Metoder för och bemötande av barn med ADHD Methods for and treatment of children with ADHD

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Metoder för och bemötande av barn med ADHD Methods for and treatment of children with ADHD"

Transkript

1 Lärarutbildningen Barn Unga Samhälle (BUS) Examensarbete 15 högskolepoäng Metoder för och bemötande av barn med ADHD Methods for and treatment of children with ADHD Emma Jönsson Ulrika Pettersson Lärarexamen 210 hp Barndoms- och ungdomsvetenskap Examinationsdatum: Handledare: Thom Axelsson Examinator: Fanny Jonsdottir

2 2

3 Abstract Författare: Emma Jönsson & Ulrika Pettersson I denna studie undersöktes hur man som pedagog kan bemöta barn med ADHD-problematik och vilka arbetsmetoder man kan använda sig av. Materialet är framtaget med hjälp av litteraturstudier och intervjuer. Studien fokuserar på två frågeställningar: 1) Hur bemöter pedagoger barn med ADHD? 2) Vilka arbetssätt/metoder används för att främja barn med ADHD? I undersökningen intervjuades fem pedagoger och det framgick att de alla hade ungefär samma uppfattning om hur man som lärare bör bemöta barnen, men de hade olika metoder för arbetet med varje enskilt barn. Samtliga pedagoger poängterade vikten av struktur och individuellt utformade aktivitetsscheman och menade att detta är de viktigaste delarna i arbetet med barn med ADHD-problematik. De ansåg att barnen mår bra av en god struktur i vardagen. Slutsatsen av studien är att pedagogen bör utforma en strukturerad läromiljö och tillgodose individens behov för att varje barn ska kunna utvecklas och må bra i vardagen. En annan viktig del är att ge omgivningen ökad förståelse för barnets svårigheter och kunskap om hur man bemöter barnet på ett lämpligt sätt. Nyckelord: ADHD, arbetssätt, bemötande, metoder, struktur. 3

4 Förord Syftet med studien är att diskutera hur pedagoger bemöter och arbetar med barn med ADHDproblematik. Arbetet grundas dels på litteraturstudier, men även på intervjuer med pedagoger som arbetar med barn med ADHD-problematik. Av de fem personer som intervjuades arbetar fyra som lärare på olika skolor och en arbetar på familjeforum i Lund. Båda författarna var med under intervjuerna och har tagit lika stort ansvar för färdigställandet av uppsatsen. Ett stort tack till handledare Thom Axelsson och de intervjuade pedagogerna och till de som responsläst vår studie. 4

5 Innehållsförteckning 1. INTRODUKTION 7 Syfte och frågeställningar 8 Disposition 8 2. TIDIGARE FORSKNING 9 Uppkomst av begreppet ADHD 9 ADHD problematik 10 Diagnostisering av ADHD 11 Medicinska behandlingsformer för barn med ADHD 12 Kritiska röster 13 Pedagogiska metoder för barn med ADHD METOD 18 Urval 19 Genomförande 20 Forskningsetiska övervägande RESULTAT & ANALYS 22 Pedagogers bemötande av barn med ADHD 22 Metoder för att främja barn med ADHD SLUTSATSER DISKUSSION LITTERATURLISTA 28 5

6 1. Introduktion Redan i tidig ålder ställs det höga krav på vad ett barn ska klara av. Skolans verksamhet kräver att även de minsta barnen ska kunna sitta still, koncentrera sig längre stunder, arbeta självständigt, kunna planera och följa regler. Senare ska barnen uppnå bestämda kunskapsmål, organisera sitt arbete på egen hand och kunna ta instruktioner. Detta är krav som ett barn med ADHD har mycket svårt att uppfylla. I en omgivning som ställer sådana krav föreligger en stor risk att dessa barn misslyckas. Enligt Beckman (2004) är det svårt för barn med ADHD att kunna fungera socialt i grupp med andra barn vilket ofta leder till att barnen mister sina kamrater. Detta eftersom deras största problem är att tolka hur det sociala samspelet med andra individer fungerar. Barn med ADHD blir ofta misstolkade och tillrättavisade av personer i omgivningen. Barn som ofta blir utsatta för ett negativt bemötande kan lätt bli förvirrade, känna sig misslyckade och utveckla en låg självkänsla. I LP94 och andra styrdokument beskrivs hur pedagoger ska bemöta barn utifrån deras individuella behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande samt att de ska stimulera, handleda och ge särskilt stöd till elever som har svårigheter (Skolverket, 2009). Pedagogernas bemötande är viktigt för alla barn men hur bemöter man egentligen ett med barn med ADHD på ett bra sätt? Pedagoger med god kunskap kan underlätta för de barn som är i behov av särskilt stöd. Denna studie ger en fördjupning inom ADHD och kommer ge pedagoger ett underlag för hur man bör arbeta med barn med ADHD-problematik. Detta för att ge de barn som skiljer sig ifrån mängden en möjlighet att utvecklas individuellt. Vi kommer att lägga tyngdpunkten inom skolan, eftersom det oftast dröjer några år innan ett barn får sin diagnos. 6

7 Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger bemöter barn som har diagnostiserats med ADHD, samt diskutera vilka metoder som används inom skolan idag. För att syftet ska uppnås kommer studien att utgå ifrån följande frågeställningar: Hur kan pedagoger bemöta barn med ADHD? Vilka metoder används för att främja barn med ADHD? Disposition Första delen är tidigare forskning där det beskrivs olika perspektiv på ADHD, symptom och diagnos. Andra delen är en presentation av den metod som användes. I tredje delen beskrivs vilket urval vi har haft och hur vi gick till väga när empirimaterialet samlades in. I fjärde delen beskrivs resultatet av det empiriska materialet som vi jämför med den litteratur som finns i studien. I den avslutande delen presenteras slutsatsen av studien jämfört med litteraturen. Även i denna del förs en kort diskussion angående metodval och vårt resultat. 7

8 2. Tidigare Forskning Kapitlet börjar med en sammanfattning om uppkomsten av ADHD-begreppet. Sedan kommer ett avsnitt om hur ADHD-problematiken ser ut idag med diagnostisering och medicinska behandlingsformer. Kapitlet fortsätter med ett avsnitt som presenterar åsikter från forskare som ställer sig kritiska framförallt till de biologiska förklaringsmodellerna om uppkomsten till ADHD. Avslutningsvis diskuteras pedagogiska metoder som är speciellt anpassade för barn med ADHD diagnos. Uppkomst av begreppet ADHD Gillberg (2005) skriver att man redan på 1840-talet beskrev en extrem överaktivitet hos vissa barn med epilepsi. Ungefär femtio år senare diskuterades ett tillstånd hos barn som omfattade överaktivitet, bristande impulskontroll, koncentrationssvårigheter, motoriska problem och inlärningssvårigheter. Tjugo år senare insåg man att barn kunde drabbas av dessa problem efter en epidemisk hjärninflammation, som senare blev kallad encephalitis lethargica (hjärninflammation med sömnsjuka). Barn med dessa symptom var oftast normalt begåvade, men man trodde att de drabbats av en minimal hjärnskada. Det kontroversiella begreppet MBD växte fram, en förkortning av minimal brain damage (minimal hjärnskada). Under flera decennier ställde man diagnosen MBD på barn som hade svårigheter med kamratumgänge, skolanpassning och motorisk överaktivitet. I USA behandlades en del barn med centralstimulerande medicin sedan man på 1930-talet upptäckt att det minskade överaktiviteten samtidigt som barnens koncentration förstärktes (Gillberg, 2005). MBD begreppet blev allmänt använt på 1950-talet av amerikansk barnpsykiatri och barnneurologi. På 1960-talet började engelska forskare känna tveksamheter för MBD- begreppet så de anordnade ett möte med målet att avskaffa MBD som medicinsk diagnos. Stridigheter uppstod och man lyckades endast förändra betydelsen av bokstaven D i MBD: minimal brain dysfunction ersatte minimal brain damage skrev en engelsk 8

