Fred och säkerhet för utveckling

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fred och säkerhet för utveckling"

Transkript

1 Fred och säkerhet för utveckling POLICY FÖR SÄKERHET OCH UTVECKLING I SVENSKT UTVECKLINGSSAMARBETE

2 Produktion: Enheten för utvecklingspolitik och UD:s informationstjänst/svensk Information Omslagsfoto: UN Photo/Logan Abassi Artikelnummer: UD ISBN: Tryck: Edita Västra Aros, Västerås, 2011 Ytterligare exemplar av skriften kan beställas på Utrikesdepartementets webbplats

3 Fred och säkerhet för utveckling POLICY FÖR SÄKERHET OCH UTVECKLING I SVENSKT UTVECKLINGSSAMARBETE

4 Innehållsförteckning Sammanfattning 6 1. Inledning 7 2. Syfte 9 3. Utgångspunkter och principer Politiska utgångspunkter Situationsspecifika utgångspunkter och principer Mål och inriktning Fredsfrämjande Säkerhetsfrämjande Fredsvinster Genomförande Metoder och ansatser Samarbetsformer och samarbetsaktörer Biståndseffektivitet och måluppfyllelse Roll och ansvarsfördelning Uppföljning 34

5 Foto: Eric Miller/Phoenix

6 Sammanfattning Med denna policy förtydligar regeringen sin syn på utvecklingssamarbetets betydelse för säkerhet och utveckling. Krig och väpnad konflikt är ett av de största hindren för utveckling och fattigdomsbekämpning. Det övergripande målet för verksamhet som relaterar till säkerhet och utveckling i Sveriges internationella utvecklingssamarbete är därför att bidra till varaktig fred som möjliggör utveckling. Policyn uppmärksammar betydelsen av såväl freds- som statsbyggande och pekar på de många särskilda utmaningar som utvecklingssamarbetet möter i konflikt- och postkonfliktländer. Policyn tydliggör och slår fast grundläggande principer och förhållningssätt och gäller för insatser på bilateral, regional och global nivå. Policyn är även vägledande för Sveriges agerande i multilaterala fora. I syfte att uppnå målet ska arbetet särskilt inriktas på följande tre områden: Fredsfrämjande: Dialog, förtroendeskapande och konflikthantering Kvinnor, fred och säkerhet Rättsstatens institutioner med betoning på transitional justice Säkerhetsfrämjande: Avväpning, demobilisering och återintegrering, DDR Säkerhetssektorreform (SSR) Små och lätta vapen, minor och ERW (explosiva lämningar från krig) Fredsvinster. Policyn gäller tillsvidare, dock längst till

7 1 Inledning Krig och väpnade konflikter har förödande konsekvenser för människors liv och för samhället i stort. Den ekonomiska och sociala utvecklingen stannar av. Fattigdomsbekämpning försvåras eller omöjliggörs. De mänskliga rättigheterna utsätts för kränkningar. Ofta är det de fattigaste länderna i världen som är drabbade av konflikter. Dessa länder hamnar inte sällan i en ond cirkel, där framsteg både vad gäller fattigdomsbekämpning och i uppnåendet av millenniemålen försvåras. Utöver lidande och humanitär nöd för befolkningen medför konflikter också enorma kostnader för de drabbade samhällena. Krig och väpnade konflikter gör det i praktiken omöjligt för fattiga människor, som står i förgrunden för denna policy, att utöva sina rättigheter och att få sina grundläggande behov tillgodosedda. I postkonfliktländer utgör således återgång till väpnad konflikt, tillika de bakomliggande konfliktorsakerna, de allvarligaste hindren för utveckling och fattigdomsbekämpning. Biståndsarbetet genomförs ofta i komplexa, riskfyllda och föränderliga miljöer. Foto: Lena Sundh/UD 7

8 En stor del av det svenska utvecklingssamarbetet äger rum i länder i konflikt och postkonflikt. Det innebär att biståndsarbetet genomförs i komplexa, riskfyllda och föränderliga miljöer. Ofta sker utvecklingsinsatser parallellt med humanitära insatser och med en fredsbevarande närvaro där också militära komponenter ingår. Biståndets strategiska roll i en sådan situation är att verka för att en grund läggs som möjliggör långsiktig hållbar utveckling och fattigdomsbekämpning. I enlighet med Sveriges politik för global utveckling ska biståndet i dessa situationer utgå från rättighetsperspektivet och fattiga människors perspektiv på utveckling. Principer, metoder och förhållningssätt i biståndet måste anpassas och modifieras i arbetet i konflikt- och postkonfliktsituationer beroende på de särskilda problem och utmaningar som utvecklingssamarbetet möter där. Genom att lyfta fram sambandet mellan säkerhet och utveckling ger denna policy vägledning kring de komplexa utmaningar som fattigdomsbekämpningen står inför i konflikt och postkonfliktländer. Mänsklig säkerhet står i förgrunden. Så länge konflikten fortgår eller freden är skör måste särskild vikt läggas på de aspekter av mänsklig säkerhet som är direkt relaterade till eller avhängiga av krig och väpnad konflikt. Det kan exempelvis vara frågan om säkerhetsutmaningar kopplade till en armé eller polis som inte har befolkningens bästa som mål utan snarare livnär sig på den, ett icke fungerande rättsväsende, viss infrastruktur av strategisk betydelse för säkerheten etc. När freden konsolideras blir angreppssättet bredare. Det finns även ett erkänt omvänt samband mellan säkerhet och utveckling. Fattigdomsbekämpning och främjande av rättvis och hållbar utveckling, inklusive demokrati, mänskliga rättigheter, politisk pluralism och respekt för rättsstatens principer, ger på lång sikt den bästa grunden för fred, säkerhet och stabilitet. Fattigdomsbekämpning och långsiktigt utvecklingsarbete är därför viktigt inte minst i konfliktförebyggande syfte. Parallellt med de insatser för fred och säkerhet som ryms inom ramen för denna policy, är andra insatser för fattigdomsbekämpning och rättvis och hållbar utveckling ofta en naturlig del av de internationella insatserna i ett konflikt- eller postkonfliktland. Insatser i flera sektorer kan således komplettera varandra. Även om kopplingarna mellan säkerhet och utveckling numera är allmänt vedertagna och internationellt accepterade, finns det behov av fortsatt kunskapsuppbyggnad och forskning på området. 8

9 En delegation från DRC (Democratic Republic of Congo) förhandlar med Iturimilisen om vapennedrustning och en integration med landets militär. Allt under överinseende av fredstyrkor från FN. Foto: UN Photo/Martine Perret 2 Syfte Denna policy gäller för det svenska utvecklingssamarbetet som genomförs till stöd för hållbar fred, säkerhet och utveckling i situationer av konflikt och postkonflikt. Den syftar även till att belysa hur utrikes- och säkerhetspoliten kan bidra till att främja utvecklingsmålen, i enlighet med Sveriges Politik för Global Utveckling (PGU). Policyn tydliggör och slår fast grundläggande principer och förhållningssätt och gäller för insatser på bilateral, regional och global nivå. Policyn är även vägledande för Sveriges agerande i multilaterala fora. De principer som fastställts i denna policy ska även ha genomslag i Sveriges omfattande multilaterala stöd till bland annat FN-systemet och Världsbanken. Policyn gäller tillsvidare, dock längst till och med

