmålen har vuxit fram ur ett framgångsrikt samarbete mellan förtroendevalda, myndigheter, näringsliv och

Läs mer

Människan, resurserna och miljön

Människan, resurserna och miljön Människan, resurserna och miljön Hålbar utveckling "En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov." http://www.youtube.com/watch?v=b5nitn0chj0&feature=related

Läs mer

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR Lektionsupplägg: Behöver vi skogen? Varför behövs skogen och varför behövs olika typer av skogar? Vad har eleverna för relation till skogen? Ta med eleverna ut i skogen, upptäck

Läs mer

De 15 nationella miljökvalitetsmålen har varit vägledande för detta miljöprogram.

De 15 nationella miljökvalitetsmålen har varit vägledande för detta miljöprogram. Miljöprogram sammanfattning De 15 nationella miljökvalitetsmålen har varit vägledande för detta miljöprogram. Miljömålen är: begränsad klimatpåverkan, frisk luft, bara naturlig försurning, giftfri miljö,

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Miljöprogram. Miljöprogram

Miljöprogram. Miljöprogram Miljöprogram Miljöprogram för Skellefteå kommunkoncern för Skellefteå kommunkoncern INLEDNING Vad är bra livsmiljö för dig? Är det den tätortsnära skogen eller är det parken och lekplatsen nära dig? Vi

Läs mer

MILJÖMÅL FÖR KRISTIANSTADS KOMMUN

MILJÖMÅL FÖR KRISTIANSTADS KOMMUN MILJÖMÅL FÖR KRISTIANSTADS KOMMUN Antagna av kommunfullmäktige 2007-05-08 Tillsammans kan vi skapa förutsättningar för en god miljö! Det är nu vi avgör vilken miljö vi ska lämna över till våra barn och

Läs mer

9. Grundvatten av god kvalitet

9. Grundvatten av god kvalitet 9. Grundvatten av god kvalitet Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Målet innebär i ett generationsperspektiv

Läs mer

Areella näringar 191

Areella näringar 191 Areella näringar 191 192 JORDBRUK Högvärdig åkermark är av nationell betydelse (miljöbalken 3:4). Det betyder att sådan jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller andra anläggningar endast om

Läs mer

Avloppsinventering i Haninge kommun 2010 LINA WESTMAN

Avloppsinventering i Haninge kommun 2010 LINA WESTMAN Avloppsinventering i Haninge kommun 2010 LINA WESTMAN Sammanfattning Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund har under sommaren 2010 genomfört en inventering av enskilda avlopp i Haninge kommun. Syftet

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Programhandling för miljöarbetet i Östra Göinge Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-20

Programhandling för miljöarbetet i Östra Göinge Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-20 Programhandling för miljöarbetet i Östra Göinge Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-20 Medverkande Miljöprogramberedningen Sofia Nilsson (C), ordförande Magnus Nilsson (KD), 1:e vice ordförande Mikael

Läs mer

Avloppsinventering i Haninge kommun 2011

Avloppsinventering i Haninge kommun 2011 Avloppsinventering i Haninge kommun 2011 Farida Khudur Sammanfattning Enskilda avlopp med dålig reningskapacitet kan vara en risk för människors hälsa om bakterier når grundvattnet. De avlopp som har en

Läs mer

Seminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef

Seminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef Seminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef Hållbart skogsbruk en nyckelfråga Miljödimensionen = riksdagens miljökvalitetsmål, inklusive regeringens preciseringar av dessa

Läs mer

Åtgärder Region Skåne. inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder Region Skåne. inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder Region Skåne inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med * är generella

Läs mer

miljömål.se - den svenska miljömålsportalen - miljömål.se

miljömål.se - den svenska miljömålsportalen - miljömål.se Sida 1 av 8 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Grundläggande miljökunskapsutbildning

Grundläggande miljökunskapsutbildning Grundläggande miljökunskapsutbildning 3 oktober 2013 Per Nordenfalk per.nordenfalk@jarfalla.se, 08-580 287 06 Jessica Lindqvist jessica.lindqvist@jarfalla.se, 08-580 291 36 www.jarfalla.se/miljodiplom

Läs mer