Komplext - ADHD, depression och stress hos barn/ ungdomar inom autismspektrum. Jessica Stark

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Komplext - ADHD, depression och stress hos barn/ ungdomar inom autismspektrum. Jessica Stark"

Transkript

1 Komplext - ADHD, depression och stress hos barn/ ungdomar inom autismspektrum Jessica Stark FoU-trainee Uppsats nr 22 Februari 2012

2 Förord Detta arbete är resultatet av en litteraturstudie som genomförts av Jessica Stark, omsorgspedagog i en korttidsverksamhet för barn, Sociala Resursförvaltningen. Arbetet är genomfört under Jessicas tid som FoUtrainee på FoU Malmö. Att vara trainee innebär att man arbetar på FoU Malmö en dag i veckan under ett halvår. Personal inom vård och omsorg får ledigt från sitt ordinarie arbete för att kunna fördjupa sig inom något område som är viktigt för den egna arbetsplatsen. Ämnet kan vara en fråga eller ett problem som diskuterats på arbetsplatsen, eller något som den anställde själv funderat på. Fördjupningen sker genom att den anställde får tillfälle att söka litteratur som rör det valda ämnet. Litteratursökningen genomförs med hjälp av en handledare på FoU Malmö, samt med en introduktion på Stadsbiblioteket om hur man kan söka information via Internet. Aktiviteten FoU-trainee syftar till att öka de anställdas intressen och möjligheter att följa utvecklingen av den forskning som bedrivs inom vård och omsorg. Målet är att stödja Malmö stads långsiktiga arbete med kvalitets- och kompetensutveckling inom detta område. Varje trainee redovisar sin studie i en uppsats eller på annat sätt. Uppsatserna publiceras i en serie enklare publikationer. De publicerade uppsatserna har olika ambitionsnivåer. Syftet med publiceringen är att ge personalen på den egna arbetsplatsen och andra intresserade möjlighet att ta del av litteraturstudien. Jessica är en person med mycket stort engagemang för de barn och unga hon arbetar med. Vi har haft många givande samtal kring det material Jessica fördjupat sig i. Jag önskar henne lycka till i det fortsatta arbetet! Petra Björne Koordinator FoU Malmö 1

3 Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Metod... 4 Bakgrund... 5 Vad är autism och autismspektrumtillstånd?... 6 Vad är ADHD?... 8 ADHD hos barn/ungdomar med autism...10 Depression hos barn/ungdomar...12 Depression hos barn/ungdomar med autism...14 Stress påverkar hälsan...16 Hur kan vi som personal förebygga/minska stress hos barn/ungdomar med autismspektrumtillstånd? Diskussion...22 Referenslista

4 Inledning Under de år jag arbetat med människor inom autismspektrum har jag ett flertal gånger mött barn och ungdomar som jag misstänkt haft någon form av psykisk ohälsa eller ADHD. Som personal har jag tidigare gjort antaganden för mig själv att ett visst beteende berott på exempelvis depression, men utan någon teoretisk förankring. ADHD anses vara den vanligaste samsjukligheten hos barn med autismspektrumtillstånd och jag möter fortlöpande barn och ungdomar inom autismspektrum med diagnos ADHD. Därför var valet enkelt när jag skulle välja ämne för en FoU-uppsats. Jag ville fördjupa mina kunskaper vad gäller symtom och kännetecken på ADHD samt psykisk ohälsa hos barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd. Eftersom psykiska ohälsa är ett så brett begrepp valde jag att inrikta mig på depression, som är den vanligaste psykiska ohälsan hos ungdomar och vuxna inom autismspektrum. Då depression anses vara en stressrelaterad sjukdom ville jag beskriva sambandet mellan stress och hälsa, kopplat till individer inom autismspektrum. För att läsaren ska kunna se komplexiteten med att upptäcka symtom på ADHD och depression hos en person inom autismspektrum har jag valt att även beskriva diagnoskriterierna för autism. Syfte Syftet med uppsatsen är att se vad forskning och litteratur säger om hur ADHD och depression yttrar sig hos barn/ungdomar inom autismspektrum samt vilken påverkan stress har på hälsan. Mina frågeställningar är: Vilka symtom/kännetecken på ADHD kan vi se hos barn/ungdomar med autismspektrumtillstånd? Vilka symtom/kännetecken på depression kan vi se hos barn/ungdomar med autismspektrumtillstånd? Vilken påverkan har stress på hälsan? Hur kan vi som personal förebygga/lindra stress hos individer inom autismspektrum? 3

5 Metod Jag har sökt efter litteratur och forskning på internet via sökmotorerna: Sökord jag använt mig av (9/3 23/3 2011): Comorbidity autism, träffar Samsjuklighet autism, 89 träffar Psykisk ohälsa autism, 1380 träffar Autism, träffar ADHD, träffar Autism, ADHD träffar Depression autism, träffar Vissa av sökorden gav många träffar, men endast ett begränsat antal var av betydelse för min uppsats. Materialet har varit begränsat. Jag har sökt litteratur på Malmö Högskolas bibliotek Orkanen samt Hälsa och Samhälle. Jag har även fått tips på användbar litteratur och forskning av min handledare. 4

6 Bakgrund I de flesta industrialiserade länder är andelen människor som lider av psykisk ohälsa ca 20 %. Faktorer som orsakar medicinska sjukdomar ökar risken för psykisk ohälsa, särskilt i de fall då hjärnans funktioner påverkas, som vid autism. Kliniska experter menar att psykisk ohälsa förekommer oftare hos personer med autism jämfört med övriga befolkningen. Samsjuklighet vid autismspektrumtillstånd (AST) innebär att individen förutom sin funktionsnedsättning också har någon form av psykisk ohälsa eller sjukdom (Ghaziuddin, 2005) gav Socialstyrelsen ut rapporten Alltjämt ojämlikt där syftet var att ta fram information om levnadsförhållanden för personer med funktionsnedsättning. I rapporten beskrivs att vuxna individer med funktionsnedsättning och som ingår i personkrets 1 (utvecklingsstörning och/eller autismspektrum) enligt LSS ofta har sämre hälsa än den generella befolkningen. Studier visar att självupplevd ohälsa är tio gånger vanligare bland personer med självskattad funktionsnedsättning än bland den övriga befolkningen (Socialstyrelsen, 2010a, s. 79). Funktionsnedsättningen behöver inte alltid medföra en sämre hälsa, utan kan i stället innebära en risk för försämrad hälsa. Ghaziuddin (2005) påpekar att inom barnpsykiatrin är det mer regel än undantag att funktionsnedsättningar förekommer tillsammans med andra sjukdomstillstånd, vilket även Kutscher (2010) bekräftar. Därför är det angeläget att undersöka de faktorer som bidrar till orsaker till och konsekvenser av en viss funktionsnedsättning, samt titta på de sjukdomstillstånd som följer. I en klinisk test fann Ghaziuddin (2005) att av 68 barn och tonåringar med autism led 9 % av psykisk ohälsa. I denna test deltog mestadels personer med utvecklingsstörning. I andra kliniska tester där personer med Aspergers syndrom/högfungerande autism deltagit var förekomsten av psykisk ohälsa högre. Baron m.fl. (2006) skriver om undersökningar som visar på hög förekomst (mer än 84 %) av samsjuklighet hos individer med autism. I en studie publicerad 2008 där man samlade 112 barn och ungdomar med AST i ålderskategorin år hade 70 % av dem minst ett annat psykiatriskt sjukdomstillstånd och 41 % hade två eller fler psykiatriska sjukdomstillstånd. Av dem med AST och ADHD var förekomsten av psykisk ohälsa högre, 84 % fick utöver ADHD ytterligare en diagnos på något psykiatriskt sjukdomstillstånd (Simonoff m.fl., 2008). 5