9 barnpsykiatriker två uppmärksammade artiklar där han starkt angrep MBD-termen. Han påpekade bl.a. att många barn med diagnosen MBD, med den tidens metoder inte kunde bevisas ha hjärnskada eller hjärnfunktionsnedsättning. Artiklarna ledde till att MBDbegreppet blev allt mindre använt inom forskningen (a.a.). ADHD är nu en förkortning för Attention Deficit Hyperactivity Disorder som är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. ADHD beskrivs främst som en uppmärksamhetsstörning med inslag av koncentrationssvårigheter eller impulsivitet. MBD termen används mer och mer sällan (Gillberg, 2005). I dagens forskning talar man istället om de symptom och typer av problem som barn med ADHD uppvisar. Idag är termen ADHD dominerande även om det engelska uttrycket hyperkinetic disorder (HKD) och det nordiska begreppet DAMP (dysfunktion i frågan om aktivitetskontroll, motorisk kontroll och inlärningssvårigheter) också används (a.a.). ADHD problematik Vissa forskare uppskattar att 3-5 procent av alla barn i skolålder har ADHD. Enligt Honos- Webb (2008) är sannolikheten att ett barn har ADHD tre gånger större för pojkar än för flickor (Honos-Webb, 2008). Peik Gustafsson (2008) skriver dock i sin doktorsavhandling att tidigare studier har visat att det är sex gånger fler pojkar än flickor som får diagnosen ADHD. Andra studier har senare visat att det är färre pojkar än flickor som får diagnosen. Anledningen till att man inte har upptäckt detta tidigare är att flickor med ADHD har ett mindre utstuderat beteende vilket är svårare för vuxna att känna igen. Flickor med ADHD har ofta emotionella problem, dålig självkänsla och uppmärksamhetssvårigheter. Pojkar har ofta samma problem men i större utsträckning och visar ofta upp ett mer utåtagerande beteende (Gustafsson, 2008). Barn med diagnosen ADHD har problem med arbetsminnet, vilket är den del av minnet vi använder för att bearbeta det som händer just nu. Arbetsminnet gör att vi behåller koncentrationen och säkerställer att vi minns våra intryck. ADHD är medfött och ungefär 80 procent av de barn som har ADHD, har familjemedlemmar eller annan släkt med liknande symptom (http://www.rbu.se/start.asp?sida=7240). 9

10 Honos-Webb (2008) menar att begreppet ADHD ofta används när man beskriver barn som tycks ha svårt att koncentrera sig. I själva verket är det en diagnos som kräver att ett flertal kriterier är uppfyllda. Svårighetsgraden och typen av problem varierar mellan olika individer. De två huvudaspekterna på diagnosen är bristande uppmärksamhet och hyperaktivitet och/eller impulsivitet. Uppmärksamhetsproblem visar sig genom koncentrationssvårigheter, slarvighet, glömska och lättstördhet. Många barn blir även lätt uttråkade, distraherade och har svårt att slutföra uppgifter. Andra kännetecken är svårigheter att lyssna, följa anvisningar och dålig organisationsförmåga. Symptom på hyperaktivitet är rastlöshet, svårigheter att sitta still, pratar mycket och problem med att genomföra tysta aktiviteter. Till symptomen impulsivitet kan uttryck som starka och svårkontrollerade känsloreaktioner och dålig förmåga att lyssna på andra ingå. För en del barn leder impulsiviteten även till motorisk klumpighet (a.a.). Diagnostisering av ADHD För att ett barn ska få diagnosen ADHD krävs det att ett flertal diagnoskriterier uppfylls. Barnen måste uppfylla minst sex symptom på ouppmärksamhet och/eller hyperaktivitetimpulsivitet (American Psychiatric Association, 2000). Dessa symtom måste ha varit närvarande i minst sex månader och visat sig i minst två olika miljöer såsom i skolan och i hemmet. Utöver detta måste symtomen ha debuterat innan 7-års ålder och märkbart störa barnets anpassning. Exempel på symptom på ouppmärksamhet och impulsivitet tas upp under avsnittet ADHD problematik och finns även listade på Diagnosen är en förutsättning för att få den hjälp och det stöd som behövs. Diagnoskriterierna för ADHD är mycket stränga eftersom man vill undvika att ett barn med normaltillstånd diagnostiseras med ett funktionshinder. Processen är lång för att avgöra om ett barn har ADHD. Det görs en noggrann utredning av psykolog, läkare och lärare. Om barnet har en logoped eller sjukgymnast kan även dessa medverka vid en utredning. Vid utredningen görs en medicinsk undersökning med olika tester samt intervjuer med anhöriga och lärare. Syftet med diagnostiseringen är att skapa förståelse för barnets förutsättningar och ge omgivningen kunskap om ett lämpligt bemötande (http://www.attention riks.se/index.php/adhd damp.html). 10

11 Diagnosen skall tjäna som ett redskap i att öka förståelsen för barnet och att höja kvaliteten på det möte som sker mellan eleven och läraren. (Widerlöv, 1999b s.9). Malin Widerlöv är en engagerad mamma till tre barn med ADHD och anser att det kan vara svårt att dra gränser mellan olika diagnoser och därför kan det uppstå problem med att fastställa den exakta diagnosen (Widerlöv, 1999b). Många barn stämmer in på flertal olika diagnoskriterier t.ex. om ett barn har ADHD med autistiska drag stämmer barnet in på kriterier för ADHD men uppfyller dessutom många kriterier för autism. Ett barn med tillräckligt högt IQ placeras alltid i en vanlig skola även vid en ADHD diagnos. Det kan då uppstå praktiska problem med anpassning av skolmiljön, eftersom ett barn med ADHD har svårt att sålla bland alla intryck (a.a.). Medicinska behandlingsformer för barn med ADHD Dr. Lara Honos-Webb är licensierad psykolog och en ledande forskare inom ADHD. Enligt Honos-Webb (2008) har en ny studie visat att den bästa metoden för att lindra ADHDsymptomen är att kombinera läkemedelsbehandling och intensiv beteendeterapi. Den här standardbehandlingen följer den medicinska förklaringsmodellen där ADHD anses vara en organisk rubbning i hjärnan som är orsakad av biologiska faktorer och behandlas med läkemedel. Neurofeedback är en ny och lovande behandlingsform som är inriktad på att träna barnets hjärna att koncentrera sig och rikta uppmärksamheten åt ett bestämt håll (Honos-Webb, 2008). Med hjälp av olika tv-spelsliknande övningar får barnet träna på att ta kontroll över koncentrationen och uppmärksamheten. Tekniken är så pass ny att den fortfarande inte vunnit allmänt stöd. Metoden har dock inte gett upphov till några negativa biverkningar och all forskning visar att den har en god effekt på barn med ADHD (a.a). Honos-Webb (2008) diskuterar även läkemedelsbehandlingens positiva och negativa sidor. Läkemedelsbehandling anses vara det som snabbast och mest effektivt reducerar ADHDsymptomen hos barn. De nackdelar som uppkommer genom behandlingen är de långsiktiga effekter som inte har studerats i detalj. Metylfenidat är ett centralstimulerande ämne som ofta 11

