Antagen av Individ- och familjenämnden

Transkript

1 Antagen av Individ- och familjenämnden

2

3 Handlingsplanen syftar till att synliggöra Individ och familjenämndens övergripande ansvar för vuxna och barn som lever med våld i nära relationer. Vidare syftar handlingsplanen till att synliggöra mål, ansvarsfördelning, processer och rutiner på olika nivåer som syftar till att säkerställa god kvalitet inom förvaltningens olika verksamhetsområden, rutiner för kontroll och uppföljning av verksamhet som har överlämnats, kartläggning och analys av förekomst av våld i nära relationer samt informationsspridning om stöd och hjälp i Nybro kommun. Handlingsplanen utgår i sin helhet från SOSFS 2014:4 Våld i nära relationer, samt av Socialstyrelsen publicerade handbok Våld En handbok om socialnämndens ansvar för våldsutsatta kvinnor och barn som har bevittnat våld. I 5 kap. 11 SoL finns en bestämmelse om socialtjänstens stöd till personer som utsätts för våld eller andra övergrepp: Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för brott och dennes närstående får stöd och hjälp. Socialnämnden skall särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. Socialnämnden ansvarar för att ett barn, som utsatts för brott, och dennes närstående får det stöd och den hjälp som de behöver. Socialnämnden ska också särskilt beakta att ett barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående är offer för brott och ansvara för att barnet får det stöd och den hjälp som barnet behöver. 1 oktober 2014 trädde Socialstyrelsens föreskrifter om våld i nära relationer i kraft. Socialnämndens övergripande ansvar fastslås inom följande områden: 1 Socialnämnden ska fastställa mål för arbetet med våldsutsatta och barn som bevittnat våld samt beskriva när och hur målen ska uppnås. 2 Socialnämnden ska fastställa var i verksamheten ansvaret ligger för att utreda, fatta beslut i och följa upp ärenden som gäller våldsutsatta eller barn som bevittnat våld. 3 Om socialnämnden har lämnat över genomförandet av insatser enligt socialtjänstlagen (2001:453) till någon annan, ska nämnden fastställa hur kontroll och uppföljning av sådan verksamhet ska göras. 3

4 4 Socialnämnden ska fastställa rutiner för hur information som har kommit till nämndens kännedom ska föras vidare till den del av verksamheten som enligt 2 har utredningsansvaret när det har uppmärksammats att ett barn kan vara våldsutsatt eller kan ha bevittnat våld. 5 Socialnämnden ska vidare fastställa rutiner för hur skyddade personuppgifter ska hanteras. 6 Socialnämnden ska även fastställa rutiner för hur barn ska tas om hand och stödjas av personal med adekvat kompetens om en förälder har avlidit till följd av våld. 7 Socialnämnden ska analysera om utbudet av insatser och andra sociala tjänster som erbjuds våldsutsatta och barn som bevittnat våld svarar mot behoven i kommunen. 8 Bestämmelser om att kommunen tillsammans med landstinget ska upprätta en individuell plan när en enskild har behov av insatser både från socialtjänsten och hälso- och sjukvården finns i 2 kap. 7 socialtjänstlagen (2001:453). 9 Socialnämnden ska samverka för att samordna sina insatser så att de inte motverkar varandra. Om insatser ges till flera i en familj, ska samtliga insatser samordnas. Detta ska göras med beaktande av behovet av trygghet och säkerhet hos våldsutsatta och barn som bevittnat våld. Skyldigheten att samverka gäller endast för sådana uppgifter för vilka det inte föreligger sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) eller tystnadsplikt enligt 15 kap. 1 socialtjänstlagen (2001:453). 10 Socialnämnden ska vidare samverka externt med andra verksamheter, myndigheter och organisationer som berörs för att skapa förutsättningar för att samordna insatserna från de olika aktörerna så att de inte motverkar varandra. Om insatser ges till flera i en familj, ska nämnden även samverka för att skapa förutsättningar för att samordna samtliga insatser. Detta ska göras med beaktande av behovet av trygghet och säkerhet hos våldsutsatta och barn som bevittnat våld. Skyldigheten att samverka gäller endast för sådana uppgifter för vilka det inte föreligger sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) eller tystnadsplikt enligt 15 kap. 1 Socialtjänstlagen (2001: 453). 11 Socialnämnden ska fastställa var i verksamheten ansvaret för den interna och externa samverkan ska ligga. Avseende nämndens ansvar vid utredningar och insatser anger föreskrifterna följande: När socialnämnden får kännedom om att ett barn kan ha 1. utsatts för våld eller andra övergrepp av en närstående, eller 2. bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot en närstående ska nämnden utan dröjsmål inleda en utredning om barnets behov av stöd och hjälp. Nämnden ska vidare bedöma risken för att barnet kommer att utsättas för eller bevittna ytterligare våld. När socialnämnden får kännedom om att ett barn kan ha 1. utsatts för våld eller andra övergrepp av en närstående, eller 2. bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot en närstående ska nämnden utan dröjsmål inleda en utredning om barnets behov av stöd och hjälp. Nämnden ska vidare bedöma risken för att barnet kommer att utsättas för eller bevittna ytterligare våld. 4

