Örebro Kommun. En delrapport i utvärderingen av projektet SATSA. Maj 2010, Markör Marknad och Kommunikation AB. Delrapport SATSA 2010, vers 2

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Örebro Kommun. En delrapport i utvärderingen av projektet SATSA. Maj 2010, Markör Marknad och Kommunikation AB. Delrapport SATSA 2010, vers 2"

Transkript

1 Örebro Kommun En delrapport i utvärderingen av projektet SATSA Maj 2010, Markör Marknad och Kommunikation AB Delrapport SATSA 2010, vers 2 Markör Marknad och Kommunikation AB, Box 396, Örebro Telefon: Telefax

2 Uppdrag: En utvärdering av projektet SATSA Beställare: Örebro Kommun Kontaktperson: Gunilla Andersson, projektledare i projektet SATSA Projektledare Markör: Lena Adem Undersökningsperiod: Markör Marknad och Kommunikation Markör hjälper större företag och organisationer att fatta rätt beslut det gör vi genom utredningar, undersökningar och utvecklingsarbete på plats hos våra kunder. Markör AB 2 (117)

3 Innehåll Inledning 5 Bakgrund och syfte 5 Metod, population och urval 6 Resultatdisposition 8 Läsanvisning 8 Resultat 9 SATSA enligt deltagare 9 De som ingår i projektet 9 Kontakten med SATSA 9 Synen på SATSA 10 Ändringar inom projektet? 14 Bra med SATSA 16 Dåligt med SATSA 17 SATSA enligt föräldrar 19 Fördelar och nackdelar med SATSA 19 Vad behöver ändras inom projektet 23 SATSA enligt övriga parter inom och i kontakt med projektet 24 Kunskap om SATSA och funktionshindret 25 Synen på SATSA 26 Synen på samverkan 30 Svårigheter och problem inom projektet 33 Övriga synpunkter 35 Resultat från djupintervjuer 36 Arbetet inom projektet modellen 38 Företagsperspektiv 42 Samverkan 46 Framtiden 50 Effektivitet eller kostnadseffektivitet och vikten av att uppnå det 54 Projektmålen 58 Företagens syn på praktikanter, information och stöd 60 Företagen som ingår i undersökningen 60 Kunskap om SATSA, Asperger/ autism och vilja att ta emot SATSA-praktikanter 60 Markör AB 3 (117)

4 Information som efterfrågas av företagen 61 Informationskanal och intresset av information 62 Intresse av att få information 62 Erfarenheter av att ha haft en praktikant 63 Varför ta emot/inte ta emot en praktikant med Asperger/högfungerande autism? 63 Intervjuade i relation till samtliga kontaktade 64 Slutdiskussion 71 Sammanfattning av resultatet 71 Framgångsfaktorer och hinder 73 Frågor inför fortsättningen av SATSA-projektet 76 Bilaga 1. Öppna svar i undersökningen 78 Webbenkäten 78 Företagsundersökningen 90 De som har haft kontakt med SATSA utan att ta emot praktikant 99 De som har tagit emot en praktikant från SATSA 101 Bilaga 2. Enkäter i undersökningen 103 Bilaga 3. Intervjuguide 115 Markör AB 4 (117)

5 Inledning Bakgrund och syfte Arbetskraftsdeltagandet är betydligt lägre för personer med funktionshinder jämfört med övriga befolkningen och myndigheter ska verka för att underlätta och stödja att fler personer med funktionshinder ges möjlighet att försörja sig genom eget arbete. SATSA-projektet som drivs av Örebro kommun handlar om ett försök till att hitta nya strukturer och modeller för att öka möjligheten för personer med Asperger och högfungerande autism att närma sig arbetsmarknaden. En viktig utgångspunkt för att klara detta är att myndigheternas insatser koordineras bättre och att befintliga resurser används på ett mer effektivt sätt. Syftet med projektet är att utveckla nya samverkansformer mellan Örebro kommun, Landstinget, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan, så att målgruppen genom ett långsiktigt stöd får möjlighet till en plats på arbetsmarknaden och därmed ökad livskvalitet. Modellen som är under utvecklande inom projektet består av följande tre steg: 1. I steg 1 görs en anpassad och grundläggande kartläggning av arbetsförmåga, styrkor, svagheter, intresse och stödbehov. Deltagaren träffar alltid samma arbetskonsulent och man träffas 12 gånger. Varje möte är begränsat till max en timma. Här används de två bedömningsinstrument som bedömer arbetsförmåga, samt en bedömningsmanual som ger kunskaper om deltagarens stödbehov. Även studiebesök, intressetest samt hjälp att skriva CV och personligt brev ingår i steg I steg 2 tar arbetskonsulenten kontakt med lämpliga företag. Generell information till företaget ges och en övergripande arbetsplatsanalys genomförs. Syftet är att hitta rätt arbetsplats, utse handledare, klargöra stödbehov och eventuella hjälpmedel. Här informeras arbetsgivare om projekt, målgrupp och deltagare och förutsättningar skapas på individnivå. 3. I steg 3 startas praktiken. Arbetskonsulenten introducerar och informerar på arbetsplatsen samt ger handledning vid behov. Praktiken kan senare leda till anställning. Under hela steg 3 sker kontinuerlig uppföljning, dels enskilt med deltagare och handledare på företaget, och dels gemensamt. I detta sista steg i processen är syftet att kontinuerligt ge stöd till deltagaren när denne är på arbetsplatsen och att ge stöd till arbetsgivaren på lång sikt Markör AB 5 (117)

6 Målgrupp för projektet är personer som: har diagnosen Asperger syndrom/högfungerande autism. är mellan 19 och 30 år. är bosatt i Örebro kommun. bedöms kunna få eller ha arbetsförmåga. har kontakt med minst två av de samverkande myndigheterna. är motiverade. Övergripande projektmål är att öka möjligheten för målgruppen att finna, få och behålla ett arbete. Delmål är att: förbereda deltagaren till en plats på arbetsmarknaden. stimulera arbetsgivare att anställa målgruppen. samordna insatser tidigt för att uppnå kontinuitet. i ordinarie verksamhet implementera framgångsrika delar i projektet. Markör Marknad och Kommunikation AB har fått i uppdrag att genomföra en utvärdering som dels ska utgöra grund för diskussion och beslut om vidare utveckling av projektet under projektets genomförande och dels som en projektutvärdering efter avslutat projekt. Att utvärdera måluppfyllelsen och att identifiera framgångsfaktorer och hinder i själva projektverksamheten/processen är centralt i utvärderingen. Metod, population och urval En projektutvärdering kan läggas upp på olika sätt och vara mer eller mindre heltäckande. Nedan tecknas olika delar som kan ingå i en utvärdering. 1. Bakgrund till projektet (Bakgrund till projektet? Vilka problem var projektet tänkt att lösa?) 2. Projektbeskrivning (Hur projektet är tänkt att fungera? Målsättningen inom projektet?) 3. Processen (projektets faktiska genomförande: genomförandeorganisation, arbetssätt, kommunikation och aktiviteter inom projektet) 4. Måluppfyllelse (genomgång av kvantitativa och kvalitativa resultat av projektet) a. Genomförs/genomfördes projektet som tänkt? Om inte: Varför inte? b. Uppfyllelsen av mätbara mål i projektet. c. Lärdomar, fallgropar och framgångsfaktorer. d. Effekter av projektet för deltagare och målgrupper. 5. Kostnadseffektivitet (Kan resultatet av projektet motivera kostnaden för projektet? Finns det sådant som talar för att det finns andra mer effektiva sätt att uppnå liknande eller bättre resultat?) Markör AB 6 (117)

