Barn- och ungdomspsykiatrin i Skåne. Regionalt vårdprogram för barn och ungdomar med AD/HD

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Barn- och ungdomspsykiatrin i Skåne. Regionalt vårdprogram för barn och ungdomar med AD/HD"

Transkript

1 Barn- och ungdomspsykiatrin i Skåne Regionalt vårdprogram för barn och ungdomar med AD/HD

2

3 Revideras senast februari 2015 Peik Gustafsson Lars-Henry Gustle Elisabet Sandberg Kullenberg Pia Tallberg Margarita Tuenter Februari 2014

4 Innehållsförteckning Riktlinjer för utredning och stöd till barn med AD/HD och deras familjer vid Regionala barn- och ungdomspsykiatrin i Skåne... 5 Inledning... 5 Epidemiologi och historik... 5 Orsaker och samsjuklighet... 5 Differentialdiagnostik... 6 Flickor och AD/HD... 6 Risk och skyddsfaktorer hos barn med AD/HD... 6 Riskfaktorer hos individen... 6 Skyddsfaktorer hos individen... 7 Riskfaktorer i familjen... 7 Skyddsfaktorer i familjen... 7 Sociala riskfaktorer... 7 Sociala skyddsfaktorer... 7 Utredning... 7 Syfte... 8 Vilka barn skall utredas?... 8 Vem utreder?... 8 Förarbete... 8 Nivåindelning... 8 Att ställa diagnos... 9 Behandling... 9 Allmänna principer för behandling... 9 Behandlingsinsatser vid AD/HD Insatser för barn och ungdomar Samverkan med barnets skola/förskola Behandlingsplanering vid olika svårighetsgrad av AD/HD Farmakologisk behandling av AD/HD Referenser Nationellt arbete Lokala/regionala vårdprogram Vetenskapliga artiklar Övrigt Författare till vårdprogrammet Bilaga Körschema utredning och behandling av AD/HD - Implementeringsprojektet Bilaga Intervjuer Bilaga Medicinsk/neurologisk bedömning Bilaga Bedömningsinstrument Bilaga Att ställa diagnos Bilaga Diagnostiska problem och behandlingsproblem vid samsjuklighet Bilaga

5 Översättning av kärnsymptomen vid AD/HD till ett vardagligt språk (förslag) Bilaga Föräldraåtergivning vid AD/HD-diagnos (och barn om det har mognad) Bilaga Skolåtergivning vid AD/HD-diagnos Bilaga Indikationer för behandling Bilaga Farmakologisk behandling Riktlinjer avseende titrering Bilaga Körschema för medicinuppföljning Bilaga Information om patient- och anhörigföreningar Bilaga Tips på litteratur till föräldrar och barn Bilaga Diagnoskriterier för AD/HD Barn- och ungdomspsykiatrin i Skåne Regionalt vårdprogram för barn och ungdomar med AD/HD 4

6 Riktlinjer för utredning och stöd till barn med AD/HD och deras familjer vid Regionala barn- och ungdomspsykiatrin i Skåne Inledning Det regionala vårdprogrammet för barn och ungdomar med AD/HD innehåller två delar. Den första delen till och med sidan 13 ska ses som ett styrande dokument. Den andra delen innehåller bilagor för den som önskar fördjupning. Epidemiologi och historik AD/HD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) enligt DSM-IV är det vanligaste så kallade neuropsykiatriska tillståndet hos barn och ungdomar. Det förekommer i 3-6 procent bland barn och ungdomar, med en övervikt för pojkar. AD/HD innebär svårigheter inom något eller flera av tre områden; uppmärksamhet, överaktivitet och impulsivitet, till en sådan grad att det uppstår kliniskt signifikanta funktionsnedsättningar till exempel i skolarbete/arbetsliv, kamratkontakter eller familjeliv. Termen började användas mer allmänt i Sverige på 1990-talet. Tidigare användes först termen MBD (Minimal Brain Dysfunction), som senare ersattes med DAMP (Dysfunktion av Avledbarhet, Motorik och Perception). DAMP och AD/HD är delvis, men inte helt överlappande begrepp. DAMP kräver även motoriska och/eller perceptuella svårigheter. Man bedömer att cirka 50 procent av barnen som har DAMP också uppfyller kriterier för AD/HD och vice versa. Orsaker och samsjuklighet Diagnosen AD/HD är, som alla psykiatriska diagnoser, enbart definierad av en bestämd uppsättning av beteendeavvikelser/symtom. Trots att mycket tyder på att AD/HD till stor del har biologiska orsaker finns det fortfarande ingen enighet om specifika biologiska korrelat. Ärftligheten är svårbedömd och svår att tolka. Idag anser man att gener och miljö samverkar. Man brukar anse att ärftligheten grovt skattad är ca 75 procent. Betydelsen av svår tidig anknytningsstörning diskuteras i olika adoptionsstudier. Det finns belägg för att det finns genetiskt orsakade subgrupper där barn förutom AD/HD även har andra utvecklingsbetingade avvikelser såsom motorikstörning. Avvikelser i exekutiva funktioner och arbetsminne är ofta framträdande vid AD/HD, men dessa finns också vid andra barnpsykiatriska tillstånd. Christoffer Gillberg myntade 2010 begreppet ESSENCE (Early Symptomatic Syndromes Eliciting Neurodevelopmental Clinical Examinations). ESSENCE handlar om hela spektrat av utvecklingsneurologiska/neuropsykiatriska störningar, vilka debuterar tidigt med svårigheter inom ADHD med eller utan ODD, ASD (autism spectrum disorder), DCD (developmental coordination disorder), IDD (intellectual development disorder), SLI (specific language impairment), Tourettes syndrom, tidigt debuterande bipolär sjukdom, beteendefenotypsyndrom, och en rad neurologiska och epileptiska störningar presenterande med stora beteendemässiga/kognitiva problem vid tidig ålder. Dessa tillstånd ses som "komorbida" och överlappande med varandra. Man kan via Gillbergcentrums hemsida ladda ner ESSENCE- Q: Barn- och ungdomspsykiatrin i Skåne Regionalt vårdprogram för barn och ungdomar med AD/HD 5

7 En majoritet av barn med AD/HD utvecklar samsjuklighet. Samsjukligheten utgör en mängd olika problemområden som ofta överlappar varandra hos en och samma individ. Hos barn och ungdomar handlar det om inlärningssvårigheter, sociala samspelssvårigheter, trotssyndrom, uppförandestörning samt emotionella svårigheter som ångest och depression samt sömnstörningar då generella svårigheter i hjärnans kontrollsystem ofta ger svårigheter i sömnregleringen. Samsjukligheten påverkar prognosen och de som behåller diagnosen som vuxna har ofta samsjuklighet i problembilden. AD/HD med samsjuklighet utgör ett stort lidande för individen samt stora samhällskostnader, då det finns stora psykosociala risker såsom missbruk. Differentialdiagnostik De enskilda symtomen vid AD/HD är ospecifika och kan återfinnas i samband med de flesta barnpsykiatriska tillstånd till exempel hos barn med depression. Problemen hos barn med exempelvis utvecklingsstörning, inlärningssvårigheter, posttraumatiskt stressyndrom, uppförandestörning och/eller autism kan likna problemen vid AD/HD. Dessa svårigheter kan också förekomma samtidigt - samsjuklighet. Detta är skälen till att en utredning av ett barn med misstänkt AD/HD kräver noggrannhet och utredare med kompetens och erfarenhet. Flickor och AD/HD Det finns inte lika mycket forskning på flickor med AD/HD som pojkar. Flickor med AD/HD anses fortfarande vara underdiagnostiserade. Flickor har ofta lättare att dölja sina symptom tack vare en bättre utvecklad social förmåga. Dessutom har de en mindre påtaglig hyperaktivitet/impulsivitet. De flickor som trots detta uppmärksammas har ofta större inlärningssvårigheter än pojkarna. Flickorna kommer ofta till utredning efter stora skolmisslyckanden eller genom att de på högstadiet börjar utmärka sig genom att skolka, använda alkohol och droger. Flickorna skiljer sig från pojkarna genom att de mer sällan har uppförandestörning och svårigheter med aggressivitet. Sociala svårigheter, kamratproblem, låg självkänsla och problem med depression och ångest förekommer ofta hos flickor med AD/HD. Flickor har oftare generaliserad ångest, fobiska tillstånd och psykosomatiska problem. Menstruationscykeln kan förvärra flickornas problem. Risk och skyddsfaktorer hos barn med AD/HD Barn med AD/HD är barn med särskild sårbarhet på flera olika sätt, men har framför allt en högre risk att utveckla andra beteendeproblem, till exempel trots och uppförandestörning. De har även högre förekomst av andra psykiatriska problem särskilt depression, ångest och låg självkänsla. Man har sett att vissa faktorer är av särskild betydelse då det gäller att påverka barnets utveckling i positiv eller negativ riktning. Framför allt är det viktigt att uppmärksamma den kumulativa effekten av flera riskfaktorer som kan leda till samsjuklighet, vilket försämrar prognosen. Riskfaktorer hos individen Svår grad av AD/HD, inklusive låg frustrationstolerans Begåvningsrelaterade faktorer såsom språkstörning, inlärningssvårigheter, generellt låg begåvning Funktionsproblem avseende motorik, perception, exekutiva funktioner m.m. Lättväckt irritabilitet/aggressivitet Stora svårigheter i socialt samspel Otrygg anknytning Barn- och ungdomspsykiatrin i Skåne Regionalt vårdprogram för barn och ungdomar med AD/HD 6

