Ökade livschanser för barn med ADHD
|
|
- Björn Vikström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Ökade livschanser för barn med ADHD Förebyggande insatser ur ett familjeperspektiv Projektbeskrivning Marie Erlandsson Ek 1
2 Innehåll Inledning... 3 ADHD - Attention Deficit Hyperactivity Disorder... 4 ADHD som riskfaktor för ohälsa och social utsatthet... 4 Att leva med ADHD... 5 Nuläge - stöd till familjer med ADHD... 6 Behov av stödinsatser... 7 Samverkan runt barn i riskmiljöer... 8 Brukarorganisationer... 9 Projektplan Projektets mål Uppföljning/Indikatorer Projektorganisation Genomförande av projektet Budget
3 Inledning Under tiden augusti augusti 2012 har Projekt anhörigstöd pågått i Sala kommun för att utveckla arbetet med stöd till anhöriga. Under projektets gång har det framkommit stora brister i stödet till barn och även föräldrar som anhöriga. Familjer med barn med funktionshinder har ett stort omsorgsansvar och får ofta kämpa för att få stöd och hjälp. Risken för ohälsa är större för dessa familjer än för andra. Det förebyggande arbetet för barn och unga i riskmiljöer i Sala kommun är splittrat och saknar en gemensam målbild och struktur i samverkan med landsting och frivilligsektorn. Det saknas lättillgängliga och tidiga stödinsatser för familjer. Personer som tillhör personkretsen för LSS, Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade, har lagstadgad rätt till stöd och hjälp. Barn med enbart diagnosen ADHD har inte rätt att få specialisthjälp från landstingets habilitering eller insatser från kommunen enligt LSS. Det stöd de kan få är via Barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, som ansvarar för eventuell medicinering. Vid behov av hjälpmedelsförskrivning sker detta via primärvården. Det saknas ett samordnat stöd för barn med ADHD och deras familjer. Forskarna har haft svårt att komma fram till entydiga siffror på hur vanligt ADHD är. De flesta experter är dock eniga om att ADHD förekommer hos mellan 3 och 5 % av alla skolbarn. I en rapport från Västmanlands kommuner och landsting, VKL, (Utsatta barn och ungdomar, Ann Tjernberg och Ove Svensson, VKL, maj 2012) uppskattar man att det handlar om minst 10 procent av alla barn och ungdomar som har de problem som beskrivs av diagnoserna ADHD, trotssyndrom eller uppförandestörning. Enligt samma rapport har remissflödet till Handikappcentrum med begäran om insatser till barn och ungdomar med neuropsykiatriska diagnoser stadigt ökat i Västmanland. Cirka 30 % från 2001 till Besök och remisser till BUP med frågeställningen om barn och ungdomar har en neuropsykiatrisk problematik har ökat kraftigt samtidigt som antalet barn inom BUP:s öppenvård med en ADHD diagnos har stigit med sexhundra procent (600 %) mellan 2001 och I Sala kommun är det svårt att uppskatta behovet av stöd då man inte har tillgång till någon statistik när det gäller diagnoser. På Ekebyskolan uppskattar man att ca elever i årskurs 7 har en ADHD-problematik vilket skulle motsvara % av eleverna. Inom både skolan och socialtjänsten har man uppfattningen att familjer med ADHD problem ökar. Bilden av framtid där barn och familjer med neuropsykiatriska funktionshinder har ökande omsorgsansvar, försämrad hälsa och större risk för barnen att hamna i missbruk och kriminalitet är en realitet. Med rätt stöd i rätt tid kan barn och familjer med ADHD- problematik få ett fungerande vardagsliv, det viktigaste stödet man kan ge för att öka barnens livschanser och förhindra att de hamnar i en riskmiljö. 3
4 ADHD - Attention Deficit Hyperactivity Disorder ADHD står för Attention Deficit Hyperactivity Disorder,och är ett samlingsnamn som även omfattar ADD och DAMP. Kärnsymptomen vid ADHD är problem med uppmärksamhet, impulskontroll och överaktivitet. Symptomen kan förekomma var för sig eller i kombination med varandra. Personer med ADHD har ofta även andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar såsom Tourettes, Asperger eller Tvångssyndrom. Det är också vanligt med inlärningssvårigheter och läs- och skrivproblem. Antalet personer som får diagnosen ADHD har ökat på senare år. Ett viktigt skäl är att kunskapen på området har utvecklats inom psykiatrin. En annan möjlig förklaring är att man lättare upptäcker ADHD i ett informationssamhälle som ställer höga krav på kognitiva funktioner. Förskrivningen av läkemedel mot ADHD har ökat kraftigt. ADHD yttrar sig på olika sätt hos olika individer och under olika tidpunkter i livet. Svårighetsgraden och typen av problem varierar från person till person. För många barn blir funktionshindret mindre kännbart när man blir lite äldre. Den genetiska faktorn tros ha en dominerande roll vid ADHD och det är vanligt att fler medlemmar i samma familj har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Diagnosen är vanligast bland pojkar och män. Dock befaras ett stort mörkertal på kvinnosidan. ADHD som riskfaktor för ohälsa och social utsatthet Barn med ADHD är mer beroende än andra barn av fungerande och strukturerat vardagsliv. Negativa miljöer ökar risken för utagerande problem t.ex. i form av trotssyndrom och uppförandestörning. En stor rörig och orolig barngrupp eller klass kan få ett barn med ADHD att visa sina allra sämsta sidor som kan leda till att problemen förstärks. Det är vanligt att fler medlemmar i samma familj har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning då det finns en viss ärftlighet. Detta gör behovet av stöd större. Många familjer dessutom en socialt utsatt situation med ekonomiska svårigheter och svaga nätverk. Den långsiktiga och krävande uppgift det innebär att uppfostra ett barn med ADHD vara övermäktigt även för en välfungerande familj. Barn med ADHD som inte blir uppmärksammade och får hjälp riskerar att misslyckas i skolan och kan få allvarliga problem med att anpassa sig socialt. Barn med ADHD har både större risk för att utveckla psykosomatiska besvär och involveras i mobbning, än barn utan ADHD. ADHD är en även en riskfaktor för uppkomst av missbruk och kriminalitet. Ofta har personer med ADHD en tidigare missbruksstart än sina jämnåriga, och missbruket har mer allvarlig utveckling. 4
