Ökade livschanser för barn med ADHD

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ökade livschanser för barn med ADHD"

Transkript

1 Ökade livschanser för barn med ADHD Förebyggande insatser ur ett familjeperspektiv Projektbeskrivning Marie Erlandsson Ek 1

2 Innehåll Inledning... 3 ADHD - Attention Deficit Hyperactivity Disorder... 4 ADHD som riskfaktor för ohälsa och social utsatthet... 4 Att leva med ADHD... 5 Nuläge - stöd till familjer med ADHD... 6 Behov av stödinsatser... 7 Samverkan runt barn i riskmiljöer... 8 Brukarorganisationer... 9 Projektplan Projektets mål Uppföljning/Indikatorer Projektorganisation Genomförande av projektet Budget

3 Inledning Under tiden augusti augusti 2012 har Projekt anhörigstöd pågått i Sala kommun för att utveckla arbetet med stöd till anhöriga. Under projektets gång har det framkommit stora brister i stödet till barn och även föräldrar som anhöriga. Familjer med barn med funktionshinder har ett stort omsorgsansvar och får ofta kämpa för att få stöd och hjälp. Risken för ohälsa är större för dessa familjer än för andra. Det förebyggande arbetet för barn och unga i riskmiljöer i Sala kommun är splittrat och saknar en gemensam målbild och struktur i samverkan med landsting och frivilligsektorn. Det saknas lättillgängliga och tidiga stödinsatser för familjer. Personer som tillhör personkretsen för LSS, Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade, har lagstadgad rätt till stöd och hjälp. Barn med enbart diagnosen ADHD har inte rätt att få specialisthjälp från landstingets habilitering eller insatser från kommunen enligt LSS. Det stöd de kan få är via Barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, som ansvarar för eventuell medicinering. Vid behov av hjälpmedelsförskrivning sker detta via primärvården. Det saknas ett samordnat stöd för barn med ADHD och deras familjer. Forskarna har haft svårt att komma fram till entydiga siffror på hur vanligt ADHD är. De flesta experter är dock eniga om att ADHD förekommer hos mellan 3 och 5 % av alla skolbarn. I en rapport från Västmanlands kommuner och landsting, VKL, (Utsatta barn och ungdomar, Ann Tjernberg och Ove Svensson, VKL, maj 2012) uppskattar man att det handlar om minst 10 procent av alla barn och ungdomar som har de problem som beskrivs av diagnoserna ADHD, trotssyndrom eller uppförandestörning. Enligt samma rapport har remissflödet till Handikappcentrum med begäran om insatser till barn och ungdomar med neuropsykiatriska diagnoser stadigt ökat i Västmanland. Cirka 30 % från 2001 till Besök och remisser till BUP med frågeställningen om barn och ungdomar har en neuropsykiatrisk problematik har ökat kraftigt samtidigt som antalet barn inom BUP:s öppenvård med en ADHD diagnos har stigit med sexhundra procent (600 %) mellan 2001 och I Sala kommun är det svårt att uppskatta behovet av stöd då man inte har tillgång till någon statistik när det gäller diagnoser. På Ekebyskolan uppskattar man att ca elever i årskurs 7 har en ADHD-problematik vilket skulle motsvara % av eleverna. Inom både skolan och socialtjänsten har man uppfattningen att familjer med ADHD problem ökar. Bilden av framtid där barn och familjer med neuropsykiatriska funktionshinder har ökande omsorgsansvar, försämrad hälsa och större risk för barnen att hamna i missbruk och kriminalitet är en realitet. Med rätt stöd i rätt tid kan barn och familjer med ADHD- problematik få ett fungerande vardagsliv, det viktigaste stödet man kan ge för att öka barnens livschanser och förhindra att de hamnar i en riskmiljö. 3

4 ADHD - Attention Deficit Hyperactivity Disorder ADHD står för Attention Deficit Hyperactivity Disorder,och är ett samlingsnamn som även omfattar ADD och DAMP. Kärnsymptomen vid ADHD är problem med uppmärksamhet, impulskontroll och överaktivitet. Symptomen kan förekomma var för sig eller i kombination med varandra. Personer med ADHD har ofta även andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar såsom Tourettes, Asperger eller Tvångssyndrom. Det är också vanligt med inlärningssvårigheter och läs- och skrivproblem. Antalet personer som får diagnosen ADHD har ökat på senare år. Ett viktigt skäl är att kunskapen på området har utvecklats inom psykiatrin. En annan möjlig förklaring är att man lättare upptäcker ADHD i ett informationssamhälle som ställer höga krav på kognitiva funktioner. Förskrivningen av läkemedel mot ADHD har ökat kraftigt. ADHD yttrar sig på olika sätt hos olika individer och under olika tidpunkter i livet. Svårighetsgraden och typen av problem varierar från person till person. För många barn blir funktionshindret mindre kännbart när man blir lite äldre. Den genetiska faktorn tros ha en dominerande roll vid ADHD och det är vanligt att fler medlemmar i samma familj har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Diagnosen är vanligast bland pojkar och män. Dock befaras ett stort mörkertal på kvinnosidan. ADHD som riskfaktor för ohälsa och social utsatthet Barn med ADHD är mer beroende än andra barn av fungerande och strukturerat vardagsliv. Negativa miljöer ökar risken för utagerande problem t.ex. i form av trotssyndrom och uppförandestörning. En stor rörig och orolig barngrupp eller klass kan få ett barn med ADHD att visa sina allra sämsta sidor som kan leda till att problemen förstärks. Det är vanligt att fler medlemmar i samma familj har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning då det finns en viss ärftlighet. Detta gör behovet av stöd större. Många familjer dessutom en socialt utsatt situation med ekonomiska svårigheter och svaga nätverk. Den långsiktiga och krävande uppgift det innebär att uppfostra ett barn med ADHD vara övermäktigt även för en välfungerande familj. Barn med ADHD som inte blir uppmärksammade och får hjälp riskerar att misslyckas i skolan och kan få allvarliga problem med att anpassa sig socialt. Barn med ADHD har både större risk för att utveckla psykosomatiska besvär och involveras i mobbning, än barn utan ADHD. ADHD är en även en riskfaktor för uppkomst av missbruk och kriminalitet. Ofta har personer med ADHD en tidigare missbruksstart än sina jämnåriga, och missbruket har mer allvarlig utveckling. 4

