Barndom under kontroll exemplet ADHD

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Barndom under kontroll exemplet ADHD"

Transkript

1 Lunds universitet Sociologiska institutionen Barndom under kontroll exemplet ADHD Författare: Mattias Nilsson Sjöberg Kandidatuppsats: SOCK01, 15 hp Vårterminen 2014 Handledare: Mikael Klintman

2 ABSTRACT Författare: Mattias Nilsson Sjöberg Titel: Barndom under kontroll exemplet ADHD Kandidatuppsats: SOCK01, 15 hp Handledare: Mikael Klintman Sociologiska institutionen, vårterminen 2014 Antalet barn som diagnostiseras med ADHD har ökat explosionsartat. Mycket forskning görs på dessa barn, mindre är den forskning som uppmärksammar det diagnostiserade barnets eget perspektiv. Syftet med uppsatsen är att studera hur barn som diagnostiserats med ADHD upplever och beskriver sig själv och sin diagnos. En annan del av syftet är att kontextualisera barnens upplevelser och på så sätt önska öka förståelsen för den upplevda diagnosproblematiken. Hur kan det diagnostiserade barnets upplevda problematik i relation till expertsystemet skolan förstås och förklaras sociologiskt? Hur kan det diagnostiserade barnets upplevda problematik i relation till expertsystemet medicinen förstås och förklaras sociologiskt? Hur påverkar diagnosproblematiken barns identitetskapande processer? Utifrån uppsatsens syfte och forskningsfrågor tas en kvalitativ forskningsansats. Med stöd i en tidigare genomförd intervjustudie inom vilken barns upplevelser av ADHD och läkemedelsbehandling är i fokus, (om)tolkas barnens utsagor utifrån en sociologisk/socialpsykologisk begreppsram. Barnets perspektiv är ett viktigt inslag i uppsatsen varmed barnperspektivet som teoretiskt och metodologiskt begrepp utgör ett centralt tema. När barnets upplevelse med hjälp av interaktionistiskt präglad teori kontextualiseras blir resultatet och förståelsen för det enskilda diagnostiserade barnets situation en annan än den som ges i den neuropsykiatriska förklaringsmodellen. Det diagnostiserade barnets situation tankar och handlingar präglas av att möta beskrivningar hos omvärlden som inte alltid överensstämmer med barnets egen livsberättelse. Ett viktigt resultat är att när barnen själv tillfrågas om sina problematiska handlingar, så tycks orsaksförklaringarna skilja sig från omgivningens. Nyckelord: ADHD, barndom, barns perspektiv, diagnos, expertsystem, skola, social kontroll 2

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Syfte och forskningsfrågor Avgränsningar Kort bakgrund om ADHD ADHD som beteendeproblem uppmärksammas ADHD som neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Kritisk forskning om ADHD-diagnostisering Begreppsligt och teoretiskt ramverk Barnperspektiv och barns perspektiv Normalitet och avvikelse: Ett sociologiskt perspektiv Det senmoderna samhället: En ökad tilltro till expertsystem Expertsystemet medicinen Expertsystemet skolan Barns identitet Metod, genomförande och etiska aspekter Metodval Genomförande Urval Dokumentforskning Etiska aspekter Rapporten VOICES Resultat och analys Expertsystemet skolan: En arena för granskning och bedömning av barn Skolan i den diagnostiska kulturen: Avvikande beteenden medikaliseras

4 5.3 Det ADHD-diagnostiserade barnets möte med experterna : En upplevd avsaknad av nära relationer? ADHD som avvikelse: Ett motiv för mobbning i skolan? Diagnostiserad avvikelse: Lättnad eller börda? Sammanfattning och diskussion...32 Referenslista

5 Människan föds fri och överallt är hon i bojor. Jean-Jacques Rousseau,

6 1 Inledning Svenska barn presterar allt sämre i skolan. I alla fall om vi ska tro de senaste årens PISA 1 - undersökningar. Rubrikerna är många och rösterna höga om orsakerna till barnens försämrade kunskapsresultat. Somliga påstår att orsaken till försämrade kunskapsresultat kan sökas i antiauktoritära metoder för uppfostran (Eberhard, 2013a, b). Om föräldrar genom strängare disciplin och bestraffningsmetoder återtar makten från barnen skulle även skolresultaten höjas. Men sådan fostran av barn tycks omöjlig i en tid där hela kulturen är inkluderande, barnfokuserad och tillåtande (Eberhard, 2013b). En inkluderande, tillåtande och barnfokuserad kultur är resultatet av att vi har låtit oss luras av en romantisk och ovetenskaplig bild av människan en sådan barnfokuserad uppfostran är helt enkelt någonting feltänkt (Enkvist, 2002:39). Där exempelvis psykiatrikern David Eberhard ser en barnfokuserad och inkluderande kultur, uppmärksammas av andra en samhällskulturell trend inom vilken barn och unga i större omfattning och allt längre ned i åldrarna granskas och bedöms utifrån sina (skol)prestationer och (kunskaps)resultat (Nilsson Sjöberg, 2013). Möjligen är ökat fokus på granskning och bedömning av barn och unga ett sätt att (åter?)få barndomen under kontroll. Utbildningsradion visar i programmet Barndom under kontroll hur barn i grundskolan med hjälp av ett datorprogram får fylla i ett test och därmed ställa sina egna diagnoser. Datorprogrammet Dominic Interactive finns på flera språk och i Nordamerika är testet lika obligatoriskt som en vanlig läkarundersökning (Utbildningsradion, ). Datorprogrammet följer kriterierna för psykiatriska diagnoser i American Psychiatric Association s (APA) diagnosmanual DSM-IV. Nyligen har en femte upplaga av DSM publicerats (DSM-5). I takt med att nya tidigare upplagor omarbetats faller vissa diagnoser bort medan andra tillkommer. I stort tillkommer fler diagnoser än de som faller bort. När de psykiatriska diagnoserna ökar i antal och omfång, minskar utrymmet för det som anses vara normalt. Alla som inte passar in i normalitetsmallen blir avvikande. En grupp avvikande barn och unga som under senare tid ökat i antal är de så kallade bokstavsbarnen. I synnerhet har diagnosen ADHD växt explosionsartat (Maler, 2012). ADHD är en förkortning av engelskans Attention Deficit Hyperactivity Disorder på svenska översatt till uppmärksamhetsstörning med överaktivitet (Socialstyrelsen, 2004:10). På 1 PISA (Programme for International Student Assessment) är en internationell studie som genomförs vart tredje år initierad av OECD, vars syfte är att undersöka i vilken grad respektive lands utbildningssystem bidrar till att femtonåriga elever är rustade att möta framtiden så snart de lämnar det obligatoriska skolväsendet (Skolverket.se, 2011b). 6

7 Socialstyrelsens hemsida definieras ADHD som en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (Socialstyrelsen.se, 2014). Rapporter säger att barn och unga diagnostiserade med ADHD löper förhöjd risk att hamna i kriminalitet (Sydsvenska dagbladet ) och i synnerhet anses de i skolan utgöra ett problem (Gillberg, 2013; Socialstyrelsen, 2010). En metod som under senare år blivit allt vanligare för behandling av ADHD är medicinering med centralstimulerande preparat. 2 Antalet barn som i Sverige medicineras mot ADHD ökade mellan år 2006 och 2010 med 151 procent (Lärarnas tidning, 2012:16). Ökad läkemedelsbehandling gäller för både pojkar och flickor och även för vuxna (NEPI.net, 2013; Thomas, m.fl., 2013; se även Socialstyrelsen, 2012). Måhända sammanhänger ökad läkemedelsbehandling med tilltagande ADHD-diagnostisering. I detta sammanhang menas att det i den anglosaxiska delen av världen har vuxit fram en diagnostisk trend, eller en diagnostiseringskultur, som tagit form över skola och samhälle (se t.ex. Hallerstedt red. 2006; Kärfve, 2001; Ingestad, 2006; Michaëlsson, 2013; Newnes & Radcliffe, 2005; Nordin- Hultman, 2004; Svenaeus, 2013; Timimi, 2009; Timimi & Taylor, 2004). Forskningen om ADHD är mycket omfattande. Dominerande är den biomedicinska forskningen på området (Ekström, 2012). Det biomedicinska perspektivet på ADHD har emellertid inte undkommit kritik (se t.ex. Michaëlsson, 2013). Istället för att leta fel hos den individen vill kritikerna uppmärksamma strukturella omvärldsfaktorer, maktrelationer och psykosociala förhållanden. Debatten har pågått en tid och lär fortsätta, men jämte debatten ökar antalet barn med ADHD-diagnos och ytterligare fler är under medicinsk utredning. Ett intressant ämne i ADHD-debatten skulle vara att höra vad de berörda barnen själv har att säga. Forskning som belyser barnens upplevelser och tankar kring den verklighet de växer upp i, såväl i som utanför skolan, är något som haft låg prioritet inom barn- och ungdomsforskningen (Giota, 2006:97). I vetenskapliga sammanhang argumenteras för att (missgynnade) barns och ungas röster bör uppmärksammas i syfte att bidra till och utmana vetenskapens kunskapsområden (se t.ex. Byrnes & Rickards, 2011; Conolly 2008; Eldén, 2013; Harju, 2008; Pramling Samuelsson m.fl., 2011; Singh, 2012). 1.1 Syfte och forskningsfrågor I denna uppsats fokuseras barn med ADHD-diagnos. Centralt för syftet är att studera hur barn som diagnostiserats med ADHD upplever och beskriver sig själv och sin diagnos. En annan 2 Centralstimulantia är amfetaminliknande läkemedel. Det vill säga preparat som verkar genom att öka vakenhet, sinnesintryck, tankar och beteenden. Det vanligast förekommande vid behandling av ADHD är metylfenidat som saluförs under olika namn som bland annat Concerta och Ritalin (Läkemedelsverket.se). 7

