En kvalitativ textanalys av svensk dagspress gällande ADHD fenomenet.

Transkript

1 Stockholms Universitet Intuitionen för Socialt arbete Socialhögskolan En kvalitativ textanalys av svensk dagspress gällande ADHD fenomenet. Handledare: Catharina Löf Författare: Ulrika Gresnes, Pernilla Heanel Kursgrupp:ÄF6 1

2 Abstract The purpose of this study is to examine what is highlighted in the topic of ADHD in the two daily newspapers Swedish Dagbladet (SvD is still) and Dagens Nyheter (DN called henceforth). Articles are downloaded from internet newspaper editions, as well as mediedrevet and Retriever, updated daily with current articles. Along the way we have been in contact with a journalist from Dagens Nyheter and a wellknown researcher in the subject. Of the two, we received good response and also took note of their material, which we are very grateful for. ADHD diagnosis has more recently been a sharp increase. There is really no answer to why only that knowledge in the area has improved. In essence, we searched the articles in Dagens Nyheter and in Swedish Dagbladet. These newspapers are greatest in our large cities but also sold throughout Sweden. SvD has readers on weekdays and DN readers on weekdays on weekends is increased these figures slightly. Sammanfattning Syftet med den studien är att undersöka hur ADHD diagnosen disskuteras i våra stora dags tidningar Svenska Dagbladet (benämns SvD fortsättningsvis) och Dagens Nyheter (benämns DN fortsättningsvis). Artiklarna är hämtade ur tidningarnas internet upplagor samt mediedrevet och Retriever som uppdateras dagligen med aktuella artiklar. Vi har använt oss av kvalitativ textanalys för att angripa de artiklar som rör ADHD diagnosen i SvD och DN. Artiklarna i dessa tidningar belyser mestandels en ökning av diagnosen ADHD, medicinerning och uttalanden från kända människor om sin ADHD. Vi har under resans gång varit i kontakt med en journalist från Dagens Nyheter samt en känd forskare inom ämnet. Av dessa två har vi fått bra respons och dessutom tagit del av deras material som vi är mycket tacksamma för. I vår genomgång av tidigare forskning vad gäller ADHD så har det visat sig att dessa forskningsfrågor är återkommande: Diagnostisering: Forskningen inom diagnostisering handlar om huruvida barn ska diagnostiseras, hur avgörande det är i vilken ålder diagnostiseringen sker, vilken påverkan en diagnos har för individen. Gillberg (2009) beskriver bla i sin bok Ett barn i varje klass att det är viktigt med en riktig diagnostisering så att graden av handikapp kan reduceras. Eva Kärfve anser dock att det fattas forskning om hur stor påverkan miljö och uppväxtförhållanden kan inverka på ett barns uppträdande (Kärfve, 2000). I sin bok AD/HD i nytt ljus som Tomas Ljungberg har skrivit beskriver han ADHD utifrån det perspektiv som han anser har starkast vetenskapligt stöd. Boken grundar sig på studier av Ljungberg på uppdrag från Socialstyrelsen, där de ville att han skulle undersöka tidigare forskning inom ADHD fältet och få fram vilken forskning som har mest vetenskapligt stöd i sina slutsatser kring vad symptomen för ADHD kriterier har sin bakgrund i (Ljungberg, 2008). Biologisk/Medicin: (Elektronisk källa: NEPI 2012) Här forskar man om huruvida ADHD problematiken kommer sig av biologiskt eller organiskt orsakad förändring i hjärnans funktion, skador på olika delar av hjärnan, skador under graviditeten eller under förlossningen. Vad gäller mediciner undersöks det vilken påverkan medicinering har (på kortoch lång sikt), i vilken ålder man kan börja medicinera m.m. Idag får mer än 57,000 vuxna och barn läkemedel mot ADHD, det är nästan fyra gånger fler än 2006, då ungefär 15,000 personer fick ADHD medicin. Ökningen sker i alla åldersgrupper och kön (Elektronisk källa: NEPI 2012). 2

3 Psykosocialt: Är ADHD ett neuropsykiatriskt funktionshinder? Vilken påverkan har miljön och omgivningen? Här undersöker forskningen familjeförhållanden, låg social klass, lägre inkomster, sämre ekonomiskt ansvarstagande fäder, föräldrakonflikter, ökad förekomst av otrygghet för att kunna få fram att psykosocial belastning som detta är leder till påfrestningar i samspelet i socialsammanhang och kan visa sig som bla koncentrationssvårigheter m.m (Ljungberg, 2008:). 3

4 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Problemformulering Syfte och frågeställningar Relevans för socialt arbete Begrepps definitioner 8 2. Fakta ADHD ADHD symptom Utredning och diagnostisering Diagnostiska kriterier 9 3. Tidigare forskning Metoder i tidigare forskning Teorier Gestaltningsteori Medias påverkan Maktteori Normalitet/avvikelse Stigmatisering/avvikelse Metod Kvalitativ textanalys Urval och avgränsningar Validitet och reliabilitet Etik Resultat och analys Den psykosociala diskursen Den medicinska diskursen Psykosociala diskursen och den medicinska diskursen i DN och SvD Vilken bild ger DN och SvD av ADHD diagnosen? Vilka aktörer förefaller centrala för ADHD-diagnosen enligt DN och SvD? Går det att urskilja några skillnader? Vilka olika argument används inom de olika diskurserna? Hur förhåller sig de olika diskurserna? Diskussion Förslag på vidare forskning Arbetsfördelning 38 Referenslista 4

5 1. Inledning: Under 2000-talet har diskussionen kring Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) ökat i medier. I början av 2000-talet accelererade diskussionen som handlar om dels en ökning av diagnostisering av ADHD och vad som orsakar symptomen hos individen. I och med detta kan säga att det finns två läger, forskare som representerar den psykosociala kontexten och forskare som representerar den medicinska kontexten (Ekström, 2012) Idag pågår en levande debatt kring hur man kan se på begrepp som normalitet och avvikelser. Forskare från en rad olika dicipliner ifrågasätter gränserna mellan dessa begrepp. Focaults arbeten (T.ex. Vansinnets historia under den klassiska epoken 1972/2001 & Övervakning och straff 1974/2001) finns ofta med som en influens när forskare diskuterar dessa gränser. Dessa forskare som debatterar omkring detta är Eva Kärfve svensk docent i sociologi, Christopher Gillberg professor i barn och ungdomspsykiatri vi Göterborgs universitet. Debatten trappades upp i och med att Eva Kärfe publicerade sin bok Hjärnspöken; Damp och hotet mot folkhälsan. Denna publicering fördjupade en egentligen redan tidigare tvist mellan medicinskt professionella och de aktörer som företräder det psykosociala. Konfikten mellan de båda lägren har bestått under en längre tidsperiod (Ekström, 2012). Det som vi idag kallar neuropsykiatriska svårigheter (sk dolda handikapp) har funnits i alla tider, alla samhällsklasser och kulturer. Aspergers syndrom, AD/HD, ADD, Touretts syndrom m.fl. kunde förr i mer primitiva samhällen vara en tillgång, speciellt i jägarsamhällen där risktagande, impulsivitet och snabba beslut var en stor fördel för jakten. Allteftersom samhället utvecklades så kunde människor, som i dag skulle få en diagnos, klassas som byfånar och hamna inom fattigvården eller på institution, för trettio år sedan placerades barn med dessa svårigheter i s.k. obs-klasser. I takt med denna förändring har kraven på strukturering, utbildning, professionalitet och forskning växt. Debatter och diskussioner kring ADHD diagnosens ursprung har varit flitigt förekommande i media såväl som i forskarvärlden (Gillberg, 2005). Denna uppsats är inriktad på disskusioner som är anslutna till ADHD i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. När media nämns i texten är det dessa två tidningar vi utgår ifrån. Diagnostisering av ADHD har enligt tidningarna ökat lavinartat de senaste åren. Vi presenterar de olika perspektiv som diskuteras i media, främst i form av den psykosociala och den biologiska diskussionen mellan forskare. Andra begrepp i uppsatsen som relateras till ADHD problematiken är makt, normalitet och stämpling/avvikelse. Vi vet sedan tidigare att media har en viss påverkan på oss människor. Vi tror att bilden som media ger av ADHD formar människors syn på funktionshindret både på gott och ont. Diskussionerna florerar på många sociala platser såsom i hemmet, i arbetslivet och i skolor. Detta medför att ADHD inte bara blir en medicinsk företeelse utan är också något som påverkas i det sociala samhället(winther Jörgensen & Philips, 2000). Normalitet är något som många strävar efter i dagens samhälle. Normaliseringsdomarna är allestädes närvarande. Vi befinner oss i lärarendomarens, läkaren-domarens, uppfostraren-domarens, socialarbetaren - domarens samhälle; alla dessa låter det universellt normativa råda: och var och en av dem, på den punkt han befinner sig, låter kroppen, rörelserna, beteendet, uppförandet, färdigheterna och prestationerna lyda under normerna. (Foucault, 1974/2001). 5

