Fred och säkerhet för utveckling

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fred och säkerhet för utveckling"

Transkript

1 Fred och säkerhet för utveckling POLICY FÖR SÄKERHET OCH UTVECKLING I SVENSKT UTVECKLINGSSAMARBETE

2 Produktion: Enheten för utvecklingspolitik och UD:s informationstjänst/svensk Information Omslagsfoto: UN Photo/Logan Abassi Artikelnummer: UD ISBN: Tryck: Edita Västra Aros, Västerås, 2011 Ytterligare exemplar av skriften kan beställas på Utrikesdepartementets webbplats

3 Fred och säkerhet för utveckling POLICY FÖR SÄKERHET OCH UTVECKLING I SVENSKT UTVECKLINGSSAMARBETE

4 Innehållsförteckning Sammanfattning 6 1. Inledning 7 2. Syfte 9 3. Utgångspunkter och principer Politiska utgångspunkter Situationsspecifika utgångspunkter och principer Mål och inriktning Fredsfrämjande Säkerhetsfrämjande Fredsvinster Genomförande Metoder och ansatser Samarbetsformer och samarbetsaktörer Biståndseffektivitet och måluppfyllelse Roll och ansvarsfördelning Uppföljning 34

5 Foto: Eric Miller/Phoenix

6 Sammanfattning Med denna policy förtydligar regeringen sin syn på utvecklingssamarbetets betydelse för säkerhet och utveckling. Krig och väpnad konflikt är ett av de största hindren för utveckling och fattigdomsbekämpning. Det övergripande målet för verksamhet som relaterar till säkerhet och utveckling i Sveriges internationella utvecklingssamarbete är därför att bidra till varaktig fred som möjliggör utveckling. Policyn uppmärksammar betydelsen av såväl freds- som statsbyggande och pekar på de många särskilda utmaningar som utvecklingssamarbetet möter i konflikt- och postkonfliktländer. Policyn tydliggör och slår fast grundläggande principer och förhållningssätt och gäller för insatser på bilateral, regional och global nivå. Policyn är även vägledande för Sveriges agerande i multilaterala fora. I syfte att uppnå målet ska arbetet särskilt inriktas på följande tre områden: Fredsfrämjande: Dialog, förtroendeskapande och konflikthantering Kvinnor, fred och säkerhet Rättsstatens institutioner med betoning på transitional justice Säkerhetsfrämjande: Avväpning, demobilisering och återintegrering, DDR Säkerhetssektorreform (SSR) Små och lätta vapen, minor och ERW (explosiva lämningar från krig) Fredsvinster. Policyn gäller tillsvidare, dock längst till

7 1 Inledning Krig och väpnade konflikter har förödande konsekvenser för människors liv och för samhället i stort. Den ekonomiska och sociala utvecklingen stannar av. Fattigdomsbekämpning försvåras eller omöjliggörs. De mänskliga rättigheterna utsätts för kränkningar. Ofta är det de fattigaste länderna i världen som är drabbade av konflikter. Dessa länder hamnar inte sällan i en ond cirkel, där framsteg både vad gäller fattigdomsbekämpning och i uppnåendet av millenniemålen försvåras. Utöver lidande och humanitär nöd för befolkningen medför konflikter också enorma kostnader för de drabbade samhällena. Krig och väpnade konflikter gör det i praktiken omöjligt för fattiga människor, som står i förgrunden för denna policy, att utöva sina rättigheter och att få sina grundläggande behov tillgodosedda. I postkonfliktländer utgör således återgång till väpnad konflikt, tillika de bakomliggande konfliktorsakerna, de allvarligaste hindren för utveckling och fattigdomsbekämpning. Biståndsarbetet genomförs ofta i komplexa, riskfyllda och föränderliga miljöer. Foto: Lena Sundh/UD 7

8 En stor del av det svenska utvecklingssamarbetet äger rum i länder i konflikt och postkonflikt. Det innebär att biståndsarbetet genomförs i komplexa, riskfyllda och föränderliga miljöer. Ofta sker utvecklingsinsatser parallellt med humanitära insatser och med en fredsbevarande närvaro där också militära komponenter ingår. Biståndets strategiska roll i en sådan situation är att verka för att en grund läggs som möjliggör långsiktig hållbar utveckling och fattigdomsbekämpning. I enlighet med Sveriges politik för global utveckling ska biståndet i dessa situationer utgå från rättighetsperspektivet och fattiga människors perspektiv på utveckling. Principer, metoder och förhållningssätt i biståndet måste anpassas och modifieras i arbetet i konflikt- och postkonfliktsituationer beroende på de särskilda problem och utmaningar som utvecklingssamarbetet möter där. Genom att lyfta fram sambandet mellan säkerhet och utveckling ger denna policy vägledning kring de komplexa utmaningar som fattigdomsbekämpningen står inför i konflikt och postkonfliktländer. Mänsklig säkerhet står i förgrunden. Så länge konflikten fortgår eller freden är skör måste särskild vikt läggas på de aspekter av mänsklig säkerhet som är direkt relaterade till eller avhängiga av krig och väpnad konflikt. Det kan exempelvis vara frågan om säkerhetsutmaningar kopplade till en armé eller polis som inte har befolkningens bästa som mål utan snarare livnär sig på den, ett icke fungerande rättsväsende, viss infrastruktur av strategisk betydelse för säkerheten etc. När freden konsolideras blir angreppssättet bredare. Det finns även ett erkänt omvänt samband mellan säkerhet och utveckling. Fattigdomsbekämpning och främjande av rättvis och hållbar utveckling, inklusive demokrati, mänskliga rättigheter, politisk pluralism och respekt för rättsstatens principer, ger på lång sikt den bästa grunden för fred, säkerhet och stabilitet. Fattigdomsbekämpning och långsiktigt utvecklingsarbete är därför viktigt inte minst i konfliktförebyggande syfte. Parallellt med de insatser för fred och säkerhet som ryms inom ramen för denna policy, är andra insatser för fattigdomsbekämpning och rättvis och hållbar utveckling ofta en naturlig del av de internationella insatserna i ett konflikt- eller postkonfliktland. Insatser i flera sektorer kan således komplettera varandra. Även om kopplingarna mellan säkerhet och utveckling numera är allmänt vedertagna och internationellt accepterade, finns det behov av fortsatt kunskapsuppbyggnad och forskning på området. 8

9 En delegation från DRC (Democratic Republic of Congo) förhandlar med Iturimilisen om vapennedrustning och en integration med landets militär. Allt under överinseende av fredstyrkor från FN. Foto: UN Photo/Martine Perret 2 Syfte Denna policy gäller för det svenska utvecklingssamarbetet som genomförs till stöd för hållbar fred, säkerhet och utveckling i situationer av konflikt och postkonflikt. Den syftar även till att belysa hur utrikes- och säkerhetspoliten kan bidra till att främja utvecklingsmålen, i enlighet med Sveriges Politik för Global Utveckling (PGU). Policyn tydliggör och slår fast grundläggande principer och förhållningssätt och gäller för insatser på bilateral, regional och global nivå. Policyn är även vägledande för Sveriges agerande i multilaterala fora. De principer som fastställts i denna policy ska även ha genomslag i Sveriges omfattande multilaterala stöd till bland annat FN-systemet och Världsbanken. Policyn gäller tillsvidare, dock längst till och med