8 del av syftet är att placera in barnens upplevelser i ett större samhälleligt sammanhang och på så sätt önska öka förståelsen för den upplevda diagnosproblematiken. Hur kan det diagnostiserade barnets upplevda problematik i relation till expertsystemet skolan förstås och förklaras sociologiskt? Hur kan det diagnostiserade barnets upplevda problematik i relation till expertsystemet medicinen förstås och förklaras sociologiskt? Hur påverkar diagnosproblematiken barns identitetskapande processer? 1.2 Avgränsning FN:s barnkonvention menar att varje människa upp till 18 år är ett barn. Det är denna definition jag använder mig av när jag skriver barn (och ibland unga). När det kommer till ADHD-begreppet är det mer komplicerat. I stort har jag valt att enbart fokusera på diagnosen ADHD, det vill säga att den forskning och litteratur jag studerat i ämnet i första hand ska beröra diagnosen ADHD och inte andra så kallade bokstavsdiagnoser. Två andra diagnoser som nämns i uppsatsen är DAMP och ADD. Varför jag inte explicit väljer att redogöra för dessa två beror på att den DAMP inte äger någon legitimitet utanför Norden, men internationellt har beteckningen DCD och betraktas som en undergrupp till ADHD (dvs. ADHD + DCD) (Ekström, 2012:26-27). Den senare diagnosen är också det en undergrupp till ADHD, det vill säga ADHD utan det hyperaktiva inslaget (APA, 2013). 2 Kort bakgrund om ADHD 2.1 ADHD som beteendeproblem uppmärksammas Historien börjar någonstans för cirka två hundra år sedan, i slutet av 1700-talet. Det är då hyperaktiva, ouppmärksamma och impulsiva barn med bristande moral, börjar beskrivas i den vetenskapliga litteraturen. Även om det är så att konceptualiseringen av ADHD idag skiljer sig från förr, så är många av de diagnostiska symptom som då uppmärksammades jämförbara med de som diagnosen bygger på idag. Forskare har uppmärksammat vissa historiska dokument där symptomen beskrivs. Beskrivande exempel i litteraturen är karaktärer som Fidgety Phil och Johnny Look-in-the-air. När den förra karaktären bygger på berättelsen om en pojke som vägrar att lyda sin pappa vid matbordet att äta utan att spilla och att sitta 8

9 stilla på stolen så handlar den senare om en pojke som är högt uppe i det blå och därför missar vad som händer nere på jorden. Det sägs att vara ouppmärksam som Johnny Lookin-the-air kan leda till att man går i ån och, drastiskt nog, mister livet (Lange m.fl. 2010). Gemensamt för historien bakom ADHD är att dessa symptom ouppmärksamhet, impulsivitet, hyperaktivitet och även bristande moral har beskrivits och behandlats av män verksamma inom läkarvetenskapen. Något som ledde till en fysiologisk syn på beteendeproblemen. Barnens problematiska beteenden ansågs antingen bero på en medfödd kognitiv dysfunktion eller en vid födseln förvärvad hjärnskada. Ytterligare en röd tråd i ADHD-historien är att barns, i synnerhet pojkars, problematiska beteende relateras till områdena familj och skola i vidare bemärkelse utbildning och uppfostran. 2.2 ADHD som neuropsykiatrisk funktionsnedsättning ADHD utmärks av impairing levels of inattention, dizorganisation and/or hyperactivityimpulsitivty (APA, 2013:32). ADHD omfattar cirka 5 procent av världens alla barn (APA, 2013). Det gör ADHD till den vanligast förekommande neuropsykiatriska diagnosen bland barn (Moldavsky & Sayal, 2013:1; Singh, 2012:3). Vissa menar att diagnosens förekomst ligger någonstans mellan 1 till över 10 procent beroende på vem man frågar (Ljungberg, 2011:487). Diagnosen är cirka 3-4 gånger vanligare bland pojkar än flickor. Flickor diagnostiseras oftare för ADD, det vill säga ADHD utan hyperaktivitet. Diagnos ställs i många fall innan skolstart, men om inte annars så upptäcks den när barnet börjar i skolan. Symptomen ska vara bestående över tid (helst 6 månader) i olika sociala miljöer (APA, 2013; Gillberg, 2013; Thomas m.fl., 2013). Bland barn karakteriseras ADHD ofta av dåliga relationer till vuxenvärlden och kamratgruppen. Andra kännetecken är att barnet har normal IQ men ofta låg självkänsla. Uppmärksamhetsproblemen och/eller det impulsiva beteendet, som leder till att barnet sällan lyckas avsluta sina aktiviteter, sägs kunna övergå i djup koncentration om intresset för aktiviteten är det rätta (Gillberg, 2013; Lange m.fl., 2010, Socialstyrelsen, 2010). I Amerikanska Psykiatriska Sällskapets diagnosmanual Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM-5) eller Världshälsoorganisationens International Classification of Diseases (ICD-10) ges inga direkta orsaksförklaringar man kan inte utifrån evidensbaserad forskning säga vad ADHD beror på och varför dessa symptom uppstår. Även om miljöfaktorer antas påverka barn med ADHD tros ändå symptomen, så som de beskrivs i DSM-5 och ICD-10, främst bero på brister, oftast genetiskt nedärvda, i kognitiva funktioner. 9

10 Rökning vid graviditet samt komplikationer vid födseln nämns också som orsaksförklaringar (APA, 2013; WHO, 2014; Socialstyrelsen, 2004, 2010). Socialstyrelsen, som haft i uppgift att översätta senaste utgåvan av ICD-10 till svenska, definierar ADHD som en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (Socialstyrelsen.se, 2014). 2.3 Kritisk forskning om ADHD-diagnostisering Den neuropsykiatriska definitionen av ADHD och diagnosens orsaksförklaringar har inte stått fria från kritik. Kritiken kommer såväl inifrån läkarvetenskapen som från andra vetenskapliga forskningsdiscipliner. De biomedicinska kritikerna fokuserar på strukturella omvärldsfaktorer, maktrelationer och psykosociala förhållanden. På svensk mark lyftes diskussionen ut till offentligheten när sociologen Eva Kärfve gick till hårt angrepp mot neuropsykiatrikern Christoffer Gillbergs sätt att använda tvivelaktig empiri för sin evidens om att DAMP och ADHD skulle förekomma hos minst ett barn i varje klass (Ekström, 2012). Inte sällan handlar kritiken om huruvida ADHD verkligen är en sjukdom eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning och om inte, vad i så fall är det neuropsykiatrikerna försöker bota (Timimi & Taylor, 2004). Är det kanske så att ADHD har blivit ett område för (barn)neuropsykiatrins självlegitimering? (Kärfve, 2001). Craig Newnes och Nick Radcliffe (2005) ställer frågan om barn, i en värld genomsyrad av biomedicinska orsaksförklaringar och ekonomisk lönsamhet som högsta mål, har förvandlats till (ytterligare) en källa att göra profit på. Är det kanske så att läkemedelsindustrin ligger bakom den ökade diagnostiseringen? (bland många på denna fråga se t.ex. Michaëlsson, 2013). Annan forskning påvisar att ADHD-liknande symptom kan vara detsamma som brister i barnets anknytning till betydelsefulla vuxna (Hallerstedt, 2006:20; se även Tidefors & Strand, 2012). I en studie uppmärksammas hur uppfostran och socialisation i västvärlden, i en kultur som liknas vid en selfish capitalism, riktas mot individuella prestationer framför kollektiv samhörighet, för barnen resulterat i psykisk ohälsa (Timimi, 2009). Ett välbeforskat område är ADHD och stigmatisering. I en av dessa studier tas ett metaperspektiv på ADHD och stigmabegreppet och resultatet visar att diagnostiserade löper större risk att utsättas för stigmatisering, fördomar och diskriminering. Detta beroende av att ADHD betraktas som en misskrediterande egenskap, det vill säga som något mindre värt (Mueller m.fl., 2012; se även Moldavsky & Sayal, 2013:2-3). I en nyligen publicerad artikel förs fram att man fortfarande inte kan ge några orsaksförklaringar till diagnosen. Kanske är det också så att de sänkta trösklarna för att sätta 10