5 En enstaka riskfaktor behöver inte betyda så mycket. Men om ett barn är utsatt för flera samverkande riskfaktorer, som till exempel att funktionshindret medför svårigheter att klara skolan samtidigt som barnet lever i en dysfunktionell familj, är risken att hamna i utanförskap större. De viktigaste skyddsfaktorerna i ett barns liv är föräldrar/familj och förskola/skola. Dessa faktorer behöver stärkas för att minska risken för att barn med ADHD utvecklar ett asocialt beteende. Som vuxna riskerar personer med ADHD att drabbas av depressioner, ångest, missbruk, utmattningsreaktioner, relationsproblem och svårigheter med att klara arbetsliv, ekonomi och vardagssysslor. Personer med ADHD har ofta kreativa sidor och mycket energi som rätt använt kan vara en stor tillgång både för samhället och för individen. Att leva med ADHD Enligt en rapport, Hälsa och välfärd hos barn och unga med funktionsnedsättning från Statens Folkhälsoinstitut, har föräldrar till barn med funktionsnedsättning sämre hälsa än andra föräldrar och lider oftare av huvudvärk och sömnlöshet. Det gäller i viss mån även magbesvär och ryggbesvär. Problemen är vanligast hos föräldrar till barn med måttliga eller svåra funktionsnedsättningar liksom föräldrar till barn med huvudsakligen neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Det är en svår och krävande roll att vara förälder till ett barn med ADHD. Barnen har stort behov av vuxenmedverkan för att klara av vad som förväntas av dem och för att vardagens rutiner ska fungera. Föräldrar till ett barn med ADHD upplever ofta en hög stressnivå. Stressen ökar med svårighetsgrad av ADHD, framför allt om barnet också har ett trotsigt beteende. Många barn med ADHD har svårt att tåla krav och möter inte sällan sina föräldrars uppmaningar med protester. Om man inte förstår sitt barns sätt att fungera och inte vet hur man ska bemöta det, är det risk för att en negativ inställning, tillsägelser och förmaningar kommer att prägla samvaron. Det blir en ond cirkel som kan leda till att barnets beteendeproblem förstärks, vilket ökar risken för andra problem. Vardagens tjat och konflikter föder frustration och skuldkänslor hos föräldrarna som kan leda till äktenskapskonflikter och upplevelser av att inte orka med. Det är svårt att få tiden att räcka till för övriga familjemedlemmar och syskons behov kommer lätt i skymundan. Psykosociala insatser och medicinering brukar minska problemen ordentligt. Psykosociala insatser kan vara anhörigutbildningar, anpassning av skol- eller arbetsmiljön och annan hjälp med vardagen. Medicinerna som används är små doser av centralstimulerande medel. Det har dämpande effekt på kärnsymtomen och få biverkningar. 5

6 Nuläge - stöd till familjer med ADHD Det är inte ovanligt med ett pressat och svårhanterligt vardagsliv där struktur och rutiner är svårt att upprätthålla. Många föräldrar till barn med ADHD beskriver en stressad och kaotisk vardag där man har svårt att hålla näsan över vattenytan. Mycket av föräldrarnas tid går åt till samarbete med skolan för att klara barnens skolgång. Föreningen Attention - Sala som är en intresseorganisation för människor med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, efterlyser ett närmare samarbete mellan skolan och BUP. Det saknas stöd för anhöriga till barn med ADHD, Man får ingen hjälp förrän man rasar ihop säger en förälder. För elever med svår ADHD eller blanddiagnoser, där medicinering inte ger tillräcklig effekt, har skolan ofta svårt att hitta stödåtgärder som fungerar bra. ADHD-diagnosen i sig utlöser inget automatiskt stödbatteri utan det är elevens sammantagna svårigheter i skolarbetet eller i den sociala samvaron i skolan som avgör vilka typer av åtgärder som används. Elever med ADHD går i vanliga klasser. Lärarnas förmåga att bemöta elever med neuropsykiatriska funktionshinder är väldigt skiftande. Ett fåtal elever får hjälp en tid (1-2 läsår) av att befinna sig i en särskild undervisningsgrupp där beteendemodifikation är en av huvuduppgifterna. I Sala kommun samarbetar skolan och socialtjänsten i Skolteamet som arbetar runt skolproblem, företrädesvis runt elever med utåtagerande beteende och uppmärksamhetsstörningar. Barn och ungdom från 1 till 16 år och deras föräldrar är den grupp som teamet riktar sig mot. Det övergripande syftet med teamet är att samordna arbetet kring elever som har problem och ge stöd till dem som arbetar med eleverna. Skolan använder sig inte av någon enhetlig metod när det gäller arbete mot mobbning vilket drabbar barn med ADHD som i större utsträckning än andra barn är utsatta för mobbning. Inom Individ- och familjeomsorgen finns i dagsläget inga uppbyggda förebyggande insatser som erbjuds generellt till föräldrar eller riktat till speciella föräldragrupper. Allt bistånd utreds efter anmälan eller föräldrars egen ansökan. Familjer kan få stöd via individ- och familjeomsorgens IFAS - Intensivt FamiljeArbete i Samverkan. Detta stöd erbjuds som bistånd efter utredning. Socialtjänsten i Sala har flera fall av institutionsplaceringar av tonåringar som skulle kunna ha undvikits om man kunnat erbjuda tidiga insatser eller där ett bättre samarbete med landstinget hade varit till stöd. Föräldrastöd inom individ- och familjeomsorgen i form av föräldraprogram i samarbete med skolan saknas. Det saknas lättillgängliga och tidiga stödinsatser inom individ och familjeomsorgen för föräldrar och barn som till exempel stödgruppsverksamheter och stöd i krissituationer. Under 2011 tog Barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen emot 100 barn med ADHD. Majoriteten provar medicinering och för de flesta blir det en viss förbättring. BUP poängterar 6

7 att det enbart är för ett fåtal som medicinering är en mirakelkur. Omfattningen av medicinering är stor, 1,5 procent av alla barn i Sverige får ADHD-medicin enligt BUP. De flesta barn med ADHD som BUP har hand om är hyperaktiva även om en del mest har koncentrationssvårigheter, företrädelsevis flickor. BUP anser att insatser i skolan till exempel i form av skickliga specialpedagoger, är avgörande för hur barnen ska lyckas. Enbart en satsning på familjen är inte tillräckligt för att öka barnens livschanser. Alla miljöer där barnen finns behöver handikappanpassas. Inom landstinget i Västmanland finns inom BUP en neuropsykiatrisk mottagning, NEP, som arbetar länsövergripande. Dit kan BUP remittera familjer för stöd. NEP-teamet anordnar föräldrautbildning på tre gånger dit även familjer från Sala är välkomna. I denna utbildning ingår information om olika saker bland annat om hjälpmedel. Inom fritidsverksamheten i Sala kommun har man ungdomsverksamhet för ungdomar från åk 6 och uppåt. För barn i åk 4-6 anordnas ett flertal sommarläger. Alla barn är välkomna och man är mån om att uppmärksamma alla barn och deras speciella behov. Behov av stödinsatser Av BRIS- rapport Vuxenstöd 2012 framgår att den största delen av vuxna som vänder sig till Bris Vuxentelefon gör det med anledning av myndighetskontakter. Föräldrarna känner stor hopplöshet inför myndighetskontakter. Man upplever att socialtjänsten inte agerar fast barn mått dåligt en längre tid och man vittnar också om svårigheter att få rätt hjälp hos barn- och ungdomspsykiatrin. Föräldrar uppger också att det inte har någonstans att ta vägen när det behöver tillfälligt stöd för att orka vara förälder. Detta visar behovet av att få lättillgängligt och adekvat stöd för dessa familjer i ett tidigt skede är viktigt. I Sala på går sedan en tid diskussioner om att inrätta ett Familjecentrum i samverkan mellan kommunen och landstinget. Ett Familjecentrum kan vara en lättillgänglig arena för samlade stödinsatser för familjer i ett tidigt skede. Hit kan man till exempel lokalisera föräldrautbildningar och samtalsgrupper för föräldrar till barn med neuropsykiatriska funktionshinder. De önskemål om anhörigstöd som framkommit i projektet Anhörigstöd i Sala rent allmänt är lättillgänglig information, avlastning och möjlighet att träffa andra i samma situation. För föräldrar med barn med ADHD finns ett behov av utbildning om funktionsnedsättningen, metoder för att hantera barnen på bästa sätt och information om hjälpmedel som finns att tillgå. Föreningen Attention-Sala bildades efter att skolan i samarbete med BUP genomförde ett mycket uppskattat utbildningsprogram, MIV Metoder i Vardagen, en samverkansutbildning för föräldrar och skolpersonal till barn med ADHD. Programmet är utvärderat via Uppsala universitet med goda resultat. Kursen ger föräldrar och lärare kunskaper och färdigheter att hantera barnens funktionsnedsättning och lägger grunden för att gott samarbete mellan skolan och familjen. Utbildningen var ett stort stöd för föräldrar och man vill se en fortsättning av 7