8 Skyddsfaktorer hos individen God begåvning Fysisk aktivitet Positiv livsinställning Lugnt temperament Trygg anknytning Riskfaktorer i familjen Hög grad av familjestress Missbruk Svag ekonomi Psykisk och fysisk ohälsa hos förälder Negativt kontrollerande, inkonsekventa och bestraffande föräldrastrategier Bristande värme och kritisk hållning mot barnet Skyddsfaktorer i familjen Varm och konsekvent uppfostran Tydliga regler och rutiner Stödjande hållning till barnet Förmåga att etablera stödjande nätverk Sociala riskfaktorer Ostrukturerad och rörig skolmiljö Stor klass Bristande värme och kritisk hållning mot barnet från läraren Mobbning Dåligt samarbete mellan hem och skola Grannskap med stora sociala problem och gängbildning Brist på fritidsaktiviteter Sociala skyddsfaktorer Tätt samarbete mellan hem och skola Lärare som är positiv till barnet med förståelse för barnets särskilda behov Medvetet förhållningssätt gentemot barnet med tydlig positiv feedback och begränsat med kritik och tillsägelser Tydliggörande struktur som ger barnet överblick (helst visuell) Specialpedagogiska insatser, ofta en stegvis och konkret pedagogik Förståelse för barnets speciella behov Lugn, trygg skolmiljö med god stämning bland eleverna Trygga förhållanden i bostadsområdet med andra engagerade vuxna Goda möjligheter till fritidsaktiviteter Andra viktiga vuxna utanför familjen Utredning Exempel på körschema se bilaga 1. Barn- och ungdomspsykiatrin i Skåne Regionalt vårdprogram för barn och ungdomar med AD/HD 7

9 Syfte Kartlägga och utreda funktionsnivån och ge underlag för behandlings- och stödinsatser. Hjälpa familjen, barnet och dess omgivning att förstå svårigheterna. Vilka barn skall utredas? Barn som har en betydande funktionsnedsättning i sitt vardagsliv till följd av problem med uppmärksamhet/aktivitetsnivå/impulskontroll. Vem utreder? AD/HD-utredning är tvärfacklig där basen utgörs av läkare, psykolog och socionom. Därutöver kan arbetsterapeut, logoped, sjukgymnast och specialpedagog delta i utredningsarbetet. Utredningsarbetet organiseras olika beroende på vilka resurser enheten har att tillgå. Förarbete Rekvirera journalkopior: Tidigare utredningar och journaler av vikt, från BVC, logoped, BUP. Information från skolan: Bedömning av barnets inlärningsförmåga, pedagogisk bedömning och åtgärdsprogram. Det är viktigt att ett samarbete etableras med skolan både vad gäller utredning och åtgärder. Skattningsformulär kan användas och skickas ut i förväg, till exempel SNAP IV (föräldrar och lärare), AD/HD RS och Nivåindelning Gruppen barn med AD/HD är mycket heterogen avseende funktionsnivå och förekomst av samsjuklighet. Utredningen bör anpassas utifrån barnets och familjens problematik. För ett systematiskt tillvägagångssätt kan utredningen delas in i tre nivåer: Nivå 1 handlar om tydlig AD/HD-problematik, där omgivningens bilder överensstämmer med den kliniska bilden och där ingen eller välkontrollerad samsjuklighet finns. Däremot kan det finnas sekundär problematik hos barnet och det kan finnas vissa svårigheter kring barnet i dess vardag. I nivå 1 ingår: Barnpsykiatrisk och social anamnes, se bilaga 2 Genomgång av diagnoskriterier Beskrivning från skolan, se bilaga 2 Samtal med och observation av barnet, se bilaga 2 Sömnanamnes, se bilaga 6 Medicinsk/neurologisk bedömning av barnet och eventuellt behov av vidare kroppslig utredning, se bilaga 3 Ställningstagande till behov av annan psykiatrisk utredning Psykologisk bedömning inklusive begåvningsbedömning, bedömning av psykisk hälsa, självbild och eventuellt psykometriska test av uppmärksamhet och impulsivitet, se bilaga 4 Genomgång av skattningsformulär Nivå 2 handlar till exempel om att omgivningen har en mindre samstämmig bild av barnet eller att utredningen ger en motstridig bild av barnets svårigheter. På den här nivån utreds även barnpsykiatrisk samsjuklighet och ett ställningstagande tas till om en mer fullständig neuropsykologisk/psykiatrisk bedömning behöver göras. Barn- och ungdomspsykiatrin i Skåne Regionalt vårdprogram för barn och ungdomar med AD/HD 8

10 I nivå 2 ingår samma bedömningar som vid nivå 1 samt bedömning av: Anledning till olikheter i omgivningens bild av barnet Ojämn begåvning, eventuella inlärningssvårigheter såsom perceptionssvårigheter, språkstörning eller dyslexi Psykosociala belastningsfaktorer Affektiva tillstånd och ångestsyndrom Trotssyndrom och uppförandestörning Droganvändning (drogtest) Tics Nivå 3 handlar om omfattande samsjuklighet. I nivå 3 ingår samma bedömningar som vid nivå 1 och 2 samt bedömning av: Utvecklingsstörning Autistiska drag eller autismspektrumtillstånd (se Psykiatri Skånes vårdprogram utredning autismspektrumtillstånd) Neuropsykologisk funktionsnivå (fördjupad bedömning) (ex på instrument se bilaga 4) Behov av vidare utredning/remiss vid misstanke om PTSD, selektiv mutism, misstänkt psykos, bipolaritet, neurologiska diagnoser, syndrom, förvärvad hjärnskada och hjärtsjukdom Att ställa diagnos Efter att allt utredningsmaterial samlats in förs en tvärfacklig diagnosdiskussion där konsensus eftersträvas (se bilaga 5 och bilaga 6). Vid denna tas ställning till: Art och grad av symptom och funktionsnedsättning inom olika områden samt om dessa motsvarar kriterierna för en eller flera diagnoser. Eventuell tilläggsproblematik/andra psykiatriska diagnoser. Preliminär behandlingsöverenskommelse som därefter diskuteras med barn/ungdom, föräldrar och eventuellt förskola/skola. Behov av ytterligare medicinsk/psykiatrisk utredning. Vid tveksamma fall kan det råda osäkerhet om en annan diagnos än AD/HD kan förklara problematiken bättre. Exempel på detta är autism, utvecklingsstörning/låg begåvning, depression, grav social problematik/trauma. Skriv gärna en kortfattad sammanställning av utredningen att dela ut till föräldrarna. Behandling Allmänna principer för behandling Det är viktigt att ha ett långsiktigt perspektiv när behandlingen planeras. Insatserna bör riktas såväl till barnet som till föräldrarna och ibland också till syskonen. Dessa insatser utformas och tillhandahålls ofta av flera aktörer, till exempel BUP, skola och socialtjänst. När det gäller barn som har stora funktionsnedsättningar finns ofta behov av insatser från barnpsykiatrin. Detta gäller inte minst om det förekommer samsjuklighet. Behandling av AD/HD riktar sig alltid till både barn och miljö (familj och skola). Barn- och ungdomspsykiatrin i Skåne Regionalt vårdprogram för barn och ungdomar med AD/HD 9