6 Margot Bengtsson (2001) skriver i sin bok Tid, rum, kön och identitet om ett nätverk av tekniker, teorier och praktiker som på ett akademiskt-, professionellt och populärpsykologiskt sätt kategoriserar individer enligt den västerländska kulturen i modern tid. Individer observeras och regleras enligt psykologin. Perspektivet som beskrivs ifrågasätter vetenskapens legitimitet att särskilja och kategorisera individer. Fenomen som man anser sig kunna upptäcka skapas i själva verket samtidigt via de teorier och praktiker som man är en del av. Detta väckte vårt intresse för att undersöka vad media belyser när det gäller ADHD diagnosen i förhållande till begreppet normalitet. 1.1 Bakgrund Många neuropsykiatriska diagnoser har passerat genom tiden (Brante, 2001). Gränserna för vad som anses vara sjukt eller friskt är föränderlig. Forskare menar att diagnoser speglar samhället, allt beror på vad som uppfattas som normalt eller avvikande i den ledande kulturen. En del diagnoser försvinner helt beroende på vad som uppfattas som sjukdom eller inte, andra diagnoser aktualiseras över tid för att sedan försvinna eller återuppstå i någon annan form (Brante, 2001). Under kommande rubrik klargör vi ADHD diagnosens kriterier med hjälp av DSM (Diagnostic and Statistical Manual of mentors disorders) vilket är ett verktyg som psykologer använder sig av när de fastställer en diagnos. Inom DSM är kriterierna många för att en individ ska få diagnosen ADHD. Nackdelen med att ha så många kriterier tror vi kan göra att en ökning av diagnostisering av ADHD kan ske eftersom fler individer faller utanför ramen av vad som är normalt i vårt samhälle som det ser ut idag. 1.2 Problemformulering Media förmedlar en het debatt mellan forskare i artiklar som behandlar ämnet ADHD. Vid studerandet av DN och SvD s artiklar framträder en pågående diskussion under 2000-talet mellan forskare tillhörande ett psykosocialt läger och medicinskt läger. Diagnosens motståndare framhäver att störningen är överdiagnostiserad och behandlingen med psykoaktiv medicinering anses inte vara ett tryggt alternativ. Enligt motståndarna beror ökningen av diagnostiserade barn på miljöfaktorer såsom samhällets snabba strukturförändring, för stora skolklasser och att föräldrar idag har för lite tid för sina barn. Förespråkarna för diagnostisering anser att ökningen av antalet diagnostiserade barn beror på en förbättrad diagnostik och att medicineringen är ett tryggt vårdalternativ. Enligt forskaren Suominen (2006) kan de motstridiga åsikterna betraktas som olika perspektiv på samma fenomen och behöver inte utgöra varandras motsatser (Suominen, 2006). Forskaren Eva Kärfve representerar den sociala kontexten hur miljön påverkar personer som har en diagnos. Kärfve är skeptisk till att samhället väljer att medicinera bort symptomen samtidigt som sjukdomen finns kvar. Enligt Kärfve är fenomenet ADHD socialt betingat, där faktorer som klasstillhörighet, dysfunktionella familjeförhållanden, trångboddhet kan ses som troliga förklaringar (Kärfve, 2000). Forskaren Christopher Gillberg representerar den medicinskt orienterade läran om att det är biologiska och genetiska orsaksband som ligger till grund för symptomen. Vilket innebär att man tycker att diagnosen ska behandlas medicinskt genom centralstimulerade läkemedel (Gillberg, 2005). Diskussionen behandlar även en ökning av diagnostisering av ADHD. Ytterligare en forskare framträder i debatten, Tomas Ljungberg. Ljungberg forskar i ämnet etiologi (läran om orsakssamband) och är barnpsykiatriker. Ljungberg är en av flera forskare som på uppdrag av socialstyrelsen gått igenom all litteratur som skrivits på området ADHD/DAMP och kommit fram till att det inte är vetenskapligt hållbart att benämna ADHD som ett neuropsykiatriskt funktionshinder (Ljungberg, 2008). Varför vi också väljer att nämna Ljungberg är för att vi 6

7 anser att han bidrar med fakta inom vårt valda ämne. 1.3 Syfte och frågeställningar: Syfte med den här uppsatsen är att studera vilken diskurs som dominerar i medias texter omkring ADHD-diagnosen i dagstidningarna Dagens nyheter och Svenska Dagbladet. Frågeställningar: 1. Vilken bild ger DN och SvD av ADHD-diagnosen? 2. Hur argumenterar skribenterna för de olika diskurserna? 3. Vilka aktörer förefaller centrala för ADHD-diagnosen enligt DN och SvD? 4. Går det att urskilja några skillnader i resonemanget om ADHD-diagnosen i tidningarna? 5. Hur förhåller sig de olika diskurserna till normalitet, avvikelse, stigmatisering och makt? 1.4 Relevans för socialt arbete Social styrelsen har tagit fram statistik från läkemedelregistret. Statistiken visar läkemelel som sålts på apotek mot recept eftersom dessa medel är receptbelagda och måste skrivas ut av läkare. Det är siffror som visar på att psykostimulantia medel som används vid ADHD har ökat kraftigt de senaste åren. Den starka ökningen är en tendens som har fortsatt från tidigare år (Socialstyrelsen, 2012) Enligt socialstyrelsen så har antalet individer som får diagnosen ADHD ökat de senaste åren (Socialstyrelsen, 2012). Olika förklaringar till detta kan vara att kunskapen inom psykiatrin har ökat på området. En annan förklaring kan vara att vi lever i ett informationssamhälle som ställer höga krav på kognitiva funktioner vilket gör att symptom på ADHD problematik snabbare upptäcks (Socialstyrelsen, 2012). En indikation på att diagnostiseringen ökar kan man se på att medicinering för ADHD har ökat lavinartat. I takt med samhällsutvecklingen och skiften i synen på människors avvikelser förändras premisserna för det sociala arbetet (Hallerstedt 2006). Uppkomsten av nya diagnoser och definitioner av neuropsykiatriska diagnoser påverkar det sociala arbetet i fråga om bland annat synsätt och metod. Idag ingår socialt arbete i ett större sammanhang och är ett redskap för staten att hjälpa och stödja behövande grupper. På ett teoretiskt/ideologiskt plan kan man se det sociala arbetet ur tre olika perspektiv. Ett terapeutiskt perspektiv där hjälpandet är det centrala, ett samhällskritiskt perspektiv som arbetar för strukturella förändringar och ett 7

