Rubrik specificerande dokument Version nr Reviderat datum Gäller från datum. Vårdprogram vid ADHD

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rubrik specificerande dokument Version nr Reviderat datum Gäller från datum. Vårdprogram vid ADHD 2010-08-27 2008-01"

Transkript

1 Version nr Diarie nr År/löp nr 2 Sidan 1 av 12 Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Reviderat datum Vårdprogram vid ADHD Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken Upprättad av (befattning, namn) Godkänd av (befattning, namn) Sign Gäller från datum Mare Kvrgic, Angelica Eriksson Jahn, Johanna Södersten, Ylva Rosén Anita Ivarsson, verksamhetschef Vårdprogram vid ADHD Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken Örebro läns landsting

2 Sidan 2 av 12 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidor 1. BAKGRUND... 3 Definition BASFAKTA...3 Diagnosen ADHD.. 3 Symtom.. 3 Uppmärksamhet.. 3 Impulsivitet... 4 Överaktivitet 4 Flickor och ADHD.. 4 Symtomen förändras 5 Förekomst. 5 Andra närliggande diagnoser 5 Orsaker till ADHD 6 Följder av ADHD.. 6 Prognos..6 Starka sidor FÖRDJUPAD DIAGNOSTISK KARTLÄGGNING OCH BEDÖMNING 7 Fördjupad diagnostisk kartläggning..7 Medicinsk del.. 7 Social del. 8 Psykologisk del 8 Pedagogisk del 8 Diagnos och förslag till åtgärd BEHANDLING 9 Föräldrastöd.. 9 ADHD föräldrautbildning Strategi 9 Föräldrautbildning COPE..10 Föräldrautbildning Komet, Förstärkt Komet 10 Samtalsstöd för barn/ungdomar 10 Medicinsk behandling Tandhälsa KVALITETSREGISTER..11 Kvalitetsregistret BUSA 11 Referenser..12 Bilaga 1: Flödesschema Bilaga 2: Basutredning skolhälsoteam Bilaga 3: Riktlinjer för handläggning av neuropsykiatriska tillstånd Bilaga 4: Differentialdiagnostik

3 Sidan 3 av BAKGRUND Definition ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) är en diagnostisk benämning för svårigheter som beror på uppmärksamhetsproblem och/eller problem med impulsivitet och överaktivitet. Barn med ADHD hör till dem som utmanar sin omgivning med sina svårigheter och sitt krävande beteende. ADHD utgör en sårbarhet som gör att dessa barn är känsligare än andra för förhållanden i sina uppväxtmiljöer. De erfarenheter som barnen gör under uppväxten kan få stor betydelse för hur de kommer att fungera i olika sammanhang. Både arv och miljö spelar således roll för problemen vid ADHD. ( Socialstyrelsen, 2010.) 2. BASFAKTA Diagnosen ADHD Det finns idag ett samstämmigt vetenskapligt internationellt stöd för att ställa diagnosen ADHD på ett tillförlitligt sätt. Diagnosen definieras i den diagnostiska manualen DSM-IV (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, Fourth Edition) där kriterierna för symtomen uppmärksamhetsstörning, överaktivitet och impulsivitet kan fastställas. I Sverige används även WHO:s diagnos manual ICD-10 (International Classification of Diseases Klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem 1997). I den motsvaras ADHD av diagnosen hyperaktivitetsstörning. För att diagnosen ska vara uppfylld ställs följande krav: Barnet ska ha symtom som avviker markant från vad man väntar sig utifrån hans eller hennes ålder, kön och utvecklingsnivå. Problemen ska ha funnits under lång tid, visat sig redan under förskoleåldern, och inte bara vara tillfälliga. Svårigheterna ska ha en allvarlig inverkan på barnets sätt att fungera och ge betydande problem i olika typer av vardagssituationer, t ex i skolan, på fritiden och i hemmet. Om symtomen bättre förklaras av någon annan diagnos, som depression, utvecklingsstörning eller autism, ska inte diagnosen ADHD användas. (Socialstyrelsen 2010.) Tre undergrupper av ADHD förekommer: ADHD med i huvudsak uppmärksamhetsstörning. ADHD med i huvudsak hyperaktivitet/impulsivitet. ADHD av kombinerad typ. (Socialstyrelsen 2004.) Symtom Uppmärksamhet Uppmärksamhetssvårigheter vid ADHD innebär att barnet lätt störs av det som händer i omgivningen. De tappar fokus och har svårt att upprätthålla koncentrationen på aktuell

4 Sidan 4 av 12 uppgift. Särskilt när uppgiften ställer krav på barnets svagare sidor. När dessa barn blir avbrutna av något har de svårt att komma ihåg vad de höll på med och att återuppta det de sysslade med. Många har svårt att komma igång med sina uppgifter och sitter istället och pillar och tycks tänka på annat. Barn med stora uppmärksamhetsproblem har svårt att hålla reda på sina saker liksom att planera och organisera det som de förväntas göra. En del barn med uppmärksamhetsproblem blir sittande i egna tankar, de dagdrömmer och är inte riktigt närvarande i det som sker. (Socialstyrelsen 2010, Socialstyrelsen 2004.) Impulsivitet Impulsiviteten gör att barn med ADHD har svårt att hålla inne eller hejda sina reaktioner. Det är impulsen i stunden som styr deras handlande, sällan någon eftertanke eller reflektion över vad som kommer att ge bäst resultat. Dessa barn blir fort otåliga och kan inte vänta utan avbryter och kastar ur sig svaren, ofta innan de har lyssnat färdigt och utan tanke på att det kan väcka negativa reaktioner hos omgivningen. Det är svårt för impulsiva barn att tänka långsiktigt och att planera och genomföra en handling. De startar med något men avbryts när de kommer på något annat, och dras gärna till det som just då verkar mest lockande och inte kräver så mycket ansträngning. Barn med ADHD har svårt att lära sig av sina misslyckanden eftersom de inte kan stanna upp för att tänka efter innan de agerar. Därför har de svårt att förstå hur en episod uppstod eller varför andra blir arga. I stället får de ofta höra att du aldrig lär dig. (Socialstyrelsen 2010, Socialstyrelsen 2004.) Överaktivitet Barnen både rör sig mer och pratar/låter mer än andra yngre barn genom att springa omkring, klättra och hoppa, och äldre barn genom att plocka med saker, gunga på stolen etc. Många ungdomar med ADHD är inte synligt överaktiva men känner sig ofta rastlösa eller otåliga när inget spännande händer och vardagen verkar vara grå och tråkig. De vill ständigt ha något spännande på gång för att inte bli rastlösa. För många varierar dock aktivitetsgraden med typen av situation. Barn som är överaktiva i många situationer kan snarast verka oföretagsamma i andra, t ex skolarbetet, om uppgiften inte är tillräckligt stimulerande eller spännande. (Socialstyrelsen 2010, Socialstyrelsen 2004.) Flickor och ADHD Enligt Socialstyrelsen (2010) har forskningen om barn och ungdomar med ADHD huvudsakligen varit inriktad på pojkar, kunskapen om flickor med ADHD är fortfarande bristfällig. Enligt en översikt från Statens beredning för medicinsk utvärdering är det två till tre gånger vanligare med ADHD hos pojkar än hos flickor. (Socialstyrelsen, 2010.) Symtomen hos flickor med ADHD tycks komma till uttryck på ett annorlunda sätt än hos pojkar med ADHD. Flickornas ADHD-problematik märks oftare som brister i uppmärksamheten och mindre i form av impulsiva känsloyttringar eller motorisk överaktivitet. Medan pojkar ofta får utagerande tilläggsproblem har flickor mer inåtvända symtom med låg självkänsla och ledsenhet. Ofta får de också olika kroppsliga symtom, t ex huvudvärk och magont, som en följd av att de inte kan leva upp till omgivningens förväntningar. Flickornas problem är alltså inte lika uppenbara för omgivningen. Flickor uppvisar mer inåtvända symtom och därför finns en risk för att flickor med ADHD inte

