HANDLINGSPLAN. för att underlätta mottagandet av elever med autismspektrumtillstånd och ADHD. Utarbetad av

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "HANDLINGSPLAN. för att underlätta mottagandet av elever med autismspektrumtillstånd och ADHD. Utarbetad av 2013-03-12"

Transkript

1 BARN- OCH GRUNDSKOLAN Enheten för elevstöd Kjell Olsson HANDLINGSPLAN för att underlätta mottagandet av elever med autismspektrumtillstånd och ADHD Utarbetad av Kurator Helena Hagström Psykolog Margaretha Hjärtberg Andersson Skolläkare Carin Bylund Specialpedagog Lena Thomson Specialpedagog Lina Sandström Specialpedagog Ulla Zander Sökväg: ES_Gemensam / Verksamhetsinfo / Handlingsplan

2 Innehållsförteckning 1. Inledning Syfte Beskrivning autismspektrumtillstånd och ADHD-spektrumtillstånd... 4 Autismspektrumtillstånd och ADHD i korthet... 4 Autismspektrumtillstånd... 4 Vanliga konsekvenser i skolvardagen:... 5 Socialt samspel och att umgås... 5 Förmågan att förstå sammanhang... 6 Exekutiva funktioner... 7 Sortera sinnesintryck... 7 ADHD-spektrum... 8 Vanliga konsekvenser i skolvardagen:... 8 Uppmärksamhet... 8 Överaktivitet och bristande impulskontroll... 8 Tourettes syndrom Specialpedagogiskt upplägg generella aspekter... 9 Inledning... 9 Mottagandet av elever med AST och ADHD Viktiga ingredienser i mottagandet Övergångar och ostrukturerade aktiviteter Den fysiska miljön Motivation Självkontroll Medvetandegöra kamraterna Individualiserat pedagogiskt upplägg Avslutning Litteratur och länkar Litteratur att ladda ner: Litteratur att beställa: Utvärdering Bilaga

3 1. Inledning Den här handlingsplanen har utarbetats av Enheten för elevstöd på uppdrag av Täby kommuns rektorer och ingår i kommunens satsning på att utveckla skolans organisation och kompetens avseende elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (fortsättningsvis förkortat till NPF). Läsåret 2011/2012 erbjöds all personal i Täbys grundskolor två föreläsningar om elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och funktionsnedsättningarnas konsekvenser för skolframgång. I samband med detta fick Enheten för elevstöd också i uppdrag att utveckla en handlingsplan för mottagande av elever med NPF. En första version av handlingsplanen presenterades och bearbetades tillsammans med skolornas specialpedagoger och delades ut under våren Under läsåret 2013/2014 kommer ett utvecklingsarbete kring handlingsplanen att fortgå. Utbildningar för olika personalkategorier inom skolan kommer att vara en del i detta. Handlingsplanen revideras årligen. Skolinspektionen har gjort en kvalitetsgranskning av hur skolsituationen ser ut för elever med NPF ( Rapport 2012:11 Inte enligt mallen ). I den fastslogs bland annat att svenska skolor är svaga inom områdena: kunskap om autismspektrumtillstånd (fortsättningsvis förkortat till AST), pedagogisk utredning gällande elever med AST samt uppföljning och utvärdering av insatser. Det framkommer att de pedagogiska utredningarna ofta är bristfälliga vilket leder till att elevens verkliga behov av stöd inte framkommer och att eleverna därför inte får adekvata stödåtgärder. Särskilt poängteras vikten av att man behöver tillvarata och använda elevhälsans olika kompetenser i högre utsträckning och kontinuerligt under hela arbetet med att upprätta den pedagogiska utredningen (s 20, Skolinspektionens rapport 2012:11). Man konstaterar också att personal i skolan behöver fördjupade kunskaper om AST och ADHD för att kunna bemöta och hjälpa eleverna att utveckla både de demokratiska och intellektuella kunskapsmålen. Handlingsplanens syfte är ge de kommunala skolorna ett gemensamt underlag för att ta emot elever med AST och ADHD med målet att befrämja en likvärdig skolgång och att ge dessa elever bästa förutsättningar att nå målen kunskapsmässigt och socialt. 2

4 Skollagen är tydlig när det gäller skolans ansvar att undervisa elever med annorlunda förutsättningar än flertalet har. I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. (skollagen 2010:800 kap1 4). Detta medför att varje skola behöver anpassa sin organisation, sitt arbetssätt och sin fortbildningsplan för att kunna möta elevens specifika behov. Särskilt angeläget i det här perspektivet är förberedelserna inför mottagandet av elever med NPF eftersom värdet av en god start inte kan underskattas. Det här kräver genomtänkta insatser av skolverksamheten och en bred samlad kompetens. Enligt skollagen ska tillgång på denna kompetens finnas hos elevhälsan som alltså har en viktig roll vid mottagandet av elever med NPF, bland som kompetensstöd för övrig personal. 2. Syfte Handlingsplanens syfte är att förbättra förutsättningarna för kognitiv och social utveckling för elever med NPF genom att tydliggöra det individuella behovet av stöd för varje enskild elev 3

5 3. Beskrivning autismspektrumtillstånd och ADHDspektrumtillstånd Autismspektrumtillstånd och ADHD i korthet Autismspektrumtillstånd Utmärks av svårigheter och avvikelser när det gäller ADHD-spektrum Utmärks av svårigheter när det gäller socio-kommunikativa färdigheter som ömsesidighet, språklig och icke-språklig kommunikation och relationsförmåga ochuppmärksamhet (svårt att koncentrera sig, tappar lätt fokus) förmågan att reglera sin aktivitetsnivå (till exempel svårt att sitta still och att komma till ro) beteendeflexibilitet vilket ofta innebär repetitiva, ensidiga och förmågan att hejda sina impulser (till exempel avbryter ofta begränsade beteendemönster andra och hamnar lätt i konflikt) I dagsläget är AST indelade i flera diagnoser där de vanligaste är: 1) autistiskt syndrom 2) Aspergers syndrom 3) autismliknande tillstånd (A-typisk autism, Genomgripande störning i utvecklingen utan närmare specifikation UNS, autismspektrumstörning) ADHD heter uppmärksamhetsstörning/hyperaktivitet på svenska och finns i tre huvudvarianter: 1) ADHD i kombination: barnet har svårigheter i alla tre symptomområdena (uppmärksamhetsproblem, bristande impulskontroll, överaktivitet) 2) ADHD huvudsakligen uppmärksamhetsproblem (ibland kallat ADD) 3) ADHD huvudsakligen överaktivitet och impulsivitet Autismspektrumtillstånd Även om alla individer med AST har samtidigt förekommande svårigheter när det gäller socialt samspel och kommunikation samt beteendeflexibilitet kan dessa svårigheter hos varje enskild individ ta sig skiftande uttryck. Aktuell forskning beskriver specifika svårigheter hos individer med AST, bland annat när det gäller att förstå socialt samspel, samspela med andra och uppfatta andras avsikter (Theory of Mind, mentaliseringsförmåga) att uppfatta sammanhang och helheter och istället överfokusera på detaljer (Central koherens) att reglera sitt beteende; planera och organisera, följa en plan och kunna vara flexibel (Exekutiva funktioner) repetitivitet, tvångsmässighet och rutinbundenhet, svårigheter med förändringar och annorlunda reaktioner på sinnesintryck (beteendeflexibilitet) 4

