En tidning för dig som bor hos ÖBO nr 2/2008

Transkript

1 En tidning för dig som bor hos ÖBO nr 2/2008 innehåll Ny bostadstyp Behåll dina köpoäng Vivalla stadsdel nr 2 somrumsinspiration Vad är det som hörs? Bostartträffar i Vivalla Låna en studentlokal Miljö välkommen 1

2 ledare På väg in i en ny tid gästskribenter Cecilia Beckmann och Matias Ottosson Foto Magnus Wahman, Dahn Lindberg, Christer Pöhner Ansvarig utgivare Hans Lander, telefon Redaktion Anita Larsson, Harriet Arnold och Jeanette Rådström Grafisk form Grafiskt tryck db grafiska, Örebro Svanenmärkt Arctic 130 gr, ex internet Du kan hämta BoInsikt som en PDF-fil på taltidning BoInsikt finns som taltidning. Kontakta Inläsningstjänsten, , för information nästa nummer Boinsikt nr 3-08 kommer ut i oktober ÖrebroBostäder AB är Örebros kommunala bostadsföretag som grundades ÖBO är största hyresvärden i Örebro. Faktum är att var tredje örebroare bor hos oss! Vi har radhus, villor, flerbostadshus och lokaler centralt såväl i de olika stadsdelarna som i de mindre orter runt om i kommunen. ÖBO Box Örebro Telefon obo@obo.se Just nu pågår en intensiv debatt om allmännyttans framtid. I april presenterades en statlig utredning, den så kallade All-villutredningen (utredningen om alllmännyttans villkor). Den ligger nu till grund för en debatt som så småningom ska landa i konkreta lagförslag på hur allmännyttans villkor ska se ut i framtiden. Ett remissvar ska lämnas till regeringskansliet den 8 september i år, men troligen läggs det inte något lagförslag förrän tidigast Vår svenska modell är en udda företeelse inom EU. Där är det mer vanligt att de offentliga bostäderna är till för de fattigaste. En förutsättning för att vi ska få behålla vår egen lösning är att vi inom Sverige genom kompromisser enas om en gemensam syn om hur vi vill ha allmännyttan, så att vi kan behålla vår särart. Inom ÖBO har vi sedan länge talat om det som vi kallar för affärsmässig allmännytta. Det är väldigt nära det som många nu förespråkar. Glädjande nog har vi här i Örebro stor politisk uppslutning för vår verksamhet. Vår fastighetspolicy fastslår att vi ska ta ett socialt ansvar, men också erbjuda alternativ för dem som kan välja. Vi ska stärka vår ställning där vi idag är svaga och kanske minska något där vi är dominerande. Ombildning till bostadsrätter är ett sätt att nå dit. Det är en långsam process, men vi tror att vi klarar detta med den starka modell vi jobbar med. ÖBO är tillsammans med några andra svenska allmännyttiga bostadsföretag med i ett europeiskt nätverk som heter Eurhonet. Där ingår också bostadsföretag med ett socialt ändamål från tre andra länder: Tyskland, Italien samt Frankrike. Vi tror att det är viktigt för oss inför framtiden att arbeta i nära gemensak med liknande bolag ute i Europa. Den juni har Eurhonet sitt årsmöte (General Assembly) och i år har vi här i Örebro glädjen att vara värdar för evenemanget. För mig personligen är detta min sista ledare för Boinsikt. När du läser detta har jag slutat min tjänst på ÖBO och börjat som vd för bostadsföretaget Stångåstaden i Linköping. Jag ser med värme tillbaka på 21 roliga och spännande år. ÖBO står starkt inför framtiden och jag vill avsluta med att tacka för det förtroende som jag genom åren har känt från er som ÖBOs hyresgäster. Stort tack! hans lander Vd 2

3 innehåll vivalla-special 6 vilsamma sovrum 13 Björns trädgård 18 innehåll Ledare av Hans Lander 2 Projekt: Ny bostadstyp 4 Behåll dina köpoäng 4 Bra betyg i enkäten 5 Vivalla stadsdel nr 2 6 Inspiration till sovrummet 13 Vad är det som hörs? 19 Bostartsträffar i Vivalla 20 Låna en studentlokal 21 Sommarkul i Örebro 21 Miljö 22 ÖBO Lokaler 24 När kommer reparatören? 27 Midsommarerbjudande 28 Krönika av Madeleine Holm 29 Kryss och krysslösning 30 Vivalla- och Varbergabadet 32 3