5 Sidan 5 av 12 uppmärksammas och får den förståelse de skulle behöva för att utvecklas väl. Det är dock viktigt att poängtera att individuella skillnader oavsett kön även kan förekomma. (Socialstyrelsen 2010.) Symtomen förändras Symtombilden för ADHD förändras med barnets ålder och dess livserfarenheter, symtom kvarstår ofta under hela uppväxten i större eller mindre grad. För de flesta avtar den motoriska överaktiviteten och impulsiviteten med stigande ålder medan koncentrationssvårigheterna ofta finns kvar. Överaktiviteten tenderar att ändra karaktär till en känsla av inre oro, otålighet och otillfredsställelse som de inte förstår eller kan påverka. Läs- och skrivsvårigheterna liksom olika kognitiva svårigheter framträder tydligare i ungdomsåren. Med relevant stöd kan många unga klara sig bra trots sitt funktionshinder. Hos många ungdomar som inte fått diagnos eller fått diagnos sent kan sekundära svårigheter som ångest, depression eller missbruk uppträda. (Socialstyrelsen 2010, Socialstyrelsen 2004.) Förekomst ADHD är den oftast identifierade diagnosen för beteendeproblem i barndomen. Det finns mycket forskning gällande ADHD och det vetenskapliga underlaget är mycket omfattande. Det finns stor internationell vetenskaplig enighet om huvudresultaten. Ungefär fem procent av alla barn i skolåldern beräknas ha ADHD. Det är två till tre gånger vanligare hos pojkar än flickor men Socialstyrelsen hänvisar till studier gjorda av Kopp och Gillberg 1999 som påvisade en underdiagnostisering bland flickor. Ursprungligen diagnostiserades ADHD endast hos barn, idag vet man att ADHD också finns hos ungdomar och vuxna. (Socialstyrelsen 2010.) Andra närliggande diagnoser Vid diagnostisering av ADHD är det viktigt att beakta förekomsten av komorbiditet d v s samtidig förekomst av en eller flera andra störningar/tillstånd, för att optimal behandling skall kunna erbjudas. Olika studier har visat att cirka hälften av barn med ADHD har läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi. Både Tourettes syndrom och tvång förefaller vanligare hos barn med ADHD än hos andra barn. (Socialstyrelsen 2004.) Även affektiva störningar i form av ångest och depression, bipolär störning samt missbruksproblematik förekommer oftare hos barn och/eller ungdomar med ADHD. Omvänt har personer som söker hjälp för andra psykiska problem inte sällan också ADHD. Det är angeläget att identifiera kombinationerna av olika problem för att kunna erbjuda adekvat hjälp. En erfarenhet är t ex att deprimerade personer med oupptäckt ADHD inte får den hjälp som de behöver när man inte uppmärksammar denna del av deras problem, och att den då valda behandlingsformen inte leder till förväntat resultat. Det är vanligt att barn med ADHD även har sociala och kommunikativa problem. Det är inte ovanligt att autismspektrumtillstånd debuterar med ADHD-liknande symtom som överaktivitet och oorganiserat beteende. Det händer också att personer med autismspektrumtillstånd har stora uppmärksamhets- och överaktivitetssvårigheter som inte kan förklaras av deras autism, d v s de har både autismspektrumtillstånd och ADHD. (Socialstyrelsen 2004.)

6 Sidan 6 av 12 De barn som har ADHD + DCD (Developmental Coordination Disorder) - benämndes tidigare som DAMP - förfaller enligt svenska studier ha en större problemtyngd och sämre prognos än de som enbart har ADHD. Därför är det betydelsefullt att identifiera barn med den typen av kombinerade problem som benämns ADHD med DCD. (American Psychiatric Association 2005, Orsaker till ADHD De exakta mekanismer som gör att ett barn utvecklar ADHD går inte alltid att fastställa. Vetenskapliga studier under de senaste årtiondena har dock visat att det finns en hög grad av ärftlighet vid ADHD. Komplikationer som barnet utsätts för under fosterstadiet, förlossningen eller nyföddhetstiden kan medföra ADHD samtidigt som de också leder till motorisktneurologiska avvikelser och inlärningsproblem. Barns medfödda eller tidigt förvärvade förutsättningar är den viktigaste orsaken till ADHD, men den miljö de växer upp i spelar mycket stor roll för hur problemen kommer till uttryck och utvecklas. Därför finns det mycket starka skäl att undersöka hur vardagsmiljön är för barn som har den sårbarhet som ADHD utgör. (Socialstyrelsen, 2010.) Följder av ADHD Sammanfattningsvis har barn med ADHD ofta svårigheter som de vuxna i omgivningen måste vara uppmärksamma på: Svårigheter med inlärning och bristande skolframgång. Konfliktfyllda relationer till sina föräldrar, lärare och andra vuxna. Svårigheter att utveckla, behålla och fördjupa kamratrelationer. Bristande tilltro till sin egen förmåga med känslor av misslyckande och depression. Erfarenhet av att vara utsatt för mobbning. Svårigheter att utveckla meningsfulla intressen. ( Socialstyrelsen, 2010.) Prognos Länge var uppfattningen att problemen vid ADHD växer bort men studier på senare tid visar att de grundläggande svårigheterna för ett barn med ADHD kvarstår i större eller mindre grad även i ungdomsåren och i vuxenlivet. För de flesta avtar den motoriska överaktiviteten och impulsiviteten med stigande ålder, medan koncentrationssvårigheterna ofta finns kvar. (Socialstyrelsen, 2010.) Starka sidor Ett annat sätt att beskriva barn och ungdomar med ADHD är att nämna den kreativitet och uppfinningsrikedom som många har. De tänker och associerar snabbt och hittar okonventionella lösningar. Om de blir intresserade av något visar de i stunden ofta stor entusiasm och ambition. Det är tyvärr sällan den sidan av deras personlighet blir tydlig och uppmärksammad på ett positivt sätt. (Socialstyrelsen 2004.)

7 Sidan 7 av FÖRDJUPAD DIAGNOSTISK KARTLÄGGNING OCH BEDÖMNING Ärendet fördelas av enhetschef till psykolog som går igenom befintligt material för bedömning och tillsammans med enhetschef eller eventuell remissgrupp tar ställning till fortsatta åtgärder enligt följande nivåer (se bilaga 1): Nivå 1 Vid komplett basutredning (se bilaga 2) där diagnos är fastställd kallas barnet/ungdomen till läkare/sjuksköterska för ställningstagande till behandling och kompletterande insatser. Nivå 2 Om komplett basutredning finns men diagnos inte är fastställd görs de kompletteringar som av psykolog bedömts vara nödvändiga för ställningstagande till diagnos och differentialdiagnos. Nivå 3 Vid ofullständig basutredning går ärendet till Nyanmälningsgruppen för BCFPI och MINI-Kid. Därefter görs kompletteringar som psykolog och/eller barnpsykiatriker bedömt vara nödvändiga för ställningstagande till diagnos och differentialdiagnos. Nivå 4 Om det i den inledande bedömningen i Nyanmälningsgruppen eller i en pågående behandlingskontakt framkommer misstankar om ADHD-problematik och basutredning saknas kontaktas skola efter samtycke av föräldrar för planering av fortsatta insatser. Därefter tas ställning till diagnostisk kartläggning med ADHD-frågeställning (se bilaga 3). Fördjupad diagnostisk kartläggning Den fördjupade diagnostiska kartläggningen av misstänkt ADHD inom barn- och ungdomspsykiatrin består av en medicinsk, social, psykologisk och pedagogisk del där respektive del kan variera i omfattning. Avgörande för insatsernas omfattning är vilka uppgifter som redan finns att tillgå samt ärendets komplexitet. Det innebär i praktiken att i de fall där tillräcklig information finns tillgänglig behöver inte alla delar ingå. Psykolog och/eller läkare ingår alltid i den fördjupade diagnostiska kartläggningen. Medicinsk del Den medicinska består av: En allmän läkarundersökning med tyngdpunkt på neurologstatus samt bedömning av allmänt hälsotillstånd. En kartläggning av hereditet, graviditet och förlossning. Genomgång av barnets utveckling (fysisk, motorisk, språklig, intellektuell och social). Ställningstagande till eventuell differentialdiagnostik (se bilaga 4).

