Jämställd vård - Barn och ungdomar med ADHD

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Jämställd vård - Barn och ungdomar med ADHD"

Transkript

1 Revisionsrapport Jämställd vård - Barn och ungdomar med ADHD - fokus på flickornas situation Norrbottens läns landsting April 2010 Jan-Erik Wuolo, Certifierad kommunal revisor Andreas Jönsson, Revisionskonsult Hans Rinander, Certifierad kommunal revisor

2 Innehållsförteckning 1 Inledning Uppdrag, revisionsfråga och metod Revisionsfråga Metod och avgränsning Kunskapssammanfattning avseende ADHD/ADD ADHD och ADD Barnens svårigheter Skillnader mellan flickor och pojkar Riksförbundet Attention Resultat Landstinget mål och arbete avseende jämställd vård Organisation och kompetens/specialistresurser Förekomst, upptäckt och diagnossättning Läkemedelsbehandling Uppföljning - deltagande i kvalitetsregistret BUSA (BehandlingsUppföljning av Säkerställd ADHD) Samverkan med kommunerna/skolan BUPs/barnhabs uppfattning om flickor och pojkar får en jämställd vård Kommentarer och sammanfattande bedömning...20

3 1 Inledning Jämställdhet kan definieras som jämlikhet mellan kön, vilket förutsätter kvinnor och mäns lika möjligheter, rättigheter och skyldigheter på livets alla områden. Det övergripande målet för jämställdhetspolitiken i Sverige är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina liv. Detta övergripande mål är indelat i fyra delmål: Jämn fördelning av makt och inflytande Ekonomisk jämställdhet Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet Mäns våld mot kvinnor ska upphöra 2007 beslutade regeringen att anslå 100 miljoner kronor som stöd till Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) för en stor satsning på jämställdhet i kommuner och landsting. Huvudsyftet var att kvalitetssäkra verksamhet och service till medborgarna utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Målet inriktades på hög kvalitet och goda resultat för både kvinnor och män. Jämställdhetsministern framhöll; Vi möter samhällets institutioner främst på regional och lokal nivå; som medborgare, föräldrar, patienter eller anhöriga. För att samhällsservicen ska hålla god kvalitet ska den svara mot båda könens behov. Idag är det inte alltid så. En rapport från SKL visar till exempel på brister i jämställdheten inom vården. Kvinnor, och ibland män, riskerar att få sämre vård på grund av ojämställdhet. I SKL:s rapport (O)jämställdhet i hälsa och vård, 2007 redovisas flera exempel som visar att kvinnor riskerar att få sämre tillgång till vård jämfört med män. Det finns i vissa fall otillräcklig kunskap om sjukdomstillstånd som drabbar kvinnor, t ex smärttillstånd. Kvinnor ordineras fler läkemedel och drabbas oftare av läkemedelsbiverkningar. Män får nyare och dyrare läkemedel jämfört med kvinnor. Kvinnor har haft sämre tillgång till dialys, njurtransplantationer och vård på strokeenheter. Både flickor och pojkar rapporteras i ökad omfattning ha symptom på psykisk ohälsa men problemet är större bland flickor. SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering) presenterade 2005 utifrån ett regeringsuppdrag en inventering av det vetenskapliga underlaget avseende ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) hos flickor. Bakgrunden till uppdraget var att det fanns en markant könsskillnad avseende beviljande av vårdbidrag för ADHD. Av de barn och ungdomar som gavs rätt till vårdbidrag var 85 procent pojkar. Den ojämna fördelningen grundade sig i att andelen flickor som upptäcks med ADHD är lägre, vilket skulle kunna innebära en risk att flickor inte får tillgång till det stöd de behöver i samma utsträckning som pojkar. 3

4 2 Uppdrag, revisionsfråga och metod Landstingsrevisorerna har uppdragit till Komrev inom PriceWaterhouseCoopers att ur ett jämställdhetsperspektiv granska landstingets verksamhet avseende patientgruppen barn och ungdomar med aktivitets- och uppmärksamhetsstörningar ADHD. 2.1 Revisionsfråga Revisionsfrågan för granskningen: Är landstingets vård och behandling avseende barn och ungdomar med ADHD ändamålsenlig ur ett jämställdhetsperspektiv. Kontrollfrågor för granskningen är: Sätts diagnos för flickor och pojkar tidsmässigt lika (patientens ålder)? Får flickor och pojkar läkemedelsbehandling i lika stor utsträckning? Har flickor och pojkar samma tillgång till barnpsykiatrisk expertis? Deltar barn- och ungdomspsykiatrin/barnhabiliteringen i kvalitetsregistrering i BUSA (Nationellt kvalitetsregister för BehandlingsUppföljning av Säkerställd ADHD) enligt Landstinget gemensamma regler och riktlinjer? Finns en tillräcklig samverkan mellan BUP och kommunerna/skolan kring patientgruppen? 2.2 Metod och avgränsning Underlaget till granskningens resultatredovisning och bedömningar består av intervjuer, avidentifierade journaluppgifter (från barn- och ungdomspsykiatrin/barnhabiliteringen i Piteå, Luleå-Boden och Kalix) samt annan dokumentation som styrande riktlinjer, verksamhetsplaner och verksamhetsuppföljningar. Intervjuer inom barn och ungdomspsykiatrin (BUP) samt barnhabiliteringen (barnhab) har genomförts med tre verksamhetschefer (varav en även är barnpsykiatriker), två enhetschefer, två överläkare, två psykologer, en kurator samt en representant för Riksförbundet Attention som är en intresseorganisation för människor med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar bland andra ADHD. Sammantaget har 11 intervjuer genomförts. Granskningen har avgränsats till att omfatta BUP och barnhab i Piteå, Luleå och Kalix vilket innebär att BUP i Gällivare, NEP-teamet (NEuroPsykiatriska enheten 1 ) och BUPs 1 Neuropsykiatri är ett begrepp som syftar på studiet av somatiska sjukdomar och genetiska förändringar som orsakar psykiatriska symptom. Det kan exempelvis röra sig om genetiskt betingade hjärnskador. Begreppet 4

5 slutenvård vid Sunderby sjukhus inte ingår i granskningen. NEP-teamet vänder sig till remitterade barn och unga med svåra problem avseende t ex autism/aspergers och tourettes syndrom. NEP är inte en reguljär resurs för barn och ungdomar med ADHD. 3 Kunskapssammanfattning avseende ADHD/ADD 3.1 ADHD och ADD ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder uppmärksamhetsstörning med hyperaktivitet) är till största delen ett medfött neuropsykiatriskt funktionshinder med karaktäristiska drag av uppmärksamhetsproblem, impulsivitet och problem med att reglera aktivitetsnivån. Problemen kan dock variera både till sin karaktär och till sin svårighetsgrad. Vissa uppvisar i huvudsak problem med hyperaktivitet och impulsivitet medan andra främst har problem med uppmärksamhet och koncentration. Därtill finns de med en kombinerad problembild där samtliga drag är utmärkande. De som har uppmärksamhetssvårigheter men inte visar några påtagliga problem med hyperaktivitet kan diagnostiseras ADD (Attention Deficit Disorder). Till skillnad från de med för hög aktivitetsnivå kännetecknas deras problem snarare av en för låg aktivitetsnivå vilket innebär att de kan framstå som introverta och/eller passiva istället för aktiva och utåtagerande. Förekomsten av ADHD hos barn beräknas vara 3-7 procent enligt SBU (ADHD hos flickor, en inventering av det vetenskapliga underlaget, 2005). I en rapport från Socialstyrelsen 2002, ADHD hos barn och vuxna, uppskattas hyperaktivitetssyndrom med samtidig uppmärksamhetsstörning till 2-5 procent bland barn i skolåldern och uppmärksamhetsstörning utan hyperaktivitet uppskattas till ca 10 procent. 3.2 Barnens svårigheter Som tidigare nämnts kan problemen se olika ut hos olika barn. Vad som är gemensamt för barnen är att de har svårt att koncentrera sig och vara uppmärksamma mer än korta stunder. Vissa barn är överaktiva och impulsstyrda medan andra barn är passiva och oföretagsamma, och vissa barn kan växla mellan dessa aktivitetsnivåer. Uppmärksamhetsproblemen kan ta sig olika uttryck och variera i karaktär, exempelvis; Svårigheter att lyssna till uppmaningar, instruktioner och tilltal Svårigheter att se sammanhang och sortera ut det väsentliga Kommer inte igång med uppgifter och avslutar inte vad som är påbörjat Glömmer och tappar bort saker och överenskommelser neuropsykiatri används om psykiatri inriktad mot en grupp diagnoser som vanligen ställs under barndomsåren, exempelvis autism, Aspergers syndrom (AS), uppmärksamhets- och aktivitetsstörningar m fl. Dessa diagnoser kallas i Sverige ofta för neuropsykiatriska funktionshinder. 5

