ANSER 2004:4. Vårdbidrag. Ett urval kammarrättsdomar 2000 juni 2004 avseende barn med neuropsykiatriska diagnoser. En rättsfallsöversikt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ANSER 2004:4. Vårdbidrag. Ett urval kammarrättsdomar 2000 juni 2004 avseende barn med neuropsykiatriska diagnoser. En rättsfallsöversikt"

Transkript

1 ANSER 2004:4 Vårdbidrag Ett urval kammarrättsdomar 2000 juni 2004 avseende barn med neuropsykiatriska diagnoser En rättsfallsöversikt

2 Under beteckningen RIKSFÖRSÄKRINGSVERKET ANSER publicerar Riksförsäkringsverket bl. a. rättslägesanalyser och rättsfallsöversikter viktiga remissyttranden samt rapporter och framställningar till regeringen. Utgivare: Ombudsenheten Upplysningar: Carina Bindzau Tel Skriftserier som ges ut av Riksförsäkringsverket: RFV Föreskriver (RFFS) RFV Allmänna råd (RAR) RFV Vägledning RFV Analyserar RFV Anser RFV Informerar RFV Redovisar Författningar med bindande föreskrifter Allmänna råd om tillämpningen av författningar Beskrivning av författningsbestämmelser, allmänna råd, förarbeten, rättspraxis, exempel och kommentarer Resultat av utrednings- och utvärderingsarbete Tolkningar av rättsläget, uttalande om verkets åsikt i olika frågor och framställningar till regeringen Redovisning av statistik, upplysningar om regler, rutiner och praxis. Försäkringsanalyser och rapporter av mer begränsad omfattning Beställ hos: Riksförsäkringsverkets Kundtjänst Tfn Fax E-post: eller på Internet Tryck: Sjuhäradsbygdens tryckeri 2004

3 Datum Vår beteckning /2004-JO Till de allmänna försäkringskassorna Denna rättsfallsöversikt innehåller referat av domar från kammarrätterna om vårdbidrag till barn med neuropsykiatriska diagnoser. Domarna är meddelade under perioden 2000 juni Ny lagstiftning och senare rättsfall kan komma att förändra den bild som lämnas i denna översikt. Rättsfallsöversikten kan även läsas på rfv.se under Publikationer. På Riksförsäkringsverkets vägnar Helena Almström

4 Innehåll Inledning...7 Sammanfattning...9 Tidigare rättsfallsöversikter/analyser...10 Referat av domarna avseende ett barn...11 Inget vårdbidrag Ett fjärdedels vårdbidrag Halvt vårdbidrag Tre fjärdedels vårdbidrag Helt vårdbidrag Referat av domarna avseende två barn (flerbarnsprövning)...35 Kommentarer...41 Allmänt om domarna i denna översikt Allmänt om nivåerna Tidsperioder Ändringsfrekvens Kön Åldrar Diagnoser (ett barn) Merkostnader för ett barn Diagnos och merkostnader för två barn Olika typer av hjälp- och tillsynsbehov Andra omständigheter som påverkar vårdbidragets storlek Domar...50

5 Inledning I försäkringskassornas handläggning av vårdbidrag har gruppen föräldrar till barn med neuropsykiatriska funktionshinder blivit en allt större grupp. Av Riksförsäkringsverkets rapport (RFV Analyserar 2002:2) framgår att denna grupp sedan 1998 är den största bland nybeviljade vårdbidrag. Största ökningen inom gruppen står föräldrar till barn med ADHD/DAMP för. I verkets fördjupningsstudie Ökning av antalet vårdbidrag perspektiv från flera myndigheter (RFV Anser 2003:2) presenterades ett antal faktorer som kan ligga bakom ökningen. Framför allt har kunskaperna om diagnoserna ökat; metodiken för att upptäcka, utreda och diagnostisera har förbättrats och utvecklats. Samtidigt informeras fler om samhällets stödformer. Men det pekades också på att det ökade trycket på barn- och ungdomspsykiatrisk verksamhet samt på svårigheter att få stöd i skolan och på att möjligheten att hjälpa barn inom ramen för de generella resurserna har minskat. Av rapporten framgick bland annat att 86 procent av barn med ADHD/DAMP var pojkar och att föräldrarna till barn med dessa diagnoser tenderade att beviljas genomgående låga ersättningsnivåer. I denna rättsfallsöversikt har Riksförsäkringsverkets ombudsenhet sammanställt avgöranden från kammarrätterna om vårdbidrag till föräldrar med barn som har neuropsykiatriska funktionshinder. Domarna har meddelats perioden 2000 juni 2004 och rör barn med autism, DAMP, ADHD, Tourettes syndrom och Aspergers syndrom och liknande diagnoser eller symtom. ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder. Man kan urskilja tre varianter; ADHD med huvudsakligen uppmärksamhetsbrist, ADHD med huvudsakligen överaktivitet/impulsivitet och ADHD av kombinerad typ. ADHD överlappar till stor del begreppet DAMP som är en förkortning av Deficits in Attention, Motor Control and Perception. Domarna har delats in efter om det gäller ett eller två barn och därefter när det gäller ett barn efter vårdbidragets storlek. Syftet med översikten är att ge handläggarna på försäkringskassorna en överblick av hur kammarrätterna har bedömt dessa föräldrars rätt till vårdbidrag. Avsikten är alltså inte att presentera en mall för hur denna typ av ärenden ska bedömas. Liksom när det gäller barn med andra funktionshinder skiljer sig behovet mellan olika individer. Det visar inte minst sammanställningen i denna översikt. 7

6 Utgången i de mål som refereras i översikten är i hög grad beroende av omständigheterna i det enskilda fallet. Kammarrätternas bedömningar grundas på en sammanvägning av en mängd olika faktorer. Eftersom barnens behov av stöd och hjälp och föräldrarnas insatser oftast beskrivs mycket utförligt i domarna har vi valt att ta med ett urval av de angivna omständigheterna. Det kan även finnas omständigheter som inte nämns i domarna men som ändå påverkat bedömningarna. I många fall kan det vara svårt att veta vilka omständigheter som domstolen ansett vara av avgörande betydelse. Detta leder till att det inte går att uttala sig generellt om vilka kriterier som ska vara uppfyllda för att till exempel ett hjälp- och tillsynsbehov jämte eventuella merkostnader ska anses vara så omfattande att det motiverar helt, tre fjärdedels, halvt eller en fjärdedels vårdbidrag. Domarna refereras endast översiktlig och för att få en fullständig bild av domen hänvisas till respektive dom i fulltext. Det anges även om domen överklagats och om prövningstillstånd beviljats. Regeringsrätten har hittills inte meddelat dom i något av målen. 8

7 Sammanfattning I denna översikt har tagits med 27 domar från tiden 2000 juni Av domarna avser fyra stycken flerbarnsprövning (två barn) och de övriga vårdbidrag för ett barn. De flesta av barnen är 7 11 år gamla. I de flesta domarna handlar det om pojkar. Endast fyra avgöranden avser flickor. Endast i de fall barnet fått diagnosen autism har helt vårdbidrag beviljats. I tre av de fem fallen har RFV överklagat och yrkat att helt vårdbidrag ska utgå samt åberopat uttalande i en tidigare rättsfallsanalys (RFV Anser 1995:15). I två av de fyra domar varigenom tre fjärdedels vårdbidrag beviljats hade barnet autism eller autismliknande syndrom. I de flesta fallen har kammarrätterna funnit att halvt vårdbidrag ska utgå för ett barn med annan neuropsykiatrisk diagnos än autism. Det är inte ofta som merkostnaderna beskrivs och prövas mer ingående. De varierar mycket; i några fall har inga redovisats och i ett fall har drygt kr godtagits. I tre fall har en skattefri merkostnadsdel om 18 procent av prisbasbeloppet beviljats och i ett fall en skattefri merkostnadsdel om 36 procent av prisbasbeloppet då det gäller ett barn. I tre av de fyra avgöranden som avser två barn har en skattefri merkostnadsdel om 18 procent av prisbasbeloppet godtagits. Kammarrätten har i mer än hälften av avgörandena ändrat försäkringskassans beslut till den försäkrades förmån. Det är dock svårt att dra några generella slutsatser av de i översikten redovisade avgörandena. Motiveringarna är i de flesta fall sammanfattande. Kammarrätterna bedömer ofta att en förälder till följd barnets vård- och tillsynsbehov tillsammans med merkostnader har rätt till ett vårdbidrag med en viss nivå. 9

8 Tidigare rättsfallsöversikter/analyser RFV har tidigare gett ut tre rättsfallsöversikter/analyser om vårdbidrag med domar meddelade av Försäkringsöverdomstolen. RFV ANSER 1986:6 handlade om barn med diabetes. RFV ANSER 1989:3 handlade om barn med diabetes, Morbus Down och psykomotoriska handikapp, allergier och intoleranser, syn- och hörselnedsättning samt lymfatisk leukemi. I RFV ANSER 1995:15 redogjorde RFV bl.a. för tre domar med barn med autism. Verket drog den slutsatsen av dessa domar att även om en individuell bedömning givetvis måste göras autism hos barn i regel berättigade till helt vårdbidrag. 10