7 Vad är autism och autismspektrumtillstånd? Autismspektrumtillstånd (AST) är ett samlingsnamn för följande diagnoser: Autistiskt syndrom eller autism som det oftast förkortas. Många med autism har också en utvecklingsstörning. Aspergers syndrom är en form av autism, vanligtvis utan utvecklingsstörning. Personer med Aspergers syndrom har inte de uppenbara avvikelser i den tidiga språkutvecklingen som personer med autism oftast har. Autismliknande tillstånd, atypisk autism eller genomgripande störning i utvecklingen är diagnoser där individen inte uppfyller samtliga kriterier för autism eller Aspergers syndrom, men har stora liknande svårigheter. Hellers syndrom eller desintegrativ störning innebär att ett barn efter två tre års ålder tappar förmågor och utvecklar autism. Väldigt sällsynt förekommande tillstånd (Socialstyrelsen, 2010a). Diagnoskriterierna för autism, vilka beskrivs i DSM-IV-TR 1 (APA, 2000) är följande: Kvalitativt nedsatt förmåga till socialt samspel/social interaktion: Personer med autism har svårigheter med att tolka samt använda icke-verbala beteenden såsom t.ex. ansiktsuttryck, kroppsspråk och blickar. Detta bidrar till att individer med autism har svårt att läsa av samt förstå andras och egna tankar och känslor. Detta är förmågor som krävs för att kunna agera i ett socialt samspel och för att kunna umgås med jämnåriga. Kvalitativt nedsatt förmåga i kommunikationen: 1 DSM-IV Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders. Diagnosmanual som innehåller kriterier för olika sjukdomstillstånd och funktionsnedsättningar. Sammanställd av American Psychiatric Association (APA, 2002) 6

8 Personer med autism har ofta en försenad eller utebliven språkutveckling samt svårt med språkförståelsen. Många av dem med autism som har ett verbalt språk är monotona i sitt språkbruk. De upprepar exempelvis ord och fraser, ibland utan att förstå innehållet i orden. Detta kan medföra att det blir svårt för individen att inleda samt upprätthålla ett samtal med andra. Barn med autism har ofta svårt för att leka spontana låtsas- eller fantasilekar. Begränsade, repetitiva och stereotypa mönster i beteende, intressen och aktiviteter: Många personer med autism har specialintressen, de blir upptagna av just ett eller fler intressen, som tar stor del av deras tid och liv. Det är även vanligt med vissa ritualer och rutiner. Det kan leda till starka reaktioner, t.ex. självskadande beteende, om rutinerna bryts för individen. Personer med autism uppvisar många gånger ett stereotypt beteende vad det gäller motoriken, som t.ex. handviftningar, gunga med samt snurra kroppen. Många med autism intresserar sig ihärdigt för vissa föremål eller för detaljer på föremålen. Symtomen ska visa sig innan 3 års ålder och inom minst av ett av följande områden: socialt samspel, användande av språket i social kommunikation, fantasi- och symbollek. Många personer med autismspektrumtillstånd har svårigheter med att hantera sinnesintryck. De har en annorlunda perception eller uppfattningsförmåga vad det gäller känsel, syn, hörsel, lukt, smak och balans. En person med AST kan uppfatta ett till synes lågt ljud som väldigt högt och skrämmande. Lätt beröring från andra kan skapa obehag hos en person med AST medan hård beröring kan skapa välbefinnande eller vice versa (APA, 2000). 7

9 Vad är ADHD? ADHD är en förkortning för Attention Deficit Hyperactive Disorder, vilket kan innebära svårigheter med uppmärksamhet, impulsivitet och hyperaktivitet (Kutscher, 2010). Studier visar på att ca. 5 % av samtliga barn i skolåldern har ADHD (Socialstyrelsen, 2010c). Huvudsymtomen som beskrivs i manualen DSM-IV-TR (APA, 2000) är följande: Uppmärksamhetsstörningar: Barnet med ADHD har lätt för att störas av det som sker i omgivningen, vilket gör att barnet tappar fokus och koncentration. Barnet har svårt att göra färdigt aktiviteter, utan kan i stället påbörja aktiviteter utan att avsluta dem. Det kan även vara svårt för barnet att påbörja en aktivitet. Blir barnet avbrutet är det vanligt att barnet inte har förmågan att komma ihåg vilken aktivitet som det var inne i för att självmant kunna återgå till aktiviteten. Det verkar som om vissa barn med uppmärksamhetsstörningar har en tendens till att dagdrömma. De är inte närvarande och verkar inte lyssna på det som sägs och kan lätt bli förvirrade. Impulsivitet: Detta andra huvudsymtom vid ADHD gör att barnet kan ha svårt att kontrollera sina impulser och därmed hålla tillbaka eller hejda sina reaktioner. Att vänta kan vara svårt, barnet har kanske svårt att lyssna färdigt, avbryter och svarar plötsligt utan att förstå de negativa reaktioner som kan uppstå från omgivningen. Barnet kan ha svårigheter med att utföra planerade aktiviteter och lockas i stället av sådant som ger direkt tillfredsställelse. Det kan upplevas som att barn med ADHD inte kan tänka sig för. Barnet utsätter sig för situationer som kan vara farliga och leda till skador samt olyckor. Överaktivitet/hyperaktivitet: Barnet med ADHD rör sig samt pratar mer än typiskt fungerande barn. Barnet upplevs oftast som att det har svårt att vara stilla och har lätt för att bli otålig. Ett barn med ADHD kan verka överaktivt i många situationer, medan det i andra situationer kan verka underaktivt, t.ex. i samband med skolarbete som är stillasittande (Socialstyrelsen, 2004). 8

10 Symtomen skall bringa barnet svårigheter vilka är påtagliga och inte åldersadekvata, dessutom ska symtomen ha varat i minst sex månader. Svårigheterna skall ha startat i barndomen och skall uppfattas i minst två olika miljöer, t.ex. i hemmet och i skolan (Kadesjö, 2008). ADHD delas in i följande tre undergrupper i DSM-IV-TR (APA, 2000): ADHD med i huvudsak uppmärksamhetsstörning ADHD med i huvudsak hyperaktivitet/impulsivitet ADHD av kombinerad typ, dvs. kriterierna för uppmärksamhetsstörning, impulsivitet och hyperaktivitet ska vara uppfyllda för att denna diagnos ska kunna ställas Symtomen skall ha uppkommit innan 7 års ålder för att diagnos ska kunna ställas. Barn med ADHD kan i vissa fall utveckla depression eller perioder av nedstämdhet. Många av barnen är osäkra och har inte tron på sin egen förmåga, saknar självförtroende vilket kan påverka den psykiska hälsan (Socialstyrelsen, 2004). Största delen av den forskning som gjorts om ADHD har varit inriktad på pojkar. Fortfarande är kunskapen om flickor med ADHD inte tillräcklig. Symtomen hos flickor och pojkar är i stort sett samma, men flickornas problematik visar sig oftare genom svårigheter med uppmärksamheten och mer sällan som motorisk överaktivitet samt impulsiva känslouttryck. Flickor har mer inåtvända symtom medan pojkar visar på utåtagerande tilläggsproblematik. Flickor kan ha låg självkänsla, vara ledsna och får ofta symtom som är kroppsliga i form av exempelvis ont i magen och huvudvärk. Problemen som det innebär för flickor med ADHD är inte lika tydliga för omgivningen, vilket kan bidra till att flickornas problematik inte uppmärksammas och de får inte det stöd som behövs (Socialstyrelsen, 2010c). 9