6 Fastnar i ovidkommande detaljer Distraheras lätt av händelser i omgivningen Bristande uthållighet och svårigheter att mobilisera energi för att utföra en uppgift Barn som tillhör den överaktiva och impulsiva gruppen syns och hörs ofta hela tiden och reagerar ofta utifrån stimuli och impulser för stunden, utan reflektion och eftertanke. Impulsiviteten gör även att barnet ofta reagerar på ett överdrivet känslomässigt sätt och ibland har svårt att kontrollera sina affekter. Det förekommer även att barnet uppvisar motoriska svårigheter och yviga rörelsemönster till följd av impulsiviteten eftersom barnet har svårt att planera och styra sina rörelser. De barn som tillhör den passiva gruppen kan tvärt om mot de överaktiva barnen vara tillbakadragna och framstå som håglösa, osjälvständiga och kravkänsliga. 3.3 Skillnader mellan flickor och pojkar En av frågeställningarna i SBU:s rapport om ADHD hos flickor gäller vad som karaktäriserar flickor med ADHD. Rapporten redogör för ett antal studier, främst i USA, som pekar på skillnader och likheter mellan flickor och pojkar med ADHD. Det kan nämnas att studierna inte visar en helt enig bild av likheter och skillnader mellan kön. Resultatet av SBU:s kartläggning kan dock sammanfattas genom följande iakttagelser i rapporten: Flickor och pojkar har likartade symptom och likartad svårighetsgrad. I några studier har flickor större problem med uppmärksamhet än pojkar medan pojkar har högre grad av hyperaktivitet och bristande impulskontroll. Förhöjd risk för rökning och missbruk av alkohol och andra droger finns hos både flickor och pojkar med ADHD. Ett antal studier visar att flickor med ADHD har lägre självkänsla i jämförelse med pojkar med ADHD. Flickor och pojkar med ADHD har lika stora svårigheter med kamratrelationer. En studie pekade dock på att flickor med ADHD i högre utsträckning än pojkar börjar stötas ut från kamratgemenskapen redan i förskoleåldern. En annan studie visade att flickorna upplevde störst problem på fritiden och pojkarna under skoltid. Föräldrar ser mer svårigheter hos flickor än vad lärare gör. En studie visade att lärare har lättare att upptäcka en uppmärksamhetsbrist hos pojkar än hos flickor. Denna skillnad visade sig inte hos föräldrar. En studie av vilken inverkan moderns bedömning av barnet har på utredning och behandling visade att pojkar har fem gånger större chans att få utredning än flickor trots att mödrar till flickor och pojkar upptäcker sina barns problem i samma utsträckning. Det påpekas dock att studien har brister i form av stort bortfall och att endast modern användes för att skatta symptomen. 6

7 En studie visade att av barn som sökt hjälp för psykiska problem bedömdes pojkar oftare har psykiatrisk diagnos än flickor trots att föräldrarna beskrev symptomen på ett likartat sätt. Vad gäller eventuella skillnader i effekt av behandling visar studierna att flickor och pojkar har likartad effekt av centralstimulerande medel med lika stor reduktion av symptom på ADHD. Samtidigt pekar en svensk undersökning enligt SBU-rapporten på att pojkar i Sverige behandlas fyra gånger oftare med centralstimulerande medel än flickor. 3.4 Riksförbundet Attention Riksförbundet Attention är en intresseorganisation för människor med neuropsykiatriska funktionshinder såsom ADHD. Under riksnivån finns även lokala föreningar bildade på länsnivå. Organisationen arbetar för att barn, ungdomar och vuxna med neuropsykiatriska diagnoser ska bli bemötta med respekt och få det stöd de behöver. Förbundet har tagit som uppgift att förbättra villkoren för personer med neuropsykiatriska funktionshinder stödja och tillvarata medlemmarnas intresse bilda nätverk och stödgrupper ta tillvara nya rön när det gäller vård, undervisning och samhällsstöd sprida kunskap om funktionshindren och de funktionshindrades behov. Lokalföreningen Attention Kronoberg har genomfört ett Flickprojekt avseende flickor med ADHD bl a i syfte att sprida kunskap om flickors specifika svårigheter. Enligt det presentationsmaterial föreningen har tagit fram förekommer ett antal olikheter mellan flickor och pojkar med ADHD, varav följande kan nämnas: Pojkar är hyperaktiva och beteendestörda i högre utsträckning än flickor. Pojkar identifieras utifrån ett störande och utåtagerande beteende medan flickor identifieras utifrån ouppmärksamhet och kognitiva svårigheter. Flickor är mer trotsiga gentemot mödrar än mot lärare och andra vuxna. Flickor kommer senare till vård. Flickor upplever mer bortstötning av kamrater. Ångest och depression är mer vanligt hos flickor med ADHD än pojkar med ADHD. I samband med vår granskning har vi träffat en representant för Attentions lokalförening i Norrbotten. Av mötet framgår att Attention ser en problematik avseende både upptäckt och diagnostisering beroende på de olika uttryck ADHD kan ta sig. Attentions uppfattning är att flickor i större utsträckning både undgår upptäckt och eventuell diagnostisering eftersom de inte i samma utsträckning har det hyperaktiva beteendet. En jämställd vård skulle 7

8 kunna uppnås om alla skulle passa in i den hyperaktiva rollen eftersom dessa barn syns och hörs samt uppmärksammas i flera miljöer. För att öka möjligheterna till en jämställd vård för ADHD-gruppen som helhet krävs ökad kunskap och förståelse för skillnader mellan flickor och pojkar med ADHD inom såväl skolan som landstinget, enligt Attention. Från Attentions sida tycker man att synsättet på ADHD som funktionshinder kan variera inom landstinget t ex avseende synen på läkemedelsbehandling. Attention menar även att personalomsättningen inom BUP kan göra att kunskapsnivåerna är olika och att det finns olika synsätt på ADHD. Allmänt menar man att kunskapen om flickornas ADHD-problem behöver öka. 4 Resultat 4.1 Landstinget mål och arbete avseende jämställd vård Norrbottens läns landstings övergripande målsättning är att erbjuda kvinnor och män likvärdig vård och medborgarservice. I landstingsplanen läggs fast att landstingets ska verka för en jämställd och jämlik hälsa samt erbjuda kvalitativt likvärdig vård och fördela vården på jämlika villkor. Landstinget har genom beslut i landstingsstyrelsen ( 103, 2008) antagit den europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män som är framtagen av CEMR (Council of European Municipalities and Regions). Beslutet innebär ett åtagande från landstingets sida att integrera och öka jämställdheten i sina verksamheter. Inom landstinget pågår för närvarande ett jämställdhetsarbete för att bland annat säkerställa jämställd vård mellan kvinnor och män, flickor och pojkar. Utvecklingsarbetet NLLJämt kommer att involvera landstingets samtliga verksamhetsområden. Här ingår att genomföra utbildningar om jämställdhet, jämställdhetsintegrera landstingets styrdokument samt upprätta jämställda standardvårdplaner. Genom NLLJämt bedöms att jämställdhetsarbete kommer att under 2010 stå i fokus inom landstinget. I divisionsplanen för Medicinska Specialiteter finns området jämställdhet berört i allmänna termer. Där framgår, när det gäller området folkhälsa, att vid planering och genomförande av konkreta aktiviteter ska jämställd hälsa beaktas. Det framgår även att divisionens verksamheter ska delta i det landstingsgemensamma jämställdhetsarbetet inom ramen för utvecklingsarbete NLLJämt. I de lokala verksamhetsplanerna för BUP och barnhab, som vi fått tillgång till, har vi inte funnit några mål eller annan styrning avseende området jämställd vård. Mål och avsikter när det gäller jämställd vård inom BUP och barnhab finns endast på divsionsnivå och där i form av allmänt övergripande inriktningar. 8

9 4.2 Organisation och kompetens/specialistresurser Barn och ungdomar med neuropsykiatriska störningar som ADHD kan få stöd och vård på olika nivåer. Basnivån och där problemen ofta upptäcks är skolan. Föräldrarna och skolan kan ta kontakt/remittera till BUP eller barnhab. I vissa fall kan, som nämnts ovan, BUP och barnhab remittera till NEP-enheten vid Sunderby sjukhus som utgör ytterligare en specialistnivå. När det gäller vilken del av landstingets hälso- och sjukvård som är specialistnivån avseende ADHD pågår en diskussion om detta. Fn är det i praktiken BUP som utgör denna nivå. BUP och barnhab ingår i verksamhetsområdet Barn och ungdomssjukvård som ett av flera verksamhetsområden inom division Medicinska specialiteter. Barn- och ungdomsmedicin, -psykiatri och -habilitering finns för de olika länsdelarna i lokaliserade till Piteå, Luleå- Boden, Kalix och Gällivare. I Piteå och Kalix bildar BUP, barnhab och barnmedicin en gemensam enhet som leds av en verksamhetschef. I Kalix benämns enheten BUM (barn- och ungdomsmottagningen). I Luleå-Boden är BUP samt barnhab/barnmedicin två separata enheter med var sin verksamhetschef. Verksamheten i Gällivare, som inte ingår i denna granskning, är organiserad på liknade sätt som i Luleå-Boden. Slutenvårdsplatser för BUP finns för hela länet vid avdelning 45 på Sunderby sjukhus. Det är sällan barn och ungdomar med ADHD-problem vårdas inom slutenvården (se 4.3 nedan). När det gäller ADHD är teamarbetet mellan BUP och barnhab mer utvecklat i Piteå och Kalix jämfört med Luleå-Boden. Det gäller t ex remissbedömningarna som görs gemensamt. Luleå-Boden har tillämpat detta arbetssätt men bland annat verksamheternas omfattning gjorde att man frångick detta samt att man upplever att det nu är tydligare vem som gör vad avseende ADHD-barnen och ungdomarna. Alla remisser från skolan avseende ADHD-problematik går enbart till BUP. Barnhab kan bland sina patienter (bl a rörelsehindrade och utvecklingsstörda barn och ungdomar) även upptäcka problem med ADHD. BUP och barnhab i Luleå-Boden har dock ett löpande samarbete men detta inleds senare i processen när barnen och ungdomarnas behov börjar klarläggas. Vikten av teamarbete betonas av alla enheter för att de samlade kompetenserna ska kunna bidra till att ge en helhetsbild av de ungas behov. Något förenklat kan man beskriva ansvarsfördelningen mellan BUP och barnhab så att barn och ungdomar med enbart ADHD handläggs av BUP, men finns dessutom andra funktionshinder som autism/aspergers syndrom, utvecklingsstörning, rörelsehinder mm blir det barnhab som tar hand om vård och stödåtgärder. Vid BUM i Kalix är dock all neuropsykiatri gemensam, även ADHD-diagnoser. Från våra intervjuer vid enheterna får vi intrycket att tillgången till personella resurser i form av olika specialistkompetenser för barn och ungdomar med ADHD i de flesta fall är god för närvarande. Viktiga kompetenser i sammanhanget är läkare med barnpsykiatrisk, 9

