Jämställd vård - Barn och ungdomar med ADHD

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Jämställd vård - Barn och ungdomar med ADHD"

Transkript

1 Revisionsrapport Jämställd vård - Barn och ungdomar med ADHD - fokus på flickornas situation Norrbottens läns landsting April 2010 Jan-Erik Wuolo, Certifierad kommunal revisor Andreas Jönsson, Revisionskonsult Hans Rinander, Certifierad kommunal revisor

2 Innehållsförteckning 1 Inledning Uppdrag, revisionsfråga och metod Revisionsfråga Metod och avgränsning Kunskapssammanfattning avseende ADHD/ADD ADHD och ADD Barnens svårigheter Skillnader mellan flickor och pojkar Riksförbundet Attention Resultat Landstinget mål och arbete avseende jämställd vård Organisation och kompetens/specialistresurser Förekomst, upptäckt och diagnossättning Läkemedelsbehandling Uppföljning - deltagande i kvalitetsregistret BUSA (BehandlingsUppföljning av Säkerställd ADHD) Samverkan med kommunerna/skolan BUPs/barnhabs uppfattning om flickor och pojkar får en jämställd vård Kommentarer och sammanfattande bedömning...20

3 1 Inledning Jämställdhet kan definieras som jämlikhet mellan kön, vilket förutsätter kvinnor och mäns lika möjligheter, rättigheter och skyldigheter på livets alla områden. Det övergripande målet för jämställdhetspolitiken i Sverige är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina liv. Detta övergripande mål är indelat i fyra delmål: Jämn fördelning av makt och inflytande Ekonomisk jämställdhet Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet Mäns våld mot kvinnor ska upphöra 2007 beslutade regeringen att anslå 100 miljoner kronor som stöd till Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) för en stor satsning på jämställdhet i kommuner och landsting. Huvudsyftet var att kvalitetssäkra verksamhet och service till medborgarna utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Målet inriktades på hög kvalitet och goda resultat för både kvinnor och män. Jämställdhetsministern framhöll; Vi möter samhällets institutioner främst på regional och lokal nivå; som medborgare, föräldrar, patienter eller anhöriga. För att samhällsservicen ska hålla god kvalitet ska den svara mot båda könens behov. Idag är det inte alltid så. En rapport från SKL visar till exempel på brister i jämställdheten inom vården. Kvinnor, och ibland män, riskerar att få sämre vård på grund av ojämställdhet. I SKL:s rapport (O)jämställdhet i hälsa och vård, 2007 redovisas flera exempel som visar att kvinnor riskerar att få sämre tillgång till vård jämfört med män. Det finns i vissa fall otillräcklig kunskap om sjukdomstillstånd som drabbar kvinnor, t ex smärttillstånd. Kvinnor ordineras fler läkemedel och drabbas oftare av läkemedelsbiverkningar. Män får nyare och dyrare läkemedel jämfört med kvinnor. Kvinnor har haft sämre tillgång till dialys, njurtransplantationer och vård på strokeenheter. Både flickor och pojkar rapporteras i ökad omfattning ha symptom på psykisk ohälsa men problemet är större bland flickor. SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering) presenterade 2005 utifrån ett regeringsuppdrag en inventering av det vetenskapliga underlaget avseende ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) hos flickor. Bakgrunden till uppdraget var att det fanns en markant könsskillnad avseende beviljande av vårdbidrag för ADHD. Av de barn och ungdomar som gavs rätt till vårdbidrag var 85 procent pojkar. Den ojämna fördelningen grundade sig i att andelen flickor som upptäcks med ADHD är lägre, vilket skulle kunna innebära en risk att flickor inte får tillgång till det stöd de behöver i samma utsträckning som pojkar. 3

4 2 Uppdrag, revisionsfråga och metod Landstingsrevisorerna har uppdragit till Komrev inom PriceWaterhouseCoopers att ur ett jämställdhetsperspektiv granska landstingets verksamhet avseende patientgruppen barn och ungdomar med aktivitets- och uppmärksamhetsstörningar ADHD. 2.1 Revisionsfråga Revisionsfrågan för granskningen: Är landstingets vård och behandling avseende barn och ungdomar med ADHD ändamålsenlig ur ett jämställdhetsperspektiv. Kontrollfrågor för granskningen är: Sätts diagnos för flickor och pojkar tidsmässigt lika (patientens ålder)? Får flickor och pojkar läkemedelsbehandling i lika stor utsträckning? Har flickor och pojkar samma tillgång till barnpsykiatrisk expertis? Deltar barn- och ungdomspsykiatrin/barnhabiliteringen i kvalitetsregistrering i BUSA (Nationellt kvalitetsregister för BehandlingsUppföljning av Säkerställd ADHD) enligt Landstinget gemensamma regler och riktlinjer? Finns en tillräcklig samverkan mellan BUP och kommunerna/skolan kring patientgruppen? 2.2 Metod och avgränsning Underlaget till granskningens resultatredovisning och bedömningar består av intervjuer, avidentifierade journaluppgifter (från barn- och ungdomspsykiatrin/barnhabiliteringen i Piteå, Luleå-Boden och Kalix) samt annan dokumentation som styrande riktlinjer, verksamhetsplaner och verksamhetsuppföljningar. Intervjuer inom barn och ungdomspsykiatrin (BUP) samt barnhabiliteringen (barnhab) har genomförts med tre verksamhetschefer (varav en även är barnpsykiatriker), två enhetschefer, två överläkare, två psykologer, en kurator samt en representant för Riksförbundet Attention som är en intresseorganisation för människor med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar bland andra ADHD. Sammantaget har 11 intervjuer genomförts. Granskningen har avgränsats till att omfatta BUP och barnhab i Piteå, Luleå och Kalix vilket innebär att BUP i Gällivare, NEP-teamet (NEuroPsykiatriska enheten 1 ) och BUPs 1 Neuropsykiatri är ett begrepp som syftar på studiet av somatiska sjukdomar och genetiska förändringar som orsakar psykiatriska symptom. Det kan exempelvis röra sig om genetiskt betingade hjärnskador. Begreppet 4

5 slutenvård vid Sunderby sjukhus inte ingår i granskningen. NEP-teamet vänder sig till remitterade barn och unga med svåra problem avseende t ex autism/aspergers och tourettes syndrom. NEP är inte en reguljär resurs för barn och ungdomar med ADHD. 3 Kunskapssammanfattning avseende ADHD/ADD 3.1 ADHD och ADD ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder uppmärksamhetsstörning med hyperaktivitet) är till största delen ett medfött neuropsykiatriskt funktionshinder med karaktäristiska drag av uppmärksamhetsproblem, impulsivitet och problem med att reglera aktivitetsnivån. Problemen kan dock variera både till sin karaktär och till sin svårighetsgrad. Vissa uppvisar i huvudsak problem med hyperaktivitet och impulsivitet medan andra främst har problem med uppmärksamhet och koncentration. Därtill finns de med en kombinerad problembild där samtliga drag är utmärkande. De som har uppmärksamhetssvårigheter men inte visar några påtagliga problem med hyperaktivitet kan diagnostiseras ADD (Attention Deficit Disorder). Till skillnad från de med för hög aktivitetsnivå kännetecknas deras problem snarare av en för låg aktivitetsnivå vilket innebär att de kan framstå som introverta och/eller passiva istället för aktiva och utåtagerande. Förekomsten av ADHD hos barn beräknas vara 3-7 procent enligt SBU (ADHD hos flickor, en inventering av det vetenskapliga underlaget, 2005). I en rapport från Socialstyrelsen 2002, ADHD hos barn och vuxna, uppskattas hyperaktivitetssyndrom med samtidig uppmärksamhetsstörning till 2-5 procent bland barn i skolåldern och uppmärksamhetsstörning utan hyperaktivitet uppskattas till ca 10 procent. 3.2 Barnens svårigheter Som tidigare nämnts kan problemen se olika ut hos olika barn. Vad som är gemensamt för barnen är att de har svårt att koncentrera sig och vara uppmärksamma mer än korta stunder. Vissa barn är överaktiva och impulsstyrda medan andra barn är passiva och oföretagsamma, och vissa barn kan växla mellan dessa aktivitetsnivåer. Uppmärksamhetsproblemen kan ta sig olika uttryck och variera i karaktär, exempelvis; Svårigheter att lyssna till uppmaningar, instruktioner och tilltal Svårigheter att se sammanhang och sortera ut det väsentliga Kommer inte igång med uppgifter och avslutar inte vad som är påbörjat Glömmer och tappar bort saker och överenskommelser neuropsykiatri används om psykiatri inriktad mot en grupp diagnoser som vanligen ställs under barndomsåren, exempelvis autism, Aspergers syndrom (AS), uppmärksamhets- och aktivitetsstörningar m fl. Dessa diagnoser kallas i Sverige ofta för neuropsykiatriska funktionshinder. 5