9 Referat av domarna avseende ett barn Inget vårdbidrag 1 Kammarrätten i Göteborgs dom den 20 november 2000 i mål nr Flicka, 11 år, med ADHD-symtom och hyperaktivitet och uppmärksamhetsstörning. Flickan hade anpassad studiegång (två dagar avkortad skoldag med hemuppgifter i stället). Hela klassen (30 elever) hade tillgång till en elevassistent som försökte hjälpa flickan mer än övriga elever. På grund av det stora antalet hemuppgifter hade mamman förkortat sin arbetstid till 62,5 procent, vilket medförde en inkomstförlust om kr per månad. Flickan hade även behov av vägledning och lugn och ro för att klara av skolarbetsbetinget i skolan. När vädret inte tillät att hon cyklade till och från skolan försökte föräldrarna i möjligaste mån att skjutsa henne. Föräldrarna oroades av att hennes färdväg till skolan gick över en mycket trafikerad korsning. Hon skötte sin hygien, på- och avklädning och kunde äta själv. Hon tog ingen medicin och det förelåg inte några kommuniceringsproblem. Mamman uppgav att dottern inte kunde lämnas ensam mer än minuter. Under denna tid kunde hon nå modern via mobiltelefon. Av läkarutlåtande framgick bland annat att flickan var ljudkänslig samt hade lätt att bli uttröttad och att få humörutbrott. Hon behövde inte särskild behandling eller träning och hade fått anpassad skolgång eftersom hon inte kunde vistas på fritidshem på eftermiddagarna. Försäkringskassan avslog i augusti 1999 mammans ansökan om vårdbidrag. Länsrätten, som beviljade mamman ett fjärdedels vårdbidrag, bedömde att flickan i huvudsak efter skoldagens slut behövde vård och tillsyn i en omfattning som inte var normalt för friska barn i motsvarande ålder. Försäkringskassan överklagade länsrättens dom och framhöll i kammarrätten att kommunen hade skyldighet att i erforderlig omfattning erbjuda en för den enskilde eleven lämplig skolbarnomsorg. Kammarrätten, som upphävde länsrättens dom och fastställde försäkringskassans beslut, bedömde att det ytterligare stöd flickan behövde utöver det som 11

10 kommunen enligt skollagen ska stå för inte kunde anses vara av den omfattningen att mamman var berättigad till vårdbidrag. Ett fjärdedels vårdbidrag 2 Kammarrätten i Stockholms dom den 18 oktober 2000 i mål nr Flicka, 8 år, med DAMP med övervägande uppmärksamhetsstörning och koncentrationssvårigheter. Hon blev lätt distraherad, hade svårt med tidsperspektiv, talade omoget och ställde konstiga frågor. Flickan hade behov av modern dygnet runt som måste tala om för henne vad hon skulle göra. Alla aktiviteter måste planeras i god tid. Mamman jobbade med dottern med ögahand funktioner och med att försöka få henne att förstå instruktioner. Av läkarutlåtande framgick bland annat följande. Flickan behövde vuxenstöd och lugn miljö för att kunna koncentrera sig. Hon behövde både i skola och hem mera hjälp och stöd än andra barn i hennes ålder. Hon utvecklades inte i samma takt som jämnåriga och var i behov av intensiv stöttning och handledning. Hon behövde också mycket mera hjälp med skolarbetet än andra jämnåriga barn. Försäkringskassan beviljade i september 1998 inte mamman fortsatt vårdbidrag. Hon hade tidigare haft ett fjärdedels vårdbidrag. Kassan godkände merkostnader med kr per år (resor, pedagogiskt lekmaterial och fördelat på 3 år dator). Länsrätten fann att merarbetet på grund av flickans funktionshinder uppgick till cirka 15 timmar per vecka. Mot denna bakgrund och då det inte fanns betydande merkostnader på grund av funktionshindret avslog länsrätten överklagandet. Mamman uppgav i kammarrätten bland annat att flickan inte kunde sova ensam utan kom över till henne varje natt. Hon var mycket mammabunden och extremt osäker. RFV anförde i yttrande på begäran av kammarrätten följande. I begreppet direkta vårdinsatser inryms behandling och träning, kommunikationsträning och kommunikation med barnet, stimulans, aktivering och motivationsinsatser samt vård och omvårdnad. Med begreppet merarbete avses vård- och tillsynsinsatser som barnets sjukdom eller funktionsnedsättning medför för föräldrarna men också annat merarbete i form av städning, klädvård, vård av hjälpmedel med mera. Till merarbete kan även 12

11 räknas läkarbesök eller inlärning av kommunikationsmetod för föräldrar såsom teckenspråk, punktskrift etc. Kammarrätten konstaterade att flickan framför allt hade behov av stöd med inlärning, läxläsning, aktivering och social träning och att hon var i behov av tillsyn, bland annat vid deltagande av olika aktiviteter som föranletts av hennes funktionshinder. Kammarrätten fann att flickans vård- och tillsynsbehov jämte merutgifter berättigade till ett fjärdedels vårdbidrag från och med mars Kammarrätten i Stockholms dom den 30 januari 2001 i mål nr Pojke, 9 år, med ADHD/DAMP. Pojken behövde vuxenstöd från det att han steg upp på morgonen tills han gick till skolan. Morgonrutinen tog cirka en timme. Mamman måste vara med honom när han klädde på sig, åt frukost, borstade tänderna, packade väskan och tog på sig ytterkläderna. Vissa dagar var hon tvungen att följa med honom för att överhuvudtaget få iväg honom till skolan. Han kom hem cirka och då måste hon finnas hemma och övervaka vad han gjorde. Han kunde bland annat sätta på spisplattor, tända tändstickor och ta fram knivar. Hon måste också bevaka honom när han var utomhus. Pojken var mycket känslig för förändringar och mycket tid gick till att förbereda honom. Han hade svårt med läxläsning varför detta tog mycket tid och kraft. Innan pojken gick och la sig måste mamman vara med vid duschning och tvättning. Rutinerna innan sänggående tog cirka en och en halv timme. Eftersom det var mycket problem för pojken i skolan gick mycket tid till skolkontakter. Han gick på barnhabilitering och i musikterapi samt hade kontakt med talpedagog och sjukgymnast. Av läkarutlåtandet framgick bland annat följande. Pojken var hyperaktiv och hade låg uthållighet. Han hade svårt att sitta stilla och koncentrera sig och var lättdistraherad och impulsiv. Han mådde bäst av regelbundna rutiner och blev orolig av förändringar. Han måste ständigt övervakas hemma vilket innebar bundenhet för mamman. Hyperaktiviteten gjorde också att han slet kläder och skor onormalt hårt och att han ofta slarvade bort klädesplagg och fritidsutrustning. Enligt sjukgymnast hade han även motoriska svårigheter. Han blev orolig av förändringar. Han reagerade positivt på medicinering (sedan 1999) med ökad koncentrationsförmåga och minskad överaktivitet. Han var beroende av stöd som kraftigt översteg vad som är normalt för barn i denna ålder. 13

12 Försäkringskassan beviljade i mars 1999 mamman ett fjärdedels vårdbidrag februari 1998 januari 2000 och godtog merkostnader med kr per år (kläder och tvätt). Länsrätten fann, mot bakgrund av vad som framkommit i målet om pojkens slitage av kläder och skor samt hans benägenhet att tappa bort och ha sönder saker, att familjen merkostnader för dessa poster uppgick till 50 procent av kostnaderna enligt Konsumentverkets beräkningar. Merkostnaderna uppgick, enligt länsrätten, således till per år. Utredningen visade vidare att pojken till följd av sin hyperaktivitet och uppmärksamhetsstörning var i behov av tillsyn och vård i större utsträckning än vad som var normalt för barn i samma ålder. Med hänsyn framför allt till den arbetsinsats som krävdes för att tillgodose pojkens behov samt till föräldrarnas bundenhet fann länsrätten att tillsyns- och vårdbehovet samt merkostnader till följd av pojkens funktionshinder var så omfattande att de medförde rätt till ett halvt vårdbidrag samt till skattefri merkostnadsdel med 18 procent av basbeloppet. Länsrättens ordförande var skiljaktig och ansåg att merkostnaderna inte skulle tas upp till högre belopp än kr per år och särskilt med hänsyn till det positiva resultatet som uppnåtts med medicineringen att rätt till högre än ett fjärdedels vårdbidrag inte förelåg. Kammarrätten, som inte ändrade länsrättens bedömning i fråga om den skattefria merkostnadsdelen, fann att pojkens behov av tillsyn och vård på grund av hyperaktivitet, impulsivitet och svårigheter med koncentration och koordination inte medförde rätt till högre ersättning än ett fjärdedels vårdbidrag. 4 Kammarrätten i Stockholms dom den 16 maj 2001 i mål nr Pojke, 11 år, med svår DAMP med Aspergers syndrom. Han hade dessutom viss beteendeproblematik och rädslor. Vidare hade han omogen motorik samt skriv- och lässvårigheter. Pojken gick i sjätte klass från hösten Han hade egen assistent i skolan. Han gick också på fritidsverksamhet. Av läkarutlåtande framgick bland annat följande. Pojken behövde hjälp med att ta på strumpor, i övrigt kunde han klara på- och avklädning själv om han ville, dock efter mycket påstötning. Han behövde vidare hjälp med dusch, hårtvätt och tandborstning. En gång i veckan fick han särskild gymnastik i skolan. Varje kväll fick han taktil massage för att bli lugn och kunna sova. Badträning rekommenderades och föräldrarna turades om att köra honom till badhus. Han måste motiveras att sitta stilla och göra läxor. Lillasyster kunde då inte vara hemma. Någon av föräldrarna fick ta med henne och göra något 14