10 3 Utgångspunkter och principer 3.1 Politiska utgångspunkter Sveriges politik för global utveckling Policyn tar sin utgångspunkt i Sveriges politik för global utveckling (PGU) och dess övergripande mål att bidra till en rättvis och hållbar global utveckling. Policyn tar också sin utgångspunkt i målet för utvecklingssamarbetet att bidra till att skapa förutsättningar för fattiga människor att förbättra sina levnadsvillkor. Regeringsskrivelsen Globala utmaningar vårt ansvar (skr. 2007/08:89), som innebär en nystart och konkretion av PGU, är även en viktig del av policykontexten. Utmaningen konflikter och sviktande situationer är av särskild relevans. Internationellt ramverk för området säkerhet och utveckling FN-stadgan, FN:s deklaration för de mänskliga rättigheterna och konventionerna om de mänskliga rättigheterna samt den internationella humanitära rätten utgör ramar för det internationella samfundets agerande i konflikter och postkonfliktsituationer. Det internationella samfundet har en kollektiv skyldighet, skyddsansvar, att ingripa för att skydda en befolkning, om nödvändigt med åtgärder efter säkerhetsrådsbeslut, när den berörda staten inte kan eller vill leva upp till sina skyldigheter. 1 Utvecklingssamarbetet har dels en humanitär, dels en fredsbyggande funktion i dessa sammanhang. Utvecklingssamarbetet i konflikt- och postkonfliktländer vägleds även av OECD/DAC:s principer för ett gott internationellt engagemang i sviktande stater och situationer. Det humanitära biståndet genomförs i enlighet med den internationella humanitära rätten. Det baseras på principerna om gott humanitärt givarskap, vilka bl.a. betonar vikten av ett snabbt, flexibelt, förutsägbart och behovsbaserat humanitärt bistånd. 1 FN-stadgans kapitel VII samt UN General Assembly 2005 World Summit Outcome Responsibility to Protect 10

11 Inom Europeiska Unionen pågår också ett omfattande arbete för policyutveckling vad gäller EU:s agerande i konflikt- och postkonfliktländer. Det handlar dels om att utveckla EU:s mekanismer för krishantering, inte minst med civila kapaciteter. Det handlar också om att uppnå en bättre samstämmighet mellan EU:s insatser inom utveckling och säkerhet, att konfliktförebyggande och konfliktkänslighetsanalys ges prioritet samt att FN:s och regionala organisationers roll uppmärksammas. En stor del av den internationella dialogen och policyutvecklingen kring hur det internationella samfundet bäst ska agera och bistå i konflikt- och postkonfliktländer, äger rum i FN. Det är också FN som är den största aktören i många av dessa länder. Även utvecklingsbankerna spelar en viktig roll i efterdyningarna av väpnade konflikter. 3.2 Situationsspecifika utgångspunkter och principer Att bidra till ett förbättrat säkerhetsläge och stabilitet I situationer där freden är skör kan merparten av utvecklingssamarbetet behöva inriktas på områden som syftar till att stärka freden och säkerheten såväl som stabiliteten. Det svenska engagemanget för fred och säkerhet ska i detta fall även svara mot de behov av stöd till tidig återhämtning som normalt uppstår strax efter en konflikt. Samtidigt ska detta engagemang även främja det långsiktiga utvecklingssamarbetet och utgöra stöd för fattigdomsbekämpning. I ett land där freden konsoliderats blir behovet av sådana insatser gradvis mindre omfattande. Det nationella ägarskapet Utvecklingssamarbetet ska bygga på ett nationellt ägarskap, d.v.s. på att samarbetslandets regering leder arbetet och att stöd ges till dess ansträngningar för att genomföra åtgärder som prioriteras i landets egna utvecklingsplaner. Under en väpnad konflikt, och även i en postkonfliktsituation, kan dock det nationella ägarskapet vara problematiskt. Det är ofta svagt. Inte sällan är det dessutom dominerat av de tidigare stridande parterna, som inte självklart har befolkningens bästa som sin främsta prioritet. Risken för att det svenska utvecklingssamarbetet bidrar till att stärka en illegitim regim 11

12 eller till att underblåsa bakomliggande konfliktorsaker måste därför beaktas. Ett fredsavtal eller givarsamordnade planer kan inledningsvis ersätta nationella utvecklingsplaner när sådana saknas. Om det nationella ägarskapet är svagt måste ägarskap i vissa situationer sökas på t.ex. lokal nivå, inklusive inom det civila samhället. Mänsklig säkerhet Brist på mänsklig säkerhet påverkar individers möjligheter att utöva sina rättigheter och att delta politiskt, ekonomiskt och socialt i samhällsutvecklingen. Främjandet av mänsklig säkerhet blir därför ett centralt begrepp när det gäller utvecklingssamarbetets roll i konflikt och postkonfliktsituationer. Mänsklig säkerhet sätter kvinnors och mäns, flickor och pojkars säkerhet före staters säkerhet. För den enskilda individen innebär det rätt till säkerhet och därmed rätt till att leva utan rädsla för osäkerhet och våld politiskt, kriminellt, ekonomiskt, socialt eller könsrelaterat och att ha tillgång till ett fungerande skyddssystem som sätter den enskildes behov i centrum när övergrepp skett. Brist på mänsklig säkerhet påverkar individers möjligheter att utöva sina rättigheter och att delta politiskt, ekonomiskt och socialt i samhällsutvecklingen. I den här policyn står de aspekter som rör den fysiska säkerheten i förgrunden. Mänsklig säkerhet har också kommit att lyftas fram som en betydande uppgift för FN:s fredsmissioner vilkas mandat under senare år i allt högre grad betonar vikten av att skydda civila. Parallella insatser, samordning och olika nivåer Sveriges engagemang i konflikt och postkonfliktsituationer genomförs i samarbete med bilaterala aktörer, multilaterala organisationer och internationella enskilda organisationer. Utvecklingssamarbetet i konflikt- och postkonfliktsituationer genomförs 12

13 Fredssoldater från FN inspekterar vapen tagna av milisen i Elfenbenskusten. Foto: UN Photo/Ky Chung inte sällan parallellt med militära insatser för fred och säkerhet. När detta är fallet finns normalt en fredsbevarande mission under FN:s ledning på plats i det drabbade landet som leder såväl det militära som det civila arbetet. En sådan mission står under civil ledning. Den arbetar integrerat och dess olika komponenter; militära, politiska, mänskliga rättigheter, polisiära, jämställdhetsfrågor m.m. är alla verktyg för att uppnå en gemensam målsättning. Chefen för FN-missionen ges dessutom ofta också ett övergripande ansvar för samtliga FN-organisationers arbete i landet och ges ofta en ledande roll för koordinering av hela det internationella samfundets insatser. Sveriges utvecklingsinsatser, civila kapaciteter och eventuell militär kapacitet utgår ifrån den gemensamma behovsbedömning som görs på landnivå eller, beträffande en fredsmission, av en resolution av FN:s säkerhetsråd. I vissa fall finns också EU-missioner på plats inom ramen för EU:s gemensamma säkerhets- och försvarspolitik (GSFP). Dessa missioner består i stor utsträckning av civil expertis, inte minst poliser. P O L I C Y F Ö R E K O N O M I S K T I L LVÄ X T I N O M S V E N S K T U T V E C K L I N G S S A M A R B E T E