6 Fastnar i ovidkommande detaljer Distraheras lätt av händelser i omgivningen Bristande uthållighet och svårigheter att mobilisera energi för att utföra en uppgift Barn som tillhör den överaktiva och impulsiva gruppen syns och hörs ofta hela tiden och reagerar ofta utifrån stimuli och impulser för stunden, utan reflektion och eftertanke. Impulsiviteten gör även att barnet ofta reagerar på ett överdrivet känslomässigt sätt och ibland har svårt att kontrollera sina affekter. Det förekommer även att barnet uppvisar motoriska svårigheter och yviga rörelsemönster till följd av impulsiviteten eftersom barnet har svårt att planera och styra sina rörelser. De barn som tillhör den passiva gruppen kan tvärt om mot de överaktiva barnen vara tillbakadragna och framstå som håglösa, osjälvständiga och kravkänsliga. 3.3 Skillnader mellan flickor och pojkar En av frågeställningarna i SBU:s rapport om ADHD hos flickor gäller vad som karaktäriserar flickor med ADHD. Rapporten redogör för ett antal studier, främst i USA, som pekar på skillnader och likheter mellan flickor och pojkar med ADHD. Det kan nämnas att studierna inte visar en helt enig bild av likheter och skillnader mellan kön. Resultatet av SBU:s kartläggning kan dock sammanfattas genom följande iakttagelser i rapporten: Flickor och pojkar har likartade symptom och likartad svårighetsgrad. I några studier har flickor större problem med uppmärksamhet än pojkar medan pojkar har högre grad av hyperaktivitet och bristande impulskontroll. Förhöjd risk för rökning och missbruk av alkohol och andra droger finns hos både flickor och pojkar med ADHD. Ett antal studier visar att flickor med ADHD har lägre självkänsla i jämförelse med pojkar med ADHD. Flickor och pojkar med ADHD har lika stora svårigheter med kamratrelationer. En studie pekade dock på att flickor med ADHD i högre utsträckning än pojkar börjar stötas ut från kamratgemenskapen redan i förskoleåldern. En annan studie visade att flickorna upplevde störst problem på fritiden och pojkarna under skoltid. Föräldrar ser mer svårigheter hos flickor än vad lärare gör. En studie visade att lärare har lättare att upptäcka en uppmärksamhetsbrist hos pojkar än hos flickor. Denna skillnad visade sig inte hos föräldrar. En studie av vilken inverkan moderns bedömning av barnet har på utredning och behandling visade att pojkar har fem gånger större chans att få utredning än flickor trots att mödrar till flickor och pojkar upptäcker sina barns problem i samma utsträckning. Det påpekas dock att studien har brister i form av stort bortfall och att endast modern användes för att skatta symptomen. 6

7 En studie visade att av barn som sökt hjälp för psykiska problem bedömdes pojkar oftare har psykiatrisk diagnos än flickor trots att föräldrarna beskrev symptomen på ett likartat sätt. Vad gäller eventuella skillnader i effekt av behandling visar studierna att flickor och pojkar har likartad effekt av centralstimulerande medel med lika stor reduktion av symptom på ADHD. Samtidigt pekar en svensk undersökning enligt SBU-rapporten på att pojkar i Sverige behandlas fyra gånger oftare med centralstimulerande medel än flickor. 3.4 Riksförbundet Attention Riksförbundet Attention är en intresseorganisation för människor med neuropsykiatriska funktionshinder såsom ADHD. Under riksnivån finns även lokala föreningar bildade på länsnivå. Organisationen arbetar för att barn, ungdomar och vuxna med neuropsykiatriska diagnoser ska bli bemötta med respekt och få det stöd de behöver. Förbundet har tagit som uppgift att förbättra villkoren för personer med neuropsykiatriska funktionshinder stödja och tillvarata medlemmarnas intresse bilda nätverk och stödgrupper ta tillvara nya rön när det gäller vård, undervisning och samhällsstöd sprida kunskap om funktionshindren och de funktionshindrades behov. Lokalföreningen Attention Kronoberg har genomfört ett Flickprojekt avseende flickor med ADHD bl a i syfte att sprida kunskap om flickors specifika svårigheter. Enligt det presentationsmaterial föreningen har tagit fram förekommer ett antal olikheter mellan flickor och pojkar med ADHD, varav följande kan nämnas: Pojkar är hyperaktiva och beteendestörda i högre utsträckning än flickor. Pojkar identifieras utifrån ett störande och utåtagerande beteende medan flickor identifieras utifrån ouppmärksamhet och kognitiva svårigheter. Flickor är mer trotsiga gentemot mödrar än mot lärare och andra vuxna. Flickor kommer senare till vård. Flickor upplever mer bortstötning av kamrater. Ångest och depression är mer vanligt hos flickor med ADHD än pojkar med ADHD. I samband med vår granskning har vi träffat en representant för Attentions lokalförening i Norrbotten. Av mötet framgår att Attention ser en problematik avseende både upptäckt och diagnostisering beroende på de olika uttryck ADHD kan ta sig. Attentions uppfattning är att flickor i större utsträckning både undgår upptäckt och eventuell diagnostisering eftersom de inte i samma utsträckning har det hyperaktiva beteendet. En jämställd vård skulle 7

8 kunna uppnås om alla skulle passa in i den hyperaktiva rollen eftersom dessa barn syns och hörs samt uppmärksammas i flera miljöer. För att öka möjligheterna till en jämställd vård för ADHD-gruppen som helhet krävs ökad kunskap och förståelse för skillnader mellan flickor och pojkar med ADHD inom såväl skolan som landstinget, enligt Attention. Från Attentions sida tycker man att synsättet på ADHD som funktionshinder kan variera inom landstinget t ex avseende synen på läkemedelsbehandling. Attention menar även att personalomsättningen inom BUP kan göra att kunskapsnivåerna är olika och att det finns olika synsätt på ADHD. Allmänt menar man att kunskapen om flickornas ADHD-problem behöver öka. 4 Resultat 4.1 Landstinget mål och arbete avseende jämställd vård Norrbottens läns landstings övergripande målsättning är att erbjuda kvinnor och män likvärdig vård och medborgarservice. I landstingsplanen läggs fast att landstingets ska verka för en jämställd och jämlik hälsa samt erbjuda kvalitativt likvärdig vård och fördela vården på jämlika villkor. Landstinget har genom beslut i landstingsstyrelsen ( 103, 2008) antagit den europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män som är framtagen av CEMR (Council of European Municipalities and Regions). Beslutet innebär ett åtagande från landstingets sida att integrera och öka jämställdheten i sina verksamheter. Inom landstinget pågår för närvarande ett jämställdhetsarbete för att bland annat säkerställa jämställd vård mellan kvinnor och män, flickor och pojkar. Utvecklingsarbetet NLLJämt kommer att involvera landstingets samtliga verksamhetsområden. Här ingår att genomföra utbildningar om jämställdhet, jämställdhetsintegrera landstingets styrdokument samt upprätta jämställda standardvårdplaner. Genom NLLJämt bedöms att jämställdhetsarbete kommer att under 2010 stå i fokus inom landstinget. I divisionsplanen för Medicinska Specialiteter finns området jämställdhet berört i allmänna termer. Där framgår, när det gäller området folkhälsa, att vid planering och genomförande av konkreta aktiviteter ska jämställd hälsa beaktas. Det framgår även att divisionens verksamheter ska delta i det landstingsgemensamma jämställdhetsarbetet inom ramen för utvecklingsarbete NLLJämt. I de lokala verksamhetsplanerna för BUP och barnhab, som vi fått tillgång till, har vi inte funnit några mål eller annan styrning avseende området jämställd vård. Mål och avsikter när det gäller jämställd vård inom BUP och barnhab finns endast på divsionsnivå och där i form av allmänt övergripande inriktningar. 8

9 4.2 Organisation och kompetens/specialistresurser Barn och ungdomar med neuropsykiatriska störningar som ADHD kan få stöd och vård på olika nivåer. Basnivån och där problemen ofta upptäcks är skolan. Föräldrarna och skolan kan ta kontakt/remittera till BUP eller barnhab. I vissa fall kan, som nämnts ovan, BUP och barnhab remittera till NEP-enheten vid Sunderby sjukhus som utgör ytterligare en specialistnivå. När det gäller vilken del av landstingets hälso- och sjukvård som är specialistnivån avseende ADHD pågår en diskussion om detta. Fn är det i praktiken BUP som utgör denna nivå. BUP och barnhab ingår i verksamhetsområdet Barn och ungdomssjukvård som ett av flera verksamhetsområden inom division Medicinska specialiteter. Barn- och ungdomsmedicin, -psykiatri och -habilitering finns för de olika länsdelarna i lokaliserade till Piteå, Luleå- Boden, Kalix och Gällivare. I Piteå och Kalix bildar BUP, barnhab och barnmedicin en gemensam enhet som leds av en verksamhetschef. I Kalix benämns enheten BUM (barn- och ungdomsmottagningen). I Luleå-Boden är BUP samt barnhab/barnmedicin två separata enheter med var sin verksamhetschef. Verksamheten i Gällivare, som inte ingår i denna granskning, är organiserad på liknade sätt som i Luleå-Boden. Slutenvårdsplatser för BUP finns för hela länet vid avdelning 45 på Sunderby sjukhus. Det är sällan barn och ungdomar med ADHD-problem vårdas inom slutenvården (se 4.3 nedan). När det gäller ADHD är teamarbetet mellan BUP och barnhab mer utvecklat i Piteå och Kalix jämfört med Luleå-Boden. Det gäller t ex remissbedömningarna som görs gemensamt. Luleå-Boden har tillämpat detta arbetssätt men bland annat verksamheternas omfattning gjorde att man frångick detta samt att man upplever att det nu är tydligare vem som gör vad avseende ADHD-barnen och ungdomarna. Alla remisser från skolan avseende ADHD-problematik går enbart till BUP. Barnhab kan bland sina patienter (bl a rörelsehindrade och utvecklingsstörda barn och ungdomar) även upptäcka problem med ADHD. BUP och barnhab i Luleå-Boden har dock ett löpande samarbete men detta inleds senare i processen när barnen och ungdomarnas behov börjar klarläggas. Vikten av teamarbete betonas av alla enheter för att de samlade kompetenserna ska kunna bidra till att ge en helhetsbild av de ungas behov. Något förenklat kan man beskriva ansvarsfördelningen mellan BUP och barnhab så att barn och ungdomar med enbart ADHD handläggs av BUP, men finns dessutom andra funktionshinder som autism/aspergers syndrom, utvecklingsstörning, rörelsehinder mm blir det barnhab som tar hand om vård och stödåtgärder. Vid BUM i Kalix är dock all neuropsykiatri gemensam, även ADHD-diagnoser. Från våra intervjuer vid enheterna får vi intrycket att tillgången till personella resurser i form av olika specialistkompetenser för barn och ungdomar med ADHD i de flesta fall är god för närvarande. Viktiga kompetenser i sammanhanget är läkare med barnpsykiatrisk, 9

