BARN SOM VÄCKER ORO - OCH BARN SOM BORDE GÖRA DET

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BARN SOM VÄCKER ORO - OCH BARN SOM BORDE GÖRA DET"

Transkript

1 BARN SOM VÄCKER ORO - OCH BARN SOM BORDE GÖRA DET Kompendium sammanställt av Berit Lagerheim till föreläsning 3 oktober 2006 Kungsporten, Huskvarna "Barn som väcker oro" handlar om att sätta på sig rätt glasögon för att hitta och bete sig rätt mot barn med neuropsykiatriska funktionshinder. Det handlar om vad man kan göra i en vanlig barngrupp, som vanlig lärare och vilka barn som behöver något mer. Neuropsykiatriska funktionshinder rör koncentration, uthållighet, koordination, automatik och perception men också ett annorlunda sätt att tänka. Vad kan vi göra för att ge extra skydd och extra stöd? Justerat

2 BARN SOM VÄCKER ORO Barn som märks för mycket, som stör, som slåss Barn som skapar rädsla omkring sig Barn som märks för lite, som försvinner Barn som stannar hemma Ängsliga barn, ledsna barn, ensamma barn Barn i kris Barn som inte får stöd, skydd och omvårdnad hemma Barn man inte får kontakt med, inte kan prata med Barn som inte lär sig som andra Barn som är annorlunda, som tänker och reagerar annorlunda Barn med funktionshinder Barn med medicinska sjukdomar, epilepsi, diabetes mm Barn som får en att känna vanmakt och otillräcklighet Barn som väcker beskyddarinstinkter Barn som är svåra att tycka om Vad är det egentligen som oroar? Det är personligt vad man oroas av. Egen erfarenhet. Egen oerfarenhet. Att tappa kontrollen Har man rätt förståelse och rätt metoder? Handlar det om resurser? Kraftfältet runt ett annorlunda barn 2

3 I KRAFTFÄLTET RUNT OSYNLIGA HANDIKAPP - man förringar problemen, hoppas att de växer bort - man söker förklaringar, ofta för enkla - man anklagar sig själv - eller andra - man blir rädd att något är fel - man förblir beskyddande - eller man kräver mer än barnet klarar - man blir stressad - man blir kanske arg och irriterad - man blir känslig för kritik - man prövar olika metoder och lösningar när de vanliga inte fungerar - vanmakt och otillräcklighetskänslor - man vill inte att barnet ska lida - brist på resurser ger risk för utbränning Tidigare talade man mer om diagnoser NEUROPSYKIATRI Nu talar man mer om funktionshinder och kombinationer av funktionshinder Tidigare tyckte man att det kunde räcka med en diagnos nu sätter man de diagnoser som behövs för att beskriva och förklara funktionshindren Handikappkriteriet: Både i DSM-4 och i LSS fokuseras på hinder i den dagliga livsföringen och på hjälpbehov som villkor för diagnos / rätt till insatser Om funktionshinder leder till handikapp / bristande delaktighet är relaterat till omgivningen Man tänker nu mer multifaktoriellt, väger ihop positiva och negativa faktorer, starka och svaga sidor, arv och miljö. (Obs välskötta barn som fått mycket stöd är symtomfattiga ) I orsaksdiagnostiken får genetiska faktorer allt större betydelse, men också tanken att olika faktorer kan utlösa gener Tidigare trodde man att mycket av neuropsykiatriska symtom hade emotionella orsaker - nu anser man att de också är tecken på funktionshinder ifråga om kontroller, kontaktbeteende, perception, mottagande och lagring av information, minne, kommunikation 3

4 M Y T E R - Om man inte får en diagnos är man normal - Det finns inga problembarn bara problemfamiljer - Om vi bara skapar ett jämlikt och gott samhälle har alla barn samma utvecklingsmöjligheter - En skola för alla betyder att alla barn klarar att vistas i samma klassrum som 49 andra barn eller på samma fritids som 79 andra barn - Att alla barn redan i första klass klarar att byta arbetsgrupp flera gånger per dag - Att alla barn redan i lågstadiet klarar att organisera sin inlärning och själva söka kunskap - Att barn klarar ljudnivån när personalen måste ha hörselskydd - Att barn vet vad som är bra för dem - Att barn inte behöver vuxna för sin utveckling - Att etik, moral, sociala regler är något medfött - Att brister i uppmärksamhet, motorik, perception, kontaktförmåga, inlärning etc inte är medfödda BARNS UTVECKLING Barn reagerar olika på missförhållanden i och utanför hemmet Barn reagerar olika i olika utvecklingsfaser Barn har medfödda anlag och begränsningar Utvecklingen sker i samspel med omgivningen Det finns föräldrar som inte hinner eller orkar Syskon kräver sitt Kulturskillnader Stress kan ge rastlöshet, irritation, depression Om barnet inte kan lagra upplevelser till en inre referensram fastnar inte erfarenheter och uppfostran Och då får barnet. -svårt att förstå vad som sker -svårt att planera och organisera -Svårt att förutse -svårt att tänka på flera sätt samtidigt -svårt att förstå andra -svårt med ömsesidighet -svårt att få och behålla kamratkontakter -svårt att förstå och att ta hänsyn 4

5 SYMTOM I OLIKA ÅLDRAR Beteenden / symtom som bör leda tanken till neuropsykiatriska problem Symtom att särskilt uppmärksamma i alla åldrar: Barn som: inte utvecklar sig som förväntat inte lär sig som andra beter sig så att omgivningen undrar; har orimliga reaktioner är ojämna, kan ibland, men inte andra gånger ( kan bara han vill ) växlar humör snabbt, - får utbrott, rymmer, strejkar onormalt ofta hamnar i konflikter hellre drar sig undan, blir osynliga brister i ömsesidighet tycker att andra alltid stör brister i självreglering, betr. rytm, aktivitet, sömn, ätande. brister i utveckling av ADL har svårt att lära sig vardagsrutiner har sen / avvikande motorisk utveckling har sen avvikande språkutveckling och kommunikationsförmåga förlorar förmågor utvecklingen går bakåt finner alla övergångar / förändringar svåra, allt ska vara som vanligt visar orimlighet i utbrott, trots, ängslighet har bristande förmåga att ta in sammanhang och helhet i en inre användbar referensram, inte lär av erfarenhet, inte generaliserar. Det hänger inte ihop inte förstår lagom inte på normalt sätt utvecklar lek och samspel i lek har stereotypier i rörelser, lek och beteende. Tics och tvång visar orimlig ensidighet, upphakningar, rigiditet i tankar o intressen, perseverationer är alltför kaotiska eller alltför pedantiska har oförmåga att organisera alltid måste startas upp, puffas på har perceptuell överkänslighet har ekolali, ekopraxi har absenser Hos spädbarn Mycket skrikigt, irritabelt, svårtröstat barn Regleringssvårigheter betr. sugande, rytm, sömn Njuter ej av kroppskontakt Hypertoni / hypotoni Brister i ögonkontakt, svarsleende, joller, lyssnande 5

6 Hos småbarn: Regleringssvårigheter. Enures. Encopres Har konstiga kiss- / bajsrutiner Sen / avvikande motorisk och / eller språklig utveckling Pekar inte, visar inte, har avvikande ögonkontakt Undersöker inte, leker inte Stoppar konstiga saker i munnen Självgående barn utan check back Extremt svår / lätt inskolning på dagis Ej intresserad av andra barn Orimligt trotsig Hos skolbarn: Klarar inte grupp. Tar ej in information i grupp Förstår inte mening och sammanhang Förstår ej / accepterar ej allmänna regler Inlärningssvårigheter. Koncentrationssvårigheter Har inte känsla för tid, saknar tidsbegrepp Kan inte göra två saker på en gång Mobbning Mycket tics, vokala tics Tvång Hos tonåringar Kan inte ta ansvar för / organisera studier och vardagstillvaro Utvecklar ej åldersadekvata intressen Förblir osjälvständiga, beroende av hjälpjag Förblir bunden vid en förälder / ett syskon Ätstörning Social fobi Tvång Mycket skolfrånvaro blir ev. hemmasittare Självdestruktiva beteenden Riskbeteenden NEUROPSYKIATRISK UTREDNING / FRÅGESTÄLLNINGAR # Är det en autismspektrumstörning? # Är det DAMP / ADHD / DCD? # Är det en språkstörning? # Förekommer tics som vid Tourettes syndrom? # Andra samtidiga problem? # Barnets olika funktionsnivåer och ev. avvikelser utreds med anamnes, testningar, observationer, frågeformulär av t ex psykolog, pedagog, logoped, sjukgymnast, arbetsterapeut, barnpsykiater och/eller barnläkare, socionom # Medicinsk neurologisk orsaksutredning. Epilepsi? # Vilka stödinsatser har familjen rätt till? (Social kurativ utredning. Läkarintyg) # Barnets svårigheter och handikapp görs begripliga för och råd ges till föräldrar och lärare # Samordning med familjens andra vårdgivare och kontaktpersoner # Behandlingsplanering. Vem tar ansvar för vad? 6