12 används för att behandla ADHD. Numera har preparatet blivit klassats på samma sätt som morfin och kokain, eftersom det är ett preparat som är vanebildande (a.a.). Enligt Kärfve (2000) förespråkar Christopher Gillberg självmedicinering. Självmedicinering innebär att man ger individen eller föräldrarna ansvar för sin egen medicinering. Liksom metylfenidat kan man vid medicinsk behandling ge barn amfetamin, vilket också är ett centralstimulerande ämne. Amfetaminbehandling ger enligt Kärfve (2000) inte någon långvarig förbättring eftersom effekten bara varar i fyra timmar innan det är dags för en ny dos igen. Detta gör barnet beroende istället för att lösa problematiken. Kärfve är DAMPmotståndare och kritiserar att man stämplar barn med olika diagnoser samt medicinerar dem med narkotikaklassade läkemedel såsom amfetamin och metylfenidat (a.a.). Dr Ross W. Greene, psykolog vid Harvards universitet, har utvecklat en behandlingsmodell som minskar frustrationen och antalet vredesutbrott och som hjälper barnen att utveckla sina bristande förmågor (Greene, 2003). Metoden innebär att pedagogen lär sig att förutse och förhindra konflikter. Ofta handlar konflikter om prestige och är därför onödiga. Dessa bör man lära sig att prioritera bort. Man ska hjälpa barnet att hålla sig lugnt vid frustration, så att det kan lära sig att kontrollera sina känslor och tänka klart. Man ska sen hjälpa barnet att fundera igenom situationen och hitta en egen lösning. Genom att visa barnet att man förstår svårigheterna hjälper man det att få kontroll över beteendet (a.a). Kritiska röster Vissa forskare ställer sig kritiska till ADHD-problematiken. Bland annat tycker Sandin och Hallen (2003) att man fokuserar för mycket på barns kompetens. Barn är för schemalagda och fritidsaktiviteter upptar allt mer av deras tid. Den fria tiden ersätts av verksamheter som anordnas av institutioner, organisationer och vuxna. Kompetensdiskussionen leder till ett behov av att definiera de barn som inte lever upp till de krav som ställs. Vi får då bokstavsbarn som innefattar barn med neuropsykiatriska diagnoser som t.ex. ADHD (a.a.). Även Kärfve (2000) är kritisk och hävdar att Christopher Gillberg och hans medarbetare har i Sverige skapat ett begrepp som beskriver ett hjärnskadade/hjärndysfunktionsyndrom, 12

13 nämligen DAMP som är detsamma som MBD. DAMP är en beteendediagnos som är orsakad av hjärnskador och ärftliga faktorer. Enligt Kärfve (2000) har inga studier kunnat utesluta alternativa förklaringar till ärftlighetsteorin om hur ADHD uppkommer hos barn. Att det skulle finnas miljöfaktorer som påverkar dessa barns beteenden, bekämpar man i varje sammanhang. Kärfve (2000) menar att man litar för mycket på forskningen kring ADHD som gjorts i USA, när svensk forskning visat att rubbning i uppmärksamhet, motorik och varsebildning till viss del visst kan orsakas av uppväxtvillkor och skolsituation. Kärfve (2000) menar att vid en undersökning som utfördes Christopher Gillberg och Magnus Landgren, testades inte ens om uppväxtvillkor och skolsituation kan orsaka ADHD. Pedagogiska metoder för barn med ADHD Honos-Webb (2008) anser att Montessoripedagogiken är en undervisningsmetod som tycks vara väl anpassad till barn med diagnosen ADHD. Denna pedagogik tillämpar individuell undervisning istället för gemensamma lektioner för en hel grupp. Maria Montessori pedagogik utgår ifrån att om barnet inte förstår förklaringen trots att lektionen är kort och enkel ska pedagogen aldrig upprepa samma lektion. Läraren går istället vidare eftersom barnet inte ska förstå att det har gjort fel eller inte förstått. Pedagogiken anpassar sig för barn som behöver individuell uppmärksamhet, t.ex. barn med ADHD som lätt tappar bort sig på gemensamma lektioner och ofta kräver att uppmärksamheten inriktas mot abstrakta begrepp. Barnen får själva välja inlärningsuppgifter utifrån sina egna behov och specialintressen. Grundprinciperna för pedagogiken är att barnet aktivt tar del av den verklighet som upplevs med sinnena. Inom pedagogiken finns inga läroböcker utan barnen leker och lär med hjälp av konkreta föremål som varierar i form och struktur (a.a.). Widerlöv (1999b) hävdar att för att undvika onda cirklar kan det vara bra att ha ett konkret punktprogram som kallas konsekvensmetoden. Punkterna ska ses som grundläggande vägledning i arbetet med barnen. 13

14 1. Barn vill anpassa sig till sin omgivning, dvs. familjen, skolan och samhället. Barn vill lyckas, bli älskade och få uppskattning. 2. Ett barn har rätt till vägledning, uppskattning och att bli accepterad som en individ. 3. Barn med ADHD har samma behov som andra barn och måste få uppleva världen. De har även samma behov av stimulering som alla andra barn. 4. Barn med ADHD har rätt att leva en dräglig tillvaro. Tillsammans kan man avverka dessa punkter. Detta gör man genom att lösa det ena problemet efter det andra, på olika sätt och med olika medel men med samma grundprincip i åtanke. Widerlöv (1999a) har genom egna erfarenheter konstaterat att strukturen är väldigt viktig när man ska få en annan individs vardag att fungera. Eftersom det inte finns en handbok som passar alla barn är det viktigt att man i verksamheten har en röd tråd och att man har en strategi för varje barn. Det är därför viktigt att acceptera barnet som det är men man får inte acceptera ett oacceptabelt beteende. Barn med ADHD kan behöva en del hjälpmedel för att få sin vardag att fungera. Ett exempel på detta är att man under barnets bänk har en gummimatta, så att det blir mindre väsen av stolen och lättare för barnet att sitta stilla. Även plastgrepp på pennan rekommenderas för barn med koncentrationssvårigheter (a.a.). Små enkla vardagliga saker kan bli stora ansträngningar för barn med ADHD (Widerlöv, 1999a). T.ex. en liten matematikuppgift kan bli ett stort problem för ett barn i en stökig läromiljö. Många barn har problem att uttrycka sig och på så vis blir de aggressiva och destruktiva. Varje barn kräver individuella lösningar och ett förhållningssätt som passar barnet. En stor anledning till dessa barns beteende är omgivningen, fel hjälpmedel och krav som de inte kan hantera. Ett barn med ADHD har goda möjligheter att klara av det som andra barn gör men det kräver längre tid och en väl utformad och strukturerad miljö. Ett förtroende och ett fungerade samarbete mellan skola och hemmet bör finnas för att hitta en balans mellan skolarbete och fritid (a.a.). Widerlöv (1999b) hävdar att en bra metod för att få ett barn att avluta sin aktivitet är att använda en klocka eller en timstock som räknar ner tiden till nästa aktivitet. Detta förbereder barnet på att nu ska något annat ske. 14

15 Freltofte (1998) anser att man bör ta hänsyn till att ett barn med ADHD inte kan fungera förnuftigt under en längre tid, utan det krävs att något nytt sker för att uppmärksamheten ska behållas. Många barn lär sig bättre om inlärningen sker genom en motorisk aktivitet. En verkstadspräglad undervisning är därför bättre än en sedvanlig papper och penna undervisning vid inlärning av monotona moment. Exempelvis när man tränar grundfunktioner i svenska och matte kan en dator vara till hjälp eftersom den hela tiden kan ge nya arbetsuppgifter och en omedelbar återkoppling till rätt lösning. En metod för att behålla barnets koncentration vid skrivinlärning är att dikta orden som en spännande saga så att barnet skyndar sig att skriva ordet för att kunna höra resten av sagan. Andra gånger kan musik göra att barnens koncentration förbättras. Ofta kan musik som barnet inte hört förut hjälpa till eftersom nervsystemet upplever musiken som ny och annorlunda. Freestyle med hörlurar kan användas men det är viktigt att olika musik spelas från gång till gång. En del barn har lättare att medverka vid en kollektiv genomgång om de får sitta på en stol som kan vippa, snurra eller gunga. Detta beror på att de motoriska rörelserna från stolen aktiverar deras balanssinne som är sinneskanalen som bäst skapar vakenhet ( arousal i nervsystemet; Freltofte, 1998). Vid högläsning lyssnar en del barn bättre om de samtidigt får rita eller leka med en leksak som de har i fickan. Man kan t.ex. ha en låda med femtio små leksaker som barnet varje dag får välja fem saker ifrån. Om metoden fungerar är det bra om leksakerna byts ut varje dag. Sakerna kan vara stenar, pinnar, metallbitar eller likande då barnet också bör använda sin egen fantasi. Det är viktigt att det både finns mjuka, hårda, spetsiga och runda leksaker i lådan då barnet ges möjlighet att uppleva fingrarnas känselupplevelser (Freltofte, 1998). Många barn har svårigheter att känna av när de behöver gå på toaletten eller när de är hungriga och törstiga (Freltofte, 1998). Därför är ett schema på måltider och toalettbesök viktigt. Även dagens övriga aktiviteter ska finnas med på schemat. Många barn har även svårt att bedöma vad man ska ha på sig utomhus. För att förbereda barnet på dagstemperaturen är det bra att man i samband med schemat konkret visar hur många grader det är ute och på så sätt lär barnet hur mycket kläder det är lämpligt att ha på sig. Om barnet kan hantera klockan ska även tidpunkter tydligt specificeras på schemat. Schemat bör placeras på en plats som barnet kan följa under dagen. Varje aktivitet på schemat ska helst vara bunden till en bestämd lokal eller plats. Ändringar ska antingen undvikas eller förberedas grundligt. Även bestämda platser för måltider bör finnas för att underlätta vardagen. Varje barn ska erbjudas en vardag 15