6 Vanliga konsekvenser i skolvardagen: Socialt samspel och att umgås Social samvaro tar energi från barn med AST till skillnad från de som inte har AST som istället får energi av social samvaro. Många situationer som roar andra barn som raster och andra rent sociala stunder blir därför inte sällan energidränerade och ibland direkt plågsamma för elever med AST som istället kan behöva vila genom och/eller hämta energi från helt andra aktiviteter och situationer än vad barn brukar tycka om eller vad vi vuxna tycker är "lämpliga", till exempel att sitta för sig själv vid datorn eller läsa i biblioteket. Svårigheterna att förstå och tolka vanliga sociala situationer och effekterna av detta kan ta sig olika uttryck. En del barn tycks se ut att reda sig ganska bra i skolan men bryter samman när de kommer hem. Ännu andra kan få utbrott eller börja bete sig underligt utan att någon riktigt förstår varför på grund av att de blir utmattade. Vissa barn kan "fungera" väl i vissa situationer en del dagar men inte andra därför att deras energi- och stressnivå är olika från dag till dag; för omgivningen blir reaktioner ofta obegripliga eftersom det fungerar ibland men inte andra gånger. Den typen av variation brukar vi inte sällan felaktigt förklara med att eleven inte vill, är bortskämd eller försöker manipulera oss för att få favörer. Barn med AST har svårigheter att föreställa sig och tolka andra människors tankar och hur tankarna styr deras beteende. Många har svårt att förstå att andra personer kan uppleva situationer på ett annat sätt än de själva. Man har svårt att ta andras perspektiv, och även ibland förstå att andra kan ha ett annat perspektiv än de själva. Det här gör att många missförstånd uppstår. Barn med AST försöker istället ofta förstå social samvaro utifrån oföränderliga regler medan vanlig samvaro hela tiden varieras och regleras genom komplex kommunikation, till exempel där orden säger en sak men den icke-språkliga kommunikationen en annan. Det kan också vara svårt att veta vad som passar sig att säga till vem vid vilka tillfällen därför att man har svårt att ta andras perspektiv; man säger bara som det är utan tanke på att det kan såra någon annan. En elev hade för vana att högt kommentera andra människors utseende och handikapp utan att inse att många blev sårade av hans kommentarer. Elevens lärare lärde honom då att han 5

7 inte skulle fälla några kommentarer medan man var ute utan vänta med detta tills de kom tillbaka till klassrummet. När eleven var på posten med sin lärare får han syn på en man i rullstol med spasmer. Eleven går då fram till mannen och säger: "Dig ska vi prata om när vi kommer tillbaka till klassrummet." På grund av svårigheterna med socialt samspel är det inte ovanligt att elever med AST blir lurade eller utsätts för kränkningar av sina skolkamrater. Många elever med AST blir allvarligt utsatta men även de som till synes blir "oskyldigt" retade eller liknande kan uppleva så stor stress att deras redan nedsatta funktionsförmåga minskar ytterligare. Elever med AST har ofta betydande svårigheter att berätta om hur de känner sig, om något plågar dem eller om någon är dum mot dem. Det är inte heller alltid lätt att se hur ett barn känner sig utifrån ansiktsuttryck eller kroppsspråk; de kan se glada och nöjda ut men i själva verket vara djupt olyckliga eller verka arga utan att de är det. Svårigheterna med socialt samspel innebär också att eleven med AST kan bete sig på ett sådant sätt att de andra eleverna reagerar eller blir störda. Barn med AST har svårt att klara socialt samspel på egen hand, särskilt i ostrukturerade situationer utan vuxenstöd. Förmågan att förstå sammanhang Många barn med AST har svårt att söka och tolka information från sin omvärld där förståelse av sammanhang är nödvändig och de fokuserar istället på detaljer. Många uppgifter, språket och ännu mer sociala aktiviteter bygger på att man uppfattar och förstår sammanhang och inte fastnar i detaljer. Denna kognitiva stil kan medföra svårigheter att förstå och svara på många av frågorna i skolan trots att man egentligen har kunskapen som krävs. Detta på grund av att man tolkar informationen och kanske också uttrycker sig annorlunda. Samtidigt kan många elever med AST ha originella lösningar på vanliga problem som bygger på detaljer och mönster som andra kanske helt missat. Ett område där detta ofta kommer till uttryck är i språket. Trots god språknivå, till exempel hög verbal IK (intelligenskvot) och stort ordförråd, kan språkförståelsen vara mycket konkret vilket skapar missförstånd. Regler kan uppfattas bokstavligt och orsaka konflikter, särskilt om inte andra följer reglerna så som barnet med AST uppfattat dem. Många gånger är det 6

8 nödvändigt att väga in sammanhanget och andras avsikter för att förstå det som sägs, alltså inte bara förstå varje enskilt ords innebörd. Man talar ibland om att förstå saker bokstavligt och därför är förmågan att läsa mellan raderna och att uppfatta humor och ironi ofta nedsatt. Man hör det som sägs men förstår inte undertoner. En annan effekt är att elever med AST kan ha svårt att generalisera, alltså överföra kunskaper från en situation till en annan. Exekutiva funktioner Barn med AST men också barn med ADHD har ofta betydande exekutiva funktionssvårigheter. Exekutiva funktioner handlar om förmågor som krävs för att få saker gjorda (eller låta bli att göra till exempel olämpliga saker) som att kunna planera, organisera och fullfölja en uppgift. Bristande exekutiva funktioner medför svårigheter att vara flexibel, kunna kontrollera uppmärksamheten och hejda sina impulser. Istället för att flexibelt anpassa sina strategier efter uppgiftens krav kanske man försöker använda samma sätt för att lösa olika uppgifter. Många barn uppvisar repetitiva och tvångsmässiga beteendemönster och har svårt för förändringar och övergångar. Bristande exekutiva funktioner hindrar en elevs möjligheter att bedriva framgångsrikt skolarbete om inte dessa brister kompenseras. Sortera sinnesintryck Många personer med AST beskriver en annorlunda perception. Exempelvis kan de ha svårigheter att sortera och urskilja vilka sinnesintryck som ska uppmärksammas för tillfället, till exempel att höra vad läraren säger om någon viskar i klassrummet. Andra är överkänsliga för vissa sinnesintryck och kan reagera oväntat starkt på till exempel vanliga ljud. En del elever är också underkänsliga för sinnesintryck. I skolan är många miljöer röriga och bullriga på ett sätt som ställer mycket stora krav på elever med AST (och även många med ADHD). Det är givetvis svårt också för en elev med AST att ta till sig undervisningen i en för stökig och bullrig miljö. Många elever med AST upplever även klassrum och skolmiljöer, som andra tycker är lugna och tysta som mycket störande på grund av sin annorlunda perception. 7

9 ADHD-spektrum Att ha ADHD innebär att ha svårigheter inom tre kärnområden: uppmärksamhetsförmåga, aktivitetsreglering och impulskontroll. Elever med svårigheter inom detta spektrum har svårt med de styr- och reglermekanismer som behövs för att planera, genomföra och slutföra meningsfulla handlingskedjor. De har också svårt att minnas instruktioner och genomföra uppgifter i flera led. Att sitta still och att inte ständigt vara i rörelse och prata är också vanliga svårigheter vid ADHD, liksom att kunna hejda impulser. Det här innebär att skoldagen för barn med ADHD kräver stor ansträngning av dem. Många elever har positiva avsikter och vill lyckas både i skolarbetet och med kamratkontakterna och anstränger sig därför mycket mer än sina klasskamrater. Trots det får eleven skral utdelning av sina ansträngningar. De lyckas också sämre än man skulle kunna förvänta sig. Ständiga misslyckanden urholkar självkänslan och kan medföra beteendeproblem och negativa psykiska pålagringar. ADHD medför ofta betydande svårigheter för eleven i skolarbetet men också i umgänget med andra barn och vuxna under hela skoldagen och på fritids. Vanliga konsekvenser i skolvardagen: Uppmärksamhet I vardagligt tal innebär uppmärksamhetssvårigheter att man har svårt att koncentrera sig på ett sådant sätt att man kan ta in och utföra instruktioner på ett effektivt sätt. Ofta har elever med ADHD svårt att rikta sin uppmärksamhet och hålla kvar den tillräckligt länge för att till exempel höra en hel instruktion. Om de har hört den har de ändå svårt att lyckas utföra den. Det yttrar sig på många sätt som inverkar negativt på skolarbetet. Man kan vara glömsk, tappa bort saker, missa viktiga detaljer och vara mycket lättdistraherad, så att man tappar uppmärksamheten vid minsta ljud eller rörelse. Att organisera sina uppgifter och aktiviteter är ofta en svaghet hos barn med ADHD och man undviker ofta uppgifter som kräver mental uthållighet. Överaktivitet och bristande impulskontroll Många barn med ADHD är mycket rörliga och kan i princip inte vara stilla. Invanda saker är 8