5 En enstaka riskfaktor behöver inte betyda så mycket. Men om ett barn är utsatt för flera samverkande riskfaktorer, som till exempel att funktionshindret medför svårigheter att klara skolan samtidigt som barnet lever i en dysfunktionell familj, är risken att hamna i utanförskap större. De viktigaste skyddsfaktorerna i ett barns liv är föräldrar/familj och förskola/skola. Dessa faktorer behöver stärkas för att minska risken för att barn med ADHD utvecklar ett asocialt beteende. Som vuxna riskerar personer med ADHD att drabbas av depressioner, ångest, missbruk, utmattningsreaktioner, relationsproblem och svårigheter med att klara arbetsliv, ekonomi och vardagssysslor. Personer med ADHD har ofta kreativa sidor och mycket energi som rätt använt kan vara en stor tillgång både för samhället och för individen. Att leva med ADHD Enligt en rapport, Hälsa och välfärd hos barn och unga med funktionsnedsättning från Statens Folkhälsoinstitut, har föräldrar till barn med funktionsnedsättning sämre hälsa än andra föräldrar och lider oftare av huvudvärk och sömnlöshet. Det gäller i viss mån även magbesvär och ryggbesvär. Problemen är vanligast hos föräldrar till barn med måttliga eller svåra funktionsnedsättningar liksom föräldrar till barn med huvudsakligen neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Det är en svår och krävande roll att vara förälder till ett barn med ADHD. Barnen har stort behov av vuxenmedverkan för att klara av vad som förväntas av dem och för att vardagens rutiner ska fungera. Föräldrar till ett barn med ADHD upplever ofta en hög stressnivå. Stressen ökar med svårighetsgrad av ADHD, framför allt om barnet också har ett trotsigt beteende. Många barn med ADHD har svårt att tåla krav och möter inte sällan sina föräldrars uppmaningar med protester. Om man inte förstår sitt barns sätt att fungera och inte vet hur man ska bemöta det, är det risk för att en negativ inställning, tillsägelser och förmaningar kommer att prägla samvaron. Det blir en ond cirkel som kan leda till att barnets beteendeproblem förstärks, vilket ökar risken för andra problem. Vardagens tjat och konflikter föder frustration och skuldkänslor hos föräldrarna som kan leda till äktenskapskonflikter och upplevelser av att inte orka med. Det är svårt att få tiden att räcka till för övriga familjemedlemmar och syskons behov kommer lätt i skymundan. Psykosociala insatser och medicinering brukar minska problemen ordentligt. Psykosociala insatser kan vara anhörigutbildningar, anpassning av skol- eller arbetsmiljön och annan hjälp med vardagen. Medicinerna som används är små doser av centralstimulerande medel. Det har dämpande effekt på kärnsymtomen och få biverkningar. 5
6 Nuläge - stöd till familjer med ADHD Det är inte ovanligt med ett pressat och svårhanterligt vardagsliv där struktur och rutiner är svårt att upprätthålla. Många föräldrar till barn med ADHD beskriver en stressad och kaotisk vardag där man har svårt att hålla näsan över vattenytan. Mycket av föräldrarnas tid går åt till samarbete med skolan för att klara barnens skolgång. Föreningen Attention - Sala som är en intresseorganisation för människor med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, efterlyser ett närmare samarbete mellan skolan och BUP. Det saknas stöd för anhöriga till barn med ADHD, Man får ingen hjälp förrän man rasar ihop säger en förälder. För elever med svår ADHD eller blanddiagnoser, där medicinering inte ger tillräcklig effekt, har skolan ofta svårt att hitta stödåtgärder som fungerar bra. ADHD-diagnosen i sig utlöser inget automatiskt stödbatteri utan det är elevens sammantagna svårigheter i skolarbetet eller i den sociala samvaron i skolan som avgör vilka typer av åtgärder som används. Elever med ADHD går i vanliga klasser. Lärarnas förmåga att bemöta elever med neuropsykiatriska funktionshinder är väldigt skiftande. Ett fåtal elever får hjälp en tid (1-2 läsår) av att befinna sig i en särskild undervisningsgrupp där beteendemodifikation är en av huvuduppgifterna. I Sala kommun samarbetar skolan och socialtjänsten i Skolteamet som arbetar runt skolproblem, företrädesvis runt elever med utåtagerande beteende och uppmärksamhetsstörningar. Barn och ungdom från 1 till 16 år och deras föräldrar är den grupp som teamet riktar sig mot. Det övergripande syftet med teamet är att samordna arbetet kring elever som har problem och ge stöd till dem som arbetar med eleverna. Skolan använder sig inte av någon enhetlig metod när det gäller arbete mot mobbning vilket drabbar barn med ADHD som i större utsträckning än andra barn är utsatta för mobbning. Inom Individ- och familjeomsorgen finns i dagsläget inga uppbyggda förebyggande insatser som erbjuds generellt till föräldrar eller riktat till speciella föräldragrupper. Allt bistånd utreds efter anmälan eller föräldrars egen ansökan. Familjer kan få stöd via individ- och familjeomsorgens IFAS - Intensivt FamiljeArbete i Samverkan. Detta stöd erbjuds som bistånd efter utredning. Socialtjänsten i Sala har flera fall av institutionsplaceringar av tonåringar som skulle kunna ha undvikits om man kunnat erbjuda tidiga insatser eller där ett bättre samarbete med landstinget hade varit till stöd. Föräldrastöd inom individ- och familjeomsorgen i form av föräldraprogram i samarbete med skolan saknas. Det saknas lättillgängliga och tidiga stödinsatser inom individ och familjeomsorgen för föräldrar och barn som till exempel stödgruppsverksamheter och stöd i krissituationer. Under 2011 tog Barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen emot 100 barn med ADHD. Majoriteten provar medicinering och för de flesta blir det en viss förbättring. BUP poängterar 6
7 att det enbart är för ett fåtal som medicinering är en mirakelkur. Omfattningen av medicinering är stor, 1,5 procent av alla barn i Sverige får ADHD-medicin enligt BUP. De flesta barn med ADHD som BUP har hand om är hyperaktiva även om en del mest har koncentrationssvårigheter, företrädelsevis flickor. BUP anser att insatser i skolan till exempel i form av skickliga specialpedagoger, är avgörande för hur barnen ska lyckas. Enbart en satsning på familjen är inte tillräckligt för att öka barnens livschanser. Alla miljöer där barnen finns behöver handikappanpassas. Inom landstinget i Västmanland finns inom BUP en neuropsykiatrisk mottagning, NEP, som arbetar länsövergripande. Dit kan BUP remittera familjer för stöd. NEP-teamet anordnar föräldrautbildning på tre gånger dit även familjer från Sala är välkomna. I denna utbildning ingår information om olika saker bland annat om hjälpmedel. Inom fritidsverksamheten i Sala kommun har man ungdomsverksamhet för ungdomar från åk 6 och uppåt. För barn i åk 4-6 anordnas ett flertal sommarläger. Alla barn är välkomna och man är mån om att uppmärksamma alla barn och deras speciella behov. Behov av stödinsatser Av BRIS- rapport Vuxenstöd 2012 framgår att den största delen av vuxna som vänder sig till Bris Vuxentelefon gör det med anledning av myndighetskontakter. Föräldrarna känner stor hopplöshet inför myndighetskontakter. Man upplever att socialtjänsten inte agerar fast barn mått dåligt en längre tid och man vittnar också om svårigheter att få rätt hjälp hos barn- och ungdomspsykiatrin. Föräldrar uppger också att det inte har någonstans att ta vägen när det behöver tillfälligt stöd för att orka vara förälder. Detta visar behovet av att få lättillgängligt och adekvat stöd för dessa familjer i ett tidigt skede är viktigt. I Sala på går sedan en tid diskussioner om att inrätta ett Familjecentrum i samverkan mellan kommunen och landstinget. Ett Familjecentrum kan vara en lättillgänglig arena för samlade stödinsatser för familjer i ett tidigt skede. Hit kan man till exempel lokalisera föräldrautbildningar och samtalsgrupper för föräldrar till barn med neuropsykiatriska funktionshinder. De önskemål om anhörigstöd som framkommit i projektet Anhörigstöd i Sala rent allmänt är lättillgänglig information, avlastning och möjlighet att träffa andra i samma situation. För föräldrar med barn med ADHD finns ett behov av utbildning om funktionsnedsättningen, metoder för att hantera barnen på bästa sätt och information om hjälpmedel som finns att tillgå. Föreningen Attention-Sala bildades efter att skolan i samarbete med BUP genomförde ett mycket uppskattat utbildningsprogram, MIV Metoder i Vardagen, en samverkansutbildning för föräldrar och skolpersonal till barn med ADHD. Programmet är utvärderat via Uppsala universitet med goda resultat. Kursen ger föräldrar och lärare kunskaper och färdigheter att hantera barnens funktionsnedsättning och lägger grunden för att gott samarbete mellan skolan och familjen. Utbildningen var ett stort stöd för föräldrar och man vill se en fortsättning av 7