14 I de fall när militära, fredsframtvingande eller fredsbevarande insatser i ett land inte står under FN:s ledning blir koordinationen och arbetsfördelningen mellan militära och civila insatser inte lika självklar, eftersom de då inte ingår i en och samma struktur. När Sverige deltar i militära insatser som inte leds av FN och när svenskt utvecklingssamarbete pågår samtidigt i landet blir frågan om samverkan mellan olika svenska aktörer särskilt viktig. Detta gäller också för civila insatser i förhållandet till svenskt utvecklingssamarbete om dessa utförs utanför FN:s regi som exempelvis EU:s civila missioner. I dessa situationer krävs det att roller, olika politikområdes mål och begränsningar tydliggörs. Samråd och inte minst informationsutbyte är värdefullt mellan olika svenska aktörer även när en FN-insats finns i ett land. Att hålla isär de militära och civila rollerna är viktigt oavsett vilken typ av internationell närvaro det är frågan om. Detta eftersom en internationell militär närvaro ibland riskerar att uppfattas som part i konflikten. I första hand är det därför särskilt viktigt att värna om att det humanitära biståndets hålls isär från de militära aktörernas roll. Men givetvis gäller detta även annat utvecklingsbistånd. Sveriges utvecklingssamarbete för fred och säkerhet omfattar bilateral och regional nivå samt ett omfattande stöd som ges multilateralt till exempelvis Världsbanken och till FN. Utöver finansiellt stöd ges också stöd i form av civila kapaciteter till FN:s fredsinsatser liksom också till delar av EU:s krishanteringsinsatser. Samstämmighet och komplementaritet eftersträvas mellan bilateralt och multilateralt stöd. Detsamma gäller för de bidrag som ges till enskilda organisationer för främjande av fred- och säkerhet. Humanitärt bistånd och långsiktigt utvecklingsbistånd Väpnade konflikter åtföljs ofta av omfattande humanitära behov som kan föranleda humanitärt bistånd. Det är dock angeläget att även utvecklingsinsatser genomförs tidigt. Syftet är att bidra till att skapa en situation där långsiktig hållbar utveckling så småningom ska kunna äga rum. I internationella givarsammanhang har denna period, från en kris till en relativt stabil situation, kommit att benämnas en transitionsfas. Med detta åsyftas inte bara de faktiska utmaningar som landet ställs inför utan också de utmaningar som givare ställs inför vad gäller valet av finansieringsmekanismer för den s.k tidiga återhämtningen efter en konflikt. Det utvecklingssamarbete 14

15 som omfattas av denna policy syftar bl a till att möta de utmaningar som är karakteristiska i en transitionsfas då freden inte sällan är skör. Humanitärt bistånd och långsiktigt utvecklingsbistånd måste samverka för att skapa grund för långsiktiga fredslösningar. För att utvecklingsinsatserna bättre ska kunna bidra till att möta utmaningarna i återhämtningsfasen krävs att de kan sättas in snabbt och att de ger utrymme för flexibilitet. Fredsbyggande och statsbyggande Fredsbyggande och statsbyggande är centrala processer för Sveriges utvecklingsengagemang i konflikt- och postkonfliktsituationer. Dessa processer är i hög grad beroende av varandra och ofta även överlappande. Med fredsbyggande åsyftas processer som strävar efter att stödja övergången från väpnad konflikt till hållbar fred, försoning och stabilitet. Detta inkluderar att skapa ökat förtroende mellan parterna i en konflikt, utrymme för fredsförhandlingar, förberedelse för och genomförande av fredsavtal, stärka kvinnors deltagande och inflytande i fredsprocessen, att skapa försoning samt åtgärder som hanterar de strukturella grundorsakerna till konflikten. Med statsbyggnad åsyftas processer som ska bidra till att skapa kapabla, ansvarstagande och för befolkningen tillgängliga stater. Med utgångspunkten att staten är avgörande för att kunna åstadkomma långsiktigt hållbar utveckling och förverkligande av rättstatens principer och de mänskliga rättigheterna, är detta en central fråga i konflikt- och postkonfliktsituationer. Även fredsbyggandeprocesser kan handla om att bygga institutioner och statsbyggnad bidrar till stabilitet och förtroendeskapande. Processerna är ofta samverkande och överlappande. Både fredsbyggande och statsbyggnad är långsiktiga, komplexa och icke-linjära politiska och sociala processer som bör ske i ett kontinuerligt samspel mellan stat och samhälle, och kan komma att vara relevanta även långt efter att en konflikt har ägt rum. De måste huvudsakligen drivas av nationella aktörer. Statsbyggnad och fredsbyggande med demokrati och 15

16 mänskliga rättigheter som viktiga hörnstenar kan även motverka grogrunder för organiserad brottslighet, terrorism och våldsam radikalisering. Det är således viktigt att ha långsiktiga mål i åtanke, även när kortsiktiga insatser genomförs. Det är också viktigt att så långt som möjligt säkerställa att det svenska utvecklingssamarbetet i själva verket inte bidrar till att stärka en illegitim regim. Konfliktförebyggande och Early Warning I sammanhanget är det viktigt att internationella utvecklingsinsatser har ett långsiktigt perspektiv på fred, säkerhet och utveckling. I länder och samhällen där det finns en grogrund för framtida konflikter bör Early Warning - system utvecklas och erfarenheterna och kunskaperna hos det civila samhället, inklusive minoritets- och kvinnogrupper, tas tillvara. Respekt för demokrati, mänskliga rättigheter, politisk pluralism och rättsstatens principer är viktiga steg för långsiktigt konfliktförebyggande och för att främja fred, säkerhet och hållbar utveckling. 16

17 4 Mål och inriktning Det övergripande målet för verksamhet som relaterar till säkerhet och utveckling i Sveriges internationella utvecklingssamarbete är varaktig fred som möjliggör utveckling. Denna policy ska tillämpas för verksamhet som direkt syftar till att främja fred, säkerhet och utveckling i konflikt och postkonfliktsituationer. Det handlar således ofta både om att bidra till att den akuta konflikten hanteras och att dess strukturella orsaker angrips och åtgärdas, samtidigt som fattigdomsbekämpningen hålls i förgrunden. På det viset läggs grunden för möjliggörandet av långsiktig hållbar utveckling. Den enskilda kvinnans, mannens, flickans eller pojkens rätt till säkerhet ska sättas i förgrunden vid arbetet för att nå detta mål. Sverige ska särskilt inrikta verksamheten på följande områden: 1) Fredfrämjande 2) Säkerhetsfrämjande och 3) Fredsvinster. De områden som nämns under säkerhetsfrämjande bidrar även till att främja eller stärka freden på samma sätt som fredsfrämjande åtgärder även bidrar till att stärka säkerheten. Fokusområdena är samverkande och till viss del överlappande i sina syften. 4.1 Fredsfrämjande 1) Dialog, förtroendeskapande och konflikthantering För att lösa konflikter såväl som för att förebygga dem krävs dialog som syftar till att påverka olika aktörer i en konfliktsituation att stödja en fredlig lösning samt till att förändra attityder. Dialogprocesser kan således handla om att få slut på en väpnad konflikt genom samtal eller förhandlingar under ledning av en medlare eller facilitator. Det civila samhällets organisationer, inte minst kvinno- eller jämställdhetsorganisationer, har här en särskild potential att bidra till att få till stånd fredsavtal som tydligare uppmärksammar 17

