Helg Söndagsskolan Helgkrönikan 19 Stort korsord 23

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Helg Söndagsskolan 18 19 Helgkrönikan 19 Stort korsord 23"

Transkript

1 Helg Söndagsskolan Helgkrönikan 19 Stort korsord 23 Monica Winerdal: Andras tro inspirerar så tron växer Hon var Guds virvelvind för Afrikamission Quiz: Vad vet du om helanden i Bibeln? 17 fredag 24 januari 2014 Årgång 69 Nr 14 Pris 15 kr En god människa bär fram det som är gott ur sitt hjärtas goda förråd, och en ond människa bär fram det som är ont ur sitt onda förråd. Lukas 6:45 Dagen.se Tsatsiki mötte Gud efter år av missbruk14 15 omvänd. Första gången Samuel Haus besökte församlingen Hillsong i Stockholm var han hög på droger och fattade ingenting. Men skådespelaren kom tillbaka, mötte Gud och blev fri från både det missbruk och den depression som följt honom efter barnstjärnetiden med Tsatsiki-filmerna. Foto: Josefine Korhonen Dokument Nyheter 4 5 Insikt Nyheter 8 Foto: jonatan sverker Allt fler missionärer kommer till Sverige De internationella missionärernas verksamhet i Sverige bör bli en integrerad del av svensk kristenhet. Elisabeth Sandlund ledare, 2 Kyrkorna ber om fred i Ukraina Efter de dödliga demonstrationerna vädjar nu de kristna i landet om lugn och besinning. Leon räddades från nazisterna På måndag i samband med Förintelsens minnesdag utkommer boken om Leon Leysons liv. Svensk pastor mötte al-assad Bertil Svensson, Equmeniakyrkan, ställde i lördags frågor till Syriens president om kriget. POSTTIDNING A

2 2 opinion Ledare Opinionsredaktör: Elisabeth Sandlund , Debattredaktör: Carl-Henric Jaktlund , DAGEN fredag 24 januari 2014 Goda skäl välkomna missionärer i retur Bäst blir frukten om de inlemmas i svensk kristenhet De kommer från öst och väst och inte minst syd, kristna bröder och systrar på vilkas hjärtan Gud lagt att de ska sätta fart på påkristningen av Sverige. Fenomenet mission i retur växer, även om, som framgår av dokumentet på nyhetsplats i dag, det inte finns någon som har överblick och kan säga hur stor omfattningen är. Vissa missionärer riktar in sig på att nå landsmän som bor i Sverige, andra ser som sin primära uppgift att knyta kontakter med sekulariserade infödda svenskar. Några är här en kort tid, många stannar länge, kanske livet ut. Jag tror att Gud har kallat alla nationer att tjäna varandra, och kyrkan tjänar på att vara mångkulturell, säger Shirley från Zimbabwe, en av dem som intervjuats i reportaget. Hon har förstås alldeles rätt. Ju mer de nationella samfunden kan återspegla kyrkans grundläggande egenskap att vara världsvid desto bättre. Därmed inte sagt att det är problemfritt. Det har mission aldrig varit, inte tidigare i historien och inte i våra dagar. Farorna som hotar i vårt land är knappast vilda djur eller obotliga sjukdomar men krocken mellan hemlandets kultur och den som möter på missionsfältet är en lika påtaglig realitet som när svenska pionjärer lämnade tryggheten för att sprida det glada budskapet i hednaländerna. Det finns all anledning för svensk kristenhet att hjälpa till med såväl trafikundervisning som krockkuddar, det vill säga både försöka förebygga att nyanlända entusiastiska missionärer kör i diket och mildra stöten när något ändå går snett. På köpet får man i bästa fall nya insikter, kanske om att man fastnat i något av de två gamla hjulspåren så har vi aldrig gjort här respektive det har vi redan testat och det fungerade inte. Frågorna och synpunkterna från den som kommer utifrån kan leda till att nya grepp testas och att det som stelnat i formen och inte bär frukt överges. Här kan missionärerna utifrån fylla en likartad funktion som nykristna svenskar med färska erfarenheter av hur det är att inte tro alls eller att vara sökare. Det är inte ovanligt att Sverigemissionärer väljer att arbeta vid sidan av de etablerade samfunden och i stället öppnar eget. Visst finns det lägen när det kan vara befogat med en ny kristen gemenskap, kanske för en etnisk grupp som annars inte känner delaktighet i gudstjänstfirande. Att få chansen att tillbe Gud på sitt eget språk är något av en mänsklig rättighet. Men generellt sett är det en stor poäng om den internationella missionsverksamheten i Sverige kan bli en integrerad del av svensk kristenhet och inte generera en parallell informell struktur vid sidan av. Det är då de verkliga och bestående synergi effekterna kan uppnås när de svårigheter som all mångkulturell verksamhet innebär hanterats och i bästa fall övervunnits. Det går inte av sig själv utan kräver medvetna, långsiktiga och uthålliga ansträngningar och en beredskap hos alla inblandade att både ge och ta. Så här inför den ekumeniska veckans avslutning finns det anledning att betona vikten av öppenhet för olika uttryckssätt och traditioner även i detta sammanhang. Och att varna för ett samfundsegoistiskt betraktelsesätt där påfyllningen av den egna matrikeln ses som lika viktig eller till och med viktigare än att människor får chansen att säga ja till Jesus och hitta en kristen gemenskap även om det är på annat håll. Ska påkristningen av Sverige kunna ta fart bland annat med hjälp av missionärer från andra länder och kulturer måste den ekumeniska lågan hållas brinnande, också i relation till de missionärer som kommer till Sverige. Ett effektivt sätt att stöta bort sekulariserade svenskar med ringa erfarenhet av kristen tro och församlingsliv är att spä på uppfattningen att kristna inte kan hålla sams sinsemellan. Orden i psalm 57 i psalmboken om Kyrkan med stort K är lika aktuella i dag som när de först formulerades i England på 1800-talet och när de fick sin svenska språkdräkt för drygt 30 år sedan: Med undran och med löje ser världen hur hon slits/av tusen tvister sönder och nekar sig Guds frid. Elisabeth Sandlund Obunden på kristen grund Läs mer på sid 10 13: Fler missionärer till hednalandet Sverige kulturkrock. Krocken mellan hemlandets kultur och den kultur som möter på missionsfältet är en lika påtaglig realitet som när svenska pionjärer lämnade tryggheten för att sprida det glada budskapet i hednaländerna. Ska påkristningen av Sverige kunna ta fart måste den ekumeniska lågan hållas brinnande, också i relation till de missionärer som kommer till Sverige, skriver Elisabeth Sandlund. Bilden till höger är från Jesusmanifestationen i Stockholm för fem år sedan. foto: privat och arne hyckenberg I korthet Pinsamt dåligt utfall av god idé En av de grupper som står längst från arbetsmarknaden är människor med funktionshinder. Det var en god och konstruktiv tanke att statliga myndigheter skulle visa vägen och erbjuda tusentals praktikplatser varav många var tänkta att utmynna i riktiga anställningar. Men utfallet är pinsamt magert. Bara 42 av landets 364 myndigheter har skrivit avtal med Arbetsförmedlingen. På ett år har endast 350 personer fått praktik och antalet som blivit anställda är så lågt att det nästan kan räknas på fingrar och tår. Det är bara att konstatera att uppförsbacken är brant när viljan inte finns. Elisabeth sandlund Citatet Det bör vara statens uppgift att garantera att medborgarna kan utöva sin religion och gå till sin bönelokal utan att frukta. Naomi Abramowicz, SvD, anser att statsbidragen till säkerhetsåtgärder måste öka

3 DAGEN fredag 24 januari 2014 Redigering: Beatrice Harknäs Smedman Debatt 3 opinion samvete. Det dåliga samvetet lämnar oss inte ifred, för nöden finns överallt. Utanför vår port, varje dag vid tunnelbaneingången. Den finns överallt. Människor som lever sådana liv som vi omöjligt kan föreställa oss, skriver Sarah Taubert. Foto: FREDRIK SANDBERG, TT Ser du Jesus i ditt gathörn? Debatt Vi måste bli missionärer på hemmaplan, ta hand om de som lider utanför vår port. Det skriver studenten och socialarbetaren Sarah Taubert. saknar mat för dagen, vad hjälper det då om någon av er säger Gå i frid, klä er varmt och ät er mätta men inte ger dem vad kroppen behöver? Sarah Taubert, student, delansvarig sociala verksamheten för romer i Immanuelskyrkan, Stockholm. Det finns en ung kvinna som jobbar på Brommaplan, Stockholm. Hon sitter utanför tunnelbane ingången på marken och tittar för det mesta ner i knät. Framför henne står en plastlåda, kanske ett gammalt glasspaket, med några kronor i. Där bland mynten ligger även en liten ikonbild av Jesus. En blond Jesus med guldgloria. Den unga kvinnan har svept en filt om sig och drar upp den så långt hon kan för att täcka öronen och kryper ihop för att inte fötterna ska sticka ut på andra sidan och bli kalla. Hela tiden mumlar hon böner med ord som ingen förstår men som vi alla ändå förstår. Att sitta där är hennes jobb, varje dag tills det blir mörkt. Och när det blir mörkt går hon hem? Vart? Jag passerar henne varje dag. Och att just Jesu blåögda ansikte stirrar upp på mig när jag går förbi, vädjande, med ett milt leende, får mig att haja till ibland. Det är ju min Jesus som jag tror på, som jag ber till och sjunger lovsånger till. Plötsligt är han där, i glasspaketet som folk är tvungna att väja för när de passerar kvinnan på marken. Jesus ligger där och iakttar oss. Varje gång jag ser det tänker jag: Ger det mig ansvar för henne? Eftersom vi delar på samma Jesus, är detta något som jag faktiskt är indragen i? Och det dåliga samvetet sipprar ut i mitt blod, pumpas ut i venerna från mitt vettskrämda hjärta. Vettskrämd för att tänka de tankarna, för vad gör man av dem? De går ju inte att skaka av sig när de väl satt sig. Det dåliga samvetet lämnar oss inte ifred, för nöden finns överallt. Utanför vår port, varje dag vid tunnelbaneingången. Den finns överallt. Människor som lever sådana liv som vi omöjligt kan föreställa oss. Människor som inte existerar Det börjar i hjärtat, med den goda viljan och det dåliga samvetet, men sedan måste det sippra ut och bli verkliga handlingar. på pappret, som inte har någon identitet eller tillhörighet. Som fördrivs, behandlas som djur, som aldrig får upprättelse. Vi kan inte föreställa oss hur det är. Bibeln berättar om sådana människor. Jesus säger att han är som dem. Han identifierar sig så starkt med dem att han frågar oss varför vi inte gav honom att äta när han var hungrig? Varför vi inte gav honom kläder när han var naken? Varför vi inte tog hand om honom när han var hemlös? Tänk alla otaliga lovsånger vi sjunger om att få komma närmre Jesus, att få vara i hans närhet och se hans ansikte. Vi sjunger att vi skulle göra allt för honom, att han betyder allt för oss. Och visst menar vi det. Men jag undrar hur det låter i Guds öron, när vi sjunger de där orden på elva-gudstjänsten och sedan går förbi Jesus som sitter i trasiga kläder och tigger utanför tunnelbanenedgången. Skulle vi göra allt för Jesus? Skulle vi bjuda in honom på en bit mat, låta honom tvätta sig, ge honom rena kläder? Skulle vi ens kasta ner en slant i hans skrynkliga Pressbyrå-kopp? Det börjar i hjärtat, med den goda viljan och det dåliga samvetet, men sedan måste det sippra ut och bli verkliga handlingar. Människorna på gatan får inte ett bättre liv av att vi går runt med dåligt samvete, att vi tycker att det är jobbigt att se nöden. Som Jesus sa: Om en broder eller syster är utan kläder och Det krävs egentligen inte mycket av oss för att börja. Om vi ser den unga kvinnan på marken utanför tunnelbanan i ögonen, bekräftar hennes existens genom en blick, och ger av vårt överflöd, då har vi kommit ganska långt på vägen. Kanske blir hennes dag lite, lite drägligare. Kanske lossar vårt dåliga samvete litegrann när vi överför det till handling och gör det vi kan för att hjälpa. Det finns många kyrkor och eldsjälar som hjälper till att underlätta utsatta människors och papperslösas vardag. Det behövs alltid fler, och om fler gör litegrann blir det mycket mer gjort. Vad kan vi göra? Vi kan påverka våra kyrkor att ta initiativ, vi kan påverka vad vår kyrka ska lägga ner kraft och resurser på. Om vi har möjlighet att hjälpa människor i nöd så måste vi också göra det. Vi måste bli missionärer på hemma plan, ta hand om dem som lider utanför vår port. Vi måste se Jesus som finns precis framför oss och ropar på oss. Om vi vill möta Jesus och se hans ansikte ska vi söka upp de ringaste. Tänk om alla kristna på jorden skulle göra det och leva enligt Jesu uppmaningar. Fattar ni? Vi skulle kunna rädda hela världen. Åsikt Läs fler åsikter från läsarna på sidan 22 Vill du debattera? Debattartiklar och insändare skickas till: Dagen debatt, Stockholm Glöm inte att uppge namn, adress och telefon. För icke beställda manus ansvaras ej. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta texten.

