Eskilstuna kommuns politik för hållbar utveckling

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Eskilstuna kommuns politik för hållbar utveckling"

Transkript

1 Eskilstuna kommuns politik för hållbar utveckling Handlingsprogram med miljö- och folkhälsomål Antaget av kommunfullmäktige 24 oktober 2002 En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov.

2 Eskilstuna är en bra plats att leva på Eskilstuna är både vackert, särpräglat och i högsta grad levande. Ån som flyter igenom staden, de stora sjöarnas glittrande vatten, istidsälvar som blivit mäktiga grusåsar. Allt detta är en del av Eskilstunas själ. Ett naturarv vi kan förstöra eller förränta. Eskilstuna är särpräglat genom traditioner från tider då industri var ett stolt hantverk. Idag fylls de gamla, välbevarade byggnaderna med nytt innehåll: Högskola, musik, idrott. Ny industri baserad på ny teknik växer fram. Vi har också fått ärva förorenad mark som vi med dagens kunskap sanerar för stora pengar. På köpet får vi en ordentlig läxa för framtiden. I högsta grad levande - Eskilstuna växer, människor flyttar hit. Av en attraktiv bostadsort krävs idag omsorg om miljön, friskt vatten, ren luft och gröna skogar. Vill vi vara med ska vi värna de hållbara kvalitéerna. För att förränta vårt arv till kommande generationer krävs att vi tänker på lång sikt och med en helhetssyn. Ekologiska, ekonomiska och sociala faktorer är beroende av varandra. Miljöhänsyn och miljöanpassad produktion är ingen bromskloss - numera är den ett konkurrensmedel. Tyvärr är vi sent ute, inte bara i Eskilstuna utan i hela industrivärlden. Vi tär varje dag på den jord vi ärvt och det krävs en gemensam uppslutning för att bromsa förstöringen. Det räcker inte att experter och politiker engagerar sig. Alla ungdomar och vuxna, kvinnor och män måste vara delaktiga och ha ett verkligt inflytande över besluten. Olika kulturbakgrund är en tillgång och alla människor behövs i arbetet för en hållbar utveckling. Det fina är att både stora och små insatser räknas, bara det går åt rätt håll. Det är inte så att just vi ska rädda hela världen. Globala miljöproblem uppstår emellertid inte av sig själva, utan beror på det som görs lokalt. Det är nödvändigt att Eskilstuna och andra samhällen planeras för en långsiktig hållbarhet. Det vi bygger idag, allt från bostäder till järnvägar, får vi leva med under lång tid. Vi har mycket att lära av tidigare generationer, men miljöhänsyn handlar inte om att vända tillbaka till det gamla. I stället krävs nytänkande och kreativitet för att finna smarta lösningar för framtiden. Det är bråttom att vrida utvecklingen åt rätt håll. För att handla nu krävs mod och handlingskraft av beslutsfattare och alla andra. Vi behöver tro på människans vilja och förmåga att förändra till det positiva. Vi behöver ge våra barn kunskaper, självförtroende och framtidstro så att de och deras barn bygger vidare och skapar ett långsiktigt uthålligt samhälle. Eskilstuna kommuns politik för hållbar utveckling visar färdriktningen dit. Eskilstuna ska förbli en bra plats att leva på. Hans Ekström Kommunstyrelsens ordförande I denna tryckta version av handlingsprogrammet har fakta uppdaterats på några punkter i förhållande till det dokument som antogs av Kommunfullmäktige Avsnittet Besluts- och Genomförandeansvar för handlingsprogrammet i del 5 har förtydligats. Programmet har även illustrerats med foton.

3 Innehållsförteckning INLEDNING HÅLLBAR UTVECKLING... 8 Från miljövård till hållbar utveckling... 8 Bärande tankar i Agenda Måldokumentet för folkhälsan... 9 Principer för hållbarhet - ett stöd i planeringen och beslutsfattandet MILJÖ- OCH FOLKHÄLSOMÅL MARK, VATTEN OCH BIOLOGISK MÅNGFALD Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Ingen övergödning Bara naturlig försurning Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap GOD BEBYGGD MILJÖ Begränsad klimatpåverkan Miljöanpassade transporter Energi Avfall Buller Grönstruktur Kulturmiljö och estetik Naturgrus Samhällsplanering SUND OCH SÄKER LIVSMILJÖ Frisk luft Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Giftfri miljö Sunda inne- och utemiljöer Skadesäkra miljöer... 36

4 GOD OCH JÄMLIK HÄLSA Stark solidaritet och samhällsgemenskap Stödjande sociala miljöer för individen Hög sysselsättning En god arbetsmiljö Minskat tobaksbruk Minskat skadligt alkoholmissbruk Ett narkotikafritt samhälle Trygg och säker sexualitet Ökad fysisk rörelse Goda matvanor TRYGGA OCH GODA UPPVÄXTVILLKOR Trygga och goda uppväxtvillkor STRATEGIER Lärande och utbildning Information och kommunikation Delaktighet och inflytande Samverkan Jämställdhet Kultur Normativa styrmedel Ekonomiska styrmedel PRIORITERINGAR Bakgrund och motiv Prioriterade områden ESKILSTUNA KOMMUNS GENOMFÖRANDE AV HANDLINGS- PROGRAMMET Hur går kommunens verkamhetsstyrning till? Besluts- och genomförandeansvar för handlingsprogrammet Belysning av ekonomiska konsekvenser Samband mellan handlingsprogrammet och kommunens interna miljöarbete Miljöpolicy för Eskilstuna kommun BILAGOR Bilaga 1 - Hur har arbetet gått till? Bilaga 2 - Ordlista... 66

5 Inledning Inledning Syfte Kommunfullmäktige beslutade i december 2000 om direktiv för ett projekt med syfte dels att utarbeta ett så kallat politikdokument för hållbar utveckling, dels att utveckla Agenda 21- processen. Politikdokumentet, det vill säga detta handlingsprogram för hållbar utveckling, ska inom miljö- och folkhälsoområdet ge en helhetsbild av nuläget och fastställa kommunens politik och ambitioner, både på kort och på lång sikt. Programmet ska visa inriktningen, inte i detalj fastställa vilka åtgärder som ska vidtas, för att uppnå en hållbar utveckling. Programmet kommer att utgöra kommunens lokala Agenda 21. Avgränsning Handlingsprogrammet omfattar Eskilstuna kommuns hela geografiska område. Eskilstuna kommun är givetvis en viktig aktör vid genomförandet. Men det måste betonas att utan en väl utvecklad samverkan och insatser från många olika samhällsaktörer kan inte målen i programmet uppnås. De frågor som enbart rör kommunen som organisation har samlats i ett särskilt avsnitt, del 5. Hållbar utveckling kan sägas bestå av tre dimensioner, ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Ibland skiljer man också på social och kulturell hållbarhet. För att långsiktig hållbarhet ska uppnås måste varje dimension i sig vara hållbar (så kallad stark hållbarhet). Kommunfullmäktige har i direktiven till detta projekt angett att de tre dimensionerna ska behandlas, men att tonvikten denna gång ska ligga på miljö- och folkhälsa, d.v.s. främst den ekologiska och sociala dimensionen. Programmet berör dock i viss mån den ekonomiska dimensionen i strategi- och folkhälsoavsnitten. Struktur och innehåll Handlingsprogrammet är indelat i fem delar: 1. Hållbar utveckling 2. Miljö- och folkhälsomål 3. Strategier 4. Prioriteringar 5. Eskilstuna kommuns genomförande av handlingsprogrammet. I bilagor återfinns en beskrivning av hur arbetet gått till för att ta fram programmet (bilaga 1) samt ordförklaringar till programmet (bilaga 2). Del 1. Hållbar utveckling Avsnittet beskriver kortfattat utvecklingen inom området miljö och hållbar utveckling, med en definition av det senare begreppet. Avsnittet beskriver viktigare globala överenskommelser för en hållbar utveckling, till exempel Agenda 21. Slutligen redovisas villkor, principer och synsätt för en hållbar utveckling genom de bärande tankar som finns i Agenda 21. Del 2. Miljö- och folkhälsomål Denna del består av fem målområden som behandlar mål av liknande karaktär. Ambitionen har varit att integrera miljö- och folkhälsomålen. Målområdena börjar därför med de naturgivna förutsättningarna, övergår i den bebyggda miljön, behandlar hälso- och säkerhetsaspekter och avslutas med sociala förutsättningar för en god hälsa enligt följande: 1. Mark, vatten och biologisk mångfald 2. God bebyggd miljö 3. Sund och säker livsmiljö 4. God och jämlik hälsa 5. Trygga och goda uppväxtvillkor Målområdena innehåller sammanlagt 33 målrubriker. Denna indelning följer i huvudsak de nationella miljökvalitetsmålen, Nationella folkhälsokommitténs förslag till nationella folkhälsomål samt delmålen i Hälsa 21 - WHO:s europamål som Sverige anslutit sig till. Varje målrubrik inleds med en nulägesbeskrivning, som kortfattat beskriver problemområdet generellt och specifikt för Eskilstuna kommun utifrån forskning, statistik och lokal erfarenhet inom olika områden. Därefter anges ett mål av övergripande karaktär med 2020 som tidshorisont (i likhet med de nationella miljökvalitetsmålen). 6