4 projekt Du får behålla dina köpoäng när du flyttar till eller inom Vivalla, Baronbackarna och Oxhagen Ny bostadstyp Bo bra med barn Från och med maj 2008 kan du som bor i Vivalla, Baronbackarna och Oxhagen flytta inom din stadsdel, utan att förlora köpoängen. Vi vill göra det enklare för dig att bo kvar i din stadsdel genom att du kan välja bostad efter familjens behov och önskemål utan att du förlorar din köpoäng. Bäbis på gång, tonåring på väg till egen lya eller bostad närmare den bästa vännen nu blir det lite smidigare att välja rätt lägenhet längs vägen. Vi vill också att fler ska upptäcka stadsdelarnas alla fördelar. Därför får man också behålla sin köpoäng när man flyttar till Vivalla, Baronbackarna eller Oxhagen från en annan stadsdel, hyresvärd eller en annan typ av bostad. Det nya poängsystemet är ett försök som startar från och med maj Inom två år kommer vi att utvärdera resultatet och besluta om det blir en fortsättning. Nu finns det en ny kategori av bostäder att söka bland bo bra med barn. Med en nalle som symbol visar vi att här är det extra bra att bo med barn. De första bostäderna i kategorin är kvarteret Låtsasskogen i Vivalla. För att få hyra en bostad i Låtsasskogen måste du ha barn som bor kvar hemma. Det innebär förstås inte att de hushåll som idag bor här och inte har barn ska behöva flytta. Det är först när en lägenhet blir ledig som vi har barn i hushållet som ett krav. Låter det intressant? Håll utkik efter nallen på Hyrestorget. Den visar om det finns lediga lägenheter i Låtsasskogen. Hallå där! Mona Halme ÖBOs marknadschef Varför är det nya poängsystemet en bra idé? Eftersom det inte finns så många lediga lägenheter i Örebro tror jag att många håller hårt i sina köpoäng av rädsla att välja fel, även om man kanske inte bor så bra för tillfället. Nu har man chansen att hitta en mer passande bostad och ändå behålla sin köpoäng, ifall nu drömbostaden finns i en helt annan del av staden. Och vem vet, kanske visar det sig att man trivs riktigt bra? Det ser vi i alla fall i vår hyresgästenkät att väldigt många gör. Är det några som detta skulle passa särskilt bra för? Varför inte ungdomar som står i startgroparna att flytta till sin första bostad eller villaägare som tröttnat på att renovera själva? Det finns nog många som det här kan vara till hjälp för. Framförallt vill vi ju att de som redan bor och trivs i dessa stadsdelar ska bo kvar och det gör man om det blir lite enklare att välja rätt bostad. Behoven skiftar ju i takt med åren. 4