10 barnmedicinsk och barnneurologisk kompetens, psykolog, socionom, sjukgymnast, arbetsterapeut, socialpedagog, sjuksköterska med psykiatrisk inriktning m fl. Det finns dock problem med tillgången till barnpsykiatrer och legitimerade psykologer. Vårt intryck, via våra intervjuer, är att det inte finns några skillnader mellan flickor och pojkar när det gäller deras tillgång till barnpsykiatrer eller andra specialistkompetenser inom BUP eller barnhab. 4.3 Förekomst, upptäckt och diagnossättning Det finns bestämda krav för att diagnosen ADHD ska kunna fastställas. Det finns även ett antal undergrupper av ADHD. Dessa krav och undergrupper redovisas i bilaga 1. Enligt Socialstyrelsen (SoS) är man när det gäller statistik om förekomsten av ADHD hos barn- och ungdomar idag hänvisad till SoS:s patientregister respektive läkemedelsregister samt svensk och internationell forskning inom området. Det finns också ett nationellt kvalitetsregister för behandlingsuppföljning av svår ADHD (se avsnitt 4.5). Alla källorna är enligt SoS förenade med validitetsproblem. Eftersom diagnosen oftast inte kräver inläggning på sjukhus går det inte att utifrån data i patientregister få en säker uppskattning av problemets omfattning, enligt SoS. Som tidigare nämnts när det gäller aktivitets- och samtidig uppmärksamhetsstörning har SoS utifrån olika epidemiologiska studier uppskattat förekomsten hos barn i skolåldern till mellan 2-5 procent. Uppmärksamhetsstörning utan hyperreaktivitet (ADD) anses vanligare och har uppskattats till cirka 10 procent. SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering) rapporterar att förekomsten av ADHD hos barn beräknas vara 3-7 procent. SBU redovisar att förekomsten hos flickor inte är helt klarlagd men ligger mellan 2-5 procent för flickor i åldern 6-15 år. En ADHD-diagnos är enligt SBU upp till 4 gånger vanligare hos pojkar än hos flickor. Under senare år har, enligt SBU, andelen flickor som får diagnosen ökat. Nedan redovisas uppgifter från SoS om antalet som vårdats med diagnos aktivitetsoch uppmärksamhetsstörning. 10

11 Antal personer i landet som vårdats med huvud- eller bidiagnos F90.0 Aktivitets- och uppmärksamhetsstörning. År Öppenvård Slutenvård Det går, enligt SoS, inte att tolka uppgifterna i tabellen så att ADHD väsentligt ökat i befolkningen utan det rör sig snarare om att diagnosen blivit mer accepterad och att inrapporteringen förbättrats. Förändrade förskrivningsregler avseende läkemedel har sannolikt också påverkat antalet personer som fått vård- och behandling. Fortfarande finns stora mörkertal bl a beroende på att rikstäckande rapportering från öppenvård saknas. Det är som nämnts ovan ovanligt att barn och ungdomar med ADHD-problem vårdas inom slutenvården. Av totalt 97 vårdtillfällen 2008 respektive 87 vårdtillfällen 2009 hade det inom slutenvården (avdelning 45 vid Sunderby sjukhus) vårdats 6 patienter respektive 1 patient med ADHD. Det kan ställas i relation till antalet öppenvårdsbesök till läkare enbart i Luleå-Boden som uppgick till 240 stycken 2008 och 292 under Till detta ska läggas besök till andra vårdgivare som psykolog, specialistpedagog m fl. Via journalgenomgångar utförda inom BUP har vi fått tillgång till ett registermaterial som innehåller barn och ungdomar som 2008 och 2009 varit aktuella för åtgärder inom BUP på grund av aktivitets- och uppmärksamhetsstörning. Materialet visar en bild över patientsituationen för dessa två år med sammantaget 436 patienter 2 med diagnoserna ADHD/F90.0B 3, ADD/F90.0C eller Aktivitets- och uppmärksamhetsstörning/ F patienter (23 %) var flickor och 338 var pojkar (77 %). Det är 3,5 gånger fler pojkar än flickor. Denna stora skillnad antyder att flickor med ADHD problematik inte upptäcks i 2 En patient ingår i materialet en gång för de båda åren. 3 Diagnoskod enlig diagnostiska manualen ICD10. se bilaga 1. 11

12 lika stor omfattning på basnivån, framförallt skolan. Därmed blir de heller inte kända av BUP/barnhab och riskerar att inte få den vård och stödinsatser som de behöver. Nedan redovisas åldersfördelningen, avseende flickor och pojkar med någon form av diagnossatt aktivitets- och uppmärksamhetsstörning som har varit aktuella för vårdkontakter under Åldersfördelning på diagnossatta barn och ungdomar (436 patienter) aktuella inom BUP/barnhab Ålder 0-5 år 6-12 år Flickor och Pojkar (436) 2 % 46 % 52 % Flickor(98) 3 % 38 % 59 % Pojkar (338) 2 % 48 % 50 % I patientgruppen är det en större andel pojkar i åldern 6-12 år och en större andel flickor i åldern år. Det ger en indikation om att flickornas ADHD upptäcks senare än hos pojkarna och att flickorna därför kommer senare till BUP/barnhab. Befolkningsantalet för åldersgruppen -18 år i de kommuner som BUP- och barnhab-enheterna i Piteå, Luleå-Boden och Kalix verkar i uppgår till flickor och pojkar ( ). Med utgångspunkt från den patientstatistik vi har fått tillgång till visar det sig att 0,6 procent av flickorna i befolkningen och 1,8 procent av pojkarna diagnossatta med ADHD är aktuella inom BUP/barnhab. Det är en klart större andel pojkar i befolkningen som har diagnosen ADHD. Om man ser dessa värden som ett trubbigt mått på BUPs/barnhabs täckningsgrad avseende barn och ungdomar med ADHD så är 0,6 respektive 1,8 procent låga värden i jämförelse med förväntade uppgifter om förekomst av ADHD hos barn som SBU och SoSs redovisar (3-7 resp. 2-5 procent). Är det färre barn och ungdomar med ADHD i norrbottenskommunerna eller är färre barn och ungdomar som är kända av BUP/barnhab? Antalet aktuella barn och ungdomar inom BUP/barnhab med diagnossatt ADHD är dock inte liktydigt med förekomsten av ADHD för upptagningsområdet eftersom det finns barn och ungdomar som t ex får stöd och hjälp i skolan och inte blir kända av BUP/barnhab. Det kan antas att det även finns barn och ungdomar som har behov av specialistvård men som inte är kända av BUP/barnhab. 12

13 Könsfördelning avseende diagnoser Diagnos Flickor Pojkar F90.0 Aktivitets- och uppmärksamhetsstörning 13 % (13) 8 % (26) F90.0B ADHD 75 % (73) 83 % (280) F90.0C ADD 12 % (12) 9 % (32) Den vanligaste diagnosen för både flickor och pojkar är ADHD. Flickorna får i något större utsträckning diagnosen ADD jämfört med pojkarna. En viktig förutsättning för jämställd vård avseende barn och ungdomar med aktivitets- och uppmärksamhetsstörning är bland annat att en utredning sker och att en diagnos sätts. Det öppnar möjligheter till vård och behandling, t ex med läkemedel. Diagnosen ger föräldrar en förklaring till barnets/den unges beteende och problem och adekvata stödåtgärder kan sättas in i hemmet och skolan. Om barnet/den unge inte får en diagnos som denne borde ha eller att diagnossättningen försenas kan det på motsatt sätt innebära negativa konsekvenser för barnet och familjen. Vi har från journaluppgifterna från BUP för patientpopulationen (436) beräknat vid vilken ålder flickor respektive pojkar får sin diagnos. Olika statistiska beräkningssätt kan användas. Vi har valt att använda aritmetisk medelvärde 4 och typvärdet 5 för att redovisa vid vilka åldrar diagnos sätts. Ålder när diagnos sätts Flickor Pojkar Medelvärde 10 år 8 år Typvärde 15 år 7 år Resultatet är att flickorna får sin diagnos senare än pojkarna. Använder vi medelvärde som beräkningssätt är det två år senare och använder vi typvärde är det åtta år senare än pojkarna. Diagrammet nedan visar hur fördelningen ser ut för flickor respektive pojkar. 4 Aritmetiska medelvärdet är det genomsnittliga värdet av ett antal tal. 5 Typvärde är ett mått för det centrala värdet, det vanligaste värdet i en datamängd. Typvärde är det värde av alla observationer som förekommer flest gånger och är oberoende av extrema värden. 13