13 annat utanför hemmet. Någon av föräldrarna måste följa med pojken till fritidsverksamhet och hämta honom. Han behövde ständig tillsyn. Han hade blivit starkare och slogs och bråkade mer än tidigare. Han kunde inte vara ensam hemma. Sänggåendet måste ske efter vissa rutiner. Han vaknade varje natt och någon av föräldrarna måste då sitta hos honom för att han skulle somna. Försäkringskassan beviljade i november 2000 mamman ett fjärdedels fortsatt vårdbidrag utan merkostnadsersättning för tiden mars 2000 februari Kassan godtog merkostnader med kr per år. Hon hade tidigare haft ett halvt vårdbidrag med merkostnadsersättning. Länsrätten fann, mot bakgrund av att mamman uppgett att besvären blivit värre i takt med stigande ålder och med hänsyn till att båda föräldrarna var engagerade, att halvt vårdbidrag skulle utgå. Rättens ordförande var skiljaktig och ansåg att ett fjärdedels vårdbidrag borde utgå. Kammarrätten konstaterade att försäkringskassan hade tagit hänsyn till mammans merarbete i form av taktil stimulering, pojkens behov av hjälp med dusch, hårtvätt och tandborstning, regelbunden badträning och behov av ritualer vid sänggåendet. Hänsyn hade också tagits till de ständiga konfliktlösningarna och hans oro och ängslan samt mammans regelbundna kontakt med skolan och fritids. Kammarrätten fann inte att det sammanlagda behovet av vård och tillsyn av pojken var av sådan omfattning att det medförde rätt till högre ersättning än ett fjärdedels vårdbidrag. Den omständigheten att han numera hade plats på ett annat fritidshem, som han dock inte ville gå till, föranledde inte annan bedömning. Kammarrättens dom överklagades till Regeringsrätten som inte meddelade prövningstillstånd, mål nr Halvt vårdbidrag 5 Kammarrätten i Stockholms dom den 31 januari 2000 i mål nr Pojke, 4 år, med misstänkt autism. I ett utlåtande av psykolog framhölls bland annat följande. Pojken behövde ha en mycket trygg omgivning med endast få personer omkring sig, i princip endast mamma, pappa och lillebror. Han var ointresserad av andra barn och 15

14 det vore snarast olämpligt att placera honom på till exempel daghem eller hos dagmamma. Av läkarutlåtande framgick bland annat följande. Vid fyraårskontroll klarade pojken inte de grov- och finmotoriska momenten. Pojken hade kontakt med psykolog på PBU. Man diskuterade att eventuellt ordna plats på ett specialdaghem. Pojken hade problem i kontakten med andra barn. Han hade ibland mycket kraftiga affektutbrott. Han hade också en tendens att fastna i vissa sysselsättningar samt uppvisade en viss rigiditet. Han hade försenad psykomotorisk utveckling och avvikande beteende. På grund av sin försenade utveckling krävde han betydligt mera hjälp i olika ADL-aktiviteter än andra barn i samma ålder. På grund av sina kontaktsvårigheter krävde han också extra mycket vuxenstöd. På grund av sin försenade utveckling krävde han extra stimulans och pedagogisk träning. Försäkringskassan avslog i mars 1998 mammans ansökan om vårdbidrag. Länsrätten ändrade inte försäkringskassan beslut. Mamman överklagade länsrättens dom. Försäkringskassan medgav bifall i sådan mån att mamman var berättigad till ett halvt vårdbidrag. Kassan framhöll att psykologutlåtandet inte hade föredragits för försäkringsläkaren och att försäkringsläkaren ansåg att pojken hade en beteendeavvikelse som tydde på störning inom autismområdet. Kammarrätten konstaterade att pojken behövde hjälp med att ta av och på sig kläderna, hjälp med att tvätta sig och borsta tänderna samt att han hade svårt för att ta mot instruktioner och var mycket beroende av sin mamma. Av utredningen framgick vidare att pojken nu vistades på ett daghem med en resursperson. Enligt kammarrättens mening kunde det av utredningen inte anses framgå att pojken var berättigad till mer än ett halvt vårdbidrag. 6 Kammarrätten i Göteborg den 13 juni 2000 i mål nr Pojke, 7 år, med DAMP med autistiska drag. Mamman arbetade deltid, 80 procent. Pappan arbetade heltid. Pojken ville inte vara ensam i ett rum utan krävde ständig uppmärksamhet av mamman eller pappan och måste ständigt aktiveras annars gick han in i sin egen värld av fantasifigurer. Han lekte ibland med sin lillasyster men lämnade i övrigt inte sina föräldrar. Han ville aldrig gå ut ensam. På morgonen var han trött och hade svårt att komma upp. Han behövde hjälp med att tvätta och klä sig och gå på toaletten. Han måste följas till förskolan (under 1999) och hämtades varje dag då han inte vågade 16

15 gå ensam. Frukost åt han i skolan. Han hade mycket litet behov av att leka med sina skolkamrater. På kvällen var det en lång procedur innan han kom i säng och han somnade sent. Han kissade ofta på sig under natten. Ibland hade han mardrömmar och hade då behov av att någon av föräldrarna låg bredvid honom. Han slog ofta sönder saker i hemmet. Han började i skolan Försäkringskassan beviljade i maj 1999 mamman ett fjärdedels vårdbidrag. Försäkringskassan godkände merkostnader med kr per år. Kostnad för hyra av dator godtogs inte. Länsrätten framhöll att pojken till stor del av dagen vistades utanför hemmet och det fick bedömas att vård- och tillsynsbehovet tillgodosågs genom insatser i förskolan, där han bland annat hade en personlig assistent. Länsrätten ändrade inte försäkringskassans beslut. I kammarrätten ingivna läkarutlåtanden framhölls bland annat följande. Pojken hade avsevärt förändrat sitt beteende och gått in i ett ritualbeteende och fastnat i en värld som han måste hjälpas ut ur. Han hade en sammansatt problematik med inslag av uppmärksamhetsbrist, motorisk omognad, ojämn begåvning, autistiska /aspergerlika drag, tvångsproblematik och tics och det förelåg en synnerligen krävande situation för föräldrarna. Kammarrätten bedömde att utredningen gav vid handen att pojken var i behov av sådan särskild tillsyn och vård som utgjorde förutsättning för att erhålla vårdbidrag. Tillsynsbehovet innebar i stor utsträckning att pojken måste stå under ständig uppsikt och motiveras till olika sysselsättningar. Även om han en stor del av dagen vistades utanför hemmet i skolan och på fritidshem framgick det att vård- och tillsynsbehovet i hemmet var omfattande. En samlad bedömning motiverade ett halvt vårdbidrag under den aktuella perioden november 1998 oktober Kammarrätten i Göteborgs dom den 22 april 2002 i mål nr Pojke, 14 år, med Aspergers syndrom. Av läkarutlåtande framgick bland annat följande. Pojken hade genomsnittlig jämn begåvning. Han hade dock problem med att acceptera krav och finna motivation att utföra uppgifter. Han låste sig och det hände ofta att han vägrade delta/utföra tänkt aktivitet. Han hade svårigheter med koncentration, långsamt arbetstempo och en mycket långsam inlärningsprocess. Det var ibland omöjligt för honom att acceptera förändringar och nya rutiner. Han 17