4 4 DAGEN onsdag 11 december 2013 Rickard Alvarsson och David Wingren , Medan de regimkritiska massdemonstrationerna i Ukraina går in på sin Kiev Kiev andra vecka uppmanar Ryssland oppositionen att upphöra med illegala UKRAINA UKRAINA aktiviteter. Samtidigt intar kyrkorna olika hållning gentemot demonstranterna. Självständighetstorget Självständighetstorget KIEV KIEV Sofiakatedralen Sofiakatedralen Universitet Universitet Under åtskilliga dagar har hundratusentals människor samlats i Stadshuset Stadshuset Dynamostadion Dynamostadion centrala Kiev och trotsat snö och kyla. Detta för att protestera mot Presidentkansliet Presidentkansliet Parlamentet president Janukovytjs beslut Parlamentet 1 km 1 km att inte skriva under ett samarbetsavtal med EU samt att tungt TT Nyhetsbyrån/AFP TT Nyhetsbyrån/AFP beväpnad polis använts för att skingra folkmassorna vid en ti- Catherine Ashton. digare demonstration. EU:s utrikeschef Catherine Ashton flög under gårdagen till Ukraina i ett försök att få slut på det politiska dödläget. De senaste händelserna riskerar att på allvar spåra ur processen, varnade hon och uppmanade de ukrainska myndigheterna att visa återhållsamhet och avstå från användning av Yurchenko. Tanya ytterligare våld. Fakta: kyrkor manar till lugn och fred Krisen i På plats i centrala Kiev finns Dnepr Ryssland med president Putin i spetsen vill knyta den forna unionsmedlemmen närmare sig. Under gårdagen upprepade dock den ukrainske presidenten att riktningen mot EU ligger fast. Vi har bett regeringen att räkna på det här. Nästa toppmöte mellan EU och Ukraina är i mars och vi har till dess på oss att räkna ut det, sa han i går. Varning från ryssland I ryska parlamentet duman Ukraina varnade samtidigt utrikesutskottets ordförande Aleksej Pusjkov även representanter från en rad kyrkosamfund. Ukrainas religiösa landskap är grovt uppdelat i mer att göra Ukraina ensidigt för att ett associationsavtal kom- Efter långa diskussioner valde Ukraina för ortodoxa, katolska och frikyrkliga rörelser och dessa har valt olina uppmanades att sluta lägga beroende av EU och västländer- två veckor sedan ka attityder i den pågående krisen. land som är som en bror för oss. på tryck utifrån på politiken i ett att pausa förhandlingarna om Den grekisk-katolska och Dessutom uppmanades oppositionen att upphöra med alla il- ett djupgående den ortodoxa kyrkans Kievpatriarkat föreslår att den ukrainlegala aktiviteter. samarbets- och frihandelsavtal ska regeringen ska fortsätta ta med EU. steg i riktning mot EU. De övriga annorlunda kultur Under natten mot lördagen intar en neutral hållning i själva Tanya Yurchenko har bott sakfrågorna. Men många kyrkor både i Sverige och Ryssland under längre perioder, men komfund. Ukrainas religiösa landskap är grovt uppdelat i ortodoxa, katolska och frikyrkliga rörelser olika attityder. På plats i centrala Kiev finns även representanter från en rad kyrkosam- slog polis i huvudstaden Kiev finns på plats för att mana till lugn och fred, säger Ruslan Kukharchuk, journalist och politisk na. Hon har många vänner i Kiev mer ursprungligen från Ukrai- och dessa har valt olika attityder i den pågående krisen. Den grekisk-katolska och den ortotill hårt mot de oppositionella observatör i Kiev. som just nu deltar i demonstrationerna, men själv är hon osä- som krävt ett undertecknande av Många är kluvna ker på om det är rätt tid för ett avtalet. Han tillägger samtidigt att de EU-inträde ännu. Tillslaget väckte enorm folklig västvänliga kyrkorna ser med Jag vet hur det fungerar på oro på vad de menar är kristendomsfientliga strömningar inom vore bra för Ukraina att närma Demonstranterna kallar det den sittande regimens tänk- båda ställena och jag tror att det na mot valfusk till förmån för ilska varpå långt över EU. sig EU. Men jag tror inte landet pågående skeendet i Ukraina te arvtagare, nuvarande presidenten Janukovytj. Detta var demonstranter Även om exempelvis många är redo än, varken ekonomiskt för revolution, men det finns protesterade i baptistpastorer i grunden är positiva till EU är befarar de att fortsätter: med den orangea revolutionen skifte. Här är det inte så, utan eller politiskt, säger hon och avgörande skillnader jämfört en direkt ingång till ett makt- söndags. oppositionen väst ska kräva att de förändrar Kulturen är så annorlunda om man jämför. I väst vill de sand, Ukrainaexpert vid Lunds politiska processen, säger Nik Det menar Niklas Bern- här rör protesterna den vanliga kräver presidentens och reger- sin äktenskapssyn och exempelvis viger samkönade par. I detta flesta ändå följa lagar och regler, men i Ukraina är attityderna universitet. Niklas Bernsand. las Bernsand. ingens avgång. är många kluvna, säger han. Myndigheterna mer att man ska försöka kringgå När en Leninstaty i centrala Ett nytt politiskt spel Vill närma sig EU har lovat utreda dem. Det är socialt accepterat på Kiev nyligen vältes skanderades slagord om revolution och att de genom att rensa barri- Regeringen kan då hävda våldsamheterna. Konfliktens kärna handlar om ett helt annat sätt än här. (TT) vilken riktning landet Ukraina sedan tidigare har en rad regeringsbyggnader ockuperats som vilket land som helst skulkaderna återställer ordningen ska ta i framtiden. Den nuvarande presidenten Viktor Janukovitj gick 2010 till val på att lan- Men under den orangea re- oppositionspartierna och de- av demonstranterna. le göra i samma situation. Men Joakim LUNDgreN det ska närma sig EU, men även volutionen riktades protestermonstranterna menar samti- Dnepr DAGEN onsdag 11 december 2013 Redigering: Martin Einald doxa kyrkans Kievpatriarkat föreslår att den ukrainska regeringen ska fortsätta ta steg i riktning mot EU. De övriga intar en neutral hållning i själva sakfrågorna. säger Ruslan Kukharchuk, journalist och politisk observatör i Kiev. Foto: EFREm Lukatsky,tt digt att presidentens legitimitet att bränna broarna västerut om inte ut att minska, enligt demonstranter som TT mött på gatorna. varit svag ända sedan han förändrade konstitutionen. Mest sannolikt är fortfaran- Man anmäler sig i särskilda man tar i för hårt. När den nuvarande presidenten Janukovitj kom till maklösning. Presidenten har nu lo- nummer i öppna dokument på de någon form av förhandlings- tält eller skriver sitt namn och ten införde partiet ett nytt politiskt spel. Missnöjet har sedan samband med oroligheterna ska chyshyn, som är en av demonvat att aktivister som gripits i nätet, förklarar Andrew Dem- växt mot att maktkoncentrationen knutits till presidenten och sätta på den hårda linjen och President Janukovytjs löfte släppas fria. Men skulle de fortstranterna. att exempelvis oppositionsledaren Julia Tymosjenko har satts i terna finns stängs dörren till EU mot europeisk integration för- storma torget där demonstran- under dagen att fortsätta kursen fängelse, säger Bernsand. för lång tid framöver. ändrar ingenting, tycker han. Han menar att det är svårt Det är bara tomma ord. Jag att sia om utvecklingen inom Anmäler sig i särskilda tält kommer inte att sluta demonstrera förrän han ger ett exakt ukrainsk politik, men tror att en Under gårdagseftermiddagen rensade kravallpolis i Kiev datum för underskrift på avtalet av förklaringen till att myndigheterna de senaste dagarna låtit många gator runt regeringskvarteren, men antalet barrikader såg JoakiM med EU. bli att ingripa är att man är rädd LundgrEn mentet som liksom kommissionen och medlemsstaterna valt att rösta för ett nytt fiskeavtal, trots kritik mot ockupationen av Västsahara. Den svenska besvikelsen är stor. Jag skäms, skriver parlamentsledamoten Åsa Westlund (S) i en kommentar sedan beslutet fattats med 310 röster mot 204 i går. Tragiskt, skriver i sin tur kollegan Isabella Lövin (MP). Samtliga svenskar röstade mot avtalet precis som Sverige som land gjorde när medlemsstaterna tog samma beslut för en månad sedan. Men det hjälpte inte. Det är bedrövligt. Det är som att bryta mot en hederskod. FN har en resolution om att Västsahara är ockuperat område och det är ju liksom ingen tvekan om det. Att ändå gå runt det är bedrövligt, säger Jens Nilsson (S) till TT. På fiske-sidan röstade parlamentet i går också för en skärpning av reglerna för djuphavsfiske. Även där finns dock skarp kritik mot att åtgärderna blir för svaga, inte minst vad gäller den omdiskuterade bottentrålningen. Det är sorgligt att parlamentet inte klarar av att sätta stopp för en av de mest destruktiva fiskemetoder som finns, skriver Isabella Lövin (MP). TT Ikeagosedjur i Hongkong-protester Mjukisdjuret Lufsig, som föreställer vargen i sagan om Rödluvan och vargen, har orsakat rusning på Ikeas varuhus i Hongkong. Bakgrunden är att en demonstrant kastade ett exemplar av Lufsig på Hongkong-ledaren Leung Chunying vid ett möte i lördags. Vargen Lufsig har blixtsnabbt Lufsig. blivit en symbol för protesterna mot Leung Chun-ying eftersom han tillskrivs egenskaper som i Kina anses vara varglika, till exempel slughet och brist på integritet, skriver den Hong Kong-baserade tidningen South China Morning Post. Till Lufsigs popularitet bidrar, enligt tidningen, också att namnet, översatt till mandarin, påminner om ett könsord på kantonesiska. TT Med så många procent ökade industriproduktionen i Kina i år jämfört med förra året. Konservativt jubel i EU-parlamentet När en icke bindande resolution om rätten till preventivmedel, aborter och sexualundervisning skulle röstas igenom i EU-parlamentet i Strasbourg i går slutade det med seger för parlamentets mest konservativa krafter. Under stort jubel från bland andra Jean-Marie och Marine Le Pen från Nationella fronten i Frankrike röstade parlamentet med 334 röster mot 327 för en rejält urvattnad variant som kortfattat hänvisar till att frågorna avgörs av länderna själva. TT Alltför många barn har sitt hem på soptippen eller på gatan. Var med och ge dem ett bättre liv både idag och imorgon. erikshjalpen.se/jul Tel DAGEN fredag 24 januari 2014 nyheter Nyhetschef: Rickard Alvarsson och David Wingren , Vägen till en fredlig Rauli Lehtonen, Ljus i Öster, varnar för att konflikten i Ukraina kan sluta med inbördeskrig De senaste dygnens oroligheter i Ukrainas huvudstad Kiev har krävt flera dödsoffer. Nu varnar Rauli Lehtonen på Ljus i Öster för att det i värsta fall kan sluta med ett inbördeskrig. Vägen till en fredlig lösning är både lång och svår, säger han. nyheter Nyhetschef: Ukrainas kyrkor manar till lugn krisen Krisen i i ukraina Ukraina riskerar att fördjupas Ryssland varnar både EU Eu och oppositionen Tidigare artikel Expert: Dörren till EU stängs vid vid för för hårda tag tag Dagen den 11 december Hjärtegåva nyheter I korthet: Världen EU-ja till fiskeavtal med Marocko Visst ska vi fiska med Marocko, tycker EU-parla- 10 Demonstranter som motsätter sig Ukrainas närmande till Ryssland har ända sedan i november samlats på Majdantorget i centrala Kiev. När parlamentet förra veckan antog ett lagpaket som begränsar mötes- och demonstrationsrätten eskalerade protesterna. Och på onsdagen krävdes de första dödsoffren. Efteråt tog pingstledaren Michail Panotjko, som även är ordförande för Kyrkornas och religiösa organisationers råd i Ukraina, initiativ till ett krismöte där såväl baptistiska som ortodoxa, katolska och muslimska ledare deltog. Enligt Rauli Lehtonen resulterade samlingen i en kommuniké som nu har skickats ut till berörda parter: Med bestämdhet fördömer vi dödandet, av vilket var och en som deltar har ett stort ansvar inför Gud. Ingen har rätt att gå emot Guds bud döda inte. Vi vädjar till alla att stoppa blodsutgjutelsen. Vi förbjuder att kyrkor och religiösa organisationers lokaler används för politiska 10 Ljus i öster har ett tiotal pågående projekt i Ukraina. ända mål. Vi vill omedelbart få till stånd ett möte med Ukrainas president Viktor Janukovytj och ledarna för oppositionen. Kyrkorna har varit närvarande på olika sätt under hela konflikten och deras roll har betytt väldigt mycket för att trots allt dämpa de extrema känsloyttringarna, säger Rauli Lehtonen som också berättar att Michail Panotjko regelbundet brukar träffa Viktor Janukovytj. Överlåten bön I kommunikén uppmanar även de religiösa företrädarna alla kristna kyrkor och religiösa organisationer till överlåten bön och fasta för att freden i vårt gemensamma Ukraina ska bevaras. Även utrikesminister Carl Bildt uttrycker en stor oro över Rauli Lehtonen. Fakta: Krisen i Ukraina Landsomfattande protester har pågått sedan november då president Viktor Janukovytj överraskande pausade förhandlingarna med EU om ett samarbetsoch frihandelsavtal. Avtalet var nästan färdigt och skulle undertecknas kort därpå. Ukraina stärker i stället sitt samarbete med Ryssland. I förra veckan antog parlamentet ett lagpaket som begränsar mötes- och demonstrationsrätten, i ett försök att stoppa protesterna. Ilska över den nya lagen ledde till en massprotest i söndags och det värsta våldsutbrottet hittills, med minst två döda och över 200 skadade. (TT) situationen i Ukraina. I samband med världsekonomiskt forum i Davos konstaterade han att den fortsatta utvecklingen till stor del beror på hur president Janukovytj väljer att agera. Om han står fast vid den mycket repressiva politiken, så kan det bli ett mycket besvärligt läge, säger Bildt till TT. Och fortsätter: Jag är mycket orolig. Vi har en situation där fem människor dog. Det är en explosiv och oacceptabel situation. Kritiskt läge Under demonstrationerna i Kiev har präster och pastorer från olika kyrkor fått tillåtelse att använda huvudscenen på Majdantorget. Varje söndag firas det gudstjänst och Rauli Lehtonen berättar att upp till människor har deltagit i samlingarna. Men kyrkorna har även satt upp ett bönetält på området samtidigt som många församlingar har gjort upp bönekedjor som pågår dygnet runt. Ljus i Öster har för tillfället ett 10-tal pågående projekt i Ukraina. Rauli Lehtonen besöker landet 5 10 gånger per år och han har under sina 30 år i regionen samlat på sig mycket erfarenhet. Det här är ett av de mest kritiska lägena. Det kan eskalera till ett inbördeskrig och en konflikt mellan öst och väst i Europa. Jag hoppas så klart att det blir ett bra slut, men vägen till en fredlig lösning är både lång och svår, säger han till Dagen. Hur har den inrikespolitiska krisen i Ukraina påverkat relationerna mellan kyrkorna i landet? Situationen i Ukraina skiljer sig delvis från den i Ryssland. Relationerna mellan ortodoxa och protestanter är mer spänd i Ryssland än i Ukraina, där katolikerna utgör en tredje part. Dessutom är den ortodoxa kyrkan delad. Det innebär att konflikten mellan protestanter och ortodoxa inte är lika tydlig. Det har därför också varit enklare för kyrkorna och de muslimska ledarna att ha en enad front i den pågående krisen. johannes Ottestig våldsamt. Ortodoxa präster ber medan de står mellan pro-eu- aktivister och polislinjer i centrala Kiev, Ukraina. Polisen försökte gå in mot protestlägret men mötte våldsamt motstånd från demon- Kristna företrädare Nya ukrainska lagar som inskränker mötesfriheten i landet oroar även kristna företrädare. Välkommen tillbaka till Sovjetunionen, till Stalins regim, till Så sammanfattar Michael Cherenkoff från Russian Ministries de nya lagarna som det ukrainska parlamentet nyligen röstade igenom. Bortsett från att lagarna innebär ett förbud mot maskering vid demonstrationer och en kriminalisering av viss typ av regeringskritik innebär de även att Ukraina skärper Michael Cherenkoff. kraven på organisationer som får bidrag från utlandet. Det här är ytterligare ett exempel på diktatur. Så vi är väldigt rädda. Det här är ett typiskt sovjetisk förhållningssätt till kyrkan och samhället, säger Michael Cherenkoff, som konstaterar att kristna organisationer nu riskerar att stämplas som utländska agenter. Har varit tillåtande I dag har många missionsorganisationer, aktiva i Ryssland, sina huvudkontor i Ukraina. Detta eftersom landets