18 ett perspektiv som också inkluderar dem som inte är direkt inblandade i konflikten i egenskap av aktörer. Sådana organisationer kan även i många fall underlätta formella eller informella fredssamtal. Dialogprocesser kan också handla om samtal och möten efter en konflikt som syftar till försoning och förtroendeskapande mellan parter och i samhället i stort. Även här har det civila samhällets organisationer en viktig roll att spela. Det är också viktigt att generellt försöka utforma biståndsinsatser i en konflikt- och postkonfliktsituation så att de bidrar till förtroendeskapandet mellan grupper och det är nödvändigt att försäkra sig om att en biståndsinsats inte bidrar till att underblåsa misstroende och konflikt. En marknadsplats vars syfte är att stödja ekonomisk återhämtning kan således placeras geografiskt så att den betjänar flera befolkningsgrupper, en väg med samma syfte som knyter samman samhällen och som underhålls gemensamt är två exempel på verksamheter som kan tjäna som förtroendeskapande åtgärder om de hanteras på rätt sätt. Sverige ska: Stödja dialog och andra processer för konflikthantering och förtroendeskapande och delta aktivt i sådana när så efterfrågas. Bidra till att stärka förmågan hos parter i en fredsprocess och andra nationella aktörer, att hantera konflikter och bygga fredliga relationer. Verka för att aktörer från det civila samhällets organisationer, inte minst kvinnor, deltar aktivt i dialoger, förtroendeskapande åtgärder och konflikthanteringsprocesser. 2) Kvinnor, fred och säkerhet Kvinnor påverkas av, och kan påverka väpnade konflikter. De är viktiga aktörer men också särskilt utsatta. Kvinnor från det konfliktdrabbade landet måste finnas med i alla delar av en fredsprocess, i förhandlingar, förtroendeskapande dialog och i genomförande och uppföljning av ett fredsavtal. Kvinnor måste också finnas med i de internationella insatserna till stöd för fred och säkerhet och humanitärt bistånd samtidigt som dessa insatser också måste genomsyras av ett genusperspektiv. Könsrelaterat våld används inte sällan som en strategi av stridande parter under en väpnad konflikt eller i 18

19 sköra postkonfliktsituationer. Sådant våld är också en effekt av den väpnade konflikten beroende bl.a. på bristande disciplin bland militär och säkerhetsstyrkor eller brist på intresse hos befälen att stävja det. Kvinnor måste delta även i arbetet med att skydda kvinnor och flickor från sexuellt våld, inte minst för att bidra till analys och förståelse av det och i utarbetandet av planerna för hur skyddet ska utformas och problemet kunna åtgärdas. FN:s säkerhetsrådsresolution 1325 betonar kvinnors viktiga aktörsroller i arbetet med att uppnå fred och säkerhet och pekar också på kvinnors utsatthet. Det senare har vidareutvecklats i resolution 1820 och dess uppföljningsresolutioner i vilka fokus sätts på det sexuella våldet. I den Svenska nationella handlingsplanen för genomförande av FN:s säkerhetsrådsresolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet har regeringen bl.a. lagt fast att resolutionen ska utgöra en hörnsten för allt utvecklingssamarbete med länder i konflikt och postkonflikt. Detta innebär att Sverige på nationell nivå ska genomföra och på internationell nivå aktivt verka för att: Kvinnor ska delta i, och omfattas av, de initiala processerna efter en konflikt såsom fredsförhandlingar, fredsavtal, avgörande beslut om maktfördelning etc. Särskild vikt ska läggas vid förebyggande och hantering av könsrelaterat våld och människohandel. I detta sammanhang bör den allvarliga hiv-situationen i många konfliktdrabbade länder särskilt beaktas. Betydligt större andel kvinnor deltar i internationella freds- och säkerhetsfrämjande insatser och medlingsinsatser inom ramen för regionala och internationella organisationer. 3) Rättsstatens institutioner med betoning på transitional justice En fungerande rättsstat är avgörande för att förebygga konflikter och för att, i efterdyningarna av en konflikt, långsiktigt stärka freden och skapa en trygg och säker miljö som möjliggör hållbar utveckling. Ofta efter en konflikt finns behov men också möjlighet att bidra till att stärka det nationella rättsystemet. Efter en konflikt är det särskilt viktigt att bidra till ett rättsystem som motverka straffrihet för allvarliga brott. I 19

20 Ett seminarium om mänskliga rättigheter hålls under fredsprocessen i Nepal. Foto: Lena Sundh/UD samband med detta läggs även grunden för en fungerande rättstat på längre sikt. Under väpnade konflikter begås ofta många och svåra övergrepp mot civilbefolkningen. I vissa fall är dessa så allvarliga att de karaktäriseras som folkmord, brott mot mänskligheten eller krigsförbrytelser, vilket betyder att förövarna inte kan få amnesti samt att den internationella brottsmålsdomstolen (ICC) kan ingripa för att skipa rättvisa när nationella domstolar inte förmår eller vill göra så. Merparten av de förövare som gjort sig skyldiga till övergrepp hanteras emellertid inte av ICC. Ofta klarar de sig helt utan straff, inte sällan beroende på att det saknas politisk vilja och att rättssystemet inte är oberoende eller på annat sätt inte förmår lagföra och ställa dem inför rätta eller p.g.a. att de ges amnesti. Inte sällan kan det bli fråga om att beslut behöver fattas, som kortsiktigt kan ses som val som främjar fred över rättvisa. Frågan om amnesti utgör ett sådant exempel. Utan amnesti blir det kanske inte något fredsavtal. Det kan samtidigt också hävdas att rättvisa för offren ofta är av vikt för en hållbar fred och det är ställt utom allt tvivel att den straffrihet som så ofta råder under och efter väpnad konflikt måste upphöra för att ett samhälle ska kunna utvecklas i hållbar demokratisk riktning. Sverige ska verka för rättvisa i konflikt- och postkonfliktsituationer. Valet 20

21 får aldrig tillåtas bli mellan fred och rättvisa endast lösningar som tillgodose båda intressena är förenliga med svensk policy; de val som däremot måste göras är val av metod (nationell lagföring, internationell lagföring, hybrider därav, etc.) och val av tidpunkt. För de samhällen där omfattande övergrepp begåtts gäller det att inom existerande internationella och nationella juridiska ramverk etablera situationsanpassade mekanismer för ansvarsutkrävande, vilka har bred legitimitet hos dem som främst drabbats av kränkningar. Ofta inkluderar sådana mekanismer också en försonings- och förtroendeskapande komponent. Dessa mekanismer har i internationella sammanhang kommit att benämnas transitional justice. Straffrihet för allvarliga brott, inte minst sexuellt våld, fortsätter ofta under tidig postkonfliktfas, när freden är skör. Det är då viktigt att stödja åtgärder som syftar till att stärka hela rättskedjan, dvs. polisen, åklagarväsende, domstolar och kriminalvård för att det överhuvudtaget ska bli möjligt att börja komma till rätta med problemet. Det är också av andra skäl viktigt att verka för att stärka rättstaten. Utan en fungerande rättsstat kan samhället inte fungera och därmed ingen verklig utveckling ta fart. Det är också viktigt att motverka grogrund för organiserad brottslighet, terrorism och våldsam radikalisering. Sverige ska: Verka för att förövare, som begått allvarliga brott under konflikten, lagförs och straffas. Om detta inte kan göras omedelbart efter en fredsuppgörelse utan att freden allvarligt hotas ska detta prioriteras så snart freden blivit mer hållbar. Verka för att den drabbade staten i första hand själv ges tillfälle att axla sitt ansvar för lagföring av brott begångna under konflikten, och därtill verka för att lämpliga system för transitional justice sätts upp i de fall sådana bedöms lämpliga och i båda fallen i full konformitet med internationell standard och konsultation med ICC. Verka för ett starkt internationellt stöd till uppbyggnad och stärkande av nationella rättssystem, inledningsvis med syfte att stärka åtgärder som syftar till att motverka straffrihet för allvarliga brott som begås efter fredsslutet, vilket samtidigt bidrar till en tidig återuppbyggnad av rättssystemet. 21