16 gick i specialklass. Han behövde ofta stöd för att gå till skolan. Föräldrarna behövde hjälpa honom, övertala och närmast tvinga honom att ta på sig kläder anpassade efter årstid. Han behövde föräldrarnas hjälp på närmast kontinuerligt sätt för att lära sig sociala regler och samspel. Försäkringskassan beviljade i november 1999 mamman ett fjärdedels vårdbidrag från och med februari Länsrätten gjorde bland annat följande bedömning. Kostnad om 200 kr för en extra skolresa var direkt orsakad av pojkens funktionshinder. Färdig mat och coca cola var vanligen förekommande även i familjer med barn utan funktionshinder. Kostnad för alternativ sysselsättning (resa till fjällen) ansågs normalt för ett fritidsintresse av denna art. Kostnad för oanvända kläder bedömdes heller inte som en direkt merkostnad. Länsrätten fann att omfattningen av tillsyns- och vårdbehovet tillsammans med merkostnader berättigade till ett fjärdedels vårdbidrag. Av psykologutlåtande framgick bland annat följande. Pojkens funktionshinder manifesterade sig främst i mentala låsningar som helt och hållet blockerade honom. En annan följd av hans funktionshinder var en mycket stark rigiditet i tänkandet. Han hade således svårt att tänka om, att hitta alternativa lösningar på problem eller att acceptera andra människors förklaringar och bevekelsegrunder. När verkligheten ändå försökte tvinga honom att tänka om reagerade han ofta med totalblockering. Då låste han sig för all förändring. Konsekvenserna blev oproportionerliga och krävde insatser främst från föräldrarna, men även från skolans personal, i en omfattning som andra inte kunde göra sig en föreställning om. Alla dessa låsningar krävde omfattande, svåra och tidskrävande insatser av föräldrarna och av skolans personal. Kammarrätten gjorde följande bedömning. Av handlingarna framgick det att pojken på grund av sin beteendeproblematik hade mycket stora svårigheter att acceptera krav, förändringar och omställningar i vardagen. Detta medförde omfattande insatser bland annat i form av förberedelser från föräldrarnas sida. Vidare behövde han hjälp och tillsyn som ett mycket yngre barn. Pojkens behov av särskild tillsyn och vård var tidsmässigt av sådan omfattning att det motiverade ett halvt vårdbidrag. 8 Kammarrätten i Stockholms dom den 6 maj 2002 i mål nr Pojke, 6 år, hyperaktiv med psykomotorisk utvecklingsstörning. Han behövde hjälp med på- och avklädning, att tvätta sig, i toalettsituationer samt hjälp 18

17 med att äta med mera. Han var i behov av ständig tillsyn och kunde inte lämnas ensam varken inom- eller utomhus. Han fick ofta utbrott, skrek, grät och kastade sig på marken. Föräldrarna tränade honom och han behövde motivation för att aktivera sig. Han kom ofta i konflikt med andra barn. Han hade svårt för att somna. En vuxen måste ligga hos honom hela natten. Han fick sömnmedicin och hade börjat prova på amfetamin i lugnande syfte. Någon märkbar effekt av amfetaminet hade ännu inte börjat märkas enligt mamman. Han gick i särskola. Av läkarutlåtande framgick bland annat att pojken hade svårt med gränssättning och ändring av rutiner. Han hade dåligt kortminne och hade svårt att förstå innebörden i mycket av vad han sa. Försäkringskassan beviljade i november 2001 mamman ett fjärdedels vårdbidrag november 2000 oktober Kassan beaktade merkostnader om kr per år. Länsrätten beviljade mamman ett halvt vårdbidrag. Rättens ordförande anmälde skiljaktig mening och fann att det inte gjorts sannolikt att tillsyns- och vårdbehovet uppgick till sådan nivå att halvt vårdbidrag borde utgå. Kammarrätten fann att pojken i jämförelse med vad som kan anses normalt för ett barn i hans ålder hade ett mycket omfattande vård- och tillsynsbehov. Han behövde hjälp med av- och påklädning, toalettbesök och måltider. Han behövde motorisk träning och stöd i sin kommunikation. Därutöver måste han hållas under ständig uppsikt på grund av sin hyperaktivitet. Pojken band därför upp sina föräldrar under en avsevärd del av dygnet. Även med beaktande av att en viss del av pojkens vård- och tillsynsbehov tillgodosågs genom skolan hade han behov av sådan omfattning att de inte kunde tillgodoses med mindre än ett halvt vårdbidrag. 9 Kammarrätten i Sundsvalls dom den 27 maj 2002 i mål nr Flicka, 11 år, med MBD/DAMP-syndrom samt försenad tal- och språkutveckling, svårbemästrade aggressionsutbrott och för åldern onormal sexualdrift. Flickan behövde hjälp med sin personliga hygien, att borsta tänderna, kamma sig, torka sig efter toalettbesök, hjälp vid val av kläder samt med att knyta och knäppa. Sedan mamman börjat arbeta hade flickan börjat slå sönder saker. Mamman tvingades att åka hem från arbetet. 19

18 Av läkarutlåtanden framgår bland annat följande. Flickan fick häftiga aggressionsutbrott framför allt hemma, mot syskonen och mamman. Flickan hade stora besvär med att göra skolarbetet. På grund av hon levde ut sin sexualdrift på ett hämningslöst sätt måste mamman hålla ett öga på detta och hela tiden tillrättavisa henne. Mamman måste också kontrollera flickans tjuvätande så att hon inte gick upp i vikt. Flickan var överviktig. Försäkringskassan beviljade i december 2000 mamman fortsatt halvt vårdbidrag oktober 2000 september Länsrätten upphävde försäkringskassans beslut och beviljade mamman tre fjärdedels vårdbidrag. Kammarrätten konstaterade bland annat att det förelåg en ökad bundenhet för mamman under helger och skollov jämfört med då hon förut beviljades ett halvt vårdbidrag, men att utredningen inte utgjorde tillräckligt stöd för att flickans vård- och tillsynsbehov var av den art och omfattning som krävs för att tre fjärdedels vårdbidrag ska utgå. Kammarrättens dom överklagade till Regeringsrätten som inte meddelade prövningstillstånd, mål nr Kammarrätten i Sundsvalls dom den 11 juli 2002 i mål nr Pojke, 5 år, med osäker neurologisk diagnos. Han gick i skola Försäkringskassan beviljade i oktober 2000 mamman ett halvt vårdbidrag från och med juli Kassan godtog kr i merkostnader (kostnader för avgifter i samband med utflykter). Enligt ett i länsrätten ingivet läkarintyg hade pojken från tvåårsåldern haft svårigheter med att vara med andra barn och råkade lätt i luven på dem. Han hade koncentrationssvårigheter, mest märkbara i närvaro av andra barn. Det gick betydligt bättre med vuxna. Pojken hade vidare svårigheter med kommunikation och samspel i situationer där strikta strukturerade betingelser förelåg. Mamman, som var arbetssökande, befanns under nuvarande betingelser inte kunna arbeta mer än deltid. Länsrätten ändrade inte försäkringskassans beslut. 20

19 Mamman framhöll i kammarrätten bland annat att det flera gånger om dagen uppstod konflikter mellan sonen och kamrater och lärare och att hon måste arbeta deltid eftersom hon bara uppbar halvt vårdbidrag. Kammarrätten konstaterade att pojken behövde mer aktiv tillsyn än andra barn i samma ålder. Det hade inte framkommit att det förelåg inkomstbortfall på grund av uteblivet förvärvsarbete. Visst annat samhällsstöd förelåg vid tidpunkten för försäkringskassans prövning. Kammarrätten fann vid en samlad bedömning, där även mammans önskan om att minska sin arbetstid vägts in, att det beviljade vårdbidraget skäligen tillgodosåg familjens behov under rådande förhållanden. 11 Kammarrättens i Sundsvalls dom den 9 oktober 2002 i mål nr Pojke, 14 år, med svår MBD/Damp-syndrom med hyperaktivitet, koncentrationssvårigheter samt problem med motorik och perception. Försäkringskassan beviljade i november 2001 mamman halvt vårdbidrag september 2001 augusti Länsrätten ansåg att utredningen i målet visade att pojkens behov av aktiv tillsyn grundade rätt till tre fjärdedels vårdbidrag. I kammarrätten anförde mamman bland annat följande. Det fungerade inte bra för pojken i skolan med kamrater och lärare. Han hade inga kompisar och var väldigt tyst och osäker samt i behov av stöd och hjälp. Hon besökte ofta skolan för att pojken skulle få råd och stöd av henne samt för att hålla sig á jour med vad som hände i skolan. Det krävdes otaliga telefonsamtal. Skolan tillgodosåg inte pojkens särskilda behov. Han klarade inte av att komma iväg till skolan på egen hand. Det skulle vara förödande för pojken att vara ensam med sin lillasyster när han kom hem från skolan. Kammarrätten bedömde att den medicinska utredningen i målet och vad i övrigt framkommit inte gav stöd för att pojkens tillsyns- och vårdbehov var av den art och omfattning som krävs för att tre fjärdedels vårdbidrag ska utgå. Kammarrättens dom överklagades till Regeringsrätten som inte meddelade prövningstillstånd, mål nr