5 DAGEN fredag 24 januari 2014 Redigering: Beatrice Harknäs Smedman lösning svår I korthet: Världen 5 nyheter Jehovas vittnen vann mot ryska staten Vittnenas officiella hemsida, jw.org, förbjöds av domstol. Nu släpps den åter fri. En appellationsdomstol i Ryssland har upphävt en tidigare dom i en lägre instans enligt vilken Jehovas vittnes officiella webbsida förklarades som illegal. Enligt appellationsdomstolen i Tver fanns det inget stöd i lagen för att förbjuda sidan. Det var i augusti förra året som den ryska staten förbjöd jw.org i hela den ryska federationen. Enligt jw.org, som nu rapporterar om det framgångsrika överklagandet, utfärdades domstolsbeslutet utan att vare sig sidans ansvariga utgivare eller organisationens representanter i övrigt kontaktats. Anna Bieniaszewski Sandberg Påven hyllar internet Internet är en Guds gåva och katoliker bör bli digitala världsmedborgare. Det säger påve Franciskus som också talar om nätets enorma möjligheter till möten och solidaritet. Låt oss djärvt bli medborgare i Påve Franciskus. den digitala världen. Låt vår kommunikation bli som balsam som lindrar smärta och fint vin som glädjer hjärtat, säger den 77-årige Franciskus i ett uttalande på det som katolska kyrkan kallar Världskommunikationsdagen. Franciskus är en flitig twittrare; över 10 miljoner följer honom på den sociala nätverkstjänsten. Men han betonar att fysiska möten också är viktiga. TT GLÖM INTE VÄRLDS- LEPRADAGEN SÖNDAG DEN 26 JANUARI stranter som kastade brandbomber och stenar i deras riktning. Foto: Sergei Chuzavkov De ukrainska lagarna är som de ryska lagarna, fast ännu värre. religionsfrihet hittills har varit mer tillåtande. Men nu varnar Michael Cherenkoff för att det snart är det slut med det positiva klimatet. De ukrainska lagarna är som de ryska lagarna, fast ännu värre, säger han enligt Mission Network News. bön. Kyrkorna finns på plats bland protestanterna på Majdantorget i Ukrainas huvudstad Kiev. foto: ljus i öster oroliga för nya lagarna Fredagen den 17 januari anordnades ett panelsamtal i Kiev med företrädare för olika evangelikala kyrkor. Syftet var att diskutera den nya lagen och att intresset är stort visade inte minst det faktum att fler än 100 personer närvarade. Alla talarna uttryckte en stor oro för det våld som de ukrainska myndigheterna regelbundet har visat prov på under de senaste två månaderna. Deltagarna fördömde också hotet från ukrainska kulturdepartementet om att sätta stopp för den Grekisk-katolska kyrkans verksamhet. Avslutningsvis tog de avstånd från godkännandet av de (nya) ickekonstitutionella lagarna, berättar Michael Cherenkoff. Bli mer aktiva i arbetet Mot slutet av mötet uppmanade samtidigt Andriy Shekhovtsov, som är koordinator för bönetältet på Majdantorget, deltagarna att bli ännu mer aktiva i arbetet och stödja de fredliga demonstranterna genom att be, iaktta vad som händer och hjälpa till med praktiska saker. Johannes Ottestig ETT LEVANDE ORD FRÅN GUD en dag om bibelsyn och bibelbruk Örebro Missionsskola/Brickebergskykan Lördag 1 februari 2014, MEDVERKANDE Elisabeth Sandlund, Mikael Tellbe, Stefan Gustavsson, Runar Eldebo, Linda Bergling, mfl. ANMÄLAN SENAST 28/ (f.m.) Örebro Örebro Teologiska Teologiska Högskola Högskola MER INFO & PRIS temadag-bibelbruk SVENSKA FOLKBIBELN