8 reformistiskt perspektiv som förenar de båda första i vilja att hjälpa den enskilde och andra problemskapande samhällsstrukturer (Hallerstedt 2006). Eftersom debatten i SvD och DN speglar tendenser i sättet att se på neuropsykiatriska diagnoser och i det här fallet ADHD så är det något som är relevant för socialt arbete. 1.5 Begrepps definitioner DSM- Diagnostic and statistical Manual of mental Disorders ( den senaste upplagan heter DSM-IV) ADHD- attention deficit hyperactivity disorder DAMP- deficits in attention, motor control and perception MBD- Minimal brain dysfunction DCD- Developmental coordination disorder Asbergerssyndrom-neuropsykiatrisk funktionsnedsättning ADD-attention deficit disorder Tvångssyndrom-psykiatrisk diagnos Touretts syndrom-är en neuropsykiatrisk diagnos som involverar upprepande ofrivilliga rörelser samt minst ett läte; dessa kallas tics. Perceptionsproblem - visuell dysfunktion 2. Fakta ADHD Vi kan alla ha svårt att fokusera vår uppmärksamhet, sitta stilla och kontrollera våra impulser, särskilt om vi är trötta eller stressade. Men för en del barn, ungdomar och vuxna är de här problemen ständigt närvarande och påverkar allvarligt deras sätt att fungera i vardagen. Det är först då det kan vara berättigat att tala om en funktionsnedsättning som benämns ADHD (Riksförbundet Attention, 2012). ADHD - Attention Deficit Hyperactivity Disorder. Sv. översättning - Uppmärksamhet Underskott Hyperaktivitet Störning. ADHD står för Attention Deficit Hyperactivity Disorder. Kärnsymptomen vid ADHD är problem med uppmärksamhet, impulskontroll och överaktivitet. Symptomen kan förekomma var för sig eller i kombination med varandra. ADHD är ett vanligt funktionshinder, ca fem procent av alla barn har ADHD och problemen finns ofta kvar i vuxen ålder (Riksförbundet Attention, 2012). ADHD är egentligen ett samlingsnamn som även omfattar ADD och DAMP. ADD är ADHD utan hyperaktivitet med tyngdpunkt på uppmärksamhetsproblem. DAMP är ADHD i kombination med DCD (Developmental Coordination Disorder). DCD kännetecknas av stora motorikproblem och ibland perceptionsproblem. Personer med ADHD har ofta även andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar såsom Tourettes, Asperger eller Tvångssyndrom. Det är också vanligt med inlärningssvårigheter och läs- och skrivproblem. (Riksförbundet Attention, 2012) 2.1 ADHD Symtom Kärnsymtom på ADHD 8

9 Uppmärksamhetsproblem Kan visa sig genom till exempel koncentrationssvårigheter, slarvighet, glömskhet och lättstördhet. Många blir lätt uttråkade och har svårt att slutföra saker som de inte är väldigt intresserade av. Impulsivitet Kan visa sig genom starka och svårkontrollerade känsloreaktioner, dålig förmåga att lyssna på andra och svårigheter att hantera ostrukturerade situationer som kräver reflektion och eftertanke. Hos en del leder impulsiviteten även till motorisk klumpighet. Överaktivitet Handlar egentligen om svårigheter med att reglera aktivitetsnivån i paritet med det man gör, så att den antingen är för låg eller för hög. Svårigheter att varva ner och sitta still kan varvas med extrem passivitet och utmattning. Överaktiviteten hos barn är ofta fysisk, hos vuxna visar den sig bland annat genom påtaglig rastlöshet och sömnproblem. En del personer med ADHD har endast ett av kärnsymtomen medan andra har flera. (Riksförbundet Attention.se ) 2.2 Utredning och diagnostisering Enligt Habilitering och Hälsa ADHD center (ADHD center) så finns det inget enkelt test som kan ge svar på om en person har ADHD eller inte. Psykologens utredning ska också innehålla information från den utredda personens nätverk.( ). När det gäller utredning av barn intervjuar man föräldrar och barnet men samlar också in information av förskolan och skolpersonal med hjälp av ett frågeformulär. Det görs olika psykologiska tester samt en medicinsk undersökning. När man diagnostiserar vuxna bedöms både symtom under barndomen samt den aktuella situation som råder. Utredning sker med hjälp av ett team av psykologer, läkare, pedagoger i vissa fall finns även logopeder, sjukgymnast och arbetsterapeuter med. Det är viktigt att de som gör utredningen kan utesluta alternativa förklaringar till symptomen samt uppmärksamma blivande svårigheter. Syftet med diagnostiseringen är att försöka skapa en förståelse för den ADHD diagnostiserades förutsättningar och på så vis skapa en enklare situation i dennes vardag.( ) 2.3 Diagnostiska kriterier Följande beskrivning av DSM-modellen är hämtad från Habilitering och hälsa, ADHD; centers hemsida. Det är kriterier som ska vara uppfyllda hos individen för att få en diagnos. DSM är en förkortning på Diagnostic and Statistical Manual Disorders och är en handbok för psykiatrin som innehåller diagnoser för psykiatriska sjukdomstillstånd. DSM 1V = Den diagnostiska och statistiska handboken för psykatriska sjukdomar och störningar och är en handbok för psykologer som fastställer diagnoser. En av grundarna till denna handbok är psykiatrikern Allen Frances. För att uppfylla de diagnostiska kriterierna för en ADHD diagnos bör en hel del aspekter uppmärksammas. I handboken finns det punkter som faller under grupp A: uppmärksamhet, grupp B: hyperaktivitet/ impulsivitet samt grupp C: impulsivitet. A gruppen består av olika beteenden och symptom på ouppmärksamhet. Ouppmärksamheten ska ha förelegat i minst 6 månader och till en grad som är maladaptiv och oförenlig med utvecklingsnivån. Grupp B ska innehålla vissa identifierade symptom på hyperaktivitet-impulsivitet. 9

10 I grupp C finns symptom definierade som ska uppfyllas ex vis ouppmärksamhet före 7 års ålder, någon form av funktionsnedsättning med symptom inom minst två områden och klara belägg för signifikant funktionsnedsättning. Symptomen ska inte förklaras av annan psykiskt eller psykotisk störning eller med någon genomgripande störning i utvecklingen. ( ) 3. Tidigare forskning Under 2000-talet accelererade diskussionen i media som handlar om dels en ökning av diagnostisering av ADHD och vad som orsakar symptomen hos individen. Det som har varit utmärkande har varit debatten mellan en psykosocial och en medicinsk/biologisk riktning. I Sverige företräds denna ibland ganska häftiga diskussion framför allt av Eva Kärfve och Christopher Gillberg när de framför sina olika synsätt vad det gäller diagnosens orsaksförklaringar, behandlingsmetoder och symptombeskrivningar (Gillberg, 2005), (Ljungberg, 2008). Den psykosociala riktningen representeras av Kärfve som är skeptisk till att samhället väljer att medicinera bort symptomen samtidigt som sjukdomen finns kvar. Enligt Kärfve är fenomenet socialt betingat, där faktorer som klasstillhörighet, dysfunktionella familjeförhållanden, trångboddhet kan ses som troliga förklaringar till fenomenet (Kärfve, 2000). I motsats till detta talar Gillberg som representerar den medicinskt orienterade läran om att det är biologiska och genetiska orsaksband som ligger till grund för symptomen. Vilket innebär att man tycker att diagnosen ska behandlas medicinskt genom centralstimulerade läkemedel (Gillberg, 2005). Tomas Ljungberg forskar i ämnet etiologi (läran om orsakssamband) och är barnpsykiatriker. På uppdrag av socialstyrelsen har Ljungberg gått igenom all litteratur som skrivits på området ADHD/DAMP och kommit fram till att det inte är vetenskapligt hållbart att benämna ADHD för ett neuropsykiatriskt funktionshinder (Ljungberg, 2008). Det verktyget heter DSM (Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders), diagnosen ställs utifrån 18 speciellt framtagna frågor som har bedömts belysa karaktäristiska funktionsavvikelser hos personer med detta funktionshinder (Socialmedicinsk tidskrift, 2011). Kärfve (2000) och till viss del Ljungberg (2008) anser att ADHD ligger på ett psykosocialt plan har svårare att få sina forskningsresultat seriöst beaktade. Enligt Ljungberg (2008) så har den biologiskt/medicinska diskursen en hegemonisk ställning i debatten vilket innebär att de har samhällets föreställning om ADHD i sitt grepp (Ljungberg, 2008). Ytterligare en aspekt som forskningen tar upp är att ADHD ofta hänger ihop med flera typer av funktionsnedsättningar, t.ex. touretts syndrom, depressioner och ångest m.fl. (Gillberg, 2003). Holmberg (2009) beskriver i sin avhandling att barn med ADHD ofta blir mobbade i skolan pga av ditt avvikande beteende. Isaksson (2009) beskriver liknande definition av problematiken kring ADHD i sin avhandling som handlar om vad som är normalt kontra avvikande. Enligt Tufvesson (2007) så har miljön stor inverkan på om ett barn med koncentrationssvårigheter kommer att klara av sin skolgång. 3.1 Metoder i tidigare forskning: Metoder som används är kvantitativa, longitudinella, kvalitativa, textanalys, kritisk diskursanalys och diskursanalys. 4. Teorier 4.1 Gestaltningsteori Sociologen Ervin Goffman myntade begreppet frame analysis, vilket har att göra med 10