10 3 Utgångspunkter och principer 3.1 Politiska utgångspunkter Sveriges politik för global utveckling Policyn tar sin utgångspunkt i Sveriges politik för global utveckling (PGU) och dess övergripande mål att bidra till en rättvis och hållbar global utveckling. Policyn tar också sin utgångspunkt i målet för utvecklingssamarbetet att bidra till att skapa förutsättningar för fattiga människor att förbättra sina levnadsvillkor. Regeringsskrivelsen Globala utmaningar vårt ansvar (skr. 2007/08:89), som innebär en nystart och konkretion av PGU, är även en viktig del av policykontexten. Utmaningen konflikter och sviktande situationer är av särskild relevans. Internationellt ramverk för området säkerhet och utveckling FN-stadgan, FN:s deklaration för de mänskliga rättigheterna och konventionerna om de mänskliga rättigheterna samt den internationella humanitära rätten utgör ramar för det internationella samfundets agerande i konflikter och postkonfliktsituationer. Det internationella samfundet har en kollektiv skyldighet, skyddsansvar, att ingripa för att skydda en befolkning, om nödvändigt med åtgärder efter säkerhetsrådsbeslut, när den berörda staten inte kan eller vill leva upp till sina skyldigheter. 1 Utvecklingssamarbetet har dels en humanitär, dels en fredsbyggande funktion i dessa sammanhang. Utvecklingssamarbetet i konflikt- och postkonfliktländer vägleds även av OECD/DAC:s principer för ett gott internationellt engagemang i sviktande stater och situationer. Det humanitära biståndet genomförs i enlighet med den internationella humanitära rätten. Det baseras på principerna om gott humanitärt givarskap, vilka bl.a. betonar vikten av ett snabbt, flexibelt, förutsägbart och behovsbaserat humanitärt bistånd. 1 FN-stadgans kapitel VII samt UN General Assembly 2005 World Summit Outcome Responsibility to Protect 10

11 Inom Europeiska Unionen pågår också ett omfattande arbete för policyutveckling vad gäller EU:s agerande i konflikt- och postkonfliktländer. Det handlar dels om att utveckla EU:s mekanismer för krishantering, inte minst med civila kapaciteter. Det handlar också om att uppnå en bättre samstämmighet mellan EU:s insatser inom utveckling och säkerhet, att konfliktförebyggande och konfliktkänslighetsanalys ges prioritet samt att FN:s och regionala organisationers roll uppmärksammas. En stor del av den internationella dialogen och policyutvecklingen kring hur det internationella samfundet bäst ska agera och bistå i konflikt- och postkonfliktländer, äger rum i FN. Det är också FN som är den största aktören i många av dessa länder. Även utvecklingsbankerna spelar en viktig roll i efterdyningarna av väpnade konflikter. 3.2 Situationsspecifika utgångspunkter och principer Att bidra till ett förbättrat säkerhetsläge och stabilitet I situationer där freden är skör kan merparten av utvecklingssamarbetet behöva inriktas på områden som syftar till att stärka freden och säkerheten såväl som stabiliteten. Det svenska engagemanget för fred och säkerhet ska i detta fall även svara mot de behov av stöd till tidig återhämtning som normalt uppstår strax efter en konflikt. Samtidigt ska detta engagemang även främja det långsiktiga utvecklingssamarbetet och utgöra stöd för fattigdomsbekämpning. I ett land där freden konsoliderats blir behovet av sådana insatser gradvis mindre omfattande. Det nationella ägarskapet Utvecklingssamarbetet ska bygga på ett nationellt ägarskap, d.v.s. på att samarbetslandets regering leder arbetet och att stöd ges till dess ansträngningar för att genomföra åtgärder som prioriteras i landets egna utvecklingsplaner. Under en väpnad konflikt, och även i en postkonfliktsituation, kan dock det nationella ägarskapet vara problematiskt. Det är ofta svagt. Inte sällan är det dessutom dominerat av de tidigare stridande parterna, som inte självklart har befolkningens bästa som sin främsta prioritet. Risken för att det svenska utvecklingssamarbetet bidrar till att stärka en illegitim regim 11

12 eller till att underblåsa bakomliggande konfliktorsaker måste därför beaktas. Ett fredsavtal eller givarsamordnade planer kan inledningsvis ersätta nationella utvecklingsplaner när sådana saknas. Om det nationella ägarskapet är svagt måste ägarskap i vissa situationer sökas på t.ex. lokal nivå, inklusive inom det civila samhället. Mänsklig säkerhet Brist på mänsklig säkerhet påverkar individers möjligheter att utöva sina rättigheter och att delta politiskt, ekonomiskt och socialt i samhällsutvecklingen. Främjandet av mänsklig säkerhet blir därför ett centralt begrepp när det gäller utvecklingssamarbetets roll i konflikt och postkonfliktsituationer. Mänsklig säkerhet sätter kvinnors och mäns, flickor och pojkars säkerhet före staters säkerhet. För den enskilda individen innebär det rätt till säkerhet och därmed rätt till att leva utan rädsla för osäkerhet och våld politiskt, kriminellt, ekonomiskt, socialt eller könsrelaterat och att ha tillgång till ett fungerande skyddssystem som sätter den enskildes behov i centrum när övergrepp skett. Brist på mänsklig säkerhet påverkar individers möjligheter att utöva sina rättigheter och att delta politiskt, ekonomiskt och socialt i samhällsutvecklingen. I den här policyn står de aspekter som rör den fysiska säkerheten i förgrunden. Mänsklig säkerhet har också kommit att lyftas fram som en betydande uppgift för FN:s fredsmissioner vilkas mandat under senare år i allt högre grad betonar vikten av att skydda civila. Parallella insatser, samordning och olika nivåer Sveriges engagemang i konflikt och postkonfliktsituationer genomförs i samarbete med bilaterala aktörer, multilaterala organisationer och internationella enskilda organisationer. Utvecklingssamarbetet i konflikt- och postkonfliktsituationer genomförs 12

13 Fredssoldater från FN inspekterar vapen tagna av milisen i Elfenbenskusten. Foto: UN Photo/Ky Chung inte sällan parallellt med militära insatser för fred och säkerhet. När detta är fallet finns normalt en fredsbevarande mission under FN:s ledning på plats i det drabbade landet som leder såväl det militära som det civila arbetet. En sådan mission står under civil ledning. Den arbetar integrerat och dess olika komponenter; militära, politiska, mänskliga rättigheter, polisiära, jämställdhetsfrågor m.m. är alla verktyg för att uppnå en gemensam målsättning. Chefen för FN-missionen ges dessutom ofta också ett övergripande ansvar för samtliga FN-organisationers arbete i landet och ges ofta en ledande roll för koordinering av hela det internationella samfundets insatser. Sveriges utvecklingsinsatser, civila kapaciteter och eventuell militär kapacitet utgår ifrån den gemensamma behovsbedömning som görs på landnivå eller, beträffande en fredsmission, av en resolution av FN:s säkerhetsråd. I vissa fall finns också EU-missioner på plats inom ramen för EU:s gemensamma säkerhets- och försvarspolitik (GSFP). Dessa missioner består i stor utsträckning av civil expertis, inte minst poliser. P O L I C Y F Ö R E K O N O M I S K T I L LVÄ X T I N O M S V E N S K T U T V E C K L I N G S S A M A R B E T E

14 I de fall när militära, fredsframtvingande eller fredsbevarande insatser i ett land inte står under FN:s ledning blir koordinationen och arbetsfördelningen mellan militära och civila insatser inte lika självklar, eftersom de då inte ingår i en och samma struktur. När Sverige deltar i militära insatser som inte leds av FN och när svenskt utvecklingssamarbete pågår samtidigt i landet blir frågan om samverkan mellan olika svenska aktörer särskilt viktig. Detta gäller också för civila insatser i förhållandet till svenskt utvecklingssamarbete om dessa utförs utanför FN:s regi som exempelvis EU:s civila missioner. I dessa situationer krävs det att roller, olika politikområdes mål och begränsningar tydliggörs. Samråd och inte minst informationsutbyte är värdefullt mellan olika svenska aktörer även när en FN-insats finns i ett land. Att hålla isär de militära och civila rollerna är viktigt oavsett vilken typ av internationell närvaro det är frågan om. Detta eftersom en internationell militär närvaro ibland riskerar att uppfattas som part i konflikten. I första hand är det därför särskilt viktigt att värna om att det humanitära biståndets hålls isär från de militära aktörernas roll. Men givetvis gäller detta även annat utvecklingsbistånd. Sveriges utvecklingssamarbete för fred och säkerhet omfattar bilateral och regional nivå samt ett omfattande stöd som ges multilateralt till exempelvis Världsbanken och till FN. Utöver finansiellt stöd ges också stöd i form av civila kapaciteter till FN:s fredsinsatser liksom också till delar av EU:s krishanteringsinsatser. Samstämmighet och komplementaritet eftersträvas mellan bilateralt och multilateralt stöd. Detsamma gäller för de bidrag som ges till enskilda organisationer för främjande av fred- och säkerhet. Humanitärt bistånd och långsiktigt utvecklingsbistånd Väpnade konflikter åtföljs ofta av omfattande humanitära behov som kan föranleda humanitärt bistånd. Det är dock angeläget att även utvecklingsinsatser genomförs tidigt. Syftet är att bidra till att skapa en situation där långsiktig hållbar utveckling så småningom ska kunna äga rum. I internationella givarsammanhang har denna period, från en kris till en relativt stabil situation, kommit att benämnas en transitionsfas. Med detta åsyftas inte bara de faktiska utmaningar som landet ställs inför utan också de utmaningar som givare ställs inför vad gäller valet av finansieringsmekanismer för den s.k tidiga återhämtningen efter en konflikt. Det utvecklingssamarbete 14