7 Det kan konstateras att det inom projektet finns en rik dokumentation och att det inom projektet görs regelbundna interna rapporter om projektets framskridande. I den här redovisade utvärderingen ligger därför fokus på process och måluppfyllelse. Då detta är en delrapport är det hinder och framgångsfaktorer som särskilt lyfts fram medan det i slutrapporten kommer att vara större fokus på måluppfyllelsen i projektet. I denna första rapport har ett särskild vikt lagts vid att låta samtliga berörda och delaktiga i projektet få möjlighet att komma till tals. Detta för att inte missa viktiga synpunkter på projektet som kan vara av särskilt stor vikt med tanke på projektets fortskridande. Utvärderingen i denna rapport utgår från: Återkommande samtal med kontaktperson på SATSA för bakgrundsinformation, tillhandahållande av material, urval till djupintervjuer och enkätundersökningar. Enkäter som riktas till samtliga som berörs av projektet eller som har varit med i projektet. Fokus i enkäterna är process och måluppfyllelse. Enkäterna är enligt följande: o En postal enkät har delats ut till och besvarats av samtliga sjutton deltagare inom projektet SATSA. o En webbenkät som har skickats till nio föräldrar till deltagare inom projektet SATSA. Föräldrarna som ingår är de som har haft en direkt kontakt med projektet. o En webbenkät har gått ut till styrgrupp, resursgrupp, Finsams styrelse, remittenter, referenspersoner, politiker och övriga samverkansparter som projektet har haft. Exempelvis ingår daglig verksamhet, Activa, och Funka, liksom personer med specialistkunskaper om den aktuella gruppen. I undersökningen ingår också företag som SAT- SA har haft kontakt med. Enkäten har gått ut till 85 personer och besvarats av 59, vilket ger en svarsfrekvens på 69 procent. De som inte har besvarat enkäten tillhör främst företagsgruppen. Djupintervjuer via telefon har också genomförts med ett urval personer som har haft kontakt med projektet. Urvalet till dessa intervjuer har tagits fram utifrån svarsmönster i webbenkäten (se ovan) eller utifrån att webbenkäten inte har besvarats. Vikt har också lagts vid att intervjua personer från olika myndigheter och med olika slags relationer med SATSA. Ett särskilt fokus i djupintervjuerna har varit att finna svårigheter/hinder och framgångsfaktorer inom projektet, då syftet med denna delrapport särskilt är att vara till nytta i fortsättningen av projektet. 100 kvantitativa telefonintervjuer har också genomförts: dels med företag som har haft kontakt med SATSA och dels med företag i Örebro kommun som inte har haft det. De sistnämnda företagen har slumpats från branscher som man inom projektet har bedömt som lämpliga som praktikplatser nämligen: Tillverkning, verkstadsindustri eller verkstäder, Vård och omsorg, Butik och lager, Hotell-, restaurang- eller liknande servicemiljö, Kontors-/tjänstemannamiljö enk- Markör AB 7 (117)

8 lare administration, Trädgårdsskötsel, Fastighetsskötsel och Transport. Fokus i undersökningen har varit att få svar på vilket stöd man önskar få som företagare av projektet SATSA. Resultatdisposition Resultatet i undersökningen presenteras under följande huvudrubriker: SATSA enligt deltagare SATSA enligt föräldrar SATSA enligt övriga parter inom och i kontakt med projektet (projektledare inom SATSA, styrgrupp, remittenter, referensgrupp, handledare och företag som haft kontakt med projektet). Resultat från djupintervjuer Företagens syn på praktikanter, information och stöd Rapporten avslutas med en slutdiskussion där de viktigaste resultaten i undersökningen lyfts fram. I bilaga till rapporten finns de öppna svar som inte redovisas i sin helhet i rapporten (deltagare och föräldrar) samt de enkäter och den intervjuguide som har använts i utvärderingen. Läsanvisning Rapporten är lång eftersom den består av flera olika delundersökningar. Vi ser det som viktigt att låta samtliga delar ingå i rapporten för den som är särskilt intresserad av någon del. För dem som enbart har ett allmänt intresse av rapporten rekommenderar vi i första hand slutdiskussionen som sammanfattar resultatet från samtliga delundersökningar till en helhet. Markör AB 8 (117)

9 Resultat SATSA enligt deltagare Den viktigaste gruppen i projektet är givetvis deltagarna och i vilken mån de har nytta av SATSAprojektet och det stöd de får tillgång till för att finna, få och behålla ett arbete. Detta kan dels mätas i andel deltagare som efter projektets slut har ett arbete och dels i upplevelsen hos målgruppen. Vi ska nedan se närmare på hur deltagarna själva upplever projektet genom de svar de har lämnat i den enkätundersökning som har genomförts. De som ingår i projektet Om vi börjar med att se närmare på vilka som ingår i projektet så kan det konstateras att deltagarna består av tretton män och fyra kvinnor. De är mellan 19 och 30 år och de flesta av deltagarna är mellan 19 och 23 år. Deltagarna har som högst gymnasieutbildning. Några har ingen tidigare kontakt med arbetsmarknaden och några har provat olika jobb men misslyckats. Några har också tidigare varit i kontakt med Arbetsförmedlingen, Activa och daglig verksamhet inom Örebro kommun. Kontakten med SATSA Knappt 60 procent av deltagarna har varit med i SATSA-projektet mellan ett halvår och ett år. Övriga har varit med under kortare tid. 1. Hur länge har du varit med i projektet SATSA? Antal Procent Mer än ett år 2 12% Ett halvår till ett år 8 47% En månad till ett halvår 7 41% Total % Omkring hälften av deltagarna träffar sin arbetskonsulent en eller flera gånger i veckan medan övriga träffar denne någon eller några gånger per månad. 2. Hur ofta träffar du din arbetskonsulent på SATSA? Antal Procent En eller flera gånger i veckan 8 50% Någon eller några gånger per månad 8 50% Total % Markör AB 9 (117)

10 En fjärdedel befinner sig i kartläggningen, en dryg tredjedel väntar på praktik. Tre av tio är på praktik och 12 procent har en anställning. 5. Var i projektet befinner du dig? Antal Procent I kartläggningen 4 24% Väntan på praktik 6 35% På praktik 5 29% Anställning 2 12% Total % Synen på SATSA De flesta deltagarna, 94 procent, ser det som viktigt att SATSA-projektet finns. 3. Är det viktigt för dig att projektet SATSA finns? Antal Procent Ja 16 94% Nej 1 6% Total % Motiveringarna till varför det är viktigt kan delas in i några huvudkategorier. Det vanligaste svaret är att det inte skulle gå att få/klara av ett jobb utan SATSA:s hjälp: Det är viktigt för mig för att jag kan få hjälp med att skaffa ett arbete. Det är viktigt så SATSA ger mig en möjlighet till att skaffa mig ett jobb. Det är ju bra om alla kan få jobb. Utan SATSAS hjälp hade jag haft svårt att ens få tag på en praktikplats. För att ge folk som inte fick rätt hjälp i skolan en andra chans att få arbete. För att jag längre fram ska kunna få ett arbete eftersom jag varit hemma så länge nu. För att folk med handikapp autism kan få hjälp med jobb och hjälp på jobbet och under jobbet. Så att man slipper stress på jobb och så arbetsgivaren får information. Skulle aldrig klara ett jobb utan SATSAS hjälp. Markör AB 10 (117)

11 Flera av de intervjuade menar också att det är viktigt att SATSA finns eftersom de ger ett stöd eller ger hjälp med praktiska saker såsom att skriva CV eller liknande: Ja, de har varit och är fortfarande ett bra stöd för mig på arbetet. Det blir en viss trygghet att veta att jag kan kontakta dem om jag behöver stöd med arbetssökandet. För att jag behöver stöd av olika anledningar. Jag får hjälp med saker som kanske skulle ta mycket längre tid. Kul att någon hjälper till med CV och annat som kan vara svårt att göra själv. Ett par av deltagarna ser det framförallt som viktigt att de blir motiverade och stimulerade genom SATSA: Motivera och engagera. Jag känner att jag får stimulans och rutiner vilket är väldigt viktigt för mig. Det finns också ett par av deltagarna som anser att de troligen skulle ha kunnat skaffa ett arbete själva och som därför inte ser det som lika viktigt med projektet: Viktigt p.g.a. att de efter mycket arbete lyckades få fram en praktikplats. Dock kändes väl inte jobbet som livsviktigt. Hade man fått tummen ur själv tidigare så hade man nog kunnat fixa det själv. Jag tycker egentligen inte att det är så viktigt att SATSA finns för mig då jag tycker att arbetskonsulenten, inte anpassar sig efter den person det arbetas med. Men sen tycker jag det är bra att det finns, om det leder någonstans ganska snart, vilket det inte gjort för mig. Markör AB 11 (117)