6 4 DAGEN onsdag 15 maj 2013 Rickard Alvarsson och David Wingren , 7 nya övergripande mål för svenskt bistånd, ur utkastet till Bistånds politisk plattform: Rädda liv, lindra nöd och upprätthålla mänsklig värdighet. prioriterat: En förbättrad situation för kvinnor och barn i nöd. Bygga motståndskraft mot kriser. prioriterat: Minskad sårbarhet för konflikt och återfall i konflikt. Främja grundläggande hälsa och trygghet. Förbättrad tillgång till rent vatten och grundläggande sanitet. civilsamhälle och stärkta demokratiseringsaktörer. förbättrad tillgång till fri och säker informations- och kommunikationsteknologi. Skapa förutsättningar för en 6 rättvis och hållbar utveckling bortom biståndet. prioriterat: Håll- Stärka demokrati, rättvis och 7 hållbar utveckling, samt närmande till EU och dess värdegrunder. bar utveckling av städer. KällA: tidningen RiKSDAg och DEpARtEMEnt Det är tidningen Riksdag och Departement som tagit del av förslaget till en ny biståndspolitiskplattform som just nu bereds av allianspartierna. Enligt utkastet ska varannan svensk biståndskrona öronmärkas till flickor och kvinnor. Fokus ska läggas på fattiga människor i fattiga länder, och ofria människor i ofria länder, men inte på fattiga människor i medel inkomstländer. Detta ska ske med hjälp av en ny princip som i förslaget kallas för differentieringsprincipen, som fördelar biståndet så att det går till länder där det ska göra mest nytta. Regeringen vill även införa vad man kallar för ett resultat- och transparenskontrakt där svenska biståndspengar villkoras tills samarbetslandet uppnått konkreta resultat. ifrågasätter bilateralt bistånd En annan betydande förändring i politiken är att man i det nya förslaget väljer att ifrågasätta bilateralt bistånd, som tidigare utgjort en betydande del av det svenska biståndet. Det sista förvånar Magnus Walan, som är senior policyrådgivare på Diakonia. Forskningen har konstaterat vilka enorma vinster som kan göras genom att man samordnar biståndet lokalt. Jag tvivlar på att regeringen är överrens om detta, säger han. Plattformen ska ersätta tidigare styrdokument kring ut- Magnus Walan. vecklingsbistånd, som kritiserats för att ha varit för många och för allmänt hållna. Men det nya förslaget har under våren mötts av svidande kritik från oppositionen, som ansett att processen kring förslaget varit för sluten. Men även från finansdepartementet och landsbygdsdepartementet har kritik uppstått kring utkastet, och miljö departementet har önskat mer fokus på miljöfrågor. Tillbaka till givarstyrt bistånd Under våren har tidningen Omvärlden avslöjat hur det stormat i relationerna mellan UD och Sida. Ett av skälen till det är att arbetet med biståndspolitisk plattform dragit ut på tiden, vilket har sinkat också Sidas arbete och hindrat utbetalningar till sex länder. Interna konflikter på UD ska enligt Omvärlden ha varit del av orsakerna till den utdragna processen. Magnus Walan tycker sig se en oroande trend i de senaste årens biståndspolitik. Vi ser stora risker att Sverige går mot ett mer givarstyrt bistånd, vilket är att gå baklänges. Det är den sortens bistånd som det internationella givarsamhället för flera årtionden sedan konstaterade var exceptionellt byråkratiskt och ineffektivt. Det är gammalt bistånd. Har saknat transperens Från biståndsorganisationer har röster höjts kring att processen saknat transparens. Magnus Walan stämmer in: För ett år sedan lovades vi i Svenskt bistånd uppgår till totalt cirka 35 miljarder kronor per år. För drygt ett år sedan inledde UD arbetet med att ta fram en så kallad biståndspolitisk plattform, som ska ersätta flera tidigare policy- och styrdokument. Arbetet har dragit ut på tiden. Enligt tidningen omvärlden har planerat bistånd till tanzania, Zambia, Burma, Somalia, Sudan och Sydsudan inte kunnat betalas ut i brist på beslut från regeringen. KvinnofoK us. Sveriges biståndsminister Gunilla Carlsson talar med internflyktingar vid den Somalisk- Etiopiska gränsen. biståndsorganisationerna en rejäl påverkansmöjlighet och en transparent process. Visst fick vi inkomma med synpunkter, men det var utifrån någonting som vi inte visste något om då. Den stora oron nu är att regeringen ska presentera ett beslut utan att höra med biståndsorganisationerna och med deras nätverk. Det behövs en offentlig debatt kring det nya biståndet, säger han. Färdigställandet av Biståndspolitisk plattform har skjutits upp flera gånger sedan planerna offentliggjordes på debattplats i Svenska dagbladet av biståndsministern Gunilla Carlsson den 20 mars förra året. Enligt UD:s presstjänst är ännu inget datum satt för att presentera den färdiga plattformen för Sveriges framtida bistånd. Sofie Hedman DAGEN fredag 5 juli 2013 Nyhetschef: Rickard Alvarsson och David Wingren , Efter hård kritik från olika håll, även inom allianspartierna, har Gunilla Carlsson alltså ändrat sig. Nu ska vi fatta ett nytt beslut i regeringskretsen för att sedan igen gå ut, både till andra utförarmyndigheter, men också till civilsamhället innan vi går till beslut, säger hon. Kenneth G Forslund, biståndspolitisk talesperson för Socialdemokraterna, som har anklagat regeringen för att besluta om framtidens bistånd i slutna rum, gläds över beskedet. Äntligen kan vi få en ordentlig och öppen diskussion. Men En av dem som gläds över framstegen är Eva Christina Nilsson, generalsekreterare för Svenska missionsrådet. Även om hon inte har sett något utkast, och därmed inte heller kan uttala sig om sakinnehållet, menar hon att det är glädjande att processen nu har kommit så här långt och att civilsamhället snart får tycka till om förslaget. (Biståndsminister) Hillevi Engström träffade representanter för ett 50-tal biståndsorganisationer den 24 oktober. Då var hon tydlig och sa att Nu ska vi ta itu Här väntar några att minneshögtiden av Nelson Mandela ska börja på stadion i Soweto, Johannesburg. Tiotusentals människor kom. Flera världsledare var på plats. USA:s president Barack Obama möttes av folkets jubel när han steg upp för att tala. Vi tackar Sydafrikas folk för att ni delat Nelson Mandela med oss, sa Obama. Statsminister Fredrik Reinfeldt tycker att det var en speciell upplevelse att få delta Regeringen arbetar med att ta fram en biståndspolitisk plattform som ska förenkla styrningen av biståndet och förtydliga den biståndspolitiska inriktningen. Men alla känner sig inte delaktiga i den processen. I förra veckan publicerade Dagens Nyheter en debattartikel där Eva Christina Nilsson, generalsekreterare för Svenska missionsrådet, Niclas Lindgren, direktor för PMU, och Bo Forsberg, generalsekreterare för Diakonia, bland annat kritiserade regeringen för att inte biståndsorganisationerna görs mer delaktiga i arbetet med utformningen av politiken. Vi tycker att vi i civilsamhället har något att komma med, vi har mycket kunskap på området och många kontakter och stora globala och svenska nätverk genom vilka vi har örat mot marken. Sen är vi fullt införstådda med att det är riksdag och regering som beslutar om politiken, säger Niclas Lindgren till Dagen. Niclas Lindgren förvånad I biståndsminister Gunilla Carlssons svar skriver hon att svenskt bistånd inte främst ska gå till organisationer som fackförbund och bondeorganisationer, utan just till människor som lever i fattigdom. Hon menar också att särintressen vill påverka politiken i sin egen rikt- med det här. Därför är jag inte förvånad över att förslaget snart ska presenteras. Krångliga och otydliga mål Arbetet med att ta fram den så kallade biståndspolitiska plattformen påbörjades 2011 då Statskontoret släppte en kritisk rapport om biståndspolitiken. Enligt tidningen Omvärlden handlade kritiken bland annat om att biståndsmålen var för krångliga och otydliga, dessutom påpekade Statskontoret att det behövdes uppföljningsbara mål. Men arbetet stötte på patrull ning och säkra sitt eget inflytande är naturligt för varje politiskt område. Niclas Lindgren reagerade med förvåning när han läste biståndsministerns svar. Känns märkligt Vi som kyrkor har arbetat med rättvisearbete och fattigdomsbekämpning i andra länder i över 100 år, och att kalla oss för ett särintresse känns märkligt. Det är många människor, grupper och folkrörelser som står bakom oss och tillsammans med oss är engagerade i arbete för rättvisa och utveckling, säger han. Niclas Lindgren menar att de kristna biståndsorganisationerna självklart inte är ute efter att berika sig själva. Vi är ju väldigt fokuserade på att nå de fattigaste, säger han. Désirée Pethrus, kristdemokratisk riksdagsledamot, kallar nu Gunilla Carlssons uttalande för jätteolyckligt. som jag har förstått det kommer inte förslaget förrän senare i höst och det är därför tveksamt om beslutet hinner få någon påverkan på den svenska biståndspolitiken under regeringens sista mandatår. kritik från tre håll Enligt Kenneth G Forslund är det tre saker som troligtvis har påverkat Gunilla Carlssons svängning i frågan: Civilsamhällets kritik, vår kritik och den interna kritiken från de mindre allianspartierna. Och Désirée Pethrus, biståndspolitisk talesperson för Kristdemokraterna, säger till Dagen att civilsamhällets kritik inte har gått obemärkt förbi. Att ta förslaget till riksdagen så att alla får se innehållet är den enda möjligheten. Civilsamhället ska känna att det här är en öppen process, säger hon. tror på en bra process Niclas Lindgren, direktor för PMU, har tidigare uttryckt besvikelse över att biståndsorganisationerna inte har haft en tillräckligt stor inblick i regeringens arbete. Nu vill han se framåt: Jag är nöjd och glad över förändringen. Tidigare var processen inte involverande och vi hölls inte heller informerade. Nu tror vi det kan bli en bra process. Och är glada över det. Samtidigt som Gunilla Carlsson släppte nyheten till Dagen om att riksdagen kommer att få bland annat på grund av en djup konflikt mellan UD:s tjänstemän och den tidigare politiska ledningen, skriver Om- Eva Christina Nilsson. världen. I september i år ersattes den hårt kritiserade biståndsministern Gunilla Carlsson (M) av partikollegan Hillevi Engström. Samtidigt fick också processen med den biståndspolitiska plattformen ny fart. Men Hans Lundquist, biträdande chef på den enhet inom UD som hanterar den biståndspolitiska plattformen, vill inte kommentera om det berodde på just ministerbytet. Jag är tjänsteman och arbetar enbart utifrån de politiska direktiv som jag har fått. Det här har varit en lång process där vi har vänt på olika stenar. Eftersom det handlar om en gemensam beredning (ärende som berör mer än ett de- Niclas Désirée Lindgren Pethrus (KD) Att dessa organisationer skulle vara särintressen är ett uttalande vi tar avstånd ifrån, säger Désirée Pethrus. Är detta något du kommer ta upp med Gunilla Carlsson? Det har redan skett på gemensamma samlingar, och jag kommer ta upp det med henne personligen, säger hon. Désirée Pethrus lovar också att biståndsorganisationerna kommer att få komma till tals i arbetet med utformningen av den biståndspolitiska plattformen. Gunillas budskap stämmer inte med hur processen ska gå vidare. Vi i KD kräver att biståndsorganisationerna ska få vara remissinstanser. Det har vi redan drivit igenom, annars ställer vi inte upp på plattformen, säger hon. Förståelse för reaktionerna Hon har förståelse för att biståndsorganisationerna har reagerat negativt på Gunilla Carlssons inlägg. Det är väldigt olyckligt att de uppfattar det som att de inte ska få bidra, utan som ett angrepp på organisationerna. Dagen har sökt biståndsminister Gunilla Carlsson för en kommentar. Hennes pressekreterare Evin Khaffaf betonar att biståndsorganisationerna kommer att få möjlighet att reagera på förslaget till biståndspolitisk plattform när det läggs ut på internet. Jonatan Sverker Upprört. Biståndsminister Gunilla Carlsson har upprört många med sin uttala sig om den biståndspolitiska plattformen fick hon svara har påverkat beredningsarbetet hon kallar kristna hället i maj förra debattartikel året påtagligt där biståndsorganisationer för på flera frågor om hennes tidigare uttalande om att alla bistånds- Efter mötet gick vi hem och i regeringskansliet. särintressen. aktörerna har känt till Foto: processerna mycket väl och att det har som att det kom in så många syn- HENRIK MoNtGoMERY, arbetade scanpix om det mesta efter- genomförts flera möten mellan punkter som vi tyckte var bra. civilsamhället och regeringen Men biståndsorganisationerna under det senaste året. kan inte göra anspråk på att fortlöpande vara med när det pågår Diakonias generalsekreterare Bo Forsberg har sagt att påståendena är direkt felaktiga och att Du säger att det har genomförts beredning i regeringskansliet. Gunilla Carlsson har gått över andra möten därefter, men biståndsorganisationerna känner gränsen med sina uttalanden. Han har också påpekat att det inte till några. Vilka möten syftar inte enbart är kristna biståndsorganisationer som har varit kri- Vi har inte haft stormöten du på? tiska till processen. Ett annat exempel är FN:s barnfond Unicef. mentet, men vi har till exempel eller sittningar inne i departe- diskuterat jordbruksutveckling Många bra synpunkter med Svenska kyrkan, LRF och Själv ställer sig dock Gunilla Naturskyddsföreningen. Carlsson frågande till kritiken. Till Dagen säger hon att åsikterna som inkom i samband med ett johannes ottestig stort möte med det civila sam DAGEN onsdag 11 december 2013 tar åt sig av kritiken. Socialdemokraternas biståndspolitiske talesperson Kenneth G Forslund tror partement) har departementen ken mer enhetlig och att det översiktlig. är civilsamhällets svara på kritik, hur fått lyfta sina frågor och funderingar. mycket Hillevi Engström Socialdemo- har be- Jag vågar inte Det har varit ett metodiskt arbete och vi har gjort en hel del förkar ett ministerbyte och den betyda interna en tytt för processen. kraternas Däremot kritik bruändringar under processen. omstart. Med Gunilla kritiken Carlsson från de Vilka typer av förändringar? blev det nästan genant mindre att allianspartierna som ingenting hände så jag tror säkert att Framför allt formatmässiga. fått Gunilla Carlsson Det är komplicerat att få ihop allt man tänkte att Nu måste att ändra vi göra sig. i ett dokument, men vårt mål har foto: det JohaNNes här. ottestig varit att det ska bli enklare att ta Eva Christina Nilsson gläds till sig materialet. också över att regeringen, efter mycket kritik, ändrade sig och lovade att riksdagen skulle få fatta Fokus på enhet och översikt Eva Christina Nilsson är en av beslut om den biståndspolitiska Gunilla Carlssons kritiker. Bland plattformen. annat anser hon att den före detta biståndsministern var otydlig mer regeringen att ta hänsyn till Enligt Hans Lundquist kom- om den biståndspolitiska plattformen skulle innebära en total innan plattformen överlämnas till remissinstansernas synpunkter omläggning av biståndspolitiken eller om det handlade om en hösten 2014 ska riksdagen be- riksdagen under nästa år. Senast uppstädning bland olika direktiv. Nu har UD varit tydliga med handla skrivelsen. att arbetsgruppens uppgift har JoHaNNeS ottestig varit det sistnämnda där fokus har varit att göra biståndspoliti DAGEN fredag 24 januari 2014 nyheter Biståndspolitiken är klar men kraftigt försenad Magnus Walan, Diakonia, befarar att det ledet till kortsiktigt och gammaldags bistånd Det riskerar att bli ett gammaldags bistånd, som bestäms av vad Sverige vill. Så kommentar Magnus Walan på biståndsorganisationen Diakonia den nya biståndspolitiska plattformen. Regeringen släppte, sent omsider, sin biståndspolitiska plattform på torsdagen. Den ska samla viktiga mål, principer och värderingar som ska fördjupa, vägleda och styra svenskt bistånd samt konsolidera regeringens politik. Färdigställandet av plattformen har skjutits upp flera gånger. Det var mars 2012 som dåvarande biståndsminister Gunilla Carlsson i en debattartikel första gången lade fram planerna. I plattformen slår regeringen Nyhetschef: fast nyheter mål och krav om bland annat Fakta: Biståndspolitisk fattigdomsbekämpning, kvalitet, plattform Regeringens sju punkter tydliga resultat samt samarbete med 1 och ansträngningar av mottagarländerna. 2 3 Foto: thomas MUKoYA, ScAnpix Stärka kampen för demokrati 4 och frihet från förtryck. prioriterat: Ett livskraftigt och pluralistiskt Frigöra individers produktiva potential och stärka deras 5 ekonomiska egenmakt. prioriterat: fortsatt hård kritik mot ny biståndspolitik Regeringen vill fokusera på kvinnor och flickor men ställer hårda krav på mottagarna I förslaget till den nya biståndspolitiska plattformen presenterar Utrikesdepartementet en radikalt förändrad biståndspolitik, där stort fokus läggs på kvinnor och flickor. Men Magnus Walan på Diakonia är tveksam och oroad över flera punkter i förslaget. Tidigare artikel Dagen den 15 maj DAGEN tisdag 25 juni 2013 nyheter Ministerns utspel mot kristet bistånd får kritik Niclas Lindgren: Kristna biståndsorganisationerna är inte ute efter att berika sig själva Kristna biståndsorganisationer är särintressen. Det antydde biståndsminister Gunilla Carlsson i en debattartikel som har upprört många. Den kristdemokratiska riksdagsledamoten Désirée Pethrus kritiserar nu biståndsministerns uttalanden. Tidigare artikel Dagen den 25 juni nyheter almedalen Biståndsplattformen blir fråga för riksdagen Biståndsminister gunilla Carlsson ändrar sig vill nu förankra dokumentet Visby. Oppositionen och biståndsorganisationerna får som de vill den nya biståndspolitiska plattformen blir en riksdagsfråga. Dokumentet ska vara så väl förankrat som möjligt, säger biståndsminister Gunilla Carlsson, till Dagen. Tidigare artikel Dagen den 5 juli nyheter Försenade biståndsmål presenteras inom kort Chefen för Svenska missionsrådet menar att ministerbyte kan ha påskyndat processen Kraftigt försenade är de nya målen för svenskt bistånd nu på gång. Efter nyår kommer UD att skicka ut sitt förslag till det civila samhället och olika myndigheter. Det är viktigt att alla organisationer får tycka till, säger departementsrådet Hans Lundquist till Dagen. Tidigare artikel Bilden: Inväntar avskedsceremonin den 11 dec Dagen Nu ska den, fram till den 12 februari, ut på remiss till 140 instanser. När regeringen sedan beslutat om den ska plattformen ersätta ett antal andra styrdokument för biståndet. Foto: Aaron Favila, TT Kritik från biståndshåll Flera icke statliga biståndsorganisationer har kritiserat att de inte genom samråd fått vara med i framtagandet av den. Magnus Walan på biståndsorganisationen Diakonias policyavdelning har farhågor och pekar särskilt på att plattformen ännu mer tydligt än tidigare fastslår resultat och mätbarhet som mål för biståndet. Det finns en fara att biståndet riskerar att styras över på bara det som är kortsiktigt och mätbart, säger Walan till TT. Han säger att exempelvis bistånd till byggande av statsinstitutioner eller fysisk infrastruktur kan riskera att stryka på foten om mätbarheten tar över. Och detta bistånd kanske är ännu viktigare egentligen. Walan tycker också att plattformens text, som tagits fram av regeringen självt, inte riktigt lever upp till verkligheten. I texten står att mottagarländer ska få vara med och påverka utformningen av svenskt bistånd. Med mätbarheten som huvudfokus riskerar svenska tjänstemän att bara sikta på sådant. Det riskerar att bli ett gammaldags bistånd, som bestäms av vad Sverige vill. Walan kallar framtagandet av plattformen för sluten, som borde ha föregåtts av en utredning, samråd och en proposition. Jag tycker att det är olyckligt Tydliga mål. Regeringen vill att målgrupperna för biståndet ska vara kvinnor och flickor i fattiga länder samt människor som lever under förtryck. Bilden är från den tyfondrabbade staden Tacloban i Filippinerna. Där visade det sig att korruption och dåligt underhåll orsakat stora svagheter i infrastruktur. att det inte funnits en mer öppen process. Biståndsminister Hillevi Engström (M) säger att plattformen konkretiserar en tidigare väldigt stor och vildvuxen flora av dokument och riktlinjer. Det har varit omöjligt, tror jag, för aktörerna att navigera rätt, säger Engström till TT. I fråga om farhågorna att biståndet ska styras över på det kortsiktiga och mätbara säger Engström: Det finns alltid risker förknippade, men jag tror att det är väldigt viktigt också att ha mätbara mål och det måste ju inte bara vara kvantitativt mätbart utan också kvalitativa mål. Det ska göra skillnad Engström understryker att det viktigaste för henne är att fattiga människor får det bättre, men tillägger: Det ska göra skillnad. Det ska vara effektivt och tydligt vad vi Hillevi Engström. använder skattebetalarnas pengar till. Plattformen är framtagen av regeringen och efter remissrundan är målet att den senast den 18 mars landar hos riksdagen. Vill lyssna på civilsamhället Rörande samrådskritiken pekar Engström på remissrundan, tidigare möten med organisationerna om frågorna samt behandlingen i riksdagen. Det här är ingen ny politik utan en konsolidering av den politik regeringen för. Jag tycker att det är viktigt att lyssna på civilsamhället och organisationerna och att vi når en bred samsyn om biståndet. Niclas Lindgren, direktor på PMU, har inte hunnit läsa skrivelsen, men säger i en kommentar: Det är mycket bra att vi får möjlighet att tycka till i ett remissförfarande. Det var alls inte självklart att det skulle bli så. Magnus Walan. Hasse Boström och TT Fakta: Delmål i biståndet I regeringens plattform formuleras sex delmål för biståndet: Stärkt demokrati och jämställdhet, ökad respekt för mänskliga rättigheter och frihet från förtryck. Förbättrade möjligheter för fattiga människor att delta i ekonomisk tillväxt och erhålla god utbildning. Förbättrad miljö, begränsad klimatpåverkan och stärkt motståndskraft mot miljöpåverkan, klimatförändringar och naturkatastrofer. Förbättrad grundläggande hälsa. Värnad mänsklig säkerhet och frihet från våld. Räddade liv och upprätthållen mänsklig värdighet. TT