11 Mål med behandlingen är att: Minska symptomen Uppnå förbättrad funktionsnivå Minska risken för komplikationer Behandla komplikationer och samsjuklighet Öka hanterbarheten av vardagslivet Bibehålla/stärka självkänslan Första steget i behandlingen är information och psykoedukation. Återgivning av utredning till barn bör anpassas efter barnets mognad (se bilaga 7). Skriftlig information att ta med hem och läsa tillsammans med en förälder ger repetition och delad kunskap. För föräldrar och tonåringar ger information i grupp positiva effekter. Föräldrar bör förutom information om diagnos och behandling även få information om samhällets stödåtgärder till exempel insatser från Försäkringskassan (vårdbidrag), socialtjänsten, barn- och ungdomshabiliteringen (vid tilläggsproblematik) samt patient- och anhörigföreningar (Attention). Det bör även finnas utrymme för frågor och diskussion. Eftersom samsjuklighet är vanligt vid AD/HD bör man i de flesta fall utforma en familjeintervention som samtidigt behandlar barnets och/eller familjens alla väsentliga svårigheter. Barnpsykiatrin i Skåne är ansluten till det nationella kvalitetsregistret för behandlingsuppföljning av säkerställd AD/HD, BUSA. Familjen ska informeras om detta och erbjudas möjlighet att delta i BUSA-registret. Behandlingsinsatser vid AD/HD Återkoppling av utredningen till familj och skola (se bilaga 8 och bilaga 9). Sömnhygien, tidshjälpmedel, bolltäcke och eventuell medicinering (se bilaga 6 och 11). Information till föräldrar, enskilt och/eller i grupp. Avsikten med informationen är att öka förståelsen för barnet och minska stressnivån genom att anpassa kravnivån utifrån barnets förutsättningar. Att föräldrar till barn med liknande problem träffas i grupp minskar känslan av utanförskap och stigmatisering. Inom den regionala barn- och ungdomspsykiatrin i Skåne erbjuds till exempel Strategi, Informationsträffar och Ungdomsträffar. Föräldraträning i grupp för att lära familjen hantera symptom och beteendeproblem. Olika exempel på föräldraträningsprogram är Connect, COPE, De otroliga åren, Komet. Vid beteendeproblem såsom uppförandestörning behövs riktade insatser med andra psykoterapeutiska och pedagogiska metoder för att förbättra relationsproblem (individ- och familjebehandling), till exempel Funktionell FamiljeTerapi (FFT). Vid svåra fall behövs samarbete inom och utanför kliniken till exempel. BUPs mellanvård, skola och socialtjänst. Ett samarbete med vuxenpsykiatrin kan behövas. AD/HD är starkt genetiskt betingat och många föräldrar har egen neuropsykiatrisk problematik som påverkar barnets hemmiljö. Föräldrar till barn med AD/HD utvecklar också ofta depression, vilket bör beaktas. Insatser för barn och ungdomar Information om diagnos och symtom på barnets utvecklingsnivå (se bilaga 7). Att med omgivningsstöd införa kompensatoriska strategier och hjälpmedel, till exempel påminnelsesystem, bildschema, timstock, bolltäcke med mera. Att minska symptom medicinering. Träning av arbetsminne kortvarig och specifik träningseffekt, låg generaliseringsgrad. Att behandla samsjuklighet. Barn- och ungdomspsykiatrin i Skåne Regionalt vårdprogram för barn och ungdomar med AD/HD 10

12 Eventuellt förbättra funktionsnivån genom färdighetsträning (som tillägg till föräldrainterventioner). Gruppbehandling för barn med AD/HD bör användas med försiktighet utifrån den forskning som finns då det gäller att samla barn med utagerande problematik i grupp. Samverkan med barnets skola/förskola Informera om diagnos, symptom, funktionsnivå och behandling för att öka förståelse för barnet och ge underlag för skolans åtgärdsprogram (se bilaga 9). Vid särskilda behov och svåra beteendestörningar kan beteendeterapeutiska program och åtgärder utformas tillsammans med elevhälsovård och familj. Behandlingsplanering vid olika svårighetsgrad av AD/HD Vid trots och beteendeproblem bör man stegvis öka behandlingsintensiteten. AD/HD utan komorbiditet Informationsträffar och föräldrastödsprogram. Samverkan med skola. Psykosocial behandling, till exempel föräldragrupp, familjebehandling. Om det ändå kvarstår funktionsproblem särskilt i skola bör farmakologisk behandling övervägas. AD/HD och trotssyndrom men ej uppförandestörning Som AD/HD utan komorbiditet men också: Ofta farmakologisk behandling. Psyksocial behandling med föräldrastödsprogram i grupp, alternativt familjeterapi, till exempel FFT. Individuellt anpassade manualbaserade beteendeprogram riktat mot barnets beteende, eventuellt i samverkan med skolan. AD/HD + CD (uppförandestörning) Som AD/HD med trotssyndrom, men också: Utse en koordinator som samordnar insatserna. Inventera och behandla internaliserade symptom. Intensiva familjebehandlingsinsatser, till exempel FFT. Tät samverkan med i första hand socialtjänst, men också till exempel frivård, SiSinstitutioner. Individuell samtalskontakt vid behov. Indikationer för behandling se bilaga 10. Farmakologisk behandling av AD/HD Indikationer Farmakologisk behandling bör alltid vara en del av en multimodal behandling. Den avser åstadkomma en minskning av AD/HD-symptomen det vill säga koncentrationssvårigheter, överaktivitet och impulsivitet, vilket gör barnet mer tillgängligt för övriga psykopedagogiska interventioner. Ålder; från 6 år. Barn- och ungdomspsykiatrin i Skåne Regionalt vårdprogram för barn och ungdomar med AD/HD 11

13 Vid svår AD/HD och/eller komplex samsjuklighet bör farmakologisk behandling övervägas initialt. Vid lättare AD/HD bör man först prova psykosociala och pedagogiska insatser. Om dessa inte ger tillräcklig effekt kan det vara lämpligt att föreslå tillägg med medicinering. Vad gäller preparatval, verkningsmekanismer, klinisk effekt, dosering, medicininsättning och uppföljning se bilaga 11. Körschema för medicinuppföljning se bilaga 12. Barn- och ungdomspsykiatrin i Skåne Regionalt vårdprogram för barn och ungdomar med AD/HD 12

14 Referenser Nationellt arbete AD/HD hos barn och vuxna - Socialstyrelsen Kort om AD/HD hos barn och vuxna. En sammanfattning av Socialstyrelsens kunskapsöversikt, Läkemedelsverkets riktlinjer för AD/HD behandling Rätt insatser på rätt nivå för barn och ungdomar med psykisk ohälsa. Sveriges Kommuner och Landsting, SBU rapport: Om psykiatrisk diagnos och behandling Lokala/regionala vårdprogram Riktlinjer rörande utredning och behandling av neuropsykiatriska patienter. Psykiatri Skåne, Vårdprogram för barn och ungdomar med AD/HD och eller DAMP. Version 1. Gustafsson, P. Helgesson, M. Barn- och ungdomspsykiatrin Östergötland. Landstinget i Östergötland Vårdprogram för AD/HD, version 2, Region Halland Kliniska riktlinjer för AD/HD. Stockholms läns landsting: Regionalt vårdprogram ADHGD, lindrig utvecklingsstörning och autismspektrumtillstånd hos barn, ungdomar och vuxna, Vetenskapliga artiklar Brooke, S. G., et al. (2007). Delinquent behavior and Emerging Substance Use in the MTA at 36 Months: Prevalence, Course, and Treatment Effects. Journal of American Academy of Child and Adolescent Psychiatry, 46(8), Fabiano, G. A., et al. (2009). A meta-analysis of behavioral treatments for attentiondeficit/hyperactivity disorder. Clinical Psychology Review 29, Jensen, P. S., et al. (2007). 3-Year Follow-up of the NIMH MTA Study. Journal of American Academy of Child and Adolescent Psyhiatry, 46(8), Willcutt, E. G.., et al (2005). Validity of the Executive Function Theory of Attention- Deficit/Hyperactivity Disorder: A Meta-Analytic Review. Biological Psychiatry, 57, Svenny Kopps avhandling: Girls with social and/or attention impairment, Övrigt American Psychiatric Association (1994). Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, 4th edition (DSM-IV): Washington, DC, American Psychiatric Association. Författare till vårdprogrammet Peik Gustafsson överläkare, MD Lars-Henry Gustle psykolog, fil dr Elisabet Sandberg Kullenberg överläkare Pia Tallberg psykolog, doktorand Margareta Tuenter överläkare Barn- och ungdomspsykiatrin i Skåne Regionalt vårdprogram för barn och ungdomar med AD/HD 13

