Ökade livschanser för barn med ADHD

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ökade livschanser för barn med ADHD"

Transkript

1 Ökade livschanser för barn med ADHD Förebyggande insatser ur ett familjeperspektiv Projektbeskrivning Marie Erlandsson Ek 1

2 Innehåll Inledning... 3 ADHD - Attention Deficit Hyperactivity Disorder... 4 ADHD som riskfaktor för ohälsa och social utsatthet... 4 Att leva med ADHD... 5 Nuläge - stöd till familjer med ADHD... 6 Behov av stödinsatser... 7 Samverkan runt barn i riskmiljöer... 8 Brukarorganisationer... 9 Projektplan Projektets mål Uppföljning/Indikatorer Projektorganisation Genomförande av projektet Budget

3 Inledning Under tiden augusti augusti 2012 har Projekt anhörigstöd pågått i Sala kommun för att utveckla arbetet med stöd till anhöriga. Under projektets gång har det framkommit stora brister i stödet till barn och även föräldrar som anhöriga. Familjer med barn med funktionshinder har ett stort omsorgsansvar och får ofta kämpa för att få stöd och hjälp. Risken för ohälsa är större för dessa familjer än för andra. Det förebyggande arbetet för barn och unga i riskmiljöer i Sala kommun är splittrat och saknar en gemensam målbild och struktur i samverkan med landsting och frivilligsektorn. Det saknas lättillgängliga och tidiga stödinsatser för familjer. Personer som tillhör personkretsen för LSS, Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade, har lagstadgad rätt till stöd och hjälp. Barn med enbart diagnosen ADHD har inte rätt att få specialisthjälp från landstingets habilitering eller insatser från kommunen enligt LSS. Det stöd de kan få är via Barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, som ansvarar för eventuell medicinering. Vid behov av hjälpmedelsförskrivning sker detta via primärvården. Det saknas ett samordnat stöd för barn med ADHD och deras familjer. Forskarna har haft svårt att komma fram till entydiga siffror på hur vanligt ADHD är. De flesta experter är dock eniga om att ADHD förekommer hos mellan 3 och 5 % av alla skolbarn. I en rapport från Västmanlands kommuner och landsting, VKL, (Utsatta barn och ungdomar, Ann Tjernberg och Ove Svensson, VKL, maj 2012) uppskattar man att det handlar om minst 10 procent av alla barn och ungdomar som har de problem som beskrivs av diagnoserna ADHD, trotssyndrom eller uppförandestörning. Enligt samma rapport har remissflödet till Handikappcentrum med begäran om insatser till barn och ungdomar med neuropsykiatriska diagnoser stadigt ökat i Västmanland. Cirka 30 % från 2001 till Besök och remisser till BUP med frågeställningen om barn och ungdomar har en neuropsykiatrisk problematik har ökat kraftigt samtidigt som antalet barn inom BUP:s öppenvård med en ADHD diagnos har stigit med sexhundra procent (600 %) mellan 2001 och I Sala kommun är det svårt att uppskatta behovet av stöd då man inte har tillgång till någon statistik när det gäller diagnoser. På Ekebyskolan uppskattar man att ca elever i årskurs 7 har en ADHD-problematik vilket skulle motsvara % av eleverna. Inom både skolan och socialtjänsten har man uppfattningen att familjer med ADHD problem ökar. Bilden av framtid där barn och familjer med neuropsykiatriska funktionshinder har ökande omsorgsansvar, försämrad hälsa och större risk för barnen att hamna i missbruk och kriminalitet är en realitet. Med rätt stöd i rätt tid kan barn och familjer med ADHD- problematik få ett fungerande vardagsliv, det viktigaste stödet man kan ge för att öka barnens livschanser och förhindra att de hamnar i en riskmiljö. 3

4 ADHD - Attention Deficit Hyperactivity Disorder ADHD står för Attention Deficit Hyperactivity Disorder,och är ett samlingsnamn som även omfattar ADD och DAMP. Kärnsymptomen vid ADHD är problem med uppmärksamhet, impulskontroll och överaktivitet. Symptomen kan förekomma var för sig eller i kombination med varandra. Personer med ADHD har ofta även andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar såsom Tourettes, Asperger eller Tvångssyndrom. Det är också vanligt med inlärningssvårigheter och läs- och skrivproblem. Antalet personer som får diagnosen ADHD har ökat på senare år. Ett viktigt skäl är att kunskapen på området har utvecklats inom psykiatrin. En annan möjlig förklaring är att man lättare upptäcker ADHD i ett informationssamhälle som ställer höga krav på kognitiva funktioner. Förskrivningen av läkemedel mot ADHD har ökat kraftigt. ADHD yttrar sig på olika sätt hos olika individer och under olika tidpunkter i livet. Svårighetsgraden och typen av problem varierar från person till person. För många barn blir funktionshindret mindre kännbart när man blir lite äldre. Den genetiska faktorn tros ha en dominerande roll vid ADHD och det är vanligt att fler medlemmar i samma familj har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Diagnosen är vanligast bland pojkar och män. Dock befaras ett stort mörkertal på kvinnosidan. ADHD som riskfaktor för ohälsa och social utsatthet Barn med ADHD är mer beroende än andra barn av fungerande och strukturerat vardagsliv. Negativa miljöer ökar risken för utagerande problem t.ex. i form av trotssyndrom och uppförandestörning. En stor rörig och orolig barngrupp eller klass kan få ett barn med ADHD att visa sina allra sämsta sidor som kan leda till att problemen förstärks. Det är vanligt att fler medlemmar i samma familj har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning då det finns en viss ärftlighet. Detta gör behovet av stöd större. Många familjer dessutom en socialt utsatt situation med ekonomiska svårigheter och svaga nätverk. Den långsiktiga och krävande uppgift det innebär att uppfostra ett barn med ADHD vara övermäktigt även för en välfungerande familj. Barn med ADHD som inte blir uppmärksammade och får hjälp riskerar att misslyckas i skolan och kan få allvarliga problem med att anpassa sig socialt. Barn med ADHD har både större risk för att utveckla psykosomatiska besvär och involveras i mobbning, än barn utan ADHD. ADHD är en även en riskfaktor för uppkomst av missbruk och kriminalitet. Ofta har personer med ADHD en tidigare missbruksstart än sina jämnåriga, och missbruket har mer allvarlig utveckling. 4