15 som omfattas av denna policy syftar bl a till att möta de utmaningar som är karakteristiska i en transitionsfas då freden inte sällan är skör. Humanitärt bistånd och långsiktigt utvecklingsbistånd måste samverka för att skapa grund för långsiktiga fredslösningar. För att utvecklingsinsatserna bättre ska kunna bidra till att möta utmaningarna i återhämtningsfasen krävs att de kan sättas in snabbt och att de ger utrymme för flexibilitet. Fredsbyggande och statsbyggande Fredsbyggande och statsbyggande är centrala processer för Sveriges utvecklingsengagemang i konflikt- och postkonfliktsituationer. Dessa processer är i hög grad beroende av varandra och ofta även överlappande. Med fredsbyggande åsyftas processer som strävar efter att stödja övergången från väpnad konflikt till hållbar fred, försoning och stabilitet. Detta inkluderar att skapa ökat förtroende mellan parterna i en konflikt, utrymme för fredsförhandlingar, förberedelse för och genomförande av fredsavtal, stärka kvinnors deltagande och inflytande i fredsprocessen, att skapa försoning samt åtgärder som hanterar de strukturella grundorsakerna till konflikten. Med statsbyggnad åsyftas processer som ska bidra till att skapa kapabla, ansvarstagande och för befolkningen tillgängliga stater. Med utgångspunkten att staten är avgörande för att kunna åstadkomma långsiktigt hållbar utveckling och förverkligande av rättstatens principer och de mänskliga rättigheterna, är detta en central fråga i konflikt- och postkonfliktsituationer. Även fredsbyggandeprocesser kan handla om att bygga institutioner och statsbyggnad bidrar till stabilitet och förtroendeskapande. Processerna är ofta samverkande och överlappande. Både fredsbyggande och statsbyggnad är långsiktiga, komplexa och icke-linjära politiska och sociala processer som bör ske i ett kontinuerligt samspel mellan stat och samhälle, och kan komma att vara relevanta även långt efter att en konflikt har ägt rum. De måste huvudsakligen drivas av nationella aktörer. Statsbyggnad och fredsbyggande med demokrati och 15

16 mänskliga rättigheter som viktiga hörnstenar kan även motverka grogrunder för organiserad brottslighet, terrorism och våldsam radikalisering. Det är således viktigt att ha långsiktiga mål i åtanke, även när kortsiktiga insatser genomförs. Det är också viktigt att så långt som möjligt säkerställa att det svenska utvecklingssamarbetet i själva verket inte bidrar till att stärka en illegitim regim. Konfliktförebyggande och Early Warning I sammanhanget är det viktigt att internationella utvecklingsinsatser har ett långsiktigt perspektiv på fred, säkerhet och utveckling. I länder och samhällen där det finns en grogrund för framtida konflikter bör Early Warning - system utvecklas och erfarenheterna och kunskaperna hos det civila samhället, inklusive minoritets- och kvinnogrupper, tas tillvara. Respekt för demokrati, mänskliga rättigheter, politisk pluralism och rättsstatens principer är viktiga steg för långsiktigt konfliktförebyggande och för att främja fred, säkerhet och hållbar utveckling. 16

17 4 Mål och inriktning Det övergripande målet för verksamhet som relaterar till säkerhet och utveckling i Sveriges internationella utvecklingssamarbete är varaktig fred som möjliggör utveckling. Denna policy ska tillämpas för verksamhet som direkt syftar till att främja fred, säkerhet och utveckling i konflikt och postkonfliktsituationer. Det handlar således ofta både om att bidra till att den akuta konflikten hanteras och att dess strukturella orsaker angrips och åtgärdas, samtidigt som fattigdomsbekämpningen hålls i förgrunden. På det viset läggs grunden för möjliggörandet av långsiktig hållbar utveckling. Den enskilda kvinnans, mannens, flickans eller pojkens rätt till säkerhet ska sättas i förgrunden vid arbetet för att nå detta mål. Sverige ska särskilt inrikta verksamheten på följande områden: 1) Fredfrämjande 2) Säkerhetsfrämjande och 3) Fredsvinster. De områden som nämns under säkerhetsfrämjande bidrar även till att främja eller stärka freden på samma sätt som fredsfrämjande åtgärder även bidrar till att stärka säkerheten. Fokusområdena är samverkande och till viss del överlappande i sina syften. 4.1 Fredsfrämjande 1) Dialog, förtroendeskapande och konflikthantering För att lösa konflikter såväl som för att förebygga dem krävs dialog som syftar till att påverka olika aktörer i en konfliktsituation att stödja en fredlig lösning samt till att förändra attityder. Dialogprocesser kan således handla om att få slut på en väpnad konflikt genom samtal eller förhandlingar under ledning av en medlare eller facilitator. Det civila samhällets organisationer, inte minst kvinno- eller jämställdhetsorganisationer, har här en särskild potential att bidra till att få till stånd fredsavtal som tydligare uppmärksammar 17

18 ett perspektiv som också inkluderar dem som inte är direkt inblandade i konflikten i egenskap av aktörer. Sådana organisationer kan även i många fall underlätta formella eller informella fredssamtal. Dialogprocesser kan också handla om samtal och möten efter en konflikt som syftar till försoning och förtroendeskapande mellan parter och i samhället i stort. Även här har det civila samhällets organisationer en viktig roll att spela. Det är också viktigt att generellt försöka utforma biståndsinsatser i en konflikt- och postkonfliktsituation så att de bidrar till förtroendeskapandet mellan grupper och det är nödvändigt att försäkra sig om att en biståndsinsats inte bidrar till att underblåsa misstroende och konflikt. En marknadsplats vars syfte är att stödja ekonomisk återhämtning kan således placeras geografiskt så att den betjänar flera befolkningsgrupper, en väg med samma syfte som knyter samman samhällen och som underhålls gemensamt är två exempel på verksamheter som kan tjäna som förtroendeskapande åtgärder om de hanteras på rätt sätt. Sverige ska: Stödja dialog och andra processer för konflikthantering och förtroendeskapande och delta aktivt i sådana när så efterfrågas. Bidra till att stärka förmågan hos parter i en fredsprocess och andra nationella aktörer, att hantera konflikter och bygga fredliga relationer. Verka för att aktörer från det civila samhällets organisationer, inte minst kvinnor, deltar aktivt i dialoger, förtroendeskapande åtgärder och konflikthanteringsprocesser. 2) Kvinnor, fred och säkerhet Kvinnor påverkas av, och kan påverka väpnade konflikter. De är viktiga aktörer men också särskilt utsatta. Kvinnor från det konfliktdrabbade landet måste finnas med i alla delar av en fredsprocess, i förhandlingar, förtroendeskapande dialog och i genomförande och uppföljning av ett fredsavtal. Kvinnor måste också finnas med i de internationella insatserna till stöd för fred och säkerhet och humanitärt bistånd samtidigt som dessa insatser också måste genomsyras av ett genusperspektiv. Könsrelaterat våld används inte sällan som en strategi av stridande parter under en väpnad konflikt eller i 18