7 DAGEN fredag 24 januari 2014 Redigering: Klaus Franken 7 nyheter I korthet: Sverige Nunzio Scarano, före detta revisor för Vaikanen, åtalas för penningtvätt och falskt vittnesmål. Foto: Francesco Pecoraro, TT Katolsk präst åtalas för penningtvätt Kommuner oförberedda på hot Många av Sveriges kommuner saknar en plan för att förebygga hot och våld mot politiker. Nästan två av tre kommuner saknar en sådan plan, visar en undersökning av Sveriges Kommuner och Landsting. TT Vill korta kön för körkortsprov Regeringen vill korta väntetiderna för körkortsprov och ger Trafikverket i uppdrag att se över hur det ska gå till. I dag är det ofta långa väntetider för körkortsprov framför allt under sommaren. TT Paulsen vann FP-provval EU-parlamentarikern Marit Paulsen vann Folkpartiets interna provval om partiets kandidater i EU-valet. Hon vann klart över tvåan, Cecilia Wikström, som även hon sitter i EU-parlamentet i går. TT Foto: Fredrik sandberg, TT Omodernt vårdbidrag slår hårt För tre år sedan framkom flera allvarliga brister i systemet med vårdbidrag. Men ännu har inget hänt. Systemet får absurda konsekvenser, framför allt för många frånskilda som kan gå miste om tiotusentals kronor om året. TT Italienska myndigheter har väckt åtal mot en präst som jobbat som revisor för Vatikanen. Nunzio Scarano anklagas, tillsammans med två andra personer, för penningtvätt och falskt vittnesmål. Enligt nyhetsbyrån Reuters har dessutom 52 andra personer utretts av italienska polismyndigheter. Enligt tidningen Affärsvärlden hävdar den italienska polisen att Nunzio Scarano har använt konton i Vatikanbanken för att tvätta miljoner euro i fiktiva donationer från offshorebolag. Prästens advokat menar att han tog emot pengarna i god tro för att grunda ett hem för obotligt sjuka, men medgav dock att pengarna gått till att betala av ett bostadslån. Det skriver AP. Polisen har inte velat uppge exakt hur mycket pengar Nunzio Scarano misstänks ha tvättat, men på sina bankkonton ska han ha haft cirka fem miljoner euro. I samband med att polisen slog till mot 61-årige Scarano beslagtogs även två lägenheter som värderas till cirka 6,5 miljoner euro. Sitter i husarrest Nunzio Scarano är sedan tidigare misstänkt för att ha försökt smuggla in 20 miljoner euro till Italien. Av det skälet sitter han också i husarrest i hemstaden Salerno i närheten av Neapel. Samtidigt framförde Vatikanbanken i onsdags önskemål till italienska myndigheter om att de ekonomiska relationerna, som avbröts 2010, ska återupptas. Företrädare för banken menar att många av de påtalade problemen rörande bristande öppenhet har åtgärdats och att andra italienska banker därför borde börja handla med dem igen. Påve Franciskus har lovat genomgripande förändringar av Vatikanen. Och skulle det visa sig att förändringsarbetet inte ger önskat resultat har han till och med sagt att Vatikanbanken riskerar stängning. johannes Ottestig Välkommen till vårens utbildningar Påven: Splittring mellan kristna en skandal Mitt under Böneveckan för kristen enhet riktar den romerskkatolske påven Franciskus skarp kritik mot alla kristna för deras oförmåga att hålla ihop. Det finns inget annat ord för det: splittringen mellan kristna är en skandal! sa påven Franciskus vid en generalaudiens mitt under Böneveckan för kristen enhet. Alla ska bli ett Den pågående årliga böneveckan var skälet till att han gjorde ett avsteg från undervisningen om sakramenten som han annars brukar ha på de allmänna audienserna. Påven skrädde inte med orden och Påven uppmanar alla kristna be ännu mer om enhet. Foto: Andrew Medichini, TT hänvisade till, bland annat, Johannesevangeliet 17:21 där Kristus säger att de alla ska bli ett. Han sa också att det är oacceptabelt att använda sig av Jesu namn för att underblåsa splittringen. Kristi namn skapar gemenskap och enhet, inte splittring, sa Franciskus. Oenighet däremot försvagar trovärdigheten och effektiviteten i vårt evangelisationsåtagande. Franciskus uppmanade alla kristna att fördubbla sina ansträngningar och be ännu mer om enhet, sådan som Jesus försökte uppnå bland sina lärljungar. Anna Bieniaszewski Sandberg Palliativ vård vid livets slut Visby 13 mars - Jönköping 1 april Symtomlindring vid livets slut Hudiksvall 18 mars - Göteborg 27 mars och 10 april - Stockholm 24 april Palliativ vård vid demenssjukdomar Stockholm 6 mars - Hudiksvall 19 mars - Jönköping 2 april - Göteborg 9 april Existentiell kris och coping vid livets slut Stockholm 7 mars - Jönköping 28 mars - Göteborg 11 april Tvärkulturell krisförståelse Oslo 26 mars Seminarierna vänder sig till Dig som möter människor inom vård och omsorg, kyrka/trossamfund, frivilligorganisationer, anhöriggrupper, politiker samt övriga som är intresserade. För mer information och anmälan: Betaniastiftelsen, Mariatorget 10, Stockholm ,