11 individers organisering av erfarenheter (Pan, Kosicki, 1993). Detta innebär att vi individer via gestaltningar tolkar, begripliggör och skapar mening utifrån våra egna erfarenheter oavsett om de är direkta och självupplevda eller om de sker indirekt. Medias uppgift är att upprätthålla sanningen kring den verklighet vi lever i (Strömbäck, 2009). Synsättet legitimerar medias roll att existera och agera. Via dessa sanningar tillförskaffar media sin makt den har i samhället, sanningar som oftast inte är objektiva utan snarare gestaltade utifrån tex tema, berättarperspektiv m.fl. En del av urvalet är medvetet, men en stor del går på redaktionella rutiner vilket kan ses som mer eller mindre självklara. ik handlar om att sortera i form av att välja eller att välja bort (Strömbäck, 2009). Robert Entman (Entman, 1993) är en etablerad forskare inom gestaltningsteori. I sin vetenskapliga artikel Framing: towards clarification of a Fractured Paradigm menar att gestaltning i grund och botten handlar om att sändaren väljjer ut ett antal aspekter ur en verklighet i syfte att förenkla den komplexa verkligheten för att på så sätt göra den mer begripbar för mottagaren (Entman, 1993). Genom att sändaren först definierar och synliggör det aktuella problemet och dess orsak, därefter tas moraliska ställningstaganden kring det aktuella problemet för att sedan hitta en lösning. De fyra komponenterna inom gestalningsteorin är, sändaren som utifrån tex tidningens referensramar gestaltar ett visst budskap. Budskapets innehåll gestaltas på olika sätt, tex genom att synliggöra nyckelord, att vissa individer tillåts uttala sig eller att man påvisar en stereotyp bild av någonting. Gestaltningen skickas sedan ut till mottagaren som tar emot budskapet, vilket i sin tur inte per automatik innebär att mottagarens tolkning stämmer överens med sändarens. Att tänka på är att ju mer beroende en individ är av mediernas information, ju mer mottaglig är individen för mediernas gestaltningar (Entman, 1993). Vi påverkas alla mer eller mindre av medias gestalningar. Nyheterna utlöser vissa värderingar, tankar och ideer vilket får oss individer att tänka på ett visst sätt kring tex ADHD diagnosen och vidare innebär detta att medias läsare kommer att dra mer eller mindre förutsägbara slutsatser (Strömbäck, 2009). Enligt Entman (1993) är den kulturella kontexten, verkligheten inkluderat kunskap, moral, tro, lagar, seder och vanor vi individer har skapat som fungerar som en slags måttstock inför vissa sociala sammanhang. Detta innebär att vi individer tänker och tolkar på ett visst sätt, medierna gör gestaltningar på vissa sätt och konsumentera tolkar på ett visst sätt (Strömbäck, 2009). I detta kapitel följer en genomgående presentation av våra valda teorier, normalitet hur vår norm ser ut och som ofta är olika för olika individer men hur viktigt det är att hålla sig till normen i ett samhälle för att inte hamna utanför och då bli betraktad som avvikare som också är vår nästa teori. Vi kommer också göra en längre presentation av makt som innefattar mycket i vårt samhälle. Stämplings teorin är också en av våra valda teorier och är vald för att vi i dagens samhälle gärna ställer en diagnos. 4.2 Medias påverkan Det som har intresserat oss är hur media speglar ADHD diagnosen (Strömbäck 2009). När det kommer till media vill vi undersöka om vi kan se återkommande teman angående ADHD diagnosen i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Därför kommer vi nedan göra en kort presentation på hur nyhetstidningar påverkar vårt samhälle. Jesper Strömbäck är professor i media och kommunikations vetenskap vid Mittuniversitet i Sundsvall. Strömbäck menar att det nyhetsflöde som vi utsätts för dagligen är ofrånkomlig så vidare att man inte isolerar sig från den sociala samverkan som vi ständigt befinner oss i. Det nyhetsflöde som når oss är inte alltid självklar på det sätt att vi har möjlighet att bilda oss en egen uppfattning om den. På så vis så blir vi bundna till nyhetsrapporternas utbud. Informationen som når ut till oss genom media går igenom ett s.k. medialt filter som ger 11

12 utrymme för konstruktioner, omskrivningar och vinklingar. Det är också omöjligt för oss att vara säkra på trovärdigheten i medias vinklingar. Vidare menar Strömbäck att mediernas främsta uppgift är att rapportera om kriser, hot och risker. Media ska förmedla till oss medborgare om sådant som kan vara farligt vilket också gör att fokuseringen runt dessa faktorer blir större än andra. En annan förklaring på detta är att vi också har benägenhet för att komma ihåg och uppmärksamma negativ information (Strömbäck 2009). Vår vardag tenderar ofta till någon slags kommunikation i mötet med andra människor. Det kan vara i arbetsrelationer, vänskapsrelationer eller utbildning som vi använder oss av olika perspektiv kopplat till begrepp och fakta. Vår kommunikation är vinklad åt det ena eller det andra hållet och har att göra med hur vi som människor konstruerar vår verklighet. Just detta händelseförlopp kan vi koppla till socialkonstruktionismen. Här konstruerar människan sin verklighet och genom samspel med andra människor skapar vi vårt samhälle tillsammans. Genom språket för vi vår kommunikation med varandra och till vår omvärld. Dock behöver inte språkbruket som till exempel journalister använder sig av idag vara den samma som används i andra delar av världen. Det är också skillnader på hur språkbruket användes för 20 år sedan vilket beror på sociala, politiska och ekonomiska faktorer och det är egentligen samma princip som att diskurserna ser olika ut eller har förändrats över tid. Ett exempel på detta kan man se på att individer som idag förmodligen skulle få en ADHD diagnos bedömdes som en tillgång på 50 -talet. Man menade att personer som levde under dessa omständigheter var extra produktiva, de ansågs vara effektiva i sitt arbete. Idag ses individer som har en ADHD diagnos mer som avvikare från det som anses vara normalt. Diskursen har alltså ändrats över tid. Ett annat exempel kan vara att personer som invandrat till Sverige och aldrig haft några problem i sitt hemland, blir utredda för att de uppvisar ADHD problematik. Detta kan bero på kultur- och samhällsskillnader (Burr 2003). Vi är väl medvetna om att det som skrivs i media är en vinkling av journalisten. Språket som används är en handling och konstituerar vår verklighet. Därför krävs det av forskare att kunna förklara de olika diskursiva företeelserna som förekommer så att en så trovärdig bild som möjligt kan framställas i media (Börjesson, Palmblad 2007). Massmedia har stor betydelse för oss medborgare. Vi behöver media för att vara uppdaterade om vad som händer utanför våra dörrar. Vi får mycket information via media som t.ex. om det sprids epidemier av olika slag eller hur det politiska läget ser ut i landet. Vi svenskar är ett tidningsläsande folk, år 2010 så låg Sverige på fjärdeplats i världen när man räknar efter hur många upplagor som konsumeras per invånare. Medier har blivit som en sorts kompass som hjälper oss att navigera i tillvaron (Helena Sandberg, forskare i media och kommunikationsvetenskap). En studie som Nordicom, nordiskt informationscenter för media och kommunikations forskning gjorde 2010 visar att läsare av dagspressen i åldrar mellan 9 79 år bestod av75 % av Sveriges befolkning. Forskare menar på att det finns en medierad erfarenhet. Att den information som vi får från media tar vi med oss när inte vår egen, personliga och egen upplevda erfarenhet räcker till. På så vis bär vi med oss bilder och föreställningar som vi hämtat från tidningar, internet, radio och tv ( ). 12