10 barnmedicinsk och barnneurologisk kompetens, psykolog, socionom, sjukgymnast, arbetsterapeut, socialpedagog, sjuksköterska med psykiatrisk inriktning m fl. Det finns dock problem med tillgången till barnpsykiatrer och legitimerade psykologer. Vårt intryck, via våra intervjuer, är att det inte finns några skillnader mellan flickor och pojkar när det gäller deras tillgång till barnpsykiatrer eller andra specialistkompetenser inom BUP eller barnhab. 4.3 Förekomst, upptäckt och diagnossättning Det finns bestämda krav för att diagnosen ADHD ska kunna fastställas. Det finns även ett antal undergrupper av ADHD. Dessa krav och undergrupper redovisas i bilaga 1. Enligt Socialstyrelsen (SoS) är man när det gäller statistik om förekomsten av ADHD hos barn- och ungdomar idag hänvisad till SoS:s patientregister respektive läkemedelsregister samt svensk och internationell forskning inom området. Det finns också ett nationellt kvalitetsregister för behandlingsuppföljning av svår ADHD (se avsnitt 4.5). Alla källorna är enligt SoS förenade med validitetsproblem. Eftersom diagnosen oftast inte kräver inläggning på sjukhus går det inte att utifrån data i patientregister få en säker uppskattning av problemets omfattning, enligt SoS. Som tidigare nämnts när det gäller aktivitets- och samtidig uppmärksamhetsstörning har SoS utifrån olika epidemiologiska studier uppskattat förekomsten hos barn i skolåldern till mellan 2-5 procent. Uppmärksamhetsstörning utan hyperreaktivitet (ADD) anses vanligare och har uppskattats till cirka 10 procent. SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering) rapporterar att förekomsten av ADHD hos barn beräknas vara 3-7 procent. SBU redovisar att förekomsten hos flickor inte är helt klarlagd men ligger mellan 2-5 procent för flickor i åldern 6-15 år. En ADHD-diagnos är enligt SBU upp till 4 gånger vanligare hos pojkar än hos flickor. Under senare år har, enligt SBU, andelen flickor som får diagnosen ökat. Nedan redovisas uppgifter från SoS om antalet som vårdats med diagnos aktivitetsoch uppmärksamhetsstörning. 10

11 Antal personer i landet som vårdats med huvud- eller bidiagnos F90.0 Aktivitets- och uppmärksamhetsstörning. År Öppenvård Slutenvård Det går, enligt SoS, inte att tolka uppgifterna i tabellen så att ADHD väsentligt ökat i befolkningen utan det rör sig snarare om att diagnosen blivit mer accepterad och att inrapporteringen förbättrats. Förändrade förskrivningsregler avseende läkemedel har sannolikt också påverkat antalet personer som fått vård- och behandling. Fortfarande finns stora mörkertal bl a beroende på att rikstäckande rapportering från öppenvård saknas. Det är som nämnts ovan ovanligt att barn och ungdomar med ADHD-problem vårdas inom slutenvården. Av totalt 97 vårdtillfällen 2008 respektive 87 vårdtillfällen 2009 hade det inom slutenvården (avdelning 45 vid Sunderby sjukhus) vårdats 6 patienter respektive 1 patient med ADHD. Det kan ställas i relation till antalet öppenvårdsbesök till läkare enbart i Luleå-Boden som uppgick till 240 stycken 2008 och 292 under Till detta ska läggas besök till andra vårdgivare som psykolog, specialistpedagog m fl. Via journalgenomgångar utförda inom BUP har vi fått tillgång till ett registermaterial som innehåller barn och ungdomar som 2008 och 2009 varit aktuella för åtgärder inom BUP på grund av aktivitets- och uppmärksamhetsstörning. Materialet visar en bild över patientsituationen för dessa två år med sammantaget 436 patienter 2 med diagnoserna ADHD/F90.0B 3, ADD/F90.0C eller Aktivitets- och uppmärksamhetsstörning/ F patienter (23 %) var flickor och 338 var pojkar (77 %). Det är 3,5 gånger fler pojkar än flickor. Denna stora skillnad antyder att flickor med ADHD problematik inte upptäcks i 2 En patient ingår i materialet en gång för de båda åren. 3 Diagnoskod enlig diagnostiska manualen ICD10. se bilaga 1. 11

12 lika stor omfattning på basnivån, framförallt skolan. Därmed blir de heller inte kända av BUP/barnhab och riskerar att inte få den vård och stödinsatser som de behöver. Nedan redovisas åldersfördelningen, avseende flickor och pojkar med någon form av diagnossatt aktivitets- och uppmärksamhetsstörning som har varit aktuella för vårdkontakter under Åldersfördelning på diagnossatta barn och ungdomar (436 patienter) aktuella inom BUP/barnhab Ålder 0-5 år 6-12 år Flickor och Pojkar (436) 2 % 46 % 52 % Flickor(98) 3 % 38 % 59 % Pojkar (338) 2 % 48 % 50 % I patientgruppen är det en större andel pojkar i åldern 6-12 år och en större andel flickor i åldern år. Det ger en indikation om att flickornas ADHD upptäcks senare än hos pojkarna och att flickorna därför kommer senare till BUP/barnhab. Befolkningsantalet för åldersgruppen -18 år i de kommuner som BUP- och barnhab-enheterna i Piteå, Luleå-Boden och Kalix verkar i uppgår till flickor och pojkar ( ). Med utgångspunkt från den patientstatistik vi har fått tillgång till visar det sig att 0,6 procent av flickorna i befolkningen och 1,8 procent av pojkarna diagnossatta med ADHD är aktuella inom BUP/barnhab. Det är en klart större andel pojkar i befolkningen som har diagnosen ADHD. Om man ser dessa värden som ett trubbigt mått på BUPs/barnhabs täckningsgrad avseende barn och ungdomar med ADHD så är 0,6 respektive 1,8 procent låga värden i jämförelse med förväntade uppgifter om förekomst av ADHD hos barn som SBU och SoSs redovisar (3-7 resp. 2-5 procent). Är det färre barn och ungdomar med ADHD i norrbottenskommunerna eller är färre barn och ungdomar som är kända av BUP/barnhab? Antalet aktuella barn och ungdomar inom BUP/barnhab med diagnossatt ADHD är dock inte liktydigt med förekomsten av ADHD för upptagningsområdet eftersom det finns barn och ungdomar som t ex får stöd och hjälp i skolan och inte blir kända av BUP/barnhab. Det kan antas att det även finns barn och ungdomar som har behov av specialistvård men som inte är kända av BUP/barnhab. 12

13 Könsfördelning avseende diagnoser Diagnos Flickor Pojkar F90.0 Aktivitets- och uppmärksamhetsstörning 13 % (13) 8 % (26) F90.0B ADHD 75 % (73) 83 % (280) F90.0C ADD 12 % (12) 9 % (32) Den vanligaste diagnosen för både flickor och pojkar är ADHD. Flickorna får i något större utsträckning diagnosen ADD jämfört med pojkarna. En viktig förutsättning för jämställd vård avseende barn och ungdomar med aktivitets- och uppmärksamhetsstörning är bland annat att en utredning sker och att en diagnos sätts. Det öppnar möjligheter till vård och behandling, t ex med läkemedel. Diagnosen ger föräldrar en förklaring till barnets/den unges beteende och problem och adekvata stödåtgärder kan sättas in i hemmet och skolan. Om barnet/den unge inte får en diagnos som denne borde ha eller att diagnossättningen försenas kan det på motsatt sätt innebära negativa konsekvenser för barnet och familjen. Vi har från journaluppgifterna från BUP för patientpopulationen (436) beräknat vid vilken ålder flickor respektive pojkar får sin diagnos. Olika statistiska beräkningssätt kan användas. Vi har valt att använda aritmetisk medelvärde 4 och typvärdet 5 för att redovisa vid vilka åldrar diagnos sätts. Ålder när diagnos sätts Flickor Pojkar Medelvärde 10 år 8 år Typvärde 15 år 7 år Resultatet är att flickorna får sin diagnos senare än pojkarna. Använder vi medelvärde som beräkningssätt är det två år senare och använder vi typvärde är det åtta år senare än pojkarna. Diagrammet nedan visar hur fördelningen ser ut för flickor respektive pojkar. 4 Aritmetiska medelvärdet är det genomsnittliga värdet av ett antal tal. 5 Typvärde är ett mått för det centrala värdet, det vanligaste värdet i en datamängd. Typvärde är det värde av alla observationer som förekommer flest gånger och är oberoende av extrema värden. 13