11 diagnosen ADHD i den nyutkomna DSM-5 med stor sannolikhet kommer öka oron för överdiagnostisering, något som kan ligga till last för det fåtal individer som verkligen behöver specialisthjälp (Thomas m.fl., 2013). I skrivande stund finns det inte någon helt säker metod för att undersöka ifall ett barn har ADHD eller inte (Singh, 2012:3). På en forskningsmässa i Glasgow 2012 presenterades under sessionen Changing conceptions on normal childhood behavior de senaste kritiska rönen om ADHDdiagnostisering. Rapporten därifrån bekräftar all den kritik som lyfts här ovan. Rapporten tillägger att den biomedicinska förklaringens kraftiga expansion och höga status i västsamhället är en framträdande orsak till ökad diagnostisering och medicinering av ADHD. Vid sessionen lyftes också att samhällsvetenskapliga och historiska analyser kan bidra med värdefull information på området (Michaëlsson, 2013). Min egen kunskapsgenomgång ger för handen att forskning på diagnosen barn och ADHD är mycket omfattande. Studier som tar sin utgångspunkt i (1) föräldrars perspektiv, (2) lärares perspektiv, (3) skolkamraters perspektiv, är också förekommande inslag i ADHDforskningen. Ett mindre beforskat område är det diagnostiserade barnets perspektiv. 3 Begreppsligt och teoretiskt ramverk 3.1 Barnperspektiv och barns perspektiv Barneperspektivet är ett begrepp som bygger på såväl teoretiska som metodologiska aspekter (Halldén, 2003; Pramling Samuelsson m.fl., 2011). Begreppsligt används det ofta i diskussioner om hur barn lever i och upplever världen enades FN:s generalförsamling om en konvention för barns och ungas rättigheter. I denna Deklaration om barns rättigheter synliggjordes barnets rätt att betraktas som fullvärdig demokratisk samhällsmedborgare (Barnombudsmannen.se, 2012). I takt med att flertalet av världens länder ratificerade deklarationen ökade också intresset för barns rättigheter i samhällslivet. Barnperspektivet som politiskt-ideologiskt verktyg är ett resultat av detta (Halldén, 2003). Ett sådant barnperspektiv kan sägas ta ett slags utifrånperspektiv i försök att förstå barnets bästa. Barnperspektivet blir i detta fall styrt av vuxnas normativa betraktelse på barn och barndom. På senare tid har innehållet i detta begrepp till viss del ifrågasatts (Eldén, 2013; Halldén, 2003; Pramling Samuelsson m.fl., 2011). 11

12 På olika håll vill man således komplettera barnperspektivet med barns perspektiv. Per Olav Tiller anses i forskningssammanhang vara den som först associerade begreppet barnperspektiv till hur världen ser ut för barn. Det är, menade Tiller, vad barnen ser, hör, upplever och känner som är deras verklighet (Rasmusson, 2011:15; se även Pramling Samuelsson m.fl., 2011:9). Företrädare för denna tradition menar att om olika professioner ska kunna bilda sig en uppfattning om barns livsvärld, krävs att barnens egna röster, tankar och föreställningar inkluderas i den vetenskapliga diskussionen (Byrnes & Rickards, 2011; Conolly 2008; Eldén, 2013; Halldén, 2003; Harju, 2008; Pramling Samuelsson m.fl., 2011). Men att närma sig barns perspektiv är inte liktydigt med att helt till fullo förstå hur världen uppenbarar sig för dem. Den kunskap som kan erhållas är komplex och det går aldrig helt att sätta sig in i den andres perspektiv (Johansson, 2003). Istället blir det forskarens uppgift att tolka barnets perspektiv utifrån en relevant begreppsapparat (Halldén, 2003; Pramling Samuelsson m.fl., 2011). Barnperspektivet blir då ett sätt att fånga barns röster och tolka dem som uttryck för ett diskursivt sammanhang. Barnperspektiv handlar om vilken plats barn ges i vårt samhälle, vilka generella erfarenheter som det ger barn och på vilket sätt barnen utrycker dessa erfarenheter. Barnperspektiv blir då något utöver att återge barns perspektiv på olika fenomen. (Halldén, 2003:12, min kursivering) 3.2 Normalitet och avvikelse: Ett interaktionistiskt perspektiv Ett centralt tema för sociologer är avvikande beteende; beteenden som avviker från det konforma. En sociologisk idétradition har kommit att betrakta normalitet och avvikelse som något omöjligt att studera åtskilt från samhällskontexten. I sin enklaste form menas här att avvikande beteenden kan värderas olika beroende på det sociokulturella sammanhang de uppstår i (Scull, 1988). Detta sätt att förstå normalitet och avvikelse härstammar från en interaktionistisk tradition. Howard S. Becker är en av interaktionismens förgrundsfigurer just när det gäller avvikandets sociologi. Becker (2006) menar att avvikande beteende i grunden är en persons oförmåga att följa ett norm-/regelsystem: [S]ociala grupper skapar avvikelse genom att upprätta de regler vilkas överträdelse utgör avvikelsen och sedan tillämpa dessa regler på specifika personer och beteckna dem som utanförstående. Ur detta perspektiv är avvikelse inte en egenskap hos den handling som personen begår utan en följd av att andra tillämpar regler och sanktioner på en överträdare. Avvikare är den som etiketten framgångsrikt har placerats på (Becker, 2006:22-23, kursiv i originaltext) 12

13 Viss kritik mot Beckers interaktionistiska teori om avvikelse har framförts. Det menas att den interaktionistiska teorin om avvikelse inte alltid studerar de grupper som utövar makt och stämplar/kategoriserar de andra, utan fokus ligger på den grupp/de individer som stämplas/kategoriseras (Hilte, 1996:10). I detta går teorin miste om bland annat övergripande ekonomiska och politiska strukturer, institutionella maktförhållanden och ojämlika livsvillkor. I en senare utgåva av Beckers berömda studie erkänner Becker själv att vissa frågor kunnat ta mer plats, exempelvis: Vilka anklagar vilka? Vad anklagar de dem för att göra? Under vilka omständigheter är sådana anklagelser framgångsrika i det att de accepteras av andra? (Becker, 2008:15). Frågor som är viktiga är bära med sig även vid läsning av denna uppsats. Även om mycket fokus i föreliggande uppsats ligger på att lyfta fram hur barn med ADHD-diagnos upplever och beskriver sig själv och sin diagnos, så är ambitionen att påvisa några av de strukturer som ligger till grund för kategorisering av barn, närmare bestämt utpekandet av barn som bärare av den neuropsykiatriska funktionsnedsättningen ADHD. Som beskrevs i avsnittet ovan om barnperspektivet, så krävs en beskrivning av de diskursiva sammanhang som barn är del av för att kunna förstå vilka erfarenheter detta ger barn och hur dessa erfarenheter uttrycks (Halldén, 2003:12). För min beskrivning av några, som jag uppfattar som betydelsefylla samhällstrukturer institutioner för ADHD-problematiken, tar jag hjälp av sociologen Anthony Giddens. 3.3 Det senmoderna samhället: En ökad tilltro till expertsystem Giddens (1996) benämner den tid vi nu lever i för senmodernitet. I det senmoderna samhället bygger samhällsutvecklingen på en naturvetenskaplig, teknisk och ekonomisk framstegsprocess. Ständig framgång inom dessa områden har gjorts till det primära i samhällsutvecklingen. Denna utveckling har, jämfört mot förr, accelererat i förändringstempo. Med globaliseringens räckvidd griper förändringar på det globala planet direkt in i vardagslivet och utsätter människorna, för vad Giddens kallar, ett reflexivt tryck. Individen tvingas att på avstånd förhålla sig till och förstå sig själv i relation till globala strömningar. Människan är också fångad i ett universum av händelser som inte helt går att förstå och kontrollera, menar Giddens. När människan så söker svar på dessa händelser, görs i det i vetenskapen och inte som förr i religiösa myter. Vetenskapen har blivit till ett expertsystem som påverkar all kunskap allt vetande i vår tid. Människors kunskaper om sig själv och andra utgår från vad expertsystemen har att säga. 13

