TORSDAGSBLADET GOD JUL OCH GOTT NYTT ÅR! önskar HSO i Uppsala län. Detta är årets sista Torsdagsbladet! HSO-INFORMATION FRÅN OSS!

Transkript

1 TORSDAGSBLADET HSO-INFORMATION FRÅN OSS! NR 30, V. 50, (Årgång 2) GOD JUL OCH GOTT NYTT ÅR! önskar HSO i Uppsala län Detta är årets sista Torsdagsbladet!

2 Ändrade priser från och med 1 januari 2014 avseende hyra av sammanträdesrum Priserna på konferensrumsrumsuthyrning kommer 2014 vara 25kr/timme (Lillan, Ettan, Tvåan och Trean) och 50kr/timme (Storan) för föreningarna. Eventuellt externa hyrestagare kan kontakta receptionen för prisuppgift. Beslut i förvaltningskommittén Södertull, 3 december Projekt "Friskare med djur och musik" är öppet för barn 7-16 år som har OCD eller annan diagnos där tvång är en del av problematiken. Aktiviteterna med musik startar februari 2014 och aktiviteter med djur startar under sommaren. Deltagande är kostnadsfritt. Inga intyg behövs, det är bara att anmäla sig. Anmälan är inte bindande. Projektet finns i Stockholm och Skåne f.n. Det kommer att bli av i Uppsala ifall ca 5-10 barn anmäler sig. Blir det stor åldersspridning blir det olika grupper för olika åldrar. Förälder/kontaktperson kan delta tillsammans med barnet. Kontakt för Uppsala: Signe Rudberg Selin livese40@hotmail.com

3

4

5 Debattartikel ur Dagens Samhälle av Kjell Asplund och Nils-Eric Sahlin, Statens Medicinsk-Etiska Råd: Så lite vet vi om vården av de äldsta Den medicinska frontlinjeforskningen borde inte bara handla om molekylärbiologiska landvinningar. Den borde också handla om att göra inbrytningar i nya territorier där behovet av ny kunskap är särskilt stort. Ett sådant dåligt utforskat territorium är vården av de äldsta. Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) publicerar nu en rad rapporter om metoder för vård av sköra äldre. Socialstyrelsen utfärdar nationella riktlinjer och rekommendationer som ofta innefattar stora grupper av äldre patienter. Den bild som träder fram ur dessa dokument är att nyttan och riskerna med behandling av de äldsta och sköraste till stor del är höljda i mörker. Det samlade vetenskapliga underlaget är lika skört som patienterna själva. Visserligen ägnas mycket av den medicinska forskningen åt sjukdomar som främst drabbar äldre hjärt- och kärlsjukdomar, demens och cancer med mera. Att få fram bättre förebyggande insatser och bättre behandling av dessa sjukdomar är förstås synnerligen angeläget. Men vi kan inte undgå att reflektera över basala kunskapsbrister när det gäller vården av sköra äldre. Mycket av den forskning som i dag bedrivs kring de äldres hälsa och sjukdomar rör kartläggningar av patientupplevelser. Nyttjas forskningsresurserna rätt? Vi tycker att resurserna nu i första hand bör satsas på att utvärdera vilka aktiva insatser som bäst gagnar sköra äldre patienter i stället för på ännu fler rena kartläggningar. En halv miljon äldre lider av urinläckage. På svenska äldreboenden kan mer än hälften vara inkontinenta. Är

6 det inte dags att helhjärtat satsa på förbättra vår kunskap om hur man bäst förebygger och behandlar inkontinens och andra vardagsproblem som yrsel, nedstämdhet och undernäring - hos äldre? Många av dagens kliniska prövningar har snäva övre åldersgränser. Klinisk praxis tvingas bygga på studier i helt andra åldersgrupper. Är inte detta en form av åldersdiskriminering? Behandlingsforskningen är till stora delar inriktad på effekter hos patienter med ett enda medicinskt problem en närmast laboratorieliknande situation. Äldre har ofta en mycket mer komplex situation, bland annat med allmän skörhet och med många samtidiga sjukdomar. Det är hög tid att behandlingsstudierna genomförs i de relevanta patientgrupperna. Kjell Asplund professor emeritus i medicin, ordförande Statens Medicinsk-Etiska Råd SBU:s genomgång om hur vården bäst ska organiseras för äldre akut sjuka patienter visar bristfällig relevans hos det vetenskapliga underlaget. Det gäller till stora delar amerikanska studier från och talen. Kan dessa erfarenheter utan vidare översättas till svenska förhållanden? En enda studie har genomförts i Sverige.