20 12 Kammarrätten i Sundsvalls dom den 8 augusti 2003 i mål nr Pojke, 12 år, med infantil autism med låg begåvning. Familjen hade avlastning i familjhem varannan helg torsdag till söndag, kontaktperson för pojken och avlösarservice vid behov. Pojken hade även vistats i familjehem under längre perioder. Han gick i särskola. Mamman hade hel förtidspension. Av läkarutlåtande framgick bland annat följande. Pojken behövde mycket hjälp och stöd i dagliga aktiviteter. Han hamnade ofta i konflikter. Han saknade tidsuppfattning. Han behövde hjälp och påminnelse beträffande hygien. Extra tvätt uppkom på grund av inkontinens. Han hade en rad kontakter med olika personer inom habilitering, PBU, skola och tandvård. Han kunde inte lämnas ensam och behövde hjälp med att klara olika sociala situationer och med att på rätt sätt kunna tolka kommunikation med andra människor. Han behövde ADL-träning. Försäkringskassan beviljade i april 2001 mamman ett fjärdedels vårdbidrag från och med februari Kassan godtog merkostnader med 760 kr per år (tvätt, telefon och medlemsavgift RBU). Kostnader för social träning gällande olika fritidsaktiviteter, avgift till idrottsförening, simträning och lägervistelse godtogs inte utan bedömdes som normalt förekommande kostnader i barnfamiljer. Inte heller kostnader för tvättmaskin, förhöjd elkostnad bedömdes vara kostnad som kunde kunde godtas som merkostnad på grund av funktionshinder. Länsrätten, som inte fann skäl att betvivla att ytterligare merkostnader förelåg för till exempel klädslitage, sängkläder med mera men inte bedömde att de översteg 18 procent av basbeloppet, ansåg att en sammanvägning av omständigheterna i målet inte visade att vård- och tillsynsbehovet var sådana att mer än ett fjärdedels vårdbidrag skulle utgå. I kammarrätten framhölls att han var på korttidshem två dygn/månad och hade korttidstillsyn på fritidshem. I kammarrätten hade försäkringskassan medgett halvt vårdbidrag. Kammarrätten fann med hänsyn till att pojken hade ett tämligen omfattande samhällsstöd att mamman inte var berättigad till mer än ett halvt vårdbidrag. Kammarrättens dom har överklagats till Regeringsrätten som ännu inte tagit ställning till överklagandet, mål nr

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2 1/12 2004 ADHD och autism Björn Kadesjö Vad är ADHD? 1 ADHD i olika åldrar 1 Så vanligt är ADHD 2 Samtidiga problem 2 Orsaker till ADHD 3 Behandling 3 ADHD och autism 4 Vad är ADHD? ADHD (attention deficit/hyperactivity

Läs mer

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Vad är LSS? Lagen om stöd och service till vissa människor med funktionsnedsättning, är

Läs mer

Stöd till föräldrar till barn med funktionsnedsättning

Stöd till föräldrar till barn med funktionsnedsättning Stöd till föräldrar till barn med funktionsnedsättning Vårdbidrag Assistansersättning Bilstöd TFP för allvarligt sjukt barn Förlängd TFP Kontaktdagar TFP förhandsbesked Presentationstitel Månad 200X Sida

Läs mer

Lagrum: 106 kap. 24 och 25 socialförsäkringsbalken; 18 kap. 30 skollagen (2010:800)

Lagrum: 106 kap. 24 och 25 socialförsäkringsbalken; 18 kap. 30 skollagen (2010:800) HFD 2013 ref 82 Vid bedömningen av rätten till assistansersättning har tiden för resor med kommunalt anordnad skolskjuts ansetts inte vara likställd med tid då den försäkrade vistas i skola. Lagrum: 106

Läs mer

DOM 2012-05- 2 8. Meddelad i Göteborg. MOTPART Försäkringskassan Processjuridiska enheten 405 12 Göteborg

DOM 2012-05- 2 8. Meddelad i Göteborg. MOTPART Försäkringskassan Processjuridiska enheten 405 12 Göteborg KAMMARRÄTTEN I GÖTEBORG Avdelning 3 2012-05- 2 8 Meddelad i Göteborg Sida 1 (3) Mål nr 6599-11 KLAGANDE Ställföreträdare: MOTPART Försäkringskassan Processjuridiska enheten 405 12 Göteborg ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

Lathund för ansökan om vårdbidrag

Lathund för ansökan om vårdbidrag april 2003 Lathund för ansökan om vårdbidrag Innehållsförteckning Del I 1. Inledning 2. Vem kan få vårdbidrag? 3. Hur stort vårdbidrag kan man få? 4. Hur ansöker man om vårdbidrag? 5. Vad gör man om man

Läs mer

DOM. 2014 -ns- o 4. Meddelad i Göteborg. KLAGANDE Vård- och omsorgsnämnden i Helsingborgs kommun

DOM. 2014 -ns- o 4. Meddelad i Göteborg. KLAGANDE Vård- och omsorgsnämnden i Helsingborgs kommun KAARRÄTTEN I GÖTEBORG Avdelning 1 2014 -ns- o 4 eddelad i Göteborg Sida I (3) ål nr 5925-13 KLAGANDE Vård- och omsorgsnämnden i Helsingborgs kommun 251 89 Helsingborg OTPART Ombud: Jurist Patricia Escalante

Läs mer

DOM. 2013-03-12 Meddelad i Stockholm. KLAGANDE Socialnämnden i Danderyds kommun Box 28 182 11 Danderyd

DOM. 2013-03-12 Meddelad i Stockholm. KLAGANDE Socialnämnden i Danderyds kommun Box 28 182 11 Danderyd 2013-03-12 Meddelad i Stockholm KLAGANDE Socialnämnden i Danderyds kommun Box 28 182 11 Danderyd MOTPART Ombud: Elin Hallman Humana Assistans AB Box 184 701 43 Örebro ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten

Läs mer

LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade Socialförvaltningen LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade En lag om rätten att leva som andra Genom LSS kan personer med omfattande funktionshinder få möjlighet till stöd

Läs mer

DOM. 2014-11-14 Meddelad i Stockholm. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Stockholms dom den 25 februari 2014 i mål nr 3757-14, se bilaga A

DOM. 2014-11-14 Meddelad i Stockholm. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Stockholms dom den 25 februari 2014 i mål nr 3757-14, se bilaga A KAMMARRÄTTEN Avdelning 05 2014-11-14 Meddelad i Stockholm Mål nr 3349-14 KLAGANDE M Ombud: Advokat Emma Dyren C J Advokatbyrå AB Cardellgatan 1 114 36 Stockholm MOTPART Försäkringskassan ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

DOM. 2014-02-24 Meddelad i Stockholm. KLAGANDE Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd i Stockholms stad Box 7049 164 07 Kista

DOM. 2014-02-24 Meddelad i Stockholm. KLAGANDE Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd i Stockholms stad Box 7049 164 07 Kista KAMMARRÄTTN Avdelning 04 2014-02-24 Meddelad i Stockholm Mål nr 6072-13 KLAGAND Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd i Stockholms stad Box 7049 164 07 Kista MOTPART Ombud: Pia Ahlström Svensk Personlig Assistans

Läs mer

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Här kan du läsa om... LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade "Det rör sig inte om människor med särskilda behov, utan om människor med alldeles vanliga, normala behov som måste tillgodoses

Läs mer

Assistansersättning Domar t.o.m. juni 2000

Assistansersättning Domar t.o.m. juni 2000 RFV Anser 2000:5 Assistansersättning Domar t.o.m. juni 2000 Rättslägesöversikt RFV ANSER Under beteckningen RIKSFÖRSÄKRINGSVERKET ANSER publicerar Riksförsäkringsverket bl a rättslägesanalyser och rättsfallsöversikter

Läs mer

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är: Ung med ADHD Det här faktabladet är skrivet till dig som är ung och har diagnosen ADHD. Har det hänt att någon har klagat på dig när du har haft svårt för att koncentrera dig? Förstod han eller hon inte

Läs mer

DOM: 2014-06- 2 3. Meddelad i Göteborg. Ombud: Emma Koskelainen LS S Assistans Theres Svenssons gata 7 417 55 Göteborg

DOM: 2014-06- 2 3. Meddelad i Göteborg. Ombud: Emma Koskelainen LS S Assistans Theres Svenssons gata 7 417 55 Göteborg KAMMARRÄTTEN I GÖTEBORG Avdelning 3 : 2014-06- 2 3 Meddelad i Göteborg Mål nr 1111-14 Sida 1 (2) KLAGANDE K ( Ombud: Emma Koskelainen LS S Assistans Theres Svenssons gata 7 417 55 Göteborg MOTPART Stadsdelsnämnden

Läs mer

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. 1 Lättläst version

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. 1 Lättläst version LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade 1 Lättläst version Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen är en rättighetslag. Lagen förkortas med LSS. LSS gäller för människor

Läs mer

Kvalitetsdeklaration. för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01

Kvalitetsdeklaration. för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01 Kvalitetsdeklaration för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01 Kvalitetsdeklaration LSS Om kvalitetsdeklarationen Kvalitetsdeklarationen

Läs mer

Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS

Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS 1. Utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd, 2. Betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (10) meddelad i Stockholm den 20 januari 2010 KLAGANDE AA Ombud: BB Assistansia AB Box 377 701 47 Örebro MOTPART Omsorgsnämnden i Trollhättans kommun Box 981 461 29 Trollhättan ÖVERKLAGAT

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

DOM. 2014-05-13 Meddelad i Sundsvall. Ombud: Jur.kand. Jessica Lindgren C J Advokatbyrå AB Cardellgatan 1 114 36 Stockholm

DOM. 2014-05-13 Meddelad i Sundsvall. Ombud: Jur.kand. Jessica Lindgren C J Advokatbyrå AB Cardellgatan 1 114 36 Stockholm DOM 2014-05-13 Meddelad i Sundsvall Mål nr 2737-12 Sida 1 (5) KLAGANDE B Ombud: Jur.kand. Jessica Lindgren C J Advokatbyrå AB Cardellgatan 1 114 36 Stockholm MOTPART Försäkringskassan Processjuridiska

Läs mer

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Barn- och utbildningsförvaltningen

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Barn- och utbildningsförvaltningen LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Barn- och utbildningsförvaltningen Vilka omfattas av lagen? - LSS är en lag om hjälp till personer som har något eller några av dessa funktionshinder:

Läs mer

Personkrets 1: Personer med utvecklingsstörning (IQ under 70), autism eller autismliknande tillstånd. Tex. Aspergers syndrom.