14 Med tilltron till abstrakta expertsystem blir också de vardagliga relationerna mer ansiktslösa. Den enda kontakten människorna får med expertsystemen är genom olika professioners företrädare och barnets socialisation styrs allt oftare av råd från experter, såsom barnläkare och lärare (Giddens, 1998:45). Dessa blir ett slags inkörsporter till systemen (Madsen, 2006:71). Detta är system, ett slags ansiktslösa experter, som via professionella företrädare talar om för barnet och dess omgivning vad som är rätt och fel, normalt och onormalt, friskt och sjukt. Två så kallade expertsystem är viktiga för min analys. Det är expertsystem som rör kunskapssyn och människosyn. För enkelhetens skull kallar jag dem för skolan respektive medicinen Expertsystemet skolan Viktigt för denna uppsats är att skolan som institution utbildningssystemet inte ska betraktas som någonting statiskt, utan föränderligt om än trögrörligt. Vad som är målet med skolan, eller vad som är skolas och utbildnings roll och funktion i samhället, är med andra ord en ständigt pågående diskussion. Det övergripande målet med skola och utbildning är att fostra barn till goda samhällsmedborgare, men vad som ryms i detta begrepp är förhandlingsbart (Pettersson, 2008). Med goda argument hävdas att detta (kunskaps)mål idag kommit att påverkas av en marknadsorienterad trend som sätter sina avtryck i olika länders utbildningssystem. Med expertsystemet OECD i främsta ledet har det primära målet blivit att utbilda och fostra barn till kunskapskonsumerande och ekonomiskt lönsamma samhällsmedborgare (Pettersson, 2008). I denna trend är antagandet om objektivt mätbar kunskap dominerande (Nordin, 2010, Vallberg Roth, 2010). 3 Den enskilde individens intellektuella förmågor hamnar i fokus när den individuella prestationen och resultatet granskas och bedöms. I detta sammanhang uppmärksammas en bedömningskultur där det primära i skolan har blivit att granska och bedöma elevernas skolrelaterade prestationer; den individuella prestationen och resultatet är i centrum (Nilsson Sjöberg, 2013). Det primära målet med utbildning blir därmed socialisation mot likformighet och inte en demokratiskt inkluderande skola som betonar värdet av varje individs unicitet (Biesta, 2006; Biesta & Säfström, 2011; Säfström, 2005, 2011). Att inte prestera efter framskrivna målkriterier, det vill säga att inte prestera enligt normen i skolan, är att avvika från det konforma. Det behöver 3 I USA är tendensen med expertproducerade standardiserade tester med målet att skapa framtida goda ekonomiskt lönsamma samhällsmedborgare påfallande (se t.ex. CCT, 2014; Ideland & Serder, 2014). Sverige ligger också i topp gällande antal nationella prov och standardiserade tester (Lärarnas tidning, 2014:3). 14

15 inte vara en avvikande egenskap hos den enskilde individen, utan en individs oförmåga att följa ett av andra konstruerat norm- och regelsystem (jfr Becker, 2006). Annorlunda formulerat: Mallen för den gode samhällsmedborgaren har med hjälp av marknadsorienterade expertsystem snävats in och inte alla kan inpassas i den rent av har skaran av elever som inte uppnår läroplansmålen ökat sedan 1990-talet (Ekström, 2012:51ff). 4 Bedömning av måluppfyllelsen likriktningen bland barn i skolan har blivit ett centralt inslag och när barns prestationer mäts blir skolan en arena för kategorisering och klassificering av barns kunskaper/förmågor/beteenden. Att som elev inte agera enligt skolnormen, är att avvika från det konforma. Inte sällan betraktas barns problem och särskilda behov i skolsammanhang bero på brister hos det enskilda barnet och inte i skolmiljön och/eller pedagogiken (Tideman, 2000; se även Nilsson, 2010). En anledning till varför barnet pekas ut som problembärare kan kanske förklaras genom begreppet medikalisering, vilket är ämnet för nästa rubrik Expertsystemet medicinen Historiskt sett, menar idéhistorikern Karin Johannisson (1990), har medicinen haft stor makt att definiera vad som ska betraktas som sjukt respektive friskt, normalt respektive abnormt. Samhällets behov av diagnoser har skapat nya sjukdomar och lett till en vilja att föra in vardagliga beteenden i medicinens område. Medicinen har använt sjukdom som motiv till social kontroll och de avvikelser som sjukdomar och diagnoser fört med sig har ständigt varit föremål för normalisering. Inte sällan har sjukdomsansvaret förskjutits till de drabbade själva. Men diagnoser kan också fungera kollektiviserande då människor med samma diagnos identifierar sig med varandra. När de upplevda problemen realiseras i form av en medicinsk diagnos, kan detta verka frigörande för den enskilde individen (Hallerstedt, 2006:21). Forskare har uppmärksammat den medicinska vetenskapens utbredning och höjda status i västsamhället. Termer som medikaliseringens imperialism (Ingestad, 2006) och biomedicinskt paradigm (Hallerstedt, 2006) har föreslagits i syfte att belysa den medicinska vetenskapens inverkan på människans perception av sig själv och sin sociala omgivning. Förklaringar på den medicinska vetenskapens vis har förvandlat den samtida (avvikande) människan till en homo patologicus (Svenaeus, 2013). Medikaliseringen har med andra ord skiftat förståelsen från beteenden med ett moraliskt innehåll, det vill säga från (barns) 4 Andra faktorer kan givetvis också ha varit avgörande för att allt fler elever inte uppnår skolans kunskapsmål, kanske t.o.m. ha en högre korrelation än den jag valt att fokusera på, exempelvis skolors försämrade ekonomiska situation (Ekström, 2012). 15

16 handlingar som antingen goda-onda/bra-dåliga, till att istället betraktas som någonting frisktsjukt (Macionis & Plummer, 2008: ). Giddens (1998:34) skriver att det praktiskt taget är omöjligt att undfly påverkan från den medicinska vetenskapen eftersom den kommit att påverka så många aspekter av vardagslivet. Idag har medicinen i stor omfattning blivit ett redskap för förändring av beteenden som uppfattas som avvikande (Giddens, 2007:233). I detta sammanhang kan talas om en diagnostiseringskultur. En annan medicinsk aspekt är diagnosers olika status inom läkarprofessionen: hjärnans sjukdomar står högst i diagnosernas hierarki (Johannisson, 2006:31). 3.4 Barns identitet Giddens medger att individen är begränsad på olika sätt, men detta betyder inte att individen (i fortsättningen barnet) är helt fri från valmöjligheter. Barnet har ett visst handlingsutrymme inom den sociala strukturen (i föreliggande uppsats det jag kallar expertsystem), och barnets själv blir därmed ingen passiv entitet, determinerad av yttre påverkan (Giddens, 1998:10). Identitet, menar Giddens, är istället en ständig process som hela tiden skapas och återskapas mot bakgrund av barnets tidigare erfarenheter, nuet och den tänkta framtiden. Självet blir ett reflexivt projekt. Barnet strävar hela tiden efter det ideala självet och igenkännande i självidentitetens berättelse leder till en känsla av stolthet. Om barnet för sig själv och andra berättar en och samma historia om och om igen, blir självidentiteten också relativt stabil. Skulle inte barnets berättelse stämma överens med den som framförs av omgivningen, så innebär detta att barnets berättelse avviker från normen. Känner inte barnet igen sig omgivningens identitetsberättelse finns det risk för att barnet upplever skamkänslor och utvecklar en negativ (avvikande) identitet (Giddens, 1998; se också Madsen, 2006:73-75). Det uppstår en diskrepans mellan barnets idealsjälv och det själv som barnet diskursivt tillåts vara. Till den kommande analysen är avsikten med ovanstående begreppsliga och teoretiska resonemang att beakta barns upplevelser av att ha ADHD-diagnos och placera in dessa i diskursiva sammanhang samhällsstrukturer som jag menar har vissa avgörande effekter, dels för att barn diagnostiseras (och kategoriseras), dels för hur barnen betraktar och beskriver sin diagnosproblematik. Dagens senmoderna samhälle kännetecknas av dess tekniska och ekonomiska framstegsprocess. Människorna i det senmoderna sätter även en stor tilltro till vetenskapen, till så kallade expertsystem. 16