5 Socialnämnden ska erbjuda 1. våldsutsatta vuxna, 2. den som är under 18 år och har utsatts för våld eller andra övergrepp av sin partner, eller 3. den som är under 18 år och har utsatts för hedersrelaterat våld insatser akut och på kort och lång sikt med utgångspunkt i behovet av skydd, stöd och hjälp. Utredningen, inklusive riskbedömningen, ska ligga till grund för bedömningen av vilka insatser som ska erbjudas. Ovanstående paragrafer kompletteras även i föreskriften med allmänna råd kring förutsättningar för ovanstående, exempelvis utredningars och insatsers genomförande, kompetens hos medarbetare, särskilt utsatta grupper samt strukturella förutsättningar för kartläggning och analys på kommunövergripande nivå. Vidare tillhandahåller Socialstyrelsen med en reviderad Handbok för arbete med Våld i nära relationer. Kommunfullmäktiges målområde: Kärnverksamhet Individ- och familjenämnden ska aktivt arbeta för att vuxna personer som lever med våld i nära relationer får det stöd och behandling de behöver Förtydligande: Gäller såväl våldsutsatta som våldsutövande personer och innebär ett aktivt arbete för att upptäcka enskildas våldsutsatthet eller våldsutövning, motivera till och tillhandahålla individuellt behovsprövade insatser. Kommunfullmäktiges målområde: Kärnverksamhet Då nämnden får kännedom om ett barn som utsätts för eller bevittnar våld i nära relationer ska nämnden tillgodose barnets behov av skydd, stöd och behandling. Antal identifierade vuxna personer med våld i en nära relation Antal personer som är utsatta för våld i nära relationer Antal personer som är utsatta för våld i nära relationer med biståndsprövade insatser Andel våldsutsatta personer med biståndsprövade insatser Antal personer som utövar våld i nära relationer Antal personer som utövar våld med biståndsprövade insatser Antal identifierade ungdomar som har bevittnat eller utsatts för våld i nära relationer Antal identifierade barn som har bevittnat eller utsatts för våld i nära relationer Antal barn som har fått skydd, stöd eller behandling till följd av utsatthet av våld 5