5 Bra betyg för ÖBO i årets enkät Nu är resultatet av årets hyresgästenkät klart. Det sammanlagda serviceindexet för ÖBO blev 82,4 procent det högsta hittills. Resultatet står sig bra även i jämförelse med andra stora bostadsföretag i Sverige. Årets enkät gick ut till hälften av hyresgästerna i våra bostäder och nästan 65 procent tog sig tid att fylla i det fyra sidor långa formuläret. Det är vi väldigt glada för, påpekar Maria Unemo Mohlin, ÖBO, som ansvarar för utskicket av enkäten. Vi går igenom svaren grundligt varje år för att se vad vi kan göra bättre. Även om man är helt anonym när man fyller i enkäten, så kodar vi formulären så att vi vet i vilken stadsdel eller vilket kvarter den som svarar bor. På så sätt kan våra bovärdar ta del av resultaten för just sina kvarter och se hur de kan bli bättre. Ju fler som svarar, desto säkrare kan vi vara på att vi arbetar rätt i fortsättningen. Enkäten tar upp frågor om de mjuka delarna kring boendet såsom service, bemötande och trivsel med grannar och miljön omkring, liksom hur nöjd man är med den fysiska utformningen av sin boendemiljö. För de mjuka frågorna får vi ett service index som i år blev det högsta hittills för oss, säger Maria. Det hamnade på 82,4 procent. När det gäller den fysiska boendemiljön, till exempel utformningen av lägenheten och gården är resultatet något lägre, 79,1 procent. Båda dessa resultat står sig mycket väl i jämförelse med andra liknande bostadsföretag i Sverige, som genomför samma enkät. Resultatet av enkäten är ett bra arbetsredskap för ÖBO. Fredrik Millertson som är förvaltningschef på ÖBO förklarar inriktningen för 2008: Under året kommer vi framförallt att förbättra städningen av trapphusen, se till att vi kommer eller hör av oss inom överenskommen tid och att vi blir bättre på att informera på olika sätt. Dessutom ska vi lägga extra vikt vid olika trygghetsfrågor som till exempel en säker trafikmiljö i kvarteren. Det kan också handla om bättre belysning, lägre buskar och andra detaljer som ger en lugnare och trivsammare miljö. Förra året skulle ÖBO bland annat förbättra sig i bemötande av våra hyresgäster. Avsikten var att fler ska vara nöjda med hur reparatören städade efter sig, att vi håller våra löften och reparerar fel inom rimlig tid. Vi har under året, på olika sätt, lagt ganska mycket kraft på detta och i den senaste enkäten ser vi också att resultaten på dessa frågor har ökat en hel del, säger Fredrik Millertson. Och det är ju det som är syftet med alla dessa frågor vi ställer att vi ska lyssna på våra hyresgäster! Fastighetspolicy ÖBOs fastighetspolicy är en vägledning för oss på ÖBO när vi ska planera för var och hur vi ska vara representerade i Örebro kommun. Essensen i policyn är att vi ska erbjuda bostäder med bredd och variation i en god boendemiljö. Målsättningen utifrån policyn är att vi växer, där vi idag är underrepresenterade och minskar vårt bestånd där vi är dominerande. Våra fastighetsaffärer ska utföras med de villkor och till de priser som bedöms vara affärsmässiga på den fastighets- och hyresmarknad som råder. Vi ska arbeta långsiktigt. ÖBO ska också ta ett stort miljöansvar. Som stor aktör på hyresmarknaden ska vi, i stort som smått, aktivt bidra till att minska verksamhetens miljöpåverkan. Vi har även ett politiskt mål att inte utöka vårt bestånd, utan snarare minska något. Detta innebär att när vi bygger nytt kan vi också sälja eller ombilda ur det befintliga beståndet. Målet är att minska vår dominans och öppna för fler upplåtelseformer i våra stora stadsdelar där ÖBO är överrepresenterade. 5

6 Vivalla 6

7 Under året besöker BoInsikt fyra stadsdelar där ÖBO äger hus. Vi började på Söder och nu har turen gått till Vivalla. Vivalla od tie feuis nonummy nulputpat. Patum zzriurem nim iriu sci bla feum ad tet, conum dolut ipit, con esed del esequat. Utes eniationse mod dipit nostrud tie delent autat. Vivalla från by till stadsdel på 40 år Sedan 40 år tillbaka är Vivalla en stadsdel i Örebro. Före det var det en by. Där fanns skog och ängar och gammal bebyggelse. Små torp och gårdar och mellan dem grusvägar där barnen cyklade. Långt innan dess, på 1600-talet, bodde här Lars Wivallius, poeten som tog sitt namn från byn. Men han lämnade Vivalla i 20-årsåldern och levde sedan ett kringflackande liv i Europa. Lars Wivallius var en strulig typ när han inte skrev poesi. Ett exempel: Han gifte sig med en dansk adelsdam. Fast han gjorde det under ett taget namn som han styrkte med ett falskt danskt pass. För det dömdes han till döden. Nu gick det inte så illa, men han hamnade i fängelse. På ålderns höst flyttade han tillbaka till Vivalla, men var tydligen rätt besvärlig att ha och göra med där också, enligt grannarna. Gårdarna och ängarna i Vivalla stod kvar till början av 1960-talet då Stiftelsen Hyresbostäder började titta på området. Trots att man sedan slutet av 40-talet byggt flera nya bostadsområden i Örebro, så var det fortfarande bostadsbrist. Enligt beräkningarna behövdes 2500 nya lägenheter. Stiftelsen Hyresbostäder ville att Vivalla skulle få karaktären av ett villaområde. Därför bestämde man att bebyggelsen skulle vara låg, bara två våningar. Det röda teglet kom från Hallsbergs tegelbruk. Första spadtaget togs 1967 och året därpå kunde de första hyresgästerna börja flytta in. När hela Vivalla var färdigt 1970 stod det klart att det blivit billigare än man tänkt sig! Det var så billigt att Hyresgästföreningen protesterade! I en TV-debatt ansåg hyresgästernas förbundsordförande att man gjort standardsänkningar i Vivalla för att hålla priserna nere. Ledningen för 7