12 Deltagarna har också fått instämma eller inte instämma i påståenden om SATSA och den hjälp det ger deltagarna. Nedan redovisas resultatet: Synen på projektet SATSA 9. Projektet SATSA hjälper mig att hitta ett arbete som passar mig. 65% 12% 6% 6% 12% 7. SATSA hjälper mig att identifiera vilket stöd jag behöver i arbetslivet. 47% 24% 12% 12% 6% 6. SATSA hjälper mig att förstå mina styrkor och svagheter. 35% 35% 18% 6% 6% 8. Projektet SATSA hjälper mig att förstå mer om hur det är att ha ett arbete. 35% 18% 24% 6% 18% 10. Projektet SATSA hjälper mig att klara av ett arbete. 35% 24% 6% 12% 24% 0% 50% 100% Instämmer helt (5) Instämmer inte alls (1) Vet ej De flesta inom projektet SATSA instämmer helt eller delvis i att SATSA hjälper dem att hitta ett arbete som passar dem, identifiera det stöd som behövs i arbetslivet och förstå egna styrkor och svagheter. Mellan 12 och 18 procent instämmer dock inte (ger betyg 1 eller 2) i detta. I praktiken innebär det tvåtre deltagare. En av dessa deltagare påpekar att han/hon redan kände till sina egna styrkor/svagheter och hade arbetslivserfarenhet före kontakten med SATSA. Att projektet SATSA hjälper deltagarna att klara av ett arbete instämmer en majoritet i, medan ett par av deltagarna är mer kritiska till detta. 24 procent svarar också att de inte vet. Det är inte förvånande då flera av deltagarna ännu inte har fått ett arbete inom projektet. I jämförelse med övriga frågor är något fler deltagare, en fjärdedel, kritiska till i vilken grad SATSA har hjälpt till med att skapa förståelse för hur det är att ha ett arbete. Fortfarande är det dock drygt hälften av deltagarna som instämmer påståendet. Markör AB 12 (117)

13 Det är viktigt (avgörande för att det ska fungera bra för mig) att jag kan höra av mig till min arbetskonsulent om det blir problem på min arbetsplats i början. 59% 18% 6% 6% 6% 6% 14. att jag kan höra av mig till min arbetskonsulent om det blir problem på min arbetsplats också efter lång tid på arbetsplatsen. 59% 6% 18% 6% 12% 12. att min arbetskonsulent från SATSA är med (på plats) i början på min arbetsplats. 41% 12% 12% 12% 18% 6% 11. att jag har en arbetskonsulent på SATSA som stöttar mig i kontakten med mina andra handläggare (på andra myndigheter). 38% 6% 31% 13% 6% 6% 0% 50% 100% Instämmer helt (5) Instämmer inte alls (1) Vet ej Hur avgörande stödet från arbetskonsulenten upplevs vara för att det ska fungera för deltagarna varierar. Nedan listar vi i fallande ordning de stöd deltagarna bedömer som viktigast för dem genom att se på dem som instämmer helt (5) eller delvis (4) i att stödet är avgörande. Det är avgörande för att det ska fungera för deltagaren att vid problem på arbetsplatsen i början kan höra av sig till arbetskonsulenten (77 procent) också efter lång tid kan höra av sig till arbetskonsulenten (65 procent) arbetskonsulenten är med på arbetsplatsen från början (53 procent) arbetskonsulenten stöttar i kontakt med handläggare på andra myndigheter (44 procent) Även om inte alla svarar att stödet från arbetskonsulenten är helt avgörande är det tydligt att relativt få ser stödet som oviktigt. Det gäller särskilt möjligheten att höra av sig vid problem även efter längre tid. Det kan noteras att endast en deltagare ser det som oviktigt. Det är också endast ett par deltagare som ser det som mindre viktigt att kunna höra av sig om problem på arbetsplatsen i början. Något fler ser det som oviktigt att ha med en arbetskonsulent på arbetsplatsen. Markör AB 13 (117)

14 Synen på den egna arbetskonsulenten inom SATSA 17. Min arbetskonsulent på SATSA stöder mig i min kontakt med arbetslivet. 47% 24% 6% 12% 12% 15. Min arbetskonsulent på SATSA vet vad jag behöver hjälp med. 41% 29% 18% 6% 6% 16. Min arbetskonsulent på SATSA förstår mig/känner mig. 29% 29% 18% 12% 6% 6% 0% 50% 100% Instämmer helt (5) Instämmer inte alls (1) Vet ej Deltagarna upplever i hög grad att arbetskonsulenten på SATSA stöder dem i kontakten med arbetslivet, 71 procent instämmer helt eller delvis i påståendet. 70 procent instämmer också helt eller delvis i att arbetskonsulenten på SATSA vet vad de behöver hjälp med och 59 procent anser att arbetskonsulenten känner dem. Två till tre deltagare instämmer inte i de aktuella påståendena. Ändringar inom projektet? I undersökningen ställdes också några öppna frågor. Den första frågan är Finns det något som du skulle vilja ändra på i projektet SATSA?. Ungefär hälften av deltagarna har inga synpunkter om vad de skulle vilja ändra på i projektet och svarar enligt följande: Nej, allt fungerar bra. Nej, inget jag kan tänka på. Nej, jag tycker det är bra som det är. Nej, kanonbra. Markör AB 14 (117)

15 Nej, det har varit roligt. Nej, inget jag kan komma på. Jag tycker att SATSA är bra. Nej, jag tycker det fungerar som det ska. Nej. Bland övriga synpunkter finns en som vill att projektet förlängs: Vill att de finns kvar efter de tre åren, projektets tid förlängs. För vi med autism klarar oss inte utan SATSA. SATSA är ett jättebra projekt. Ett par av de intervjuade påpekar också att de skulle vilja ha kortare väntetid för att få plats i projektet: Kortare väntetid. Att det tog nästan fyra månader innan jag blev erbjuden plats i projektet. Slutligen finns åsikter om hur själva projektet fungerar och enstaka personer lyfter fram behovet av mer stöd, att slippa byta kontaktperson, större effektivitet inom projektet och mer pådrivande konsulter. Få mer stöd från arbetskonsulenterna. Att ingen ska behöva byta kontaktperson p.g.a. jobbyte eller graviditet etc. Om en kontaktperson vetat att han/hon ska sluta så ska han/hon inte påbörja något nytt med en helt ny person. Utan se till att man får en stadig kontakt med en gång. Mindre möten, mer effektivitet. Mer pådriven konsult. Bättre kommunikation. Markör AB 15 (117)

16 En av de intervjuade är också missnöjd med att han/hon inte fick vara med vid det första mötet med arbetsplatsen: Skulle vilja vara mer delaktig när de åker till arbetsplatsen första gången utan mig. Vill vara med från början. Ytterligare någon upplever att arbetskonsulenten inte förstår hur han/hon fungerar: Jag skulle vilja att arbetskonsulenterna på SATSA kunde anpassa sig bättre. Har vid ett flertal tillfällen känt mig dumförklarad av min arbetskonsulent p.g.a. att denne inte anpassat sig till mig och hur jag är. Bra med SATSA Deltagarna har fått svara på vad de ser som särskilt bra med projektet och det är tydligt att det är att finna ett arbete och att få hjälp att klara av det, som ses som SATSA:s styrka: Som jag sa tidigare att ge folk som inte fick rätt hjälp att få en andra chans. Motivera och engagera folk till sysselsättning. Att komma igång och få ett arbete som passar mig. Att de i bästa fall hjälper en att hitta ett jobb. Att de kommer ut till arbetsplatsen. Hjälper folk få rätt jobb och finnas med så folk förstår hur vi funkar ute på arbete. Skulle inte klara mig utan SATSA. Man får ett visst stöd i arbetslivet. Hjälpen med att söka arbetsplats, stödet i vad man ska söka, mycket. Allt är nog bra förutom det jag redan angett.. Man får chansen att jobba och känna sig självständig. Markör AB 16 (117)