6 Inledning Kopplat till målet finns ett eller flera delmål, som är mer konkreta och handlingsinriktade. Delmålen ska vara uppnådda senast 2010 (årtal anges för varje delmål). Ambitionen är att delmålen ska vara mätbara för att kunna följas upp. Till varje delmål finns exempel på åtgärder för att uppnå delmålet, och i förlängningen målet. För åtgärderna anges ansvar för genomförande i kommunorganisationen och exempel på berörda aktörer (se Beslut och ansvar för genomförande nedan). Det finns också hänvisningar till planer, riktlinjer och liknande som mer utförligt behandlar respektive målrubrik. Eftersom en bättre folkhälsa inom flera målrubriker är starkt beroende av socioekonomiska villkor och därmed svåra att mäta, görs en delvis annorlunda redovisning än vad som beskrivits ovan. Nulägesbeskrivningar för flera mål i taget redovisas först och därefter redovisas för dessa mål ett gemensamt mål, samt delmål och exempel på åtgärder. Del 3. Strategier Den tredje delen innehåller åtta strategier som är generella till sin karaktär och tänkta att fungera som en vägledning för hur handlingsprogrammet kan genomföras på ett framgångsrikt sätt. Strategierna gäller således i princip alla mål, även om de är mer eller mindre tillämpliga för olika mål. Beslut och ansvar för genomförande Kommunfullmäktige antar handlingsprogrammet i sin helhet. De textavsnitt som är gråmarkerade (systemvillkor, mål, delmål, prioriteringar och miljöpolicy) är bindande. Exempel på åtgärder och strategier överlämnas av fullmäktige till styrelser, nämnder och kommunala företag. Dessa omsätts sedan i verksamhetsplanerna enligt gällande modell för kommunens verksamhetsstyrning (se vidare del 5 Eskilstuna kommuns genomförande av handlingsprogrammet). För åtgärder inom kommunens verksamhetsområde anges ansvar för genomförande i kommunorganisationen, det vill säga styrelse, nämnd eller kommunalt företag. För att mål och delmål ska kunna nås krävs som tidigare nämnts frivilliga insatser från många aktörer i samhället. Kommunens möjligheter att vara drivande och att råda över förändringarna är på många områden begränsade. I programmet anges i samband med delmål och åtgärder exempel på berörda aktörer, som kan vara myndigheter, institutioner, organisationer, branscher, samarbetsorgan etcetera. Avsikten är att samverkan mellan Eskilstuna kommun och dessa aktörer ska utvecklas. Genomförandet av programmet berör dock inte bara de aktörer som särskilt omnämns. Alla i samhället har ett ansvar att arbeta för en hållbar utveckling Del 4. Prioriteringar Eftersom handlingsprogrammet är omfattande behöver prioriteringar göras, det vill säga vad som är viktigast att arbeta med. Här anges bakgrund och motiv till de prioriterade områdena, samt viktiga steg i genomförandet. Del 5. Eskilstuna kommuns genomförande av handlingsprogrammet Sista delen handlar om kommunens verksamhetsstyrning, besluts och genomförandeansvar för handlingsprogrammet, belysning av ekonomiska konsekvenser, kommunens miljöledningssystem och dess koppling till handlingsprogrammet. Här återfinns också Eskilstuna kommuns miljöpolicy. 7

7 Hållbar utveckling 1. Hållbar utveckling Från miljövård till hållbar utveckling Synen på miljöfrågorna har de senaste decennierna genomgått stora förändringar. Den första FNkonferensen om miljö ägde rum i Stockholm Då var miljömedvetandet nymornat och åtgärderna inriktade sig på så kallade end-of-pipelösningar, till exempel reningsfilter. En viktig milstolpe på vägen mot en bredare miljösyn var Brundtland-kommissionens rapport Vår gemensamma framtid Där definierades begreppet hållbar utveckling. Definitionen lyder: En hållbar utveckling kan definieras som en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. Här vävs begreppen utveckling och miljö samman, utvecklingen ska ske utan att äventyra tillvaron för kommande generationer. Hållbar utveckling betonar att ett långsiktigt tänkande ska styra besluten. Nästa milstolpe är FN-konferensen i Rio de Janeiro 1992 om miljö och utveckling. Där enades 172 regeringsdelegationer, däribland Sveriges, om att hållbar utveckling har tre dimensioner som är beroende av varandra: Ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. I den sociala hållbarheten ingår även kulturell hållbarhet. Figur 1 De tre dimensionerna i hållbar utveckling Vid konferensen antogs bland annat Riodeklarationen och Agenda 21, det senare ett handlingsprogram på 40 kapitel för en hållbar utveckling under det kommande århundradet. Agenda 21 innebär ett uppdrag för stater, grupper och individer att delta i arbetet för en hållbar utveckling. Ländernas regeringar bär huvudansvaret för att uppdraget genomförs. Agenda 21 är inte juridiskt bindande men anses starkt politiskt och moraliskt förpliktigande. Kapitel 28 i Agenda 21-dokumentet pekar ut kommunerna som särskilt viktiga för att bedriva arbetet på lokal nivå i dialog med invånarna, det vill säga det lokala Agenda 21-arbetet. I Sverige tillsattes 1995 en nationell Agenda 21- kommitté med uppgift att följa Agenda 21-arbetet. Sedan dess har flera globala konferenser anordnats på temat hållbar utveckling. Uppföljningskonferensen Rio+5, hölls i New York Där konstaterades att de flesta miljöindikatorer fortfarande pekade åt fel håll. Nästa uppföljning skedde i Johannesburg 2002 (Rio+10). 8

8 Hållbar utveckling Habitat, är namnet på två FN-konferenser kring boende, bebyggelse och stadsplanering och dess betydelse för en hållbar utveckling. arbete har kommunerna en central roll. Även näringslivets, däribland jordbrukets, ansvar för en hållbar utveckling betonas. Bärande tankar i Agenda 21 Utgångspunkten är att problem med ökad fattigdom, ohälsa och fortsatt förstöring av naturmiljön inte enbart kan lösas genom nationella insatser. Det krävs en global uppslutning kring åtgärder för en hållbar utveckling. Ohållbar konsumtion och produktion, särskilt i industriländerna, är den viktigaste orsaken till den fortsatta förstöringen av miljön. Energi och naturresurser måste användas på ett mer effektivt sätt. Fokus bör ligga på nya och förnybara energikällor och förnybara naturresurser. Mängden avfall ska minska genom återanvändning, både bland producenter och bland konsumenter. Kretsloppssamhällets princip ska vara den bärande. Agenda 21 slår också fast att det råder ett nära samband mellan hälsa och utveckling. Beslut om hälsovård, miljövård och samhällsekonomiska frågor måste samordnas. Ett säkert och hälsosamt boende är av avgörande betydelse för människors välbefinnande. Helhetsperspektiv och långsiktighet genomsyrar hela programmet. Ekonomiska frågor ska inte skiljas ut från sociala eller ekologiska frågor. Frågor om miljö och utveckling ska integreras i all planering och allt beslutsfattande och på alla nivåer i samhället. Försiktighetsprincipen ska gälla, det vill säga det ska räcka med misstanke om miljöskada för att miljöhänsyn ska styra beslutet. En annan viktig princip är att den som förorenar ska, i princip, bära kostnaderna för föroreningarna. Dessa principer återfinns även i Miljöbalken. Enligt Agenda 21 ska alla samhällsgrupper engageras i arbetet för en hållbar utveckling. Särskilt viktigt är det enligt dokumentet att få med kvinnor, barn och ungdomar, eftersom dessa vanligen är underrepresenterade i beslutande organ etc. De lokala handlingsprogrammen ska utformas utifrån lokala intressen och förutsättningar. I detta Måldokument för folkhälsan Inom folkhälsoområdet finns flera betydelsefulla deklarationer och vägledande dokument. Internationella deklarationer som varit betydelsefulla på folkhälsoområdet antogs bland znnat i Alma Ata 1978, Ottawa 1986, Adelaide 1988, Sundsvall 1991 och Jakarta Jakartadeklarationen betonar hälsofrämjande åtgärders betydelse för att minska ojämlikhet i hälsan, garantera mänskliga rättigheter och bygga upp ett socialt kapital. Deklarationen drar upp riktlinjerna för folkhälsoarbetet under 2000-talet. Hälsa 21 Hälsa för alla på 2000-talet antogs 1998 av WHO:s europaregion. Hälsa 21 innehåller 21 mål med prioriteringar till och med Internationella måldokument och deklarationer har varit underlag för det nationella målarbetet. Principer för hållbarhet ett stöd i planeringen och beslutsfattandet De nationella miljömålen och förslagen till folkhälsomål är en beskrivning av systemet naturen och samhället i Sverige när Sverige nått ekologisk och social hållbarhet. Målen är baserade på de hotbilder som diskuteras just nu, och utgår från att dessa ska undanröjas i framtiden. De nationella miljö- och folkhälsomålen visar en tydlig eftertraktansvärd vision, men målen måste kompletteras med tydliga riktlinjer för åtgärder om de ska kunna uppnås lokalt i Eskilstuna. Målen bygger inte heller på en komplett beskrivning av hållbarhet det finns fler problem att tackla, än de som täcks av miljö- och folkhälsomålen. 9