7 Onekligen blir forskningen svårare när den bedrivs i grupper med komplexa problem. Vi menar att frontlinjeforskning handlar om just detta - att ta sig an särskilt svåra utmaningar. Forskningen kring äldres sjukdom och hälsa ska inte vara bekväm. Vi bör också kritiskt fråga oss om en ortodox tillämpning av den evidensbaserade medicinen verkligen gagnar äldre. Ett exempel: Inga studier av effekterna av bröstcancerscreening (mammografi) har genomförts hos patienter över 75 år. I den evidensbaserade medicinens namn rekommenderar Socialstyrelsen därför inte landstingen att bjuda in kvinnor över denna åldersgräns till screening. I praktiken har en åldersdiskriminering inom forskningen överförts till en åldersdiskriminering i sjukvårdspraxis. Detta trots att svenska kvinnor över 75 år varje år drabbas av bröstcancer. Att fokusera mer på vardagsnära behandlingsforskning med äldreinriktning behöver inte nödvändigtvis gå ut över det vi traditionellt kallar frontlinje- eller spetsforskning. Det handlar i stället om en omorientering, från de omfattande passivt beskrivande studierna av de äldres situation till en forskning som tar fram och prövar ut metoder som verkligen kan göra skillnad för sköra och sjuka äldre. Kjell Asplund, professor emeritus i medicin, ordförande Statens Medicinsk-Etiska Råd Nils-Eric Sahlin, professor i medicinsk etik, sakkunnig Statens Medicinsk-Etiska Råd Källa: Dagens Samhälle, 3 december 2013

8 Framtidens Akademiska tar form På sju år byggs ett halvt nytt Akademiska sjukhuset. I januari rivs det hus nära Dag Hammarskjölds väg som nu rymmer barn- och ungdomspsykiatri. Sedan börjar bygget av ett nytt stort hus på kvadratmeter. Dessutom ska flera andra sjukhusbyggnader renoveras och byggas om inifrån. Thord Hägg, förvaltningschef för Landstingsservice, och biträdande sjukhusdirektör Hans Olov Hellström berättar om framtidsplanerna: Tord Hägg: Många av de slitna lokaler vi har i dag byggdes på och 1970-talen. Den nya byggnaden betyder att sjukhuset kan utveckla modern sjukvård på ett bra sätt. Huset ska innehålla 96 en-patientrum, operationssalar och utrymmen för röntgen och fem nya strålningsbunkrar.

9 Hans Olov Hellström: Vi ska ha onkologisk strålbehandling och röntgen i huset bunkrar för de maskinerna byggs i bottenplanet. Huset är väldigt starkt och man kan ställa nästan vilka magnetkameror som helst i det. Thord Hägg: I mitten av januari rivs nuvarande huset för barn- och ungdomspsykiatrin. Sedan börjar vi bygga en ny väg från barnsjukhuset ner mot ambulansvägen. I slutet av mars tas det första spadtaget till det nya huset. Det får åtta våningar fem synliga våningar i riktning mot Dag Hammarskjölds väg, och åtta våningar mot 85-huset med helikopterplattan. Huset blir lika högt som 85-huset. Byggbudgeten är 1,7 miljarder kronor. Hans Olov Hellström: I det nya huset får vi dyrare hyror. Men vi måste göra det här nu, för att kunna utveckla och bedriva vård över huvud taget. Med en-personsrum blir det mycket bättre för patienterna. Sannolikt får vi också medicinskt sett fördelar, till exempel att vi minskar de vårdrelaterade infektionerna. Du kan se en film om Framtidens Akademiska på Källa: Uppsikten december 2013 Köp av ortopedi från Elisabethsjukhuset Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har beslutat att köpa ortopedi för 4 miljoner kronor från Elisabethsjukhuset, som drivs av det privata vårdföretaget Aleris. Sjukhuset kan då ta emot fler remisser från Akademiska sjukhuset. Källa: Uppsikten december 2013