22 4.2 Säkerhetsfrämjande 1) Avväpning, demobilisering och återintegrering, (DDR 2 ) Avväpning, demobilisering och återintegrering av stridande parter utgör oftast en av de första processerna i genomförandet av ett fredsavtal och för att förbättra säkerhetsläget för civilbefolkningen. Väpnade element, som inte ges hjälp att återvända till ett civilt liv, riskerar att utgöra ett hot mot civilbefolkningen liksom även hot mot en hållbar fred. Det är efter demobiliseringen, d.v.s. under återintegreringen av f.d. soldater och kombattanter i det civila samhället, som utvecklingssamarbetet spelar en stor roll. En DDR-process är beroende av den politiska utvecklingen eftersom de stridande parterna normalt inte vill demobilisera sina styrkor innan man har förtroende för fredsprocessen. I samband med svensk engagemang i DDRprocesser, ska Sverige verka för: Ett balanserat angreppssätt som innebär att lokalsamhällen ges förutsättningar sociala, politiska och ekonomiska för att en verklig återintegrering ska kunna äga rum. Att sysselsättningsåtgärder på lokal nivå prioriteras vid återintegrering av ex-kombattenter. Att stöd utformas så att även kvinnliga ex-kombattenter kan utnyttja det. Att balans eftersträvas mellan stöd till offer och förövare, i första hand genom att separata processer, som är åtskilda från men löper parallellt med en DDR-process, skapas för att bistå offren i syfte understryka att syftet med en DDR-process är att hantera akuta och eventuella framtida säkerhetshot. 2) Säkerhetssektorreform (SSR) En demokratiskt styrd säkerhetssektor med fungerande militär och rättsväsende är en förutsättning för utveckling och har kommit att få allt större utrymme på den internationella dagordningen i framför allt konfliktdrabba- 2 Disarmament, Demobilisation and Reintegration. 22

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Innehåll

Läs mer

Demokratiska republiken Kongo

Demokratiska republiken Kongo Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Demokratiska republiken Kongo 2015 2019 103 39 Stockholm Tel: 08-405 10 00, Webb: www.ud.se Omslag: UD-KOM, Tryck: Elanders Grafisk Service 2015 Artikelnr:

Läs mer

Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i. Afghanistan

Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i. Afghanistan Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Afghanistan 2014 2019 Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Afghanistan 2014 2019 1. Förväntade resultat Resultatstrategin styr

Läs mer

Förenta Nationerna Säkerhetsrådet Resolution 1325 (2000) Kvinnor, fred och säkerhet

Förenta Nationerna Säkerhetsrådet Resolution 1325 (2000) Kvinnor, fred och säkerhet Förenta Nationerna Säkerhetsrådet Resolution 1325 (2000) Kvinnor, fred och säkerhet 2 (8) 3 (8) Förenta nationerna Säkerhetsrådet 31 oktober 2000 Resolution 1325 (2000) antagen av säkerhetsrådet vid dess

Läs mer

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Kommittédirektiv Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan Dir. 2015:79 Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska utvärdera Sveriges samlade engagemang

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

Vår tids arbetarparti Avsnitt Sverige i Europa och världen. Preliminär justerad version efter stämmans beslut

Vår tids arbetarparti Avsnitt Sverige i Europa och världen. Preliminär justerad version efter stämmans beslut Vår tids arbetarparti Avsnitt Sverige i Europa och världen Preliminär justerad version efter stämmans beslut oktober 2007 Sverige i Europa och världen En aktiv utrikespolitik Sverige ska föra en aktiv

Läs mer

Samarbetsstrategi för utvecklingssamarbetet med. Kambodja. januari 2012 december 2013

Samarbetsstrategi för utvecklingssamarbetet med. Kambodja. januari 2012 december 2013 Samarbetsstrategi för utvecklingssamarbetet med Kambodja januari 2012 december 2013 REGERINGSKANSLIET Utrikesdepartementet 2012-03-08 Enheten för Asien och Oceanien Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete

Läs mer

Rwanda. Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med

Rwanda. Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Rwanda 2015 2019 103 39 Stockholm Tel: 08-405 10 00, Webb: www.ud.se Omslag: UD-KOM, Tryck: Elanders Grafisk Service 2015 Artikelnr: UD 15.029 Regeringsbeslut

Läs mer

På lika villkor POLICY FÖR JÄMSTÄLLDHET OCH KVINNORS RÄTTIGHETER OCH ROLL INOM SVENSKT INTERNATIONELLT UTVECKLINGSSAMARBETE 2010 2015

På lika villkor POLICY FÖR JÄMSTÄLLDHET OCH KVINNORS RÄTTIGHETER OCH ROLL INOM SVENSKT INTERNATIONELLT UTVECKLINGSSAMARBETE 2010 2015 På lika villkor POLICY FÖR JÄMSTÄLLDHET OCH KVINNORS RÄTTIGHETER OCH ROLL INOM SVENSKT INTERNATIONELLT UTVECKLINGSSAMARBETE 2010 2015 Produktion: Enheten för utvecklingspolitik och UD:s informationstjänst

Läs mer

Resultatstrategi för Sveriges samarbete med Globala fonden mot aids, tuberkulos och malaria (GFATM) 2014-2016

Resultatstrategi för Sveriges samarbete med Globala fonden mot aids, tuberkulos och malaria (GFATM) 2014-2016 Promemoria Bilaga till regeringsbeslut 2014-08-21 UF2014/52305/UD/MU 2014-08-21 Resultatstrategi för Sveriges samarbete med Globala fonden mot aids, tuberkulos och malaria (GFATM) 2014-2016 1. Förväntade

Läs mer

Strategi för humanitärt bistånd genom Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete

Strategi för humanitärt bistånd genom Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete Strategi för humanitärt bistånd genom Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 2011 2014 Bilaga 2011-03-31 UF2011/19399/UD/SP Strategi för humanitärt bistånd genom Styrelsen för internationellt

Läs mer

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete.

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete. 1. Värdegrund Erikshjälpen tar sin utgångspunkt i en kristen värdegrund som betonar att: Alla människor är skapade av Gud med lika och okränkbart värde. Alla människor har rätt till ett värdigt liv. Vår

Läs mer

Demokratiska republiken Kongo

Demokratiska republiken Kongo Strategi för utvecklingssamarbetet med Demokratiska republiken Kongo april 2009 december 2012 Promemoria Bilaga till regeringsbeslut 2009-04-23 (UD2008/36187/AF) 2009-04-23 Strategi för utvecklingssamarbetet

Läs mer

Handlingsplan för ett effektivt bistånd 2009-2011

Handlingsplan för ett effektivt bistånd 2009-2011 2009-06-29 Utrikesdepartementet Handlingsplan för ett effektivt bistånd 2009-2011 Inledning Parisdeklarationen om biståndseffektivitet (2005) och Handlingsplanen från Accra (AAA) (2008) är på väg att förändra

Läs mer

Regeringens skrivelse 2007/08:51

Regeringens skrivelse 2007/08:51 Regeringens skrivelse 2007/08:51 Nationell strategi för svenskt deltagande i internationell freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet Skr. 2007/08:51 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Motion nr 17. Angående terrorismen hotar Sverige. Sofia Ridderstad, Nässjö kommun

Motion nr 17. Angående terrorismen hotar Sverige. Sofia Ridderstad, Nässjö kommun Motion nr 17 Angående terrorismen hotar Sverige Sofia Ridderstad, Nässjö kommun Angående: Terrorismen måste tas på allvar och bekämpas Med dagens säkerhetspolitiska läge måste Sverige agera mot den storskaliga

Läs mer

www.sida.se Svenskt bistånd och utvecklingssamarbete Så fungerar det

www.sida.se Svenskt bistånd och utvecklingssamarbete Så fungerar det www.sida.se Svenskt bistånd och utvecklingssamarbete Så fungerar det Vad är svenskt bistånd och utvecklingssamarbete? Sverige arbetar med både kortsiktigt humanitärt bistånd och långsiktigt utvecklingssamarbete.