16 som är så konsekvent och förutsägbar som möjligt. Man bör ha en fast daglig struktur samtidigt som yttre intryck begränsas och struktureras så mycket som möjligt. En egen arbetsplats i klassrummet är viktigt och ibland kan skärmar vara nödvändiga för att ge barnet en lugnare miljö. Småpauser för att syssla med något annat är också en viktig del i barnets vardag. En del barn mår dåligt av aktiviteter med många människor eller vid vistelser på stora lekplatser med många barn. I sådana fall bör man begränsa lekområdet. Det är vardagsstrukturen som gör barnen trygga och ger möjlighet till överskådlighet av saker som kommer att ske. Man bör därför undvika för många aktiviteter eftersom detta bara blir en negativ stressituation (Freltofte, 1998). Social stories and comic strip conversations är ett hjälpmedel för att lära barn tolka, hantera och förstå sociala situationer. Berättelserna är alltid anpassade till en speciell individ och situation. De korta berättelserna beskriver en social situation och de önskvärda sociala reaktionerna på denna. Man kan göra det med en mängd olika sammanhang för att lära ett spektrum av sociala färdigheter. Berättelserna ska anpassas till problemområde och svårighetsgrad och ge relevant information som är baserad på egna färdigheter och speciella svårigheter. Detta är en hjälp till barn som har intakta språkliga färdigheter. Berättelserna blir ett sätt att bekanta sig med en okänd miljö, nya händelser och trygga sociala situationer (Andersson Lena, 2000). 16

17 3. Metod Utöver litteraturstudien har vi använt oss av intervjuer för att få utökad kunskap om barn med ADHD. Häger (2006) rekommenderar denna metod när man vill få fördjupad kunskap inom något ämnesområde. Vi har valt en kvalitativ intervjumetod för att få en inblick i hur erfarna lärare bemöter och arbetar med ADHD-diagnostiserade barn. Vi utförde intervjuerna som samtal för ge en öppen, bred och flexibel dialog. Våra förberedda frågor användes som riktlinje och lärarna fick inte ta del av frågorna i förväg. I den ena skolan medverkade vi även i klassrumssituationen. Häger (2006) beskriver olika sätt för att utvecklas till en bra intervjuare och hur en tydlig struktur kan skapas för att underlätta planeringen av sina intervjuer. Inför en intervju är det fördelaktigt att förbereda sig genom att skaffa bakgrundsinformation om vad samtalet ska handla om. Detta leder till att intervjuaren då vet vilka frågor som ska ställas och därför också förstår svaren bättre. Häger (2006) menar att en bra samtalssituation skapas om intervjuaren redan från början talar om för den som ska intervjuas varför han/hon vill ställa frågorna till just honom eller henne och även vad svaren kommer att användas till. Detta är en viktig del av processen eftersom den intervjuade då vet vad som är intressant att berätta. Som intervjuare är det viktigt att använda frågeord som Hur? Varför? Vad? Sådana frågeord lockar till mer utförliga svar, jämfört med frågor som kan besvaras med endast ja eller nej. Enligt Häger (2006) är det viktigt att under samtalets gång göra lagom utförliga anteckningar som inte stoppar upp samtalet för mycket. Det är viktigt att vara en uppmärksam lyssnare som anpassar frågor till det som den intervjuade berättar och att vara uppmärksam på att det ibland kan vara något i ett svar som ger en helt ny tråd att nysta i. Genom följdfrågor kan man få fram fler detaljer eller reda ut oklarheter. Det sista som görs är att bearbeta intervjun så snart som möjligt. 17

18 Urval Vi valde att kontakta tre träningsskolor samt en traditionell skola för att få kontakt med erfarna pedagoger som arbetar med ADHD problematiken. Pedagogerna vi valde att intervjua har arbetat i skolans värld i många år och innehar stor kunskap om barn med ADHD. I samband med intervjuerna gjorde vi studiebesök på de olika skolorna och vi var även med i en klass under en halvdag. På detta sätt fick vi en bredare bild vilka metoder man använder samt hur de bemöter barn med ADHD. Vi tog även kontakt med familjeforum i Lund som arbetar med barn med svårigheter och fick då möjlighet att intervjua en metodutvecklare. Pedagog 1 arbetar på en F-9års skola i en större stad och är utbildad förskollärare och specialpedagog. Klassen där pedagog 1 arbetar heter särskild undervisningsgrupp, där man arbetar i små grupper. I klassrummet finns det sex elever och i klassrummet intill sju elever. Tillsammans är de tretton barn med olika diagnoser varav två har diagnosen ADHD/asperger. Lärarna arbetar aldrig själv i klassrummet utan de har fyra resurspedagoger till hjälp vid undervisningen. Detta eftersom många av barnen behöver enskilt stöd under arbetets gång. Pedagog 2 arbetar på en F-5års skola i en förort och är utbildad barnskötare med inriktning på barn i behov av stöd. Pedagog 2 arbetar med en liten barngrupp på tre till fyra barn. Vissa dagar är barnen med i en större klass, annars tillbringas de övriga lektionerna i ett grupprum. Pedagog 3 arbetar på en F-6 års skola i en liten by och är utbildad specialpedagog. Klassen som pedagog 3 är ansvarig för heter Träningsklass. Tre till fem barn går i klassen och har alla sina lektioner i den gruppen. Pedagog 4 arbetar på en F-5 års skola i en storstad och är utbildad förskollärare och håller på att vidare utbilda sig till specialpedagog. Pedagog 4 arbetar i en klass på sex barn, där tre barn har alla sina gemensamma lektioner i klassrummet i extra gruppen, och de övriga tre barnen pendlar mellan olika lektioner för att kunna vara delaktig i sina ordinarie klasser. Pedagog 5 arbetar som familjebehandlare med föräldra- och familjestödsprogram och är utbildad som metodutvecklare. Pedagog 5 är till för de barn som har svårigheter i skolan eller 18