5 En enstaka riskfaktor behöver inte betyda så mycket. Men om ett barn är utsatt för flera samverkande riskfaktorer, som till exempel att funktionshindret medför svårigheter att klara skolan samtidigt som barnet lever i en dysfunktionell familj, är risken att hamna i utanförskap större. De viktigaste skyddsfaktorerna i ett barns liv är föräldrar/familj och förskola/skola. Dessa faktorer behöver stärkas för att minska risken för att barn med ADHD utvecklar ett asocialt beteende. Som vuxna riskerar personer med ADHD att drabbas av depressioner, ångest, missbruk, utmattningsreaktioner, relationsproblem och svårigheter med att klara arbetsliv, ekonomi och vardagssysslor. Personer med ADHD har ofta kreativa sidor och mycket energi som rätt använt kan vara en stor tillgång både för samhället och för individen. Att leva med ADHD Enligt en rapport, Hälsa och välfärd hos barn och unga med funktionsnedsättning från Statens Folkhälsoinstitut, har föräldrar till barn med funktionsnedsättning sämre hälsa än andra föräldrar och lider oftare av huvudvärk och sömnlöshet. Det gäller i viss mån även magbesvär och ryggbesvär. Problemen är vanligast hos föräldrar till barn med måttliga eller svåra funktionsnedsättningar liksom föräldrar till barn med huvudsakligen neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Det är en svår och krävande roll att vara förälder till ett barn med ADHD. Barnen har stort behov av vuxenmedverkan för att klara av vad som förväntas av dem och för att vardagens rutiner ska fungera. Föräldrar till ett barn med ADHD upplever ofta en hög stressnivå. Stressen ökar med svårighetsgrad av ADHD, framför allt om barnet också har ett trotsigt beteende. Många barn med ADHD har svårt att tåla krav och möter inte sällan sina föräldrars uppmaningar med protester. Om man inte förstår sitt barns sätt att fungera och inte vet hur man ska bemöta det, är det risk för att en negativ inställning, tillsägelser och förmaningar kommer att prägla samvaron. Det blir en ond cirkel som kan leda till att barnets beteendeproblem förstärks, vilket ökar risken för andra problem. Vardagens tjat och konflikter föder frustration och skuldkänslor hos föräldrarna som kan leda till äktenskapskonflikter och upplevelser av att inte orka med. Det är svårt att få tiden att räcka till för övriga familjemedlemmar och syskons behov kommer lätt i skymundan. Psykosociala insatser och medicinering brukar minska problemen ordentligt. Psykosociala insatser kan vara anhörigutbildningar, anpassning av skol- eller arbetsmiljön och annan hjälp med vardagen. Medicinerna som används är små doser av centralstimulerande medel. Det har dämpande effekt på kärnsymtomen och få biverkningar. 5

6 Nuläge - stöd till familjer med ADHD Det är inte ovanligt med ett pressat och svårhanterligt vardagsliv där struktur och rutiner är svårt att upprätthålla. Många föräldrar till barn med ADHD beskriver en stressad och kaotisk vardag där man har svårt att hålla näsan över vattenytan. Mycket av föräldrarnas tid går åt till samarbete med skolan för att klara barnens skolgång. Föreningen Attention - Sala som är en intresseorganisation för människor med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, efterlyser ett närmare samarbete mellan skolan och BUP. Det saknas stöd för anhöriga till barn med ADHD, Man får ingen hjälp förrän man rasar ihop säger en förälder. För elever med svår ADHD eller blanddiagnoser, där medicinering inte ger tillräcklig effekt, har skolan ofta svårt att hitta stödåtgärder som fungerar bra. ADHD-diagnosen i sig utlöser inget automatiskt stödbatteri utan det är elevens sammantagna svårigheter i skolarbetet eller i den sociala samvaron i skolan som avgör vilka typer av åtgärder som används. Elever med ADHD går i vanliga klasser. Lärarnas förmåga att bemöta elever med neuropsykiatriska funktionshinder är väldigt skiftande. Ett fåtal elever får hjälp en tid (1-2 läsår) av att befinna sig i en särskild undervisningsgrupp där beteendemodifikation är en av huvuduppgifterna. I Sala kommun samarbetar skolan och socialtjänsten i Skolteamet som arbetar runt skolproblem, företrädesvis runt elever med utåtagerande beteende och uppmärksamhetsstörningar. Barn och ungdom från 1 till 16 år och deras föräldrar är den grupp som teamet riktar sig mot. Det övergripande syftet med teamet är att samordna arbetet kring elever som har problem och ge stöd till dem som arbetar med eleverna. Skolan använder sig inte av någon enhetlig metod när det gäller arbete mot mobbning vilket drabbar barn med ADHD som i större utsträckning än andra barn är utsatta för mobbning. Inom Individ- och familjeomsorgen finns i dagsläget inga uppbyggda förebyggande insatser som erbjuds generellt till föräldrar eller riktat till speciella föräldragrupper. Allt bistånd utreds efter anmälan eller föräldrars egen ansökan. Familjer kan få stöd via individ- och familjeomsorgens IFAS - Intensivt FamiljeArbete i Samverkan. Detta stöd erbjuds som bistånd efter utredning. Socialtjänsten i Sala har flera fall av institutionsplaceringar av tonåringar som skulle kunna ha undvikits om man kunnat erbjuda tidiga insatser eller där ett bättre samarbete med landstinget hade varit till stöd. Föräldrastöd inom individ- och familjeomsorgen i form av föräldraprogram i samarbete med skolan saknas. Det saknas lättillgängliga och tidiga stödinsatser inom individ och familjeomsorgen för föräldrar och barn som till exempel stödgruppsverksamheter och stöd i krissituationer. Under 2011 tog Barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen emot 100 barn med ADHD. Majoriteten provar medicinering och för de flesta blir det en viss förbättring. BUP poängterar 6

7 att det enbart är för ett fåtal som medicinering är en mirakelkur. Omfattningen av medicinering är stor, 1,5 procent av alla barn i Sverige får ADHD-medicin enligt BUP. De flesta barn med ADHD som BUP har hand om är hyperaktiva även om en del mest har koncentrationssvårigheter, företrädelsevis flickor. BUP anser att insatser i skolan till exempel i form av skickliga specialpedagoger, är avgörande för hur barnen ska lyckas. Enbart en satsning på familjen är inte tillräckligt för att öka barnens livschanser. Alla miljöer där barnen finns behöver handikappanpassas. Inom landstinget i Västmanland finns inom BUP en neuropsykiatrisk mottagning, NEP, som arbetar länsövergripande. Dit kan BUP remittera familjer för stöd. NEP-teamet anordnar föräldrautbildning på tre gånger dit även familjer från Sala är välkomna. I denna utbildning ingår information om olika saker bland annat om hjälpmedel. Inom fritidsverksamheten i Sala kommun har man ungdomsverksamhet för ungdomar från åk 6 och uppåt. För barn i åk 4-6 anordnas ett flertal sommarläger. Alla barn är välkomna och man är mån om att uppmärksamma alla barn och deras speciella behov. Behov av stödinsatser Av BRIS- rapport Vuxenstöd 2012 framgår att den största delen av vuxna som vänder sig till Bris Vuxentelefon gör det med anledning av myndighetskontakter. Föräldrarna känner stor hopplöshet inför myndighetskontakter. Man upplever att socialtjänsten inte agerar fast barn mått dåligt en längre tid och man vittnar också om svårigheter att få rätt hjälp hos barn- och ungdomspsykiatrin. Föräldrar uppger också att det inte har någonstans att ta vägen när det behöver tillfälligt stöd för att orka vara förälder. Detta visar behovet av att få lättillgängligt och adekvat stöd för dessa familjer i ett tidigt skede är viktigt. I Sala på går sedan en tid diskussioner om att inrätta ett Familjecentrum i samverkan mellan kommunen och landstinget. Ett Familjecentrum kan vara en lättillgänglig arena för samlade stödinsatser för familjer i ett tidigt skede. Hit kan man till exempel lokalisera föräldrautbildningar och samtalsgrupper för föräldrar till barn med neuropsykiatriska funktionshinder. De önskemål om anhörigstöd som framkommit i projektet Anhörigstöd i Sala rent allmänt är lättillgänglig information, avlastning och möjlighet att träffa andra i samma situation. För föräldrar med barn med ADHD finns ett behov av utbildning om funktionsnedsättningen, metoder för att hantera barnen på bästa sätt och information om hjälpmedel som finns att tillgå. Föreningen Attention-Sala bildades efter att skolan i samarbete med BUP genomförde ett mycket uppskattat utbildningsprogram, MIV Metoder i Vardagen, en samverkansutbildning för föräldrar och skolpersonal till barn med ADHD. Programmet är utvärderat via Uppsala universitet med goda resultat. Kursen ger föräldrar och lärare kunskaper och färdigheter att hantera barnens funktionsnedsättning och lägger grunden för att gott samarbete mellan skolan och familjen. Utbildningen var ett stort stöd för föräldrar och man vill se en fortsättning av 7