9 Hållbar utveckling För att få en tydlig vägledning till de åtgärder, som behövs för att Eskilstuna ska nå de uppsatta målen och bli en hållbar kommun i övrigt, är det nödvändigt att utgå ifrån fyra grundprinciper för hållbarhet, så kallade systemvillkor. Trots att det inte i detalj går att beskriva en hållbar framtid, kan de grundprinciper som är uppfyllda i alla hållbara samhällen beskrivas. Dessa systemvillkor fungerar som en målbeskrivning, mot vilken man prövar alla förslag och deras förutsättningar att fungera som steg på vägen, mot hållbarhet. Det kan uttryckas som att man planerar från framtiden (så kallad backcasting), där utgångspunkten är framgång, i det här fallet ett tillstånd av hållbarhet. Genom att prioritera åtgärder som är utvecklingsbara i hållbar riktning och som samtidigt ger en tillräckligt god lönsamhet, kan man undvika att gå in i blindgångar som blir kostsamma längre fram. Det betyder dels att åtgärderna går att utveckla vidare i olika hållbara riktningar, dels att åtgärderna går att försvara ekonomiskt redan nu. Miljö- och folkhälsomålen och principerna för hållbarhet kombinerar varandra, där de uppsatta målen utgör ett eftersträvansvärt tillstånd och systemvillkoren utgör riktlinjer för att analysera problem och välja åtgärder. De fyra systemvillkoren I det hållbara samhället utsätts inte naturen för systematisk: 1. koncentrationsökning av ämnen från berggrunden. 2. koncentrationsökning av ämnen från samhällets produktion. 3. undanträngning med fysiska metoder. Och, i det samhället hindras inte människor att systematiskt tillgodose sina behov. Figur 2 De fyra systemvillkoren. Källa: Det Naturliga Steget 1. Det första systemvillkoret innebär att uttag av mineraler, såsom metaller och fossila bränslen (olja, kol, naturgas) från berggrunden, ska minimeras och ersättas av förnyelsebara material och energikällor. Ju vanligare en metall förekommer i naturen, desto friare kan den användas i samhället (exempelvis är järn mer harmlöst än bly). 2. Det andra villkoret handlar om att effektivisera användningen av kemikalier i produkter och tjänster. Vissa artificiella, långlivade ämnen som är svårnedbrytbara i naturen måste helt fasas ut. Exempel på sådana ämnen är PCB, dioxiner och flamskyddsmedel. 3. Systematisk undanträngning sker när samhället använder resurser i snabbare takt än vad naturen hinner återskapa, till exempel mer skog eller fisk än vad som motsvarar återväxten. Det kan också ske genom andra former av manipulation, till exempel när samhället ändrar grundvattenflöden, skapar jorderosion, oförutsedda konsekvenser av genmanipulation eller asfaltering av bördig mark. Dessa tre systemvillkor definierar ekologisk hållbarhet. 10

10 Hållbar utveckling 4. Det fjärde systemvillkoret behandlar social hållbarhet. Ett socialt hållbart samhälle karaktäriseras av att det tillgodoser mänskliga behov överallt. Ifall sociala strukturer bryts ner tills de grundläggande mänskliga behoven inte längre blir tillgodosedda, kommer människor med alla medel att försöka tillfredsställa dessa behov. Det är svårt att ha ett globalt hållbarhetsperspektiv, ifall överlevnad och skydd av integriteten mot olika former av kränkningar dominerar det dagliga livet. Social hållbarhet är en förutsättning för ekologisk hållbarhet. Eskilstuna kommun har uppnått miljö- och folkhälsomålen, och är i övrigt en hållbar kommun, när systemvillkoren är uppfyllda. Eskilstuna är sedan 1999 en av landets 60 ekokommuner. Ekokommunerna definierar det hållbara samhället enligt de fyra systemvillkoren. Dessa har utvecklats av ett forskarnätverk inom organisationen Det Naturliga Steget. 11

11 Miljö och folkhälsomål 2. Miljö- och folkhälsomål Kommunfullmäktiges direktiv för programmet är att av Agenda 21:s tre dimensioner - ekonomisk, ekologisk och social hållbar utveckling - ska tonvikten ligga på den ekologiska dimensionen samt den sociala dimensionen, folkhälsofrågorna. Det är därför naturligt att integrera miljökvalitetsmålen och folkhälsomålen i ett sammanhållet avsnitt. Nationella mål för miljö och hälsa Utgångspunkter för arbetet med målen och handlingsprogrammet är de femton nationella miljökvalitetsmålen samt förslag till nationella folkhälsomål. De nationella miljökvalitetsmålen är Frisk luft, Grundvatten av god kvalitet, Levande sjöar och vattendrag, Myllrande våtmarker, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Ingen övergödning, Bara naturlig försurning, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, Storslagen fjällmiljö, God bebyggd miljö, Giftfri miljö, Säker strålmiljö, Skyddande ozonskikt, Begränsad klimatpåverkan. Miljömålen bör vara uppfyllda år I november 2001 beslutade riksdagen även om delmål och preciseringar. Delmålen bör i de flesta fall vara uppfyllda år åtgärder redovisas under respektive målområde. Ambitionen är att delmålen ska gå att mäta och följa upp. De lokala målen bör vara uppfyllda år 2020 och delmålen senast år Utgångspunkt i arbetet för en bättre folkhälsa är hälsans bestämningsfaktorer, förutsättningar för en jämlik hälsa. Nulägesbeskrivningar inom folkhälsoområdet bygger på riktlinjer och forskning presenterade av Nationella folkhälsokommittén (Hälsa på lika villkor), SOU 2000:91. Kommitténs målförslag är under omarbetning. Nya målområden som presenterats av Statens folkhälsoinstitut omfattar Delaktighet och inflytande, Ekonomisk och social trygghet, Trygga och goda uppväxtvillkor, Ökad hälsa i arbetslivet, Sunda och säkra miljöer och produkter, En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård, Gott skydd mot smittspridning, Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa, Ökad fysisk aktivitet, Goda matvanor och säkra livsmedel, Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande. Under 2003 beslutade riksdagen om nationella folkhälsomål. Det ursprungliga förslaget En god hälsa på lika villkor innehåller sex riktlinjer: Stärk det sociala kapitalet, utveckla goda uppväxtvillkor, förbättra villkoren i arbetslivet, skapa en god fysisk miljö, stimulera hälsofrämjande levnadsvanor och utveckla en god infrastruktur för hälsofrågor. Lokala folkhälsomål utgår från förslag till nationella mål och lokala delmål bygger på Hälsa 21, WHO:s europamål som Sverige har anslutit sig till. I Eskilstunas handlingsprogram är de lokala målen indelade i fem målområden: Mark, vatten och biologisk mångfald, God bebyggd miljö, Sund och säker livsmiljö, God och jämlik hälsa samt Trygga och goda uppväxtvillkor. De fem målområdena innehåller totalt 33 mål som är numrerade. Nulägesbeskrivning, mål, delmål och exempel på 12

12 Miljö och folkhälsomål Mark, vatten och biologisk mångfald Målområde 1 Mark, vatten och biologisk mångfald Marken och vattnet är grundläggande fysiska förutsättningar för bevarad biologisk mångfald och hållbar samhällsutveckling. Det är viktigt att alla berörda parter inom Eskilstuna kommun samverkar om mark och vattenfrågor för att både klara utveckling och en fortsatt levande naturmiljö. I målområdet Mark, vatten och biologisk mångfald ligger betoningen på mark och vatten som naturgivna element. Det innehåller miljökvalitetsmålen: 1. Levande sjöar och vattendrag 2. Grundvatten av god kvalitet 3. Ingen övergödning 4. Bara naturlig försurning 5. Myllrande våtmarker 6. Levande skogar 7. Ett rikt odlingslandskap Referensår För vissa mål anges ett referensår som är utgångspunkten för förändringsambitionen som anges i målet är ett referensår som används inom Klimatförbundet som Eskilstuna är medlem i är ett referensår som är ett nationellt vedertaget jämförelseår inom vattenområdet. Vattenplan För målen Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet, Ingen övergödning, Bara naturlig försurning och Myllrande våtmarker föreslås delmålet att en vattenplan antas Exempel på områden som en vattenplan bör behandla är ytvatten (sjöar och vattendrag), våtmarker, grundvatten, dagvatten och avloppsvatten. Planen bör ange mål och åtgärder som bidrar till att minska utsläpp av växtnäringsämnen och föroreningar, minska försurningen, öka den biologiska mångfalden och människors tillgång till sjöar och vattendrag. Vattenplanen bör ta hänsyn till vad som regleras i EU:s vattendirektiv. Det innebär att tillståndsbeskrivning, målformulering samt måluppföljning finns med. Arbetet utgår från de olika avrinningsdistrikt som landet kommer att vara indelat i. Naturvårdsplan För målen Levande skogar och Ett rikt odlingslandskap föreslås delmålet att en naturvårdsplan antas En naturvårdsplan behandlar även frågor som ingår i målen Myllrande våtmarker och Levande sjöar och vattendrag. Detta innebär en revidering av det nu gällande mål- och handlingsprogrammet för naturvård från Exempel på vad en naturvårdsplan bör behandla är skogsområden, markområden, reservat och skötselplaner. Planen siktar till att ange mål som att skydda och bevara värdefulla skogs- och markområden, gynna biologisk mångfald och nyckelbiotoper, främja friluftslivet, minskad användning av kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel samt verka för att andelen lokalt odlade och ekologiskt odlade produkter som upphandlas ökar. 13