13 4.3 Makt I boken Vansinnets historia skildrar Foucault framväxten av nutidens psykiatri. Under många århundraden så var mentalsjuka ett naturligt fenomen i Europas samhälle. På 1500-talet så började man spärra in de människor som uppfattades som galna. Under den här tiden så ökade de sociala problemen lavinartat och inspärrning av galna var en av de åtgärder som gavs i uttryck för att minska de sociala problemen i samhället. Enligt Foucault var detta en brytning mellan förnuft och icke förnuft, det ansågs viktigt att avskärma personer som avvek från det normala (Nilsson, 2008). Det var under vidriga förhållanden som de vansinniga hölls inspärrade, först på 1700-talet så tog den moderna läkarvetenskapen form och metoderna för hur det vansinniga skulle behandlas ändrades. De som ansågs vara vansinniga blev istället behandlade som sjuka, med medicinering och terapi. Förhållningssätet förändrades och traditionellt sett så blev detta ett framsteg i medmänsklighet och förnuft. Enligt Foucaults perspektiv så var detta inte en förbättring ur maktsynpunkt. Han menar att det blev ytterligare förtryck gentemot de vansinniga ju mer man moderniserade metoderna. Långt ifrån att befria de psykiskt sjuka kom den moderna psykiatrin att stänga in dem, i en ny sorts bojor. Asylen var inte en fri domän för observation, diagnostik och terapi, den var en plats där man blev anklagad, bedömd och dömd och från vilken man bara blev fri genom interioriserandet av denna process i det psykologiska djupet, dvs. genom anklagelser (Nilsson,2008) Moderna kontrollmetoder är inte lika dramatiska som gamla tiders sätt att visa upp bestraffning offentligt av de som var avvikande i samhället. Tidigare var maktutövningen fokuserad på kroppen i fysisk bemärkelse, utvecklingen av maktutövningen innebär fortfarande fokusering på kroppen men styrningen ligger i kropparnas tid och rum. Skolelever, militärer, fångar, det är oväsentligt, det viktiga är själva kontrollerandet. I nutid kontrolleras noga var en kropp ska befinna sig (i skolan, på arbetet, på ungdomsvård m.fl.) och när den ska utföra ett specifikt moment (skolschemat, arbetsuppgifter, strikta regler m.fl.). Hur kroppen ska se ut eller bete sig (sitta still och uppföra sig, effektivitet, hel och ren m.fl.). På detta sätt kan minsta avvikelse bestraffas eller rättas till. Desto snävare ramar för hur, när och var så ökar makten över vad som anses vara normalt och så kallade avvikelser ökar, vilket i sin tur innebär att olika ingripanden i människors liv ökar (Nilsson, 2008). Det som lyder under det disciplinära straffsystemet är försummelsen, allt inadekvat, allt som avviker från regeln, alla sidosprång. Allt som befinner sig inom det icke-överensstämandes oändliga område är straffbart (Nilsson, 2008). Den här sortens disciplin hänsyftar till att vi individer i största möjliga mån ska räta in oss i ledet och att i minsta möjliga mån avvika från det vad makten anser vara normalt och rätt. Detta kallas för normaliseringar enligt Foucault (Nilsson, 2008). Det kan handla om att skolelever ska studera flitigt, sitta still, lyssna och vara socialt kompetenta redan från början av skolåldern eller att arbetsföra vuxna ska vara produktiva, effektiva och tillföra företaget framgång. Inom makt är effektivitet centralt, det ska kosta så lite som möjligt, minska utgifter, diskretion och väcka svagt motstånd (Nilsson, 2008). För att avvikelser från vad som är normalt i samhället ska upptäckas behövs någon slags övervakning. I modern tid sker detta genom stämpelklocka, övervakningskameror, internetövervakning av Google, näst intill allt vi säger och gör kan avlyssnas på olika sätt via mobiltelefoner, GPS-system, eller internet. Hur påverkar detta vårt dagliga beteende? Enligt Foucault så skapar detta ett självreglerande beteende eftersom att en människa aldrig vet exakt när eller om den är övervakad (Nilsson, 2008). 13

14 Den främsta förtryckarmekanismen inom psykiatrin var således inte i den hämmande och styrande medicineringen eller den eventuellt livslånga inspärrningen, utan i målet med terapin som var att få den vansinnige att erkänna sina fel, be om förlåtelse och att anpassa sig till oss normala i samhället. Nutidens medicinering anser Foucault som ett perspektiv av den verklighet vi lever i just nu. Det är inte mer moraliskt rätt eller fel att behandla nutidens vansinniga som vi gör i vårt samhälle idag än det var rätt eller fel förr. Det är bara mer effektivt och ändamålsenligt (Mills, 2003). Foucault menar att vi ska överge tanken på att kunskap endast utvecklas oberoende av makt och förstå att på samma sätt som makt utan kunskap inte existerar så existerar det inte heller någon kunskap oberoende av maktförhållanden (läkemedelsföretagens makt att Gillberg bevisar genom sin forskning att medicinering är bra för barn med koncentrationssvårigheter) (Sunesson 2003). Det viktiga för Foucault var inte vem som har eller inte har makt eller individuella makthavare, det viktiga och intressanta var hur de som underordnas faktiskt drabbas av makten. Vetenskapen skapar sanningar genom att den lierar sig med olika maktapparater, där blir sanningarna sanna. På samma sätt skulle det kunna vara vad gäller ADHD diagnostisering Läkaren och forskaren lierar sig med diagnosens kriterier och skolan förlitar sig på läkaren som utreder för diagnos. När diagnosen är fastställd så blir den sann. Det är viktigt att uppmärksamma att maktbegreppet i den text analytiska traditionen inte är ett uppenbart begrepp som är bundet till särskilda aktörer. Makt är en effekt av diskurser som syftar till att man via legitim kunskap och sunt förnuft definierar avvikelser utifrån befintliga kulturella normer (Foucault, 1974/2001; Fairclough, 1992;2001) 4.4 Normalitet/avvikelse Normalitet och avvikelse är aktuella ämnen som diskuteras bland forskare och förändras konstant genom historien (Foucault, 1974/2001). Många tar avstamp utifrån Foucaults arbeten angående dessa ämnen. Foucault som vi nämnt tidigare har skrivit böckerna Vansinnets historia och Övervakning och straff. I sin bok Övervakning och straff så skriver Foucault om disciplineringen av kroppen vilket sker under moderniseringen av institutioner som fängelser, skolor, rättsliga instanser, vården och inom det militära. Detta har orsakat en avgörande vändning vilket resulterat i att dessa institutioner som mäter, värderar och diagnostiserar för att skilja mellan normalt och onormalt har ökat. Foucault benämner läkare, uppfostrare, samhället och lärare m.fl. som bibehållare av vad som anses vara normativt och att var och en av alla dessa normalitetsdomare, på den punkt de befinner sig, låter kroppen, rörelserna, beteendet uppförandet, färdigheterna och prestationerna lyda under det som anses normalt (Foucault, 1974/2001). Norm är en föreskrift eller regel om hur någon bör handla. Formella eller informella normer präglar alla i mer eller mindre varaktiga sociala situationer. Av Emile Durkheim uppfattades samhället som en normativ gemenskap. I enlighet med sociologiskt tänkande så finns en svävande övergång mellan tre huvudsakliga normtyper. Konstruktiva normer bestämmer hur samspel ska äga rum, exempel på detta är fotbollsregler, grammatiska regler, eller marknads regler. Kompetensnormer fastställer vem som bör fatta beslut, utföra bestämda handlingar eller ta ansvar för resultatet. Allt detta har betydelse för de sociala rollerna i samhället. Handlingsnormer föreskriver hur individer bör handla i olika sociala sammanhang. De flesta sociala normer är inte rationella, de hänvisar till vad som uppfattas som rätt och riktigt uppförande och vad som fungerar i en grupp. Om en individ avviker från normen så kan det ofta leda till lägre status och respektförlust (Brante, Andersson & Korsnes (red, 2001). Ordet norm har två huvudsakliga betydelser menar Börjesson (2003). Dels kan normen ses som en standard, det genomsnittliga och det vanliga. Detta är en jämförande aspekt av normen som pekar ut det vanligast förekommande. Den andra aspekten av norm är av moralisk typ 14