14 Ålder när diagnos satts Antal patienter Ålder vid diagnos Pojkar Flickor Vid våra intervjuer har vi ställt frågor till intervjupersonerna om deras erfarenheter och uppfattningar avseende förekomst, upptäckt och diagnossättning av barn och ungdomar ADHD-problem. Vi har nedan sammanfattat vad som framkommit. Barn och ungdomar kan komma till BUP/barnhab via remiss från t ex skolan (skolläkare eller psykolog). Samtidigt finns inget remisstvång vilket innebär att föräldrar kan söka hjälp direkt hos BUP/barnhab vilket sker och först ofta via en telefonkontakt. Förfrågan i remiss eller från föräldrarna kan vara är det ADHD? Föräldrarna eller skolan är de som först upptäcker problemen hos barnen. Lärarna ser inte alltid skillnaden mellan könens olika symptombilder. Exempelvis kan flickornas beteende tolkas som depressioner utan att man kopplar det till ADHD och då missas det faktiska problemet. Skolan ser mest pojkarna och dessutom tidigare än flickorna. Skolan har dock på senare år förbättrat sin kompetens att se skillnad på hur flickor respektive pojkar visar sina tecken på en eventuell ADHD-problematik. Pojkar kommer tidigare till BUP pga. att de är mer utagerande/hyperaktiva samt syns och hörs mer. Flickor kommer till BUP senare, ofta i högstadiet pga. uppmärksamhetssvårigheter. Flickor med ADHD klarar sig bättre i lågoch mellanstadiet där deras problem inte är så tydliga och därför inte upptäckts. I högstadiet ökar prestationskraven och då märks uppmärksamhetsproblemen hos flickorna lättare. Sen upptäckt av ADHD ses som ett problem av BUP/barnhab. Kompetensen i förskolan/skolan om ADHD behöver ökas så att man t ex inte tänker att barnet är omoget och det kommer att bli bättre längre fram. Då kan stödåtgärder försenas. Tidig upptäckt skapar mindre lidande och bättre förutsättningar för en framgångsrik behandlingsprocess. 14

15 Det är svårare att identifiera om det verkligen är ADHD/ADD bland tonårsflickor eftersom vissa flickor endast visar upp något som kan tolkas som en attityd om att inte bry sig. Det kan vara svårt att sätta fingret på flickornas problembild vid diagnossättning, det kan lika gärna vara en attityd av slöhet, layd-back, trotsighet som uppmärksamhetsproblem. Bland mindre barn är flickor ofta mer sociala än pojkar och fungerar bättre i en strukturerad situation vilket kan göra att flickor inte upptäcks på samma sätt som pojkar. Erfarenheten vad gäller flickor är att de trots misstänkt uppmärksamhetsstörning kan ha en bra social förmåga, knyta kontakt med psykologen och genomföra testen med ett bra resultat. Dessutom upplever personalen inom BUP/barnhab att man tränas i att se pojkar i större utsträckning än flickor eftersom det är pojkar man möter oftare. I enstaka fall vill inte föräldrar att barnet ska få en ADHD-diagnos. Det kan t ex bero på att man inte vill att barnen ska få problem med att teckna försäkringar hos försäkringsbolag i framtiden eller att de ska få problem med att få alla villkor godkända för körkortet. BUP påbörjar inte någon utredning av barnet/den unge som kan leda till diagnos om det inte finns ett reellt problem. Det räcker t ex inte med att skolan eller föräldrarna vill ha en utredning. Ställning tas till detta i en förhandsbedömning. När utredning inleds bildas ofta ett team kring barnet/den unge inom BUP/barnhab (läkare, psykolog, socionom). Eftersom skolan upptäcker mer pojkar än flickor med ADHD kommer detta att återspegla sig i antalet som remitteras till BUP och därefter antalet som får diagnosen ADHD. De allra flesta som remitteras blir diagnostiserade men det finns samtidigt ADHD-barn som inte kommer till BUP/barnhab för utredning utan klarar sig med anpassad skolgång. 4.4 Läkemedelsbehandling Läkemedelsterapi för personer med utpräglad ADHD sker med olika typer av läkemedel, ofta centralstimulerande (CS) medel. Läkemedlen förbättrar koncentrationsförmågan och minskar överaktivitet och impulsivitet, enligt uppgift, hos två tredjedelar av behandlade barn. Läkemedlen underlättar för barnen att fungera i skolan, i samvaron med andra och det gör det lättare för barnen att tillgodogöra sig hjälp och stöd från omgivningen. Det är en allmän uppfattning inom BUP/barnhab att läkemedelsbehandling med bland annat CS medel är effektivt och ger god förbättring hos barn och unga med ADHD och ADD. Biverkningarna som kan förekomma är främst försämrad matlust, dålig viktuppgång och sömnsvårigheter. Det finns främst två typer av läkemedel för patienter med ADHD/ADD, dels CS-medel med det verksamma substansen metylfenidat samt dels ett mer över dygnet verkande medel 15

16 med en verksamma substansen atomoxetin. Dessa två preparat används som förstahandsval då läkemedelsbehandling av ADHD är motiverad. Kombination av dessa medel förekommer också. Det finns även fler läkemedelstyper som kan användas vid ADHD men som vi inte beskriver ytterligare här. Det bör även nämnas att förutom läkemedel finns andra typer av vård- och behandlingsinsatser som t ex pedagogiska åtgärder, anpassning av skolsituation genom att reducera yttre stimuli så mycket som möjligt, planering av dagen, visuella scheman, tydliga regler och rutiner i hemmet, minimering av improvisationer o s v. Stöd kan även ges via föräldragrupper. SBU skriver i rapporten ADHD hos flickor (2005) att pojkar i Sverige behandlas fyra gånger oftare med läkemedel än flickor. Dessa uppgifter är hämtade från Läkemedelsverkets och SoS rapport om ADHD Vi har undersökt i vilken omfattning läkemedel används vid behandling av flickor och pojkar vid de granskade enheterna. Från journalstudien vid BUP/barnhab (Piteå, Luleå- Boden och Kalix) framgår att 94 procent av pojkarna och 96 procent av flickorna hade eller hade haft behandling med läkemedel. Den undersökta gruppen är flickor och pojkar som under varit diagnostiserade för någon form av aktivitets- och uppmärksamhetsstörning. Det är således något mer flickor som fått denna läkemedelsbehandling. Mot bakgrund av SoS ovan nämnda rapport kunde det ha förväntats varit färre flickor som fått läkemedelsbehandling. Vid våra intervjuer har vi ställt frågor till personalen inom BUP/barnhab om deras erfarenheter och uppfattningar avseende läkemedelsbehandling av barn och unga med aktivitetsoch uppmärksamhetsstörning. Vi har nedan sammanfattat vad som framkommit. Kriterierna som tillämpas för insättning av läkemedel är lika mellan BUP/barnhab-enheterna i länet. Läkemedel kan förskrivas både till dem som har ADHD eller ADD. Behandlingsresultaten med läkemedel visar inga skillnader mellan flickor och pojkar. Det fungerar lika bra för båda grupperna. Läkemedelsbehandlingen ligger på en rimlig nivå i förhållande till behoven. Många av de barn och ungdomar med ADHD som kommer till BUP har omfattande problem och de flesta av dessa får läkemedelsbehandling. Om det går bra att skapa struktur, planera och skapa förutsägbarhet i den unges liv kan medicinering undvikas. Mycket hänger i dessa fall på föräldrarnas insikt och förmåga att genomföra detta. Alla föräldrar klarar inte detta pga olika orsaker och då kan läkemedel vara ett bra alternativ. 16

17 4.5 Uppföljning - deltagande i kvalitetsregistret BUSA (Behandlings- Uppföljning av Säkerställd ADHD) Inom ramen för denna granskning har även granskats om BUP/barnhab deltar i befintlig nationell kvalitetsregistrering, vilket i detta sammanhang innebär deltagande i det nationella registret BUSA. BUSA är ett nationellt kvalitetsregister för behandlingsuppföljning av svår ADHD som är under uppbyggnad. Det inrättades år 2004 med Stockholms läns landsting som huvudman. Syftet med kvalitetsregistret är att följa upp behandlingsinsatserna för de barn och ungdomar som får viss läkemedelsbehandling under uppväxten men också att följa upp effekten på längre sikt av behandling av vuxna patienter med ADHD. Därutöver ingår i BUSA:s registeruppgifter föräldra- och egenskattningar av symtomtyngd samt funktionsskattningar. Vidare kommer slutenvård, självmordshandlingar, sjukdagar och psykiatrisk samsjuklighet att mätas. Det registreras även patient- och anhörigskattningar av livskvalité och bedömningar av vården. Problemet, enligt SoS, är att uppnå tillräcklig hög anslutningsgrad för representativitet i BUSA. Antal deltagande psykiatriska kliniker liksom antalet registrerade patienter ökar kraftigt men täckningsgraden uppges ännu vara långt ifrån den önskvärda. På sikt är förhoppningen att man skall kunna bedöma andelen behandlade patienter i befolkningsunderlaget och vilka farmakologiska och andra behandlingar som ges. Medgivande om deltagande i BUSA ska alltid lämnas från föräldrar/patienten innan registrering i BUSA kan göras. I Landstingets gemensamma regler och riktlinjer är direktivet att det är obligatoriskt för kliniker och vårdcentraler att medverka i och praktiskt utnyttja de register som finns tillgängliga inom respektive verksamhetsområde. Avsikten med att delta i registreringen är att detta ska stimulera till uppföljning och kvalitetsutveckling avseende vårdutbud, tillgänglighet, kliniska resultat och patientnytta. Det finns med andra ord en tydlig signal till BUP och barnhab att delta i kvalitetsregistrering. Vid de BUP- och barnhab-enheter vi granskat anser man att BUSA är i sin uppstartsprocess och att man just har börjat komma igång med rapportering av ärenden. I Luleå-Boden har man börjat med rapportering till BUSA under 2009 och har därför inte kommit så långt ännu. Rapportering uppfattas till vissa delar som något komplicerad med mycket pappersarbete för varje patient. Uppfattningarna är att det kan bli ett bra sätt att bygga upp ett nationellt faktaunderlag avseende ADHD för uppföljning och utvärdering. För att få en uppfattning om utvecklingen av antalet nyregistreringar i BUSA har statistik hämtas från Kompetenscentrum för psykiatriska och andra kvalitetsregister: T o m feb 2010 Norrbotten Västerbotten Riket