13 Miljö och folkhälsomål Mark, vatten och biologisk mångfald 1. Levande sjöar och vattendrag Nulägesbeskrivning Sjöar och vattendrag är värdefulla för fiske, bad och lek men också livsmiljöer för en mängd växter och djur. Den mörka, näringsfattiga tjärnen i skogen lockar helt andra organismer än den näringsrika slättsjön med vass och näckrosor. I strömmande vatten är skillnaderna mellan de forsande och de lugna sträckorna lika stor som skillnaden mellan skog och äng. Övergödning är ett stort problemen för såväl sjöar som vattendrag, se målbeskrivningen Ingen övergödning. I fråga om försurning klaras de mest utsatta sjöarna med kalkning. Många små och medelstora vattendrag har dränerats eller dikats ut och är torrlagda på sommaren. Det är idag mycket ont om naturliga vattendrag med vattenföring under större delen av året. När bäcken blir till ett dike försvinner flertalet arter, torkar den sedan ut blir det endast ett fåtal arter kvar. Eskilstuna är representativt för Sverige som helhet, med övergödda sjöar i jordbruksbygd och kalkning mot försurning i de högt belägna skogssjöarna. Stora sjöarealer har torrlagts och odlats upp. Naturliga vattendrag liksom mindre vattensamlingar saknas i stort sett helt i jordbrukslandskapet och i anslutning till tätorterna. Våtmarkernas betydelse berörs närmare i målbeskrivningen för Myllrande våtmarker. Se målbeskrivningen för Giftfri miljö för påverkan från användning av bekämpningsmedel. Mål År 2020 är sjöar och vattendrag i Eskilstuna ekologiskt hållbara och utgör variationsrika livsmiljöer. Sjöar och vattendrag präglas av god naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald och höga kulturmiljövärden. Landskapets ekologiska och vattenhushållande funktioner är bevarade och återställda där så är möjligt, samtidigt som det finns goda förutsättningar för friluftsliv. Delmål Sjöar och vattendrag i Eskilstuna har 2010 i huvudsak en god ytvattenstatus med avseende på artsammansättning, kemiska och fysikaliska förhållanden enligt EU:s ramdirektiv för vatten. År 2010 tillämpas väl underbyggda program för hur ett långsiktigt hållbart yrkesmässigt insjöfiske och sportfiske ska ske i kommunen. Tillgängligheten till stränder har bevarats. VATTENPLAN, med delmål och åtgärder, för Eskilstuna kommun finns antagen år Exempel på innehåll i en vattenplan som avser målet Levande sjöar och vattendrag : Skyddsvärda vattenmiljöer. Allmänhetens tillgänglighet till sjöar, stränder och vattendrag. Kommunstyrelsen huvudansvarig i samråd med Miljö- och byggnämnden. Exempel på berörda aktörer: Länsstyrelsen, markägare, intresseorganisationer, fiskevårdsorganisationer. 2. Grundvatten av god kvalitet Nulägesbeskrivning Grundvattnet är en viktig del i sötvattnets naturliga kretslopp. Under vår och höst sipprar vatten ner genom marken och bildar grundvatten som sakta läcker ut i låglänta områden till bäckar och åar. Under vattnets långsamma väg genom marken renas det och kan ofta användas som dricksvatten. Grusåsar och sprickzoner i berggrunden fungerar som naturliga ledningar för grundvatten, grusåsarna är värdefulla vattenmagasin. Brytning av grusåsmaterial är ett allvarligt hot mot dessa vattenreservoarer. Täkter innebär också en kraftigt ökad risk för vattenförorening då markytan kommer närmare grundvattenytan. 14

14 Miljö och folkhälsomål Mark, vatten och biologisk mångfald Genom dikning och dränering, för att torrlägga mark, samlas vatten upp direkt i sjöar och vattendrag. Resultatet blir minskad grundvattenbildning och sjunkande grundvattennivå. Det finns också risk för sättningar i mark och bebyggelse, effekter som är välkända i Eskilstuna. Grundvattnet kan förorenas genom utsläpp från läckande oljetankar eller tankbilsolyckor. Det kan även förorenas genom markanvändning. Kemiska bekämpningsmedel i brunnar och andra dricksvattentäkter är ett problem som markanvändningen för med sig. Kommunstyrelsen huvudansvarig i samråd med Miljö- och byggnämnden. Exempel på berörda aktörer: Länsstyrelsen, markägare. 3. Ingen övergödning Jordbruksgödsling leder till förhöjda halter av nitrat i områden med lättgenomsläppliga jordar. I tätbebyggda områden kan grundvattnet förorenas av nedsmutsat dagvatten. För att bibehålla grundvattennivån och för att skona sjöar och vattendrag bör dagvattnet infiltreras i marken. Detta bör dock inte ske utan föregående rening. Mål Grundvattnet ska, år 2020, ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Användningen av mark och vatten i Eskilstuna kommun sker på sådant sätt att inga negativa konsekvenser för vattenförsörjningen, markstabiliteten eller djur- och växtliv i angränsande ekosystem uppstår. Delmål År 2010 har grusåsar och andra vattenförande områden i kommunen av vikt för nuvarande och framtida vattenförsörjning ett långsiktigt skydd. VATTENPLAN, med delmål och åtgärder, för Eskilstuna kommun finns antagen år Exempel på innehåll i en vattenplan som avser målet Grundvatten av god kvalitet : Framtida grundvattenförsörjning. Dricksvatten av god kvalitet. Grundvattennivå, markstabilitet samt växt- och djurliv. Ekeby våtmark Nulägesbeskrivning Övergödning är ett problem i sjöar och ett av de största hoten mot svenskt hav. Det är också ett problem i naturligt näringsfattiga marker. Övergödning i sjöar leder till igenväxning och algblomningar. Att sjöar växer igen är delvis en naturlig process. Genom att människan tillfört fosfor från åkermark, enskilda avlopp samt dagvatten har dock igenväxningen ökat snabbt. Av den årliga transporten av fosfor som via Eskilstunaån når Mälaren kan cirka hälften härledas till jordbruket. Övergödningen gör att fauna och flora förändras exempelvis ökar mört och braxen på abborrens bekostnad. De arter som inte klarar konkurrensen slås ut. Syrebrist på vintern kan leda till död av bottendjur och fisk. Kväveläckage från gödslad åkermark är även ett problem för grundvattnet, halterna av kväve som nitrat har stigit i många dricksvattenbrunnar i Sydoch Mellansveriges jordbruksområden. Detta är en direkt hälsorisk, i synnerhet för spädbarn. 15

15 Miljö och folkhälsomål Mark, vatten och biologisk mångfald I södra Östersjön är det främst kvävet som är problemet. Även kväveutsläppen i Eskilstuna bidrar via Mälaren till Österjöns övergödning. Av det kväve som tillförs Mälaren från Eskilstunaån kommer cirka hälften från Hjälmaren och cirka hälften från Eskilstunaåns lopp genom kommunen. Kommunens reningsverk står för cirka 25 % av kvävetillförseln. Kvävenedfall från luften leder till ökad skogstillväxt, men också till ändrad vegetation. Bland annat minskar skördarna av blåbär och svamp. Transportsektorn beräknas svara för 68 % av kväveutsläppen till luft i kommunen. Ammoniakutsläpp från jordbruket svarar för 22 %. Mål Halterna av gödande ämnen i mark och vatten är år 2020 godtagbara, vilket medför en god hälsa, hög biologisk mångfald och en allsidig användning av mark och vatten i Eskilstuna. Delmål År 2010 har fosfor- och kvävetillförseln från mänsklig verksamhet till sjöar och vattendrag i Eskilstuna minskat med 10 % jämfört med 1995 års nivå. VATTENPLAN, med delmål och åtgärder, för Eskilstuna kommun finns antagen år Exempel på innehåll i en vattenplan som avser målet Ingen övergödning : Halten av närsalter (kväve och fosfor). Ovidkommande vatten till kommunens reningsverk. Avlopp. Utsläpp av orenat vatten. Utsläpp av ammoniak från stallgödsel. Kommunstyrelsen huvudansvarig i samråd med Miljö- och byggnämnden. Exempel på berörda aktörer: Länsstyrelsen, markägare, LRF, samfälligheter för vattenreglering, Svenska Naturskyddsföreningen. 4. Bara naturlig försurning Nulägesbeskrivning Marken i Sverige är försurningskänslig. Utsläpp av försurande svavel- och kväveföreningar, främst från förbränning av fossila bränslen, resulterar i ett surt nedfall som orsakar skador på mark- och vattenekosystem i kommunen. Försurning yttrar sig bland annat genom att vissa arter i försurade sjöar inte kan fortplanta sig och att ytterligare basiska mineralnäringsämnen förs bort från skogsmarken. Även skogsbruket bidrar till försurningen. Ett ökat intresse för bioenergi innebär ytterligare markförsurning då även toppar och grenar från skogsmarken tas ut. Försurande ämnen importeras och exporteras över nations- och regiongränser. Det svavel- och kvävenedfall som sker över Eskilstuna kommer bara till en del från källor inom kommunen. Utsläppet av svavel inom kommunen beräknades svara för cirka % av det totala nedfallet. Energi- och transportsektorn beräknades 1997 stå för 86 % av det totala svavelutsläppet inom kommunen. Merparten av kväveoxidutsläppen kommer från fordon av olika slag men också båttrafik och arbetsmaskiner. Transportsektorn beräknades svara för 68 % av kväveutsläppen till luft i kommunen. Depositionen av svavel var under år 2000 ca 3 kg/ hektar och för kväve 5 kg/hektar i Södermanlands län. Den kritiska belastningsgränsen enligt Naturvårdsverket är för svavel 2,5 kg/hektar och år och för kväve 4 kg/hektar och år. Det innebär att depositionen i Eskilstuna idag ligger över den kritiska belastningsgränsen. Mål År 2020 påverkar inte aktiviteter och verksamheter i Eskilstuna vattnet och marken negativt och arealen försurad mark och vatten i Eskilstuna minskar. Delmål VATTENPLAN, med delmål och åtgärder, för Eskilstuna kommun finns antagen år

