RIKTLINJER FÖR UTREDNING OCH BEHANDLING AV BARN OCH UNGDOMAR MED ADHD I LANDSTINGET I JÖNKÖPINGS LÄN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "RIKTLINJER FÖR UTREDNING OCH BEHANDLING AV BARN OCH UNGDOMAR MED ADHD I LANDSTINGET I JÖNKÖPINGS LÄN"

Transkript

1 RIKTLINJER FÖR UTREDNING OCH BEHANDLING AV BARN OCH UNGDOMAR MED ADHD I LANDSTINGET I JÖNKÖPINGS LÄN Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken och Barn- och ungdomshabiliteringen i Jönköpings län Annika Åberg Blomqvist Psykolog Marianne Einarsson Specialpedagog Kristina Gerge Sjukgymnast Marit Gustafsson Barnpsykiater Gunilla Rydberg Barnneurolog Pia Rydberg Socionom

2 INLEDNING... 3 ADHD HOS BARN OCH UNGDOMAR... 4 Huvudsymtom vid ADHD... 4 Uppmärksamhetssvårigheter... 4 Impulsivitet... 4 Överaktivitet... 4 Andra utmärkande drag... 5 Andra ofta förekommande svårigheter... 5 Motoriska svårigheter... 5 Perceptuella svårigheter... 5 Kognitiva svårigheter... 5 Samspelssvårigheter... 5 Språkliga svårigheter... 6 Trotssyndrom (ODD) och uppförandestörning (CD)... 6 Psykiska symtom... 6 Flickor med ADHD...6 Risk- och Skydds faktorer... 7 Biologiska faktorer...7 Psykosociala faktorer... 8 Prognos... 8 INTERVENTION... 9 Samhällsstöd för barn och ungdomar med ADHD... 9 ICF... 9 Tidig identifikation och tidiga insatser Behandling Psykosociala och psykopedagogiska insatser Pedagogiska insatser Samhällsstöd Farmakologisk behandling REFERENSER

3 3 INLEDNING I olika undersökningar har rapporterats att upp till 20% av skolbarnen har svårigheter med att koncentrera sig i skolundervisningen (Wolraich 1998, Kadesjö 2001, Nässjö Barndialogen 04). Koncentrationssvårigheter kan ha många olika orsaker såsom faktorer hos barnet likaväl som faktorer i barnets närmiljö såsom hemmet och skolan. Symtomen kan uppkomma under olika perioder och i olika situationer. Enligt Socialstyrelsens rapport ADHD hos vuxna och barn är det ca 3-5 % av alla skolbarn som uppfyller kriterierna för ADHD varav 1-2 % svår ADHD. Forskningen om ADHD har fokuserats på pojkar och kriterierna är konstruerade utifrån pojkars sätt att vara. Detta har sannolikt lett till underdiagnostisering av flickor vilket nu uppmärksammats (SBU, 2005). ADHD symtomen kan förändras över tid varför det blir viktigt att en eventuell diagnos följs upp och vid behov revideras. Efter det att man i hemmet och/eller i skolan uppmärksammat barnets koncentrationssvårigheter involveras ofta elevvård /stödlag eller landstingets primärvård. Barnets svårigheter kartläggs och utifrån det har barnet rätt till olika pedagogiska insatser. Ett åtgärdsprogram ska upprättas. I de fall barnets svårigheter är så stora att dessa insatser inte räcker kan barnet remitteras till barn- och ungdomspsykiatrin alt barn- och ungdomshabiliteringen för utredning av orsaken till koncentrationssvårigheterna. Utredningen kan då leda fram till en ADHD diagnos och därefter insatser utifrån behov. Långt ifrån alla barn med allvarliga koncentrationssvårigheter uppfyller kriterierna för en ADHD diagnos, vilket inte behöver innebära att de inte har stora svårigheter och är i behov av hjälp. Barnhabilitering och barnpsykiatri är två verksamheter med var sitt uppdrag utifrån olika behov hos barn. Ett och samma barn kan behöva stöd från båda verksamheterna samtidigt. Insatserna stöd, behandling samt rehabilitering och habilitering kan ha varierande syfte och innehåll och kan därför ges inom olika verksamheter. Det är behovet som avgör vilken verksamhet som är den lämpliga (SOU 1998:31)

4 4 ADHD HOS BARN OCH UNGDOMAR Huvudsymtom vid ADHD Huvudsymtom vid ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) är ouppmärksamhet, impulsivitet och överaktivitet. För att symtomen ska definieras som ADHD utifrån DSM IV manualen (bil. 1) ska svårigheterna vara omfattande och finnas i en grad som man inte väntar sig utifrån barnets ålder. Det ska ge betydande problem inom minst två olika områden tex skolan och hemmet och ha en stor inverkan på barnets sätt att fungera det vill säga innebära ett funktionshinder i vardagen. Symtomen finns redan under förskoletiden. De förekommer inte enbart i samband med någon genomgripande störning i utvecklingen och förklaras inte bättre av någon annan psykisk störning såsom tex störning i den känslomässiga utvecklingen eller Post traumatiskt stress syndrom PTSD (DSM-IV, 1994). Uppmärksamhetssvårigheter Uppmärksamhetssvårigheter kan ses i form av svårigheter att upprätthålla uppmärksamhet på en uppgift över tid, att vara uppmärksam på väsentliga aspekter av en uppgifts genomförande och inte avledas av annat i omgivningen samt att kunna skifta uppmärksamhet. Det som framförallt är svårt för personer med ADHD är att upprätthålla uppmärksamheten, särskilt när det gäller uppgifter som inte är så spännande i stunden, exempelvis göra hemläxor eller städa sitt rum. Impulsivitet Impulsivitet uppfattas allt mer vara det symtom som har störst betydelse för många barn med ADHD. Det är inte föreställningen av framtida konsekvenser som bestämmer handlandet utan impulsen i stunden. Man inser inte vad som är farligt utan utsätter sig för risker och tar chanser och det händer lätt att saker går sönder eller att man skadar sig. Att stå i kö, att vänta och tänka långsiktigt är svårt. I stället väljer man det närliggande som ger omedelbara lösningar och tillfredsställelse med minsta möjliga ansträngning. Dessa beteenden leder ofta till mycket kritik och bestraffningar. Barn med dessa beteenden kan drabbas av utfrysning och mobbas kanske både av kamrater och vuxna. Överaktivitet Det tredje huvudsymtomet på ADHD är svårighet att reglera aktivitetsnivå som kan komma till uttryck såväl motoriskt med ett överflöd av onödiga rörelser, som vokalt med prat, läten och kommentarer. Svårighet att anpassa sin aktivitetsnivå kan också innebära att barnet i vissa situationer, till exempel vid stillasittande skolarbete, snarast verkar passivt, oföretagsamt eller underaktivt. Problemen är färre vid nya och utmanande uppgifter, och det fungerar ofta bättre exempelvis i början av skolterminen. ADHD beskrivs i tre olika former: Hyperaktivitetssyndrom med uppmärksamhetsstörning, i kombination Hyperaktivitetssyndrom med uppmärksamhetsstörning, huvudsakligen bristande uppmärksamhet