17 Allt. Trevliga handläggare som hjälper mig i arbetslivet. Att jag får stöd och hjälp på min väg ut i arbetslivet. Dessutom är min handläggare grymt trevlig. Den arbetskonsulenten jag träffar därför att jag nästan bara är hemma annars och därför bra att komma hemifrån en stund. Att de finns för att hjälpa personer med syndrom och autism. Att de hjälpte mig med arbetssökande som jag hade problem med och var med på arbetsplatsen som stöd. Jag känner att min arbetskonsulent är helt ok, inga fel alls! Det ger mig en chans att bli matchad mot ett yrke som passar mig. Lyckades till sist fixa fram en praktikplats som passade mina intressen. Dåligt med SATSA Vid frågan om vad som är dåligt med SATSA har en stor del av deltagarna inga sådana synpunkter och anger: Ingenting. (5 personer) Jag tror inte att det finns något. Kommer inte på något. Vet inte. Finns inget dåligt. SATSA får inte läggas ner, de är viktiga för oss för vi ska kunna ha ett jobb. Vi behöver SATSA och de är till stor nytta för att få autism-personer ut i arbetslivet. Markör AB 17 (117)

18 Jag kan inte se något dåligt i projektet. Jag har bara positiva upplevelser än så länge efter en ganska kort tid i projektet. De som har kritiska synpunkter anger i huvudsak sådant som redan tagits upp under sådant man vill ändra inom projektet. Nya synpunkter som lyfts fram av enstaka deltagare är att praktikplatsförslag inte har känts rätt (i samband med byte av arbetskonsulent), en alltför långdragen utredning och lång vänta på praktik. Att de åker till arbetsplatsen utan mig första gången. Jag vill vara med alla gånger. Byte av kontaktperson mitt i. Massa dåliga förslag på praktik/arbetsplats fast man tydligt sagt att man inte var intresserad av det området. Man får inte så mycket stöd som man behöver. Stegen som man ska gå igenom i början känns väldigt långdragna. T.ex. intresseundersökningen på arbetsförmedlingens hemsida känns onödig för min del, då jag vet vad jag har för intressen. Väntetider på praktik. Att vi inte har hittat en lönebidragsanställning som jag vill ha på mina krav. Och mina krav är 10 månader heltid men jag har bara 5 månader. Markör AB 18 (117)

19 SATSA enligt föräldrar Det kan tyckas långsökt att föräldrar ska ingå i undersökningen då projektet riktar sig till vuxna människor. Samtidigt är detta en grupp där föräldrar inte sällan har en fortsatt stöttande roll för sina barn även i vuxen ålder. Vi har därför valt att låta de föräldrar komma till tals som i har haft direktkontakt med projektet SATSA. Sammanlagt ingår nio föräldrar i undersökningen vars barn befinner sig i följande faser i projektet: 1. Hur länge har din son/dotter varit med i projektet SATSA? 2. Var i projektet befinner sig han/hon? Antal Procent Ett halvår till ett år 5 56 En månad till ett halvår 3 33 Vet ej 1 11 Total I kartläggningen 1 11 Väntan på praktik 1 11 På praktik 4 44 Anställning 2 22 Vet ej 1 11 Total Fördelar och nackdelar med SATSA Föräldrarna fick berätta hur de ser på projektet och vilka fördelar och nackdelar de anser att det har. Nedan följer svaren. Vissa menar att deras barn inte skulle kunna få ett arbete utan den hjälp de idag får av SATSA: Jag tror det är det enda sättet som min son kan komma in i arbetslivet på. Det finns bara fördelar. Min son skulle aldrig kunna få ett arbete utan denna hjälp. Det stöd som finns efter att arbetet har påbörjats är ovärderligt. Fördelar att sonen överhuvudtaget kommer ut på arbetsmarknaden med stöd. Alternativet är att han sitter ensam hemma och inte går ut alls. Nackdelen är att han inte har transport till och från sitt arbete. Beroende av att jag skjutsar med bil vilket jag inte kan göra fr o m mitten av april, vet vi inte hur det skall gå.. Markör AB 19 (117)

20 Andra ser det som bra med stödet som ges och kartläggningen av vad individen klarar av: Att mitt barn har en person som kartlägger ordentligt vad mitt barn klarar av. Så att det blir så bra som möjligt från början. Fördelarna för den funktionshindrade är att denne får hjälp i kontakten med arbetsgivare och att olika myndigheter samverkar. Underlättar kontakt. Får hjälp vid jobbansökan. Har en kontaktperson som kan ge råd eller hjälp vid behov. Detta ger trygghet. Arbetsgivarna får information om funktionshindret samt stöd/hjälp och kan/vågar därigenom erbjuda praktikplats och på sikt också anställa. Kan inte se några nackdelar med projektet. Det är bra att ha en ekonomisk hjälp till en början, så man kan visa vad man kan. Ett par av föräldrarna upplever att processen är för långsam: Det är bra att projektet finns för de människor som har någon form av handikapp. Vi har upplevt att det tar lite för lång tid ibland innan det händer någonting. Der kan vara lite frustrerande för personen i fråga. Annars så har det fungerat mycket bra. Stort tack till samtliga. Processen från introduktion i projektet till praktiskt handlande med praktikplats är på tok för lång, detta bl.a. p.g.a. att man inte känner av nivån på det handikapp som klienten har, utan tar för givet att klienten har grövre problem än vad som är en realitet. Detta får till följd av att klienten nästan ger upp hoppet. Vi ordnade själva en praktikplats vilket kändes som en förutsättning för att klienten inte skulle ge upp. Jag ifrågasätter även ingången till projektet, när varken handläggaren på habiliteringen, försäkringskassan eller arbetsförmedlingen informerat oss om att projektet finns. Jag hittade själv en liten annons i NA, där information om projektet fanns, varvid jag tog kontakt med projektledare. Tanken med projektet är trots allt helt rätt och jag känner att det stöd och den uppföljning som nu pågår är ett stort stöd. Markör AB 20 (117)

21 Frågor ställdes också om olika stöd inom projektet och hur viktiga dessa upplevs vara för sonen/dottern. Min son/dotter skulle ha svårt att själv söka arbete utan stöd av det slag som SATSA ger behålla ett arbete utan stöd av det slag som SATSA ger % 50% 100% 5 (instämmer helt) (instämmer inte alls) De flesta föräldrar menar att deras son/dotter skulle ha svårt att söka ett arbete utan stöd av det slag som SATSA ger. Det är färre som anser att deras son/dotter också är i behov av SATSA för att kunna behålla ett arbete. Markör AB 21 (117)

22 Det är avgörande för min son/dotter att... 6.någon är med som stöd (på plats) i början på hans/hennes arbetsplats ha någon att höra av sig till om det blir problem på hans/hennes arbetsplats i början ha någon att höra av sig till om det blir problem på hans/hennes arbetsplats också efter lång tid på arbetsplatsen ha en arbetskonsulent på SATSA som stöttar honom/henne i kontakten med andra handläggare (på andra myndigheter) % 50% 100% 5 (instämmer helt) (instämmer inte alls) Samtliga föräldrar menar att det är avgörande för deras son/dotter att någon är med som stöd i början på hans/hennes arbetsplats. Likaså anses det viktigt att i början ha någon att höra av sig till om det blir problem på arbetsplatsen. Majoriteten av föräldrar anser också att det är viktigt att det finns någon att höra av sig till om det blir problem också efter längre tid samt att arbetskonsulenten också stöttar i kontakten med handläggare på andra myndigheter. Markör AB 22 (117)

23 Vad behöver ändras inom projektet En fråga ställdes också om något borde ändras inom projektet. En synpunkt som lyfts fram är att man som förälder skulle vilja få mer information om projektet. Andra åsikter är att projektet borde permanentas, att SATSA borde marknadsföras på habiliteringen och att man inom projektet borde ha större förståelse för graden av handikapp som projektdeltagarna har. Bättre information om vad som händer och vad som tas upp eftersom mitt barn inte kan återrapportera så bra. Vi har visserligen fått ett schema om vad som är tänkt att tas upp, men det skulle också varit bra att få reda på vad som verkligen togs upp och vad resultatet blev. Det fungerar bra! Projektet bör göras om till en permanent lösning. Ska personer med dessa problem kunna fungera i samhället behöver de stöd till och från av personer som känner till deras handikapp. Bättre marknadsföring av projektet via kontakt på habiliteringen etc. Ökad förståelse för individens grad av handikapp. Markör AB 23 (117)

FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO. Activa är utförare av insatsen och Örebro Kommun köper insatsen.

FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO. Activa är utförare av insatsen och Örebro Kommun köper insatsen. FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO Projektbenämning: Projekt för unga vuxna 19-29 år med aktivitetsersättning. Ansökande organisationer: Försäkringskassan och Örebro Kommun

Läs mer

bertil.johansson@s -activa.se febe.agren@s-activa.se

bertil.johansson@s -activa.se febe.agren@s-activa.se bertil.johansson@s -activa.se febe.agren@s-activa.se Actíva bildades 1989 i Örebro Actíva huvudmän är Örebro läns landsting Örebro kommun Actíva i hela Örebro län med kontor i: Örebro, Hallsberg, Karlskoga

Läs mer

Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb

Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb 2013-11-26 1 (5) Kompetens- och arbetslivsnämnden Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb 1. Bakgrund

Läs mer

PROJEKTPLAN LINKÖPINGS SAMORDNINGSFÖRBUND. Datum: 2011-12-02 Reviderad 2012-05-28

PROJEKTPLAN LINKÖPINGS SAMORDNINGSFÖRBUND. Datum: 2011-12-02 Reviderad 2012-05-28 LINKÖPINGS SAMORDNINGSFÖRBUND PROJEKTPLAN Datum: 2011-12-02 Reviderad 2012-05-28 Projektbenämning Utveckling och implementering av långsiktigt stöd i arbetslivet Projektägare Linköpings kommun/omsorgskontoret

Läs mer

http://oru.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3a706615&dswid=4913 Supported employment i en svensk kontext :

http://oru.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3a706615&dswid=4913 Supported employment i en svensk kontext : Kommentar angående min gamla statistik bild 13 ; det finns ingen nyare från SCB som är direkt jämförbar precis som Li Jansson nämnde i sin presentation. Johanna Gustafsson nämnda referenser http://umu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3a757294&dswid=-2038

Läs mer

Innehåll upplägg och genomförande

Innehåll upplägg och genomförande Innehåll upplägg och genomförande Tjänst 1: Tjänstens innehåll, upplägg och metod/arbetssätt Innehåll: Vi kommer att jobba med individen efter dennes egna förutsättning. Deltagarna får coachning enskilt

Läs mer

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Inledning Projekt Utsikten har följts av Leif Drambo, utvärderare från ISIS Kvalitetsinstitut AB, från augusti 2009 till januari

Läs mer

DMC - Disabled Making Careers Job hunting and job coaching activities and multi-science methods/tools in Sweden Plymouth, February 2015

DMC - Disabled Making Careers Job hunting and job coaching activities and multi-science methods/tools in Sweden Plymouth, February 2015 Hur samhället i Sverige arbetar för att hjälpa personer med funktionsnedsättning att få ett arbete Arbetsförmåga I Sverige så är de personer med funktionsnedsättning som har en arbetsförmåga inskrivna

Läs mer

Birka Folkhögskola Arbetsförmedlingarna i Krokom och Östersund Samjamt

Birka Folkhögskola Arbetsförmedlingarna i Krokom och Östersund Samjamt Birka Folkhögskola Arbetsförmedlingarna i Krokom och Östersund Samjamt 1 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning... 3 3. Övergripandemål... 4 4. Delmål... 4 Att 15 ungdomar lär känna sina styrkor

Läs mer

Handlingsplan avseende implementering av ESFprojektet Göra skillnad i ordinarie verksamhet

Handlingsplan avseende implementering av ESFprojektet Göra skillnad i ordinarie verksamhet Tjänsteskrivelse 1 (5) 2014-09-25 SN 2011.0193 Handläggare: Unni Johansson Socialnämnden Handlingsplan avseende implementering av ESFprojektet Göra skillnad i ordinarie verksamhet Sammanfattning Genom

Läs mer

Föräldrastödsprojektet 16-25

Föräldrastödsprojektet 16-25 Föräldrastödsprojektet 16-25 Ett treårigt stadsdelsöverskridande projekt i Göteborgs stad i samverkan med DART Startade 1/4-2013 Finansierat av Göteborgs stads särskilt avsatta medel för insatser riktade

Läs mer

Andra unga förmågebegränsade för etablering (AFFE)

Andra unga förmågebegränsade för etablering (AFFE) Syfte Andra unga förmågebegränsade för etablering (AFFE) Att på ett strukturerat sätt få reda på om ungdomar mellan 19 29 år med aktivitetsersättning samt ungdomar i samma ålderskategori som har nedsatt

Läs mer

Kontoret för barn, ungdom och arbetsmarknad marie.siberg@uppsala.se 0708 21 64 28

Kontoret för barn, ungdom och arbetsmarknad marie.siberg@uppsala.se 0708 21 64 28 Samverkande insatser från skola - till arbete - i arbete Kontoret för barn, ungdom och arbetsmarknad marie.siberg@uppsala.se 0708 21 64 28 ARBETSMARKNAD U N GA V U X N A M ED F U N KTION S HIN D ER s o

Läs mer

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun 1/5 Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun Ansökta medel: 1 096 000 /år Projekttid: september 2013 augusti 2014 1. Utgångspunkter Kraft har

Läs mer

Framgångsfaktorer på arbetsmarknaden för personer med nedsatt rörelseförmåga En jämförelse mellan dem som har arbete respektive har haft arbete

Framgångsfaktorer på arbetsmarknaden för personer med nedsatt rörelseförmåga En jämförelse mellan dem som har arbete respektive har haft arbete Framgångsfaktorer på arbetsmarknaden för personer med nedsatt rörelseförmåga En jämförelse mellan dem som har arbete respektive har haft arbete En studie finansierad av Arvsfonden Innehåll Framgångsfaktorer

Läs mer

FIA, Fler i Arbete ett EU-projekt i Skåne Nordost Skåne Nordost

FIA, Fler i Arbete ett EU-projekt i Skåne Nordost Skåne Nordost FIA, Fler i Arbete ett EU-projekt i Skåne Nordost Skåne Nordost Tillsammans är vi starka Med fokus på samarbete Vi verkar i ett sammanhang som är större än den enskilda kommunen. I Skåne Nordost identifierar

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN!

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! OM ATT TRO PÅ FRAMTIDEN Fotbollen har en fantastisk förmåga att sammanföra

Läs mer

Arbetsförmedlingen Vaggeryds kommun Samordningsförbundet Södra Vätterbygden Sparbanksstiftelsen Alfa

Arbetsförmedlingen Vaggeryds kommun Samordningsförbundet Södra Vätterbygden Sparbanksstiftelsen Alfa 20150331 200 Arbetsförmedlingen Vaggeryds kommun Samordningsförbundet Södra Vätterbygden Sparbanksstiftelsen Alfa 200 i praktiken 12mån-rapport för perioden 2014-02-01 tom 2015-01-31 Projekt för matchning

Läs mer

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan Lokala samverkansgruppen i området Högsby, Mönsterås och Oskarshamn ansöker om projektmedel för gemensam verksamhet under tiden 1

Läs mer

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön.

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön. Redovisning förstudie Komhall Heby kommun Bakgrund till förstudien: I förstudiens kartläggning i att identifiera åtgärder/ insatser för att minska utanförskap från arbetsmarknad har komhall flera gånger

Läs mer

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund 1 (7) Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund Detta underlag utgör utgångspunkt för delårsredovisning/årsredovisning

Läs mer

SLUTRAPPORT ARBETSLINJEN 2.0

SLUTRAPPORT ARBETSLINJEN 2.0 Kommunstyrelsens handling nr 14/2015 SLUTRAPPORT ARBETSLINJEN 2.0 : Handläggare: Lena Marie Bärlin 2 (11) Innehållsförteckning Projektsammanfattning 3 Terminologi och förkortningar 4 Utvärdering av utfall

Läs mer

Anställningsbar i tid

Anställningsbar i tid Anställningsbar i tid En sammanfattning av Eva Sennermarks rapport På bara två år kan nyanlända tekniker och ingenjörer med utländsk bakgrund komma ut i arbetslivet eller gå vidare till högre studier.

Läs mer

Man 29 år. Kvinna 37 år. Man 39 år

Man 29 år. Kvinna 37 år. Man 39 år Många gånger handlar det om okunskap. Om du väl kommer till en intervju och får visa att du är kapabel, och kan förklara att det idag finns hjälpmedel, tror jag att det många gånger kan överkomma oro och

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Vi rustar människor för arbete/studier

Vi rustar människor för arbete/studier Vi rustar människor för arbete/studier 2 Masugnen är Lindesberg kommuns lärcentrum och fungerar som mötesplats, mäklare och motor - för arbetsliv och lärande, där finns vi på Arbetsmarknadsenheten, AME.