7 INFÖR BEHANDLINGS- OCH SKOLPLANERING BEDÖMS HOS BARNET: Typ och grad av autistisk störning Förmågan till kontakt och socialt samspel Förmågan att förstå och motsvara krav Tar barnet in bäst med syn eller hörsel Imitationsförmåga Intelligensnivå Kommunikation Abstraktionsförmåga / Fantasi / Kreativitet Hyperaktivitet / Långsamhet Grov- och finmotorik, koordination, reflexer, spänningar / hypotoni Perception (visuellt, auditivt, kinestetiskt) Förmågan att urskilja det viktiga mot bakgrunden Öga-hand-koordination Förmågan att uppfatta och minnas sammanhang Förmågan att se helhet och funktion Planeringsförmåga / Förmågan att hitta Detaljminne Tidsuppfattning KLURIGHETER I NEUROPSYKIATRISK DIAGNOSTIK Att se och utforska funktionerna, starka och svaga sidor, att inte vara för bunden vid kriteriernas formuleringar Att känna igen autismspektrum vid hög intelligens, vid relativt gott socialt grundintresse, vid god kreativitet. Brister i den inre referensramen eller tillgängligheten till den Flickor med Asperger och/eller ADHD Planeringssvårigheter Kombinationen ADHD Asperger Kombinationen Tourette OCD ADHD Asperger Kombinationen språkstörning autismspektrum Tidiga symtom på Asperger Trotssyndrom ODD och/eller conduct disorder CD eller autismspektrum? Depression eller planeringssvårigheter? Depression eller Asperger? Manodepressivitet, bipolär sjukdom, eller ADHD Ätstörningar med neuropsykiatrisk bakgrund Ängslighet ångestsyndrom Social fobi. Andra fobier 7

8 Forts. KLURIGHETER I NEUROPSYKIATRISK DIAGNOSTIK Borderline eller MCDD (multiple complex developmental disorder)? Schizofreni eller autism? Schizoid personlighetsstörning eller Asperger? Familjestörning, dysfunktionell familj och / eller ADHD, ODD, CD, autismspektrumstörning hos barn Posttraumatiskt stressyndrom och/eller autismspektrum? Dövhet / grav hörselskada i kombination med autismspektrum och eller ADHD? Blindhet, synskada, CVI central visual impairment och / eller autismspektrum Den vanliga utvecklingen i olika åldrar Saknas ett startkit? Saknas bromsar? Saknas exekutiva funktioner och/eller arbetsminne? Effekten av bristande automatik Svagbegåvning, mental retardation, dyslexi, dyskalkuli Effekten av bristande uppmärksamhet AUTISM-SPEKTRUM-STÖRNINGAR definieras som en kombination av funktionsstörningar beträffande KONTAKT + KOMMUNIKATION + FÖRESTÄLLNINGSFÖRMÅGA OCH BETEENDE Genomgående finns en brist i ömsesidighet ifråga om kontakt, språk och socialt beteende. Allt sker på egna villkor (eller - mer ovanligt - helt på andras villkor) Grundläggande är bristande förmåga att uppfatta och minnas sammanhang och helhet. Brister ifråga om den inre referensramen. Grundläggande är också bristande förmåga till empati, dvs till att kunna förstå att eller hur andra tänker, känner eller menar. Därför blir människor oförutsägbara. BRISTER I DEN INRE REFERENSRAMEN OCH BRISTER I TILLGÄNGLIGHETEN TILL DEN ger grundläggande svårigheter - att förstå sammanhangen i tillvaron - att förstå vad som sker - att dra nytta av erfarenheter - att rimlighetsbedöma - att skilja mellan viktigt och oviktigt - att förutse - att förstå faror och risker - att veta hur man ska göra - att planera för framtiden - att koppla ihop känslor och skeenden - att ha självkänsla och känsla av tillhörighet 8

9 FUNKTIONSHINDER SOM FÖRSVÅRAR MÖJLIGHETEN ATT FÅ SAMMANHANG OCH HELHET - Autism-spektrum-störning - Förståndshandikapp - Minnesstörning - Brister i automatik och koordination - Perceptionsstörningar - Uppmärksamhetsstörning - Överaktivitet / extrem långsamhet - Språkstörning - Dyslexi - Dyskalkuli - Epilepsi - Synskada - Hörselskada Barn med funktionshinder har svårare än andra att klara yttre påfrestningar och att bearbeta trauman Barn med funktionshinder behöver i regel mer beskydd och mer träning än jämnåriga AUTISM-SPEKTRUM Autism hos 1:1000 Debut före 3 år 4/5 har också förståndshandikapp, mental retardation MR Asperger syndrom hos 3 7 : enligt kriterierna inte MR - enligt kriterierna enstaka ord vid 2 år och kommunikativa meningar vid 3 år - ofta i kombination med DAMP / ADHD - ofta i kombination med tvång, OCD - ibland även med Tourette syndrom (tics) Autismliknande störning (atypisk autism) resp. autistiska drag: hos ca 10 : om symtomen är färre än vid autism eller inte finns inom alla tre områdena samspel, kommunikation, beteende föreställningsförmåga - anv. t ex om språket kommer senare än vid 3 år - ibland kombinerat med språkstörning - ofta kombinerat med DAMP / ADHD AUTISMSPEKTRUM-STÖRNING enligt Lorna Wing 1996 FÖRESTÄLLNINGS-FÖRMÅGA - Begrepp, låtsaslek och kreativ fantasi utvecklas inte som hos andra barn - En del barn kan på ett repetitivt sätt härma, t ex TV-figurer men leken utvecklas inte Barn som inte kan låtsasleka får sekundärt brister ifråga om: - träning i samspel - bearbetning av vad som har skett - uppbyggnad av en inre referensram - förmåga till inlevelse i andras situation - träning i att använda tiden kreativt och meningsfullt 9

10 KOMMUNIKATION Asperger syndrom - Har ofta normal talstart men har ändå svårigheter med ordförståelse, begrepp, dialog, intonation och satsmelodi - En del är extremt tystlåtna - Intonation och röstkontroll förbättras - Brister ifråga om användande och förståelse av kroppsspråk kan minska AVVIKANDE SPRÅK vid Asperger syndrom - Talstarten kan vara lite sen men ska enl.kriterier ha enstaka ord vid 2 år och kommunikativa meningar vid 3 år - Ofta entonigt malande, skanderande röst Röstläget kan vara gällt, - i falsett-, eller hest och mörkt eller tyst och viskande - Använder ofta fraser, ibland på fel sätt - Lillgammalt, pedantiskt noggrant språk - Brister i språk- och symbolförståelse - Uppfattar det som sägs konkret och missuppfattar därför mycket - Frågor besvaras konkret: Ex Kan du bära min väska? Svar: Ja och sedan händer inget mer - Pratar på och mal om sina intressen utan att märka att omgivningen tröttnat. Har ej känsla för vad som passar i situationen - En del har svårt att svara på frågor KOMMUNIKATION enligt logoped C Ramberg Talat språk Kroppsspråk Social förmåga dvs turtagning, lyssna, ge gensvar, regler för samtal Kognitiv förmåga Empatisk förmåga.. Analysera alla dessa områden om kommunikationen ej fungerar Villkor för språkförståelse: Koncentration - riktad uppmärksamhet / Auditiv perception - att kunna avkoda ljudsekvenser / Ordförråd / Grammatik / Ordmobilisering / Förmåga att förstå det underförstådda / Förmåga att tolka kroppssignaler (blick, mimik, satsmelodi) Barn med autismspektrum-störning har ofta en s.k. SEMANTISK PRAGMATISK språkstörning 10

11 KÄNNETECKEN VID ASPERGER SYNDROM - Ojämn begåvningsprofil: fördjupade kunskaper i ett eller flera ämnen, kunskapsluckor eller normal begåvning f ö. Enl. kriterier ska begåvningen ligga inom normalområdet men kan ändå vara svag. S.k. savanter är extremt bra på något område - Specifika svårigheter i socialt samspel: Svårigheter eller oförmåga att sätta sig in i andra människors situation. Brist på ömsesidighet i samtal och samvaro - Konkret språkförståelse: Svårigheter att förstå talesätt, liknelser, ordspråk och dolda budskap. Svårigheter att avläsa miner och övrigt kroppsspråk - Rutinbundenhet: Svårigheter att hantera situationer utöver det som är intränat, förutsägbart eller bestämt - Specialintressen: Intressen och sysselsättningar som blir förhärskande i personens vardagstillvaro - Svårigheter att förstå helheter och sammanhang: Svårigheter att dra egna slutsatser, att förutse händelser och faror, att lära av enstaka erfarenheter - Motoriska svårigheter som hör till syndromet är att inte förhålla sig rätt till omgivningen: te sig stel, gå för nära eller hålla sig för långt ifrån, inte uttrycka sig, gå till mötes eller ge gensvar med sitt kroppsspråk - Det är vanligt att det samtidigt finns reella motoriska svårigheter (även om de inte i sig hör till syndromet): Bristande samordning och automatik i rörelserna, dålig balans, muskelspänningar eller låg muskeltonus ASPERGER SYNDROM - vanliga tidiga symtom (Lagerheim) sen motorisk utveckling, kryper inte på vanligt sätt kvarstående primitiva reflexer sen och sedan snabb talutveckling stillsamt, passivt eller hyperaktivt barn självgående barn som inte söker stöd genom check back ögonkontakt på egna villkor fixeringar utbrott, ångest inte normalt intresserad av kontakt inte intresserad av andra barn pekar inte för att visa något förstår inte sammanhang, regler gör ibland andra illa, t ex biter (mer än vad små barn normalt kan göra enstaka gång) reagerar starkt på förändringar och övergångar till nya tillstånd eller sysselsättningar ASPERGER SYNDROM kan förekomma tillsammans med: -DAMP - ADHD - ADD -DCD (developmental coordination disorder) -Tourette syndrom eller tics i mindre omfattning -Tvångssyndrom OCD -Inlärningssvårigheter - intellektuell svagbegåvning -Läs- och skrivsvårigheter - dyslexi - dyskalkuli -Planeringssvårigheter - organiseringsproblem - passivitet -Bristande tidsbegrepp -Språkstörning (även om DSM-IV och ICD-10 utesluter) -Epilepsi -Ätstörning - t ex anorexi -Depression -Ångestsyndrom social fobi -Cykliska svängningar - bipolär sjukdom -Schizoid personlighet - Borderlinepersonlighet m fl personlighetsstörningar 11