17 I föreliggande uppsats ska skolan/utbildningssystemet betraktas som ett expertsystem. Skolan har som mål att fostra barn till goda samhällsmedborgare och med expertsystemet OECD:s påverkan på nationella utbildningssystem menas att skolans uppdrag formats till att fostra barn och unga till ekonomiskt lönsamma samhällsmedborgare vars väg mot målet antas gå att mäta och bedöma objektivt. Den individuella prestationen/förmågan/beteendet fokuseras och skolan blir till en arena för kategorisering. Alla barn når inte måluppfyllelse, det vill säga alla barn passar inte in i mallen för den så kallade normaleleven, vilket innebär att barn som inte konformt följer massan riskerar att bli betraktade som negativt avvikande. I skolan måste sådana avvikelser åtgärdas. Den medicinska vetenskapen är ett annat expertsystem som, enligt referenserna ovan, lagt beslag på sanningen. Detta eftersom mänskliga beteenden och (o)förmågor idag har medikaliserats. Avvikande beteende i skolan tenderar att betraktas som medicinska brister hos det enskilda barnet. Den interaktionistiska teorin om avvikelse menar emellertid att det inte finns någon avvikelse per se, utan avvikande är den person som etiketten framgångsrikt har placerats på. Det avvikande beteendet i uppsatsen ADHD är med andra ord inte ett givet faktum, utan något som konstitueras i interaktion till rådande samhällstrukturer. Enbart genom att uppmärksamma det diagnostiserade barnets röst, kan svar sökas hur barn med diagnos upplever sin avvikelse i relation till dessa samhällstrukturer eller mer precist för uppsatsen, de två expertsystemen skolan och medicinen. Ambitionen är därmed att lite närmare studera utifrån exemplet ADHD vad som sker med det barn som avviker från normen i det spänningsfält där bedömningskulturen möter diagnostiseringskulturen. Eller med andra ord: Hur kan ADHD-diagnostiserade barns identitetsskapande processer förstås i relation till att i skolan betraktas som medicinskt avvikande? 4 Metod, genomförande och etiska aspekter 4.1 Metodval Om syftet är att få en inblick i barns tanke- och erfarenhetsvärld, sägs intervju vara metoden att föredra (Doverberg & Pramling Samuelsson, 2000). Så om man i ett uppsatsarbete är intresserad av barns perspektiv, är det väl bara att gå ut och prata med dem? Att inom ramarna för en c-uppsats intervju barn om ett känsligt ämne är problematiskt ur olika aspekter. En är den etiska. Oavsett om föräldrar till barn med ADHD-diagnos skulle ge sitt medgivande till 17

18 intervju med deras barn, går det aldrig att veta hur ett barn skulle uppleva att prata om ett ämne som möjligen kan upplevas som problematiskt. Att forska producera kunskap innebär inte att man har en privilegierad position i samhället som berättigar till vad som helst (Denscombe, 2009:193) exempelvis att jag som helt okänd vuxen kan förvänta mig att på mina villkor prata med barn om deras problematik enbart för att jag skriver en uppsats. 5 (Fler etiska spörsmål diskuteras i det kommande.) Går det att kringgå metoden att själv intervjua barn samtidigt som avsikten är att bedriva intressant och relevant forskning på området? För att gripa mig an min uppgift har avstamp tagits i den kvalitativa forskningstraditionen och min ansats är hermeneutisk, vilket innebär ett tolkande förfaringsätt i sättet att producera kunskap (Hennink m.fl., 2011). Föreliggande uppsats bär då viss subjektiv prägel, dels beroende på min medverkan i kunskapsproduktionen, dels på att den kvalitativa forskningen har som mål att lyfta fram de subjekt som är föremål för studium. Det subjektiva inslaget gör även den värdeneutrala forskningen till ett minne blott (se t.ex. Alvesson & Sköldberg, 2008; Becker, 2008; Bryman, 2011; Denscombe, 2009; Hennink m.fl., 2011; May, 2001). Det menas att kvalitativ forskning inte sällan är induktiv, det vill säga hämtar resultatet direkt ur empirin för att sedan utifrån de empiriska fynden formulera en teoretisk modell. Kvalitativ forskning innebär emellertid även ett deduktivt arbetsätt, vilket innebär att gå till teorin för att finna svar i empirin (Hennink m.fl., 2011). Klart blir att det i kvalitativ forskning är genom forskarens filter som empirin blir till data. Det är genom forskarens tolkning som subjektens utsagor eller textens innehåll ges en (ny) innebörd. Resultatet blir att det är genom mig, mitt subjektiva filter, min världsbild och förförståelse, som det empiriska materialet tolkas. Min ambition är dock att försöka säga något om en värld bortom min egen tolkning, och med detta så ansluter jag mig till ett vetenskapligt alternativ som kallas kritisk realism (Stigendal, 2002). Annat som kännetecknar kvalitativ forskning är att det empiriska datamaterialet ofta kan bygga på ett mindre omfattande empiriskt material (Hennink m.fl., 2011). Att datamaterialet är litet och därmed inte kan ligga till grund för generaliserande kunskapsanspråk behöver inte betyda att forskningsresultaten är mindre riktiga och viktiga. Det kvalitativa forskningsbidraget handlar inte om generalisering till en hel population utan mer om fördjupning och förståelse. Om forskaren är genomgående tydlig i sin rapport så kan 5 Ett annat kanske inte lika vetenskapligt, men inte desto mindre betydelsefullt, dilemma rör tidsaspekten. Att vara yrkesarbetande småbarnsförälder innebär uppsatsskrivande/forskning sena kvällar och nätter. Det innebär svunna möjligheter till intervjuer eftersom barn med största sannolikhet ligger och sover då jag forskar. 18

19 överföring av ny och fördjupad kunskap kring en företeelse/ett fenomen göras till liknande områden (se t.ex. Alvesson & Sköldberg, 2008; Bryman, 2011; Hennink m.fl., 2011). 4.2 Genomförande Eftersom barns och ungas egna röster anses vara ett underprioriterat forskningsområde (t.ex. Giota, 2006:97) inleddes uppsatsarbetet med att explorativt undersöka huruvida detta antagande även kunde stämma i ADHD-forskningen. För att söka efter ett barnperspektiv i ADHD-forskningen användes databaserna ERIC, SocINDEX, PubMed och SwePub. Sökorden i Title/Abstract var ADHD och child i olika kombinationer tillsammans med experience, narrative, attitude, perception, perspective. Årtal för artiklars publicering avgränsades mellan Efter att åtskilliga titlar och abstracts lästs igenom landande resultatet på 11 artiklar som eventuellt kunde tänkas använda sig av barns egna perspektiv i forskningen. Möjligtvis kan de valda sökorden ha begränsat resultatet, men en annan förklaring kan vara att forskning som inbegriper ADHD-diagnostiserade barns och ungas perspektiv inte är ett särskilt beforskat område. Ingen svensk akademisk doktorsavhandling på området ADHD och barns perspektiv kunde finnas. 4.3 Urval Internationellt har en större studie på området ADHD och barns perspektiv publicerats: VOICES: Voices On Identity, Childhood, Etichs and Stimulants Children Join the Debate (Singh, 2012). VOICES är en av de större studierna på området och även en av de senast publicerade. När jag sökte i de olika databaserna fann jag ett flertal andra artiklar som baserades och/eller refererade till just denna studie. Rapporten kan då kanske sägas vara ett viktigt dokument på forskningsområdet något som motiverar till lite mer noggrann läsning av rapporten. Urvalet är därmed målstyrt, det vill säga att dokumentet valts ut med direkt hänvisning till uppsatsens syfte och forskningsfrågor (Bryman, 2011:392). 4.4 Dokumentforskning Dokument som empirisk datakälla står för många olika slags källor: det finns skriftliga respektive visuella dokument och dokument kan vara antingen privata eller officiella (Bryman, 2011:488). Det dokument jag samlat in är skriftligt och officiellt. Vidare är detta ett dokument som har producerats helt utan min inblandning. Det är således ett dokument som bara fanns där ute och väntade på att bli insamlat och analyserat. 19

20 Dokumentet som för denna uppsats utgör empiriskt material har redan analyserats vid ett tidigare tillfälle. Att använda sig av information som andra personer har samlat in är emellertid inte på något sätt ovanligt inom samhällsvetenskaperna. Positivt med att återanvända ett tidigare använt empiriskt material är att nya tolkningar kan göras möjliga (Becker, 2008:112; se även Bryman, 2011: ). Det finns givetvis också vissa nackdelar med att använda ett dokument författat av någon annan och som bygger på ett empiriskt material insamlat i en annan samhällskontext än kommande analys. Nackdelar som diskuteras under kommande två rubriker. 4.5 Etiska aspekter Den kvalitativa forskningens subjektiva karaktär innebär att ett flertal olika etiska aspekter bör uppmärksammas. Vid intervju och observation är etiska aspekter som informationskrav, samtyckeskrav och anonymiseringskrav viktiga. Det gäller att de beforskade subjekten inte ska kunna avslöjas och att de själva äger rätten att välja om de vill medverka eller inte i forskningsprojektet (codex.vr.se). Dokumentstudier berörs inte av dessa etiska aspekter på samma sätt som vid direkta intervjuer och observationer. Det innebär emellertid inte att dokumentstudier helt faller utanför etiska diskussioner, utan denna form av forskning måste ändå följa en övergripande respekt mot alla de personer som direkt eller indirekt berörs av forskningsprojektet. Ett etiskt dilemma gällande sekundära analyser rör frågan huruvida det är okej att använda ett datamaterial där forskaren inte själv har träffat de personer som deltagit i studien och därmed inte fått deras tillstånd att göra en ny analys (Bryman, 2011:535). Till mitt försvar yrkas fortsatt konfidentialitet och anonymisering av deltagarpersonerna. Dessutom vet jag själv alldeles för lite för att någonsin kunna röja deras identitet. Draget till sin spets innebär detta att forskare aldrig någonsin skulle kunna basera sin egen kunskapsproduktion på tidigare empiriska studier utförda av någon annan. Kunskapsackumulationen skulle därmed också avstanna. 4.6 Rapporten VOICES VOICES: Voices On Identity, Childhood, Etichs and Stimulants Children Join the Debate (Singh, 2012) beskrivs som ett internationellt projekt vars primära syfte har varit att få till stånd en offentlig diskussion på området barn, ADHD och läkemedelsbehandling. Mellan 2007 och 2010 intervjuades i USA och Storbritannien över 150 barn i åldrarna 9-14 år. Även om det teorietiska och analytiska syftet i rapporten sägs vara att belysa barns ADHD- 20