Läs mer

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag ANSÖKAN Datum: 2014-11-25 Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad Projektledare: Smajo Murguz

Läs mer

Med vårt stöd kan alla som vill delta i arbetslivet. Välkommen du också!

Med vårt stöd kan alla som vill delta i arbetslivet. Välkommen du också! Med vårt stöd kan alla som vill delta i arbetslivet Välkommen du också! Välkommen till Misa Behöver du stöd för att ta dig fram i arbetslivet? Kanske är du anhörig till någon som behöver stöd eller handläggare

Läs mer

Insteget. Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå. Deltagande parter bakom projektet

Insteget. Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå. Deltagande parter bakom projektet 2011-03-01 Insteget Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå Deltagande parter bakom projektet Umeå kommun, VIVA Resurs och Socialtjänsten Arbetsförmedlingen INSTEGET Ett metodprojekt mellan Arbetsförmedlingen

Läs mer

Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan

Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan Att plötsligt förlora jobbet, gå igenom en skilsmässa eller drabbas av någon annan kris kan få vem som helst att helt tappa fotfästet. Hamnar man utanför arbetsmarknaden

Läs mer

Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder för arbetsåtergång

Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder för arbetsåtergång PROJEKTANSÖKAN Datum: Rev. 2011-08-11 dnr: 2011/11-SFV Projektbenämning Projektledare Projektägare Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder

Läs mer

Verksamhet/insatser 2007-2008

Verksamhet/insatser 2007-2008 Samordningsförbundet Norra Bohuslän Beredningsgruppen i samarbete med ansvarig tjänsteman Verksamhet/insatser 2007-2008 En förutsättning för att lyckas med rehabilitering i samverkan är att det är individens

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se Kopia till Gunilla Westberg Individ- och familjenämnden

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism 2 I n l e d n i n g Våra

Läs mer

Arbetsmarknad Fakta i korthet

Arbetsmarknad Fakta i korthet Jag har fullt stöd från min arbetsgivare. Arbetet är kreativt och utmanande. Min arbetssituation är helt skräddarsydd efter mina behov för att jag ska kunna prestera maximalt trots en lång rad handikapp.

Läs mer

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR PROJEKTANSÖKAN Datum: 2011-10-26 PROJEKTPLAN FÖR Socialt företag en väg till egen försörjning Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad kommer att rekryteras Projekttid: 3 år varav

Läs mer

Hindrande och underlättande faktorer vid rekrytering av personer med funktionsnedsättning i offentliga verksamheter

Hindrande och underlättande faktorer vid rekrytering av personer med funktionsnedsättning i offentliga verksamheter Hindrande och underlättande faktorer vid rekrytering av personer med funktionsnedsättning i offentliga verksamheter Rapporten är skriven av Emelie Rydberg, projektledare för De Offentliga Arbetsgivarnas

Läs mer

Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV. 2012-01-13 Kirsi Poikolainen

Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV. 2012-01-13 Kirsi Poikolainen Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV 2012-01-13 Kirsi Poikolainen Innehållsförteckning 1 Bakgrund och förutsättningar... 3 2 Syfte... 5 3 Projektets mål... 5 4 Perspektiv... 5 5 Risker...

Läs mer

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar Utvärdering av sociala investeringar En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30 Jonas Huldt Payoff Utvärdering och Analys AB Kunskapens väg 6, 831 40

Läs mer

Kvalitetssäkrade verktyg

Kvalitetssäkrade verktyg Kvalitetssäkrade verktyg Manual för handläggare på Jobbtorg Stockholm och - på väg mot ett Stockholm i världsklass ArbetsförmedlingenP Manualen är framtagen ur de erfarenheter som projektet Etablering

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

Uppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar

Uppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar Arbetsmarknadsdepartementet Bilaga till regeringskansli beslut Arbetsmarknadsenheten Uppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar Övergripande om uppdraget En utredare ska utreda förutsättningarna

Läs mer

Uppföljning av uppdraget Inga unga i fas 3

Uppföljning av uppdraget Inga unga i fas 3 RAPPORT 1(10) 2014-06-02 AVN 2014/0169-2 Handläggare, titel, telefon Esa Manninen, utredare 011-15 21 38 Eva Jeppson, handläggare 011-15 11 89 Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden Uppföljning av

Läs mer

Vi vill ge unga bästa möjliga start efter studenten. ett reportage om ett unikt samarbete i Kungälv

Vi vill ge unga bästa möjliga start efter studenten. ett reportage om ett unikt samarbete i Kungälv Vi vill ge unga bästa möjliga start efter studenten ett reportage om ett unikt samarbete i Kungälv Med fokus på livet efter studenten Susanne Borg och Pia Ekman arbetar på olika sätt för att unga med funktionsnedsättning

Läs mer

FRÅN ETT JOBB TILL ETT ANNAT

FRÅN ETT JOBB TILL ETT ANNAT FRÅN ETT JOBB TILL ETT ANNAT VÄRNA OM DINA MEDLEMMAR GENOM OMSTÄLLNINGSSTÖD VI HAR HJÄLPT MÄNNISKOR SEDAN 1912 AVSTÄLLNING ELLER OMSTÄLLNING? ABF Jobb ägs av Arbetarnas Bildningsförbund. Vi har en lång

Läs mer

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden Projekt SIA Stegen in i arbetsmarknaden 1 FöreningenFuruboda HSOSkåne 1Bakgrund Detfinnsidagca22000människormedfunktionsnedsättningsomärunder30årochsom haraktivitetsersättning(detsomtidigarehetteförtidspension)isverige.knappttretusenur

Läs mer

Framgångsfaktorer på arbetsmarknaden för personer med synnedsättning En jämförelse mellan dem som har arbete respektive har haft arbete

Framgångsfaktorer på arbetsmarknaden för personer med synnedsättning En jämförelse mellan dem som har arbete respektive har haft arbete Framgångsfaktorer på arbetsmarknaden för personer med synnedsättning En jämförelse mellan dem som har arbete respektive har haft arbete En studie finansierad av Arvsfonden Innehåll Framgångsfaktorer på

Läs mer

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2013

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2013 Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2013 Ett arbetsmarknadsprogram för personer med funktionsnedsättning, i samarbete mellan Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen och HSO Göteborg. Programmet

Läs mer

ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2013.

ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2013. SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (5) Vård och omsorgsförvaltningen Arbetsmarknadsenheten, IFA Diarienummer 59117/2012 ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER

Läs mer

2014-04-24. Misa Fridhemsplan. Markus, 31 år. När är man redo att arbeta?

2014-04-24. Misa Fridhemsplan. Markus, 31 år. När är man redo att arbeta? Misa Fridhemsplan Med rätt stöd kan alla som vill delta i arbetslivet. Diagnoser/tillstånd/socialmedicinska arbetshinder: Psykoser, social fobi, schizofreni, personlighetsstörning, bipolära tillstånd,

Läs mer

ENKÄT 2013 SAMVERKAN

ENKÄT 2013 SAMVERKAN ENKÄT 2013 SAMVERKAN "Jag kämpar och tänker inte ge upp!" Rapport Autism- och Aspergerföreningen Distrikt Göteborg Lindhultsganan 23 41674 GÖTEBORG 073-822 30 03 goteborg@autism.se 1 Sammanfattning Föreningen

Läs mer

Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel.

Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel. Cirkulär 6-07 Till Socialnämnd eller motsvarande Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel. Presidiet i Kommunförbundet

Läs mer

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Utvärdering Unga Kvinnor Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Inledning Om utvärderingen Utvärderingen av Unga Kvinnor genomförs vid Centrum för tillämpad arbetslivsforskning (CTA), Malmö högskola. Karen Ask,

Läs mer

1.) Vägen in samt Förståelse öppnar nya dörrar Region Skånes satsning på personer med psykisk funktionsnedsättning.