12 ASPERGER SYNDROM - OLIKA TYPER (Lagerheim) Udda personlighet enstöring styr andra efter egna ideer egna begränsade ofta bisarra intressen tvångsmässighet förstår inte hur andra tänker och känner Asperger syndrom med planeringssvårigheter passivitet, långsamhet igångsättningsproblem saknar start- och stoppknapp svårigheter att förstå tid bristande lokalsinne matematiksvårigheter svårt att organisera tillvaron och att hålla reda på saker bristande automatik Högfungerande autism som blivit Asperger syndrom mycket stereotypier Asperger syndrom med svagbegåvning och stora inlärningssvårigheter stora svårigheter att förstå meningen Asperger syndrom med ADHD / DAMP, som komplicerar, - rastlöshet, klumpighet, koncentrationsproblem, - perceptionsstörningar/ -överkänslighet - ofta sömnstörning Asperger syndrom med OCD - tvångstankar och tvångshandlingar PDA pathological demand avoidance extremt stark, undvikande, manipulerande eller negativ reaktion vid alla krav Asperger syndrom med ängslighet, fobier, panikångest Asperger syndrom med selektiv mutism Asperger syndrom med ätstörning Asperger syndrom med asocialt utagerande Asperger syndrom av borderlinetyp ofta flickor MCDD multiple complex developmental disorder övergångsform till schizofreni DAMP KARAKTERISERAS AV EN GRUPP FUNKTIONSSTÖRNINGAR, t.ex ADHD: - Sömnsvårigheter - Pratar på i ett - Stannar inte upp tillräckligt f a skaffa specialintressen - Hinner inte märka omgivningen - Lättstördhet - Hamnar lätt i rädsla och panik - Har svårt att stoppa sig själv - Har svårt att rikta uppmärksamheten - Har svårt att hålla ordning på sina saker - Gör ofta ljud som skärm mot yttre störningar Motorik: - Bristande automatik - svårt att göra två saker samtidigt - svårt att skilja viktigt från oviktigt - Har svårt att planera /avväga rörelser - tar i för hårt - Klumpighet, medrörelser, yvigt rörelsemönster - Har svårt att stoppa i tid, ex häller så det rinner över - Svårt med påklädning, bordsskick o a ADL-funktioner - Svårt att moderera rörelser och röst - Öga hand svårigheter Perception: - Är överkänslig för sinnesintryck / feltolkar sinnesintryck - Är okänslig, skärmar av från för mycket stimuli - Dålig kroppsuppfattning, osäkerhet betr. kroppssignaler - Figur-bakgrunds-problem, svårt skilja viktigt / oviktigt - Brister i formkonstans - saker rör sig 12

13 Vid AD/HD finns brister i fråga om exekutiva funktioner och arbetsminne EXEKUTIVA FUNKTIONER frontallobsfunktioner uppmärksamhet impulskontroll mental flexibilitet planering strukturering sekvensiering OBS - Uppmärksamhetsstörning kan se ut som minnesstörning - Uppmärksamhetsbrist kan bero på bristande strukturering - Uppmärksamhetsbrist kan bero på bristande motivation och förståelse av mening - Uppmärksamhetsbrist kan bero på språkstörning - Impulsgenombrott kan se ut som uppmärksamhetsstörning - Igångsättningssvårigheter kan vara planeringssvårigheter men också urkoppling av uppmärksamheten vid ADD - Hjärnan tas i bruk bakifrån och framåt. Först vid 9 års ålder frontal funktion som hos vuxna ARBETSMINNE WORKING MEMORY, WM - enligt Torkel Klingberg, KI WM bidrar till uppmärksamheten genom att man kommer ihåg vad man håller på med t.ex. - Att memorera siffror i koder, telefonnummer - Att hålla tal i huvudet medan man räknar - Att läsa långa komplicerade meningar och ta in innehållet - Att planera och hålla reda på vad man ska göra härnäst WM har sinnesspecifika delar för syn, tal, ljud etc men också multimodala områden Ps. Helena Westerberg, KS, har visat att barn med ADHD har mycket sämre WM än kontroller Torkel Klingberg o. Helena Westerberg m.fl. har utvecklat en träningsmetod för WM: ROBOMEMO - ett kontrollerat dataspel med 30 min träning per dag i 5 v. Support ingår som anpassar och ökar svårighetsgraden samt uppmuntrar. Detta är avgörande för resultatet som är bättre än för dataspel i allmänhet. Resultat: Bättre koncentration o. mindre överaktivitet. Bättre funktion i WM prefrontalt o. parietalt KOGNITIV STIL enl. leg. psykolog Ylva Larsson i Flickprojektet Vid autismspektrumstörning: - konkret tänkande - blick för detaljer - svårigheter med helhet och sammanhang - minns fakta men inte berättelser - låg frustrationstolerans - fokuserar inte uppmärksamheten på rätt saker - visuell inlärning starkare än auditiv - ojämnt fungerande och kunskapsinhämtande, lär sig inom sitt intresseområde Vid AD / HD: - det inre språket utvecklas senare än normalt - konkret tänkande - brister i arbetsminne (krävs t ex vid lästal) - skiftande uppmärksamhet, lättstördhet - svårt att reglera aktivitetsnivå - långsam automatisering - bristande motivation att göra det som är motigt - snabbt uttröttbar utom vid dataspel eller egna intressen - uppmärksamheten kan öka och hyperaktivitet minska i tonåren, kvarstående rastlöshet och energilöshet - det krävs inte så mycket påfrestning för att uppmärksamheten ska störas allvarligt 13

14 TONÅRINGAR MED AUTISM ELLER ASPERGER SYNDROM - GYNNSAM UTVECKLING - Börjar ha lärt sig vissa sammanhang - Har lärt sig en del regler - Har lärt sig struktur - Har lärt sig att be om och ta emot hjälp praktiskt och med sociala problem - Har fått en fungerande kommunikation - Har lärt sig att själv ta och att tåla kontakt - Har fått visst självmedvetande TONÅRINGAR MED AUTISM ELLER ASPERGER SYNDROM - PÅFRESTNINGAR - Upptäckten av att vara annorlunda - Puberteten med hormonomställning, förändring, drifter - Ökande krav utifrån - Hjälpjaget dras bort alltmer - Ensamhet, mognare kamrater drar sig ifrån - Brister i självständighetsutveckling / ADL ger beroende - I skolan krävs mer av analys och sammanfattning - Ev. mer panikångest - Ev. mer tvång - Ev. epilepsi PROBLEM I VUXENLIVET VID ASPERGER SYNDROM Svårigheter att organisera vardagslivet och ekonomin Svårt att göra två saker på en gång Överkrav Förlamande trötthet / uttröttbarhet Nära till stress och utbränning Förändringar ger oro och osäkerhet Allt utanför de vardagliga rutinerna kräver förberedelser, kan kännas övermäktigt att ta itu med Svårt att komma på att man kan fråga hur man ska göra Svårigheter med den sociala koden Svårigheter med det sociala signalsystemet, missförstånd uppstår Bristande hänsyn till andras reaktioner Ofta mobbningstrauma tidigare Föräldrar kan inte i längden vara kompisar Isolering Arbetsmarknaden idag kräver social kompetens Lågkonjunktur / arbetslöshet Många har inte realistiska förväntningar inför sitt yrkesliv Osäkerhet och rädsla ökar i och med kontakten med verkligheten, misslyckanden och skrämmande upplevelser Ca 50% får dock ett relativt fungerande vuxenliv med studier, yrke och familjerelationer men priset är ofta rätt högt med stress och depression. Tvångsmässighet, paranoia, social fobi, ångestsyndrom, asteni kan förekomma 14