Läs mer

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa FOLAC FOLKBILDNING LEARNING FOR ACTIVE CITIZENSHIP Folkhögskolornas arbete för global rättvisa 2013-02-26 Folkhögskolornas samverkansländer i världen (Gränsöverskridande folkbildning 2011) 2 Folkhögskolornas

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Samarbetsstrategi för utvecklingssamarbetet med. Sierra Leone. januari 2009 december 2013

Samarbetsstrategi för utvecklingssamarbetet med. Sierra Leone. januari 2009 december 2013 Samarbetsstrategi för utvecklingssamarbetet med Sierra Leone januari 2009 december 2013 Promemoria 2009-02-12 STRATEGI FÖR SVENSKT UTVECKLINGSSAMARBETE I SIERRA LEONE T.O.M DECEMBER 2013 SAMMANFATTNING

Läs mer

Policy för alkohol som utvecklingshinder

Policy för alkohol som utvecklingshinder Policy för alkohol som utvecklingshinder Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 2013-03-18 Giltighetstid: tillsvidare Ansvarig: generalsekreterare Policyns tillämpning i Forum Syd Forum Syds idéprogram

Läs mer

HANDLINGSPLAN ÅR 2011

HANDLINGSPLAN ÅR 2011 RIKSPOLISSTYRELSEN Polisavdelningen Enheten för internationell samordning HANDLINGSPLAN ÅR 2011 Polisens internationella utvecklingssamarbete 1. INLEDNING Polisens internationella utvecklingssamarbete

Läs mer

Sidas stöd till det civila samhället

Sidas stöd till det civila samhället POLICY Sidas stöd till det civila samhället I SVENSKT UTVECKLINGSSAMARBETE INFORMATION OM SIDAS POLICY En Sidapolicy är normerande, ger vägledning och stöd. Sidas avdelningar, svenska ambassader och sektionskontor

Läs mer

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008 En granskning av socialdemokraternas utrikespolitiske talesperson Urban Ahlins anföranden, skriftliga frågor, interpellationer, pressmeddelanden och debattartiklar under perioden oktober 2006 23 juni 2008.

Läs mer

Bosnien och Hercegovina

Bosnien och Hercegovina Samarbetsstrategi för utvecklingssamarbetet med Bosnien och Hercegovina januari 2011 december 2014 Bilaga till regeringsbeslut UF2010/27582/EC BOSNIEN-HERCEGOVINA samarbetsstrategi 2011-2014 Sammanfattning

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Sammanfattningar och medskick från gruppdiskussionerna

Sammanfattningar och medskick från gruppdiskussionerna Arbetspapper 2015-10-08 Utrikesdepartementet Sammanfattningar och medskick från gruppdiskussionerna Gruppen PEOPLE Förståelse för integrering av jämställdhet, miljö-klimat och fredsperspektivet finns -

Läs mer

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 10 december 2010 (13.12) (OR. en) 17769/10 DEVGEN 399 COHAFA 111 ACP 327 RELEX 1100 FIN 730

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 10 december 2010 (13.12) (OR. en) 17769/10 DEVGEN 399 COHAFA 111 ACP 327 RELEX 1100 FIN 730 EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 10 december 2010 (13.12) (OR. en) 17769/10 DEVGEN 399 COHAFA 111 ACP 327 RELEX 1100 FIN 730 NOT från: Generalsekretariatet till: Delegationerna Föreg. dok. nr: 17477/10

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Revisionsplan för internrevisionen vid Sida

Revisionsplan för internrevisionen vid Sida Revisionsplan för internrevisionen vid Sida Verksamhetsåret 2008 STYRELSEN FÖR INTERNATIONELLT UTVECKLINGSSAMARBETE Sekretariatet för utvärdering och intern revision Revisionsplan för internrevisionen

Läs mer

Uppdatering av EU:S RIKTLINJER OM BARN OCH VÄPNAD KONFLIKT

Uppdatering av EU:S RIKTLINJER OM BARN OCH VÄPNAD KONFLIKT Uppdatering av EU:S RIKTLINJER OM BARN OCH VÄPNAD KONFLIKT I. BARN OCH VÄPNAD KONFLIKT 1. Enbart under det senaste decenniet uppskattar man att väpnade konflikter har krävt mer än två miljoner barns liv

Läs mer

Säkerställande av skydd Europeiska unionens riktlinjer om människorättsförsvarare

Säkerställande av skydd Europeiska unionens riktlinjer om människorättsförsvarare Säkerställande av skydd Europeiska unionens riktlinjer om människorättsförsvarare I. SYFTE 1. Stöd till människorättsförsvarare är sedan länge ett inslag i de yttre förbindelserna i Europeiska unionens

Läs mer

STs rapport och redovisning av stödet till IMP i Colombia 2009-2010

STs rapport och redovisning av stödet till IMP i Colombia 2009-2010 STs rapport och redovisning av stödet till IMP i Colombia 2009-2010 1. Bakgrund Sedan 2001 när IMP bildades har man arbetat för att bygga upp en stark organisation som förmår samla de colombianska kvinnornas

Läs mer

10420 Stockholm. Uppdraget ska utföras i enlighet med bilagan.

10420 Stockholm. Uppdraget ska utföras i enlighet med bilagan. 2 2 Regeringsbeslut 11:2 REG ER! N G EN 20 15-07-09 UD2015/1620/USTYR Utrikesdepartementet STATSKONTORET Statskontoret Box 8810 10420 Stockholm Dnr Avd 2015-08- 12 Sign: Uppdrag till Statskontoret att

Läs mer

Pluralism. Policy för Sveriges stöd till det civila samhället i utvecklingsländer inom svenskt utvecklingssamarbete

Pluralism. Policy för Sveriges stöd till det civila samhället i utvecklingsländer inom svenskt utvecklingssamarbete Pluralism Policy för Sveriges stöd till det civila samhället i utvecklingsländer inom svenskt utvecklingssamarbete Produktion: Enheten för utvecklingspolitik och UD:s informationstjänst/svensk Information

Läs mer

Strategiska förutsättningar

Strategiska förutsättningar ska förutsättningar De statliga myndigheterna är regeringens redskap för att realisera riksdagens och regeringens beslutade politik. Verksamhetsstyrningen av myndigheterna utgår från den av riksdagen beslutade

Läs mer

Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik

Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik Regeringens skrivelse 2007/08:109 Foto: Scanpix/Viggo Rivad Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik Regeringens skrivelse 2007/08:109 Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik Skr. 2007/08:109

Läs mer

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25 Kommittédirektiv Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra Dir. 2014:25 Beslut vid regeringssammanträde den 20 februari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå

Läs mer

Strategi för Sveriges stöd till det internationella engagemanget i Afghanistan

Strategi för Sveriges stöd till det internationella engagemanget i Afghanistan Strategi för Sveriges stöd till det internationella engagemanget i Afghanistan Innehållsförteckning 1 Strategi för Sveriges stöd till det internationella engagemanget i Afghanistan... 2 1.1 Sammanfattning...