14 Ålder när diagnos satts Antal patienter Ålder vid diagnos Pojkar Flickor Vid våra intervjuer har vi ställt frågor till intervjupersonerna om deras erfarenheter och uppfattningar avseende förekomst, upptäckt och diagnossättning av barn och ungdomar ADHD-problem. Vi har nedan sammanfattat vad som framkommit. Barn och ungdomar kan komma till BUP/barnhab via remiss från t ex skolan (skolläkare eller psykolog). Samtidigt finns inget remisstvång vilket innebär att föräldrar kan söka hjälp direkt hos BUP/barnhab vilket sker och först ofta via en telefonkontakt. Förfrågan i remiss eller från föräldrarna kan vara är det ADHD? Föräldrarna eller skolan är de som först upptäcker problemen hos barnen. Lärarna ser inte alltid skillnaden mellan könens olika symptombilder. Exempelvis kan flickornas beteende tolkas som depressioner utan att man kopplar det till ADHD och då missas det faktiska problemet. Skolan ser mest pojkarna och dessutom tidigare än flickorna. Skolan har dock på senare år förbättrat sin kompetens att se skillnad på hur flickor respektive pojkar visar sina tecken på en eventuell ADHD-problematik. Pojkar kommer tidigare till BUP pga. att de är mer utagerande/hyperaktiva samt syns och hörs mer. Flickor kommer till BUP senare, ofta i högstadiet pga. uppmärksamhetssvårigheter. Flickor med ADHD klarar sig bättre i lågoch mellanstadiet där deras problem inte är så tydliga och därför inte upptäckts. I högstadiet ökar prestationskraven och då märks uppmärksamhetsproblemen hos flickorna lättare. Sen upptäckt av ADHD ses som ett problem av BUP/barnhab. Kompetensen i förskolan/skolan om ADHD behöver ökas så att man t ex inte tänker att barnet är omoget och det kommer att bli bättre längre fram. Då kan stödåtgärder försenas. Tidig upptäckt skapar mindre lidande och bättre förutsättningar för en framgångsrik behandlingsprocess. 14

15 Det är svårare att identifiera om det verkligen är ADHD/ADD bland tonårsflickor eftersom vissa flickor endast visar upp något som kan tolkas som en attityd om att inte bry sig. Det kan vara svårt att sätta fingret på flickornas problembild vid diagnossättning, det kan lika gärna vara en attityd av slöhet, layd-back, trotsighet som uppmärksamhetsproblem. Bland mindre barn är flickor ofta mer sociala än pojkar och fungerar bättre i en strukturerad situation vilket kan göra att flickor inte upptäcks på samma sätt som pojkar. Erfarenheten vad gäller flickor är att de trots misstänkt uppmärksamhetsstörning kan ha en bra social förmåga, knyta kontakt med psykologen och genomföra testen med ett bra resultat. Dessutom upplever personalen inom BUP/barnhab att man tränas i att se pojkar i större utsträckning än flickor eftersom det är pojkar man möter oftare. I enstaka fall vill inte föräldrar att barnet ska få en ADHD-diagnos. Det kan t ex bero på att man inte vill att barnen ska få problem med att teckna försäkringar hos försäkringsbolag i framtiden eller att de ska få problem med att få alla villkor godkända för körkortet. BUP påbörjar inte någon utredning av barnet/den unge som kan leda till diagnos om det inte finns ett reellt problem. Det räcker t ex inte med att skolan eller föräldrarna vill ha en utredning. Ställning tas till detta i en förhandsbedömning. När utredning inleds bildas ofta ett team kring barnet/den unge inom BUP/barnhab (läkare, psykolog, socionom). Eftersom skolan upptäcker mer pojkar än flickor med ADHD kommer detta att återspegla sig i antalet som remitteras till BUP och därefter antalet som får diagnosen ADHD. De allra flesta som remitteras blir diagnostiserade men det finns samtidigt ADHD-barn som inte kommer till BUP/barnhab för utredning utan klarar sig med anpassad skolgång. 4.4 Läkemedelsbehandling Läkemedelsterapi för personer med utpräglad ADHD sker med olika typer av läkemedel, ofta centralstimulerande (CS) medel. Läkemedlen förbättrar koncentrationsförmågan och minskar överaktivitet och impulsivitet, enligt uppgift, hos två tredjedelar av behandlade barn. Läkemedlen underlättar för barnen att fungera i skolan, i samvaron med andra och det gör det lättare för barnen att tillgodogöra sig hjälp och stöd från omgivningen. Det är en allmän uppfattning inom BUP/barnhab att läkemedelsbehandling med bland annat CS medel är effektivt och ger god förbättring hos barn och unga med ADHD och ADD. Biverkningarna som kan förekomma är främst försämrad matlust, dålig viktuppgång och sömnsvårigheter. Det finns främst två typer av läkemedel för patienter med ADHD/ADD, dels CS-medel med det verksamma substansen metylfenidat samt dels ett mer över dygnet verkande medel 15

16 med en verksamma substansen atomoxetin. Dessa två preparat används som förstahandsval då läkemedelsbehandling av ADHD är motiverad. Kombination av dessa medel förekommer också. Det finns även fler läkemedelstyper som kan användas vid ADHD men som vi inte beskriver ytterligare här. Det bör även nämnas att förutom läkemedel finns andra typer av vård- och behandlingsinsatser som t ex pedagogiska åtgärder, anpassning av skolsituation genom att reducera yttre stimuli så mycket som möjligt, planering av dagen, visuella scheman, tydliga regler och rutiner i hemmet, minimering av improvisationer o s v. Stöd kan även ges via föräldragrupper. SBU skriver i rapporten ADHD hos flickor (2005) att pojkar i Sverige behandlas fyra gånger oftare med läkemedel än flickor. Dessa uppgifter är hämtade från Läkemedelsverkets och SoS rapport om ADHD Vi har undersökt i vilken omfattning läkemedel används vid behandling av flickor och pojkar vid de granskade enheterna. Från journalstudien vid BUP/barnhab (Piteå, Luleå- Boden och Kalix) framgår att 94 procent av pojkarna och 96 procent av flickorna hade eller hade haft behandling med läkemedel. Den undersökta gruppen är flickor och pojkar som under varit diagnostiserade för någon form av aktivitets- och uppmärksamhetsstörning. Det är således något mer flickor som fått denna läkemedelsbehandling. Mot bakgrund av SoS ovan nämnda rapport kunde det ha förväntats varit färre flickor som fått läkemedelsbehandling. Vid våra intervjuer har vi ställt frågor till personalen inom BUP/barnhab om deras erfarenheter och uppfattningar avseende läkemedelsbehandling av barn och unga med aktivitetsoch uppmärksamhetsstörning. Vi har nedan sammanfattat vad som framkommit. Kriterierna som tillämpas för insättning av läkemedel är lika mellan BUP/barnhab-enheterna i länet. Läkemedel kan förskrivas både till dem som har ADHD eller ADD. Behandlingsresultaten med läkemedel visar inga skillnader mellan flickor och pojkar. Det fungerar lika bra för båda grupperna. Läkemedelsbehandlingen ligger på en rimlig nivå i förhållande till behoven. Många av de barn och ungdomar med ADHD som kommer till BUP har omfattande problem och de flesta av dessa får läkemedelsbehandling. Om det går bra att skapa struktur, planera och skapa förutsägbarhet i den unges liv kan medicinering undvikas. Mycket hänger i dessa fall på föräldrarnas insikt och förmåga att genomföra detta. Alla föräldrar klarar inte detta pga olika orsaker och då kan läkemedel vara ett bra alternativ. 16

17 4.5 Uppföljning - deltagande i kvalitetsregistret BUSA (Behandlings- Uppföljning av Säkerställd ADHD) Inom ramen för denna granskning har även granskats om BUP/barnhab deltar i befintlig nationell kvalitetsregistrering, vilket i detta sammanhang innebär deltagande i det nationella registret BUSA. BUSA är ett nationellt kvalitetsregister för behandlingsuppföljning av svår ADHD som är under uppbyggnad. Det inrättades år 2004 med Stockholms läns landsting som huvudman. Syftet med kvalitetsregistret är att följa upp behandlingsinsatserna för de barn och ungdomar som får viss läkemedelsbehandling under uppväxten men också att följa upp effekten på längre sikt av behandling av vuxna patienter med ADHD. Därutöver ingår i BUSA:s registeruppgifter föräldra- och egenskattningar av symtomtyngd samt funktionsskattningar. Vidare kommer slutenvård, självmordshandlingar, sjukdagar och psykiatrisk samsjuklighet att mätas. Det registreras även patient- och anhörigskattningar av livskvalité och bedömningar av vården. Problemet, enligt SoS, är att uppnå tillräcklig hög anslutningsgrad för representativitet i BUSA. Antal deltagande psykiatriska kliniker liksom antalet registrerade patienter ökar kraftigt men täckningsgraden uppges ännu vara långt ifrån den önskvärda. På sikt är förhoppningen att man skall kunna bedöma andelen behandlade patienter i befolkningsunderlaget och vilka farmakologiska och andra behandlingar som ges. Medgivande om deltagande i BUSA ska alltid lämnas från föräldrar/patienten innan registrering i BUSA kan göras. I Landstingets gemensamma regler och riktlinjer är direktivet att det är obligatoriskt för kliniker och vårdcentraler att medverka i och praktiskt utnyttja de register som finns tillgängliga inom respektive verksamhetsområde. Avsikten med att delta i registreringen är att detta ska stimulera till uppföljning och kvalitetsutveckling avseende vårdutbud, tillgänglighet, kliniska resultat och patientnytta. Det finns med andra ord en tydlig signal till BUP och barnhab att delta i kvalitetsregistrering. Vid de BUP- och barnhab-enheter vi granskat anser man att BUSA är i sin uppstartsprocess och att man just har börjat komma igång med rapportering av ärenden. I Luleå-Boden har man börjat med rapportering till BUSA under 2009 och har därför inte kommit så långt ännu. Rapportering uppfattas till vissa delar som något komplicerad med mycket pappersarbete för varje patient. Uppfattningarna är att det kan bli ett bra sätt att bygga upp ett nationellt faktaunderlag avseende ADHD för uppföljning och utvärdering. För att få en uppfattning om utvecklingen av antalet nyregistreringar i BUSA har statistik hämtas från Kompetenscentrum för psykiatriska och andra kvalitetsregister: T o m feb 2010 Norrbotten Västerbotten Riket