8 MIV i skolan. För att hålla kunskapen levande föreslår man en speciell funktion i skolan som håller frågan levande och även en familjementor som stöttar upp familjelivet på hemmaplan. Föreningen ser också ett behov av självhjälpsgrupper eller andra stödgrupper för föräldrar. Alla barn ska uppleva att de lyckas i skolan. Godkända skolprestationer, betyg är oerhört viktigt för psykosocialt välmående. Stödstrukturerna inom skolan måste vara välutvecklade och besitta bred kompetens. Kompetensutveckling till lärarna behövs för att tillgodose behoven hos barn med ADHD. Man har goda resultat av MIV- utbildningen och önskar bygga upp en egen kompetens för utbildning till föräldrar och barn. Skolan är också en viktig arena för tidig upptäckt. Landstingets NEP-team har uppfattningen att i vissa familjer skulle behövas konkreta insatser på plats i hemmet. En stödperson som kan visa på strategier och konkreta handlingsmöjligheter direkt i situationen. Även föräldragrupper anser man skulle vara ett gott stöd. Här behövs ett strukturerat och färdigt innehåll. Föräldraprogrammet Cope eller Komet har provats i denna typ av föräldragrupper och kan fungera bra. En situation som bör uppmärksammas är när barnen börjar bli vuxna och slutar skolan. Då tar stödet till barnet i skolan slut och frågan om studier eller arbete blir aktuell. Här läggs mycket ansvar på föräldrarna och det finns inget samlat stöd för barn eller föräldrar. Föräldrar nås inte alltid av information om vilken hjälp man kan få. Bland alla aktörer kring familjer med ADHD problematik saknas det kunskap om föräldrarnas egen syn på behovet av stöd både vad gäller omfattning och utformning. För att utforma ett ändamålsensligt stöd för familjer med barn som har funktionsnedsättningar av olika slag behövs en strukturerad och lyhörd dialog med familjer med ADHD. Under projekt Anhörigstöd har det genomförts ett antal dialoger med anhöriga för att diskutera behovet av anhörigstöd. Det har varit svårt att nå familjer med barn med funktionshinder. Dessa familjer har svårt att komma ifrån på kvällar för att delta i fokusgrupper och liknande. Att fortsätta att hitta former för dialog om hur ett adekvat anhörigstöd kan utformas är nödvändigt. Det handlar om att utveckla det förebyggande arbetet för barn och unga, skapa tidiga insatser, tydliggöra vad som finns och göra stödet lättillgängligt för familjer. Samverkan runt barn i riskmiljöer Sedan 2010 finns det krav på hälso- och sjukvården och socialtjänsten om överenskommelse om samverkan kring personer med psykisk funktionsnedsättning. Enligt rapporten Utsatta barn från VKL är det i dag endast Västerås kommun i Västmanlands län som uppfyller det lagstadgade kravet om en överenskommelse om barn och unga. Det saknas gemensamma politiska mål mellan landstinget och kommunerna i Västmanland samt gemensam tolkning av hur samverkan ska ske 8

9 och vem som ansvarar för att samverkan sker mellan berörda parter på regional nivå. Det handlar, utöver skrivna överenskommelser och om erforderliga resurser för samverkan. Sala kommun har under flera år arbetat med att hitta bra samverkan runt barn i riskmiljöer. Samarbete finns mellan socialtjänst/skola, socialtjänst/skola/fritid/polis, socialtjänst/landsting, skola/bup m.m. Det finns en plan för förvaltningsövergripande samarbete kring elevers psykiska hälsa. I det dagliga arbetet samverkar man inom framförallt socialtjänsten och skolan runt barn med skolproblem och deras föräldrar. De metoder som används är till största del beprövade och evidensbaserade. Samverkan sker tack vare hängivna och engagerade personer inom de olika organisationerna. Många försök har gjorts till att få olika arbetssätt och metoder som bygger på samverkan, in i den ordinarie organisationen. Samtidigt sker andra processer och omorganisationer som underminerar arbetet när personal byter arbetsuppgifter. Samverkan bygger i många fall på individer och inte på funktioner. Detta leder till att goda föresatser, arbete för att hitta former för samverkan i det dagliga arbetet och de goda metoderna har svårt att få en långsiktighet. Personal inom olika verksamheter får inte tillräckligt stöd. Inte heller barn och föräldrar får det stöd de skulle behöva i ett tidigt skede. Det saknas en övergripande struktur och en överblick över vad som görs. Detta för med sig luckor i de insatser som behövs i ett välutvecklat förebyggande arbete. Brukarorganisationer Riksförbundet Attention är en intresseorganisation för människor med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) såsom ADHD, Aspergers syndrom, Tourettes syndrom, språkstörningar och OCD. Attention arbetar för att de barn, ungdomar och vuxna som finns bakom diagnoserna ska bli bemötta med respekt och få det stöd de behöver i skolan, på arbetsmarknaden och på fritiden I Sala finns en lokalavdelning, Attention-Sala som anordnar caféträffar med eller utan teman och ibland föreläsningar om neuropsykiatriska funktionshinder. Man anordnar även olika familjeaktiviteter. Attention-Sala samverkar med skolan kring utbildning för lärare och föräldrar. 9