6 Information till kommuninvånare kring stöd och hjälp för barn och vuxna som lever med våld i nära relationer slutdatum 31/ Uppdatering av webbens information kring våld i nära relationer - Analog informationsspridning Status: Uppdatering av webbens information senarelades till följd av ett kommunövergripande arbete med ny webb. Uppdateringen genomfördes i april Analog informationsspridning har genomförts genom framtagandet av en broschyr som delas ut till olika samverkansaktörer. Skapa ökade förutsättningar för medarbetare att upptäcka och ställa frågor kring våldsutsatthet i kontakt med förvaltningens klienter och brukare slutdatum 31/ Grundutbildning till förvaltningens medarbetare kring våld i nära relationer och särskilt utsatta grupper. - Implementering av FREDA kortfrågor i förvaltningen - Förankring av rutiner vid upptäckt av våldsförekomst - Synliggörande av förvaltningens ansvarsfördelning och stödpersoner för medarbetaren att vända sig till Status: Grundutbildning inklusive rutiner slutfördes inom angivet datum inom verksamheterna Integration, Ekonomi och Vuxen, samt Barn och familj. Verksamheten OF är en betydligt större organisation och krävde ett något annorlunda tillvägagångssätt; via utbildning till enhetscheferna. Till följd av personalförflyttningar på enhetschefssidan fick ett omtag göras hösten OF jobbar på med implementeringen och har endast ett par grupper kvar. Implementering av riktlinjer och rutiner för utredning av och insatser för vuxna och barn vid förekomst av våld i nära relationer slutdatum 31/ Status: Slutfördes försommaren Med anledning av nytillkomna medarbetare synliggjordes behov av regelbunden internutbildning. Deltagande i projektgrupp kring våldsutövande personer i verksamheten ATVs (Alternativ till våld) regi, 2 personer slutdatum 31/ Status: ATV förlängde projektet med en påbyggnadsdel vilket Nybro valde att fortsatt delta i under hela hösten Framtagande av mätmetoder för nyckeltal slutdatum 31/ Status: Verkställt. 6

7 Framtagande av mätmetoder för kartläggning inom Nybro kommun slutdatum 31/ Status: Verkställt. Tillgänglig data är intern tillsammans med statistik från ATV, kvinnojouren, Barnahus samt BRÅ (Brottsförebyggande rådet). Synliggörande av nämndens processer avseende våld i nära relationer i ledningssystemet för kvalitetssäkring slutdatum 31/ Status: Verkställt. Dock pågår ett arbete under våren 2016 att lägga om hela ledningssystemet i nytt IT-system, varav processerna kring våld i nära relationer är en del. Upprättande av gemensam rutin med Lärande och Kulturförvaltningen kring barn med skyddade personuppgifter i Nybro, samt hur barns behov av barnomsorg, förskola och skola kan tillgodoses då de behöver skyddas på annan ort slutdatum 31/ Status: Verkställt. Framtagande av riktlinjer och rutiner för förvaltningens arbete med att upptäcka och arbeta med personer som lever med hedersrelaterat våld. Slutdatum Status: Verkställt. Kompetenshöjande åtgärder hedersrelaterat våld Nybro kommun Status: Verkställt. Föreläsning genomförd av Länsstyrelsen i Östergötland. Obligatorisk för flertalet av förvaltningens medarbetare; landsting, skola var inbjudna såväl som andra samverkanspartners och andra kommuner. Framtagande av folder till personer som är skyddade Status: Verkställt. Utbildning PATRIARK Status: Verkställt. Patriark är att standardiserat bedömningsinstrument för risker vid misstanke om hedersrelaterat våld. 7