15 FAKTORER SOM PÅVERKAR SYMTOMBILDEN VID AUTISMSPEKTRUMSTÖRNING positivt negativt - god intelligens - överaktivitet / extrem långsamhet - gott minne - perceptionsstörningar - kreativitet och fantasi - planerings- och automatiksvårigheter - viss förmåga till empati - språkstörning, t ex semantisk pragmatisk - viss förmåga att kunna använda hjälpjag språkstörning - tillgång till hjälpjag och struktur - selektiv mutism - att få ord, bilder och begrepp som hjälp att - svagbegåvning / mental retardation förstå - minnesstörning - att få visuell struktur på begreppen - psykiska pålagringar - ålder (dvs att man har hunnit lära sig en del) - pubertet - stora brister ifråga om psykosocialt stöd - ostrukturerad, kaotisk skol- / livssituation - oförberedda situationer - överkrav / stress - trauma / mobbning FLICKOR MED ASPERGER SYNDROM Skiljer sig från gruppen pojkar med Asperger syndrom: - utmärker sig mindre än pojkarna före åk 5-6 på grund av att de ofta tyr sig till en vuxen eller en kamrat, härmar, använder sig av hjälpjag, lär sig utantill - deltar ofta passivt i andras lek - kan visa medkänsla, ibland överdrivet och orimligt - skiljer ut sig från jämnåriga först i slutet av mellanstadiet eller i högstadiet och klarar då inte att som andra ungdomar självständigt organisera studier och fritid. Har ofta svårt att värja sig vid för mycket sinnesintryck En sannolik orsak till att flickorna uppmärksammas senare är att flickor i regel har större social förmåga och socialt intresse, tillräckligt för att ta kontakt och att anpassa sig ytligt till vuxna och andra barn som kan fungera som hjälpjag och modeller. I längden märks dock den underliggande svårigheten i brist på social automatisering och ömsesidighet. Självständighetsutvecklingen är försenad och det är enormt tröttande att behöva tänka på allt man gör för att det ska bli rätt. FLICKOR MED NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSHINDER Preliminär rapport från Svenny Kopps forskning, Göteborg rörande 100 flickor med autism, Asperger syndrom och ADHD (förmedlat av Berit Lagerheim ) alla flickor med autismspektrumstörning hade också DAMP / ADHD. 47 % hade ADHD som första diagnos, 44% hade autismspektrum 40 % av flickorna med högfungerande autism var ej upptäckta före 10 års ålder 75 % av flickorna var ej upptäckta i skolan. Stora problem i hemmet, föräldrarna söker utredning % är ej godkända i svenska, matematik och engelska ändå är de ej uppmärksammade i skolan, lärarna tycker det går bra. De har inte fått hjälp Några av flickorna har frikänts även av barnpsykiatrisk specialist Skolsvårigheter visar sig i åk 5-6. Ofta skolvägran i högstadiet Många har blivit mobbade En stor grupp har sömnsvårigheter Flickor med ADHD har motorisk oro med smårörelser, pillar, plockar, biter på naglarna etc Många har också brist på energi, sitter och gäspar på lektionerna ADL-mässigt ligger flickor m autismspektrumstörning på nivå motsv. ca halva kronologiska levnadsåldern, medan flickor med ADHD ligger på nivå ca 1/3 under levnadsåldern Flickor med AD/HD upptäcks senare än pojkar och kommer inte lika ofta till utredning och diagnos Flickorna stör inte lika mycket, agerar inte ut i skolan Det är föräldrarna som ser problemen hemma. Vanligt med aggressionsutbrott mot mamma I åk 3 märker flickan att hon har svårt att hänga med I åk 4 märker föräldrarna det och ger mycket läxhjälp i timmar. Vanligt med bråk från flickans sida 15

16 Flickorna hinner misslyckas mycket mer än pojkarna innan de får hjälp. Flickor får mindre hjälp, lyckas länge dölja sina svårigheter med ytlig kontaktförmåga Många med AD/HD eller DAMP har klumpighet och svårt med automatiken. Gillar inte gymnastiken Mamman behöver tjata mer i vardagen och får neg. reaktioner tillbaka. Spänt mellan mor och dotter. Modern har tendens att låta kritisk Flickorna upplever sig mer bortstötta av kamrater Mer ångest och depression hos flickorna Mer tvångsmässighet hos flickorna Dålig självkänsla, misslyckanden, ensamhet bland kamrater, störda hemmarelationer, stress bäddar för depressivitet och självskadande beteende SYMTOM PÅ ASPERGER SYNDROM som de kan te sig hos flickor: - har svårt att förstå sammanhang och helhet, det hänger inte ihop - har svårt att rimlighetsbedöma, svårt att förstå vad som är lagom - har svårt att med säkerhet skilja på fantasi och verklighet - kan oroa sig för saker så att de tror det har hänt - en del har torftig fantasi, en del är orimligt fantasifulla intill mytomani, kan vara ovanligt blyga eller distanslösa - har svårt att förhålla sig kroppsligt till andra, att hitta rätt avstånd - har svårt att organisera och få automatik i vardagsliv och studier - allt kräver omständlig tankeverksamhet vilket är tröttande - bryr sig inte om klädsel och personlig hygien eller är fixerade vid utseende, sminkning, kläder vilket tar orimlig tid - fixeringar t ex vid såpoperor, katastrofer, pyssel, djur - ev. fixering till en person, t ex en lärare, kamrat, terapeut, popstjärna, partner - ter sig barnsligare än jämnåriga, leker med yngre barn - har svårt att välja, undviker val - undviker kravsituationer om dessa inte är mycket tydliga - perioder med matproblem, sorterar maten, äter ensidigt el. inte alls, några får anorexi - sömnproblem, svårt att somna, sömnig på dagen - förstår inte faror eller är överdrivet ängslig - Tvångsmässighet - en del har ytprat, som i början kan te sig normalt, men har svårt att trots pratsamhet verkligen föra samtal - en del har svårt att hitta orden, är rädda för frågor, ev. selektiv mutism - en del kan skriva långa historier eller dikter - en del saknar tidsuppfattning, kan inte planera tid - en del är passiva, har igångsättningssvårigheter - en del kastar sig in i farliga situationer, även missbruk - många försöker verkligen att göra rätt, att göra sitt bästa, att göra som alla säger - passivitet och sparsam mimik ger ett deprimerat intryck - att det inte hänger ihop i tänkandet kan te sig psykotiskt - många har en plågsam överkänslighet för sinnesintryck STEREOTYPA BETEENDEN FÖRVÄRRAS OFTA = SYNS MER - Då det uppstår ett tomrum, en ostrukturerad paus - Vid starka känslor - Vid oförberedda förändringar - Vid för stora krav i förhållande till vad personen just då kan klara 16

17 UTBROTT -Kan bero på övertrötthet -Kan bero på att det blivit för mycket på en gång -Kan bero på att barnet är överkänsligt t.ex för ljud eller beröring -Kan vara ett stereotypt beteende -Kan bero på att det uppstått ett tomrum, att barnet inte vet vad det ska göra -Kan bero på att man inte förberett barnet tydligt nog -Kan bero på att man inte givit barnet tid att ställa om sig -Kan bero på starka känslor som barnet inte har ord för -Kan bero på rädsla som barnet inte har ord för -Kan bero på att det blivit fel i förhållande till vad barnet tänkt sig eller velat -Kan bero på att barnets ritualer eller egna regler bryts -Kan bero på att barnet inte kan välja, inte starta upp -Kan i något enstaka fall vara orsakat av epilepsi Självskadande beteende och destruktivitet, t ex - Ätstörningar - Att skära och rispa sig - Missbruk av alkohol och droger - Aggressionsutbrott med förstörelse och/eller angrepp på andra Tänkbara allmänna orsaker till självskadande beteende - Tonåringar prövar på, gör som andra i gänget - Tonåringars självkänsla prövas, skuld och bestraffning - Låg självkänsla, värdelöshet, depression - Protest mot och påverkan på vuxenvärlden - Ensamhet - Kränkning - Fruktlös ilska Självskadande beteende och destruktivitet - Tänkbara neuropsykiatriska orsaker - Misslyckas i skolan, kamratrelationer och familjen - Ensamhet Funktionshinder som vid autismspektrum och/eller AD/HD - Förstår inte sammanhang och mening, misstolkar - Förstår inte faror och konsekvenser - Har ett annorlunda sätt att tänka - Fastnar i tankegångar - Fastnar i repetitiva beteenden - Har dålig kroppsuppfattning och annorlunda känsel - Blir verklig först när det blöder eller gör riktigt ont - Brist på bromsar för känslor och impulser - Bristfällig inre monolog - Låg frustrationstolerans - Explosivt beteende 17