10 tråkiga och man dras till nytt och spänning. Impulshämningssvårigheterna innebär att många barn med ADHD lätt hamnar i slagsmål och gräl och kan bete sig impulsivt och utagerande. Det finns en risk att barn med ADHD utan adekvat stöd och i vissa fall medicinsk behandling, utvecklar allvarliga problembeteenden och tidigt kommer in i destruktiva mönster. Den svåraste tiden är de ostrukturerade delarna av skoldagen som raster och gymnastik samt övergångar. Tourettes syndrom En del elever med eller utan AST och/eller ADHD har också en kombination av motoriska och vokala tics i sådan grad att de har Tourettes syndrom. Vid Tourettes syndrom förekommer ofta ADHD-liknande svårigheter och en del andra beteendeavvikelser. 4. Specialpedagogiskt upplägg generella aspekter Inledning En viktig utgångspunkt i upplägget för elever med NPF är att det är skolan som behöver anpassa sig och planera utifrån dessa elevers perspektiv och inte tvärtom. Ur ett specialpedagogiskt synsätt uppstår funktionsnedsättningens omfattning i glappet mellan personens förutsättningar och omgivningens krav, i detta fall skolans krav. Man kan tänka utifrån följande två förhållningssätt: ändra på personen och/eller ändra på kraven. Elever med AST och ADHD har ofta ett annorlunda sätt att tänka, uppfatta omgivningen och reagera på denna än personer utan sådana svårigheter. Inte sällan har de svårt både att förstå varför de ska anstränga sig och finna motivation att inordna sig i skolans organisation. Det är skolans ansvar att tillsammans med eleven utveckla verksamma strategier som gynnar elevens utveckling och lärande. Generellt är elever med AST och ADHD i behov av struktur och framförhållning i alla sammanhang, samt kompetenta, flexibla, inkännande och humoristiska vuxna som är bra på att hitta elevernas motivation. När eleverna erbjuds ett sådant genomarbetat upplägg förebyggs stress och elevens funktionsnivå blir högre. Det primära förhållningssättet i skolans arbete med elever som har AST och ADHD behöver alltså vara att påverka kraven mer än att ändra på personen. 9

11 Här följer några viktiga punkter som behöver beaktas i arbetet med elever med AST och ADHD. Vi inleder med en genomgång av viktiga ingredienser vid mottagande av elever med AST och ADHD gällande stadieövergångar, ny personalgrupp eller nyförvärvad diagnos. Sedan behandlas grundläggande aspekter avseende övergångar och "ostrukturerade" aktiviteter, den fysiska miljön, motivationsarbete och hur man kan hjälpa eleven att utveckla sin självkontroll. Mottagandet av elever med AST och ADHD Grundläggande i planeringen inför mottagandet av eleven är att all berörd personal förstår att eleverna för sin utveckling är i behov av både generella och individuella insatser. För att kunna möta elevens individuella behov behövs därför en pedagogisk utredning bestående av kartläggning samt analys för att klargöra elevens behov av stöd. En bedömning ska därefter göras om eleven är i behov av stöd och stimulans eller av särskilt stöd, då ett åtgärdsprogram ska upprättas. Åtgärdsprogrammet ska innehålla mätbara, konkreta, tidsbegränsade och specialanpassade åtgärder. Det ska också tydligt framgå när, hur och av vem som åtgärdsprogrammet ska följas upp och utvärderas. Åtgärderna ska vara både tydliga, konkreta och genomförbara i vardagen så att de gagnar elevens utveckling och motivation. Förberedelserna för mottagandet i den nya skolan eller vid övergångar till högre årskurser, skolbyten samt efter diagnos är avgörande för elevens möjligheter att få en bra skolgång. I dessa förberedelser ingår information från elevhälsan om elevens funktionsförmågor. De insatser som skolan beslutar om ska ge eleven möjlighet att kompensera för sina "sämre" förutsättningar. Detta förutsätter ett individinriktat, specialanpassat och strukturerat arbetssätt som all berörd personal tar del av och arbetar utifrån. Det förutsätter också tillgång på specialkompetens om hur barn med AST och ADHD bäst lär sig. Viktiga ingredienser i mottagandet Rektor ansvarar för hur mottagandet organiseras. Exakt vem som gör vad, i vilken ordning och på vilket sätt kan skilja sig från skola till skola men följande ingredienser är viktiga. Informationsöverföring: innan eleven börjar i den nya skolan är det viktigt att föräldrar, tidigare mentorer och nya mentorer samt rektor träffas för en överlämningskonferens eller motsvarande med fokus på elevens behov. Uppgifter om 10

12 eventuella utredningar och bedömningar delges berörda på lämpligt sätt. Elevhälsan kan på rektors uppdrag ha en viktig funktion i detta samtal. Planering innan eleven börjar: rektor ser till att det kommande arbetet tillgodoser elevens olika behov planeras och organiseras, med stöd av elevhälsan. Planeringen bygger på uppgifter från vårdnadshavaren och tidigare mentorer samt det övriga underlag som finns (till exempel pedagogiska, psykologiska, sociala och medicinska utredningar). Det kan vara värdefullt att blivande mentor och övrig skolpersonal snarast får kännedom om eleven och dennes behov för att kunna påbörja planeringen. Frågan om behov av en inskolningsperiod med eventuell närvaro av förälder under den först tiden tas upp i samråd med vårdnadshavare. Förberedelse för eleven: Det kan vara lämpligt att den blivande mentorn eller motsvarande bjuder in eleven och vårdnadshavare till samtal och studiebesök för att de ska få möjlighet att bekanta sig med ansvarig lärare och skolmiljön. Planering efter eleven börjar: En pedagogisk utredning ska genomföras bestående av kartläggning samt analys för att klargöra elevens behov av stöd. Utifrån denna bedöms och fattas beslut om elevens behov kan tillgodoses genom stöd och stimulans eller om eleven är i behov av särskilt stöd. Stöd och stimulans innebär åtgärder inom ramen för det vanliga skolupplägget och den vanliga undervisningen genomförda av mentor och lärare medan elever i behov av särskilt stöd är berättigade till ett åtgärdsprogram. Åtgärdsprogrammet ska innehålla mätbara, konkreta, tidsbegränsade och specialanpassade åtgärder. Det ska också tydligt framgå när, hur och av vem som åtgärdsprogrammet ska följas upp och utvärderas. Åtgärderna ska vara både tydliga och genomförbara under skoldagen och syfta till förbättra elevens utveckling och höja hans/hennes motivation. Gemensamt förhållningssätt: Det är viktigt att arbetslaget, klasslärare/förskollärare/mentor, fritidspedagoger och assistenter enas om och följer ett gemensamt förhållningssätt utifrån elevens behov. Personal som kommer i kontakt med eleven på andra sätt som raster, fritids, matbespisning, osv. samt i förekommande fall modersmålslärare ska också informeras om förhållningssättet till eleven. 11

13 Övergångar och ostrukturerade aktiviteter Varje skoldag är full av övergångar mellan olika lektioner, lokaler, aktiviteter, personalbyten osv. Att klara en övergångssituation på ett adekvat sätt kräver goda exekutiva funktioner, hög stresstolerans och flexibilitet. Därför är övergångssituationer ofta kritiska tillfällen för elever med NPF då många har svårt att reglera sitt beteende på ett adekvat sätt. Därför är det viktigt att vuxna finns med och tar ansvar i alla sådana situationer, exempelvis lektionsbyten, raster, lunch, idrott och hälsa. Eleven behöver alltid få veta till vem han/hon ska vända sig eller vart han/hon ska gå när han/hon kommer på morgonen Struktur i form av individualiserat dagsschema som gås igenom dagligen tillsammans med eleven för att ge en överblick av dagen Alla eventuella förändringar i dagsschemat görs och införs tillsammans med eleven Utflykter förbereds noggrant efter elevens behov, med visualisering etc Den fysiska miljön val av passande klassrum i skolan med avseende på perceptionskänslighet, koncentrationssvårigheter och möjlighet att möblera för olika behov, till exempel med skärmar placering i klassrummet - individuellt behov hemklassrum för att skapa en trygg och förutsägbar miljö utrymme för avskildhet där eleven ges möjlighet att komma till en lugn, tyst och trygg plats, där hon/han får möjlighet till stressreducering och/eller lugn studiemiljö matsituationer - flexibla lösningar eftersom lunchen kan vara en svår miljö utifrån flera aspekter som begränsad matrepertoar, lukt, smak, konsistens på maten, ljudnivå och alla människor i rörelse. Det kan vara bra att ha fasta platser, få äta i en mindre lokal eller äta före den stora anstormningen av elever, eller få särskild kost efter behov. Buller kan minskas genom plattor i taket, tyg på väggar och bord, tassar på stolarna etc. raster - individuella lösningar utifrån elevens behov. Rasterna behöver ha en struktur 12