Läs mer

skyddsbedömningen vid väpnad konflikt och gränsdragningen mot bestämmelsen om andra svåra motsättningar

skyddsbedömningen vid väpnad konflikt och gränsdragningen mot bestämmelsen om andra svåra motsättningar Bfd22 080929 1 (8) Rättslig styrning 2014-04-24 RCI 12/2014 Rättsligt ställningstagande angående skyddsbedömningen vid väpnad konflikt och gränsdragningen mot bestämmelsen om andra svåra motsättningar

Läs mer

Rättvisa i konflikt. Folkrätten

Rättvisa i konflikt. Folkrätten Rättvisa i konflikt Folkrätten Studiematerialet Rättvisa i konflikt Bildas studiematerial Rättvisa i konflikt finns tillgängligt att hämta fritt från Bildas hemsida. Materialet är upplagt för tre träffar

Läs mer

Sveriges möjligheter att bidra till en hållbar utvecklingsfinansiering

Sveriges möjligheter att bidra till en hållbar utvecklingsfinansiering Februari 2015 Sveriges möjligheter att bidra till en hållbar utvecklingsfinansiering Svenska civilsamhällesorganisationers rekommendationer inför Addis Abeba År 2015 är ett avgörande år vad det gäller

Läs mer

NOT Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik Coreper/rådet EU:s riktlinjer om barn och väpnad konflikt

NOT Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik Coreper/rådet EU:s riktlinjer om barn och väpnad konflikt EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 4 december 2003 (5.12) (OR. en) 15634/03 COHOM 47 PESC 762 CIVCOM 201 COSDP 731 NOT från: till: Ärende: Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik Coreper/rådet EU:s

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25 GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EU-FÖRSAMLINGEN Utskottet för politiska frågor AP101.544/AA1-25 12.02.2014 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25 Förslag till betänkande Medföredragande: Moses Kollie (Liberia) och Zita Gurmai

Läs mer

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen beslöt på sammanträde den 22 augusti 2002, 183, att anta ett

Läs mer

Globalt utvecklingssamarbete ska finansiera strategiska insatser på global nivå som uppfyller följande kriterier:

Globalt utvecklingssamarbete ska finansiera strategiska insatser på global nivå som uppfyller följande kriterier: 2007 12 19 Utrikesdepartementet Strategi för globala utvecklingsinsatser 2008-2010 1. Inledning Globalt utvecklingssamarbete ska finansiera strategiska insatser på global nivå som uppfyller följande kriterier:

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: En rättvis värld är möjlig. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: En rättvis värld är möjlig. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: En rättvis värld är möjlig Version: Beslutad version En rättvis värld är möjlig 5 Socialdemokraternas internationella politik syftar till alla människors frigörelse, utveckling

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet

Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet Resultatstrategi för Sveriges reformsamarbete med Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet 2014 2020 103 39 Stockholm Tel: 08-405 10 00, Webb: www.ud.se Omslag: UD-KOM, Tryck: Elanders Grafisk Service 2014

Läs mer

Brottsoffrens rättigheter. Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel

Brottsoffrens rättigheter. Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel Brottsoffrens rättigheter Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel Människohandel kränker rättigheterna och påverkar otaliga människors liv i Europa och utanför dess gränser. Ett ökande antal

Läs mer

Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna

Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna Latinamerikagrupperna är medlem av Frivilligorganisationernas Insamlingsråd, FRII. Som medlem förbinder sig Latinamerikagrupperna att följa FRIIs kvalitetskod vilken

Läs mer

FOLKE BERNADOTTE AKADEMIN VERKSAMHETSPLAN 2015

FOLKE BERNADOTTE AKADEMIN VERKSAMHETSPLAN 2015 FOLKE BERNADOTTE AKADEMIN VERKSAMHETSPLAN 2015 Innehållsförteckning Generaldirektörens ord... 5 1 Inledning... 7 2 Externa och interna styrvärden... 8 3 Årsmål... 11 3.1 Personalförsörjning till internationella

Läs mer

Tal av jämställdhetsminister Nyamko Sabuni under temadag vid Försvarshögskolan om genusperspektiv i internationella insatser, 29 oktober 2007

Tal av jämställdhetsminister Nyamko Sabuni under temadag vid Försvarshögskolan om genusperspektiv i internationella insatser, 29 oktober 2007 Tal av jämställdhetsminister Nyamko Sabuni under temadag vid Försvarshögskolan om genusperspektiv i internationella insatser, 29 oktober 2007 Kvinnan som offer för krigets fasor är ett väl exponerat nyhetsobjekt.

Läs mer

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck,

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck, Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck, fattigdom och imperialism och att alla ska omfattas

Läs mer

Uppförandekod. Inledning

Uppförandekod. Inledning Uppförandekod Inledning Kvinna till Kvinna stödjer och samarbetar med kvinnoorganisationer som kämpar för kvinnors rättigheter och tar en aktiv del i arbetet för fred. Våra samarbetsorganisationer utbildar

Läs mer

Säkerheten och biståndet

Säkerheten och biståndet Säkerheten och biståndet SÅ KAN SVENSKA BIDRAG TILL FN:S FREDSFRÄMJANDE INSATSER ÖKA EFFEKTIVITETEN I BISTÅNDET SÄKERHE TEN OCH BISTÅNDE T 1 Säkerheten och biståndet SÅ KAN SVENSKA BIDRAG TILL FN:S FREDSFRÄMJANDE

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS HANDBOK för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS Världen angår oss Centerkvinnornas fond Världen angår oss (VAO) är fonden för Centerkvinnornas medlemmar som vill jobba för en

Läs mer

HANDLINGSPLAN ÅR 2010

HANDLINGSPLAN ÅR 2010 RIKSPOLISSTYRELSEN Polisavdelningen Enheten för internationell samordning HANDLINGSPLAN ÅR 2010 Polisens internationella utvecklingssamarbete 1. INLEDNING Polisens internationella utvecklingssamarbete

Läs mer

Det är skarpt läge! Ut med rasisterna in med feministerna!

Det är skarpt läge! Ut med rasisterna in med feministerna! Europaportalens särtryck av Feministiskt initiativs EU-valplattform 2014 i sin helhet. Det är skarpt läge! Ut med rasisterna in med feministerna! Det är dags att skapa ett öppet EU där mänskliga rättigheter,

Läs mer

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Produktion: Socialdepartementet Form: Blomquist Annonsbyrå Tryck: Edita Västra Aros, Västerås, 2011 Foto: Lars Forssted Artikelnummer: S2010.026 Strategi

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Mekonomen Groups uppförandekod. (Code of Conduct)

Mekonomen Groups uppförandekod. (Code of Conduct) Mekonomen Groups uppförandekod (Code of Conduct) 2014 01 01 Koncernchefens ord Mekonomen Group som företag växer fort och vi etablerar oss också successivt på nya marknader. Det innebär att hur vi uppträder

Läs mer

Socialdemokraternas tolvpunktsprogram för nedrustning

Socialdemokraternas tolvpunktsprogram för nedrustning Stockholm 2010-04-20 Socialdemokraternas tolvpunktsprogram för nedrustning En svensk offensiv mot massförstörelsevapen och för nedrustning 1. Minska kärnvapenarsenalerna Sverige måste med politiska och

Läs mer

Gemensamt ansvar för global utveckling

Gemensamt ansvar för global utveckling Gemensamt ansvar för global utveckling 2Vad påverkar utveckling? Vad påverkar global utveckling? Utveckling drivs ytterst av människors egen vilja och förmåga. Men människors möjlighet att förändra sin

Läs mer

ETISKA RIKTLINJER Vägledande principer för Rädda Barnens anställda och personer som verkar på uppdrag för Rädda Barnen

ETISKA RIKTLINJER Vägledande principer för Rädda Barnens anställda och personer som verkar på uppdrag för Rädda Barnen STRATEGI PROCESS PLAN POLICY RIKTLINJER RUTIN ETISKA RIKTLINJER Vägledande principer för Rädda Barnens anställda och personer som verkar på uppdrag för Rädda Barnen RIKTLINJER Fastställda av: Generalsekreteraren

Läs mer

Vår uppförandekod. (Code of Conduct)

Vår uppförandekod. (Code of Conduct) Vår uppförandekod (Code of Conduct) 2012 01 01 Koncernchefens ord Mekonomen som företag växer fort och vi etablerar oss också successivt på nya marknader. Det innebär att hur vi uppträder gentemot omvärlden

Läs mer

2012-10-25. Statsrådsberedningen. Kommunikationspolicy för Regeringskansliet. Inledning. Därför ska Regeringskansliet kommunicera