Personkrets 1: Personer med utvecklingsstörning (IQ under 70), autism eller autismliknande tillstånd. Tex. Aspergers syndrom. För vem? För att omfattas av lagen måste man tillhöra en viss personkrets, alla funktionshindrade omfattas alltså inte av LSS. Med hjälp av medicinskt underlag gör LSS-handläggaren bedömning av om man

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 16 december 2013 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings dom den 4 oktober

Läs mer

LSS-omsorgen. Det här kan du som har funktionsnedsättning

LSS-omsorgen. Det här kan du som har funktionsnedsättning LSS-omsorgen Det här kan du som har funktionsnedsättning få hjälp med Genom LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) kan personer med omfattande funktionsnedsättningar få möjlighet

Läs mer

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 2010-01-19 Socialförvaltningen Handikappomsorgen LÄTT-LÄST LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS finns för att: Göra det lättare för dig med funktionshinder att göra saker som

Läs mer

LSS Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade Information från socialtjänsten Sundsvalls kommun Omsorg om funktionshindrade LSS Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade Genom LSS kan personer med omfattande funktionshinder få

Läs mer

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, är en rättighetslag. De som tillhör någon av lagens tre personkretsar kan få rätt till

Läs mer

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Nordmalings kommun 914 81 NORDMALING Tfn 0930-140 00 www.nordmaling.se Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Lagen börjar med personkretsen. Det är de personer som har rätt till hjälp.

Läs mer

Stöd och service enligt LSS

Stöd och service enligt LSS Stöd och service enligt LSS Det finns en lag som säger att personer med funktionsnedsättning kan få särskilt stöd och service. Lagen heter LSS, som är ett kortare namn för Lagen om stöd och service till

Läs mer

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till

Läs mer

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som lider av ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)

Läs mer

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som har ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)

Läs mer

Informationsbroschyr till dig som har ett funktionshinder.

Informationsbroschyr till dig som har ett funktionshinder. Informationsbroschyr till dig som har ett funktionshinder. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Lagen om stöd och service åt vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som

Läs mer

HFD 2013 ref 76. Lagrum: 13 kap. 30 och 31 socialförsäkringsbalken (2010:110)

HFD 2013 ref 76. Lagrum: 13 kap. 30 och 31 socialförsäkringsbalken (2010:110) HFD 2013 ref 76 Fråga om förutsättningarna för rätt till tillfällig föräldrapenning på obegränsad tid för vård av ett barn som efter avslutad behandling av en allvarlig sjukdom behövt intensiv träning

Läs mer

Stöd till personer med funktionsnedsättning

Stöd till personer med funktionsnedsättning Stöd till personer med funktionsnedsättning i Lessebo kommun Stöd till personer med funktionsnedsättning Omsorgen om personer med funktionsnedsättning (OF) erbjuder en rad olika stöd till personer med

Läs mer

Social sektor. Leva som andra. - information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

Social sektor. Leva som andra. - information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Social sektor Leva som andra - information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Vad är LSS? LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Det är en lag

Läs mer

LÄTTLÄST OM LSS. Det är kommunen och landstinget som ska ge den hjälp som behövs. Här får du veta mera om vad som gäller.

LÄTTLÄST OM LSS. Det är kommunen och landstinget som ska ge den hjälp som behövs. Här får du veta mera om vad som gäller. Stöd och service till vissa funktionshindrade Den här texten är lättläst. Det betyder att det inte finns svåra ord men allt som är viktigt finns med. Texten handlar om LSS. LSS betyder lagen om stöd och

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 13 december 2013 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA Ombud: BB Assistansbolaget Skäpplandsgatan 1 C 703 46 Örebro ÖVERKLAGAT

Läs mer

DOM. 2011-02-25 Meddelad i Göteborg. KLAGANDE Stadsdelsnämnden Angered i Göteborgs kommun (tidigare Stadsdelsnämnden Gunnared) Box34 424 21 Angered

DOM. 2011-02-25 Meddelad i Göteborg. KLAGANDE Stadsdelsnämnden Angered i Göteborgs kommun (tidigare Stadsdelsnämnden Gunnared) Box34 424 21 Angered _,, KAMMAÄTTEN I GÖTEBOG 2011-02-25 Meddelad i Göteborg f,;:_. p" ;-t.-i, Sida 1 (3) Mål nr 3712-10 KLAGANDE Stadsdelsnämnden Angered i Göteborgs kommun (tidigare Stadsdelsnämnden Gunnared) Box34 424 21

Läs mer

Uppdaterad 2012-03-06

Uppdaterad 2012-03-06 Uppdaterad 2012-03-06 20 INNEHÅLL Sidan Vad är LSS? 3 Vem gäller lagen för? 4 Råd och stöd 5 Personlig assistent 6 Ledsagarservice 7 Kontaktperson 8 Hjälp till familjer 9 Korttidshem eller extra familj

Läs mer

DOM 2011-03- 3 0. Meddelad i Göteborg. SAKEN Assistansersättning enligt lagen (1993:389) om assistansersättning

DOM 2011-03- 3 0. Meddelad i Göteborg. SAKEN Assistansersättning enligt lagen (1993:389) om assistansersättning f.. KAMMARRÄTTEN I _). GÖTEBORG Avdelning 1, 2011-03- 3 0 Meddelad i Göteborg Sida 1 (2) >< Mål nr 233-11 KLAGANDE MOTPART Försäkringskassan Processjuridiska enheten/malmö Box 14069 200 24 Malmö ÖVERKLAGAT

Läs mer

LSS Information för personer med funktionsnedsättning

LSS Information för personer med funktionsnedsättning LSS Information för personer med funktionsnedsättning Information från Socialkontoret i Danderyd om insatser enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS LSS Lagen om stöd och service

Läs mer

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN Stöd & Service STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN STÖD OCH SERVICE till dig som har en psykisk funktionsnedsättning -Team Psykiatri- STÖD OCH SERVICE till dig som har en intellektuell funktionsnedsättning

Läs mer

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL Juridik för handläggare inom barn- och ungdomsvården Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Hälso- och sjukvårdslagen, HSL 2010-04-22 BasUt SoL Hjälpbehövande medborgare Soc tjänsten

Läs mer

LSS. Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun

LSS. Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun S O C I A L F Ö RVA LT N I N G E N I H U D D I N G E LSS Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun Vart vänder jag mig? Du som bor i Huddinge kommun och

Läs mer

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade I denna broschyr skriver vi om den hjälp du kan få enligt lagen som heter LSS det vill säga lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.

Läs mer

HFD 2014 ref 5. Lagrum: 2 a kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453)

HFD 2014 ref 5. Lagrum: 2 a kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453) HFD 2014 ref 5 En 94-årig kvinna med vissa fysiska sjukdomsbesvär i förening med känslor av otrygghet och ensamhet har ansökt om insats enligt socialtjänstlagen inför en flyttning till annan kommun. Fråga

Läs mer

VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS

VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS 1 Innehåll LSS - Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade... 4 Vem gäller lagen för?... 4 Rätten till

Läs mer

DOM. 2012-03-27 Meddelad i Göteborg. Vård- och omsorgsnämnden i Helsingborgs kommun 251 89 Helsingborg ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

DOM. 2012-03-27 Meddelad i Göteborg. Vård- och omsorgsnämnden i Helsingborgs kommun 251 89 Helsingborg ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE KAMMARRÄTTEN I GÖTEBORG Avdelning l 2012-03-27 Meddelad i Göteborg Mål nr 710-11 KLAGANDE E Vårdnadshavare: l. 2. MOTPART Vård- och omsorgsnämnden i Helsingborgs kommun 251 89 Helsingborg ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNEHÅLL 8 14 18 20 22 26 29 Hur vi har gjort rapporten Livet före och efter det förändrade beslutet Så påverkar beslutet vardagsliv och fritid