19 sköra postkonfliktsituationer. Sådant våld är också en effekt av den väpnade konflikten beroende bl.a. på bristande disciplin bland militär och säkerhetsstyrkor eller brist på intresse hos befälen att stävja det. Kvinnor måste delta även i arbetet med att skydda kvinnor och flickor från sexuellt våld, inte minst för att bidra till analys och förståelse av det och i utarbetandet av planerna för hur skyddet ska utformas och problemet kunna åtgärdas. FN:s säkerhetsrådsresolution 1325 betonar kvinnors viktiga aktörsroller i arbetet med att uppnå fred och säkerhet och pekar också på kvinnors utsatthet. Det senare har vidareutvecklats i resolution 1820 och dess uppföljningsresolutioner i vilka fokus sätts på det sexuella våldet. I den Svenska nationella handlingsplanen för genomförande av FN:s säkerhetsrådsresolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet har regeringen bl.a. lagt fast att resolutionen ska utgöra en hörnsten för allt utvecklingssamarbete med länder i konflikt och postkonflikt. Detta innebär att Sverige på nationell nivå ska genomföra och på internationell nivå aktivt verka för att: Kvinnor ska delta i, och omfattas av, de initiala processerna efter en konflikt såsom fredsförhandlingar, fredsavtal, avgörande beslut om maktfördelning etc. Särskild vikt ska läggas vid förebyggande och hantering av könsrelaterat våld och människohandel. I detta sammanhang bör den allvarliga hiv-situationen i många konfliktdrabbade länder särskilt beaktas. Betydligt större andel kvinnor deltar i internationella freds- och säkerhetsfrämjande insatser och medlingsinsatser inom ramen för regionala och internationella organisationer. 3) Rättsstatens institutioner med betoning på transitional justice En fungerande rättsstat är avgörande för att förebygga konflikter och för att, i efterdyningarna av en konflikt, långsiktigt stärka freden och skapa en trygg och säker miljö som möjliggör hållbar utveckling. Ofta efter en konflikt finns behov men också möjlighet att bidra till att stärka det nationella rättsystemet. Efter en konflikt är det särskilt viktigt att bidra till ett rättsystem som motverka straffrihet för allvarliga brott. I 19

20 Ett seminarium om mänskliga rättigheter hålls under fredsprocessen i Nepal. Foto: Lena Sundh/UD samband med detta läggs även grunden för en fungerande rättstat på längre sikt. Under väpnade konflikter begås ofta många och svåra övergrepp mot civilbefolkningen. I vissa fall är dessa så allvarliga att de karaktäriseras som folkmord, brott mot mänskligheten eller krigsförbrytelser, vilket betyder att förövarna inte kan få amnesti samt att den internationella brottsmålsdomstolen (ICC) kan ingripa för att skipa rättvisa när nationella domstolar inte förmår eller vill göra så. Merparten av de förövare som gjort sig skyldiga till övergrepp hanteras emellertid inte av ICC. Ofta klarar de sig helt utan straff, inte sällan beroende på att det saknas politisk vilja och att rättssystemet inte är oberoende eller på annat sätt inte förmår lagföra och ställa dem inför rätta eller p.g.a. att de ges amnesti. Inte sällan kan det bli fråga om att beslut behöver fattas, som kortsiktigt kan ses som val som främjar fred över rättvisa. Frågan om amnesti utgör ett sådant exempel. Utan amnesti blir det kanske inte något fredsavtal. Det kan samtidigt också hävdas att rättvisa för offren ofta är av vikt för en hållbar fred och det är ställt utom allt tvivel att den straffrihet som så ofta råder under och efter väpnad konflikt måste upphöra för att ett samhälle ska kunna utvecklas i hållbar demokratisk riktning. Sverige ska verka för rättvisa i konflikt- och postkonfliktsituationer. Valet 20

21 får aldrig tillåtas bli mellan fred och rättvisa endast lösningar som tillgodose båda intressena är förenliga med svensk policy; de val som däremot måste göras är val av metod (nationell lagföring, internationell lagföring, hybrider därav, etc.) och val av tidpunkt. För de samhällen där omfattande övergrepp begåtts gäller det att inom existerande internationella och nationella juridiska ramverk etablera situationsanpassade mekanismer för ansvarsutkrävande, vilka har bred legitimitet hos dem som främst drabbats av kränkningar. Ofta inkluderar sådana mekanismer också en försonings- och förtroendeskapande komponent. Dessa mekanismer har i internationella sammanhang kommit att benämnas transitional justice. Straffrihet för allvarliga brott, inte minst sexuellt våld, fortsätter ofta under tidig postkonfliktfas, när freden är skör. Det är då viktigt att stödja åtgärder som syftar till att stärka hela rättskedjan, dvs. polisen, åklagarväsende, domstolar och kriminalvård för att det överhuvudtaget ska bli möjligt att börja komma till rätta med problemet. Det är också av andra skäl viktigt att verka för att stärka rättstaten. Utan en fungerande rättsstat kan samhället inte fungera och därmed ingen verklig utveckling ta fart. Det är också viktigt att motverka grogrund för organiserad brottslighet, terrorism och våldsam radikalisering. Sverige ska: Verka för att förövare, som begått allvarliga brott under konflikten, lagförs och straffas. Om detta inte kan göras omedelbart efter en fredsuppgörelse utan att freden allvarligt hotas ska detta prioriteras så snart freden blivit mer hållbar. Verka för att den drabbade staten i första hand själv ges tillfälle att axla sitt ansvar för lagföring av brott begångna under konflikten, och därtill verka för att lämpliga system för transitional justice sätts upp i de fall sådana bedöms lämpliga och i båda fallen i full konformitet med internationell standard och konsultation med ICC. Verka för ett starkt internationellt stöd till uppbyggnad och stärkande av nationella rättssystem, inledningsvis med syfte att stärka åtgärder som syftar till att motverka straffrihet för allvarliga brott som begås efter fredsslutet, vilket samtidigt bidrar till en tidig återuppbyggnad av rättssystemet. 21

22 4.2 Säkerhetsfrämjande 1) Avväpning, demobilisering och återintegrering, (DDR 2 ) Avväpning, demobilisering och återintegrering av stridande parter utgör oftast en av de första processerna i genomförandet av ett fredsavtal och för att förbättra säkerhetsläget för civilbefolkningen. Väpnade element, som inte ges hjälp att återvända till ett civilt liv, riskerar att utgöra ett hot mot civilbefolkningen liksom även hot mot en hållbar fred. Det är efter demobiliseringen, d.v.s. under återintegreringen av f.d. soldater och kombattanter i det civila samhället, som utvecklingssamarbetet spelar en stor roll. En DDR-process är beroende av den politiska utvecklingen eftersom de stridande parterna normalt inte vill demobilisera sina styrkor innan man har förtroende för fredsprocessen. I samband med svensk engagemang i DDRprocesser, ska Sverige verka för: Ett balanserat angreppssätt som innebär att lokalsamhällen ges förutsättningar sociala, politiska och ekonomiska för att en verklig återintegrering ska kunna äga rum. Att sysselsättningsåtgärder på lokal nivå prioriteras vid återintegrering av ex-kombattenter. Att stöd utformas så att även kvinnliga ex-kombattenter kan utnyttja det. Att balans eftersträvas mellan stöd till offer och förövare, i första hand genom att separata processer, som är åtskilda från men löper parallellt med en DDR-process, skapas för att bistå offren i syfte understryka att syftet med en DDR-process är att hantera akuta och eventuella framtida säkerhetshot. 2) Säkerhetssektorreform (SSR) En demokratiskt styrd säkerhetssektor med fungerande militär och rättsväsende är en förutsättning för utveckling och har kommit att få allt större utrymme på den internationella dagordningen i framför allt konfliktdrabba- 2 Disarmament, Demobilisation and Reintegration. 22

Resultatstrategi fö r glöbala insatser fö r ma nsklig sa kerhet

Resultatstrategi fö r glöbala insatser fö r ma nsklig sa kerhet Bilaga till regeringsbeslut 2014-02-13 (UF2014/9980/UD/SP) Resultatstrategi fö r glöbala insatser fö r ma nsklig sa kerhet 2014-2017 1 Förväntade resultat Denna strategi styr användningen av medel som

Läs mer

Regeringen uppdrar åt Sida att genomföra resultatstrategin.