2012-10-25. Statsrådsberedningen. Kommunikationspolicy för Regeringskansliet. Inledning. Därför ska Regeringskansliet kommunicera 2012-10-25 Statsrådsberedningen Förvaltningschefens kansli Kommunikationspolicy för Regeringskansliet Inledning Denna policy riktar sig till medarbetarna i Regeringskansliet och är vägledande i det dagliga

Läs mer

Placeringspolicy. Svenska Röda Korset utdrag

Placeringspolicy. Svenska Röda Korset utdrag Placeringspolicy Svenska Röda Korset utdrag Fastställd av Svenska Röda Korsets styrelse 2014-09-15 Inledning Bakgrund och syfte Svenska Röda Korset är en allmännyttig ideell förening som har till ändamål

Läs mer

De frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering

De frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering De frivilliga försvarsorganisationerna En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering Frivillighetens samhällsbetydelse Det civila samhällets många ideella organisationer har länge haft en

Läs mer

Strategi för särskilt demokratistöd genom svenska partianknutna organisationer 2011-2015. Tomas Brundin

Strategi för särskilt demokratistöd genom svenska partianknutna organisationer 2011-2015. Tomas Brundin Regeringsbeslut III:1 UF2010/34078/UP Utrikesdepartementet Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 105 25 STOCKHOLM Strategi för särskilt demokratistöd genom svenska partianknutna organisationer

Läs mer

bestämmelser uppmuntra att de följer dessa affärsetiska bestämmelser.

bestämmelser uppmuntra att de följer dessa affärsetiska bestämmelser. SSABs affärsetiska bestämmelser SSAB-koncernens affärsetiska bestämmelser SSABs mål är att skapa mervärde för sina intressenter och bygga relationer baserade på respekt, ansvar och högklassighet med medarbetare,

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

Ägarpolicy 2013. Ägarpolicy Fastställd av styrelsen 2012-12-06 Ersätter beslut av styrelsen 2011-12-06 1(6)

Ägarpolicy 2013. Ägarpolicy Fastställd av styrelsen 2012-12-06 Ersätter beslut av styrelsen 2011-12-06 1(6) 2013 Ägarpolicy 1(6) 2(6) 1. Ägarpolicy för Sjunde AP-fonden 1.1 Inledning Ägarpolicyn anger riktlinjer för hur AP7 ska ta det ägaransvar som följer av innehaven i de fonder som fonden förvaltar. Ägaransvaret

Läs mer

Fortsatta diskussion om Lnu:s organisation

Fortsatta diskussion om Lnu:s organisation Fortsatta diskussion om Lnu:s organisation Version 120108 Följande principer är utgångspunkter för organisationen vid Linnéuniversitetet: a. Akademisk basnivå: Grunden för verksamheten inom utbildning

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Arbetshäfte för. Etikarbete. i Kriminalvården

Arbetshäfte för. Etikarbete. i Kriminalvården Arbetshäfte för Etikarbete i Kriminalvården 2 Grunden för vårt handlande Under senare år har arbetet med Kriminalvårdens värdegrund intensifierats. Det är ett viktigt arbete. Det ger en ökad tydlighet,

Läs mer

VÅR ETISKA KOD. Sveriges Skolledarförbund tar ansvar

VÅR ETISKA KOD. Sveriges Skolledarförbund tar ansvar VÅR ETISKA KOD Sveriges Skolledarförbund tar ansvar Yrkesetisk kod för Sveriges Skolledarförbund Skola och utbildning har en avgörande betydelse för samhällets utveckling. Den unga människans skolupplevelser

Läs mer

Utvecklingskluster. Tim Besley och Torsten Persson LSE och IIES SNS Analys, 21 april, 2015

Utvecklingskluster. Tim Besley och Torsten Persson LSE och IIES SNS Analys, 21 april, 2015 Utvecklingskluster Tim Besley och Torsten Persson LSE och IIES SNS Analys, 21 april, 2015 www.pillarsofprosperity.info Utvecklingskluster Varför är vissa länder rika och andra fattiga? Luxemburg vs. Liberia

Läs mer

Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter *

Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter * Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter * De stater som är parter i detta protokoll, som uppmuntras av det överväldigande stödet för konventionen

Läs mer

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande Styrning Nationella jämställdhetspolitiska mål: Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv 1. En jämn fördelning av makt och inflytande 2. Ekonomisk jämställdhet 3. En jämn

Läs mer

Effektrapport Frii 2013

Effektrapport Frii 2013 Effektrapport Frii 2013 P A G E 1 of (5) D A T E 30/09/2014 A U T H O R Krister Adolfsson 1. Vad vill er organisation uppnå? Diakonia är en biståndsorganisation grundad i kristna värderingar som samarbetar

Läs mer

Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP))

Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP)) P7_TA-PROV(2014)0043 EU:s strategi mot hemlöshet Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för utveckling 2014/0059(COD) 7.1.2015 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utveckling till utskottet för internationell handel över förslaget till Europaparlamentets

Läs mer

Det väpnade våldets vardag - därför behövs ett internationellt vapenhandelsavtal

Det väpnade våldets vardag - därför behövs ett internationellt vapenhandelsavtal Det väpnade våldets vardag - därför behövs ett internationellt vapenhandelsavtal ARMS TREATY NOW armstreatynow.org Kyrkornas världsråd ARMS TREATY NOW INLEDNING Varje år dödas tusentals människor på grund

Läs mer

I. Statens skyldighet att skydda de mänskliga rättigheterna

I. Statens skyldighet att skydda de mänskliga rättigheterna Bilaga Vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter: tillämpning av Förenta nationernas ramverk "skydda, respektera och åtgärda" Allmänna principer Grundvalen för dessa vägledande principer

Läs mer

LO-TCO Biståndsnämnds studie av jämställdhetsarbetet i projekt

LO-TCO Biståndsnämnds studie av jämställdhetsarbetet i projekt LO-TCO Biståndsnämnds studie av jämställdhetsarbetet i projekt Bakgrund och syfte Under utvecklingssamarbetets historia har många områden för förbättring av fattigdomsbekämpning identifierats av olika

Läs mer

Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid i Örebro län

Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid i Örebro län Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid i Örebro län Mot våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel Titel: Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid

Läs mer

Bengt Källberg Projekt Ledning och samverkan

Bengt Källberg Projekt Ledning och samverkan Bengt Källberg Projekt Ledning och samverkan Projekt Ledning och samverkan 2012-2014 Syfte Förbättra aktörernas samlade förmåga att leda och samverka vid olyckor, kriser och andra händelser (krig). Ett

Läs mer

Policyn ska gälla tills vidare, dock längst till utgången av 2014. Regeringen avser då ta ställning till policyns fortsatta giltighet.

Policyn ska gälla tills vidare, dock längst till utgången av 2014. Regeringen avser då ta ställning till policyns fortsatta giltighet. Protokoll III: 2 vid regeringssammanträde 2010-09-23 UF2010/39205/UP Utrikesdepartementet Policy för miljö- och klimatfrågor inom svenskt utvecklingssamarbete 2010-2014 1 bilaga Policyn fastställer grundläggande

Läs mer

Samarbetsstrategi för utvecklingssamarbetet med. Uganda. mars 2009 december 2013. Uganda framsida sv.indd 1 2009-06-17 15:48:11

Samarbetsstrategi för utvecklingssamarbetet med. Uganda. mars 2009 december 2013. Uganda framsida sv.indd 1 2009-06-17 15:48:11 Samarbetsstrategi för utvecklingssamarbetet med Uganda mars 2009 december 2013 Uganda framsida sv.indd 1 2009-06-17 15:48:11 Bilaga till regeringsbeslut Promemoria Utrikesdepartementet Samarbetsstrategi

Läs mer