8 Vivalla Den nya stadsdelen andades framtidshopp. Stiftelsen hyresbostäder dementerade och pekade på de förmånliga markaffärer man gjort och att BPA, byggföretaget, jobbat effektivt. Vivalla fick inledningsvis väldigt många tvårummare för man trodde att många nygifta skulle flytta dit. Dessutom skulle bostadsbristen bland ensamstående föräldrar och pensionärer kunna lösas på det viset, tänkte man. Men bara tio år efter att Vivalla stod färdigt var det dags att modernisera området. Mycket hade förändrats i samhället på 70-talet och det man såg i Vivalla var att många barnfamiljer flyttade dit. De många tvåorna Vivalla centrum på 60-talet. rymde inte barnfamiljerna. Utemiljön behövde dessutom fräschas upp och det behövdes en vårdcentral. Nu var det inte bara ledningen för Stiftelsen hyresbostäder som bestämde. Man öppnade ett fältkontor i centrum, där vivallaborna kunde slinka in och berätta hur de tyckte att stadsdelen borde utvecklas. Så småningom fick till exempel Vivalla ett eget utomhusbad och den så omtalade låghusbebyggelsen komplettera des med ett 14-våningshus i centrum och ett hundratal bostadsrätter som HSB byggde. Ett av skälen till att Vivalla blev så billigt att bygga var att man byggde likadana långa längor med hus. Elva identiska kvarter blev det. Idag går mycket av förändringsarbetet ut på att göra kvarteren mer olika. Man ska kunna känna igen sin egen gård. 8

9 Vivalla Vad är bra i Vivalla?...och vad kan bli bättre? Lul Mohammed, ska gå och träna fotboll. Vad är bra i Vivalla? Byggnaderna är fina. Majma Said, ska också träna fotboll. Vad är bra i Vivalla? Det finns bra affärer. Vad kan bli bättre? Det är tråkiga böcker i biblioteket. Jag vill ha fler böcker av Judy Mody! Mobashir Qadar på väg för att träna mellanstadieelever i fotboll. Vad kan bli bättre i Vivalla? Unga killar behöver en lokal så de inte hänger i centrum. Det behövs en lokal till tjejerna också. De kanske kan dela samma lokal fast de har olika tider. Majlouise Thalbäck, rätt nyinflyttad. Vad är bra i Vivalla? Det är mycket grönområden och nära till affärerna. Vad kan bli bättre? Det borde vara mindre oroligt på kvällarna. Man vill inte ge sig ut och promenera. Lena Klingenholt sitter med en väninna inne på biblioteket. Vad är bra med Vivalla? Det bästa för mig är att det finns en träningslokal här på vård centralen, så jag slipper åka upp på stan. Vad kan bli bättre? Det måste bli mer poliser och såna som håller ordning på ungdomsgängen. Jag känner två som blivit rånade den senaste tiden. Nawal Mohammed, ska gå och träna fotboll. Vad är bra i Vivalla? Det är bra fritidsaktiviteter. Vad kan bli bättre? Det finns ställen där det är smutsigt i utkanten av området. 9