18 Principiellt anser man vid enheterna att det är viktigt att vara med i kvalitetsregister. När det gäller BUSA anser man att det är för tidigt att säga vad kvalitetsregistret kan ge. Vid BUP/barnhab informeras alltid föräldrar och tillfrågas om de accepterar att ingå i BUSA. Det är enligt uppgift inte ovanligt att föräldrar avböjer deltagande. Flera föräldrar vill fundera på saken och vissa vill inte bli registrerade eftersom de är rädda för att deras barn ska få en stämpel på sig för livet som kan skapa svårigheter i kontakter med myndigheter, t ex som ovan nämnts med försäkringsbolag eller i samband med att de ska ta körkort. Intrycket är att verksamhetsuppföljning avseende ADHD-patienter är blygsam. Någon av de intervjuade menar; det är ingen som efterfrågar denna information utan rapporterna vi lämnar handlar mest om de områden som finns i landstingsplanen God vård, God Hälsa och att vi ska göra patientenkäter o s v. Från BUP framförs att verksamhetsstatistiken för hela BUPs verksamhet behöver utvecklas som en del av ett utvecklat uppföljningsarbete. Det kan i sammanhanget nämnas att det från BUP-enheterna överlämnats ett underlag till divisionsledningen där bland annat BUPs roll som specialistnivå i förhållande till basnivån behandlas. 4.6 Samverkan med kommunerna/skolan Upptäckten att ett barn har aktivitets- och uppmärksamhetsstörningar görs vanligtvis först av föräldrar och/eller inom skolan. Erfarenheten är att föräldrar ser problemen lika tidigt oavsett om det är en pojke eller flicka medan skolan upptäcker pojkar tidigare. Pojkarnas överaktivitet och oftare utagerande beteende blir påtagligt störande och uppmärksammas därför lättare av exempelvis lärarna. Enligt de studier vi tagit del av har det inte rapporterats om att det finns något som talar för att flickor drabbas av aktivitets- och uppmärksamhetsstörningar i mindre omfattning jämfört med pojkar. Förekomsten/prevalensen avseende ADHD uppfattar vi antas vara lika för könen. Det främsta skälet till att det är fler pojkar som får diagnosen ADHD anses bero på att de upptäcks i större omfattning. Av detta förstår man att skolans roll i vårdprocessen är mycket viktig eftersom tidig upptäckt innebär ökade förutsättningar för en tidig diagnos och tidiga vård- och stödinsatser till barnen och deras familjer. Samtidigt är det ett problem om inte skolan har kompetensen att även tidigt se flickornas uppmärksamhetsproblem. Deras beteende uppfattas ofta t ex som dagdrömmande och tillbakadraget, men kan även uppfattas som depressivt och är därför inte störande på samma sätt som pojkar med ADHD. Trots att flickorna många gånger inte har ett hyperaktivt beteende som pojkarna har även de ett stort behov av vård- och stödåtgärder. Vi har fört en dialog med våra intervjupersoner inom BUP/barnhab om hur de ser på samverkan mellan skolan och BUP/barnhab när det gäller barn och ungdomar med aktivitetsoch uppmärksamhetsstörningar. Nedan redovisas i sammanfattning vad som framkommit. Utgångspunkten är att kommunen/skolan är basnivån och BUP/barnhab är specialistnivån i vårdkedjan. Överlag anser man att samverkan med kommunerna fungerar bra men det är samtidigt skillnader mellan kommunerna som 18

19 gör att samverkans kvalitet och omfattning varierar från kommun till kommun. Flera av de vi intervjuat menar att det märks tydligt att skolan numera, p g a ekonomiska problem, har svårare att klara anpassningen till ADHD-barnens behov. Ökande klasstorlekar är t ex negativt för barn och ungdomar med uppmärksamhetsproblem. I vissa kommuner har man tunnat ut elevhälsan t ex kurator och skolpsykolog vilket tvingar BUP ta större ansvar än vad som bör ligga på specialistnivån. Detta, anser man, är ett problem och ett stort förbättringsområde för barn och ungdomar med ADHD. Från BUP/barnhab ser man tydliga skillnader mellan kommunerna t ex avseende de basunderlag (utredningar m m) som ska finnas med tillsammans med remisserna av barn och ungdomar med t ex aktivitets- och uppmärksamhetsstörningar. Remisserna och utredningar är i vissa fall otillräckliga vilket man menar skapar onödigt arbete för BUP. Det varierar även i kvaliteten hur skolan kan redovisa tester och analyser avseende de ungas problembild. Detta anser man ytterst drabbar barnen och föräldrarna då det kan fördröja behandling och olika stödåtgärder. Formellt ska remiss komma från skolläkare men de kan även komma från skolsköterska eller kurator. Remissen kan skickas till BUP eller barnhab och det är oklart för BUP/barnhab hur skolan väljer remissmottagare. För de ADHD-barn och ungdomar som använder läkemedel är det viktigt med uppföljning av längd och vikt eftersom läkemedlen negativt kan påverka barnens tillväxt i dessa avseenden. Det finns signaler från BUP/barnhab om att det ibland brister i samverkan med skolhälsovården när det gäller att följa upp dessa barn och ungdomar. Från BUP:s/barnhabs sida menar man att det inte är rimligt att dessa barn ska behöva komma till specialistnivån BUP/barnhab för kontroll av längd och vikt. BUP/barnhab ser positivt på att skolan har tagit ett kliv framåt genom sina specialpedagoger, aspbergerklasser mm. Utifrån Norrbus-översynen 6 har kommunikationen påbörjats kring ansvarsfördelning och samordning. I en del kommuner finns en väl utbyggd elevhälsa och stödteam som fungerar bra med god kompetens. Skolan har även blivit mer kunnig kring barn och ungdomar med ADHD och vet vilka stödåtgärder som kan behöva tillgodoses. Uppfattning inom BUP/barnhab är att om skolan fungerar effektivt för 6 Kommunernas och landstingets gemensamma riktlinjer för samverkan kring barn och unga med sammansatta behov. 19

20 ADHD-barnen behöver kanske bara en mindre andel av alla upptäckta barn och ungdomar remitteras till BUP/ barnhab. De flesta kan istället utredas och få sina behov av olika stödåtgärder tillgodosedda på basnivån. Tidig upptäckt hänger mycket på lärarna som ser barnen dagligen i klassrummet. Det har enligt BUP/barnhab skett positiva förändringar de senaste tio åren när det gäller lärarnas kunskap om ADHD. Men det är fortfarande svårt för skolan att tidigt upptäcka flickor med aktivitets- och uppmärksamhetsstörningar. När barnet/den unge utretts av t ex BUP/barnhab sker en återföring av resultatet till föräldrarna och skolan. Bland annat redovisas vilka stödinsatser som kan behövas i hemmet och i skolan. Skolan sätter in resurser i den omfattning den omfattning man bedömer det finns möjligheter. Om det behövs har BUP/barnhab flera kontakter med föräldrarna för att bygga upp förståelsen kring barnets problem. Uppföljningen sker via en med skolan gemensam individuell samarbetsplan. Om barnet använder läkemedel är det viktigt för BUP/barnhab med uppföljande kontakter med skolan om hur medicineringen fungerar. 4.7 BUPs/barnhabs uppfattning om flickor och pojkar får en jämställd vård Den allmänna inställningen inom BUP/barnhab till om flickor och pojkar med aktivitetsoch uppmärksamhetstörning får en jämställd vård är att när väl en remittering till specialistnivån inkommit, kontakt etablerats, utredning inletts och därefter olika stöd- och behandlingsåtgärder satts in, då är vården vara jämställd. Handläggning och behandling sker könsneutralt. Man anser att alla barn och ungdomar får den vård de behöver. Testerna görs t ex på samma sätt för flickor och pojkar enligt samma struktur och förfarande. Mot bakgrund av att flickorna i många fall uttrycker sin ADHD på ett annat sätt än pojkarna, som nämnts ovan, så kan det även påverka bedömning av flickornas behov och behandling. En hyperaktiv pojke med bristande impulskontroll har andra behov av stöd och vård än en flicka med främst uppmärksamhetsproblem, låg självkänsla och dåliga kamratrelationer. De flesta vi intervjuat anser att den stora skillnaden avseende stöd- och vårdåtgärder mellan flickor och pojkar består i att flickorna upptäcks i senare ålder på basnivån, främst skolan, och får därför senare tillgång till adekvata stöd- och vårdåtgärder. 5 Kommentarer och sammanfattande bedömning Revisionsfrågan för denna granskning är om landstingets vård och behandling avseende barn och ungdomar med ADHD är jämställd. För att besvara denna fråga har vi för flickor respektive pojkar belyst vid vilken ålder diagnos sätts, om det finns skillnader i tillgång till läkemedelsbehandling och om det finns några skillnader avseende könens tillgång till barnpsykiatriker och andra specialistkompetenser. I uppdraget har även ingått att bedöma 20

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS Det här kapitlet innehåller råd till både föräldrar/vårdnadshavare och lärare om symtomen på ADHD och hur man känner igen dem hos ett barn. Här finns avsnitt om ADHD

Läs mer

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som har ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)

Läs mer

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som lider av ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)

Läs mer

A. Kvalitativt nedsatt förmåga till social interaktion, vilket visar sig på minst två av följande sätt

A. Kvalitativt nedsatt förmåga till social interaktion, vilket visar sig på minst två av följande sätt Aspergers Syndrom A. Kvalitativt nedsatt förmåga till social interaktion, vilket visar sig på minst två av följande sätt 1. påtagligt bristande förmåga att använda varierande ickeverbala beteenden som

Läs mer

ADHD FÖRSVINNER INTE NÄR SKOLDAGEN ÄR SLUT

ADHD FÖRSVINNER INTE NÄR SKOLDAGEN ÄR SLUT ADHD FÖRSVINNER INTE NÄR SKOLDAGEN ÄR SLUT För barn med ADHD hyperaktivitetssyndrom med uppmärksamhetsstörning Vad är ADHD? ADHD betyder Attention Deficit Hyperactivity Disorder, eller hyperaktivitetssyndrom