Regeringen uppdrar åt Sida att genomföra resultatstrategin. Regeringsbeslut III:1 2014-02-13 UF2014/9980/UD/SP Utrikesdepartementet Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 105 25 STOCKHOLM Resultatstrategi för globala insatser för mänsklig säkerhet

Läs mer

Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet

Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden

Läs mer

Folke Bernadotteakademins remissvar avseende Regeringens Skrivelse 2013/14: Biståndspolitisk plattform

Folke Bernadotteakademins remissvar avseende Regeringens Skrivelse 2013/14: Biståndspolitisk plattform Folke Bernadotteakademins remissvar avseende Regeringens Skrivelse 2013/14: Biståndspolitisk plattform Sammanfattning Folke Bernadotteakademin (FBA) välkomnar regeringens ansträngning att förtydliga inriktningen

Läs mer

Bilaga 1 Promemoria Utkast. Handlingsplan för ökad samverkan mellan utvecklingssamarbetet och det svenska näringslivet

Bilaga 1 Promemoria Utkast. Handlingsplan för ökad samverkan mellan utvecklingssamarbetet och det svenska näringslivet Bilaga 1 Promemoria Utrikesdepartementet 2007-05-11 Utkast Enheten för utvecklingspolitik (UP) Enheten för exportfrämjande inre marknaden (FIM-PES) Bakgrundspromemoria till: Handlingsplan för ökad samverkan

Läs mer

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Innehåll

Läs mer

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Kommittédirektiv Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan Dir. 2015:79 Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska utvärdera Sveriges samlade engagemang

Läs mer

2015 Europaåret för utvecklingssamarbete

2015 Europaåret för utvecklingssamarbete 2015 Europaåret för utvecklingssamarbete vår värld vår värdighet vår framtid 1 2015 är ett avgörande år för det globala utvecklings samarbetet. Millenniemålen från 2000 ska uppnås och nya globala utvecklingsmål

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med. Colombia Stockholm Tel: Webb: Omslag: UD-KOM Artikelnr: UD 16.

Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med. Colombia Stockholm Tel: Webb:  Omslag: UD-KOM Artikelnr: UD 16. Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Colombia 2016 2020 103 39 Stockholm Tel: 08-405 10 00 Webb: www.ud.se Omslag: UD-KOM Artikelnr: UD 16.040 Regeringsbeslut för Colombia togs 2016-09-15 Strategi

Läs mer

Resultatstrategi för Sveriges samarbete med FN:s barnfond (Unicef) 2014-2017

Resultatstrategi för Sveriges samarbete med FN:s barnfond (Unicef) 2014-2017 Promemoria Bilaga till regeringsbeslut 2014-06-19 (UF2014/40173/UD/MU) 2014-06-19 Resultatstrategi för Sveriges samarbete med FN:s barnfond (Unicef) 2014-2017 1 Förväntade resultat Denna strategi ska ligga

Läs mer

Demokratiska republiken Kongo

Demokratiska republiken Kongo Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Demokratiska republiken Kongo 2015 2019 103 39 Stockholm Tel: 08-405 10 00, Webb: www.ud.se Omslag: UD-KOM, Tryck: Elanders Grafisk Service 2015 Artikelnr:

Läs mer

Kommenterad dagordning för Rådet för Utrikes frågor (utveckling)

Kommenterad dagordning för Rådet för Utrikes frågor (utveckling) REGERINGSKANSLIET Utrikesdepartementet Kommenterad dagordning Ministerrådet Enheten för Europeiska unionen Kommenterad dagordning för Rådet för Utrikes frågor (utveckling) den 26 oktober 2015 Biståndsministrarnas

Läs mer

Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden

Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden 2016-2022 Inriktning Syftet med verksamheten inom ramen för strategin är att arbeta för ett livskraftigt och pluralistiskt

Läs mer

Förenta Nationerna Säkerhetsrådet Resolution 1325 (2000) Kvinnor, fred och säkerhet

Förenta Nationerna Säkerhetsrådet Resolution 1325 (2000) Kvinnor, fred och säkerhet Förenta Nationerna Säkerhetsrådet Resolution 1325 (2000) Kvinnor, fred och säkerhet 2 (8) 3 (8) Förenta nationerna Säkerhetsrådet 31 oktober 2000 Resolution 1325 (2000) antagen av säkerhetsrådet vid dess

Läs mer

I/A-PUNKTSNOT Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) Coreper/rådet EU:s prioriteringar inför Förenta nationernas 61:a generalförsamling

I/A-PUNKTSNOT Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) Coreper/rådet EU:s prioriteringar inför Förenta nationernas 61:a generalförsamling EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 11 juli 2006 (12.7) (OR. en) 11380/06 PESC 665 CONUN 51 ONU 80 I/A-PUNKTSNOT från: Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) till: Coreper/rådet Ärende: EU:s

Läs mer

Expertgruppens verksamhetsstrategi

Expertgruppens verksamhetsstrategi EBA Expertgruppen för biståndsanalys 2013-11-06 Expertgruppens verksamhetsstrategi Detta dokument beskriver den strategi beträffande verksamheten som expertgruppen har valt för att utföra det givna uppdraget.

Läs mer

Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i. Afghanistan

Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i. Afghanistan Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Afghanistan 2014 2019 Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Afghanistan 2014 2019 1. Förväntade resultat Resultatstrategin styr

Läs mer

Policy Fastställd 1 december 2012

Policy Fastställd 1 december 2012 Policy Fastställd 1 december 2012 1 1. Syfte med Policyn Denna policy innehåller vägledning till SAKs ledning, personal och medlemmar för hela verksamheten. Den antas av årsmötet och uttrycker SAKs vision,

Läs mer

Verksamhetsstrategi. Expertgruppen för biståndsanalys såväl utvärderingar som analyser och andra typer av kunskapsunderlag.

Verksamhetsstrategi. Expertgruppen för biståndsanalys såväl utvärderingar som analyser och andra typer av kunskapsunderlag. Expertgruppen för biståndsanalys 2016-11-01 Verksamhetsstrategi Detta dokument beskriver verksamhetsstrategin för Expertgruppen för biståndsanalys (EBA). Strategin beskriver verksamhetens långsiktiga inriktning.

Läs mer

Strategi för särskilda insatser för demokratisering och yttrandefrihet 2009-2011

Strategi för särskilda insatser för demokratisering och yttrandefrihet 2009-2011 Bilaga till regeringsbeslut UF2009/27888/UP Promemoria 2009-04-23 Strategi för särskilda insatser för demokratisering och yttrandefrihet 2009-2011 Sammanfattning Denna strategi styr Sidas genomförande

Läs mer

Somalia. Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i

Somalia. Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Somalia 2013 2017 103 39 Stockholm Tel: 08-405 10 00, Webb: www.ud.se Omslag: UD-PIK, Tryck: Elanders Grafisk Service 2013 Artikelnr: UD 13.018 Resultatstrategi

Läs mer

Afghanistan. Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i

Afghanistan. Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Afghanistan 2014 2019 103 39 Stockholm Tel: 08-405 10 00, Webb: www.ud.se Omslag: UD-KOM, Tryck: Elanders Grafisk Service 2014 Artikelnr: UD 14.030

Läs mer

Vår rödgröna biståndspolitik

Vår rödgröna biståndspolitik 2010-08-20 Stockholm Vår rödgröna biståndspolitik En rättvis värld är möjlig 2 (8) Solidaritetspolitik Det finns stora orättvisor och svåra utmaningar som världen måste ta sig an för att kunna utrota fattigdomen,

Läs mer

Verksamhetsstrategi. Expertgruppen för biståndsanalys såväl utvärderingar som analyser och andra typer av kunskapsunderlag.

Verksamhetsstrategi. Expertgruppen för biståndsanalys såväl utvärderingar som analyser och andra typer av kunskapsunderlag. Expertgruppen för biståndsanalys 2015-12-16 Verksamhetsstrategi Detta dokument beskriver verksamhetsstrategin för Expertgruppen för biståndsanalys (EBA). Strategin beskriver verksamhetens långsiktiga inriktning

Läs mer

Skyldighet att skydda

Skyldighet att skydda Skyldighet att skydda I detta häfte kommer du att få läsa om FN:s princip Skyldighet att skydda (R2P/ responsibility to protect). Du får en bakgrund till principen och sedan får du läsa om vad principen

Läs mer

Resultatstrategi för Sveriges samarbete med Globala fonden mot aids, tuberkulos och malaria (GFATM) 2014-2016

Resultatstrategi för Sveriges samarbete med Globala fonden mot aids, tuberkulos och malaria (GFATM) 2014-2016 Promemoria Bilaga till regeringsbeslut 2014-08-21 UF2014/52305/UD/MU 2014-08-21 Resultatstrategi för Sveriges samarbete med Globala fonden mot aids, tuberkulos och malaria (GFATM) 2014-2016 1. Förväntade

Läs mer

Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med. Mali Stockholm Tel: , Webb: Omslag: UD-KOM Artikelnr: UD 16.

Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med. Mali Stockholm Tel: , Webb:  Omslag: UD-KOM Artikelnr: UD 16. Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Mali 2016 2020 103 39 Stockholm Tel: 08-405 10 00, Webb: www.regeringen.se Omslag: UD-KOM Artikelnr: UD 16.032 Regeringsbeslut för Mali togs 2016-06-16. Strategi

Läs mer

Regeringen uppdrar åt Sida att genomföra resultatstrategin.

Regeringen uppdrar åt Sida att genomföra resultatstrategin. Regeringsbeslut III:1 2014-05-15 UF2014/32089/UD/FMR Utrikesdepartementet Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 105 25 STOCKHOLM Resultatstrategi för särskilda insatser för mänskliga

Läs mer

2012-02-29. Promemoria. Utrikesdepartementet

2012-02-29. Promemoria. Utrikesdepartementet Promemoria 2012-02-29 Utrikesdepartementet Strategi för regionalt arbete med hiv och aids och sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) samt arbete för homo-, bi- och transsexuella personers

Läs mer

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29 1. Vår vision: Vår vision är en hållbar värld utan fattigdom och orättvisor, där politiken utformas för rättvisa, jämställdhet, jämlikhet och

Läs mer

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29 CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29 1. Vår vision: Vår vision är en hållbar värld utan fattigdom och orättvisor, där politiken utformas för rättvisa, jämställdhet, jämlikhet och

Läs mer

Här står vi. Dit går vi.

Här står vi. Dit går vi. december 2006 Färdriktning för Sida Här står vi. Dit går vi. Tid för förändring Utvecklingssamarbetet omvandlas. FN har satt Millenniemål. Sverige har fått en Politik för Global Utveckling, PGU, som gäller

Läs mer

Frågor och svar om FN:s resolutioner 1325, 1820 och 1888 om kvinnor, fred och säkerhet

Frågor och svar om FN:s resolutioner 1325, 1820 och 1888 om kvinnor, fred och säkerhet Frågor och svar om FN:s resolutioner 1325, 1820 och 1888 om kvinnor, fred och säkerhet Vad är FN:s säkerhetsrådsresolution 1325 och vad innebär den? År 2000 enades FN:s säkerhetsråd om en resolution om

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

REGERINGSKANSLIET Utrikesdepartementet. Bil. reg.beslut UF2009/49469/AF 2009-07-23. Förhållningssätt för svenskt utvecklingssamarbete med Somalia

REGERINGSKANSLIET Utrikesdepartementet. Bil. reg.beslut UF2009/49469/AF 2009-07-23. Förhållningssätt för svenskt utvecklingssamarbete med Somalia REGERINGSKANSLIET Utrikesdepartementet Bil. reg.beslut UF2009/49469/AF 2009-07-23 Förhållningssätt för svenskt utvecklingssamarbete med Somalia Inledning Samtidigt som den politiska utvecklingen har gått

Läs mer

Säkerhetspolitik för vem?

Säkerhetspolitik för vem? Säkerhetspolitik för vem? Säkerhet vad är det? Under kalla kriget pågick en militär kapprustning utifrån uppfattningen att ju större militär styrka desto mer säkerhet. Efter Sovjetunionens fall har kapprustningen

Läs mer

Policy för KFUK-KFUMs internationella utvecklingssamarbete

Policy för KFUK-KFUMs internationella utvecklingssamarbete SAMMANFATTNING KFUK-KFUM bedriver internationellt utvecklingssamarbete med KFUK- och KFUM-partners runt om i världen. Det övergripande målet är att stärka KFUK- och KFUM-rörelsen globalt och inriktningen

Läs mer

Uganda. Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i

Uganda. Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Uganda 2014 2018 103 39 Stockholm Tel: 08-405 10 00, Webb: www.ud.se Omslag: UD-KOM, Tryck: Elanders Grafisk Service 2014 Artikelnr: UD 14.039 Regeringsbeslut

Läs mer

Centerkvinnornas internationella strategi. Antagen på 2009 års förbundsstämma

Centerkvinnornas internationella strategi. Antagen på 2009 års förbundsstämma Centerkvinnornas internationella strategi Antagen på 2009 års förbundsstämma Varför har Centerkvinnorna ett internationellt arbete? Det övergripande målet med Centerkvinnornas internationella arbete är

Läs mer

Hur långt bär resolution 1325?

Hur långt bär resolution 1325? Hur långt bär resolution 1325? Målet med FN-resolutionen 1325 är att ge mer makt åt kvinnor i fredsprocesser. Istället för att ses som passiva offer ska kvinnor synliggöras som pådrivande aktörer. Men

Läs mer

Riktlinjer. Smärre humanitära rambidrag

Riktlinjer. Smärre humanitära rambidrag oktober 2006 Avdelningen för samverkan med enskilda organisationer, humanitärt bistånd och konflikthantering Riktlinjer Smärre humanitära rambidrag Dessa riktlinjer anger förutsättningarna för svenska

Läs mer

Regeringens skrivelse 2013/14:131

Regeringens skrivelse 2013/14:131 Regeringens skrivelse 2013/14:131 Biståndspolitisk plattform Skr. 2013/14:131 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 13 mars 2014 Fredrik Reinfeldt Hillevi Engström (Utrikesdepartementet)

Läs mer

Regeringens skrivelse 2013/14:

Regeringens skrivelse 2013/14: Regeringens skrivelse 2013/14: Biståndspolitisk plattform Skr. 2013/14: Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den xx xx 2014 Fredrik Reinfeldt Hillevi Engström (Utrikesdepartementet)

Läs mer

Kommittédirektiv. Expertgrupp för utvärdering och analys av Sveriges internationella bistånd. Dir. 2013:11

Kommittédirektiv. Expertgrupp för utvärdering och analys av Sveriges internationella bistånd. Dir. 2013:11 Kommittédirektiv Expertgrupp för utvärdering och analys av Sveriges internationella bistånd Dir. 2013:11 Beslut vid regeringssammanträde den 31 januari 2013 Sammanfattning Regeringen inrättar en kommitté

Läs mer

Svenska Röda Korsets yttrande över betänkandet Skärpt exportkontroll av krigsmateriel (SOU 2015:72)

Svenska Röda Korsets yttrande över betänkandet Skärpt exportkontroll av krigsmateriel (SOU 2015:72) 1 Stockholm 2015-11-03 UD2015/1023/NIS Till: Utrikesdepartementet 103 33 Stockholm Johan.matz@gov.se, ud-nis@gov.se Svenska Röda Korsets yttrande över betänkandet Skärpt exportkontroll av krigsmateriel

Läs mer

Strategi för Sveriges samarbete med. Afrikanska utvecklingsbanken

Strategi för Sveriges samarbete med. Afrikanska utvecklingsbanken Strategi för Sveriges samarbete med Afrikanska utvecklingsbanken 2016 2018 Protokoll II:5 vid regeringssammanträde 2016-01-21 UD2016/01034/MU Utrikesdepartementet Organisationsstrategi för Sveriges samarbete

Läs mer

Syrienkrisen. Sveriges regionala strategi för

Syrienkrisen. Sveriges regionala strategi för Sveriges regionala strategi för Syrienkrisen 2016 2020 103 39 Stockholm Tel: 08-405 10 00, Webb: www.ud.se Omslag: UD-KOM, Tryck: Elanders Grafisk Service 2015 Artikelnr: UD 15.050 Regeringsbeslut för

Läs mer

Strategi för utvecklingssamarbetet med. Burundi. augusti 2009 december 2012

Strategi för utvecklingssamarbetet med. Burundi. augusti 2009 december 2012 Strategi för utvecklingssamarbetet med Burundi augusti 2009 december 2012 Promemoria Bilga t regeringsbeslut UF2009/52518/AF 2009-08-06 Strategi för utvecklingssamarbetet med Burundi 2009-2012 SAMMANFATTNING

Läs mer

Vår tids arbetarparti Avsnitt Sverige i Europa och världen. Preliminär justerad version efter stämmans beslut

Vår tids arbetarparti Avsnitt Sverige i Europa och världen. Preliminär justerad version efter stämmans beslut Vår tids arbetarparti Avsnitt Sverige i Europa och världen Preliminär justerad version efter stämmans beslut oktober 2007 Sverige i Europa och världen En aktiv utrikespolitik Sverige ska föra en aktiv

Läs mer

Mänsklig säkerhet och genusperspektiv. Robert Egnell

Mänsklig säkerhet och genusperspektiv. Robert Egnell Mänsklig säkerhet och genusperspektiv Robert Egnell Battle-related deaths What kills? 4 iakttagelser 1. Det är en lång rad saker som vi som individer räds och som också dödar oss, men som inte

Läs mer

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen?