16 Miljö och folkhälsomål Mark, vatten och biologisk mångfald Exempel på innehåll i en vattenplan som avser målet Bara naturlig försurning : Livskraftiga bestånd av försurningskänsliga arter. Återföring av aska och uttag av avverkningsrester i skogsmark (se Energiplan). Utsläpp av kväveoxider och svaveldioxider (se Energiplan och Eskilstuna-MaTs). Hantering av stallgödsel. Kommunstyrelsen huvudansvarig i samråd med Miljö- och byggnämnden. Exempel på berörda aktörer: Länsstyrelsen, fiskevårdsorganisationer, lantbrukare. 5. Myllrande våtmarker Nulägesbeskrivning Många växter och djur är helt knutna till olika typer av våtmarker som livsmiljö. Mer än 90 % av de våtmarker och grunda sjöar som en gång fanns i Eskilstuna kommun har torrlagts till åker eller skog. Den våtmarksberoende biologiska mångfalden har utarmats och grundvattennivån har sjunkit (se Grundvatten av god kvalitet ). En mer effektiv avrinning har åstadkommits till priset av ökat näringsläckage och erosion under perioder med mycket nederbörd. Täckdikningen har reducerat antalet småvatten i jordbrukslandskapet. Naturliga våtmarker med höga naturvärden i Eskilstuna kommun är idag marker som varit svåra eller ointressanta att dika ut; högmossar, kärrmark i anslutning till sjöar och vattendrag, sumpskogar, öppna strandängar och källmyrar. Exempel på våtmarker är Hörningssjön, Flättsjön, Örmossen, Tovhulta och Stormosse. Naturvärdena är dels direkt kopplade till rörligt eller stillastående vatten och halten närsalter i vattnet. De är dels indirekta genom växtarter som hyser många andra arter, till exempel klibbal, vide och vass. De öppna våtmarker som finns i slättlandet och vid stränder är värdefulla livsmiljöer för insekter, groddjur och fåglar. De senaste tio åren har nya våtmarker skapats, med olika syften; dammar för att lokalt omhänderta dag- och avloppsvatten, odlingsdammar samt viltvatten, uppbromsningsmagasin i näringsrika vattendrag och översvämmade strandområden kring slättsjöar. Mål I Eskilstuna nyttjas våtmarkerna år 2020 optimalt för vattenhushållning och reduktion av närsalter och partiklar. Alla våtmarker med stor betydelse för den biologiska mångfalden är skyddade mot exploatering. Delmål År 2010 är 50 % av de våtmarker som idag är klassade som riksintresse eller regionalt/lokalt intresse enligt översiktsplanen, skyddade mot exploatering. VATTENPLAN, med delmål och åtgärder, för Eskilstuna kommun finns antagen år Exempel på innehåll i en vattenplan som avser målet Myllrande våtmarker : Våtmarkers tillstånd och vattenkvalitet. Naturreservat och biotopskydd. Bevarande, restaurering och nyanläggning av våtmarker. Kommunstyrelsen huvudansvarig i samråd med Miljö- och byggnämnden. Exempel på berörda aktörer: Länsstyrelsen, skogsvårdsstyrelsen, markägare, LRF, samfälligheter för vattenreglering, Svenska Naturskyddsföreningen. 6. Levande skogar Nulägesbeskrivning Huvuddelen av Eskilstunas yta är täckt med skog, främst barrskog. Bara en liten del av skogen är naturskog, det vill säga har utvecklats fritt sedan lång tid tillbaka. 17

17 Miljö och folkhälsomål Mark, vatten och biologisk mångfald Skogspolitiken i Sverige utgår bland annat från skogsprinciperna antagna på Riokonferensen Skogsbruket har blivit mera hänsynsfullt under 1990-talet. Vid avverkning lämnas oftare hällmarkstallskog, alkärr och ridåer kring känsliga biotoper, medan mängden död ved tillåts öka. Hyggena har blivit mindre och det är förbjudet att gräva nya skogsdiken. En större andel löv accepteras numera i skogsbruket. Trots detta har skogens biologiska mångfald minskat. Moderna skogsmaskiner kan arbeta där man tidigare hade svårt att komma fram. Av de skogsområden som i kommunens översiktsplan 1990 utpekats som lokala naturvårdsintressen, har ett flertal vid kontroll visat sig vara avverkade. Äldre skogar, med stor variation i ålder och trädslagsblandning, blir allt mer sällsynta. De yngre skogarna som växt upp på föryngringsytorna är ofta täta, likformiga och artfattiga. Detta gäller i synnerhet den ökande andelen barrskog som planteras på gammal jordbruksmark. Eskilstuna kommun, samt några andra större skogsägare, arbetar för att certifiera sin skog, främst enligt FSC (Forest Stewardship Council). Kommunens certifieringsarbete ska vara avslutat år År 2000 var cirka 25 % av skogsarealen i kommunen certifierad. Certifieringen innebär att skogsägaren förbinder sig att följa regler som ska ge ett hållbart skogsbruk. I Eskilstuna kommun har cirka 1 % av skogens yta klassats som nyckelbiotoper. Nästan lika många är klassade som naturvärdesobjekt och kan utvecklas till nyckelbiotoper inom år. Dessa ska enligt en temporär överenskommelse mellan staten och skogsägarna, inte avverkas förrän staten fått möjlighet att köpa avverkningsrätten. Tyvärr riskerar en del nyckelbiotoper att avverkas trots överenskommelsen, eftersom anslagen för ersättning är otillräckliga. Mål I Eskilstuna är, år 2020, skogens biologiska produktionsförmåga säkerställd och skogens biologiska mångfald ökar. Kulturmiljövärden och sociala värden påverkas inte negativt av skogsbruket. Delmål År 2010 har all skogsmark med värden för biologisk mångfald undantagits från exploatering. Minst 50% av särskilt värdefulla områden har skyddats genom reservatsbildning eller motsvarande. En ny NATURVÅRDSPLAN för Eskilstuna kommun finns antagen år Exempel på innehåll i en naturvårdsplan som avser målet Levande skogar : Värden för biologisk mångfald. Friluftsliv och tillgänglighet. Certifiering av skogsbruk. Trädbevuxen mark med kulturprägel. Nyckelbiotoper och naturvärdesobjekt. Kommunstyrelsen huvudansvarig i samråd med Miljö- och byggnämnden. Exempel på berörda aktörer: Länsstyrelsen, Skogsvårdsstyrelsen, LRF, Svenska Naturskyddsföreningen. 7. Ett rikt odlingslandskap Nulägesbeskrivning Odlingslandskapet är format av människan från äldre tiders svedjebruk till dagens storindustriella jordbruk. Det är en del av vårt kulturarv och utgör livsmiljön för många växt- och djurarter. Sverige har i konventionen om biologisk mångfald förbundit sig att bevara ekosystem och naturliga livsmiljöer. I dagens odlingslandskap är det i skogs- och mellanbygden som den största artrikedomen finns. Här finns de långa och krokiga övergångarna mellan skog och åker. Ängs- och hagmarker är de mest värdefulla resterna av det gamla odlingslandskapet. Här finns också småbiotoper som åkerholmar, stengärdsgårdar och öppna diken. Detta är artrika växtmiljöer med goda förutsättningar för biologisk mångfald. 18

18 Miljö och folkhälsomål Mark, vatten och biologisk mångfald Mål År 2020 är odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion i Eskilstuna säkerställd och markerna präglas av biologisk mångfald. Kulturmiljövärden är i hög grad bevarade. Delmål År 2010 är minst 50 % av de värdefulla markområden som pekats ut i översiktsplanen undantagna från exploatering. Särskilt värdefulla områden skyddas som reservat eller liknande. År 2010 är all kommunalägd mark som brukas omställd för ekologisk odling. Våtmarker och fritt vandrande bäckar är ekologiskt värdefulla men tyvärr sällsynta inslag i odlingslandskapet, se avsnitten Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag och Myllrande våtmarker. Det största hotet mot odlingslandskapets naturoch kulturvärden är nedläggning av jordbruk och specialisering av de få som blir kvar. Kemiska bekämpningsmedel slår ut skadegörare och besvärliga ogräs, men också en del av den övriga floran och faunan samt ibland skadegörarnas naturliga fiender. I Eskilstuna kommun återfinns odlingslandskap av mellanbygdskaraktär dels längs Mälarens södra och Hjälmarens norra strand, omedelbart väster om Eskilstuna stad, väster om Näshultasjön samt i Barva- respektive Ärlabygderna. Länsstyrelsen identifierade, år 1993, 17 områden som särskilt värdefulla på grund av sina natur- och kulturmiljövärden. Dessa återfanns huvudsakligen i artrika mellanbygder. En ny NATURVÅRDSPLAN för Eskilstuna kommun finns antagen år Exempel på innehåll i en naturvårdsplan som avser målet Ett rikt odlingslandskap : Värdefulla markområden, biotopmosaik och artmångfald. EU-stöd för biologisk mångfald och ekologisk odling. Upphandling av lokalt odlade och KRAVmärkta produkter. Kommunstyrelsen huvudansvarig i samråd med Miljö- och byggnämnden. Exempel på berörda aktörer: Länsstyrelsen, Skogsvårdsstyrelsen, LRF, Svenska Naturskyddsföreningen. 19