8 MIV i skolan. För att hålla kunskapen levande föreslår man en speciell funktion i skolan som håller frågan levande och även en familjementor som stöttar upp familjelivet på hemmaplan. Föreningen ser också ett behov av självhjälpsgrupper eller andra stödgrupper för föräldrar. Alla barn ska uppleva att de lyckas i skolan. Godkända skolprestationer, betyg är oerhört viktigt för psykosocialt välmående. Stödstrukturerna inom skolan måste vara välutvecklade och besitta bred kompetens. Kompetensutveckling till lärarna behövs för att tillgodose behoven hos barn med ADHD. Man har goda resultat av MIV- utbildningen och önskar bygga upp en egen kompetens för utbildning till föräldrar och barn. Skolan är också en viktig arena för tidig upptäckt. Landstingets NEP-team har uppfattningen att i vissa familjer skulle behövas konkreta insatser på plats i hemmet. En stödperson som kan visa på strategier och konkreta handlingsmöjligheter direkt i situationen. Även föräldragrupper anser man skulle vara ett gott stöd. Här behövs ett strukturerat och färdigt innehåll. Föräldraprogrammet Cope eller Komet har provats i denna typ av föräldragrupper och kan fungera bra. En situation som bör uppmärksammas är när barnen börjar bli vuxna och slutar skolan. Då tar stödet till barnet i skolan slut och frågan om studier eller arbete blir aktuell. Här läggs mycket ansvar på föräldrarna och det finns inget samlat stöd för barn eller föräldrar. Föräldrar nås inte alltid av information om vilken hjälp man kan få. Bland alla aktörer kring familjer med ADHD problematik saknas det kunskap om föräldrarnas egen syn på behovet av stöd både vad gäller omfattning och utformning. För att utforma ett ändamålsensligt stöd för familjer med barn som har funktionsnedsättningar av olika slag behövs en strukturerad och lyhörd dialog med familjer med ADHD. Under projekt Anhörigstöd har det genomförts ett antal dialoger med anhöriga för att diskutera behovet av anhörigstöd. Det har varit svårt att nå familjer med barn med funktionshinder. Dessa familjer har svårt att komma ifrån på kvällar för att delta i fokusgrupper och liknande. Att fortsätta att hitta former för dialog om hur ett adekvat anhörigstöd kan utformas är nödvändigt. Det handlar om att utveckla det förebyggande arbetet för barn och unga, skapa tidiga insatser, tydliggöra vad som finns och göra stödet lättillgängligt för familjer. Samverkan runt barn i riskmiljöer Sedan 2010 finns det krav på hälso- och sjukvården och socialtjänsten om överenskommelse om samverkan kring personer med psykisk funktionsnedsättning. Enligt rapporten Utsatta barn från VKL är det i dag endast Västerås kommun i Västmanlands län som uppfyller det lagstadgade kravet om en överenskommelse om barn och unga. Det saknas gemensamma politiska mål mellan landstinget och kommunerna i Västmanland samt gemensam tolkning av hur samverkan ska ske 8
9 och vem som ansvarar för att samverkan sker mellan berörda parter på regional nivå. Det handlar, utöver skrivna överenskommelser och om erforderliga resurser för samverkan. Sala kommun har under flera år arbetat med att hitta bra samverkan runt barn i riskmiljöer. Samarbete finns mellan socialtjänst/skola, socialtjänst/skola/fritid/polis, socialtjänst/landsting, skola/bup m.m. Det finns en plan för förvaltningsövergripande samarbete kring elevers psykiska hälsa. I det dagliga arbetet samverkar man inom framförallt socialtjänsten och skolan runt barn med skolproblem och deras föräldrar. De metoder som används är till största del beprövade och evidensbaserade. Samverkan sker tack vare hängivna och engagerade personer inom de olika organisationerna. Många försök har gjorts till att få olika arbetssätt och metoder som bygger på samverkan, in i den ordinarie organisationen. Samtidigt sker andra processer och omorganisationer som underminerar arbetet när personal byter arbetsuppgifter. Samverkan bygger i många fall på individer och inte på funktioner. Detta leder till att goda föresatser, arbete för att hitta former för samverkan i det dagliga arbetet och de goda metoderna har svårt att få en långsiktighet. Personal inom olika verksamheter får inte tillräckligt stöd. Inte heller barn och föräldrar får det stöd de skulle behöva i ett tidigt skede. Det saknas en övergripande struktur och en överblick över vad som görs. Detta för med sig luckor i de insatser som behövs i ett välutvecklat förebyggande arbete. Brukarorganisationer Riksförbundet Attention är en intresseorganisation för människor med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) såsom ADHD, Aspergers syndrom, Tourettes syndrom, språkstörningar och OCD. Attention arbetar för att de barn, ungdomar och vuxna som finns bakom diagnoserna ska bli bemötta med respekt och få det stöd de behöver i skolan, på arbetsmarknaden och på fritiden I Sala finns en lokalavdelning, Attention-Sala som anordnar caféträffar med eller utan teman och ibland föreläsningar om neuropsykiatriska funktionshinder. Man anordnar även olika familjeaktiviteter. Attention-Sala samverkar med skolan kring utbildning för lärare och föräldrar. 9
10 Projektplan Sala kommun behöver ta ett samlat grepp på frågan om NPF. Frågan berör vård- och omsorgsförvaltningen, skolan och kultur- och fritidsenheten och även landstingets barn och ungdomspsykiatri. En sammanhållen kedja av insatser för familjer med ADHD behöver utvecklas med information, förebyggande insatser, föräldraprogram, stödgrupper och individuella insatser. Kedjan ska vara tydlig och möjlig att kommunicera till berörda familjer. Utvecklingsarbetet bör genomföras i nära samverkan med berörda familjer och föreningen Attention. Dialog En strukturerad dialog i samverkan med föreningen Attention behöver genomföras med berörda familjer och verksamheter. En ambition i Sala kommun är att invånarna skall känna att man har inflytande och är delaktig i samhället och dess utveckling. Att öppna upp för dialog med familjer och anhöriga om hur insatser ska utformas ökar delaktigheten. Projekt Anhörigstöd har visat på olika dialogformer såsom dialogcafé och fokusgrupper som är strukturerade metoder som kan användas. Att på detta sätt systematisera dialogen ger synpunkter och underlag som kan användas i verksamhetsplaneringen. Dialogen kan ske både individuellt och i grupp. Dialogen ska syfta till att få underlag och en utgångspunkt för stödinsatser som underlättar familjernas vardagsliv. Utveckla och tillskapa En granskning av befintliga insatser inom socialtjänsten, skolan, fritiden och landstinget behöver göras. Kan man utveckla befintliga insatser så det passar familjernas behov bättre? Vad