15 och definierar hur en individ bör vara (Börjesson, 2003). Enligt Tideman (2000) så kan man dela in normalitet utifrån tre olika synsätt. Den statiska normalitetet som ringar in det genomsnittliga eller vanligaste. Den medicinska normaliteten ringar in det friska som det normala. Om man avviker från det normala så får man behandling för att bli normal. Den normativa normaliteten ringar in värderingar av vad som är normalt i ett samhälle under en specifik tid. Det som är önskvärt där och då ses som normalt utifrån en moralisk aspekt (Tideman, 2000). Normalitet är en sorts social anpassning, inte för mycket och inte för lite, lagom är bäst. Vad som är för mycket respektive för litet bestäms av det kulturella sammanhanget. En individ som inte faller inom ramen lagom är avvikande (Börjesson & Palmblad, 2003). Normalitet bestäms utifrån sociala och kulturella faktorer vilket gör att det normala och det avvikande är föränderliga över tid och ifrågasätt inte under sin samtid, men ofta i efterhand (Baggens, 2006). När man upptäcker problembarn så gör man det alltid i relation till det normala barnet, barn med kulturellt bestämda uppsättningar av tankar, känslor och beteenden (Börjesson & Palmblad, 2003). I skolan t.ex. så vet barnen hur de ska vara och göra för att följa skolans ordning, barnen följer ordningen och på så sätt skapas normen, det som är rätt. På så sätt så är skolans definition av vad lärande är normgivande, vilket innebär att barnen i skolan måste klara av att lära sig saker på det sätt som skolan bestämt (Säljö, 2000). Oavsett vilken definition av normalitet och avvikelse som studeras så finns det alltid svårigheter att identifiera en gemensam referensram för vad som är normalt respektive avvikande. Det finns många sätt att mäta normalitet på, exempel på detta är de mätinstrument som bygger upp psykologiska bedömningar av människors beteenden och egenskaper. I dag riktas kritik från olika håll rörande bedömning av barn utifrån ett traditionellt utvecklingspsykologiskt perspektiv. En rad av dagens forskare inom sociologin diskuterar gränsen mellan det normala och det avvikande. Kritiken är grundläggande och vänder sig mot tanken om att klassificera, kategorisera och diagnostisera människor utifrån ett avvikelseperspektiv. Detta anses som ett försök att legitimera rådande ordning och på så sätt reproducera maktförhållanden i samhället (Kärfve, 2000; Börjesson, 1997, 2003; Börjesson & Palmblad, 2003). 4.5 Stigmatisering/avvikelse Varför definieras en handling som avvikande? Inom det interaktionistiska perspektivet så ser man lite annorlunda på avvikande beteende. Avvikelser är socialt konsturerat beroende på sammanhang och grupp som i sin tur bestämmer regler och sedan tillämpar dessa i andra sammanhang och grupper. Det är generellt så att de som har makt är de som bestämmer vad som är avvikande beteende, vilket medför att de som är maktlösa stämplas. En beskrivning av stämplingsteorin kan yttra sig så här: Definiera en människa som avvikare och han blir det! (Berg, 1988 i Angelöw och Jonsson, 2000). Om en individ upprepat och under längre tid anses och pekas ut som avvikande så blir det till en självuppfyllande profetia. Individen lever upp till andras förväntningar och utför på så sätt handlingar som avviker. Gradvis i en slags process så blir en individ som tidigare inte avvikit en avvikare och uppfattar sig själv och av andra som avvikande. Det är inte förrän individen själv anser sig som avvikande som socialiseringsprocessen är klar. Det är därför viktigt att man noggrant granskar vem eller vilka som innehar makten att faktiskt stämpla vem som är avvikare för att kunna gå till botten med maktutövningen i normsystemet (Angelöw och Jonsson, 2000). Stigmatisering är ett begrepp inom den symboliska interaktionismen, detta begrepp är djupt nedsättande. Erwin Goffman (1973) har utvecklat begreppet stigma som ursprungligen kom från antika Grekland. Tre olika typer av stigman kan urskiljas enligt Goffman: Det första är kroppsliga missbildningar, det andra är av befläckad personlig karaktär så som 15

16 fängelsevistelse, olika böjelser, psykiska rubbningar, homosexualitet, arbetslöshet m.m. Det tredje är s.k. stambetingade stigman vilket innebär ras, nation och religion, dessa stigman kan följa generationer och även drabba alla familjemedlemmar. Det som är gemensamt för dessa olika typer av stigman är att individen i sig skulle kunna ha accepterats i ett vanligt socialt samspel, men har en egenskap eller ett drag som avviker från oss andra på ett sätt som inte är önskvärt enligt våra förväntningar vilket medför att vi stöter ut eller ignorerar individen (Angelöw och Jonsson, 2000). 5. Metod Vårt metodval är den kvalitativa textanalysen. Vi har valt den metoden eftersom vi vill få möjlighet att analysera artiklar som står skrivna i DN och SvD. På 2000-talet har den internationella debatten om ADHD och dess orsaker tydligt polariserats bland forskare och i media, och har egentligen också vuxit fram mer och mer på talet. Därav har vi valt att fokusera på denna tidsperiod. Valet av just till är för att vi ville ta del av det som är aktuellt inom ämnet. Vi har också uppmärksammat att de aktuella artiklarna som finns om ADHD kretsar om barn och skola så därför kommer också de flesta av våra artiklar beröra dessa ämnen. Metoden kommer att bli till stor hjälp för oss så att vi kan angripa vårt empiriska matrial på ett bra sätt. Denna metod kommer att göra det möjligt för oss att besvara våra frågeställningar som belyser det psykosociala och det medicinska perspektivet (Bergström & Boréus, 2012). Dessa frågeställningar kommer presenteras närmare i vår analys del. 5.1 Kvalitativ textanalys. Den kvalitativa textanalysen är precis vad ordet står för man analyserar ett text matrial kvalitativt Fokuseringen hamnar på att man ska ta fram det huvudsakliga innehållet i en text. Detta gör man genom att noggrant läsa helheten och delar av en text men också tyda vilken kontext den ingår i (Esaiasson m.fl, 2007). Syftet med denna uppsats är att belysa ADHD-fenomenet. Textanalysen kommer att ta avstamp i de olika synsätten som diskuterats och diskuteras i media angående ADHDdiagnosen. Innehållet i texter kan ligga dolt och det kräver att vi som forskare läser igenom vårt material ett flertal gånger (Esaiasson m.fl, 2007). Vissa delar i en text kan vara mer betydelsefull än andra. Detta kan man göra genom att dela in analysen i olika steg. Det första steget är att under läsandets gång ställa frågor till texten för att tydliggöra olika nyanser. Dessa frågor är till stor vikt för analysen och det krävs en noggrannhet när man läser texten.vad vill texten förmedla? Vilka är argumenten som framförs och hur har det resonerats kring eventuella slutsatser? (Esaiasson m.fl, 2007). Steg nummer två är att ta ställning till de olika svaren och hur man förhåller sig till dem. Detta kan utföras på två olika sätt antingen så har man redan fasthållna svar på frågor som man ställer till texten eller så har man ett mer öppet förhållningssätt I det öppna förhållningssättet blir svaren mer beroende av det man hittar i texterna. Samt att innehållet blir mer styrande (Esaiasson m.fl, 2007). Det är av stor vikt att forskaren kan ta fram det som är betydelse fullt i en text. Det gör man bäst genom att läsa texten noggrant och se helheten i texten samt se vilken kontext texten ingår i. Forkarens uppgift är att belysa viktiga delar i en text som anses vara centrala för undersökningen. Materialet som ska analyseras kan antingen vara begränsat eller stort. Om det är mycket material som ska analyseras i detalj så är det bättre för forskaren att välja ett mer begränsat analysmaterial (Esaiasson m.fl, 2007). 16

