Titel: Rena händer allas ansvar

Transkript

1 Slutrapport: Lite bättre hela tiden Titel: Rena händer allas ansvar Namn: Anne Charlotte Brodén och Christina Cammerudh Telefon: och E-postadress: och Projekttid: till PEOE-nummer: Belopp: kr Sammanfattning (vad var problemet?) Östergötlands län har under flera år legat högt i punktprevalensmätningar (PPM) avseende vårdrelaterade infektioner (VRI). En del i arbetet är att utbilda all vårdpersonal i basala hygienrutiner. Nya studier belyser också vikten av patient/besökares handhygien för att minska risken för VRI och spridning av antibiotikaresistenta bakterier. Slutsatser som dragits i dessa studier är att skriftliga rutiner och olika slags informationsmaterial om patienter/besökares handhygien bör finnas. I samband med vårdhygienronder så har frågan ställts; Får patienter och anhöriga muntlig och skriftlig information om vikten av god handhygien? Det har då framkommit att de flesta enheter inte har någon strukturerad rutin för detta, utan muntlig information sker vid behov t.ex. i samband med utbrott. Flera enheter uttryckte önskemål om skriftligt material som ett verktyg att bygga en lokal rutin kring. Då föddes vår idé om att utarbeta ett informationsmaterial som vi valde att kalla Rena händer allas ansvar. Svensk hälso- och sjukvård har länge arbetat för att vårdpersonalen ska öka sin följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler, där handhygien ingår. En nyckel till framgång inom detta arbete är att angripa problemet från flera olika håll samtidigt. Att öka patientens och besökarens medverkan kan vara en av framgångsfaktorerna. Våren 2014 publicerade Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) rapporten Vårdrelaterade infektioner, framgångsfaktorer som förebygger och där lyfts vikten av patientens roll som medskapare i patientsäkerhetsarbetet. Ett konkret område i rapporten är Att följa rutiner för handhygien Här betonar SKL att patienter och närstående har en särskilt stor roll. Mål med arbetet (vilket/vilka utvärderingskriterium har använts?) Målet med vårt projekt är att uppmärksamma vikten av patienter/besökares handhygien för att öka deras delaktighet i att minska smittspridning inom vården. Öka personalens medvetenhet om vikten av patientmedverkan för att minska smittspridning. Vårdhygien tar fram basinformation om vikten av handhygien inom Landstinget i Östergötland (LiÖ), i form av affisch, broschyr och instick. För att testa basinformationen tas hjälp av två vårdenheter, akutenheten på Lasarettet i Motala samt en geriatrisk avdelning på Universitetssjukhuset i Linköping. Personal och patienter besvarade en enkät före och efter test av basmaterial d.v.s. riktad information om besökare/anhörigas handhygien. Materialet nås via Vårdhygiens hemsida.