saknas och med vilka insatser ska kedjan kompletteras? Kedjan ska bestå av befintliga insatser och insatser som utvecklas under projektets gång och de ska implementeras i ordinarie verksamhet. Föräldrastödsprogram kan vara ett gott stöd för föräldrar till barn med ADHD. Ett strukturerat upplägg som i Cope eller Komet som är föräldrastödsprogram som fokuserar på samspelet mellan barn och förälder kan vara till nytta. Individuellt stöd i form av familjementor i hemmet för pedagogiskt stöd, samtalskontakt eller stödgrupper för föräldrar kan vara ett tänkbart stöd. Kompetensutveckling för personal inom skola, individ- och familjeomsorgen, kultur och fritid, BUP och föräldrar om ADHD som funktionssnedsättning, moderna hjälpmedel och adekvat stöd och hjälp till barn, unga och anhöriga. Kompetensutbildning av lärare och föräldrar genom det utbildningsprogram som skolan genomfört i samverkan med BUP. Den leddes av Erik Virkberg, barn- och ungdomspsykiatriska kliniken i Uppsala som utarbetat en metod, MIV Metoder i Vardagen som är en samverkansutbildning för föräldrar och skolpersonal till barn med ADHD. Programmet är utvärderat via Uppsala universitet med goda resultat. Kursen ger föräldrar och lärare kunskaper och färdigheter att hantera barnens funktionsnedsättning och lägger grunden 10
11 för att gott samarbete mellan skolan och familjen. Skolan har provat MIV med goda resultat och behöver bygga upp en kompetens för att implementera detta arbetsätt. Införa kvalificerat uppdrag för kontaktpersoner som mentor/coach till ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som ska ut i vuxenlivet med arbete eller studier och eget boende. En mentor/coach som fungerar som stöd och uppmuntran, hjälper till med kontakterna med arbetsförmedling, studievägledare, försäkringskassa etc. så ansvaret inte enbart läggs på föräldrarna. Detta kan stärka den unges väg till ett självständigt liv. Lättillgänglighet Lättillgänglig och välkomnande väg för föräldrar med barn som har ADHD att få stöd genom samverkan med den blivande familjecentralen och skolan. Tydliggöra Informationen om stödinsatser för familjer med ADHD bör ses över så den blir lättillgänglig. Genom anhörigstödssidan på kommunens hemsida, medborgarkontoret och eventuell framtida anhörigsamordnare. Projektet ska läggas upp som ett utvecklingsarbete inom befintlig verksamhet för att säkerställa implementering och långsiktighet. En sidoeffekt av projektet förväntas bli en förstärkt samverkan mellan kommunen och landstinget när det gäller arbetet runt barn i riskmiljöer Projektets mål Syfte: Genom att stärka vardagslivet för familjer med ADHD ökar barnens livschanser och risken för utanförskap minskar. Projektmål: Att genom dialog och kompetensutveckling utveckla adekvata stödinsatser för barn med ADHD och deras familjer. Uppföljning/Indikatorer Andel elever som klarat målen år 9 (Skolverket) (finns kommun/län/nationellt) Liv & Hälsa enkätundersökning Västmanland åk 7,9 och åk 2 gymnasiet utvalda delar tex självupplevd hälsa, mobbning. Enkät till familjer om hur nöjd man är med den hjälp man fått Projektorganisation Styrgrupp: skola, vård- och omsorgsförvaltningen, kultur- och fritidsenheten, barn- och ungdomspsykiatrin, Attention-Sala Projektgrupp: projektledare, utförare från respektive deltagande verksamhet Projektledare: 50% Administrativt stöd: 25 % 11
12 Roll Namn Ansvar och befogenheter Vård och omsorgsförvaltningen Beställare/projektägare Styrgrupp Verksamhetschef för vård- och omsorgsförvaltningen, Chefen för elevhälsan, enhetschef barnoch ungdomspsykiatrin i Sala, chefen för kultur- och fritidsenheten, representant från Attention Projektledare Projektgrupp Projektstöd Utförare från resp verksamhet. Administrativt stöd Expertstöd Erik Virkberg? Genomförande av projektet År 1 Ta fram en detaljerad projektplan tillsammans med forskningsinstitution Ta fram en kommunikationsplan Ta fram en plan för dialogen med föräldrar och professionella Genomföra en dialogturne för att ta fram underlag för förslag till stödinsatser för familjer med ADHD. I samverkan med Attention Arrangera utbildningsinsatser för personal och föräldrar Inventera befintliga insatser Föreslå en kedja av adekvata stödinsatser Föreslå en permanent samverkansorganisation för ledning och styrning för att säkerställa metodutvecklingen År 2 Prova föreslagna insatser Utvärdera resultat År 3 Implementera stödinsatser i respektive verksamhet Utvärdera Budget År 1 Dialog, kompetensutveckling, utveckla metoder Projektledare 50 % 250 tkr Administrativt stöd 25% 125 tkr Administrativa kostnader 10 tkr OH-kostnader 60 tkr Aktivitetskostnader, Dialoger m.m. 10 tkr Kompetensutveckling 125 tkr Forskningsresurser 500 tkr Summa: tkr 12
13 År 2 Prova metoder, initialt stöd, utvärdering Projektledare 50 % Administrativt stöd 25% Administrativa kostnader OH-kostnader Aktivitetskostnader, Dialoger m.m. Kompetensutveckling Insatser Forskningsresurser Summa: 250 tkr 125 tkr 10 tkr 60 tkr 10 tkr 125 tkr 500 tkr 500 tkr 1580 tkr År 3 implementering och strukturstöd i start och uppbyggnad Projektledare 50 % 250 tkr Administrativt stöd 25% 125 tkr Administrativa kostnader 10 tkr OH-kostnader 60 tkr Aktivitetskostnader, Dialoger m.m. 10 tkr Kompetensutveckling 125 tkr Insatser 500 tkr Forskningsresurser 500 tkr Summa: 1580 tkr Summa totalt 3 år : tkr 13
Stöd och behandling för en enklare vardag
STOCKHOLM 2010-09-15 Stöd och behandling för en enklare vardag Nya förslag om vården för barn och unga vuxna med neuropsykiatriska diagnoser Alla barn har rätt till en god uppväxt Allt fler barn och unga
Läs merAttentions remissvar över promemorian Specialpedagogisk kompetens i fråga om neuropsykiatriska svårigheter
Stockholm den 26 juni 2017 Till Utbildningsdepartementet 103 30 Stockholm Diarienummer: U2017/01365/UH Attentions remissvar över promemorian Specialpedagogisk kompetens i fråga om neuropsykiatriska svårigheter
Läs merInledning. Stockholm den 29 mars Till Avdelningen för kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården
Stockholm den 29 mars 2018 Till Avdelningen för kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården Attentions remissvar över remissversionen Behandling av spelmissbruk och spelberoende. Kunskapsstöd med nationella
Läs merFamiljer med komplex problematik ett utvecklingsarbete på socialtjänstens barn- och familjeenhet
Familjer med komplex problematik ett utvecklingsarbete på socialtjänstens barn- och familjeenhet Francesca Östberg francesca.ostberg@fou-sodertorn.se francesca.ostberg@socarb.su.se September 2015 Ett utvecklingsprojekt
Läs merKUNSKAP GÖR SKILLNAD. Katherine Wiklund
KUNSKAP GÖR SKILLNAD Katherine Wiklund TILLGÄNGLIGHET Fysisk miljö Psykosocial miljö Kommunikation Information Bemötande Attityder TILLGÄNGLIGHET OM Lättillgängligt Mångfald Demokrati Glädje Oberoende
Läs merKänner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015
BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag Anna Sandell, Psykolog i förskola/skola Stenungsunds kommun Ordf. Psifos Vägledning för Elevhälsan Samarbete mellan Skolverket
Läs merBorås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan Borås Stads styrdokument Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program