8 PATRIARK Behovet var att situationsanpassa verktyget utifrån olika situationer; akut, utredning och vid samverkan. Vad händer efter skyddet? Hur skyddet upplevs av den enskilde har till stor del att göra med hur väl den enskilde kan förberedas på konsekvenser av skyddet. En fråga att jobba vidare med är därför hur information kan ges och skyddet förberedas utifrån balansgången mellan då det är akut skydd som gäller eller då det är mer planerat. Hur behöver det planerade skyddet förberedas och vilka delar ur detta är kritiska att få med även vid akut skydd? En annan stor utvecklingsfråga är hur socialtjänsten ska agera för att skyddet ska upplevas som ett bättre alternativ än att återgå till våldsutövaren? En mycket viktig del i detta är att minska känslan av ensamhet. Här har visst arbete gjorts med att jobba fram en broschyr med text som förmedlar förståelse och olika reaktionsfaser. Här ges även kontaktuppgifter till personer att ringa inom socialtjänsten men även nummer till frivilligorganisationer, dag som natt. En utvecklingsfråga här handlar om möjligheten att nyttja kvalificerade kontaktpersoner i dessa ärenden. Detta för att tillförsäkra medmänsklig kontakt för den skyddade samtidigt som trycket på förvaltningen minskar något i denna funktion och istället kan professionen ägna sig åt det fortsatta arbetet. Broschyr av praktisk karaktär Broschyren handlar om vad som är viktigt att tänka på när den våldsutsatta är skyddad. Tanken bakom är att en traumatiserad person har begränsad möjlighet att ta in information. Att nedteckna skriftligt som ges till den enskilde blir därmed komplement till det som sägs i möten. Frågor som texten behöver besvara är: Hur gör jag i olika situationer (läkarbesök, receptbelagd medicin, sjukresor, bibliotekskort, bankkort och konton, sociala medier m.m.), Vad har jag rätt till? (familjerättsliga frågor, skolgång för barnen), Vem/vilka kan jag vända mig till i dessa olika frågor? 8

9 Implementering av kunskap och rutiner i förvaltningen Förvaltningen har en särskild mindre arbetsgrupp som har i uppdrag att kartlägga behovet, planera och genomföra de utbildningsinsatser som behövs. Under våren har såväl Länsstyrelsen som ATV anordnat utbildningsdagar för nya medarbetare vilket förvaltningen har nyttjat. Ansvaret för att utreda, fatta beslut i och följa upp insatser för barn som har utsatts för eller bevittnat våld ligger hos verksamheten Barn och familj. Ansvaret för att utreda, fatta beslut i och följa upp insatser för våldsutsatta vuxna personer ligger hos Vuxenenheten, verksamheten Ekonomi/Vuxen. Ansvaret för att utreda, fatta beslut i och följa upp insatser för våldsutövande vuxna personer ligger hos Vuxenenheten, verksamheten Ekonomi/Vuxen. Ansvaret för att utreda, fatta beslut om och verkställa ekonomiskt bistånd för våldsutsatta personer ligger hos Mottagningsgruppen, verksamheten Ekonomi/Vuxen samt Integrationsenheten. 1 När det gäller hedersrelaterat våld följer det ovanstående grundstruktur, dock med tillägget att verksamheten Integration bidrar med kulturkompetens och medhandläggarskap. Kontroll och uppföljning av överlämnad verksamhet sker på individnivå inom ramen för beslut och uppföljning av aktuell insats. Kontroll och uppföljning av överlämnad verksamhet sker på övergripande strukturell nivå genom årlig uppföljning av avtal inom aktuella styrgrupper då sådana finns. Årsberättelser från verksamheter till nämnden utgör också underlag för uppföljning av verksamheterna. Vid individuellt behovsprövade insatser till våldsutsatta, barn som har utsatts för våld eller bevittnat våld ska insatserna samordnas internt såväl som externt så att de inte motverkar varandra. Detta gäller såväl insatser för den enskilde individen som familjens insatser som helhet. Detta uppdrag åligger socialtjänsten vid alla behovsprövade insatser men framhävs särskilt för denna målgrupp genom nämnda föreskrift. Den samordnande gruppen för våld i nära relationer har en nyckelroll för den interna samverkan kring en individ eller en familj. Den samordnande gruppen består av minst en representant från 1 Se Flödeskarta utredningsansvar och samordning 9

