Polissamarbete ska ge tryggare Vaajma. Flyktingloppet skapar glädje och engagemang. Tidningen

Transkript

1 sid 4 5. Polissamarbete ska ge tryggare Tidningen Lierne, Hotagen, Frostviken, Røyrvik sid Flyktingloppet skapar glädje och engagemang nr 2/2014 Gästkrönika sid 2. Vi har alla möjligheter att lyckas. Då blir en region andra kommer att lyfta fram som ett gott exempel på givande samarbete över gränsen. Reportage, sid Lia Ranch satsar i Ankarvattnet Reportage, sid Piere från Blåsjöfallet spelar huvudrollen i samisk tv-serie VAAJMA nr 2/ Foto: TMM Produksjon AS

2 Innehåll Äggproducenter på gränsen Enklere å arbeide i Sverige og Norge Polissamarbete ska ge tryggare Næringsutvikling i Røyrvik 7. Maritha Grelsson släpper bok Johnny Hallqvist tror på Valsjöbyn Kontakt REPORTAGE: Terje är naprapat och bonde Badet i Gäddede får nya duschar Flyktingloppet skapar glädje och engagemang REPORTAGE: Lia Ranch satsar i Ankarvattnet Samisk serie spelas in i prisad på sportfiskemässan NM i Kulpoker Osäker framtid för ambulansen i Røyrvik FOKUS: Projektnytt Annonser Kjell Schive, huvudprojektledare kjell.schive@lierne.kommune.no Tfn: Tommie Jirhed, huvudprojektledare tommie.jirhed@stromsund.se Tfn: 0046 (0) Anna Jonasson anna.jonasson@stromsund.se Tfn: 0046 (0) Patrik Lundgren patrik.lundgren@lierne.kommune.no Tfn: pernilla.gunnarsdotter-persson@stromsund.se Tfn: 0046 (0) Erika Winterlia erika.selander@stromsund.se Tfn: 0046 (0) Adresser Regionprosjekt Lierne Kommune 7882 Nordli Regionprojekt Box Strömsund Gästkrönika I början av 1900-talet fanns det en fjärdingsman i varje socken. Fjärdingsmannen arbetade som dagens närpolis, nära medborgarna. Han var väl insatt i de lokala förhållandena, han var både polis och skatteindrivare. Lönen varierade mellan 50 och 300 kronor per år. Titeln fjärdingsman försvann 1954 då den ändrades till poliskonstapel. Polisen var styrd av kommunerna fram till 1965 då polisen förstatligades. Den första kvinnliga polisen anställdes Vi har långa avstånd, långa insats- och framkörningstider. Nu måste vi ta till nya grepp! Antalet polisdistrikt har under åren minskat från 500 till nuvarande 21 länspolismyndigheter. Från den 1 januari nästa år blir polisen en myndighet med sju regioner. Jämtland kommer att tillhöra region norr tillsammans med Norrbotten, Västerbotten och Västernorrland. Visionen med denna förändring är att polisen ska komma närmare medborgarna och att samarbetet med kommunerna ska utvecklas och fördjupas. Målet är också att fler brott ska klaras upp, att brottsligheten ska minska och tryggheten öka. På 1990-talet fanns i Strömsunds kommun polis i Hammerdal, Gäddede, Hoting, Backe och Strömsund. Totalt 17 poliser varav tio i Strömsund. Idag är vi endast fem poliser i yttre tjänst. Detta på en yta som uppgår till 106 kvadratkilometer det är Sveriges till ytan sjätte största kommun. Vi har långa avstånd, långa insats- och framkörningstider, kyla, snö, halka och svårigheter att rekrytera nya poliser till området. Nu måste vi ta till nya grepp! Den 28 februari skrevs ett närmast historiskt avtal under med norsk polis. Underskriften gäller en förstudie och sällan har tajmingen varit så bra. Förutsättningarna är mycket lovande när det gäller att få till ett fungerande gränslöst samarbete med norsk polis. Visionen kan snart bli verklighet. Var hjälpen kommer ifrån bryr sig folk inte om, huvudsaken är att det finns hjälp att få. I fas ett vill vi satsa på en miniversion av ett trygghetens hus i Gäddede där myndigheter och organisationer med dess funktioner, samlokaliseras i gamla posthuset. Det gäller alltså räddningstjänst, ambulans, polis, länsstyrelse, fjällräddning och tull. I fas två jobbar vi parallellt och strategisk med norsk polis för att förverkliga visionen att kunna sampatrullera i samma polisbil. Vi vill också ha polisiära befogenheter att verka på båda sidor om gränsen. Här gäller det att se över organisation, lagar, arbetssätt och resurser. I fas tre vill vi, utifrån ett operativt perspektiv, kunna schemalägga svensk och norsk polis på tider och platser där det finns behov. Jag anser att det är vår skyldighet att arbeta för en trygg tillvaro för de som bor i regionen. Var hjälpen kommer ifrån bryr sig inte folk om, huvudsaken är att det finns hjälp att få: oavsett om den kommer från norsk eller svensk sida. Det här är något jag brinner för och tror mycket starkt på. Vi har alla möjligheter att lyckas. Då blir en region andra kommer att lyfta fram som ett gott exempel på givande samarbete över gränsen. Göran Bergström Projektledare Polisprojektet, närpolischef i Strömsund Om Tidningen Tidningen ges ut av Regionprojekt. Total upplaga: ex. Tryckeri: Lenanders Grafiska AB, Kalmar Ansvarig utgivare: Anders Andersson Grafisk formgivare: Erika Winterlia Redaktör: Redaktion: Åsa Sjödin, Erika Winterlia, Pernilla Gunnarsdotter Persson, Ole Harald Kveli, Felix Persson Tipsa redaktionen! Tfn: Mail: redaktion@vaajma.com Mer info: Utgivning februari Deadline: 31/1 24 april Deadline: 1/4 18 juni Deadline: 26/5 Gilla oss på Facebook! vaajma Enklere å arbeide i Sverige og Norge Efter nästan fem års arbete ska det nu äntligen bli enklare att arbeta både i Sverige och Norge. Regionprosjektet har i flere år arbeidet for en forenkling av reglene for betaling av arbeidsgiveravgift. Problemet har spesielt vært knyttet til svenske statsborgere bosatt i Sverige og med arbeidsinntekt både i Norge og i Sverige. Ulike satser og regler for arbeidsgiveravgift i Sverige og Norge har lenge vært et grensehinder for både arbeidstakere og arbeidsgivere. Fra 1. juni 2012 trådte det i kraft endringer i EU-forordningen som regulerer dette, men det har lenge vært uklart hvordan EU-forordningen skal forstås. For å få klarhet i dette, sendte regionprosjektet i september 2012 brev til NAV Internasjonalt med følgende spørsmål: Er det slik å forstå at dersom en svensk statsborger bosatt i Sverige har sin hovedinntekt (over 75 prosent) i Norge og biinntekt (under 25 prosent) i Sverige, så skal vedkommende være trygdet i Norge? Det vil si at det skal betales norsk arbeidsgiveravgift både for den norske og den svenske delen av inntekten? Gjelder dette både dersom det er samme arbeidsgiver på norsk og svensk side og dersom det er forskjellige arbeidsgivere? I svaret fra NAV Internasjonalt datert 7. mars 2014 svares det klart ja på begge disse spørsmålene. Den nye EU-forordningen gjelder alle EU/EØS-borgere, og innen Norden gjelder regelverket også tredjelandsborgere. Det er imidlertid et viktig prinsipp at personer som utfører arbeid i to eller flere land, bare skal omfattes av lovgivningen i ett av landene. De skal videre behandles som om de utøvet hele sin inntektsgivende virksomhet i det landet der de er omfattet av lovgivningen. Ytelser og avgifter i dette landet skal beregnes som om hele inntekten var opptjent der. Dette gjelder uavhengig av om det er ulik eller lik arbeidsgiver i ulike land. Foto: Johannes Jansson, norden.org Det betyr at dersom en svensk statsborger bosatt i Sverige har under 25 prosent av sin inntekt i Sverige og over 75 prosent av sin inntekt i Norge, skal det betales norsk arbeidsgiveravgift til Norge både for den svenske og den norske delen av inntekten. Det finnes imidlertid overgangsbestemmelser som innebærer at arbeidstakere kan opprettholde tilknytningen til det svenske trygdesystemet i 10 år etter at Norge ble omfattet av den nye forordningen. I så fall må det betales svensk arbeidsgiveravgift for hele inntekten. Etter nesten 5 års arbeid er dermed denne saken løst, og det er gjort viktige avklaringer i regelverket. Regionprosjektet anbefaler arbeidstakere og arbeidsgivere om å ta kontakt med NAV eller Försäkringskassan for å få nærmere detaljer om regelverket. Kjell Schive 2 VAAJMA nr 2/2014 VAAJMA nr 2/2014 3