Läs merHabilitering inom BUP. Maria Unenge Hallerbäck Överläkare, med dr Landstinget i Värmland
Habilitering inom BUP Överläkare, med dr Landstinget i Värmland Neuropsykiatrisk behandling och habilitering inom BUP i Värmland Att begränsa symtom och förebygga psykisk ohälsa vid ASD Psykiatrisk problematik
Läs merNPF i Sverige framsteg och utmaningar. Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014
NPF i Sverige framsteg och utmaningar Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014 Attention vi organiserar personer med NPF Vi driver på utvecklingen inom NPF Vi skapar medlemsnytta Vi sprider
Läs merFördjupad analys och handlingsplan
Fördjupad analys och handlingsplan Barn och unga till och med 24 år inklusive ungdomsmottagningarna 31 oktober 2017 Datum Handläggare 2017-10-30 Henrik Kjellberg Landstingets kansli Hälso och sjukvård
Läs merMedborgarförslag om bättre stöd till barn med tidiga tecken på psykisk ohälsa
2011 01 31 15 21 Kommunstyrelsen 2011 08 15 161 348 Arbets och personalutskottet 2011 06 07 118 230 Dnr 11.19 008 jankf24 Medborgarförslag om bättre stöd till barn med tidiga tecken på psykisk ohälsa Ärendebeskrivning
Läs merPressinformation inför omsorgsnämndens sammanträde. Ärende 4 Barn och ungdomar med neuropsykiatrisk diagnos
1 Omsorgsnämnden 2008-01-30 Pressinformation inför omsorgsnämndens sammanträde För ytterligare information kontakta omsorgsnämndens ordförande Linnéa Darell (fp), telefon 013-20 62 51 eller 070-382 47
Läs merAnhörigstöd. sid. 1 av 8. Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS. Gäller från och med
Anhörigstöd Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS Beslutat av Förvaltningschef Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller från och med Senast reviderad 2019-05-06 sid. 1 av 8 Innehåll
Läs merÖverenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning
Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver
Läs mergunborg.brannstrom@skl.se Drogfokus 2012 10 24
Förstärkt barn- och föräldraperspektiv i missbruks- och beroendevården - ny överenskommelse med regeringen. Ett utvecklingsarbete inom Kunskap till praktik Drogfokus 2012 10 24 gunborg.brannstrom@skl.se
Läs merStöd till vuxna med en autismspektrumdiagnos
Stöd till vuxna med en autismspektrumdiagnos Information om Habilitering & Hälsas stöd till dig som har en autismspektrumdiagnos (ASD) utan intellektuell funktionsnedsättning. Det kan vara autism, Aspergers
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2010:38 1 (8) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2009:7 av Anna Kettner (S) om inrättande av familjemottagningar för neuropsykiatriska diagnoser Föredragande landstingsråd: Birgitta
Läs merAll vår tid går åt till att söka stöd, nu orkar vi inte mer - bristande samordning är ett akut problem
All vår tid går åt till att söka stöd, nu orkar vi inte mer - bristande samordning är ett akut problem En enkätundersökning om bristande samordning av stödinsatser till föräldrar till barn med neuropsykiatriska
Läs merVård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Emelie Sundberg, SAS. Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen
Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinje Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Dokumentansvarig Emelie Sundberg, SAS Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen Diarienr VON 248/17
Läs merSammanfattning av statistikuppgifter
Bilaga 1-10 Sammanfattning av statistikuppgifter Sammanfattning av statistik För att tidigt identifiera de barn och unga 0-16 år som kommer och eller är i behov av extra stöd har en första inventering
Läs merVården har mycket att lära av anhöriga till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Vården har mycket att lära av anhöriga till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Vården har mycket att lära av anhöriga till personer med neuropsykiatriska
Läs mer1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa
Information om statliga stimulansmedel aktuella för Kalmar län genom överenskommelser mellan SKL och regeringen 2015 avseende socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård Sveriges Kommuner och Landsting
Läs merFrån individ- till familjeperspektiv i missbruks- och beroendevården
Från individ- till familjeperspektiv i missbruks- och beroendevården ANDT-samordnare 2013 05 22 gunborg.brannstrom@skl.se Det här ska jag prata om: - Överenskommelsen mellan SKL och regeringen. - Risk-
Läs merAttentions Skolplattform
Attentions Skolplattform INNEHÅLL En skola för alla hur når vi dit?...5 1. Kunskap, kompetens och bemötande...7 2. Tillgänglighet och anpassningar...7 3. Samverkan...9 4. Inkludering, delaktighet och inflytande...9
Läs merKartläggning av föräldrar i vård i september 2012. gunborg.brannstrom@gmail.com
Kartläggning av föräldrar i vård i september 2012 gunborg.brannstrom@gmail.com 1 Missbruk påverkar hela familjen Risk- och skyddsfaktorer i föräldraskapet Kartläggning av föräldrar i missbruks- och beroendevården
Läs merÖvergångsprocessen från skola till vidare studier o arbete. Neuropsykiatriska funktionshinder
Övergångsprocessen från skola till vidare studier o arbete Neuropsykiatriska funktionshinder Neuropsykiatriska funktionshinder 1990- tal uppmärksammades dessa diagnoser NPF- är ett samlingsnamn för flera
Läs merAtt möta föräldrar till barn med funktionsnedsättning. Ett utbildningspaket för barnhälsovården
Att möta föräldrar till barn med funktionsnedsättning Ett utbildningspaket för barnhälsovården Utbildningspaketet innehåller ett kunskapsstöd två filmer två scenarier en broschyr till föräldrar en studiehandledning
Läs merRemissvar på Mer tid för kunskap förskoleklass, förlängd skolplikt och lovskola (SOU 2015:81 )
Stockholm 29 februari 2016 Till Utbildningsdepartementet U2015/04749/S Remissvar på Mer tid för kunskap förskoleklass, förlängd skolplikt och lovskola (SOU 2015:81 ) Riksförbundet Attention är en intresseorganisation
Läs merFå och behålla jobb - när du har tvångssyndrom
Få och behålla jobb - när du har tvångssyndrom INLEDNING Många som lider av tvångssyndrom (OCD) kan trots sina besvär arbeta fulltid. Men för en del kan det vara en utmaning att få och behålla jobb. Tvångshandlingarna
Läs merProgram för stöd till anhöriga
Program för stöd till anhöriga 2017-2020 stockholm.se Maj 2016 Dnr: 3.1.1 244/2016 och 540-244/2016 Utgivare: Socialförvaltningen och Äldreförvaltningen 3 (11) Introduktion Det här programmet ska fungera
Läs merHandlingsplan för länsgemensamt arbete för minskad psykisk ohälsa i Värmland framtagen inom ramen för Nya Perspektiv
Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa 2017 Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting Handlingsplan för länsgemensamt arbete för minskad psykisk ohälsa i Värmland
Läs merSamordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV. 2012-01-13 Kirsi Poikolainen
Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV 2012-01-13 Kirsi Poikolainen Innehållsförteckning 1 Bakgrund och förutsättningar... 3 2 Syfte... 5 3 Projektets mål... 5 4 Perspektiv... 5 5 Risker...