8 MIV i skolan. För att hålla kunskapen levande föreslår man en speciell funktion i skolan som håller frågan levande och även en familjementor som stöttar upp familjelivet på hemmaplan. Föreningen ser också ett behov av självhjälpsgrupper eller andra stödgrupper för föräldrar. Alla barn ska uppleva att de lyckas i skolan. Godkända skolprestationer, betyg är oerhört viktigt för psykosocialt välmående. Stödstrukturerna inom skolan måste vara välutvecklade och besitta bred kompetens. Kompetensutveckling till lärarna behövs för att tillgodose behoven hos barn med ADHD. Man har goda resultat av MIV- utbildningen och önskar bygga upp en egen kompetens för utbildning till föräldrar och barn. Skolan är också en viktig arena för tidig upptäckt. Landstingets NEP-team har uppfattningen att i vissa familjer skulle behövas konkreta insatser på plats i hemmet. En stödperson som kan visa på strategier och konkreta handlingsmöjligheter direkt i situationen. Även föräldragrupper anser man skulle vara ett gott stöd. Här behövs ett strukturerat och färdigt innehåll. Föräldraprogrammet Cope eller Komet har provats i denna typ av föräldragrupper och kan fungera bra. En situation som bör uppmärksammas är när barnen börjar bli vuxna och slutar skolan. Då tar stödet till barnet i skolan slut och frågan om studier eller arbete blir aktuell. Här läggs mycket ansvar på föräldrarna och det finns inget samlat stöd för barn eller föräldrar. Föräldrar nås inte alltid av information om vilken hjälp man kan få. Bland alla aktörer kring familjer med ADHD problematik saknas det kunskap om föräldrarnas egen syn på behovet av stöd både vad gäller omfattning och utformning. För att utforma ett ändamålsensligt stöd för familjer med barn som har funktionsnedsättningar av olika slag behövs en strukturerad och lyhörd dialog med familjer med ADHD. Under projekt Anhörigstöd har det genomförts ett antal dialoger med anhöriga för att diskutera behovet av anhörigstöd. Det har varit svårt att nå familjer med barn med funktionshinder. Dessa familjer har svårt att komma ifrån på kvällar för att delta i fokusgrupper och liknande. Att fortsätta att hitta former för dialog om hur ett adekvat anhörigstöd kan utformas är nödvändigt. Det handlar om att utveckla det förebyggande arbetet för barn och unga, skapa tidiga insatser, tydliggöra vad som finns och göra stödet lättillgängligt för familjer. Samverkan runt barn i riskmiljöer Sedan 2010 finns det krav på hälso- och sjukvården och socialtjänsten om överenskommelse om samverkan kring personer med psykisk funktionsnedsättning. Enligt rapporten Utsatta barn från VKL är det i dag endast Västerås kommun i Västmanlands län som uppfyller det lagstadgade kravet om en överenskommelse om barn och unga. Det saknas gemensamma politiska mål mellan landstinget och kommunerna i Västmanland samt gemensam tolkning av hur samverkan ska ske 8

9 och vem som ansvarar för att samverkan sker mellan berörda parter på regional nivå. Det handlar, utöver skrivna överenskommelser och om erforderliga resurser för samverkan. Sala kommun har under flera år arbetat med att hitta bra samverkan runt barn i riskmiljöer. Samarbete finns mellan socialtjänst/skola, socialtjänst/skola/fritid/polis, socialtjänst/landsting, skola/bup m.m. Det finns en plan för förvaltningsövergripande samarbete kring elevers psykiska hälsa. I det dagliga arbetet samverkar man inom framförallt socialtjänsten och skolan runt barn med skolproblem och deras föräldrar. De metoder som används är till största del beprövade och evidensbaserade. Samverkan sker tack vare hängivna och engagerade personer inom de olika organisationerna. Många försök har gjorts till att få olika arbetssätt och metoder som bygger på samverkan, in i den ordinarie organisationen. Samtidigt sker andra processer och omorganisationer som underminerar arbetet när personal byter arbetsuppgifter. Samverkan bygger i många fall på individer och inte på funktioner. Detta leder till att goda föresatser, arbete för att hitta former för samverkan i det dagliga arbetet och de goda metoderna har svårt att få en långsiktighet. Personal inom olika verksamheter får inte tillräckligt stöd. Inte heller barn och föräldrar får det stöd de skulle behöva i ett tidigt skede. Det saknas en övergripande struktur och en överblick över vad som görs. Detta för med sig luckor i de insatser som behövs i ett välutvecklat förebyggande arbete. Brukarorganisationer Riksförbundet Attention är en intresseorganisation för människor med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) såsom ADHD, Aspergers syndrom, Tourettes syndrom, språkstörningar och OCD. Attention arbetar för att de barn, ungdomar och vuxna som finns bakom diagnoserna ska bli bemötta med respekt och få det stöd de behöver i skolan, på arbetsmarknaden och på fritiden I Sala finns en lokalavdelning, Attention-Sala som anordnar caféträffar med eller utan teman och ibland föreläsningar om neuropsykiatriska funktionshinder. Man anordnar även olika familjeaktiviteter. Attention-Sala samverkar med skolan kring utbildning för lärare och föräldrar. 9

10 Projektplan Sala kommun behöver ta ett samlat grepp på frågan om NPF. Frågan berör vård- och omsorgsförvaltningen, skolan och kultur- och fritidsenheten och även landstingets barn och ungdomspsykiatri. En sammanhållen kedja av insatser för familjer med ADHD behöver utvecklas med information, förebyggande insatser, föräldraprogram, stödgrupper och individuella insatser. Kedjan ska vara tydlig och möjlig att kommunicera till berörda familjer. Utvecklingsarbetet bör genomföras i nära samverkan med berörda familjer och föreningen Attention. Dialog En strukturerad dialog i samverkan med föreningen Attention behöver genomföras med berörda familjer och verksamheter. En ambition i Sala kommun är att invånarna skall känna att man har inflytande och är delaktig i samhället och dess utveckling. Att öppna upp för dialog med familjer och anhöriga om hur insatser ska utformas ökar delaktigheten. Projekt Anhörigstöd har visat på olika dialogformer såsom dialogcafé och fokusgrupper som är strukturerade metoder som kan användas. Att på detta sätt systematisera dialogen ger synpunkter och underlag som kan användas i verksamhetsplaneringen. Dialogen kan ske både individuellt och i grupp. Dialogen ska syfta till att få underlag och en utgångspunkt för stödinsatser som underlättar familjernas vardagsliv. Utveckla och tillskapa En granskning av befintliga insatser inom socialtjänsten, skolan, fritiden och landstinget behöver göras. Kan man utveckla befintliga insatser så det passar familjernas behov bättre? Vad saknas och med vilka insatser ska kedjan kompletteras? Kedjan ska bestå av befintliga insatser och insatser som utvecklas under projektets gång och de ska implementeras i ordinarie verksamhet. Föräldrastödsprogram kan vara ett gott stöd för föräldrar till barn med ADHD. Ett strukturerat upplägg som i Cope eller Komet som är föräldrastödsprogram som fokuserar på samspelet mellan barn och förälder kan vara till nytta. Individuellt stöd i form av familjementor i hemmet för pedagogiskt stöd, samtalskontakt eller stödgrupper för föräldrar kan vara ett tänkbart stöd. Kompetensutveckling för personal inom skola, individ- och familjeomsorgen, kultur och fritid, BUP och föräldrar om ADHD som funktionssnedsättning, moderna hjälpmedel och adekvat stöd och hjälp till barn, unga och anhöriga. Kompetensutbildning av lärare och föräldrar genom det utbildningsprogram som skolan genomfört i samverkan med BUP. Den leddes av Erik Virkberg, barn- och ungdomspsykiatriska kliniken i Uppsala som utarbetat en metod, MIV Metoder i Vardagen som är en samverkansutbildning för föräldrar och skolpersonal till barn med ADHD. Programmet är utvärderat via Uppsala universitet med goda resultat. Kursen ger föräldrar och lärare kunskaper och färdigheter att hantera barnens funktionsnedsättning och lägger grunden 10