18 Principiellt anser man vid enheterna att det är viktigt att vara med i kvalitetsregister. När det gäller BUSA anser man att det är för tidigt att säga vad kvalitetsregistret kan ge. Vid BUP/barnhab informeras alltid föräldrar och tillfrågas om de accepterar att ingå i BUSA. Det är enligt uppgift inte ovanligt att föräldrar avböjer deltagande. Flera föräldrar vill fundera på saken och vissa vill inte bli registrerade eftersom de är rädda för att deras barn ska få en stämpel på sig för livet som kan skapa svårigheter i kontakter med myndigheter, t ex som ovan nämnts med försäkringsbolag eller i samband med att de ska ta körkort. Intrycket är att verksamhetsuppföljning avseende ADHD-patienter är blygsam. Någon av de intervjuade menar; det är ingen som efterfrågar denna information utan rapporterna vi lämnar handlar mest om de områden som finns i landstingsplanen God vård, God Hälsa och att vi ska göra patientenkäter o s v. Från BUP framförs att verksamhetsstatistiken för hela BUPs verksamhet behöver utvecklas som en del av ett utvecklat uppföljningsarbete. Det kan i sammanhanget nämnas att det från BUP-enheterna överlämnats ett underlag till divisionsledningen där bland annat BUPs roll som specialistnivå i förhållande till basnivån behandlas. 4.6 Samverkan med kommunerna/skolan Upptäckten att ett barn har aktivitets- och uppmärksamhetsstörningar görs vanligtvis först av föräldrar och/eller inom skolan. Erfarenheten är att föräldrar ser problemen lika tidigt oavsett om det är en pojke eller flicka medan skolan upptäcker pojkar tidigare. Pojkarnas överaktivitet och oftare utagerande beteende blir påtagligt störande och uppmärksammas därför lättare av exempelvis lärarna. Enligt de studier vi tagit del av har det inte rapporterats om att det finns något som talar för att flickor drabbas av aktivitets- och uppmärksamhetsstörningar i mindre omfattning jämfört med pojkar. Förekomsten/prevalensen avseende ADHD uppfattar vi antas vara lika för könen. Det främsta skälet till att det är fler pojkar som får diagnosen ADHD anses bero på att de upptäcks i större omfattning. Av detta förstår man att skolans roll i vårdprocessen är mycket viktig eftersom tidig upptäckt innebär ökade förutsättningar för en tidig diagnos och tidiga vård- och stödinsatser till barnen och deras familjer. Samtidigt är det ett problem om inte skolan har kompetensen att även tidigt se flickornas uppmärksamhetsproblem. Deras beteende uppfattas ofta t ex som dagdrömmande och tillbakadraget, men kan även uppfattas som depressivt och är därför inte störande på samma sätt som pojkar med ADHD. Trots att flickorna många gånger inte har ett hyperaktivt beteende som pojkarna har även de ett stort behov av vård- och stödåtgärder. Vi har fört en dialog med våra intervjupersoner inom BUP/barnhab om hur de ser på samverkan mellan skolan och BUP/barnhab när det gäller barn och ungdomar med aktivitetsoch uppmärksamhetsstörningar. Nedan redovisas i sammanfattning vad som framkommit. Utgångspunkten är att kommunen/skolan är basnivån och BUP/barnhab är specialistnivån i vårdkedjan. Överlag anser man att samverkan med kommunerna fungerar bra men det är samtidigt skillnader mellan kommunerna som 18

19 gör att samverkans kvalitet och omfattning varierar från kommun till kommun. Flera av de vi intervjuat menar att det märks tydligt att skolan numera, p g a ekonomiska problem, har svårare att klara anpassningen till ADHD-barnens behov. Ökande klasstorlekar är t ex negativt för barn och ungdomar med uppmärksamhetsproblem. I vissa kommuner har man tunnat ut elevhälsan t ex kurator och skolpsykolog vilket tvingar BUP ta större ansvar än vad som bör ligga på specialistnivån. Detta, anser man, är ett problem och ett stort förbättringsområde för barn och ungdomar med ADHD. Från BUP/barnhab ser man tydliga skillnader mellan kommunerna t ex avseende de basunderlag (utredningar m m) som ska finnas med tillsammans med remisserna av barn och ungdomar med t ex aktivitets- och uppmärksamhetsstörningar. Remisserna och utredningar är i vissa fall otillräckliga vilket man menar skapar onödigt arbete för BUP. Det varierar även i kvaliteten hur skolan kan redovisa tester och analyser avseende de ungas problembild. Detta anser man ytterst drabbar barnen och föräldrarna då det kan fördröja behandling och olika stödåtgärder. Formellt ska remiss komma från skolläkare men de kan även komma från skolsköterska eller kurator. Remissen kan skickas till BUP eller barnhab och det är oklart för BUP/barnhab hur skolan väljer remissmottagare. För de ADHD-barn och ungdomar som använder läkemedel är det viktigt med uppföljning av längd och vikt eftersom läkemedlen negativt kan påverka barnens tillväxt i dessa avseenden. Det finns signaler från BUP/barnhab om att det ibland brister i samverkan med skolhälsovården när det gäller att följa upp dessa barn och ungdomar. Från BUP:s/barnhabs sida menar man att det inte är rimligt att dessa barn ska behöva komma till specialistnivån BUP/barnhab för kontroll av längd och vikt. BUP/barnhab ser positivt på att skolan har tagit ett kliv framåt genom sina specialpedagoger, aspbergerklasser mm. Utifrån Norrbus-översynen 6 har kommunikationen påbörjats kring ansvarsfördelning och samordning. I en del kommuner finns en väl utbyggd elevhälsa och stödteam som fungerar bra med god kompetens. Skolan har även blivit mer kunnig kring barn och ungdomar med ADHD och vet vilka stödåtgärder som kan behöva tillgodoses. Uppfattning inom BUP/barnhab är att om skolan fungerar effektivt för 6 Kommunernas och landstingets gemensamma riktlinjer för samverkan kring barn och unga med sammansatta behov. 19

20 ADHD-barnen behöver kanske bara en mindre andel av alla upptäckta barn och ungdomar remitteras till BUP/ barnhab. De flesta kan istället utredas och få sina behov av olika stödåtgärder tillgodosedda på basnivån. Tidig upptäckt hänger mycket på lärarna som ser barnen dagligen i klassrummet. Det har enligt BUP/barnhab skett positiva förändringar de senaste tio åren när det gäller lärarnas kunskap om ADHD. Men det är fortfarande svårt för skolan att tidigt upptäcka flickor med aktivitets- och uppmärksamhetsstörningar. När barnet/den unge utretts av t ex BUP/barnhab sker en återföring av resultatet till föräldrarna och skolan. Bland annat redovisas vilka stödinsatser som kan behövas i hemmet och i skolan. Skolan sätter in resurser i den omfattning den omfattning man bedömer det finns möjligheter. Om det behövs har BUP/barnhab flera kontakter med föräldrarna för att bygga upp förståelsen kring barnets problem. Uppföljningen sker via en med skolan gemensam individuell samarbetsplan. Om barnet använder läkemedel är det viktigt för BUP/barnhab med uppföljande kontakter med skolan om hur medicineringen fungerar. 4.7 BUPs/barnhabs uppfattning om flickor och pojkar får en jämställd vård Den allmänna inställningen inom BUP/barnhab till om flickor och pojkar med aktivitetsoch uppmärksamhetstörning får en jämställd vård är att när väl en remittering till specialistnivån inkommit, kontakt etablerats, utredning inletts och därefter olika stöd- och behandlingsåtgärder satts in, då är vården vara jämställd. Handläggning och behandling sker könsneutralt. Man anser att alla barn och ungdomar får den vård de behöver. Testerna görs t ex på samma sätt för flickor och pojkar enligt samma struktur och förfarande. Mot bakgrund av att flickorna i många fall uttrycker sin ADHD på ett annat sätt än pojkarna, som nämnts ovan, så kan det även påverka bedömning av flickornas behov och behandling. En hyperaktiv pojke med bristande impulskontroll har andra behov av stöd och vård än en flicka med främst uppmärksamhetsproblem, låg självkänsla och dåliga kamratrelationer. De flesta vi intervjuat anser att den stora skillnaden avseende stöd- och vårdåtgärder mellan flickor och pojkar består i att flickorna upptäcks i senare ålder på basnivån, främst skolan, och får därför senare tillgång till adekvata stöd- och vårdåtgärder. 5 Kommentarer och sammanfattande bedömning Revisionsfrågan för denna granskning är om landstingets vård och behandling avseende barn och ungdomar med ADHD är jämställd. För att besvara denna fråga har vi för flickor respektive pojkar belyst vid vilken ålder diagnos sätts, om det finns skillnader i tillgång till läkemedelsbehandling och om det finns några skillnader avseende könens tillgång till barnpsykiatriker och andra specialistkompetenser. I uppdraget har även ingått att bedöma 20