14 och anpassas tidsmässigt utifrån elevens behov, detta gäller både rastens längd och när de ska ligga under dagen. Närvarande vuxna behövs som tar ansvar för att rasten blir meningsfull och trygg för eleven idrott och hälsa- är enligt forskningen en av de situationer där elever med NPF svårigheter har svårast för. Förbered med visuellt schema för både lektion, förflyttning till gymnastiksal samt ha flexibla lösningar för omklädning och dusch där närvarande, ansvariga vuxna ingår musik - skapa individuella lösningar med extra tydlig struktur utifrån elevens behov och förutsättningar, till exempel mindre grupp, individuellt digitaliserade dataprogram och liknande. Viktigt att ta hänsyn till eventuell ljudöverkänslighet och till att stressnivån troligtvis är mycket hög efter lektionen. slöjd - förbered med visuellt schema och tydlig instruktion, kompensera för buller (till exempel med hörselkåpor) och förhöjd olycksrisk hemkunskap/no/teknik/bild - förbered med visuellt schema och tydlig instruktion, anpassa för förhöjd olycksrisk Motivation Personer med NPF kan ha särskilt svårt att motivera sig att lära sig vissa saker och utföra vissa skoluppgifter. Orsakerna till dessa svårigheter kan vara att eleven har exekutiva funktionssvårigheter och svårigheter att förstå sammanhang och helheter (tänker ofta i detaljer). Eleven har svårt att ta andras perspektiv och förstår oftast inte undervisningens syfte och vilka förväntningar som finns på henne/honom. Det är därför viktigt att vara tydlig med syfte, förväntningar och att ta till vara elevens specialintressen för att öka motivationen för att tillgodogöra sig utbildningen. Självkontroll Många elever med NPF har betydande svårigheter att styra sitt beteende på ett för ändamålet gynnsamt sätt. Det kan handla om många olika funktioner som koncentration, att sitta still, att hämma impulser och att mobilisera motivation och energi för att utföra skoluppgifter eller förflytta sig till en ny lokal. När ett barn har brister i förmågan till självstyrning och självreglering betyder det att barnet behöver hjälp att göra överväganden i sin tankevärd, skapa en överblick över vad som ska hända, planera en uppgift, följa planen, 13

15 bedöma hur det går. Hjälpen kan bestå av vuxenstöd och/eller olika former av hjälpmedel (till exempel visuellt stöd) samt systematisk träning av nyckelfärdigheter. Medvetandegöra kamraterna Barn med AST eller ADHD uppträder ibland på ett sådant sätt att kamraterna reagerar på det. Att kamraterna får en inblick i varför ett barn med AST eller ADHD kan reagera som han eller hon gör kan betyda mycket för både barnet med AST eller ADHD och kamraterna när det gäller att utveckla sin förmåga att respektera olikheter. Detta är en förutsättning för att kunna tillhandahålla en trygg lärmiljö för samtliga elever. 5. Individualiserat pedagogiskt upplägg Generell kunskap om och allmänna insatser utifrån att eleven har en särskild diagnos är en nödvändig men inte tillräcklig utgångspunkt för att ge eleven adekvat hjälp. För att säkerställa att eleven oaktat om och vilken diagnos han eller hon har får adekvata hjälpinsatser krävs därför ett individuellt upplägg. Det individuella upplägget behöver bygga på en fördjupad pedagogisk utredning som utgår från all tillgänglig kunskap om elevens funktionsförmågor, motivation och intressen. När det gäller såväl "stöd och stimulans" som åtgärdsprogram måste dessa också kontinuerligt revideras och uppdateras utifrån elevens utveckling. Det individuella upplägget behöver beakta olika nivåer. Organisationsnivå: alla elever på skolan utgör en del av organisationens helhet därför behöver organisationen anpassas så att alla elever kan vara inkluderade vilket innebär att eleverna ges möjlighet till individuella anpassningar inom organisationen. Gruppnivå: det pedagogiska arbetssättet ska kunna möta alla elevers olikheter och behöver därför vara flexibelt och ge möjligheter att arbeta både visuellt och auditivt. Den pedagogiska miljön i klassrummet måste också utgå från elevernas olika behov för att skapa en god lärmiljö där alla elever trivs. Individnivå: kunna tillämpa de åtgärder som eleven är i behov av för att nå läroplanens mål. Att elever med NPF är i behov av nya insatser är ofta ett tecken på att en utveckling skett. 14

16 När de nya insatserna inte fungerar, hjälper det inte att göra mer av samma sak. Då måste vi vuxna tänka om och göra nytt för elevens fortsatta utveckling. Barn gör rätt om de kan och därför behöver elever med svårigheter inom NPF-området extra mycket ledning av extra kloka vuxna. 6. Avslutning Att arbeta med barn som har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kan vara både en stor utmaning och erbjuda utvecklingsmöjligheter för personalen i skolan. Det har visat sig vara framgångsrikt att ha ett så kallat lågaffektivt bemötande (se bilaga 1), för att förebygga konfliktsituationer och minska barnets stress och energiåtgång. Ross Greene skriver i sina båda böcker Explosiva barn och Vilse i skolan att barn som kan uppföra sig gör det. Barn med AST och ADHD kan inte uppföra sig som vi önskar eller förväntar oss. Orsaken till detta är att de ännu inte har utvecklat de färdigheter som de behöver för att klara detta. Skolans utmaning är då att utveckla framgångsrika metoder för att kunna möta barnen där de befinner sig i sin utveckling. En stor vinst utöver att även de här eleverna får bättre möjligheter att lyckas, är att de metoder du utvecklar för elever med AST och ADHD, gynnar alla elever i klassen! 15

17 Litteratur och länkar Hemsidor: Webbsidor Litteratur att ladda ner: Bergholz, C, (2011). Trivsel, trygghet och tydlighet - Hur flickor med Aspergers syndrom ser på sin skolsituation och sitt eget lärande (uppsats) Fägerblad, H, (2011). Aspergers syndrom och andra autismspektrumtillstånd i grundskola och skola. Stockholms läns landsting: Habilitering &Hälsa Gerrbo Ingemar (2012). Idén om en skola för alla och specialpedagogisk organisering i praktiken. Avhandling som kan laddas ner på Hellström, A. Att undervisa och pedagogiskt bemöta barn/elever med ADHD. Stockholms läns landsting: ADHD-center, går att ladda ner som PDF Socialstyrelsen, (2010). Barn som tänker annorlunda Skolinspektionens rapport 2012:11, Inte enligt mallen Skollagen Lgr 11 Skolverket (2009). rapport 334 Skolan och Aspergers syndrom. Skolverket (2011). rapport 374 Likvärdig utbildning i svensk skola 16

18 Litteratur att beställa: Andersson B. (2000). Sociala berättelser och seriesamtal.tryckservice i Ängelholm AB Andersson L. (2001). Sociala berättelser och seriesamtal. Riksföreningen autism Attwood T.( 2011). Den kompletta guiden till aspergers syndrom. Studentlitteratur Barn NU-teamet, (2005). Idébanken. Idéer som kan underlätta förståelsen för och bemötandet av barn med neurologiska utvecklingsavvikelser. Huddinge: Barnens Sjukhus på Karolinska universitetssjukhuset Gerland, G. & Aspeflo, U. (2009). Barn som väcker funderingar Se, förstå och hjälpa förskolebarn med en annan utveckling. Estland: Pavus Utbildning AB Gerland G. (1996). En riktig människa. Cura förlag Gustafsson L. (2011). Elevhälsan börjar i klassrummet Studentlitteratur Greene R, (2007). Explosiva barn. Cura förlag Greene R, (2003). Vilse i skolan. Studentlitteratur AB Hattie J, (2012). Synligt lärande, Natur och Kultur Heijlskov Elvén B, m fl ( 2012) utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar Studentlitteratur Jakobsson, I & Nilsson, I (2011). Specialpedagogik och funktionshinder. Stockholm: Natur och Kultur Nilholm Claes (2012). Barn och elever i svårigheter. Studentlitteratur Skolverket (2011). Förskolans och skolans värdegrund Utvärdering Handlingsplanen utvärderas av skolan och utvärderingen skickas till enheten för elevstöd Lena Thomson, Ulla Zander eller Lina Sandström senast den 1 december