5 5 Hyperaktivitetssyndrom med uppmärksamhetsstörning, huvudsakligen hyperaktivitet och bristande impulskontroll (DSM-IV, 1994) Barn med ADHD och i huvudsak hyperaktivitet uppmärksammas ofta under tidiga barndomen, medan barn med i huvudsak bristande uppmärksamhet ofta inte upptäcks förrän under senare stadier av grundskolan eller under gymnasietiden (MCBurnett, Pfiffner, Willcutt, et al., 1999 ). Andra utmärkande drag Barn med ADHD är ojämna i sina prestationer samt växlar i humöret vilket bidrar till bra och dåliga dagar och det är svårt att förutsäga hur barnet ska reagera i olika situationer. Barn med ADHD får anstränga sig mer och blir fortare trötta än barn i allmänhet och är mer beroende av egen motivation. Andra ofta förekommande svårigheter Förekomst av komorbiditet måste analyseras vid utredning av ADHD. I vissa fall kan en och samma bakomliggande orsak ge upphov till olika tillstånd men ibland kan det ena vara en följd av det andra. Det kan också vara samtidigt förekommande tillstånd med olika bakgrund. Motoriska svårigheter Dessa yttrar sig framförallt i form av svårigheter att planera det motoriska utförandet så att rörelsernas tempo, ordningsföljd, kraft och samordning blir avpassat till det givna målet för handlingen. Detta ger upphov till motorisk klumpighet och fumlighet vilket kan påverka de flesta vardagsaktiviteter. Barn med uttalade motoriska svårigheter kan även uppfylla kriterierna för diagnosen Developmental Coordination Disorder (DCD). Perceptuella svårigheter Perceptionsstörningar visar sig som nedsatt förmåga att registrera, organisera och känna igen sinnesintryck, trots normala sinnesfunktioner. Svårigheterna kan gälla visuell, auditiv, taktil eller kinestetisk perception och graden av störningar inom områdena varierar. Kognitiva svårigheter Många barn med ADHD har kognitiva svårigheter, det vill säga svårt att tänka ut lösningar på problem, minnas, föra resonemang samt tillägna sig och använda begrepp. Det kan vara svårt att reflektera över sitt och andras handlande liksom det ofta är svårt att planera och initiera aktiviteter. De kognitiva funktionerna är ofta ojämna, vilket gör barnets prestationer motsägelsefulla. Barn med ADHD har ofta svårt att lära sig effektiva inlärningsstrategier. Sammantaget gör detta att barn med ADHD ofta har inlärnings- och skolanpassningssvårigheter som kräver förståelse och tillrättalägganden. Det finns dessutom ett starkt samband mellan ADHD och generella respektive specifika inlärningssvårigheter. Samspelssvårigheter Vanligt är att barn med ADHD har svårigheter i det sociala samspelet. De har svårt att vänta, att kontrollera sina känslor och sitt humör och de har svårt att ta

6 6 motgångar. Barn med ADHD hamnar ofta utanför existerande grupper. Ofta brister förmågan att vara ömsesidig och lyhörd för andras önskningar eftersom man har svårt att vänta in andras reaktioner. Barnet kan i stället bli styrande och kräver sitt eget först. För en del är det svårt att ta initiativ och de blir i stället passiva. En risk är att barnet utifrån ovanstående svårigheter kan uppfattas ha en genuin kontaktstörning genom att de brister i social kompetens och i sociala färdigheter. Språkliga svårigheter Många barn med ADHD har språkutvecklingsproblem och/eller specifika språksvårigheter som oftast blir uppenbara i småbarnsåren när barnets språk normalt utvecklas. Trotssyndrom (ODD) och uppförandestörning (CD) Förekomst av trotssyndrom och uppförandestörning parallellt med ADHD är vanligt förekommande. Underdiagnostisering sker sannolikt. För att rätt behandlingsinsatser skall kunna sättas in är det av stor vikt att även dessa sårigheter bedöms och diagnostiseras. Psykiska symtom Ångestsymtom, nedstämdhet/depression, autismspektrumstörning Tics/tourettes syndrom och tvångssymtom är psykiska symptom som kan förekomma parallellt med eller som effekt av ADHD. För att rätt åtgärd och behandling skall kunna väljas är det viktigt med bedömning av dessa tillstånd Flickor med ADHD I SBU (statens beredning för medicinsk utvärdering)-rapport 2005 ADHD hos flickor har Svenny Kopp med flera gjort litteratursökning och kvalitetsgranskning för att få en bild av hur ADHD-problematiken ser ut i flickgruppen. Följande punkter är en sammanfattning ur denna skrift: Förekomst av ADHD hos flickor är inte helt klarlagd men faller i de flesta studier mellan 2 och 5% för flickor mellan 6 15 år. ADHD är mellan 1,3 4 gånger vanligare hos pojkar än hos flickor i befolkningsstudier. För 10 år sedan fick 7 till 9 gånger flera pojkar än flickor diagnosen ADHD. Under senare år har andelen flickor ökat till 20 25%. Flickor med ADHD har lika stor funktionsnedsättning och lika allvarliga symtom som pojkar med ADHD. Flickor med ADHD presterar oftast sämre i skolan, har svårare att planera och organisera sin vardag, kommer ofta i konflikt med sina jämnåriga och stöts ut från kamratkretsen, jämnfört med flickor utan ADHD. ADHD hos flickor är förknippat med risk för andra samtidiga symtom. Depression och ångest är vanligare hos flickor med ADHD jämnfört med pojkar med ADHD och flickor utan ADHD. Trotssyndrom och uppförandestörning är vanligare än hos flickor utan ADHD, men mindre vanligt än hos pojkar med ADHD.

7 Lärare upptäcker relativt sett fler pojkar än flickor med symtom på ADHD medan föräldrar identifierar flickor och pojkar i samma utsträckning. 7 Flickor med ADHD behandlas i lägre omfattning med läkemedel eller beteendeterapi än pojkar även om andelen flickor har ökat. ADHD hos flickor har uppmärksammats mer inom forskningen under de senaste åren. Fortfarande finns dock stora brister i kunskapen om flickor med ADHD (SBU, 2005). Risk- och Skydds faktorer Risk- och skyddsfaktorer kan delas in i två kategorier: 1. Faktorer som karaktäriserar individens egen person; temperament, anlag, hälsa, intellektuella förutsättningar m. m. 2. Faktorer som hänger samman med individens omgivning; familjens socioekonomiska situation, familjesammanhållning, föräldrars hälsa och förmåga, relationer i familjen och i den yttre miljön som skola, boende och samhället i stort (Socialstyrelsen, 2002). Det är viktigt att identifiera skyddsfaktorer för att minska de negativa faktorernas påverkan. Vetskapen om skyddsfaktorers betydelse gör det viktigt att systematiskt söka efter dessa i arbetet med att främja utvecklingen av barn och ungdomar med svåra uppväxtvillkor. Det ger också en möjlighet att på ett mer funktionellt sätt bemöta de familjer och barn som inte har förmåga att själva förändra sin livssituation (Cederblad, 2003). Det finns ett flertal faktorer som tillsammans ökar risken för uppkomsten av ADHD. Arv och miljöfaktorer är centrala för hur problem vid ADHD kommer till uttryck. Med miljöfaktorer menas dels kemiska miljöfaktorer som har en påverkan på barnet under fosterstadiet och dels faktorer som har att göra med den psykosociala miljö och det sammanhang som barnet växer upp i. Ingen faktor ensam är tillräcklig utan det krävs en kombination av olika faktorer tillsammans med en viss konstitution (Jensen, 2000). Utifrån detta är det viktigt att ha ett helhetsperspektiv och att se barnet i sitt sammanhang Det finns starka belägg för familjär förekomst av ADHD, och att ADHD ofta förekommer i kombination med andra psykiska störningar hos förstagradssläktingar. Den ökade familjära förekomsten skulle kunna förklaras av gemensamma miljöfaktorer som tex sociala förhållanden (Socialstyrelsen, 2002). Biologiska faktorer ADHD har en hög grad av ärftlighet men är inte en ärftlig sjukdom utan ett tillstånd med multifaktoriell etiologi. Pre- och perinatala komplikationer kan vara en riskfaktor. Barn med inlärningsproblem och psykiska störningar som ADHD har oftare varit med om preoch perinatala komplikationer och belastningar än andra barn. Det finns dock forskning som pekar på att perinatala komplikationer ofta samvarierar med en rad andra negativa miljöfaktorer som också kan vara en bidragande orsak till uppkomsten av ADHD. Vilken eller vilka ogynnsamma faktorer som är mest betydelsefull/a före, under och efter förlossningen kan inte avgöras. Detta gäller också fosterskadande gifter som alkohol, rökning, bly m m. Det är svårt att finna