8 8 DAGEN fredag 24 januari 2014 nyheter foto: bertil svensson Bertil Svensson deltog i en kyrkokonferens i Beirut (översta bilden) och blev inbjuden till ett möte med president Assad. I Syrien har religionerna och klansamhället en viktigare roll än vad vi förstått, säger Svensson. Hjälpsändning som distribueras via en kyrka i Damaskus. foto: bertil svensson Styr. Syriens president Bashar al-assad. foto: tt Fakta: Kyrkokonferens i Beirut Inbjudare: The National Evangelical Synod of Syria and Lebanon (NESSL) Deltagare från Sverige: Bertil Svensson, och Gunilla Ikponmwosa, Equmeniakyrkan Även andra kyrkor från Europa och USA samlades för att diskutera Syrienkrisen. Ett uttalande gjordes med bland annat krav på omedelbart eld upphör samt mot utländsk militär inblandning. Pastor fick oväntat möte med Assad Bertil Svensson i Syrien: Vi ställde oss frågan är detta möte bra för kyrkan? Equmeniapastorn Bertil Svensson fick ett oväntat erbjudande: En timmes samtal med Syriens diktator president Bashar al-assad. En inbjudan som det inte var självklart att tacka ja till. Jag tror ju inte att det blir fred att för att vi har träffat Assad, säger han. Det var i samband med en konferens i Beirut med den Evangeliska synoden för Syrien och Libanon förra veckan som det hände. Bertil Svensson är anställd på Equmeniakyrkan som koordinator för internationella relationer. Han och kollegan Gunilla Ikponmwosa ingick i en grupp konferensdeltagare som sökte visum till Syrien, för att besöka systerkyrkorna där. Jag var mest motsträvig När de fick svar om visumet kom också en inbjudan att besöka presidenten. Jag var nog den i gruppen som var mest motsträvig, berättar Bertil Svensson för Dagen. Han var medveten om att regimen kunde använda besöket i sin egen propaganda. Vi insåg att vi skulle komma att utnyttjas politiskt och vi ställde oss frågan Är detta bra för kyrkan, särskilt för kyrkorna i de rebellkontrollerade områdena?. Men efter att vi samtalat om det kände vi oss trygga. Jag tänkte att det här kan vara en Guds öppning, berättar han för Dagen. Var har du fått för reaktioner i Sverige efter att mötet blev känt? Mest positiva. Men jag tror ju inte att det blir fred för att vi har träffat Assad. Däremot är han övertygad om att kyrkorna kan och bör spela en roll i fredssträvandena. Skulle de samtal som nu förs i Så här såg det ut på svt.se Schweiz behöva föras också med religiösa ledare? Ja, inte som alternativ, men som komplement. I Syrien har religionerna och klansamhället en viktigare roll än vad vi förstått. Man kan inte räkna bort dem. Samtal under en timme Samtalet var ungefär en timme långt och Bertil Svensson och de andra ställde kritiska frågor kring presidentens eget ansvar. Svaren var desamma som vi hört via andra medier. Det är Saudiarabien, Qatar, Frankrike, Turkiet och andra utländska aktörer som är de skyldiga. Assad var, som han även uppfattas i tevesända intervjuer, samlad och vältalig. Han ser sig som garanten för ett bättre Syrien. De kristna i landet har traditionellt stött Assad, främst för att under hans tid har muslimer och kristna levt tillsammans. Syrien har varit något av en fristad för kristna. Men Bertil Svensson menar att även om de kristna i Syrien stöttat Assad har de också sett problemen. Assad om religionens betydelse Religionens betydelse togs upp av Assad själv och enligt Bertil Svensson sa han ungefär Vi måste hjälpa våra muslimska bröder att komma tillbaka till den ursprungliga religionen. Bertil Svensson har jobbat i många år med internationella kontakter i kyrkorna. Han var med för 15 år sedan när motsättningarna i Kongo var som starkast och hade kontakt med politiker och makthavare där. Jag anser att vi som kyrka bör vara med och påverka maktstrukturerna, säger han. Har din bild av läget i Syrien förändrats något? Man ser tydligare komplexiteten. Religionen spelar en större roll än vad vi tidigare trott. Kristna och muslimer måste hitta allianser för samverkan. Vi är oeniga om en del kring religion, men eniga i att vi måste kunna leva tillsammans. Skulle tacka ja igen Om Bertil Svensson fick frågan om ett liknande möte med president Assad skulle han tacka ja på villkoret att även de ortodoxa kristna, och helst även muslimska ledare, deltog. För Equmeniakyrkans del kommer man ännu tydligare att fokusera på denna samverkan mellan religioner i konflikten, enligt Bertil Svensson. Hasse Boström