Läs mer

Övertorneå kommun. Socialtjänsten Övertorneå Kommun informerar om: LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

Övertorneå kommun. Socialtjänsten Övertorneå Kommun informerar om: LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Övertorneå kommun Socialtjänsten Övertorneå Kommun informerar om: LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Alla personer med funktionsvariation har, vid behov, möjlighet till stöd och

Läs mer

DOM 2011-11 2. Meddelad i Göteborg. MOTPART Nämnden för Handikappomsorg i Kungsbacka kommun Box 10409

DOM 2011-11 2. Meddelad i Göteborg. MOTPART Nämnden för Handikappomsorg i Kungsbacka kommun Box 10409 - ;.. KAMMARRÄTTN I GÖTBORG 2011-11 2 I Meddelad i Göteborg Sida 1 (4) Mål nr 4931-10 KLAGAND MOTPART Nämnden för Handikappomsorg i Kungsbacka kommun Box 10409 434 24 Kungsbacka ÖVRKLAGAT AVGÖRAND Förvaltningsrätten

Läs mer

HFD 2013 ref 14 Allmän försäkring

HFD 2013 ref 14 Allmän försäkring HFD 2013 ref 14 Allmän försäkring En kvinna som står och arbetar och som har vissa graviditetsbesvär har ansetts berättigad till halv graviditetspenning. Lagrum: 10 kap. 2 första stycket 1 och 4 socialförsäkringsbalken

Läs mer

LSS. Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun.

LSS. Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun. LSS Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun. Vart vänder jag mig? Du som bor i Huddinge kommun och har stora funktionsnedsättningar kan vända dig till biståndskansliet

Läs mer

STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Du som har en funktionsnedsättning har möjlighet att ansöka om insatser för att kunna få leva ett så självständigt

Läs mer

Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Maria Unenge Hallerbäck

Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Maria Unenge Hallerbäck Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Maria Unenge Hallerbäck Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Attention Deficit Hyperactivity Disorder ADHD /ADD Autismspektrumtillstånd autism, atypisk

Läs mer

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Skoldagen 21 mars 2013 Sofia Cassel Leg. Psykolog Sofia Cassel legitimerad psykolog, Inside Team 2 Agenda Fakta om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Vanliga

Läs mer

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. lättläst

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. lättläst LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade lättläst Introduktion LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger

Läs mer

Bedömning av behov av personlig assistans

Bedömning av behov av personlig assistans Bedömning av behov av personlig assistans Socialstyrelsen Försäkringskassan 2011-08-23 Sökanden Förnamn: Efternamn: Personnummer: Bostadsadress: Telefonnummer: Handläggare (namn): Telefon: E-post: Datum

Läs mer

DOM. 2014-10- z 2 Meddelad i Göteborg. Ombud: Richard Andersson Humana Assistans AB Box 184 701 43 Örebro

DOM. 2014-10- z 2 Meddelad i Göteborg. Ombud: Richard Andersson Humana Assistans AB Box 184 701 43 Örebro KMMRRÄTTEN I GÖTEBORG vdelning 2 2014-10- z 2 Meddelad i Göteborg Mål nr 1354-14 Sida 1 (4) KLGNDE Ombud: Richard ndersson Humana ssistans B Box 184 701 43 Örebro MOTPRT Stadsområdesnämnd Öster i Malmö

Läs mer

Riktlinjer för insatser enligt LSS

Riktlinjer för insatser enligt LSS Riktlinjer för insatser enligt LSS Antagna av Omsorgsnämnden den 17 december 2008 128 Här presenteras besluts- och stödenhetens riktlinjer avseende insatser enligt lagen om stöd och service till vissa

Läs mer

Information om. LSS- Lagen. stöd och service till vissa. funktionshindrade. Telefonnummer: LSS-handläggare Tina Persson 0240-66 0178

Information om. LSS- Lagen. stöd och service till vissa. funktionshindrade. Telefonnummer: LSS-handläggare Tina Persson 0240-66 0178 Telefonnummer: LSS-handläggare Tina Persson 0240-66 0178 Avdelningschef LSS Agneta Stabforsmo 0240-66 03 25 SMEDJEBACKENS KOMMUN Socialförvaltningen LSS-avdelningen Information om LSS- Lagen om När Du

Läs mer

Rättslig uppföljning 2015:1. Rättsfalls översikt. personlig assistans (föräldraansvar)

Rättslig uppföljning 2015:1. Rättsfalls översikt. personlig assistans (föräldraansvar) Rättslig uppföljning 2015:1 Rättsfalls översikt personlig assistans (föräldraansvar) Utgivare: Upplysningar: Webbplats: Försäkringskassan Rättsavdelningen Monica Svanholm 010-116 92 77 monica.svanholm@forsakringskassan.se

Läs mer

DOM. 2013-12-19 Meddelad i Sundsvall. MOTPART Försäkringskassan Processjuridiska enheten, Sundsvall 851 93 Sundsvall

DOM. 2013-12-19 Meddelad i Sundsvall. MOTPART Försäkringskassan Processjuridiska enheten, Sundsvall 851 93 Sundsvall KAMMARRÄTTEN I SUNDSVALL 2013-12-19 Meddelad i Sundsvall Sida 1 (4 ) Mål nr 29 31-12 KLAGANDE Ställföreträdare: Ombud: Maria Sydlen Humana Assistans AB Box 184 701 43 Örebro MOTPART örsäkringskassan Processjuridiska

Läs mer

information om LSS VERKSAMHETEN

information om LSS VERKSAMHETEN information om LSS VERKSAMHETEN LSS Lagen om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning LSS ger vissa personer med funktionsnedsättning särskilda rättigheter genom tio olika insatser.

Läs mer

Omsorg om funktionshindrade. Information och stödformer

Omsorg om funktionshindrade. Information och stödformer Omsorg om funktionshindrade Information och stödformer Vård och omsorg om de som lever med funktionshinder Det handlar egentligen inte om människor med särskilda behov utan om människor med alldeles vanliga

Läs mer

Författningsbestämmelser

Författningsbestämmelser Författningsbestämmelser Enlig 3 kap. 3 andra stycket skollagen (1985:1100) skall barn som inte bedöms kunna nå upp till grundskolans kunskapsmål därför att de är utvecklingsstörda tas emot i särskolan.

Läs mer

LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS

LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS HAGFORS KOMMUN MÅLET MED LAGEN OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE, LSS, ÄR ATT DEN ENSKILDE FÅR MÖJLIGHET ATT LEVA SOM ANDRA LSS

Läs mer

Handikappersättning. Hur mycket får man i handikappersättning? Vem kan få handikappersättning?

Handikappersättning. Hur mycket får man i handikappersättning? Vem kan få handikappersättning? Handikappersättning Du som är över 19 år kan få handikappersätt ning om du behöver extra hjälp eller har extra kostnader på grund av varaktig sjukdom eller funktionsnedsättning. Det är inte graden av nedsättning

Läs mer

DOM. 20 13-10-30 Meddelad i Stockholm. Ombud: Britt-Inger Perera Olivia Personlig Assistans AB Vendevägen 85 A I 82 91 Danderyd

DOM. 20 13-10-30 Meddelad i Stockholm. Ombud: Britt-Inger Perera Olivia Personlig Assistans AB Vendevägen 85 A I 82 91 Danderyd AMMARRÄTTEN I STOCHOLM Avdelning 03 20 13-10-30 Meddelad i Stockholm Mål nr 7844-12 LAGANDE Ombud: Britt-Inger Perera Olivia Personlig Assistans AB Vendevägen 85 A I 82 91 Danderyd MOTPART Socialnämnden

Läs mer

Sammanfattning av statistikuppgifter

Sammanfattning av statistikuppgifter Bilaga 1-10 Sammanfattning av statistikuppgifter Sammanfattning av statistik För att tidigt identifiera de barn och unga 0-16 år som kommer och eller är i behov av extra stöd har en första inventering

Läs mer

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Innehållsförteckning LSS - Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Vem gäller lagen för?... 1 Tio rättigheter/insatser... 2 1. Rådgivning

Läs mer

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Sollefteå kommun Individ- och omsorgsförvaltningen Information om vad lagen innebär och hur det går till vid ansökan om insats Vart vänder man

Läs mer

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Alla människor är olika. Vissa klarar sig helt själva. Människor med funktionshinder kan behöva hjälp för att kunna leva ett bra liv. Ordet funktionshinder

Läs mer

Det sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg.