3 Polissamarbete ska ge tryggare FAKTA Det här ska förstudien utreda Muligheten for samlokalisering. Muligheten for felles patruljevirksornhet. Muligheten for felles beredskapsordning. Muligheten for samarbeid ved enkeltarrangement. Muligheten for styrket samarbeid med tollmyndighetene. Kartlegge eventuelle lovmessige hindringer for samarbeidet, og se på muligheten for å fjerne disse hindringene. Kartlegge personalresurs som kan være aktuell for deltakelse i samarbeidet. Se på eksisterende bilaterale avtaler vedrørende beredskap innenfor brann/redning/ambulanse. Foreslå samarbeidsordninger vedrørende kontrollvirksornhet og oppsynsvirksomhet i forbindelse med at regionen har store verneornråder og at det skal etableres snøsooterløyper over grensen. Räddningstjänsten: Här i gamla posthuset i Gäddede huserar idag Räddningstjänsten. Men det finns plats för fler. Planerar Trygghetens hus i Gäddede Gäddede Skapa ett Trygghetens hus i Gäddede där ambulans, polis, räddningstjänst, fjällräddning, naturbevakare och landsting finns samlade, lätttillgängliga för medborgarna. Det föreslår Jan-Erik Löfvenberg, områdeschef i Strömsund för Räddningstjänsten i Jämtland, och Göran Bergström, närpolischef i Strömsund. i polisprojektet har stora förhopp- vår förbannade skyldighet, säger de. Foto: Jan-Erik Löfvenberg, chef för Räddningstjänsten i Strömsunds kommun, och Göran Bergström, närpolischef och en av två projektledare ningar när det gäller att kunna utveckla ett tätare samarbete över gränsen. Det är viktigt att skapa en trygg miljö för invånarna, det är Svensk och norsk polis ska patrullera tillsammans i gränslös samverkan. Och poliserna ska ha samma befogenheter i grannlandet som hemma. Den tydliga visionen har det nystartade polisprojektet. Förstudien som pågår till slutet av maj ska utreda vilka hinder som måste bort för att det ska bli verklighet i gränsfjällen. Ett utökat polissamarbete över gränsen är en nödvändighet för att skapa ett tryggt och attraktivt samhälle, det är vår förbannade skyldighet. Vi måste anpassa oss till verkligheten. Brottsligheten har inga gränser, men det har vi och det är inte hållbart, säger Göran Bergström, närpolischef i Strömsund och projektledare tillsammans med Jørn Ove Totland, lensmann i Nord- Trøndelag politidistrikt. Han uttalar orden med stort eftertryck och menar att nu är tiden inne för att äntligen få saker och ting att hända. Frågan har varit på agendan även tidigare men då saknades det lagliga stödet. Nu har en ny statlig offentlig utredning genomförts och behovet av samarbete har synliggjorts. När det gäller att titta över lagstiftningen som ska gälla ligger Sverige en bit efter både Norge och Finland. I dessa länder är frågan högt prioriterad och det förs diskussioner på nationell nivå. Vid sidan av detta är Sverige i år ordförande i Nordiska Rikschefspolismötet och har fört upp frågan på agendan (möten hålls i maj och augusti). När representanter från svenska justitiedepartementet besökte Östersund i slutet på mars Östersund diskuterades frågan även där. Det krävs en del lagändringar för att vi ska kunna jobba gränslöst, men nu när bollen är i rullning går den inte att stoppa och tajmingen är helt rätt. Möjligheten till en förstudie genom projektet har lossat proppen. Farten är god och riktningen klar. Lyckas vi med detta kan bli modell för gränslöst samarbete längs hela gränsområdet, säger Göran Bergström. Visionen är att svensk och norsk polis ska kunna patrullera tillsammans. Det kan innebära gemensamma insatser där det anses lämpligt, till exempel vid speciella arrangemang eller om det inkommer tips som kräver specialinsatser. Poliserna ska också ha samma befogenheter i grannlandet som hemma. Utredningsarbeidet dreier seg om lokale prosesser, men også om å skape kontakter og å påvirke politiske beslutningsprosesser som er avgjørende for å kunne samarbeide på en mest mulig hensiktsmessig måte. Utrederne har kontakt med både politidirektoratet, rikspolisstyrelsen og justispolitiske nøkkelpersoner i begge land. Så langt ser det ut til at det finnes vilje både i de respektive politimyndighetenes nasjonale le- delse, og at det også finnes politisk engasjement og vilje til å gjøre de lovendringer som er nødvendig for å kunne realisere et ønske om felles resursutnyttelse for politiet og polisen i regionen, säger Jørn Ove Totland. Även Tullverket (Tollvesenet) är tänkt att ingå i det stärkta samarbetet. I början av april hölls ett möte där polis och tull gemensamt tittade över existerande planer, avtal, rutiner och praxis för att identifiera vad som behöver förändras. I møtet diskuterte vi også hvilke rutiner som må innføres ved operasjonssentralen og länskommunikasjonscentralen dersom sampatruljering mellom norsk og svensk politi i regionen, og evtentuelt andre grenseområder, blir en realitet. Videre var formålet at politiet og tollvesenet skulle oppdateres om hverandres organisasjoner og utvikling av disse, og at etatene kan videreutvikle samarbeidet om bekjempelsen av grenseoverskridende kriminalitet. Et overordnet mål er at tryggheten til befolkningen i regionen skal styrkes, säger Jørn Ove Totland. Förstudien ska vara klar sista maj och ett samarbetsavtal har skrivits under av Nord-Trøndelag politidistrikt och Polismyndigheten i Jämtlands län. Fotnot: Den statliga offentliga utredningen, Utökat polissamarbete i Norden och EU, heter SOU 2011:25 och finns att läsa på internet. Planerna på att i Gäddede skapa en glesbygdsmodell av Trygghetens hus (som samlar alla blåljusfunktioner i Östersund) löper parallellt med förstudien om gränslös polissamverkan. Samverkan är ett mycket populärt ord, men ofta blir det bara en massa snack. Räddningstjänstens lokaler i Gäddede är lite för stora och vi ser gärna fler hyresgäster. Varför ska det bara finnas ett trygghetens hus i Östersund? Jag tror mycket på den lösningen även för Gäddede, säger Jan-Erik Löfvenberg, områdeschef i Strömsund för Räddningstjänsten i Jämtland. Att samla dessa viktiga samhällsfunktioner leder till ökad tillgänglighet och ökad möjlighet till samarbete, vilket effektiviserar verksamheten. Idag är fyra brandmän och en styrkeledare i ständig beredskap. Vi har till exempel många tunga och farliga transporter i området. Det är en hotbild för Räddningstjänsten och här ser jag möjligheter att kunna samordna insatser, säger Löfvenberg. Det är Räddningstjänstens lokaler i gamla Posthuset som kan vara aktuella för en samlokalisering. Teknik- och serviceförvaltningen på Strömsunds kommun håller just nu på att titta över möjligheterna att anpassa lokalen. Målet är att ha ett färdigt förslag under första halvåret. Kan vi få till stånd en samlokalisering tror jag det skickar positiva signaler till medborgarna, att det finns optimism och framtidstro. Att det finns en vilja att förbättra verksamheten till gagn för både oss och medborgarna, säger Göran Bergström. 4 VAAJMA nr 2/2014 VAAJMA nr 2/2014 5

4 100 stilla dagar vid min å - En bok av Maritha Grelsson Leder i Joma Næringspark, Odd Mikkelsen viser stolt fram skianlegget ved Børgefjellsenteret som har flere utvidelsesplaner. Foto: Ole Harald Kveli Næringsutvikling i Røyrvik Røyrvik Tidningen avla Odd Mikkelsen, daglig leder i Joma Næringspark, et besøk for å få et innblikk i ting som rører seg på næringssida i Røyrvik. Det foreligger en framtidsvisjon for bygda med navnet Røyrvik I den planen er det en del mål som skal gjennomføres de kommende åra, forteller Odd Mikkelsen. Joma Næringspark er ansvarlig for næringsutviklinga i kommunen. En kommuneansatt næringskonsulent, daglig leder og en til utgjør bemanninga i selskapet. Den første oppgaven som de er i gang med, er ombygging av det gamle NTE-bygget. Tidligere var det en Ekspert-butikk i bygget. Nå er Sentrumshandel Røyrvik A/S etablert for å videreføre en elektrobutikk. De inngår i kjeden Euronics og blir det eneste utsalget av elektrovarer, utenom Namsos, i Namdalen. De vil utvide varelagret med produkter beregnet til hytte- og friluftsliv. Den andre oppgaven det nå jobbes med er en tursti fra sentrum til Børgefjellsentret. Den skal tilrettelegges for helårsbruk. Vinters tid vil det bli lysløype som kan knyttes til den allerede eksisterende løypa i senteret. Det foreligger også planer for flere aktivitetsmuligheter i tilknytning til Børgefjellsentret som i dag består av 60 hytter, 42 caravanplasser, servicebygg og to skiheiser. Senteret mottar årlig skoleklasser som har noen dager med naturbruk i området. Den dagen vi var der, ankom en gruppe ungdomsskoleelever fra Inderøya, som skulle være der noen dager. Destinasjon Dærga er allerede etablert og skal videreutvikles. Østre Namdal Reinbeitedistrikt og Joma Næringspark har dannet et eget selskap, Veagkieas, som skal ivareta utviklinga. I første omgang er det planer om å bygge en stor gamme ved Bjørkmoen. Den skal ha plass for 80 personer og inneholde eget kjøkken. Inntykket var at det forelå mye planer for framtida. Friluftsliv og aktiv bruk av naturen vil være utgangspunkt for mye av den framtidige næringsutviklinga. Ole Harald Kveli Ån utanför Martitha Grelssons hus inspirerade henne att skriva en bok. Hotagen 100 stilla dagar vid min å det är titeln på Maritha Grelssons bok. Syftet med boken är förhoppningsvis att få människor att sakta ner och möta sig själv, en slags motvikt till det stressamhälle som många lever i idag, säger hon. Boken innehåller bilder som Maritha Grelsson tagit själv på ån utanför sitt hem i Rötviken samt texter som manar till stillhet och eftertanke. Bilderna har jag tagit under cirka tio år. Jag insåg hur vacker ån är som jag har precis utanför fönstret och ingen dag är den andra lik. Jag tänkte ofta om jag kunde dela dessa bilder med andra, men tanken stoppades bort. Men efter en slump blev till slut tanken verklighet. Jag hamnade av en tillfällighet på en kurs om (och med) änglar. Det första budskapet jag fick där var att skriva en bok. Natten efter kursen var det svårt att sova, tanken på boken störde, så jag bestämde mig för att be änglarna om hjälp och då kom orden, som ett rinnande vatten. Foto: Felix Persson För att kunna titulera sig som författare ska man ha skrivit minst två böcker, är det aktuellt? Det tror jag inte, just nu känns det inte så. Jag är nöjd med att ha vågat prova och det var ett väldigt spännande och roligt projekt. Men man ska aldrig säga aldrig, säger Maritha Grelsson. Felix Persson Fakta Här kan du hitta boken Kontakta Maritha Grelsson via epost för mer information om hur du kan köpa boken. marithagrelsson@gmail.com 6 VAAJMA nr 2/2014 VAAJMA nr 2/2014 7