19 Bilaga 1 Low and Slow (lågaffektivt bemötande) Ur Teresa Bolicks Asperger Syndrome and Adolescence Low and slow är ett förhållningssätt för att närma sig barn och ungdomar som är upprörda eller på väg att bli det. Det är baserat på vår kunskap om fightand-flight reaktionen och om vad som lugnar människor och andra däggdjur. Det är också baserat på konstaterandet att de flesta av oss blir upprörda när våra barn och ungdomar är upprörda eller desorganiserade. I dessa situationer hetsar vi upp oss ordentligt. Trots att detta är begripligt hjälper det inte våra barn och ungdomar. Faktum är att vuxnas upprörda eller intensiva beteende vanligen intensifierar barnens/ ungdomens upprördhet eller förvärrar desorganisation. LOW och SLOW är en strategi för att hjälpa oss modifiera vårt eget beteende för att ge våra barn/ungdomar och oss själva en möjlighet att lugna ner oss. Low Om eleven är mindre än du, sänk dig ned till dess nivå så att dina ögon är vid eller under elevens ögon. Sänk din röst både styrkan och tonhöjden. Använd en neutral och saklig ton även om du skriker inombords. Sänk graden av komplexitet i ditt språkliga uttryck. Korta meningar. Ställ inte en massa frågor. Predika inte! Slow Lugna dig!:försök sänka din puls och andningsfrekvens. Ett effektivt sätt är andas långsamt och djupt. Tala långsammare. Gör uppehåll mellan meningarna. Högst en eller två meningar i minuten. 18

20 Rör dig långsammare. Vi däggdjur känner oss automatiskt hotade av plötsliga rörelser. Se till att eleven ser dig ordentligt om du måste röra dig snabbt (t ex vid fara). Gör sakerna ni har att göra långsammare. Ta din tid. Det tar den tid det tar. Skjut upp det som behövs. Om du inte kan göra det, förbered eleven på att du måste lämna honom eller henne. Nästa steg När eleven väl börjat lugna ned sig kan du börja kommentera det som hänt objektivt och deskriptivt: Vad arg du var! Du var alldeles röd i ansiktet, rödare än jag någonsin sett! Försök undvika att ställa frågor i detta ögonblick. Att försöka besvara varför - frågor i detta läge kan göra eleven upprörd igen. Om du har en idé om vad som hände, försök dig på en gissning: Jag är inte säker därför att jag är ju inte i din kropp. (Paus.) Men det såg ut som om du blev verkligt upprörd på grund av att salen var så överfull och oväsendet så starkt. Presentera alltid dina idéer som hypoteser. Om eleven börjar prata om sina reaktioner, lyssna! Försök att inte slå fast hur saker är eller att erbjuda lösningar. Lös problemet och tala om konsekvenserna (om det finns några) vid ett senare tillfälle när alla inblandade lugnat ned sig. Undvik att Analysera situationen eller undervisa medan eleven fortfarande är upprörd. Meddela negativa konsekvenser i detta läge. Uttala hot som om du inte lugnar dig nu, så Tänka att du låter eleven undfly eller slippa något. Ingen av de inblandade tänker eller minns klart när de är upprörda. Att tala om moral, värderingar och konsekvenser i detta läge slutar oftast med att den vuxne blir frustrerad (och eleven upprörd igen). Oroa dig över vad andra ska tänka. 19

Det sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg.

Det sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg. Det sitter inte i viljan Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg. För att kunna stödja personer med neuropsykiatriska funktionshinder i vardag, studier och yrkesliv behöver vi

Läs mer

AUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND I SKOLAN. UMEÅ 2014-10-29 Barbro Ivars-Aroch Överläkare, BUP Umeå/ Umeå Universitet

AUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND I SKOLAN. UMEÅ 2014-10-29 Barbro Ivars-Aroch Överläkare, BUP Umeå/ Umeå Universitet AUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND I SKOLAN UMEÅ 2014-10-29 Barbro Ivars-Aroch Överläkare, BUP Umeå/ Umeå Universitet AST Neuropsykiatriskt tillstånd, där genetiska faktorer och miljöfaktorer under graviditet och

Läs mer

NPF. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

NPF. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. NPF Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har många gånger svårt att få vardagen att fungera, vilket

Läs mer

Autismspektrumtillstånd AST

Autismspektrumtillstånd AST Autismspektrumtillstånd AST Malin Sunesson, specialpedagog Resursgrupp Au4sm malin.sunesson@orebro.se Centralt skolstöd orebro.se DSM-5 Autismspektrumtillstånd Autistiskt syndrom Desintegrativ störning

Läs mer

EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR. Åtgärdsprogram

EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR. Åtgärdsprogram EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR Åtgärdsprogram SKOLLAGEN Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån

Läs mer

Välkommen. till en serie föreläsningar om autismspektrumtillstånd. Habiliteringscentrum - www.ltv.se/habiliteringscentrum

Välkommen. till en serie föreläsningar om autismspektrumtillstånd. Habiliteringscentrum - www.ltv.se/habiliteringscentrum Välkommen till en serie föreläsningar om autismspektrumtillstånd Dagens föreläsare Kerstin Kwarnmark, leg psykolog Farhad Assadi, leg psykolog Christoffer Lord, leg psykolog Serie föreläsningar Vad är

Läs mer

Sociala berättelser och seriesamtal

Sociala berättelser och seriesamtal Sociala berättelser och seriesamtal Claudia Chaves Martins, kurator Gun Persson Skoog, specialpedagog Autismcenter för barn & ungdom Agenda Presentation Bakgrund Seriesamtal Lunch Sociala berättelser Summering,

Läs mer

Information om Specialpedagogiska skolmyndighetens särskilda satsning kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF

Information om Specialpedagogiska skolmyndighetens särskilda satsning kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF Information om Specialpedagogiska skolmyndighetens särskilda satsning kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF Thomas Ahlstrand, samordnare NPF, SPSM Innehåll Information om SPSM samt den särskilda

Läs mer

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt 12 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 10.45 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 Marie Adolfsson

Läs mer

Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Stockholm 2012-12- 10 Susanne Jessen Utbildningscenter Autism.

Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Stockholm 2012-12- 10 Susanne Jessen Utbildningscenter Autism. Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Stockholm 2012-12- 10 Susanne Jessen Utbildningscenter Autism Målsättning Att öka förståelsen och kunskapen hos olika myndighetspersoner som möter

Läs mer

Förhållningssätt till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan

Förhållningssätt till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan Förhållningssätt till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan Diana Lorenz, kurator Neuropediatriska Avdelningen Astrid Lindgrens Barnsjukhus 2011-03-31 Diana Lorenz 1 Neuropsykiatriska

Läs mer

ADHD. - i skolan. Gunilla Svanfeldt. www.atvidaberg.se BARN OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

ADHD. - i skolan. Gunilla Svanfeldt. www.atvidaberg.se BARN OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN ADHD - i skolan Gunilla Svanfeldt Är extremt beroende av stimulans utifrån för att inte tröttna En tendens att reagera på allt utan urskillning, reflektion eller eftertanke Svårighet att styra och reglera

Läs mer

Autismspektrumtillstånd

Autismspektrumtillstånd Autismspektrumtillstånd Beskrivning och hjälp till dig som möter barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd 2 Den här broschyren ger en beskrivning av vad autismområdet är och kan vara till hjälp för

Läs mer

Rönnbyskolans handlingsplan för. Elevhälsan 2014-2015

Rönnbyskolans handlingsplan för. Elevhälsan 2014-2015 Rönnbyskolans handlingsplan för Elevhälsan 2014-2015 Reviderad 2014-06-10 INNEHÅLLSFÖRTECKNING ELEVHÄLSAN 3 MÅLSÄTTNING 3 ELEVHÄLSOTEAMET 3 TRYGGHETSTEAMET 3 METODISKT ARBETE 4 ÄRENDEGÅNG VID ORO KRING

Läs mer

Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan. Ulrika Aspeflo www.aspeflo.se ulrika@aspeflo.se

Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan. Ulrika Aspeflo www.aspeflo.se ulrika@aspeflo.se Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan Ulrika Aspeflo www.aspeflo.se ulrika@aspeflo.se Olika fast ändå lika ADHD Aspergers syndrom Bipolär sjukdom Tourette Inlärningssvårigheter Vad

Läs mer

ATT UPPTÄCKA ; FÖRSTÅ OCH AGERA

ATT UPPTÄCKA ; FÖRSTÅ OCH AGERA ATT UPPTÄCKA ; FÖRSTÅ OCH AGERA Föreläsning av Susanne Jessen Helsingborg oktober 2014 Varje hemmasinare är unik! Elever i behov av särskilt stöd Med sin egen historia Inte passar in i skolans värld Inget

Läs mer

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som har ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)

Läs mer

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Maria Unenge Hallerbäck

Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Maria Unenge Hallerbäck Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Maria Unenge Hallerbäck Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Attention Deficit Hyperactivity Disorder ADHD /ADD Autismspektrumtillstånd autism, atypisk

Läs mer

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som lider av ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)

Läs mer

Explosiva barn - Vad vet vi? - Hur hjälper vi?