11 för att gott samarbete mellan skolan och familjen. Skolan har provat MIV med goda resultat och behöver bygga upp en kompetens för att implementera detta arbetsätt. Införa kvalificerat uppdrag för kontaktpersoner som mentor/coach till ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som ska ut i vuxenlivet med arbete eller studier och eget boende. En mentor/coach som fungerar som stöd och uppmuntran, hjälper till med kontakterna med arbetsförmedling, studievägledare, försäkringskassa etc. så ansvaret inte enbart läggs på föräldrarna. Detta kan stärka den unges väg till ett självständigt liv. Lättillgänglighet Lättillgänglig och välkomnande väg för föräldrar med barn som har ADHD att få stöd genom samverkan med den blivande familjecentralen och skolan. Tydliggöra Informationen om stödinsatser för familjer med ADHD bör ses över så den blir lättillgänglig. Genom anhörigstödssidan på kommunens hemsida, medborgarkontoret och eventuell framtida anhörigsamordnare. Projektet ska läggas upp som ett utvecklingsarbete inom befintlig verksamhet för att säkerställa implementering och långsiktighet. En sidoeffekt av projektet förväntas bli en förstärkt samverkan mellan kommunen och landstinget när det gäller arbetet runt barn i riskmiljöer Projektets mål Syfte: Genom att stärka vardagslivet för familjer med ADHD ökar barnens livschanser och risken för utanförskap minskar. Projektmål: Att genom dialog och kompetensutveckling utveckla adekvata stödinsatser för barn med ADHD och deras familjer. Uppföljning/Indikatorer Andel elever som klarat målen år 9 (Skolverket) (finns kommun/län/nationellt) Liv & Hälsa enkätundersökning Västmanland åk 7,9 och åk 2 gymnasiet utvalda delar tex självupplevd hälsa, mobbning. Enkät till familjer om hur nöjd man är med den hjälp man fått Projektorganisation Styrgrupp: skola, vård- och omsorgsförvaltningen, kultur- och fritidsenheten, barn- och ungdomspsykiatrin, Attention-Sala Projektgrupp: projektledare, utförare från respektive deltagande verksamhet Projektledare: 50% Administrativt stöd: 25 % 11

12 Roll Namn Ansvar och befogenheter Vård och omsorgsförvaltningen Beställare/projektägare Styrgrupp Verksamhetschef för vård- och omsorgsförvaltningen, Chefen för elevhälsan, enhetschef barnoch ungdomspsykiatrin i Sala, chefen för kultur- och fritidsenheten, representant från Attention Projektledare Projektgrupp Projektstöd Utförare från resp verksamhet. Administrativt stöd Expertstöd Erik Virkberg? Genomförande av projektet År 1 Ta fram en detaljerad projektplan tillsammans med forskningsinstitution Ta fram en kommunikationsplan Ta fram en plan för dialogen med föräldrar och professionella Genomföra en dialogturne för att ta fram underlag för förslag till stödinsatser för familjer med ADHD. I samverkan med Attention Arrangera utbildningsinsatser för personal och föräldrar Inventera befintliga insatser Föreslå en kedja av adekvata stödinsatser Föreslå en permanent samverkansorganisation för ledning och styrning för att säkerställa metodutvecklingen År 2 Prova föreslagna insatser Utvärdera resultat År 3 Implementera stödinsatser i respektive verksamhet Utvärdera Budget År 1 Dialog, kompetensutveckling, utveckla metoder Projektledare 50 % 250 tkr Administrativt stöd 25% 125 tkr Administrativa kostnader 10 tkr OH-kostnader 60 tkr Aktivitetskostnader, Dialoger m.m. 10 tkr Kompetensutveckling 125 tkr Forskningsresurser 500 tkr Summa: tkr 12

13 År 2 Prova metoder, initialt stöd, utvärdering Projektledare 50 % Administrativt stöd 25% Administrativa kostnader OH-kostnader Aktivitetskostnader, Dialoger m.m. Kompetensutveckling Insatser Forskningsresurser Summa: 250 tkr 125 tkr 10 tkr 60 tkr 10 tkr 125 tkr 500 tkr 500 tkr 1580 tkr År 3 implementering och strukturstöd i start och uppbyggnad Projektledare 50 % 250 tkr Administrativt stöd 25% 125 tkr Administrativa kostnader 10 tkr OH-kostnader 60 tkr Aktivitetskostnader, Dialoger m.m. 10 tkr Kompetensutveckling 125 tkr Insatser 500 tkr Forskningsresurser 500 tkr Summa: 1580 tkr Summa totalt 3 år : tkr 13

Stöd och behandling för en enklare vardag

Stöd och behandling för en enklare vardag STOCKHOLM 2010-09-15 Stöd och behandling för en enklare vardag Nya förslag om vården för barn och unga vuxna med neuropsykiatriska diagnoser Alla barn har rätt till en god uppväxt Allt fler barn och unga

Läs mer

Attentions remissvar över promemorian Specialpedagogisk kompetens i fråga om neuropsykiatriska svårigheter

Attentions remissvar över promemorian Specialpedagogisk kompetens i fråga om neuropsykiatriska svårigheter Stockholm den 26 juni 2017 Till Utbildningsdepartementet 103 30 Stockholm Diarienummer: U2017/01365/UH Attentions remissvar över promemorian Specialpedagogisk kompetens i fråga om neuropsykiatriska svårigheter

Läs mer

Habilitering inom BUP. Maria Unenge Hallerbäck Överläkare, med dr Landstinget i Värmland

Habilitering inom BUP. Maria Unenge Hallerbäck Överläkare, med dr Landstinget i Värmland Habilitering inom BUP Överläkare, med dr Landstinget i Värmland Neuropsykiatrisk behandling och habilitering inom BUP i Värmland Att begränsa symtom och förebygga psykisk ohälsa vid ASD Psykiatrisk problematik

Läs mer

Familjer med komplex problematik ett utvecklingsarbete på socialtjänstens barn- och familjeenhet

Familjer med komplex problematik ett utvecklingsarbete på socialtjänstens barn- och familjeenhet Familjer med komplex problematik ett utvecklingsarbete på socialtjänstens barn- och familjeenhet Francesca Östberg francesca.ostberg@fou-sodertorn.se francesca.ostberg@socarb.su.se September 2015 Ett utvecklingsprojekt