10 Projektplan Sala kommun behöver ta ett samlat grepp på frågan om NPF. Frågan berör vård- och omsorgsförvaltningen, skolan och kultur- och fritidsenheten och även landstingets barn och ungdomspsykiatri. En sammanhållen kedja av insatser för familjer med ADHD behöver utvecklas med information, förebyggande insatser, föräldraprogram, stödgrupper och individuella insatser. Kedjan ska vara tydlig och möjlig att kommunicera till berörda familjer. Utvecklingsarbetet bör genomföras i nära samverkan med berörda familjer och föreningen Attention. Dialog En strukturerad dialog i samverkan med föreningen Attention behöver genomföras med berörda familjer och verksamheter. En ambition i Sala kommun är att invånarna skall känna att man har inflytande och är delaktig i samhället och dess utveckling. Att öppna upp för dialog med familjer och anhöriga om hur insatser ska utformas ökar delaktigheten. Projekt Anhörigstöd har visat på olika dialogformer såsom dialogcafé och fokusgrupper som är strukturerade metoder som kan användas. Att på detta sätt systematisera dialogen ger synpunkter och underlag som kan användas i verksamhetsplaneringen. Dialogen kan ske både individuellt och i grupp. Dialogen ska syfta till att få underlag och en utgångspunkt för stödinsatser som underlättar familjernas vardagsliv. Utveckla och tillskapa En granskning av befintliga insatser inom socialtjänsten, skolan, fritiden och landstinget behöver göras. Kan man utveckla befintliga insatser så det passar familjernas behov bättre? Vad saknas och med vilka insatser ska kedjan kompletteras? Kedjan ska bestå av befintliga insatser och insatser som utvecklas under projektets gång och de ska implementeras i ordinarie verksamhet. Föräldrastödsprogram kan vara ett gott stöd för föräldrar till barn med ADHD. Ett strukturerat upplägg som i Cope eller Komet som är föräldrastödsprogram som fokuserar på samspelet mellan barn och förälder kan vara till nytta. Individuellt stöd i form av familjementor i hemmet för pedagogiskt stöd, samtalskontakt eller stödgrupper för föräldrar kan vara ett tänkbart stöd. Kompetensutveckling för personal inom skola, individ- och familjeomsorgen, kultur och fritid, BUP och föräldrar om ADHD som funktionssnedsättning, moderna hjälpmedel och adekvat stöd och hjälp till barn, unga och anhöriga. Kompetensutbildning av lärare och föräldrar genom det utbildningsprogram som skolan genomfört i samverkan med BUP. Den leddes av Erik Virkberg, barn- och ungdomspsykiatriska kliniken i Uppsala som utarbetat en metod, MIV Metoder i Vardagen som är en samverkansutbildning för föräldrar och skolpersonal till barn med ADHD. Programmet är utvärderat via Uppsala universitet med goda resultat. Kursen ger föräldrar och lärare kunskaper och färdigheter att hantera barnens funktionsnedsättning och lägger grunden 10

11 för att gott samarbete mellan skolan och familjen. Skolan har provat MIV med goda resultat och behöver bygga upp en kompetens för att implementera detta arbetsätt. Införa kvalificerat uppdrag för kontaktpersoner som mentor/coach till ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som ska ut i vuxenlivet med arbete eller studier och eget boende. En mentor/coach som fungerar som stöd och uppmuntran, hjälper till med kontakterna med arbetsförmedling, studievägledare, försäkringskassa etc. så ansvaret inte enbart läggs på föräldrarna. Detta kan stärka den unges väg till ett självständigt liv. Lättillgänglighet Lättillgänglig och välkomnande väg för föräldrar med barn som har ADHD att få stöd genom samverkan med den blivande familjecentralen och skolan. Tydliggöra Informationen om stödinsatser för familjer med ADHD bör ses över så den blir lättillgänglig. Genom anhörigstödssidan på kommunens hemsida, medborgarkontoret och eventuell framtida anhörigsamordnare. Projektet ska läggas upp som ett utvecklingsarbete inom befintlig verksamhet för att säkerställa implementering och långsiktighet. En sidoeffekt av projektet förväntas bli en förstärkt samverkan mellan kommunen och landstinget när det gäller arbetet runt barn i riskmiljöer Projektets mål Syfte: Genom att stärka vardagslivet för familjer med ADHD ökar barnens livschanser och risken för utanförskap minskar. Projektmål: Att genom dialog och kompetensutveckling utveckla adekvata stödinsatser för barn med ADHD och deras familjer. Uppföljning/Indikatorer Andel elever som klarat målen år 9 (Skolverket) (finns kommun/län/nationellt) Liv & Hälsa enkätundersökning Västmanland åk 7,9 och åk 2 gymnasiet utvalda delar tex självupplevd hälsa, mobbning. Enkät till familjer om hur nöjd man är med den hjälp man fått Projektorganisation Styrgrupp: skola, vård- och omsorgsförvaltningen, kultur- och fritidsenheten, barn- och ungdomspsykiatrin, Attention-Sala Projektgrupp: projektledare, utförare från respektive deltagande verksamhet Projektledare: 50% Administrativt stöd: 25 % 11

12 Roll Namn Ansvar och befogenheter Vård och omsorgsförvaltningen Beställare/projektägare Styrgrupp Verksamhetschef för vård- och omsorgsförvaltningen, Chefen för elevhälsan, enhetschef barnoch ungdomspsykiatrin i Sala, chefen för kultur- och fritidsenheten, representant från Attention Projektledare Projektgrupp Projektstöd Utförare från resp verksamhet. Administrativt stöd Expertstöd Erik Virkberg? Genomförande av projektet År 1 Ta fram en detaljerad projektplan tillsammans med forskningsinstitution Ta fram en kommunikationsplan Ta fram en plan för dialogen med föräldrar och professionella Genomföra en dialogturne för att ta fram underlag för förslag till stödinsatser för familjer med ADHD. I samverkan med Attention Arrangera utbildningsinsatser för personal och föräldrar Inventera befintliga insatser Föreslå en kedja av adekvata stödinsatser Föreslå en permanent samverkansorganisation för ledning och styrning för att säkerställa metodutvecklingen År 2 Prova föreslagna insatser Utvärdera resultat År 3 Implementera stödinsatser i respektive verksamhet Utvärdera Budget År 1 Dialog, kompetensutveckling, utveckla metoder Projektledare 50 % 250 tkr Administrativt stöd 25% 125 tkr Administrativa kostnader 10 tkr OH-kostnader 60 tkr Aktivitetskostnader, Dialoger m.m. 10 tkr Kompetensutveckling 125 tkr Forskningsresurser 500 tkr Summa: tkr 12

13 År 2 Prova metoder, initialt stöd, utvärdering Projektledare 50 % Administrativt stöd 25% Administrativa kostnader OH-kostnader Aktivitetskostnader, Dialoger m.m. Kompetensutveckling Insatser Forskningsresurser Summa: 250 tkr 125 tkr 10 tkr 60 tkr 10 tkr 125 tkr 500 tkr 500 tkr 1580 tkr År 3 implementering och strukturstöd i start och uppbyggnad Projektledare 50 % 250 tkr Administrativt stöd 25% 125 tkr Administrativa kostnader 10 tkr OH-kostnader 60 tkr Aktivitetskostnader, Dialoger m.m. 10 tkr Kompetensutveckling 125 tkr Insatser 500 tkr Forskningsresurser 500 tkr Summa: 1580 tkr Summa totalt 3 år : tkr 13

Stöd och behandling för en enklare vardag

Stöd och behandling för en enklare vardag STOCKHOLM 2010-09-15 Stöd och behandling för en enklare vardag Nya förslag om vården för barn och unga vuxna med neuropsykiatriska diagnoser Alla barn har rätt till en god uppväxt Allt fler barn och unga

Läs mer

NPF i Sverige framsteg och utmaningar. Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014