Läs mer

Barn och ungdomar med ADHD ur ett genusperspektiv Gällivare kommun

Barn och ungdomar med ADHD ur ett genusperspektiv Gällivare kommun Revisionsrapport Barn och ungdomar med ADHD ur ett genusperspektiv Gällivare kommun Augusti 2010 Andreas O. Jönsson Lars-Börje Sehlberg 2010-08-30 Lars-Börje Sehlberg, projektledare Hans Forsström, uppdragsledare

Läs mer

Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Maria Unenge Hallerbäck

Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Maria Unenge Hallerbäck Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Maria Unenge Hallerbäck Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Attention Deficit Hyperactivity Disorder ADHD /ADD Autismspektrumtillstånd autism, atypisk

Läs mer

Barn och ungdomar med neuropsykiatriska diagnoser

Barn och ungdomar med neuropsykiatriska diagnoser Revisionsrapport Barn och ungdomar med neuropsykiatriska diagnoser Inklusive samverkansgranskning Barn och ungdomar med ADHD - ur ett genusperspektiv Övertorneå kommun September 2010 Andreas O. Jönsson

Läs mer

KUNSKAP GÖR SKILLNAD. Katherine Wiklund

KUNSKAP GÖR SKILLNAD. Katherine Wiklund KUNSKAP GÖR SKILLNAD Katherine Wiklund TILLGÄNGLIGHET Fysisk miljö Psykosocial miljö Kommunikation Information Bemötande Attityder TILLGÄNGLIGHET OM Lättillgängligt Mångfald Demokrati Glädje Oberoende

Läs mer

ADHD NÄR LIVET SOM VUXEN INTE FUNGERAR

ADHD NÄR LIVET SOM VUXEN INTE FUNGERAR ADHD NÄR LIVET SOM VUXEN INTE FUNGERAR Alla har vi väl någon gång känt oss rastlösa, haft svårt att bibehålla koncentrationen eller gjort saker utan att tänka oss för. För personer som har diagnosen ADHD

Läs mer

Information om. ADHD betyder Attention Deficit Hyperactivity Disorder, eller hyperaktivitetssyndrom med uppmärksamhetsstörning på svenska.

Information om. ADHD betyder Attention Deficit Hyperactivity Disorder, eller hyperaktivitetssyndrom med uppmärksamhetsstörning på svenska. Information om ADHD och Concerta Vad är ADHD? ADHD betyder Attention Deficit Hyperactivity Disorder, eller hyperaktivitetssyndrom med uppmärksamhetsstörning på svenska. ADHD är ett väl dokumenterat och

Läs mer

Utredning och diagnostik av adhd

Utredning och diagnostik av adhd Utredning och diagnostik av adhd hos barn och ungdomar Broschyren vänder sig till dem inom hälso- och sjukvården som har till uppgift att utreda och diagnostisera barn och ungdomar med frågeställning adhd.

Läs mer

Koncentrationssvårigheter. Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Koncentrationssvårigheter. Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Koncentrationssvårigheter Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Koncentrationssvårigheter vad är det? 2. Olika typer av koncentrationssvårigheter 3. Typiska problem

Läs mer

BNK Enheten för f r barnneuropsykiatri vid DSBUS

BNK Enheten för f r barnneuropsykiatri vid DSBUS BNK Enheten för f r barnneuropsykiatri vid DSBUS Björn Kadesjö, ö.. l. Målgrupper Barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionshinder och deras familjer, dvs med Autismspektrumtillstånd ADHD, DAMP

Läs mer

Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015

Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015 Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015 Inledning Sedan 2009 har frågeställningen neuropsykiatriska funktionshinder

Läs mer

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2 1/12 2004 ADHD och autism Björn Kadesjö Vad är ADHD? 1 ADHD i olika åldrar 1 Så vanligt är ADHD 2 Samtidiga problem 2 Orsaker till ADHD 3 Behandling 3 ADHD och autism 4 Vad är ADHD? ADHD (attention deficit/hyperactivity

Läs mer

2014-10-13 Sidan 1. ADHD hos vuxna. ADHD-center Habilitering & Hälsa, SLL

2014-10-13 Sidan 1. ADHD hos vuxna. ADHD-center Habilitering & Hälsa, SLL 2014-10-13 Sidan 1 ADHD hos vuxna ADHD-center Habilitering & Hälsa, SLL Innehåll Korta fakta om ADHD Svårigheter i vardagen Utredning, diagnostik Behandling och stöd Modediagnos eller kärt barn med många

Läs mer

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är: Ung med ADHD Det här faktabladet är skrivet till dig som är ung och har diagnosen ADHD. Har det hänt att någon har klagat på dig när du har haft svårt för att koncentrera dig? Förstod han eller hon inte

Läs mer

Utredning och diagnostik av adhd

Utredning och diagnostik av adhd Utredning och diagnostik av adhd hos vuxna Denna broschyr vänder sig till dem inom hälso- och sjukvården som har till uppgift att utreda och diagnostisera vuxna med frågeställning adhd. En mer uttömmande

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatrin. Fakta om. Adhd. Utredning och behandling. www.lg.se. En del av Landstinget Gävleborg

Barn- och ungdomspsykiatrin. Fakta om. Adhd. Utredning och behandling. www.lg.se. En del av Landstinget Gävleborg Barn- och ungdomspsykiatrin Fakta om Adhd Utredning och behandling www.lg.se En del av Landstinget Gävleborg Allmänt Adhd är en förkortning av engelskans attention deficit/hyperactivity disorder, som brukar

Läs mer

BUSA. Behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD

BUSA. Behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD BUSA Behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD Vad är rimligt att monitorera? Det vi vet är verksamt i behandling Det vården själv anser viktigt Det som mäster förändring Vilka ska vara med och vilka

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

Neuropsykiatriska Vuxenteamet (NeuroVux)

Neuropsykiatriska Vuxenteamet (NeuroVux) Neuropsykiatriska Vuxenteamet (NeuroVux) Ett samarbete primärvården och vuxenpsykiatrin Tillhör Vuxenhabiliteringen, en primärvårdsverksamhet Började ta emot remisser från NLL den 3 maj 2010 En strid ström

Läs mer

Praxis studie. Barn- och ungdomspsykiatri. Stockholms läns landsting. Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist,

Praxis studie. Barn- och ungdomspsykiatri. Stockholms läns landsting. Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist, depressionssjukdom och ångestsyndrom Praxis studie Barn- och ungdomspsykiatri Stockholms läns landsting Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist, depression och ångest i Stockholms län?

Läs mer

Revisionsrapport. Granskning av. Patientnämnden. Norrbottens läns landsting. Datum Mars Jan-Erik Wuolo

Revisionsrapport. Granskning av. Patientnämnden. Norrbottens läns landsting. Datum Mars Jan-Erik Wuolo Revisionsrapport Granskning av Patientnämnden Norrbottens läns landsting Datum Mars 2005 Namn Jan-Erik Wuolo 1 Innehållsförteckning 1. Uppdrag, revisionsfråga och metod...3 2. Patientnämndens ansvarsområde...3

Läs mer

Barn och ungdomar med adhd

Barn och ungdomar med adhd Barn och ungdomar med adhd 2 Agenda 1. Diagnosen adhd 2. Hur vanligt är det? 3. Vilka upptäcks? 4. Vad innebär svårigheterna? 5. Förklaringsmodeller 6. Hur diagnostiseras adhd? 7. Stöd och behandling 9.

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Neuropsykiatri. Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri

Neuropsykiatri. Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri Neuropsykiatri Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri Diagnoser Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar avser diagnoser: 1. ADHD - med både hyperaktivitet och uppmärksamhetsstörning - med enbart hyperaktivitet

Läs mer

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD Björn Kadesjö UPP-centrum, Socialstyrelsen, Stockholm och ö. l. Barnneuropsykiatri, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg, Björn

Läs mer

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 25 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 DSM 5 (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) En handbok för psykiatrin, som innehåller

Läs mer

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST)

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST) Disposition Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Vilka diagnoser? Vad är diagnoserna? Hannah Jakobsson, leg. psykolog, Cereb Prevalens Behandlingsmöjligheter Vad kan primärvården

Läs mer

AD/HD utredning och behandling på specialistnivå -när den är som bäst

AD/HD utredning och behandling på specialistnivå -när den är som bäst AD/HD utredning och behandling på specialistnivå -när den är som bäst Kerstin Arnsvik Malmberg Specialist i Barn och ungdomspsykiatri Med.dr. BUP Skärholmen Stockholm Indikatorer för utredning När ett

Läs mer

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt 12 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 10.45 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 Marie Adolfsson

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2011:69 Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2010:12 av Anna Kettner (S) om stöd och behandling för barn och vuxna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Kartläggning Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Syfte Att beskriva landstingens rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada, för att därigenom bidra till lokalt, regionalt

Läs mer

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Barn med specialbehov 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Barn med specialbehov vad är det? 2. Teori- Olika typer av specialbehov -Inlärningen

Läs mer

Vår klinik. Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå

Vår klinik. Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå BUP Västerbotten Vår klinik Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå I landstinget är vi nu tre specialistkliniker som har ansvar för åldersgruppen 0-17 år.