2 Resultat Slutrapport: Lite bättre hela tiden Personalenkät Analysen av personalenkäten, som delades ut innan test av basinformation, visade att enheterna inte hade några strukturerade rutiner för att informera patient/besökare beträffande vikten av handhygien. Enstaka medarbetare informerade om handhygien vid utbrottssituationer som t.ex. vinterkräksjuka. Efter test av basinformation, visade enkätsvar att personalen i högre utstäckning informerade patient/besökare både muntligt och skriftligt beträffande vikten av handhygien. Övervägande del av personalen uttryckte i enkäten att de hade nytta av både broschyr och affisch i samband med att de informerade patienterna. Personal kommenterade även att mycket information ges på en gång till patienten. Bra att broschyr finns att läsa för patienten vid ett senare tillfälle, då det inte är lätt att ta åt sig all information på en gång. Patient/besökare/anhörigenkät Analys av enkät till patient/besökare visade att de i större utsträckning upplevde att de fått information om handhygien efter test av basinformation. Patient/besökare tyckte också att information borde ges både muntligt och skriftligt. Synpunkter som uttrycktes i enkätsvaren var att handhygien borde vara en självklarhet. Samt när egen kraft sviker ska man erbjudas hjälp med att tvätta händerna. En annan åsikt som uttrycktes var den positiva upplevelsen av att handhygien hos besökare/anhöriga togs på allvar och att handtvätt även är utomordentligt viktigt för att undvika smitta i hemmet. Vad och hur har ni har gjort förbättringsarbetet (Vilken metod har använts?) Vi kontaktade akutenheten på LiM samt en geriatrisk avdelning på US för möjlighet att medverka i vårt förbättringsprojekt, Rena Händer allas ansvar. För att ringa in förbättringsområden genomförde dessa testenheter en självskattning framtagen av SKL. Ett område i självskattningen var Informations- och påminnelsematerial på arbetsplatsen och här framkom att testenheterna hade brister i information till anhöriga/besökare kring handhygien. Skriftligt informationsmaterial saknades på enheterna. Samma brist som Vårdhygien uppmärksammat i samband med vårdhygienronder. Steg i förbättringsprojektet: Framtagande och genomförande av enkäter till personal och patient/besökare för att få en nulägesbeskrivning om hur information ges respektive tas emot beträffande hygienråd till patienter och besökare. Enkäterna delades ut till medarbetare på de båda testenheterna med hjälp av enhetens kontaktperson. Anonymt svar lämnades av medarbetare i svarslåda på enhet. Enkäterna delades ut till patient/anhöriga på de båda testenheterna med hjälp av enhetens medarbetare med stöd av enhetens kontaktperson. Anonymt svar lämnades i svarslåda på enhet. Genomgång och analys av enkätsvaren.

3 Slutrapport: Lite bättre hela tiden Basinformation i form av broschyr, affisch och instick arbetades fram av Vårdhygien utifrån önskemål som framkommit i enkätsvaren från personal och patient/besökare. Tillsammans med testenheterna togs enhetens arbetsrutin fram på hur de kunde prova basinformationen från Vårdhygien i vardagen, så att den kommer patient/besökande tillgodo. Framtagande och genomförande av enkät för uppföljning hos personal för att se om deras arbetssätt ändrats beträffande handhygienråd till patient/besökande. Genomförs på samma sätt som enkät innan test av basinformation. Framtagande och genomförande av enkät för uppföljning hos patient/besökare för att se om de efter införandet av basinformation upplever att de fått information om vikten av handhygien. Genomförs på samma sätt som enkät innan test av basinformation. Hur ni tänker gå vidare Via Vårdhygiens hemsida på LISA finns framtaget informationsmaterial nedladdningsbart under fliken Rena händer allas ansvar. Där kommer även självskattningsformulär från SKL finnas. Detta är ett verktyg som enheten kan använda för att analysera sin situation och identifiera förbättringsområden på den egna vårdenheten. I samband med vårdhygienronder så kommer vi på Vårdhygien att fortsätta med frågeställningen; Får patienter och anhöriga muntlig och skriftlig information om vikten av god handhygien? Vid nekande svar kan vi nu efter vårt projekt erbjuda enheten hjälp att komma igång med förbättringsarbeten. Vi vill också sprida information om framtaget material vid kommande observatörs- och hygienombudsutbildningar eller liknande forum som Vårdhygien medverkar i. Den framtagna broschyren visades för medarbetare i samband med aktiviteter på Handhygienens dag 5 maj 2014 i Östergötland. Likaså visades framtagen affisch beträffande handtvätt. I oktober kommer planering inför handhygienens dag 5/ påbörjas tillsammans med Smittskyddsenheten och Kommunikationsenheten. Denna dag står ämnet handhygien verkligen i fokus. Vår förhoppning är att Landstinget i Östergötland uppmärksammar denna dag på bredare front. Då Vårdhygien har avtal med kommunal vård och omsorg i östra och västra delen av länet kommer budskapet Rena händer allas ansvar även att spridas inom denna verksamhet.