Läs mer

KUNSKAP GÖR SKILLNAD. Katherine Wiklund

KUNSKAP GÖR SKILLNAD. Katherine Wiklund KUNSKAP GÖR SKILLNAD Katherine Wiklund TILLGÄNGLIGHET Fysisk miljö Psykosocial miljö Kommunikation Information Bemötande Attityder TILLGÄNGLIGHET OM Lättillgängligt Mångfald Demokrati Glädje Oberoende

Läs mer

NPF i Sverige framsteg och utmaningar. Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014

NPF i Sverige framsteg och utmaningar. Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014 NPF i Sverige framsteg och utmaningar Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014 Attention vi organiserar personer med NPF Vi driver på utvecklingen inom NPF Vi skapar medlemsnytta Vi sprider

Läs mer

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag Anna Sandell, Psykolog i förskola/skola Stenungsunds kommun Ordf. Psifos Vägledning för Elevhälsan Samarbete mellan Skolverket

Läs mer

gunborg.brannstrom@skl.se Drogfokus 2012 10 24

gunborg.brannstrom@skl.se Drogfokus 2012 10 24 Förstärkt barn- och föräldraperspektiv i missbruks- och beroendevården - ny överenskommelse med regeringen. Ett utvecklingsarbete inom Kunskap till praktik Drogfokus 2012 10 24 gunborg.brannstrom@skl.se

Läs mer

Stöd till vuxna med en autismspektrumdiagnos

Stöd till vuxna med en autismspektrumdiagnos Stöd till vuxna med en autismspektrumdiagnos Information om Habilitering & Hälsas stöd till dig som har en autismspektrumdiagnos (ASD) utan intellektuell funktionsnedsättning. Det kan vara autism, Aspergers

Läs mer

Medborgarförslag om bättre stöd till barn med tidiga tecken på psykisk ohälsa

Medborgarförslag om bättre stöd till barn med tidiga tecken på psykisk ohälsa 2011 01 31 15 21 Kommunstyrelsen 2011 08 15 161 348 Arbets och personalutskottet 2011 06 07 118 230 Dnr 11.19 008 jankf24 Medborgarförslag om bättre stöd till barn med tidiga tecken på psykisk ohälsa Ärendebeskrivning

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2010:38 1 (8) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2009:7 av Anna Kettner (S) om inrättande av familjemottagningar för neuropsykiatriska diagnoser Föredragande landstingsråd: Birgitta

Läs mer

Sammanfattning av statistikuppgifter

Sammanfattning av statistikuppgifter Bilaga 1-10 Sammanfattning av statistikuppgifter Sammanfattning av statistik För att tidigt identifiera de barn och unga 0-16 år som kommer och eller är i behov av extra stöd har en första inventering

Läs mer

Pressinformation inför omsorgsnämndens sammanträde. Ärende 4 Barn och ungdomar med neuropsykiatrisk diagnos

Pressinformation inför omsorgsnämndens sammanträde. Ärende 4 Barn och ungdomar med neuropsykiatrisk diagnos 1 Omsorgsnämnden 2008-01-30 Pressinformation inför omsorgsnämndens sammanträde För ytterligare information kontakta omsorgsnämndens ordförande Linnéa Darell (fp), telefon 013-20 62 51 eller 070-382 47

Läs mer

All vår tid går åt till att söka stöd, nu orkar vi inte mer - bristande samordning är ett akut problem

All vår tid går åt till att söka stöd, nu orkar vi inte mer - bristande samordning är ett akut problem All vår tid går åt till att söka stöd, nu orkar vi inte mer - bristande samordning är ett akut problem En enkätundersökning om bristande samordning av stödinsatser till föräldrar till barn med neuropsykiatriska

Läs mer

Vården har mycket att lära av anhöriga till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Vården har mycket att lära av anhöriga till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Vården har mycket att lära av anhöriga till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Vården har mycket att lära av anhöriga till personer med neuropsykiatriska

Läs mer

1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa

1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa Information om statliga stimulansmedel aktuella för Kalmar län genom överenskommelser mellan SKL och regeringen 2015 avseende socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

Från individ- till familjeperspektiv i missbruks- och beroendevården

Från individ- till familjeperspektiv i missbruks- och beroendevården Från individ- till familjeperspektiv i missbruks- och beroendevården ANDT-samordnare 2013 05 22 gunborg.brannstrom@skl.se Det här ska jag prata om: - Överenskommelsen mellan SKL och regeringen. - Risk-

Läs mer

Övergångsprocessen från skola till vidare studier o arbete. Neuropsykiatriska funktionshinder

Övergångsprocessen från skola till vidare studier o arbete. Neuropsykiatriska funktionshinder Övergångsprocessen från skola till vidare studier o arbete Neuropsykiatriska funktionshinder Neuropsykiatriska funktionshinder 1990- tal uppmärksammades dessa diagnoser NPF- är ett samlingsnamn för flera

Läs mer

Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa

Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa Kontaktperson Programchef Anna-Lena Christensson Box 24156 1054 51 Stockholm Telefon; direkt 508 10 317, mobil 070.45 10 317 E-post;

Läs mer

Remissvar på betänkandet SOU 2014:49 Våld i nära relationer - en folkhälsofråga förslag för ett effektivare arbete

Remissvar på betänkandet SOU 2014:49 Våld i nära relationer - en folkhälsofråga förslag för ett effektivare arbete Stockholm 2014-09-26 Till Samordnaren mot våld i nära relationer Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remissvar på betänkandet SOU 2014:49 Våld i nära relationer - en folkhälsofråga förslag för ett effektivare

Läs mer

Kartläggning av föräldrar i vård i september 2012. gunborg.brannstrom@gmail.com

Kartläggning av föräldrar i vård i september 2012. gunborg.brannstrom@gmail.com Kartläggning av föräldrar i vård i september 2012 gunborg.brannstrom@gmail.com 1 Missbruk påverkar hela familjen Risk- och skyddsfaktorer i föräldraskapet Kartläggning av föräldrar i missbruks- och beroendevården

Läs mer

Remissvar på Mer tid för kunskap förskoleklass, förlängd skolplikt och lovskola (SOU 2015:81 )

Remissvar på Mer tid för kunskap förskoleklass, förlängd skolplikt och lovskola (SOU 2015:81 ) Stockholm 29 februari 2016 Till Utbildningsdepartementet U2015/04749/S Remissvar på Mer tid för kunskap förskoleklass, förlängd skolplikt och lovskola (SOU 2015:81 ) Riksförbundet Attention är en intresseorganisation

Läs mer

Barn och ungdomar med adhd

Barn och ungdomar med adhd Barn och ungdomar med adhd 2 Agenda 1. Diagnosen adhd 2. Hur vanligt är det? 3. Vilka upptäcks? 4. Vad innebär svårigheterna? 5. Förklaringsmodeller 6. Hur diagnostiseras adhd? 7. Stöd och behandling 9.