19 förskolan och gör insatser med hjälp av olika behandlingsprogram i skolan såväl som i hemmet. Genomförande Vi har genomfört intervjuerna på skolorna där pedagogerna arbetar eftersom vi ville få en inblick i hur deras arbetssituation ser ut. Enligt Trost (1997) är det viktigt att låta den som blir intervjuad få bestämma var intervjun ska ske och att miljön runt omkring är lugn. Detta för att slippa störande moment som kan ha en inverkan på trovärdigheten i det empiriska materialet. Tre av intervjuerna genomfördes i lärarnas klassrum efter lektionstid. Den fjärde skedde efter att vi medverkat i klassens lektioner under en halv dag. Genom att medverka fick vi möjlighet att se barnen i deras klassrumssituation. Alla pedagoger gav oss möjlighet att se hur arbetsmiljön såg ut. Intervjuerna genomfördes som ett öppet samtal där en av oss antecknade och den andra förde intervjun framåt. Vi hade en del frågeställningar som vi utgick ifrån men var samtidigt väldigt öppna för att ta emot information utanför frågeställningarna, eftersom vårt syfte var att vara lyhörda för att få så mycket information som möjligt och inte styra samtalet för mycket. Efter varje intervju renskrevs våra anteckningar så snart som möjligt. När samtliga intervjuer var avklarade strukturerade vi det empiriska materialet från varje intervju på liknande sätt för att kunna finna likheter och skillnader mellan de intervjuades svar. Forskningsetiska överväganden I samband med att pedagogerna blev tillfrågade om de var intresserade av att bli intervjuade, valde vi att informera om att vi utgick ifrån vetenskapsrådets fyra etiska krav. Det första kravet är informationskravet. Därför berättade vi vad vårt arbete skulle handla om, undersökningens syfte, och att undersökningen kommer att publiceras på Malmö Högskolas hemsida. Vi inhämtade även uppgiftslämnarens samtycke som är det andra kravet. Vi berättade för deltagarna att de själva hade rätt att bestämma över sin medverkan och hur länge de ville delta i undersökningen. 19

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är: Ung med ADHD Det här faktabladet är skrivet till dig som är ung och har diagnosen ADHD. Har det hänt att någon har klagat på dig när du har haft svårt för att koncentrera dig? Förstod han eller hon inte

Läs mer

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS Det här kapitlet innehåller råd till både föräldrar/vårdnadshavare och lärare om symtomen på ADHD och hur man känner igen dem hos ett barn. Här finns avsnitt om ADHD

Läs mer

Pedagogers förhållningssätt i klassrummet till elever med ADHD

Pedagogers förhållningssätt i klassrummet till elever med ADHD EXAMENSARBETE Våren/2009 Lärarutbildningen Pedagogers förhållningssätt i klassrummet till elever med ADHD Författare Ida Waltersson Handledare Ann-Elise Persson Ida Waltersson Högskolan Kristianstad Lärarutbildningen

Läs mer

Kan idrotten användas som hjälpmedel för elever med överaktivitet?

Kan idrotten användas som hjälpmedel för elever med överaktivitet? Kan idrotten användas som hjälpmedel för elever med överaktivitet? Av Jenny Karlsson och Pehtra Pettersson LAU370 Handledare: Viljo Telinius Examinator: Owe Stråhlman Rapportnummer: VT08-2611-037 Abstract

Läs mer

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barn- och ungdomsförvaltningen Resurscentrum TINS - LättLäst I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barnen får språkträning varje dag, på flera olika sätt och i

Läs mer

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som har ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)

Läs mer

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som lider av ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)

Läs mer

Koncentrationssvårigheter. Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Koncentrationssvårigheter. Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Koncentrationssvårigheter Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Koncentrationssvårigheter vad är det? 2. Olika typer av koncentrationssvårigheter 3. Typiska problem

Läs mer

Sidan 1. Att arbeta med barn och ungdomar med ADHD

Sidan 1. Att arbeta med barn och ungdomar med ADHD Sidan 1 Att arbeta med barn och ungdomar med ADHD Sidan 2 Översikt 1. Diagnosen ADHD 2. Hur vanligt är ADHD? 3. Vad innebär svårigheterna? 4. Vad händer i hjärnan? 5. Grundläggande förhållningssätt 6.

Läs mer

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING Habiliteringen Mora 2012 Barn 6 12 år Diagnos: Adhd, autismspektrum, lindrig och måttlig utvecklingsstörning, Cp samt EDS Psykologutredning Remiss med frågeställning

Läs mer

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2 1/12 2004 ADHD och autism Björn Kadesjö Vad är ADHD? 1 ADHD i olika åldrar 1 Så vanligt är ADHD 2 Samtidiga problem 2 Orsaker till ADHD 3 Behandling 3 ADHD och autism 4 Vad är ADHD? ADHD (attention deficit/hyperactivity

Läs mer

Värt att veta om ADHD

Värt att veta om ADHD Sidan 1 Värt att veta om ADHD - förhållningssätt & strategier för personal Anna Backman Legitimerad psykolog ADHD-center, SLSO anna.backman@sll.se Sidan 2 Översikt 1. Diagnosen ADHD 2. Vad innebär svårigheterna?

Läs mer

ADHD FÖRSVINNER INTE NÄR SKOLDAGEN ÄR SLUT

ADHD FÖRSVINNER INTE NÄR SKOLDAGEN ÄR SLUT ADHD FÖRSVINNER INTE NÄR SKOLDAGEN ÄR SLUT För barn med ADHD hyperaktivitetssyndrom med uppmärksamhetsstörning Vad är ADHD? ADHD betyder Attention Deficit Hyperactivity Disorder, eller hyperaktivitetssyndrom

Läs mer

ADHD NÄR LIVET SOM VUXEN INTE FUNGERAR

ADHD NÄR LIVET SOM VUXEN INTE FUNGERAR ADHD NÄR LIVET SOM VUXEN INTE FUNGERAR Alla har vi väl någon gång känt oss rastlösa, haft svårt att bibehålla koncentrationen eller gjort saker utan att tänka oss för. För personer som har diagnosen ADHD

Läs mer

Så lyfter du fram styrkorna hos barn med ADHD

Så lyfter du fram styrkorna hos barn med ADHD Lara Honos-Webb Så lyfter du fram styrkorna hos barn med ADHD En praktisk handbok om hur du kan omvandla ditt barns svårigheter till styrkor Översättning: Bitte Wallin Brain Books Brain Books AB Box 344

Läs mer

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Barn med specialbehov 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Barn med specialbehov vad är det? 2. Teori- Olika typer av specialbehov -Inlärningen

Läs mer

Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Maria Unenge Hallerbäck

Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Maria Unenge Hallerbäck Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Maria Unenge Hallerbäck Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Attention Deficit Hyperactivity Disorder ADHD /ADD Autismspektrumtillstånd autism, atypisk

Läs mer

Montessorifriskolans fritidshem

Montessorifriskolans fritidshem Montessorifriskolans fritidshem Fritids är en pedagogisk gruppverksamhet för skolbarn i årskurs F- 6. Fritids uppgift är att erbjuda barnen en meningsfull, stimulerande och utvecklande fritid. Verksamheten

Läs mer

KUNSKAP GÖR SKILLNAD. Katherine Wiklund

KUNSKAP GÖR SKILLNAD. Katherine Wiklund KUNSKAP GÖR SKILLNAD Katherine Wiklund TILLGÄNGLIGHET Fysisk miljö Psykosocial miljö Kommunikation Information Bemötande Attityder TILLGÄNGLIGHET OM Lättillgängligt Mångfald Demokrati Glädje Oberoende

Läs mer

Barn och ungdomar med adhd

Barn och ungdomar med adhd Barn och ungdomar med adhd 2 Agenda 1. Diagnosen adhd 2. Hur vanligt är det? 3. Vilka upptäcks? 4. Vad innebär svårigheterna? 5. Förklaringsmodeller 6. Hur diagnostiseras adhd? 7. Stöd och behandling 9.

Läs mer

ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON

ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD ÄR DET? 1. Jag har ADHD 2. Vad är ADHD? 3. Symtomen 4. Impulskontrollen 5. Självkontroll 6. Exekutiva funktioner 7. Medicinering

Läs mer

Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde

Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde 2012-10-10 Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde Fritidshemmets uppdrag Det är viktigt att personalen utformar verksamheten så att fritidshemmet kompletterar skolan både tids- och

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Lidingö stad

Gemensamma mål för fritidshemmen i Lidingö stad Gemensamma mål för fritidshemmen i Lidingö stad Materialet har sammanställts av all fritidshemspersonal som arbetar i Lidingö stad under våren 2009 Syftet är att skapa en gemensam utgångspunkt och ett

Läs mer

Information om. ADHD betyder Attention Deficit Hyperactivity Disorder, eller hyperaktivitetssyndrom med uppmärksamhetsstörning på svenska.