5 Bærflækkdagan i år for 25. gang Britt-Ellen tar i mot egg som kommer trillende etter transportsbåndet for pakking. flytter eggene direkte til et brett. Derfra blir de fraktet på kjølelager. Brukerne har valgt å leacse innredning og teknisk utstyr som er levert av AK-maskiner. Bærflækkdagan lockar mycket folk till Røyrvik och är ett mycket uppskattat arrangemang. Foto: Frank Aspnes Røyrvik juni 2014 arrangeres Bærflækkdagan for 25. gang. Bærflækkdagan har en tradisjonell ramme som bygdedager flest med markedsplass og bodsalg, konserter, fest og godt folkeliv likevel har dagene et lokalt særpreg som synliggjør Røyrvik som fjellkommune. Britt-Ellen og Knut Eirik driver äggproduktion på gården Murumoen. Murumoen producerar ägg på gränsen Lierne Britt-Ellen og Knut Eirik Himle overtok gården Murumoen i Den var da et rent sauebruk som slet med store bjørneproblemer. Målet var klart: de ville leve av det gården kunne gi. De så seg derfor om etter tilleggsnæringer som kunne gjøre bruket stort nok til at begge kunne ha arbeid og inntekt på gården. Britt-Ellen og Knut Eirik traff hverandre på Val videregående skole. Britt-Ellen var først elev og senere ansatt på kjøkkenet. Knut Eirik hadde jobb som landbruksteknikker. De giftet seg i 1998 og fikk sønnen Thomas som i dag er 13 år. Senere har de fått et fosterbarn på 11 år. I 2006 flyttet de på heimplassen til Britt-Ellen og overtok gården der. I starten var gården hennes arbeidsplass, mens Knut Eirik fikk seg jobb ved Lierne Bakeri. Målet var hele tiden at begge skulle leve av det gården kunne gi. I første omgang fikk de ordnet rovdyrsikkert beite til sauene og økte besetninga så mye som mulig. Begrensninga i beiteområde gjorde det vanskelig å få grunnlag for å leve bare av sau. De så seg derfor om etter tilleggsnæringer som kunne gjøre bruket stort nok til at begge kunne ha arbeid og inntekt på gården. Etter en del vurderinger falt valget på eggproduksjon. I november 2013 sto det et stort, nytt og moderne hønsehus klart til å ta i mot nærmere 8000 høer. Hønene kom fra Namsvatnet i Røyrvik og etter noen uker kunne de Foto: Ole Harald Kveli glede seg over det første egget. På Murumoen er det ingen tvil om at høna kom før egget. Det ble fort flere per dag, og i dag kommer det trillende 7450 egg i løpet av døgnet. Hver 14.dag kommer det bil fra Rias pakkeri og henter egg. Det meste av aktiviteten i fjøset er helautomatisk. De bruker ett tonn kraftfor og 1500 liter vatn i døgnet. Eggene triller ned på et samlebånd og blir løftet opp av sugekopper som Grunnarbeidet ble utført av Sørli Bygg i tillegg til stor egeninnsats. Selve bygget kom direkte fra Italia og Tyskland. Under stort tidspress ble montering og de elektriske innretningene akkurat ferdig til hønene ankom. Ekteparet er i mål med stor tilfredshet. Jobben på Lierne Bakeri er nettopp avsluttet for Knut Eiriks del. Det kan virke som god timeing av flere grunner. Daglige rutiner i hønsehuset legger beslag på tri til fire timer i døgnet. Sauene står foran en lammesesong som medfører store arbeidsoppgaver. Om noen uker skal over 400 sau og lam slippes ut på beite i et rovdyrsikkert gjerde. Framtida er i ferd med å bli slik de håpet på, selv om de har lagt opp til et arbeidskrevende liv. Inntrykket vårt var at det lyste optimisme og tilfredshet av gårdbrukerparet. Vi vil ønske dem lykke til videre, både med egg og sau. Ole Harald Kveli Bærflækkdagan er bygdas eget arrangement et viktig arrangement som skaper oppslutning, samler bygda og trekker både unge og gamle røyrvikinger heim til hjembygda si. Arrangementet er et viktig utstillingsvindu for de mange lokalmatprodusenter, lokal hånd- og husflid, og ikke minst bygdas bedrifter. Aktører fra nabokommunene, på både norsk og svensk side, ønskes også fra arrangementskomiteen velkommen til lørdagens markedsplass for å selge sine produkter. Planleggingen av årets arrangement er i full gang og helgas program begynner etter hvert å ta form. Røyrvikkoret Fjelljom starter helga på fredag kveld med to konserter i samarbeid med Chand Torsvik, og Namsosbandet 7800 (Søttiåttenullnull) vil dra i gang lørdagens fest med tøff Trønderrock. Bondens marked kommer også til torgs på lørdag med lokal og kortreist mat. Herre bli arti! Mer info Frank Aspnes Mer informasjon kommer utover våren. Utstillere og selgere som ønsker bodplass på Bærflækkdagans markedsplass kan ta kontakt med Lars Arne Krukhaug i arrangementskomiteen. lars.krukhaug@gmail.com 8 VAAJMA nr 2/2014 VAAJMA nr 2/2014 9

6 reportage reportage Terje Lillemark är både naprapat och bonde Naprapat Terje Lillemark i arbeid. Foto: Ole Harald Kveli Terje Lillemark i fjöset tillsammans med några av gårdens 71 köttdjur. Lierne Terje Lillemark har landet i Limandvika ved Kvesjøen i Nordli. Etter et litt omflakkende liv som startet som gårdbruker, via omskolering til naprapat og utøvelse av det nye yrket i Trondheim, Oslo og Stjørdal, har han igjen havnet på heimgården. Det var bonde han skulle bli. Etter ungdomsskolen ble det landbruksutdannelse i Overhalla på videregående der. Alt tydet på at når han da startet som gårdbruker, var det det som skulle bli framtida. Etter en periode på gården følte han att noe manglet og han følte seg ensom i bondeyrket. Han dro da til Trondheim for å ta det som manglet av allmenfag ved videregående skole. Der kom han i kontakt med en naprapat som vekket interessen for dette fagområdet. Resultatet ble at han søkte seg inn på skole i Stockholm og startet et 4-årig studium der i Naprapatutdanninga var da ikke godkjent for lån og stipend på den tiden, så for å komme i gang tok han opp et lån på kronor, og reiste til den svenske hovedstaden. Allerede andre året ble utdanninga godkjent for vanlig studielån, noe som gjord fortsetninga litt enklere. I dag driver jeg med kjøttproduksjon på storfe i tillegg til naprapatvirksomheten Støtten han fikk første året av Jon Håvard Solum i Grong Sparebank betydde mye for en god start. Han ble en av de første trønderne som hadde utdannelsen naprapat. Etter endt utdannelse startet han som naprapat på heltid. Trond- heim ble første tilholdssted der han ved siden av arbeidet skrev en hovedoppgave ved NTNU. I det miljøet kom han i kontakt med fire boksere som han begynte å behandle. Resultatet ble at tri av dem ble Norgesmestere det året og Terje fikk en del av æren. Han ble som følge av det knyttet til hopp- og kombinertmiljøet i Trøndelag gjennom Olympiatoppen. Han arbeidet for dem i perioden Et godt rykte der førte ham i kontakt med Petter Nordthug. På en dags varsel ble han hentet til Mellom-Europa og Tour de ski for å kna Nordthug, så kan kunne avslutte en vellykket Tour i Dette samarbeidet fortsatte til og med VM i Når vi ser resultatet av 2014-sesongen til Petter, kan det tyde på at det samarbeidet burde fortsatt lengre. Etter en litt omflakkende periode med tilhold i Oslo, Trondheim og Stjørdal, begynte heimgården og arbeid der å friste igjen. I 2013 tok kan derfor beslutningen om å flytte heim. I dag driver jeg med kjøttproduksjon på storfe i tillegg til naprapatvirksomheten. Jeg har i dag 71 dyr i fjøset, hovedsakelig av kjøttferasen Limosin, sier Terje. Han ser for seg nybygging av fjøs for 50 årskyr og cirka 130 okser til kjøttproduksjon. Han har også en intensjon om sammen med andre i bygda å videreforedle eget kjøtt til lokale spesialiteter. Om sommeren vil han være 100 prosent bonde, men vil også fortsette med behandling. Han syns det er spesielt artig å bidra til at lokale idrettshelter får glede av hans ferdigheter. Han har stor tro på at Laila Kveli, Ole Jørgen Bruvoll, Paula Hartman og flere Li-bygger skal gjøre seg bemerket i årene framover. På spørsmål om hvorledes arbeidstidsfordelinga er mellom bondeyrket og naprapatbehandling i løpet av året, sier han: 80 prosent bonde og 90 prosent naprapat. Det forteller kanskje litt om hverdagen. Vi håper han står løpet videre og sørger for at alle i området kan nyte godt av hans ferdigheter. I 2013 fikk han pris som landets beste naprapat. Ole Harald Kveli 10 VAAJMA nr 2/2014 VAAJMA nr 2/

7 Satsing på Lenglingen Maraton Lierne Sørli idrettslag og Namdal løpeklubb vil i sommer komme med et helt nytt tilbud for maratonløperne. Lørdag 23. august blir det klart for Lenglingen rundt samtidig som Sørlimila går av stabelen. Som navnet tilsier vil løypa gå rundt innsjøen Lenglingen. For et par år siden kom Leo Lyngstad med et forslag om å arrangere et maratonløp rundt Lenglingen. Det går veg helt rundt og lengda ville tilsvare omtrent de 42 km som en maraton har. Per Jan Eide, som har vært en ivrig arrangør av lokale turmasjer, ble tvert tent på ideen. Sammen tok de initiativ til å planlegge løpet. Runden, som består av asfaltveg på ene siden og grusveg på andre siden av sjøen, blir i underkant av en maratondistanse. Mål blir ved samfunnshuset i Medbygda og for å få nøyaktig distanse, blir starten foretatt cirka to kilometer før målområdet. Løpet arrangeres som kvalitetsløp. Det vil si at det kreves at løypa kontrollmåles av autorisert En av initiativtakerne for Lenglingen Maraton, Per Jan Eide. Foto: Ole Harald Kveli person og at vanlig klasseinndeling blir fulgt. Dette blir den eneste helmaraton som arrangeres i Nord- Trøndelag i år. Løypa, og spesielt den delen med grusveg, er ganske kupert og varierende selv om det går rundt vatnet. Per Jan er usikker på hvor mange som finner tilbudet attraktivt, Lenglingen i måneskinn. Det er rundt denne sjøen løpet skal foregå. Foto: Linda Lyngstad men håper på så bra respons at det blir inspirerende å arrangere løpet flere år. Sørli-mila med distanser på fem og tio kilometer vil bli arrangert samme dag. Det er et mosjonsløp som hadde sitt første løp i 2013 og går etter hovedveien i Sørli og vil ha felles målgang med maraton. Vi vil oppfordre alle i -området til å starte treninga og komme til Sørli for å springe maraton. Ole Harald Kveli Skolprojektet arrangerar i juni avslutande aktiviteter för skoleleverna i. Foto: Skolprojektet arrangerar avslutning I början av juni arrangerar skolprojektet flera gemensamma dagar för eleverna i. Dette for å utvide det sosiale nettverket blant elevene. Forhåpentligvis vil også aktivitetene fungere som en forsterkende kick-off til videre samarbeid etter prosjektperioden, säger projektledaren Patrik Lundgren. Regionprojekt lider mot sitt slut. Som en trevlig avslutning arrangerar skolprojektet i början av juni flera gemensamma aktivitetsdagar för eleverna i. Patrik Lundgren, som är projektledare, berättar: Forhåpentligvis vil elevene få noen positive fellesopplevelser disse dagene. Cederbergsskolan i Föllinge har signalisert et ønske om å få delta på noen aktiviteter for ungdomsskoleelevene før prosjektavslutning, og da føles det bra at vi ser ut å få til det, säger han. Den 3 juni arrangeras den första gemensamma aktivitetsdagen för låg- och mellanstadieeleverna från Skolutbytet har varit mycket uppskattat och nu hoppas man att det ska kunna fortsätta även efter projektets slut. Frostviksskolan, Sørli skole, Stortangen skole och Valsjöbyns skola. Bland annat blir det turnering i kanonball samt sång och dans. Den 4 juni blir det en gemensam aktivitetsdag för högstadieelever från Stortangen skole, Sørli skole och Cederbergsskolan. Røyrvik har meddelat att de inte kommer att delta i aktiviteterna. Dagarna kommer att filmas och varje skola får ett exemplar av filmen. Jeg håper att dagene ska utvide det sosiale nettverket blant elevene. Forhåpentligvis vil også aktivitetene fungere som en forsterkende kick-off til videre samarbeid etter prosjektperioden. De skoleansvarlige i regionen er positive i å fortsette videre med det samarbeidet som en har i dag. Dette gjelder spesielt Frostviksskolan-Stortangen, og Sørli skole-valsjöbyn, säger Lundgren. Utöver aktivitetsdagarna ska skolprojektet i början av juni också presentera sitt arbete för styrgruppen. Fotnot. Nästa nummer av Tidningen ägnas helt åt projektets uppnådda resultat och aktiviteter. Foto: Matsåke Persson Nya omklädningsrum och duschar i Gäddede FROSTVIKEN I början av sommaren ska nya omklädningsrum och duschar stå klara i anslutning till badet och skolan i Gäddede. En satsning på nära sex miljoner kronor. Det kommer att bli väldigt fräscht och funktionellt, dessutom handikappanpassat, säger entreprenadledaren Lars Melander. Av de gamla duscharna och omklädningsrummen vid badet och Frostviksskolan i centrala Gäddede syns inte ett spår. Sedan i december har det varit en byggarbetsplats, men nybyggnadens fasad ser nu mer eller mindre klar ut. Nu fortsätter arbetet på insidan, i början av april påbörjades arbetet med golven. Att allt nu blir i ett plan, istället för två som tidigare, är ett medvetet val. Hela bygget blir handikappanpassat och får en bättre planlösning. Under arbetets gång har projektgruppen tagit hänsyn till en del förslag och önskemål från de verksamheter som ska använda lokalerna. Det är en satsning som betyder mycket för bygden. Bygget går på mellan fem och sex miljoner. Det är en stor del av kommunens totala budget för investeringar. Av dessa pengar är en miljon bygdemedel, säger entreprenadledaren Lars Melander. Hans uppgift är att ansvara för genomförandet av bygget som beräknas stå klart i mitten av juni. Hela ytan är på cirka 150 kvadratmeter och inrymmer två omklädningsrum med tillhörande bastur samt duschar. Den ena delen av utbyggnaden är en torr del som leder till sporthallen. Den andra är en våt del som leder till badet. Där har avfuktningsanläggningen bytts ut, även vattenreningen ska moderniseras. Badet kommer att tas i drift lagom till skolstarten i höst, säger Lars Melander. Just nu pågår bygget av nya duschar och omklädningrum i anslutning till badet i Gäddede. Foto: Forsgården renoveras Frostviken Just nu pågår en ordentlig renovering av Forsgården i Gäddede som beräknas vara klar under maj månad. Trygghetsboendet med 15 lägenheter får nya fönster och balkongdörrar, ny ytterbeklädnad och nytt tak. Forsgården i Gäddede genomgår just nu en ordentlig renovering. Foto: Strömsunds Kommun Till sommaren ska det även målas om utvändigt och under hösten väntar sedan en renovering av köket. På sikt blir det troligen också en konvertering från el- till fjärrvärme, säger entreprenadledaren Lars Melander. Totalt väntas renoveringen gå på omkring fyra miljoner kronor. 12 VAAJMA nr 2/2014 VAAJMA nr 2/