10 Vivalla Nymålat både ute och inne Fasaderna på Författargatan/ Vivallaringen har den där pastelliga tonen som var så modern på 80-talet. Men nu har ÖBO påbörjat uppfräschning av fasaderna och satsar på sobert beige och grå färg som dessutom ska tåla väder och vind bättre. ÖBO gör också om uteplatserna. Vi gör en bättre inhägnad runt uteplatserna. Det blir staket och buskar och buskarna tar liksom över när de vuxit upp, berättar Peter Hjalmarsson, ÖBOs distriktschef i Vivalla. Hyresgästerna har själva kunnat påverka hur den nya uteplatsen ska se ut. Samtidigt har ÖBO tagit bort gamla altaner som inte är godkända ur brandsäkerhetssynpunkt eller där man byggt utan att ha bett om lov. Det borde ha kunnat orsaka en del gnissel i kontakten med hyresgästerna, men enligt Peter Hjalmarsson har de boende haft förståelse för åtgärderna. De har förstått allvaret. Till hösten kommer man att måla inomhus också. I Vivalla centrum bygger man om bovärdskontoret. Vi har haft en väldigt dålig reception, säger Peter Hjalmarsson. Den vill vi förbättra för att kunna ge bättre service. Här behöver vi kanske också fundera på våra öppettider, om de behöver ökas. Många av de boende i Vivalla kan inte svenska bra och då måste mycket av kommunikationen med dem ske öga mot öga, så man kan visa vad man menar. Träffas man kan man visa på bild eller film. Vi kommer använda ÖBOs kontor mycket mer i besökssyfte, för att ge vägledning kring hur det går till när man bor hos oss, säger Peter Hjalmarsson. Anna-Carin Boman jobbade tidigare som stadsdelsutvecklare i Brickebacken. Stadsdelsutvecklarna jobbar bland annat med att skapa nätverk bland hyresgästerna så att de som har gemensamma intressen möts och kanske kan bilda en förening. Sedan slutet av förra året har hon samma jobb i Vivalla. Vivalla är mycket, mycket större och man har inte samma tradition av att gå på möten och vara engagerad i hyresgästföreningen. Den lokala hyresgästföreningen i Brickebacken är relativt stark. Här är det inte lika stark representation. Däremot är det annat som är likt. Det här med hundar till exempel. Vi gjorde likadant som i Brickebacken, bjöd in hundägare till en träff och cirka personer dök upp. I Brickebacken tog det 1,5 år att bilda en hundklubb, här tog det 1,5 dag! Vi för nu diskussioner med kommunen om att få en hundträningsplan. Vi ska också ha en träff för dem som är intresserade av att engagera sig i sin gård som gårdspysslare. I sommar satsar ÖBO också på att höja den yttre skönheten i området. De 10

11 Vivalla Abdul en förenande kraft ungdomar som hittills varit Vivallaambassadörer har fått sommarjobb hos ÖBO och ska göra särskilda insatser här och där för att det ska bli extra fint. Flera av dem hade sökt jobb och skrivit till oss att de har varit Vivallaambassadörer och det kändes så kul att vi kunde ge alla dem, sex stycken, ett sommarjobb, säger Anna-Carin Boman. Abdulrahman Sheh Gibril är till det yttre en försynt man med kavaj och portfölj, nyss kommen från jobbet. Men bland sina landsmän, etiopierna och andra folk från Afrikas horn, har han auktoritet och stort inflytande. Och han ser inte bara till sitt och sina närmaste. Jag vill hjälpa folk. Jag vill göra folk glada. Så då samlar jag folk och förmedlar kontakter. Jag har bra kontakt med alla muslimer som bor här. Det kan vara landsmän som vill utbilda sig, men inte vet hur de ska gå till väga. Då visar Abdulrahman dem hur de ska göra. Jag hjälper dem att läsa brev från myndigheter. Jag hjälper dem att skriva brev till myndigheter. Talar om för dem vart de kan vända sig med frågor. Finns det svårare situationer du kan hamna i? Ja, det är till exempel om det finns familjeproblem, så kan jag gå in och hjälpa. Det är många gånger som jag har gått in. Det kan handla om hur man uppfostrar barn, hur man tar hand om barn. Abdulrahman jobbar som tolk. Han fick det jobbet bara något år efter att han kommit till Sverige Då hade han pluggat svenska intensivt, inte bara gått den vanliga SFI:n, utan läst på folkhögskola och suttit i timmar på biblioteket och läst tidningar och faktaböcker om det svenska samhället. Tolkjobbet gjorde att han fick gå ytterligare kurser, så idag kan han allt om hur socialförsäkringssystemet, rättsystemet och svensk sjukvård funkar. Han tolkar somaliska och oromo, ett av språken som talas av 20 miljoner nere på Afrikas horn. Just den här dagen har Abdulrahman haft möte med en företrädare för ÖBO om problemen med kriminalitet i Vivalla. Många sätter sitt hopp till honom. Att han ska kunna hitta lösningar på problemen med ungdomar som drar omkring i centrum och begår brott. Han har inget självklart svar. Man kan inte neka. Det är ett fint område. Det är fina människor som bor här. Men hur ska vi göra det här området attraktivt? Det är upp till oss som bor här i området. Vi måste aktivera oss. Det görs kontinuerligt insatser från olika aktörer. Jag säger även till ungdomar att man måste utbilda sig i det här samhället. Man måste gå vidare annars ligger man där nere. Det finns alla möjligheter. Varför inte utbilda dig? Det säger jag till alla. 11

12 Vivalla Fler och fler plugghästar i Vivalla Vivallaskolan har varit den skola i Örebro kommun där minst elever klarat godkänt i basämnena. Men en ändring kan vara på väg. Sedan 2003 ordnar man läxläsning i skolans bibliotek två eftermiddagar i veckan. Då får högstadieeleverna hjälp av tillresta studenter från Örebro universitet. Läxläsandet ingår i det projekt som kallas Linje 14 och som syftar på busslinjen mellan Vivalla och universitetet. Man sammanför elever med studenter, för att få fler elever att vilja plugga vidare efter skolan. Åsa Wedholm-Olsson är projektledare för Linje 14. Det första halvåret vi körde, så kom ingen för de sa, Åsa, det är ingen som läser läxor här, det är ingen som bryr sig om hur det går i skolan. Sen började det rulla på och vi hade en massa andra aktiviteter, så vi lärde känna ungdomarna och då började det komma några stycken. Idag har vi fullt hus här på läxläsningsverksamheten. Vi har runt personer som kommer två gånger i veckan. Vilken betydelse har identifikation här? Enormt stor skulle jag vilja säga. För det började ju faktiskt rulla igång när vi kunde hitta ungdomar som själva hade gått här på skolan tidigare och som nu pluggade. Då började det verkligen ta fart. Eleverna sitter spridda vid runda bord i biblioteket. Det är långt ifrån tyst, men eleverna ser i de flesta fall flitiga ut och lyssnar uppmärksamt på studenterna som sitter bredvid dem. Vid ett av borden sitter Helen Damar som går i nian. Jag började gå hit för cirka sex veckor sen. Jag behövde hjälp med matte. Vi har nationella prov snart. Det hjälper jättemycket att gå hit. Man får mycket gjort här till skillnad från hemma. Då är det andra saker som stör. Det är lugnare här. Sabika Mohammed Ali började gå på läxläsningen redan när hon började sjuan i höstas. Hon brukar plugga olika ämnen beroende på vad det är för prov som närmar sig. Hon har också märkt att det går bättre på proven när hon varit med på läxläsningen. Trots rätt många år kvar till stu denten vet hon redan vad hon vill göra sen. Jag vill ha eget företag, en klädaffär eller nåt sånt. En av dem som hjälper eleverna är Maliun Ali Hussein, 23 år och snart färdig byggnadsingenjör vid Örebro universitet. Hon kom till Sverige från Somalia när hon var åtta år. Kombinationen invandrarbakgrund och högskoleexamen gör henne till en idealisk förebild. Dessutom har hon precis fått stipendium från byggföretaget Peab, vilket inte gör saken sämre. Jag är här för att uppmuntra eleverna och vara någon slags förebild för dem. Jag har ju själv gått på den här skolan. Jag är jättebra på matte, så jag brukar få ta alla mattefrågor. Just den här dagen är det mycket mattefrågor, eftersom det nationella provet i ämnet närmar sig. Matte är svårt, men jag har tyckt om det så jag gav det alltid en chans, vilket de flesta inte gör. Jag försöker övertala dem att ge det en chans, säger Maliun innan hon återgår till att hjälpa tjejerna vid sitt bord. 12

13 inspiration Vilsamma sovrum 13

14 Inspiration 14

15 Inspiration En god natts sömn är bland det viktigaste för oss människor. Det är så mycket som stjäl vår uppmärksamhet under dagen som gör att sömnen vi får på natten är otroligt viktig. Hur ska vi annars orka med nästa dags bestyr? En förutsättning för att få en god natts sömn är att du förbereder dig. Undvik träning eller annan aktiv sysselsättning innan du ska sova, det sätter igång hormoner i kroppen som gör det svårt för din kropp att varva ner. Undvik också att äta mat ett par timmar innan du ska sova. Maten gör dig sömnig direkt efteråt, men håller dig däremot vaken på natten för att magen måste bearbeta maten. Lika viktigt som det är att förbereda sig för att få en god natts sömn, är det att ha ett vilsamt rum att sova i. Är det rörigt med mycket saker, färger och former är det svårt att finna det lugn och ro man behöver för att kunna somna in. Du kan på ett enkelt sätt förvandla din gamla säng till en sprillans ny genom att göra din egen sänggavel. Med en spånskiva, lite vadd och ett snyggt tyg och vips! så har du en helt ny säng. Det är både snyggt och smart, eftersom du skyddar vägg och tapet mot fula fettfläckar. Dessutom är det busenkelt att byta ut tyget mot något annat när du vill ändra färgschema i rummet, eller helt enkelt har tröttnat på det gamla. 15

16 Inspiration Idag är det långt ifrån bara ungdomar som använder ny teknik i sin vardag. En bärbar dator till exempel, är ett utmärkt arbetsredskap som dessutom inte tar så stor plats. Med den i ditt knä kan du luta dig tillbaka i sängen och samtidigt arbeta vid datorn, och den får sedan enkelt plats på ditt skrivbord när du inte använder den. Ett smart tips är också att du kan fästa en läslampa på sänggaveln istället för i väggen. På så sätt slipper du borra onödiga och fula hål i väggen. Ett användbart tips till dig som inte har persienner i dina fönster är att använda gardinlängder i lager-på-lager-metoden. Fäst gardinlängderna i en skena ovanför fönstret så kan du enkelt dra för ett par längder när du vill stänga ute det värsta solljuset Glöm inte bort att din bäste vän också bör få en fin och mysig plats att sova på. Det är inte bara vi människor som jobbar hårt under dagen. Inköpsställen: IKEA, Tapetserare H Gustavssons efterträdare, Åsta antik. inredare: Ann thübeck 5 tips för ett ly Vad behöver du? Tänk igenom vilka funktioner du vill att rummet ska ha. Vill du ha en smart plats att sitta och arbeta vid eller fåtöljhörna, där du kan slappna av och läsa en spännande bok? Bestäm rummets funktion innan så blir det lättare att inreda. Rensa Ha endast framme saker du använder, annat förvarar du bäst i lådor eller i garderoben. Det skapar ett lugn i rummet att inte se småsaker och prylar överallt. 16

17 Inspiration ckat sovrum Visa det fina Efter du har rensat bort onödiga saker har du säkert hittat en hel del fina prydnadssaker som du vill framhäva. Ställ fram dessa nu! De kommer att få en helt ny plats i rummet när de inte konkurrerar med allt annat... Smidig teknik När du inreder ett rum, där tekniska prylar ska smälta samman med resten av rummet, tänk då på att låta dessa prylar ta så lite synlig plats som möjligt. Göm sladdar och liknande tillbehör, eller om du kan satsa på en bärbar dator så slipper du allt vad sladdproblem heter. Vackra färger Färgsättning i ett rum är A och O. Välj ut två matchande, sobra färger och addera en mustig accentfärg till det. Det skapar liv i både rum och inredning. Använd i övrigt textilier i rummet för att skapa en mjuk och mer ombonad känsla. Till exempel; att fästa gardinerna i takhöjd gör att du lurar ögat till att tro att det är högre i tak. Snabbt Internet gör livet lite roligare. Många besök av barn och barnbarn både hemma och på Internet. Stadsnät ger dig, utöver Internet, tillgång till telefoni och TV. Tjänsterna kan beställas var och en för sig och är billiga med hög kvalité. Telia är en av tjänsteleverantörerna i Stadsnät. Mer info finner du på eller SMS:a BREDBAND till