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som har ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)

Läs mer

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som lider av ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)

Läs mer

Barn och ungdomar med ADHD ur ett genusperspektiv Gällivare kommun

Barn och ungdomar med ADHD ur ett genusperspektiv Gällivare kommun Revisionsrapport Barn och ungdomar med ADHD ur ett genusperspektiv Gällivare kommun Augusti 2010 Andreas O. Jönsson Lars-Börje Sehlberg 2010-08-30 Lars-Börje Sehlberg, projektledare Hans Forsström, uppdragsledare

Läs mer

Barn och ungdomar med neuropsykiatriska diagnoser

Barn och ungdomar med neuropsykiatriska diagnoser Revisionsrapport Barn och ungdomar med neuropsykiatriska diagnoser Inklusive samverkansgranskning Barn och ungdomar med ADHD - ur ett genusperspektiv Övertorneå kommun September 2010 Andreas O. Jönsson

Läs mer

Koncentrationssvårigheter. Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Koncentrationssvårigheter. Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Koncentrationssvårigheter Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Koncentrationssvårigheter vad är det? 2. Olika typer av koncentrationssvårigheter 3. Typiska problem

Läs mer

Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Maria Unenge Hallerbäck

Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Maria Unenge Hallerbäck Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Maria Unenge Hallerbäck Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Attention Deficit Hyperactivity Disorder ADHD /ADD Autismspektrumtillstånd autism, atypisk

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatrin. Fakta om. Adhd. Utredning och behandling. www.lg.se. En del av Landstinget Gävleborg

Barn- och ungdomspsykiatrin. Fakta om. Adhd. Utredning och behandling. www.lg.se. En del av Landstinget Gävleborg Barn- och ungdomspsykiatrin Fakta om Adhd Utredning och behandling www.lg.se En del av Landstinget Gävleborg Allmänt Adhd är en förkortning av engelskans attention deficit/hyperactivity disorder, som brukar

Läs mer

2014-10-13 Sidan 1. ADHD hos vuxna. ADHD-center Habilitering & Hälsa, SLL

2014-10-13 Sidan 1. ADHD hos vuxna. ADHD-center Habilitering & Hälsa, SLL 2014-10-13 Sidan 1 ADHD hos vuxna ADHD-center Habilitering & Hälsa, SLL Innehåll Korta fakta om ADHD Svårigheter i vardagen Utredning, diagnostik Behandling och stöd Modediagnos eller kärt barn med många

Läs mer

BNK Enheten för f r barnneuropsykiatri vid DSBUS

BNK Enheten för f r barnneuropsykiatri vid DSBUS BNK Enheten för f r barnneuropsykiatri vid DSBUS Björn Kadesjö, ö.. l. Målgrupper Barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionshinder och deras familjer, dvs med Autismspektrumtillstånd ADHD, DAMP

Läs mer

Utredning och diagnostik av adhd

Utredning och diagnostik av adhd Utredning och diagnostik av adhd hos vuxna Denna broschyr vänder sig till dem inom hälso- och sjukvården som har till uppgift att utreda och diagnostisera vuxna med frågeställning adhd. En mer uttömmande

Läs mer

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2 1/12 2004 ADHD och autism Björn Kadesjö Vad är ADHD? 1 ADHD i olika åldrar 1 Så vanligt är ADHD 2 Samtidiga problem 2 Orsaker till ADHD 3 Behandling 3 ADHD och autism 4 Vad är ADHD? ADHD (attention deficit/hyperactivity

Läs mer

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD Björn Kadesjö UPP-centrum, Socialstyrelsen, Stockholm och ö. l. Barnneuropsykiatri, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg, Björn

Läs mer

Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se. Bruno Hägglöf 2014 10 13

Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se. Bruno Hägglöf 2014 10 13 Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se Aspekter på stöd i skolan Skolan är en viktig skyddsfaktor inte minst för barn med funktionsproblem Men också

Läs mer

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är: Ung med ADHD Det här faktabladet är skrivet till dig som är ung och har diagnosen ADHD. Har det hänt att någon har klagat på dig när du har haft svårt för att koncentrera dig? Förstod han eller hon inte

Läs mer

adhd Kort om hos barn och ungdomar

adhd Kort om hos barn och ungdomar Kort om adhd hos barn och ungdomar Socialstyrelsen Läkemedelsverket Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket Statens beredning för medicinsk utvärdering Folkhälsomyndigheten Kort information till föräldrar

Läs mer

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 25 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 DSM 5 (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) En handbok för psykiatrin, som innehåller

Läs mer

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST)

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST) Disposition Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Vilka diagnoser? Vad är diagnoserna? Hannah Jakobsson, leg. psykolog, Cereb Prevalens Behandlingsmöjligheter Vad kan primärvården

Läs mer

Neuropsykiatri. Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri

Neuropsykiatri. Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri Neuropsykiatri Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri Diagnoser Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar avser diagnoser: 1. ADHD - med både hyperaktivitet och uppmärksamhetsstörning - med enbart hyperaktivitet

Läs mer

Att samarbeta kring barn och ungdomar med ADHD

Att samarbeta kring barn och ungdomar med ADHD Att samarbeta kring barn och ungdomar med ADHD Agneta Hellström Sinus AB www.sinus.se 121122 Agneta Hellström 1 Om samarbete 121122 Agneta Hellström 2 Varför behöver vi samarbeta kring barn med ADHD? Barn

Läs mer

BUSA. Behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD

BUSA. Behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD BUSA Behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD Vad är rimligt att monitorera? Det vi vet är verksamt i behandling Det vården själv anser viktigt Det som mäster förändring Vilka ska vara med och vilka

Läs mer

adhd Kort om hos vuxna

adhd Kort om hos vuxna Kort om adhd hos vuxna Socialstyrelsen Läkemedelsverket Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket Statens beredning för medicinsk utvärdering Folkhälsomyndigheten Kort information om adhd hos vuxna Den här

Läs mer

Vår klinik. Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå

Vår klinik. Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå BUP Västerbotten Vår klinik Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå I landstinget är vi nu tre specialistkliniker som har ansvar för åldersgruppen 0-17 år.

Läs mer

Neuropsykiatriska Vuxenteamet (NeuroVux)

Neuropsykiatriska Vuxenteamet (NeuroVux) Neuropsykiatriska Vuxenteamet (NeuroVux) Ett samarbete primärvården och vuxenpsykiatrin Tillhör Vuxenhabiliteringen, en primärvårdsverksamhet Började ta emot remisser från NLL den 3 maj 2010 En strid ström

Läs mer

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt 12 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 10.45 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 Marie Adolfsson

Läs mer

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Kartläggning Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Syfte Att beskriva landstingens rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada, för att därigenom bidra till lokalt, regionalt

Läs mer

FAKTAAVSNITT: TRÄNA ARBETSMINNET, VEM HAR NYTTA AV ATT TRÄNA?

FAKTAAVSNITT: TRÄNA ARBETSMINNET, VEM HAR NYTTA AV ATT TRÄNA? FAKTAAVSNITT: TRÄNA ARBETSMINNET, VEM HAR NYTTA AV ATT TRÄNA? Vissa vardagsaktiviteter involverar i högre grad arbetsminnet och om de görs regelbundet och intensivt kan de möjligtvis hjälpa till att träna

Läs mer

Värt att veta om ADHD

Värt att veta om ADHD Sidan 1 Värt att veta om ADHD - förhållningssätt & strategier för personal Anna Backman Legitimerad psykolog ADHD-center, SLSO anna.backman@sll.se Sidan 2 Översikt 1. Diagnosen ADHD 2. Vad innebär svårigheterna?

Läs mer

www.pwc.se Revisionsrapport PRIO-psykisk ohälsa Margaretha Larsson Landstinget Gävleborg februari 2014

www.pwc.se Revisionsrapport PRIO-psykisk ohälsa Margaretha Larsson Landstinget Gävleborg februari 2014 www.pwc.se Revisionsrapport Margaretha Larsson PRIO-psykisk ohälsa Landstinget Gävleborg PRIO-psykisk ohälsa Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1. Bakgrund... 2 1.2. Revisionsfråga... 2 1.2.1. Revisionskriterier...

Läs mer

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Barn med specialbehov 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Barn med specialbehov vad är det? 2. Teori- Olika typer av specialbehov -Inlärningen

Läs mer

1. Diagnosen ADHD. Barn och ungdomar med ADHD. Översikt av föreläsningen

1. Diagnosen ADHD. Barn och ungdomar med ADHD. Översikt av föreläsningen 1 Barn och ungdomar med ADHD Översikt av föreläsningen 1. Diagnosen ADHD 2. Hur vanligt är det? 3. Flickor och pojkar 4. Vad innebär svårigheterna? 5. Förklaringsmodeller 6. Hur diagnostiseras ADHD hos

Läs mer

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag Anna Sandell, Psykolog i förskola/skola Stenungsunds kommun Ordf. Psifos Vägledning för Elevhälsan Samarbete mellan Skolverket

Läs mer

Praxis studie. Barn- och ungdomspsykiatri. Stockholms läns landsting. Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist,

Praxis studie. Barn- och ungdomspsykiatri. Stockholms läns landsting. Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist, depressionssjukdom och ångestsyndrom Praxis studie Barn- och ungdomspsykiatri Stockholms läns landsting Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist, depression och ångest i Stockholms län?