8 Hälsocentral prisad i årets undersökning Havdal kraftverk det eneste i Lierene Enligt årets undersökning är Gäddede Hälsocentral bäst i Sverige på att ge information i väntrummet. Foto: Frostviken Gäddede Hälsocentral är bäst i Sverige på att ge information i väntrummet, patienter som får vänta utöver överenskommen tid får veta varför. Det visar den årliga patientenkäten som genomfördes i höstas. Det här är ett område som alltid visat låga resultat. Patienterna upplever att de inte får veta varför de får vänta utöver överenskommen tid eller hur länge de måste vänta. I år utmärkte sig dock Gäddede hälsocentral genom att mer än fördubbla sitt resultat från 20 till 57 poäng. Det är bäst i landet. Vi tog upp frågan på en arbetsplatsträff, utifrån 2012 års resultat av patientenkäten, och kom överens om att bli bättre på att informera patienterna. Vad vi gjort är att vi nu, så fort vi ser att vi har förseningar, börjat gå ut i väntrummet och berätta för patienterna varför de får vänta. Det behöver inte vara svårare än så, men är naturligtvis enklare för att vi är en liten enhet, säger enhetschefen Barbro Blom. Johnny Hallqvists hjärta dunkar för Valsjöbyn. Även om livet i den yttersta glesbygden ibland kan vara tufft, överväger fördelarna. Foto: Felix Persson Johnny tror på Valsjöbyn Hotagen Sedan 1955 har Johnny Hallquist, 62, varit Valsjöbyn trogen. Och trots att allt fler lämnar den yttersta glesbygden vägrar han att ge upp. Jag är en obotlig optimist, jag tror att byn har en framtid, säger han Och att Hallquist är ivrigt förälskad i Valsjöbyn går inte att ta miste på. Jag bodde i Bräcke en gång i tiden, men då längtade jag hem så fruktansvärt. Här är det bra, en enorm frihet finns och framförallt tycker jag om tystnaden. Tystnaden kan vara det vackraste av allt, säger Johnny. Den vackra naturen i Valsjöbyn har också stått värd för två filmer. Kerstin Ekmans bok Hunden filmatiserades 2002 och 2006 började inspelningen av filmen Varg med Peter Stormare i en av rollerna. Johnny Hallquist var med på ett hörn i båda filmerna. I Hunden hjälpte jag till med lite av varje bakom kulisserna och så var ju dessutom min hund Skott huvudrollsinnehavaren i filmen. I Varg ansvarade jag för skotrarna och motorcyklarna, berättar han. En fråga som förstås är oundviklig, hur är egentligen Peter Stormare som person? En helt otrolig människa, fruktansvärt trevlig och som bjuder på sig själv. Han kanske inte alltid verkar vara den trevligaste på film, men i verkligheten är det en otroligt genuin och bra karl, säger Johnny. Men trots den storslagna naturen är inte allt en dans på rosor i Valsjöbyn. Bitvis är väg 340 fortfarande i dåligt skick, en reparation som Vägverket lovade att fixa redan Det har gått tolv år nu och fortfarande har inget gjorts, det är skamligt, säger han. En annan fråga som tynger Johnny Hallquist och bygden är om bageriet i Lierne ska flyttas till södra Norge. Bageriet betyder så mycket för det här området. Alla småbyar i Hotagen har nämligen folk som jobbar där. Det skulle vara ett enormt tungt slag för alla om bageriet flyttas, då blir många utan jobb, säger Hallquist som själv jobbat på bageriet i sex år. Men han tänker ändå positivt. Jag tror det kommer att lösa sig, men det är bara att vänta på besked, säger han. Varför ska folk flytta till Valsjöbyn? Gemenskapen är otrolig, alla hjälps åt på det ena eller andra sättet. Och naturligtvis lugnet och naturen. Jag såg nyligen ett makalöst vackert norrsken, det var en upplevelse långt utöver det vanliga. En lägenhet i Stockholm lockar alltså inte? Nej, vet du vad. Felix Persson Her står daglig leder i Havdal kraftverk, Leo Grubbmo, foran turbinen. Foto: Ole Harald Kveli Lierne For 10 til 15 år siden ble det svært populært å snakke om småkraftverk og utnytting av større og mindre vassdrag. Også i Lierne var det mange som så på mulighetene for å produsere strøm. For de fleste ble det med planene, men et kraftverk har så langt blitt en realitet: Havdal kraftverk i Tunnsjøen. Leo Grubbmo, som er en av fallrettighetshaverne, forteller at de første tankene omkring utbygging kom i Han er eier på den ene siden av elva. På den andre sida er det i hovedsak Arve Vik som er grunneier med en liten andel også til Rigmor Wengstad. I starten vurderte de å ta utbygginga selv, men kom til slutt fram til at det var tryggere å leie bort fallrettigheten til et selskap som hadde fagkompetanse. At Norsk Grønn Kraft (tidligere Oslo Energi) tok på seg ansvaret angrer de ikke på i dag. I 1999 var det klart for konsesjonssøknad, men det ble et langt lerret å bleke før utbyggingen var i mål. Det kom innsigelser fra fylkesmannens miljøavdeling som forsinket arbeidet. I tillegg måtte man ha godkjenning fra svenske myndigheter ettersom vannet havner i Sverige. Saken måtte opp i Nordisk Råd før alt ble klart. I 2007 var alt på plass og bygginga startet året etter. I 2009 var alt ferdig. Da var det bygd inntaksdam og rørgate på 900 meter med en diameter på 1,6 meter. I stasjonsbygget er det to turbiner som i dag produserer cirka 8,5 GWh årlig. Brutto fall er på 54 meter og effekten er på 2,7MW. Leo, som er ansvarlig for det daglige tilsyn, forteller at økonomien de første åra har vært dårlig. Lave strømpriser og store utbyggingskostnader har medført at Liernes eneste kraftverk foreløpig ikke har tjent penger. Prosjektet var kostnadsberegnet til 14 til 15 millioner kroner, men sluttsummen ble på nærmere 40 millioner. Håpet er at gunstige værforhold og en økning av strømprisen skal gi litt utbytte i årene framover. Den kraftproduksjonen som i dag går ut på NTE:s nett, tilsvarer et normalt forbruk for cirka 500 husstander. Ole Harald Kveli 14 VAAJMA nr 2/2014 VAAJMA nr 2/

9 Flyktingloppet skapar glädje och engagemang dela på Facebook! Var du med under Flyktingloppet? Dela med dig av dina foton och erfarenheter på vår Facebooksida facebook.com/vaajma Om du använder Instagram glöm inte bort att tagga dina bilder med #vaajma för att visa upp dem på vår hemsida. Familjen Aronsson från Östersund hoppas att fler svenskar ska upptäcka Flyktingloppet. Jag är från Gäddede så för mig är det självklart att komma hit, säger Leif Aronsson med dottern Maja och frun Carina Modén Aronsson. Med är också familjens sju månader gamla samojed-valp. Norska och svenska funktionärer jobbar sida vid sida och i skidspåren kämpar åkarna upp och ned för flera fjäll på väg från ett land till ett annat. Flyktingloppet är en folkfest som skapar glädje och engagemang i gränsfjällen. Här kommer en rapport från en förstagångsbesökare. Vägen är smal och slingrig på väg till Flyktingloppets start strax innan Nordli. Plötsligt fylls vägbanan av tävlingsklädda skidåkare. Det är ute och värmer upp och när jag blickar åt höger ser jag den första, tuffa backen som väntar strax efter starten. Flyktingloppet är en verklig utmaning som alltid lockar några av världens främsta skidåkare. I år deltog bland andra Petter Northug, Anders Södergren, Ida Ingemarsdotter och Heidi Weng som var suverän i damklassen och tog hem slutsegern. I herrklassen gick segern till Niklas Dyrhaug, som haft en dålig säsong i det norska landslaget men som nu utklassade alla i Flyktingloppet. Liernes hemmahopp, Laila Kveli, deltog inte på grund av en förkylning. Men det är egentligen inte i skidspåret det riktiga Flyktingloppet avgörs. Det är vid sidan om. Varje år ser mellan 300 och 400 funktionärer till att tävlingen går att genomföra. Det är fantastiskt att vi lyckas få ihop så många funktionärer varje år. Och det är en nödvändighet för att få loppet att fungera. Utan dem skulle det inte gå, säger tävlingsledaren Ewa Westum Kveli. En av dem som var funktionär för allra första gången var Ole Harald Kveli, informationsprojektets Direkt efter starten kommer en tuff uppförslöpa. Det blir trångt i spåren. egen reporter i Lierne. I 46 år har han åkt Flyktingloppet, i år ställde han istället upp som funktionär och hade bland annat viktiga uppgifter i startområdet. Det verkar vara lättare att hitta funktionärer på norsk sida än på svensk. Men vi hjälps åt allihop, när vi är klar här åker vi över till Gäddede och hjälper till med det som behövs där. Jag hade gärna åkt loppet även i år, men det har inte fungerat med träningen som jag velat, säger Ole Harald. För mig som är förstagångsbesökare på Flyktingloppet känns det fantastisk med det samarbete som syns så tydligt mellan Sverige och Norge. Det märks bland annat i speakerbåset, där en norsk och en svensk hjälps åt att kommentera målgången. Vid sidan om speakerbåset hittar jag familjen Aronsson från Östersund. De har haft en mycket viktig uppgift under dagen: Att langa dricka till toppåkarna Anders Södergren och Jörgen Brink. Vi är skidintresserade hela familjen och jag är dessutom från Gäddede så det är självklart att vi kommer hit. Det är bara synd att inte fler svenskar upptäcker tävlingen. Idag är det mest norskar som deltar, säger Leif Aronsson. Foto: Jag tror mycket på det nya samarbetet och ser fram emot hur vi ska utveckla det inför nästa år. Informationsprojektets egen reporter, Ole Harald Kveli, har åkt Flyktingloppet 46 gånger. I år provar han istället på att vara funktionär. Men Ewa Westum Kveli, som är tävlingsledare, ser att en förändring är på gång. Den nystartade touren Ivars Bil Jemtland Ski Tour som Flyktingloppet ingår i som sista deltävling, har gjort att fler svenskar har anmält sig. Ja, vi ser en ökning av antalet svenskar och det är väldigt roligt. Jag tror mycket på det nya samarbetet och ser fram emot hur vi ska utveckla det inför nästa år, säger hon. Åkarna fortsätter att komma över mållinjen och det syns att loppet har varit jobbigt. Naturligtvis har det tagit på krafterna att åka upp och ned för ett par fjäll. Men till slut kommer ändå ett leende hos de flesta ett bevis på glädjen över att de klarat loppet som går i flyktings spår för frihet och fred. 16 VAAJMA nr 2/2014 VAAJMA nr 2/