18 Björns trädgård växer Björn Bergqvist och hans fru Inga-Lill tillhör en liten skara hyresgäster som bott i Vivalla ända sedan det var nytt, Hur kommer det sig att ni flyttade hit? Ja, vi bodde omodernt nere i Skebäck i en etta. Så byggde de ju här och då fick vi en trea här. Nu har vi fyra rum och kök för vi har en tillbyggnad på baksidan. Men ungarna har ju flyttat, så nu bor frugan och jag här själva. Det är roligt att träffa någon som varit med hela vägen, så då måste man passa på att fråga hur det varit. Från omodern etta i Skebäck alltså, till nybyggd trea i Vivalla Ja, det var ju paradiset, vi hade haft fotogenkamin i rummet och vedspis i köket, vi bodde där (i Skebäck) i tre år. Men vi hade ju första tjing på de här lägenheterna, eftersom vi var barnfamilj. Våra barn var tre-fyra år då. Och då var det bara barnfamiljer här i varenda lägenhet. Knappt några äldre. Hur tycker du det är att bo här? Det är väl rätt så skapligt, fast det kan ju vara lite upp och ner. Beror lite på vad man har för grannar. Men egentligen skulle vi träffa Björn för att prata trädgård. Björns intresse för växter börjar inne i köket och sprider sig via egna uteplatsen till gården han delar med de andra hyresgästerna på Lyrikgatan. Har du alltid hållit på med trädgård? Ja, det kan man väl säga. Jag hade en kompis som bodde på bondgård när jag växte upp och jag hölls mycket där. Sen har jag haft mycket utejobb också. Jag jobbade med trädgårdsanläggningar här när de byggde Vivalla. Mycket av det här har jag planterat. Hur började det här trädgårdspysslet på gården? Ja det började lite smått. Först var det på den egna uteplatsen. Sen var det lite utanför här. Sen har jag väl utvidgat lite för varje år. Björn får en del lökar av ÖBO, men framförallt driver han upp egna plantor. Dessutom återvinner han, så att säga. Han hittar slängda perenner, typ Silverarv och violer som han tar hand om och planterar i gårdens rabatter. Under hans omsorger så tar de sig och sprider sig dessutom. Känner du att du får någon uppskattning för det du gör? Jaha, alla som går förbi och de som bor här uppskattar det jag gör. Han som städar den här gården, han är jätteglad, jag städar ju halva gården åt honom! Speciellt sen jag blev pensionär. När Boinsikt besöker Björn är hela köksbordet täckt med Björns odlingar och utrymmet för frukosten är begränsat. Det jag driver upp inne är mest Tagetes, för de är lättast och de blir fina på sommaren. Sen sår jag lite andra frön och provar. 18

19 Vad är det som hörs? Passerar man förbi biblioteket i Vivalla centrum en tisdagkväll när det är stängt, så kan man se att det sitter en personer i en ring framför lånedisken. En del av dem har något dragspelsliknande i famnen. Men det är inte dragspel. Det är durspel. Ett durspel är inte detsamma som ett dragspel som många tror. Ett durspel och ett munspel är uppbyggt lika. En ton ut och en ton in, berättar Elisabeth Ragneråd som står bakom Blå bergens harmonier. De kallar sig så, musikanterna som övar varje tisdag i Vivalla centrum. Lyssnar man, så är det folkmusik av det muntrare slaget som spelas. Durspelen har sällskap av cittror, munspel, gitarr, blockflöjt och trummor. Allt började när Elisabeth Ragneråd flyttade till Örebro och bosatte sig på Versgatan. Jag kände att jag måste hitta på något. Samtidigt fick jag en benskada, så jag var tvungen att sluta med folkdans som hade varit mitt huvudintresse. Och jag tyckte det var så tråkigt. Då satte Göran, min sambo, in en annons efter en cittra-kompis. Hur länge har du spelat cittra? Det har jag gjort sen jag var liten. Munspel är mitt huvudinstrument, det har jag spelat sen jag var sex år. Det lärde min morfar mig. Så på det sättet vart vi tre tjejer och en äldre dam som började spela ihop. Sen kände jag att ville vidare, jag vill längre. Så 2004 då startade vi upp det här, Blå bergens harmonier. Vi har riksspelemän som kommer och lär oss nya låtar, lär oss tekniken, lär oss spela durspel. I fjol var Blå bergens harmonier på en veckolångturné i Kanada och svenskbygderna där. Annars ser man dem i Örebro 7 8 gånger om året, bland annat vid julkonserten Jul i dur som de ger på slottet. Då utökas Blå bergens harmonier med tillresta musiker från hela Mellansverige. Men Elisabeth är inte nöjd nu heller. Hon vill att de ska bli fler och annonserar efter musiker. Kanske får de lämna Vivalla centrum framöver om det blir för trångt framför lånedisken. Vi har pratat med ÖBO om att få en annan lokal, säger Elisabeth Ragneråd. 19