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS Det här kapitlet innehåller råd till både föräldrar/vårdnadshavare och lärare om symtomen på ADHD och hur man känner igen dem hos ett barn. Här finns avsnitt om ADHD

Läs mer

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är: Ung med ADHD Det här faktabladet är skrivet till dig som är ung och har diagnosen ADHD. Har det hänt att någon har klagat på dig när du har haft svårt för att koncentrera dig? Förstod han eller hon inte

Läs mer

Koppling till gymnasieskolans styrdokument

Koppling till gymnasieskolans styrdokument Bilaga 2 DET BÖRJAR MED MIG Koppling till gymnasieskolans styrdokument Koppling till gymnasieskolans styrdokument Både läroplan och ämnesplaner ger stöd för att genomföra detta material. Skolverket har

Läs mer

Utvärdering med fokusgrupper

Utvärdering med fokusgrupper Hämtat från www.kunskapsabonnemanget.se Utvärdering med fokusgrupper Monica Hane Med metod menar vi hur det empiriska materialet insamlas och bearbetas för att på bästa sätt belysa det som studien skall

Läs mer

Kan idrotten användas som hjälpmedel för elever med överaktivitet?

Kan idrotten användas som hjälpmedel för elever med överaktivitet? Kan idrotten användas som hjälpmedel för elever med överaktivitet? Av Jenny Karlsson och Pehtra Pettersson LAU370 Handledare: Viljo Telinius Examinator: Owe Stråhlman Rapportnummer: VT08-2611-037 Abstract

Läs mer

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera.

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera. RELIGIONSKUNSKAP Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och livsåskådningar kommer

Läs mer

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2 1/12 2004 ADHD och autism Björn Kadesjö Vad är ADHD? 1 ADHD i olika åldrar 1 Så vanligt är ADHD 2 Samtidiga problem 2 Orsaker till ADHD 3 Behandling 3 ADHD och autism 4 Vad är ADHD? ADHD (attention deficit/hyperactivity

Läs mer

Koncentrationssvårigheter. Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Koncentrationssvårigheter. Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Koncentrationssvårigheter Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Koncentrationssvårigheter vad är det? 2. Olika typer av koncentrationssvårigheter 3. Typiska problem

Läs mer

HÄLSA och SJUKDOM i KULTURELLT PERSPEKTIV

HÄLSA och SJUKDOM i KULTURELLT PERSPEKTIV HÄLSA och SJUKDOM i KULTURELLT PERSPEKTIV 14 april 2015 Batja Håkansson Leg läk, fil kand International Health Care Services, Stockholm TRAUMA Många olika betydelser Grekiska: Sår, skada (ursprungligen

Läs mer

Välkommen till Temadag Hemmasittare med NPF i skolan

Välkommen till Temadag Hemmasittare med NPF i skolan Välkommen till Temadag Hemmasittare med NPF i skolan Linköping 22 oktober 2014 Föreläsare: Marie Adolfsson, Johanna Björk och Team Botkyrka www.attention-utbildning.se 1 Dagens program 9.30 11.00 NPF aktuell

Läs mer

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg Betygskriterier Examensuppsats 30 hp. Betygskriterier Tregradig betygsskala används med betygen icke godkänd (IG), godkänd (G) och väl godkänd (VG). VG - Lärandemål har uppfyllts i mycket hög utsträckning

Läs mer

Lindrig utvecklingsstörning

Lindrig utvecklingsstörning Lindrig utvecklingsstörning Barnläkarveckan i Karlstad 2013-04-23 /Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus i Mariestad och Gillbergcentrum, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs

Läs mer

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD Björn Kadesjö UPP-centrum, Socialstyrelsen, Stockholm och ö. l. Barnneuropsykiatri, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg, Björn

Läs mer

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 25 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 DSM 5 (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) En handbok för psykiatrin, som innehåller

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt 12 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 10.45 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 Marie Adolfsson

Läs mer

AS/ADHD Hjälp! Hur gör man då? Stockholm den 20 april 2012

AS/ADHD Hjälp! Hur gör man då? Stockholm den 20 april 2012 AS/ADHD Hjälp! Hur gör man då? Stockholm den 20 april 2012 This is who I am.. How many days will it take for you to understand? Look into my eyes! This is who I am. You know I cannot do anything about

Läs mer

Tema: Didaktiska undersökningar

Tema: Didaktiska undersökningar Utbildning & Demokrati 2008, vol 17, nr 3, 5 10 Tema: Didaktiska undersökningar Tema: Didaktiska undersökningar Generella frågor som rör undervisningens val brukas sägas tillhöra didaktikens område. Den

Läs mer

Skolsocialt arbete som brobryggande några reflektioner kring byggstenar, redskap och kritiska punkter ur ett forskarperspektiv

Skolsocialt arbete som brobryggande några reflektioner kring byggstenar, redskap och kritiska punkter ur ett forskarperspektiv Skolsocialt arbete som brobryggande några reflektioner kring byggstenar, redskap och kritiska punkter ur ett forskarperspektiv Skolkuratorsdagarna, Visby 13 oktober 2015 Åsa Backlund Institutionen för

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen 5.12 Psykologi I egenskap av en vetenskap som undersöker mänsklig aktivitet ger psykologin de studerande förutsättningar att på olika sätt iaktta och förstå människan och de faktorer som påverkar hennes

Läs mer

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn Lärandeteorier och specialpedagogisk verksamhet Föreläsningen finns på kursportalen. Ann-Charlotte Lindgren Vad är en teori? En provisorisk, obekräftad förklaring Tankemässig förklaring, i motsats till

Läs mer

Välkommen till en föreläsning om barndom och socialisation inkludering och exludering i förskola och skola

Välkommen till en föreläsning om barndom och socialisation inkludering och exludering i förskola och skola Välkommen till en föreläsning om barndom och socialisation inkludering och exludering i förskola och skola Innehåll: Barn och barndom som begrepp Barndomshistoria Socialisation Barn som sociala aktörer

Läs mer

Prövning i sociologi

Prövning i sociologi Prövning i sociologi Prövningsansvarig lärare :Elisabeth Bramevik Email: elisabeth.m.bramevik@vellinge.se Så går prövningen till: Efter att du anmält dig till prövningen via länken på Sundsgymnasiets hemsida,

Läs mer

Marie Adolfsson. Välkommen till Grundkurs om NPF för skolan 3 oktober 2013. www.attention-utbildning.se. Dagens agenda

Marie Adolfsson. Välkommen till Grundkurs om NPF för skolan 3 oktober 2013. www.attention-utbildning.se. Dagens agenda Välkommen till Grundkurs om NPF för skolan 3 oktober 2013 www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 12.00 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar vad omfattar begreppet och hur kan det yttra sig?

Läs mer

Så lyfter du fram styrkorna hos barn med ADHD

Så lyfter du fram styrkorna hos barn med ADHD Lara Honos-Webb Så lyfter du fram styrkorna hos barn med ADHD En praktisk handbok om hur du kan omvandla ditt barns svårigheter till styrkor Översättning: Bitte Wallin Brain Books Brain Books AB Box 344

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

ADHD NÄR LIVET SOM VUXEN INTE FUNGERAR

ADHD NÄR LIVET SOM VUXEN INTE FUNGERAR ADHD NÄR LIVET SOM VUXEN INTE FUNGERAR Alla har vi väl någon gång känt oss rastlösa, haft svårt att bibehålla koncentrationen eller gjort saker utan att tänka oss för. För personer som har diagnosen ADHD

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se 1 Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga Christina Dalman christina.dalman@ki.se 2 Begrepp Förekomst: nuläge, köns skillnader, trender, jämförelse med andra

Läs mer

Concentration Deficit Disorder Rusell A. Barkley 2014

Concentration Deficit Disorder Rusell A. Barkley 2014 Concentration Deficit Disorder Rusell A. Barkley 2014 Sammanfattning av ett faktablad baserat på ett kapitel ur boken Attention Deficit Hyperactivity Disorder: A Handbook for Diagnosis and Treatment (4th

Läs mer

Det sociala landskapet. Magnus Nilsson

Det sociala landskapet. Magnus Nilsson Det sociala landskapet Magnus Nilsson Det sociala landskapet vad är det? Består av interagerande delar Helheten framträder bara på avstånd De olika delarna har olika påverkan på varandra Hur lanskapet

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

Kursplaner RELIGION. Ämnesbeskrivning. Centralt innehåll. Insikt med utsikt

Kursplaner RELIGION. Ämnesbeskrivning. Centralt innehåll. Insikt med utsikt Kursplaner RELIGION Ämnesbeskrivning Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och livsåskådningar