NPF i Sverige framsteg och utmaningar. Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014 NPF i Sverige framsteg och utmaningar Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014 Attention vi organiserar personer med NPF Vi driver på utvecklingen inom NPF Vi skapar medlemsnytta Vi sprider

Läs mer

All vår tid går åt till att söka stöd, nu orkar vi inte mer - bristande samordning är ett akut problem

All vår tid går åt till att söka stöd, nu orkar vi inte mer - bristande samordning är ett akut problem All vår tid går åt till att söka stöd, nu orkar vi inte mer - bristande samordning är ett akut problem En enkätundersökning om bristande samordning av stödinsatser till föräldrar till barn med neuropsykiatriska

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatrin. Fakta om. Adhd. Utredning och behandling. www.lg.se. En del av Landstinget Gävleborg

Barn- och ungdomspsykiatrin. Fakta om. Adhd. Utredning och behandling. www.lg.se. En del av Landstinget Gävleborg Barn- och ungdomspsykiatrin Fakta om Adhd Utredning och behandling www.lg.se En del av Landstinget Gävleborg Allmänt Adhd är en förkortning av engelskans attention deficit/hyperactivity disorder, som brukar

Läs mer

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag Anna Sandell, Psykolog i förskola/skola Stenungsunds kommun Ordf. Psifos Vägledning för Elevhälsan Samarbete mellan Skolverket

Läs mer

Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se. Bruno Hägglöf 2014 10 13

Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se. Bruno Hägglöf 2014 10 13 Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se Aspekter på stöd i skolan Skolan är en viktig skyddsfaktor inte minst för barn med funktionsproblem Men också

Läs mer

Vuxna med ADHD - arbetsliv Höganäsmodellen 1/12-09 Cecilia Johansson

Vuxna med ADHD - arbetsliv Höganäsmodellen 1/12-09 Cecilia Johansson Vuxna med ADHD - arbetsliv Höganäsmodellen 1/12-09 Cecilia Johansson ADHD hos vuxna Kort om vad ADHD är Tillkommande problem Arbetsliv Bemötande ADHD ett livslångt funktionshinder Förr trodde man att det

Läs mer

adhd Kort om hos barn och ungdomar

adhd Kort om hos barn och ungdomar Kort om adhd hos barn och ungdomar Socialstyrelsen Läkemedelsverket Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket Statens beredning för medicinsk utvärdering Folkhälsomyndigheten Kort information till föräldrar

Läs mer

Remissvar på betänkandet SOU 2014:49 Våld i nära relationer - en folkhälsofråga förslag för ett effektivare arbete

Remissvar på betänkandet SOU 2014:49 Våld i nära relationer - en folkhälsofråga förslag för ett effektivare arbete Stockholm 2014-09-26 Till Samordnaren mot våld i nära relationer Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remissvar på betänkandet SOU 2014:49 Våld i nära relationer - en folkhälsofråga förslag för ett effektivare

Läs mer

2014-10-13 Sidan 1. ADHD hos vuxna. ADHD-center Habilitering & Hälsa, SLL

2014-10-13 Sidan 1. ADHD hos vuxna. ADHD-center Habilitering & Hälsa, SLL 2014-10-13 Sidan 1 ADHD hos vuxna ADHD-center Habilitering & Hälsa, SLL Innehåll Korta fakta om ADHD Svårigheter i vardagen Utredning, diagnostik Behandling och stöd Modediagnos eller kärt barn med många

Läs mer

gunborg.brannstrom@skl.se Drogfokus 2012 10 24

gunborg.brannstrom@skl.se Drogfokus 2012 10 24 Förstärkt barn- och föräldraperspektiv i missbruks- och beroendevården - ny överenskommelse med regeringen. Ett utvecklingsarbete inom Kunskap till praktik Drogfokus 2012 10 24 gunborg.brannstrom@skl.se

Läs mer

Sammanfattning av statistikuppgifter

Sammanfattning av statistikuppgifter Bilaga 1-10 Sammanfattning av statistikuppgifter Sammanfattning av statistik För att tidigt identifiera de barn och unga 0-16 år som kommer och eller är i behov av extra stöd har en första inventering

Läs mer

Från individ- till familjeperspektiv i missbruks- och beroendevården

Från individ- till familjeperspektiv i missbruks- och beroendevården Från individ- till familjeperspektiv i missbruks- och beroendevården ANDT-samordnare 2013 05 22 gunborg.brannstrom@skl.se Det här ska jag prata om: - Överenskommelsen mellan SKL och regeringen. - Risk-

Läs mer

Körkort öppnar för jobb och ett annat liv

Körkort öppnar för jobb och ett annat liv Körkort öppnar för jobb och ett annat liv En enkätundersökning som visar på de möjligheter och utmaningar som personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar upplever som bilförare. 2014-05-06 Denna

Läs mer

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Anna Backman, ADHD-center Habilitering & Hälsa Ulla Otterstadh, BUP Kognitivt stöd Annika Brar, Habilitering & Hälsa / Vuxenpsykiatri 2014-05-08

Läs mer

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra SLSO PP ss yy kk ii aa tt rr ii nn SS öö dd rr aa SLSO P ss yy kk ii aa tt rr ii n n S öö dd rr aa Alla dessa b o k s t ä v e r om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra I

Läs mer

Nyhetsbrev Barn, unga och familj Nr. 1 2009. Svårigheter att beskriva vad som är problemet i socialt arbete med barn och unga.

Nyhetsbrev Barn, unga och familj Nr. 1 2009. Svårigheter att beskriva vad som är problemet i socialt arbete med barn och unga. Nyhetsbrev Barn, unga och familj Nr. 1 2009 Svårigheter att beskriva vad som är problemet i socialt arbete med barn och unga. FoU-Nordväst kommer under våren att ge ut ett antal nyhetsbrev. Nyhetsbreven

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med autism Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger stöd och

Läs mer

Remissvar på utredningen Sänkta trösklar högt i tak (SOU 2012:31)

Remissvar på utredningen Sänkta trösklar högt i tak (SOU 2012:31) Stockholm 15 oktober 2012 Till Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar på utredningen Sänkta trösklar högt i tak (SOU 2012:31) Bakgrunden till förslaget är regeringens beslut att tillsätta

Läs mer

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är: Ung med ADHD Det här faktabladet är skrivet till dig som är ung och har diagnosen ADHD. Har det hänt att någon har klagat på dig när du har haft svårt för att koncentrera dig? Förstod han eller hon inte

Läs mer

Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV. 2012-01-13 Kirsi Poikolainen

Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV. 2012-01-13 Kirsi Poikolainen Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV 2012-01-13 Kirsi Poikolainen Innehållsförteckning 1 Bakgrund och förutsättningar... 3 2 Syfte... 5 3 Projektets mål... 5 4 Perspektiv... 5 5 Risker...