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen? RÅDSLAG VÅR VÄRLD F Ö R O S S SO C I A L D E M O K R AT E R Ä R M Ä N N I S K A N M Å L E T hennes utveckling och frihet, vilja att växa, ansvarskänsla för kommande generationer, solidaritet med andra.

Läs mer

Sida 2 (8) Hållbar upphandling

Sida 2 (8) Hållbar upphandling Sida 2 (8) Hållbar upphandling 1. Sammanfattning Sida verkar för att hållbarhetskriterier tillämpas i bilateral och multilateral biståndsfinansierad upphandling genom att belysa behovet av reformarbete

Läs mer

Regeringen uppdrar åt Sida att genomföra resultatstrategin.

Regeringen uppdrar åt Sida att genomföra resultatstrategin. Regeringsbeslut III:3 2014-05-15 UF2014/32092/UD/USTYR Utrikesdepartementet Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 105 25 STOCKHOLM Resultatstrategi för globala insatser för ekonomiskt

Läs mer

Policy för jämställdhet och kvinnors rättigheter och roll inom svenskt internationellt utvecklingssamarbete 2010-2015

Policy för jämställdhet och kvinnors rättigheter och roll inom svenskt internationellt utvecklingssamarbete 2010-2015 BILAGA till regeringsbeslut UF2010/39514/UP 2010-07-01 Policy för jämställdhet och kvinnors rättigheter och roll inom svenskt internationellt utvecklingssamarbete 2010-2015 Sammanfattning Jämställdhet

Läs mer

På lika villkor POLICY FÖR JÄMSTÄLLDHET OCH KVINNORS RÄTTIGHETER OCH ROLL INOM SVENSKT INTERNATIONELLT UTVECKLINGSSAMARBETE 2010 2015

På lika villkor POLICY FÖR JÄMSTÄLLDHET OCH KVINNORS RÄTTIGHETER OCH ROLL INOM SVENSKT INTERNATIONELLT UTVECKLINGSSAMARBETE 2010 2015 På lika villkor POLICY FÖR JÄMSTÄLLDHET OCH KVINNORS RÄTTIGHETER OCH ROLL INOM SVENSKT INTERNATIONELLT UTVECKLINGSSAMARBETE 2010 2015 Produktion: Enheten för utvecklingspolitik och UD:s informationstjänst

Läs mer

Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler Motverka i Borås Stad Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program verksamheter och metoder i riktning

Läs mer

Rwanda. Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med

Rwanda. Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Rwanda 2015 2019 103 39 Stockholm Tel: 08-405 10 00, Webb: www.ud.se Omslag: UD-KOM, Tryck: Elanders Grafisk Service 2015 Artikelnr: UD 15.029 Regeringsbeslut

Läs mer

SMRs syn på utvecklingssamarbete

SMRs syn på utvecklingssamarbete SMRs syn på utvecklingssamarbete SMR tror att utvecklingssamarbete bäst sker utifrån en stabil grund och en tydlig identitet. För SMR är det vår värdegrund som inspirerar och vägleder oss när vi försöker

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av Agenda 2030 för hållbar utveckling. Dir. 2016:18. Beslut vid regeringssammanträde den 10 mars 2016

Kommittédirektiv. Genomförande av Agenda 2030 för hållbar utveckling. Dir. 2016:18. Beslut vid regeringssammanträde den 10 mars 2016 Kommittédirektiv Genomförande av Agenda 2030 för hållbar utveckling Dir. 2016:18 Beslut vid regeringssammanträde den 10 mars 2016 Sammanfattning Regeringens ambition är att Sverige ska vara ledande i genomförandet

Läs mer

Kriterier vid fördelningen av medel till internationella ändamål

Kriterier vid fördelningen av medel till internationella ändamål Kriterier vid fördelningen av medel till internationella ändamål 1. Utgångspunkter Kriterierna bygger på Stiftelsen Radiohjälpens internationella bistånd - riktlinjer för samverkan och ekonomiskt stöd,

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till den nationella samordnaren för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism (Ju 2014:18) Dir.

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till den nationella samordnaren för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism (Ju 2014:18) Dir. Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till den nationella samordnaren för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism (Ju 2014:18) Dir. 2016:43 Beslut vid regeringssammanträde den 2 juni 2016 Utvidgning

Läs mer

Strategi för biståndsinsatser i. Zimbabwe. januari 2011 december 2012

Strategi för biståndsinsatser i. Zimbabwe. januari 2011 december 2012 Strategi för biståndsinsatser i Zimbabwe januari 2011 december 2012 STRATEGI FÖR BISTÅNDSINSATSER I ZIMBABWE 1. Inledning Den politiska, ekonomiska, humanitära och sociala situationen i Zimbabwe har

Läs mer

Förord. Samverkan leder till ökad delaktighet och legitimitet som i sin tur leder till ökat engagemang och intresse. Tillsammans når vi längre!

Förord. Samverkan leder till ökad delaktighet och legitimitet som i sin tur leder till ökat engagemang och intresse. Tillsammans når vi längre! Svensk unescostrategi 2008 2013 Förord Genom den svenska Unescostrategin finns ett verktyg för en tydlig och samordnad politik för hela det svenska engagemanget i Unesco. Unesco har en nyckelroll i arbetet

Läs mer

Samarbetsstrategi för utvecklingssamarbetet med. Kambodja. januari 2012 december 2013

Samarbetsstrategi för utvecklingssamarbetet med. Kambodja. januari 2012 december 2013 Samarbetsstrategi för utvecklingssamarbetet med Kambodja januari 2012 december 2013 REGERINGSKANSLIET Utrikesdepartementet 2012-03-08 Enheten för Asien och Oceanien Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete

Läs mer

Politiken för global utveckling (PGU)

Politiken för global utveckling (PGU) Justitieutskottets yttrande 2016/17:JuU3y Politiken för global utveckling (PGU) Till utrikesutskottet Utrikesutskottet beslutade den 27 september 2016 att ge övriga utskott tillfälle att yttra sig över

Läs mer

Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med. Bolivia Stockholm Tel: Webb: Artikelnr: UD

Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med. Bolivia Stockholm Tel: Webb:  Artikelnr: UD Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Bolivia 2016 2020 103 39 Stockholm Tel: 08-405 10 00 Webb: www.ud.se Artikelnr: UD 16.051 Regeringsbeslut för Bolivia togs 2016-10-06. Strategi för Sveriges

Läs mer

Myanmar. Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i

Myanmar. Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Myanmar 2013 2017 103 39 Stockholm Tel: 08-405 10 00, Webb: www.ud.se Omslag: UD-PIK, Tryck: Elanders Grafisk Service 2013 Artikelnr: UD 13.024 Resultatstrategi

Läs mer

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete.