15 Bilaga 1 Körschema utredning och behandling av AD/HD - Implementeringsprojektet Förarbete Ett till tre bedömningsbesök syftande till bred barnpsykiatrisk bedömning som ligger till grund för nivåbestämning och planering av utredningen. Skattningsformulär används också. I en del fall mynnar förarbetet ut i annan insats än utredning alternativt att annan insats föregår utredning. Nivåbestämning och vårdplan Nivåbestämning görs av kurator, psykolog och läkare. De frågor som ligger till grund för utredningen klargörs. Här sker också en planering av hur utredningen ska läggas upp, arbtesfördelning och upprättande av preliminär vårdplan. Första utrednings-- besök Den eller de som träffar familjen för det första utredningsbesöket förankrar vårdplanen. Patienten och föräldrarna får då en bild av hur utredningen kommer att läggas upp, vilka som ingår i den, vad som ska undersökas och hur. Utredning nivå 1,2 el 3 Utredningen görs enligt planeringen och enligt rekommendationer i vårdprogrammet. Återkoppling föräldrar, barn, skola Utredningen återkopplas i olika konstellationer. Vid återkopplingen lämnas informationsmaterial om diagnosen, information om Strategi-utbildning samt BUSAregistret. Ett uppföljande besök sker tillsammans med läkare och syftar till att tillsammans med familjen upprätta en vårdplan. Vårdplansbesök Diskussion om vårdplaneringen och innehållet/fokus för den fortsatta behandlingen. Mynnar ut i vårdplan. Familjen får information om fast vårdkontakt och erbjudande om årlig uppföljning. Notera i Allmänna patientuppgifter i journal om patienten deltar i kvalitetsregistret BUSA. Vid besöket fylls BUSA-formuläret i. Vid beslut om medicininsättning fylls uppgifter rörande medicinering i först efter att titreringen är klar. Behandling enl vårdplan Multimodal behandling bedrivs. Fast vårdkontakt tillser att insatser initieras, följs upp och utvärderas. Fast vårdkontakt ansvarar för att årsuppföljning och uppföljning i BUSA sker. Sekreterare bevakar patienten för årsuppföljning. Fast vårdkontakt tar ställning till vem som träffar patienten vid uppföljning. Barn- och ungdomspsykiatrin i Skåne Regionalt vårdprogram för barn och ungdomar med AD/HD 14

16 Bilaga 2 Intervjuer Upplägget i intervjusituationen kan se olika ut på olika mottagningar och beroende på familj och barn. De olika intervjuerna syftar till en bred barnpsykiatrisk anamnes, en sammanfattning av barnets uppväxt och de symptom eller svårigheter som funnits. Med barnet/tonåringen: En intervju eller en stunds samspel med barnet skall alltid ingå i en utredning. Betydelsen av att ta de lite äldre barnens upplevelser och tankar på allvar är stor. Det är angeläget att få en uppfattning om barnets syn på sina styrkor och svårigheter, inställning till och föreställning om eventuell diagnos. Det är vanligt att barn med AD/HD känner sig missförstådda och är bekymrade för att så många situationer blir fel utan att de förstår varför. När det gäller tonåringar är det särskilt viktigt att ta upp frågor om droganvändning. Vid misstanke bör drogtest övervägas. Förslag till intervju med barnet, områden man bör samtala om: Hemsituation Skola Fritid Relationer inom familjen och till kamrater Vardagsfunktioner: Sömn, mat, rutiner, läxor Självbild Hälsa (psykiskt, fysiskt, förekomst av ät- och sömnstörning samt trauma) Hos tonåringar: Alkohol, droger, tobak, sexualitet och utagerande beteende Inställning till diagnos Barnets behov av stödinsatser Olika tekniker kan användas i samtal med barn: Bildstöd +/- lista Genom fördjupande frågor i arbete med skattningsskalor Rita och berätta, typ seriesamtal Med föräldrar Målet med föräldraintervjun är att få en detaljerad bild av hur föräldrarna uppfattar sitt barn och barnets sätt att fungera i vardagen, hur man som förälder möter sitt barn, hur förhållanden i familj och närsamhälle påverkar familjen och barnet och om barnet behöver hjälp utifrån eventuellt funktionshinder. Förslag till intervju med föräldrar: Anledning till kontakt (inremitterande, frågeställningar, känner föräldrarna till frågeställningen i remissen). Aktuella problem. Aktuell familjesituation (relationer mellan familjemedlemmar, syskon, socialt nätverk) Livslopp (förändringar i barnets och familjens livssituation). Graviditet (mammas hälsa, relation till pappa, rökning, alkohol, droger, mediciner och andra toxiska substanser). Förlossning/Neonatalt (Apgar-poäng, eventuella komplikationer såsom syrebrist, för tidig födsel, låg födelsevikt, infektioner, gulsot). Tidig föräldra-barn-relation (mat, sömn, rytm, förälders beskrivning av anknytning, post partumpsykos, depression). Barn- och ungdomspsykiatrin i Skåne Regionalt vårdprogram för barn och ungdomar med AD/HD 15

17 Barnets tidiga utveckling och beteende (motorik, tal, social utveckling, lek, kolik). Barnets temperament och personlighet (starka och svaga sidor). Barnets hälsa (psykiskt, fysiskt, traumatiska händelser, enures, enkopres). Konflikthantering i familjen. Förskola/skola (inskolning, inlärning, läsa, skriva, räkna, finmotorik, beteende, relationer, åtgärdsprogram, insatser, betyg/omdömen). Intressen/fritid. Hereditet (sjuklighet i släkten samt släktskap mellan föräldrar). Familjemedlemmarnas fysiska och psykiska hälsa (AD/HD, depression med mera). Missbruk. Våld/övergrepp/trauma. Inställning till och kunskap om diagnos. Kontakt med andra vårdgivare/myndigheter (sjukvård, socialtjänst). Med skola/förskola BUP och samverkanspartners i kommunen har skyldighet att upprätta gemensamma vårdplaner, så kallade SIP (Samordnad Individuell Plan, se intern hemsida - Division Psykiatri Skånevård Sund). Intervju med personal i skolan eller förskolan som känner barnet väl och möter barnet i deras vardag är viktigt. I skola och förskola får man en bild av barnets förmåga i kravsituationer, i relationer och samspel med jämnåriga och vuxna. Lärare kan ge en pedagogisk bedömning och en beskrivning av barnet. Om lärare inte känner eleven väl, till exempel vid skol- eller stadiebyte, görs intervju med lärare i tidigare skola eller tidigare klass. Hur ser barnets pedagogiska sammanhang ut? Finns åtgärdsprogram och särskilda insatser? Förslag till intervju med skola/förskola: Skattning med SNAP IV, om detta inte är gjort tidigare. Lärares bedömning av barnets förmåga till inlärning. Hur klarar barnet de nationella kunskapsmålen? Barnets mognadsnivå jämfört med jämnåriga och hur det klarar av kravsituationer Beskrivning av barnet i olika situationer i klassrum och på raster med jämnåriga. Beskrivning av barnets personlighet och temperament (starka och svaga sidor). Vilka bedömningar av barnets svårigheter har skolan gjort? Har åtgärdsprogram upprättats? Har barnet specialpedagogiska insatser eller andra anpassningar? Skolans samarbete med föräldrar. Barn- och Ungdomspsykiatrin i Skåne Regionalt vårdprogram för barn och ungdomar med AD/HD 16

18 Bilaga 3 Medicinsk/neurologisk bedömning Denna bedömning avser att undersöka eventuell kroppslig/neurologisk förklaring till barnets svårigheter. Många barn med AD/HD har motorisk/neurologiska avvikelser, så kallad soft signs, som kan stödja diagnos. Behov av vidare utredning och eventuell behandling, av till exempel sjukgymnast eller arbetsterapeut, kan i vissa fall behövas. Bedömningen bör innehålla noggrann anamnes rörande utveckling, sömnstörning, tecken på tidigare eller nuvarande kroppsliga sjukdomar inklusive ärftlighet samt undersökning och samtal med barnet. Exempel på undersökningsmall: NAMN: DATUM FÖR UNDERSÖKNINGEN: PERSONNR: Motorisk neurologisk undersökning och somatisk status 1 Diadochokinesis höger (ant sväng/10 sek) vänster Tid: Kommentar: 2 Hoppa 20 hopp på höger ett ben. Tid (sek) vänster 3 Stå på ett ben, 10 sek höger vänster 4 Prechtl (20 sek) höger Spooning vänster - Tremor höger vänster - Choreiforma rörelser höger vänster - Atetoida rörelser höger vänster 5 Gå på hälarna 6 Gå på laterala fotsidorna 7 Hoppsasteg 8 Finger-näspekning höger vänster 9 Finger-opposition höger vänster Barn- och ungdomspsykiatrin i Skåne Regionalt vårdprogram för barn och ungdomar med AD/HD 17

19 10 Stereognosis (5,3,4,6,1), skriv i handflatan höger Kontrollera efteråt att pat kan siffrorna vänster Antal fel: Kommentar: Kommentar: 11 Strabism höger vänster 12 Ryckiga ögonrörelser höger vänster 13 Handpreferens. Presentera 5 olika alternativ: Dricka ur glas, kamma sig, kasta med boll, skriva med penna, äta med sked. Ange antal gånger med höger resp vänster. Ex: Hö/vä 4/1 eller 0/5 hö/vä / 14 Allm grovmotorisk klumpighet 15 OBS, koncentrationsbrist Kommentar: 16 OBS, svårighet sitta still 17 OBS, distraherbarhet 18 OBS, överaktivitet 19 OBS, underaktivitet 20 Vikt kg 22 Puls slag/min 21 Längd cm 23 Blodtryck mmhg Hjärtstatus: ua/ej utfört Ev fynd: Rutinreflexer: ua/ej utfört Ev fynd: Övrigt: Barn- och ungdomspsykiatrin i Skåne Regionalt vårdprogram för barn och ungdomar med AD/HD 18