Läs mer

Lyssna på mig! - Elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar berättar om sin skolsituation

Lyssna på mig! - Elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar berättar om sin skolsituation Lyssna på mig! - Elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar berättar om sin skolsituation 2014-12-18 Denna rapport är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma och förbättra situationen

Läs mer

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2 1/12 2004 ADHD och autism Björn Kadesjö Vad är ADHD? 1 ADHD i olika åldrar 1 Så vanligt är ADHD 2 Samtidiga problem 2 Orsaker till ADHD 3 Behandling 3 ADHD och autism 4 Vad är ADHD? ADHD (attention deficit/hyperactivity

Läs mer

Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa 2015-2020. Socialförvaltningen, Bildningsförvaltningen och Närsjukvården väster

Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa 2015-2020. Socialförvaltningen, Bildningsförvaltningen och Närsjukvården väster Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa 2015-2020 Socialförvaltningen, Bildningsförvaltningen och Närsjukvården väster Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa mellan Motala kommun;

Läs mer

Jippie jag har ADHD Ett förhållningssätt till diagnoser

Jippie jag har ADHD Ett förhållningssätt till diagnoser Jippie jag har ADHD Ett förhållningssätt till diagnoser Jessica Stigsdotter Axberg Attitydambassadör Son med ADHD-diagnos Formgivare och grundare av Jippieserien Victor Axberg victor har alltid varit vild,

Läs mer

Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten

Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten Läget i länet Antal barn och ungdomar Antal patienter 2013 Andel Luleå-Boden 18964 1004 5,2 Piteå 11045 566 5,1 Gällivare 9420 347 3,7 Kalix 6007 351 5,8 Antal barn

Läs mer

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet Depressioner hos barn och unga Mia Ramklint Uppsala Universitet Depression En egen tillfällig känsla Ett sänkt stämningsläge Ett psykiatriskt sjukdomstillstånd Depressionssjukdom (Egentlig depression)

Läs mer

Anhörigstöd i Sala. Bilaga till Delrapport Kartläggning

Anhörigstöd i Sala. Bilaga till Delrapport Kartläggning Anhörigstöd i Sala Bilaga till Delrapport Kartläggning Rapport biståndshandläggning Rapport särskilda boenden LSS Rapport stödgruppsverksamhet för barn Marie Erlandsson Ek 2012-01-18 Innehåll 1. Biståndsbedömning

Läs mer

SPERES. Barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Vikten av stöd och tidiga insatser för en god skolgång 5.2.

SPERES. Barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Vikten av stöd och tidiga insatser för en god skolgång 5.2. SPERES Barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Vikten av stöd och tidiga insatser för en god skolgång 5.2.2015 Vilka barn och unga handlar det om? Barn och unga med ADHD ADD Autism

Läs mer

Anhöriga till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Anhöriga till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Anhöriga till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar En enkätundersökning av Riksförbundet Attention 2011-05-04 Undersökningen är ett led i uppföljningen av att det den 1 juli 2009 infördes

Läs mer

Att samarbeta kring barn och ungdomar med ADHD

Att samarbeta kring barn och ungdomar med ADHD Att samarbeta kring barn och ungdomar med ADHD Agneta Hellström Sinus AB www.sinus.se 121122 Agneta Hellström 1 Om samarbete 121122 Agneta Hellström 2 Varför behöver vi samarbeta kring barn med ADHD? Barn

Läs mer

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som lider av ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)

Läs mer

Föräldrastödsprojektet 16-25

Föräldrastödsprojektet 16-25 Föräldrastödsprojektet 16-25 Ett treårigt stadsdelsöverskridande projekt i Göteborgs stad i samverkan med DART Startade 1/4-2013 Finansierat av Göteborgs stads särskilt avsatta medel för insatser riktade

Läs mer

Anhörigskap och funktionsnedsättning genom hela livet

Anhörigskap och funktionsnedsättning genom hela livet Anhörigskap och funktionsnedsättning genom hela livet Konferensen Livets möjligheter för personer med flerfunktionsnedsättning och deras anhöriga 10-11 mars 2014 Ritva Gough, forskare, Nka Länssamordnarna

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Förekomst av psykiska problem hos barn- och unga 1/3 har sömnsvårigheter minst en gång i veckan ¼ har huvudvärk 1/5

Läs mer

Målgruppen. Stödet till familjer med föräldrar som har kognitiva svårigheter. Ann Nilsson, familjecoach

Målgruppen. Stödet till familjer med föräldrar som har kognitiva svårigheter. Ann Nilsson, familjecoach Stödet till familjer med föräldrar som har kognitiva svårigheter Målgruppen Föräldrar med kognitiva svårigheter som behöver stöd 1. Föräldrar med en utvecklingsstörning/ svagbegåvning 3. Föräldrar med

Läs mer

Remissvar matchningsanställningar (A 2014: D)

Remissvar matchningsanställningar (A 2014: D) Stockholm 2015-06-10 Arbetsmarknadsdepartementet Mäster Samuelsgatan 70 111 21 Stockholm Remissvar matchningsanställningar (A 2014: D) Bakgrunden till förslaget är regeringens beslut att tillsätta en särskild

Läs mer

Projektplan, självhjälpsgrupper

Projektplan, självhjälpsgrupper REGION JÖNKÖPINGS LÄN Projektplan, självhjälpsgrupper Främjande av psykisk hälsa Ansökan om medel från Finnvedens samordningsförbund 2015-01-07 Utveckla och implementera förebyggande och hälsofrämjande

Läs mer

ADHD coaching. Föreläsare: Lasse Andersson Datum: 2012-10-11

ADHD coaching. Föreläsare: Lasse Andersson Datum: 2012-10-11 ADHD coaching Föreläsare: Lasse Andersson Datum: 2012-10-11 Hur stöttar vi personer med neuropsykiatriska funktionshinder (NPF) i deras vardag? Lasse utgår ifrån en coaching baserad modell som bygger på

Läs mer

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som har ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)

Läs mer

Vår klinik. Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå

Vår klinik. Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå BUP Västerbotten Vår klinik Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå I landstinget är vi nu tre specialistkliniker som har ansvar för åldersgruppen 0-17 år.

Läs mer

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST)

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST) Disposition Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Vilka diagnoser? Vad är diagnoserna? Hannah Jakobsson, leg. psykolog, Cereb Prevalens Behandlingsmöjligheter Vad kan primärvården

Läs mer

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna Psykiatrisk mottagning Arvika Projekt unga vuxna Presentation framtidsmöte 2014-10-03 Psykisk ohälsa bland unga vuxna Internationellt perspektiv Nationellt perspektiv Värmland Arvika, Eda, Årjäng Projekt

Läs mer

Neuropsykiatriska Vuxenteamet (NeuroVux)

Neuropsykiatriska Vuxenteamet (NeuroVux) Neuropsykiatriska Vuxenteamet (NeuroVux) Ett samarbete primärvården och vuxenpsykiatrin Tillhör Vuxenhabiliteringen, en primärvårdsverksamhet Började ta emot remisser från NLL den 3 maj 2010 En strid ström

Läs mer

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom 2015-08-25 Sektionen för vård och socialtjänst 1 Knivdåd i Norrköping kunde ha

Läs mer

Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården

Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården Föräldrastöd i Falun 2013 09 17 gunborg.brannstrom@skl.se Kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet V 39 2012

Läs mer

Information till första linjen. Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta

Information till första linjen. Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta Information till första linjen Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta ÖVERENSKOMMELSE VID MISSTANKE OM PSYKISKT FUNKTIONSHINDER HOS BARN OCH UNGA

Läs mer

Anhörigstöd - en skyldighet

Anhörigstöd - en skyldighet Anhörigstöd Anhörigstöd - en skyldighet Sedan 2009 ska alla socialnämnder erbjuda stöd för att underlätta för de personer som: - vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre - stödjer en närstående

Läs mer

Psykisk hälsa i framtiden säkra kort och utmaningar

Psykisk hälsa i framtiden säkra kort och utmaningar Psynk psykisk hälsa barn och unga Psykisk hälsa i framtiden säkra kort och utmaningar 2015-04-16 ing-marie.wieselgren@skl.se www.psynk.se Psykisk hälsa hos barn och unga. Vad kommer hända framöver? Förväntningar

Läs mer

adhd Kort om hos vuxna

adhd Kort om hos vuxna Kort om adhd hos vuxna Socialstyrelsen Läkemedelsverket Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket Statens beredning för medicinsk utvärdering Folkhälsomyndigheten Kort information om adhd hos vuxna Den här

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

uidenpsykiatriguidenp

uidenpsykiatriguidenp sykiatriguidenpsykiatri uidenpsykiatriguidenp ykiatriguidenpsykiatrig idenpsykiatriguidenpsy iatriguidenpsykiatrigui enpsykiatriguidenpsyki Psykiatriguiden Denna broschyr är till för dig som är psykiskt

Läs mer

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN Paraplyet Innehållsförteckning 1. Aladdin 2. Barnkraft 3. Skilda Världar 4. Komet 5. Anhörigstödet 6. Gapet 7. Öppenvårdsgrupper 8. Egna anteckningar 9. Kontaktuppgifter

Läs mer

Modellområde Vänersborg

Modellområde Vänersborg Modellområde Vänersborg Att möta barn och ungas psykiska hälsa med en helhet Skoldatatekskonferens 29 sep 2011 Modellområde Målet är att barn och ungdomar i området ska må bra /ha en god psykisk hälsa

Läs mer

Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Maria Unenge Hallerbäck

Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Maria Unenge Hallerbäck Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Maria Unenge Hallerbäck Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Attention Deficit Hyperactivity Disorder ADHD /ADD Autismspektrumtillstånd autism, atypisk

Läs mer

Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting

Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting Inledning KSL, kommunerna och Stockholms läns landsting har tillsammans arbetat fram

Läs mer

Vägledning för Elevhälsan

Vägledning för Elevhälsan Vägledning för Elevhälsan Med guide Ett elevärendes gång 1 Vägledning för Elevhälsan Följande skrift är en vägledning till Rektorer och Elevhälsoteam i elevhälsoarbetet. Skriften är en sammanfattning,

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med Asperger syndrom Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger

Läs mer

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Norrbottens läns landsting och Norrbottens 14 kommuner har sedan 2013/2014 gemensamma

Läs mer

Neuropsykiatriska funktionshinder

Neuropsykiatriska funktionshinder Göteborg 12-13 november Stockholm 4-5 februari Neuropsykiatriska funktionshinder Öka din kompetens om neuropsykiatriska funktionshinder! Utveckla ditt bemötande av personer med neuropsykiatriska funktionshinder

Läs mer

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd? Barn o ungas psykiska ohälsa Hur kan familjerna få stöd? Ylva Benderix leg psykoterapeut, dr i vårdvetenskap 1 Psykisk ohälsa bland unga undersöktes under 2013 av Socialstyrelsen. Barn och unga`s hälsa,

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

www.levamedadhd.se TIERP-MODELLEN EN SKOLA FÖR ALLA

www.levamedadhd.se TIERP-MODELLEN EN SKOLA FÖR ALLA PRODUCERAD I SAMARBETE MED JANSSEN-CILAG AB. www.levamedadhd.se TIERP-MODELLEN EN SKOLA FÖR ALLA Janssen-Cilag AB, Box 7073, SE-192 07 Sollentuna. Tel 08-626 50 00. Fax 08-626 51 00. www.janssen-cilag.se

Läs mer

Klarar alla barn skolans mål?

Klarar alla barn skolans mål? Klarar alla barn skolans mål? 2014-10-29/Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus, Mariestad Gillbergcentrum, Göteborgs universitet Gillbergcentrum Barn och ungdomscentrum

Läs mer

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Sammanfattning Detta bygger på av socialstyrelsen 2007 utfärdade nationella riktlinjerna

Läs mer

Grundkurs om NPF för skolan

Grundkurs om NPF för skolan Välkommen till Grundkurs om NPF för skolan Göteborg 28 oktober 2014 Föreläsare: Marie Adolfsson och Miriam Lindström www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 12.00 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Läs mer

Om ADHD. Om projektet

Om ADHD. Om projektet Ung kvinna ADHD 1 2 Om projektet Attentions jämställdhetsprojekt Ung kvinna ADHD startade hösten 2010 och har syftat till att stärka unga kvinnor med funktionsnedsättningen ADHD. I projektet har vi arbetat

Läs mer

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, är en rättighetslag. De som tillhör någon av lagens tre personkretsar kan få rätt till

Läs mer

Det sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg.

Det sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg. Det sitter inte i viljan Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg. För att kunna stödja personer med neuropsykiatriska funktionshinder i vardag, studier och yrkesliv behöver vi

Läs mer

VITS. Verksamhetsberättelse

VITS. Verksamhetsberättelse VITS Vardagsnära Insatser i Tydlig Samverkan Jönköpings kommun Verksamhetsberättelse 2012 Inledning Politiker, beslutsfattare och yrkesprofessionella med ansvar för barn och unga vet idag att det både

Läs mer

Kompetensutveckling på Nova Högskolecentrum För personal inom kommunpsykiatrin Hösten 2011

Kompetensutveckling på Nova Högskolecentrum För personal inom kommunpsykiatrin Hösten 2011 Kompetensutveckling på För personal inom kommunpsykiatrin Hösten 2011 "Socialförvaltningen i Mönsterås har fått statsbidrag i syfte att bland annat förbereda och fortsätta att utveckla sociala insatser

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Regional medicinsk riktlinje Barn som anhöriga Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Hälso- och sjukvården

Läs mer

Denna broschyr är till för Dig som är psykiskt långtidssjuk eller psykiskt funktionshindrad och Dina närstående. PERSTORP

Denna broschyr är till för Dig som är psykiskt långtidssjuk eller psykiskt funktionshindrad och Dina närstående. PERSTORP Psykiatriguiden Denna broschyr är till för Dig som är psykiskt långtidssjuk eller psykiskt funktionshindrad och Dina närstående. PERSTORP 2 Innehållsförteckning Bruksanvisning... 4 Akutpsykiatri... 4 Primävård...

Läs mer

Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Att ha: Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning ADHD OCD DAMP Dyskalkyli NPF Dyslexi Tourettes syndrom Aspbergers syndrom ADD 1 2 Antalet medlemmar med flera funktionsnedsättningar ökar.