17 När man sedan analyserar en text finns det vissa regler som man som forskare ska förhålla sig till (Esaiasson m.fl, 2007). Den första är att man ska hålla sig till textens tydliga eller dolda budskap. Den andra regeln är om den sk. textproducenten har egna reflektioner om vad en forskare skrivit i texten. Den tredje är vilken betydelse texten har för forskaren, producenten och för textens mottagare. En annan viktig del är vilken förförståelse forskaren har när hon eller han analyserar en text eftersom forskarens erfarenheter har betydelse för hur en text tolkas. Dessa tolkningar ska framkomma i forskarens material som citat, sammanfattande referat och i forskarens diskussion och slutsats (Esaiasson m.fl, 2007). Ett exempel på en sådan metod är en av vår tidigare nämnd forskare Tomas Ljungberg som fick i uppdrag av socialstyrelsen att granska forskarmaterial av Eva Kärfe och Christopher Gillberg som är två framgånsrika forskare inom ADHD diagnosen. 5.2 Urval/avgränsning: Vi har främst använt oss av sökorden ADHD, diagnoser*, diagnosis*, overdiagnosis*, ADHD historia*, tidigare forskning ADHD, normalitet*, normalisering*, avvikelse*, sociologi*, media*. För att vidga eller avgränsa sökningar har vi använt oss av AND och/eller OR. Detta har vi gjort för att få en generell kunskapsbas att stå på. Vi har fått många träffar och har fått gallra materialet en hel del för att få så relevant material att studera som möjligt. För att avgränsa ytterligare har vi valt bort ord som medicinering och behandling eftersom det inte är aktuellt för vår undersökning. Det som är aktuellt för vår del är hur diskussionen ser ut i media.ytterligare en begränsning vi gjort är tidsaspekten genom att söka mellan år Vi har studerat vetenskapliga artiklar, avhandlingar, antologier och litteratur. När vi sökt efter litteratur har vi använt oss av uppsats referenser, avhandlingars referenser och av Biblioteket för socialt arbetes bibliotekskatalog på Stockholms universitet. Litteratur såsom artiklar, avhandlingar och publikationer sökte vi bland annat via databaser som Proquest Eric, Scolarly journals, Proquest plattform, Google Scholar och avhandlingar.se. För att få fram artiklar till uppsatsens analysdel sökte vi på SvD s och DN s websidor med sökordet ADHD mellan år Vi har valt att göra ett s.k. snöbollsurval som är ett bra tillväga gångsätt i kvalitativa studier. I vår studie har vi inte tillgång till en tillgänglig urvalsram för en population så det är därför som snöbollsurvalet blir ett bättre tillväga gångssätt för vår del (May, 2001). Detta för att fånga in så många artiklar som möjligt som berör ämnet ADHD. Tidsperioden för skrivna artiklar vi har valt att undersöka ligger mellan perioden till Vi valde ett år för att vi ansåg att det var en förutsättning för att kunna besvara vårt syfte med den här studien. Ytterligare avgränsning som vi gjort är att enbart undersöka de två stora dagstidningarna Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. I dessa tidningars gjorde vi en artikel sökning med sökordet ADHD mellan den valda tidsperioden till Dagens nyheter gav oss 69 stycken artiklar som handlade om ämnet ADHD av de 69 så tog vi ut 26 antal artiklar som berörde vårt syfte med uppsatsen. Svenska Dagbladet fick vi 59 träffar på sökordet ADHD och av de 59 så tog vi ut 15 antal artiklar Det är när forskare kommit fram till nya råd och rön som de har blivit uppmärksammade i media. Vi har även använt oss av Mediedrevet och Retriever när vi sökt artiklarna. Eftersom det har skrivits mycket om ämnet så gjorde vi ett strategiskt urval genom att välja ut 128 antal artiklar från två svenska dagstidningar Svenska dagbladet med förkortning SvD och Dagens nyheter med förkortning DN (May, 2001) Egenskapen består i att vi valt ut artiklar som behandlar ADHD diagnosen. Vi har även valt att titta på vad andra intressenter skriver om ämnet, så som reportrar och individer som på 17