20 Skattningsformulär: Diagnoskriterier: Snap-IV (lärare och förälder) manual: Skolfrågor exempelvis vid årliga uppföljningar Nordiskt formulär: 5-15, Exekutiva funktioner Psykometriska psykologtest: NEPSY II Neuropsykologisk undersökning för barn D-Kefs, Delis-Kaplan Executive Function System BADS, Behavioural Assessement of the Dysexecutive Syndrome RCFT, Rey Complex Figure Test WCST, Wisconsin Card Sorting Test, abstrakt analytisk slutledningsförmåga NIMES Neuropsykologiska utredningsmetoder Skattningsformulär: BRIEF exekutiv beteendeskattning (lärare och föräldrar) BRIEF-SR (självskattning) Brown ADD scale Brown Attention-Deficit Disorder Scales (förälder, barn och lärare) Minne och inlärning Psykometriska psykologtest: Minnestest i Nepsy eller Nimes WMS, Wechsler Memory Scale RCFT, Rey Complex Figure Test CD-testet, Claeson-Dahls test för inlärning och minne Rivermead behavioural memory test Visuell perception Psykometriska psykologtest: RCFT - Rey Complex Figure Test Beery VMI - Beery-Buktenica Developmental Test of Visual-Motor Integration, 5th Edition TVPS - Test of Visual Perceptual Skills Benton Visual Retention Test 5th edition Perceptuell funktion ur Wechslertest Deltest ur Nepsy Emotionell status/självbild Skattningsformulär: Beck ungdomsskalor Jag tycker jag är BDI II - Beck Depression Inventory BAI - Beck Anxiety Inventory MINI-KID MADRS - The Montgomery Åsberg Depression Rating Scale Autismutredning: ADOS - The Autism Diagnostic Observation Schedule. ADI-R - Autismrelaterad Diagnostisk Intervju - reviderad version. DISCO - Diagnostic Interview of Social and Communication Disorders. Barn- och ungdomspsykiatrin i Skåne Regionalt vårdprogram för barn och ungdomar med AD/HD 20

Vårdprogram för AD/HD

Vårdprogram för AD/HD Vårdprogram för AD/HD Ett regionalt vårdprogram är ett styrande dokument som utförare av hälsooch sjukvård i Region Skåne ska följa såvida inte särskilda skäl föreligger. Regionala vårdprogram tas fram

Läs mer

Utredning och diagnostik av adhd

Utredning och diagnostik av adhd Utredning och diagnostik av adhd hos barn och ungdomar Broschyren vänder sig till dem inom hälso- och sjukvården som har till uppgift att utreda och diagnostisera barn och ungdomar med frågeställning adhd.

Läs mer

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som har ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)

Läs mer

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som lider av ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)

Läs mer

Barn och ungdomar med adhd

Barn och ungdomar med adhd Barn och ungdomar med adhd 2 Agenda 1. Diagnosen adhd 2. Hur vanligt är det? 3. Vilka upptäcks? 4. Vad innebär svårigheterna? 5. Förklaringsmodeller 6. Hur diagnostiseras adhd? 7. Stöd och behandling 9.

Läs mer

Neuropsykiatri. Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri

Neuropsykiatri. Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri Neuropsykiatri Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri Diagnoser Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar avser diagnoser: 1. ADHD - med både hyperaktivitet och uppmärksamhetsstörning - med enbart hyperaktivitet

Läs mer

AD/HD utredning och behandling på specialistnivå -när den är som bäst

AD/HD utredning och behandling på specialistnivå -när den är som bäst AD/HD utredning och behandling på specialistnivå -när den är som bäst Kerstin Arnsvik Malmberg Specialist i Barn och ungdomspsykiatri Med.dr. BUP Skärholmen Stockholm Indikatorer för utredning När ett

Läs mer

Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se. Bruno Hägglöf 2014 10 13

Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se. Bruno Hägglöf 2014 10 13 Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se Aspekter på stöd i skolan Skolan är en viktig skyddsfaktor inte minst för barn med funktionsproblem Men också

Läs mer

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är: Ung med ADHD Det här faktabladet är skrivet till dig som är ung och har diagnosen ADHD. Har det hänt att någon har klagat på dig när du har haft svårt för att koncentrera dig? Förstod han eller hon inte

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Förekomst av psykiska problem hos barn- och unga 1/3 har sömnsvårigheter minst en gång i veckan ¼ har huvudvärk 1/5

Läs mer

Koncentrationssvårigheter. Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Koncentrationssvårigheter. Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Koncentrationssvårigheter Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Koncentrationssvårigheter vad är det? 2. Olika typer av koncentrationssvårigheter 3. Typiska problem

Läs mer

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2 1/12 2004 ADHD och autism Björn Kadesjö Vad är ADHD? 1 ADHD i olika åldrar 1 Så vanligt är ADHD 2 Samtidiga problem 2 Orsaker till ADHD 3 Behandling 3 ADHD och autism 4 Vad är ADHD? ADHD (attention deficit/hyperactivity

Läs mer

2014-10-13 Sidan 1. ADHD hos vuxna. ADHD-center Habilitering & Hälsa, SLL

2014-10-13 Sidan 1. ADHD hos vuxna. ADHD-center Habilitering & Hälsa, SLL 2014-10-13 Sidan 1 ADHD hos vuxna ADHD-center Habilitering & Hälsa, SLL Innehåll Korta fakta om ADHD Svårigheter i vardagen Utredning, diagnostik Behandling och stöd Modediagnos eller kärt barn med många

Läs mer

ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY

ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY Early Symptomatic Syndromes Eliciting Neurodevelopmental Clinical Examinations 2014-11-12 Monica Jonsson, Tua Bardosson Syftar till att hitta hela gruppen av tidigt

Läs mer

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST)

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST) Disposition Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Vilka diagnoser? Vad är diagnoserna? Hannah Jakobsson, leg. psykolog, Cereb Prevalens Behandlingsmöjligheter Vad kan primärvården

Läs mer

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt 12 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 10.45 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 Marie Adolfsson

Läs mer

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna

Läs mer

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD Björn Kadesjö UPP-centrum, Socialstyrelsen, Stockholm och ö. l. Barnneuropsykiatri, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg, Björn

Läs mer

Utredning och diagnostik av adhd

Utredning och diagnostik av adhd Utredning och diagnostik av adhd hos vuxna Denna broschyr vänder sig till dem inom hälso- och sjukvården som har till uppgift att utreda och diagnostisera vuxna med frågeställning adhd. En mer uttömmande

Läs mer

Habilitering inom BUP. Maria Unenge Hallerbäck Överläkare, med dr Landstinget i Värmland

Habilitering inom BUP. Maria Unenge Hallerbäck Överläkare, med dr Landstinget i Värmland Habilitering inom BUP Överläkare, med dr Landstinget i Värmland Neuropsykiatrisk behandling och habilitering inom BUP i Värmland Att begränsa symtom och förebygga psykisk ohälsa vid ASD Psykiatrisk problematik

Läs mer

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Förekomst av psykisk störning hos barn och ungdomar DSM-IV kriterier 41% DSM-IV kriterier

Läs mer

Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint

Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin Mia Ramklint När är man barn och ungdom? Spädbarn Småbarn/Förskolebarn Skolbarn Ungdomar/tonåringar Unga vuxna Barn med beteendestörningar

Läs mer

ADHD hos skolbarn från risk till frisk. Josef Milerad Skolöverläkare, Lidingö stad universitetslektor Inst. kvinnors och barns hälsa

ADHD hos skolbarn från risk till frisk. Josef Milerad Skolöverläkare, Lidingö stad universitetslektor Inst. kvinnors och barns hälsa ADHD hos skolbarn från risk till frisk Josef Milerad Skolöverläkare, Lidingö stad universitetslektor Inst. kvinnors och barns hälsa Skolan är landets största hälsocentral 1,4 miljoner elever 6 år till

Läs mer

Ångestsyndromen Störst orsak till psykisk ohälsa

Ångestsyndromen Störst orsak till psykisk ohälsa Beata Bäckström Ångestsyndromen Störst orsak till psykisk ohälsa Tidigaste formen av psykopatologi ofta kroniska Vanligaste psykiatriska tillståndet - 15-20 % Enkla ångesttillstånd minskar med ålder -