11 ADHD hos barn/ungdomar med autism I både DSM-IV-TR och ICD-10 2 utesluts diagnosticering för ADHD när en person redan uppfyller kriterierna för autism. Ändå förekommer ADHD och autism som samtidiga diagnoser hos vissa individer. Gillberg (1999) hävdar att ungefär hälften av barnen med ADHD har autistiska drag. Han menar att det ibland kan vara omöjligt att skilja ADHD med autistiska drag från lätt infantil autism. Svårigheten i att avgöra om en person med autism har ADHD eller inte ligger i att skilja på om beteendet finns inom personens typiska beteenderepertoar eller om beteendet ligger utanför och försvårar för personen (Carpenter, 2009). Kadesjö (2004) skriver i sin artikel ADHD och autism att dessa två diagnoser ofta överlappar varandra vad gäller symtom. Många barn med autism kan ha svårigheter med att koncentrera sig i miljöer med många intryck, vilket gör att misstanken om en samtidig ADHD kan uppkomma. Har barnet diagnosen autism och det är uppenbart att symtomen tydligt minskar i en tillrättalagd miljö, förklaras koncentrationssvårigheterna av just autism. Men Kadesjö menar att relativt många barn med autism har svårigheter med uppmärksamhet och hyperaktivitet där autism inte är orsaken, utan ADHD, dvs. barnet bör då diagnosticeras med båda. De första tecknen på autism i småbarnsåldern kan vara hyperaktivitet och ett oorganiserat beteende. Dessa symtom är även vanliga hos barn med ADHD i samma ålderskategori. Detta gör att det inte är sällsynt att barn som fått diagnos ADHD som småbarn senare under uppväxten diagnosticeras med autism. Även för barn i skolåldern kan det vara problematiskt att särskilja symtom på ADHD från symtom på autism. Barn med ADHD som främst är drabbade av uppmärksamhetsstörning kan vara så passiva och verka så ointresserade av sin närmiljö att omgivningen förmodar att autism föreligger som diagnos. De barn med ADHD vilka är hyperaktiva och väldigt impulsiva kan ha bekymmer med att läsa av samt förstå sociala signaler från omgivningen. Detta kan tolkas som svårigheter med det sociala samspelet och missuppfattas som symtom på autism (Kadesjö, 2004). Ghaziuddin (2005) skriver att barn med autismspektrumtillstånd ofta visar symtom på hyperaktivitet, impulsivitet och bristande koncentration. Dessa symtom kan uppträda inom många olika psykiska sjukdomstillstånd såsom depression och ångest. När det gäller ADHD uppträder dessa symtom ofta i kluster. Den vanligaste orsaken för att remittera barn och ungdomar med autism till psykiatrin är störande 2 ICD-10 WHO:s (Världshälsoorganisationen) klassifikationssystem för sjukdomar och funktionsnedsättningar (Gillberg, 2001). 10

12 beteende, vilket oftast inkluderar hyperaktivitet. Att diagnosticera ADHD är svårt, särskilt gällande barn och ungdomar med autism som faller inom ramen för utvecklingsstörning och de barn och ungdomar som lider av andra psykiatriska samt medicinska tillstånd, t.ex. epilepsi. Symtomen förbises ofta hos individer med mildare form av autism och hos individer som inte uppfyller samtliga kriterier för autism. Forskning har visat på att autism har en benägenhet att uppträda tillsammans med symtom på hyperaktivitet och motoriska svårigheter. Det händer även att individer med högfungerande autism eller Aspergers syndrom diagnosticeras fel och får diagnos ADHD i stället. Kliniska studier visar på att de barn och ungdomar med autism som är hyperaktiva och inte behandlas oftast mår sämre över tid, vilket understryker behovet av tidig upptäckt och behandling (Ghaziuddin, 2005). Att barn och ungdomar diagnosticeras korrekt är av betydelse för deras rätt till insatser samt vilket stöd som ska sättas in. Exempelvis kan ett barn som har ADHD och drag av autism behöva den struktur i vardagen som ett barn med autism behöver. Ett barn med autism som även har diagnos ADHD kan ha behov av medicin som underlättar tillvaron för individer med diagnos ADHD (Kadesjö, 2004). Carpenter (2009) menar att i de fall beteendet är försvårat kan medicinsk behandling behövas för att lugna ner och ge personen bättre fokus på tillvaron. 11

13 Depression hos barn och ungdomar Ordet depression täcker ett helt spektrum av känslomässiga tillstånd, alltifrån den för alla välbekanta upplevelsen av att man känner sig deppig, nere, olustig och oföretagsam, till ett mer ovanligt, sjukligt tillstånd av djup melankoli 3. Gillberg m.fl., 2001 Socialstyrelsen beskriver i sin publikation Ledsna barn (2010d, s ) bl.a. två förstämningssyndrom 4 med följande symtom: Dystymi nedstämdhet eller irritabilitet förändrad aptit och/eller förändrad sömn och/eller trötthet och/eller koncentrationssvårigheter och/eller hopplöshetskänslor och/eller mindervärdeskänslor större delen av de flesta dagarna under minst ett år men inte så uttalat som vid en depression Egentlig depression nedstämdhet eller irritabilitet oförmåga att engagera sig eller känna glädje och lycka minskad eller ökad aptit, nedgång eller uppgång i vikt sömnlöshet eller ökad sömn utöver det normala psykomotorisk agitation eller hämning trötthet, minskad energi känslor av värdelöshet eller överdrivna skuldkänslor svårigheter att koncentrera sig, tänka eller fatta beslut återkommande tankar på döden eller på självmord De negativa känslorna och tankarna är starkare vid en egentlig depression jämfört med dystymi. Dessutom är symtomen fler vid egentlig depression och symtomen ska visa sig varje dag i minst två veckor. Människor med depression drabbas ofta av uppvarvning eller hämmas, motoriskt sett. Vilket i sin tur kan påverka kroppshållning, tal och mimik (Socialstyrelsen, 2010d). 3 Melankoli en form av depression (NE.se a). 4 Förstämningssyndrom är samlingsnamnet på sjukdomar där det känslomässiga stämningsläget förskjuts nedåt, som vid depression, eller uppåt, som vid mani (Socialstyrelsen, 2010 s.11-12). 12

14 Socialstyrelsen (2010d) beskriver att spädbarn och barn i förskoleåldern först och främst visar nedstämdhet genom att äta och sova dåligt, vilket kan ge försämrad tillväxt. På vilket sätt barn känner av och uppvisar depressiva symtom påverkas av hjärnans utveckling, vilket leder till att symtomen förändras med ålder. När barn har kommit upp i låg- och mellanstadieåldern kännetecknas depressiva symtom av mer kroppsliga besvär som t.ex. magont eller huvudvärk. Det är även vanligt att barnen är mer oroliga, visar rädsla och klänger på sina föräldrar. Främst pojkar kan reagera genom att bli aggressiva och få utbrott. Nilzon (1999) nämner att tillbakadragenhet anges som den mest markanta egenskapen hos deprimerade barn i de studier som gjorts. Ofta har barnet negativa funderingar över sig själv och sin sociala förmåga. Barn kan lida av depression under flera år utan att omgivningen tagit fasta på det. Vanliga barn som visar upp sin nedstämdhet inför omgivningen kan ha drabbats av en allvarlig depression eftersom barn sällan visar sin depression tydligt, utan t.ex. gråter när de är ensamma. Störningar som uppkommer i barnets vardag gällande sömn, mat, skolgång, lek, aktiviteter o dyl. kan vara tecken på depression (Gillberg, 2001). Nilzon (1995) väljer att fördela orsaker till depression i följande tre grupperingar: Biologiska till följd av obalans i hjärnans system. Ärftliga Depression hos barn och ungdomar kan bero på genetiska faktorer. Författaren skriver om studier som visat på att adopterade barn är mer sårbara för depression när de biologiska föräldrarna varit deprimerade. Psykosociala Att ha förlorat en nära anhörig förekommer mer hos deprimerade barn och ungdomar än hos andra. Barn och ungdomar med funktionsnedsättning har större sårbarhet för depressioner, grundläggande för barns och ungdomars självkänsla är till stor del känslan av det egna kunnande och kapacitet. Härtill kommer också förmågan att kunna hantera stressande situationer, vilket påverkar graden av sårbarhet för depression. 13

15 Depression hos barn/ungdomar med autism Ghaziuddin (2005) skriver att depression är den vanligaste psykiska ohälsan som finns i befolkningen. Han menar att depression oftare förekommer hos personer med Aspergers syndrom än hos personer inom autismspektrum som också har en omfattande eller grav utvecklingsstörning. Han påpekar samtidigt att en anledning till denna skillnad i förekomst kan vara att det är lättare att diagnosticera personer med verbalt språk. Ghaziuddin menar vidare att dystymi är mer förekommande hos barn samt att ju yngre barnet är desto svårare är det att konstatera depression. Återkommande depressioner uppträder mer hos personer med autism än i normalbefolkningen, vilket kan ta sig i uttryck på följande sätt: tydliga beteendeförändringar, aggressivitet mot sig själv eller andra, destruktivitet, likgiltighet ibland tillsammans med gråtattacker. Även skrikperioder kan uppträda (Ghaziuddin, 2005; Gillberg, 1999). Ghaziuddin listar även följande symtom på depression hos individer med autism: Social tillbakagång isolering ökar Ökade tvångshandlingar rituellt beteende ökar Formen på fixeringar och intressen ökar Regression tillbakagång i utveckling, tappar färdigheter, viktminskning, inkontinens Gillberg (1999) poängterar dessutom att hos många barn med autism sker en försämring på ett periodiskt vis, som vid vår och höst. Enligt Carpenter (2009) kan individer med autism drabbas av två typer av förstämningssyndrom. Det första är ett ojämnt humör hos personen som skiftar snabbt, vilket kan bero på nyligen uppkomna händelser av olika slag. Beteendet verkar höra ihop med individens brist på medvetenhet om sig själv och brist till förmågan att kontrollera sina känslor. Det andra är en allvarligare affektiv 5 störning, där det finns ett samband med känslomässiga störningar i familjens bakgrund. Svår depression samt mani utgör förmodligen den vanligaste psykiska ohälsan som associeras med autismspektrumtillstånd enligt Carpenter (2009). Personer med AST som inte kan eller har nedsatt förmåga till att förstå och hantera sitt eget känsloliv kan uppleva denna oförmåga som en slags tomhet. Denna tomhet kan framstå som en djup depression för omgivningen (Lagerheim, 2001). 5 Affektiv som har att göra med affekt eller affekter; känslomässig, känsloladdad (NE.se b) 14

16 Hejlskov Elvén (2009), leg. psykolog, skriver att han brukar få höra av kolleger som arbetar med personer med Aspergers syndrom att det kan vara svårt att skilja på om det är symtom på Aspergers eller symtom på depression. Detta pga. att många individer med Aspergers syndrom har beteenden som även ses som symtom på depression, som t.ex. tillbakadragenhet i situationer som kräver förmågan till socialt samspel. 15

17 Stress påverkar hälsan Studier visar på att det finns ett återkommande samband mellan stress och hälsa. Det som tycks påverka hur stora negativa konsekvenser stress får för individen är individens upplevelse av att ha kontroll över situationen (Nilzon, 1999). Depression kan enligt Hejlskov Elvén (2009) vara ett resultat av långvarig stress och belastning för individen med AST. Stress kan framkalla många olika känslotillstånd hos ett barn, t.ex. aggressivitet, ängslan, ångest, isolering från andra. Stressreaktionen beror på hur mycket stress barnet utsätts för samt vilken förmåga barnet har att hantera stressen på (Nilzon, 1995). Barnets behov av att känna kontroll är viktig och har förmodligen ett samband med självuppfattning samt tilliten till sig själv, då det gäller problemlösning. Det finns barn som har kontrollsystem av antingen inre eller yttre art. Har barnet ett yttre kontrollsystem ser barnet yttre faktorer som avgörande, inte det egna beteendet. Barnet har därmed sämre förmåga att kunna påverka stressen som uppstår. Ett barn med yttre kontrollsystem verkar uppleva stressen som mer hotfull än vad ett barn med inre kontrollsystem gör. Har barnet en stark känsla av inre självkontroll ser han/hon sitt eget beteende som betydelsefullt och hanterar stressen mer aktivt. Den inre förmågan av kontroll minskar stressen genom att barnet upplever stressmomentet som mindre hotfullt, vilket ger minskad oro och ångest (Nilzon, 1999). Hejlskov Elvén (2009) menar att det finns fler stressande faktorer i livet för en individ med AST än vad det generellt gör hos befolkningen i allmänhet, vilket kan vara en anledning till att individen med AST hanterar stress sämre. Aaron Antonovsky (2005) presenterar i sin bok Hälsans mysterium begreppet KASAM, vilket innebär känsla av sammanhang. Enligt Antonovsky är det graden av KASAM som är avgörande för hur individens fysiska och psykiska hälsa påverkas. KASAM består av följande tre delar: Begriplighet när en individ med hög känsla av begriplighet möter på oförutsedda händelser och överraskningar, positiva och/eller negativa, har individen förmågan att kunna ordna och förklara händelserna för sig själv, individen kan hantera det som skett. Har man en hög känsla av begriplighet ser man dessutom framtiden som förutsägbar och förståelig. Det vi kan förstå och prata kring är alltid enklare att handskas med. 16

18 Hanterbarhet att kunna se händelser i livet som erfarenheter och tro på sin kapacitet att möta livets utmaningar. Har man en hög känsla av hanterbarhet kommer man inte att känna sig som ett offer för omständigheterna eller tycka att livet behandlar en orättvist. Olyckliga saker händer i livet, men när så sker kommer man att kunna reda sig och inte sörja för alltid (Antonovsky, 2005 s. 45). Vid en svag känsla av hanterbarhet känner sig individen som ett offer för situationer som sker i livet samt har en svag förmåga att påverka livet och det som sker. Meningsfullhet är nödvändigt för att en människa ska ha psykisk hälsa. Att individen känner att livet har en känslomässig betydelse samt att livet är värt att investera i, känslomässigt sett, visar på att individen har en hög grad av meningsfullhet. Det som kan skilja en person med hög grad av meningsfullhet mot en med låg är att han eller hon söker mening i det som händer och konfronterar utmaningen, för att på så sätt klara sig igenom den. Exempelvis om en individ med hög grad av meningsfullhet mister en nära anhörig eller avskedas från sitt arbete känner individen förtvivlan och sorg. Men individen kan hitta en mening i det som skett och på så vis hantera händelsen samt ta sig igenom den. Antonovsky anser denna komponent vara den viktigaste av de tre pga. att den utgör drivkraften för att öka förståelsen av världen och de resurser som finns i den. Balansen mellan dessa tre komponenter påverkar hur individen hanterar komplicerade situationer i livet och har betydelse för hälsan menar Antonovsky (2005). Stress är många gånger ett bekymmer för individer oavsett om de befinner sig inom autismspektrumet eller inte. Stress påverkar bl. a. kognition och beteende hos människor. Minnet kan försämras, sömnoch uppmärksamhetsstörningar samt ökad rädsla uppstå, egenskaper vilka är karakteristiska för autism. Individer med autismspektrumtillstånd har neurologiska utmaningar att stå inför, vilket gör att förståelsen för gränsen mellan optimal stress och dålig stress blir ännu otydligare än för övriga individer. Barn och ungdomar med AST som av sin omgivning upplevs som understimulerade och p.g.a. detta utsätts för många stimuli kan bli överbelastade av stress i stället för att stimuleras. För mycket stimuli har då en negativ effekt och barn och ungdomar med AST kan inte hantera den stress som uppstår. Stress kan för individer med AST leda till försämrad förmåga att fokusera på och förstå instruktioner från omgivningen. Kognitiva svårigheter ökar sårbarheten för stress. 17

19 Baron m.fl.(2006) poängterar att vad som innebär stress för en individ med AST oftast tolkas utifrån personer i omgivningen och deras erfarenheter, inte från individens eget perspektiv. Individen med AST som kanske har svårt att förstå sociala signaler, vilka han/hon får från människor i omgivningen, finner möjligen dessa människor som oförutsägbara och därmed en källa till stress i stället för stöd och trygghet, vilket borde vara deras uppdrag. Det är troligt att många individer med AST lider av stress, särskilt i en värld där deras verklighet inte har så mycket gemensamt med den verklighet individer utan AST lever i. Sådan stress kan enbart öka skillnaderna mellan dessa två verkligheter. Det är nödvändigt att vi ökar vår förståelse och kunskap kring vad som är upphov till stress för individen med AST för att kunna reducera stressen så mycket som möjligt samt förebygga psykisk ohälsa. Baron m.fl. (2006) listar följande faktorer som kan verka stressande för individer med autism: Fysiska besvär: kroppslig smärta orsakat av t.ex. huvudvärk eller allergier, kan ta sig i uttryck genom beteende som är självskadande, slå huvudet eller slå sig på kroppen. Sensorisk överbelastning: t.ex. ljud, ljus, trängsel, dofter Missar väsentlig information: det sker ett missförstånd eller en misstolkning och personen kan inte be någon att förklara Människor normalt beteende hos andra människor kan leda till överstimulering hos personer med AST. Sociala sammanhang där människor använder många ord, skrattar, luktar, kommer för nära mm. Direkt ögonkontakt kan vara väldigt stressande, t o m. smärtsamt. Förändringar när något är förändrat, nytt eller saknas. Avbrott och övergångar oväntade avbrott mitt i aktivitet samt oförutsägbara situationer som kan uppkomma vid övergångar, från en aktivitet till en annan. Att vänta och att vara uttråkad när personer med AST inte vet hur länge de ska vänta, inte vet vad de ska göra medan de väntar eller vad som ska hända. 18

20 Hur kan vi som personal förebygga/minska stress hos barn/ungdomar med autismspektrumtillstånd? Nycklar för att undvika stress är: Balans mellan krav och förmåga Balans mellan aktivitet och vila Gerland, 2010 s Som personal till barn och ungdomar med AST är det viktigt att utgå från varje individ och se bakom olika beteenden. Eftersom individer med AST har ett, för oss i omgivningen, annorlunda sätt att tänka och hantera omvärlden på bör vi försöka förstå hur barnet/ungdomen tänker. Att ställa rimliga krav med utgång från var barnet/ungdomen befinner sig utvecklingsmässigt sett är en strategi för att underlätta dennes tillvaro (Socialstyrelsen, 2010b). Att hela tiden vara uppmärksam på signaler på förhöjd stressnivå från individen med AST samt observera och kartlägga dessa, är viktiga redskap för att kunna underlätta för individen. En strukturerad miljö tillsammans med tydliga instruktioner för individen ökar inlärningsförmågan samt minskar stressrelaterat beteende. Självständigheten stärks, vilket ger ett rikare liv för individen (Baron m.fl., 2006). TEACCH (Treatment and Education of Autistic and related Communication handicapped Children) är ett habiliteringsprogram för personer med autismspektrumtillstånd i North Carolina, USA. Programmet vänder sig till personer med autism i alla åldrar i delstaten North Carolina, USA och ser på personer med autism som en kultur, autismkulturen. För att olika kulturer, t.ex. autismkulturen och ickeautismkulturen, ska kunna mötas och förstå varandra krävs kunskap om vad som är karakteristiskt för kulturerna. Inom TEACCH försöker man hela tiden utgå från individen med AST och en av grundpelarna i programmet är strukturerad undervisning, s k. Structured teaching. Detta sätt att undervisa bygger på grundliga bedömningar av egenskaper och förmågor hos den enskilda individen, i syfte att ta reda på vilken utvecklingsnivå individen med AST befinner sig. Strukturerad undervisning ska hjälpa individen med att tillhandahålla strategier i det dagliga livet. Strukturen som TEACCH bygger på är visuell eftersom individer med AST har sin styrka i just det visuella. TEACCH lägger även fokus på att träna individer med AST i att utveckla sin förmåga att kommunicera med omgivningen. Har individen ett fungerande sätt att kommunicera på kan han/hon förmedla sina behov och önskemål, kanske t o m. förmedla om att han/hon mår dåligt. Struktur och kommunikation hjälper individen att få kontroll på tillvaron (Mesibov m.fl., 2007). Tydliggörande pedagogik, vilket vi arbetar med i 19

AUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND I SKOLAN. UMEÅ 2014-10-29 Barbro Ivars-Aroch Överläkare, BUP Umeå/ Umeå Universitet

AUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND I SKOLAN. UMEÅ 2014-10-29 Barbro Ivars-Aroch Överläkare, BUP Umeå/ Umeå Universitet AUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND I SKOLAN UMEÅ 2014-10-29 Barbro Ivars-Aroch Överläkare, BUP Umeå/ Umeå Universitet AST Neuropsykiatriskt tillstånd, där genetiska faktorer och miljöfaktorer under graviditet och

Läs mer

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2 1/12 2004 ADHD och autism Björn Kadesjö Vad är ADHD? 1 ADHD i olika åldrar 1 Så vanligt är ADHD 2 Samtidiga problem 2 Orsaker till ADHD 3 Behandling 3 ADHD och autism 4 Vad är ADHD? ADHD (attention deficit/hyperactivity

Läs mer

Vad är TEACCH? pedagogiskt perspektiv. Helene Tranquist. Bakgrund

Vad är TEACCH? pedagogiskt perspektiv. Helene Tranquist. Bakgrund Vad är TEACCH? Helene Tranquist Jag kommer ofta i kontakt med personal i verksamheter för barn, ungdomar och vuxna med autism som säger att de arbetar med TEACCH metoden. Vad menar de med det? Jag kan

Läs mer

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 25 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 DSM 5 (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) En handbok för psykiatrin, som innehåller

Läs mer

Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog

Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog 10.45-11.25 Autism/Aspergers syndrom Vilka diagnoser ingår i autismspektrumet? Vilka kriterier

Läs mer

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt 12 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 10.45 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 Marie Adolfsson

Läs mer

Autismspektrumtillstånd

Autismspektrumtillstånd Autismspektrumtillstånd Beskrivning och hjälp till dig som möter barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd 2 Den här broschyren ger en beskrivning av vad autismområdet är och kan vara till hjälp för

Läs mer

Autism en introduktion

Autism en introduktion Autism en introduktion SvenOlof Dahlgren svenolof@huh.se Ulrika Långh ulrika.langh@sll.se DIAGNOSTIK Brytningstid: Två diagnostiska system ICD-10 (WHO:s) och DSM 5 (APA) som inte är matchade med varandra

Läs mer

Varför stannar bussen när jag inte ska gå av?

Varför stannar bussen när jag inte ska gå av? Varför stannar bussen när jag inte ska gå av? Autism Aspergers syndrom SvenOlof Dahlgren E-post: svenolof@huh.se 2012-02-28 1 Typisk utveckling Kognition Diagnos Perception Samtidigt förekommande funktionshinder

Läs mer

Stress och psykisk ohälsa hos unga med autism / Asperger

Stress och psykisk ohälsa hos unga med autism / Asperger Stress och psykisk ohälsa hos unga med autism / Asperger DIANA LORENZ kurator, neuropediatriska avdelningen Astrid Lindgrens Barnsjukhus dianal@ourmail.se Stress Uppstår vid obalans mellan krav och förmåga

Läs mer

Det sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg.

Det sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg. Det sitter inte i viljan Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg. För att kunna stödja personer med neuropsykiatriska funktionshinder i vardag, studier och yrkesliv behöver vi

Läs mer

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Autism/Autismspektrumtillstånd(AST) Debuterar tidigt, redan under barnets första levnadsår och har stor inverkan på barnets utveckling. Förekomst ca 1% (ca 25-30 barn/år

Läs mer

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST)

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST) Disposition Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Vilka diagnoser? Vad är diagnoserna? Hannah Jakobsson, leg. psykolog, Cereb Prevalens Behandlingsmöjligheter Vad kan primärvården

Läs mer

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är: Ung med ADHD Det här faktabladet är skrivet till dig som är ung och har diagnosen ADHD. Har det hänt att någon har klagat på dig när du har haft svårt för att koncentrera dig? Förstod han eller hon inte

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Välkommen. till en serie föreläsningar om autismspektrumtillstånd. Habiliteringscentrum - www.ltv.se/habiliteringscentrum

Välkommen. till en serie föreläsningar om autismspektrumtillstånd. Habiliteringscentrum - www.ltv.se/habiliteringscentrum Välkommen till en serie föreläsningar om autismspektrumtillstånd Dagens föreläsare Kerstin Kwarnmark, leg psykolog Farhad Assadi, leg psykolog Christoffer Lord, leg psykolog Serie föreläsningar Vad är

Läs mer

NPF. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

NPF. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. NPF Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har många gånger svårt att få vardagen att fungera, vilket

Läs mer

RAADS Ritvo Autism Asperger s Diagnostic Scale

RAADS Ritvo Autism Asperger s Diagnostic Scale RAADS Ritvo Autism Asperger s Diagnostic Scale Dagens datum: 1. Initialer på personen som skattas: Ålder: 2. Ansvarig läkare: Kön? Ringa in korrekt svar 3. Man 4. Kvinna Civilstånd? Ringa in korrekt svar

Läs mer

Personer med autism lider ofta av stress

Personer med autism lider ofta av stress Artikel ur Specialpedagogik 1/06 Text och foto: Camilla Törngren Personer med autism lider ofta av stress Människor som blir utbrända får oftast stöd av sina kollegor, nära och kära. Men när personer med

Läs mer

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Barn med specialbehov 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Barn med specialbehov vad är det? 2. Teori- Olika typer av specialbehov -Inlärningen

Läs mer

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna

Läs mer

Barn som tänker annorlunda

Barn som tänker annorlunda Barn som tänker annorlunda Barn med autism, Aspergers syndrom och andra autismliknande tillstånd 2011-04-06 Eva Nordin-Olson Distriktsläkare, Mora Vårdcentral Skolläkare, Mora o Orsa Kommun eva.nordin-olsson@ltdalarna.se

Läs mer

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Skoldagen 21 mars 2013 Sofia Cassel Leg. Psykolog Sofia Cassel legitimerad psykolog, Inside Team 2 Agenda Fakta om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Vanliga

Läs mer

ASPERGERS SYNDROMvad betyder det? Mia Nykopp, neuropsykolog Barnläkarstationen Pikkujätti i Hagalund mia.nykopp@pikkujatti.fi

ASPERGERS SYNDROMvad betyder det? Mia Nykopp, neuropsykolog Barnläkarstationen Pikkujätti i Hagalund mia.nykopp@pikkujatti.fi ASPERGERS SYNDROMvad betyder det? Mia Nykopp, neuropsykolog Barnläkarstationen Pikkujätti i Hagalund mia.nykopp@pikkujatti.fi Källor: Barnpsykiater Berit Lagerheims och Svenny Kopps föreläsningar (2001-2002)

Läs mer

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som lider av ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)

Läs mer

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1 VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1. Gör något och gör det nu. Du kan rädda liv genom att räcka ut en hjälpande hand och att visa att du förstår och tror

Läs mer

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som har ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)

Läs mer

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se 1 Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga Christina Dalman christina.dalman@ki.se 2 Begrepp Förekomst: nuläge, köns skillnader, trender, jämförelse med andra

Läs mer

Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Maria Unenge Hallerbäck

Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Maria Unenge Hallerbäck Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Maria Unenge Hallerbäck Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Attention Deficit Hyperactivity Disorder ADHD /ADD Autismspektrumtillstånd autism, atypisk

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med autism Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger stöd och

Läs mer

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatrin. Fakta om. Adhd. Utredning och behandling. www.lg.se. En del av Landstinget Gävleborg

Barn- och ungdomspsykiatrin. Fakta om. Adhd. Utredning och behandling. www.lg.se. En del av Landstinget Gävleborg Barn- och ungdomspsykiatrin Fakta om Adhd Utredning och behandling www.lg.se En del av Landstinget Gävleborg Allmänt Adhd är en förkortning av engelskans attention deficit/hyperactivity disorder, som brukar

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Förekomst av psykiska problem hos barn- och unga 1/3 har sömnsvårigheter minst en gång i veckan ¼ har huvudvärk 1/5

Läs mer

Stress och psykisk ohälsa hos unga med autism / Asperger DIANA LORENZ KURATOR, NEUROPEDIATRISKA AVDELNINGEN ASTRID LINDGRENS BARNSJUKHUS

Stress och psykisk ohälsa hos unga med autism / Asperger DIANA LORENZ KURATOR, NEUROPEDIATRISKA AVDELNINGEN ASTRID LINDGRENS BARNSJUKHUS Stress och psykisk ohälsa hos unga med autism / Asperger DIANA LORENZ KURATOR, NEUROPEDIATRISKA AVDELNINGEN ASTRID LINDGRENS BARNSJUKHUS Jag förstår inte dig. Du förstår inte mig. Vad mer har vi gemensamt?

Läs mer

Autismspektrumtillstånd AST

Autismspektrumtillstånd AST Autismspektrumtillstånd AST Malin Sunesson, specialpedagog Resursgrupp Au4sm malin.sunesson@orebro.se Centralt skolstöd orebro.se DSM-5 Autismspektrumtillstånd Autistiskt syndrom Desintegrativ störning

Läs mer

Autismspektrumtillstånd Att samverka i förskolan

Autismspektrumtillstånd Att samverka i förskolan Autismspektrumtillstånd Att samverka i förskolan SMÅ BARN MED AUTISMSPEKTRUMTILLSTÅND Autismpektrumtillstånd (AST) är ett brett spektrum som omfattar allt från grav autism till Aspergers syndrom. Det förekommer

Läs mer

RÖSTKONSULTEN AB Träffgatan 4 136 44 Handen Selektiv mutism

RÖSTKONSULTEN AB Träffgatan 4 136 44 Handen Selektiv mutism Selektiv mutism Information för föräldrar, förskola och skola Vad är selektiv mutism? Selektiv mutism (SM) är ett tillstånd där någon kan tala flytande i somliga situationer, men inte i andra. Talhämningen

Läs mer

Det sociokulturella funktionshindret och Tydliggörande pedagogik

Det sociokulturella funktionshindret och Tydliggörande pedagogik Det sociokulturella funktionshindret och Tydliggörande pedagogik Elin Löberg Habiliteringsassistent Iraj Yekerusta Habiliteringsutvecklare Presentation Autism och det pedagogiska arbetssättet Utmanande

Läs mer

ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY

ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY Early Symptomatic Syndromes Eliciting Neurodevelopmental Clinical Examinations 2014-11-12 Monica Jonsson, Tua Bardosson Syftar till att hitta hela gruppen av tidigt

Läs mer

Mall för anhörigintervju vid misstanke om neuropsykiatrisk problematik. Vuxenpsykiatrin Landstinget i Kalmar län

Mall för anhörigintervju vid misstanke om neuropsykiatrisk problematik. Vuxenpsykiatrin Landstinget i Kalmar län Mall för anhörigintervju vid misstanke om neuropsykiatrisk problematik Vuxenpsykiatrin Landstinget i Kalmar län Patientuppgifter: Namn: Personnummer: Anhörig(a) som intervjuas: Intervjuare: Datum för intervju:.

Läs mer

Insatser vid Autismspektrum tillstånd Hur vet man vad som är rätt. Göteborg 2012-03-29 Eva Nordin-Olson eva.nordin-olsson@ltdalarna.

Insatser vid Autismspektrum tillstånd Hur vet man vad som är rätt. Göteborg 2012-03-29 Eva Nordin-Olson eva.nordin-olsson@ltdalarna. Insatser vid Autismspektrum tillstånd Hur vet man vad som är rätt Göteborg 2012-03-29 Eva Nordin-Olson eva.nordin-olsson@ltdalarna.se Historik 1950-60 talet mytbildning 1970-talet ideologiska spänningsfält

Läs mer

Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Stockholm 2012-12- 10 Susanne Jessen Utbildningscenter Autism.

Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Stockholm 2012-12- 10 Susanne Jessen Utbildningscenter Autism. Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Stockholm 2012-12- 10 Susanne Jessen Utbildningscenter Autism Målsättning Att öka förståelsen och kunskapen hos olika myndighetspersoner som möter

Läs mer

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner, Landstinget, Regionförbundet och FUB Stöd till barn och föräldrar i familjer där någon förälder har utvecklingsstörning eller

Läs mer

Lindrig utvecklingsstörning

Lindrig utvecklingsstörning Lindrig utvecklingsstörning Barnläkarveckan i Karlstad 2013-04-23 /Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus i Mariestad och Gillbergcentrum, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs

Läs mer

Värt att veta om ADHD

Värt att veta om ADHD Sidan 1 Värt att veta om ADHD - förhållningssätt & strategier för personal Anna Backman Legitimerad psykolog ADHD-center, SLSO anna.backman@sll.se Sidan 2 Översikt 1. Diagnosen ADHD 2. Vad innebär svårigheterna?

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med Asperger syndrom Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger

Läs mer

Aspergers syndrom. Vad är det?

Aspergers syndrom. Vad är det? Aspergers syndrom Vad är det? Aspergers syndrom är en form av autism där personer med en begåvning inom normalområdet har: Begränsad förmåga till socialt umgänge Begränsade intressen och begränsad föreställningsförmåga

Läs mer

Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Att ha: Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning ADHD OCD DAMP Dyskalkyli NPF Dyslexi Tourettes syndrom Aspbergers syndrom ADD 1 2 Antalet medlemmar med flera funktionsnedsättningar ökar.

Läs mer

# 8 ASPERGERS SYNDROM SUPPLEMENT. Amerikanska original som använts: III 18/2 2009 GENOMGRIPANDE STÖRNING I UTVECKLINGEN UNS

# 8 ASPERGERS SYNDROM SUPPLEMENT. Amerikanska original som använts: III 18/2 2009 GENOMGRIPANDE STÖRNING I UTVECKLINGEN UNS # 8 Amerikanska original som använts: III 18/2 2009 ASPERGERS SYNDROM GENOMGRIPANDE STÖRNING I UTVECKLINGEN UNS SUPPLEMENT Intervjupersonens ID# och Initialer Datum för Intervjun Intervjuare Svensk översättning

Läs mer

Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom

Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom Lund 2013-06-03 Lena Nylander, överläkare, med dr Psykiatri Skåne lena.nylander@skane.se Lena Nylander 2013 1 Sårbarhet för psykisk sjukdom Vuxna

Läs mer

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING Habiliteringen Mora 2012 Barn 6 12 år Diagnos: Adhd, autismspektrum, lindrig och måttlig utvecklingsstörning, Cp samt EDS Psykologutredning Remiss med frågeställning

Läs mer

Grav tal- och språkstörning Rapport från frågeformulär

Grav tal- och språkstörning Rapport från frågeformulär -6- Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Grav tal- och språkstörning Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

Koncentrationssvårigheter. Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Koncentrationssvårigheter. Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Koncentrationssvårigheter Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Koncentrationssvårigheter vad är det? 2. Olika typer av koncentrationssvårigheter 3. Typiska problem

Läs mer

Neuropsykiatriska funktionshinder. Ungdomar/vuxna med ADHD. Andra vanliga svårigheter ADHD. ADHD olika typer

Neuropsykiatriska funktionshinder. Ungdomar/vuxna med ADHD. Andra vanliga svårigheter ADHD. ADHD olika typer Ungdomar/vuxna med ADHD Neuropsykiatriska funktionshinder Överlappar varandra Pernilla Ekström Mob 0707 73 97 00 pernilla@hanteralivet.se www.hanteralivet.se Aspergers syndrom Tvångssyndrom Tourettes syndrom

Läs mer

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD Björn Kadesjö UPP-centrum, Socialstyrelsen, Stockholm och ö. l. Barnneuropsykiatri, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg, Björn

Läs mer

Förhållningssätt till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan

Förhållningssätt till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan Förhållningssätt till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan Diana Lorenz, kurator Neuropediatriska Avdelningen Astrid Lindgrens Barnsjukhus 2011-03-31 Diana Lorenz 1 Neuropsykiatriska

Läs mer

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn Utbildningsdag Tierp 22 okt 2012 LYDIA SPRINGER SANDRA MELANDER lydia.springer@lul.se sandra.melander@lul.se Projektet finansieras av: SUF-Kunskapscentrum

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

Selektiv mutism och dess behandling

Selektiv mutism och dess behandling Selektiv mutism och dess behandling Selektiv mutism och dess behandling Första ärenden 1996 Barnorienterad familjeterapi (BOF) - den använda behandlingsmetoden utveckling och anpassning av metoden till

Läs mer

Tidig förståelse i ett långt perspektiv

Tidig förståelse i ett långt perspektiv Tidig förståelse i ett långt perspektiv Helene Tranquist För en tid sedan blev jag tillfrågad om att medverka på en konferens om tidig intervention vid autism. Jag har sedan dess många gånger återkommit

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

STÖD VID MÖTEN. Om det här materialet

STÖD VID MÖTEN. Om det här materialet STÖD VID MÖTEN Om det här materialet Det är ofta i möten med okända människor och miljöer som en person med Aspergers syndrom upplever svårigheter. Här presenteras materialet "Stöd vid möten", som på ett

Läs mer

Utveckling inom BUP: ätstörningar, ADHD och autism

Utveckling inom BUP: ätstörningar, ADHD och autism Utveckling inom BUP: ätstörningar, ADHD och autism Elisabet Wentz Gillbergcentrum, Sahlgrenska akademin Disposition Ätstörningar ADHD Autismspektrumstörningar Slutsatser Anorexia nervosa diagnoskriterier

Läs mer

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet Depressioner hos barn och unga Mia Ramklint Uppsala Universitet Depression En egen tillfällig känsla Ett sänkt stämningsläge Ett psykiatriskt sjukdomstillstånd Depressionssjukdom (Egentlig depression)

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort från den Ottosson & d`elia. (2008). Rädsla, oro, ångest

Läs mer

Vad innebär det att vara koncentrerad?

Vad innebär det att vara koncentrerad? Vad innebär det att vara koncentrerad? Att koncentrera sig innebär att öppna sig för och ta in omvärlden; att med sina sinnen registrera intrycken från allt som finns omkring. Men omvärlden ger så ofantligt

Läs mer

VAD KAN SKOLAN GÖRA EFTER ETT SJÄLVMORD ELLER SJÄLVMORDSFÖRSÖK I ETT LÄNGRE PERSPEKTIV?

VAD KAN SKOLAN GÖRA EFTER ETT SJÄLVMORD ELLER SJÄLVMORDSFÖRSÖK I ETT LÄNGRE PERSPEKTIV? 1 VAD KAN SKOLAN GÖRA EFTER ETT SJÄLVMORD ELLER SJÄLVMORDSFÖRSÖK I ETT LÄNGRE PERSPEKTIV? I skolans krisplan ska finnas ett särskilt avsnitt om vad som ska göras om skolan drabbas av ett självmord eller

Läs mer

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se Till dig som har varit med om en svår händelse ljusdal.se När man har varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka reaktioner man kan förvänta sig

Läs mer

Information till första linjen. Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta

Information till första linjen. Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta Information till första linjen Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta ÖVERENSKOMMELSE VID MISSTANKE OM PSYKISKT FUNKTIONSHINDER HOS BARN OCH UNGA

Läs mer

Neuropsykiatri. Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri

Neuropsykiatri. Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri Neuropsykiatri Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri Diagnoser Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar avser diagnoser: 1. ADHD - med både hyperaktivitet och uppmärksamhetsstörning - med enbart hyperaktivitet

Läs mer

Sociala berättelser och seriesamtal

Sociala berättelser och seriesamtal Sociala berättelser och seriesamtal Claudia Chaves Martins, kurator Gun Persson Skoog, specialpedagog Autismcenter för barn & ungdom Agenda Presentation Bakgrund Seriesamtal Lunch Sociala berättelser Summering,

Läs mer

Uppdragsföreläsningar

Uppdragsföreläsningar Barn som väcker funderingar i förskolan Målgrupp Personal och föräldrar till barn i förskoleåldern. Rektorer för förskoleverksamhet. Personal inom BVC. Föreläsare Ulrika Aspeflo, leg. logoped Pris/Information

Läs mer

Aspeflo om Autism. ulrika@aspeflo.se. www.aspeflo.se

Aspeflo om Autism. ulrika@aspeflo.se. www.aspeflo.se Aspeflo om Autism ulrika@aspeflo.se www.aspeflo.se Grundläggande områden Meningsfulla aktiviteter Att fylla tiden med aktiviteter som är meningsfulla, begripliga, användbara Kommunikation Att förstå andras

Läs mer

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Förekomst av psykisk störning hos barn och ungdomar DSM-IV kriterier 41% DSM-IV kriterier

Läs mer

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- och diskussionsmaterial till webbutbildningen i BPSD-registret Materialet kan användas som underlag för gruppdiskussioner vid till exempel arbetsplatsträffar

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Checklista - vanliga stressorer

Checklista - vanliga stressorer Checklista - vanliga stressorer Krav Krav som i stunden överstiger individens förmåga Att ha för låga krav på sig, få för lite utmaning, för låg komplexitet på det man ska göra, få för lite stimuli Sociala

Läs mer

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd? Barn o ungas psykiska ohälsa Hur kan familjerna få stöd? Ylva Benderix leg psykoterapeut, dr i vårdvetenskap 1 Psykisk ohälsa bland unga undersöktes under 2013 av Socialstyrelsen. Barn och unga`s hälsa,

Läs mer

Explosiva barn - Vad vet vi? - Hur hjälper vi?

Explosiva barn - Vad vet vi? - Hur hjälper vi? Explosiva barn - Vad vet vi? - Hur hjälper vi? Elisabeth Fernell, Gunnar Fransson, Mats Johnson och Sven Östlund /Presentation I: Elisabeth Fernell 2012-10-25 Gillbergcentrum, Göteborgs universitet Utvecklingsneurologiska

Läs mer

Nyhetsbrev Barn, unga och familj Nr. 1 2009. Svårigheter att beskriva vad som är problemet i socialt arbete med barn och unga.

Nyhetsbrev Barn, unga och familj Nr. 1 2009. Svårigheter att beskriva vad som är problemet i socialt arbete med barn och unga. Nyhetsbrev Barn, unga och familj Nr. 1 2009 Svårigheter att beskriva vad som är problemet i socialt arbete med barn och unga. FoU-Nordväst kommer under våren att ge ut ett antal nyhetsbrev. Nyhetsbreven

Läs mer

Dansterapi för f r unga pojkar med diagnosen ADHD och dansterapi för f deprimerade tonårsflickor

Dansterapi för f r unga pojkar med diagnosen ADHD och dansterapi för f deprimerade tonårsflickor Dansterapi för f r unga pojkar med diagnosen ADHD och dansterapi för f deprimerade tonårsflickor Presentation på p konferensen Kulturen har en plats i vård v och behandling 13 oktober 2009 Professor Erna

Läs mer

Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation

Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation Uppsala 2013 okt Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation Problematik Migrationsstress - Trauma Förståelse Förhållningssätt Behandlingsbehov Familjeåterförening med komplikationer

Läs mer

Jag vet inte hur många gånger jag hört att ett utbrott kom som en blixt från klar himmel och varje gång tänker jag: Det stämmer inte!

Jag vet inte hur många gånger jag hört att ett utbrott kom som en blixt från klar himmel och varje gång tänker jag: Det stämmer inte! Energi Mia Kårlycke Jag vet inte hur många gånger jag hört att ett utbrott kom som en blixt från klar himmel och varje gång tänker jag: Det stämmer inte! Mia Kårlycke Att energin inte räcker till är ett

Läs mer

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld Tiden läker inte alla sår Information om barn som upplevt våld Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller i andra släkt-

Läs mer

JUNI 2003. För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem!

JUNI 2003. För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem! JUNI 2003 För hemvändare och hemmaväntare Välkommen hem! 1 2 Den här broschyren riktar sig både till dig som kommer hem efter mission och till dig som väntat hemma. 3 Utgiven av Sida 2003 Avdelningen för

Läs mer

ATT UPPTÄCKA ; FÖRSTÅ OCH AGERA

ATT UPPTÄCKA ; FÖRSTÅ OCH AGERA ATT UPPTÄCKA ; FÖRSTÅ OCH AGERA Föreläsning av Susanne Jessen Helsingborg oktober 2014 Varje hemmasinare är unik! Elever i behov av särskilt stöd Med sin egen historia Inte passar in i skolans värld Inget

Läs mer

Personnummer. Namn. Skattare. Datum. Symtom Aldrig Förekomst Allvarlighetsgrad Allvarlighetsgrad x förekomst A. Vanföreställningar 0 1 2 3 4 1 2 3

Personnummer. Namn. Skattare. Datum. Symtom Aldrig Förekomst Allvarlighetsgrad Allvarlighetsgrad x förekomst A. Vanföreställningar 0 1 2 3 4 1 2 3 Personnummer Namn Skattare Datum Symtom Aldrig x förekomst A. Vanföreställningar 0 1 2 3 4 1 2 3 B. Hallucinationer 0 1 2 3 4 1 2 3 C. Agitation / upprördhet 0 1 2 3 4 1 2 3 D. Depression / nedstämdhet

Läs mer

Riksförbundet Attention. Välkommen till Fördjupningskurs om NPF 24 oktober 2013 Kursledare: Urban Leijon. Dagens agenda

Riksförbundet Attention. Välkommen till Fördjupningskurs om NPF 24 oktober 2013 Kursledare: Urban Leijon. Dagens agenda Välkommen till Fördjupningskurs om NPF 24 oktober 2013 Kursledare: Urban Leijon www.attention-utbildning.se Dagens agenda 9.30 12.00 NPF - hur kan det yttra sig utifrån faktorer som diagnos, miljö, ålder

Läs mer

Depressioner hos barn

Depressioner hos barn Depressioner hos barn Konferens Draken 2011-12-08 Länsstyrelsen, GR, FoU i Väst/GR Frågorna handlar om Föräldrarna Barnen/ungdomarna Vad man kan göra Samverkan En del annat Dokumentationen kommer att finnas

Läs mer

YTTRANDE 2014-01-07. Kulturdepartementet 103 33 Stockholm ku.remissvar@regeringskansliet.se

YTTRANDE 2014-01-07. Kulturdepartementet 103 33 Stockholm ku.remissvar@regeringskansliet.se YTTRANDE 2014-01-07 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm ku.remissvar@regeringskansliet.se Yttrande över Betänkande av Lättlästutredningen Lättläst (SOU 2013:58) Autism- och Aspergerförbundet är en ideell

Läs mer

Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn

Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn ett utvecklingspsykiatriskt perspektiv Harald Sturm, barnpsykiater och barnneurolog Eric Zander, psykolog och doktorand Utvecklingspsykiatrisk enhet

Läs mer

Barn och unga berättar om stress

Barn och unga berättar om stress Barnombudsmannen rapporterar br2004:03 Barn och unga berättar om stress Resultat från Barnombudsmannens undersökning bland kontaktklasserna, våren 2003 ISSN 1652-0157 Barnombudsmannen Postadress: Box 22106,

Läs mer

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 För några decennier sedan var det få barn med svår utvecklingsstörning som nådde

Läs mer

Självskattningsskala för symtom (4S) Bas

Självskattningsskala för symtom (4S) Bas Självskattningsskala för symtom (4S) Bas Namn: Personnummer: Datum: I det här formuläret kommer du att få ta ställning till ett antal frågor om symtom och problem som är vanliga vid psykoser. Vi vill veta

Läs mer

Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se. Bruno Hägglöf 2014 10 13

Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se. Bruno Hägglöf 2014 10 13 Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se Aspekter på stöd i skolan Skolan är en viktig skyddsfaktor inte minst för barn med funktionsproblem Men också

Läs mer

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra SLSO PP ss yy kk ii aa tt rr ii nn SS öö dd rr aa SLSO P ss yy kk ii aa tt rr ii n n S öö dd rr aa Alla dessa b o k s t ä v e r om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra I

Läs mer