10 varje verksamhetsdel inom förvaltningen. Det finns härigenom en ansenlig kunskap och bredd av perspektiv som behöver beaktas för att ge så samordnade och kvalitativa insatser som möjligt. Uppgiften i ett enskilde ärende är att tillhandahålla kunskap, göra gemensam utredningsplanering då en individ är under utredning inom flera verksamheter, eller då ärendet utgörs av en barnfamilj. Vid sammanställning av respektive utredning är det även i detta forum som en gemensam kartläggning av behov och relevanta insatser sker för att tillhandahålla en paketlösning med ett tydliggörande av ansvar för de enskilda insatserna såväl som för helheten. Planering för insatsernas uppföljning kan också ske härigenom. Individ och familjeförvaltningen har etablerade generella samverkansforum med Lärande och Kulturförvaltningen och Öppenvårdspsykiatrin i Nybro. Med Polis, Åklagare och ATV (Alternativ till Våld) finns specifika samverkansforum utifrån barn som har utsatts för och bevittnat våld (Barnahus), samt våldsutsatta vuxna personer. Genom länsgemensam ledning i samverkan pågår ett arbete med att skapa övergripande strukturella förutsättningar och riktlinjer för samverkan mellan socialtjänst och Hälso och sjukvården. På sikt kan detta förväntas skapa bättre förutsättningar för samordning av insatser med samtliga delar inom Hälso och sjukvården. På individnivå etableras dock samverkan med olika aktörer med utgångspunkt för den enskildes ålder och behov. Användandet av en Samordnad Individuell Plan (SIP) 2 är ett viktigt verktyg där den enskildes behov sätts i fokus. SIP är ett verktyg som fortfarande är under implementering inom såväl socialtjänsten som inom Landstinget. Implementeringen syftar till ett generellt ökat medvetandegörande och kunskap om hantering av verktyget för alla målgrupper där behov föreligger av att samordna insatser mellan socialtjänst och Hälso och sjukvård. Ansvaret för intern och extern samverkan avseende våldsutsatta (och våldsutövare) åvilar Vuxenenheten, verksamheten Ekonomi/Vuxen, dock med utgångspunkt från den interna samordningen kring insatsernas verkställighet. Ansvaret för intern och extern samverkan avseende barn som har bevittnat våld eller utsatts för våld åvilar Barn och familj, dock med utgångspunkt från den interna samordningen kring insatsernas verkställighet. Ansvaret för den strukturella samverkan mellan socialtjänst och landsting, samt mellan socialtjänst och Lärande och Kulturförvaltningen åvilar förvaltningens ledningsgrupp. 2 Se 10

11 Nedan följer en förteckning över de riktlinjer och rutiner som förvaltningen har upprättat utifrån arbetet med våld i nära relationer och hedersrelaterat våld. Samtliga rutiner som upprättades har reviderats januari Rutiner för överlämning av information till verksamhet med utredningsansvar - Avseende barn som kan vara våldsutsatt eller kan ha bevittnat våld - Avseende vuxna som är våldsutsatt - Avseende vuxna som är våldsutövare Rutiner för hur skyddade personuppgifter ska hanteras - Avseende barn där våldsutövaren är vårdnadshavare Rutiner för hur barn ska tas om hand och stödjas av personal med adekvat kompetens om en förälder avlidit till följd av våld Riktlinje och rutin för utredning av vuxna personer som lever med våld i nära relationer Riktlinje och rutin för insatser till vuxna personer som lever med våld i nära relationer Riktlinje och rutin för utredning av barn som har utsatts för eller bevittnat våld mot närstående Riktlinje och rutin för insatser för barn som har utsatts för eller bevittnat våld mot närstående Riktlinje och rutin för ekonomiskt bistånd för personer som lever med våld i nära relationer Riktlinje och rutin för hedersrelaterat våld genomfördes en omfattande undersökning bland kvinnor i åldern år och svarsfrekvensen var väldigt hög 70%. Studien har vid publicering kallats Slagen dam. Studien visar att 46 % av kvinnorna hade någon gång under sin livstid utsatts för våld från en man. Av dessa beskrev mer än en fjärdedel våldet som systematiskt i relationen. 11 % var utsatta i en pågående relation med en man. (Slagen dam, 2001) Samma år som Slagen dam gjordes ställdes utfallet kring polisanmälningar i publikationen gentemot BRÅs officiella statistik kring polisanmälningar av misshandel mot kvinnor. Enligt tidigare skattningar från kriminalstatistik skattas att anmälda brott endast motsvarar 25% av den faktiska förekomsten. I Slagen dam angavs uppgifter som tyder på att även denna skattning är för högt satt, då den utgjorde 15% av förekomsten i Slagen dam kring polisanmälan av den senaste våldshändelsen. (Slagen dam, 2001) I Socialstyrelsens Handbok Våld En handbok om socialnämndens ansvar för våldsutsatta kvinnor och barn som har bevittnat våld beskrivs hur 10 % av alla barn bedöms enligt internationella studier ha upplevt våld i hemmet, fem procent ofta. I en representativ svensk studie 11