4 Rena händer allas ansvar Hygieninformation till patienter och besökare Rena händer är ett av de effektivaste sätten att stoppa spridning av smitta. Du som är patient eller besökare kan hjälpa till att minska smittspridning. Gör så här: Tvätta händerna ofta Tvätta händerna noga med flytande tvål och vatten innan du äter och efter toalettbesök. Torka händerna torra med pappershandduk. Använd gärna handsprit som finns vid tvättställen. - Ta minst två pumptag och gnid händerna torra. Undvik att sprida smitta Informera personalen om du får diarré eller kräks. Om närstående/besökare är förkyld eller har annan infektion rådfråga gärna personalen om det är lämpligt att besöka avdelningen. Efter magsjuka ska närstående/besökare varit frisk i minst ett dygn (24 timmar) innan besök. Följ reglerna för allmänna utrymmen Använd bara den toalett och dusch som personalen har visat dig. Gå inte in i avdelningens kök eller ta material från skåp och vagnar. Tack för din hjälp!

5 Rena händer allas ansvar Rena händer allas ansvar Hygieninformation till patienter och besökare Hygieninformation till patienter och besökare Många patienter på sjukhus är känsliga för infektioner. För att undvika spridning av smitta är det viktigt att både personal, patienter och besökare har rena händer. Rena händer är ett av de effektivaste sätten att stoppa spridning av smitta. Vårdpersonalen använder handsprit före och efter kontakt med patienter. Du som är patient eller besökare kan också hjälpa till att minska smittspridning. Många patienter på sjukhus är känsliga för infektioner. För att undvika spridning av smitta är det viktigt att både personal, patienter och besökare har rena händer. Rena händer är ett av de effektivaste sätten att stoppa spridning av smitta. Vårdpersonalen använder handsprit före och efter kontakt med patienter. Du som är patient eller besökare kan också hjälpa till att minska smittspridning.

6 Rena händer är ett av de effektivaste sätten att stoppa spridning av smitta. Du som är patient eller besökare kan hjälpa till att minska smittspridning. Rena händer är ett av de effektivaste sätten att stoppa spridning av smitta. Du som är patient eller besökare kan hjälpa till att minska smittspridning. Gör så här: Gör så här: Tvätta händerna ofta Tvätta händerna noga med flytande tvål och vatten innan du äter och efter toalettbesök. Tvätta händerna ofta Tvätta händerna noga med flytande tvål och vatten innan du äter och efter toalettbesök. Torka händerna torra med pappershandduk. Använd gärna handsprit som finns vid tvättställen. - Ta minst två pumptag och gnid händerna torra. Torka händerna torra med pappershandduk. Använd gärna handsprit som finns vid tvättställen. - Ta minst två pumptag och gnid händerna torra. Undvik att sprida smitta Informera personalen om du får diarré eller kräks. Undvik att sprida smitta Informera personalen om du får diarré eller kräks. Om närstående/besökare är förkyld eller har annan infektion rådfråga gärna personalen om det är lämpligt att besöka avdelningen. Om närstående/besökare är förkyld eller har annan infektion rådfråga gärna personalen om det är lämpligt att besöka avdelningen. Efter magsjuka ska närstående/besökare varit frisk i minst ett dygn (24 timmar) innan besök. Efter magsjuka ska närstående/besökare varit frisk i minst ett dygn (24 timmar) innan besök. Följ reglerna för allmänna utrymmen Använd bara den toalett och dusch som personalen har visat dig. Följ reglerna för allmänna utrymmen Använd bara den toalett och dusch som personalen har visat dig. Gå inte in i avdelningens kök eller ta material från skåp och vagnar. Tack för din hjälp! Landstinget i Östergötland, Informationscentrum 2013 Gå inte in i avdelningens kök eller ta material från skåp och vagnar. Tack för din hjälp! Landstinget i Östergötland, Informationscentrum 2013

7 Så här tvättar du händerna 1 2 Skölj händerna i rinnande vatten. Använd tillräckligt med flytande tvål för att täcka händerna. 3 4 Tvätta noga alla ytor på händerna med tvål så att ett ordentligt skum uppstår. Skölj händerna. 5 6 Torka händerna torra. Nu är händerna rena!

8 Handhygien Självskattning av lokalt utvecklingsarbete. Handhygien självskattning av lokalt utvecklingsarbete är ett verktyg för att analysera hur arbetet med att förbättra handhygienen på den egna vårdenheten ser ut. Med hjälp av självskattningen kan man reflektera över var verksamheten står i förbättringsarbetet, vilka resurser som finns tillgängliga och planera för ytterligare initiativ och förbättringsprojekt. Självskattningen fungerar som ett diagnosverktyg för att identifiera områden där ytterligare insatser kan göras. Genom att återkommande använda Handhygien självskattning av lokalt utvecklingsarbete dokumenteras den fortlöpande processen. Observera att formuläret inte är tänkt för att jämföra olika enheter, då självskattningsmetoden och olika enheters komplexitet, verksamhet och storlek kommer påverka utfallet. Vem ska använda Handhygien självskattning av lokalt utvecklingsarbete? Detta formulär är tänkt att användas av dem som har ansvar för patientsäkerhet och utveckling av god vård inom en större vårdenhet, t.ex. landsting, sjukhus, öppenvård, kommunal vård och omsorg, men även mindre enheter, såsom kliniker, vårdavdelningar och särskilda boenden kan ha nytta av det. Formuläret kan användas som underlag för diskussion tillsammans med lokal vårdhygienisk expertis, och som komplement till andra verktyg som är mer lämpade för heltäckande vårdhygieniskt förbättringsarbete på vårdavdelningen eller kommunalt boende. Självskattningens uppbyggnad Handhygien självskattning av förbättringsarbete består av fem delformulär med totalt 26 frågor som belyser olika delar i förbättringsarbetet kring handhygien. Innehållet är till största del hämtat från WHO-dokumentet Hand Hygiene Self-Assessment Framework som i sin tur bygger på evidensbaserat underlag och vårdhygienisk konsensus. Frågorna har i samband med lanseringen av Rena händer räddar liv En modell för förbättrad handhygien anpassats till svenska förhållanden. I självskattningsformulären finns också frågor som ännu inte ingår i svensk praxis, men som prövats i andra länder. Genom att räkna ihop poängen når enheten till en av fyra nivåer som visar hur långt man nått med förändringsarbetet med handhygien: Otillräcklig, Basal, Intermediär och Avancerad. Otillräcklig: Tydliga förbättringar är nödvändiga. Basal: Flera åtgärder är igång och på plats, men ytterligare förbättringar behövs. Intermediär: En klar strategi finns på plats och mycket fungerar. Det är viktigt att planera långsiktigt för att upprätthålla och fortsätta förbättringsarbetet. Avancerad: Förbättringsarbetet har nått långt. Fortsatt långsiktigt arbete kan behövas för att ytterligare integrera patientsäkerhetskulturen i hela organisationen. För verksamheter som uppnår avancerad nivå finns kompletterande frågor som handlar om patientsäkerhetsarbetet och handhygien på enheten. Så här går självskattningen till Läs frågan och ringa in det svarsalternativ som passar bäst för enheten. Räkna ihop delsumman och överför den till sammanräkningen av totalsumman. Formuläret bör inte ta mer än 30 minuter att fylla i om nödvändig information finns tillgänglig. I högerkolumnen ges förslag på dokument eller verktyg och referenser för att arbeta vidare med frågan.

9 Handhygien Självskattningsformulär 1. Infrastruktur Fråga Svar Poäng Förbättringsverktyg 1.1 Hur lättillgängligt är alkoholbaserat handdesinfektionsmedel på enheten? Inte tillgängligt på hela enheten 0 SFVH Vårdhygienisk standard [1,2] Kan beställas och levereras kontinuerligt 10 Referens: SFVH BOV [3] 1.2 Finns tvättställ där de behövs? Lättillgängligt på hela enheten i alla lokaler för vård, undersökning och behandling [3] Lättillgängligt på hela enheten i alla lokaler för vård, undersökning och behandling [4], inklusive vid varje vårdplats och behandlingsplats. Saknas i vissa eller alla lokaler för vård, undersökning och behandling [4] Finns i alla lokaler för vård, undersökning och behandling [4] SFVH Vårdhygienisk standard [1,2] Referens: SFVH BOV [3] Finns det flytande tvål och engångshanddukar vid alla tvättställ? Referens: SFVH BOV [3] 1.4 Är handskar lättillgängliga i anslutning till alla lokaler för vård, undersökning och behandling [4]? 1.5 Finns alkoholbaserat handdesinfektionsmedel lättillgängligt vid entrén till enheten? Referens: SFVH BOV [3] Extra fråga: Förbättringsplanering Svara endast om totalsumman för svaren på fråga 1.1 till 1.5 blev under 100 Finns det en plan för att förbättra infrastrukturen för handhygien på enheten? Rena händer räddar liv [4] Infrastruktur delsumma /100 2

10 2. Utbildning Fråga Svar Poäng Förbättringsverktyg 2.1 A. Hur ofta får hälso- och sjukvårdspersonal på enheten utbildning i handhygien? Aldrig 0 Rena händer räddar liv [4,5] Har hänt åtminstone en gång 5 Regelbunden utbildning (åtminstone en gång om året) 10 Referens: SoS vårdhygienisk kompetens [6] Obligatorisk utbildning vid anställning samt därefter regelbunden utbildning (åtminstone en gång om året) 20 B. Finns system som följer upp att all hälso- och sjukvårdspersonal genomför denna utbildning? 2.2 Finns följande dokument, eller liknande lokala varianter, lättillgängliga för all hälso- och sjukvårdspersonal? A. Vårdhandboken [7] B. Broschyren Allt du vill veta om handhygien [8] C. Broschyren Viktigt med handhygien [9] 2.3 Finns tillgång till vårdhygienisk expertis? 2.4 Finns system på plats för utbildning av observatörer av följsamhet till handhygien? 2.5 Utbildas alla observatörer på samma sätt? Referens: SoS vårdhygienisk kompetens [6] Ja 30 Ja 15 Utbildning delsumma /100 Handhygien. Självskattning av lokalt utvecklingsarbete 3

11 3. Utvärdering och feedback Fråga Svar Poäng Förbättringsverktyg 3.1 Görs enhetsbaserade genomgångar för att bedöma tillgängligenhet av alkoholbaserat handdesinfektionsmedel, tvål, engångshanddukar, handskar och skyddsförkläden mint en gång om året? 3.2 Utvärderas hälso- och sjukvårdspersonalens kunskaper om när och hur handhygien ska utföras (exempelvis i anslutning till utbildningsprogram, genom praktisk övning med UV-box) minst en gång om året? SFVH Vårdhygienisk standard [1,2] 3.3 Indirekt mätning av följsamhet till handhygien A. Mäts förbrukningen av alkoholbaserat handdesinfektionsmedel minst en gång om året? C. Mäts förbrukningen av alkoholbaserat handdesinfektions-medel på enhets/avdelningsnivå minst en gång om året och relateras till antalet vårddagar/besök på respektive enhet? Metoder för att mäta förbrukning av handdesinfektionsmedel [10] 3.4 Direkt mätning av följsamhet till basala hygienrutiner A. Hur ofta genomförs observationsmätning av följsamhet till basala hygienrutiner? Aldrig 0 SKL BHK-mätning [11] Oregelbundet gånger per år 10 Kvartalsvis eller oftare 15 B. Hur är följsamheten till basala hygienrutiner på enheten mätt som korrekt i samtliga sju steg vid senaste mätning enligt SKLs protokoll för punktprevalensmätning av basala hygienrutiner och klädregler (eller liknade)? 30 % % % % % % % 30 C. Görs självskattningsmätningar regelbundet (minst 2 ggr/år) av hälso- och sjukvårdspersonalen som alternativ eller komplement till observationsmätningar? 4

12 Fråga Svar Poäng Förbättringsverktyg 3.5 Feedback A. Omedelbar feedback Ges feedback till hälso- och sjukvårdspersonalen efter varje följsamhetsmätning? [4] SFVH Vårdhygienisk standard [1,2] B. Systematisk feedback Ges regelbunden (minst halvårsvis) feedback om följsamhet till basala hygienrutiner (handdesinfektionsmedelsförbrukning, resultat från observationsmätningar och självskattningar e. d.) med åskådliggörande av trender över tid till? B1. Hälso- och sjukvårdspersonal? [4] SFVH Vårdhygienisk Ja 7,5 standard [1,2] B2. Enhetens ledning? Ja 7,5 Utvärdering och feedback delsumma /100 Handhygien. Självskattning av lokalt utvecklingsarbete 5

13 4. Informations- och påminnelsematerial på arbetsplatsen Fråga Svar Poäng Förbättringsverktyg 4.1 Finns följande anslag/affischer uppsatta? A. Anslag/affischer som förklarar när handhygien ska utföras? Finns ej 0 Affisch Fem tillfällen för god handhygien [12] Finns på vissa avdelningar/mottagningar 15 Finns på de flesta avdelningar/mottagningar 20 Finns på alla avdelningar/mottagningar 25 B. Anslag/affischer som förklarar korrekt metod för handdesinfektion? Finns ej 0 Affisch Så desinfekterar du händerna [13] Finns på vissa avdelningar/mottagningar 10 Finns på de flesta avdelningar/mottagningar 15 Finns på alla avdelningar/mottagningar Hur ofta görs genomgångar av uppsatta anslag/ affischer med utbyte av dem vid behov? Aldrig 0 Rena händer räddar liv [4] Minst årligen 10 Minst varje kvartal Används andra anslag/affischer än de ovan nämnda för att förbättra följsamheten till basala hygienrutiner? 4.4 Finns informationsblad om basala hygienrutiner tillgängliga på avdelningarna? 4.5 Används andra sätt för att påminna om god handhygien på avdelningarna (skärmsläckare, klistermärken, andra märken, nålar e.d.)? Rena händer räddar liv [4] Rena händer räddar liv [4] Ja 20 Information och påminnelse delsumma /100 6

14 5. Enhetens patientsäkerhetskultur Fråga Svar Poäng Förbättringsverktyg 5.1 A. Finns en organisation för att arbeta med förbättrad följsamhet till god handhygien på enheten? Rena händer räddar liv [4] B. Träffas medlemmarna i denna organisation regelbundet? C. Finns avsatt tid för detta arbete? 5.2 Har följande medlemmar i enhetens ledning gjort ett klart ställningstagande för förbättrad handhygien som kommunicerats tydligt till de flesta av hälso- och sjukvårdspersonalen? A. Politisk ledning för hälso- och sjukvård Rena händer räddar liv [4] B. Administrativ chef (sjukhuschef, verksamhetschef eller motsvarande) C. Medicinskt ansvarig (chefläkare, verksamhetschef, medicinskt ansvarig läkare, MAS eller motsvarande) 5.3 Finns en plan för aktiviteter på enheten för handhygiendagen 5 maj? 5.4 Går det att identifiera och använda personal som föredömen för korrekt handhygien på enheten? Rena händer räddar liv [4] Rena händer räddar liv [4] 5.5 Angående patientmedverkan i förbättringsarbetet A. Informeras patienterna om betydelsen av handhygien (muntligen eller skriftligen)? B. Finns särskild patientbroschyr om handhygien tillgänglig på enheten? C. Finns särskilda anslag/affischer riktade till patienter och anhöriga kring handhygien synliga på enheten? D. Finns ett formaliserat program för patientmedverkan om handhygien? Rena händer räddar liv [4] Affisch Rena händer räddar liv [14] Handhygien. Självskattning av lokalt utvecklingsarbete 7

15 Fråga Svar Poäng Förbättringsverktyg 5.6 Finns lokala initiativ för kontinuerlig förbättring avseende basala hygienrutiner på enheten, till exempel A. E-learningverktyg? B. Lokala följsamhetsmål? Rena händer räddar liv [4] C. Ett system för spridning av goda idéer och lyckade projekt inom enheten? D. Kommunikation (exempelvis personaltidning, veckobrev) som regelbundet nämner och tar upp frågor kring basala hygienrutiner? E. System för personligt ansvar att följa regler för basala hygienrutiner, och klädregler och tydliga konsekvenser om man bryter mot dessa? Rena händer räddar liv [4] Rena händer räddar liv [4] Patientsäkerhetskultur delsumma /100 8

16 Handhygien Tolkning Delsumma 1. Infrastruktur för handhygien 2. Utbildning inom handhygien 3. Utvärdering och feedback 4. Informations- och påminnelsematerial på arbetsplatsen 5. Enhetens patientsäkerhetskultur avseende handhygien Totalt Bedömning, totalsumma Otillräckligt Basal nivå Intermediär nivå Avancerad nivå Om enheten har nått en avancerad nivå, slutför även de bifogade utvecklingsfrågorna. Tillsammans med vårdhygienisk expertis, se över de frågor i denna självskattning som är bäst lämpade för förbättringsarbete på enheten. Skriv en plan och använd gärna de redskap som Sveriges Kommuner och Landsting och Svensk förening för vårdhygien har gjort tillgängliga. Handhygien. Självskattning av lokalt utvecklingsarbete 9

17 Utvecklingsfrågor för enheter på avancerad nivå A. Patientsäkerhetskultur Svar Poäng Förbättringsverktyg 1. Görs regelbundet (minst en gång om året) patientsäkerhetskulturmätning bland hälso- och sjukvårdspersonalen på enheten? 2. Om ja, hur stor andel av hälso- och sjukvårdspersonalen genomförde enkäten vid senaste mätningen? SKL patientsäkerhetskulturenkät [15] <25 % 0 >25 % 5 B. Vårdrelaterade infektioner 1. Görs mätning av förekomst av vårdrelaterade infektioner på enheten? SKL VRI-mätning [16] Infektionsverktyget (i framtiden) 1 2 ggr/år ggr/år 10 >4 ggr/år 15 Kontinuerligt Övervakas fortlöpande särskilda vårdrelaterade infektioner (clostridium difficile, CVK-relaterade infektioner, Staphylococcus aureus bakteremi eller liknade)? 3. Finns särskilda system för att övervaka förekomst av vårdrelaterade infektioner på högriskenheter (IVA, neonatal eller liknade)? 4. Görs särskilda satsningar på enheten för prevention av A. vårdrelaterad urinvägsinfektion? SKL Vårdrelaterade urinvägsinfektioner [17] B. CVK-relaterad infektion? SKL CVK-Relaterade infektioner [18] C. postoperativ sårinfektion? SKL Postoperativa infektioner [19] D. annan vårdrelaterad infektion? 5. Ges regelbunden feedback om förekomsten av vårdrelaterade infektioner till hälso- och sjukvårdspersonalen samt till enhetens ledning? 10

18 C. Handhygien Svar Poäng Förbättringsverktyg 1. Görs strukturerad analys av hinder för förbättrad handhygien på enheten? 2. Sätts och följs enhetsrelaterade mål för att förbättra följsamhet till handdesinfektion (genom direkta och/ eller indirekta följsamhetsmätningar)? Ja 15 A. Om ja, nåddes målet föregående år? 3. Finns utbildningsprogram kring handhygien även för personalgrupper som normalt inte har direkt patientkontakt (t.ex. städpersonal, transportpersonal)? 4. Har enheten deltagit i publikation eller konferenspresentation om handhygien? D. Riskanalys, händelseanalys samt avvikelser Svar Poäng Förbättringsverktyg 1. Görs riskanalys av risk för vårdrelaterade infektioner vid struktur och processförändringar? 2. Görs händelseanalys i samband med ansamling av vårdrelaterade infektioner? Aldrig 0 Sällan 5 Ofta/alltid Finns ett fungerande lättillgängligt avvikelsesystem som inkluderar risk för vårdrelaterade infektioner? E. Patientmedverkan Svar Poäng Förbättringsverktyg 1. Finns ett formaliserat program för patientmedverkan kring handhygien som inkluderar utvärdering och uppföljning? 2. Erbjuds patienter och anhöriga att påminna hälso- och sjukvårdspersonalen om korrekt handhygien? F. Egenkontroll vårdhygien Svar Poäng Förbättringsverktyg 1. Utförs minst årligen Egenkontrollprogram vårdhygienisk standard respektive Riktad vårdhygienisk konsultrond enligt Svensk förening för vårdhygien (eller liknande/motsvarande) på alla sjukhusanslutna avdelningar? 2. Redovisas resultaten från egenkontrollprogrammet och/eller riktad vårdhygienisk konsultrond i verksamhetsberättelsen? SFVH Vårdhygienisk standard [1,2] Ja 20 SFVH Vårdhygienisk standard [1,2] Ja 15 Summa Utvecklingsfrågor /200 Handhygien. Självskattning av lokalt utvecklingsarbete 11

19 Referenser Rena händer räddar liv är en nationell arbetsmodell för förbättrad handhygien från Smittskyddsinstitutet och Sveriges Kommuner och Landsting, framtaget Allt material som ingår i Rena händer räddar liv finns tillgängligt på respektive organisations webbplats: och 1. Verktyg i ett ledningssystem för god vårdhygienisk standard vid sjukhusbedriven vård. Svensk Förening för Vårdhygien Protokoll för vårdhygienisk standard i särskilda boendeformer. Svensk Förening för Vårdhygien Byggenskap och vårdhygien. Svensk Förening för Vårdhygien En modell för förbättrad handhygien. Beskrivning av arbetsmodellen Rena händer räddar liv. 5. Föreläsningsmaterial om handhygien. Ingår i Rena händer räddar liv. 6. Tillgång till vårdhygienisk kompetens rekommendation som stöd för vårdgivarnas arbete med att förebygga vårdrelaterade infektioner. Socialstyrelsen Vårdhandboken, 8. Allt du vill veta om handhygien. Folder med fördjupad information som ingår i Rena händer räddar liv. 9. Viktigt med handhygien. Broschyr riktad till vårdpersonal som ingår i Rena händer räddar liv. 10. Metoder för att mäta förbrukning av handdesinfektionsmedel. som ingår i Rena händer räddar liv. 11. Mätning av basala hygienrutiner och klädregler. SKL 12. Fem tillfällen för god handhygien. Affischer riktad till vårdpersonal som ingår i Rena händer räddar liv. 13. Så desinfekterar du händerna. Affisch riktad till vårdpersonal som ingår i Rena händer räddar liv. 14. Rena händer räddar liv. Affisch riktad till patienter som ingår i Rena händer räddar liv. 15. Att mäta patientsäkerhetskultur: Tipsguide Från mätning till åtgärder. SKL Mätning av vårdrelaterade infektioner. SKL Vårdrelaterade urinvägsinfektioner Åtgärder för att förebygga.skl Infektioner vid centrala venösa infarter Åtgärder för att förebygga. SKL Postoperativa sårinfektioner Åtgärder för att förebygga. SKL 2011 Denna publikation kan laddas ner för utskrift eller för tryck på artikelnummer eller på GRAFISK FORM OCH PRODUKTION: ETC KOMMUNIKATION