18 RISKFAKTORER FÖR ATT HAMNA I ASOCIALITET OCH MISSBRUK att ha dålig frustrationstolerans och bristande inre kontroller att söka spänning / svårighet att stå ut med tråkighet oförmåga att organisera vardagstillvaron och att sköta pengar att vara för passiv göra som andra säger till en att inte förstå regler och sammanhang, att misstolka att vilja hämnas att inte ha bra familjestöd att sakna bra modeller att misslyckas i skolan, att hamna utanför att inte ha bra kamrater att bli syndabock hemma och i skolan att hamna i gäng där det finns alkohol och droger att bli beroende av en asocial / kriminell man att ha överskridit lagens gränser att ha hamnat i ekonomiskt kaos och eller hemlöshet BEHANDLINGPRINCIPER VIKTIGA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR PSYKISKT VÄLBEFINNANDE OCH GYNNSAM UTVECKLING fritt efter Aaron Antonovsky (Hälsans Mysterium 1991) att man lever i ett begripligt och meningsfullt sammanhang med lagom avpassade krav och med möjlighet att påverka situationen ATT TÄNKA PÅ VID FUNKTIONSHINDER Summan av krav får ej bli för stor Bristande automatik tröttar Använd hjälpmedel för att spara kraft Kompensera för elevens svårigheter Utveckla elevens möjligheter Tydlig struktur underlättar Bana väg för kamratkontakt Samverka med föräldrarna Många elever anstränger sig maximalt - när orken tar slut blir de hjälplösa De flesta elever med funktionshinder presterar ojämnt Det är deprimerande att vara annorlunda Det är deprimerande att vara utanför Det är deprimerande med för mycket stress 18

19 ÅTGÄRDER VID ASPERGERS SYNDROM - Diagnos. Kartläggning av funktioner - Information, råd och stöd till föräldrarna. - Struktur och förutsägbarhet i hela tillvaron - Man måste lära barnet allt som ett barn normalt räknar ut, känner på sig eller lär sig av egen erfarenhet - Tillgång till specialpedagog och assistent - Tillgång till liten grupp - Vuxenledd fritids-aktivitet f a få göra sådant som andra gör tillsammans med kamrater - Fritids-assistent i tonåren (vuxenkamrat) - Avlastning för föräldrar tillsyn - Möjligheter att lära för framtida yrke - Ev. vuxenboende med stöd SAMARBETE INOM HELA NÄTVERKET ÄR VIKTIGT MEN SVÅRT PERSONER MED ASPERGER SYNDROM OCH / ELLER SVÅR ADHD / DAMP BEHÖVER LÄRA SIG 1. Förutsägbarhet i tid och rum att leva med schema 2. Begriplig kommunikation - dialog, samtal, småprat 3. Att sköta personlig hygien, kläder, tvätt, städning, matlagning 4. Arbetsrutiner - ha skrivna checklistor 5. Studier - inlärning, övning, dokumentation, repetition, studieteknik, skaffa sig allmänbildning och specialkunskaper 6. Arbetsresultat - planera, börja, genomföra, avsluta 7. Att planera fritiden 8. Social kompetens - hur man tar kontakt, hur man umgås 9. Ekonomi 10. Sammanhang - träning i att förstå hur saker hänger ihop INFÖR VAL AV BEHANDLINGSMETOD VID AUTISMSPEKTRUMSTÖRNING Ålder? - Typ av problem? - Har ordentlig funktionsutredning gjorts? -Vad ska behandlas? - symtom - autismen i sig - orsaken - Vilka metoder finns? - Vilka metoder är tillgängliga? - Vad passar mitt barn? - Vad passar vår familj? - Ekonomi egen och samhällets? - Forskningsresultat? Kan man vara säker på att det hjälper? - Var är föräldrarna i sin process? - Har föräldrarna tillgång till fortlöpande stöd? - Har föräldrarna själva neuropsykiatriska svårigheter? 19

20 FÖRÄLDRAR TILL BARN MED FUNKTIONSHINDER HAR BEHOV AV - ATT FÅ BARNET BEGRIPLIGT - ATT FÅ VARDAGEN ATT FUNGERA - ATT SE BARNET UTVECKLAS - ATT BARNET MÅR BRA - ATT BLI ÅTERUPPRÄTTADE RÅD TILL FÖRÄLDRAR SOM HAR BARN MED AUTISM OCH ASPERGER SYNDROM - Förvänta dig ett annorlunda sätt att tänka, uppfatta, lära - Förvänta dig svårigheter att göra två saker samtidigt - Förvänta dig att varje situation är ny - Förvänta dig att du och andra måste lära ditt barn vad andra känner på sig eller räknar ut själva - Lär konsekvent in fungerande vardagsrutiner - Förbered allt på ett visualiserat, synligt sätt - Samarbeta med förskolans / skolans / fritidshemmets personal; regelbundna möten; kontaktbok; besök - Anpassa i hem och skola utifrån funktionshindren - Uppmuntra och använd starka sidor - Använd belöningar - Bygg upp kontakt inom familjen - Bygg in kontakt med andra : avlastning läger - assistent - kortis gruppboende egen lägenhet med stöd - Lär in strategier för ökad självständighet ANVÄNDBARA METODER VID AUTISM /ASPERGER - Kommunikationsträning, tex PECS, digitalkamera - Struktur och entydighet i rum / tid / rutiner / personer - Visualisera - Gör situationen tillräckligt liten f a barnet ska klara den - Använd hjälpmedel som bilder, schema, tidur, timstock, dator, digitalkamera, färger o lådor för sortering - Ge barnet hjälpjag - Rita, skriv och berätta. Sociala berättelser och seriesamtal - KBT eller ABA för beteendestörningar - Ev. medicinering för ADHD, tvång, panik, sömnstörning - Lär dig hantera utbrott tex via boken Explosiva barn av Ross Greene Bevara och utveckla barnets Överordnade mål för pedagogiken vid funktionshinder SJÄLVFÖRTROENDE (jag duger, jag kan) och INITIATIVLUST (jag vill) Vägar dit är att FÖRSTÅ och TA HÄNSYN till barnets svårigheter REDUCERA FUNKTIONSSTÖRNINGAR t.ex genom träning av funktioner beteendeterapi medicinering KOMPENSERA för funktionsstörningar t.ex. genom alternativa inlärningsvägar användning av hjälpmedel rätt kravnivå miljöanpassning tillgång till hjälpjag / vuxenstöd förstärka / belöna rätt beteende undvika felinlärningar 20

Information till första linjen. Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta

Information till första linjen. Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta Information till första linjen Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta ÖVERENSKOMMELSE VID MISSTANKE OM PSYKISKT FUNKTIONSHINDER HOS BARN OCH UNGA

Läs mer

ASPERGERS SYNDROMvad betyder det? Mia Nykopp, neuropsykolog Barnläkarstationen Pikkujätti i Hagalund mia.nykopp@pikkujatti.fi

ASPERGERS SYNDROMvad betyder det? Mia Nykopp, neuropsykolog Barnläkarstationen Pikkujätti i Hagalund mia.nykopp@pikkujatti.fi ASPERGERS SYNDROMvad betyder det? Mia Nykopp, neuropsykolog Barnläkarstationen Pikkujätti i Hagalund mia.nykopp@pikkujatti.fi Källor: Barnpsykiater Berit Lagerheims och Svenny Kopps föreläsningar (2001-2002)

Läs mer

AUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND I SKOLAN. UMEÅ 2014-10-29 Barbro Ivars-Aroch Överläkare, BUP Umeå/ Umeå Universitet

AUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND I SKOLAN. UMEÅ 2014-10-29 Barbro Ivars-Aroch Överläkare, BUP Umeå/ Umeå Universitet AUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND I SKOLAN UMEÅ 2014-10-29 Barbro Ivars-Aroch Överläkare, BUP Umeå/ Umeå Universitet AST Neuropsykiatriskt tillstånd, där genetiska faktorer och miljöfaktorer under graviditet och

Läs mer

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Skoldagen 21 mars 2013 Sofia Cassel Leg. Psykolog Sofia Cassel legitimerad psykolog, Inside Team 2 Agenda Fakta om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Vanliga

Läs mer

NPF. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

NPF. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. NPF Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har många gånger svårt att få vardagen att fungera, vilket

Läs mer

Det sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg.