19 Miljö och folkhälsomål God bebyggd miljö Målområde 2 God bebyggd miljö För att renodla målstrukturen behandlas mål om förorenade områden under Giftfri miljö, mål om radon under Säker strålmiljö, mål om vattenförsörjning under Grundvatten av god kvalitet och Levande sjöar och vattendrag samt mål om utsläpp till luft under Begränsad klimatpåverkan och Frisk luft. 8. Begränsad klimatpåverkan Torshälla Det är viktigt att Eskilstuna tätort och övrig bebyggd miljö utgör en god och hälsosam livsmiljö samt medverkar till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden bör tas tillvara och utvecklas. Byggnader och anläggningar bör lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt så att en långsiktigt god hushållning främjas. Det kan ske exempelvis genom val av byggnadsmaterial och tekniska system för uppvärmning, ventilation och avlopp. Målområdet God bebyggd miljö innehåller mål som kopplar till miljöeffekter och hälsoeffekter till följd av fysisk planering och aktiviteter som till exempel byggande, transporter och avfall. Dessa är: 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Miljöanpassade transporter 3. Energi 4. Avfall 5. Buller 6. Grönstruktur 7. Kulturmiljö och estetik 8. Naturgrus 9. Samhällsplanering Nulägesbeskrivning Klimatpåverkande gaser främst vattenånga och koldioxid har alltid funnits i atmosfären. Detta har skapat en naturlig växthuseffekt, utan den skulle jordens medeltemperatur sjunka med minst 30 grader. Växthuseffekten har dock förstärkts genom utsläpp av främst fossila bränslen som olja, stenkol och naturgas. Halten koldioxid i atmosfären har ökat kraftigt och är idag cirka 30 procent högre än för 200 år sedan. Övriga växthusgaser är metan, lustgas, fluorkolväte, perfluorkolväte samt svavelhexafluorid. År 1995 slog IPCC (FN:s internationella expertpanel för klimatfrågor) fast att utsläppen har börjat påverka jordens klimat. Vi kan vänta en global medeltemperaturstegring med 2-4 grader under de kommande hundra åren. I Sverige är trafiken idag den främsta källan till koldioxidutsläpp. Under 1990-talet ökade användningen av fossila bränslen för transporter medan den minskade för uppvärmning av bostäder. Utsläppen av koldioxid i Eskilstuna har under 1990-talet ökat något. Övergången till biobränsleeldning i värmeverket innebär dock en kraftig reducering av fossilt koldioxidutsläpp från uppvärmning. Enligt Kyotoprotokollet ska EU minska utsläppen av växthusgaser med 8 % från 1990 års nivå till 20

20 Miljö och folkhälsomål God bebyggd miljö Naturvårdsverket bedömer att i-länderna behöver minska sina koldioxidutsläpp med 60 % från 1995 till Klimatkommissionen föreslog år 2000 att utsläppen av växthusgaser i Sverige ska minska med 50 % mellan åren I Eskilstuna behövs en rad åtgärder, se miljömålen Miljöanpassade transporter, Energi och Avfall. 9. Miljöanpassade transporter Eskilstuna kommun är medlem i Klimatalliansen, en sammanslutning av mellaneuropeiska städer som har som mål att halvera utsläppen av koldioxid från 1987 till I Eskilstuna har det totala koldioxidutsläppet fram till 2001 reducerats med cirka 40 %. Mål År 2020 har utsläppen av växthusgaser i Eskilstuna minskat kraftigt och påverkan på klimatsystemet som sker från kommunterritoriet är avsevärt reducerad. Eskilstuna bidrar aktivt på nationell och internationell nivå i arbetet med att begränsa klimatpåverkan. Delmål Utsläppen av koldioxid har år 2010 minskat med cirka 50 procent jämfört med utsläppen år Exempel på åtgärder: Se åtgärder enligt Energiplan, Eskilstuna-MaTs och Avfallsplan. Det är angeläget att regionala och lokala konsekvensoch riskbedömningar tas fram som belyser effekterna och eventuellt nödvändiga åtgärder till följd av klimatförändringar. Eskilstuna kommun bör i samråd med länsstyrelse och berörda kommuner verka för att utredningsarbetet påbörjas under Kommunstyrelsen, Energi & Miljö och Kommunfastigheter Exempel på berörda aktörer för samtliga delmål: Länsstyrelsen, Vägverket, transportbranschen, näringslivet, fastighetsägare och ideella föreningar. Nulägesbeskrivning Transportsystemet är en av de främsta orsakerna till flera av dagens miljöproblem: växthuseffekt, försurning, marknära ozon, övergödning, buller, luftföroreningar och intrång i landskapet. I regeringens proposition Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystem, 2001, anges en satsning på cykel- och kollektivtrafik, järnväg och ny teknik. Nationella infrastruktursatsningar har gjorts, bland annat finns pengar avsatta för järnvägsinvesteringar samt klimatrelaterade program, så kallade Klimp. Eskilstuna kommun avser att nyttja denna möjlighet till statligt investeringsstöd. Trafikarbetet i Eskilstuna bedöms vara cirka fkm (fordonskilometer)/invånare/ år, riksgenomsnittet är fkm/invånare/år. Tätortstrafiken är fkm/invånare/år jämfört med fkm/invånare/år för tätortstrafik i riket som helhet. Eskilstuna har en relativt låg andel kollektivtrafikresenärer jämfört med Sverige i övrigt. I Eskilstuna har en MaTs (Miljöanpassat Transportsystem) utarbetats. Arbetet resulterade i fem åtgärdsstrategier: inverkan på trafikarbetet, öka samverkan mellan olika transportslag, effektivisera varje trafikslag, genomföra tekniska åtgärder på fordon och bränslen samt bättre miljöanpassning vid byggande och drift av infrastruktur. I handlingsprogrammet finns också fem huvudreformer: samhällsplanering, cykelstaden, utvecklad kollektivtrafik, miljöanpassad biltrafik samt företagens transporter. 21

Eskilstuna kommuns politik för hållbar utveckling Handlingsprogram med miljö- och folkhälsomål

Eskilstuna kommuns politik för hållbar utveckling Handlingsprogram med miljö- och folkhälsomål Eskilstuna kommuns politik för hållbar utveckling Handlingsprogram med miljö- och folkhälsomål En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

MILJÖMÅL MM 3. 3.1 Nationella miljömål 3.2 Regionala miljömål 3.3 Lokala miljömål 3.4 Agenda 21

MILJÖMÅL MM 3. 3.1 Nationella miljömål 3.2 Regionala miljömål 3.3 Lokala miljömål 3.4 Agenda 21 MILJÖMÅL MM 3 3.1 Nationella miljömål 3.2 Regionala miljömål 3.3 Lokala miljömål 3.4 Agenda 21 3.1 NATIONELLA MILJÖMÅL Bakgrunden Miljö och hållbar utveckling har blivit allt mer centrala frågor såväl

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Antagen av kommunfullmäktige 2011-01-26 Innehåll Bakgrund... 3 Arbetsprocessen... 3 Prioriterade områden... 5 Miljöprogrammets förhållande till andra

Läs mer

MILJÖPROGRAM FÖR SIGTUNA KOMMUN

MILJÖPROGRAM FÖR SIGTUNA KOMMUN MILJÖPROGRAM FÖR SIGTUNA KOMMUN Antaget i kommunfullmäktige den 25 mars 2010 Sigtuna kommun Miljöprogram för Sigtuna kommun En god miljö är en förutsättning för människors och andra organismers liv på

Läs mer

Miljöpolicy. Krokoms kommun

Miljöpolicy. Krokoms kommun Miljöpolicy Krokoms kommun Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-06-11 Innehåll 1 Inledning... 7 2 Övergripande miljömål för Krokoms kommun... 8 2.1 SamhäIlsplanering och byggande... 8 2.2 Energi...

Läs mer

Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015

Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015 Dnr KK09/250 Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015 Beslutad i kommunstyrelsen 2011-XX-XX Beslutad i kommunfullmäktige 2011-XX-XX Förord Alla globala problem är lokala någonstans.