Information om. ADHD betyder Attention Deficit Hyperactivity Disorder, eller hyperaktivitetssyndrom med uppmärksamhetsstörning på svenska. Information om ADHD och Concerta Vad är ADHD? ADHD betyder Attention Deficit Hyperactivity Disorder, eller hyperaktivitetssyndrom med uppmärksamhetsstörning på svenska. ADHD är ett väl dokumenterat och

Läs mer

Hur pedagoger i skolan arbetar med barn som har diagnosen ADHD

Hur pedagoger i skolan arbetar med barn som har diagnosen ADHD Malmö högskola Lärande och samhälle Barn och ungdomsvetenskap Examensarbete 15 Högskolepoäng Grundnivå Hur pedagoger i skolan arbetar med barn som har diagnosen ADHD How educators in schools work with

Läs mer

Samverkan. Omsorg. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten (LPO 94)

Samverkan. Omsorg. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten (LPO 94) 090629 Samverkan Samverkan sker mellan: barn-barn, pedagog-barn, pedagog-förälder, pedagog-pedagog. Samverkan med kamrater är en förutsättning för att barnen ska nå de mål som finns i läroplanen. Med leken

Läs mer

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER

Läs mer

Monica Eriksson. Hur gör vi nu? handbok för föräldrar & lärare om barn med neuropsykiatriska funktionshinder. brain books

Monica Eriksson. Hur gör vi nu? handbok för föräldrar & lärare om barn med neuropsykiatriska funktionshinder. brain books Monica Eriksson Hur gör vi nu? handbok för föräldrar & lärare om barn med neuropsykiatriska funktionshinder brain books Brain Books AB Box 344 551 15 Jönköping www.brainbooks.se Monica Eriksson och Brain

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2013-09-19 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

Det sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg.

Det sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg. Det sitter inte i viljan Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg. För att kunna stödja personer med neuropsykiatriska funktionshinder i vardag, studier och yrkesliv behöver vi

Läs mer

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp Innehållsförteckning 1 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande... 3 2 Mål: Förskolan stimulerar

Läs mer

ADHD NÄR LIVET SOM VUXEN INTE FUNGERAR

ADHD NÄR LIVET SOM VUXEN INTE FUNGERAR ADHD NÄR LIVET SOM VUXEN INTE FUNGERAR 2 Alla har vi väl någon gång känt oss rastlösa, haft svårt att bibehålla koncentrationen eller gjort saker utan att tänka oss för. Men för personer som har diagnosen

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Vad är en bra inlärningsmiljö?

Vad är en bra inlärningsmiljö? Malmö högskola Lärande och samhälle Kultur-språk-medier Självständigt arbete på grundnivå del I Vad är en bra inlärningsmiljö? Madeleine Persson Lärarexamen 210hp Kultur, medier och estetik Examinator:

Läs mer

NPF. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

NPF. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. NPF Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har många gånger svårt att få vardagen att fungera, vilket

Läs mer

Kort om Sociala berättelser och seriesamtal

Kort om Sociala berättelser och seriesamtal Kort om Sociala berättelser och seriesamtal Carol Gray, autismkonsulent vid Jenison Public Schools, Jenison i Michigan, USA har på 1990 talet utarbetat Social Stories och Comic Strip Conversation som pedagogiska

Läs mer

Projektet 2014 från ax till limpa!

Projektet 2014 från ax till limpa! Projektet 2014 från ax till limpa! Syfte: Att dela med oss av våra erfarenheter och beskriva vårt förhållningssätt i mötet med barn med så kallade problemskapande och annorlunda beteenden för att skapa

Läs mer

Madeleine Sjöman, doktorand i specialpedagogik inom forskningsmiljön CHILD madeleine.sjoman@ju.se

Madeleine Sjöman, doktorand i specialpedagogik inom forskningsmiljön CHILD madeleine.sjoman@ju.se Madeleine Sjöman, doktorand i specialpedagogik inom forskningsmiljön CHILD Innehåll Förskolans betydelse för barns utveckling och lärande Samband mellan förskolans miljö och barnets beteende Vilka barn

Läs mer

Kvalitetsdokument för Djur & Skur 2014/2015, Pedagogisk omsorg

Kvalitetsdokument för Djur & Skur 2014/2015, Pedagogisk omsorg Kvalitetsdokument för Djur & Skur 2014/2015, Pedagogisk omsorg Beskrivning av verksamheten Djur och Skur drivs som AB av Lena Borg som har pedagogisk utbildning i form av idrottslärarexamen. Jag har nästan

Läs mer

Sociala berättelser och seriesamtal

Sociala berättelser och seriesamtal Sociala berättelser och seriesamtal Claudia Chaves Martins, kurator Gun Persson Skoog, specialpedagog Autismcenter för barn & ungdom Agenda Presentation Bakgrund Seriesamtal Lunch Sociala berättelser Summering,

Läs mer

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS 2 Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn (och vuxna) som lider av ADHD (Attention Deficit Hyperactivity

Läs mer

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING Habiliteringen Mora 2012 Barn 6 12 år Diagnos: Adhd, autismspektrum, lindrig och måttlig utvecklingsstörning, Cp samt EDS Psykologutredning Remiss med frågeställning

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011 Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011 Upprättad 091130 Uppdaterad 110905 Förord Allt arbete i förskolan bygger på förskolans läroplan LPFÖ98. I Granbacka förskoleområde inspireras vi också av Reggio

Läs mer

Mål för fritidshemmen i Skinnskatteberg

Mål för fritidshemmen i Skinnskatteberg Mål för fritidshemmen i Skinnskatteberg 2012-10-01 2 Mål för fritidshemmen i Skinnskattebergs kommun Utarbetad maj 2006, reviderad hösten 2012 Inledning Fritidshemmets uppgift är att genom pedagogisk verksamhet

Läs mer

Förhållningssätt till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan

Förhållningssätt till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan Förhållningssätt till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan Diana Lorenz, kurator Neuropediatriska Avdelningen Astrid Lindgrens Barnsjukhus 2011-03-31 Diana Lorenz 1 Neuropsykiatriska

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

Vuxna med ADHD - arbetsliv Höganäsmodellen 1/12-09 Cecilia Johansson

Vuxna med ADHD - arbetsliv Höganäsmodellen 1/12-09 Cecilia Johansson Vuxna med ADHD - arbetsliv Höganäsmodellen 1/12-09 Cecilia Johansson ADHD hos vuxna Kort om vad ADHD är Tillkommande problem Arbetsliv Bemötande ADHD ett livslångt funktionshinder Förr trodde man att det

Läs mer

Explosiva barn - Vad vet vi? - Hur hjälper vi?

Explosiva barn - Vad vet vi? - Hur hjälper vi? Explosiva barn - Vad vet vi? - Hur hjälper vi? Elisabeth Fernell, Gunnar Fransson, Mats Johnson och Sven Östlund /Presentation I: Elisabeth Fernell 2012-10-25 Gillbergcentrum, Göteborgs universitet Utvecklingsneurologiska

Läs mer

FAKTAAVSNITT: TRÄNA ARBETSMINNET, VEM HAR NYTTA AV ATT TRÄNA?

FAKTAAVSNITT: TRÄNA ARBETSMINNET, VEM HAR NYTTA AV ATT TRÄNA? FAKTAAVSNITT: TRÄNA ARBETSMINNET, VEM HAR NYTTA AV ATT TRÄNA? Vissa vardagsaktiviteter involverar i högre grad arbetsminnet och om de görs regelbundet och intensivt kan de möjligtvis hjälpa till att träna

Läs mer

Lasse Andersson Coaching Boendestöd Stöd i vardagen.

Lasse Andersson Coaching Boendestöd Stöd i vardagen. Lasse Andersson Coaching Boendestöd Stöd i vardagen lasse@adhd-coaching.se www.adhd-coaching.se Hade du känt mig hade du inte dömt mig Hade jag hjälpt dig hade du aldrig glömt mig Hade du ta t dig tid

Läs mer

Arbeta med NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar)

Arbeta med NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) Arbeta med NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) Projektledare, Vägar till jobb ingela.halvarsson@attention-riks.se 1 Mina erfarenheter Möten med människor Möten med kommuner/myndigheter Möten

Läs mer

Tema: varje barns rätt att leka, lära och utvecklas JAG KAN!

Tema: varje barns rätt att leka, lära och utvecklas JAG KAN! Tema: varje barns rätt att leka, lära och utvecklas JAG KAN! Jag kan Alla barn har rätt att lära, leka och utvecklas. I den här övningen får barnen prata om saker som de kan, när de lärde sig det och vem

Läs mer

Utmanande beteende och avledningsmetoder

Utmanande beteende och avledningsmetoder Iraj Yekerusta Utmanande beteende och avledningsmetoder Teoretiska perspektiv Det finns olika syn och tolkningar om beteendeproblem. Hanteringen av beteendeproblem varierar utifrån det perspektiv man agerar

Läs mer

INFORMATION OM ADHD OCH CONCERTA

INFORMATION OM ADHD OCH CONCERTA INFORMATION OM ADHD OCH CONCERTA VAD ÄR ADHD? ADHD betyder Attention Deficit Hyperactivity Disorder, eller hyperaktivitetssyndrom med uppmärksamhetsstörning på svenska. ADHD är ett väl dokumenterat och

Läs mer

www.levamedadhd.se TIERP-MODELLEN EN SKOLA FÖR ALLA

www.levamedadhd.se TIERP-MODELLEN EN SKOLA FÖR ALLA PRODUCERAD I SAMARBETE MED JANSSEN-CILAG AB. www.levamedadhd.se TIERP-MODELLEN EN SKOLA FÖR ALLA Janssen-Cilag AB, Box 7073, SE-192 07 Sollentuna. Tel 08-626 50 00. Fax 08-626 51 00. www.janssen-cilag.se

Läs mer

Neuropsykiatriska utredningar med barn i förskoleåldern. Emma Högberg Leg psykolog Psykologkliniken Karolinska universitetssjukhuset

Neuropsykiatriska utredningar med barn i förskoleåldern. Emma Högberg Leg psykolog Psykologkliniken Karolinska universitetssjukhuset Neuropsykiatriska utredningar med barn i förskoleåldern Emma Högberg Leg psykolog Psykologkliniken Karolinska universitetssjukhuset Innehåll När och varför ska vi utreda? Vad kan vi utreda? Vad behöver

Läs mer

ADHD. Impulsivitet. ADHD innebär problem inom tre områden och dessa är: 1. Uppmärksamhet 2. Hyperaktivitet 3. Impulsivitet

ADHD. Impulsivitet. ADHD innebär problem inom tre områden och dessa är: 1. Uppmärksamhet 2. Hyperaktivitet 3. Impulsivitet ADHD ADHD innebär problem inom tre områden och dessa är: 1. Uppmärksamhet 2. Hyperaktivitet 3. Impulsivitet När vi talar om den här gruppen så är det oftast hyperaktiviteten som vi fokuserar på. Vi skall

Läs mer

AS/ADHD Hjälp! Hur gör man då? Stockholm den 20 april 2012

AS/ADHD Hjälp! Hur gör man då? Stockholm den 20 april 2012 AS/ADHD Hjälp! Hur gör man då? Stockholm den 20 april 2012 This is who I am.. How many days will it take for you to understand? Look into my eyes! This is who I am. You know I cannot do anything about

Läs mer

Neuropsykiatri i förskolan

Neuropsykiatri i förskolan Neuropsykiatri i förskolan Leg. Psykolog George Rein Omtolkning av beteende Beteenden vid funktionsnedsättning är normala beteenden De uppträder mer intensivt och mer frekvent eftersom personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Ett namn på sina problem Omgivningen Förståelse för sig själv Möjlighet att få rätt stöd Tänka funktionshinder istället för lat, slarvig, en ökad tro

Ett namn på sina problem Omgivningen Förståelse för sig själv Möjlighet att få rätt stöd Tänka funktionshinder istället för lat, slarvig, en ökad tro Hade du känt mig hade du inte dömt mig Hade jag hjälpt dig hade du aldrig glömt mig Hade du ta t dig tid hade du kanske fattat Hade jag vågat hade vi kanske snackat Hade vi bara haft mer tid Hade jag kanske

Läs mer

Mall vid kartläggning

Mall vid kartläggning Mall vid kartläggning Skola: Elevens namn: Datum: Närvarande personer vid kartläggning: Situationer som fungerar bra för eleven Situationer som fungerar mindre bra för eleven Elevens starka och svaga sidor

Läs mer

Självständigt arbete på grundnivå del 1

Självständigt arbete på grundnivå del 1 Lärarutbildningen Kultur-Medier-Estetik Självständigt arbete på grundnivå del 1 I vilka situationer har pedagogen rätt att lägga sig i barnets lek? Lina Isaksson Lärarexamen 210hp Inlämning den 28/3-2011

Läs mer

Provivus tips om KONCENTRATION - VAD PEDAGOGEN KAN GÖRA

Provivus tips om KONCENTRATION - VAD PEDAGOGEN KAN GÖRA Provivus tips om KONCENTRATION - VAD PEDAGOGEN KAN GÖRA Det kan vara svårt att räcka till som pedagog. Med en eller flera elever som har behov av särskilt stöd kan man lätt själv känna sig otillräcklig.

Läs mer

Konflikthantering. Malmö högskola. Självständigt arbete på grundnivå del 1. Ann-Sofie Karlsson. Lärarutbildningen. Kultur Språk Medier

Konflikthantering. Malmö högskola. Självständigt arbete på grundnivå del 1. Ann-Sofie Karlsson. Lärarutbildningen. Kultur Språk Medier Malmö högskola Lärarutbildningen Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå del 1 15 högskolepoäng Konflikthantering Ann-Sofie Karlsson Lärarexamen 210 hp Kultur, Medier, Estetik 2011-03-28

Läs mer

Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Att ha: Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning ADHD OCD DAMP Dyskalkyli NPF Dyslexi Tourettes syndrom Aspbergers syndrom ADD 1 2 Antalet medlemmar med flera funktionsnedsättningar ökar.

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

Inkludering. Möjlighet eller hinder? Hur kan fler klara målen i vuxenutbildningen? Kerstin Ekengren

Inkludering. Möjlighet eller hinder? Hur kan fler klara målen i vuxenutbildningen? Kerstin Ekengren Inkludering Möjlighet eller hinder? Hur kan fler klara målen i vuxenutbildningen? Kerstin Ekengren Specialpedagogiska skolmyndigheten Statens samlade stöd i specialpedagogiska frågor. Insatsernas syfte

Läs mer

Årsplan Förskolan Kastanjen 2013/14

Årsplan Förskolan Kastanjen 2013/14 Årsplan Förskolan Kastanjen 2013/14 Förskolan har 5 avdelningar med stegrande åldersgrupper och roterande personal. Åldersindelningen på avdelningarna är 1-2 åringar, 2-3 åringar 3-4 åringar, 4 åringar

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Manual Pedagogisk utredning inför mottagande till grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt kompetenscentrum

Manual Pedagogisk utredning inför mottagande till grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt kompetenscentrum Manual Pedagogisk utredning inför mottagande till grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt kompetenscentrum Reviderad oktober 2011 Innehållsförteckning Innehållsförteckning ---------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Här följer exempel på vad som kan belysas och redovisas i utredning om elevens pedagogiska och sociala situation:

Här följer exempel på vad som kan belysas och redovisas i utredning om elevens pedagogiska och sociala situation: 1 (4) PEDAGOGISK OCH SOCIAL BEDÖMNING, SKOLA En pedagogisk bedömning för elever i grundskolan skall visa om eleven har förutsättningar att nå grundskolans kunskapsmål. Bedömningen görs av klasslärare/

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

GROV-PLANERING VÅRTERMINEN 2013 LILL-MYRAN APRIKOS

GROV-PLANERING VÅRTERMINEN 2013 LILL-MYRAN APRIKOS GROV-PLANERING VÅRTERMINEN 2013 LILL-MYRAN APRIKOS GROVPLANERING - APRIKOS AVDELNING VT 2013 Vi är fyra pedagoger som arbetar på avdelning Aprikos på Lill-Myran. Vår barngrupp består av ca: 23 barn. Majoriteten

Läs mer

Lasse Andersson Coaching Boendestöd Stöd i vardagen. lasse@adhd-coaching.se www.adhd-coaching.se

Lasse Andersson Coaching Boendestöd Stöd i vardagen. lasse@adhd-coaching.se www.adhd-coaching.se Lasse Andersson Coaching Boendestöd Stöd i vardagen lasse@adhd-coaching.se www.adhd-coaching.se Hade du känt mig hade du inte dömt mig Hade jag hjälpt dig hade du aldrig glömt mig Hade du ta t dig tid

Läs mer

Tallbacksgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015

Tallbacksgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015 Tallbacksgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1-5 år Ansvariga för planen Förskolechef

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Barnens förskola 2016-2017 Innehållsförteckning 1 Vision 2 Bakgrund och syfte 3 Likabehandling 4 Diskrimineringslagen 5 Kommunikation

Läs mer

Barn i sorg Hur rustade upplever pedagoger att de är på att bemöta barn i sorg? Maria Ottosson & Linda Werner

Barn i sorg Hur rustade upplever pedagoger att de är på att bemöta barn i sorg? Maria Ottosson & Linda Werner Barn i sorg Hur rustade upplever pedagoger att de är på att bemöta? Maria Ottosson & Linda Werner Examensarbete 10 p Utbildningsvetenskap 41-60 p Lärarprogrammet Institutionen för individ och samhälle

Läs mer

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner, Landstinget, Regionförbundet och FUB Stöd till barn och föräldrar i familjer där någon förälder har utvecklingsstörning eller

Läs mer

En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst

En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst Skapa en tydliggörande kommunikativ miljö Anna Glenvik Astrid Emker 1 Delaktighet Vad betyder ordet delaktighet för dig Vilka faktorer påverkar delaktighet? Delaktighet

Läs mer

SKOLAN & NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR. Dags att prata om: Ett samtalsmaterial för föräldrargrupper

SKOLAN & NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR. Dags att prata om: Ett samtalsmaterial för föräldrargrupper Dags att prata om: SKOLAN & NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR Ett samtalsmaterial för föräldrargrupper Detta samtalsmaterial är framtagen inom Attentions projekt Min Skola med medel från Allmänna

Läs mer

Elevens och hans/hennes vårdnadshavares egna åsikter/synpunkter kring skolsituationen är nödvändiga att ta med i sammanställningen.

Elevens och hans/hennes vårdnadshavares egna åsikter/synpunkter kring skolsituationen är nödvändiga att ta med i sammanställningen. SEP Skola Elev Plan Denna kartläggning gäller vid frågeställning kring bristande måluppfyllelse, anpassad studiegång, ansökan till särskild undervisningsgrupp eller vid problematisk skolfrånvaro. Den skrivs

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD Björn Kadesjö UPP-centrum, Socialstyrelsen, Stockholm och ö. l. Barnneuropsykiatri, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg, Björn

Läs mer

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15 ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15 Innehållsförteckning Sid 3 Presentation av arbetssätt Sid 4 utifrån LGR 11 Sid 4 Normer och värden Kunskaper Sid 6 Elevers ansvar och inflytande

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2012-09-07 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

Vi ser hela dagen som ett lärande och vi arbetar medvetet med att ge barnen tid, utrymme och inflytande.

Vi ser hela dagen som ett lärande och vi arbetar medvetet med att ge barnen tid, utrymme och inflytande. Kvalitetsberättelse Vår förskola/förskoleklass/fritidshem/skola Vår förskola ligger i ett centralt villaområde nära älven och med gångavstånd till kommunala anläggningar. Vi erbjuder en pedagogisk verksamhet

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015 VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015 2.1 NORMER OCH VÄRDEN 1 Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar Förmåga

Läs mer

Elevledda utvecklingssamtal

Elevledda utvecklingssamtal SKOLPORTENS NUMRERADE ARTIKELSERIE FÖR UTVECKLINGSARBETE I SKOLAN Elevledda utvecklingssamtal Författare Johanna Brolin Juhlin, Karin Eliasson Skarstedt, Marie Öhman Nilsson Artikel nummer 4/2012 Skolportens

Läs mer

Att inte förstå. det. kognitiv funktionsnedsättning. Föreläsare: Kerstin Alm. - trots att man intelligens för. - Om Aspergers syndrom en

Att inte förstå. det. kognitiv funktionsnedsättning. Föreläsare: Kerstin Alm. - trots att man intelligens för. - Om Aspergers syndrom en Att inte förstå - trots att man intelligens för det - Om Aspergers syndrom en kognitiv funktionsnedsättning Föreläsare: Kerstin Alm Aspergers syndrom En vanlig funktionsnedsättning Fler pojkar än flickor

Läs mer

1. Diagnosen ADHD. Barn och ungdomar med ADHD. Översikt av föreläsningen

1. Diagnosen ADHD. Barn och ungdomar med ADHD. Översikt av föreläsningen 1 Barn och ungdomar med ADHD Översikt av föreläsningen 1. Diagnosen ADHD 2. Hur vanligt är det? 3. Flickor och pojkar 4. Vad innebär svårigheterna? 5. Förklaringsmodeller 6. Hur diagnostiseras ADHD hos

Läs mer

Familjedaghem. En bra start i livet!

Familjedaghem. En bra start i livet! Familjedaghem En bra start i livet! I Göteborg stad finns det kommunalt anställda dagbarnvårdare i samtliga tio stadsdelar. Familjedaghemmen är en del av pedagogisk omsorg. Den är ett kompletterande alternativ

Läs mer

Kommunikation. Malmö högskola. Självständigt arbete på grundnivå del I. Moa Malmén. Lärarutbildningen. Kultur Språk Medier.

Kommunikation. Malmö högskola. Självständigt arbete på grundnivå del I. Moa Malmén. Lärarutbildningen. Kultur Språk Medier. Malmö högskola Lärarutbildningen Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå del I 15 högskolepoäng Kommunikation Moa Malmén Lärarexamen 210hp Kultur, Medier, Estetik Datum för inlämning: 2011-03-28

Läs mer

TUVANS MÅL OCH LOKALA HANDLINGSPLAN / 2010

TUVANS MÅL OCH LOKALA HANDLINGSPLAN / 2010 TUVANS MÅL OCH LOKALA HANDLINGSPLAN / 2010 BARNGRUPPEN BESTÅR AV: KANINGRUPPEN: Anki ansvarar för dessa barn. EKORRGRUPPEN: Elisabeth ansvarar för dessa barn. BJÖRNGRUPPEN: Monika ansvarar för dessa barn.

Läs mer

Uppföljning. Normer och värden. Förskolan Smedby s Läroplansuppdrag 2013-2014. Pia Ihse 14 2014-02-03 0480-45 20 40

Uppföljning. Normer och värden. Förskolan Smedby s Läroplansuppdrag 2013-2014. Pia Ihse 14 2014-02-03 0480-45 20 40 Handläggare Datum Pia Ihse 14 2014-02-03 0480-45 20 40 Förskolan Smedby s Läroplansuppdrag Uppföljning 2013-2014 Normer och värden Förskolan Smedby Barn och ungdomsförvaltningen Adress Odlingsvägen 3 394

Läs mer