Explosiva barn - Vad vet vi? - Hur hjälper vi? Explosiva barn - Vad vet vi? - Hur hjälper vi? Elisabeth Fernell, Gunnar Fransson, Mats Johnson och Sven Östlund /Presentation I: Elisabeth Fernell 2012-10-25 Gillbergcentrum, Göteborgs universitet Utvecklingsneurologiska

Läs mer

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Barn med specialbehov 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Barn med specialbehov vad är det? 2. Teori- Olika typer av specialbehov -Inlärningen

Läs mer

www.levamedadhd.se TIERP-MODELLEN EN SKOLA FÖR ALLA

www.levamedadhd.se TIERP-MODELLEN EN SKOLA FÖR ALLA PRODUCERAD I SAMARBETE MED JANSSEN-CILAG AB. www.levamedadhd.se TIERP-MODELLEN EN SKOLA FÖR ALLA Janssen-Cilag AB, Box 7073, SE-192 07 Sollentuna. Tel 08-626 50 00. Fax 08-626 51 00. www.janssen-cilag.se

Läs mer

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner, Landstinget, Regionförbundet och FUB Stöd till barn och föräldrar i familjer där någon förälder har utvecklingsstörning eller

Läs mer

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Skoldagen 21 mars 2013 Sofia Cassel Leg. Psykolog Sofia Cassel legitimerad psykolog, Inside Team 2 Agenda Fakta om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Vanliga

Läs mer

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är: Ung med ADHD Det här faktabladet är skrivet till dig som är ung och har diagnosen ADHD. Har det hänt att någon har klagat på dig när du har haft svårt för att koncentrera dig? Förstod han eller hon inte

Läs mer

Elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) - symtom, förhållningssätt och pedagogiska anpassningar

Elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) - symtom, förhållningssätt och pedagogiska anpassningar Elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) - symtom, förhållningssätt och pedagogiska anpassningar Leg psykolog Anna Karin Östlin Specialpedagog Karin Sandberg 2015-06-12 Disposition Vad

Läs mer

Handlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd

Handlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan barn och elever i behov av särskilt stöd Att vara i behov av särskilt stöd kan gälla såväl enskilda individer som grupper. Vi kan alla vara i behov av särskilt stöd under korta eller långa

Läs mer

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST)

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST) Disposition Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Vilka diagnoser? Vad är diagnoserna? Hannah Jakobsson, leg. psykolog, Cereb Prevalens Behandlingsmöjligheter Vad kan primärvården

Läs mer

En skola i Täby med Aspergerprofil

En skola i Täby med Aspergerprofil En skola i Täby med Aspergerprofil www.mimersgymnasium.se Mimers gymnasium Mimers gymnasium är en skola anpassad för elever med aspergers syndrom, högfungerande autism och liknande tillstånd. Skolan arbetar

Läs mer

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 25 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 DSM 5 (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) En handbok för psykiatrin, som innehåller

Läs mer

Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Att ha: Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning ADHD OCD DAMP Dyskalkyli NPF Dyslexi Tourettes syndrom Aspbergers syndrom ADD 1 2 Antalet medlemmar med flera funktionsnedsättningar ökar.

Läs mer

Kort om Sociala berättelser och seriesamtal

Kort om Sociala berättelser och seriesamtal Kort om Sociala berättelser och seriesamtal Carol Gray, autismkonsulent vid Jenison Public Schools, Jenison i Michigan, USA har på 1990 talet utarbetat Social Stories och Comic Strip Conversation som pedagogiska

Läs mer

Här följer exempel på vad som kan belysas och redovisas i utredning om elevens pedagogiska och sociala situation:

Här följer exempel på vad som kan belysas och redovisas i utredning om elevens pedagogiska och sociala situation: 1 (4) PEDAGOGISK OCH SOCIAL BEDÖMNING, SKOLA En pedagogisk bedömning för elever i grundskolan skall visa om eleven har förutsättningar att nå grundskolans kunskapsmål. Bedömningen görs av klasslärare/

Läs mer

Autism en introduktion

Autism en introduktion Autism en introduktion SvenOlof Dahlgren svenolof@huh.se Ulrika Långh ulrika.langh@sll.se DIAGNOSTIK Brytningstid: Två diagnostiska system ICD-10 (WHO:s) och DSM 5 (APA) som inte är matchade med varandra

Läs mer

Vägledning för Elevhälsan

Vägledning för Elevhälsan Vägledning för Elevhälsan Med guide Ett elevärendes gång 1 Vägledning för Elevhälsan Följande skrift är en vägledning till Rektorer och Elevhälsoteam i elevhälsoarbetet. Skriften är en sammanfattning,

Läs mer

Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder

Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder DIANA LORENZ K U R A T O R, N E U R O L O G K L I N I K E N K A R O L I N S K A U N I V E R S I T E T S S J U K H U S d

Läs mer

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15 Bakgrund Skolan ska ge alla barn och elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling. Den ska ge eleverna möjlighet att

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

VIS - Verksamt i skolan

VIS - Verksamt i skolan 2014-06- 18 Gunilla Carlsson Kendall, psykolog www.provivus.se Om ADHD för barn och ungdomar AkMv och processinriktad utbildning Komple5era den kunskap som finns hos pedagoger Verksamma strategier i den

Läs mer

Personer med autism lider ofta av stress

Personer med autism lider ofta av stress Artikel ur Specialpedagogik 1/06 Text och foto: Camilla Törngren Personer med autism lider ofta av stress Människor som blir utbrända får oftast stöd av sina kollegor, nära och kära. Men när personer med

Läs mer

Välkommen till Utbildning i NPF och ett lösningsfokuserat förhållningssätt

Välkommen till Utbildning i NPF och ett lösningsfokuserat förhållningssätt Välkommen till Utbildning i NPF och ett lösningsfokuserat förhållningssätt Jönköping 18 november Föreläsare: Marie Adolfsson och Johan Bysell www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 12.00 Neuropsykiatriska

Läs mer

Varför stannar bussen när jag inte ska gå av?

Varför stannar bussen när jag inte ska gå av? Varför stannar bussen när jag inte ska gå av? Autism Aspergers syndrom SvenOlof Dahlgren E-post: svenolof@huh.se 2012-02-28 1 Typisk utveckling Kognition Diagnos Perception Samtidigt förekommande funktionshinder

Läs mer

En skola i Täby anpassad efter din funktionsprofil

En skola i Täby anpassad efter din funktionsprofil En skola i Täby anpassad efter din funktionsprofil www.mimersgymnasium.se Mimers gymnasium Mimers gymnasium är en vanlig skola med högskoleförberedande program anpassad för dig som har en diagnos inom

Läs mer

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare?