Läs mer

Remiss från kommunstyrelsen, dnr /2016

Remiss från kommunstyrelsen, dnr /2016 Arbetsmarknadsförvaltningen Utvecklings- och utredningsstaben Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2016-12-08 Handläggare Kristina Eklund Telefon: 08 50835534 Till Arbetsmarknadsnämnden den 20 december 2016 Ärende

Läs mer

Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa

Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa En kunskapsöversikt om anhörigas erfarenheter samt insatser i form av: information, stöd och behandling/terapi relevanta ur ett anhörigperspektiv Ylva Benderix

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Körkort öppnar för jobb och ett annat liv

Körkort öppnar för jobb och ett annat liv Körkort öppnar för jobb och ett annat liv En enkätundersökning som visar på de möjligheter och utmaningar som personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar upplever som bilförare. 2014-05-06 Denna

Läs mer

Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV. 2012-01-13 Kirsi Poikolainen

Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV. 2012-01-13 Kirsi Poikolainen Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV 2012-01-13 Kirsi Poikolainen Innehållsförteckning 1 Bakgrund och förutsättningar... 3 2 Syfte... 5 3 Projektets mål... 5 4 Perspektiv... 5 5 Risker...

Läs mer

Attentions Skolplattform

Attentions Skolplattform Attentions Skolplattform INNEHÅLL En skola för alla hur når vi dit?...5 1. Kunskap, kompetens och bemötande...7 2. Tillgänglighet och anpassningar...7 3. Samverkan...9 4. Inkludering, delaktighet och inflytande...9

Läs mer

Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se. Bruno Hägglöf 2014 10 13

Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se. Bruno Hägglöf 2014 10 13 Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se Aspekter på stöd i skolan Skolan är en viktig skyddsfaktor inte minst för barn med funktionsproblem Men också

Läs mer

En inkluderande skola Stöd, inspiration och nya perspektiv

En inkluderande skola Stöd, inspiration och nya perspektiv En inkluderande skola Stöd, inspiration och nya perspektiv Det här materialet består av sammanfattad kunskap från projektet En inkluderande skola som Friends genomförde tillsammans med organisationen Underbara

Läs mer

Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården

Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården Föräldrastöd i Falun 2013 09 17 gunborg.brannstrom@skl.se Kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet V 39 2012

Läs mer

Program för stöd till anhöriga

Program för stöd till anhöriga Program för stöd till anhöriga 2017-2020 stockholm.se Maj 2016 Dnr: 3.1.1 244/2016 och 540-244/2016 Utgivare: Socialförvaltningen och Äldreförvaltningen 3 (11) Introduktion Det här programmet ska fungera

Läs mer

Samhällets stöd. Till föräldrar som har barn med NPF

Samhällets stöd. Till föräldrar som har barn med NPF Samhällets stöd Till föräldrar som har barn med NPF Det här ska vi prata om idag Många upplever att samhället brister - Alla myndighetskontakter - En pressad tillvaro Familjehjälpen - Hur kan Familjehjälpen

Läs mer

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Anna Backman, ADHD-center Habilitering & Hälsa Ulla Otterstadh, BUP Kognitivt stöd Annika Brar, Habilitering & Hälsa / Vuxenpsykiatri 2014-05-08

Läs mer

Riksförbundet Attentions intressepolitiska program 2011 2015. Det här vill vi!

Riksförbundet Attentions intressepolitiska program 2011 2015. Det här vill vi! Riksförbundet Attentions intressepolitiska program 2011 2015 Det här vill vi! Om oss... Riksförbundet Attention är en intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF),

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

Tillbaka till skolan. Metodhandbok i arbetet med hemmasittande barn och unga. Marie Gladh & Krysmyntha Sjödin

Tillbaka till skolan. Metodhandbok i arbetet med hemmasittande barn och unga. Marie Gladh & Krysmyntha Sjödin Tillbaka till skolan Metodhandbok i arbetet med hemmasittande barn och unga Marie Gladh & Krysmyntha Sjödin Hemmasittare? Definition En hemmasittande elev som har varit frånvarande under minst fyra veckor

Läs mer

Elevens rätt till utbildning - rutiner för att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan

Elevens rätt till utbildning - rutiner för att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan 2015-09-11 Elevens rätt till utbildning - rutiner för att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan Inledning I skollagen anges att bildningsnämnden ansvarar för att alla

Läs mer

Psykisk funktionsnedsättning

Psykisk funktionsnedsättning Ärendenr 1 (6) Handlingstyp Överenskommelse Psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden och avseende samverkan kring barn, unga och vuxna personer med psykiska funktionsnedsättningar

Läs mer

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR TERAPIKOLONI- VERKSAMHET

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR TERAPIKOLONI- VERKSAMHET 1(5) FÖR TERAPIKOLONI- VERKSAMHET 1 Mål och inriktning utgör ett kompletterande barn och ungdomspsykiatriskt vårdutbud inom Stockholms läns landsting. Verksamheten ska präglas av en helhetssyn på det enskilda

Läs mer

Vuxna med ADHD - arbetsliv Höganäsmodellen 1/12-09 Cecilia Johansson

Vuxna med ADHD - arbetsliv Höganäsmodellen 1/12-09 Cecilia Johansson Vuxna med ADHD - arbetsliv Höganäsmodellen 1/12-09 Cecilia Johansson ADHD hos vuxna Kort om vad ADHD är Tillkommande problem Arbetsliv Bemötande ADHD ett livslångt funktionshinder Förr trodde man att det

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med autism Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger stöd och

Läs mer

adhd Kort om hos barn och ungdomar

adhd Kort om hos barn och ungdomar Kort om adhd hos barn och ungdomar Socialstyrelsen Läkemedelsverket Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket Statens beredning för medicinsk utvärdering Folkhälsomyndigheten Kort information till föräldrar

Läs mer

2014-10-13 Sidan 1. ADHD hos vuxna. ADHD-center Habilitering & Hälsa, SLL

2014-10-13 Sidan 1. ADHD hos vuxna. ADHD-center Habilitering & Hälsa, SLL 2014-10-13 Sidan 1 ADHD hos vuxna ADHD-center Habilitering & Hälsa, SLL Innehåll Korta fakta om ADHD Svårigheter i vardagen Utredning, diagnostik Behandling och stöd Modediagnos eller kärt barn med många

Läs mer

Nationellt system för uppföljning som kommunerna nu implementerar. Omfattning, förutsättningar och framtidsutsikter för privat utförd vård och omsorg

Nationellt system för uppföljning som kommunerna nu implementerar. Omfattning, förutsättningar och framtidsutsikter för privat utförd vård och omsorg Nationellt system för uppföljning som kommunerna nu implementerar Bakgrund *Socialtjänstlagen och Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade har bestämmelser om att kvaliteten i verksamheten

Läs mer

Handlingsplan för anhörigstöd i Strömsunds

Handlingsplan för anhörigstöd i Strömsunds 1 (7) Typ: Plan Giltighetstid: 2015 Version: 1.0 Fastställd: SN 2013-02-21 Uppdateras: 1:a kvartalet 2014 Handlingsplan för anhörigstöd i Strömsunds kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 2. Bestämmelser

Läs mer

fokus på anhöriga nr 20 dec 2011

fokus på anhöriga nr 20 dec 2011 FOTO: SCANPIX fokus på anhöriga nr 20 dec 2011 Anhöriga i stort behov av eget stöd En enkät som föreningen Attention i våras skickade ut till sina medlemmar visade att få anhöriga känner till bestämmelsen

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatrin. Fakta om. Adhd. Utredning och behandling. www.lg.se. En del av Landstinget Gävleborg

Barn- och ungdomspsykiatrin. Fakta om. Adhd. Utredning och behandling. www.lg.se. En del av Landstinget Gävleborg Barn- och ungdomspsykiatrin Fakta om Adhd Utredning och behandling www.lg.se En del av Landstinget Gävleborg Allmänt Adhd är en förkortning av engelskans attention deficit/hyperactivity disorder, som brukar

Läs mer

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är: Ung med ADHD Det här faktabladet är skrivet till dig som är ung och har diagnosen ADHD. Har det hänt att någon har klagat på dig när du har haft svårt för att koncentrera dig? Förstod han eller hon inte

Läs mer

ADHD på jobbet. Denna rapport är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma och förbättra situationen för personer med ADHD i arbetslivet.