9 DAGEN fredag 24 januari 2014 Redigering: Danne Sundell 9 nyheter I korthet: Sverige Tjuvlyssnar? Fyra biskopar vill ha garantier av FRA om att själavårdande samtal inte avlyssnas. Foto: TT Svenska kyrkan: Kan FRA avlyssna själavårdssamtal? Fyra biskopar från Svenska kyrkan ska besöka Försvarets radioanstalt för att försäkra sig om att själavårdssekretessen inte kränks. De fyra kommer att redogöra för sekretess- och tystnadspliktsreglerna vid själavårdssamtal för personalen vid FRA samt få en föredragning om hur signalspaningen fungerar. Biskoparna vill ha garantier för att själavårdande samtal inte avlyssnas, skriver Nya Wermlands tidning. Oron rör både själavårdssamtal och känsliga samtal i till exempel asylärenden som tack vare den nya tekniken allt oftare förs på telefon och via nätet. Vi vill försäkra oss om att ingen tjuvlyssnar på sådana samtal, säger Esbjörn Hagberg, biskop i Karlstads stift, till tidningen. Vi är mycket måna om att ingen utomstående kan ta del av samtalen. Besöket kommer att genomföras den 14 februari. Förutom Esbjörn Hagberg kommer Stockholmsbiskopen Eva Brunne, Göteborgsbiskopen Per Eckerdal och Skarabiskopen Åke Bonnier att besöka FRA. Anna Bieniaszewski Sandberg Ny bibellinje med puls En ny ettårig bibelkurs med inriktning på tro och idrott. Det satsar Södra Vätterbygdens folkhögskola i Jönköping på tillsammans med Equmenia. Vi vill skapa en unik utbildning som förenar kristen tro, idrott och bibelundervisning på folkhögskolenivå, säger Samuel Hummerdal till Dagen. Han är idrottskoordinator på ungdomsorganisationen Equmenia som ligger bakom initiativet. Och han vet att det finns ett behov. I vårt idrottsarbete Puls träffar vi många ungdomar som vill förena tro och idrott och det är för alla dom som vi gör detta. I 40 år har Södra Vätterbygdens folkhögskola drivit sin bibellinje och det tänker de fortsätta med. Hjälp Sydsudans folk! Hundratusentals flyr undan striderna i Sydsudan. Konflikten förvärras för varje dag och behovet av mat, rent vatten och medicin är akuta. PMU gör nu en humanitär insats som når de mest utsatta. Var med du också. Din gåva kan rädda liv! Sms:a SYDSUDAN till för att skänka 100 kronor eller betala via PG , märk gåvan Sydsudan. Läs mer på Vi kommer alltjämt att erbjuda vår renodlade bibellinje Bibelåret, men utöver det kommer vi också att erbjuda idrottsinriktningen Pulsåret, säger skolchefen Anders Andersson. Kursen ska både ge fördjupning i Bibeln och möjlighet att utvecklas inom sitt eget idrottsutövande och inom ledarskap. Kursstart planeras till hösten. Thomas Manfredh TEMADAGAR OM KYRKLIGT ENTREPRENÖRSKAP Temadagar fortsätter! NYA VÄGAR TILL DIAKONI 7 februari, Lugnetkyrkan i Falun 12 februari, Elite Hotel Knaust i Sundsvall 20 februari, Immanuelskyrkan i Stockholm Under temadagarna ger vi information om: Möjligheterna för församlingar efter LOV-reformen (Lagen Om Valfrihet) Hur man kan bli utförare av tjänster och hur anbudsprocesser fungerar Vad en församling behöver tänka på när man blir leverantör av tjänster Hur man bevarar sin värdegrund. De mervärden kyrkor kan tillföra tjänster Stödresurser för församlingar som vill utveckla sitt entreprenörskap Övriga medverkande: Örjan Wallin och Börje Carlsson från Hela Människans riksenhet. Röster efter en tidigare temadag: Otroligt inspirerande! Jag önskar att hela arbetslaget hört detta Har fått många nya tankar idag Idag finns nya möjligheter för församlingar att göra viktiga insatser för behövande medmänniskor och få kostnaden täckt av samhället. Hela Människan har fått Tillväxtverkets uppdrag att informera kyrkorna i Sverige om de arbetsmöjligheter som finns efter att vård- och omsorgsområdet öppnats för nya aktörer. Möjligheterna handlar om mycket mer än ekonomi och vi ger stor plats åt kristna värderingar, etik och diakonala utvecklingsfrågor, bland annat berättar Mimmi Edin, verksamhetschef inom Kungsporten (Huskvarna) och framgångsrik entreprenör om sin livsresa. VI HAR FÅTT STÖD AV Anmälan: Mer uppgifter om temadagarna på de olika orterna finns på Hela Människans hemsida Sök dig fram till den dag du vill delta i. Anmälningar görs via elektroniskt formulär på hemsidan. Mimmi Edin

10 10 DAGEN fredag 24 januari 2014 dokument Redaktör: Rickard Alvarsson , Ann Jonsson , David Wingren ,