Det sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg. Det sitter inte i viljan Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg. För att kunna stödja personer med neuropsykiatriska funktionshinder i vardag, studier och yrkesliv behöver vi

Läs mer

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Barn med specialbehov 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Barn med specialbehov vad är det? 2. Teori- Olika typer av specialbehov -Inlärningen

Läs mer

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2 1/12 2004 ADHD och autism Björn Kadesjö Vad är ADHD? 1 ADHD i olika åldrar 1 Så vanligt är ADHD 2 Samtidiga problem 2 Orsaker till ADHD 3 Behandling 3 ADHD och autism 4 Vad är ADHD? ADHD (attention deficit/hyperactivity

Läs mer

Autismspektrumtillstånd AST

Autismspektrumtillstånd AST Autismspektrumtillstånd AST Malin Sunesson, specialpedagog Resursgrupp Au4sm malin.sunesson@orebro.se Centralt skolstöd orebro.se DSM-5 Autismspektrumtillstånd Autistiskt syndrom Desintegrativ störning

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Koncentrationssvårigheter. Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Koncentrationssvårigheter. Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Koncentrationssvårigheter Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Koncentrationssvårigheter vad är det? 2. Olika typer av koncentrationssvårigheter 3. Typiska problem

Läs mer

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt 12 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 10.45 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 Marie Adolfsson

Läs mer

Förhållningssätt till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan

Förhållningssätt till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan Förhållningssätt till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan Diana Lorenz, kurator Neuropediatriska Avdelningen Astrid Lindgrens Barnsjukhus 2011-03-31 Diana Lorenz 1 Neuropsykiatriska

Läs mer

Barn som tänker annorlunda

Barn som tänker annorlunda Barn som tänker annorlunda Barn med autism, Aspergers syndrom och andra autismliknande tillstånd 2011-04-06 Eva Nordin-Olson Distriktsläkare, Mora Vårdcentral Skolläkare, Mora o Orsa Kommun eva.nordin-olsson@ltdalarna.se

Läs mer

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är: Ung med ADHD Det här faktabladet är skrivet till dig som är ung och har diagnosen ADHD. Har det hänt att någon har klagat på dig när du har haft svårt för att koncentrera dig? Förstod han eller hon inte

Läs mer

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST)

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST) Disposition Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Vilka diagnoser? Vad är diagnoserna? Hannah Jakobsson, leg. psykolog, Cereb Prevalens Behandlingsmöjligheter Vad kan primärvården

Läs mer

Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Att ha: Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning ADHD OCD DAMP Dyskalkyli NPF Dyslexi Tourettes syndrom Aspbergers syndrom ADD 1 2 Antalet medlemmar med flera funktionsnedsättningar ökar.

Läs mer

Personer med autism lider ofta av stress

Personer med autism lider ofta av stress Artikel ur Specialpedagogik 1/06 Text och foto: Camilla Törngren Personer med autism lider ofta av stress Människor som blir utbrända får oftast stöd av sina kollegor, nära och kära. Men när personer med

Läs mer

Sociala berättelser och seriesamtal

Sociala berättelser och seriesamtal Sociala berättelser och seriesamtal Claudia Chaves Martins, kurator Gun Persson Skoog, specialpedagog Autismcenter för barn & ungdom Agenda Presentation Bakgrund Seriesamtal Lunch Sociala berättelser Summering,

Läs mer

Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Maria Unenge Hallerbäck

Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Maria Unenge Hallerbäck Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Maria Unenge Hallerbäck Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Attention Deficit Hyperactivity Disorder ADHD /ADD Autismspektrumtillstånd autism, atypisk

Läs mer

Autism en introduktion

Autism en introduktion Autism en introduktion SvenOlof Dahlgren svenolof@huh.se Ulrika Långh ulrika.langh@sll.se DIAGNOSTIK Brytningstid: Två diagnostiska system ICD-10 (WHO:s) och DSM 5 (APA) som inte är matchade med varandra

Läs mer

Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se. Bruno Hägglöf 2014 10 13

Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se. Bruno Hägglöf 2014 10 13 Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se Aspekter på stöd i skolan Skolan är en viktig skyddsfaktor inte minst för barn med funktionsproblem Men också

Läs mer

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner, Landstinget, Regionförbundet och FUB Stöd till barn och föräldrar i familjer där någon förälder har utvecklingsstörning eller

Läs mer

Grundkurs om NPF för skolan

Grundkurs om NPF för skolan Välkommen till Grundkurs om NPF för skolan Göteborg 28 oktober 2014 Föreläsare: Marie Adolfsson och Miriam Lindström www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 12.00 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Förekomst av psykiska problem hos barn- och unga 1/3 har sömnsvårigheter minst en gång i veckan ¼ har huvudvärk 1/5

Läs mer

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 25 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 DSM 5 (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) En handbok för psykiatrin, som innehåller

Läs mer

Varför stannar bussen när jag inte ska gå av?

Varför stannar bussen när jag inte ska gå av? Varför stannar bussen när jag inte ska gå av? Autism Aspergers syndrom SvenOlof Dahlgren E-post: svenolof@huh.se 2012-02-28 1 Typisk utveckling Kognition Diagnos Perception Samtidigt förekommande funktionshinder

Läs mer

Välkommen. till en serie föreläsningar om autismspektrumtillstånd. Habiliteringscentrum - www.ltv.se/habiliteringscentrum

Välkommen. till en serie föreläsningar om autismspektrumtillstånd. Habiliteringscentrum - www.ltv.se/habiliteringscentrum Välkommen till en serie föreläsningar om autismspektrumtillstånd Dagens föreläsare Kerstin Kwarnmark, leg psykolog Farhad Assadi, leg psykolog Christoffer Lord, leg psykolog Serie föreläsningar Vad är

Läs mer

Lite Emil ibland. Information om Aspergers syndrom till skolorna och eftermiddagsvården

Lite Emil ibland. Information om Aspergers syndrom till skolorna och eftermiddagsvården Lite Emil ibland Information om Aspergers syndrom till skolorna och eftermiddagsvården Lite Emil ibland Du har kanske redan träffat Emil eller kanske kommer du att göra det i framtiden. Han (han kan också

Läs mer

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER

Läs mer

Neuropsykiatriska funktionshinder. Ungdomar/vuxna med ADHD. Andra vanliga svårigheter ADHD. ADHD olika typer

Neuropsykiatriska funktionshinder. Ungdomar/vuxna med ADHD. Andra vanliga svårigheter ADHD. ADHD olika typer Ungdomar/vuxna med ADHD Neuropsykiatriska funktionshinder Överlappar varandra Pernilla Ekström Mob 0707 73 97 00 pernilla@hanteralivet.se www.hanteralivet.se Aspergers syndrom Tvångssyndrom Tourettes syndrom

Läs mer

Neuropsykiatriska diagnoser Kristina Darfeldt leg.psykolog, specialist i klinisk psykologi kristina.darfeldt@brackediakoni.se Telefon: 031-502690

Neuropsykiatriska diagnoser Kristina Darfeldt leg.psykolog, specialist i klinisk psykologi kristina.darfeldt@brackediakoni.se Telefon: 031-502690 Neuropsykiatriska diagnoser Kristina Darfeldt leg.psykolog, specialist i klinisk psykologi kristina.darfeldt@brackediakoni.se Telefon: 031-502690 Disposition Neuropsykiatriska diagnoser Orsaker förekomst

Läs mer

Lasse Andersson Coaching Boendestöd Stöd i vardagen. lasse@adhd-coaching.se www.adhd-coaching.se

Lasse Andersson Coaching Boendestöd Stöd i vardagen. lasse@adhd-coaching.se www.adhd-coaching.se Lasse Andersson Coaching Boendestöd Stöd i vardagen lasse@adhd-coaching.se www.adhd-coaching.se Hade du känt mig hade du inte dömt mig Hade jag hjälpt dig hade du aldrig glömt mig Hade du ta t dig tid

Läs mer

Selektiv mutism och dess behandling

Selektiv mutism och dess behandling Selektiv mutism och dess behandling Selektiv mutism och dess behandling Första ärenden 1996 Barnorienterad familjeterapi (BOF) - den använda behandlingsmetoden utveckling och anpassning av metoden till

Läs mer

Skapat den: 2010-02-15

Skapat den: 2010-02-15 Skapat den: 2010-02-15 Ver. 2.1 1 Barn med inlärningssvårigheter med inriktning på barn med ADHD Ha struktur och förutsägbarhet i ditt handlande. Det du gör skall följa vissa mönster samt vara självklart

Läs mer

Neuropsykiatri. Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri

Neuropsykiatri. Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri Neuropsykiatri Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri Diagnoser Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar avser diagnoser: 1. ADHD - med både hyperaktivitet och uppmärksamhetsstörning - med enbart hyperaktivitet

Läs mer

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING Habiliteringen Mora 2012 Barn 6 12 år Diagnos: Adhd, autismspektrum, lindrig och måttlig utvecklingsstörning, Cp samt EDS Psykologutredning Remiss med frågeställning

Läs mer

ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY

ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY Early Symptomatic Syndromes Eliciting Neurodevelopmental Clinical Examinations 2014-11-12 Monica Jonsson, Tua Bardosson Syftar till att hitta hela gruppen av tidigt

Läs mer

Riksförbundet Attention. Välkommen till Fördjupningskurs om NPF 24 oktober 2013 Kursledare: Urban Leijon. Dagens agenda

Riksförbundet Attention. Välkommen till Fördjupningskurs om NPF 24 oktober 2013 Kursledare: Urban Leijon. Dagens agenda Välkommen till Fördjupningskurs om NPF 24 oktober 2013 Kursledare: Urban Leijon www.attention-utbildning.se Dagens agenda 9.30 12.00 NPF - hur kan det yttra sig utifrån faktorer som diagnos, miljö, ålder

Läs mer

Hur bemöta personer med Aspergers syndrom?

Hur bemöta personer med Aspergers syndrom? Hur bemöta personer med Aspergers syndrom? Hur är vardagen?-vad lärare och andra bör veta Sanna Gröndahl, pedagogisk handledare susanna.grondahl@karkulla.fi Det som avviker, och därmed är onormalt, måste

Läs mer

1. Diagnosen ADHD. Barn och ungdomar med ADHD. Översikt av föreläsningen

1. Diagnosen ADHD. Barn och ungdomar med ADHD. Översikt av föreläsningen 1 Barn och ungdomar med ADHD Översikt av föreläsningen 1. Diagnosen ADHD 2. Hur vanligt är det? 3. Flickor och pojkar 4. Vad innebär svårigheterna? 5. Förklaringsmodeller 6. Hur diagnostiseras ADHD hos

Läs mer

Aspergers syndrom. Vad är det?