1.) Vägen in samt Förståelse öppnar nya dörrar Region Skånes satsning på personer med psykisk funktionsnedsättning. 2012-09-13 Johanna Morin 0413-62 697 Minnesanteckningar, Handikappråd När: torsdag 13 september, 2012, kl. 13:00 Var: Medborgarhuset, c-salen Närvarande: Cecilia Lind, Ingemo Hellgren, Wivian Holmberg,

Läs mer

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson Slutrapport 2010 Samtalsledare och reflektionsgrupper Delprojektet har utbildat samtalsledare och startat upp reflektionsgrupper på kommunens gruppboenden för personer med en demenssjukdom. Satsningen

Läs mer

Studieresa till Activa i Örebro 27 28 januari 2014

Studieresa till Activa i Örebro 27 28 januari 2014 Studieresa till Activa i Örebro 27 28 januari 2014 Karin Andersson, arbetsmarknadshandledare, från Lerums kommun När Projekt GRAF anordnade en andra studieresa för att besöka Activa i Örebro var det en

Läs mer

Försöksverksamheter i kommuner. Konferens Funktionshinder i tiden Seminarium onsdag den 2 april 2014. Projektledare Birgitta Greitz Socialstyrelsen

Försöksverksamheter i kommuner. Konferens Funktionshinder i tiden Seminarium onsdag den 2 april 2014. Projektledare Birgitta Greitz Socialstyrelsen Försöksverksamheter i kommuner Konferens Funktionshinder i tiden Seminarium onsdag den 2 april 2014 Projektledare Birgitta Greitz Socialstyrelsen Sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

Lyckad utbildning ger fler sociala företag i Värmland

Lyckad utbildning ger fler sociala företag i Värmland Lyckad utbildning ger fler sociala företag i Värmland - Vår utbildning är riktad till socialt utsatta personer med målet att de ska starta egna sociala företag och få en ny chans på arbetsmarkanden. Resultaten

Läs mer

Modellerna Beskrivning av våra partners modeller för hur och varför rekrytering och anställning av personer med funktionsnedsättning genomförs.

Modellerna Beskrivning av våra partners modeller för hur och varför rekrytering och anställning av personer med funktionsnedsättning genomförs. Modellerna Beskrivning av våra partners modeller för hur och varför rekrytering och anställning av personer med funktionsnedsättning genomförs. Det som är gemensamt för partnerna är att de alla utgår från

Läs mer

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Statistik Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Undersökning bland nyexaminerade jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Läs mer

FRÅN ETT JOBB TILL ETT ANNAT

FRÅN ETT JOBB TILL ETT ANNAT FRÅN ETT JOBB TILL ETT ANNAT VÄRNA OM DINA MEDLEMMAR GENOM OMSTÄLLNINGSSTÖD Står dina medlemmar inför en uppsägningssituation och är anslutna till TSL-systemet? Då kan arbetsgivaren tillsammans med den

Läs mer

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018.

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. 2 Linköping är en stad med goda förutsättningar för utveckling och framsteg, där möjligheten att få arbete är

Läs mer

Hur fungerar SE-nätverket?

Hur fungerar SE-nätverket? Grenverket Södertörn redovisar 2010-1 Hur fungerar SE-nätverket? Utvärdering av Grenverket Södertörns nätverk för Supported Employment-handledare våren 2010 Pernilla Unell Projektsamordnare 2 Utgivare:

Läs mer

Hur lär man sig bemötande inom era organisationer? Finns rutiner/strukturer för detta inom era organisationer?

Hur lär man sig bemötande inom era organisationer? Finns rutiner/strukturer för detta inom era organisationer? Hur lär man sig bemötande inom era organisationer? Finns rutiner/strukturer för detta inom era organisationer? A Landstinget genom utbildning/praktik, handledning, Alvesta kommun Utbildning men inga rutiner

Läs mer

2011:4. Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011

2011:4. Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011 2011:4 Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011 Bakgrund Praktiksamordningen i Valdemarsvik startade under år 2009. P.g.a. rekryteringsproblem kom arbetet igång på allvar först under våren

Läs mer

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund analyserar Småföretagare med utländsk bakgrund maj 2008 Småföretagare med utländsk bakgrund Sammanfattning FöretagarFörbundet har tillsammans med SEB genomfört en telefonundersökning av företagares bakgrund.

Läs mer

EUSE Danmark Köpenhamn 10 juni 2010 Supported Employment Arbetsförmedlingen Sverige

EUSE Danmark Köpenhamn 10 juni 2010 Supported Employment Arbetsförmedlingen Sverige EUSE Danmark Köpenhamn 10 juni 2010 Supported Employment Arbetsförmedlingen Sverige Bengt Eklund Arbetsförmedlingen Strategienheten Avdelningen Rehabilitering till arbete Supported Employment på Arbetsförmedlingen

Läs mer

JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR

JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR Gör om gör rätt GS har som ambition att synliggöra medlemmarnas vardag. Ett tema som går igen under 2011 är Hur har du haft det

Läs mer

Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet

Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet En redovisning av den verksamhet som bedrivits innan överenskommelsen tecknas. Inledning Inom Arbetsförmedlingen och kommunen finns en rad verksamheter och

Läs mer

Utvärdering SMAK-sem 14 sept 2011

Utvärdering SMAK-sem 14 sept 2011 Utvärdering SMAK-sem 14 sept 2011 Totalt på denna utbildning deltog 81 personer. 75 personer har besvarat enkäten vilket innebär att svarsfrekvensen ligger på 93 procent. 72 st har svarat på denna fråga

Läs mer

Socialhögskolan 2015-05-04. Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13

Socialhögskolan 2015-05-04. Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13 Socialhögskolan 2015-05-04 Dolf Tops Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13 Socialhögskolan följer upp studenternas situation på arbetsmarknaden ca

Läs mer

Redovisning för projektår II Ansökan för projektår III av III

Redovisning för projektår II Ansökan för projektår III av III Stegen In i Arbetslivet Steg 1Rapportering projektår 1 och ansökan för projektår 2 Trevlig inledning Stegen...problemen...möjligheterna...visionen Jag har väldigt svårt för grupper Redovisning för projektår

Läs mer

Underlag utveckling av samverkansinsatser. Uppdragsgivare Datum jan 2014 Samordningsförbundet BÅDESÅ Korrigering 20141203

Underlag utveckling av samverkansinsatser. Uppdragsgivare Datum jan 2014 Samordningsförbundet BÅDESÅ Korrigering 20141203 Underlag utveckling av samverkansinsatser Uppdragsgivare Datum jan 2014 Samordningsförbundet BÅDESÅ Korrigering 20141203 Insatsansvarig Koordinator En väg in Vuxenutbildningen Madeleine Hartman Syfte och

Läs mer

Ansökan om ek. medel till anställning av 1,0 coach inom samverkansprojekt mellan IFO/Omvårdnadsförvaltningen och Arbetsförmedlingen.

Ansökan om ek. medel till anställning av 1,0 coach inom samverkansprojekt mellan IFO/Omvårdnadsförvaltningen och Arbetsförmedlingen. IFO/Omvårdnadsförvaltningen Arbetsförmedlingen Filipstad/Storfors/Kristinehamn Samordningsförbundet Samspelet Ansökan om ek. medel till anställning av 1,0 coach inom samverkansprojekt mellan IFO/Omvårdnadsförvaltningen

Läs mer

UTREDNINGSINSTITUTET

UTREDNINGSINSTITUTET Maj 2012 UTREDNINGSINSTITUTET Framgångsfaktorer på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning En rapport genomförd av Utredningsinstitutet HANDU AB på uppdrag av Förbundet för ett samhälle utan

Läs mer

Projektet Stödstruktur för socialt företagande

Projektet Stödstruktur för socialt företagande PROJEKTBESKRIVNING 10-11-15 Projektet Stödstruktur för socialt företagande 1. Uppdrag Samordningsförbundet Umeå beslutade att bevilja medel till en förstudie som bl.a. syftar till att utreda en projektidé

Läs mer

Ny arbetsförmedling direkt efter regeringsskifte

Ny arbetsförmedling direkt efter regeringsskifte Sthlm 2014-08-29 Förslag ur Socialdemokraternas valmanifest: Ny arbetsförmedling direkt efter regeringsskifte socialdemokraterna.se 2 (7) Regeringen har misslyckats med Arbetsförmedlingen: Arbetslösheten

Läs mer

Vuxna med Asperger Syndrom - och arbetsliv

Vuxna med Asperger Syndrom - och arbetsliv Vuxna med Asperger Syndrom - och arbetsliv Det normativa arbetstagarskapet inom en välfärdsstat i förändring Faten Nouf, Doktorand, institutionen för socialt arbete Umeå Universitet Faten.nouf@umu.se AS