Läs merBARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA
BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med autism Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger stöd och
Läs merBarn och ungdomar med adhd
Barn och ungdomar med adhd 2 Agenda 1. Diagnosen adhd 2. Hur vanligt är det? 3. Vilka upptäcks? 4. Vad innebär svårigheterna? 5. Förklaringsmodeller 6. Hur diagnostiseras adhd? 7. Stöd och behandling 9.
Läs merElevens rätt till utbildning - rutiner för att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan
2015-09-11 Elevens rätt till utbildning - rutiner för att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan Inledning I skollagen anges att bildningsnämnden ansvarar för att alla
Läs merFamiljer med barn och unga med psykisk ohälsa
Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa En kunskapsöversikt om anhörigas erfarenheter samt insatser i form av: information, stöd och behandling/terapi relevanta ur ett anhörigperspektiv Ylva Benderix
Läs merProjektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa
Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa Kontaktperson Programchef Anna-Lena Christensson Box 24156 1054 51 Stockholm Telefon; direkt 508 10 317, mobil 070.45 10 317 E-post;
Läs merTillbaka till skolan. Metodhandbok i arbetet med hemmasittande barn och unga. Marie Gladh & Krysmyntha Sjödin
Tillbaka till skolan Metodhandbok i arbetet med hemmasittande barn och unga Marie Gladh & Krysmyntha Sjödin Hemmasittare? Definition En hemmasittande elev som har varit frånvarande under minst fyra veckor
Läs merRemiss från kommunstyrelsen, dnr /2016
Arbetsmarknadsförvaltningen Utvecklings- och utredningsstaben Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2016-12-08 Handläggare Kristina Eklund Telefon: 08 50835534 Till Arbetsmarknadsnämnden den 20 december 2016 Ärende
Läs merEn inkluderande skola Stöd, inspiration och nya perspektiv
En inkluderande skola Stöd, inspiration och nya perspektiv Det här materialet består av sammanfattad kunskap från projektet En inkluderande skola som Friends genomförde tillsammans med organisationen Underbara
Läs merStöd till anhöriga, riktlinjer
Stöd till anhöriga, riktlinjer Dokumenttyp Riktlinje Fastställd/upprättad Kommunstyrelsen 2017-11-29, 138 Senast reviderad Kommunstyrelsen 2018-10-31, 137 Detta dokument gäller för Vård och Omsorg och
Läs merAnhörigperspektiv och Anhörigstöd Tina Hermansson, anhörigkonsulent
Anhörigperspektiv och Anhörigstöd 180315 Tina Hermansson, anhörigkonsulent Vad menas med anhörigperspektiv? Göteborgs stads riktlinje för anhörigperspektiv: Att uppmärksamma brukarens/klientens behov av
Läs merUtveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården
Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården Föräldrastöd i Falun 2013 09 17 gunborg.brannstrom@skl.se Kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet V 39 2012
Läs merInget går liksom ihop i dag. Blir bollad mellan och det saknas personal överallt
Inget går liksom ihop i dag. Blir bollad mellan och det saknas personal överallt En enkätundersökning om situationen för föräldrar till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Denna rapport är
Läs merMedicin Vad är. Viktigt att tänka på AD H D. Förord. kan Behandla. Hur k. Samsjuklighet. flickor s
ADHD och f lickor Förord 4 Medicin Vad är AD H D? 6 Hur k an AD H D visa sig ho flickor s? 8 AD H D kan s! Behandla 10 Viktigt att tänka på 11 13 Samsjuklighet 12 Förord Pojkar och flickor skiljer sig
Läs merStockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016
Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program
Läs merUPPDRAGSBESKRIVNING FÖR TERAPIKOLONI- VERKSAMHET
1(5) FÖR TERAPIKOLONI- VERKSAMHET 1 Mål och inriktning utgör ett kompletterande barn och ungdomspsykiatriskt vårdutbud inom Stockholms läns landsting. Verksamheten ska präglas av en helhetssyn på det enskilda
Läs merPlan för Funktionsstöd
Plan för Funktionsstöd 2015-2019 Antagen av Socialnämnden 150224 Reviderad 151215, 161220, 171219 1 Page 1 of 10 Förord Du håller i Askersunds kommuns första Plan för Funktionsstöd. Den är en viktig grundkälla
Läs merBruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se. Bruno Hägglöf 2014 10 13
Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se Aspekter på stöd i skolan Skolan är en viktig skyddsfaktor inte minst för barn med funktionsproblem Men också
Läs merRiktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning
Riktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning Bistånd enligt socialtjänstlagen (SoL) 4 kap 1 Fastställda av vård- och omsorgsnämnden 2015-05-13, 45, Dnr VON 2015/103 Innehållsförteckning
Läs merfokus på anhöriga nr 20 dec 2011
FOTO: SCANPIX fokus på anhöriga nr 20 dec 2011 Anhöriga i stort behov av eget stöd En enkät som föreningen Attention i våras skickade ut till sina medlemmar visade att få anhöriga känner till bestämmelsen
Läs meradhd Kort om hos barn och ungdomar
Kort om adhd hos barn och ungdomar Socialstyrelsen Läkemedelsverket Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket Statens beredning för medicinsk utvärdering Folkhälsomyndigheten Kort information till föräldrar
Läs merRemissvar på betänkandet SOU 2014:49 Våld i nära relationer - en folkhälsofråga förslag för ett effektivare arbete
Stockholm 2014-09-26 Till Samordnaren mot våld i nära relationer Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remissvar på betänkandet SOU 2014:49 Våld i nära relationer - en folkhälsofråga förslag för ett effektivare