Läs mer

adhd Kort om hos barn och ungdomar

adhd Kort om hos barn och ungdomar Kort om adhd hos barn och ungdomar Socialstyrelsen Läkemedelsverket Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket Statens beredning för medicinsk utvärdering Folkhälsomyndigheten Kort information till föräldrar

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

Tematisk analys över rätten till stöd

Tematisk analys över rätten till stöd Publiceringsår 2016 Tematisk analys över rätten till stöd Erfarenheter efter regelbunden tillsyn och anmälningsärenden första halvåret 2016 www.skolinspektionen.se Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm,

Läs mer

Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se. Bruno Hägglöf 2014 10 13

Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se. Bruno Hägglöf 2014 10 13 Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se Aspekter på stöd i skolan Skolan är en viktig skyddsfaktor inte minst för barn med funktionsproblem Men också

Läs mer

INFORMATION OM ADHD OCH CONCERTA

INFORMATION OM ADHD OCH CONCERTA INFORMATION OM ADHD OCH CONCERTA VAD ÄR ADHD? ADHD betyder Attention Deficit Hyperactivity Disorder, eller hyperaktivitetssyndrom med uppmärksamhetsstörning på svenska. ADHD är ett väl dokumenterat och

Läs mer

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER

Läs mer

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag Anna Sandell, Psykolog i förskola/skola Stenungsunds kommun Ordf. Psifos Vägledning för Elevhälsan Samarbete mellan Skolverket

Läs mer

Christina Edward Planeringschef

Christina Edward Planeringschef Planeringsenheten TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) Datum 2015-10-27 Diarienummer 150054 Landstingsstyrelsen Utredningsuppdrag 15/23 Att inleda en process för att lära från landstinget i Sörmlands erfarenheter

Läs mer

FAKTA Psykisk hälsa - barn och ungdom

FAKTA Psykisk hälsa - barn och ungdom FAKTA Psykisk hälsa - barn och ungdom Dagens innehåll BUP - organisation och uppdrag Bas - fakta för FAKTA Psykisk hälsa - barn och ungdom Kliniska frågor Lagstiftning Stöd till Anhöriga 2 Organisation

Läs mer

Neuropsykiatrisk frågeställning inom förskola och skola.

Neuropsykiatrisk frågeställning inom förskola och skola. Visby 2009-02-06 ARBETSGÅNG vid Neuropsykiatrisk frågeställning inom förskola och skola. Barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och Elevhälsan Gotlands Kommun 1 Den sammanfattande beteckningen neuropsykiatriska

Läs mer

Värt att veta om ADHD

Värt att veta om ADHD Sidan 1 Värt att veta om ADHD - förhållningssätt & strategier för personal Anna Backman Legitimerad psykolog ADHD-center, SLSO anna.backman@sll.se Sidan 2 Översikt 1. Diagnosen ADHD 2. Vad innebär svårigheterna?

Läs mer

ADHD NÄR LIVET SOM VUXEN INTE FUNGERAR

ADHD NÄR LIVET SOM VUXEN INTE FUNGERAR ADHD NÄR LIVET SOM VUXEN INTE FUNGERAR 2 Alla har vi väl någon gång känt oss rastlösa, haft svårt att bibehålla koncentrationen eller gjort saker utan att tänka oss för. Men för personer som har diagnosen

Läs mer

Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän

Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän För vem? Barn och unga 0-25 år som har eller riskerar att utveckla psykisk ohälsa och sjukdom Personer

Läs mer

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS 2 Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn (och vuxna) som lider av ADHD (Attention Deficit Hyperactivity

Läs mer

1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa

1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa Information om statliga stimulansmedel aktuella för Kalmar län genom överenskommelser mellan SKL och regeringen 2015 avseende socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Att samarbeta kring barn och ungdomar med ADHD

Att samarbeta kring barn och ungdomar med ADHD Att samarbeta kring barn och ungdomar med ADHD Agneta Hellström Sinus AB www.sinus.se 121122 Agneta Hellström 1 Om samarbete 121122 Agneta Hellström 2 Varför behöver vi samarbeta kring barn med ADHD? Barn

Läs mer

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se 1 Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga Christina Dalman christina.dalman@ki.se 2 Begrepp Förekomst: nuläge, köns skillnader, trender, jämförelse med andra

Läs mer

Välkommen till Temadag Hemmasittare med NPF i skolan

Välkommen till Temadag Hemmasittare med NPF i skolan Välkommen till Temadag Hemmasittare med NPF i skolan Linköping 22 oktober 2014 Föreläsare: Marie Adolfsson, Johanna Björk och Team Botkyrka www.attention-utbildning.se 1 Dagens program 9.30 11.00 NPF aktuell

Läs mer

Vuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum

Vuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum 050207 Vuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum VUXENHABILITERINGENS PROGRAM FÖR VUXNA PERSONER MED FUNKTIONSHINDER INOM AUTISMSPEKTRUM Bakgrund Vuxenhabiliteringen

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri [Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens

Läs mer

Skolans ansvar och uppdrag Var går gränsen? Åsa Ernestam, SKL

Skolans ansvar och uppdrag Var går gränsen? Åsa Ernestam, SKL Skolans ansvar och uppdrag Var går gränsen? Åsa Ernestam, SKL asa.ernestam@skl.se PSYNK 2012 2014 www.skl.se/psynk BUP Ungdomsverksamhet FriGdsgårdar Primärvård Elevhälsa SiS Tandvård Socialtjänst Öppenförskola

Läs mer

Västbus råd och stöd för allsidig elevutredning skolnivå

Västbus råd och stöd för allsidig elevutredning skolnivå Västbus råd och stöd för allsidig elevutredning skolnivå Innehåll Bakgrund...3 Inledning...4 Skollagen 2010:800...5 Ärendegång...8 Vad innebär en allsidig elevutredning?...9 Remiss till specialistnivå...12

Läs mer

Översyn av de nationella kvalitetsregistren Guldgruvan i hälso- och sjukvården Förslag till gemensam satsning 2011-2015

Översyn av de nationella kvalitetsregistren Guldgruvan i hälso- och sjukvården Förslag till gemensam satsning 2011-2015 Översyn av de nationella kvalitetsregistren Guldgruvan i hälso- och sjukvården Förslag till gemensam satsning 2011-2015 Måns Rosén (utredare) Hanna Sjöberg (huvudsekreterare) Sara Åström (jurist) Vår målsättning

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2010:38 1 (8) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2009:7 av Anna Kettner (S) om inrättande av familjemottagningar för neuropsykiatriska diagnoser Föredragande landstingsråd: Birgitta

Läs mer

Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser

Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser 1 Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser En del barn och unga har behov av särskilt stöd. Det kan bero på flera orsaker så som social problematik, psykisk ohälsa, kroniska sjukdomar

Läs mer

Revisionsrapport. Landstinget Gävleborg. Barn och ungdomspsykiatri. efterlevnad av förstärkt vårdgaranti. September 2010 Karin Magnusson

Revisionsrapport. Landstinget Gävleborg. Barn och ungdomspsykiatri. efterlevnad av förstärkt vårdgaranti. September 2010 Karin Magnusson Revisionsrapport Landstinget Gävleborg Barn och ungdomspsykiatri efterlevnad av förstärkt vårdgaranti September 2010 Karin Magnusson 1. Inledning...5 1.1 Bakgrund...5 1.2 Revisionsfråga, kontrollmål och

Läs mer

FAKTAAVSNITT: TRÄNA ARBETSMINNET, VEM HAR NYTTA AV ATT TRÄNA?

FAKTAAVSNITT: TRÄNA ARBETSMINNET, VEM HAR NYTTA AV ATT TRÄNA? FAKTAAVSNITT: TRÄNA ARBETSMINNET, VEM HAR NYTTA AV ATT TRÄNA? Vissa vardagsaktiviteter involverar i högre grad arbetsminnet och om de görs regelbundet och intensivt kan de möjligtvis hjälpa till att träna

Läs mer

ADHD - En tillgång eller ett handikapp?

ADHD - En tillgång eller ett handikapp? ADHD - En tillgång eller ett handikapp? "Om jag tänkte som fan kanske hela dan på mi6 liv och fann en slags mening som var sann, ja, då får jag inte glömma en förbannat vik=g grej, a6 då gäller denna sanning

Läs mer

Uppföljning av granskningar om läkemedelsanvändning och vårdhygien vid äldreboenden

Uppföljning av granskningar om läkemedelsanvändning och vårdhygien vid äldreboenden Revisionsrapport Uppföljning av granskningar om läkemedelsanvändning och vårdhygien vid äldreboenden Jan-Erik Wuolo Cert. kommunal revisor Övertorneå kommun Maj 2014 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning

Läs mer

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd? Barn o ungas psykiska ohälsa Hur kan familjerna få stöd? Ylva Benderix leg psykoterapeut, dr i vårdvetenskap 1 Psykisk ohälsa bland unga undersöktes under 2013 av Socialstyrelsen. Barn och unga`s hälsa,

Läs mer

Vuxenpsykiatrin finns de med i de lokala Västbusgrupperna? Svar: Vuxenpsykiatrin finns inte med i lokala Västbusgrupper. Det gäller hela regionen.