8 Sidan 8 av 12 I oklara fall kan den medicinska delen kompletteras med: Strukturerad intervju och vissa skattningsskalor. Påtagliga avvikelser i neuromotorisk status undersöks, som t ex asymmetrier eller reflexrubbningar. Misstanke om fortskridande förlopp med tendens till försämring bör föranleda utredning med någon form av hjärnavbildande undersökning som CT eller MRI. Kromosomundersökning/riktad genanalys. CNS undersökning (MRI) eller EEG vid misstanke om specifik CNS-sjukdom. Blod- och urintester vid misstanke om hormonella eller metaboliska sjukdomar. Social del Den sociala delen innebär en kartläggning och bedömning av familjesituationen i social och psykologisk bemärkelse. Följande områden omfattas: Barnets sociala situation. Familjens sociala situation. Familjens nätverk. Tidigare och pågående insatser. Psykologisk del Den psykologiska delen syftar till att kartlägga nedanstående funktioner och identifiera barnets/ungdomens resurser såväl som svårigheter. I bedömningen ingår: Allmän begåvning inkluderande verbala och visuo-spatiala funktioner. Exekutiva funktioner såsom uppmärksamhet, koncentration, impulskontroll, snabbhet, minne, planeringsförmåga, flexibilitet m fl. Emotionella aspekter, affekter och affektreglering samt relationella aspekter och anknytningsmönster. Användbara metoder: Beteendeobservationer under utredningen. Begåvningstest: WPPSI, WISC, WAIS, Leiter, Ravens matriser. Exekutiva (neuropsykologiska) test: Nepsy, D-KEFS, RCFT, WCST, TOVA, QB utan farmaka. Projektiva test: Ericametoden, CAT, TAT, ORT. Skattningsskalor: Brown ADD skalor, Jag tycker jag är, Becks Ungdomsskalor. Pedagogisk del Den pedagogiska delen genomförs i samarbete mellan BUP och skola. Pedagogisk kartläggning sker av barnets aktuella lärandesituation och vid behov kartläggning av tidigare skolår. Detta kan ske genom skolobservation och/eller intervju med berörda lärare.

9 Sidan 9 av 12 Följande områden omfattas: Barnets fysiska lärandemiljö. Barnets sociala situation och förmåga. Barnets lärande kunskapsmässigt/inlärningsmässigt. Eventuella skattningsformulär som kan användas; SNAP-IV, Conners, Diagnos och förslag till åtgärd Efter slutförd fördjupad diagnostisk kartläggning sammanfattas materialet vilket ligger till grund för ställningstagande till diagnos och fortsatta behandlingsinsatser. Resultatet återförs både skriftligt och muntligt till barnet/ungdomen och föräldrarna. Efter samtycke med föräldrar sker även återföring till skolan. 4. BEHANDLING Kombinationen av psykosociala interventioner och medicinsk behandling med centralstimulantia har visat sig ge de bästa behandlingsresultaten. Insatser som föräldrautbildning, anpassad skolsituation och social färdighetsträning har också uppvisat goda resultat. (Socialstyrelsen 2010.) BUP-kliniken erbjuder föräldrautbildning, individuell kontakt eller i grupp för barnet/ungdomen vid behov samt även farmakologisk behandling. Föräldrar till barn med ADHD behöver stöd i sin föräldraroll vilket erbjuds via BUPmottagningen. Detta innebär att ge föräldrarna ökad kunskap om ADHD-diagnosen och de konsekvenser det medfört i det vardagliga livet. Syftet är att bidra till att ge barnet/ungdomen förutsättningar att utvecklas på ett positivt sätt utifrån sina förutsättningar. Stödet ges i första hand i grupp i samband med föräldrautbildningarna. Även barnen behöver stöd att acceptera och förstå sin diagnos. Detta stöd kan erbjudas individuellt eller i grupp. Föräldrastöd ADHD-föräldrautbildning Strategi Introduktionsutbildning för föräldrar till barn med ADHD-diagnos som syftar till att stärka relationen mellan barn och föräldrar samt att reducera negativt beteende och känslomässiga problem i familjen. Kursens mål är att: Ge föräldrar baskunskap om ADHD, dess konsekvenser för barnets och familjens vardagsfungerande och hur man kan underlätta vardagen. Ge föräldrar vägledning i hur de kan utveckla positivt samspel och uppmuntra positivt beteende samt förebygga och hantera problembeteenden. Informera om samhällets stöd inom stat, kommun och landsting.

10 Sidan 10 av 12 Introduktionsutbildningen består av fem lektioner om 2,5 timmar/lektion. Utbildningen genomförs vid fyra tillfällen per år. Utbildningen ska ge baskunskaper som kan vara användbara för förståelsen och bemötandet av barnet. Vid behov kan dessa sedan fördjupas exempelvis i mer omfattande föräldrautbildningsprogram. Föräldrautbildning COPE COPE är en föräldrautbildning som syftar till att förbättra föräldraförmågan, samt att utveckla föräldrarnas problemlösnings-, kommunikations- och konfliktlösningsstrategier. COPE är utformad för att hjälpa föräldrarna att få en ökad förståelse för barnets svårigheter samt utveckla mer specialiserade strategier. Tanken med detta är att stärka positivt beteende mellan barn och föräldrar för att skapa en bättre fungerande vardag för familjen. Föräldrautbildningen genomförs i grupp och erbjuds regelbundet på kliniken. Föräldrautbildning Komet, Förstärkt Komet Komet är ett utbildningsprogram som riktar sig till föräldrar. Målet är att lära ut verktyg som leder till mindre bråk och konflikter hemma. Komet är en förkortning av KOmmunikationsMETod, och programmet bygger på att lära föräldrar bättre sätt att kommunicera med barnet. Idén är att det är den vuxne som i första hand måste ändra sitt beteende för att minska problemen. Komet Föräldrautbildningen sker i mindre grupper. Förstärkt Komet (ffkomet) är en vidareutveckling av Komet för föräldrar och riktar sig till föräldrar med en mer komplex problematik. I Förstärkt Komet träffas föräldrar och handledaren enskilt varannan gång och vid vartannat utbildningstillfälle i grupp. För intensiv behandling kan Komet eller Förstärkt Komet vara ett alternativ och erbjuds vid behov. Samtalsstöd för barn/ungdomar Samtalstöd kan vid behov ges till barn och ungdomar. Detta kan ske individuellt eller i grupp. Syftet är i första hand att erbjuda barnet/ungdomen möjlighet och förutsättningar att bearbeta och acceptera sin diagnos. Medicinsk behandling Huvudansvaret för den farmakologiska behandlingen vilar på barnpsykiatriker på BUP. För barn och ungdomar inskrivna inom barnhabiliteringen kan respektive habiliteringsläkare eller barnneurolog ansvara för farmakologisk behandling efter att dosen ställts in av barnspykiater. Farmakologisk behandling för barn/ungdomar inleds och följs upp av sjuksköterska och barnpsykiatriker på BUP-mottagningen. Vid insättning av medicinering kontrolleras vikt, längd, blodtyck samt puls vilket följs under hela behandlingstiden. Vecka 1 sker uppföljning hos sjuksköterska på BUP-mottagningen. Vid önskemål från barnet/ungdomen och föräldrarna finns även möjlighet för uppföljning hos skolsköterska och/eller sjuksköterska på vårdcentralen. Värdena rapporteras till BUP-mottagningen via e- post eller telefon.