Läs mer

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator version 2014-09-10 Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator Studentens namn Handledares namn Examinerande

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

Lärandemål Kursen syftar till att studenterna. Innehåll. Kurskod : LSEB17 Ämnesnivå: B Utb.omr.: SA 80% LU 20% Ämnesgrupp: UV1 Fördjupning: G1F

Lärandemål Kursen syftar till att studenterna. Innehåll. Kurskod : LSEB17 Ämnesnivå: B Utb.omr.: SA 80% LU 20% Ämnesgrupp: UV1 Fördjupning: G1F Kursplanen fastställd av utbildningsledare 2007-05-28, rev. 2008-05-19, 2009-05-15, 2009-06-09, 2010-06-24 Gäller ht -10 Specialpedagogik, 30 högskolepoäng, Sociala, emotionella och kognitiva olikheter

Läs mer

Daniel Pettersson Högskolan i Gävle

Daniel Pettersson Högskolan i Gävle Daniel Pettersson Högskolan i Gävle Skolan har alltid varit ett politiskt och ideologiskt projekt När började man systematiskt att bedöma elevers kunskaper? Mot vilka samhälleliga behov svarade institutionaliseringen

Läs mer

Attentions remissvar över promemorian Specialpedagogisk kompetens i fråga om neuropsykiatriska svårigheter

Attentions remissvar över promemorian Specialpedagogisk kompetens i fråga om neuropsykiatriska svårigheter Stockholm den 26 juni 2017 Till Utbildningsdepartementet 103 30 Stockholm Diarienummer: U2017/01365/UH Attentions remissvar över promemorian Specialpedagogisk kompetens i fråga om neuropsykiatriska svårigheter

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE

INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE SQ4111 Socialt arbete, 30 högskolepoäng Social Work, 30 higher education credits Fastställande Kursplanen är fastställd av Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden 2011-04-14

Läs mer

Förstasamtal på BUP en källa som grumlas i onödan?

Förstasamtal på BUP en källa som grumlas i onödan? Förstasamtal på BUP en källa som grumlas i onödan? Familjeterapikongressen i Ystad 17-18 oktober 2013 Monica Hartzell, leg psykolog, leg psykoterapeut, specialist i klinisk psykologi, dr i medicinsk vetenskap

Läs mer

Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument?

Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument? Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument? Till vem riktar sig materialet? Materialet är i första hand avsett för lärare på gymnasiet, framför allt lärare i historia. Flera av övningarna

Läs mer

Session: Historieundervisning i högskolan

Session: Historieundervisning i högskolan Session: Historieundervisning i högskolan Ansvarig: David Ludvigsson, Uppsala universitet Kommentator: Henrik Ågren, Högskolan i Gävle Övriga medverkande: Lena Berggren, Umeå universitet Peter Ericsson,

Läs mer

Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska

Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska För att Machofabriken inte ska behöva vara ett arbete som går utanför timplanen har vi tagit fram ett dokument med förslag och tips på

Läs mer

Psykologi 11.3.2009. 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback?

Psykologi 11.3.2009. 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback? Psykologi 11.3.2009 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback? För 1 3 poäng krävs att skribenten förstår att inlärning är en process som grundar sig på dels förändringar i hjärnan och

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

Föreläsningens struktur. Vad är utvecklingsstörning? Vad säger personerna själva? 2015-01-30

Föreläsningens struktur. Vad är utvecklingsstörning? Vad säger personerna själva? 2015-01-30 Att leda särskola 2015 SIGYS konferens, Växjö Mening, makt och utbildning delaktighetens villkor för personer med utvecklingsstörning Föreläsningens struktur I. Utgångspunkter, begrepp II. Studien III.

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Samhällskunskap 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod SAMSAM02 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Aktuellt läromedel för kursen. Vt 13 är detta: Almgren/Höjelid/Nilsson: Reflex 123 Gleerups Utbildning AB,

Läs mer

Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Att ha: Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning ADHD OCD DAMP Dyskalkyli NPF Dyslexi Tourettes syndrom Aspbergers syndrom ADD 1 2 Antalet medlemmar med flera funktionsnedsättningar ökar.

Läs mer

Sociologiska institutionen, Umeå universitet.

Sociologiska institutionen, Umeå universitet. Sociologiska institutionen, Umeå universitet. Sammanställning av Förväntade studieresultat för kurserna Sociologi A, Socialpsykologi A, Sociologi B, Socialpsykologi B. I vänstra kolumnen återfinns FSR

Läs mer

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Hur utmanar vi det biomedicinska paradigmet? Läkaren har fokus på sjukdomen och refererar till ett biomedicinskt paradigm i mötet med patienten. Hela traditionen av naturvetenskaplig

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Det är skillnaden som gör skillnaden

Det är skillnaden som gör skillnaden GÖTEBORGS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE Det är skillnaden som gör skillnaden En kvalitativ studie om motivationen bakom det frivilliga arbetet på BRIS SQ1562, Vetenskapligt arbete i socialt

Läs mer

KUNSKAP GÖR SKILLNAD. Katherine Wiklund

KUNSKAP GÖR SKILLNAD. Katherine Wiklund KUNSKAP GÖR SKILLNAD Katherine Wiklund TILLGÄNGLIGHET Fysisk miljö Psykosocial miljö Kommunikation Information Bemötande Attityder TILLGÄNGLIGHET OM Lättillgängligt Mångfald Demokrati Glädje Oberoende

Läs mer

Betygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14

Betygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14 Betygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14 Till studenter Allmänna krav som ska uppfyllas men som inte påverkar poängen: Etik. Uppsatsen ska genomgående uppvisa ett försvarbart etiskt

Läs mer

Probleminventering problemformulering - forskningsprocess Forskningsdesign. Eva-Carin Lindgren, docent i idrottsvetenskap

Probleminventering problemformulering - forskningsprocess Forskningsdesign. Eva-Carin Lindgren, docent i idrottsvetenskap Probleminventering problemformulering - forskningsprocess Forskningsdesign Eva-Carin Lindgren, docent i idrottsvetenskap Syfte med föreläsningen Problemformulering Forskningsdesign Forskningsprocessen

Läs mer

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.

Läs mer

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt 1 Lund 16/5 2014 Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt Varför är humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning viktig? För det första har humanistisk och samhällsvetenskaplig

Läs mer

ADHD FÖRSVINNER INTE NÄR SKOLDAGEN ÄR SLUT

ADHD FÖRSVINNER INTE NÄR SKOLDAGEN ÄR SLUT ADHD FÖRSVINNER INTE NÄR SKOLDAGEN ÄR SLUT För barn med ADHD hyperaktivitetssyndrom med uppmärksamhetsstörning Vad är ADHD? ADHD betyder Attention Deficit Hyperactivity Disorder, eller hyperaktivitetssyndrom

Läs mer

Den fria tidens lärande

Den fria tidens lärande Huvudämne Den fria tidens lärande Lärarutbildningen, Malmö högskola www.mah.se/lut/bus I huvudämnet Fria Tidens Lärande utbildas man till en modern fritidspedagog som arbetar både i och utanför skolan.

Läs mer

Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar

Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar Perspektiv Barnomsorg, Daghem, Dagis, Förskola (Förskolan nr 1. 2006) Finns

Läs mer

Specialpedagogisk dokumentation i förskolanen kritisk granskning

Specialpedagogisk dokumentation i förskolanen kritisk granskning Specialpedagogisk dokumentation i förskolanen kritisk granskning Linda Palla, fil dr och lektor i pedagogik med inriktning specialpedagogik Malmö högskola Med blicken på barnet -några utgångspunkter! En

Läs mer

SOCA45, Sociologi: Klass, kön och etnicitet, 30 högskolepoäng Sociology: Class, Gender and Ethnicity, 30 credits Grundnivå / First Cycle

SOCA45, Sociologi: Klass, kön och etnicitet, 30 högskolepoäng Sociology: Class, Gender and Ethnicity, 30 credits Grundnivå / First Cycle Samhällsvetenskapliga fakulteten SOCA45, Sociologi: Klass, kön och etnicitet, 30 högskolepoäng Sociology: Class, Gender and Ethnicity, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd

Läs mer

Pedagogik, kommunikation och ledarskap

Pedagogik, kommunikation och ledarskap KURSPLAN LPK100 LPK150 LPK200 LPK250 Kommentarmaterial Gäller fr.o.m. ht 07 Pedagogik, kommunikation och ledarskap KOMMENTARDEL till inriktningen Pedagogik, kommunikation och ledarskap Inriktningen vänder

Läs mer

SOCIOLOGI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SOCIOLOGI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SOCIOLOGI Ämnet sociologi behandlar sociala sammanhang och relationen mellan människan och samhället på individ-, grupp- och samhällsnivå. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet sociologi ska syfta till att