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Sedan en tid tillbaka pågår det livliga diskussioner kring inkludering och exkludering i samband med att man funderar kring särskilda undervisningsgrupper

Läs mer

Elever i behov av särskilt stöd

Elever i behov av särskilt stöd Elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för Ekebyhovskolan 2014 Ekebyhovskolan Ansvarig chef: Inga-Lill Håkansson INNEHÅLL SYFTE OCH MÅL...3 VÅRA STYRDOKUMENT...4 ELEVSTÖDSTRAPPAN...5 STÖDTEAMET...7

Läs mer

RAADS Ritvo Autism Asperger s Diagnostic Scale

RAADS Ritvo Autism Asperger s Diagnostic Scale RAADS Ritvo Autism Asperger s Diagnostic Scale Dagens datum: 1. Initialer på personen som skattas: Ålder: 2. Ansvarig läkare: Kön? Ringa in korrekt svar 3. Man 4. Kvinna Civilstånd? Ringa in korrekt svar

Läs mer

www.attention-riks.se

www.attention-riks.se www.attention-riks.se DAGENS AGENDA 1. Om projektet Vägar till jobb 2. Om Aspergers syndrom (AS) 3. Konkreta tips och metoder 4. Stöd och insatser 5. Frågor 6. Vill du boka en projektinformatör/komma i

Läs mer

Att möta ungdomar med Aspergers syndrom i samtal

Att möta ungdomar med Aspergers syndrom i samtal Att möta ungdomar med Aspergers syndrom i samtal Marie Julin, specialpedagog Diana Lorenz, socionom Autismforum 2010-04-12 Marie Julin och Diana Lorenz 1 Huvudkriterier för Aspergers syndrom Enligt DSM-IV-TR

Läs mer

Hur bemöta personer med Aspergers syndrom?

Hur bemöta personer med Aspergers syndrom? Hur bemöta personer med Aspergers syndrom? Hur är vardagen?-vad lärare och andra bör veta Sanna Gröndahl, pedagogisk handledare susanna.grondahl@karkulla.fi Det som avviker, och därmed är onormalt, måste

Läs mer

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER

Läs mer

Lasse Andersson Coaching Boendestöd Stöd i vardagen. lasse@adhd-coaching.se www.adhd-coaching.se

Lasse Andersson Coaching Boendestöd Stöd i vardagen. lasse@adhd-coaching.se www.adhd-coaching.se Lasse Andersson Coaching Boendestöd Stöd i vardagen lasse@adhd-coaching.se www.adhd-coaching.se Hade du känt mig hade du inte dömt mig Hade jag hjälpt dig hade du aldrig glömt mig Hade du ta t dig tid

Läs mer

CHECKLISTA FÖR EXTRA ANPASSNINGAR, SÄRSKILT STÖD, ÅTGÄRDSPROGRAM

CHECKLISTA FÖR EXTRA ANPASSNINGAR, SÄRSKILT STÖD, ÅTGÄRDSPROGRAM CHECKLISTA FÖR EXTRA ANPASSNINGAR, SÄRSKILT STÖD, ÅTGÄRDSPROGRAM Efter kartläggningen görs en pedagogisk bedömning av elevens eventuella behov av särskilt stöd. Det är betydelsefullt att både kartläggningen

Läs mer

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och

Läs mer

Aspergers syndrom. Vad är det?

Aspergers syndrom. Vad är det? Aspergers syndrom Vad är det? Aspergers syndrom är en form av autism där personer med en begåvning inom normalområdet har: Begränsad förmåga till socialt umgänge Begränsade intressen och begränsad föreställningsförmåga

Läs mer

Skola Elev Plan (SEP)

Skola Elev Plan (SEP) Artikel 23: Skola Elev Plan (SEP) pedagogiskt perspektiv Skola Elev Plan (SEP) Ulrika Aspeflo Denna kartläggning gäller vid frågeställning kring bristande måluppfyllelse, anpassad studiegång, ansökan till

Läs mer

Från forskning till praktik. Undervisning för elever med, (eller utan?!), autism i grundskolan. Ulrika Aspeflo ulrika@aspeflo.se www.aspeflo.

Från forskning till praktik. Undervisning för elever med, (eller utan?!), autism i grundskolan. Ulrika Aspeflo ulrika@aspeflo.se www.aspeflo. Från forskning till praktik Undervisning för elever med, (eller utan?!), autism i grundskolan Ulrika Aspeflo ulrika@aspeflo.se www.aspeflo.se Hur förändrar vi undervisningen så att elevens frågetecken

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med Asperger syndrom Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger

Läs mer

Hedeskolans. likabehandlingsplan

Hedeskolans. likabehandlingsplan Hedeskolan, Björnbärsvägen 2, 457 31 Tanumshede Telefon: 0525-18192, 0525-183 14 Hedeskolans likabehandlingsplan 2012-01-10 Övergripande mål Hedeskolan och fritidshemmets Likabehandlingsplan Likabehandlingsplanen

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med autism Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger stöd och

Läs mer

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2 1/12 2004 ADHD och autism Björn Kadesjö Vad är ADHD? 1 ADHD i olika åldrar 1 Så vanligt är ADHD 2 Samtidiga problem 2 Orsaker till ADHD 3 Behandling 3 ADHD och autism 4 Vad är ADHD? ADHD (attention deficit/hyperactivity

Läs mer

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Autism/Autismspektrumtillstånd(AST) Debuterar tidigt, redan under barnets första levnadsår och har stor inverkan på barnets utveckling. Förekomst ca 1% (ca 25-30 barn/år

Läs mer

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag Anna Sandell, Psykolog i förskola/skola Stenungsunds kommun Ordf. Psifos Vägledning för Elevhälsan Samarbete mellan Skolverket

Läs mer

Barn som tänker annorlunda

Barn som tänker annorlunda Barn som tänker annorlunda Barn med autism, Aspergers syndrom och andra autismliknande tillstånd 2011-04-06 Eva Nordin-Olson Distriktsläkare, Mora Vårdcentral Skolläkare, Mora o Orsa Kommun eva.nordin-olsson@ltdalarna.se

Läs mer

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan lå 15/16 Elevhälsoplanen för Eklidens skola revideras varje år Nästa revidering: juni 2016 Ansvarig: Bitr. rektor Maria Kiesel

Läs mer

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Hjälpreda Före förskolan Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Förskoletiden Före förskolan Förskoletiden Skoltiden Gymnasietiden Skoltiden 2010-05-06 (rev 2011-11-01)

Läs mer

RÄTT ATT VARA MED PRECIS SOM JAG ÄR. Sex krav på skolan för att möta behov hos barn med funktionsnedsättning

RÄTT ATT VARA MED PRECIS SOM JAG ÄR. Sex krav på skolan för att möta behov hos barn med funktionsnedsättning RÄTT ATT VARA MED PRECIS SOM JAG ÄR Sex krav på skolan för att möta behov hos barn med funktionsnedsättning 2 I Sverige ska barn med funktionsnedsättning ha samma möjligheter och rättigheter som alla andra

Läs mer

Riksförbundet Attention. Välkommen till Fördjupningskurs om NPF 24 oktober 2013 Kursledare: Urban Leijon. Dagens agenda

Riksförbundet Attention. Välkommen till Fördjupningskurs om NPF 24 oktober 2013 Kursledare: Urban Leijon. Dagens agenda Välkommen till Fördjupningskurs om NPF 24 oktober 2013 Kursledare: Urban Leijon www.attention-utbildning.se Dagens agenda 9.30 12.00 NPF - hur kan det yttra sig utifrån faktorer som diagnos, miljö, ålder

Läs mer

Värt att veta om ADHD

Värt att veta om ADHD Sidan 1 Värt att veta om ADHD - förhållningssätt & strategier för personal Anna Backman Legitimerad psykolog ADHD-center, SLSO anna.backman@sll.se Sidan 2 Översikt 1. Diagnosen ADHD 2. Vad innebär svårigheterna?