Läs mer

Unga vuxna och neuropsykiatri "Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar Nalle Puh

Unga vuxna och neuropsykiatri Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar Nalle Puh Unga vuxna och neuropsykiatri "Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar Nalle Puh Gillberg ESSENCE (early symptomatic syndromes eliciting neuro developmental clinical examinations

Läs mer

Lindrig utvecklingsstörning

Lindrig utvecklingsstörning Lindrig utvecklingsstörning Barnläkarveckan i Karlstad 2013-04-23 /Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus i Mariestad och Gillbergcentrum, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs

Läs mer

Underlag för psykiatrisk bedömning

Underlag för psykiatrisk bedömning 1 Underlag för psykiatrisk bedömning 1. Orsak till bedömningen (Remiss? Sökt själv? Huvudproblem?).. (TC: kontaktorsak) 2. Långsiktigt förlopp (Kartlägg förlopp från uppgiven symtomdebut. Ange besvärsperioder,

Läs mer

ASD: Autismerna. www.gnc.gu.se

ASD: Autismerna. www.gnc.gu.se ASD: Autismerna Autism/autismerna är en grupp tillstånd med många olika orsaker som, om oro uppstår tidigt och diagnos ställs under de första åren ALLTID samexisterar med andra utvecklingsavvikelser eller

Läs mer

Psykologens roll i neuropsykiatrisk utredning. Malin Bergdahl leg psykolog BUP Täby

Psykologens roll i neuropsykiatrisk utredning. Malin Bergdahl leg psykolog BUP Täby Psykologens roll i neuropsykiatrisk utredning Malin Bergdahl leg psykolog BUP Täby Psykologutredning Ur Riktlinjer

Läs mer

Information till första linjen. Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta

Information till första linjen. Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta Information till första linjen Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta ÖVERENSKOMMELSE VID MISSTANKE OM PSYKISKT FUNKTIONSHINDER HOS BARN OCH UNGA

Läs mer

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS 2 Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn (och vuxna) som lider av ADHD (Attention Deficit Hyperactivity

Läs mer

Om adhd hos vuxna.

Om adhd hos vuxna. Om adhd hos vuxna www.habilitering.se/adhd-center Föreläsningens innehåll 1. Diagnosen adhd 2. Vad innebär svårigheterna? 3. Hur vanligt är adhd? 4. Genusperspektiv 5. Förklaringsmodeller 6. Utredning

Läs mer

Välkommen till Temadag Hemmasittare med NPF i skolan

Välkommen till Temadag Hemmasittare med NPF i skolan Välkommen till Temadag Hemmasittare med NPF i skolan Linköping 22 oktober 2014 Föreläsare: Marie Adolfsson, Johanna Björk och Team Botkyrka www.attention-utbildning.se 1 Dagens program 9.30 11.00 NPF aktuell

Läs mer

Riktlinje för neuropsykiatrisk utredning och behandling av vuxna med ADHD Vuxenpsykiatri mitt, Oskarshamn

Riktlinje för neuropsykiatrisk utredning och behandling av vuxna med ADHD Vuxenpsykiatri mitt, Oskarshamn Riktlinje för neuropsykiatrisk utredning och behandling av vuxna med ADHD Vuxenpsykiatri mitt, Oskarshamn Giltighet 2012-12-01 tillsvidare Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp Samtliga

Läs mer

BARNFETMABEHANDLING OCH

BARNFETMABEHANDLING OCH BARNFETMABEHANDLING OCH BARNPSYKIATRI SAMVERKAN OCH GRÄNSDRAGNINGAR BORISDAGEN 2013 Emilia Löttiger, psykolog Karolinska Gudrun Furumark, psykolog BUP DISPOSITION Psykisk ohälsa hos barn och ungdomar med

Läs mer

Neuropsykiatri i förskolan

Neuropsykiatri i förskolan Neuropsykiatri i förskolan Leg. Psykolog George Rein Omtolkning av beteende Beteenden vid funktionsnedsättning är normala beteenden De uppträder mer intensivt och mer frekvent eftersom personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 25 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 DSM 5 (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) En handbok för psykiatrin, som innehåller

Läs mer

Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa

Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa En kunskapsöversikt om anhörigas erfarenheter samt insatser i form av: information, stöd och behandling/terapi relevanta ur ett anhörigperspektiv Ylva Benderix

Läs mer

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS Det här kapitlet innehåller råd till både föräldrar/vårdnadshavare och lärare om symtomen på ADHD och hur man känner igen dem hos ett barn. Här finns avsnitt om ADHD

Läs mer

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet Depressioner hos barn och unga Mia Ramklint Uppsala Universitet Depression En egen tillfällig känsla Ett sänkt stämningsläge Ett psykiatriskt sjukdomstillstånd Depressionssjukdom (Egentlig depression)

Läs mer

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Barn med specialbehov 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Barn med specialbehov vad är det? 2. Teori- Olika typer av specialbehov -Inlärningen

Läs mer

Riksförbundet Attention. Välkommen till Fördjupningskurs om NPF 24 oktober 2013 Kursledare: Urban Leijon. Dagens agenda

Riksförbundet Attention. Välkommen till Fördjupningskurs om NPF 24 oktober 2013 Kursledare: Urban Leijon. Dagens agenda Välkommen till Fördjupningskurs om NPF 24 oktober 2013 Kursledare: Urban Leijon www.attention-utbildning.se Dagens agenda 9.30 12.00 NPF - hur kan det yttra sig utifrån faktorer som diagnos, miljö, ålder

Läs mer

Att samarbeta kring barn och ungdomar med ADHD

Att samarbeta kring barn och ungdomar med ADHD Att samarbeta kring barn och ungdomar med ADHD Agneta Hellström Sinus AB www.sinus.se 121122 Agneta Hellström 1 Om samarbete 121122 Agneta Hellström 2 Varför behöver vi samarbeta kring barn med ADHD? Barn

Läs mer

Grundkurs om NPF för skolan

Grundkurs om NPF för skolan Välkommen till Grundkurs om NPF för skolan 10 april 2014 Föreläsare: Marie Adolfsson och Miriam Lindström www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 12.00 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Läs mer

SFBUBs riktlinjer för depression. Psykosocial behandling remissversion

SFBUBs riktlinjer för depression. Psykosocial behandling remissversion SFBUBs riktlinjer för depression Psykosocial behandling remissversion multimodal behandling i familjekontext med inriktning på depression fasindelad ges under minst 4-8 veckor före annan specifik behandling

Läs mer

Välkomna till SK(A) kurs Psykofarmakologisk behandling av barn och ungdomar!!

Välkomna till SK(A) kurs Psykofarmakologisk behandling av barn och ungdomar!! Välkomna till SK(A) kurs Psykofarmakologisk behandling av barn och ungdomar!! Håkan Jarbin, föreläsare, kursansvarig Linda Halldner-Henriksson, föreläsare Tord Ivarsson, föreläsare Kerstin Malmberg, föreläsare

Läs mer

Barns och ungas rätt till lärande sett ur olika perspektiv Är det bra med tidig upptäckt och tidiga insatser vad vet vi, vad gör vi?

Barns och ungas rätt till lärande sett ur olika perspektiv Är det bra med tidig upptäckt och tidiga insatser vad vet vi, vad gör vi? Barns och ungas rätt till lärande sett ur olika perspektiv Är det bra med tidig upptäckt och tidiga insatser vad vet vi, vad gör vi? 2013-09-03 / Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs

Läs mer

Vår klinik. Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå

Vår klinik. Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå BUP Västerbotten Vår klinik Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå I landstinget är vi nu tre specialistkliniker som har ansvar för åldersgruppen 0-17 år.

Läs mer

Klarar alla barn skolans mål?