ADHD på jobbet. Denna rapport är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma och förbättra situationen för personer med ADHD i arbetslivet. ADHD på jobbet Denna rapport är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma och förbättra situationen för personer med ADHD i arbetslivet. Innehåll RESULTATET I KORTHET... 3 BAKGRUND... 4 GENOMFÖRANDE...

Läs mer

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra SLSO PP ss yy kk ii aa tt rr ii nn SS öö dd rr aa SLSO P ss yy kk ii aa tt rr ii n n S öö dd rr aa Alla dessa b o k s t ä v e r om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra I

Läs mer

Föräldrastödsprojektet 16-25

Föräldrastödsprojektet 16-25 Föräldrastödsprojektet 16-25 Ett treårigt stadsdelsöverskridande projekt i Göteborgs stad i samverkan med DART Startade 1/4-2013 Finansierat av Göteborgs stads särskilt avsatta medel för insatser riktade

Läs mer

Stödstrukturer för kvalitetsutveckling och främjande av evidensbaserad praktik i Västernorrlands län

Stödstrukturer för kvalitetsutveckling och främjande av evidensbaserad praktik i Västernorrlands län Stödstrukturer för kvalitetsutveckling och främjande av evidensbaserad praktik i Västernorrlands län (S.k. plattformsarbete) Presentation av nuläge 2011 09 02 Bakgrund till stärkta regionala stödstrukturer

Läs mer

AD/HD utredning och behandling på specialistnivå -när den är som bäst

AD/HD utredning och behandling på specialistnivå -när den är som bäst AD/HD utredning och behandling på specialistnivå -när den är som bäst Kerstin Arnsvik Malmberg Specialist i Barn och ungdomspsykiatri Med.dr. BUP Skärholmen Stockholm Indikatorer för utredning När ett

Läs mer

Förändringsarbete i utveckling och planering av anhörigstöd

Förändringsarbete i utveckling och planering av anhörigstöd Förändringsarbete i utveckling och planering av anhörigstöd Exempel från Uppdragsutbildning 7,5hp Stöd för anhöriga till barn, unga och vuxna med psykisk ohälsa 2014-2015 Eva Gustafson Möjliggörare vid

Läs mer

Bilaga. Skolsatsning avseende familjehemsplacerade barn projektbeskrivning. Bakgrund

Bilaga. Skolsatsning avseende familjehemsplacerade barn projektbeskrivning. Bakgrund Bilaga Skolsatsning avseende familjehemsplacerade barn projektbeskrivning Bakgrund Socialnämnden och Bildningsnämnden har ett gemensamt ansvar rörande familjehemsplacerade barn och ungdomar. Behov finns

Läs mer

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet Depressioner hos barn och unga Mia Ramklint Uppsala Universitet Depression En egen tillfällig känsla Ett sänkt stämningsläge Ett psykiatriskt sjukdomstillstånd Depressionssjukdom (Egentlig depression)

Läs mer

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som lider av ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)

Läs mer

Det här vill vi! Riksförbundet Attentions intressepolitiska program

Det här vill vi! Riksförbundet Attentions intressepolitiska program Det här vill vi! Riksförbundet Attentions intressepolitiska program Attentions intressepolitiska program har som utgångspunkt FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (ICRPD)

Läs mer

Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun

Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun Lena Bergman, 0573-142 89 lena.bergman@arjang.se HANDLINGSPLAN/POLICY Antagen av Stöd och omsorgsnämnden Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun 2(5) Bakgrund Handlingsplan/policyn för

Läs mer

Vuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum

Vuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum 050207 Vuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum VUXENHABILITERINGENS PROGRAM FÖR VUXNA PERSONER MED FUNKTIONSHINDER INOM AUTISMSPEKTRUM Bakgrund Vuxenhabiliteringen

Läs mer

Remissvar på utredningen Sänkta trösklar högt i tak (SOU 2012:31)

Remissvar på utredningen Sänkta trösklar högt i tak (SOU 2012:31) Stockholm 15 oktober 2012 Till Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar på utredningen Sänkta trösklar högt i tak (SOU 2012:31) Bakgrunden till förslaget är regeringens beslut att tillsätta

Läs mer

Nyhetsbrev Barn, unga och familj Nr. 1 2009. Svårigheter att beskriva vad som är problemet i socialt arbete med barn och unga.

Nyhetsbrev Barn, unga och familj Nr. 1 2009. Svårigheter att beskriva vad som är problemet i socialt arbete med barn och unga. Nyhetsbrev Barn, unga och familj Nr. 1 2009 Svårigheter att beskriva vad som är problemet i socialt arbete med barn och unga. FoU-Nordväst kommer under våren att ge ut ett antal nyhetsbrev. Nyhetsbreven

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2011:69 Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2010:12 av Anna Kettner (S) om stöd och behandling för barn och vuxna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN NÄRVÅRD TIERP 2014

VERKSAMHETSPLAN NÄRVÅRD TIERP 2014 VERKSAMHETSPLAN NÄRVÅRD TIERP 2014 Närvård I Uppsala län definieras närvård som det samverkansarbete inom hälso- och sjukvård och social omsorg som bedrivs mellan lanstinget och kommunerna. Syftet är

Läs mer

Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa 2015-2020. Socialförvaltningen, Bildningsförvaltningen och Närsjukvården väster

Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa 2015-2020. Socialförvaltningen, Bildningsförvaltningen och Närsjukvården väster Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa 2015-2020 Socialförvaltningen, Bildningsförvaltningen och Närsjukvården väster Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa mellan Motala kommun;

Läs mer

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Regional medicinsk riktlinje Barn som anhöriga Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Hälso- och sjukvården

Läs mer

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som har ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)

Läs mer

Elevhälsan Elevhälsan på Ektorps skolenhet Hälsofrämjande arbete

Elevhälsan Elevhälsan på Ektorps skolenhet Hälsofrämjande arbete Elevhälsan Enligt skollagen ska det finnas tillgång till medicinsk, psykologisk, psykosocial och specialpedagogisk kompetens. Rektorn har ansvar för att elevhälsans verksamhet utarbetas så att eleverna

Läs mer

BASUTBILDNING NEUROPSYKIATRI

BASUTBILDNING NEUROPSYKIATRI BASUTBILDNING NEUROPSYKIATRI Nacka hösten 2017 Vad handlar utbildningen om? Grundutbildning i neuropsykiatrisk funktionsvariation hos barn och vuxna Diagnostik Styrkor och svårigheter Bemötande, kommunikation

Läs mer

Anhörigstöd - en skyldighet

Anhörigstöd - en skyldighet Anhörigstöd Anhörigstöd - en skyldighet Sedan 2009 ska alla socialnämnder erbjuda stöd för att underlätta för de personer som: - vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre - stödjer en närstående

Läs mer

Samverkansdokument mellan skola samt den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin i Kalmar län