8 belägg för det enskilda giftets påverkan då det ofta finns en samverkan med andra riskfaktorer (Socialstyrelsen, 2002). Temperamentets betydelse för uppkomsten av ADHD är inte klarlagt men det kan finnas ett samband mellan vissa tidiga temperamentsdrag och senare utagerande beteende. Temperamentet kan vara en sårbarhetsfaktor som aktualiseras i samverkan med suboptimala miljöfaktorer (Socialstyrelsen, 2002). 8 Psykosociala faktorer Ökad förekomst av psykosociala riskfaktorer kan förklara högre förekomst av psykisk ohälsa hos barn i socioekonomiskt missgynnade familjer. Psykosociala riskfaktorer är bl a låg socialgruppstillhörighet, låg utbildningsnivå, psykisk ohälsa hos föräldrar, konflikt- och relationsproblem inom familjen, erfarenheter av negativa livshändelser etc. Forskning visar också att flera riskfaktorer ger en kumulativ negativ effekt (Socialstyrelsen, 2002). Socioekonomiska förhållanden har betydelse för hälsa och utveckling hos barn och inte minst för barn med ADHD. Däremot finns inga belägg för att de ensamt kan ge upphov till ADHD. När man funnit sådana samband tycks de mer ha bidragit till uppkomst av utagerande beteende än till ADHD. Det finns inte heller vetenskapliga belägg för att familjesociala förhållanden eller familjedysfunktioner som enda faktor kan medföra uppkomst av ADHD. Däremot har sådana faktorer betydelse för problemets utveckling och tillkomst av andra svårigheter. Sådana faktorer kan öka ADHD:s svårighetsgrad samt öka risken för att problem blir mer bestående och förenade med komorbida tillstånd. Det är möjligt att barn med lindriga svårigheter genom problematiska familjeförhållandena får kliniskt betydelsefulla problem. Det har inte heller funnits belägg för hypotesen att otrygg anknytning kan förklara uppkomst av ADHD. Otrygg och framförallt desorienterad anknytning kan uppfattas som en av flera möjliga riskfaktorer för utveckling av kamratsvårigheter, trotsproblem och utagerande uppförandestörning. Psykisk och fysisk misshandel och vanvård kan ge bestående skador på barns hjärna. Däremot finns idag inga belägg för att misshandel eller kronisk vanvård kan specifikt ge upphov till ADHD (Socialstyrelsen, 2002). Prognos Hos barn med framförallt en lindrig form av ADHD kan svårigheterna avta under uppväxten. Barn med svår ADHD har oftast ett långvarigt funktionshinder som under uppväxten kan kräva anpassning i skolan och i hemmet och som begränsar barnet även under fritidsaktiviteter och i relation till kamrater. Symtomen ändrar sig dock över tid liksom de sekundära problemen. Det är därför av stor vikt att man följer dessa barn, omvärderar diagnosen och anpassar insatserna efter aktuella behov. Om kriterierna för ADHD inte längre uppfylls ska diagnosen tas bort. Flera studier visar att ca hälften av de som har ADHD som barn har kvarstående svårigheter med koncentrationsförmågan i vuxen ålder. Ofta uppfyller de inte alla ADHD-kriterier men kan ha svårt med koncentration och planering, svårt att organisera sina aktiviteter och att klara frustrationer. Svårigheter med arbetsminnet och en känsla av rastlöshet kan finnas kvar. Motoriska problem hos barn vid 7-års ålder i form av Developmental Coordination Disorder finns kvar i ca 50% tio år senare. Många studier talar för att barn med motorikproblem har en svårare problematik än barn med ADHD utan motoriska svårigheter. Barn med motorikproblem har oftare än andra barn inlärningssvårigheter

9 9 och i gruppen av barn med ADHD och DCD finns fler barn som också uppfyller kriterierna för en autismspektrumstörning än hos barn med ADHD utan DCD. Därtill kan sekundära psykiska symtom utifrån de motoriska svårigheter uppträda. Forskning har visat att tilläggsproblematik som beteendeproblem och psykiatriska symtom ofta finns kvar i vuxen ålder. Risken att hamna i kriminalitet och missbruk är ökad jämfört med personer utan ADHD i barndomen. INTERVENTION Samhällsstöd för barn och ungdomar med ADHD I socialstyrelsens publikation; Stöd och service till barn och unga med funktionshinder (2003) framgår att enligt State of the art dokument från medicinska forskningsrådet bör ADHD betraktas som ett funktionshinder. Artikel 23 i FN:s barnkonvention gäller specifikt barn med funktionshinder. Barnkonventionen anlägger både ett rättighets- och ett delaktighetsperspektiv samt betonar de funktionshindrade barnens rätt till individuell utveckling. Samtidigt betonas samhällets ansvar för att skapa förutsättningar för funktionshindrade barns möjligheter till en optimal utveckling genom att anpassa barnets omgivande miljö. Enligt socialtjänstlagen(2001:453) har kommunen det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver utan att det inskränker på andra huvudmäns ansvar. Socialnämnden ska verka för att människor med funktionshinder ges möjlighet att delta i samhällets gemenskap och att leva som andra. Socialtjänstens insatser för funktionshindrade barn och unga styrs i första hand av lagen(1993:387) Stöd och service för vissa funktionshindrade, LSS. I Hälso- och sjukvårdslagen(1982:763) stadgas sjukvårdens ansvar genom huvudmannens skyldighet att erbjuda insatser enligt HSL 3 b för personer som har funktionsnedsättning och är i behov av habilitering eller rehabilitering. Hälso- och sjukvården måste upprätta en plan och i den ska det tydligt framgå mål samt planerade och beslutade insatser och av vem. Med habilitering och rehabilitering avses planerade och från flera kompetensområden sammansatta åtgärder bland annat medicinska, pedagogiska, sociala, tekniska och arbetsinriktade insatser. Syftet med habilitering och rehabilitering är att ge den enskilda möjlighet att återvinna respektive utveckla bästa möjliga funktionsförmåga och välbefinnande. Framför allt bör åtgärderna leda till en väsentligt ökad livskvalitet (proposition 1999/2000: 79). Grundskoleförordningen (2000:1108) 5 kap, 1 reglerar att rektor ska se till att ett åtgärdsprogram utarbetas när en eleven behöver särskilda stödåtgärder. ICF ICF (International Classification of Functioning, Disability and Health) är ett klassifikationssystem som utformats av Världshälsoorganisationen, WHO. ICF bygger på en kombination av en medicinsk och social modell som inkluderar det

10 10 biologiska och sociala perspektivet. Det möjliggör en beskrivning av individens behov på ett samlat, standardiserat språk med en gemensam struktur. I arbetet med barn och ungdomar med utvecklingsneurologiska avvikelser är ICF ett redskap som kan ge underlag för åtgärder och individuella planer och underlätta samsyn mellan dem som direkt möter barnet och dem som sitter som beslutsfattare på olika nivåer. ICF tar, till skillnad från tidigare handikappdefinitioner, hänsyn till hur omgivningen samt barnets personlighet och hälsa påverkar dess aktivitet i stället för att fokusera på skadan och funktionsnedsättningen. Detta synsätt underlättar när vi vill förklara varför barn med ADHD kan vara så olika sinsemellan och ha så olika grad av funktionshinder. Vi kan ta ICF till hjälp för att försöka beskriva hur personlighet, omgivningsfaktorer och hälsa kan samvariera och på olika sätt påverka barnets möjlighet till delaktighet i vardagssituationer. De psykosociala och pedagogiska insatserna för barn med ADHD riktar sig framförallt mot miljöfaktorerna men den farmakologiska behandlingen syftar till att normalisera barnets signalsubstanser och påverkar alltså själv skadan. Målsättningen med alla insatser är att förbättra barnets möjligheter till delaktighet. (socialstyrelsen, 2003). Tidig identifikation och tidiga insatser VITS BESKRIVNING/ Hänvisning Behandling Behandlingen av ADHD innebär framför allt att man försöker begränsa symtomen och förhindra allvarliga konsekvenser av funktionshindret. Detta kan man göra genom att såväl personen själv som omgivningen får redskap att förstå och hantera svårigheterna. Det som visat sig mest verkningsfullt är så kallad multimodal behandling som innebär att man kombinerar medicinering med psykosociala och pedagogiska insatser MTA-studien 1999). Psykosociala och psykopedagogiska insatser De psykosociala och pedagogiska insatserna består till stor del av rådgivning och utbildning i vardagsbemötande. Kunskap och information bör ges till barnet/ungdomen själv och till alla som finns i den närmaste omgivningen. På så sätt kan man skapa förståelse och respekt för de svårigheter som det innebär att ha ADHD och också påverka krav och förväntningar så att de blir rimliga och realistiska. En del problembeteende går att förhindra om omgivningen är observant på situationer som brukar vara problematiska. Det kan hjälpa att ligga steget före. En bra utredning ger en bild såväl av personens starka sidor som hans/hennes svårigheter. Barn och ungdomar med ADHD behöver hjälp att se och utveckla sina starka sidor och att hitta strategier för att hantera sina svårigheter. Många barn och ungdomar med ADHD lär sig med tiden själva strategier för att undvika eller hantera svåra situationer, liksom strategier för problemlösning. Barnet självt kan också ha stor nytta av direkt träning i sociala färdigheter, samspel, problemlösning, impulskontroll, planering och organisation, koncentration och uthållighet, minnesträning.

11 Att ha ett barn med ADHD innebär en extra belastning för familjen. Det är olika från familj till familj hur man hanterar det. Det stöd en enskild familj behöver varierar därför. En del är hjälpta av råd och stöd utifrån funktionshindret medan andra behöver mer genomgripande insatser tex i form av familjebehandling. Familjebehandling kan vara familjeterapi men kan också vara en mera praktisk metod såsom föräldrautbildning. Flera väl utvärderade och effektiva sådana föräldrautbildningsprogramprogram prövas för närvarande i Sverige (t.ex. Cunninghams COPE och Webster Stratton 1994 De otroliga åren ). Programmen är utvecklade i USA och Kanada och bygger på beteendeterapeutiska principer. Tillvägagångssättet i de flesta föräldraträningsprogram är att hjälpa föräldrarna att känna igen positiva respektive negativa beteenden hos barnet, vad som föregår dem och vad de leder till. Avsikten är att göra det möjligt för föräldrar att utveckla strategier som stärker det positiva och minskar det negativa i barnets beteende. Dessa metoder har visat sig kunna leda till förbättrat beteende hos barnet, stärkt självförtroende hos föräldrarna, minskad föräldrastress och förbättrade familjerelationer. Pedagogiska insatser Insatser i förskola och skola är ett viktigt inslag i stödet och behandlingen. Det kan handla om anpassning av skolmiljön, arbetssätt och samarbete mellan hem och skola. Det är nödvändigt att pedagogen har kunskap om ADHD. Ofta behöver barnet särskilda specialpedagogiska eller elevvårdande insatser. Samhällsstöd Det finns också möjlighet till stöd och hjälp i form av avlastning och kontaktperson via kommunen. Vårdbidrag och andra former av ekonomiskt stöd kan beviljas i vissa fall för att kompensera merkostnader och för att man som förälder kanske inte kan arbeta full tid. Farmakologisk behandling Läkemedelsbehandling för barn och ungdomar med ADHD kan först komma ifråga när andra insatser inte räcker till. Innan läkemedelsbehandling diskuteras är det viktigt att barnet har en väl anpassad miljö i skolan och att föräldrar och barn fått adekvat information om tillståndet och fått stöd att hantera de problem som kan uppstå i vardagen. Om dessa insatser inte räcker är farmakologisk behandling en åtgärd där man idag har evidens för positiva effekter (Gillberg m.fl. 1997, MTAstudien 1999). Centralstimulantia har god effekt på kärnsymtomen vid ADHD det vill säga på koncentrationsförmåga, överaktivitet och impulsivitet. Sekundärt ses också positiva effekter på inlärning, beteende och social förmåga men även på finmotorisk förmåga. Bäst effekt uppnås med en kombination av centralstimulantia med noggrann upptitrering och psykosociala interventioner riktade till skola, föräldrar och barn. 11

12 12 REFERENSER Broberg, Almqvist, Tjus. (2003) Klinisk barnpsykologi. Natur och kultur. Cederblad, M. (2003). Från barndom till vuxenliv. En översikt av longitudinell forskning. Gothia, Stockholm. Hellström A. Värt att veta om ADHD hos barn, ungdomar och vuxna. Eli Lilly Sweden AB. Kadesjö B., 1 & Gillberg C.. (2001). The Comorbidity of ADHD in the General Population of Swedish School-age Children. Journal of Child Psychology and Psychiatry. Volume 42 Issue 4 Page 487. Wolraich, Mark L. M.D.; Hannah, Jane N. Ed.D.; Baumgaertel, Anna M.D.; Feurer, Irene D. Ph.D. Examination of DSM-IV Criteria for Attention Deficit/Hyperactivity Disorder in a County-Wide Sample. Journal of Developmental & Behavioral Pediatrics. 19(3): , June Pilgrim press DSM-IV Diagnostiska kriterier. Diagnostic and statistical Manual of Mental Disorders. Fourth Edition. American Psychiatric Association, Kristianstad Socialstyrelsen. (2002). ADHD hos barn och vuxna. En kunskapsöversikt. Stockholm. Socialstyrelsen Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa. ISBN Svenska kommunförbundet, landstingsförbundet. Bryt upp reviren (2002) Webster Stratton 1994 De otroliga åren. Werner, E (1995). Mot alla odds. Psykisk hälsa 3.

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD Björn Kadesjö UPP-centrum, Socialstyrelsen, Stockholm och ö. l. Barnneuropsykiatri, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg, Björn

Läs mer

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som har ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)

Läs mer

Koncentrationssvårigheter. Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Koncentrationssvårigheter. Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Koncentrationssvårigheter Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Koncentrationssvårigheter vad är det? 2. Olika typer av koncentrationssvårigheter 3. Typiska problem

Läs mer

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2 1/12 2004 ADHD och autism Björn Kadesjö Vad är ADHD? 1 ADHD i olika åldrar 1 Så vanligt är ADHD 2 Samtidiga problem 2 Orsaker till ADHD 3 Behandling 3 ADHD och autism 4 Vad är ADHD? ADHD (attention deficit/hyperactivity

Läs mer

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som lider av ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)

Läs mer

Utsatta barn inom Barnhabiliteringen. Gunilla Rydberg 2009 11 03

Utsatta barn inom Barnhabiliteringen. Gunilla Rydberg 2009 11 03 Utsatta barn inom Barnhabiliteringen Gunilla Rydberg 2009 11 03 Barn och ungdomshabiliteringen Ingår tillsammans med Hörselhabilitering, Tolktjänst och Vuxenhabilitering i Habiliteringscentrum Habiliteringscentrum

Läs mer

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST)

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST) Disposition Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Vilka diagnoser? Vad är diagnoserna? Hannah Jakobsson, leg. psykolog, Cereb Prevalens Behandlingsmöjligheter Vad kan primärvården

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatrin. Fakta om. Adhd. Utredning och behandling. www.lg.se. En del av Landstinget Gävleborg

Barn- och ungdomspsykiatrin. Fakta om. Adhd. Utredning och behandling. www.lg.se. En del av Landstinget Gävleborg Barn- och ungdomspsykiatrin Fakta om Adhd Utredning och behandling www.lg.se En del av Landstinget Gävleborg Allmänt Adhd är en förkortning av engelskans attention deficit/hyperactivity disorder, som brukar

Läs mer

ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY

ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY Early Symptomatic Syndromes Eliciting Neurodevelopmental Clinical Examinations 2014-11-12 Monica Jonsson, Tua Bardosson Syftar till att hitta hela gruppen av tidigt

Läs mer

Vad är ADHD? Definitioner

Vad är ADHD? Definitioner 2011-12-05 Vad är ADHD? Alla kan vi ibland ha svårt att sitta still, att fokusera vår uppmärksamhet och att kontrollera våra impulser, i synnerhet om vi är stressade eller trötta. För en del barn, ungdomar

Läs mer

2014-10-13 Sidan 1. ADHD hos vuxna. ADHD-center Habilitering & Hälsa, SLL

2014-10-13 Sidan 1. ADHD hos vuxna. ADHD-center Habilitering & Hälsa, SLL 2014-10-13 Sidan 1 ADHD hos vuxna ADHD-center Habilitering & Hälsa, SLL Innehåll Korta fakta om ADHD Svårigheter i vardagen Utredning, diagnostik Behandling och stöd Modediagnos eller kärt barn med många

Läs mer

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Barn med specialbehov 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Barn med specialbehov vad är det? 2. Teori- Olika typer av specialbehov -Inlärningen

Läs mer

Utredning och diagnostik av adhd

Utredning och diagnostik av adhd Utredning och diagnostik av adhd hos vuxna Denna broschyr vänder sig till dem inom hälso- och sjukvården som har till uppgift att utreda och diagnostisera vuxna med frågeställning adhd. En mer uttömmande

Läs mer

1. Diagnosen ADHD. Barn och ungdomar med ADHD. Översikt av föreläsningen

1. Diagnosen ADHD. Barn och ungdomar med ADHD. Översikt av föreläsningen 1 Barn och ungdomar med ADHD Översikt av föreläsningen 1. Diagnosen ADHD 2. Hur vanligt är det? 3. Flickor och pojkar 4. Vad innebär svårigheterna? 5. Förklaringsmodeller 6. Hur diagnostiseras ADHD hos

Läs mer

adhd Kort om hos barn och ungdomar

adhd Kort om hos barn och ungdomar Kort om adhd hos barn och ungdomar Socialstyrelsen Läkemedelsverket Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket Statens beredning för medicinsk utvärdering Folkhälsomyndigheten Kort information till föräldrar

Läs mer

adhd Kort om hos vuxna

adhd Kort om hos vuxna Kort om adhd hos vuxna Socialstyrelsen Läkemedelsverket Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket Statens beredning för medicinsk utvärdering Folkhälsomyndigheten Kort information om adhd hos vuxna Den här

Läs mer

Att samarbeta kring barn och ungdomar med ADHD

Att samarbeta kring barn och ungdomar med ADHD Att samarbeta kring barn och ungdomar med ADHD Agneta Hellström Sinus AB www.sinus.se 121122 Agneta Hellström 1 Om samarbete 121122 Agneta Hellström 2 Varför behöver vi samarbeta kring barn med ADHD? Barn

Läs mer

Värt att veta om ADHD

Värt att veta om ADHD Sidan 1 Värt att veta om ADHD - förhållningssätt & strategier för personal Anna Backman Legitimerad psykolog ADHD-center, SLSO anna.backman@sll.se Sidan 2 Översikt 1. Diagnosen ADHD 2. Vad innebär svårigheterna?

Läs mer

Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se. Bruno Hägglöf 2014 10 13

Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se. Bruno Hägglöf 2014 10 13 Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se Aspekter på stöd i skolan Skolan är en viktig skyddsfaktor inte minst för barn med funktionsproblem Men också

Läs mer

Information till första linjen. Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta

Information till första linjen. Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta Information till första linjen Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta ÖVERENSKOMMELSE VID MISSTANKE OM PSYKISKT FUNKTIONSHINDER HOS BARN OCH UNGA

Läs mer

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är: Ung med ADHD Det här faktabladet är skrivet till dig som är ung och har diagnosen ADHD. Har det hänt att någon har klagat på dig när du har haft svårt för att koncentrera dig? Förstod han eller hon inte

Läs mer

Lindrig utvecklingsstörning

Lindrig utvecklingsstörning Lindrig utvecklingsstörning Barnläkarveckan i Karlstad 2013-04-23 /Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus i Mariestad och Gillbergcentrum, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs

Läs mer

Barns och ungas rätt till lärande sett ur olika perspektiv Är det bra med tidig upptäckt och tidiga insatser vad vet vi, vad gör vi?

Barns och ungas rätt till lärande sett ur olika perspektiv Är det bra med tidig upptäckt och tidiga insatser vad vet vi, vad gör vi? Barns och ungas rätt till lärande sett ur olika perspektiv Är det bra med tidig upptäckt och tidiga insatser vad vet vi, vad gör vi? 2013-09-03 / Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs

Läs mer

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 25 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 DSM 5 (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) En handbok för psykiatrin, som innehåller

Läs mer

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Anna Backman, ADHD-center Habilitering & Hälsa Ulla Otterstadh, BUP Kognitivt stöd Annika Brar, Habilitering & Hälsa / Vuxenpsykiatri 2014-05-08

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Förekomst av psykiska problem hos barn- och unga 1/3 har sömnsvårigheter minst en gång i veckan ¼ har huvudvärk 1/5

Läs mer

Flickor med ADHD och AST Göteborg 18.9. 2012 Svenny Kopp, överläkare, med.dr Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg

Flickor med ADHD och AST Göteborg 18.9. 2012 Svenny Kopp, överläkare, med.dr Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Flickor med ADHD och AST Göteborg 18.9. 2012 Svenny Kopp, överläkare, med.dr Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg 1 Varför fokusera på flickor med ADHD och aumsmspektrumstörning? Vanliga Mllstånd

Läs mer

Vuxna med ADHD - arbetsliv Höganäsmodellen 1/12-09 Cecilia Johansson

Vuxna med ADHD - arbetsliv Höganäsmodellen 1/12-09 Cecilia Johansson Vuxna med ADHD - arbetsliv Höganäsmodellen 1/12-09 Cecilia Johansson ADHD hos vuxna Kort om vad ADHD är Tillkommande problem Arbetsliv Bemötande ADHD ett livslångt funktionshinder Förr trodde man att det

Läs mer

Klarar alla barn skolans mål?

Klarar alla barn skolans mål? Klarar alla barn skolans mål? 2014-10-29/Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus, Mariestad Gillbergcentrum, Göteborgs universitet Gillbergcentrum Barn och ungdomscentrum

Läs mer

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt 12 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 10.45 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 Marie Adolfsson

Läs mer

Selektiv mutism och dess behandling

Selektiv mutism och dess behandling Selektiv mutism och dess behandling Selektiv mutism och dess behandling Första ärenden 1996 Barnorienterad familjeterapi (BOF) - den använda behandlingsmetoden utveckling och anpassning av metoden till

Läs mer

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Förekomst av psykisk störning hos barn och ungdomar DSM-IV kriterier 41% DSM-IV kriterier

Läs mer

Grundkurs om NPF för skolan

Grundkurs om NPF för skolan Välkommen till Grundkurs om NPF för skolan Göteborg 28 oktober 2014 Föreläsare: Marie Adolfsson och Miriam Lindström www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 12.00 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Läs mer

Kort om ADHD hos barn och vuxna. En sammanfattning av Socialstyrelsens kunskapsöversikt

Kort om ADHD hos barn och vuxna. En sammanfattning av Socialstyrelsens kunskapsöversikt Kort om ADHD hos barn och vuxna En sammanfattning av Socialstyrelsens kunskapsöversikt Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Kunskapsöversikt. Det innebär att rapporten

Läs mer

Stöd och behandling för en enklare vardag

Stöd och behandling för en enklare vardag STOCKHOLM 2010-09-15 Stöd och behandling för en enklare vardag Nya förslag om vården för barn och unga vuxna med neuropsykiatriska diagnoser Alla barn har rätt till en god uppväxt Allt fler barn och unga

Läs mer

MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum

MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum Reviderad december 2011 Syfte Syftet med den psykologiska utredningen är att ge

Läs mer

Explosiva barn - Vad vet vi? - Hur hjälper vi?

Explosiva barn - Vad vet vi? - Hur hjälper vi? Explosiva barn - Vad vet vi? - Hur hjälper vi? Elisabeth Fernell, Gunnar Fransson, Mats Johnson och Sven Östlund /Presentation I: Elisabeth Fernell 2012-10-25 Gillbergcentrum, Göteborgs universitet Utvecklingsneurologiska

Läs mer

Vad innebär det att vara koncentrerad?

Vad innebär det att vara koncentrerad? Vad innebär det att vara koncentrerad? Att koncentrera sig innebär att öppna sig för och ta in omvärlden; att med sina sinnen registrera intrycken från allt som finns omkring. Men omvärlden ger så ofantligt

Läs mer

Neuropsykiatri. Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri

Neuropsykiatri. Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri Neuropsykiatri Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri Diagnoser Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar avser diagnoser: 1. ADHD - med både hyperaktivitet och uppmärksamhetsstörning - med enbart hyperaktivitet

Läs mer

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER

Läs mer

FAKTAAVSNITT: TRÄNA ARBETSMINNET, VEM HAR NYTTA AV ATT TRÄNA?

FAKTAAVSNITT: TRÄNA ARBETSMINNET, VEM HAR NYTTA AV ATT TRÄNA? FAKTAAVSNITT: TRÄNA ARBETSMINNET, VEM HAR NYTTA AV ATT TRÄNA? Vissa vardagsaktiviteter involverar i högre grad arbetsminnet och om de görs regelbundet och intensivt kan de möjligtvis hjälpa till att träna

Läs mer

Barn med psykisk ohälsa

Barn med psykisk ohälsa Barn med psykisk ohälsa Vilka är de? Vem skall hjälpa dem och hur? Mia Ramklint Barn med psykisk ohälsa Barn som bråkar Ängsliga barn Ledsna barn Barn som inte tänker som andra Barn som far illa Spektrum:

Läs mer

Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten

Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten Läget i länet Antal barn och ungdomar Antal patienter 2013 Andel Luleå-Boden 18964 1004 5,2 Piteå 11045 566 5,1 Gällivare 9420 347 3,7 Kalix 6007 351 5,8 Antal barn

Läs mer

Concentration Deficit Disorder Rusell A. Barkley 2014

Concentration Deficit Disorder Rusell A. Barkley 2014 Concentration Deficit Disorder Rusell A. Barkley 2014 Sammanfattning av ett faktablad baserat på ett kapitel ur boken Attention Deficit Hyperactivity Disorder: A Handbook for Diagnosis and Treatment (4th

Läs mer

Nyhetsbrev Barn, unga och familj Nr. 1 2009. Svårigheter att beskriva vad som är problemet i socialt arbete med barn och unga.

Nyhetsbrev Barn, unga och familj Nr. 1 2009. Svårigheter att beskriva vad som är problemet i socialt arbete med barn och unga. Nyhetsbrev Barn, unga och familj Nr. 1 2009 Svårigheter att beskriva vad som är problemet i socialt arbete med barn och unga. FoU-Nordväst kommer under våren att ge ut ett antal nyhetsbrev. Nyhetsbreven

Läs mer

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag Anna Sandell, Psykolog i förskola/skola Stenungsunds kommun Ordf. Psifos Vägledning för Elevhälsan Samarbete mellan Skolverket

Läs mer

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner, Landstinget, Regionförbundet och FUB Stöd till barn och föräldrar i familjer där någon förälder har utvecklingsstörning eller

Läs mer

MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. ORO/NEDSTÄMDHET HANDLINGSPLAN för skolor i Enköpings kommun

MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. ORO/NEDSTÄMDHET HANDLINGSPLAN för skolor i Enköpings kommun MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa ORO/NEDSTÄMDHET HANDLINGSPLAN för skolor i Enköpings kommun Vad säger skollagen? Skollagen 1 kapitlet, 4 paragrafen Utbildningen

Läs mer

Neuropsykiatriska funktionshinder. Ungdomar/vuxna med ADHD. Andra vanliga svårigheter ADHD. ADHD olika typer

Neuropsykiatriska funktionshinder. Ungdomar/vuxna med ADHD. Andra vanliga svårigheter ADHD. ADHD olika typer Ungdomar/vuxna med ADHD Neuropsykiatriska funktionshinder Överlappar varandra Pernilla Ekström Mob 0707 73 97 00 pernilla@hanteralivet.se www.hanteralivet.se Aspergers syndrom Tvångssyndrom Tourettes syndrom

Läs mer

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna

Läs mer

Vägledning för Elevhälsan

Vägledning för Elevhälsan Vägledning för Elevhälsan Med guide Ett elevärendes gång 1 Vägledning för Elevhälsan Följande skrift är en vägledning till Rektorer och Elevhälsoteam i elevhälsoarbetet. Skriften är en sammanfattning,

Läs mer

Det sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg.

Det sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg. Det sitter inte i viljan Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg. För att kunna stödja personer med neuropsykiatriska funktionshinder i vardag, studier och yrkesliv behöver vi

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med autism Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger stöd och

Läs mer

Neuropsykologisk utredning utifrån neuropsykiatrisk

Neuropsykologisk utredning utifrån neuropsykiatrisk Vårdrutin 1 (9) Utgåva: 1 Godkänd av: Gunnel Alexandersson Verksamhetschef 2010-01-31 2011-01-31 Utarbetad av: Irene Westlund, Per-Nicklas Olofsson, Joakim Hedbrant, Gunilla Bertilsson Revisionsansvarig:

Läs mer

Fakta om tuberös skleros (TSC)

Fakta om tuberös skleros (TSC) Fakta om tuberös skleros (TSC) Tuberös skleros är en medfödd genetisk sjukdom som karaktäriseras av tumörliknande förändringar i hjärnan och olika organ i kroppen. Förändringarna kan vara allt från små

Läs mer

Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Att ha: Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning ADHD OCD DAMP Dyskalkyli NPF Dyslexi Tourettes syndrom Aspbergers syndrom ADD 1 2 Antalet medlemmar med flera funktionsnedsättningar ökar.

Läs mer

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Agenda Hur mäter vi psykisk hälsa bland barn med intellektuella funktionsnedsättningar? Hur mår barn och

Läs mer

NPF. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

NPF. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. NPF Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har många gånger svårt att få vardagen att fungera, vilket

Läs mer

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se 1 Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga Christina Dalman christina.dalman@ki.se 2 Begrepp Förekomst: nuläge, köns skillnader, trender, jämförelse med andra

Läs mer

FAKTA OM ADHD Ett material för media framtaget av Eli Lilly AB

FAKTA OM ADHD Ett material för media framtaget av Eli Lilly AB FAKTA OM ADHD Ett material för media framtaget av Eli Lilly AB Faktagranskat av dr Pär Svanborg, Sr Medical Advisor, Neuroscience Eli Lilly Sweden AB, mars 2010 Innehåll 1. Kortfakta om ADHD... 3 2. Orsaker

Läs mer

BNK Enheten för f r barnneuropsykiatri vid DSBUS

BNK Enheten för f r barnneuropsykiatri vid DSBUS BNK Enheten för f r barnneuropsykiatri vid DSBUS Björn Kadesjö, ö.. l. Målgrupper Barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionshinder och deras familjer, dvs med Autismspektrumtillstånd ADHD, DAMP

Läs mer

Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom

Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom Lund 2013-06-03 Lena Nylander, överläkare, med dr Psykiatri Skåne lena.nylander@skane.se Lena Nylander 2013 1 Sårbarhet för psykisk sjukdom Vuxna

Läs mer

har utvecklingspsykiatriska Gillberg mest produktive forskaren Christopher Gillberg är universitetssjukhusöverläkare

har utvecklingspsykiatriska Gillberg mest produktive forskaren Christopher Gillberg är universitetssjukhusöverläkare Christopher Gillberg: Vart tionde barn har utvecklingspsykiatriska syndrom Minst tio procent av alla barn kan behöva stöd på grund av funktionsnedsättningar. Professor Gillberg beskriver en folkhälsoutmaning

Läs mer

Stöd till barn, ungdomar och vuxna med adhd. Ett kunskapsstöd

Stöd till barn, ungdomar och vuxna med adhd. Ett kunskapsstöd Stöd till barn, ungdomar och vuxna med adhd Ett kunskapsstöd Kompletterande kunskapsstöd Läkemedelsbehandling av adhd hos barn och vuxna. Stöd för beslut om behandling. Socialstyrelsen, 2014 Läkemedelsbehandling

Läs mer

Riksförbundet Attention. Välkommen till Fördjupningskurs om NPF 24 oktober 2013 Kursledare: Urban Leijon. Dagens agenda

Riksförbundet Attention. Välkommen till Fördjupningskurs om NPF 24 oktober 2013 Kursledare: Urban Leijon. Dagens agenda Välkommen till Fördjupningskurs om NPF 24 oktober 2013 Kursledare: Urban Leijon www.attention-utbildning.se Dagens agenda 9.30 12.00 NPF - hur kan det yttra sig utifrån faktorer som diagnos, miljö, ålder

Läs mer

SPERES. Barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Vikten av stöd och tidiga insatser för en god skolgång 5.2.

SPERES. Barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Vikten av stöd och tidiga insatser för en god skolgång 5.2. SPERES Barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Vikten av stöd och tidiga insatser för en god skolgång 5.2.2015 Vilka barn och unga handlar det om? Barn och unga med ADHD ADD Autism

Läs mer

Psykiatriskt sjukdomsmönster hos flickor och pojkar

Psykiatriskt sjukdomsmönster hos flickor och pojkar Psykiatriskt sjukdomsmönster hos flickor och pojkar Helsingfors Universitet Kaffediskussion 16.1. 2008 Fredrik Almqvist Faktorer som påverkar barnets psykiska utveckling - bör beaktas Predisponerande Genetiska

Läs mer

Vår klinik. Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå

Vår klinik. Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå BUP Västerbotten Vår klinik Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå I landstinget är vi nu tre specialistkliniker som har ansvar för åldersgruppen 0-17 år.

Läs mer

2 Modeller för att förebygga och behandla koncentrationssvårigheter, uppmärksamhetssvårigheter samt problembeteenden

2 Modeller för att förebygga och behandla koncentrationssvårigheter, uppmärksamhetssvårigheter samt problembeteenden 2 Modeller för att förebygga och behandla koncentrationssvårigheter, uppmärksamhetssvårigheter samt problembeteenden Nina Annas Fil.kand & Gy lärare Psykologi Magister Medicinsk vetenskap Leg Psykoterapeut

Läs mer

Rapport, 13-03-22. Utveckling av vårdkedja för diagnostik och behandlingsinsatser för små barn med autism och andra utvecklingsavvikelser.

Rapport, 13-03-22. Utveckling av vårdkedja för diagnostik och behandlingsinsatser för små barn med autism och andra utvecklingsavvikelser. Investera i framtiden Rapport, 13-03-22 Utveckling av vårdkedja för diagnostik och behandlingsinsatser för små barn med autism och andra utvecklingsavvikelser. Arbetsgrupp: Leif Ranemo, rektor elevhälsan,

Läs mer

BUSA. Behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD

BUSA. Behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD BUSA Behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD Vad är rimligt att monitorera? Det vi vet är verksamt i behandling Det vården själv anser viktigt Det som mäster förändring Vilka ska vara med och vilka

Läs mer

Utvecklingspsykologi - en uppdatering med fokus på tandvårdens behov av att förstå barn och ungdomar. Vad handlar föreläsningen om?

Utvecklingspsykologi - en uppdatering med fokus på tandvårdens behov av att förstå barn och ungdomar. Vad handlar föreläsningen om? Utvecklingspsykologi - en uppdatering med fokus på tandvårdens behov av att förstå barn och ungdomar Anders Broberg Psykologiska Institutionen Göteborgs Universitet Testkörning Broberg, A., G. & Klingberg,

Läs mer

Förhållningssätt till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan

Förhållningssätt till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan Förhållningssätt till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan Diana Lorenz, kurator Neuropediatriska Avdelningen Astrid Lindgrens Barnsjukhus 2011-03-31 Diana Lorenz 1 Neuropsykiatriska

Läs mer

Ett systemiskt perspektiv på ADHD. Lotta Beskow, Barn- och Ungdomspsykiater Ketty Hagmann, Leg Psykolog Leg Psykoterapeuter (snart) BUP Ystad

Ett systemiskt perspektiv på ADHD. Lotta Beskow, Barn- och Ungdomspsykiater Ketty Hagmann, Leg Psykolog Leg Psykoterapeuter (snart) BUP Ystad Ett systemiskt perspektiv på ADHD Lotta Beskow, Barn- och Ungdomspsykiater Ketty Hagmann, Leg Psykolog Leg Psykoterapeuter (snart) BUP Ystad Institutionen för psykologi Psykoterapeutprogrammet ADHD i

Läs mer

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra SLSO PP ss yy kk ii aa tt rr ii nn SS öö dd rr aa SLSO P ss yy kk ii aa tt rr ii n n S öö dd rr aa Alla dessa b o k s t ä v e r om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra I

Läs mer

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Malin Broberg, Leg psykolog och professor i psykologi Malin.broberg@psy.gu.se Vad är en bra förälder? Hur kan vi ge föräldrar förutsättningar att

Läs mer

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention En standard för barnperspektiv, utarbetad av Habilitering & Hälsa, Västra Götalandsregionen i samarbete med NOBAB Habilitering & Hälsa i Västra Götalandsregionen,

Läs mer

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Regional medicinsk riktlinje Barn som anhöriga Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Hälso- och sjukvården

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med Asperger syndrom Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger

Läs mer

ESSENCE och trotssyndrom

ESSENCE och trotssyndrom ESSENCE och trotssyndrom Björn Kadesjö ö.l. BNK, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Gillbergcentrum, Sahlgrenska Akademien Trots i vardagsspråk Trotsar gör inte som mamma och pappa vill 2-årstrots

Läs mer

Depression hos barn och ungdomar. Bruno Hägglöf Senior Professor, Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@psychiat.umu.

Depression hos barn och ungdomar. Bruno Hägglöf Senior Professor, Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@psychiat.umu. Depression hos barn och ungdomar Bruno Hägglöf Senior Professor, Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@psychiat.umu.se Förebygga och behandla depression vad kan ske i skolan? Förebygga

Läs mer

Ätstörningar vid fetma

Ätstörningar vid fetma Ätstörningar vid fetma Diagnos och samsjuklighet 1 Diagnostik enligt DSM Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders Deskriptiva kriterier Systematisk och pedagogisk Stöd för psykiatrisk diagnostik

Läs mer

Sammanfattning av statistikuppgifter

Sammanfattning av statistikuppgifter Bilaga 1-10 Sammanfattning av statistikuppgifter Sammanfattning av statistik För att tidigt identifiera de barn och unga 0-16 år som kommer och eller är i behov av extra stöd har en första inventering

Läs mer

Riktlinjer för stöd till anhöriga

Riktlinjer för stöd till anhöriga Riktlinjer för stöd till anhöriga Upprättad 2014-08-28 1 Innehåll Riktlinjer för anhörigstöd/stöd till närstående... 2 Inledning... 2 De som omfattas av stöd till anhöriga... 2 Syftet med stöd till anhöriga...

Läs mer

NPF i Sverige framsteg och utmaningar. Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014

NPF i Sverige framsteg och utmaningar. Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014 NPF i Sverige framsteg och utmaningar Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014 Attention vi organiserar personer med NPF Vi driver på utvecklingen inom NPF Vi skapar medlemsnytta Vi sprider

Läs mer

Autism en introduktion

Autism en introduktion Autism en introduktion SvenOlof Dahlgren svenolof@huh.se Ulrika Långh ulrika.langh@sll.se DIAGNOSTIK Brytningstid: Två diagnostiska system ICD-10 (WHO:s) och DSM 5 (APA) som inte är matchade med varandra

Läs mer

Elever med olika svårigheter hur kan vi hjälpa dem a? lyckas?

Elever med olika svårigheter hur kan vi hjälpa dem a? lyckas? Elever med olika svårigheter hur kan vi hjälpa dem a? lyckas? Gunilla Carlsson Kendall, Leg.psykolog Gunilla.carlsson- kendall@provivus.se www.provivus.se Vad kan leda Lll a? eleven får skolsvårigheter?

Läs mer

Presentationens innehåll

Presentationens innehåll Presentationens innehåll Vad är selektiv mutism Forskning om selektiv mutism Behandling av selektiv mutism Vår studie om selektiv mutism Barn och familjer Behandlingsarbete Slutsatser 313.23 Selektiv mutism

Läs mer

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)

Läs mer

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Skoldagen 21 mars 2013 Sofia Cassel Leg. Psykolog Sofia Cassel legitimerad psykolog, Inside Team 2 Agenda Fakta om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Vanliga

Läs mer

Familjehemsplacerade barns hälsa. Ulf Svensson, chefläkare 2013-11-25

Familjehemsplacerade barns hälsa. Ulf Svensson, chefläkare 2013-11-25 Familjehemsplacerade barns hälsa Ulf Svensson, chefläkare 2013-11-25 Alla barn har rätt till fysisk och psykisk hälsa FN:s konvention om mänskliga rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter 2013-11-25

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn Utbildningsdag Tierp 22 okt 2012 LYDIA SPRINGER SANDRA MELANDER lydia.springer@lul.se sandra.melander@lul.se Projektet finansieras av: SUF-Kunskapscentrum

Läs mer

Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Maria Unenge Hallerbäck

Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Maria Unenge Hallerbäck Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Maria Unenge Hallerbäck Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Attention Deficit Hyperactivity Disorder ADHD /ADD Autismspektrumtillstånd autism, atypisk

Läs mer

ASD: Autismerna. www.gnc.gu.se

ASD: Autismerna. www.gnc.gu.se ASD: Autismerna Autism/autismerna är en grupp tillstånd med många olika orsaker som, om oro uppstår tidigt och diagnos ställs under de första åren ALLTID samexisterar med andra utvecklingsavvikelser eller

Läs mer

Barn- och ungdomshabiliteringen Leva som andra

Barn- och ungdomshabiliteringen Leva som andra Barn- och ungdomshabiliteringen Leva som andra Habilitering, råd och stöd Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten erbjuder habilitering samt råd och stöd till barn och ungdomar med utvecklingsstörning,

Läs mer

Salutogent tänkande. Att jobba med det friska hos barn och ungdomar. BRIS och Stiftelsen Allmänna Barnhuset. www.salutogenes.com

Salutogent tänkande. Att jobba med det friska hos barn och ungdomar. BRIS och Stiftelsen Allmänna Barnhuset. www.salutogenes.com Salutogent tänkande Att jobba med det friska hos barn och ungdomar BRIS och Stiftelsen Allmänna Barnhuset Salutogenes Utveckling mot hälsa Stress- sårbarhetsmodellen STRESS Hög - Livshändelser ohälsa

Läs mer

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem?

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Anders Tengström Leg psykolog, Docent i psykologi Verkligheten Hur går det för ungdomar med psykosociala svårigheter?

Läs mer

Problem i skolan och risk för framtida kriminalitet och våldsbenägenhet

Problem i skolan och risk för framtida kriminalitet och våldsbenägenhet Problem i skolan och risk för framtida kriminalitet och våldsbenägenhet Märta Wallinius Leg. psykolog & med.dr Fokus för föreläsningen Introduktion till våld & kriminalitet Faktorer som ökar risk för våld

Läs mer