Läs merAntagen av Samverkansnämnden 2013-12-06
Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06
Läs merKörkort öppnar för jobb och ett annat liv
Körkort öppnar för jobb och ett annat liv En enkätundersökning som visar på de möjligheter och utmaningar som personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar upplever som bilförare. 2014-05-06 Denna
Läs merPLAN FÖR ELEVHÄLSA. Elevhälsa. Plan för elevhälsa S i d a 1 7
Elevhälsa Plan för elevhälsa 2018 S i d a 1 7 Elevhälsan Skolan, förskoleklassen och fritidshemmet får sitt uppdrag från läroplanen för grundskolan (lgr 11), skollagen (2010), skolförordningen (2011:185)
Läs merUppvidinge kommun, handlingsplan Psykisk hälsa 2019
Fokusområde 1: Förebyggande och främjande arbete Fokusområde 2: Tillgängliga tidiga insatser Fokusområde 3: Enskildas delaktighet och rättigheter Fokusområde 4: Utsatta grupper Fokusområde 5: Ledning,
Läs merSamhällets stöd. Till föräldrar som har barn med NPF
Samhällets stöd Till föräldrar som har barn med NPF Det här ska vi prata om idag Många upplever att samhället brister - Alla myndighetskontakter - En pressad tillvaro Familjehjälpen - Hur kan Familjehjälpen
Läs merPsykisk funktionsnedsättning
Ärendenr 1 (6) Handlingstyp Överenskommelse Psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden och avseende samverkan kring barn, unga och vuxna personer med psykiska funktionsnedsättningar
Läs merRapport. Medlemsundersökning om skolgången. Autism- och Aspergerförbundet
Rapport Medlemsundersökning om skolgången Autism- och Aspergerförbundet 218--16 Inledande ord I kontakten med våra medlemmar, och även på andra sätt, får vi information om att skolan fortfarande inte fungerar
Läs merArvika Kommun. Samverkan kring barn och unga med psykisk ohälsa. KPMG AB 26 januari 2017 Antal sidor: 6
ABCD Arvika Kommun Samverkan kring barn och unga med psykisk ohälsa KPMG AB 26 januari 2017 Antal sidor: 6 ABCD Arvika Kommun Innehåll 1. Bakgrund 1 2. Organisation och resurser (elevhälsa och socialtjänst)
Läs merIntresseanmälan. till deltagande i ett nationellt utvecklingsarbete gällande samordnat stöd. till barn och föräldrar i familjer med missbruk
Sida 1 av 7 2012-09-05 Dnr 5.3-37722/2011 Avdelningen för Kunskapsstyrning Marie Nyman marie.nyman@socialstyrelsen.se Till Socialchef eller motsvarande Intresseanmälan till deltagande i ett nationellt
Läs merLandstingsfullmäktiges protokoll. Styrelsens beredning av programberedningens verksamhetsrapport för år 2015
Landstingsfullmäktiges protokoll Sammanträdet den 20 april 2016 30 Styrelsens beredning av programberedningens verksamhetsrapport för år 2015 Dnr 35-15 Ärendebeskrivning I enlighet med den av landstingsfullmäktige
Läs merStockholms stad program för stöd till anhöriga
159/2012 SoN dnr 3.1-098/2012 ÄN dnr070303- Stockholms stad program för stöd till anhöriga 2012-2016 Förslag maj 2012 SOCIALFÖRVALTNINGEN ÄLDREFÖRVALTNINGEN Inledning Många anhöriga utför ett omfattande
Läs merVuxna med ADHD - arbetsliv Höganäsmodellen 1/12-09 Cecilia Johansson
Vuxna med ADHD - arbetsliv Höganäsmodellen 1/12-09 Cecilia Johansson ADHD hos vuxna Kort om vad ADHD är Tillkommande problem Arbetsliv Bemötande ADHD ett livslångt funktionshinder Förr trodde man att det
Läs merBarn som sakta faller ur skolan
Barn som sakta faller ur skolan en undersökning om situationen för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar www.attention-riks.se 1 Attention arbetar för Att människor med neuropsykiatriska
Läs merVÄXJÖ KOMMUN. -Barn och unga. Växjö kommuns handlingsplan för psykisk hälsa för
VÄXJÖ KOMMUN -Barn och unga Fokusområden Långsiktiga och kortsiktiga mål Indikatorer för uppföljning Aktiviteter Ansvarig Möjliggöra att olika fokusområden hålls samman och utvecklas. Hålla samman utvecklingsarbetet
Läs merDatum Sida 2 (5) Diarienr GSN 2018/ VÄSTERÅS STAD
TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (5) Barn- och utbildningsförvaltningen Monica Carlsson Epost: monica.carlsson@vasteras.se Kopia till Grundskolenämnden Utredningar av barn och elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Läs merRiksförbundet Attentions intressepolitiska program 2011 2015. Det här vill vi!
Riksförbundet Attentions intressepolitiska program 2011 2015 Det här vill vi! Om oss... Riksförbundet Attention är en intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF),
Läs merAD/HD utredning och behandling på specialistnivå -när den är som bäst
AD/HD utredning och behandling på specialistnivå -när den är som bäst Kerstin Arnsvik Malmberg Specialist i Barn och ungdomspsykiatri Med.dr. BUP Skärholmen Stockholm Indikatorer för utredning När ett
Läs merBilaga. Skolsatsning avseende familjehemsplacerade barn projektbeskrivning. Bakgrund
Bilaga Skolsatsning avseende familjehemsplacerade barn projektbeskrivning Bakgrund Socialnämnden och Bildningsnämnden har ett gemensamt ansvar rörande familjehemsplacerade barn och ungdomar. Behov finns
Läs merSamverkansdokument mellan skola samt den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin i Kalmar län
Samverkansdokument mellan skola samt den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin i Kalmar län Upprättat av: Verksamhetschef Bo Lundin, Barn- och ungdomspsykiatriska verksamheten i Kalmar län, Förvaltningscheferna
Läs merRapport Team Samagera
Torshälla stads nämnd 2016-08-19 1 (5) Torshälla stads förvaltning Ledning/administration TSN/2016:86 Annette Johansson 016-710 70 28 Torshälla stads nämnd Rapport Team Samagera Förslag till beslut 1.