10 Reportage Reportage Lia Ranch satsar i Ankarvattnet Madeleine Olofsson. Jimmy Olofsson tog i januari 2013 över föräldrahemmet i Ankarvattnet. Frostviken När Jimmy Olofsson tog över föräldrahemmet i Ankarvattnet föll det sig naturligt att satsa inom både jordbruk och turism. Idag driver han och frun Madeleine en mångsidig verksamhet på Lia Ranch med både nötdjur, avel på islandshästar, inackorderingsstall, vildmarkscamping och kennel. Glesbygdsmiljön gör det möjligt att satsa, säger Madeleine Olofsson. Det råder inte någon brist på idéer hemma hos familjen Olofsson i Ankarvattslia. Här, i den nordligaste delen av den jämtländska fjällkedjan med bara cirka två mil till Stekenjokk, smids stora planer inför framtiden. I januari förra året blev Jimmy den sjunde generationen att ta över och driva den vackra gården. Nu bor han här permanent med frun Madeleine, barnen Alfred, två år, Alma, ett år, samt föräldrarna. Tanken har hela tiden varit att Jimmy skulle ta över gården. Jag är från Härnösand och har bott i Stockholm i många år så det blev en stor omställning. Men jag har alltid varit Jimmy och hans fru Madeleine satsar på både jordbruk och turism. Här syns några av gårdens cirka 22 dikor, som är av rasen Hereford. Foto: Lia Ranch en hästtjej som älskar djur och natur. Nu har allt fallit på plats och det har kommit naturligt att vi vågat satsa. Gör man något man brinner för kan man slita rätt hårt, säger Madeleine. Och nog blir det en hel del hårt arbete. Hon jobbar heltid som lärare på Frostviksskolan medan Jimmy ägnar sina dagar åt arbetet på gården. Där är verksamheten mångsidig. Paret bedriver nötköttsproduktion av rasen Hereford med en besättning på 22 dikor. I planerna ingår att utöka till 30 dikor och bygga lösdriftshallar ute. På gården finns också tio islandshästar som ligger till grund för Madeleines avelsverksamhet. För tre år sedan byggdes ett 300 kvadratmeter stort stall med sju till elva stora boxar. Även en ridplan med vidunderlig utsikt över nejden ryms på gården. Tack vare denna satsning erbjuds en unik möjlighet för besökande turister. Här ska du ha möjlighet att ta med dig din häst på semestern för att få chansen att kunna rida i det otroligt vackra fjällandskapet som vi har Från gården syns det vackra fjällandskapet. tillgång till. I sommar startar vi även upp turridning i samarbete med Rid i Jorm. De erbjuder längre turer med övernattning, vi riktar in oss på kortare turer, speciellt riktade till barn och genomresande turister. Vi kommer också att ha dagridläger för barn och ungdomar i sommar. Det ska bli väldigt roligt, säger Madeleine. Ranchens vildmarkscamping ligger intill sjön med en härlig badstrand, även stugor finns till uthyrning. Två helt nybyggda stugor, servicehus samt reception kommer att stå klart till midsommar. Vår tanke är att sätta ihop alla gårdens delar till en helhet. Det är viktigt att ha flera ben att stå på. Här finns så mycket av det som folk uppskattar; den orörda naturen. Att det är glesbygd är det som gör vår Att det är glesbygd är det som gör vår bygd attraktiv och det som gör att vi kan satsa. bygd attraktiv och det som gör att vi kan satsa. Visst är det en tuff tid under uppbyggnadsstadiet, men det är ändå värt allt jobb, säger paret Olofsson. Mer info Mer information om Lia Ranch finns på deras hemsida på internet VAAJMA nr 2/2014 VAAJMA nr 2/

11 Reportage Reportage Serien Laara & Leisa spelas in i Laara & Leisa är den allra första dramaserien för barn helt på syd-samiska. Stora delar spelas in i området där också en av huvudrollsinnehavarna bor. Produktionsbolaget TMM Produksjon AS skriver historia med tv-serien som sänds på NRK Super. Endelig kan barna få høre sitt morsmål også på tv. Vi er stolte over å få ha vært med å skrive historie. Flere fra et sørsamiske miljøet har tatt kontakt med oss og formidlet sin enorme takknemmelighet, säger regissören Bjørn Tore Hallem. Veckan efter påsk började inspelningen av säsong två av Laara & Leisa, den allra första dramaserien för barn helt på syd-samiska. Tio avsnitt spelades in till säsong ett och nu väntar lika många. Serien produceras för NRK Sápmi av TMM Produksjon AS och visas på NRK Super. Regissören Bjørn Tore Hallem är stolt över att få vara med och skriva tv-historia. Det har aldri tidligere blitt produsert en dramaserie med sørsamisk språk. Dette er spesielt viktig for de minste barna. Målgruppen for denne serien er barn i alderen 4-8 år. Vi er stolte over å få ha vært med å skrive historie. Flere fra det sørsamiske miljøet har tatt kontakt med oss og formidlet sin enorme takknemmelighet over at dette nå er gjort. Dette er stort, mye større enn dere selv aner, sier enkelte, säger han. Laara & Leisa handlar om den åttaårige grabben Laara. Han och hans mamma och nyss flyttat från storstaden i söder till Trones i Namsskogan. Hans bästa vän är geten Mia. Serien tar for seg de utfordringer man har med å etablere seg på et helt nytt sted. Hvordan er det å skaffe seg nye venner? Alt er skummelt. Piere Åhrén, från Blåsjöfallet, som spelar Laara och Hilma Dunfjeld Mølnvik, fra Snåsa, som spelar djur eftersom stora delar av inspelningen sker på Namsskogan Familiepark. Här syns geten Mia, Laara vil egentlig ikke flytte. Han har ei geit som kjæledyr. Geita må flytte inn i dyreparken, siden de ikke har plass til den i det nye hjemmet. Dette er han sterkt i mot. Men, han synes det blir enklere når han får vite at han kan få jobbe som dyrepasser i parken. Han blir etterhvert venn med nabojenta, Leisa. Hun tar han med på mange spennende eventyr, berättar Bjørn Tore Hallem. Det tog 46 dagar, mellan april och november, att spela in de tio 12-minutersavsnitten till första säsongen. Inspelningen skedde bland annat i Namsskogan Familiepark och Røyrvik. Tittarna får lära sig mycket om livet i parken och blir också introducerade i hur livet som renskötare i Røyrvik ser ut. Den största utmaningen under produktionen av tv-serien är enligt regissören att den spelas in på ett språk som tv-teamet inte kan prata eller förstå. Det er en stor utfordring å produsere en dramaserie på et for oss ukjent språk. Vi har med oss tolk/språklige oversetter under innspillingen. Men siden at barna er 2-språklige (sørsamisk og norsk/svensk) så går instruksjonen forholdsvis greit. Barna har vært eksemplariske. Selvfølgelig blir det noen ganger lange og kjedelige dager, men det har egentlig fungert veldig bra. Vi møter stor hjelpsomhet, lokalbefolkningen stiller opp!, säger Bjørn Tore Hallem. Han har själv blivit inspirerad av tv-serien och går nu en kurs i sydsamiska. For å hjelpe meg selv litt, har jeg nå startet på et sørsamiske språkkurs. Jeg ser på det som viktig å kunne ta del i dette vakre språket og kunne bidra til å gjøre det mer kjent i resten av landet. Leisa, har fått träffa många olika som är Laaras bästa vän i serien. Foto: TMM Produksjon AS Varför är det viktigt med information om syd-samiskt språk och kultur? Dette er en språkgruppe som er utrydningstruet. Vi skal være stolte av våre urspråk og kultur. Om vi ikke bevisst og målrettet jobber for å bevare disse språkene vil de være totalt borte innen veldig kort tid. Men nå ser det lysere ut. Interessen for språket er økende, flere tar språkkurs i voksen alder, det er egne sørsamiske språkfag ved Høgskolen i Nord-Trøndelag. Og så i tillegg kommer alså vår tv-serie og bidrar, säger Bjørn Tore Hallem. Här är det en scen vid en grotta i Røyrvik som ska spelas in. Piere från Blåsjöfallet spelar Laara Inom kort startar inspelningen av säsong två av Laara & Leisa. Huvudrollsinnehavaren Piere Åhrén har vant sig vid att stå framför kameran. Det svåraste är att plugga in replikerna, säger elvaåringen. Förra året spenderade Piere Åhrén 46 dagar framför filmkameran. Av dessa 46 dagar blev det tio stycken 12 minuter långa avsnitt av tv-serien Laara & Leisa. Det är alltså lätt att räkna ut att det krävs mycket arbete för att göra en tv-serie. Ibland blir det långa dagar, men mest är det bara kul, tycker huvudrollsinnehavaren från Blåsjöfallet. Efter en lyckad provspelning fick han rollen som Laara: Det är roligt att få se sig själv på tv och att få prata sitt eget språk. Jag och Hilma som spelar Leisa har blivit bra kompisar och så är det spännande att få vara i djurparken och se hur det går till där, säger han. Det absolut svåraste med att vara skådespelare är att lära sig alla repliker, tycker Piere. Det gäller också att hålla reda på hur man ska stå och titta när olika scener spelas in. Det är mycket att tänka på som tv-stjärna. Lite svårt är det, men det går bra. Nu hoppas jag att vi får spela in på lite nya ställen. Det är kul att få se något nytt, säger han. Med under inspelningarna är även mamma Doris Rensberg som fungerar som assistent och språkansvarig. Som samisktalande är det hennes jobb att gå igenom replikerna med barnen och lyssna så att allt blir rätt under tagningarna. Att Foto: TMM Produksjon AS det görs en tv-serie helt på samiska ställer stora krav på tv-teamet som inte behärskar språket, men är oerhört viktigt för den samiska befolkningen, menar Doris Rensberg. Alla generationer tittar på detta, utbudet av syd-samiska program är oerhört dåligt så serien har fått stor betydelse. Jag hoppas att serien bidrar till att andra får upp ögonen för språket och kulturen. Det är väldigt häftigt att min grabb faktiskt har huvudrollen i det första syd-samiska barnprogrammet någonsin, säger hon och ler. Själv tar huvudrollsinnehavaren det hela med ro, men tycker samtidigt att det vore kul om han blev en kändis som folk börjar känna igen. Men jag tror inte att jag kommer att bli skådespelare när jag blir stor. Jag ska ju bli renskötare, säger Piere Åhrén. 20 VAAJMA nr 2/2014 VAAJMA nr 2/