Läs mer

Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten

Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten Läget i länet Antal barn och ungdomar Antal patienter 2013 Andel Luleå-Boden 18964 1004 5,2 Piteå 11045 566 5,1 Gällivare 9420 347 3,7 Kalix 6007 351 5,8 Antal barn

Läs mer

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER

Läs mer

FÖRSLAG TILL DAGORDNING

FÖRSLAG TILL DAGORDNING Närvårdsområde Alingsås LEDNINGSGRUPP NÄRVÅRDSOMSRÅDE ALINGSÅS Datum: 2015-05-08 Tid: Kl 09:00-12:00 Plats: Vård och äldreomsorgsförvaltningen, Kungsgatan 9 Lokal: Sunnerö, plan 0 FÖRSLAG TILL DAGORDNING

Läs mer

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se 1 Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga Christina Dalman christina.dalman@ki.se 2 Begrepp Förekomst: nuläge, köns skillnader, trender, jämförelse med andra

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Vuxna med ADHD - arbetsliv Höganäsmodellen 1/12-09 Cecilia Johansson

Vuxna med ADHD - arbetsliv Höganäsmodellen 1/12-09 Cecilia Johansson Vuxna med ADHD - arbetsliv Höganäsmodellen 1/12-09 Cecilia Johansson ADHD hos vuxna Kort om vad ADHD är Tillkommande problem Arbetsliv Bemötande ADHD ett livslångt funktionshinder Förr trodde man att det

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

NPF. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

NPF. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. NPF Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har många gånger svårt att få vardagen att fungera, vilket

Läs mer

NPF i Sverige framsteg och utmaningar. Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014

NPF i Sverige framsteg och utmaningar. Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014 NPF i Sverige framsteg och utmaningar Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014 Attention vi organiserar personer med NPF Vi driver på utvecklingen inom NPF Vi skapar medlemsnytta Vi sprider

Läs mer

MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum

MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum Reviderad december 2011 Syfte Syftet med den psykologiska utredningen är att ge

Läs mer

Information till första linjen. Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta

Information till första linjen. Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta Information till första linjen Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta ÖVERENSKOMMELSE VID MISSTANKE OM PSYKISKT FUNKTIONSHINDER HOS BARN OCH UNGA

Läs mer

Riksförbundet Attention. Välkommen till Fördjupningskurs om NPF 24 oktober 2013 Kursledare: Urban Leijon. Dagens agenda

Riksförbundet Attention. Välkommen till Fördjupningskurs om NPF 24 oktober 2013 Kursledare: Urban Leijon. Dagens agenda Välkommen till Fördjupningskurs om NPF 24 oktober 2013 Kursledare: Urban Leijon www.attention-utbildning.se Dagens agenda 9.30 12.00 NPF - hur kan det yttra sig utifrån faktorer som diagnos, miljö, ålder

Läs mer

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Anna Backman, ADHD-center Habilitering & Hälsa Ulla Otterstadh, BUP Kognitivt stöd Annika Brar, Habilitering & Hälsa / Vuxenpsykiatri 2014-05-08

Läs mer

Sammanfattning av statistikuppgifter

Sammanfattning av statistikuppgifter Bilaga 1-10 Sammanfattning av statistikuppgifter Sammanfattning av statistik För att tidigt identifiera de barn och unga 0-16 år som kommer och eller är i behov av extra stöd har en första inventering

Läs mer

Det sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg.

Det sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg. Det sitter inte i viljan Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg. För att kunna stödja personer med neuropsykiatriska funktionshinder i vardag, studier och yrkesliv behöver vi

Läs mer

Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Att ha: Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning ADHD OCD DAMP Dyskalkyli NPF Dyslexi Tourettes syndrom Aspbergers syndrom ADD 1 2 Antalet medlemmar med flera funktionsnedsättningar ökar.

Läs mer

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd? Barn o ungas psykiska ohälsa Hur kan familjerna få stöd? Ylva Benderix leg psykoterapeut, dr i vårdvetenskap 1 Psykisk ohälsa bland unga undersöktes under 2013 av Socialstyrelsen. Barn och unga`s hälsa,

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Förekomst av psykiska problem hos barn- och unga 1/3 har sömnsvårigheter minst en gång i veckan ¼ har huvudvärk 1/5

Läs mer

Körkort öppnar för jobb och ett annat liv

Körkort öppnar för jobb och ett annat liv Körkort öppnar för jobb och ett annat liv En enkätundersökning som visar på de möjligheter och utmaningar som personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar upplever som bilförare. 2014-05-06 Denna

Läs mer

Projekt psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika. Delrapport

Projekt psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika. Delrapport 0 (16) Psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika Division Psykiatri Diarienummer: LK/140474 Anne-Marie Eriksson, socialpedagog och projektledare Maria Unenge Hallerbäck, barnpsykiater och projekthandledare

Läs mer

SPERES. Barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Vikten av stöd och tidiga insatser för en god skolgång 5.2.

SPERES. Barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Vikten av stöd och tidiga insatser för en god skolgång 5.2. SPERES Barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Vikten av stöd och tidiga insatser för en god skolgång 5.2.2015 Vilka barn och unga handlar det om? Barn och unga med ADHD ADD Autism

Läs mer

Stöd och behandling för en enklare vardag

Stöd och behandling för en enklare vardag STOCKHOLM 2010-09-15 Stöd och behandling för en enklare vardag Nya förslag om vården för barn och unga vuxna med neuropsykiatriska diagnoser Alla barn har rätt till en god uppväxt Allt fler barn och unga

Läs mer

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom 2015-08-25 Sektionen för vård och socialtjänst 1 Knivdåd i Norrköping kunde ha

Läs mer

Neuropsykiatriska funktionshinder. Ungdomar/vuxna med ADHD. Andra vanliga svårigheter ADHD. ADHD olika typer

Neuropsykiatriska funktionshinder. Ungdomar/vuxna med ADHD. Andra vanliga svårigheter ADHD. ADHD olika typer Ungdomar/vuxna med ADHD Neuropsykiatriska funktionshinder Överlappar varandra Pernilla Ekström Mob 0707 73 97 00 pernilla@hanteralivet.se www.hanteralivet.se Aspergers syndrom Tvångssyndrom Tourettes syndrom

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

barns psykiska hälsa Överenskommelse mellan barnpsykiatrin i Kalmar län och socialtjänsten i Kalmar län

barns psykiska hälsa Överenskommelse mellan barnpsykiatrin i Kalmar län och socialtjänsten i Kalmar län barns psykiska hälsa Överenskommelse mellan barnpsykiatrin i Kalmar län och socialtjänsten i Kalmar län 2015 2016 Datum 2014-11-07 Överenskommelse om samverkan mellan BUP och kommunernas socialtjänst i

Läs mer

BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK MOTTAGNING KUNGSHÖJD

BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK MOTTAGNING KUNGSHÖJD BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK MOTTAGNING KUNGSHÖJD Uppdrag Att för barn och ungdom 0-18 år igenkänna, bota och lindra psykisk sjukdom och störning som utgör hinder för personlig tillväxt och mognad. Hur?

Läs mer

ADHD-behandling till barn; när, var och hur? Marcus Westin, BUP marcus.westin@akademiska.se

ADHD-behandling till barn; när, var och hur? Marcus Westin, BUP marcus.westin@akademiska.se 20110203 ADHD-behandling till barn; när, var och hur? Marcus Westin, BUP marcus.westin@akademiska.se ADHD I Uppsala län ca 65 000 barn Prevalens ADHD 4 % = 2 800 barn 2008 Pojkar:Flickor 5:1 (2-3:1) ADHD

Läs mer

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård.

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Skoldagen 21 mars 2013 Sofia Cassel Leg. Psykolog Sofia Cassel legitimerad psykolog, Inside Team 2 Agenda Fakta om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Vanliga

Läs mer

Vad är ADHD? Definitioner

Vad är ADHD? Definitioner 2011-12-05 Vad är ADHD? Alla kan vi ibland ha svårt att sitta still, att fokusera vår uppmärksamhet och att kontrollera våra impulser, i synnerhet om vi är stressade eller trötta. För en del barn, ungdomar

Läs mer

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra SLSO PP ss yy kk ii aa tt rr ii nn SS öö dd rr aa SLSO P ss yy kk ii aa tt rr ii n n S öö dd rr aa Alla dessa b o k s t ä v e r om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra I

Läs mer

2 Modeller för att förebygga och behandla koncentrationssvårigheter, uppmärksamhetssvårigheter samt problembeteenden

2 Modeller för att förebygga och behandla koncentrationssvårigheter, uppmärksamhetssvårigheter samt problembeteenden 2 Modeller för att förebygga och behandla koncentrationssvårigheter, uppmärksamhetssvårigheter samt problembeteenden Nina Annas Fil.kand & Gy lärare Psykologi Magister Medicinsk vetenskap Leg Psykoterapeut

Läs mer

Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar

Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar Stockholm 2009-06-11 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar Psykologförbundet har fått möjlighet att lämna

Läs mer

Rapport, 13-03-22. Utveckling av vårdkedja för diagnostik och behandlingsinsatser för små barn med autism och andra utvecklingsavvikelser.