Läs mer

Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012

Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012 Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012 Utvärderingen genomförd vårvintern 2012 1 Innehåll 1 Inledning 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Syfte 3 1.3 Målgrupp 3 1.4 Metod 3 1.5

Läs mer

EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE. Projekt Norrsken - Summering 2010 2014

EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE. Projekt Norrsken - Summering 2010 2014 EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE Projekt Norrsken - Summering 2010 2014 PROJEKT NORRSKEN FAKTA FAKTA PROJEKTTID: 1 september 2010 31 augusti 2014 Vänder sig till kvinnor och män i Piteå och Arvidsjaur

Läs mer

Projektansökan Samordningsförbundet för Nybro/Emmaboda 2014-01-01 2015-12-31

Projektansökan Samordningsförbundet för Nybro/Emmaboda 2014-01-01 2015-12-31 Projektansökan Samordningsförbundet för Nybro/Emmaboda 2014-01-01 2015-12-31 Projektnamn SAMBA Samarbeta, ansvara, motivera, bedöma, anpassa Projektägare Nybro kommun Genomförare: Individ- och familjeförvaltningarna

Läs mer

Socialdepartementet. 103 33 Stockholm

Socialdepartementet. 103 33 Stockholm SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 1 (6) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Delrapport för; Uppdrag om kunskapsutveckling och samverkan på sysselsättningsområdet kring personer med psykisk ohälsa KUR-projektet

Läs mer

Vård- och omsorgscollege är en modell där utbildningsanordnare, arbetsgivare och fackförbund samverkar för att höja kvaliteten på vård och omsorg.

Vård- och omsorgscollege är en modell där utbildningsanordnare, arbetsgivare och fackförbund samverkar för att höja kvaliteten på vård och omsorg. Vård- och omsorgscollege är en modell där utbildningsanordnare, arbetsgivare och fackförbund samverkar för att höja kvaliteten på vård och omsorg. Det övergripande syftet med samverkan är att trygga framtida

Läs mer

Dörröppnare. - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in

Dörröppnare. - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in Dörröppnare - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in Syfte med W18-24 Att stärka och förbereda arbetslösa ungdomar för ett kommande inträde på arbetsmarknaden eller fortsatta

Läs mer

Ansökan till Finsam Lekeberg och Örebro.

Ansökan till Finsam Lekeberg och Örebro. Bilaga 1 Ansökan till Finsam Lekeberg och Örebro. 1 Sammanfattning av ansökan Regionpsykiatrin vill tillsammans med Activa ge personer med långvarig psykiatrisk behandling stöd mot arbete eller utbildning

Läs mer

Uppföljning av deltagare i projekt SAM

Uppföljning av deltagare i projekt SAM Uppföljning av deltagare i projekt SAM Anna Holmgren Kompetenscentrum för hälsa, Landstinget Västmanland Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Sammanfattning... 3 Hur gjordes uppföljningen? 4

Läs mer

PÅ LÄTTLÄST SVENSKA. Extra kraft DET HÄR ÄR SIUS, SÄRSKILT INTRODUKTIONS- OCH UPPFÖLJNINGSSTÖD

PÅ LÄTTLÄST SVENSKA. Extra kraft DET HÄR ÄR SIUS, SÄRSKILT INTRODUKTIONS- OCH UPPFÖLJNINGSSTÖD PÅ LÄTTLÄST SVENSKA Extra kraft DET HÄR ÄR SIUS, SÄRSKILT INTRODUKTIONS- OCH UPPFÖLJNINGSSTÖD 1 Ibland behövs det extra kraft för att rätt person och rätt arbetsgivare ska hitta varandra och komma igång

Läs mer

Presentation Utvärdering av Örebro kommuns Kompetensutvecklingsprojekt finansierat av ESF

Presentation Utvärdering av Örebro kommuns Kompetensutvecklingsprojekt finansierat av ESF Presentation Utvärdering av Örebro kommuns Kompetensutvecklingsprojekt finansierat av ESF Robert Gustafson 28 januari 2010 Målsättning för Örebro kommuns Kompetensutvecklingsprojekt Målsättningen för projektet

Läs mer

GUIDE FÖR EN BRA MEDARBETARUNDERSÖKNING

GUIDE FÖR EN BRA MEDARBETARUNDERSÖKNING GUIDE FÖR EN BRA MEDARBETARUNDERSÖKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 INTERN FÖRANKRING... 4 EN STOR ELLER MÅNGA SMÅ... 5 TIMING... 6 INFORMATION INFÖR OCH UNDER GENOMFÖRANDET...

Läs mer

STÖD VID MÖTEN. Om det här materialet

STÖD VID MÖTEN. Om det här materialet STÖD VID MÖTEN Om det här materialet Det är ofta i möten med okända människor och miljöer som en person med Aspergers syndrom upplever svårigheter. Här presenteras materialet "Stöd vid möten", som på ett

Läs mer

Förstudieprojekt Lika rätt till körkort

Förstudieprojekt Lika rätt till körkort Förstudieprojekt Lika rätt till körkort Projektet har genomförts av Branschföreningen Svensk Fordonsanpassning, medfinansiär har varit Länsstyrelsen Projekttid: 2009-10-01 2010-03-31 Projektansvariga företrädare:

Läs mer

Praktikanterna Den sjätte sammanställningen av enkäter till praktikanterna

Praktikanterna Den sjätte sammanställningen av enkäter till praktikanterna den 4 maj 0 Praktikanterna Den sjätte sammanställningen av enkäter till praktikanterna Allmänt om enkäten Enkäter skickas till deltagare i FIVE cirka tre veckor efter att de har avslutat sin praktik. Om

Läs mer

Aktivitet JobbTorg. Bakgrund

Aktivitet JobbTorg. Bakgrund Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2009-11-24 1(7) Meta Fredriksson - Monfelt Ansvarig tjänsteman 054-29 60 18, 070-6909083 meta.fredriksson-monfelt@karlstad.se Aktivitet JobbTorg Bakgrund Styrelsen

Läs mer

Bra chefer gör företag attraktiva

Bra chefer gör företag attraktiva Bra chefer gör företag attraktiva Chefens roll är på många sätt avgörande för ett företags attraktionskraft och förmåga att behålla sin personal. Det visar den senaste Manpower Work Life-undersökningen

Läs mer

Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter

Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Spira Assistans AB Org.nr 556815 4305 info@spiraassistans.se 040-15 66 85 2 Innehåll Presentation 5 Dina kontaktpersoner 10 Arbetsmiljö

Läs mer

FAS 05. En uppföljning av implementeringen av avtalet i sex kommuner, ett landsting och en region. Carina Åberg Malin Ljungzell. Utdrag från rapporten

FAS 05. En uppföljning av implementeringen av avtalet i sex kommuner, ett landsting och en region. Carina Åberg Malin Ljungzell. Utdrag från rapporten Utdrag från rapporten FAS 05 En uppföljning av implementeringen av avtalet i sex kommuner, ett landsting och en region Januari 2009 Carina Åberg Malin Ljungzell APeL Forskning och Utveckling Bakgrund FAS

Läs mer

SLUTRAPPORT PROJEKTRAPPORT ENLIGT SJÄLVVÄRDERINGSMODELLEN

SLUTRAPPORT PROJEKTRAPPORT ENLIGT SJÄLVVÄRDERINGSMODELLEN Datum:2012-07-18 SLUTRAPPORT PROJEKTRAPPORT ENLIGT SJÄLVVÄRDERINGSMODELLEN Socialt företag- en väg till egen försörjning Dnr: 2011/15-SFV Rapportering avser Slutrapport för perioden 2012-01-01-2012-06-30

Läs mer

SAM Samordning för arbetsåtergång. Susanne Falk Kompetenscentrum för hälsa, KCH

SAM Samordning för arbetsåtergång. Susanne Falk Kompetenscentrum för hälsa, KCH SAM Samordning för arbetsåtergång Susanne Falk Kompetenscentrum för hälsa, KCH Projektets syfte ❿Det övergripande syftet är att genom samordning av insatser möjliggöra en effektiv arbetslivsinriktad rehabilitering

Läs mer