Läs mer

Ku 1 i. Tillämpning av LOV under 65 år BESLUTSFÖRSLAG

Ku 1 i. Tillämpning av LOV under 65 år BESLUTSFÖRSLAG Ku 1 i BESLUTSFÖRSLAG Tillämpning av LOV under 65 år Sociala omsorgsnämnden beslutade 2015-04-21 att tillämpa hemtjänstvalet för personer 18-64 år, enligt uppdrag i budget, för de personer som har hemtjänst

Läs mer

Åtgärder för att främja unga flickors psykiska hälsa i Upplands Väsby

Åtgärder för att främja unga flickors psykiska hälsa i Upplands Väsby Tjänsteutlåtande Projektledare 2015-10-07 Sofia Gullberg 08-590 974 79 Dnr: Sofia.gullberg@upplandsvasby.se SÄN/2015:186 34592 Social- och äldrenämnden Åtgärder för att främja unga flickors psykiska hälsa

Läs mer

Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen

Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen Socialförvaltningen Verksamheten för Individ och familjeomsorg Antagen i socialnämnd 2013-09-18 Innehåll 1 Bakgrund 5 1.1 Syfte med anhörigstöd...

Läs mer

Utsatta barn inom Barnhabiliteringen. Gunilla Rydberg 2009 11 03

Utsatta barn inom Barnhabiliteringen. Gunilla Rydberg 2009 11 03 Utsatta barn inom Barnhabiliteringen Gunilla Rydberg 2009 11 03 Barn och ungdomshabiliteringen Ingår tillsammans med Hörselhabilitering, Tolktjänst och Vuxenhabilitering i Habiliteringscentrum Habiliteringscentrum

Läs mer

Forskning pågår: Risk- och skyddsfaktorer. Närståendeinsatser

Forskning pågår: Risk- och skyddsfaktorer. Närståendeinsatser Forskning pågår: Risk- och skyddsfaktorer & Närståendeinsatser Tatja Hirvikoski Med dr, psykolog, specialist i neuropsykologi, KIND, Karolinska Institutet & FoUU-chef för Habilitering&Hälsa, Stockholm

Läs mer

Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd

Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd Omsorgsnämnd Förebyggande insatser samt insatser till personer med psykosocial problemtik samt psykisk eller fysisk funktionsnedsättning. Ungefär 7 500

Läs mer

Öppna jämförelser Barn- och ungdomsvård 2013 resultat för Tjörns kommun, inrapporterat 2012

Öppna jämförelser Barn- och ungdomsvård 2013 resultat för Tjörns kommun, inrapporterat 2012 Öppna jämförelser Barn- och ungdomsvård 2013 resultat för Tjörns kommun, inrapporterat 2012 Om öppna jämförelser Öppna jämförelser för Barn- och ungdomsvården har gjorts av Socialstyrelsen sedan 2010.

Läs mer

Samarbete och utveckling

Samarbete och utveckling Samarbete och utveckling Sex kommuner; Norrköping, Uppsala, Eskilstuna, Västerås, Örebro och Karlstad samt Arbetsförmedlingen. Finansieras av de sex samverkande kommunerna och Arbetsförmedlingen samt europeiska

Läs mer

Neuropsykiatriska funktionshinder. Ungdomar/vuxna med ADHD. Andra vanliga svårigheter ADHD. ADHD olika typer

Neuropsykiatriska funktionshinder. Ungdomar/vuxna med ADHD. Andra vanliga svårigheter ADHD. ADHD olika typer Ungdomar/vuxna med ADHD Neuropsykiatriska funktionshinder Överlappar varandra Pernilla Ekström Mob 0707 73 97 00 pernilla@hanteralivet.se www.hanteralivet.se Aspergers syndrom Tvångssyndrom Tourettes syndrom

Läs mer

Barnen allas ansvar - Se tolka agera Vänersborg 9 mars 2011. ing-marie.wieselgren@skl.se. www.skl.se/psynk

Barnen allas ansvar - Se tolka agera Vänersborg 9 mars 2011. ing-marie.wieselgren@skl.se. www.skl.se/psynk Barnen allas ansvar - Se tolka agera Vänersborg 9 mars 2011 ing-marie.wieselgren@skl.se www.skl.se/psynk Det är inte så lätt att vara ung barn eller ungdom.. Filmen om Maya. www.skl.se/psynk Mera skyddsfaktorer

Läs mer

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Förekomst av psykisk störning hos barn och ungdomar DSM-IV kriterier 41% DSM-IV kriterier

Läs mer

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna

Läs mer

1. Diagnosen ADHD. Barn och ungdomar med ADHD. Översikt av föreläsningen

1. Diagnosen ADHD. Barn och ungdomar med ADHD. Översikt av föreläsningen 1 Barn och ungdomar med ADHD Översikt av föreläsningen 1. Diagnosen ADHD 2. Hur vanligt är det? 3. Flickor och pojkar 4. Vad innebär svårigheterna? 5. Förklaringsmodeller 6. Hur diagnostiseras ADHD hos

Läs mer

FÖRSLAG TILL DAGORDNING

FÖRSLAG TILL DAGORDNING Närvårdsområde Alingsås LEDNINGSGRUPP NÄRVÅRDSOMSRÅDE ALINGSÅS Datum: 2015-05-08 Tid: Kl 09:00-12:00 Plats: Vård och äldreomsorgsförvaltningen, Kungsgatan 9 Lokal: Sunnerö, plan 0 FÖRSLAG TILL DAGORDNING

Läs mer

Rapport. Öppna jämförelser för social barn- och ungdomsvård 2013. www.ljungby.se

Rapport. Öppna jämförelser för social barn- och ungdomsvård 2013. www.ljungby.se www.ljungby.se Rapport Öppna jämförelser för social barn- och ungdomsvård 2013 Sammanställd av socialförvaltningens kvalitetsgrupp Redovisad för socialnämnden 2013-06-19 Bakgrund Syftet med öppna jämförelser

Läs mer

UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER

UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER Magelungen Utveckling AB Bondegatan 35 116 33 Stockholm 08-556 93 190 Samtal med barn - en processorienterad utbildning i genomförande av samtal med barn och ungdomar i

Läs mer

Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i

Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik Historien Uppdrag lämnat oktober 2010

Läs mer

Projekt psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika. Delrapport

Projekt psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika. Delrapport 0 (16) Psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika Division Psykiatri Diarienummer: LK/140474 Anne-Marie Eriksson, socialpedagog och projektledare Maria Unenge Hallerbäck, barnpsykiater och projekthandledare

Läs mer

Sämre hälsa och levnadsvillkor

Sämre hälsa och levnadsvillkor Sämre hälsa och levnadsvillkor bland barn med funktionsnedsättning Rapporten Hälsa och välfärd bland barn och ungdomar med funktionsnedsättning (utgiven 2012) Maria Corell, avdelningen för uppföljning

Läs mer

Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar. föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd

Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar. föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd Föräldrar borde förstå att man inte kan diskutera när

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun 1. Elevhälsa och barn- och elevhälsoarbete 2 2. Allmänt om förskolans barnhälsoarbete 4 3. Allmänt om grundskolans och gymnasiets elevhälsoarbete. 5 Detta dokument

Läs mer