Läs mer

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun 1. Elevhälsa och barn- och elevhälsoarbete 2 2. Allmänt om förskolans barnhälsoarbete 4 3. Allmänt om grundskolans och gymnasiets elevhälsoarbete. 5 Detta dokument

Läs mer

Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016

Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016 Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016 Bakgrund Skolan ska se till att eleverna har en bra miljö för sin kunskapsutveckling och sin personliga utveckling. Det innebär att elevhälsan

Läs mer

Lite Emil ibland. Information om Aspergers syndrom till skolorna och eftermiddagsvården

Lite Emil ibland. Information om Aspergers syndrom till skolorna och eftermiddagsvården Lite Emil ibland Information om Aspergers syndrom till skolorna och eftermiddagsvården Lite Emil ibland Du har kanske redan träffat Emil eller kanske kommer du att göra det i framtiden. Han (han kan också

Läs mer

Pedagogisk bedömning

Pedagogisk bedömning Stödmaterial till mall Pedagogisk bedömning Inför mottagande i gymnasiesärskolan Stödmaterial Pedagogisk bedömning Den pedagogiska bedömningen syftar till att ge svar på frågan om eleven har förutsättningar

Läs mer

MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum

MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum Reviderad december 2011 Syfte Syftet med den psykologiska utredningen är att ge

Läs mer

Stöd och behandling för en enklare vardag

Stöd och behandling för en enklare vardag STOCKHOLM 2010-09-15 Stöd och behandling för en enklare vardag Nya förslag om vården för barn och unga vuxna med neuropsykiatriska diagnoser Alla barn har rätt till en god uppväxt Allt fler barn och unga

Läs mer

Grundkurs om NPF för skolan

Grundkurs om NPF för skolan Välkommen till Grundkurs om NPF för skolan Göteborg 28 oktober 2014 Föreläsare: Marie Adolfsson och Miriam Lindström www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 12.00 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Läs mer

Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog

Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog 10.45-11.25 Autism/Aspergers syndrom Vilka diagnoser ingår i autismspektrumet? Vilka kriterier

Läs mer

Råd och stöd kring vardagssituationer

Råd och stöd kring vardagssituationer Råd och stöd kring vardagssituationer Kommunikation och socialt samspel Anneli Cajander specialpedagog Maria Nolemo logoped Vardagssituationer påverkas av Exekutiva funktioner Automatisering Perception

Läs mer

Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola

Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola Malmö Stad Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola Inledning Barn som inte bedöms kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav därför att de har en utvecklingsstörning,

Läs mer

Om adhd en film om bemötande och förståelse i skolan

Om adhd en film om bemötande och förståelse i skolan Om adhd en film om bemötande och förståelse i skolan Frågor och förslag som uppmuntrar till diskussion 1 Inledning Ofta får barn och ungdomar med adhd svårigheter i skolan. I filmen Om adhd en film om

Läs mer

Modell för en fungerande studiesituation

Modell för en fungerande studiesituation Modell för en fungerande studiesituation Att hitta en fungerande studiemodell för unga vuxna med dåliga erfarenheter från tidigare skolgång bygger på att identifiera verksamma framgångsfaktorer. Frågan

Läs mer

NPF. i skolan. En skrift om hur arbetet i skolan kan bli bättre för barn med NPF

NPF. i skolan. En skrift om hur arbetet i skolan kan bli bättre för barn med NPF NPF i skolan En skrift om hur arbetet i skolan kan bli bättre för barn med NPF Om oss... Riksförbundet Attention är en intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF),

Läs mer

Umeåmodellen. Faktorer som påverkar skolnärvaron Checklistor. Elever med hög skolfrånvaro. Dokumentnamn: Projektet Tillbaka till skolan 2012 2014

Umeåmodellen. Faktorer som påverkar skolnärvaron Checklistor. Elever med hög skolfrånvaro. Dokumentnamn: Projektet Tillbaka till skolan 2012 2014 Umeåmodellen Faktorer som påverkar skolnärvaron Checklistor Elever med hög skolfrånvaro Dokumentnamn: Projektet Tillbaka till skolan 2012 2014 Dokumentansvarig: Karin Arnqvist specialpedagog och Cecilia

Läs mer

SPERES. Barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Vikten av stöd och tidiga insatser för en god skolgång 5.2.

SPERES. Barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Vikten av stöd och tidiga insatser för en god skolgång 5.2. SPERES Barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Vikten av stöd och tidiga insatser för en god skolgång 5.2.2015 Vilka barn och unga handlar det om? Barn och unga med ADHD ADD Autism

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Särskilt stöd. Ann Orrsten JP Konsult

Särskilt stöd. Ann Orrsten JP Konsult Särskilt stöd Ann Orrsten JP Konsult 1 Särskilt stöd Reglering Arbetet med särskilt stöd Åtgärder IUP Egenvård och sjukvård 2 Reglering 3 Var regleras särskilt stöd? Skollagen Läroplanerna Skolformsförordningarna

Läs mer

ORDNINGSREGLER LEXTORPSSKOLAN 2014-15

ORDNINGSREGLER LEXTORPSSKOLAN 2014-15 ORDNINGSREGLER LEXTORPSSKOLAN 2014-15 Våra regler på skolan och fritids är få och enkla. De är till för att alla ska trivas och lära sig under tiden vi är i skolan. Inomhusregler Vi använder ett trevligt

Läs mer

Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn

Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn ett utvecklingspsykiatriskt perspektiv Harald Sturm, barnpsykiater och barnneurolog Eric Zander, psykolog och doktorand Utvecklingspsykiatrisk enhet

Läs mer

Pedagogens/pedagogers bedömning

Pedagogens/pedagogers bedömning Utbildningsförvaltningen Pedagogisk utredning Elever i förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem Datum Diarienr Relevanta uppgifter i blanketten fylls i Elevens namn Textfälten utvidgas automatiskt

Läs mer

Uppdragsföreläsningar

Uppdragsföreläsningar Barn som väcker funderingar i förskolan Målgrupp Personal och föräldrar till barn i förskoleåldern. Rektorer för förskoleverksamhet. Personal inom BVC. Föreläsare Ulrika Aspeflo, leg. logoped Pris/Information

Läs mer

Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012

Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012 Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012 Skollagen (2010:800) 1 kap. 5 Utformning av utbildningen Var och en som verkar inom utbildningen ska främja

Läs mer

2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan

2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan 2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan Elevhälsoplan 2012/2013 2013-04-03 2 (8) Inledning Elevhälsoarbetet på Herrestorp är betydelsefullt för att lyckas med uppdraget att ge varje barn/elev ledning och stimulans

Läs mer

Likabehandlingsplan. Mosjö skola Skolförvaltning sydost. Diarienummer 227-06-004. Rektor Marine Rosenberg. reviderad 2008-08-26

Likabehandlingsplan. Mosjö skola Skolförvaltning sydost. Diarienummer 227-06-004. Rektor Marine Rosenberg. reviderad 2008-08-26 Likabehandlingsplan Mosjö skola Skolförvaltning sydost Diarienummer 227-06-004 reviderad 2008-08-26 Rektor Marine Rosenberg Inledning I både skollagen och läroplanen, Lpo 94, betonas betydelsen av att

Läs mer

STÖD VID MÖTEN. Om det här materialet

STÖD VID MÖTEN. Om det här materialet STÖD VID MÖTEN Om det här materialet Det är ofta i möten med okända människor och miljöer som en person med Aspergers syndrom upplever svårigheter. Här presenteras materialet "Stöd vid möten", som på ett

Läs mer

Att samarbeta kring sitt barns förskole-/skolsituation

Att samarbeta kring sitt barns förskole-/skolsituation Sidan 1 Att samarbeta kring sitt barns förskole-/skolsituation Agneta Hellström ADHD-center www.habilitering.nu/adhd-center Sidan 2 Föreläsningens uppläggning Barn med ADHD och förskolans/skolans krav

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Arbete och Studier. ADHD-center. ADHD-center, Habilitering & Hälsa SLL

Arbete och Studier. ADHD-center. ADHD-center, Habilitering & Hälsa SLL Arbete och Studier ADHD-center 1 2 Innehåll ADHD i skola/arbete Gymnasieutbildning Vuxenutbildning och Högskola ADHD i arbetslivet Sidan 3 ADHD i skola/arbete; Att planera och komma igång Att komma ihåg

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan

Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan Alla människor har lika värde och var och en ska respekteras för den hon är. I våra förskolor ska alla

Läs mer

Handlingsplan. för Herrestorpsområdets. barn/elever i behov av särskilt stöd. med utgångspunkt från våra styrdokument

Handlingsplan. för Herrestorpsområdets. barn/elever i behov av särskilt stöd. med utgångspunkt från våra styrdokument M-nämnden Herrestorps platschefsområde Meta Mac Donald 040 425020 2009-12-10 Handlingsplan för Herrestorpsområdets barn/elever i behov av särskilt stöd med utgångspunkt från våra styrdokument Våra styrdokument:

Läs mer

Information till första linjen. Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta

Information till första linjen. Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta Information till första linjen Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta ÖVERENSKOMMELSE VID MISSTANKE OM PSYKISKT FUNKTIONSHINDER HOS BARN OCH UNGA

Läs mer