Vuxenpsykiatrin finns de med i de lokala Västbusgrupperna? Svar: Vuxenpsykiatrin finns inte med i lokala Västbusgrupper. Det gäller hela regionen. BUP efterfrågar en regional utbildning med uppföljningar som ska vara obligatoriska för våra familjehem. Svar: Socialstyrelsen har under år 2013 anordnat en utbildning för familjehemsutbildare med utgångspunkt

Läs mer

Utforma Regionala Riktlinjer för vuxna avseende; ADHD lindrig

Utforma Regionala Riktlinjer för vuxna avseende; ADHD lindrig Kerstin Lindgren, tf resursområdeschef habrehab Ärendenr HSN 2014/533 1 (8) Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 12 november 2014 Hälso- och sjukvårdsnämnden Habiliteringen Gotland Sammanfattning Utredning

Läs mer

Till möte om grundkrav och prestationsmål Överenskommelsen psykisk ohälsa 2013. E-posta dina frågor till: Lisa.minell@skl.se

Till möte om grundkrav och prestationsmål Överenskommelsen psykisk ohälsa 2013. E-posta dina frågor till: Lisa.minell@skl.se Välkomna! Till möte om grundkrav och prestationsmål Överenskommelsen psykisk ohälsa 2013 E-posta dina frågor till: Lisa.minell@skl.se www.skl.se/psykiskhalsa Stöd till riktade insatser inom området psykisk

Läs mer

1. Diagnosen ADHD. Barn och ungdomar med ADHD. Översikt av föreläsningen

1. Diagnosen ADHD. Barn och ungdomar med ADHD. Översikt av föreläsningen 1 Barn och ungdomar med ADHD Översikt av föreläsningen 1. Diagnosen ADHD 2. Hur vanligt är det? 3. Flickor och pojkar 4. Vad innebär svårigheterna? 5. Förklaringsmodeller 6. Hur diagnostiseras ADHD hos

Läs mer

Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan

Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan 2012-2016 The 11th Community Mental Health (CMH) conference, Lund 3-4 juni 2013 Mikael Malm, handläggare SKL 2013-06-03 mikael.malm@skl.se 1 Långsiktig och

Läs mer

PROTOKOLL. Tid Torsdagen den 27 september 2012, kl. 09.00-12.30

PROTOKOLL. Tid Torsdagen den 27 september 2012, kl. 09.00-12.30 1 (6) Landstingets kansli Planeringsavdelningen, Lillemor Ahlgren Justerat 2012-10-05 Patientnämnden Tid Torsdagen den 27 september 2012, kl. 09.00-12.30 Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande Sekreterare

Läs mer

Palliativ vård, uppföljning. Landstinget i Halland. Revisionsrapport. Mars 2011. Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor

Palliativ vård, uppföljning. Landstinget i Halland. Revisionsrapport. Mars 2011. Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor Palliativ vård, uppföljning Landstinget i Halland Revisionsrapport Mars 2011 Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Metod och genomförande... 4 Granskningsresultat...

Läs mer

SKRIVELSE 1(3) 2011-08-17 LS 1011-0895. Motion 2010:12 av Anna Kettner (S) om stöd och behandling för barn och vuxna

SKRIVELSE 1(3) 2011-08-17 LS 1011-0895. Motion 2010:12 av Anna Kettner (S) om stöd och behandling för barn och vuxna Stockholms läns landsting Landstingsrådsberedningen Ankom Stockholms läns landsting SKRIVELSE 1(3) 2011-08-17 LS 1011-0895 Dnr: 2011 -OB-17 Landstingsstyrelsen LANDSTINGSSTYRELSEN 1 1 -OB-17 * 028 Motion

Läs mer

NPF. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

NPF. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. NPF Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har många gånger svårt att få vardagen att fungera, vilket

Läs mer

Marie Adolfsson. Välkommen till Grundkurs om NPF för skolan 3 oktober 2013. www.attention-utbildning.se. Dagens agenda

Marie Adolfsson. Välkommen till Grundkurs om NPF för skolan 3 oktober 2013. www.attention-utbildning.se. Dagens agenda Välkommen till Grundkurs om NPF för skolan 3 oktober 2013 www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 12.00 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar vad omfattar begreppet och hur kan det yttra sig?

Läs mer

adhd Kort om hos vuxna

adhd Kort om hos vuxna Kort om adhd hos vuxna Socialstyrelsen Läkemedelsverket Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket Statens beredning för medicinsk utvärdering Folkhälsomyndigheten Kort information om adhd hos vuxna Den här

Läs mer

Habilitering inom BUP. Maria Unenge Hallerbäck Överläkare, med dr Landstinget i Värmland

Habilitering inom BUP. Maria Unenge Hallerbäck Överläkare, med dr Landstinget i Värmland Habilitering inom BUP Överläkare, med dr Landstinget i Värmland Neuropsykiatrisk behandling och habilitering inom BUP i Värmland Att begränsa symtom och förebygga psykisk ohälsa vid ASD Psykiatrisk problematik

Läs mer

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom 2015-08-25 Sektionen för vård och socialtjänst 1 Knivdåd i Norrköping kunde ha

Läs mer

Vuxenhabilitering i Norrbottens läns landsting

Vuxenhabilitering i Norrbottens läns landsting 20-05-0 (6) Vuxenhabilitering i Norrbottens läns landsting Uppdrags- och ansvarsfördelning mellan vårdcentralerna och Länsenheten Särskilt stöd/funktionshinder Vägledningsdokument Luleå 20-04-28 Anneli

Läs mer

Uppföljning Bostadsförsörjning för personer med psykiskt funktionshinder

Uppföljning Bostadsförsörjning för personer med psykiskt funktionshinder Revisionsrapport* Uppföljning Bostadsförsörjning för personer med psykiskt funktionshinder Eskilstuna kommun April 2008 Kerstin Svensson, Certifierad kommunal revisor *connectedthinking Innehållsförteckning

Läs mer

Utdrag. Godkännande av en överenskommelse om utvecklingsinsatser för psykiatrin med hjälp av de Nationella kvalitetsregistren

Utdrag. Godkännande av en överenskommelse om utvecklingsinsatser för psykiatrin med hjälp av de Nationella kvalitetsregistren Utdrag Protokoll I:9 vid regeringssammanträde 2011-10-13 S2011/8974/FS/(delvis) Socialdepartementet Godkännande av en överenskommelse om utvecklingsinsatser för psykiatrin med hjälp av de Nationella kvalitetsregistren

Läs mer

Körkort öppnar för jobb och ett annat liv

Körkort öppnar för jobb och ett annat liv Körkort öppnar för jobb och ett annat liv En enkätundersökning som visar på de möjligheter och utmaningar som personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar upplever som bilförare. 2014-05-06 Denna

Läs mer

Nationellt kunskapsstöd för palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för ledning och styrning

Nationellt kunskapsstöd för palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för ledning och styrning Nationellt kunskapsstöd för palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för ledning och styrning Socialstyrelsens bedömningar och centrala rekommendationer 2011

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Rutin för BPSD-registrering 12. 4.

Rutin för BPSD-registrering 12. 4. Rutin för BPSD-registrering 12. 4. BPSD-registret är ett nationellt kvalitetsregister som syftar till att kvalitetssäkra vården av personer med demenssjukdom för att minska beteende och psykiska symtom

Läs mer

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Granskning av samverkan kring barn och ungdomars psykiska hälsa

Granskning av samverkan kring barn och ungdomars psykiska hälsa Revisionskontoret Granskning av samverkan kring barn och ungdomars psykiska hälsa Rapport nr 44 2008 Februari 2009 Greger Nyberg Jan-Åke Leijon 2 Innehållsförteckning Sammanfattning...3 1 Inledning...5

Läs mer

www.regionvasterbotten.se/fou Monica Forsberg

www.regionvasterbotten.se/fou Monica Forsberg Monica Forsberg Jag kan åldras i Västerbotten i trygghet, med tillgång till god vård och omsorg Uppföljningen av multisjuka äldre från Sveriges kommuner och landsting (SKL) 2010 visar att det saknas helhetsperspektiv

Läs mer

ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON

ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD ÄR DET? 1. Jag har ADHD 2. Vad är ADHD? 3. Symtomen 4. Impulskontrollen 5. Självkontroll 6. Exekutiva funktioner 7. Medicinering

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Psykiatriska specialiteter

Psykiatriska specialiteter Psykiatriska specialiteter Barn- och ungdomspsykiatri 903 Kompetensbeskrivning Specialiteten barn- och ungdomspsykiatri karaktäriseras av kunskap och färdighet i att identifiera, utreda, diagnostisera,

Läs mer

Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Att ha: Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning ADHD OCD DAMP Dyskalkyli NPF Dyslexi Tourettes syndrom Aspbergers syndrom ADD 1 2 Antalet medlemmar med flera funktionsnedsättningar ökar.

Läs mer

Stöd och behandling för en enklare vardag

Stöd och behandling för en enklare vardag STOCKHOLM 2010-09-15 Stöd och behandling för en enklare vardag Nya förslag om vården för barn och unga vuxna med neuropsykiatriska diagnoser Alla barn har rätt till en god uppväxt Allt fler barn och unga

Läs mer

Som. satsning på. Socialstyrelsen. inom. Inom. visass senast den I:4. implementering. Postadress Stockholm

Som. satsning på. Socialstyrelsen. inom. Inom. visass senast den I:4. implementering. Postadress Stockholm Regeringsbeslut 2012-05-24 I:4 S2012/3905/FS (delvis) Socialdepartementet 106 30 Stockholm Uppdrag om insatser inom området psykisk ohälsa Regeringens beslut Som ett led i regeringens satsning på insatser

Läs mer

Psoriasisfo rbundets va rdpolitiska program

Psoriasisfo rbundets va rdpolitiska program Psoriasisfo rbundets va rdpolitiska program Psoriasisfo rbundets va rdpolitiska program 2015-2017 Idag finns det oacceptabelt stora skillnader i den vård och behandling som landets psoriasispatienter får

Läs mer

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK VERKSAMHET

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK VERKSAMHET Ärendenr UPPDRAG 2011-09-21 1 (8) UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK VERKSAMHET 1 Mål och inriktning Barn och ungdomspsykiatrin skall uppfylla de förväntningar som ställs på en väl fungerande

Läs mer

Barnpsykiatrin i Norrbotten 50 år 2006!

Barnpsykiatrin i Norrbotten 50 år 2006! Barnpsykiatrin Detta är materialet som förevisades vid programberedningens och hälso- och sjukvårdsberedningarnas gemensamma dagar för kunskapsuppbyggnad i Boden 20 och 21 november 2007. Innehållsförteckning...

Läs mer

Återföring: Principärende rörande vård av patienter med cancersjukdom

Återföring: Principärende rörande vård av patienter med cancersjukdom Handläggare: Jörgen Maersk-Möller Anders Fridell PAN 2016-04-12 P 6 1 (6) Återföring: Principärende rörande vård av patienter med cancersjukdom Ärendet Patientnämnden noterade under 2014 en kraftig ökning

Läs mer