10 Höjda priser för tandvård Frisktandvård innebär att en person kan ha ett treårigt avtal med Folktandvården. Personen kan då gå på regelbundna kontroller och få dentandvård som behövs, när den behövs. För detta betalar personen ett fast pris och slipper därför överraskande kostnader. I genomsnitt höjs priset för frisktandvård med 6,5 procent. För de två högsta premiegrupperna sänks priset. Även priserna för åtgärder som inte omfattas av det statliga tandvårdsstödet höjs. Det gäller till exempel kosmetiska åtgärder och borttagning av tandsten på friska patienter. Även priser för specialisttandvård höjs med på 15 procent. Höjningen görs eftersom specialisttandvården inte går ihop ekonomiskt. De nya priserna gäller från årsskiftet. Källa: Uppsikten december 2013

11 Landstinget gör extra kösatsning på 40 miljoner kronor Vården vi erbjuder i Uppsala län är förstklassig, men det är inte acceptabelt att människor behöver vänta för att få ta del av den. Extra pengar är inte hela lösningen, men det är ett steg på vägen mot en köfri vård, säger Erik Weiman (M). Efter sommaren har antalet operationer och vårdbesök ökat kraftigt, men landstinget har fortfarande inte så korta väntetider som krävs för att uppfylla vårdgarantin och ta del av den statliga kömiljarden. Landstingsfullmäktige har nu skjutit till 40 miljoner kronor extra till särskilda kösatsningar. Pengarna ska användas för att täcka kostnaderna för fler operationer inom de områden som har störst köproblem. Källa: Uppsikten december 2013 Antibiotikaförbrukningen minskar mest i Uppsala län Antibiotikaförbrukningen i Sverige minskar. Det visar statistik som Smittskyddsinstitutet nyligen presenterade. Vårt län ligger i topp. Under det senaste året har användningen sjunkit med 12 procent. Vi har arbetat hårt under flera år med utbildning och information för att minska användningen av antibiotika. Allt fler har fått upp ögonen för problemen med resistens utveckling och förstått att antibiotika ska användas bara när det verkligen behövs, säger Ove Andersson, allmänläkare i Stramagruppen, som arbetar för bättre antibiotika-användning. Trendbrottet är positivt, men vi har ändå ett stort och viktigt arbete framför oss för att minska förbrukningen ytterligare. Det finns en övertro på antibiotika, inte minst

12 när det gäller infektioner bland barn, säger Ove Andersson. Vi har fått uppgifter om att den information som vissa förskolor ger till föräldrar om infektioner och antibiotika inte är i linje med det arbete vi gör. Därför måste vi ha regelbunden kontakt med skolan och kommunerna. Föräldrar behöver stöd och saklig information om hur de ska hantera infektioner. Källa: Uppsikten december 2013 Fler deltar i mammografiscreening Allt fler kvinnor går på mammografiundersökning. Under 2008 deltog kvinnor i screeningen. Under 2012 hade siffran ökat till kvinnor. Under januari september 2013 gick kvinnor på mammografi. Håller trenden i sig blir antalet 2013 ännu högre än under tidigare år. Väntetiderna har kortats, både för provsvar och för uppföljande undersökning. Idag får 90 procent av kvinnorna, där inga förändringar upptäckts, svar inom 14 dagar och 92 procent av dem som behöver uppföljande undersökning kallas inom fyra veckor. Under 2012 var 90 procent nöjda med väntetiden och 94 procent nöjda med bemötandet. Mot bakgrund av de goda resultaten ska en ny upphandling göras. Man ska då även ta ställning till om det går att göra screening på fler platser i länet och om det är möjlig att skapa ett bröstcancercentrum på Akademiska sjukhuset. Källa: Uppsikten december 2013