Läs merStöd till dig som är anhörig
Stöd till dig som är anhörig Den här broschyren är för dig som är anhörig till en person med funktionsnedsättning och som behöver eget stöd. I broschyren finns information om vilket stöd som finns och
Läs mer2014-10-13 Sidan 1. ADHD hos vuxna. ADHD-center Habilitering & Hälsa, SLL
2014-10-13 Sidan 1 ADHD hos vuxna ADHD-center Habilitering & Hälsa, SLL Innehåll Korta fakta om ADHD Svårigheter i vardagen Utredning, diagnostik Behandling och stöd Modediagnos eller kärt barn med många
Läs merDet här vill vi! Riksförbundet Attentions intressepolitiska program
Det här vill vi! Riksförbundet Attentions intressepolitiska program Attentions intressepolitiska program har som utgångspunkt FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (ICRPD)
Läs merNationellt system för uppföljning som kommunerna nu implementerar. Omfattning, förutsättningar och framtidsutsikter för privat utförd vård och omsorg
Nationellt system för uppföljning som kommunerna nu implementerar Bakgrund *Socialtjänstlagen och Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade har bestämmelser om att kvaliteten i verksamheten
Läs merSKÅNES LÄNSGEMENSAMMA FÖRDJUPADE HANDLINGSPLAN GÄLLANDE BARN OCH UNGA 0-24 ÅR
DEN 28 SEPTEMBER 2017 SKÅNES LÄNSGEMENSAMMA FÖRDJUPADE HANDLINGSPLAN GÄLLANDE BARN OCH UNGA 0-24 ÅR ÖVERENSKOMMELSEN PSYKISK HÄLSA 2017 Kommunförbundet Skåne Besöksadress: Gasverksgatan 3A, Lund Postadress:
Läs merElevhälsan Elevhälsan på Ektorps skolenhet Hälsofrämjande arbete
Elevhälsan Enligt skollagen ska det finnas tillgång till medicinsk, psykologisk, psykosocial och specialpedagogisk kompetens. Rektorn har ansvar för att elevhälsans verksamhet utarbetas så att eleverna
Läs merDepressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet
Depressioner hos barn och unga Mia Ramklint Uppsala Universitet Depression En egen tillfällig känsla Ett sänkt stämningsläge Ett psykiatriskt sjukdomstillstånd Depressionssjukdom (Egentlig depression)
Läs merVuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum
050207 Vuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum VUXENHABILITERINGENS PROGRAM FÖR VUXNA PERSONER MED FUNKTIONSHINDER INOM AUTISMSPEKTRUM Bakgrund Vuxenhabiliteringen
Läs merHandlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun
Lena Bergman, 0573-142 89 lena.bergman@arjang.se HANDLINGSPLAN/POLICY Antagen av Stöd och omsorgsnämnden Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun 2(5) Bakgrund Handlingsplan/policyn för
Läs merPlan för Funktionsstöd
Plan för Funktionsstöd 2015-2019 Antagen av Socialnämnden 150224 Reviderad 151215, 161220,171219. 181102 Page 1 of 8 Förord Du håller i Askersunds kommuns första Plan för Funktionsstöd. Den kommer att
Läs merHandlingsplan psykiatrisk ohälsa
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete
Läs merADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:
Ung med ADHD Det här faktabladet är skrivet till dig som är ung och har diagnosen ADHD. Har det hänt att någon har klagat på dig när du har haft svårt för att koncentrera dig? Förstod han eller hon inte
Läs merStödstrukturer för kvalitetsutveckling och främjande av evidensbaserad praktik i Västernorrlands län
Stödstrukturer för kvalitetsutveckling och främjande av evidensbaserad praktik i Västernorrlands län (S.k. plattformsarbete) Presentation av nuläge 2011 09 02 Bakgrund till stärkta regionala stödstrukturer
Läs merELEVHÄLSOPLAN. Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll. Läsåret 2013-2014
ELEVHÄLSOPLAN Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll Läsåret 2013-2014 Urfjälls Montessoriskola Rektor Mette Sandh Urfjällsvägen 2 Telefon 08-581 740 42 196 93 Kungsängen E-mejl rektor@urfjall.se
Läs merBASUTBILDNING NEUROPSYKIATRI
BASUTBILDNING NEUROPSYKIATRI Nacka hösten 2016 Utredning och diagnostik Föreläsning 1 21 oktober 8.30 12 Nacka konferenscenter. Föreläsare är Hannah Jakobsson, psykolog med lång erfarenhet inom detta område.
Läs merBarn- och ungdomspsykiatrin. Fakta om. Adhd. Utredning och behandling. www.lg.se. En del av Landstinget Gävleborg
Barn- och ungdomspsykiatrin Fakta om Adhd Utredning och behandling www.lg.se En del av Landstinget Gävleborg Allmänt Adhd är en förkortning av engelskans attention deficit/hyperactivity disorder, som brukar
Läs merINNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3
Riktlinje för Land stinget Västm manlands arbete med barnkonventionenn 2 (9) INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3 2 Definitioner landstinget västmanland... 4 3 Inriktningsmål... 6 4 Organisation... 7 5 Styrande
Läs merADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS
ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som lider av ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)
Läs merHÖK - Barn och ungas psykiska ohälsa
HÖK - Barn och ungas psykiska ohälsa Första linjens ansvar och uppgifter Förhållningssätt Så mycket som möjligt av vård och stöd till barn och ungdomar med psykisk ohälsa ska ske i första linjens vård,
Läs merInte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD
Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Anna Backman, ADHD-center Habilitering & Hälsa Ulla Otterstadh, BUP Kognitivt stöd Annika Brar, Habilitering & Hälsa / Vuxenpsykiatri 2014-05-08
Läs merFörändringsarbete i utveckling och planering av anhörigstöd
Förändringsarbete i utveckling och planering av anhörigstöd Exempel från Uppdragsutbildning 7,5hp Stöd för anhöriga till barn, unga och vuxna med psykisk ohälsa 2014-2015 Eva Gustafson Möjliggörare vid
Läs merVERKSAMHETSPLAN NÄRVÅRD TIERP 2014
VERKSAMHETSPLAN NÄRVÅRD TIERP 2014 Närvård I Uppsala län definieras närvård som det samverkansarbete inom hälso- och sjukvård och social omsorg som bedrivs mellan lanstinget och kommunerna. Syftet är
Läs merBASUTBILDNING NEUROPSYKIATRI
BASUTBILDNING NEUROPSYKIATRI Nacka hösten 2017 Vad handlar utbildningen om? Grundutbildning i neuropsykiatrisk funktionsvariation hos barn och vuxna Diagnostik Styrkor och svårigheter Bemötande, kommunikation
Läs merRemissvar på utredningen Sänkta trösklar högt i tak (SOU 2012:31)
Stockholm 15 oktober 2012 Till Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar på utredningen Sänkta trösklar högt i tak (SOU 2012:31) Bakgrunden till förslaget är regeringens beslut att tillsätta
Läs merSamverkansdokument mellan skola samt den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin i Kalmar län
Samverkansdokument mellan skola samt den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin i Kalmar län Upprättat av: Verksamhetschef Bo Lundin, Barn- och ungdomspsykiatriska verksamheten i Kalmar län, Förvaltningscheferna
Läs merUtdrag ur SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Delges: Socialnämnden Enheten för sysselsättning och arbete Peter Nyberg Styrdokument. 218 Dnr 2013KS391 Dpl 003
Kommunstyrelsen Utdrag ur SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Datum 2013-10-22 Sid Delges: Socialnämnden och arbete Peter Nyberg Styrdokument 218 Dnr 2013KS391 Dpl 003 Handlingsplan Utifrån inventering och analys kring
Läs mer