Det sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg. Det sitter inte i viljan Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg. För att kunna stödja personer med neuropsykiatriska funktionshinder i vardag, studier och yrkesliv behöver vi

Läs mer

Leva som andra. Information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. www.ronneby.se

Leva som andra. Information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. www.ronneby.se Leva som andra Information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade www.ronneby.se Innehåll Vad är LSS? 3 Leva som andra 3 För vem gäller lagen? 4 Alla insatser i LSS är gratis 5

Läs mer

Stöd och service enligt LSS

Stöd och service enligt LSS Stöd och service enligt LSS LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till en del personer med funktionsnedsättningar. Socialtjänstlagen,

Läs mer

Rättsfallsöversikt personlig assistans

Rättsfallsöversikt personlig assistans Rättsfallsöversikt personlig assistans ISSN 1653-2937 Utgivare: Upplysningar: Webbplats: Försäkringskassan Försäkringsprocesser Christina Janzon 010-116 95 91 christina.janzon@forsakringskassan.se www.forsakringskassan.se

Läs mer

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST)

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST) Disposition Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Vilka diagnoser? Vad är diagnoserna? Hannah Jakobsson, leg. psykolog, Cereb Prevalens Behandlingsmöjligheter Vad kan primärvården

Läs mer

funktionsnedsättning

funktionsnedsättning Stöd och service till personer med funktionsnedsättning Information om insatser enligt LSS 2(14) Innehållsförteckning Att söka hjälpinsatser 3 LSS och insatserna 4 Råd och stöd 5 Personlig assistans 6

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 10 februari 2012 KLAGANDE Socialnämnden i Trelleborgs kommun Box 63 231 21 Trelleborg MOTPART AA Ombud: BB ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten

Läs mer

LSS är en lag. LSS betyder Lagen om stöd och service åt vissa funktionshindrade.

LSS är en lag. LSS betyder Lagen om stöd och service åt vissa funktionshindrade. LSS LSS är en lag. LSS betyder Lagen om stöd och service åt vissa funktionshindrade. I LSS står att människor med stora och varaktiga funktionshinder har rätt till hjälp. Det står också att människor som

Läs mer

DOM. 2013-12-18 Meddelad i Stockholm. Ombud: Anna Dicander Humana Assistans AB Box 184 701 43 Örebro

DOM. 2013-12-18 Meddelad i Stockholm. Ombud: Anna Dicander Humana Assistans AB Box 184 701 43 Örebro KAMMARRÄTTEN I STOCKHOLM Avdelning 05. 2013-12-18 Meddelad i Stockholm Mål nr 2292-13 KLAGANDE c Ombud: Anna Dicander Humana Assistans AB Box 184 701 43 Örebro MOTPART Barn- och ungdomsnämnden i Uppsala

Läs mer

STÖD OCH SERVICE TILL FUNKTIONSHINDRADE I KARLSKRONA KOMMUN HANDIKAPPOMSORGEN I KARLSKRONA KOMMUN Den broschyr du håller framför dig ska ge en bild av Karlskrona kommuns insatser för funktionshindrade.

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 25 juni 2015 KLAGANDE Allmänna ombudet för socialförsäkringen 103 51 Stockholm MOTPART AA Ombud: Advokat Allan Saietz Snösundsvägen 45 134

Läs mer

2014-02- z 0. Meddelad i Göteborg. KLAGANDE Vård- och omsorgsnämnden i Mölndals konunun 431 82 Mölndal

2014-02- z 0. Meddelad i Göteborg. KLAGANDE Vård- och omsorgsnämnden i Mölndals konunun 431 82 Mölndal 0 t KMMRRÄTTEN I i GÖTEBORG vdelning 2 2014-02- z 0 Meddelad i Göteborg Sida l (3) Mål nr 4571-13 KLGNDE Vård- och omsorgsnämnden i Mölndals konunun 431 82 Mölndal MOTPRT Ställföreträdare: Ombud: Sanaz

Läs mer

Lättläst LSS för vuxna

Lättläst LSS för vuxna Stöd för dig som har en funktionsnedsättning och är mellan 18 och 65 år Lättläst LSS för vuxna Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS lagen Det finns en lag som heter Lagen om stöd

Läs mer

DOM 2014-07- 18. Meddelad i Göteborg. KLAGANDE Stadsdelsnämnden Askim-Frölunda-Högsbo i Göteborgs kommun Box 16 421 21 Västra Frölunda

DOM 2014-07- 18. Meddelad i Göteborg. KLAGANDE Stadsdelsnämnden Askim-Frölunda-Högsbo i Göteborgs kommun Box 16 421 21 Västra Frölunda AMMARRÄTTEN I GÖTEBORG Avdelning 1 2014-07- 18 Meddelad i Göteborg Mål nr 2917-14 Sida 1 (4) LAGANDE Stadsdelsnämnden Askim-Frölunda-Högsbo i Göteborgs kommun Box 16 421 21 Västra Frölunda MOTPART Ställföreträdare:

Läs mer

Stöd och service till dig som har funktionsnedsättning

Stöd och service till dig som har funktionsnedsättning Stöd och service till dig som har funktionsnedsättning Jörgen Wiklund & Co/Bildarkivet.se Stöd och service till dig som har funktionsnedsättning Om du har en funktionsnedsättning som är omfattande, betydande

Läs mer

Stöd i vuxenlivet - Sammanställning av stödinsatser för personer med funktionshinder

Stöd i vuxenlivet - Sammanställning av stödinsatser för personer med funktionshinder Stöd i vuxenlivet - Sammanställning av stödinsatser för personer med funktionshinder Falu Kommun Socialförvaltningen LSS-sektionen Det här häftet visar olika vägar till stöd för Dej med funktionshinder.

Läs mer

Lagrum: 9 a lagen (1993:387) om stöd och service till visa funktionshindrade; 51 kap. 2 och 3 socialförsäkringsbalken

Lagrum: 9 a lagen (1993:387) om stöd och service till visa funktionshindrade; 51 kap. 2 och 3 socialförsäkringsbalken HFD 2015 ref 46 Rätt till personlig assistans för annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade enligt 9 a LSS har ansetts förutsätta att personen har en psykisk funktionsnedsättning.

Läs mer

LSS. Till Dig som nu läser denna broschyr! Lag om stöd och service. till vissa funktionshindrade

LSS. Till Dig som nu läser denna broschyr! Lag om stöd och service. till vissa funktionshindrade Till Dig som nu läser denna broschyr! Lagen vänder sig till personer i alla åldersgrupper och med olika funktionshinder och livssituationer. Lag om stöd och service LSS till vissa funktionshindrade Lagen

Läs mer

Habiliteringens behandlingsgrupper och kursverksamhet. Habiliteringen Halland

Habiliteringens behandlingsgrupper och kursverksamhet. Habiliteringen Halland Habiliteringens behandlingsgrupper och kursverksamhet Habiliteringen Halland Habiliteringens grupper och föreläsningar är habiliteringsinsatser som riktas till barn, ungdomar och vuxna som har kontakt

Läs mer

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING Habiliteringen Mora 2012 Barn 6 12 år Diagnos: Adhd, autismspektrum, lindrig och måttlig utvecklingsstörning, Cp samt EDS Psykologutredning Remiss med frågeställning

Läs mer

Koncentrationssvårigheter. Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Koncentrationssvårigheter. Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Koncentrationssvårigheter Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Koncentrationssvårigheter vad är det? 2. Olika typer av koncentrationssvårigheter 3. Typiska problem

Läs mer

DOM. 2011-10-06 Meddelad i Jönköping. MOTPART Försäkringskassan Processjuridiska enheten/malmö

DOM. 2011-10-06 Meddelad i Jönköping. MOTPART Försäkringskassan Processjuridiska enheten/malmö KAMMARRÄTTEN Avdelning 1 2011-10-06 Meddelad i Jönköping. Sida 1 (4) Mål nr 698-11 KLAGANDE MOTPART Försäkringskassan Processjuridiska enheten/malmö Box 14069 20024 Malmö ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten

Läs mer

DOM 2011-09- 3 0. Meddelad i Göteborg. KLAGANDE Vård- och omsorgsnämnden i Ale kommun 449 80 Alafors

DOM 2011-09- 3 0. Meddelad i Göteborg. KLAGANDE Vård- och omsorgsnämnden i Ale kommun 449 80 Alafors KAMMARRÄTTEN I GÖTEBORG 2011-09- 3 0 Meddelad i Göteborg Mål nr 4710-10 Sida 1 (4) KLAGANDE Vård- och omsorgsnämnden i Ale kommun 449 80 Alafors MOTPART c ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Göteborgs

Läs mer

DOM 'l(l/-'j 0/-t _,']0)

DOM 'l(l/-'j 0/-t _,']0) KAMMARRÄTTEN I SUNDSVALL 'l(l/-'j 0/-t _,']0) of._:v :; - ' c-.l_t Meddelad i Sundsvall Mål nr 1925-12 Sida 1 (5) KLAGANDE E Ombud: jur.kand. Ann-Marie Stolberg Frösunda LSS AB Stationsgatan 21 931 32

Läs mer

Fråga om avskrivning av studielån på grund av synnerliga skäl.

Fråga om avskrivning av studielån på grund av synnerliga skäl. HFD 2013 ref 62 Fråga om avskrivning av studielån på grund av synnerliga skäl. Lagrum: 8 kap. 12 studiestödslagen (1973:349) J.F. hade haft diabetes sedan tonåren. Under sjätte terminen på sjuksköterskeutbildningen

Läs mer