Rapport, 13-03-22. Utveckling av vårdkedja för diagnostik och behandlingsinsatser för små barn med autism och andra utvecklingsavvikelser. Investera i framtiden Rapport, 13-03-22 Utveckling av vårdkedja för diagnostik och behandlingsinsatser för små barn med autism och andra utvecklingsavvikelser. Arbetsgrupp: Leif Ranemo, rektor elevhälsan,

Läs mer

Jippie jag har ADHD Ett förhållningssätt till diagnoser

Jippie jag har ADHD Ett förhållningssätt till diagnoser Jippie jag har ADHD Ett förhållningssätt till diagnoser Jessica Stigsdotter Axberg Attitydambassadör Son med ADHD-diagnos Formgivare och grundare av Jippieserien Victor Axberg victor har alltid varit vild,

Läs mer

PROTOKOLL. Tid Torsdagen den 27 september 2012, kl. 09.00-12.30

PROTOKOLL. Tid Torsdagen den 27 september 2012, kl. 09.00-12.30 1 (6) Landstingets kansli Planeringsavdelningen, Lillemor Ahlgren Justerat 2012-10-05 Patientnämnden Tid Torsdagen den 27 september 2012, kl. 09.00-12.30 Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande Sekreterare

Läs mer

Vårdrutin 1 (5) Godkänd av: Karin Malmqvist, divisionschef, Claus Vigsø, divisionschef

Vårdrutin 1 (5) Godkänd av: Karin Malmqvist, divisionschef, Claus Vigsø, divisionschef Vårdrutin 1 (5) Barn och ungdomar med sk t.o.m. 17 år. division allmänmedicin och division Gäller för: Division allmänmedicin och division Godkänd av: Karin Malmqvist, divisionschef, Claus Vigsø, divisionschef

Läs mer

Gemensamma riktlinjer för arbetet med barn och ungdomar i behov av särskilt stöd. (reviderade 2012-01-01)

Gemensamma riktlinjer för arbetet med barn och ungdomar i behov av särskilt stöd. (reviderade 2012-01-01) Gemensamma riktlinjer för arbetet med barn och ungdomar i behov av särskilt stöd (reviderade 2012-01-01) 1 2 Innehållsförteckning Förord... 4 Målet för samverkan och målgruppen... 5 Grundläggande utgångspunkter...

Läs mer

Kort om ADHD hos barn och vuxna. En sammanfattning av Socialstyrelsens kunskapsöversikt

Kort om ADHD hos barn och vuxna. En sammanfattning av Socialstyrelsens kunskapsöversikt Kort om ADHD hos barn och vuxna En sammanfattning av Socialstyrelsens kunskapsöversikt Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Kunskapsöversikt. Det innebär att rapporten

Läs mer

Landstingsstyrelsen PROTOKOLLSUTDRAG SID 1(2) D A T U M D I A R I E N R 2013-09-03 LS-LED13-484-3 114/13 Förändring gällande ansvar och uppdrag för barn och unga med neuropsykiatrisk problematik, inom

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

EVIDENSBASERAD PRAKTIK

EVIDENSBASERAD PRAKTIK EVIDENSBASERAD PRAKTIK inom området stöd till personer med funktionsnedsättning Webbkartläggning Primärvård Delaktighet, inflytande och samverkan 2014 Bakgrund evidensbaserad praktik I överenskommelsen

Läs mer

Granskning av handläggningen av institutionsplaceringar

Granskning av handläggningen av institutionsplaceringar Revisionsrapport Granskning av handläggningen av institutionsplaceringar Uppvidinge kommun Datum 2009-02-18 Författare Stefan Wik Eva Gustafsson 200X-XX-XX Namnförtydligande Namnförtydligande Innehållsförteckning

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn Utbildningsdag Tierp 22 okt 2012 LYDIA SPRINGER SANDRA MELANDER lydia.springer@lul.se sandra.melander@lul.se Projektet finansieras av: SUF-Kunskapscentrum

Läs mer

1. Verksamhetens namn. 2. Uppdrag och avgränsningar: Barn och ungdomspsykiatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov

1. Verksamhetens namn. 2. Uppdrag och avgränsningar: Barn och ungdomspsykiatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov 1. Verksamhetens namn Barn och ungdomspsykiatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov 2. Uppdrag och avgränsningar: Barn och ungdomspsykiatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov består av följande funktioner: Länsenhet:

Läs mer

1 bilaga. Regeringens beslut

1 bilaga. Regeringens beslut Utdrag Protokoll I:7 vid regeringssammanträde 2011-12-15 S2011/11007/FS Socialdepartementet Godkännande av en överenskommelse om fortsatta insatser för att förbättra patienters tillgänglighet till hälso-

Läs mer

HELHETSSYN OCH SAMVERKAN FÖR BARNETS BÄSTA

HELHETSSYN OCH SAMVERKAN FÖR BARNETS BÄSTA HELHETSSYN OCH SAMVERKAN FÖR BARNETS BÄSTA Maria Wadman aukt. socionom, leg. psykoterapeut Nadja Barenthin Lindblad leg. sjuksköterska Flyktingbarnteamet Gamlestaden Barn- och ungdomspsykiatri Barn- och

Läs mer

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut?

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut? Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Nationell tillsyn 2012-2013 - kommunernas, hälso- och sjukvårdens och kvinnojourernas arbete - Hur ser det ut? Ingrid Andersson Inspektionen för vård och

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Psykiatriska kliniken NLN, KSK

Kvalitetsbokslut 2014. Psykiatriska kliniken NLN, KSK Kvalitetsbokslut 2014 Psykiatriska kliniken NLN, KSK Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 3 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 5 Tillgänglighet...

Läs mer

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Bakgrund Collskog Konferenser AB har under flera år arrangerat konferenser och fortbildningskurser för bl. a. psykologer. 2011 gavs en kurs i psykofarmakologi

Läs mer

Flickor/ Kvinnor med ADHD. Vad är ADHD. Vad är ADD. Attention Karlstad 15 november 2011. Överaktivitet Impulsivitet Dålig uthållighet

Flickor/ Kvinnor med ADHD. Vad är ADHD. Vad är ADD. Attention Karlstad 15 november 2011. Överaktivitet Impulsivitet Dålig uthållighet Flickor/ Kvinnor med ADHD Attention Karlstad 15 november 2011 Överaktivitet Impulsivitet Dålig uthållighet Vad är ADHD Vad är ADD ADHD utan hyperaktivitet Långsamhet Trötthet Svårt att komma igång 1 Vad

Läs mer

ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY

ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY Early Symptomatic Syndromes Eliciting Neurodevelopmental Clinical Examinations 2014-11-12 Monica Jonsson, Tua Bardosson Syftar till att hitta hela gruppen av tidigt

Läs mer

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:

Läs mer

Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn

Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn ett utvecklingspsykiatriskt perspektiv Harald Sturm, barnpsykiater och barnneurolog Eric Zander, psykolog och doktorand Utvecklingspsykiatrisk enhet

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården

Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Birgitta Boqvist Patientsäkerhetssamordnare Norrbottens läns landsting Norrbotten Kiruna Gällivare Pajala Landstinget är länets största

Läs mer

Implementeringsprojekt

Implementeringsprojekt Implementeringsprojekt REGIONALT VÅRDPROGRAM FÖR BARN OCH UNGDOMAR MED AD/HD BUP SKÅNE BUP-KONGRESSEN 2014 GUNILLA GRANHOLM, PROJEKTLEDARE Vårdprogram för GOD VÅRD! Mål: En robust implementering av nivådifferentierad

Läs mer

Explosiva barn - Vad vet vi? - Hur hjälper vi?

Explosiva barn - Vad vet vi? - Hur hjälper vi? Explosiva barn - Vad vet vi? - Hur hjälper vi? Elisabeth Fernell, Gunnar Fransson, Mats Johnson och Sven Östlund /Presentation I: Elisabeth Fernell 2012-10-25 Gillbergcentrum, Göteborgs universitet Utvecklingsneurologiska

Läs mer

Vägledning för Elevhälsan

Vägledning för Elevhälsan Vägledning för Elevhälsan Med guide Ett elevärendes gång 1 Vägledning för Elevhälsan Följande skrift är en vägledning till Rektorer och Elevhälsoteam i elevhälsoarbetet. Skriften är en sammanfattning,

Läs mer

Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom

Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom Lund 2013-06-03 Lena Nylander, överläkare, med dr Psykiatri Skåne lena.nylander@skane.se Lena Nylander 2013 1 Sårbarhet för psykisk sjukdom Vuxna

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med autism Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger stöd och

Läs mer

Barnpsykologer inom barnhälsovården

Barnpsykologer inom barnhälsovården Revisionsrapport* Barnpsykologer inom barnhälsovården Norrbottens läns landsting Oktober 2007 Hans Rinander, Certifierad kommunal revisor *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Bakgrund och revisionsfrågor...1

Läs mer

Neuropsykologisk utredning utifrån neuropsykiatrisk

Neuropsykologisk utredning utifrån neuropsykiatrisk Vårdrutin 1 (9) Utgåva: 1 Godkänd av: Gunnel Alexandersson Verksamhetschef 2010-01-31 2011-01-31 Utarbetad av: Irene Westlund, Per-Nicklas Olofsson, Joakim Hedbrant, Gunilla Bertilsson Revisionsansvarig:

Läs mer

Lindrig utvecklingsstörning

Lindrig utvecklingsstörning Lindrig utvecklingsstörning Barnläkarveckan i Karlstad 2013-04-23 /Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus i Mariestad och Gillbergcentrum, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs

Läs mer

Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och utbildningsförvaltningen

Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningsförvaltningen 2015-08-10 1 (5) Barn- och utbildningsnämnden Karin Holmberg Lundin BUN/2015:306 Barn- och utbildningsnämnden Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och

Läs mer