Klarar alla barn skolans mål? Klarar alla barn skolans mål? 2014-10-29/Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus, Mariestad Gillbergcentrum, Göteborgs universitet Gillbergcentrum Barn och ungdomscentrum

Läs mer

Diagnossättning i PMO - Lathund, Psykosocial - och Beroendeverksamhet, Division Primärvård

Diagnossättning i PMO - Lathund, Psykosocial - och Beroendeverksamhet, Division Primärvård Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Dokument ID: 09-103626 Fastställandedatum: 2015-10-26 Upprättare: Annica C Olofsson Axner Giltigt t.o.m.: 2016-10-26 Fastställare: Börje Svensson sättning i PMO

Läs mer

KUNSKAP GÖR SKILLNAD. Katherine Wiklund

KUNSKAP GÖR SKILLNAD. Katherine Wiklund KUNSKAP GÖR SKILLNAD Katherine Wiklund TILLGÄNGLIGHET Fysisk miljö Psykosocial miljö Kommunikation Information Bemötande Attityder TILLGÄNGLIGHET OM Lättillgängligt Mångfald Demokrati Glädje Oberoende

Läs mer

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd? Barn o ungas psykiska ohälsa Hur kan familjerna få stöd? Ylva Benderix leg psykoterapeut, dr i vårdvetenskap 1 Psykisk ohälsa bland unga undersöktes under 2013 av Socialstyrelsen. Barn och unga`s hälsa,

Läs mer

Neuropsykiatriska utredningar med barn i förskoleåldern. Emma Högberg Leg psykolog Psykologkliniken Karolinska universitetssjukhuset

Neuropsykiatriska utredningar med barn i förskoleåldern. Emma Högberg Leg psykolog Psykologkliniken Karolinska universitetssjukhuset Neuropsykiatriska utredningar med barn i förskoleåldern Emma Högberg Leg psykolog Psykologkliniken Karolinska universitetssjukhuset Innehåll När och varför ska vi utreda? Vad kan vi utreda? Vad behöver

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatrin. Fakta om. Adhd. Utredning och behandling. www.lg.se. En del av Landstinget Gävleborg

Barn- och ungdomspsykiatrin. Fakta om. Adhd. Utredning och behandling. www.lg.se. En del av Landstinget Gävleborg Barn- och ungdomspsykiatrin Fakta om Adhd Utredning och behandling www.lg.se En del av Landstinget Gävleborg Allmänt Adhd är en förkortning av engelskans attention deficit/hyperactivity disorder, som brukar

Läs mer

Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn

Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn ett utvecklingspsykiatriskt perspektiv Harald Sturm, barnpsykiater och barnneurolog Eric Zander, psykolog och doktorand Utvecklingspsykiatrisk enhet

Läs mer

1. Diagnosen ADHD. Barn och ungdomar med ADHD. Översikt av föreläsningen

1. Diagnosen ADHD. Barn och ungdomar med ADHD. Översikt av föreläsningen 1 Barn och ungdomar med ADHD Översikt av föreläsningen 1. Diagnosen ADHD 2. Hur vanligt är det? 3. Flickor och pojkar 4. Vad innebär svårigheterna? 5. Förklaringsmodeller 6. Hur diagnostiseras ADHD hos

Läs mer

Implementeringsprojekt

Implementeringsprojekt Implementeringsprojekt REGIONALT VÅRDPROGRAM FÖR BARN OCH UNGDOMAR MED AD/HD BUP SKÅNE BUP-KONGRESSEN 2014 GUNILLA GRANHOLM, PROJEKTLEDARE Vårdprogram för GOD VÅRD! Mål: En robust implementering av nivådifferentierad

Läs mer

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Skoldagen 21 mars 2013 Sofia Cassel Leg. Psykolog Sofia Cassel legitimerad psykolog, Inside Team 2 Agenda Fakta om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Vanliga

Läs mer

Barnpsykiatrisk utredning

Barnpsykiatrisk utredning Barnpsykiatrisk utredning Anna Karin Östlin, leg psykolog, doktorand Neuropsykiatriska utredningsenheten Verksamhetsområde Barn- & ungdomspsykiatri Arbetsterapeut Barnpsykiater (Logoped) Psykolog Sjukgymnast

Läs mer

Sammanfattning av statistikuppgifter

Sammanfattning av statistikuppgifter Bilaga 1-10 Sammanfattning av statistikuppgifter Sammanfattning av statistik För att tidigt identifiera de barn och unga 0-16 år som kommer och eller är i behov av extra stöd har en första inventering

Läs mer

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se Små barn och trauma Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma En extremt påfrestande

Läs mer

ADHD hos barn. Marcus Westin Specialistläkare i barn- och ungdomspsykiatri

ADHD hos barn. Marcus Westin Specialistläkare i barn- och ungdomspsykiatri ADHD hos barn Marcus Westin Specialistläkare i barn- och ungdomspsykiatri Hur många har egentligen ADHD? Ja Hur mycket är mycket? ADHD-karaktäristika följer en normalfördelningskurva 5 % ADHD-ish? 25 %

Läs mer

Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom

Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom Lund 2013-06-03 Lena Nylander, överläkare, med dr Psykiatri Skåne lena.nylander@skane.se Lena Nylander 2013 1 Sårbarhet för psykisk sjukdom Vuxna

Läs mer

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Anna Backman, ADHD-center Habilitering & Hälsa Ulla Otterstadh, BUP Kognitivt stöd Annika Brar, Habilitering & Hälsa / Vuxenpsykiatri 2014-05-08

Läs mer

Flickor/ Kvinnor med ADHD. Vad är ADHD. Vad är ADD. Attention Karlstad 15 november 2011. Överaktivitet Impulsivitet Dålig uthållighet

Flickor/ Kvinnor med ADHD. Vad är ADHD. Vad är ADD. Attention Karlstad 15 november 2011. Överaktivitet Impulsivitet Dålig uthållighet Flickor/ Kvinnor med ADHD Attention Karlstad 15 november 2011 Överaktivitet Impulsivitet Dålig uthållighet Vad är ADHD Vad är ADD ADHD utan hyperaktivitet Långsamhet Trötthet Svårt att komma igång 1 Vad

Läs mer

Ny behandling vid autism

Ny behandling vid autism Ny behandling vid autism Autism/autismerna är en grupp tillstånd med många olika orsaker som, om oro uppstår tidigt och diagnos ställs under de första åren ALLTID samexisterar med andra utvecklingsavvikelser

Läs mer

ADHD FÖRSVINNER INTE NÄR SKOLDAGEN ÄR SLUT

ADHD FÖRSVINNER INTE NÄR SKOLDAGEN ÄR SLUT ADHD FÖRSVINNER INTE NÄR SKOLDAGEN ÄR SLUT För barn med ADHD hyperaktivitetssyndrom med uppmärksamhetsstörning Vad är ADHD? ADHD betyder Attention Deficit Hyperactivity Disorder, eller hyperaktivitetssyndrom

Läs mer

FAKTA Psykisk hälsa - barn och ungdom

FAKTA Psykisk hälsa - barn och ungdom FAKTA Psykisk hälsa - barn och ungdom Dagens innehåll BUP - organisation och uppdrag Bas - fakta för FAKTA Psykisk hälsa - barn och ungdom Kliniska frågor Lagstiftning Stöd till Anhöriga 2 Organisation

Läs mer

Neuropsykiatriska Vuxenteamet (NeuroVux)

Neuropsykiatriska Vuxenteamet (NeuroVux) Neuropsykiatriska Vuxenteamet (NeuroVux) Ett samarbete primärvården och vuxenpsykiatrin Tillhör Vuxenhabiliteringen, en primärvårdsverksamhet Började ta emot remisser från NLL den 3 maj 2010 En strid ström

Läs mer

Selektiv mutism och dess behandling

Selektiv mutism och dess behandling Selektiv mutism och dess behandling Selektiv mutism och dess behandling Första ärenden 1996 Barnorienterad familjeterapi (BOF) - den använda behandlingsmetoden utveckling och anpassning av metoden till

Läs mer

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner, Landstinget, Regionförbundet och FUB Stöd till barn och föräldrar i familjer där någon förälder har utvecklingsstörning eller

Läs mer

ADHD hos barn, ungdomar och vuxna

ADHD hos barn, ungdomar och vuxna Sidan 1 ADHD hos barn, ungdomar och vuxna Camilla Ekstrand Enhetschef ADHD-center Sidan 2 Översikt 1. Diagnosen ADHD 2. Vad innebär svårigheterna? 3. Vad händer i hjärnan? 4. Grundläggande förhållningsätt

Läs mer

Skånevård Sund Division Psykiatri Barn- och ungdomspsykiatrin

Skånevård Sund Division Psykiatri Barn- och ungdomspsykiatrin Skånevård Sund Division Psykiatri Barn- och ungdomspsykiatrin Dokumentnamn Dokumenttyp Dokument-id Versionsnummer Gränssnittsdokument Riktlinje 1.0 Fastställd av Regional ledningsgrupp öppenvård Regional

Läs mer

Teoretisk begåvning och skolresultat, hur hänger det ihop? Svagbegåvade barn

Teoretisk begåvning och skolresultat, hur hänger det ihop? Svagbegåvade barn Teoretisk begåvning och skolresultat, hur hänger det ihop? Svagbegåvade barn Jönköping 2016-02-04 /Elisabeth Fernell Gillbergscentrum, GU och Barnneuropsykiatriska kliniken elisabeth.fernell@gnc.gu.se

Läs mer

Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd

Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd Vad är det och vad kan man göra? Linköping 2012-11-07 Tove Lugnegård, överläkare, med dr, Vuxenhabiliteringen i Värmland Exempel