12 bland tonåringar uppgav knappt elva procent av ungdomarna att det hade förekommit våld mellan vuxna i familjen. 58 procent av dessa ungdomar uppgav att de själva hade blivit slagna en eller flera gånger, nästan lika ofta av kvinnor som av män. Såväl internationella som nationella undersökningar visar att det är större risk för att barn som lever i familjer där misshandel förekommer själva blir utsatta för fysisk misshandel. Det kan vara fråga om våld från såväl den förälder som är våldsam mot den andra som från den förälder som är utsatt. I en tredjedel av de närmare 600 polisärenden rörande partnervåld mot kvinnor som Brå i en granskning gick igenom hade ett eller flera barn befunnit sig i bostaden vid brottstillfället. Uppgifter om våld mot en förälder eller ett barn förekommer relativt ofta i ärenden som rör vårdnad, boende och umgänge. 31 procent av 249 granskade tingsrättsdomar år 2002 innehöll utsagor om att den ena föräldern gjort sig skyldig till våld, hot eller liknande mot den andra föräldern. I 16 procent fanns utsagor om våld eller hot mot barn. Enligt familjerättsbyråns statistik år 2001 i Malmö stad fanns uppgifter om misshandel och hot i 43 procent av utredningarna kring vårdnad, boende och umgänge, och i 33 procent av samarbetssamtalen. Kvinnojouren i Kalmar och ATV redovisar i samband med sin årsberättelse antalet personer som har sökt verksamheterna under det gångna året. BRÅ tillhandahåller kriminalstatistik som går att utläsa på kommunnivå och regional nivå, däribland grov kvinnofrid samt misshandel mot barn och vuxna Våldsutsatta Våldsutövare 3 15 Barn 0-12 år Barn år Övernattningar Samtal

13 Kvinnor Män Barn 0-18 år Barn 0-18 år Barn 0-17 år, utsatt av bekant Kvinna från 18 år utsatt av person i nära relation Man från 18 år utsatt av person i nära relation BRÅ Brottsförebyggande rådets statistik handlar om anmälda brott avseende misshandel av en för offret bekant person. Dessa har ökat avseende barn och även för kvinnor under 2013 och Det som lagförs är dock endast en liten del av de brott som begås. Det finns som tidigare beskrivits forskning som visar på omfattande mörkertal. Ovanstående statistik har samtliga brister i att synliggöra helheten, då samma personer kan ingå i flera myndigheters statistik samtidigt som mörkertalet som sagt är stort i relation till den faktiska förekomsten. Den statistik som sticker ut mest är sannolikt förvaltningens egen samt kvinnojourens. Dessa underlag är sannolikt de som i högst grad synliggör effekten av det arbete förvaltningen har bedrivit sedan hösten 2013 med att i högre grad statistiskt synliggöra förekomst av våld i nära relationer, inte minst avseende barn och unga. 13