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Miljöstrategi för Arvika kommun

Miljöstrategi för Arvika kommun 2015-05-06 Miljöstrategi för Arvika kommun Vi arbetar för ett hållbart samhälle med klimatfrågorna i fokus Inledning Miljöfrågan är både en global och en lokal fråga. För att uppnå en hållbar samhällsutveckling

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Övergripande mål och riktlinjer, del 1 2 i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11) Del 1 Skolans värdegrund och

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Vad kan du göra för miljön i Skellefteå? Tips för dig som privatperson, företagare eller ansvarig inom kommunen

Vad kan du göra för miljön i Skellefteå? Tips för dig som privatperson, företagare eller ansvarig inom kommunen Vad kan du göra för miljön i Skellefteå? Tips för dig som privatperson, företagare eller ansvarig inom kommunen Leva och bo God bebyggd miljö Giftfri miljö Levande kust och skärgård Säker strålmiljö Skellefteås

Läs mer

Lokala miljömål. för Simrishamns kommun. Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010)

Lokala miljömål. för Simrishamns kommun. Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010) Lokala miljömål för Simrishamns kommun Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010) Inledning Lokala miljömål för Simrishamns kommun Simrishamns kommuns stora tillgång är dess kust

Läs mer

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal Miljöbokslut 26 Miljöbokslutet är en redovisning av miljötillståndet i kommunen. Det är också ett sätt att följa upp kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Miljöprogram. Miljöprogram

Miljöprogram. Miljöprogram Miljöprogram Miljöprogram för Skellefteå kommunkoncern för Skellefteå kommunkoncern INLEDNING Vad är bra livsmiljö för dig? Är det den tätortsnära skogen eller är det parken och lekplatsen nära dig? Vi

Läs mer

Lokala miljömål i Tranås kommun

Lokala miljömål i Tranås kommun Sidan 1 av 6 Lokala miljömål i Tranås kommun Antagna av KF 2007-08-20, 122 Sidan 2 av 6 Miljömål Lokala mål Åtgärder för att nå de lokala målen 1. Begränsad klimatpåverkan Minska transportrelaterade utsläpp

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

MILJÖMÅL FÖR KRISTIANSTADS KOMMUN

MILJÖMÅL FÖR KRISTIANSTADS KOMMUN MILJÖMÅL FÖR KRISTIANSTADS KOMMUN Antagna av kommunfullmäktige 2007-05-08 Tillsammans kan vi skapa förutsättningar för en god miljö! Det är nu vi avgör vilken miljö vi ska lämna över till våra barn och

Läs mer

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr.

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr. MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING Lektionsupplägg: Vad har hänt med sjön? Försurande luftföroreningar har lett till att sjöar och skogsmarker är försurade. Eleverna får ett scenario där en sjö beskrivs

Läs mer

Människan, resurserna och miljön

Människan, resurserna och miljön Människan, resurserna och miljön Hålbar utveckling "En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov." http://www.youtube.com/watch?v=b5nitn0chj0&feature=related

Läs mer

Svalövs miljömål 2009-2015

Svalövs miljömål 2009-2015 Datum 2009-03-12 Diarienummer 264-2002 Svalövs miljömål 2009-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2009-04-27, 54 Handläggare: Tommy Samuelsson, miljö- och byggchef, tel: 0418-475091, 0709-475091 tommy.samuelsson@svalov.se

Läs mer

Programhandling för miljöarbetet i Östra Göinge Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-20

Programhandling för miljöarbetet i Östra Göinge Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-20 Programhandling för miljöarbetet i Östra Göinge Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-20 Medverkande Miljöprogramberedningen Sofia Nilsson (C), ordförande Magnus Nilsson (KD), 1:e vice ordförande Mikael

Läs mer

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål. Innehåll. Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål 2014-01-31

Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål. Innehåll. Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål 2014-01-31 Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål 2014-01-31 Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål Innehåll Miljökvalitetsmål på nationell, regional och lokal nivå... 2 1 Risk och säkerhet... 4 2 Sjöfart och hamnar... 4

Läs mer

Dialogmöten i kommunerna om klimatarbete. Vetlanda 21 maj. Info om Eksjö kommuns klimatarbete Sven-Åke Svensson Kommunekolog

Dialogmöten i kommunerna om klimatarbete. Vetlanda 21 maj. Info om Eksjö kommuns klimatarbete Sven-Åke Svensson Kommunekolog Dialogmöten i kommunerna om klimatarbete Vetlanda 21 maj Info om Eksjö kommuns klimatarbete Sven-Åke Svensson Kommunekolog Sankey-diagrammet Energiplan/klimatstrategi - övergripande mål Förbrukning av

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Bilaga 3 - Miljömål. 1. Begränsad klimatpåverkan. 2. Frisk luft 3:1. Översiktsplan 2006 Österåkers kommun Bilaga 3

Bilaga 3 - Miljömål. 1. Begränsad klimatpåverkan. 2. Frisk luft 3:1. Översiktsplan 2006 Österåkers kommun Bilaga 3 - Miljömål Riksdagen antog i april 1999, 15 nationella miljökvalitetsmål som är formulerade utifrån den miljöpåverkan naturen tål och syftar till att överlämna en god miljö till nästa generation. Ett 16:e

Läs mer

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

Miljöstrategiskt program. För invånare, företag och Gävle kommunkoncern

Miljöstrategiskt program. För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Miljöstrategiskt program För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Miljöstrategiskt program För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Albin Bogren/BARINGO och Maria Lind Illustration: Johan

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

2 FRAMTIDSFRÅGOR FÖR KOMMUNEN

2 FRAMTIDSFRÅGOR FÖR KOMMUNEN 2 FRAMTIDSFRÅGOR FÖR KOMMUNEN Kommunstyrelsen fastställer varje år en befolkningsprognos som utgör underlag för all planering i kommunen. En befolkningsprognos görs också för mindre geografiska områden

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi

Läs mer

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Antagandehandling Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Del av Nyland 14:1, Nordanåker 1:11 Figur 1. Ortofoto med det aktuella planområdet illustrerat. Antagandehandling Upphävande av detaljplan

Läs mer

Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för

Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för Kultur och samhällsutvecklingsförvaltningen 2011/0132 Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för Detaljplan för Långbo fritidsområde, Långbo 3:55 m.fl. Planens syfte Handläggare Utökad byggrätt

Läs mer

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 KLOKA VAL ENERGI STAD HÅLLBAR GRÖN KORTVERSION LIDINGÖS MILJÖPROGRAM 2011 2020 1 Lidingö tar ställning för miljön På Lidingö tar vi ställning för miljön och för en hållbar utveckling.

Läs mer

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna. 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418)

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna. 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418) Protokollsutdrag SID 1(2) Organ: Kommunstyrelsen Datum: 2013-02-04 Plats: Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418) BESLUT Kommunstyrelsen föreslår fullmäktige

Läs mer

KARLSKRONA KOMMUN SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN AGENDA 21. Måldokument för. Karlskrona kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2001-12-20

KARLSKRONA KOMMUN SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN AGENDA 21. Måldokument för. Karlskrona kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2001-12-20 KARLSKRONA KOMMUN SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN AGENDA 21 Måldokument för Karlskrona kommun Antagen av kommunfullmäktige 2001-12-20 Karlskrona och Agenda 21 År 1992 höll Förenta Nationerna, FN, i Rio de

Läs mer

Fördjupningsprojekt inom TRAST. Ekologisk hållbarhet 2006-01-04 Thomas Hammarlund

Fördjupningsprojekt inom TRAST. Ekologisk hållbarhet 2006-01-04 Thomas Hammarlund Fördjupningsprojekt inom TRAST Ekologisk hållbarhet 2006-01-04 Thomas Hammarlund Innehållsförteckning Inledning... 2 Definition... 3 Mål... 6 Åtgärder... 9 Uppföljning... 10 Ekologiska fotavtryck... 11

Läs mer

Miljömål och indikatorer

Miljömål och indikatorer Miljömål och indikatorer Bernt Röndell Karin Öberg Bernt.rondell@naturvardsverket.se Karin.oberg@naturvardsverket.se www.naturvardsverket.se www.miljomal.nu Samhälle & Miljömål / Miljöindikatorer www.eea.eu.int

Läs mer

DNR 2011-0075 Sida 1 av 7

DNR 2011-0075 Sida 1 av 7 DNR 2011-0075 Sida 1 av 7 GRANSKNINGSHANDLING NORMALT PLANFÖRFARANDE Detaljplan för HÅCKSVIK INDUSTRIOMRÅDE OMFATTANDE FASTIGHETEN LISSLARP 1:18 MED FLERA i Håcksvik, Svenljunga kommun, Västra Götalands

Läs mer

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag.

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. Det var en gång Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. När han undersökte vattnet fann han att ph-värdet i vissa fall

Läs mer

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SAMRÅDSHANDLING MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Bilaga till Översiktsplan för Vansbro kommun INLEDNING En översiktsplan ska alltid innehålla en miljökonsekvensbeskrivning. Denna ska gå igenom den miljöpåverkan

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Ekosystemtjänster Vad handlar miljö om? Miljökunskap Överkonsumtion Jorden Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Naturreservat Utfiskning Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

VA-planering i Ljungby kommun. Antagen av kommunstyrelsen den 21 juni 2011 159

VA-planering i Ljungby kommun. Antagen av kommunstyrelsen den 21 juni 2011 159 VA-planering i Ljungby kommun Antagen av kommunstyrelsen den 21 juni 2011 159 LJUNGBY KOMMUN Tekniska kontoret 31 maj 2011 Detta projekt har medfinansierats genom statsstöd till lokala vattenvårdsprojekt

Läs mer

Sammanträdesprotokoll

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Arbetsutskottet Sammanträdesdatum Sida 2010-11-15 226 Au Energi- och klimatplan/energieffektiviseringsstöd Beskrivning av ärendet Anneli Larsson redogör för arbetet

Läs mer

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina.