Aspergers syndrom. Vad är det? Aspergers syndrom Vad är det? Aspergers syndrom är en form av autism där personer med en begåvning inom normalområdet har: Begränsad förmåga till socialt umgänge Begränsade intressen och begränsad föreställningsförmåga

Läs mer

Elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) - symtom, förhållningssätt och pedagogiska anpassningar

Elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) - symtom, förhållningssätt och pedagogiska anpassningar Elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) - symtom, förhållningssätt och pedagogiska anpassningar Leg psykolog Anna Karin Östlin Specialpedagog Karin Sandberg 2015-06-12 Disposition Vad

Läs mer

Välkommen till Utbildning i NPF och ett lösningsfokuserat förhållningssätt

Välkommen till Utbildning i NPF och ett lösningsfokuserat förhållningssätt Välkommen till Utbildning i NPF och ett lösningsfokuserat förhållningssätt Jönköping 18 november Föreläsare: Marie Adolfsson och Johan Bysell www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 12.00 Neuropsykiatriska

Läs mer

RAADS Ritvo Autism Asperger s Diagnostic Scale

RAADS Ritvo Autism Asperger s Diagnostic Scale RAADS Ritvo Autism Asperger s Diagnostic Scale Dagens datum: 1. Initialer på personen som skattas: Ålder: 2. Ansvarig läkare: Kön? Ringa in korrekt svar 3. Man 4. Kvinna Civilstånd? Ringa in korrekt svar

Läs mer

Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder

Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder DIANA LORENZ K U R A T O R, N E U R O L O G K L I N I K E N K A R O L I N S K A U N I V E R S I T E T S S J U K H U S d

Läs mer

Autismspektrumtillstånd

Autismspektrumtillstånd Autismspektrumtillstånd Beskrivning och hjälp till dig som möter barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd 2 Den här broschyren ger en beskrivning av vad autismområdet är och kan vara till hjälp för

Läs mer

Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Stockholm 2012-12- 10 Susanne Jessen Utbildningscenter Autism.

Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Stockholm 2012-12- 10 Susanne Jessen Utbildningscenter Autism. Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Stockholm 2012-12- 10 Susanne Jessen Utbildningscenter Autism Målsättning Att öka förståelsen och kunskapen hos olika myndighetspersoner som möter

Läs mer

Flickor med ADHD och AST Göteborg 18.9. 2012 Svenny Kopp, överläkare, med.dr Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg

Flickor med ADHD och AST Göteborg 18.9. 2012 Svenny Kopp, överläkare, med.dr Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Flickor med ADHD och AST Göteborg 18.9. 2012 Svenny Kopp, överläkare, med.dr Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg 1 Varför fokusera på flickor med ADHD och aumsmspektrumstörning? Vanliga Mllstånd

Läs mer

PERSONLIGHETSSTÖRNINGAR OCH SVÅRARE PSYKIATRISKA TILLSTÅND. Lena Hedlund

PERSONLIGHETSSTÖRNINGAR OCH SVÅRARE PSYKIATRISKA TILLSTÅND. Lena Hedlund PERSONLIGHETSSTÖRNINGAR OCH SVÅRARE PSYKIATRISKA TILLSTÅND Lena Hedlund PSYKIATRISK DIAGNOSTIK ---------- Affektiva- och ångesttillstånd------------------------------------------------ ------------- Personlighetsstörningar------------------------------------

Läs mer

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som lider av ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)

Läs mer

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som har ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatrin. Fakta om. Adhd. Utredning och behandling. www.lg.se. En del av Landstinget Gävleborg

Barn- och ungdomspsykiatrin. Fakta om. Adhd. Utredning och behandling. www.lg.se. En del av Landstinget Gävleborg Barn- och ungdomspsykiatrin Fakta om Adhd Utredning och behandling www.lg.se En del av Landstinget Gävleborg Allmänt Adhd är en förkortning av engelskans attention deficit/hyperactivity disorder, som brukar

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn Utbildningsdag Tierp 22 okt 2012 LYDIA SPRINGER SANDRA MELANDER lydia.springer@lul.se sandra.melander@lul.se Projektet finansieras av: SUF-Kunskapscentrum

Läs mer

RÖSTKONSULTEN AB Träffgatan 4 136 44 Handen Selektiv mutism

RÖSTKONSULTEN AB Träffgatan 4 136 44 Handen Selektiv mutism Selektiv mutism Information för föräldrar, förskola och skola Vad är selektiv mutism? Selektiv mutism (SM) är ett tillstånd där någon kan tala flytande i somliga situationer, men inte i andra. Talhämningen

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog

Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog 10.45-11.25 Autism/Aspergers syndrom Vilka diagnoser ingår i autismspektrumet? Vilka kriterier

Läs mer

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Malin Gren Landell Fil dr, Leg psykolog, leg psykoterapeut Avd för klinisk psykologi och socialpsykologi BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Ladda ned/beställ från www.sos.se/publikationer Vikten av kunskap om blyghet

Läs mer

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna

Läs mer

Sammanfattning av statistikuppgifter

Sammanfattning av statistikuppgifter Bilaga 1-10 Sammanfattning av statistikuppgifter Sammanfattning av statistik För att tidigt identifiera de barn och unga 0-16 år som kommer och eller är i behov av extra stöd har en första inventering

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Autism och Aspergers syndrom 2012. Marie Dalan Leg. psykolog/ leg. psykoterapeut

Autism och Aspergers syndrom 2012. Marie Dalan Leg. psykolog/ leg. psykoterapeut Autism och Aspergers syndrom 2012 Marie Dalan Leg. psykolog/ leg. psykoterapeut Autism, Aspergers syndrom Begränsad (kvalitativt nedsatt) förmåga till ömsesidig kommunikation- verbalt och icke-verbalt

Läs mer

En broschyr om Tvångssyndrom

En broschyr om Tvångssyndrom En broschyr om Tvångssyndrom Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Förekomst Tvångssyndrom är en form av psykiska besvär som över 2 % av befolkningen har. Man talar därför om det som en folksjukdom.

Läs mer

Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr BUP-kliniken, Linköping. Skolläkardagarna 2015 Främja elevers lärande och välbefinnande

Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr BUP-kliniken, Linköping. Skolläkardagarna 2015 Främja elevers lärande och välbefinnande Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr BUP-kliniken, Linköping Besvär av oro och ångest har negativ inverkan på skolgång och inlärning Kunskap hos elevhälsa och pedagoger om förhållningssätt

Läs mer

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd? Barn o ungas psykiska ohälsa Hur kan familjerna få stöd? Ylva Benderix leg psykoterapeut, dr i vårdvetenskap 1 Psykisk ohälsa bland unga undersöktes under 2013 av Socialstyrelsen. Barn och unga`s hälsa,

Läs mer

# 8 ASPERGERS SYNDROM SUPPLEMENT. Amerikanska original som använts: III 18/2 2009 GENOMGRIPANDE STÖRNING I UTVECKLINGEN UNS

# 8 ASPERGERS SYNDROM SUPPLEMENT. Amerikanska original som använts: III 18/2 2009 GENOMGRIPANDE STÖRNING I UTVECKLINGEN UNS # 8 Amerikanska original som använts: III 18/2 2009 ASPERGERS SYNDROM GENOMGRIPANDE STÖRNING I UTVECKLINGEN UNS SUPPLEMENT Intervjupersonens ID# och Initialer Datum för Intervjun Intervjuare Svensk översättning

Läs mer

Autismspektrumtillstånd Att samverka i förskolan

Autismspektrumtillstånd Att samverka i förskolan Autismspektrumtillstånd Att samverka i förskolan SMÅ BARN MED AUTISMSPEKTRUMTILLSTÅND Autismpektrumtillstånd (AST) är ett brett spektrum som omfattar allt från grav autism till Aspergers syndrom. Det förekommer

Läs mer

Välkommen till Grundkurs om NPF

Välkommen till Grundkurs om NPF Välkommen till Grundkurs om NPF (Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) Stockholm 3 september 2015 www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 09.30 11.30 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar vad

Läs mer

Flickor/ Kvinnor med ADHD. Vad är ADHD. Vad är ADD. Attention Karlstad 15 november 2011. Överaktivitet Impulsivitet Dålig uthållighet

Flickor/ Kvinnor med ADHD. Vad är ADHD. Vad är ADD. Attention Karlstad 15 november 2011. Överaktivitet Impulsivitet Dålig uthållighet Flickor/ Kvinnor med ADHD Attention Karlstad 15 november 2011 Överaktivitet Impulsivitet Dålig uthållighet Vad är ADHD Vad är ADD ADHD utan hyperaktivitet Långsamhet Trötthet Svårt att komma igång 1 Vad