Läs mer

Concentration Deficit Disorder Rusell A. Barkley 2014

Concentration Deficit Disorder Rusell A. Barkley 2014 Concentration Deficit Disorder Rusell A. Barkley 2014 Sammanfattning av ett faktablad baserat på ett kapitel ur boken Attention Deficit Hyperactivity Disorder: A Handbook for Diagnosis and Treatment (4th

Läs mer

BNK Enheten för f r barnneuropsykiatri vid DSBUS

BNK Enheten för f r barnneuropsykiatri vid DSBUS BNK Enheten för f r barnneuropsykiatri vid DSBUS Björn Kadesjö, ö.. l. Målgrupper Barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionshinder och deras familjer, dvs med Autismspektrumtillstånd ADHD, DAMP

Läs mer

Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten

Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten Läget i länet Antal barn och ungdomar Antal patienter 2013 Andel Luleå-Boden 18964 1004 5,2 Piteå 11045 566 5,1 Gällivare 9420 347 3,7 Kalix 6007 351 5,8 Antal barn

Läs mer

2015-10-23 Handlingsprogram för barn och ungdomar 0 18 år, med Asperger syndrom och/eller högfungerande autism inom Västerbottens läns landsting

2015-10-23 Handlingsprogram för barn och ungdomar 0 18 år, med Asperger syndrom och/eller högfungerande autism inom Västerbottens läns landsting VÄSTERBOTTENS LÄNS LANDSTING Habiliteringscentrum, Barn- och ungdomshabiliteringen Barn- och ungdomspsykiatriska länskliniken 1 2015-10-23 Handlingsprogram för barn och ungdomar 0 18 år, med Asperger syndrom

Läs mer

Christina Edward Planeringschef

Christina Edward Planeringschef Planeringsenheten TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) Datum 2015-10-27 Diarienummer 150054 Landstingsstyrelsen Utredningsuppdrag 15/23 Att inleda en process för att lära från landstinget i Sörmlands erfarenheter

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med autism Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger stöd och

Läs mer

Välkommen till Grundkurs om NPF

Välkommen till Grundkurs om NPF Välkommen till Grundkurs om NPF (Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) Lindesberg 12 april 2016 www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 09.30 11.30 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar vad

Läs mer

A. Kvalitativt nedsatt förmåga till social interaktion, vilket visar sig på minst två av följande sätt

A. Kvalitativt nedsatt förmåga till social interaktion, vilket visar sig på minst två av följande sätt Aspergers Syndrom A. Kvalitativt nedsatt förmåga till social interaktion, vilket visar sig på minst två av följande sätt 1. påtagligt bristande förmåga att använda varierande ickeverbala beteenden som

Läs mer

Grundkurs om NPF för skolan

Grundkurs om NPF för skolan Välkommen till Grundkurs om NPF för skolan Göteborg 28 oktober 2014 Föreläsare: Marie Adolfsson och Miriam Lindström www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 12.00 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Läs mer

RÖSTKONSULTEN AB Träffgatan 4 136 44 Handen Selektiv mutism

RÖSTKONSULTEN AB Träffgatan 4 136 44 Handen Selektiv mutism Selektiv mutism Information för föräldrar, förskola och skola Vad är selektiv mutism? Selektiv mutism (SM) är ett tillstånd där någon kan tala flytande i somliga situationer, men inte i andra. Talhämningen

Läs mer

BUSA. Behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD

BUSA. Behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD BUSA Behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD Vad är rimligt att monitorera? Det vi vet är verksamt i behandling Det vården själv anser viktigt Det som mäster förändring Vilka ska vara med och vilka

Läs mer

Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen. Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska

Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen. Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska Psykiatri- vad är det? Psykiatri- vad är det? Definitioner Psykiatri - Läran och vetenskapen om psykiska sjukdomar

Läs mer

AUTISMSPEKTRUMTILLSTÅND INTERVENTIONER PÅ OLIKA NIVÅER. BUP-Kongressen Tylösand 24 april 2013

AUTISMSPEKTRUMTILLSTÅND INTERVENTIONER PÅ OLIKA NIVÅER. BUP-Kongressen Tylösand 24 april 2013 AUTISMSPEKTRUMTILLSTÅND INTERVENTIONER PÅ OLIKA NIVÅER BUP-Kongressen Tylösand 24 april 2013 Öl. Med.dr Gudrun Nygren Intervention Intervention är åtgärder/ingripanden som syftar till att förbättra eller

Läs mer

Marie Adolfsson. Välkommen till Grundkurs om NPF för skolan 3 oktober 2013. www.attention-utbildning.se. Dagens agenda

Marie Adolfsson. Välkommen till Grundkurs om NPF för skolan 3 oktober 2013. www.attention-utbildning.se. Dagens agenda Välkommen till Grundkurs om NPF för skolan 3 oktober 2013 www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 12.00 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar vad omfattar begreppet och hur kan det yttra sig?

Läs mer

adhd Kort om hos barn och ungdomar

adhd Kort om hos barn och ungdomar Kort om adhd hos barn och ungdomar Socialstyrelsen Läkemedelsverket Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket Statens beredning för medicinsk utvärdering Folkhälsomyndigheten Kort information till föräldrar

Läs mer

Autismspektrumtillstånd

Autismspektrumtillstånd Autismspektrumtillstånd Beskrivning och hjälp till dig som möter barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd 2 Den här broschyren ger en beskrivning av vad autismområdet är och kan vara till hjälp för

Läs mer

har utvecklingspsykiatriska Gillberg mest produktive forskaren Christopher Gillberg är universitetssjukhusöverläkare

har utvecklingspsykiatriska Gillberg mest produktive forskaren Christopher Gillberg är universitetssjukhusöverläkare Christopher Gillberg: Vart tionde barn har utvecklingspsykiatriska syndrom Minst tio procent av alla barn kan behöva stöd på grund av funktionsnedsättningar. Professor Gillberg beskriver en folkhälsoutmaning

Läs mer

ESSENCE Pedagogens arbete vid utredning 26/8 2014

ESSENCE Pedagogens arbete vid utredning 26/8 2014 ESSENCE Pedagogens arbete vid utredning 26/8 2014 Gunilla Westman Andersson Specialpedagog, PhD Gillbergcentrum, BNK Göteborg Innehåll Bakgrund Pedagogens olika uppgifter vid en utredning Observationer

Läs mer

Stöd till vuxna med en autismspektrumdiagnos

Stöd till vuxna med en autismspektrumdiagnos Stöd till vuxna med en autismspektrumdiagnos Information om Habilitering & Hälsas stöd till dig som har en autismspektrumdiagnos (ASD) utan intellektuell funktionsnedsättning. Det kan vara autism, Aspergers

Läs mer

Samsjuklighet. Henning Beier Specialist i psykiatri och barn och ungdomspsykiatri

Samsjuklighet. Henning Beier Specialist i psykiatri och barn och ungdomspsykiatri Samsjuklighet Henning Beier Specialist i psykiatri och barn och ungdomspsykiatri Fyra grundläggande funktionshinder ADHD Autism Tourettes syndrom Mental retardation ADHD Uppmärksamhetsstörning Hyperaktivitet/Hypoaktivitet

Läs mer

Barn och ungdomar med missbrukande föräldrar hur ska vi tänka och göra?

Barn och ungdomar med missbrukande föräldrar hur ska vi tänka och göra? Barn och ungdomar med missbrukande föräldrar hur ska vi tänka och göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet 1 Ungdomar på Maria Ungdom 100 80 60 40 20 0 Ingen förälder

Läs mer

Sidan 1. Att arbeta med barn och ungdomar med ADHD

Sidan 1. Att arbeta med barn och ungdomar med ADHD Sidan 1 Att arbeta med barn och ungdomar med ADHD Sidan 2 Översikt 1. Diagnosen ADHD 2. Hur vanligt är ADHD? 3. Vad innebär svårigheterna? 4. Vad händer i hjärnan? 5. Grundläggande förhållningssätt 6.

Läs mer

ADHD NÄR LIVET SOM VUXEN INTE FUNGERAR

ADHD NÄR LIVET SOM VUXEN INTE FUNGERAR ADHD NÄR LIVET SOM VUXEN INTE FUNGERAR 2 Alla har vi väl någon gång känt oss rastlösa, haft svårt att bibehålla koncentrationen eller gjort saker utan att tänka oss för. Men för personer som har diagnosen

Läs mer

ADHD NÄR LIVET SOM VUXEN INTE FUNGERAR

ADHD NÄR LIVET SOM VUXEN INTE FUNGERAR ADHD NÄR LIVET SOM VUXEN INTE FUNGERAR Alla har vi väl någon gång känt oss rastlösa, haft svårt att bibehålla koncentrationen eller gjort saker utan att tänka oss för. För personer som har diagnosen ADHD

Läs mer

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Regional medicinsk riktlinje Barn som anhöriga Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Hälso- och sjukvården

Läs mer