13 Ny zon- och biljettstruktur för kollektivtrafiken UL har tagit fram ett förslag till ny zon- och biljettstruktur som kollektivtrafiknämnden godkänt. Vi kan nu gå vidare med att införa enklare regler om zoner och biljetter och göra ett förslag till ny prislista, säger Johan Örjes, ordförande i kollektivtrafiknämnden. Den nya modellen liknar den som SL (Stockholms Lokaltrafik) har. Det innebär att det blir en enda zon för 30- dagarsbiljetter och andra periodbiljetter. Det blir samma pris oavsett om resan sker med stadsbuss, regionbuss eller Upptåget. För resor med SL-pendeln ska UL:s biljetter gälla till Arlanda. Om förslaget godkänns av landstingsstyrelsen och landstingsfullmäktige räknar UL med att det nya systemet kan införas under våren Källa: Uppsikten december 2013

14 Diabetesvården i landstinget efter 1 december Sedan 1 december ingår inte längre insulinpumpar i läkemedelsförmånen. Detta har väckt frågor och oro bland patienter och landstinget vill därför klargöra vad som gäller. Patienter i Uppsala län med diabetes typ 1, som behöver insulinpumpar, får i fortsättningen pumpar kostnadsfritt via diabetesmottagningen. Precis som tidigare är det medicinska behov som avgör om man ska ordineras insulinpump. Källa: Uppsikten december 2013 Postfack vid receptionen Om din förening har postfack vid receptionen på Kungsgatan 64 i Uppsala är det av vikt att ni regelbundet tömmer facket. Annars riskerar fakturor och annan viktig post att bli liggande. Om ni inte känner att ni behöver ett postfack eller om ni inte har möjlighet att tömma facken regelbundet får ni gärna avsäga er postfacket, då flera föreningar står på kö. Vänligen kontakta Anne Svensson på telefon för mer information. Samverkan för tillgänglig natur Vårens planerade utflykter med Samverkan för tillgänglig naturs pilotgrupp blir: - 12/3 kl Inneträff på HSO (Kungsgatan 64, Uppsala) med info om tillgänglig natur och vårens program. - 24/3 Besök Gula stigen - 28/4 Besök Wik - 22/5 Besök i naturreservat Är du intresserad att delta i en eller flera träffar, vänligen kontakta Veronika Selin, veronika.selin@c.hso.se

15 Tobacco Endgame Rökfritt Sverige 2025 Tobacco Endgame Rökfritt Sverige 2025 är ett opinionsbildningsprojekt. Syftet är att få till stånd ett politiskt beslut 2015 om ett slutmål för rökningen Tobaks- och folkhälsoexperter i Sverige föreslår att regering och riksdag beslutar om 2025 som mål för utfasningen av rökningen i Sverige och att färre än 2% av befolkningen röker då.. Det är en nivå som kommer att göra rökningen till ett mindre allvarligt folkhälsoproblem än i dag. Sverige har anslutit sig till världshälsoorganisationens tobakskonvention redan 2005, se På regional nivå ansvarar Yrkesföreningen mot tobak för att förankra och bredda stödet för Tobacco Endgame. Se vidare Astma- och Allergiföreningen i Uppsala län stödjer projektet aktivt. / Astrid Mäkitalo

16 Livsbild 20 röster i tid och rum Upplandsmuseet 17 december 23 mars 2014 Utställningen Livsbild 20 röster i tid och rum invigs tisdag den 17 december kl av landstingsrådet Anna-Karin Klomp. Sonja Calais van Stokkom, ordförande HSO i Uppsala län, medverkar vid invigningen och belyser frågor om funktionshinder i dagens samhälle och i historien. Alla hälsas välkomna! I utställningen Livsbild berättar människor med olika funktionsnedsättningar om sina vardagsliv. Under ett års tid har Nordiska museet och Handikapphistoriska föreningen digitalt samlat in 260 berättelser om att leva med funktionsnedsättning nu och förr i tiden. Berättelserna rymmer allt från glädje och lycka till sorg och ilska. Utställningen är unik både till innehåll och pedagogiskt upplägg. Alla besökare ska mötas jämlikt och likvärdigt. Besökarna ska ha lika förutsättningar att ta till sig innehållet, oavsett syn-, hörsel- eller läsförmåga. Tjugo berättelser har valts ut till utställningen. De visas i text, tal och på teckenspråk, samt på lätt svenska i text och tal. Tidningar på svenska och lättläst svenska med alla berättelser finns att ta med sig hem. Det finns intalade berättelser på svenska och lätt svenska på CD-skivor i Daisyformat. Alla berättelser som samlats in finns i original på Under utställningstiden planerar Upplandsmuseet i samarbete med HSO i Uppsala län tre programdagar/kvällar kl 14-19: tisdag den 21 januari, tisdag den 18 februari och tisdag den 18 mars. Vi informerar senare om programmens innehåll.