Läs mer

Bilaga 1. Anamnes/föräldraintervju. Vid frågeställning ADHD beakta speciellt: Vid frågeställning AST beakta speciellt:

Bilaga 1. Anamnes/föräldraintervju. Vid frågeställning ADHD beakta speciellt: Vid frågeställning AST beakta speciellt: Bilaga 1 Anamnes/föräldraintervju Att användas som stöd för föräldraintervju vid utredning och där svar inte redan erhållits via frågeformulär. Vid frågeställning ADHD beakta speciellt: Motorisk aktivitetsnivå

Läs mer

Vuxna med ADHD - arbetsliv Höganäsmodellen 1/12-09 Cecilia Johansson

Vuxna med ADHD - arbetsliv Höganäsmodellen 1/12-09 Cecilia Johansson Vuxna med ADHD - arbetsliv Höganäsmodellen 1/12-09 Cecilia Johansson ADHD hos vuxna Kort om vad ADHD är Tillkommande problem Arbetsliv Bemötande ADHD ett livslångt funktionshinder Förr trodde man att det

Läs mer

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Autism/Autismspektrumtillstånd(AST) Debuterar tidigt, redan under barnets första levnadsår och har stor inverkan på barnets utveckling. Förekomst ca 1% (ca 25-30 barn/år

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet Depressioner hos barn och unga Mia Ramklint Uppsala Universitet Depression En egen tillfällig känsla Ett sänkt stämningsläge Ett psykiatriskt sjukdomstillstånd Depressionssjukdom (Egentlig depression)

Läs mer

Jippie jag har ADHD Ett förhållningssätt till diagnoser

Jippie jag har ADHD Ett förhållningssätt till diagnoser Jippie jag har ADHD Ett förhållningssätt till diagnoser Jessica Stigsdotter Axberg Attitydambassadör Son med ADHD-diagnos Formgivare och grundare av Jippieserien Victor Axberg victor har alltid varit vild,

Läs mer

Värt att veta om ADHD

Värt att veta om ADHD Sidan 1 Värt att veta om ADHD - förhållningssätt & strategier för personal Anna Backman Legitimerad psykolog ADHD-center, SLSO anna.backman@sll.se Sidan 2 Översikt 1. Diagnosen ADHD 2. Vad innebär svårigheterna?

Läs mer

Autism - Språkstörning - konsekvenser för förskola och skola

Autism - Språkstörning - konsekvenser för förskola och skola Autism - Språkstörning - konsekvenser för förskola och skola www.aspeflo.se ulrika@aspeflo.se INKLUDERANDE OCH UTVECKLANDE UNDERVISNING Att undervisa är att visa under Att undervisa innebär att omvandla

Läs mer

Vuxna/unga vuxna med ADHD

Vuxna/unga vuxna med ADHD Vuxna/unga vuxna med ADHD, bemötande och förhållningssätt Angelica Ogland 19/11/2014 Det här är jag Angelica Ogland, 26 år. Jobbar på Attention Stockholm med föreläsningar och samtalsgrupper för personer

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Varför är det svårt att tillförlitligt utesluta att den man intervjuar har en psykisk sjukdom eller personlighetsavvikelse?

Varför är det svårt att tillförlitligt utesluta att den man intervjuar har en psykisk sjukdom eller personlighetsavvikelse? Varför är det svårt att tillförlitligt utesluta att den man intervjuar har en psykisk sjukdom eller personlighetsavvikelse? 1. Vill inte berätta Skäms Inte i ens intresse, rädd inte få jobbet 2. Kan inte

Läs mer

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Förekomst av psykisk störning hos barn och ungdomar DSM-IV kriterier 41% DSM-IV kriterier

Läs mer

SPERES. Barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Vikten av stöd och tidiga insatser för en god skolgång 5.2.

SPERES. Barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Vikten av stöd och tidiga insatser för en god skolgång 5.2. SPERES Barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Vikten av stöd och tidiga insatser för en god skolgång 5.2.2015 Vilka barn och unga handlar det om? Barn och unga med ADHD ADD Autism

Läs mer

Kort om Sociala berättelser och seriesamtal

Kort om Sociala berättelser och seriesamtal Kort om Sociala berättelser och seriesamtal Carol Gray, autismkonsulent vid Jenison Public Schools, Jenison i Michigan, USA har på 1990 talet utarbetat Social Stories och Comic Strip Conversation som pedagogiska

Läs mer

Utsatta barn inom Barnhabiliteringen. Gunilla Rydberg 2009 11 03

Utsatta barn inom Barnhabiliteringen. Gunilla Rydberg 2009 11 03 Utsatta barn inom Barnhabiliteringen Gunilla Rydberg 2009 11 03 Barn och ungdomshabiliteringen Ingår tillsammans med Hörselhabilitering, Tolktjänst och Vuxenhabilitering i Habiliteringscentrum Habiliteringscentrum

Läs mer

Hur det är att leva med NPF

Hur det är att leva med NPF Hur det är att leva med NPF Göteborg 22 oktober 2015 Föreläsare: Anders Moberg www.attention-utbildning.se Vägen till diagnos Lekar Mamma VS Mig Mamma VS Barnavårdscentralen 2 ADHD klass Egen undervisning

Läs mer

Så stärker du barnets självkänsla

Så stärker du barnets självkänsla Så stärker du barnets självkänsla Ett barn med god självkänsla har större chans att lyckas i livet. Vi berättar hur du stärker ditt barns självkänsla. Missa inte den här artikeln! Självkänsla är det värde

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Hantering av problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende Hantering av problemskapande beteende Av leg. psykolog Bo Hejlskov Jørgensen, Hanne Veje och Hanne Stolt, PsykologCompagniet, Köpenhamn. Denna text ger en inblick i hur man kan förstå och hantera problemskapande

Läs mer

En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst

En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst Skapa en tydliggörande kommunikativ miljö Anna Glenvik Astrid Emker 1 Delaktighet Vad betyder ordet delaktighet för dig Vilka faktorer påverkar delaktighet? Delaktighet

Läs mer

Explosiva barn - Vad vet vi? - Hur hjälper vi?

Explosiva barn - Vad vet vi? - Hur hjälper vi? Explosiva barn - Vad vet vi? - Hur hjälper vi? Elisabeth Fernell, Gunnar Fransson, Mats Johnson och Sven Östlund /Presentation I: Elisabeth Fernell 2012-10-25 Gillbergcentrum, Göteborgs universitet Utvecklingsneurologiska

Läs mer

Aspergers syndrom hos unga

Aspergers syndrom hos unga Aspergers syndrom hos unga Utredning och behandling utifrån fallbeskrivningar Maria Råstam Prof., MD Barn- och ungdomspsykiatri, IKVL, Lunds Universitet AUTISM Kvalitativt nedsatt förmåga Social interaktion

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld Tiden läker inte alla sår Information om barn som upplevt våld Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller i andra släkt-

Läs mer

Mall för anhörigintervju vid misstanke om neuropsykiatrisk problematik. Vuxenpsykiatrin Landstinget i Kalmar län

Mall för anhörigintervju vid misstanke om neuropsykiatrisk problematik. Vuxenpsykiatrin Landstinget i Kalmar län Mall för anhörigintervju vid misstanke om neuropsykiatrisk problematik Vuxenpsykiatrin Landstinget i Kalmar län Patientuppgifter: Namn: Personnummer: Anhörig(a) som intervjuas: Intervjuare: Datum för intervju:.

Läs mer

FAKTAAVSNITT: TRÄNA ARBETSMINNET, VEM HAR NYTTA AV ATT TRÄNA?

FAKTAAVSNITT: TRÄNA ARBETSMINNET, VEM HAR NYTTA AV ATT TRÄNA? FAKTAAVSNITT: TRÄNA ARBETSMINNET, VEM HAR NYTTA AV ATT TRÄNA? Vissa vardagsaktiviteter involverar i högre grad arbetsminnet och om de görs regelbundet och intensivt kan de möjligtvis hjälpa till att träna

Läs mer

Att samarbeta kring barn och ungdomar med ADHD

Att samarbeta kring barn och ungdomar med ADHD Att samarbeta kring barn och ungdomar med ADHD Agneta Hellström Sinus AB www.sinus.se 121122 Agneta Hellström 1 Om samarbete 121122 Agneta Hellström 2 Varför behöver vi samarbeta kring barn med ADHD? Barn

Läs mer

Att förstå sin egen utredning

Att förstå sin egen utredning Att förstå sin egen utredning Cecilia Olsson fil. Dr, specialpedagogik FUB:s forskningsstiftelse ALA och Häggviks gymnasium När jag var mindre och inte visste gick jag och grubblade jättemycket över varför

Läs mer

Barns och ungas rätt till lärande sett ur olika perspektiv Är det bra med tidig upptäckt och tidiga insatser vad vet vi, vad gör vi?

Barns och ungas rätt till lärande sett ur olika perspektiv Är det bra med tidig upptäckt och tidiga insatser vad vet vi, vad gör vi? Barns och ungas rätt till lärande sett ur olika perspektiv Är det bra med tidig upptäckt och tidiga insatser vad vet vi, vad gör vi? 2013-09-03 / Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer