Metoder för och bemötande av barn med ADHD Methods for and treatment of children with ADHD

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Metoder för och bemötande av barn med ADHD Methods for and treatment of children with ADHD"

Transkript

1 Lärarutbildningen Barn Unga Samhälle (BUS) Examensarbete 15 högskolepoäng Metoder för och bemötande av barn med ADHD Methods for and treatment of children with ADHD Emma Jönsson Ulrika Pettersson Lärarexamen 210 hp Barndoms- och ungdomsvetenskap Examinationsdatum: Handledare: Thom Axelsson Examinator: Fanny Jonsdottir

2 2

3 Abstract Författare: Emma Jönsson & Ulrika Pettersson I denna studie undersöktes hur man som pedagog kan bemöta barn med ADHD-problematik och vilka arbetsmetoder man kan använda sig av. Materialet är framtaget med hjälp av litteraturstudier och intervjuer. Studien fokuserar på två frågeställningar: 1) Hur bemöter pedagoger barn med ADHD? 2) Vilka arbetssätt/metoder används för att främja barn med ADHD? I undersökningen intervjuades fem pedagoger och det framgick att de alla hade ungefär samma uppfattning om hur man som lärare bör bemöta barnen, men de hade olika metoder för arbetet med varje enskilt barn. Samtliga pedagoger poängterade vikten av struktur och individuellt utformade aktivitetsscheman och menade att detta är de viktigaste delarna i arbetet med barn med ADHD-problematik. De ansåg att barnen mår bra av en god struktur i vardagen. Slutsatsen av studien är att pedagogen bör utforma en strukturerad läromiljö och tillgodose individens behov för att varje barn ska kunna utvecklas och må bra i vardagen. En annan viktig del är att ge omgivningen ökad förståelse för barnets svårigheter och kunskap om hur man bemöter barnet på ett lämpligt sätt. Nyckelord: ADHD, arbetssätt, bemötande, metoder, struktur. 3

4 Förord Syftet med studien är att diskutera hur pedagoger bemöter och arbetar med barn med ADHDproblematik. Arbetet grundas dels på litteraturstudier, men även på intervjuer med pedagoger som arbetar med barn med ADHD-problematik. Av de fem personer som intervjuades arbetar fyra som lärare på olika skolor och en arbetar på familjeforum i Lund. Båda författarna var med under intervjuerna och har tagit lika stort ansvar för färdigställandet av uppsatsen. Ett stort tack till handledare Thom Axelsson och de intervjuade pedagogerna och till de som responsläst vår studie. 4

5 Innehållsförteckning 1. INTRODUKTION 7 Syfte och frågeställningar 8 Disposition 8 2. TIDIGARE FORSKNING 9 Uppkomst av begreppet ADHD 9 ADHD problematik 10 Diagnostisering av ADHD 11 Medicinska behandlingsformer för barn med ADHD 12 Kritiska röster 13 Pedagogiska metoder för barn med ADHD METOD 18 Urval 19 Genomförande 20 Forskningsetiska övervägande RESULTAT & ANALYS 22 Pedagogers bemötande av barn med ADHD 22 Metoder för att främja barn med ADHD SLUTSATSER DISKUSSION LITTERATURLISTA 28 5

6 1. Introduktion Redan i tidig ålder ställs det höga krav på vad ett barn ska klara av. Skolans verksamhet kräver att även de minsta barnen ska kunna sitta still, koncentrera sig längre stunder, arbeta självständigt, kunna planera och följa regler. Senare ska barnen uppnå bestämda kunskapsmål, organisera sitt arbete på egen hand och kunna ta instruktioner. Detta är krav som ett barn med ADHD har mycket svårt att uppfylla. I en omgivning som ställer sådana krav föreligger en stor risk att dessa barn misslyckas. Enligt Beckman (2004) är det svårt för barn med ADHD att kunna fungera socialt i grupp med andra barn vilket ofta leder till att barnen mister sina kamrater. Detta eftersom deras största problem är att tolka hur det sociala samspelet med andra individer fungerar. Barn med ADHD blir ofta misstolkade och tillrättavisade av personer i omgivningen. Barn som ofta blir utsatta för ett negativt bemötande kan lätt bli förvirrade, känna sig misslyckade och utveckla en låg självkänsla. I LP94 och andra styrdokument beskrivs hur pedagoger ska bemöta barn utifrån deras individuella behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande samt att de ska stimulera, handleda och ge särskilt stöd till elever som har svårigheter (Skolverket, 2009). Pedagogernas bemötande är viktigt för alla barn men hur bemöter man egentligen ett med barn med ADHD på ett bra sätt? Pedagoger med god kunskap kan underlätta för de barn som är i behov av särskilt stöd. Denna studie ger en fördjupning inom ADHD och kommer ge pedagoger ett underlag för hur man bör arbeta med barn med ADHD-problematik. Detta för att ge de barn som skiljer sig ifrån mängden en möjlighet att utvecklas individuellt. Vi kommer att lägga tyngdpunkten inom skolan, eftersom det oftast dröjer några år innan ett barn får sin diagnos. 6

7 Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger bemöter barn som har diagnostiserats med ADHD, samt diskutera vilka metoder som används inom skolan idag. För att syftet ska uppnås kommer studien att utgå ifrån följande frågeställningar: Hur kan pedagoger bemöta barn med ADHD? Vilka metoder används för att främja barn med ADHD? Disposition Första delen är tidigare forskning där det beskrivs olika perspektiv på ADHD, symptom och diagnos. Andra delen är en presentation av den metod som användes. I tredje delen beskrivs vilket urval vi har haft och hur vi gick till väga när empirimaterialet samlades in. I fjärde delen beskrivs resultatet av det empiriska materialet som vi jämför med den litteratur som finns i studien. I den avslutande delen presenteras slutsatsen av studien jämfört med litteraturen. Även i denna del förs en kort diskussion angående metodval och vårt resultat. 7

8 2. Tidigare Forskning Kapitlet börjar med en sammanfattning om uppkomsten av ADHD-begreppet. Sedan kommer ett avsnitt om hur ADHD-problematiken ser ut idag med diagnostisering och medicinska behandlingsformer. Kapitlet fortsätter med ett avsnitt som presenterar åsikter från forskare som ställer sig kritiska framförallt till de biologiska förklaringsmodellerna om uppkomsten till ADHD. Avslutningsvis diskuteras pedagogiska metoder som är speciellt anpassade för barn med ADHD diagnos. Uppkomst av begreppet ADHD Gillberg (2005) skriver att man redan på 1840-talet beskrev en extrem överaktivitet hos vissa barn med epilepsi. Ungefär femtio år senare diskuterades ett tillstånd hos barn som omfattade överaktivitet, bristande impulskontroll, koncentrationssvårigheter, motoriska problem och inlärningssvårigheter. Tjugo år senare insåg man att barn kunde drabbas av dessa problem efter en epidemisk hjärninflammation, som senare blev kallad encephalitis lethargica (hjärninflammation med sömnsjuka). Barn med dessa symptom var oftast normalt begåvade, men man trodde att de drabbats av en minimal hjärnskada. Det kontroversiella begreppet MBD växte fram, en förkortning av minimal brain damage (minimal hjärnskada). Under flera decennier ställde man diagnosen MBD på barn som hade svårigheter med kamratumgänge, skolanpassning och motorisk överaktivitet. I USA behandlades en del barn med centralstimulerande medicin sedan man på 1930-talet upptäckt att det minskade överaktiviteten samtidigt som barnens koncentration förstärktes (Gillberg, 2005). MBD begreppet blev allmänt använt på 1950-talet av amerikansk barnpsykiatri och barnneurologi. På 1960-talet började engelska forskare känna tveksamheter för MBD- begreppet så de anordnade ett möte med målet att avskaffa MBD som medicinsk diagnos. Stridigheter uppstod och man lyckades endast förändra betydelsen av bokstaven D i MBD: minimal brain dysfunction ersatte minimal brain damage skrev en engelsk 8

9 barnpsykiatriker två uppmärksammade artiklar där han starkt angrep MBD-termen. Han påpekade bl.a. att många barn med diagnosen MBD, med den tidens metoder inte kunde bevisas ha hjärnskada eller hjärnfunktionsnedsättning. Artiklarna ledde till att MBDbegreppet blev allt mindre använt inom forskningen (a.a.). ADHD är nu en förkortning för Attention Deficit Hyperactivity Disorder som är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. ADHD beskrivs främst som en uppmärksamhetsstörning med inslag av koncentrationssvårigheter eller impulsivitet. MBD termen används mer och mer sällan (Gillberg, 2005). I dagens forskning talar man istället om de symptom och typer av problem som barn med ADHD uppvisar. Idag är termen ADHD dominerande även om det engelska uttrycket hyperkinetic disorder (HKD) och det nordiska begreppet DAMP (dysfunktion i frågan om aktivitetskontroll, motorisk kontroll och inlärningssvårigheter) också används (a.a.). ADHD problematik Vissa forskare uppskattar att 3-5 procent av alla barn i skolålder har ADHD. Enligt Honos- Webb (2008) är sannolikheten att ett barn har ADHD tre gånger större för pojkar än för flickor (Honos-Webb, 2008). Peik Gustafsson (2008) skriver dock i sin doktorsavhandling att tidigare studier har visat att det är sex gånger fler pojkar än flickor som får diagnosen ADHD. Andra studier har senare visat att det är färre pojkar än flickor som får diagnosen. Anledningen till att man inte har upptäckt detta tidigare är att flickor med ADHD har ett mindre utstuderat beteende vilket är svårare för vuxna att känna igen. Flickor med ADHD har ofta emotionella problem, dålig självkänsla och uppmärksamhetssvårigheter. Pojkar har ofta samma problem men i större utsträckning och visar ofta upp ett mer utåtagerande beteende (Gustafsson, 2008). Barn med diagnosen ADHD har problem med arbetsminnet, vilket är den del av minnet vi använder för att bearbeta det som händer just nu. Arbetsminnet gör att vi behåller koncentrationen och säkerställer att vi minns våra intryck. ADHD är medfött och ungefär 80 procent av de barn som har ADHD, har familjemedlemmar eller annan släkt med liknande symptom (http://www.rbu.se/start.asp?sida=7240). 9

10 Honos-Webb (2008) menar att begreppet ADHD ofta används när man beskriver barn som tycks ha svårt att koncentrera sig. I själva verket är det en diagnos som kräver att ett flertal kriterier är uppfyllda. Svårighetsgraden och typen av problem varierar mellan olika individer. De två huvudaspekterna på diagnosen är bristande uppmärksamhet och hyperaktivitet och/eller impulsivitet. Uppmärksamhetsproblem visar sig genom koncentrationssvårigheter, slarvighet, glömska och lättstördhet. Många barn blir även lätt uttråkade, distraherade och har svårt att slutföra uppgifter. Andra kännetecken är svårigheter att lyssna, följa anvisningar och dålig organisationsförmåga. Symptom på hyperaktivitet är rastlöshet, svårigheter att sitta still, pratar mycket och problem med att genomföra tysta aktiviteter. Till symptomen impulsivitet kan uttryck som starka och svårkontrollerade känsloreaktioner och dålig förmåga att lyssna på andra ingå. För en del barn leder impulsiviteten även till motorisk klumpighet (a.a.). Diagnostisering av ADHD För att ett barn ska få diagnosen ADHD krävs det att ett flertal diagnoskriterier uppfylls. Barnen måste uppfylla minst sex symptom på ouppmärksamhet och/eller hyperaktivitetimpulsivitet (American Psychiatric Association, 2000). Dessa symtom måste ha varit närvarande i minst sex månader och visat sig i minst två olika miljöer såsom i skolan och i hemmet. Utöver detta måste symtomen ha debuterat innan 7-års ålder och märkbart störa barnets anpassning. Exempel på symptom på ouppmärksamhet och impulsivitet tas upp under avsnittet ADHD problematik och finns även listade på Diagnosen är en förutsättning för att få den hjälp och det stöd som behövs. Diagnoskriterierna för ADHD är mycket stränga eftersom man vill undvika att ett barn med normaltillstånd diagnostiseras med ett funktionshinder. Processen är lång för att avgöra om ett barn har ADHD. Det görs en noggrann utredning av psykolog, läkare och lärare. Om barnet har en logoped eller sjukgymnast kan även dessa medverka vid en utredning. Vid utredningen görs en medicinsk undersökning med olika tester samt intervjuer med anhöriga och lärare. Syftet med diagnostiseringen är att skapa förståelse för barnets förutsättningar och ge omgivningen kunskap om ett lämpligt bemötande (http://www.attention riks.se/index.php/adhd damp.html). 10

11 Diagnosen skall tjäna som ett redskap i att öka förståelsen för barnet och att höja kvaliteten på det möte som sker mellan eleven och läraren. (Widerlöv, 1999b s.9). Malin Widerlöv är en engagerad mamma till tre barn med ADHD och anser att det kan vara svårt att dra gränser mellan olika diagnoser och därför kan det uppstå problem med att fastställa den exakta diagnosen (Widerlöv, 1999b). Många barn stämmer in på flertal olika diagnoskriterier t.ex. om ett barn har ADHD med autistiska drag stämmer barnet in på kriterier för ADHD men uppfyller dessutom många kriterier för autism. Ett barn med tillräckligt högt IQ placeras alltid i en vanlig skola även vid en ADHD diagnos. Det kan då uppstå praktiska problem med anpassning av skolmiljön, eftersom ett barn med ADHD har svårt att sålla bland alla intryck (a.a.). Medicinska behandlingsformer för barn med ADHD Dr. Lara Honos-Webb är licensierad psykolog och en ledande forskare inom ADHD. Enligt Honos-Webb (2008) har en ny studie visat att den bästa metoden för att lindra ADHDsymptomen är att kombinera läkemedelsbehandling och intensiv beteendeterapi. Den här standardbehandlingen följer den medicinska förklaringsmodellen där ADHD anses vara en organisk rubbning i hjärnan som är orsakad av biologiska faktorer och behandlas med läkemedel. Neurofeedback är en ny och lovande behandlingsform som är inriktad på att träna barnets hjärna att koncentrera sig och rikta uppmärksamheten åt ett bestämt håll (Honos-Webb, 2008). Med hjälp av olika tv-spelsliknande övningar får barnet träna på att ta kontroll över koncentrationen och uppmärksamheten. Tekniken är så pass ny att den fortfarande inte vunnit allmänt stöd. Metoden har dock inte gett upphov till några negativa biverkningar och all forskning visar att den har en god effekt på barn med ADHD (a.a). Honos-Webb (2008) diskuterar även läkemedelsbehandlingens positiva och negativa sidor. Läkemedelsbehandling anses vara det som snabbast och mest effektivt reducerar ADHDsymptomen hos barn. De nackdelar som uppkommer genom behandlingen är de långsiktiga effekter som inte har studerats i detalj. Metylfenidat är ett centralstimulerande ämne som ofta 11

12 används för att behandla ADHD. Numera har preparatet blivit klassats på samma sätt som morfin och kokain, eftersom det är ett preparat som är vanebildande (a.a.). Enligt Kärfve (2000) förespråkar Christopher Gillberg självmedicinering. Självmedicinering innebär att man ger individen eller föräldrarna ansvar för sin egen medicinering. Liksom metylfenidat kan man vid medicinsk behandling ge barn amfetamin, vilket också är ett centralstimulerande ämne. Amfetaminbehandling ger enligt Kärfve (2000) inte någon långvarig förbättring eftersom effekten bara varar i fyra timmar innan det är dags för en ny dos igen. Detta gör barnet beroende istället för att lösa problematiken. Kärfve är DAMPmotståndare och kritiserar att man stämplar barn med olika diagnoser samt medicinerar dem med narkotikaklassade läkemedel såsom amfetamin och metylfenidat (a.a.). Dr Ross W. Greene, psykolog vid Harvards universitet, har utvecklat en behandlingsmodell som minskar frustrationen och antalet vredesutbrott och som hjälper barnen att utveckla sina bristande förmågor (Greene, 2003). Metoden innebär att pedagogen lär sig att förutse och förhindra konflikter. Ofta handlar konflikter om prestige och är därför onödiga. Dessa bör man lära sig att prioritera bort. Man ska hjälpa barnet att hålla sig lugnt vid frustration, så att det kan lära sig att kontrollera sina känslor och tänka klart. Man ska sen hjälpa barnet att fundera igenom situationen och hitta en egen lösning. Genom att visa barnet att man förstår svårigheterna hjälper man det att få kontroll över beteendet (a.a). Kritiska röster Vissa forskare ställer sig kritiska till ADHD-problematiken. Bland annat tycker Sandin och Hallen (2003) att man fokuserar för mycket på barns kompetens. Barn är för schemalagda och fritidsaktiviteter upptar allt mer av deras tid. Den fria tiden ersätts av verksamheter som anordnas av institutioner, organisationer och vuxna. Kompetensdiskussionen leder till ett behov av att definiera de barn som inte lever upp till de krav som ställs. Vi får då bokstavsbarn som innefattar barn med neuropsykiatriska diagnoser som t.ex. ADHD (a.a.). Även Kärfve (2000) är kritisk och hävdar att Christopher Gillberg och hans medarbetare har i Sverige skapat ett begrepp som beskriver ett hjärnskadade/hjärndysfunktionsyndrom, 12

13 nämligen DAMP som är detsamma som MBD. DAMP är en beteendediagnos som är orsakad av hjärnskador och ärftliga faktorer. Enligt Kärfve (2000) har inga studier kunnat utesluta alternativa förklaringar till ärftlighetsteorin om hur ADHD uppkommer hos barn. Att det skulle finnas miljöfaktorer som påverkar dessa barns beteenden, bekämpar man i varje sammanhang. Kärfve (2000) menar att man litar för mycket på forskningen kring ADHD som gjorts i USA, när svensk forskning visat att rubbning i uppmärksamhet, motorik och varsebildning till viss del visst kan orsakas av uppväxtvillkor och skolsituation. Kärfve (2000) menar att vid en undersökning som utfördes Christopher Gillberg och Magnus Landgren, testades inte ens om uppväxtvillkor och skolsituation kan orsaka ADHD. Pedagogiska metoder för barn med ADHD Honos-Webb (2008) anser att Montessoripedagogiken är en undervisningsmetod som tycks vara väl anpassad till barn med diagnosen ADHD. Denna pedagogik tillämpar individuell undervisning istället för gemensamma lektioner för en hel grupp. Maria Montessori pedagogik utgår ifrån att om barnet inte förstår förklaringen trots att lektionen är kort och enkel ska pedagogen aldrig upprepa samma lektion. Läraren går istället vidare eftersom barnet inte ska förstå att det har gjort fel eller inte förstått. Pedagogiken anpassar sig för barn som behöver individuell uppmärksamhet, t.ex. barn med ADHD som lätt tappar bort sig på gemensamma lektioner och ofta kräver att uppmärksamheten inriktas mot abstrakta begrepp. Barnen får själva välja inlärningsuppgifter utifrån sina egna behov och specialintressen. Grundprinciperna för pedagogiken är att barnet aktivt tar del av den verklighet som upplevs med sinnena. Inom pedagogiken finns inga läroböcker utan barnen leker och lär med hjälp av konkreta föremål som varierar i form och struktur (a.a.). Widerlöv (1999b) hävdar att för att undvika onda cirklar kan det vara bra att ha ett konkret punktprogram som kallas konsekvensmetoden. Punkterna ska ses som grundläggande vägledning i arbetet med barnen. 13

14 1. Barn vill anpassa sig till sin omgivning, dvs. familjen, skolan och samhället. Barn vill lyckas, bli älskade och få uppskattning. 2. Ett barn har rätt till vägledning, uppskattning och att bli accepterad som en individ. 3. Barn med ADHD har samma behov som andra barn och måste få uppleva världen. De har även samma behov av stimulering som alla andra barn. 4. Barn med ADHD har rätt att leva en dräglig tillvaro. Tillsammans kan man avverka dessa punkter. Detta gör man genom att lösa det ena problemet efter det andra, på olika sätt och med olika medel men med samma grundprincip i åtanke. Widerlöv (1999a) har genom egna erfarenheter konstaterat att strukturen är väldigt viktig när man ska få en annan individs vardag att fungera. Eftersom det inte finns en handbok som passar alla barn är det viktigt att man i verksamheten har en röd tråd och att man har en strategi för varje barn. Det är därför viktigt att acceptera barnet som det är men man får inte acceptera ett oacceptabelt beteende. Barn med ADHD kan behöva en del hjälpmedel för att få sin vardag att fungera. Ett exempel på detta är att man under barnets bänk har en gummimatta, så att det blir mindre väsen av stolen och lättare för barnet att sitta stilla. Även plastgrepp på pennan rekommenderas för barn med koncentrationssvårigheter (a.a.). Små enkla vardagliga saker kan bli stora ansträngningar för barn med ADHD (Widerlöv, 1999a). T.ex. en liten matematikuppgift kan bli ett stort problem för ett barn i en stökig läromiljö. Många barn har problem att uttrycka sig och på så vis blir de aggressiva och destruktiva. Varje barn kräver individuella lösningar och ett förhållningssätt som passar barnet. En stor anledning till dessa barns beteende är omgivningen, fel hjälpmedel och krav som de inte kan hantera. Ett barn med ADHD har goda möjligheter att klara av det som andra barn gör men det kräver längre tid och en väl utformad och strukturerad miljö. Ett förtroende och ett fungerade samarbete mellan skola och hemmet bör finnas för att hitta en balans mellan skolarbete och fritid (a.a.). Widerlöv (1999b) hävdar att en bra metod för att få ett barn att avluta sin aktivitet är att använda en klocka eller en timstock som räknar ner tiden till nästa aktivitet. Detta förbereder barnet på att nu ska något annat ske. 14

15 Freltofte (1998) anser att man bör ta hänsyn till att ett barn med ADHD inte kan fungera förnuftigt under en längre tid, utan det krävs att något nytt sker för att uppmärksamheten ska behållas. Många barn lär sig bättre om inlärningen sker genom en motorisk aktivitet. En verkstadspräglad undervisning är därför bättre än en sedvanlig papper och penna undervisning vid inlärning av monotona moment. Exempelvis när man tränar grundfunktioner i svenska och matte kan en dator vara till hjälp eftersom den hela tiden kan ge nya arbetsuppgifter och en omedelbar återkoppling till rätt lösning. En metod för att behålla barnets koncentration vid skrivinlärning är att dikta orden som en spännande saga så att barnet skyndar sig att skriva ordet för att kunna höra resten av sagan. Andra gånger kan musik göra att barnens koncentration förbättras. Ofta kan musik som barnet inte hört förut hjälpa till eftersom nervsystemet upplever musiken som ny och annorlunda. Freestyle med hörlurar kan användas men det är viktigt att olika musik spelas från gång till gång. En del barn har lättare att medverka vid en kollektiv genomgång om de får sitta på en stol som kan vippa, snurra eller gunga. Detta beror på att de motoriska rörelserna från stolen aktiverar deras balanssinne som är sinneskanalen som bäst skapar vakenhet ( arousal i nervsystemet; Freltofte, 1998). Vid högläsning lyssnar en del barn bättre om de samtidigt får rita eller leka med en leksak som de har i fickan. Man kan t.ex. ha en låda med femtio små leksaker som barnet varje dag får välja fem saker ifrån. Om metoden fungerar är det bra om leksakerna byts ut varje dag. Sakerna kan vara stenar, pinnar, metallbitar eller likande då barnet också bör använda sin egen fantasi. Det är viktigt att det både finns mjuka, hårda, spetsiga och runda leksaker i lådan då barnet ges möjlighet att uppleva fingrarnas känselupplevelser (Freltofte, 1998). Många barn har svårigheter att känna av när de behöver gå på toaletten eller när de är hungriga och törstiga (Freltofte, 1998). Därför är ett schema på måltider och toalettbesök viktigt. Även dagens övriga aktiviteter ska finnas med på schemat. Många barn har även svårt att bedöma vad man ska ha på sig utomhus. För att förbereda barnet på dagstemperaturen är det bra att man i samband med schemat konkret visar hur många grader det är ute och på så sätt lär barnet hur mycket kläder det är lämpligt att ha på sig. Om barnet kan hantera klockan ska även tidpunkter tydligt specificeras på schemat. Schemat bör placeras på en plats som barnet kan följa under dagen. Varje aktivitet på schemat ska helst vara bunden till en bestämd lokal eller plats. Ändringar ska antingen undvikas eller förberedas grundligt. Även bestämda platser för måltider bör finnas för att underlätta vardagen. Varje barn ska erbjudas en vardag 15

16 som är så konsekvent och förutsägbar som möjligt. Man bör ha en fast daglig struktur samtidigt som yttre intryck begränsas och struktureras så mycket som möjligt. En egen arbetsplats i klassrummet är viktigt och ibland kan skärmar vara nödvändiga för att ge barnet en lugnare miljö. Småpauser för att syssla med något annat är också en viktig del i barnets vardag. En del barn mår dåligt av aktiviteter med många människor eller vid vistelser på stora lekplatser med många barn. I sådana fall bör man begränsa lekområdet. Det är vardagsstrukturen som gör barnen trygga och ger möjlighet till överskådlighet av saker som kommer att ske. Man bör därför undvika för många aktiviteter eftersom detta bara blir en negativ stressituation (Freltofte, 1998). Social stories and comic strip conversations är ett hjälpmedel för att lära barn tolka, hantera och förstå sociala situationer. Berättelserna är alltid anpassade till en speciell individ och situation. De korta berättelserna beskriver en social situation och de önskvärda sociala reaktionerna på denna. Man kan göra det med en mängd olika sammanhang för att lära ett spektrum av sociala färdigheter. Berättelserna ska anpassas till problemområde och svårighetsgrad och ge relevant information som är baserad på egna färdigheter och speciella svårigheter. Detta är en hjälp till barn som har intakta språkliga färdigheter. Berättelserna blir ett sätt att bekanta sig med en okänd miljö, nya händelser och trygga sociala situationer (Andersson Lena, 2000). 16

17 3. Metod Utöver litteraturstudien har vi använt oss av intervjuer för att få utökad kunskap om barn med ADHD. Häger (2006) rekommenderar denna metod när man vill få fördjupad kunskap inom något ämnesområde. Vi har valt en kvalitativ intervjumetod för att få en inblick i hur erfarna lärare bemöter och arbetar med ADHD-diagnostiserade barn. Vi utförde intervjuerna som samtal för ge en öppen, bred och flexibel dialog. Våra förberedda frågor användes som riktlinje och lärarna fick inte ta del av frågorna i förväg. I den ena skolan medverkade vi även i klassrumssituationen. Häger (2006) beskriver olika sätt för att utvecklas till en bra intervjuare och hur en tydlig struktur kan skapas för att underlätta planeringen av sina intervjuer. Inför en intervju är det fördelaktigt att förbereda sig genom att skaffa bakgrundsinformation om vad samtalet ska handla om. Detta leder till att intervjuaren då vet vilka frågor som ska ställas och därför också förstår svaren bättre. Häger (2006) menar att en bra samtalssituation skapas om intervjuaren redan från början talar om för den som ska intervjuas varför han/hon vill ställa frågorna till just honom eller henne och även vad svaren kommer att användas till. Detta är en viktig del av processen eftersom den intervjuade då vet vad som är intressant att berätta. Som intervjuare är det viktigt att använda frågeord som Hur? Varför? Vad? Sådana frågeord lockar till mer utförliga svar, jämfört med frågor som kan besvaras med endast ja eller nej. Enligt Häger (2006) är det viktigt att under samtalets gång göra lagom utförliga anteckningar som inte stoppar upp samtalet för mycket. Det är viktigt att vara en uppmärksam lyssnare som anpassar frågor till det som den intervjuade berättar och att vara uppmärksam på att det ibland kan vara något i ett svar som ger en helt ny tråd att nysta i. Genom följdfrågor kan man få fram fler detaljer eller reda ut oklarheter. Det sista som görs är att bearbeta intervjun så snart som möjligt. 17

18 Urval Vi valde att kontakta tre träningsskolor samt en traditionell skola för att få kontakt med erfarna pedagoger som arbetar med ADHD problematiken. Pedagogerna vi valde att intervjua har arbetat i skolans värld i många år och innehar stor kunskap om barn med ADHD. I samband med intervjuerna gjorde vi studiebesök på de olika skolorna och vi var även med i en klass under en halvdag. På detta sätt fick vi en bredare bild vilka metoder man använder samt hur de bemöter barn med ADHD. Vi tog även kontakt med familjeforum i Lund som arbetar med barn med svårigheter och fick då möjlighet att intervjua en metodutvecklare. Pedagog 1 arbetar på en F-9års skola i en större stad och är utbildad förskollärare och specialpedagog. Klassen där pedagog 1 arbetar heter särskild undervisningsgrupp, där man arbetar i små grupper. I klassrummet finns det sex elever och i klassrummet intill sju elever. Tillsammans är de tretton barn med olika diagnoser varav två har diagnosen ADHD/asperger. Lärarna arbetar aldrig själv i klassrummet utan de har fyra resurspedagoger till hjälp vid undervisningen. Detta eftersom många av barnen behöver enskilt stöd under arbetets gång. Pedagog 2 arbetar på en F-5års skola i en förort och är utbildad barnskötare med inriktning på barn i behov av stöd. Pedagog 2 arbetar med en liten barngrupp på tre till fyra barn. Vissa dagar är barnen med i en större klass, annars tillbringas de övriga lektionerna i ett grupprum. Pedagog 3 arbetar på en F-6 års skola i en liten by och är utbildad specialpedagog. Klassen som pedagog 3 är ansvarig för heter Träningsklass. Tre till fem barn går i klassen och har alla sina lektioner i den gruppen. Pedagog 4 arbetar på en F-5 års skola i en storstad och är utbildad förskollärare och håller på att vidare utbilda sig till specialpedagog. Pedagog 4 arbetar i en klass på sex barn, där tre barn har alla sina gemensamma lektioner i klassrummet i extra gruppen, och de övriga tre barnen pendlar mellan olika lektioner för att kunna vara delaktig i sina ordinarie klasser. Pedagog 5 arbetar som familjebehandlare med föräldra- och familjestödsprogram och är utbildad som metodutvecklare. Pedagog 5 är till för de barn som har svårigheter i skolan eller 18

19 förskolan och gör insatser med hjälp av olika behandlingsprogram i skolan såväl som i hemmet. Genomförande Vi har genomfört intervjuerna på skolorna där pedagogerna arbetar eftersom vi ville få en inblick i hur deras arbetssituation ser ut. Enligt Trost (1997) är det viktigt att låta den som blir intervjuad få bestämma var intervjun ska ske och att miljön runt omkring är lugn. Detta för att slippa störande moment som kan ha en inverkan på trovärdigheten i det empiriska materialet. Tre av intervjuerna genomfördes i lärarnas klassrum efter lektionstid. Den fjärde skedde efter att vi medverkat i klassens lektioner under en halv dag. Genom att medverka fick vi möjlighet att se barnen i deras klassrumssituation. Alla pedagoger gav oss möjlighet att se hur arbetsmiljön såg ut. Intervjuerna genomfördes som ett öppet samtal där en av oss antecknade och den andra förde intervjun framåt. Vi hade en del frågeställningar som vi utgick ifrån men var samtidigt väldigt öppna för att ta emot information utanför frågeställningarna, eftersom vårt syfte var att vara lyhörda för att få så mycket information som möjligt och inte styra samtalet för mycket. Efter varje intervju renskrevs våra anteckningar så snart som möjligt. När samtliga intervjuer var avklarade strukturerade vi det empiriska materialet från varje intervju på liknande sätt för att kunna finna likheter och skillnader mellan de intervjuades svar. Forskningsetiska överväganden I samband med att pedagogerna blev tillfrågade om de var intresserade av att bli intervjuade, valde vi att informera om att vi utgick ifrån vetenskapsrådets fyra etiska krav. Det första kravet är informationskravet. Därför berättade vi vad vårt arbete skulle handla om, undersökningens syfte, och att undersökningen kommer att publiceras på Malmö Högskolas hemsida. Vi inhämtade även uppgiftslämnarens samtycke som är det andra kravet. Vi berättade för deltagarna att de själva hade rätt att bestämma över sin medverkan och hur länge de ville delta i undersökningen. 19

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är: Ung med ADHD Det här faktabladet är skrivet till dig som är ung och har diagnosen ADHD. Har det hänt att någon har klagat på dig när du har haft svårt för att koncentrera dig? Förstod han eller hon inte

Läs mer

Koncentrationssvårigheter. Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Koncentrationssvårigheter. Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Koncentrationssvårigheter Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Koncentrationssvårigheter vad är det? 2. Olika typer av koncentrationssvårigheter 3. Typiska problem

Läs mer

Värt att veta om ADHD

Värt att veta om ADHD Sidan 1 Värt att veta om ADHD - förhållningssätt & strategier för personal Anna Backman Legitimerad psykolog ADHD-center, SLSO anna.backman@sll.se Sidan 2 Översikt 1. Diagnosen ADHD 2. Vad innebär svårigheterna?

Läs mer

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som har ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)

Läs mer

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som lider av ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)

Läs mer

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2 1/12 2004 ADHD och autism Björn Kadesjö Vad är ADHD? 1 ADHD i olika åldrar 1 Så vanligt är ADHD 2 Samtidiga problem 2 Orsaker till ADHD 3 Behandling 3 ADHD och autism 4 Vad är ADHD? ADHD (attention deficit/hyperactivity

Läs mer

Det sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg.

Det sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg. Det sitter inte i viljan Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg. För att kunna stödja personer med neuropsykiatriska funktionshinder i vardag, studier och yrkesliv behöver vi

Läs mer

FAKTAAVSNITT: TRÄNA ARBETSMINNET, VEM HAR NYTTA AV ATT TRÄNA?

FAKTAAVSNITT: TRÄNA ARBETSMINNET, VEM HAR NYTTA AV ATT TRÄNA? FAKTAAVSNITT: TRÄNA ARBETSMINNET, VEM HAR NYTTA AV ATT TRÄNA? Vissa vardagsaktiviteter involverar i högre grad arbetsminnet och om de görs regelbundet och intensivt kan de möjligtvis hjälpa till att träna

Läs mer

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING Habiliteringen Mora 2012 Barn 6 12 år Diagnos: Adhd, autismspektrum, lindrig och måttlig utvecklingsstörning, Cp samt EDS Psykologutredning Remiss med frågeställning

Läs mer

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Barn med specialbehov 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Barn med specialbehov vad är det? 2. Teori- Olika typer av specialbehov -Inlärningen

Läs mer

Hur pedagoger i skolan arbetar med barn som har diagnosen ADHD

Hur pedagoger i skolan arbetar med barn som har diagnosen ADHD Malmö högskola Lärande och samhälle Barn och ungdomsvetenskap Examensarbete 15 Högskolepoäng Grundnivå Hur pedagoger i skolan arbetar med barn som har diagnosen ADHD How educators in schools work with

Läs mer

Vuxna med ADHD - arbetsliv Höganäsmodellen 1/12-09 Cecilia Johansson

Vuxna med ADHD - arbetsliv Höganäsmodellen 1/12-09 Cecilia Johansson Vuxna med ADHD - arbetsliv Höganäsmodellen 1/12-09 Cecilia Johansson ADHD hos vuxna Kort om vad ADHD är Tillkommande problem Arbetsliv Bemötande ADHD ett livslångt funktionshinder Förr trodde man att det

Läs mer

www.levamedadhd.se TIERP-MODELLEN EN SKOLA FÖR ALLA

www.levamedadhd.se TIERP-MODELLEN EN SKOLA FÖR ALLA PRODUCERAD I SAMARBETE MED JANSSEN-CILAG AB. www.levamedadhd.se TIERP-MODELLEN EN SKOLA FÖR ALLA Janssen-Cilag AB, Box 7073, SE-192 07 Sollentuna. Tel 08-626 50 00. Fax 08-626 51 00. www.janssen-cilag.se

Läs mer

Kort om Sociala berättelser och seriesamtal

Kort om Sociala berättelser och seriesamtal Kort om Sociala berättelser och seriesamtal Carol Gray, autismkonsulent vid Jenison Public Schools, Jenison i Michigan, USA har på 1990 talet utarbetat Social Stories och Comic Strip Conversation som pedagogiska

Läs mer

Förhållningssätt till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan

Förhållningssätt till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan Förhållningssätt till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan Diana Lorenz, kurator Neuropediatriska Avdelningen Astrid Lindgrens Barnsjukhus 2011-03-31 Diana Lorenz 1 Neuropsykiatriska

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde

Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde 2012-10-10 Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde Fritidshemmets uppdrag Det är viktigt att personalen utformar verksamheten så att fritidshemmet kompletterar skolan både tids- och

Läs mer

1. Diagnosen ADHD. Barn och ungdomar med ADHD. Översikt av föreläsningen

1. Diagnosen ADHD. Barn och ungdomar med ADHD. Översikt av föreläsningen 1 Barn och ungdomar med ADHD Översikt av föreläsningen 1. Diagnosen ADHD 2. Hur vanligt är det? 3. Flickor och pojkar 4. Vad innebär svårigheterna? 5. Förklaringsmodeller 6. Hur diagnostiseras ADHD hos

Läs mer

Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Maria Unenge Hallerbäck

Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Maria Unenge Hallerbäck Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Maria Unenge Hallerbäck Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Attention Deficit Hyperactivity Disorder ADHD /ADD Autismspektrumtillstånd autism, atypisk

Läs mer

Sociala berättelser och seriesamtal

Sociala berättelser och seriesamtal Sociala berättelser och seriesamtal Claudia Chaves Martins, kurator Gun Persson Skoog, specialpedagog Autismcenter för barn & ungdom Agenda Presentation Bakgrund Seriesamtal Lunch Sociala berättelser Summering,

Läs mer

NPF. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

NPF. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. NPF Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har många gånger svårt att få vardagen att fungera, vilket

Läs mer

2014-10-13 Sidan 1. ADHD hos vuxna. ADHD-center Habilitering & Hälsa, SLL

2014-10-13 Sidan 1. ADHD hos vuxna. ADHD-center Habilitering & Hälsa, SLL 2014-10-13 Sidan 1 ADHD hos vuxna ADHD-center Habilitering & Hälsa, SLL Innehåll Korta fakta om ADHD Svårigheter i vardagen Utredning, diagnostik Behandling och stöd Modediagnos eller kärt barn med många

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatrin. Fakta om. Adhd. Utredning och behandling. www.lg.se. En del av Landstinget Gävleborg

Barn- och ungdomspsykiatrin. Fakta om. Adhd. Utredning och behandling. www.lg.se. En del av Landstinget Gävleborg Barn- och ungdomspsykiatrin Fakta om Adhd Utredning och behandling www.lg.se En del av Landstinget Gävleborg Allmänt Adhd är en förkortning av engelskans attention deficit/hyperactivity disorder, som brukar

Läs mer

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD Björn Kadesjö UPP-centrum, Socialstyrelsen, Stockholm och ö. l. Barnneuropsykiatri, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg, Björn

Läs mer

Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Att ha: Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning ADHD OCD DAMP Dyskalkyli NPF Dyslexi Tourettes syndrom Aspbergers syndrom ADD 1 2 Antalet medlemmar med flera funktionsnedsättningar ökar.

Läs mer

Vilken läromiljö och vilket arbetssätt passar barn med ADHD/DAMP?

Vilken läromiljö och vilket arbetssätt passar barn med ADHD/DAMP? Lärarutbildningen Barn Unga Samhälle Examensarbete 15 högskolepoäng Vilken läromiljö och vilket arbetssätt passar barn med ADHD/DAMP? What learning environments and which way of working fits children with

Läs mer

Att ligga steget före

Att ligga steget före LÄRARPROGRAMMET Att ligga steget före - En studie om pedagogers erfarenheter av barn med ADHDdiagnos i förskolan Linda Karlsson och Maria Melin Examensarbete 15 hp Grundnivå Höstterminen 2012 Handledare:

Läs mer

Vad innebär det att vara koncentrerad?

Vad innebär det att vara koncentrerad? Vad innebär det att vara koncentrerad? Att koncentrera sig innebär att öppna sig för och ta in omvärlden; att med sina sinnen registrera intrycken från allt som finns omkring. Men omvärlden ger så ofantligt

Läs mer

Lasse Andersson Coaching Boendestöd Stöd i vardagen. lasse@adhd-coaching.se www.adhd-coaching.se

Lasse Andersson Coaching Boendestöd Stöd i vardagen. lasse@adhd-coaching.se www.adhd-coaching.se Lasse Andersson Coaching Boendestöd Stöd i vardagen lasse@adhd-coaching.se www.adhd-coaching.se Hade du känt mig hade du inte dömt mig Hade jag hjälpt dig hade du aldrig glömt mig Hade du ta t dig tid

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Explosiva barn - Vad vet vi? - Hur hjälper vi?

Explosiva barn - Vad vet vi? - Hur hjälper vi? Explosiva barn - Vad vet vi? - Hur hjälper vi? Elisabeth Fernell, Gunnar Fransson, Mats Johnson och Sven Östlund /Presentation I: Elisabeth Fernell 2012-10-25 Gillbergcentrum, Göteborgs universitet Utvecklingsneurologiska

Läs mer

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER

Läs mer

Barns och ungas rätt till lärande sett ur olika perspektiv Är det bra med tidig upptäckt och tidiga insatser vad vet vi, vad gör vi?

Barns och ungas rätt till lärande sett ur olika perspektiv Är det bra med tidig upptäckt och tidiga insatser vad vet vi, vad gör vi? Barns och ungas rätt till lärande sett ur olika perspektiv Är det bra med tidig upptäckt och tidiga insatser vad vet vi, vad gör vi? 2013-09-03 / Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan. Ulrika Aspeflo www.aspeflo.se ulrika@aspeflo.se

Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan. Ulrika Aspeflo www.aspeflo.se ulrika@aspeflo.se Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan Ulrika Aspeflo www.aspeflo.se ulrika@aspeflo.se Olika fast ändå lika ADHD Aspergers syndrom Bipolär sjukdom Tourette Inlärningssvårigheter Vad

Läs mer

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen Lokal arbetsplan för Föräldrakooperativet Krokodilen vårterminen 2010 Inledning Läroplanen för förskolan, Lpfö -98 All verksamhet utgår från Läroplanen för förskolan, Lpfö -98. Förskolan skall lägga grunden

Läs mer

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om

Läs mer

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner, Landstinget, Regionförbundet och FUB Stöd till barn och föräldrar i familjer där någon förälder har utvecklingsstörning eller

Läs mer

Att samarbeta kring barn och ungdomar med ADHD

Att samarbeta kring barn och ungdomar med ADHD Att samarbeta kring barn och ungdomar med ADHD Agneta Hellström Sinus AB www.sinus.se 121122 Agneta Hellström 1 Om samarbete 121122 Agneta Hellström 2 Varför behöver vi samarbeta kring barn med ADHD? Barn

Läs mer

adhd Kort om hos vuxna

adhd Kort om hos vuxna Kort om adhd hos vuxna Socialstyrelsen Läkemedelsverket Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket Statens beredning för medicinsk utvärdering Folkhälsomyndigheten Kort information om adhd hos vuxna Den här

Läs mer

VIS - Verksamt i skolan

VIS - Verksamt i skolan 2014-06- 18 Gunilla Carlsson Kendall, psykolog www.provivus.se Om ADHD för barn och ungdomar AkMv och processinriktad utbildning Komple5era den kunskap som finns hos pedagoger Verksamma strategier i den

Läs mer

En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst

En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst Skapa en tydliggörande kommunikativ miljö Anna Glenvik Astrid Emker 1 Delaktighet Vad betyder ordet delaktighet för dig Vilka faktorer påverkar delaktighet? Delaktighet

Läs mer

Intervju med den andre

Intervju med den andre Malmö högskola Lärarutbildningen Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå del II 15 högskolepoäng Intervju med den andre Marcus Andersson Lärarexamen 210hp Kultur, Medier, Estetik Datum för

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2013-09-19 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

Elever med olika svårigheter hur kan vi hjälpa dem a? lyckas?

Elever med olika svårigheter hur kan vi hjälpa dem a? lyckas? Elever med olika svårigheter hur kan vi hjälpa dem a? lyckas? Gunilla Carlsson Kendall, Leg.psykolog Gunilla.carlsson- kendall@provivus.se www.provivus.se Vad kan leda Lll a? eleven får skolsvårigheter?

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

Vilket stöd behöver elever med ADHD i skolan? En litteraturstudie

Vilket stöd behöver elever med ADHD i skolan? En litteraturstudie Vilket stöd behöver elever med ADHD i skolan? En litteraturstudie Maria Strindeborn & Ida Gerre Examensarbete LAU370 Handledare: Marie Heimersson Examinator: Claes Alexandersson Rapportnummer: VT08-2611-032

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med autism Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger stöd och

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med Asperger syndrom Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger

Läs mer

SPERES. Barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Vikten av stöd och tidiga insatser för en god skolgång 5.2.

SPERES. Barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Vikten av stöd och tidiga insatser för en god skolgång 5.2. SPERES Barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Vikten av stöd och tidiga insatser för en god skolgång 5.2.2015 Vilka barn och unga handlar det om? Barn och unga med ADHD ADD Autism

Läs mer

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 25 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 DSM 5 (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) En handbok för psykiatrin, som innehåller

Läs mer

Autismspektrumtillstånd

Autismspektrumtillstånd Autismspektrumtillstånd Beskrivning och hjälp till dig som möter barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd 2 Den här broschyren ger en beskrivning av vad autismområdet är och kan vara till hjälp för

Läs mer

Personer med autism lider ofta av stress

Personer med autism lider ofta av stress Artikel ur Specialpedagogik 1/06 Text och foto: Camilla Törngren Personer med autism lider ofta av stress Människor som blir utbrända får oftast stöd av sina kollegor, nära och kära. Men när personer med

Läs mer

Om adhd en film om bemötande och förståelse i skolan

Om adhd en film om bemötande och förståelse i skolan Om adhd en film om bemötande och förståelse i skolan Frågor och förslag som uppmuntrar till diskussion 1 Inledning Ofta får barn och ungdomar med adhd svårigheter i skolan. I filmen Om adhd en film om

Läs mer

adhd Kort om hos barn och ungdomar

adhd Kort om hos barn och ungdomar Kort om adhd hos barn och ungdomar Socialstyrelsen Läkemedelsverket Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket Statens beredning för medicinsk utvärdering Folkhälsomyndigheten Kort information till föräldrar

Läs mer

ADHD. - i skolan. Gunilla Svanfeldt. www.atvidaberg.se BARN OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

ADHD. - i skolan. Gunilla Svanfeldt. www.atvidaberg.se BARN OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN ADHD - i skolan Gunilla Svanfeldt Är extremt beroende av stimulans utifrån för att inte tröttna En tendens att reagera på allt utan urskillning, reflektion eller eftertanke Svårighet att styra och reglera

Läs mer

EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR. Åtgärdsprogram

EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR. Åtgärdsprogram EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR Åtgärdsprogram SKOLLAGEN Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån

Läs mer

Här följer exempel på vad som kan belysas och redovisas i utredning om elevens pedagogiska och sociala situation:

Här följer exempel på vad som kan belysas och redovisas i utredning om elevens pedagogiska och sociala situation: 1 (4) PEDAGOGISK OCH SOCIAL BEDÖMNING, SKOLA En pedagogisk bedömning för elever i grundskolan skall visa om eleven har förutsättningar att nå grundskolans kunskapsmål. Bedömningen görs av klasslärare/

Läs mer

Ansökan till Pedagogpriset. Bakgrund

Ansökan till Pedagogpriset. Bakgrund Ansökan till Pedagogpriset Bakgrund Hösten 2013 skulle det komma en större grupp ettor till oss på Slottsskolan. Detta gjorde att ledningen beslutade att vi skulle övergå till ett tre-parallellt system

Läs mer

Författningsbestämmelser

Författningsbestämmelser Författningsbestämmelser Enlig 3 kap. 3 andra stycket skollagen (1985:1100) skall barn som inte bedöms kunna nå upp till grundskolans kunskapsmål därför att de är utvecklingsstörda tas emot i särskolan.

Läs mer

Vad är ADHD? Definitioner

Vad är ADHD? Definitioner 2011-12-05 Vad är ADHD? Alla kan vi ibland ha svårt att sitta still, att fokusera vår uppmärksamhet och att kontrollera våra impulser, i synnerhet om vi är stressade eller trötta. För en del barn, ungdomar

Läs mer

Förälder till barn med ADHD

Förälder till barn med ADHD sinusfaktablad Förälder till barn med ADHD - Så kan du hjälpa ditt barn att fungera bättre i vardagen Agneta Hellström sinus ab SVENSKA INSTITUTET FÖR BARN I BEHOV AV UTVECKLINGSSTÖD www.sinus.se Förälder

Läs mer

Utredning och diagnostik av adhd

Utredning och diagnostik av adhd Utredning och diagnostik av adhd hos vuxna Denna broschyr vänder sig till dem inom hälso- och sjukvården som har till uppgift att utreda och diagnostisera vuxna med frågeställning adhd. En mer uttömmande

Läs mer

Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15

Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15 Reviderad 140820 Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15 Förskolan har 5 avdelningar med stegrande åldersgrupper och roterande personal. Åldersindelningen på avdelningarna är 1-2 åringar, 2-3 åringar 3-4 åringar,

Läs mer

Autismspektrumtillstånd AST

Autismspektrumtillstånd AST Autismspektrumtillstånd AST Malin Sunesson, specialpedagog Resursgrupp Au4sm malin.sunesson@orebro.se Centralt skolstöd orebro.se DSM-5 Autismspektrumtillstånd Autistiskt syndrom Desintegrativ störning

Läs mer

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Hjälpreda Före förskolan Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Förskoletiden Före förskolan Förskoletiden Skoltiden Gymnasietiden Skoltiden 2010-05-06 (rev 2011-11-01)

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Skolan med arbetsglädje Montessori

Skolan med arbetsglädje Montessori Skolan med arbetsglädje Montessori Vem var Maria Montessori? Maria Montessori (1870-1952) var Italiens första kvinnliga läkare. I sitt arbete kom hon tidigt i kontakt med mentalt störda barn och socialt

Läs mer

Verksamhetsplan. Solfjäderns specialförskola 2012/2013

Verksamhetsplan. Solfjäderns specialförskola 2012/2013 Verksamhetsplan Solfjäderns specialförskola 2012/2013 1 Innehåll Inriktning / Verksamhetsidé Organisation Styrdokument Normer och värden Utveckling och lärande Barn inflytande Förskola och hem Samverkan

Läs mer

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande Arbetsplan 2013-2014 Med fokus på barns lärande Postadress Besöks adress Telefon Fax E-mail Skolvägen 20, 952 70 Risögrund Skolvägen 20 0923-65838 0923-65838 rison1@edu.kalix.se Förord Förskolan ska lägga

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken

Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken Personalen ska arbeta efter: läroplanens värdegrund mål och riktlinjer för förskolan Lpfö 98 (reviderad 2010) Mål för I Ur och Skur Personalen ska se

Läs mer

Exempel på observation

Exempel på observation Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning

Läs mer

Förälder till barn med ADHD

Förälder till barn med ADHD 1(5) ADHD-center Mars 2007 Agneta Hellström Förälder till barn med ADHD - Så kan du hjälpa ditt barn att fungera bättre i vardagen Barn med ADHD är sinsemellan mycket olika men har ändå ofta vissa drag

Läs mer

Stöd och behandling för en enklare vardag

Stöd och behandling för en enklare vardag STOCKHOLM 2010-09-15 Stöd och behandling för en enklare vardag Nya förslag om vården för barn och unga vuxna med neuropsykiatriska diagnoser Alla barn har rätt till en god uppväxt Allt fler barn och unga

Läs mer

Förälder till barn med ADHD - Så kan du hjälpa ditt barn att fungera bättre i vardagen

Förälder till barn med ADHD - Så kan du hjälpa ditt barn att fungera bättre i vardagen Förälder till barn med ADHD - Så kan du hjälpa ditt barn att fungera bättre i vardagen Barn med ADHD är sinsemellan mycket olika men har ändå ofta vissa drag gemensamma. Dit hör att de har svårt att koncentrera

Läs mer

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Autism/Autismspektrumtillstånd(AST) Debuterar tidigt, redan under barnets första levnadsår och har stor inverkan på barnets utveckling. Förekomst ca 1% (ca 25-30 barn/år

Läs mer

Klarar alla barn skolans mål?

Klarar alla barn skolans mål? Klarar alla barn skolans mål? 2014-10-29/Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus, Mariestad Gillbergcentrum, Göteborgs universitet Gillbergcentrum Barn och ungdomscentrum

Läs mer

Pedagogers bemötande av barn i behov av särskilt stöd i förskolan

Pedagogers bemötande av barn i behov av särskilt stöd i förskolan Malmö högskola Lärarutbildningen Barn Unga Samhälle (BUS) Examensarbete 15 högskolepoäng Pedagogers bemötande av barn i behov av särskilt stöd i förskolan Pedagogues response to children with special needs

Läs mer

Concentration Deficit Disorder Rusell A. Barkley 2014

Concentration Deficit Disorder Rusell A. Barkley 2014 Concentration Deficit Disorder Rusell A. Barkley 2014 Sammanfattning av ett faktablad baserat på ett kapitel ur boken Attention Deficit Hyperactivity Disorder: A Handbook for Diagnosis and Treatment (4th

Läs mer

ATTENTIONS UNGA VUXNA-PROJEKT DISKUSSIONSUNDERLAG - JAG HAR ADHD SE FILMEN

ATTENTIONS UNGA VUXNA-PROJEKT DISKUSSIONSUNDERLAG - JAG HAR ADHD SE FILMEN ATTENTIONS UNGA VUXNA-PROJEKT DISKUSSIONSUNDERLAG - JAG HAR ADHD Under våren 2012 tog Riksförbundet Attentions Unga vuxna-projekt fram filmen Jag har ADHD och kampanjsidan www.jagharadhd.se där du kan

Läs mer

Vad är TEACCH? pedagogiskt perspektiv. Helene Tranquist. Bakgrund

Vad är TEACCH? pedagogiskt perspektiv. Helene Tranquist. Bakgrund Vad är TEACCH? Helene Tranquist Jag kommer ofta i kontakt med personal i verksamheter för barn, ungdomar och vuxna med autism som säger att de arbetar med TEACCH metoden. Vad menar de med det? Jag kan

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

Pedagogisk planering inför projekt: Fritidshemsmuseet

Pedagogisk planering inför projekt: Fritidshemsmuseet Pedagogisk planering inför projekt: Fritidshemsmuseet Reglus Östman Pedagogisk Planering Fritidshemmet 5/14/2013 Pedagogisk planering inför projekt: Fritidshemsmuseet Kvarnbyskolan 2013 05 20 Beskrivning

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

En studie kring undervisningen av elever med ADHD.

En studie kring undervisningen av elever med ADHD. En studie kring undervisningen av elever med ADHD. Katarina Arvidson Examensarbete LAU395 Handledare: Inger Nilsson Examinator: Ulf Blossing Rapportnummer: HT11-2910-203 Abstract Examensarbete inom lärarutbildningen

Läs mer

Riksförbundet Attention. Välkommen till Fördjupningskurs om NPF 24 oktober 2013 Kursledare: Urban Leijon. Dagens agenda

Riksförbundet Attention. Välkommen till Fördjupningskurs om NPF 24 oktober 2013 Kursledare: Urban Leijon. Dagens agenda Välkommen till Fördjupningskurs om NPF 24 oktober 2013 Kursledare: Urban Leijon www.attention-utbildning.se Dagens agenda 9.30 12.00 NPF - hur kan det yttra sig utifrån faktorer som diagnos, miljö, ålder

Läs mer

Hur bemöta personer med Aspergers syndrom?

Hur bemöta personer med Aspergers syndrom? Hur bemöta personer med Aspergers syndrom? Hur är vardagen?-vad lärare och andra bör veta Sanna Gröndahl, pedagogisk handledare susanna.grondahl@karkulla.fi Det som avviker, och därmed är onormalt, måste

Läs mer

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST)

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST) Disposition Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Vilka diagnoser? Vad är diagnoserna? Hannah Jakobsson, leg. psykolog, Cereb Prevalens Behandlingsmöjligheter Vad kan primärvården

Läs mer

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt 12 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 10.45 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 Marie Adolfsson

Läs mer

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Skoldagen 21 mars 2013 Sofia Cassel Leg. Psykolog Sofia Cassel legitimerad psykolog, Inside Team 2 Agenda Fakta om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Vanliga

Läs mer

Kvalitetsrapport för. Rinnebäcks förskola

Kvalitetsrapport för. Rinnebäcks förskola Kvalitetsrapport för Rinnebäcks förskola 2012-2013 Sid. Innehållsförteckning 2 1. Kvalitetsrapport för Rinnebäcks förskola läsåret 2012/2013 3 2. Grundfakta om Rinnebäcks förskola läsåret 2012/2013 3 3.

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare?

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Sedan en tid tillbaka pågår det livliga diskussioner kring inkludering och exkludering i samband med att man funderar kring särskilda undervisningsgrupper

Läs mer

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att Hej! Du som har fått den här broschyren har antagligen ett syskon som har ADHD eller så känner du någon annan som har det. Vi har tagit fram den här broschyren för att vi vet att det inte alltid är så

Läs mer