14 Kommunens utbud av insatser såväl i egen regi som i samverkan med andra kommuner i länet ger en god tillgång av insatser för framför allt personer som är våldsutsatta, vuxna och barn. Genom Alternativ Till Våld (ATV) tillhandahålls även stöd och behandling för de personer som är utövare av våld. Skyddade boenden finns genom Kvinnojouren men även genom länets interna samverkan med akutlägenheter i varje kommun. Inom förvaltningen har inte minst det gångna året visat på en akilleshäl i organisationen då en person eller familj har blivit skyddade. Ensamheten och isoleringen som skydd innebär, såväl som traumat efter att ha levt i våld under en lång tid innebär många gånger ett omfattande behov av närhet, förståelse, medmänsklighet, tydlig och upprepad information. Akilleshälen inom organisationen handlar om ställtid och möjlighet att täcka ett sådant omfattande behov hos en individ i en organisation som ska finnas till för många individer. Med beaktande av att värme, stöd och medmänsklighet inte behöver utföras av en särskild profession finns tankar om att anlita kontaktpersoner i dessa lägen. Liggande förslag till ledningsgruppen är en kvalificerad kontaktperson som anställs på viss basis och ges grundutbildningar inom området vilket säkrar tillgången till en kvalificerad stödperson då den behövs. Ett annat utvecklingsområde för förvaltningen, liksom för resten av landets kommuner är utbudet av insatser vid hedersrelaterat våld. I dessa fall är det ofta högsta graden av skydd som krävs vilket i praktiken innebär skyddade boenden, inte sällan särskilda HVB-hem. Med all kunskap som finns om institutionsplaceringar och de utmaningar en person som har brutit med sin familj ställs inför är det en grannlaga uppgift för förvaltningen att arbeta med metodutveckling av det som följer efter skydd. Att sprida information till enskilda, grupper och myndigheter om socialtjänstens arbete med våldsutsatta kvinnor samt barn som bevittnat våld är en central uppgift för socialnämnden, bland annat för att det är ett sätt att få fler våldsutsatta kvinnor att söka stöd och hjälp samt för att fler barn ska kunna få det stöd och den hjälp de behöver. I förlängningen kan detta förebygga ytterligare utsatthet för våld. På motsvarande sätt kan information om vilka verksamheter som finns för våldsutövande personer göra att fler våldsutövare söker hjälp för att komma ur ett destruktivt beteende. Tidigare redogörelser för aktiviteter genomförda 2015 och planerade för 2016 synliggör nämndens arbete med spridning av kunskap och information. Alla medarbetare behöver känna till begreppet, ha en lyhördhet inför de målgrupper man jobbar med. Alla måste dock inte kunna allt om vad som händer sedan. Det man behöver veta är att man alltid kan vända sig till förvaltningens samordnade grupp och hur man når dem. 14

15 Genom att förvaltningen har valt att jobba med en förvaltningsövergripande grupp med kompetens inom området har förvaltningen tillförsäkrat en stabilitet. Många är de kommuner som har haft specifika kvinnofridssamordnare vilket ger en bräcklighet i organisationen. Med fler kompetenser blir diskussionerna mer mångsidiga och ger betydligt bättre underlag för den fortsatta planeringen enligt arbetsgruppens uppfattning. Genom deltagande i ATVs projekt kring att uppmärksamma och motivera våldsutövare har förvaltningen upparbetat metodik även i relation till denna målgrupp. Förvaltningen har under de två senaste åren haft en årlig föreläsning kring våld i nära relationer som syftar till att ge en god baskunskap för förvaltningens medarbetare men även för samarbetspartners. Utvecklingsarbetet för 2016 kring att fortsatt sprida riktlinjer och rutiner har beskrivits tidigare under aktiviteter. Det är den samordnade gruppen i förvaltningen som har i uppdrag att delta i olika länsnätverk och utbildningar avseende våld i nära relationer och hedersrelaterat våld för att sprida vidare inom organisationen. 15