Läs mer

BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING

BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING BARNRÄTTSHANDEN Barnets bästa (artikel 3) Åsiktsfrihet och rätt att göra sin röst hörd (artikel 12) Icke-diskriminering och likvärdiga villkor (artikel 2) Åtagande

Läs mer

Människan och samhället. Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor

Människan och samhället. Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor Människan och samhället Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor mår bra. I ett bra samhälle överensstämmer människan och samhället. Överensstämmelsen

Läs mer

Studiehandledning Pedagogisk forskning III

Studiehandledning Pedagogisk forskning III Stockholms universitet Institutionen för pedagogik och didaktik Studiehandledning Pedagogisk forskning III Vårterminen 2014 Inledning Vetenskapsteori kan definieras som ett ämne inom filosofin: läran om

Läs mer

Underlag. Attityder, stigma och diskriminering vid psykisk sjukdom

Underlag. Attityder, stigma och diskriminering vid psykisk sjukdom Underlag Attityder, stigma och diskriminering vid psykisk sjukdom Omfattade nationella attitydkampanjer Time to change Hjärnkoll Nami Bring changeto mind Ibland är jag inte så säker på vem som har rätt

Läs mer

Sidan 1. Att arbeta med barn och ungdomar med ADHD

Sidan 1. Att arbeta med barn och ungdomar med ADHD Sidan 1 Att arbeta med barn och ungdomar med ADHD Sidan 2 Översikt 1. Diagnosen ADHD 2. Hur vanligt är ADHD? 3. Vad innebär svårigheterna? 4. Vad händer i hjärnan? 5. Grundläggande förhållningssätt 6.

Läs mer

A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav

A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav Samhällsvetenskapliga fakulteten SOAN31, Socialt arbete som forskningsområde och kunskapsfält, 15 högskolepoäng Perspectives on Social Work Research and Field of Knowledge, 15 credits Avancerad nivå /

Läs mer

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: PSYKOLOGI Ämnet psykologi behandlar olika sätt att förstå och förklara mänskliga beteenden, känslor och tankar utifrån olika psykologiska perspektiv. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet psykologi ska syfta

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

Att leva innanför, men hamna utanför att leva med neuropsykiatriska diagnoser. Eve Mandre, speciallärare, fil.dr.

Att leva innanför, men hamna utanför att leva med neuropsykiatriska diagnoser. Eve Mandre, speciallärare, fil.dr. Att leva innanför, men hamna utanför att leva med neuropsykiatriska diagnoser Eve Mandre, speciallärare, fil.dr. Vilka personer talar vi om? De som har utvecklingsrelaterade störningar avvikande utveckling

Läs mer

www.hkr.se Högskolan Kristianstad 291 88 Kristianstad Tfn 044-20 30 00 Fax 044-12 96 51

www.hkr.se Högskolan Kristianstad 291 88 Kristianstad Tfn 044-20 30 00 Fax 044-12 96 51 Sidan 1 av 6 2005-05-11 Dnr: 152/334-05 Institutionen för beteendevetenskap Kursplan, Pedagogik (1-20), 20 poäng Utbildningsområde: SA Ämneskod: PEA Engelsk titel: Education ECTS-poäng 30 Kursen ges som

Läs mer

Grundkurs om NPF för skolan

Grundkurs om NPF för skolan Välkommen till Grundkurs om NPF för skolan 10 april 2014 Föreläsare: Marie Adolfsson och Miriam Lindström www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 12.00 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Läs mer

INFORMATION OM ADHD OCH CONCERTA

INFORMATION OM ADHD OCH CONCERTA INFORMATION OM ADHD OCH CONCERTA VAD ÄR ADHD? ADHD betyder Attention Deficit Hyperactivity Disorder, eller hyperaktivitetssyndrom med uppmärksamhetsstörning på svenska. ADHD är ett väl dokumenterat och

Läs mer

Explosiva barn - Vad vet vi? - Hur hjälper vi?

Explosiva barn - Vad vet vi? - Hur hjälper vi? Explosiva barn - Vad vet vi? - Hur hjälper vi? Elisabeth Fernell, Gunnar Fransson, Mats Johnson och Sven Östlund /Presentation I: Elisabeth Fernell 2012-10-25 Gillbergcentrum, Göteborgs universitet Utvecklingsneurologiska

Läs mer

Utbildningsplan Socionomprogrammet, inriktning internationellt socialt arbete, 210 hp

Utbildningsplan Socionomprogrammet, inriktning internationellt socialt arbete, 210 hp HÖGSKOLAN I GÄVLE UTBILDNINGSPLAN GRUNDNIVÅ SOCIONOMPROGRAMMET, INRIKTNING INTERNATIONELLT SOCIALT ARBETE Programkod: SGSMK Inriktningskod: INSA Fastställd av HVS-nämnden 2007-11-29 Utbildningsplan Socionomprogrammet,

Läs mer

Det är viktigt att eleven i skolan kan känna lärandets glädje

Det är viktigt att eleven i skolan kan känna lärandets glädje Dennis Groth, fil.dr, Luleå Tekniska Universitet, afdeling for Pædagogik, Sverige Det är viktigt att eleven i skolan kan känna lärandets glädje Artiklen beskriver hvordan elever i Sverige, oplever den

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte

HISTORIA. Ämnets syfte HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

KOPPLING TILL LÄROPLANEN KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som berörs i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om värden som skolan ska se

Läs mer

Barn, barndom och barns rättigheter. Ann Quennerstedt Lektor i pedagogik, Örebro universitet

Barn, barndom och barns rättigheter. Ann Quennerstedt Lektor i pedagogik, Örebro universitet Barn, barndom och barns rättigheter Ann Quennerstedt Lektor i pedagogik, Örebro universitet BARNDOM en tidsperiod i livet en samhällsstruktur BARNET Barn lever i barndomen, och mäts emot bilden av barnet!

Läs mer

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1 Linköpings Universitet Gabriella Degerfält Hygrell Politisk Teori 2 930427-7982 733G36 Frihet är ett stort och komplext begrepp. Vad är frihet? Hur förenligt är libertarianismens frihetsdefinition med

Läs mer

Barnets rättigheter. Lågstadie: UPPGIFT 1. Lär känna rättigheterna. Till läraren:

Barnets rättigheter. Lågstadie: UPPGIFT 1. Lär känna rättigheterna. Till läraren: Barnets rättigheter Till läraren: FN:s Konvention om barnets rättigheter antogs av FN:s generalförsamling år 1989 och har ratificerats av 193 länder. Grunderna för konventionen ligger i en önskan om att

Läs mer

Ung och utlandsadopterad

Ung och utlandsadopterad Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier ISV LiU Norrköping Ung och utlandsadopterad En intervjustudie om problembilden kring utlandsadopterade ungdomar Maria Persson Uppsats på grundläggande nivå

Läs mer

BILDNING en väg att skapa tilltro till utbildning. Stefan S Widqvist

BILDNING en väg att skapa tilltro till utbildning. Stefan S Widqvist en väg att skapa tilltro till utbildning Stefan S Widqvist UTBILDNING FÖR VEM OCH FÖR VAD? Motiv EKONOMISKA HUMANISTISKA DEMOKRATISKA EKONOMISKA MOTIVERINGAR Utbildningens främsta funktion i samhällsutvecklingen

Läs mer

Business research methods, Bryman & Bell 2007

Business research methods, Bryman & Bell 2007 Business research methods, Bryman & Bell 2007 Introduktion Kapitlet behandlar analys av kvalitativ data och analysen beskrivs som komplex då kvalitativ data ofta består av en stor mängd ostrukturerad data

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

11. Feminism och omsorgsetik

11. Feminism och omsorgsetik 11. Feminism och omsorgsetik Nästan alla som har utövat inflytande på den västerländska moralfilosofin har varit män. Man kan därför fråga sig om detta faktum på något sätt återspeglar sig i de moralteorier

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor?

Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor? Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor? Jag vill! Jag kan! Vad vi menar med handlingskompetens Alla elever som lämnar skolan ska göra det med en känsla av handlingskompetens. Begreppet är centralt

Läs mer

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret.

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret. Arbeta vidare Utställningen HON, HEN & HAN visar hur normer kring kön påverkar våra handlingar och våra val. Den belyser också hur vi kan tänka annorlunda och arbeta för att förbättra situationen för både

Läs mer

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som har ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)

Läs mer

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet NATURKUNSKAP Ämnet naturkunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt med en grund i biologi, fysik, geovetenskap och kemi. I ämnet behandlas hälsa, energi och hållbar utveckling, kunskapsområden som

Läs mer

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Metoduppgift 4 - PM Barnfattigdom i Linköpings kommun 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Problem Barnfattigdom är ett allvarligt socialt problem

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2016/2017 Organisationsenhet: Förskola Fokusområde: Demokrati och värdegrund Övergripande mål: Barns inflytande Ingela Nyberg, Barn och Utbildning, BU Chef/Adm

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer