RIKTLINJER FÖR UTREDNING OCH BEHANDLING AV BARN OCH UNGDOMAR MED ADHD I LANDSTINGET I JÖNKÖPINGS LÄN
|
|
- Lars-Göran Gustafsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 RIKTLINJER FÖR UTREDNING OCH BEHANDLING AV BARN OCH UNGDOMAR MED ADHD I LANDSTINGET I JÖNKÖPINGS LÄN Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken och Barn- och ungdomshabiliteringen i Jönköpings län Annika Åberg Blomqvist Psykolog Marianne Einarsson Specialpedagog Kristina Gerge Sjukgymnast Marit Gustafsson Barnpsykiater Gunilla Rydberg Barnneurolog Pia Rydberg Socionom
2 INLEDNING... 3 ADHD HOS BARN OCH UNGDOMAR... 4 Huvudsymtom vid ADHD... 4 Uppmärksamhetssvårigheter... 4 Impulsivitet... 4 Överaktivitet... 4 Andra utmärkande drag... 5 Andra ofta förekommande svårigheter... 5 Motoriska svårigheter... 5 Perceptuella svårigheter... 5 Kognitiva svårigheter... 5 Samspelssvårigheter... 5 Språkliga svårigheter... 6 Trotssyndrom (ODD) och uppförandestörning (CD)... 6 Psykiska symtom... 6 Flickor med ADHD...6 Risk- och Skydds faktorer... 7 Biologiska faktorer...7 Psykosociala faktorer... 8 Prognos... 8 INTERVENTION... 9 Samhällsstöd för barn och ungdomar med ADHD... 9 ICF... 9 Tidig identifikation och tidiga insatser Behandling Psykosociala och psykopedagogiska insatser Pedagogiska insatser Samhällsstöd Farmakologisk behandling REFERENSER
3 3 INLEDNING I olika undersökningar har rapporterats att upp till 20% av skolbarnen har svårigheter med att koncentrera sig i skolundervisningen (Wolraich 1998, Kadesjö 2001, Nässjö Barndialogen 04). Koncentrationssvårigheter kan ha många olika orsaker såsom faktorer hos barnet likaväl som faktorer i barnets närmiljö såsom hemmet och skolan. Symtomen kan uppkomma under olika perioder och i olika situationer. Enligt Socialstyrelsens rapport ADHD hos vuxna och barn är det ca 3-5 % av alla skolbarn som uppfyller kriterierna för ADHD varav 1-2 % svår ADHD. Forskningen om ADHD har fokuserats på pojkar och kriterierna är konstruerade utifrån pojkars sätt att vara. Detta har sannolikt lett till underdiagnostisering av flickor vilket nu uppmärksammats (SBU, 2005). ADHD symtomen kan förändras över tid varför det blir viktigt att en eventuell diagnos följs upp och vid behov revideras. Efter det att man i hemmet och/eller i skolan uppmärksammat barnets koncentrationssvårigheter involveras ofta elevvård /stödlag eller landstingets primärvård. Barnets svårigheter kartläggs och utifrån det har barnet rätt till olika pedagogiska insatser. Ett åtgärdsprogram ska upprättas. I de fall barnets svårigheter är så stora att dessa insatser inte räcker kan barnet remitteras till barn- och ungdomspsykiatrin alt barn- och ungdomshabiliteringen för utredning av orsaken till koncentrationssvårigheterna. Utredningen kan då leda fram till en ADHD diagnos och därefter insatser utifrån behov. Långt ifrån alla barn med allvarliga koncentrationssvårigheter uppfyller kriterierna för en ADHD diagnos, vilket inte behöver innebära att de inte har stora svårigheter och är i behov av hjälp. Barnhabilitering och barnpsykiatri är två verksamheter med var sitt uppdrag utifrån olika behov hos barn. Ett och samma barn kan behöva stöd från båda verksamheterna samtidigt. Insatserna stöd, behandling samt rehabilitering och habilitering kan ha varierande syfte och innehåll och kan därför ges inom olika verksamheter. Det är behovet som avgör vilken verksamhet som är den lämpliga (SOU 1998:31)
4 4 ADHD HOS BARN OCH UNGDOMAR Huvudsymtom vid ADHD Huvudsymtom vid ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) är ouppmärksamhet, impulsivitet och överaktivitet. För att symtomen ska definieras som ADHD utifrån DSM IV manualen (bil. 1) ska svårigheterna vara omfattande och finnas i en grad som man inte väntar sig utifrån barnets ålder. Det ska ge betydande problem inom minst två olika områden tex skolan och hemmet och ha en stor inverkan på barnets sätt att fungera det vill säga innebära ett funktionshinder i vardagen. Symtomen finns redan under förskoletiden. De förekommer inte enbart i samband med någon genomgripande störning i utvecklingen och förklaras inte bättre av någon annan psykisk störning såsom tex störning i den känslomässiga utvecklingen eller Post traumatiskt stress syndrom PTSD (DSM-IV, 1994). Uppmärksamhetssvårigheter Uppmärksamhetssvårigheter kan ses i form av svårigheter att upprätthålla uppmärksamhet på en uppgift över tid, att vara uppmärksam på väsentliga aspekter av en uppgifts genomförande och inte avledas av annat i omgivningen samt att kunna skifta uppmärksamhet. Det som framförallt är svårt för personer med ADHD är att upprätthålla uppmärksamheten, särskilt när det gäller uppgifter som inte är så spännande i stunden, exempelvis göra hemläxor eller städa sitt rum. Impulsivitet Impulsivitet uppfattas allt mer vara det symtom som har störst betydelse för många barn med ADHD. Det är inte föreställningen av framtida konsekvenser som bestämmer handlandet utan impulsen i stunden. Man inser inte vad som är farligt utan utsätter sig för risker och tar chanser och det händer lätt att saker går sönder eller att man skadar sig. Att stå i kö, att vänta och tänka långsiktigt är svårt. I stället väljer man det närliggande som ger omedelbara lösningar och tillfredsställelse med minsta möjliga ansträngning. Dessa beteenden leder ofta till mycket kritik och bestraffningar. Barn med dessa beteenden kan drabbas av utfrysning och mobbas kanske både av kamrater och vuxna. Överaktivitet Det tredje huvudsymtomet på ADHD är svårighet att reglera aktivitetsnivå som kan komma till uttryck såväl motoriskt med ett överflöd av onödiga rörelser, som vokalt med prat, läten och kommentarer. Svårighet att anpassa sin aktivitetsnivå kan också innebära att barnet i vissa situationer, till exempel vid stillasittande skolarbete, snarast verkar passivt, oföretagsamt eller underaktivt. Problemen är färre vid nya och utmanande uppgifter, och det fungerar ofta bättre exempelvis i början av skolterminen. ADHD beskrivs i tre olika former: Hyperaktivitetssyndrom med uppmärksamhetsstörning, i kombination Hyperaktivitetssyndrom med uppmärksamhetsstörning, huvudsakligen bristande uppmärksamhet
5 5 Hyperaktivitetssyndrom med uppmärksamhetsstörning, huvudsakligen hyperaktivitet och bristande impulskontroll (DSM-IV, 1994) Barn med ADHD och i huvudsak hyperaktivitet uppmärksammas ofta under tidiga barndomen, medan barn med i huvudsak bristande uppmärksamhet ofta inte upptäcks förrän under senare stadier av grundskolan eller under gymnasietiden (MCBurnett, Pfiffner, Willcutt, et al., 1999 ). Andra utmärkande drag Barn med ADHD är ojämna i sina prestationer samt växlar i humöret vilket bidrar till bra och dåliga dagar och det är svårt att förutsäga hur barnet ska reagera i olika situationer. Barn med ADHD får anstränga sig mer och blir fortare trötta än barn i allmänhet och är mer beroende av egen motivation. Andra ofta förekommande svårigheter Förekomst av komorbiditet måste analyseras vid utredning av ADHD. I vissa fall kan en och samma bakomliggande orsak ge upphov till olika tillstånd men ibland kan det ena vara en följd av det andra. Det kan också vara samtidigt förekommande tillstånd med olika bakgrund. Motoriska svårigheter Dessa yttrar sig framförallt i form av svårigheter att planera det motoriska utförandet så att rörelsernas tempo, ordningsföljd, kraft och samordning blir avpassat till det givna målet för handlingen. Detta ger upphov till motorisk klumpighet och fumlighet vilket kan påverka de flesta vardagsaktiviteter. Barn med uttalade motoriska svårigheter kan även uppfylla kriterierna för diagnosen Developmental Coordination Disorder (DCD). Perceptuella svårigheter Perceptionsstörningar visar sig som nedsatt förmåga att registrera, organisera och känna igen sinnesintryck, trots normala sinnesfunktioner. Svårigheterna kan gälla visuell, auditiv, taktil eller kinestetisk perception och graden av störningar inom områdena varierar. Kognitiva svårigheter Många barn med ADHD har kognitiva svårigheter, det vill säga svårt att tänka ut lösningar på problem, minnas, föra resonemang samt tillägna sig och använda begrepp. Det kan vara svårt att reflektera över sitt och andras handlande liksom det ofta är svårt att planera och initiera aktiviteter. De kognitiva funktionerna är ofta ojämna, vilket gör barnets prestationer motsägelsefulla. Barn med ADHD har ofta svårt att lära sig effektiva inlärningsstrategier. Sammantaget gör detta att barn med ADHD ofta har inlärnings- och skolanpassningssvårigheter som kräver förståelse och tillrättalägganden. Det finns dessutom ett starkt samband mellan ADHD och generella respektive specifika inlärningssvårigheter. Samspelssvårigheter Vanligt är att barn med ADHD har svårigheter i det sociala samspelet. De har svårt att vänta, att kontrollera sina känslor och sitt humör och de har svårt att ta
6 6 motgångar. Barn med ADHD hamnar ofta utanför existerande grupper. Ofta brister förmågan att vara ömsesidig och lyhörd för andras önskningar eftersom man har svårt att vänta in andras reaktioner. Barnet kan i stället bli styrande och kräver sitt eget först. För en del är det svårt att ta initiativ och de blir i stället passiva. En risk är att barnet utifrån ovanstående svårigheter kan uppfattas ha en genuin kontaktstörning genom att de brister i social kompetens och i sociala färdigheter. Språkliga svårigheter Många barn med ADHD har språkutvecklingsproblem och/eller specifika språksvårigheter som oftast blir uppenbara i småbarnsåren när barnets språk normalt utvecklas. Trotssyndrom (ODD) och uppförandestörning (CD) Förekomst av trotssyndrom och uppförandestörning parallellt med ADHD är vanligt förekommande. Underdiagnostisering sker sannolikt. För att rätt behandlingsinsatser skall kunna sättas in är det av stor vikt att även dessa sårigheter bedöms och diagnostiseras. Psykiska symtom Ångestsymtom, nedstämdhet/depression, autismspektrumstörning Tics/tourettes syndrom och tvångssymtom är psykiska symptom som kan förekomma parallellt med eller som effekt av ADHD. För att rätt åtgärd och behandling skall kunna väljas är det viktigt med bedömning av dessa tillstånd Flickor med ADHD I SBU (statens beredning för medicinsk utvärdering)-rapport 2005 ADHD hos flickor har Svenny Kopp med flera gjort litteratursökning och kvalitetsgranskning för att få en bild av hur ADHD-problematiken ser ut i flickgruppen. Följande punkter är en sammanfattning ur denna skrift: Förekomst av ADHD hos flickor är inte helt klarlagd men faller i de flesta studier mellan 2 och 5% för flickor mellan 6 15 år. ADHD är mellan 1,3 4 gånger vanligare hos pojkar än hos flickor i befolkningsstudier. För 10 år sedan fick 7 till 9 gånger flera pojkar än flickor diagnosen ADHD. Under senare år har andelen flickor ökat till 20 25%. Flickor med ADHD har lika stor funktionsnedsättning och lika allvarliga symtom som pojkar med ADHD. Flickor med ADHD presterar oftast sämre i skolan, har svårare att planera och organisera sin vardag, kommer ofta i konflikt med sina jämnåriga och stöts ut från kamratkretsen, jämnfört med flickor utan ADHD. ADHD hos flickor är förknippat med risk för andra samtidiga symtom. Depression och ångest är vanligare hos flickor med ADHD jämnfört med pojkar med ADHD och flickor utan ADHD. Trotssyndrom och uppförandestörning är vanligare än hos flickor utan ADHD, men mindre vanligt än hos pojkar med ADHD.
7 Lärare upptäcker relativt sett fler pojkar än flickor med symtom på ADHD medan föräldrar identifierar flickor och pojkar i samma utsträckning. 7 Flickor med ADHD behandlas i lägre omfattning med läkemedel eller beteendeterapi än pojkar även om andelen flickor har ökat. ADHD hos flickor har uppmärksammats mer inom forskningen under de senaste åren. Fortfarande finns dock stora brister i kunskapen om flickor med ADHD (SBU, 2005). Risk- och Skydds faktorer Risk- och skyddsfaktorer kan delas in i två kategorier: 1. Faktorer som karaktäriserar individens egen person; temperament, anlag, hälsa, intellektuella förutsättningar m. m. 2. Faktorer som hänger samman med individens omgivning; familjens socioekonomiska situation, familjesammanhållning, föräldrars hälsa och förmåga, relationer i familjen och i den yttre miljön som skola, boende och samhället i stort (Socialstyrelsen, 2002). Det är viktigt att identifiera skyddsfaktorer för att minska de negativa faktorernas påverkan. Vetskapen om skyddsfaktorers betydelse gör det viktigt att systematiskt söka efter dessa i arbetet med att främja utvecklingen av barn och ungdomar med svåra uppväxtvillkor. Det ger också en möjlighet att på ett mer funktionellt sätt bemöta de familjer och barn som inte har förmåga att själva förändra sin livssituation (Cederblad, 2003). Det finns ett flertal faktorer som tillsammans ökar risken för uppkomsten av ADHD. Arv och miljöfaktorer är centrala för hur problem vid ADHD kommer till uttryck. Med miljöfaktorer menas dels kemiska miljöfaktorer som har en påverkan på barnet under fosterstadiet och dels faktorer som har att göra med den psykosociala miljö och det sammanhang som barnet växer upp i. Ingen faktor ensam är tillräcklig utan det krävs en kombination av olika faktorer tillsammans med en viss konstitution (Jensen, 2000). Utifrån detta är det viktigt att ha ett helhetsperspektiv och att se barnet i sitt sammanhang Det finns starka belägg för familjär förekomst av ADHD, och att ADHD ofta förekommer i kombination med andra psykiska störningar hos förstagradssläktingar. Den ökade familjära förekomsten skulle kunna förklaras av gemensamma miljöfaktorer som tex sociala förhållanden (Socialstyrelsen, 2002). Biologiska faktorer ADHD har en hög grad av ärftlighet men är inte en ärftlig sjukdom utan ett tillstånd med multifaktoriell etiologi. Pre- och perinatala komplikationer kan vara en riskfaktor. Barn med inlärningsproblem och psykiska störningar som ADHD har oftare varit med om preoch perinatala komplikationer och belastningar än andra barn. Det finns dock forskning som pekar på att perinatala komplikationer ofta samvarierar med en rad andra negativa miljöfaktorer som också kan vara en bidragande orsak till uppkomsten av ADHD. Vilken eller vilka ogynnsamma faktorer som är mest betydelsefull/a före, under och efter förlossningen kan inte avgöras. Detta gäller också fosterskadande gifter som alkohol, rökning, bly m m. Det är svårt att finna
8 belägg för det enskilda giftets påverkan då det ofta finns en samverkan med andra riskfaktorer (Socialstyrelsen, 2002). Temperamentets betydelse för uppkomsten av ADHD är inte klarlagt men det kan finnas ett samband mellan vissa tidiga temperamentsdrag och senare utagerande beteende. Temperamentet kan vara en sårbarhetsfaktor som aktualiseras i samverkan med suboptimala miljöfaktorer (Socialstyrelsen, 2002). 8 Psykosociala faktorer Ökad förekomst av psykosociala riskfaktorer kan förklara högre förekomst av psykisk ohälsa hos barn i socioekonomiskt missgynnade familjer. Psykosociala riskfaktorer är bl a låg socialgruppstillhörighet, låg utbildningsnivå, psykisk ohälsa hos föräldrar, konflikt- och relationsproblem inom familjen, erfarenheter av negativa livshändelser etc. Forskning visar också att flera riskfaktorer ger en kumulativ negativ effekt (Socialstyrelsen, 2002). Socioekonomiska förhållanden har betydelse för hälsa och utveckling hos barn och inte minst för barn med ADHD. Däremot finns inga belägg för att de ensamt kan ge upphov till ADHD. När man funnit sådana samband tycks de mer ha bidragit till uppkomst av utagerande beteende än till ADHD. Det finns inte heller vetenskapliga belägg för att familjesociala förhållanden eller familjedysfunktioner som enda faktor kan medföra uppkomst av ADHD. Däremot har sådana faktorer betydelse för problemets utveckling och tillkomst av andra svårigheter. Sådana faktorer kan öka ADHD:s svårighetsgrad samt öka risken för att problem blir mer bestående och förenade med komorbida tillstånd. Det är möjligt att barn med lindriga svårigheter genom problematiska familjeförhållandena får kliniskt betydelsefulla problem. Det har inte heller funnits belägg för hypotesen att otrygg anknytning kan förklara uppkomst av ADHD. Otrygg och framförallt desorienterad anknytning kan uppfattas som en av flera möjliga riskfaktorer för utveckling av kamratsvårigheter, trotsproblem och utagerande uppförandestörning. Psykisk och fysisk misshandel och vanvård kan ge bestående skador på barns hjärna. Däremot finns idag inga belägg för att misshandel eller kronisk vanvård kan specifikt ge upphov till ADHD (Socialstyrelsen, 2002). Prognos Hos barn med framförallt en lindrig form av ADHD kan svårigheterna avta under uppväxten. Barn med svår ADHD har oftast ett långvarigt funktionshinder som under uppväxten kan kräva anpassning i skolan och i hemmet och som begränsar barnet även under fritidsaktiviteter och i relation till kamrater. Symtomen ändrar sig dock över tid liksom de sekundära problemen. Det är därför av stor vikt att man följer dessa barn, omvärderar diagnosen och anpassar insatserna efter aktuella behov. Om kriterierna för ADHD inte längre uppfylls ska diagnosen tas bort. Flera studier visar att ca hälften av de som har ADHD som barn har kvarstående svårigheter med koncentrationsförmågan i vuxen ålder. Ofta uppfyller de inte alla ADHD-kriterier men kan ha svårt med koncentration och planering, svårt att organisera sina aktiviteter och att klara frustrationer. Svårigheter med arbetsminnet och en känsla av rastlöshet kan finnas kvar. Motoriska problem hos barn vid 7-års ålder i form av Developmental Coordination Disorder finns kvar i ca 50% tio år senare. Många studier talar för att barn med motorikproblem har en svårare problematik än barn med ADHD utan motoriska svårigheter. Barn med motorikproblem har oftare än andra barn inlärningssvårigheter
9 9 och i gruppen av barn med ADHD och DCD finns fler barn som också uppfyller kriterierna för en autismspektrumstörning än hos barn med ADHD utan DCD. Därtill kan sekundära psykiska symtom utifrån de motoriska svårigheter uppträda. Forskning har visat att tilläggsproblematik som beteendeproblem och psykiatriska symtom ofta finns kvar i vuxen ålder. Risken att hamna i kriminalitet och missbruk är ökad jämfört med personer utan ADHD i barndomen. INTERVENTION Samhällsstöd för barn och ungdomar med ADHD I socialstyrelsens publikation; Stöd och service till barn och unga med funktionshinder (2003) framgår att enligt State of the art dokument från medicinska forskningsrådet bör ADHD betraktas som ett funktionshinder. Artikel 23 i FN:s barnkonvention gäller specifikt barn med funktionshinder. Barnkonventionen anlägger både ett rättighets- och ett delaktighetsperspektiv samt betonar de funktionshindrade barnens rätt till individuell utveckling. Samtidigt betonas samhällets ansvar för att skapa förutsättningar för funktionshindrade barns möjligheter till en optimal utveckling genom att anpassa barnets omgivande miljö. Enligt socialtjänstlagen(2001:453) har kommunen det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver utan att det inskränker på andra huvudmäns ansvar. Socialnämnden ska verka för att människor med funktionshinder ges möjlighet att delta i samhällets gemenskap och att leva som andra. Socialtjänstens insatser för funktionshindrade barn och unga styrs i första hand av lagen(1993:387) Stöd och service för vissa funktionshindrade, LSS. I Hälso- och sjukvårdslagen(1982:763) stadgas sjukvårdens ansvar genom huvudmannens skyldighet att erbjuda insatser enligt HSL 3 b för personer som har funktionsnedsättning och är i behov av habilitering eller rehabilitering. Hälso- och sjukvården måste upprätta en plan och i den ska det tydligt framgå mål samt planerade och beslutade insatser och av vem. Med habilitering och rehabilitering avses planerade och från flera kompetensområden sammansatta åtgärder bland annat medicinska, pedagogiska, sociala, tekniska och arbetsinriktade insatser. Syftet med habilitering och rehabilitering är att ge den enskilda möjlighet att återvinna respektive utveckla bästa möjliga funktionsförmåga och välbefinnande. Framför allt bör åtgärderna leda till en väsentligt ökad livskvalitet (proposition 1999/2000: 79). Grundskoleförordningen (2000:1108) 5 kap, 1 reglerar att rektor ska se till att ett åtgärdsprogram utarbetas när en eleven behöver särskilda stödåtgärder. ICF ICF (International Classification of Functioning, Disability and Health) är ett klassifikationssystem som utformats av Världshälsoorganisationen, WHO. ICF bygger på en kombination av en medicinsk och social modell som inkluderar det
10 10 biologiska och sociala perspektivet. Det möjliggör en beskrivning av individens behov på ett samlat, standardiserat språk med en gemensam struktur. I arbetet med barn och ungdomar med utvecklingsneurologiska avvikelser är ICF ett redskap som kan ge underlag för åtgärder och individuella planer och underlätta samsyn mellan dem som direkt möter barnet och dem som sitter som beslutsfattare på olika nivåer. ICF tar, till skillnad från tidigare handikappdefinitioner, hänsyn till hur omgivningen samt barnets personlighet och hälsa påverkar dess aktivitet i stället för att fokusera på skadan och funktionsnedsättningen. Detta synsätt underlättar när vi vill förklara varför barn med ADHD kan vara så olika sinsemellan och ha så olika grad av funktionshinder. Vi kan ta ICF till hjälp för att försöka beskriva hur personlighet, omgivningsfaktorer och hälsa kan samvariera och på olika sätt påverka barnets möjlighet till delaktighet i vardagssituationer. De psykosociala och pedagogiska insatserna för barn med ADHD riktar sig framförallt mot miljöfaktorerna men den farmakologiska behandlingen syftar till att normalisera barnets signalsubstanser och påverkar alltså själv skadan. Målsättningen med alla insatser är att förbättra barnets möjligheter till delaktighet. (socialstyrelsen, 2003). Tidig identifikation och tidiga insatser VITS BESKRIVNING/ Hänvisning Behandling Behandlingen av ADHD innebär framför allt att man försöker begränsa symtomen och förhindra allvarliga konsekvenser av funktionshindret. Detta kan man göra genom att såväl personen själv som omgivningen får redskap att förstå och hantera svårigheterna. Det som visat sig mest verkningsfullt är så kallad multimodal behandling som innebär att man kombinerar medicinering med psykosociala och pedagogiska insatser MTA-studien 1999). Psykosociala och psykopedagogiska insatser De psykosociala och pedagogiska insatserna består till stor del av rådgivning och utbildning i vardagsbemötande. Kunskap och information bör ges till barnet/ungdomen själv och till alla som finns i den närmaste omgivningen. På så sätt kan man skapa förståelse och respekt för de svårigheter som det innebär att ha ADHD och också påverka krav och förväntningar så att de blir rimliga och realistiska. En del problembeteende går att förhindra om omgivningen är observant på situationer som brukar vara problematiska. Det kan hjälpa att ligga steget före. En bra utredning ger en bild såväl av personens starka sidor som hans/hennes svårigheter. Barn och ungdomar med ADHD behöver hjälp att se och utveckla sina starka sidor och att hitta strategier för att hantera sina svårigheter. Många barn och ungdomar med ADHD lär sig med tiden själva strategier för att undvika eller hantera svåra situationer, liksom strategier för problemlösning. Barnet självt kan också ha stor nytta av direkt träning i sociala färdigheter, samspel, problemlösning, impulskontroll, planering och organisation, koncentration och uthållighet, minnesträning.
11 Att ha ett barn med ADHD innebär en extra belastning för familjen. Det är olika från familj till familj hur man hanterar det. Det stöd en enskild familj behöver varierar därför. En del är hjälpta av råd och stöd utifrån funktionshindret medan andra behöver mer genomgripande insatser tex i form av familjebehandling. Familjebehandling kan vara familjeterapi men kan också vara en mera praktisk metod såsom föräldrautbildning. Flera väl utvärderade och effektiva sådana föräldrautbildningsprogramprogram prövas för närvarande i Sverige (t.ex. Cunninghams COPE och Webster Stratton 1994 De otroliga åren ). Programmen är utvecklade i USA och Kanada och bygger på beteendeterapeutiska principer. Tillvägagångssättet i de flesta föräldraträningsprogram är att hjälpa föräldrarna att känna igen positiva respektive negativa beteenden hos barnet, vad som föregår dem och vad de leder till. Avsikten är att göra det möjligt för föräldrar att utveckla strategier som stärker det positiva och minskar det negativa i barnets beteende. Dessa metoder har visat sig kunna leda till förbättrat beteende hos barnet, stärkt självförtroende hos föräldrarna, minskad föräldrastress och förbättrade familjerelationer. Pedagogiska insatser Insatser i förskola och skola är ett viktigt inslag i stödet och behandlingen. Det kan handla om anpassning av skolmiljön, arbetssätt och samarbete mellan hem och skola. Det är nödvändigt att pedagogen har kunskap om ADHD. Ofta behöver barnet särskilda specialpedagogiska eller elevvårdande insatser. Samhällsstöd Det finns också möjlighet till stöd och hjälp i form av avlastning och kontaktperson via kommunen. Vårdbidrag och andra former av ekonomiskt stöd kan beviljas i vissa fall för att kompensera merkostnader och för att man som förälder kanske inte kan arbeta full tid. Farmakologisk behandling Läkemedelsbehandling för barn och ungdomar med ADHD kan först komma ifråga när andra insatser inte räcker till. Innan läkemedelsbehandling diskuteras är det viktigt att barnet har en väl anpassad miljö i skolan och att föräldrar och barn fått adekvat information om tillståndet och fått stöd att hantera de problem som kan uppstå i vardagen. Om dessa insatser inte räcker är farmakologisk behandling en åtgärd där man idag har evidens för positiva effekter (Gillberg m.fl. 1997, MTAstudien 1999). Centralstimulantia har god effekt på kärnsymtomen vid ADHD det vill säga på koncentrationsförmåga, överaktivitet och impulsivitet. Sekundärt ses också positiva effekter på inlärning, beteende och social förmåga men även på finmotorisk förmåga. Bäst effekt uppnås med en kombination av centralstimulantia med noggrann upptitrering och psykosociala interventioner riktade till skola, föräldrar och barn. 11
12 12 REFERENSER Broberg, Almqvist, Tjus. (2003) Klinisk barnpsykologi. Natur och kultur. Cederblad, M. (2003). Från barndom till vuxenliv. En översikt av longitudinell forskning. Gothia, Stockholm. Hellström A. Värt att veta om ADHD hos barn, ungdomar och vuxna. Eli Lilly Sweden AB. Kadesjö B., 1 & Gillberg C.. (2001). The Comorbidity of ADHD in the General Population of Swedish School-age Children. Journal of Child Psychology and Psychiatry. Volume 42 Issue 4 Page 487. Wolraich, Mark L. M.D.; Hannah, Jane N. Ed.D.; Baumgaertel, Anna M.D.; Feurer, Irene D. Ph.D. Examination of DSM-IV Criteria for Attention Deficit/Hyperactivity Disorder in a County-Wide Sample. Journal of Developmental & Behavioral Pediatrics. 19(3): , June Pilgrim press DSM-IV Diagnostiska kriterier. Diagnostic and statistical Manual of Mental Disorders. Fourth Edition. American Psychiatric Association, Kristianstad Socialstyrelsen. (2002). ADHD hos barn och vuxna. En kunskapsöversikt. Stockholm. Socialstyrelsen Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa. ISBN Svenska kommunförbundet, landstingsförbundet. Bryt upp reviren (2002) Webster Stratton 1994 De otroliga åren. Werner, E (1995). Mot alla odds. Psykisk hälsa 3.
Hur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog
Hur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog stina.jarvholm@vgregion.se Koncentrationssvårigheter, Vem/vad menar vi? Stora varaktiga
Läs merBarn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD
Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD Björn Kadesjö UPP-centrum, Socialstyrelsen, Stockholm och ö. l. Barnneuropsykiatri, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg, Björn
Läs merADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS
ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som har ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)
Läs merADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2
1/12 2004 ADHD och autism Björn Kadesjö Vad är ADHD? 1 ADHD i olika åldrar 1 Så vanligt är ADHD 2 Samtidiga problem 2 Orsaker till ADHD 3 Behandling 3 ADHD och autism 4 Vad är ADHD? ADHD (attention deficit/hyperactivity
Läs merADHD NÄR LIVET SOM VUXEN INTE FUNGERAR
ADHD NÄR LIVET SOM VUXEN INTE FUNGERAR Alla har vi väl någon gång känt oss rastlösa, haft svårt att bibehålla koncentrationen eller gjort saker utan att tänka oss för. För personer som har diagnosen ADHD
Läs merADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS
ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som lider av ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)
Läs merKoncentrationssvårigheter. Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening
Koncentrationssvårigheter Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Koncentrationssvårigheter vad är det? 2. Olika typer av koncentrationssvårigheter 3. Typiska problem
Läs merUtredning och diagnostik av adhd
Utredning och diagnostik av adhd hos barn och ungdomar Broschyren vänder sig till dem inom hälso- och sjukvården som har till uppgift att utreda och diagnostisera barn och ungdomar med frågeställning adhd.
Läs merMedicin Vad är. Viktigt att tänka på AD H D. Förord. kan Behandla. Hur k. Samsjuklighet. flickor s
ADHD och f lickor Förord 4 Medicin Vad är AD H D? 6 Hur k an AD H D visa sig ho flickor s? 8 AD H D kan s! Behandla 10 Viktigt att tänka på 11 13 Samsjuklighet 12 Förord Pojkar och flickor skiljer sig
Läs merBarn och ungdomar med adhd
Barn och ungdomar med adhd 2 Agenda 1. Diagnosen adhd 2. Hur vanligt är det? 3. Vilka upptäcks? 4. Vad innebär svårigheterna? 5. Förklaringsmodeller 6. Hur diagnostiseras adhd? 7. Stöd och behandling 9.
Läs merBarn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening
Barn med specialbehov 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Barn med specialbehov vad är det? 2. Teori- Olika typer av specialbehov -Inlärningen
Läs merUtsatta barn inom Barnhabiliteringen. Gunilla Rydberg 2009 11 03
Utsatta barn inom Barnhabiliteringen Gunilla Rydberg 2009 11 03 Barn och ungdomshabiliteringen Ingår tillsammans med Hörselhabilitering, Tolktjänst och Vuxenhabilitering i Habiliteringscentrum Habiliteringscentrum
Läs merSidan 1. Om adhd - för släkt och vänner
Sidan 1 Om adhd - för släkt och vänner Sidan 2 Adhd-center Stöd- och kunskapscenter inom Habilitering & Hälsa inom SLL Målgrupp: Barn, ungdomar och unga vuxna med adhd i Stockholms län Kurser, föreläsningar
Läs merInledning. Stockholm den 29 mars Till Avdelningen för kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården
Stockholm den 29 mars 2018 Till Avdelningen för kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården Attentions remissvar över remissversionen Behandling av spelmissbruk och spelberoende. Kunskapsstöd med nationella
Läs merESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY
ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY Early Symptomatic Syndromes Eliciting Neurodevelopmental Clinical Examinations 2014-11-12 Monica Jonsson, Tua Bardosson Syftar till att hitta hela gruppen av tidigt
Läs merDisposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST)
Disposition Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Vilka diagnoser? Vad är diagnoserna? Hannah Jakobsson, leg. psykolog, Cereb Prevalens Behandlingsmöjligheter Vad kan primärvården
Läs merADHD FÖRSVINNER INTE NÄR SKOLDAGEN ÄR SLUT
ADHD FÖRSVINNER INTE NÄR SKOLDAGEN ÄR SLUT För barn med ADHD hyperaktivitetssyndrom med uppmärksamhetsstörning Vad är ADHD? ADHD betyder Attention Deficit Hyperactivity Disorder, eller hyperaktivitetssyndrom
Läs merKÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS
KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS Det här kapitlet innehåller råd till både föräldrar/vårdnadshavare och lärare om symtomen på ADHD och hur man känner igen dem hos ett barn. Här finns avsnitt om ADHD
Läs merVälkommen till Temadag Hemmasittare med NPF i skolan
Välkommen till Temadag Hemmasittare med NPF i skolan Linköping 22 oktober 2014 Föreläsare: Marie Adolfsson, Johanna Björk och Team Botkyrka www.attention-utbildning.se 1 Dagens program 9.30 11.00 NPF aktuell
Läs merLindrig utvecklingsstörning
Lindrig utvecklingsstörning Barnläkarveckan i Karlstad 2013-04-23 /Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus i Mariestad och Gillbergcentrum, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs
Läs merVad är ADHD? Definitioner
2011-12-05 Vad är ADHD? Alla kan vi ibland ha svårt att sitta still, att fokusera vår uppmärksamhet och att kontrollera våra impulser, i synnerhet om vi är stressade eller trötta. För en del barn, ungdomar
Läs mer2014-10-13 Sidan 1. ADHD hos vuxna. ADHD-center Habilitering & Hälsa, SLL
2014-10-13 Sidan 1 ADHD hos vuxna ADHD-center Habilitering & Hälsa, SLL Innehåll Korta fakta om ADHD Svårigheter i vardagen Utredning, diagnostik Behandling och stöd Modediagnos eller kärt barn med många
Läs merKUNSKAP GÖR SKILLNAD. Katherine Wiklund
KUNSKAP GÖR SKILLNAD Katherine Wiklund TILLGÄNGLIGHET Fysisk miljö Psykosocial miljö Kommunikation Information Bemötande Attityder TILLGÄNGLIGHET OM Lättillgängligt Mångfald Demokrati Glädje Oberoende
Läs merInformation om. ADHD betyder Attention Deficit Hyperactivity Disorder, eller hyperaktivitetssyndrom med uppmärksamhetsstörning på svenska.
Information om ADHD och Concerta Vad är ADHD? ADHD betyder Attention Deficit Hyperactivity Disorder, eller hyperaktivitetssyndrom med uppmärksamhetsstörning på svenska. ADHD är ett väl dokumenterat och
Läs mer1. Diagnosen ADHD. Barn och ungdomar med ADHD. Översikt av föreläsningen
1 Barn och ungdomar med ADHD Översikt av föreläsningen 1. Diagnosen ADHD 2. Hur vanligt är det? 3. Flickor och pojkar 4. Vad innebär svårigheterna? 5. Förklaringsmodeller 6. Hur diagnostiseras ADHD hos
Läs merVärt att veta om ADHD
Sidan 1 Värt att veta om ADHD - förhållningssätt & strategier för personal Anna Backman Legitimerad psykolog ADHD-center, SLSO anna.backman@sll.se Sidan 2 Översikt 1. Diagnosen ADHD 2. Vad innebär svårigheterna?
Läs merBruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se. Bruno Hägglöf 2014 10 13
Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se Aspekter på stöd i skolan Skolan är en viktig skyddsfaktor inte minst för barn med funktionsproblem Men också
Läs merNEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSHINDER PÅ UNIVERSITETET
NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSHINDER PÅ UNIVERSITETET PETRA BOSTRÖM PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN PETRA.BOSTROM@PSY.GU.SE Viktigast idag: Att se problem med nya glasögon. Förmågor och bristande förmågor vs.
Läs merADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:
Ung med ADHD Det här faktabladet är skrivet till dig som är ung och har diagnosen ADHD. Har det hänt att någon har klagat på dig när du har haft svårt för att koncentrera dig? Förstod han eller hon inte
Läs merHabilitering inom BUP. Maria Unenge Hallerbäck Överläkare, med dr Landstinget i Värmland
Habilitering inom BUP Överläkare, med dr Landstinget i Värmland Neuropsykiatrisk behandling och habilitering inom BUP i Värmland Att begränsa symtom och förebygga psykisk ohälsa vid ASD Psykiatrisk problematik
Läs merPolicy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006
Policy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006 Reviderat: 2009-09-22 2014-03-13 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund till dokumentet... 3 Definitioner... 3 ICF och funktionshinderbegreppet...
Läs merHabiliteringsprogram autism
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 1(8) Habiliteringsprogram autism En autismspektrastörning innebär att en person har varaktiga brister i social och icke-verbal kommunikation, brister i känslomässig ömsesidighet
Läs meradhd Kort om hos barn och ungdomar
Kort om adhd hos barn och ungdomar Socialstyrelsen Läkemedelsverket Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket Statens beredning för medicinsk utvärdering Folkhälsomyndigheten Kort information till föräldrar
Läs merBorås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan Borås Stads styrdokument Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program
Läs merSPECIALPEDAGOGISKT ARBETE I
SPECIALPEDAGOGISKT ARBETE I FÖRSKOLAN Tidig upptäckt tidig insats (TUTI) Ett forskningsprojekt i samarbete mellan Högskolan i Jönköping och Jönköpings läns landsting finansierat av Socialstyrelsen för
Läs merNeuropsykiatri i förskolan
Neuropsykiatri i förskolan Leg. Psykolog George Rein Omtolkning av beteende Beteenden vid funktionsnedsättning är normala beteenden De uppträder mer intensivt och mer frekvent eftersom personer med funktionsnedsättning
Läs merAtt samarbeta kring barn och ungdomar med ADHD
Att samarbeta kring barn och ungdomar med ADHD Agneta Hellström Sinus AB www.sinus.se 121122 Agneta Hellström 1 Om samarbete 121122 Agneta Hellström 2 Varför behöver vi samarbeta kring barn med ADHD? Barn
Läs merInformation till första linjen. Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta
Information till första linjen Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta ÖVERENSKOMMELSE VID MISSTANKE OM PSYKISKT FUNKTIONSHINDER HOS BARN OCH UNGA
Läs merADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1
ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER
Läs merBarn som utmanar - barn med ADHD och andra beteendeproblem
Barn som utmanar - barn med ADHD och andra beteendeproblem Björn Kadesjö Utvecklingscentrum för barns psykiska hälsa Öl. vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus 1 Varför utmanar? Får den vuxne att
Läs merNeuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 25 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 DSM 5 (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) En handbok för psykiatrin, som innehåller
Läs merUtredning och diagnostik av adhd
Utredning och diagnostik av adhd hos vuxna Denna broschyr vänder sig till dem inom hälso- och sjukvården som har till uppgift att utreda och diagnostisera vuxna med frågeställning adhd. En mer uttömmande
Läs merUtbildningsdag 1 2010-03-16. Vård- och omsorgsförvaltningen. Utbildningsinnehåll dag 1
Vård- och omsorgsförvaltningen Utbildningsdag 1 2010-03-16 Utifrån kunskap och beprövad erfarenhet ska vi belysa psykiska funktionshinder i samhället ur ett helhetsperspektiv - och vad som avgör rätten
Läs merPsykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri
+ Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Förekomst av psykisk störning hos barn och ungdomar DSM-IV kriterier 41% DSM-IV kriterier
Läs merÖppen föreläsning om barn och ungdomar med adhd
Öppen föreläsning om barn och ungdomar med adhd Agenda 1. Vad är adhd? 2. Hur vanligt är det? 3. Vilka upptäcks? 4. Vad innebär svårigheterna? 5. Vad vet vi om hjärnan och adhd? 6. Vilken hjälp finns att
Läs merMANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum
MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum Reviderad december 2011 Syfte Syftet med den psykologiska utredningen är att ge
Läs merBarn- och ungdomspsykiatrin. Fakta om. Adhd. Utredning och behandling. www.lg.se. En del av Landstinget Gävleborg
Barn- och ungdomspsykiatrin Fakta om Adhd Utredning och behandling www.lg.se En del av Landstinget Gävleborg Allmänt Adhd är en förkortning av engelskans attention deficit/hyperactivity disorder, som brukar
Läs merBarn med psykisk ohälsa
Barn med psykisk ohälsa Vilka är de? Vem skall hjälpa dem och hur? Mia Ramklint Barn med psykisk ohälsa Barn som bråkar Ängsliga barn Ledsna barn Barn som inte tänker som andra Barn som far illa Spektrum:
Läs merPsykiatrien introduktion till ämnet och kursen. Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska
Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska Psykiatri- vad är det? Psykiatri- vad är det? Definitioner Psykiatri - Läran och vetenskapen om psykiska sjukdomar
Läs merVad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint
Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin Mia Ramklint När är man barn och ungdom? Spädbarn Småbarn/Förskolebarn Skolbarn Ungdomar/tonåringar Unga vuxna Barn med beteendestörningar
Läs merGrundkurs om NPF för skolan
Välkommen till Grundkurs om NPF för skolan 10 april 2014 Föreläsare: Marie Adolfsson och Miriam Lindström www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 12.00 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Läs merVälkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt
Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt 12 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 10.45 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 Marie Adolfsson
Läs merSelektiv mutism och dess behandling
Selektiv mutism och dess behandling Selektiv mutism och dess behandling Första ärenden 1996 Barnorienterad familjeterapi (BOF) - den använda behandlingsmetoden utveckling och anpassning av metoden till
Läs merOm adhd hos vuxna.
Om adhd hos vuxna www.habilitering.se/adhd-center Föreläsningens innehåll 1. Diagnosen adhd 2. Vad innebär svårigheterna? 3. Hur vanligt är adhd? 4. Genusperspektiv 5. Förklaringsmodeller 6. Utredning
Läs merHÖK - Barn och ungas psykiska ohälsa
HÖK - Barn och ungas psykiska ohälsa Första linjens ansvar och uppgifter Förhållningssätt Så mycket som möjligt av vård och stöd till barn och ungdomar med psykisk ohälsa ska ske i första linjens vård,
Läs merATT BEMÖTA SYNEN PÅ ADHD
ATT BEMÖTA SYNEN PÅ ADHD Det här kapitlet tar upp synen på ADHD och hur den kan upplevas av barnet själv och av familjemedlemmarna. Här finns förslag på vad man kan göra för att förändra den i vissa fall
Läs meradhd Kort om hos vuxna
Kort om adhd hos vuxna Socialstyrelsen Läkemedelsverket Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket Statens beredning för medicinsk utvärdering Folkhälsomyndigheten Kort information om adhd hos vuxna Den här
Läs merFöräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn.
Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn 2017 09 01 Lydia Springer lydia.springer@regionuppsala.se Jenny Pörjebäck SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner
Läs merPsykisk ohälsa hos späda och små barn Risker och kännetecken. Pia Risholm Mothander docent, specialist i klinisk psykologi
Psykisk ohälsa hos späda och små barn Risker och kännetecken Pia Risholm Mothander docent, specialist i klinisk psykologi prm@psychology.su.se Den här föreläsningen Förväntad utveckling 0-2 år Föräldrars
Läs merVuxenpsykiatrins skyldigheter för patientens barn. Elin Lindén, socionom
Vuxenpsykiatrins skyldigheter för patientens barn Elin Lindén, socionom I min profession träffar jag en bostadslös ensamstående man i 50-årsåldern med svår depression Utgå från ett barnrättsperspektiv
Läs merSUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap
SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner, Landstinget, Regionförbundet och FUB Stöd till barn och föräldrar i familjer där någon förälder har utvecklingsstörning eller
Läs merOm autism information för föräldrar
Om autism information för föräldrar Välkommen till första tillfället! INNEHÅLL Autism Information om diagnosen Föräldraperspektiv Kommunikation och socialt samspel Beteende Stress Mat/Sömn/Toa Tydliggörande
Läs merADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON
ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD ÄR DET? 1. Jag har ADHD 2. Vad är ADHD? 3. Symtomen 4. Impulskontrollen 5. Självkontroll 6. Exekutiva funktioner 7. Medicinering
Läs merVuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum
050207 Vuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum VUXENHABILITERINGENS PROGRAM FÖR VUXNA PERSONER MED FUNKTIONSHINDER INOM AUTISMSPEKTRUM Bakgrund Vuxenhabiliteringen
Läs merKänner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015
BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag Anna Sandell, Psykolog i förskola/skola Stenungsunds kommun Ordf. Psifos Vägledning för Elevhälsan Samarbete mellan Skolverket
Läs merUnga vuxna och neuropsykiatri "Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar Nalle Puh
Unga vuxna och neuropsykiatri "Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar Nalle Puh Gillberg ESSENCE (early symptomatic syndromes eliciting neuro developmental clinical examinations
Läs merVuxna med ADHD - arbetsliv Höganäsmodellen 1/12-09 Cecilia Johansson
Vuxna med ADHD - arbetsliv Höganäsmodellen 1/12-09 Cecilia Johansson ADHD hos vuxna Kort om vad ADHD är Tillkommande problem Arbetsliv Bemötande ADHD ett livslångt funktionshinder Förr trodde man att det
Läs merADHD hos skolbarn från risk till frisk. Josef Milerad Skolöverläkare, Lidingö stad universitetslektor Inst. kvinnors och barns hälsa
ADHD hos skolbarn från risk till frisk Josef Milerad Skolöverläkare, Lidingö stad universitetslektor Inst. kvinnors och barns hälsa Skolan är landets största hälsocentral 1,4 miljoner elever 6 år till
Läs merFakta om tuberös skleros (TSC)
Fakta om tuberös skleros (TSC) Tuberös skleros är en medfödd genetisk sjukdom som karaktäriseras av tumörliknande förändringar i hjärnan och olika organ i kroppen. Förändringarna kan vara allt från små
Läs merANN SIMMEBORN FLEISCHER 9 MARS
Välkomna! Tider för eftermiddagen NPF och pedagogiska stöd Cirka tider Kort beskrivning av NPF 9.15 10.00 Bemötande och pedagogiska strategier 10.00 10.50 Paus 10.50 11.00 Praktiskt arbete 11.00 12.00
Läs merBarns och ungas rätt till lärande sett ur olika perspektiv Är det bra med tidig upptäckt och tidiga insatser vad vet vi, vad gör vi?
Barns och ungas rätt till lärande sett ur olika perspektiv Är det bra med tidig upptäckt och tidiga insatser vad vet vi, vad gör vi? 2013-09-03 / Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs
Läs merRiktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning
Riktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning Bistånd enligt socialtjänstlagen (SoL) 4 kap 1 Fastställda av vård- och omsorgsnämnden 2015-05-13, 45, Dnr VON 2015/103 Innehållsförteckning
Läs merAttentions remissvar över promemorian Specialpedagogisk kompetens i fråga om neuropsykiatriska svårigheter
Stockholm den 26 juni 2017 Till Utbildningsdepartementet 103 30 Stockholm Diarienummer: U2017/01365/UH Attentions remissvar över promemorian Specialpedagogisk kompetens i fråga om neuropsykiatriska svårigheter
Läs merUppmärksamma den andra föräldern
Uppmärksamma den andra föräldern Depression hos nyblivna pappor förekomst, samvarierande faktorer, upptäckt och stöd Pamela Massoudi, fil dr, leg psykolog FoU Kronoberg & BUP Småbarnsteam, Region Kronoberg
Läs merHabiliteringen. Info om Habiliteringen, H&H till gruppen. Mitt i livet
Habiliteringen Info om Habiliteringen, H&H till gruppen Mitt i livet 2017-10-31 Habiliteringens kännetecken är utredande och behandlande åtgärder som har sin utgångspunkt i funktionshinder med fokus på
Läs merINFORMATION OM ADHD OCH CONCERTA
INFORMATION OM ADHD OCH CONCERTA VAD ÄR ADHD? ADHD betyder Attention Deficit Hyperactivity Disorder, eller hyperaktivitetssyndrom med uppmärksamhetsstörning på svenska. ADHD är ett väl dokumenterat och
Läs merStöd och behandling för en enklare vardag
STOCKHOLM 2010-09-15 Stöd och behandling för en enklare vardag Nya förslag om vården för barn och unga vuxna med neuropsykiatriska diagnoser Alla barn har rätt till en god uppväxt Allt fler barn och unga
Läs merFörstärkt familje/jourhem, Uppsala kommun
Förstärkt familje/jourhem, Uppsala kommun 2017 12 05 Lydia Springer lydia.springer@regionuppsala.se Christine Mattsson christine.eriksson-mattsson@regionuppsala.se SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling
Läs merNeuropsykiatri. Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri
Neuropsykiatri Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri Diagnoser Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar avser diagnoser: 1. ADHD - med både hyperaktivitet och uppmärksamhetsstörning - med enbart hyperaktivitet
Läs merAnhörigstöd. sid. 1 av 8. Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS. Gäller från och med
Anhörigstöd Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS Beslutat av Förvaltningschef Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller från och med Senast reviderad 2019-05-06 sid. 1 av 8 Innehåll
Läs merBarn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland
Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Förekomst av psykiska problem hos barn- och unga 1/3 har sömnsvårigheter minst en gång i veckan ¼ har huvudvärk 1/5
Läs merKort om ADHD hos barn och vuxna. En sammanfattning av Socialstyrelsens kunskapsöversikt
Kort om ADHD hos barn och vuxna En sammanfattning av Socialstyrelsens kunskapsöversikt Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Kunskapsöversikt. Det innebär att rapporten
Läs merInte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD
Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Anna Backman, ADHD-center Habilitering & Hälsa Ulla Otterstadh, BUP Kognitivt stöd Annika Brar, Habilitering & Hälsa / Vuxenpsykiatri 2014-05-08
Läs merUppdragsutbildning. Våra föreläsningar kombinerar förståelse och praktiska strategier för att underlätta vardagen.
Uppdragsutbildning Provivus har en mängd olika föreläsningar och skräddarsyr gärna utifrån verksamhetens behov. Här nedan beskriver vi våra olika föreläsningar. Kolla även gärna in våra populära processutbildningar:
Läs merRiksförbundet Attentions intressepolitiska program 2011 2015. Det här vill vi!
Riksförbundet Attentions intressepolitiska program 2011 2015 Det här vill vi! Om oss... Riksförbundet Attention är en intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF),
Läs merFamiljer med barn och unga med psykisk ohälsa
Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa En kunskapsöversikt om anhörigas erfarenheter samt insatser i form av: information, stöd och behandling/terapi relevanta ur ett anhörigperspektiv Ylva Benderix
Läs merMODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. ORO/NEDSTÄMDHET HANDLINGSPLAN för skolor i Enköpings kommun
MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa ORO/NEDSTÄMDHET HANDLINGSPLAN för skolor i Enköpings kommun Vad säger skollagen? Skollagen 1 kapitlet, 4 paragrafen Utbildningen
Läs merSpråkledarutbildningen TAKK för Språket. 3 september 2015
Språkledarutbildningen TAKK för Språket 3 september 2015 Vad är en funktionsnedsättning? Beror på en sjukdom eller skada på kroppen. Den kan vara medfödd eller komma senare i livet. Det är en nedsättning
Läs mer1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument
1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04
Läs merLindrig utvecklingsstörning - aspekter ur ett samverkansperspektiv
Lindrig utvecklingsstörning - aspekter ur ett samverkansperspektiv Elisabeth Fernell, MD, PhD Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus, Mariestad och Gillbergcentrum, GU, Göteborg Huvudproblemet:
Läs merKlarar alla barn skolans mål?
Klarar alla barn skolans mål? 2014-10-29/Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus, Mariestad Gillbergcentrum, Göteborgs universitet Gillbergcentrum Barn och ungdomscentrum
Läs merStyrdokument för Västra Götalandsregionens verksamheter inom Habilitering & Hälsa
Styrdokument för Västra Götalandsregionens verksamheter inom Habilitering & Hälsa Beslutad av regionfullmäktige 2010-02-02 Redaktionella justeringar p g a namnbyte 2 Bakgrund Grunden för Västra Götalandsregionens
Läs merFrågor om landstingets/regionens habiliteringsverksamhet
Ort. datum Frågor om landstingets/regionens habiliteringsverksamhet Er familj har sedan 1-2 år haft kontakt med barn- och ungdomshabiliteringen. För att vi ska kunna utveckla verksamheten är det viktigt
Läs merADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS
ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS 2 Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn (och vuxna) som lider av ADHD (Attention Deficit Hyperactivity
Läs merMarie Adolfsson. Välkommen till Grundkurs om NPF för skolan 3 oktober 2013. www.attention-utbildning.se. Dagens agenda
Välkommen till Grundkurs om NPF för skolan 3 oktober 2013 www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 12.00 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar vad omfattar begreppet och hur kan det yttra sig?
Läs merAD/HD utredning och behandling på specialistnivå -när den är som bäst
AD/HD utredning och behandling på specialistnivå -när den är som bäst Kerstin Arnsvik Malmberg Specialist i Barn och ungdomspsykiatri Med.dr. BUP Skärholmen Stockholm Indikatorer för utredning När ett
Läs merSamverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20
1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER
Läs merSFBUBs riktlinjer för depression. Psykosocial behandling remissversion
SFBUBs riktlinjer för depression Psykosocial behandling remissversion multimodal behandling i familjekontext med inriktning på depression fasindelad ges under minst 4-8 veckor före annan specifik behandling
Läs merVård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Emelie Sundberg, SAS. Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen
Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinje Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Dokumentansvarig Emelie Sundberg, SAS Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen Diarienr VON 248/17
Läs merDe flesta av oss har någon erfarenhet av psykisk ohälsa, egenupplevd, närstående eller professionell.
Övningsmaterial 1. Samsyn I arbete med en elevhälsobaseradmodell för tidiga insatser ska olika professioner från olika verksamheter arbeta tillsammans. Det finnas olika sätt att se på begrepp, målgrupper
Läs mer