18 olika sätt är berörda av ADHD. För att göra ett målriktat urval så har vi valt material som är viktigt för problemformuleringen (Bryman, 2010). Artiklarna kommer att ha en betydande plats i uppsatsen i syfte att läsaren ska kunna få en känsla av sammanhang. I media diskuteras medicinering i stor utsträckning, detta har vi medvetet valt bort för att inte hamna på villovägar från frågeställningen och syftet med uppsatsen. Dock redovisas antal individer som behandlas med ADHD medicin i syfte att påvisa ökningen av ADHD diagnostiseringen, vilket gör det relevant för oss använda dessa artiklar för att kunna påvisa detta. Eventuellt kommer dessa ämnen beröras men inte fokuseras på. Uppsatsen kommer att beröra barn med ADHD eftersom många artiklar handlar om den perioden i livet. Emellertid vill vi poängtera att uppsatsen inte inriktar sig på ett barn- eller vuxenperspektiv. Huvudfokus ligger på att hitta relevanta artiklar och åsikter gällande ADHD. 5.3 Validitet och reliabilitet Validitet kan förklaras utifrån en överenskommelse mellan den operationella indikatorn och den teoretiska definitionen, frånvaro av systematiska fel vilket är begreppsvaliditet. Reliabilitet avser att vi mäter det vi avser att mäta (Esaiasson m.fl, 2012). Sammansatt resultat av begreppsvaliditet och reliabilitet blir resultatvaliditet (Esaiasson m.fl, 2012). Som tidigare ovan nämnt så är en skör del av textanalys metoden det tolkningsutrymme som ges när vi analyserar artiklarnas text. Vanligt är att man lätt tolkar det empiriska materialet subjektivt, istället för att tolka objektivt. För att undvika detta i största möjliga mån så kommer vi att försöka förklara så tydligt som möjligt hur vi gått till väga för att nå fram till slutsatserna (Börjesson, 2003). För att göra detta så kommer vi att använda en del utrymme för det empiriska materialet så att läsaren har lättare att följa med i vårt resonemang och analys(börjesson, 2003). All forskning syftar till att på något sätt få fram generaliserbara data (Kvale, 2009). Beroende av urvalsgrupp och tillvägagångssätt kan man ställa sig frågan på vilket sätt det är möjligt att generalisera utifrån en viss studie (Kvale, 2009). Vår studie kommer möjligtvis kunna göra anspråk på att kunna generalisera kring ADHD som råder i media. Genom att ställa sig på forskarens axlar så möjliggör det att man kan fördjupa sig i tidigare studier inom ämnet. Detta gör att man kan använda sig av tidigare forskning som plattform och på så sätt forska vidare inom ämnet (Esaiasson mfl, 2012). Just detta har Ljungberg (2008) i sin bok AD/HD i nytt ljus gjort. I en textanalys är det av stor vikt att man i val av empiriskt material kan motivera och granska kritiskt för att studien ska ge validitet. ett sätt att avgöra om en diskursanalys är valid är att se på sammanhanget (Winther Jörgensen & Philips, 2000) Det innebär att analysen kan uppfattas som icke tillförlitlig om man formulerar analytiska påståenden som inte är betydelsefulla i förhållande till studiens frågeställning. Validiteten beror även av analysens förmåga att bidra med nya perspektiv på de sociala fenomen som studeras (Winther Jörgensen & Philips, 2000). Brister i att använda sig av textanalys som metod kan vara att man bortser från bakgrundvariabler det vill säga att man inte tar hänsyn till varför informanter i empiriska undersökningar har handlat eller talat på ett visst sätt. Om de uppgifter man analyserar är sanna eller falska är inom textanalysens angreppssätt en inadekvat fråga (Ferrer-Wreder, 2007). Några fördelar med textanalys som metod kan vara att man tvingas att distansera sig till sitt material vilket öppnar upp för nya upptäckter av perspektiv på upplevda sanningar (Winther Jörgensen & Philips, 2000). En annan fördel är att empiriskt material av skiftande slag kan behandlas lika i analysarbetet (Ferrer-Wreder, 2007). Studien utgår från det mediala fältet vilket medför att frågorna systemeras kring detta område. Frågorna kommer handla om de olika aktörerna som diskuterar frågan ADHD-diagnosen, vilka aktörer verkar vara mest framstående i diskussionerna kring ADHD-diagnosen? Vad ligger focus på? De olika synsätten som 18

19 framställs i media eller ADHD-diagnosens varande eller icke varande? Benämningar innebär hur man ser på ADHD fenomenet och dess existens vilket blir en central del i analysen. Kan man urskilja värdeladdade ord i benämningen så som tex normalitet, avvikelse eller makt? Frågorna ska hjälpa oss att hålla den röda tråden för att läsaren ska kunna få en uppfattning om hur media beskriver ADHD. Den kvalitativa textanalys metoden har givetvis nackdelar. Bland annat kan vi endast uttala oss om det material som i samlat in. Generaliserbarheten blir lidande eftersom det inte går att göra mer långtgående slutsatser gällande SvD s och DN s framställning av ADHD-diagnosen. Eftersom att textanalys metoden går ut på att tolka texter så är även detta en nackdel med tanke på att framtida läsare och opponenter eventuellt inte delar vårt sätt att tolka texterna på. Men eftersom vi valt att försöka gå djupare in på medias framställning av ADHD-diagnosen så är kvalitativ textanalys den metod i har valt att använda. Vi är medveten om att detta kräver att vi inte bör övertolka våra material och försöka att redovisa så tydligt som möjligt hur och varför vi kommit fram till de slutsatser vi kommer att redovisa (Esaiasson m.fl, 2007). 5.4 Etik Vårt empiriska material kommer att bestå av tidningsartiklar, vilket gör att vi inte hamnar i samma slags överväganden som vi skulle ha gjort om vi använt oss av t.ex. kvalitativ intervju metod eller kvantitativ metod. I användandet av kvalitativ textanalys återfinns en etisk aspekt i hur forskaren förhåller sig till den tolkningen som de gör. Syftet med den kvalitativa textanalysen är att synliggöra olika teman. (Winther Jörgensen & Philips, 2000). Vi är medvetna om att det finns risk för att missuppfatta vår undersökning genom att vi skulle kunna medverka till att reducera problematiken eller betydelsen av en ADHD diagnos. Vi är av uppfattningen att upplevda problem som är kopplade till ADHD diagnos är viktiga att ta hänsyn till och respektera. Med detta vill vi säga att vi inte på något sätt förringar eller förminskar problematiken runt ADHD diagnosen. Med detta vill vi belysa vår medvetenhet om att misstolkningar kan uppstå av det som presenteras i vår analys och upplysa om att det inte är våra egna åsikter som är representerade i analysen. 6. Resultat och analys För att strukturera upp vårt material så har vi använd oss av en tabell. I tabellen kan man utläsa författare till artiklarna, tidsintervall för publicering och i vilken tidning artiklarna skrivits samt en kort redovisning av innehållet i artiklarna. Syftet med detta har varit att kategorisera upp de olika synsätten som framkommer i media i form av psykosocial eller medicinsk inriktning. På så sätt tydliggör vi för oss själva och läsaren hur vi går tillväga inför vår analys. Tabellen vi presenterar innehåller 41 artiklar varav 20 stycken representerar det psykosociala synsättet och 13 stycken representerar det medicinska synsättet. Vi hittade även artiklar som inte hade något tydligt ställningstagande, varken i de psykosociala- eller medicinska synsättet. Dessa artiklar, vilket redovisas med 8 stycken artiklar, sorterade vi in under rubriken bland diskurs. Genom att utläsa om artikeln förmedlar ämnen som berör kroppen så har vi tolkat det som en medicinskt inriktad artikel. Vad gäller de artiklar vi tolkat som psykosocialt inriktade så har vi tittat på om de har förmedlat relationer och miljöaspekter. 19

20 6.1 Den psykosocila diskursen i DN och SvD Nr Författare Titel Publ. datum Media Huvudargument 1 Alf Nilsson Professor i klinisk psykologi. Dags att ifrågasätta att allt fler får en diagnos Maj 2012 SvD Det finns en överdiagnosticering av AD/HD 2 Per Söderström 3 Anna Bratt 4 Anna Lagerblad 5 Rebecca Haimi 6 Anna Bratt 7 Mats Carlbom 8 Peter Letmark 9 Leif Elinder Barnläkare. 10 Peter Letmark 11 Peter Letmark Trotjänare gör uppror i diagnos fabriken. ADHD kan vara omognad bland många pojkar. Trista lektioner släcker klasens ljus. Stor ökning av ADHD medicin till små barn ADHD behandling ökar snabbt Det var en gång två bröder som hatade varandra. Lyft fram det barnet är bra på. Snart kan alla som vill få en diagnos Jag kan klara hur mycket som helst. Störiga killen som hittade sin inre styrka. 12 TT Ökat elevstöd ska ge färre diagnoser. Nov 2011 SvD Diskuteras om det kan vara DSM (psykiatrisk handbok) som ligger bakom ökningen av diagnoser. Maj 2012 DN Forskare har upptäckt att det finns en majoritet bland ADHD diagnostiserade pojkar födda sent på året. Okt 2011 SvD Konsten att fånga ADHD barns intresse i skolan. Juli 2012 DN Ökning av medicinering till barn. Jan 2012 DN Psykosocial Nov 2011 DN En berättelse hur ett liv kan bli när diagnoser inte sätts. Juli 2012 DN Istället för att se allt negativt med ett ADHD barn så ska man ta fram sidor som dem är bra på. Maj 2012 SvD Hur lätt det är i dagens samhälle att få en diagnos. Juli 2012 DN Berättelse om hur man blivit räddad av sin diagnos. Juli 2012 DN Berättelse om hur man blivit räddad av sin diagnos. Maj 2012 DN Omogna elever ska inte få en diagnos i onödan. 20