Samverkansdokument mellan skola samt den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin i Kalmar län Samverkansdokument mellan skola samt den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin i Kalmar län Upprättat av: Verksamhetschef Bo Lundin, Barn- och ungdomspsykiatriska verksamheten i Kalmar län, Förvaltningscheferna

Läs mer

Bemöta och undervisa explosiva barn

Bemöta och undervisa explosiva barn För dig i förskolan, F-6 och fritidshem! Bemöta och undervisa explosiva barn Inbjudan till konferens i Stockholm den 13-14 juni 2011 TALARE NSPH Riksförbundet Attention Anki Sandberg Klockaretorpsskolan

Läs mer

Socialtjänstens arbete brukar delas upp i

Socialtjänstens arbete brukar delas upp i Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Samverkansrutin Barn- och ungdomsenheten Hagfors och VISIT, Landstinget i Värmland 1.0 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Barn-

Läs mer

ELEVHÄLSOPLAN. Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll. Läsåret 2013-2014

ELEVHÄLSOPLAN. Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll. Läsåret 2013-2014 ELEVHÄLSOPLAN Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll Läsåret 2013-2014 Urfjälls Montessoriskola Rektor Mette Sandh Urfjällsvägen 2 Telefon 08-581 740 42 196 93 Kungsängen E-mejl rektor@urfjall.se

Läs mer

SPERES. Barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Vikten av stöd och tidiga insatser för en god skolgång 5.2.

SPERES. Barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Vikten av stöd och tidiga insatser för en god skolgång 5.2. SPERES Barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Vikten av stöd och tidiga insatser för en god skolgång 5.2.2015 Vilka barn och unga handlar det om? Barn och unga med ADHD ADD Autism

Läs mer

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Norrbottens läns landsting och Norrbottens 14 kommuner har sedan 2013/2014 gemensamma

Läs mer

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Vilka rättigheter har barn och ungdomar i hälsooch sjukvården? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. Nordiskt nätverk för barn och ungas

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

Målgruppen. Stödet till familjer med föräldrar som har kognitiva svårigheter. Ann Nilsson, familjecoach

Målgruppen. Stödet till familjer med föräldrar som har kognitiva svårigheter. Ann Nilsson, familjecoach Stödet till familjer med föräldrar som har kognitiva svårigheter Målgruppen Föräldrar med kognitiva svårigheter som behöver stöd 1. Föräldrar med en utvecklingsstörning/ svagbegåvning 3. Föräldrar med

Läs mer

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN Paraplyet Innehållsförteckning 1. Aladdin 2. Barnkraft 3. Skilda Världar 4. Komet 5. Anhörigstödet 6. Gapet 7. Öppenvårdsgrupper 8. Egna anteckningar 9. Kontaktuppgifter

Läs mer

Revisionsrapport. Karlstads kommun

Revisionsrapport. Karlstads kommun Revisionsrapport Granskning av grundskolans arbete och överlämning till gymnasieskolan avseende vissa elever i behov av särskilt stöd Monica Axelsson Karlstads kommun 2012-09-06 Maria Jäger Uppdragsledare

Läs mer

SKOLAN & NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR. Dags att prata om: Ett samtalsmaterial för föräldrargrupper

SKOLAN & NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR. Dags att prata om: Ett samtalsmaterial för föräldrargrupper Dags att prata om: SKOLAN & NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR Ett samtalsmaterial för föräldrargrupper Detta samtalsmaterial är framtagen inom Attentions projekt Min Skola med medel från Allmänna

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Rapport Team Samagera

Rapport Team Samagera Torshälla stads nämnd 2016-08-19 1 (5) Torshälla stads förvaltning Ledning/administration TSN/2016:86 Annette Johansson 016-710 70 28 Torshälla stads nämnd Rapport Team Samagera Förslag till beslut 1.

Läs mer

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna Psykiatrisk mottagning Arvika Projekt unga vuxna Presentation framtidsmöte 2014-10-03 Psykisk ohälsa bland unga vuxna Internationellt perspektiv Nationellt perspektiv Värmland Arvika, Eda, Årjäng Projekt

Läs mer

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning MISSIV 2015-08-28 RJL 2015/1138 Kommunalt forum Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Ledningsgruppen för samverkan Region Jönköpings län och kommun överlämnar bilagd

Läs mer

Utdrag ur SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Delges: Socialnämnden Enheten för sysselsättning och arbete Peter Nyberg Styrdokument. 218 Dnr 2013KS391 Dpl 003

Utdrag ur SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Delges: Socialnämnden Enheten för sysselsättning och arbete Peter Nyberg Styrdokument. 218 Dnr 2013KS391 Dpl 003 Kommunstyrelsen Utdrag ur SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Datum 2013-10-22 Sid Delges: Socialnämnden och arbete Peter Nyberg Styrdokument 218 Dnr 2013KS391 Dpl 003 Handlingsplan Utifrån inventering och analys kring

Läs mer

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2 1/12 2004 ADHD och autism Björn Kadesjö Vad är ADHD? 1 ADHD i olika åldrar 1 Så vanligt är ADHD 2 Samtidiga problem 2 Orsaker till ADHD 3 Behandling 3 ADHD och autism 4 Vad är ADHD? ADHD (attention deficit/hyperactivity

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser

Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser Bilaga 2 Dnr 1.3.2-9645/2016 Sida 1 (7) 2016-11-29 Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser Sida 2 (7) Innehållsförteckning Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser...

Läs mer

Samverkansdokument mellan skola samt den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin i Kalmar län

Samverkansdokument mellan skola samt den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin i Kalmar län Samverkansdokument mellan skola samt den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin i Kalmar län Upprättat av: Verksamhetschef Bo Lundin, Barn- och ungdomspsykiatriska verksamheten i Kalmar län, Förvaltningscheferna

Läs mer

Kvalitetssystem för elevhälsans psykosociala insatser

Kvalitetssystem för elevhälsans psykosociala insatser Bilaga 3 Dnr 1.3.2-9645/2016 Sida 1 (7) 2016-11-29 Kvalitetssystem för elevhälsans psykosociala insatser Sida 2 (7) Innehållsförteckning Kvalitetssystem för elevhälsans psykosociala insatser... 1 Innehållsförteckning...

Läs mer

Ansökan om utvecklingsmedel till tidiga insatser för barn och ungdomar i riskzonen en samverkansmodell för skola, socialtjänst och barnpsykiatri.

Ansökan om utvecklingsmedel till tidiga insatser för barn och ungdomar i riskzonen en samverkansmodell för skola, socialtjänst och barnpsykiatri. ENSKEDE-ÅRSTA-VANTÖRS STADSDELSFÖRVALTNING INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN SID 1 (6) 2009-04-07 Till Länsstyrelsen i Stockholms län Ansökan om utvecklingsmedel till tidiga insatser för barn och ungdomar i

Läs mer

Åtgärder för att främja unga flickors psykiska hälsa i Upplands Väsby

Åtgärder för att främja unga flickors psykiska hälsa i Upplands Väsby Tjänsteutlåtande Projektledare 2015-10-07 Sofia Gullberg 08-590 974 79 Dnr: Sofia.gullberg@upplandsvasby.se SÄN/2015:186 34592 Social- och äldrenämnden Åtgärder för att främja unga flickors psykiska hälsa

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Bakgrund Många barn föds in i en ogynnsam livssituation. Detta då deras föräldrar har problem som hämmar deras förmåga att på ett tillfredsställande sätt svara upp mot sina barns behov av omvårdnad och

Läs mer