12 gjorde succé på Sportfiskemässan Sportfiskemässan på Elmia En perfekt start på fiskesäsongen Sportfiskemässan hölls i år på Elmia i Kista. Foto: Privat Sportfiskemässan har arrangerats sedan 2005 och är en av Sveriges största mötesplatser för fritidsfiskare med över 100-talet utställare. Med många aktiviteter och föredrag är mässan en aktiv och lärorik mötesplats som passar alla åldrar. Fakta Sportfiskemässan är den största mässan i Sverige inom sportfiske. Här träffas människor med ett gemensamt intresse för att upptäcka nyheter, prova på aktiviteter, tävla, titta på båtar och boka fiskeresor. Mässan har starka samarbetspartners inom företag, organisationer och skolor. 91 procent av besökarna tyckte att Sportfiskemässan 2013 var bra eller mycket bra. 91,9 procent av besökarna köpte någonting på Sportfiskemässan procent av besökarna ser det som mycket troligt att de kommer slogs besöksrekordet när personer besökte mässan i Jönköping. Maritha Grelsson, till vänster, och Margareta Andersson var båda på plats i s monter vid Sportfiskemässan i Kista. Foto: Felix Persson En förstaplats på Sportfiskemässan i Kista för bästa monter i kategorin resmål och destination slår fast: Jämtland och däribland Hotagenområdet är ett av Sveriges bästa fiskeparadis. Nu gäller det bara för turisterna att hitta hit. Vi jobbar hårt för att marknadsföra oss, det är därför kul att vi får bekräftelse när vi gör något bra, säger Margareta Andersson. Regionprojekt var på plats på Sportfiskemässan i Kista för att visa upp området. Motiveringen till förstaplatsen löd: Med ett mycket trevligt team av glada medarbetare, bra belysning och inbjudande monter där det delades ut produkter resulterade i att man ville göra ett besök i norra Sverige redan efter sportfiskemässan. Vi har en fantastisk natur och otroliga fiskemöjligheter här, det är därför kul att vi får chansen att visa upp oss i södra Sverige, säger Andersson. Tillsammans med Maritha Grelsson arbetar hon hårt för att marknadsföra Hotagenområdet. Tystnaden, de vackra vyerna Hela Jämtlandsteamet som tillsammans vann förstapris för sin monter. Att kunna erbjuda fiskeguider hade varit väldigt bra, det är inte alla som vill ge sig ut själv i naturen. och de enorma fiskemöjligheterna gör Hotagen med omnejd till en sällsynt plats i dagens samhälle. Fiskevägenkortet som vi erbjuder har blivit en succé. Det ger sportfiskaren 13 mil fiske mellan Krokom och norska gränsen, en produkt som är väldigt sällsynt, säger Grelsson. Deras främsta konkurrent om fisketuristerna är Norrbotten. När det gäller vinterfisket ligger de före oss och de har också mer strömmande vatten, säger Margareta. Om ni hade fått en stor summa pengar, vad hade ni velat lägga dem på för att förbättra området? Att kunna erbjuda fiskeguider hade varit väldigt bra, det är inte alla som vill ge sig ut själv i naturen, säger Andersson. En heltidsanställd som sköter om fiskeområdena hade självklart också varit en prioritering, säger Grelsson. Foto: Privat Vad ser ni för potential i området? Jag tror stenhårt på detta, och det är det vi arbetar för. Att få människor hit och kunna erbjuda den service som gör att de kan leva här under alla årstider, tycker Andersson. Här kan man dricka vatten direkt ur sjön, man kan andas frisk luft och man är ett med naturen. Det är inte överallt man kan vara det längre, instämmer Grelsson. Felix Persson På mässan finns något för både gamla som unga och nybörjare som professionella. Det erbjuds uppvisningar, tävlingar, utbildningar och fiskesimulatorer, och i mässans lokaler blandas också fisketillbehör med researrangörer och hantverkare. Mässan är mycket populär och välbesökt, i år kom personer. En av de många utställare i år var Regionprojekt som delade monter med andra jämtländska entreprenörer. Trots den stora mängder utställare lyckades och dess monter dra stor publik och uppmärksamhet. Många informationsbroschyrer delades ut till intresserade fiskeentusiaster och förhoppningsvis har området och dess unika fiskevatten nu fått en större plats på kartan. Erika Winterlia Källa: sportfiskemassan.se För mer information: Besök mässan på internet: 22 VAAJMA nr 2/2014 VAAJMA nr 2/

13 Frostviken satsar på vandring med nya Toppkortet a Foto:Madeleine Aaraas Munsfjället Kalberget Turistbyrån i Gäddede Så här kommer det nya toppkortet att se ut. Kalberget. Foto: Madeleine Aaraas. Frostviken Bestig fem av Frostvikens toppar och var med på en utlottning med fina priser och andra upplevelser i Frostviken. Den uppmaningen kommer Turistbyrån i Gäddede med i nya satsningen Toppkortet Frostviken. En riktigt härlig naturupplevelse väntar den som antar utmaningen som Turistbyrån i Gäddede uppmuntrar till i sommarens nya satsning, Toppkortet Frostviken. Här gäller det att bestiga fem toppar i området, få en stämpel för att sedan ha chans att vinna fina priser och upplevelser. Det finns liknande koncept i bland annat Åre och Arjeplog och kan de kan vi. Det är en rolig och annorlunda utmaning som dessutom visar upp något av det bästa vi har den fantastiska naturen. Rejält med motion får man på köpet, säger Kicki Stenvall på Turistbyrån i Gäddede. Det är topparna Munsfjället, Kalberget, Portfjället, Mesklumpen och Klumplidklumpen som ska bestigas. Längst upp på toppen finns en orienteringsstämpel som ska stämplats i ett speciellt kort. Tävlingen kör igång i juni och avslutas sista augusti. Då dras vinnarna i olika grupper beroende på Portfjället Mesklumpen Klumplidklumpen Skriv ert namn och adress: Följ vandringsleden till toppen och ni hittar en orienteringsstämpel som ni kan stämpla i rutan för den topp ni bestiger. Skicka sedan in kortet eller lämna in det på turistbyrån i Gäddede. hur många toppar som bestigits. Priserna skänks bland annat av det lokala näringslivet. I Lierne finns en liknande utmaning. En annan satsning i sommar är en ny fisketävling där det enda som krävs för att få vara med är att lösa ett fiskekort som gäller på allmänna vatten. Här avslöjar Kicki att det ligger mycket fina priser i potten. Bland annat en fiskeweekend med helikoptertransport. Till sist, hur många toppar har du bestigit? Haha, ingen än. Men det blir i sommar. Jag ska ju sätta upp alla orienteringsstämplar, säger Kicki Stenvall och skrattar. Storgatan Gäddede Ta gärna en bild när ni står på toppen så lägger vi ut det på vår Facebooksida. Skicka till info@frostviken.se Fakta Foto: Madeleine Aaraas Munsfjället: 1188 möh. Toppen ligger i Hotagsfjället, påbörja vandringen vid Hällingsåfallet. Kalberget: 682 möh. Påbörja vandringen i Håkafot. Portfjället: 823 möh. Toppen ligger på norska sidan. Påbörja vandringen i Björkvattnet. Mesklumpen: 924 möh. Påbörja vandringen i Stora Blåsjön. Klumplidklumpen: 819 möh. Påbörja vandringen i Jormvattnet. Mer information läggs ut på under maj månad. Initiativtaker Øyvind Kveli gratulerer historiens første norgesmesteri kulpoker, Arnfinn Monsen, med seieren. NM i Kulpoker Lierne Den 16.mars 2014 ble den første norgesmester i kulpoker kåret. Arrangementet foregikk på Kveli samfunnshus og samlet ca. 60 personer med deltakere og publikum. Arrangører var LLLL (Lierne lavvoliggerlag) og Kveli samfunnshus. Den første norgesmester ble Arnfinn Monsen som kom seg gjennom innledende runder med et nødskrik. I finalen holdt han stø kurs mot seier. Øyvind Kveli og Aleksander Kjølstad var initiativtakere og sto for den praktiske gjennomføringa av turneringa. De 40 deltakerne i alle aldre ble fordelt på 7 bord i den innledende runden. De tre beste gikk så videre til semifinalen som var fordelt på tre bord. De to beste ved hvert bord der havnet ved det eksklusive finalebordet. Finalen ble komentert av konferansier Øyvind under veis, så alle frammøtte hele tiden var orientert. Til slutt ble vinneren kåret under stor jubel. Kulpoker er et kombinasjonsspill av poker og femkort som har vært en naturlig selskapslek i området i mange år. Opprinnelsen for spillet er ukjent, men at det er et spill av lokal karakter virker ganske sikkert. De siste åra har det vært tilbakegang for kulpokeren. Øyvind Kveli ville gjøre et tiltak for at den populære selskapsleken ikke skulle gå i glemmeboka og tok derfor initiativ til å arrangere et norgesmesterskap. Suksessen ble så pass stor at sjansen for nye turneringer er stor. Hvis noen har opplysninger om Foto: Ole Harald Kveli Bilde fra bordene ved innledende runde. når man først begynte å spille kulpoker og hvor opphavet til spillet er, tar vi gjerne imot opplysninger om det. Ole Harald Kveli 24 VAAJMA nr 2/2014 VAAJMA nr 2/