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling-bakgrund Varför pratar vi idag mer

Läs mer

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens

Läs mer

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2015 Tommy Persson, miljöstrateg Miljö- och vattenstrategiska

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Södertälje och växthuseffekten

Södertälje och växthuseffekten Södertälje och växthuseffekten - vad kan jag göra? Detta är växthuseffekten Jorden omges av atmosfären, ett gastäcke som sträcker sig cirka 10 mil upp i luften. Gastäcket består av kväve, syre, vattenånga

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Vindkraft i Ånge kommun

Vindkraft i Ånge kommun Vindkraft i Ånge kommun Tillägg till översiktsplan Bilaga 3: Miljökonsekvensbeskrivning Vindkraft i Ånge kommun består av följande dokument Planförslag Bilaga 1: Planeringsförutsättningar och analys Bilaga

Läs mer

Begränsad klimatpåverkan. Fokus föreslås på följande målområden. Bakgrund

Begränsad klimatpåverkan. Fokus föreslås på följande målområden. Bakgrund Fokus föreslås på följande målområden Begränsad klimatpåverkan Bakgrund Genom framför allt förbränning av fossila bränslen som kol, olja och naturgas tillför människan atmosfären stora mängder av lagrad

Läs mer

Koppling till de nationella miljömålen. Koppling till de nationella miljömålen

Koppling till de nationella miljömålen. Koppling till de nationella miljömålen i 1. Klimat- och energiplan Handlingsplan för hållbar tillförsel, distribution och användning av energi i kommunen Sida 1 (9) Peter Eskebrink och Jenny Ohlsson Ur KS, TN och MBN är påbörjat. politiskt

Läs mer

Innehållsförteckning. Strategi. Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning

Innehållsförteckning. Strategi. Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning version 22 jan 2004 2 Innehållsförteckning Sida Bakgrund 3 Strategi Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning Miljöledningssystem för kommunens

Läs mer

Guide: Jämställdhet mellan kvinnor och män i projektet

Guide: Jämställdhet mellan kvinnor och män i projektet Guide: Jämställdhet mellan kvinnor och män i projektet I genomförandet av programmet kommer de tre dimensionerna i hållbar utveckling, den ekonomiska, sociala och miljömässiga, att beaktas i genomförandets

Läs mer

Hållbar utveckling. Ämnesövergripande område No,Tk, Sv, Slöjd, SO och Hkk 8A ht.2013. Namn: Klass:

Hållbar utveckling. Ämnesövergripande område No,Tk, Sv, Slöjd, SO och Hkk 8A ht.2013. Namn: Klass: Hållbar utveckling Ämnesövergripande område No,Tk, Sv, Slöjd, SO och Hkk 8A ht.2013 Namn: Klass: NO/TK - HÅLLBAR UTVECKLING Följande NO/TK mål i ämnet ligger till grund för arbetsområdet Du kommer att

Läs mer

ett rikt växt- och djurliv

ett rikt växt- och djurliv Ett rikt växt- och djurliv Hur är det idag? Den biologiska mångfalden är grunden för allt mänskligt liv, den spelar en avgörande roll för människors överlevnad och välfärd och är därmed en förutsättning

Läs mer

Biobränslen från skogen

Biobränslen från skogen Biobränslen från skogen Biobränsle gör din skog ännu mer värdefull Efterfrågan på biobränsle från skogen, skogsbränsle, ökar kraftigt tack vare det intensiva, globala klimatarbetet. För dig som skogsägare

Läs mer

AGENDA 21 MILJÖDELEN - MÅL OCH VISIONER

AGENDA 21 MILJÖDELEN - MÅL OCH VISIONER 1 (7) AGENDA 21 MILJÖDELEN - MÅL OCH VISIONER Antagen av kommunfullmäktige 1997-12-16, 93. ÖVERGRIPANDE VISION FÖR VÄNERSBORGS KOMMUN Alla beslut skall baseras på en helhetssyn som leder till en hållbar

Läs mer

Miljöcertifiering av byggnader

Miljöcertifiering av byggnader Miljöcertifiering av byggnader Evelina Strandfeldt Sweden Green Building Council 1 240 medlemmar just nu i Sweden Green Building Council 2 Sweden Green Building Council Ideell förening för företag i bygg-

Läs mer

HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING

HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING INTRODUKTION: HÅLLBAR UTVECKLING Vad innebär hållbar utveckling? Begreppet hållbar utveckling blev känt i och med att FN startade den så kallade Brundtlandskommissionen

Läs mer

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling Eskilstunas klimatplan Så skapar vi en hållbar utveckling Vi tar ansvar för framtiden I Eskilstuna är vi överens om att göra vad vi kan för att bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eskilstuna är

Läs mer

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10 Landskrona stad Översiktsplan 2010 Samrådshandling 2009-09-01 enligt KS beslut 220 2009-09-10 1 Arbetsorganisation Styrgrupp: Styrgruppen för fysisk planering : Torkild Strandberg (Kommunstyrelsens ordförande)

Läs mer

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Globala resurser Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Ojämnt fördelade naturresurser (t ex vatten). Orättvist utvinnande (vinstindrivande) av naturresurser (t ex olja). Pga.

Läs mer

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

Miljöpolicy och miljömål 2009-2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna 2009-03-11

Miljöpolicy och miljömål 2009-2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna 2009-03-11 Miljöpolicy och miljömål -2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna -03-11 Stadsbyggnadsförvaltningen är miljöcertifierad Stadsbyggnadsförvaltningen är

Läs mer

Behovsbedömning MKB checklista. för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun

Behovsbedömning MKB checklista. för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun Behovsbedömning MKB checklista för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun Behovsbedömning MKB Berörs Inledning Dynamate äger fastigheten Plåten 1 där det idag finns lagerbyggnader. P.g.a. utökad verksamhet

Läs mer

Miljö- och byggnämndens prioriterade mål

Miljö- och byggnämndens prioriterade mål 2011 2014 Antagen av kommunfullmäktige 25 2013-06-10 Miljö- och byggnämndens prioriterade mål För mandatperioden 2011 2014 BJURHOLMS KOMMUN 2011 2014 Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Beskrivning av arbetsgång...

Läs mer

Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Blekinges Flora

Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Blekinges Flora BILAGA 2 2005-03-14 Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Blekinges Flora Miljöförbundet Blekinge Väst ansöker om bidrag med 60 000 kronor för Blekinges Flora enligt beskrivning nedan. Projektets

Läs mer

KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015. Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar

KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015. Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015 Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar Inledning I den här rapporten redovisas inrapporterade indikatorer från

Läs mer

Livsmedelsverkets miljösmarta matval

Livsmedelsverkets miljösmarta matval Livsmedelsverkets miljösmarta matval Anna-Karin Johansson, Miljöstrateg www.slv.se se e/matomiljo Livsmedelsverket ts vision i Alla känner matgläd dje och mår bra av mat ten. Vi vill dela visionen med

Läs mer

Måltidspedagogik i vardagen

Måltidspedagogik i vardagen Hanna Sepp, FD Måltidspedagogik i vardagen Upplägg Folkhälsomål Miljökvalitetsmål Läroplan & allmänna råd för pedagogisk omsorg Känt Gott 1 Folkhälsomål 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska

Läs mer

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten?

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Varje droppe är värdefull Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Vad använder du vatten till? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt viktigaste livsmedel. Du använder vatten till mycket, till

Läs mer

Miljö- och Folkhälsopolicy för Nyköpings kommun 2012-2015

Miljö- och Folkhälsopolicy för Nyköpings kommun 2012-2015 Dnr KK09/250 Miljö- och Folkhälsopolicy för Nyköpings kommun 2012-2015 Innehållsförteckning 1 Inledning och syfte... 4 2 Utgångspunkter och principer... 4 2.1 Politiska utgångspunkter... 4 2.2 Situationsspecifika

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Vårt ansvar för jordens framtid

Vårt ansvar för jordens framtid Vårt ansvar för jordens framtid ArturGranstedt Mandag23.februarbrukteAftenpostenforsidentilåerklæreatøkologisklandbrukverken er sunnere, mer miljøvennlig eller dyrevennligere enn det konvensjonelle landbruket.

Läs mer

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Gå ut och upptäck mångfalden i en sjö, bäck eller å. Eleverna får dokumentera vilka djurgrupper som hittas och sedan göra näringskedjor och fundera kring hur arterna

Läs mer

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet?

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet? Vuxenfrågor 1. Fairtrade är en produktmärkning som skapar förutsättningar för anställda i utvecklingsländer att förbättra sina arbets- och levnadsvillkor. Var odlas de flesta Fairtrade-certifierade bananer

Läs mer

Planprogram för del av Viared ÖSTRA VIARED Borås Stad. BEHOVSBEDÖMNING 26 maj 2009

Planprogram för del av Viared ÖSTRA VIARED Borås Stad. BEHOVSBEDÖMNING 26 maj 2009 Planprogram för del av Viared ÖSTRA VIARED Borås Stad BEHOVSBEDÖMNING 26 maj 2009 Innehåll 1 Planprogram 1.1 Läge och avgränsning 3 1.2 Syfte 3 2 Behovsbedömning 2.1 Miljöbedömning av planer och program

Läs mer

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram SLUTRAPPORT 2010-07-12 Länsstyrelsen i Skåne län Miljöavdelningen 205 15 Malmö Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram Projektets namn: Naturvårdsprogram Kontaktperson på kommunen:

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län SAMRÅDSHANDLING Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län Behovsbedömning Enligt 6 kap. 11 miljöbalken (MB) om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar av planer

Läs mer

LANDSBYGDSUTVECKLING

LANDSBYGDSUTVECKLING Utdrag ur tillägget till den kommuntäckande översiktsplanen. Tillägget kommer inom en mycket snar framtid vara tillgängligt på www.alvkarleby.se, boende och miljö, bostäder och tomter, gällande planer

Läs mer

Utbildningspaket Konsumtion

Utbildningspaket Konsumtion Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är

Läs mer

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 BEHOVSBEDÖMNING Bedömning av behovet att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning enligt

Läs mer