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete. 1. Värdegrund Erikshjälpen tar sin utgångspunkt i en kristen värdegrund som betonar att: Alla människor är skapade av Gud med lika och okränkbart värde. Alla människor har rätt till ett värdigt liv. Vår

Läs mer

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

Strategi för särskilda insatser för demokratisering och yttrandefrihet 2012-2014

Strategi för särskilda insatser för demokratisering och yttrandefrihet 2012-2014 Regeringsbeslut III:5 2012-03-29 UF2012/21825/UD/UP Utrikesdepartementet Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 105 25 STOCKHOLM Strategi för särskilda insatser för demokratisering och

Läs mer

Internationell verksamhet En del av kärnverksamheten

Internationell verksamhet En del av kärnverksamheten Internationell verksamhet En del av kärnverksamheten TÄNK ALLTID INTERNATIONELLT RIKSPOLISSTYRELSEN Enheten för internationell samordning Utgivare: Rikspolisstyrelsen Enheten för internationell samordning

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 15.12.2016 2017/0000(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE med ett förslag till Europaparlamentets rekommendation

Läs mer

Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Liberia

Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Liberia Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Liberia 2016-2020 1. Inriktning Svenskt utvecklingssamarbete med Liberia inom ramen för denna strategi ska bidra till freds- och statsbyggande. Syftet är

Läs mer

Kommittédirektiv. Förstärkt skydd för uppgifter som rör ett internationellt samarbete för fred och säkerhet som Sverige deltar i. Dir.

Kommittédirektiv. Förstärkt skydd för uppgifter som rör ett internationellt samarbete för fred och säkerhet som Sverige deltar i. Dir. Kommittédirektiv Förstärkt skydd för uppgifter som rör ett internationellt samarbete för fred och säkerhet som Sverige deltar i Dir. 2016:42 Beslut vid regeringssammanträde den 2 juni 2016 Sammanfattning

Läs mer

Reviderad strategi för utvecklingssamarbetet. Afghanistan. januari 2012 december 2014

Reviderad strategi för utvecklingssamarbetet. Afghanistan. januari 2012 december 2014 Reviderad strategi för utvecklingssamarbetet Afghanistan januari 2012 december 2014 Bilaga till regeringsbeslut (UF2011/69433/UD/ASO) Reviderad samarbetsstrategi för Afghanistan 2012 2014 1. INLEDNING

Läs mer

Handlingsplan för ett effektivt bistånd 2009-2011

Handlingsplan för ett effektivt bistånd 2009-2011 2009-06-29 Utrikesdepartementet Handlingsplan för ett effektivt bistånd 2009-2011 Inledning Parisdeklarationen om biståndseffektivitet (2005) och Handlingsplanen från Accra (AAA) (2008) är på väg att förändra

Läs mer

Strategi för humanitärt bistånd genom Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete

Strategi för humanitärt bistånd genom Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete Strategi för humanitärt bistånd genom Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 2011 2014 Bilaga 2011-03-31 UF2011/19399/UD/SP Strategi för humanitärt bistånd genom Styrelsen för internationellt

Läs mer

Ny biståndssatsning med fokus på barn på flykt

Ny biståndssatsning med fokus på barn på flykt Promemoria 2016-08-31 Utrikesdepartementet Ny biståndssatsning med fokus på barn på flykt De humanitära behoven i världen är enorma. Regeringen föreslår i höständringsbudgeten för 2016, som bygger på en

Läs mer

Inledning. Hur materialet kan användas

Inledning. Hur materialet kan användas Inledning Våldtäkter förekommer mer eller mindre systematiskt i alla krig och väpnade konflikter. Tystnaden om det sexuella våldet har länge dolt lidandet och låtit förövarna gå fria. Margot Wallström

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM61. Meddelande om EU:s handlingsplan. mot olaglig handel med vilda djur och växter. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM61. Meddelande om EU:s handlingsplan. mot olaglig handel med vilda djur och växter. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om EU:s handlingsplan mot olaglig handel med vilda djur och växter Miljö- och energidepartementet 2016-04-01 Dokumentbeteckning KOM (2016) 87 Meddelande från

Läs mer

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18 1(9) PM Folkhälsokommitténs sekretariat Referens Datum Diarienummer Johan Jonsson 2013-03-18 FOLKHÄLSOKOMMITTÈN Regionfullmäktiges uppdrag regionstyrelsen ska utvärdera regionens samlade folkhälsoinsatser

Läs mer

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 SOTENÄS KOMMUN Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 1. Inledning Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla livsvillkor

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM63. olaglig handel med vilda djur och växter. Dokumentbeteckning. Sammanfattning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM63. olaglig handel med vilda djur och växter. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om EU:s strategi mot olaglig handel med vilda djur och växter Miljödepartementet 2014-03-13 Dokumentbeteckning KOM (2014) 64 slutlig Meddelande från kommissionen

Läs mer

Regeringens skrivelse 2008/09:189

Regeringens skrivelse 2008/09:189 Regeringens skrivelse 2008/09:189 Biståndets resultat Skr. 2008/09:189 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 7 maj 2009 Mats Odell Gunilla Carlsson (Utrikesdepartementet)

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT

FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EU- FÖRSAMLINGEN Utskottet för politiska frågor 16.10.2014 FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT om kulturell mångfald och mänskliga rättigheter i AVS- och EU-länderna Medföredragande:

Läs mer

Samarbetsstrategi för utvecklingssamarbetet med. Östtimor. januari 2009 december 2011. Östtimor framsida sv.indd 1 2009-05-04 15:06:54

Samarbetsstrategi för utvecklingssamarbetet med. Östtimor. januari 2009 december 2011. Östtimor framsida sv.indd 1 2009-05-04 15:06:54 Samarbetsstrategi för utvecklingssamarbetet med Östtimor januari 2009 december 2011 Östtimor framsida sv.indd 1 2009-05-04 15:06:54 Bilaga till UF/2009/7740/ASO Strategi för utvecklingssamarbetet med

Läs mer

2002-07-02 Dnr 02-702-DIR. Utrikesdepartementet Enheten för global utveckling. 103 39 Stockholm

2002-07-02 Dnr 02-702-DIR. Utrikesdepartementet Enheten för global utveckling. 103 39 Stockholm 2002-07-02 Dnr 02-702-DIR Utrikesdepartementet Enheten för global utveckling 103 39 Stockholm Yttrande över Betänkandet SOU 2001:96 En rättvisare värld utan fattigdom Sammanfattning Riksbankens allmänna

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för utveckling

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för utveckling EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för utveckling 2009 3.2.2006 PE 369.874v01-00 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-42 Förslag till betänkande Margrietus van den Berg Effektivt bistånd och korruption i utvecklingsländer

Läs mer

Policy för alkohol som utvecklingshinder

Policy för alkohol som utvecklingshinder Policy för alkohol som utvecklingshinder Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 2013-03-18 Giltighetstid: tillsvidare Ansvarig: generalsekreterare Policyns tillämpning i Forum Syd Forum Syds idéprogram

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Afrika söder om Sahara

Afrika söder om Sahara Strategi för Sveriges regionala utvecklingssamarbete med Afrika söder om Sahara 2016 2021 103 39 Stockholm Tel: 08-405 10 00, Webb: www.regeringen.se Omslag: UD-KOM Artikelnr: UD 16.034 Regeringsbeslut

Läs mer

Förenta Nationernas konferens om miljö och utveckling. Rio-deklarationen. Miljö- och naturresursdepartementet Rio-deklarationen

Förenta Nationernas konferens om miljö och utveckling. Rio-deklarationen. Miljö- och naturresursdepartementet Rio-deklarationen Förenta Nationernas konferens om miljö och utveckling Rio-deklarationen Miljö- och naturresursdepartementet Rio-deklarationen Rio-deklarationen om miljö och utveckling Ingress Förenta Nationernas konferens

Läs mer

Strategi för särskilt demokratistöd genom svenska partianknutna organisationer

Strategi för särskilt demokratistöd genom svenska partianknutna organisationer Strategi för särskilt demokratistöd genom svenska partianknutna organisationer 2016 2020 Strategi fo r sa rskilt demokratisto d genom svenska partianknutna organisationer 2016 2020 1. Inriktning Demokratistödet

Läs mer

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för att alla människor ska omfattas av mänskliga

Läs mer

Kommittédirektiv. Rekrytering från rättsväsendet till internationella uppdrag. Dir. 2008:155. Beslut vid regeringssammanträde den 18 december 2008.

Kommittédirektiv. Rekrytering från rättsväsendet till internationella uppdrag. Dir. 2008:155. Beslut vid regeringssammanträde den 18 december 2008. Kommittédirektiv Rekrytering från rättsväsendet till internationella uppdrag Dir. 2008:155 Beslut vid regeringssammanträde den 18 december 2008. Sammanfattning av uppdraget Sverige har som målsättning

Läs mer