14 Reportage Fortsättning på konceptet Sommarlovsentreprenör Konceptet Sommarlovsentreprenör har varit populärt och nu hoppas man på en fortsättning även efter regionprojektets slut. Här syns förra årets deltagare. Foto: Anna Jonasson Framtiden är osäker för ambulansen i Røyrvik, vilket gör de anställda bekymrade. Från vänster: Ordfører Arnt Mickelse, Hugo Ingemar og tilitsvalgt Hallgeir Pedersen. Ambulansen i Røyrvik har en usikker framtid Røyrvik Ordfører Arnt Mickelsen og ansatte i ambulansen ser med bekymring på ei framtid uten ambulansebil stasjonert i Røyrvik. Det er først og fremst sikkerheten for lokalbefolkningen som bekymrer oss. I tillegg betyr et bortfall av sårt tiltrengte arbeidsplasser mye. Nedleggelse av ambulansen i Røyrvik vil redusere den totale beredskapen for Indre Namdal med 20 prosent. Vi må kort og godt beholde ambulansen, sier Arnt Mickelsen. Ledelsen i ambulanseforetaket i Midt-Norge har administrativt gått inn for å legge ned ambulansestasjonen i Røyrvik. Rekruteringsproblemer og mangel på kompetanse er brukt som argument for avgjørelsen. Hittil har det vært 5 ambulanser i området (Røyrvik, Lierne, Grong, Snåsa og Namskogan). Disse har delvis overlappet hverandre og har også vært til hjelp på svensk side når behovet har vært der. En nedleggelse vil derfor få konsekvenser også for nabokommunene. Arbeidstidsordningen for mindre stasjoner er også en del av bildet. Forholdet mellom vakt og fritid har gjort det nesten umulig å avvikle ferier på en tilfredsstillende måte. Tillitsvalg for de ansatte, Hallgeir Pedersen, kaller en nedleggelse for tragisk og er bekymret for tyck till på Facebook! Hur viktigt är det att ha kvar ambulansen? Var med och diskutera på vår facbooksida. facebook.com/vaajma beredskapen. Ny arbeidstidsordning og fortsatt drift, er det vi krever, sier han og tilføyer at hvis folk i systemet bruker fornuften vil ambulansen i Røyrvik leve videre. Ordfører Arnt Mickelsen Hanssen, Hans Roger Tangen Foto: Ole Harald Kveli har brukt svært mye energi på denne saken. Det siste som har skjedd i saken er at Fylkesmannen har tatt initiativ for å danne ei gruppe som skal se på mulighetene framover. Denne gruppa består av Helse Nord-Trøndelag, Røyrvik kommune, Ambulanse Midt Norge i tillegg til Fylkesmannen. De håper at en avklaring kan foreligge før sommeren. Ole Harald Kveli Strömsunds Utvecklingsbolag har tagit beslut om att fortsätta satsningen på konceptet Sommarlovsentreprenör. Det innebär att verksamheten säkras även när regionprojektet tar slut. Det känns väldigt bra, säger Anna Jonasson, initiativtagare och delprojektledare Ekonomisk tillväxt. Regionprojekt har under tre somrar drivit konceptet Sommarlovsentreprenör där ungdomar getts möjligheten att skapa sitt eget sommarjobb och lära sig mer om entreprenörskap och eget företagande. Förra året deltog 14 ungdomar i nio olika företag. Sommaren 2014 blir sista året konceptet körs i regionprojektets regi. Nu har dock Strömsunds utvecklingsbolag tagit beslut om att fortsätta satsningen från och med nästa år. Då utökas det till att innefatta hela Strömsunds kommun. Även Lierne kommune har tagit beslut om fortsättning, och det ser positivt ut också i Krokoms kommun. Det känns väldigt bra att det blir en fortsättning på satsningen, att projektet har startat upp en verksamhet som blir varaktig. Det är viktigt att jobba med ungas entreprenörskap och stimulera dem att våga genomföra sina drömmar. Området behöver fler företagare som kan bredda och utveckla näringslivet, säger Anna Jonasson, delprojektledare Ekonomisk Tillväxt och en av dem som coachat ungdomarna. Strömsunds utvecklingsbolag har avsatt medel till satsningen, men exakt hur den ska organiseras och genomföras är inte bestämt än. Näringslivschefen Anders Blomberg menar att det är bra att ungdomarna får möjlighet att lära sig mer om vad det innebär att vara egen företagare. I kommunen har gymnasieungdomar i många år drivit UF-företag på ett framgångsrikt sätt. Ett UF-företag innebär att under ett läsår driva egna företag tillsammans i grupp med riktiga varor och tjänster. Att delta i Sommarlovsentreprenör erbjuder en annan möjlighet som Blomberg tror kan bidra till att öka intresset för entreprenörskap. De får med sig mycket kunskaper och insikter, kanske kan vi fånga upp någon som sedan väljer att bli företagare. Vårt mål är att arbeta för att behålla den positiva företagaranda som finns i kommunen och då är det viktigt att vi även satsar på våra ungdomar, säger han. FAKTA Konceptet Sommarlovsentreprenör syftar till att stimulera ungdomar till att utveckla sina entreprenöriella egenskaper genom att låta dem driva ett företag som sommarjobb. I samband med sommarlovsstarten genomförs en kickoffvecka där antagna ungdomar får under kreativa former skapa sin affärsidé. Ungdomarna försäkras och får ett startstipendium på cirka 2000 kronor och får sedan genomföra sin affärsidé under ett bestämt antal veckor. Konceptet ägs av Länsstyrelsen Västernorrland. sommarlovsentreprenor.se 26 VAAJMA nr 2/2014 VAAJMA nr 2/

15 Fokus: Projektnytt Fokus: Projektnytt Det här är på gång i projekten Information Skola Ekonomisk tillväxt Nu är broschyren om utdelad till alla i området och arbetet med projektets sista tidning är påbörjat. Det blir ett stort temanummer om Regionprojekt s uppnådda resultat och vad de betytt för området. Huvudfokus kommande månader kommer att ligga på att sammanställa Regionprojekt s uppnådda resultat. Vad är gjort sedan starten? Vad har vi lyckats med och inom vilka områden har vi inte kommit hela vägen? Det kommer att bli intervjuer och analyser, statistik och fakta. Hur samarbetet kring gemensamma nyheter i kan fortsätta ska informationsprojektet titta vidare på under perioden. Resultatet kommer att redovisas i sista numret som kommer ut 18 juni. Vid sidan av detta fortsätter satsningen på Radio. Tre program har nu sänts genom samarbetet med Radio Krokom. Bland annat har ni kunnat lyssna på en spännande intervju med Tommy Ek i Gäddede. Han har startat ett eget ölbryggeri hemma på gården. Det går att lyssna direkt på radion, 90,2 101,0,106,7 mhz, eller via webben. Gå in på och klicka på webbradio. När denna tidning kommit ut är förmodligen den nya, uppfräschade hemsidan lanserad. Där kommer vi att lägga ut samtliga radioprogram. Hemsidans adress är densamma, men delar av innehållet är nytt. Bland annat marknadsförs paketresorna på ett bättre sätt. Det är viktigt att dessa får en central plats då hemsidan ska leva kvar efter projektet som en del av den FAKTA n Projektgruppen består av: Pernilla Gunnarsdotter Persson (projektledare, 40 procent), Erika Winterlia (biträdande projektledare), Åsa Sjödin (Krokom), Ole Harald Kveli (Lierne). Externa skribenter: Felix Persson. Informationsbroschyren om är nu utdelad till alla de boende i området. Foto: Erika Winterlia ekonomiska föreningen Destination. Arbetet med den nya sidan har skett i samarbete med delprojekt Ekonomisk Tillväxt. Sista tiden ska även behovet av marknadsföringsmaterial ses över och tillgodoses. Till sist: Ni glömmer väl inte att följa oss på Facebook? Gå in och gilla så missar ni inte våra inlägg. Lämna gärna en egen kommentar och lägg upp dina vackraste bilder från hjärtat av gränsfjällen. En kombinasjon av avslutning samt fokus på veien videre etter prosjektperiodens slutt er skolegruppas hovedprioriteringer utover våren. I forbindelse med avslutning av -prosjektet kommer skolegruppa å arrangere noen felles aktivitetsdager med flere skoler (se egen artikkel på sid. 13). SYV/Rådgivernettverket har hatt et møte i Krokom, og dette nettverket fortsetter sitt arbeid. Så langt har fokuset vært å dele erfaringer om regelverk og system for videregående opplæring, og nettverket har videre satt som mål å besøke videregående skoler på hver sin side av grensen som en videreføring etter prosjektslutt. IT-pedagogen som i utgangspunkt skulle brukes ut hele prosjektperioden har avsluttet sitt engasjement i. Tidligere avtaler, f. eks oppfølging av Ipadkurs i Lierne, vil bli gjennomført som avtalt. FAKTA n Arbetsgruppen består av: Patrik Lundgren (projektledare), Odd Einar Haugen (oppvekstsjef, Røyrvik kommune), Kajsa Eklund (verksamhetssjef barn- og utbildningsförvaltningen, Krokoms kommun) og Hans Olof Carlsson (kvalitetsutvecklare, barnoch utbildningsförvaltningen Strömsunds kommun) Arbetsgruppens referensgrupp består av: rektor/ass rektor fra hver enkelt skole i regionen. Samiskundervisning var et tema som skoleansvarlige i regionen ønsket at ny prosjektleder skulle bruke tid på den siste perioden. Et realistisk mål for våren vil være å få kartlagt regelverk på begge sider grensen, samt å lage oversikter over organisering av samiskundervisning i de fire kommunene i -området. Dette vil kunne danne grunnlag for videre samarbeid på tvers av kommune- og/eller landegrens. Patrik Lundgren Delprojekt skola kommer anordna en avslutning för skoleleverna i. Foto: Privat Efter ett bra samarbete med delprojekt information kunde vi glädjas när broschyren för Destination var färdig. Vi känner oss otroligt nöjda med resultatet. Vi vill tacka alla som ställt upp på intervjuer, bidragit med foton och översättningar med mera. Att göra en broschyr för har varit en plan under de senaste åren. Vi har fått signaler om att många som bor här inte riktigt känner till området. När vi blir mer medvetna om vad som finns är det lättare att vara goda ambassadörer. Att vi bor i gränsfjällen och får ta del av två länder och tre kulturer är ett mervärde och förhoppningsvis kan vi tack vare det öka inflyttningen till vår bygd. Kanske blir man i alla fall nyfiken och gör ett besök, ett besök som kan leda till en flytt?! Destination gjorde en studieresa till Funäsdalen och Klövsjö i februari. Där lyssnade vi till hur de arbetar med destinationsutveckling och fisketurism. Vi var 18 stycken som åkte och det var ett bra tillfälle att knyta kontakter. Även om de har fler anläggningar och besökare så har vi mycket gemensamt. Budskapet de ville förmedla var mycket tydligt, samarbete är nyckeln till framgång. Vi hade bra diskussioner på resan och alla var eniga om att samarbetet ska fortsätta på något sätt. Varumärket börjar bli känt. För att kunna arbeta vidare med det så arrangerade vi en workshop tillsammans med ett företag som heter Säljtoppen. Där kom vi fram till att vi har en ganska klar bild över vad destination står för. Nu gäller det att tala om det för andra. Alla områden, byar, företag etcetera i är FAKTA n Projektet består av: Anna Jonasson (projektledare), Ulla Jonsson (biträdande projektledare), Anna-Carin Svedén (Krokoms kommun), Kjell Urdshals (Lierne Naeringsselskap), Frank Aspnes (Røyrvik kommun), Anna Gillgren (Strömsunds kommun), Anders Blomberg (Strömsunds kommun). Referensgrupp: Representanter från turismnäringen, utsedda av de lokala turistorganisationerna Lierne fritid, Ansättfjällen, Röyrvik fritid och Frostviksfjäll. unika och ska givetvis marknadsföra sig själva men att vara en del av ett större sammanhang ger gästerna fler möjligheter att upptäcka. Mars har varit en hektisk månad för Destination. Inte mindre än tre mässor har besökts för att marknadsföra vårt område. Först ut var vildmarksmässan i Stockholm, sedan sportfiskemässan i Stockholm och så avslutade vi på villmarksmessen i Oslo. Inför mässsorna hade vi tagit fram sju olika paketresor tillsammans med företag i. Att Sommarlovsentreprenör ska finnas kvar även efter projektet är något som vi verkligen hoppas på. Det är härligt att få vara med när ungdomar utvecklar och genomför idéer som de själva har kommit på. Vi behöver kreativa unga vuxna som ser möjligheter att skapa sysselsättning i. Nu har alla kommunerna visat intresse för en fortsättning. Vid ett möte den 10 april diskuterade vi möjligheter och det kommer ni att få veta mer om i nästa nummer. Anna Jonasson I år är det sista gången konceptet Sommarlovsentreprenör anordnas av Regionprojekt och nu hoppas man att kommunerna själva ska kunna fortsätta med konceptet i framtiden. Foto: Anna Jonasson hitta oss på Facebook! Du har väl inte missat att finns på Facebook? Gå in på vår Facebooksida och gilla så får du alltid veta det senaste som händer i området. Du kan också skriva till oss och vara med och diskutera och dela med dig av dina tankar. facebook.com/vaajma 28 VAAJMA nr 2/2014 VAAJMA nr 2/