11 Sidan 11 av 12 Vecka 2 sker återbesök hos sjuksköterska och/eller barnpsykiatriker på BUP. Vecka 4 återbesök hos sjuksköterska för bedömning samt planering av fortsatt uppföljning. När tillfredsställande effekt av farmakologisk behandling uppnåtts sker uppföljning på BUPmottagningen hos sjuksköterska och/eller barnpsykiatriker med en till tre månaders intervaller. Återbesök hos barnpsykiatriker minst en gång per termin eller tätare vid behov. Vid besök på mottagningen sker följande: Vid första besöket sker diskussion med barnet/ungdomen och föräldrarna om diagnos, dessutom information om behandlingsalternativ samt ställningstagande till farmakologisk behandling. Blodtryck, puls, vikt och längd sker vid varje besök. Somatisk status och motorisk/neurologisk undersökning utförs vid första besöket och därefter vid behov. Barnet/ungdomen tillfrågas om registrering i BUSA-registret. (Behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD.) Conners biverkningsformulär. QB-test för utvärdering av medicineffekt kan användas i vissa fall under pågående farmakologisk behandling. Tandhälsa I kombinationen med medicinering och bristande munhygieniska rutiner löper denna grupp patienter risk för att utveckla oral ohälsa. I behandlingen ingår råd om god mun- och tandhälsa. Möjlighet finns även att remittera till specialisttandvård vid behov. 5. KVALITETSREGISTER Kvalitetsregistret BUSA BUSA är ett nationellt kvalitetsregister för BehandlingsUppföljning av Säkerställd ADHD. I BUSA samlas in uppgifter om vad som anses vara allra viktigast att veta vid behandling av ADHD. Inledande uppgifter samlas in vid behandlingens start och uppföljning sker sedan en gång per år tills behandlingen avslutas. Frågorna i BUSA går ut på att beskriva behandlingarna och resultatet av behandlingarna. Denna information bearbetas och sammanställs sedan på ett sådant sätt att den kan utgöra underlag för förbättringar av vården både lokalt och i hela landet. Registreringen i BUSA är frivillig och du har möjlighet att när som helst avböja eller avbryta deltagandet i registret. Du har rätt att ta del av det som står om dig, och du har även rätt att begära ändring eller borttagning av redan registrerade uppgifter. För lagringen av den insamlade informationen har ett personregister inrättats. Personregistret är inrättat enligt personuppgiftslagen (svensk Författningssamling 1998:204) och har anmälts till Datainspektionen. Information om personuppgiftslagen, inklusive lagtexten, finns på Datainspektionens hemsida,

12 Sidan 12 av 12 Referenser American Psychiatric Association.; American Psychiatric Association. Task Force on DSM- IV Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, 4th. Edition Washington, DC : American Psychiatric Association. Kopp, S. & Gillberg, C. (1999) Vem söker barnpsykiatrisk öppenvård? Fem års nybesök vid en barn- och ungdomspsykiatrisk mottagning i Göteborg. Läkartidningen, 96, (46) Socialstyrelsen. Kort om ADHD hos barn och vuxna En sammanfattning av Socialstyrelsen kunskapsöversikt. 2004, Stockholm: Socialstyrelsen. Socialstyrelsen. Barn som utmanar Barn med ADHD och andra beteendeproblem. 2010, Stockholm: Socialstyrelsen. Socialstyrelsen. Klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem 1997 Systematisk förteckning. 1996, Stockholm: Socialstyrelsen. Revideras senast

13 BILAGA 1 FLÖDESSCHEMA: DIAGNOSTISK KARTLÄGGNING FRÅGESTÄLLNING ADHD Komplett basutredn. Diagnos finns Läk och ssk för medicinsk behandling Nivå 1 Komplett basutredn. Ej diagnos Fastställa diagnos hos psykolog Läk och ssk för medicinsk behandling Nivå 2 Delar av basutredn Nyanm grupp Komplettering efter bedömning av psykolog Nivå 3 Ingen basutredn Nyanm grupp Fullständig diagnostisk kartläggning Nivå 4

14 BILAGA 2 Basutredning skolhälsoteam BUP: Vid misstänkt ADHD Miniminivå + förmåga till uppmärksamhet/ impulskontroll/ affektreglering. Miniminivå Miniminivå samt förmåga till uppmärksamhet/impulskontroll/ affektreglering. Miniminivå + förmåga till uppmärksamhet/impulskontroll/ affektreglering. Miniminivå BUH: Vid diagnostiserad psykisk utvecklingsstörning Utvecklingsbedömning med utifrån utvecklingsnivå relevant bedömningsinstrument. Utvecklingsnivå enligt testresultat ska anges. Miniminivå Miniminivå + den medicinska utredningen ska värdera om bakomliggande medicinska faktorer till diagnosen psykisk utvecklingsstörning kan föreligga. Framkommer sådan misstanke ska remiss till Barnklinik utfärdas för vidare utredning. Förskolebarn: - Nuvarande vistelsemiljö - Beskrivning av barnets styrkor och svagheter gällande samspel, sysselsättning, kommunikation, perception. - Tidigare och aktuella pedagogiska insatser. Skolbarn: Som miniminivå. En sammanfattning av utredningen ska sammanställas där det framgår att diagnos psykisk utvecklingsstörning har ställts och på vilka grunder. Barn- och ungdomsmedicin: Vid behov av kompletterande medicinsk utredning Miniminivå önskvärd. Miniminivå önskvärd Miniminivå inklusive somatiskt och neurologiskt status. Miniminivå önskvärd. Miniminivå önskvärd.

15 BILAGA RIKTLINJER FÖR DIAGNOSTIK, BEHANDLING OCH STÖD FÖR BARN MED ADHD Riktlinjerna är antagna av Vilgotgruppen Utgångspunkter och gemensamma grundläggande värderingar med stöd av lagstiftning och läroplaner Alla barn och ungdomar som är i behov av särskilt stöd har rätt att få sina behov av stöd, vård och behandling allsidigt utredda och tillgodosedda. Barnets eller ungdomens behov av utredning eller behandling skall fullföljas utan dröjsmål. Eftersom förskolan-skolan och barn- och ungdomspsykiatrin är skilda verksamheter med olika uppgifter och ansvar kan inte uppdrag ges från en verksamhet till en annan. Brister när det gäller kompetens och resurser i en verksamhet får inte heller motivera att ansvaret för insatser hänvisas till en annan verksamhet. Förskolan huvuduppgift är att lägga grunden för livslångt lärande. Verksamheten skall vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Förskolan skall erbjuda barnen en god pedagogisk verksamhet, där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet(lpfö 98). Förskolan skall tillsammans med föräldrarna följa barnens utveckling och lärande och hela tiden anpassa verksamheten till barnens behov och intressen. Skolans huvuduppgift är att förmedla kunskaper och i samarbete med hemmet främja elevernas utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. Alla barn och ungdomar skall ha tillgång till utbildning i det offentliga skolväsendet. Utbildningen skall inom varje skolform vara likvärdig, varhelst den anordnas i landet. 1 Alla elever i skolan skall få den undervisning och stimulans som de behöver för att utifrån sina förutsättningar nå så långt som möjligt i sitt lärande och utveckling. Alla elever behöver stöd för sin utveckling, några behöver särskilt stöd under vissa perioder, andra under hela sin skoltid. Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målet för undervisningen. Särskilt stöd skall ges till elever som har svårigheter i skolarbetet. Om det framkommer att en elev kan vara i behov av särskilt stöd i skolan ansvarar rektor för att behovet utreds. 2 1 Skollagen, 1 kap 2 2 Skollagen, 4 kap 1 andra stycket och Grundskoleförordningen 5 kap 1

16 Orsaker till elevers svårigheter i skolan bör i första hand sökas i deras möte med skolmiljön, undervisningens innehåll och lärande. Elevernas skolsvårigheter skall därför främst förstås som reaktioner på hur undervisningen är upplagd och vilka krav som ställs och inte enbart förklaras utifrån egenskaper hos den enskilda individen. BUP:s huvuduppgift är att bedriva vård enligt Hälso- och sjukvårdslagen vilket innebär att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Vården skall ges på lika villkor och den som har störst behov skall ges företräde. Vården skall vara av god kvalité, lättillgänglig samt bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet. Vård kan även bedrivas enligt LPT (Lagen om psykiatrisk tvångsvård) vilket innebär att vård kan ges utan patientens samtycke vid allvarlig psykisk störning. Vård enligt LPT är relativt sällsynt inom barnpsykiatrin. Uppdragsgivare till BUP är vårdnadshavare, i undantagsfall kan uppdrag komma från socialtjänsten. Utredning inom förskola/skola Förskola. När förskolan uppmärksammat att ett barn kan behöva särskilt stöd ska en pedagogisk utredning göras. Det är sällan aktuellt med utredning med frågeställning ADHD före förskoleklass. Skola. Om det framkommer att en elev kan ha behov av särskilda stödåtgärder i skolan skall rektor se till att behovet utreds. 3 En utredning om behov av särskilt stöd består av två steg, först en kartläggning av hur problemet ter sig och därefter en analys, diskussion som leder till slutsatser om tänkbara orsaker och behov. I vissa fall kan en utredning göras relativt enkel av den som har mest kontakt med eleven. I andra fall krävs det en mer grundlig utredningsinsats, då elevens hela skolsituation behöver kartläggas och analyseras. Visar utredningen att eleven har behov av särskilt stöd i skolan ska rektor se till att ett åtgärdsprogram utarbetas som beskriver hur stödet ska tillgodoses i skolan. I vissa fall behöver den pedagogiska utredningen kompletteras med en medicinsk, psykologisk och social utredning i samverkan med elev och vårdnadshavare en s.k. Basutredning 4 Efter en Basutredning kan vid okomplicerade ärenden skolläkaren eller skolpsykologen fastställa diagnos ADHD. I andra fall och vid sammansatt problematik remiteras till BUP. Remissförfarande från förskola/skola till BUP När förskolan-skolan har gjort en Basutredning och den visar behov av ytterligare utredning utifrån en diagnostisk frågeställning och/eller medicinering kan en remittering till BUP bli aktuell. 3 Skollagen, 4 kap 1 andra stycket och Grundskoleförordningen 5 kap 1 4 Basutredning = Specialpedagogisk utredning, medicinsk utredning, social utredning och psykologisk utredning

17 Elevens vårdnadshavare avgör efter samråd med ansvarig utredare om en remittering ska ske för en vidare diagnostisk utredning och/ eller medicinering. BVC läkare, skolläkare, eller förskolan/skolans psykolog utfärdar remissen i sina funktioner som hälso- och sjukvårdspersonal och ansvarar för att förskolans/skolans utredningar bifogas som underlag till remissen. Rektor informeras om att remiss skickas till BUP. Om BUP efter sin bedömning beslutar att inleda vidare utredning, bekräftas remissen skriftligen till utfärdare. Bedömer BUP att det inte finns tillräckliga skäl för en diagnostisk utredning lämnas skriftligen ett remissvar till utfärdaren. Kontakt med BUP som initieras av vårdnadshavare eller vid en redan pågående kontakt När vårdnadshavare själva söker hjälp för sitt barn på BUP och man där bedömer att en barnpsykiatrisk utredning bör göras ansvarar BUP för hela utredningen. BUP tar efter samråd med vårdnadshavare initiativ till samverkan med skolans barn och elevhälsoteam. Under förutsättning att vårdnadshavare medger det har BUP rätt att få ta del av utredningar som gjorts av skolan och som man behöver för sin egen fortsatta barnpsykiatriska utredning. Om vårdnadshavare vid kontakt med BUP uttrycker oro för sitt barns skolsituation, ansvarar BUP för att aktualisera problemet till rektor på barnets förskola/skola. Rektor ansvarar för att utreda om barnet/eleven är i behov av särskilt stöd i förskolan/skolan. 5 Uppföljnings- och åtgärdsansvar Förskolebarn: Rektor då det gäller pedagogiska åtgärder i förskolan. Skolan: Rektor då det gäller elevvårdande och pedagogiska åtgärder i skolan. Skolhälsovården utfärdar intyg (t.ex. läkarintyg för vårdbidrag) för de som inte har en pågående kontakt med BUP eller annan vårdgivare. BUP: För barn med fastställd diagnos och behov av barnpsykiatrisk kontakt. Vid behandling av barnpsykiatrisk problematik erbjuds medicinering, riktat föräldrastöd och vid behov annan behandling enligt vårdprogram. BUP ansvarar för att intyg(t ex läkarintyg vid vårdbidrag) utfärdas på begäran. 5 Skollagen, 4 kap 1 andra stycket och Grundskoleförordningen 5 kap 1

18 Version nr Diarie nr År/löp nr 2 Sidan 1 av 1 Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Reviderat datum Vårdprogram vid ADHD Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken Upprättad av (befattning, namn) Godkänd av (befattning, namn) Sign Gäller från datum Mare Kvrgic, Angelica Eriksson Jahn, Johanna Södersten, Ylva Rosén Anita Ivarsson, verksamhetschef BILAGA 4 DIFFRENTIALDIAGNOSTIK Psykiatriska diagnoser Trotssyndrom (ODD) Uppförandestörning (CD) Missbruk Ångestsymtom Depression samt mani Autismspektrumstörning Tourettes syndrom PTSD Menthal retardation MEDICINSKA DIAGNOSER Hörselskada eller dövhet Synnedsättning Neurologiska skador Specifika genetiska syndrom: Fetalt alkoholsyndrom, Catch 22, Fragil-X, neurofibromatos mf. Epilepsi (EP) Andra akuta och kroniska sjukdomar: hypertyreos, hypotyreos mf. Andra orsaker Vissa läkemedel: phenobarbital, antihistamin, theophylline, sympathomimetics, steroider mf. Miljöfaktorer, t ex förgiftning med bly (Pb) Psykosociala faktorer

Vårdprogram vid ADHD

Vårdprogram vid ADHD Version nr Diarie nr År/löp nr 3 Sidan 1 av 12 Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Reviderat datum Vårdprogram vid ADHD Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken 2012-08-24 Upprättad

Läs mer

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag Anna Sandell, Psykolog i förskola/skola Stenungsunds kommun Ordf. Psifos Vägledning för Elevhälsan Samarbete mellan Skolverket

Läs mer

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2 1/12 2004 ADHD och autism Björn Kadesjö Vad är ADHD? 1 ADHD i olika åldrar 1 Så vanligt är ADHD 2 Samtidiga problem 2 Orsaker till ADHD 3 Behandling 3 ADHD och autism 4 Vad är ADHD? ADHD (attention deficit/hyperactivity

Läs mer

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som har ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatrin. Fakta om. Adhd. Utredning och behandling. www.lg.se. En del av Landstinget Gävleborg

Barn- och ungdomspsykiatrin. Fakta om. Adhd. Utredning och behandling. www.lg.se. En del av Landstinget Gävleborg Barn- och ungdomspsykiatrin Fakta om Adhd Utredning och behandling www.lg.se En del av Landstinget Gävleborg Allmänt Adhd är en förkortning av engelskans attention deficit/hyperactivity disorder, som brukar

Läs mer

Koncentrationssvårigheter. Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Koncentrationssvårigheter. Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Koncentrationssvårigheter Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Koncentrationssvårigheter vad är det? 2. Olika typer av koncentrationssvårigheter 3. Typiska problem

Läs mer

Neuropsykiatri. Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri

Neuropsykiatri. Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri Neuropsykiatri Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri Diagnoser Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar avser diagnoser: 1. ADHD - med både hyperaktivitet och uppmärksamhetsstörning - med enbart hyperaktivitet

Läs mer

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som lider av ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)

Läs mer

Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se. Bruno Hägglöf 2014 10 13

Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se. Bruno Hägglöf 2014 10 13 Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se Aspekter på stöd i skolan Skolan är en viktig skyddsfaktor inte minst för barn med funktionsproblem Men också

Läs mer

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD Björn Kadesjö UPP-centrum, Socialstyrelsen, Stockholm och ö. l. Barnneuropsykiatri, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg, Björn

Läs mer

Utredning och diagnostik av adhd

Utredning och diagnostik av adhd Utredning och diagnostik av adhd hos vuxna Denna broschyr vänder sig till dem inom hälso- och sjukvården som har till uppgift att utreda och diagnostisera vuxna med frågeställning adhd. En mer uttömmande

Läs mer

Riktlinjer för samverkan vid ADHD, autismspektrumtillstånd och utvecklingsstörning

Riktlinjer för samverkan vid ADHD, autismspektrumtillstånd och utvecklingsstörning Riktlinjer för samverkan vid ADHD, autismspektrumtillstånd och utvecklingsstörning Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Riktlinjer för samverkan vid ADHD, autismspektrumtillstånd

Läs mer

Lindrig utvecklingsstörning

Lindrig utvecklingsstörning Lindrig utvecklingsstörning Barnläkarveckan i Karlstad 2013-04-23 /Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus i Mariestad och Gillbergcentrum, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs

Läs mer

MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum

MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum Reviderad december 2011 Syfte Syftet med den psykologiska utredningen är att ge

Läs mer

FÖRSLAG TILL DAGORDNING

FÖRSLAG TILL DAGORDNING Närvårdsområde Alingsås LEDNINGSGRUPP NÄRVÅRDSOMSRÅDE ALINGSÅS Datum: 2015-05-08 Tid: Kl 09:00-12:00 Plats: Vård och äldreomsorgsförvaltningen, Kungsgatan 9 Lokal: Sunnerö, plan 0 FÖRSLAG TILL DAGORDNING

Läs mer

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt 12 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 10.45 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 Marie Adolfsson

Läs mer

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 25 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 DSM 5 (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) En handbok för psykiatrin, som innehåller

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med autism Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger stöd och

Läs mer

Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Att ha: Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning ADHD OCD DAMP Dyskalkyli NPF Dyslexi Tourettes syndrom Aspbergers syndrom ADD 1 2 Antalet medlemmar med flera funktionsnedsättningar ökar.

Läs mer

Grundkurs om NPF för skolan

Grundkurs om NPF för skolan Välkommen till Grundkurs om NPF för skolan Göteborg 28 oktober 2014 Föreläsare: Marie Adolfsson och Miriam Lindström www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 12.00 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Läs mer

BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK MOTTAGNING KUNGSHÖJD

BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK MOTTAGNING KUNGSHÖJD BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK MOTTAGNING KUNGSHÖJD Uppdrag Att för barn och ungdom 0-18 år igenkänna, bota och lindra psykisk sjukdom och störning som utgör hinder för personlig tillväxt och mognad. Hur?

Läs mer

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är: Ung med ADHD Det här faktabladet är skrivet till dig som är ung och har diagnosen ADHD. Har det hänt att någon har klagat på dig när du har haft svårt för att koncentrera dig? Förstod han eller hon inte

Läs mer

2014-10-13 Sidan 1. ADHD hos vuxna. ADHD-center Habilitering & Hälsa, SLL

2014-10-13 Sidan 1. ADHD hos vuxna. ADHD-center Habilitering & Hälsa, SLL 2014-10-13 Sidan 1 ADHD hos vuxna ADHD-center Habilitering & Hälsa, SLL Innehåll Korta fakta om ADHD Svårigheter i vardagen Utredning, diagnostik Behandling och stöd Modediagnos eller kärt barn med många

Läs mer

Centrala Elevhälsan. Barn- och elevhälsoplan 2012

Centrala Elevhälsan. Barn- och elevhälsoplan 2012 Centrala Elevhälsan Barn- och elevhälsoplan 2012 Inledning Målet är att alla barn och elever i Bergs kommun ska ha möjlighet att nå de mål som är uppsatta för respektive verksamhet. För att detta ska vara

Läs mer

adhd Kort om hos barn och ungdomar

adhd Kort om hos barn och ungdomar Kort om adhd hos barn och ungdomar Socialstyrelsen Läkemedelsverket Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket Statens beredning för medicinsk utvärdering Folkhälsomyndigheten Kort information till föräldrar

Läs mer

Sammanfattning av statistikuppgifter

Sammanfattning av statistikuppgifter Bilaga 1-10 Sammanfattning av statistikuppgifter Sammanfattning av statistik För att tidigt identifiera de barn och unga 0-16 år som kommer och eller är i behov av extra stöd har en första inventering

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Förekomst av psykiska problem hos barn- och unga 1/3 har sömnsvårigheter minst en gång i veckan ¼ har huvudvärk 1/5

Läs mer

adhd Kort om hos vuxna

adhd Kort om hos vuxna Kort om adhd hos vuxna Socialstyrelsen Läkemedelsverket Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket Statens beredning för medicinsk utvärdering Folkhälsomyndigheten Kort information om adhd hos vuxna Den här

Läs mer

Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn

Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn ett utvecklingspsykiatriskt perspektiv Harald Sturm, barnpsykiater och barnneurolog Eric Zander, psykolog och doktorand Utvecklingspsykiatrisk enhet

Läs mer

Underlag för psykiatrisk bedömning

Underlag för psykiatrisk bedömning 1 Underlag för psykiatrisk bedömning 1. Orsak till bedömningen (Remiss? Sökt själv? Huvudproblem?).. (TC: kontaktorsak) 2. Långsiktigt förlopp (Kartlägg förlopp från uppgiven symtomdebut. Ange besvärsperioder,

Läs mer

Autism en introduktion

Autism en introduktion Autism en introduktion SvenOlof Dahlgren svenolof@huh.se Ulrika Långh ulrika.langh@sll.se DIAGNOSTIK Brytningstid: Två diagnostiska system ICD-10 (WHO:s) och DSM 5 (APA) som inte är matchade med varandra

Läs mer

Information till första linjen. Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta

Information till första linjen. Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta Information till första linjen Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta ÖVERENSKOMMELSE VID MISSTANKE OM PSYKISKT FUNKTIONSHINDER HOS BARN OCH UNGA

Läs mer

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna

Läs mer

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST)

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST) Disposition Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Vilka diagnoser? Vad är diagnoserna? Hannah Jakobsson, leg. psykolog, Cereb Prevalens Behandlingsmöjligheter Vad kan primärvården

Läs mer

ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY

ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY Early Symptomatic Syndromes Eliciting Neurodevelopmental Clinical Examinations 2014-11-12 Monica Jonsson, Tua Bardosson Syftar till att hitta hela gruppen av tidigt

Läs mer

Nyhetsbrev Barn, unga och familj Nr. 1 2009. Svårigheter att beskriva vad som är problemet i socialt arbete med barn och unga.

Nyhetsbrev Barn, unga och familj Nr. 1 2009. Svårigheter att beskriva vad som är problemet i socialt arbete med barn och unga. Nyhetsbrev Barn, unga och familj Nr. 1 2009 Svårigheter att beskriva vad som är problemet i socialt arbete med barn och unga. FoU-Nordväst kommer under våren att ge ut ett antal nyhetsbrev. Nyhetsbreven

Läs mer

BNK Enheten för f r barnneuropsykiatri vid DSBUS

BNK Enheten för f r barnneuropsykiatri vid DSBUS BNK Enheten för f r barnneuropsykiatri vid DSBUS Björn Kadesjö, ö.. l. Målgrupper Barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionshinder och deras familjer, dvs med Autismspektrumtillstånd ADHD, DAMP

Läs mer

Familjehemsplacerade barns hälsa. Ulf Svensson, chefläkare 2013-11-25

Familjehemsplacerade barns hälsa. Ulf Svensson, chefläkare 2013-11-25 Familjehemsplacerade barns hälsa Ulf Svensson, chefläkare 2013-11-25 Alla barn har rätt till fysisk och psykisk hälsa FN:s konvention om mänskliga rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter 2013-11-25

Läs mer

Riksförbundet Attention. Välkommen till Fördjupningskurs om NPF 24 oktober 2013 Kursledare: Urban Leijon. Dagens agenda

Riksförbundet Attention. Välkommen till Fördjupningskurs om NPF 24 oktober 2013 Kursledare: Urban Leijon. Dagens agenda Välkommen till Fördjupningskurs om NPF 24 oktober 2013 Kursledare: Urban Leijon www.attention-utbildning.se Dagens agenda 9.30 12.00 NPF - hur kan det yttra sig utifrån faktorer som diagnos, miljö, ålder

Läs mer

1. Diagnosen ADHD. Barn och ungdomar med ADHD. Översikt av föreläsningen

1. Diagnosen ADHD. Barn och ungdomar med ADHD. Översikt av föreläsningen 1 Barn och ungdomar med ADHD Översikt av föreläsningen 1. Diagnosen ADHD 2. Hur vanligt är det? 3. Flickor och pojkar 4. Vad innebär svårigheterna? 5. Förklaringsmodeller 6. Hur diagnostiseras ADHD hos

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med Asperger syndrom Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger

Läs mer

Kort om ADHD hos barn och vuxna. En sammanfattning av Socialstyrelsens kunskapsöversikt

Kort om ADHD hos barn och vuxna. En sammanfattning av Socialstyrelsens kunskapsöversikt Kort om ADHD hos barn och vuxna En sammanfattning av Socialstyrelsens kunskapsöversikt Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Kunskapsöversikt. Det innebär att rapporten

Läs mer

ELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN

ELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN ELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN Nytt i skollagen är att en samlad elevhälsa nu införs med krav på tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator samt personal med specialpedagogisk kompetens. Elevhälsan

Läs mer

Att samarbeta kring barn och ungdomar med ADHD

Att samarbeta kring barn och ungdomar med ADHD Att samarbeta kring barn och ungdomar med ADHD Agneta Hellström Sinus AB www.sinus.se 121122 Agneta Hellström 1 Om samarbete 121122 Agneta Hellström 2 Varför behöver vi samarbeta kring barn med ADHD? Barn

Läs mer

Neuropsykiatriska Vuxenteamet (NeuroVux)

Neuropsykiatriska Vuxenteamet (NeuroVux) Neuropsykiatriska Vuxenteamet (NeuroVux) Ett samarbete primärvården och vuxenpsykiatrin Tillhör Vuxenhabiliteringen, en primärvårdsverksamhet Började ta emot remisser från NLL den 3 maj 2010 En strid ström

Läs mer

Neuropsykiatriska funktionshinder. Ungdomar/vuxna med ADHD. Andra vanliga svårigheter ADHD. ADHD olika typer

Neuropsykiatriska funktionshinder. Ungdomar/vuxna med ADHD. Andra vanliga svårigheter ADHD. ADHD olika typer Ungdomar/vuxna med ADHD Neuropsykiatriska funktionshinder Överlappar varandra Pernilla Ekström Mob 0707 73 97 00 pernilla@hanteralivet.se www.hanteralivet.se Aspergers syndrom Tvångssyndrom Tourettes syndrom

Läs mer

Stöd och behandling för en enklare vardag

Stöd och behandling för en enklare vardag STOCKHOLM 2010-09-15 Stöd och behandling för en enklare vardag Nya förslag om vården för barn och unga vuxna med neuropsykiatriska diagnoser Alla barn har rätt till en god uppväxt Allt fler barn och unga

Läs mer

Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning

Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning Hjälpredan Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning * Med under skoltiden avses barn i fritidshem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasiesärskola och gymnasieskola.

Läs mer

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Bakgrund Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götalands län fastställde under våren 2005 Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i

Läs mer

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Barn med specialbehov 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Barn med specialbehov vad är det? 2. Teori- Olika typer av specialbehov -Inlärningen

Läs mer

Vad är ADHD? Definitioner

Vad är ADHD? Definitioner 2011-12-05 Vad är ADHD? Alla kan vi ibland ha svårt att sitta still, att fokusera vår uppmärksamhet och att kontrollera våra impulser, i synnerhet om vi är stressade eller trötta. För en del barn, ungdomar

Läs mer

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15 Bakgrund Skolan ska ge alla barn och elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling. Den ska ge eleverna möjlighet att

Läs mer

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumentinformation Riktlinje för samverkan mellan socialtjänst barn

Läs mer

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Skoldagen 21 mars 2013 Sofia Cassel Leg. Psykolog Sofia Cassel legitimerad psykolog, Inside Team 2 Agenda Fakta om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Vanliga

Läs mer

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se 1 Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga Christina Dalman christina.dalman@ki.se 2 Begrepp Förekomst: nuläge, köns skillnader, trender, jämförelse med andra

Läs mer

Barns och ungas rätt till lärande sett ur olika perspektiv Är det bra med tidig upptäckt och tidiga insatser vad vet vi, vad gör vi?

Barns och ungas rätt till lärande sett ur olika perspektiv Är det bra med tidig upptäckt och tidiga insatser vad vet vi, vad gör vi? Barns och ungas rätt till lärande sett ur olika perspektiv Är det bra med tidig upptäckt och tidiga insatser vad vet vi, vad gör vi? 2013-09-03 / Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs

Läs mer

Vår klinik. Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå

Vår klinik. Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå BUP Västerbotten Vår klinik Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå I landstinget är vi nu tre specialistkliniker som har ansvar för åldersgruppen 0-17 år.

Läs mer

Vägledning för Elevhälsan

Vägledning för Elevhälsan Vägledning för Elevhälsan Med guide Ett elevärendes gång 1 Vägledning för Elevhälsan Följande skrift är en vägledning till Rektorer och Elevhälsoteam i elevhälsoarbetet. Skriften är en sammanfattning,

Läs mer

Klarar alla barn skolans mål?

Klarar alla barn skolans mål? Klarar alla barn skolans mål? 2014-10-29/Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus, Mariestad Gillbergcentrum, Göteborgs universitet Gillbergcentrum Barn och ungdomscentrum

Läs mer

BARNFETMABEHANDLING OCH

BARNFETMABEHANDLING OCH BARNFETMABEHANDLING OCH BARNPSYKIATRI SAMVERKAN OCH GRÄNSDRAGNINGAR BORISDAGEN 2013 Emilia Löttiger, psykolog Karolinska Gudrun Furumark, psykolog BUP DISPOSITION Psykisk ohälsa hos barn och ungdomar med

Läs mer

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra SLSO PP ss yy kk ii aa tt rr ii nn SS öö dd rr aa SLSO P ss yy kk ii aa tt rr ii n n S öö dd rr aa Alla dessa b o k s t ä v e r om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra I

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Explosiva barn - Vad vet vi? - Hur hjälper vi?

Explosiva barn - Vad vet vi? - Hur hjälper vi? Explosiva barn - Vad vet vi? - Hur hjälper vi? Elisabeth Fernell, Gunnar Fransson, Mats Johnson och Sven Östlund /Presentation I: Elisabeth Fernell 2012-10-25 Gillbergcentrum, Göteborgs universitet Utvecklingsneurologiska

Läs mer

Vid utredning och behandling av ADHD och autismspektrumstörning hos vuxna

Vid utredning och behandling av ADHD och autismspektrumstörning hos vuxna Riktlinje Vid utredning och behandling av ADHD och autismspektrumstörning hos vuxna Syfte Att få en kvalitetsmässigt likvärdig utredningsgång inom hela Psykiatriförvaltningen. Mål Arbeta enligt riktlinjerna

Läs mer

Flickor/ Kvinnor med ADHD. Vad är ADHD. Vad är ADD. Attention Karlstad 15 november 2011. Överaktivitet Impulsivitet Dålig uthållighet

Flickor/ Kvinnor med ADHD. Vad är ADHD. Vad är ADD. Attention Karlstad 15 november 2011. Överaktivitet Impulsivitet Dålig uthållighet Flickor/ Kvinnor med ADHD Attention Karlstad 15 november 2011 Överaktivitet Impulsivitet Dålig uthållighet Vad är ADHD Vad är ADD ADHD utan hyperaktivitet Långsamhet Trötthet Svårt att komma igång 1 Vad

Läs mer

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Hjälpreda Före förskolan Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Förskoletiden Före förskolan Förskoletiden Skoltiden Gymnasietiden Skoltiden 2010-05-06 (rev 2011-11-01)

Läs mer

Handlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd

Handlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan barn och elever i behov av särskilt stöd Att vara i behov av särskilt stöd kan gälla såväl enskilda individer som grupper. Vi kan alla vara i behov av särskilt stöd under korta eller långa

Läs mer

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun 1. Elevhälsa och barn- och elevhälsoarbete 2 2. Allmänt om förskolans barnhälsoarbete 4 3. Allmänt om grundskolans och gymnasiets elevhälsoarbete. 5 Detta dokument

Läs mer

Barn och ungdomar vid misstanke om eller med specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi

Barn och ungdomar vid misstanke om eller med specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Delregional överenskommelse Barn och ungdomar vid misstanke om eller med specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Antagen av Temagrupp Barn och Unga 22 maj 2014 Inledning LGS Temagrupp Barn och Unga

Läs mer

Vuxna med ADHD - arbetsliv Höganäsmodellen 1/12-09 Cecilia Johansson

Vuxna med ADHD - arbetsliv Höganäsmodellen 1/12-09 Cecilia Johansson Vuxna med ADHD - arbetsliv Höganäsmodellen 1/12-09 Cecilia Johansson ADHD hos vuxna Kort om vad ADHD är Tillkommande problem Arbetsliv Bemötande ADHD ett livslångt funktionshinder Förr trodde man att det

Läs mer

Utrednings- och habiliteringsprogram för barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd

Utrednings- och habiliteringsprogram för barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd Version nr Diarie nr År/löp nr Sidan av 2 Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Reviderat datum Barn- och ungdomspsykiatriska klin Barn- och ungdomshabiliteringen Upprättad av

Läs mer

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Anna Backman, ADHD-center Habilitering & Hälsa Ulla Otterstadh, BUP Kognitivt stöd Annika Brar, Habilitering & Hälsa / Vuxenpsykiatri 2014-05-08

Läs mer

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Förekomst av psykisk störning hos barn och ungdomar DSM-IV kriterier 41% DSM-IV kriterier

Läs mer

Förskolans och skolans plan för särskilt stöd

Förskolans och skolans plan för särskilt stöd 2011-08-10 Sid 1 (5) Förskolans och skolans plan för särskilt stöd Detta dokument är reviderat i juli 2011 och gäller tillsvidare. Rutinerna för arbetet med särskilt stöd kommer under hösten 2011 att noggrannare

Läs mer

Handlingsplan för hantering av elevers frånvaro

Handlingsplan för hantering av elevers frånvaro Handlingsplan för hantering av elevers frånvaro Skolplikten motsvaras av en rätt till utbildning och inträder höstterminen det år barnet fyller sju år och upphör efter det nionde skolåret. Det gäller oavsett

Läs mer

barns psykiska hälsa Överenskommelse mellan barnpsykiatrin i Kalmar län och socialtjänsten i Kalmar län

barns psykiska hälsa Överenskommelse mellan barnpsykiatrin i Kalmar län och socialtjänsten i Kalmar län barns psykiska hälsa Överenskommelse mellan barnpsykiatrin i Kalmar län och socialtjänsten i Kalmar län 2015 2016 Datum 2014-11-07 Överenskommelse om samverkan mellan BUP och kommunernas socialtjänst i

Läs mer

Neuropsykologisk utredning utifrån neuropsykiatrisk

Neuropsykologisk utredning utifrån neuropsykiatrisk Vårdrutin 1 (9) Utgåva: 1 Godkänd av: Gunnel Alexandersson Verksamhetschef 2010-01-31 2011-01-31 Utarbetad av: Irene Westlund, Per-Nicklas Olofsson, Joakim Hedbrant, Gunilla Bertilsson Revisionsansvarig:

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner, Landstinget, Regionförbundet och FUB Stöd till barn och föräldrar i familjer där någon förälder har utvecklingsstörning eller

Läs mer

Vårdrutin 1 (5) Godkänd av: Karin Malmqvist, divisionschef, Claus Vigsø, divisionschef

Vårdrutin 1 (5) Godkänd av: Karin Malmqvist, divisionschef, Claus Vigsø, divisionschef Vårdrutin 1 (5) Barn och ungdomar med sk t.o.m. 17 år. division allmänmedicin och division Gäller för: Division allmänmedicin och division Godkänd av: Karin Malmqvist, divisionschef, Claus Vigsø, divisionschef

Läs mer

Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016

Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016 Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016 Bakgrund Skolan ska se till att eleverna har en bra miljö för sin kunskapsutveckling och sin personliga utveckling. Det innebär att elevhälsan

Läs mer

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn Utbildningsdag Tierp 22 okt 2012 LYDIA SPRINGER SANDRA MELANDER lydia.springer@lul.se sandra.melander@lul.se Projektet finansieras av: SUF-Kunskapscentrum

Läs mer

Värt att veta om ADHD

Värt att veta om ADHD Sidan 1 Värt att veta om ADHD - förhållningssätt & strategier för personal Anna Backman Legitimerad psykolog ADHD-center, SLSO anna.backman@sll.se Sidan 2 Översikt 1. Diagnosen ADHD 2. Vad innebär svårigheterna?

Läs mer

Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten

Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten Läget i länet Antal barn och ungdomar Antal patienter 2013 Andel Luleå-Boden 18964 1004 5,2 Piteå 11045 566 5,1 Gällivare 9420 347 3,7 Kalix 6007 351 5,8 Antal barn

Läs mer

Välkomna! Till lärandeseminarium 2 om första linjens insatser till barn och unga med psykisk ohälsa

Välkomna! Till lärandeseminarium 2 om första linjens insatser till barn och unga med psykisk ohälsa Välkomna! Till lärandeseminarium 2 om första linjens insatser till barn och unga med psykisk ohälsa Tema- barn med koncentrationssvårigheter, barn som tänker annorlunda Lycksele 17.1 2012 Umeå 3.2 2012

Läs mer

NPF. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

NPF. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. NPF Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har många gånger svårt att få vardagen att fungera, vilket

Läs mer

Det sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg.

Det sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg. Det sitter inte i viljan Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg. För att kunna stödja personer med neuropsykiatriska funktionshinder i vardag, studier och yrkesliv behöver vi

Läs mer

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL Juridik för handläggare inom barn- och ungdomsvården Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Hälso- och sjukvårdslagen, HSL 2010-04-22 BasUt SoL Hjälpbehövande medborgare Soc tjänsten

Läs mer

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga Bakgrund Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götalands län fastställde under våren 2005 Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen

Läs mer

Hälsosamt lärande Information om barn- och elevhälsan

Hälsosamt lärande Information om barn- och elevhälsan Hälsosamt lärande Information om barn- och elevhälsan Att må bra är en förutsättning för att kunna koncentrera sig i skolan, vara delaktig och ta till sig nya kunskaper. Elevhälsovården har till uppgift

Läs mer

RIKTLINJER FÖR UTREDNING OCH BEHANDLING AV BARN OCH UNGDOMAR MED ADHD I LANDSTINGET I JÖNKÖPINGS LÄN

RIKTLINJER FÖR UTREDNING OCH BEHANDLING AV BARN OCH UNGDOMAR MED ADHD I LANDSTINGET I JÖNKÖPINGS LÄN RIKTLINJER FÖR UTREDNING OCH BEHANDLING AV BARN OCH UNGDOMAR MED ADHD I LANDSTINGET I JÖNKÖPINGS LÄN Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken och Barn- och ungdomshabiliteringen i Jönköpings län 2008-07-17

Läs mer

Utredning och behandling av barn med misstänkt ADHD, autismspektrumtillstånd och utvecklingsstörning inom Stockholms län

Utredning och behandling av barn med misstänkt ADHD, autismspektrumtillstånd och utvecklingsstörning inom Stockholms län Utredning och behandling av barn med misstänkt ADHD, autismspektrumtillstånd och utvecklingsstörning inom Stockholms län Riktlinjer för vårdgivare som bemannar remissgrupper Utgivare: Olav Bengtsson Kerstin

Läs mer

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd? Barn o ungas psykiska ohälsa Hur kan familjerna få stöd? Ylva Benderix leg psykoterapeut, dr i vårdvetenskap 1 Psykisk ohälsa bland unga undersöktes under 2013 av Socialstyrelsen. Barn och unga`s hälsa,

Läs mer

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Maria Unenge Hallerbäck

Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Maria Unenge Hallerbäck Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Maria Unenge Hallerbäck Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Attention Deficit Hyperactivity Disorder ADHD /ADD Autismspektrumtillstånd autism, atypisk

Läs mer

Elevhälsoplan för Rättviks kommun 2011-2015

Elevhälsoplan för Rättviks kommun 2011-2015 Gäller fr.o.m. 11.07.01 Barn- och ungdomsförvaltningen Elevhälsoplan för Rättviks kommun 2011-2015 Foto: Anita Hogeborn-Kullander INNEHÅLL 1. Inledning...3 2. Mål och syfte...3 3. Elevhälsans organisation...3

Läs mer

VITS. Verksamhetsberättelse

VITS. Verksamhetsberättelse VITS Vardagsnära Insatser i Tydlig Samverkan Jönköpings kommun Verksamhetsberättelse 2012 Inledning Politiker, beslutsfattare och yrkesprofessionella med ansvar för barn och unga vet idag att det både

Läs mer

FAKTA OM ADHD Ett material för media framtaget av Eli Lilly AB

FAKTA OM ADHD Ett material för media framtaget av Eli Lilly AB FAKTA OM ADHD Ett material för media framtaget av Eli Lilly AB Faktagranskat av dr Pär Svanborg, Sr Medical Advisor, Neuroscience Eli Lilly Sweden AB, mars 2010 Innehåll 1. Kortfakta om ADHD... 3 2. Orsaker

Läs mer

Elever i behov av särskilt stöd

Elever i behov av särskilt stöd Elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för Ekebyhovskolan 2014 Ekebyhovskolan Ansvarig chef: Inga-Lill Håkansson INNEHÅLL SYFTE OCH MÅL...3 VÅRA STYRDOKUMENT...4 ELEVSTÖDSTRAPPAN...5 STÖDTEAMET...7

Läs mer