17 Vi vill också bjuda in föreningar anslutna till HSO i Uppsala län att vara värdar i utställningen Livsbild, informera besökarna och exponera trycksaker och informationsmateral. Kontakta Janne Wallgren, HSO i Uppsala län, för schemaläggning. ÖPPETTIDER FÖR MUSEET OCH MUSEIBUTIKEN tisdag söndag kl Stängt julafton, juldagen, nyårsafton och nyårsdagen. Fri entré. BESÖKSADRESS S:t Eriks torg 10, Uppsala TELEFON växel, museibutik/reception E-post info@upplandsmuseet.se TILLGÄNGLIGHET Parkering för rörelsehindrade finns på museigården. Entrédörr med dörröppnare. Hiss. Handikapptoalett. Skötbord för barn. Hörslinga i hörsalen. Portabla hjälpmedel och rullstol finns att låna. Håkan Liby museichef

18 Socialstyrelsen utreder gotländsk adhd Publicerad Gotlands barn får dubbelt så mycket adhd-medicin, jämfört med barn i övriga Sverige. Nu kommer Socialstyrelsen att utreda frågan, skriver GA. Utskrivningen av adhd-medicin har ökat kraftigt i hela landet - på Gotland och i Uppsala är föreskrivningen allra högst. Allra vanligast är det bland gotländska pojkar mellan 10 och 14 år, där över sju procent får adhd-medicin. Det är svårt att svara på om det är kliniskt motiverat, men förekomsten av adhd är bara 3-5 procent av befolkningen. Och dessutom ska inte alla behandlas. De flesta ska klara sig med psykologiska och pedagogiska åtgärder, säger Peter Salmi som är utredare på Socialstyrelsen till GA. Socialstyrelsen ska nu undersöka om det är Gotland som skriver ut rätt andel mediciner eller om det är så att man ligger fel, jämfört med övriga riket. Källa: Hela Gotland

19 TÄNKVÄRT Nyårsklockan Ring, klocka, ring i bistra nyårsnatten mot rymdens norrskenssky och markens snö; det gamla året lägger sig att dö... Ring själaringning öfver land och vatten! Ring in det nya och ring ut det gamla i årets första, skälvande minut. Ring lögnens makt från världens gränser ut, och ring in sanningens till oss som famla. Ring våra tankar ut ur sorgens häkten och ring hugsvalelse till sargad barm. Ring hatet ut emellan rik och arm och ring försoning in till jordens släkten. Ring ut vad dödsdömt räknar sina dagar och forngestaltningar av split och kiv. Ring in ett ädlare, ett högre liv med bättre syften, mera rena lagar. Ring ut bekymren, sorgerna och nöden, och ring den frusna tiden åter varm. Ring ut till tystnad diktens gatularm, men ring till sångarhjärtan skaparglöden. Ring ut den stolthet, som blott räknar anor, förtalets lömskhet, avundens försåt. Ring in det rätta på triumfens stråt, och ring till seger mänsklighetens fanor. Ring, klocka, ring... och seklets krankhet vika; det dagas, släktet fram i styrka går! Ring ut, ring ut de tusen krigens år, ring in den tusenåra fredens rike! Originaltitel: Ring Out Wild Bells. Skriven av: Lord Alfred Tennysson. Utgiven på svenska år Redaktör: Veronika Selin, veronika.selin@c.hso.se, Tfn Ansvarig utgivare: Janne Wallgren, janne.wallgren@c.hso.se, Tfn ,