16 Annonser N O R G E Feriearbeten för ungdomar Under sommaren erbjuds ungdomar som bor i Strömsunds kommun att jobba inom kommunens verksamheter. I första hand gymnasielever år 1 2 och i andra hand till de som gått ut nian. Ansökan skickas till: Strömsunds kommun, Kundtjänst, Feriearbeten, Box 500, Strömsund senast 30 april. Mer info och blankett: Kundtjänst Våga pröva en ny relation LSS -enheten söker kontaktpersoner. Som kontaktperson har du som uppgift att vara kompis och medmänniska till en person med funktionsnedsättning. Du måste vara minst 18 år och du får arvode för ditt uppdrag. Vill du veta mer? Kontakta Kristin Persson Dags att röja upp? Vi måste hjälpas åt att hålla vår kommun fin. Fastighetsägare är skyldiga hålla sina byggnader och tomter i ett vårdat skick. Vill du veta mer? Kontakta David Johansson Söka bygglov? Ska du bygga nytt, bygga till eller bygga om? Tänk på att ett bygglov eller anmälan kan ta upp till tio veckor, så sök i god tid! Vill du veta mer? Kontakta: Håkan Bredin Projektet deltar på erfarenhetskonferens i Idre Regionprojekt deltar i slutet på maj på en erfarenhetskonferens i Idre tillsammans med Gränskommittén Hedmark-Dalarna. Bland deltagarna finns också Interreg Norge- Sverige samt Destinationsutveckling Sälen-Idre- Trysil-Engerdal. Sedan en tid tillbaka har Regionprojekt haft kontakt med Gränskommittén Hedmark-Dalarna och sekretariatsledare Kjell Vaagen. Gränskommittén har studerat Regionprojekt, och föregångaren Mitt-Skandinaviskt Regionprojekt, och är väldigt intresserat av hur vi arbetat med speciellt hälso- och sjukvårdsfrågorna. I augusti förra året träffade jag representanter för Gränskommittén på Gränshindersseminariet i Strömstad och vi började prata om att träffas för att utbyta erfarenheter, Folkhälsogrupp bildad säger svenske huvudprojektledaren Tommie Jirhed. Mötet sker som en lunch till lunchkonferens i Idre den 26 till 27 maj. Inbjudna aktörer är Interreg Norge-Sverige och förvaltande myndighet, Gränskommittén Hedmark-Dalarna, Destinationsutveckling Sälen-Idre-Trysil-Engerdal (SITE), Scandinavian Heartland och Regionprojekt. Konferensens syfte är att redovisa de olika Interregprojektens arbeten och uppnådda resultat. Vi kommer även att fördela oss temavis och utifrån givna frågeställningar och grupparbeten dela med oss av erfarenheter. Vad har varit lyckat och/eller mindre lyckat i projekten, vilka utmaningar har vi haft och vilka tillvägagångssätt har vi valt för att uppnå angivna projektmål. Och inte minst, vad händer efter projektens avslut, säger Jirhed. Från Regionprojekt deltar alla projektledarna och delar av styrgruppen, cirka tio till 12 personer. Sommarpersonal sökes till Gäddede Turistbyrå 2 platser, 1 heltid och en timtid. Samarbetet inom folkhälsa fortsätter i egen regi. Foto: Privat Turistinformation, kassahantering, redovisning samt övriga på turistbyrån förekommande arbetsuppgifter. Att tala och förstå svenska och engelska är ett krav. Språkkunskap i tyska är meriterande. Arbetsgivare: Tillväxt Frostviken Varaktighet: Timanställd Lön: Timlön Sista ansökningsdag: Skicka ansökan till: gaddede.turistbyra@stromsund.se Gäddede Turistbyrå I delprojekt Hälsa har folkhälsoarbete funnits med som en viktig aktivitet i projektplanen. Projektgruppen enades om att formalisera en gemensam gränslös Folkhälsogrupp inom där man delar erfarenheter, samråder och samverkar med befintliga resurser och kompetenser i ett praktiskt samarbete. Ett unikt lokalt nätverk inom en region där samtliga kommuner har likartade problemställningar och mål. I höstas möttes folkhälsosamordnarna i respektive kommun för att diskuterade samarbetet och genom huvudprojektets försorg har gruppen fortsatt att träffas för att dela erfarenheter och utarbeta en plan för hur man gemensamt ska angripa prioriterade folkhälsoproblem. De tre områden som prioriteras är: Diabetesform typ 2 för vuxna, övervikt för barn och vuxna samt ANDT (alkohol, narkotika, doping och tobak) för alla åldersgrupper. Arbetet omfattar verksamhetsåren 2014 och 2015 och folkhälsogruppen har stora förväntningar på ett bra fortsatt samarbete som skapar inspiration för utveckling. Tommie Jirhed Regionprojekt s representanter som deltog på inflyttarmässan i Nederländerna i januari har träffats igen och undersöker nu möjligheterna till fortsatt samarbete. Foto: Cathrine Reinemyr Inflyttarservice och Bolyst fortsätter sitt samarbete I mitten på januari deltog Regionprojekt på de skandinaviska dagarna på Placement en stor inflyttarmässa i Nederländerna. representanterna på plats, Cathrine Reinemyr, Mante van den Heufel, Birgitta Sjöström, Edith Bruvoll Valfridsson, Inger Karine Aagård och Merete Gjertsås, arbetar till vardags med inflyttarfrågor i sina respektive kommuner och bildar tillsammans ett nätverk. Efter mässan har nu gruppen träffats igen för en utvärdering. De kontakter som knöts under mässan ska följas upp, och förhoppningen är att kunna få några nya medborgare till. Tanken är också att titta vidare på hur arbetet i gruppen och nätverket kan utvecklas och stärkas. Tommie Jirhed 30 VAAJMA nr 2/2014 VAAJMA nr 2/

17 Rådmann Karl Audun Fagerli ønsker nyansatt Gerd Roaldsvik Urstad velkommen til Lierne som flyktningekonsulent. Foto: Ole Harald Kveli Flyktninger til Lierne Lierne Lierne kommune kommer att ta emot tio flyktingar per år med start i höst. En flyktingkonsulent är redan tillsatt. Jeg gleder meg veldig til å starte i denne jobben og er kjempemotivert, säger Gerd Roaldsvik Urstad. I mai 2013 fikk Lierne kommune forespørsel fra IMDI (inkluderingsog mangfoldigdirektoratet i Trondheim) om de kunne tenke seg å påta seg vertskap for flyktninger. De ønsket at kommunen skulle si ja til å ta i mot ca. 10 personer hvert år i 3 år. I kommunestyremøte i september 2013 ble det sagt ja til 10 personer, fortrinnsvis to familier. Motivasjonen var å ta på seg et samfunnsansvar. Holdningen er at man vil se hvordan man får det til å fungere før man sier ja til flere. Signalene fra IMDI er at Lierne vil få tildelt en familie og noen enkeltpersoner. I løpet av høsten vil det være klart for å ta i mot disse. Foreløpig vet ingen hvem som kommer, men det er allerede tilsatt en person som flyktningekonsulent, sier rådmann Karl Audun Fagerli. I konkurranse med 17 andre søkere ble Gerd Roaldsvik Urstad (54) tilsatt som flyktningekonsulent. Hun starter i 60 prosent stilling fra 1.mai. Gerd har hatt tilknytning til Lierne i mange år etter at familien bygde hytte her i Hun er i dag bosatt i Grong der hun de siste to åra har vært ansatt som sosialkonsulent ved asylmottaket. Hun har i voksen alder utdannet seg som sosionom vinklet opp mot et flerkulturelt perspektiv. Tidligere i livet har hun vært barne- og ungdomsarbeider i Grong. Jeg gleder meg veldig til å starte i denne jobben og er kjempemotivert. Jeg føler meg allerede som Li-bygg selv om jeg bor i Grong og opprinnelig er fra Høylandet, sier Gerd. Erfaringene fra Grong gjør at hun mener de fleste flyktningene er tilpassningsdyktige. Gerds oppgave blir i starten å ordne husrom for de nye Li-byggene. Det ligger an til at det blir satset på eksisterende bygg i Nordli sentrum. Videre vil hun få ansvaret for å legge til rette for et introduksjonsprogram som er pålagt ved lov. Det inneholder 600 timer med norskopplæring og 50 timer med samfunnskunskap. Målet er at de nye innbyggerne skal integreres i lokalsamfunnet og etter hvert delta i både arbeidsliv og kulturliv. Urstads erfaringer tilsier at det kan dukke opp mange forskjellige behov og at det er viktig å bli kjent med det enkelte individ. Hun vil ha et nært samarbeid med bygdas Bolystkoordinator. Vi ønsker Gerd lykke til og ser at kommunen for nytte av sitt eget motto: Lierne det gode vertskap. Ole Harald Kveli mer nyheter på webben På projektets hemsida finns fler nyheter! Flyktingar till Frostviken Kulturmönstring Du har just läst en tidning från: 32 VAAJMA nr 2/2014 En investering för framtiden Lierne kommune Krokoms kommun Røyrvik kommune NORD-TRØNDELAG Sør Trøndelag Nord Trøndelag FYLKESKOMMUNE Strömsunds kommun Fylkeskommune Fylkeskommune EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionala utvecklingsfonden