11 DAGEN fredag 24 januari 2014 Redigering: Martin Einald dokument 11 Text & Foto: Jonatan Sverker dagen.se Fler missionärer till hednalandet Sverige Men kulturkrockar gör att dagens Sverigemissionärer kan få en lång startsträcka För 1800-talets svenska missionsrörelser var målet att rädda hedningar i Afrika och Asien. Idag är rollerna ombytta: Sverige ses som hednalandet av många kristna på det södra halvklotet. Fler och fler missionärer kommer också hit, men omställningen till Sverige är inte alltid enkel. De svenska missionärer som för hundra år sedan reste ut till Afrika och Asien kunde knappast ha drömt om dagens utveckling att de kyrkor och rörelser som de bidrog till att skapa nu satsar på att återkristna Sverige. Men att det nu är i länder i Afrika, Asien och Latinamerika som de ivrigaste missionsrörelserna växer fram är uppenbart. Enligt studien Christianity in it s Global Context, som ställts samman av amerikanska Center for the Study of Global Christianity, är det fortfarande USA som sänder ut överlägset flest missionärer. Nummer två på den listan är Brasilien och på topp 20-listan finns bland annat Sydafrika, Sydkorea, Indien, Filippinerna, Mexiko, Kina, Colombia och Nigeria. Från Afrika till Europa Många av missionärerna från Afrika och Asien reser dock främst till länder i närområdet. Av de missionärer som väl åker till Europa är det många som riktar in sig på att nå människor med samma kulturella rötter som de själva har. Men enligt studien blir det allt vanligare att missionärer till Europa försöker att nå utanför den egna etniska gruppen. Hur är då läget i Sverige? Den som bor i någon av de större städerna kan redan ha stött på denna nya missionsverksamhet. På många platser finns det församlingar som grundats av afrikanska missionärer eller så finns mer fristående grupper från till exempel Asien eller Latinamerika som lånar kyrkolokaler av etablerade församlingar. Svårt med statistiken Det är dock omöjligt att ge en exakt bild av läget i dag. Medan svenska missionsrörelser sedan starten fört prydlig och ordentlig statistik är det betydligt svårare att få en överblick av den utländska missionsverksamheten i Sverige då den är så brokig. En forskare som dock bedriver ett viktigt pionjär arbete är docent Anne Kubai vid Uppsala universitets teologiska institution. Hon har noga följt den afrikanska missionsverksamheten i Sverige och enligt henne hör den stora gruppen av Anne Kubai. Øyvind Tholvsen.För- Gerard Willemsen. Nästa uppslag: Shirley, Anna, Youngbo och Dima lämnade sina hemländer för att missionera i Sverige afrikanska missionärer till den pingst-karismatiska kyrkofamiljen. Anne Kubai har under flera år noga följt 28 väletablerade församlingar som grundats av afrikanska missionärer. Men det exakta antalet församlingar som grundats av afrikaner är svårt att ange eftersom nya församlingar tillkommer och äldre församlingar splittras eller går ihop med andra, säger hon. Uppdrag: Att grunda församlingar Vissa missionärer har sänts ut av ett modersamfund i Afrika specifikt för att grunda församlingar i Sverige. Andra har kommit som flyktingar till Sverige och har inte kontakt med någon hemförsamling i Afrika, men ser sig ändå som missionärer. De ser som sin uppgift att föra tillbaka det svenska folket till Gud, att evangelisera det folk som förlorat sin tro, säger hon. Det som är gemensamt för de afrikanska missionärerna är att de i stor utsträckning får finansiera sin verksamhet utan ekonomiskt stöd från hemlandet. De kanske får lite pengar för själva starten, men tanken är sedan att de ska generera pengarna själva i Sverige, säger Anne Kubai. Ser det som en styrka Fristående missionärer kommer inte bara från Afrika utan även från Latinamerika, Asien och från västländer. Det finns dock också en mer organiserad form av mission i retur. Flera av de svenska samfunden arbetar i dag medvetet med att välkomna missionärer från andra länder hit. Gerard Willemsen arbetar vid Equmeniakyrkans internationella avdelning, men är i grunden missionär från Nederländerna. Samfundet har även missionärer här från Kongo och USA, och Gerard Willemsen ser det som en styrka, han menar att missionärer kan tillföra andra perspektiv. Det är min egen erfarenhet. När jag kom hit så tyckte jag att svenska församlingar var så otroligt svenska. Jag hamnade i norra Sverige och insåg att det inte fungerade för samer, så jag drog igång samisk verksamhet. Och där var det nog en fördel att jag kom utifrån, säger han. Risk för kulturkrockar I Evangeliska frikyrkans församlingar finns det i dag upp mot 20 personer från andra länder som känt sig kallade att verka just i Sverige. Dessa missionärer har dock kommit till Sverige på olika vägar. Vissa är utsända av missionsorganisationer och har efterhand knutit kontakter med EFK-församlingar, men nyligen kom en brasiliansk familj till Falun utsänd av EFK:s systerkyrka i Brasilien genom ett officiellt samarbete på samfundsnivå. Øyvind Tholvsen, som leder EFK:s församlingsprogram, ser flera fördelar med detta utbyte. I många fall kommer de från länder där kyrkan växer, och därför kan de inspirera kristna i Sverige. Han tror också att missionärer i vissa lägen kan vara frimodigare och ha lättare att nå svenskar med evangeliet. Sedan möter dessa missionärer samma utmaningar som de missionärer vi sänt ut till andra länder. Det är något vi måste reflektera över, kanske att de behöver någon form av utbildning. Vi i Sverige har varit ganska duktiga på att träna kultur förståelse, men för många som kommer hit blir det många kulturkrockar och det kan bli en lång startsträcka för dem att komma in i samhället, säger han. Oro för det andliga läget i Sverige Även Svenska kyrkan och pingströrelsen har människor som kommer hit från andra länder för att tjäna i församlingar. Här finns dock ingen samlad statistik och det är därför svårt att göra någon uppskattning av hur många det rör sig om. Gunnar Swahn, som är ansvarig för Filadelfia Stockholms internationella arbete, menar att många systerkyrkor oroar sig för det andliga läget i Sverige. Det finns ett aktivt engagemang och man ber mycket för Sverige, men för många är det ett stort steg att sända missionärer hit, säger han. Missionär från Katolska kyrkan Att man i många kyrkor över världen ser med fasa på utvecklingen i Sverige verkar inte bara gälla pingstförsamlingar. Eduardo Gomez Paloma, som tillhör den katolska missionsrörelsen Den neokatekumenala vandringen, sändes till Sverige av påven Johannes Paulus II för att sprida evangeliet och för att återupprätta familjen. Tanken är att familjen ska leva som en kristen familj och visa att det är möjligt att man och kvinna är trogna varandra, och att familjen i sin helhet blir en bild av att Kristus finns. Det ger hopp till människor som lever i ensamhet och som saknar glädje i livet, säger han. Hur många missionärer som i dag arbetar för att vända utvecklingen i Sverige är svårt att svara på, men en försiktig uppskattning är att det åtminstone går att räkna in hundra personer i den gruppen. Allt tyder på att de kommer att bli fler och fler. n

12 12 DAGEN fredag 24 januari 2014 dokument Redaktör: Rickard Alvarsson , Ann Jonsson , David Wingren , Fler missionärer till hednalandet Sverige Restenäs, ljungskile. En ukrainare, en sydkorean, en zimbabwier och en brasilianska. De är på många sätt olika, men har ett gemensamt: De känner sig kallade av Gud till Sverige. Hos Ungdom med uppgift i Restenäs i Bohuslän finns några av de missionärer som vill få kyrkan att växa. Grå är himlen och dovt gulbruna är fälten. Mellan husen som utgör Ungdom med Uppgifts utbildningscenter Restenäs sveper en kall vind från Skagerrak. Det är tyst och öde, och det finns inte något som avslöjar att detta faktiskt är en av plats som sjuder av aktivitet och missionsiver. På platsen lever 90 heltidsmissionärer från 26 länder och dessutom många studenter. I den gula huvudbyggnaden väntar fyra personer som lämnat vänner, släktingar och varmare hemländer bakom sig för ett liv i Sverige. Anna, Youngbo, Dima och Shirley sitter runt ett bord i samlingsrummet. De kommer från fyra olika världsdelar men är i mycket samstämmiga: De känner att de har en uppgift i Sverige. Detta är deras berättelser: Läs mer på sid 2: Goda skäl välkomna missionärer i retur Shirley, Zimbabwe som av säkerhetskäl önskar vara anonym Jag ska snart åka till Egypten för att lära mig arabiska. Sedan ska jag återvända till Sverige för att försöka nå muslimer som kommer till Sverige, det är det jag brinner för. Jag vill arbeta med muslimer, och många muslimer kommer hit som invandrare. För mig som afrikan är det också nästan helt omöjligt att få visum till muslimska länder, därför har Gud gett mig en möjlighet att arbeta här i Sverige. Kulturen i Sverige är annorlunda jämfört med den i Afrika. Hemma kan man börja prata om tro vid busshållplatsen med en helt okänd människa, och det är ingen som tar illa upp. I Sverige är det omöjligt. Hejar man på en okänd så hejar de tillbaka, men de blir misstänksamma: Vad vill du? Här måste man också vara försiktig så att man inte kränker någon. Jag tror att Gud har kallat alla nationer för att tjäna varandra, och kyrkan tjänar på att vara mångkulturell, det gör kyrkan i Sverige starkare. Svenska samfund har också länge skickat missionärer till Afrika, och att jag och andra afrikanska kristna nu är här ger människor en chans att möta afrikanska kristna och visa att missionen fungerat. För mig är det också viktigt att visa människor hemma att afrikaner också kan vara missionärer, vi behöver inte bara ta emot mission av västerlänningar. Det får vara ett utbyte och jag tror det vi har i Afrika är att vi har mycket erfarenhet och kunskap om Gud som vi kan förmedla. Det är många hemma som inte alls förstår att jag kan vara missionär i Sverige, de tycker det är väldigt konstigt: Du kan väl vara missionär här i Zimbabwe, det finns så många fattiga här. n Foto: Ryan Carter De lämnade sina hemländer Youngbo Kim, Sydkorea Jag ser mig inte som missionär i första hand, utan de kristna i Sverige är mina bröder och systrar. Jag låter mig inte nedslås av statistiken om att kyrkan krymper i Sverige, jag ser många människor som bär på en eld inom sig och vill förändra landet. Jag tvivlar inte på att min uppgift är att stanna i Skandinavien och jag försöker också uppmuntra fler koreaner att åka hit som missionärer. Jag kom hit 1999, jag hade samlat ihop alla mina pengar för att kunna stanna ett år. Men jag har blivit kvar sedan dess i Skandinavien. När jag kom till Sverige fick jag höra profetior om att väckelsen skulle komma från norr. Vi flyttade till Norge där jag hjälpte till i pingstkyrkan och i den lutherska kyrkan. Där träffade jag samer, men på grund av att våra visum gick ut kunde jag inte stanna i Norge. Nu vill jag åka norrut igen, men jag har familj att ta hänsyn till. Jag har fyra barn, och för mig är det väldigt viktigt att de förstår att vi är missionärer och varför vi är här. Även om de går i svensk skola är deras identitet koreansk. n

13 DAGEN fredag 24 januari 2014 Redigering: Martin Einald dokument 13 Anna Leitao, Brasilien Jag kom hit 1999 för att träna ungdomsledare. Det som fångade mig med Sverige var att jag såg ungdomar som hade allt, men som inte trodde på sig själva. Jag ville se det förändras, jag ville att de skulle få en annan syn på Gud och sig själva kände jag att Gud talade till mig att jag skulle flytta till Sverige, men det var först 2009 som jag kunde bosätta mig här. För mig är det också stort att komma till Sverige eftersom de första pingstmissionärerna till Brasilien kom från Sverige. Förra året fick jag möta Bertil Vingren, som är son till missionären Gunnar Vingren, och för mig var det en enormt stor upplevelse att få möta honom. Jag har lärt mig mycket i Sverige. Jag kom till exempel hit med en bild av hur evangelisation ska fungera: Att jag direkt skulle komma med budskapet Ni är syndare, ni måste omvända er och bli frälsta. Jag har insett att det inte fungerar här, människor kan ha negativa erfarenheter som gör att det inte går att gå på så direkt. Man måste bygga relationer, lära känna varandra, och då kan man få respons. Vi som är missionärer kommer hit med olika erfarenheter och olika uttryck. Vi kommer med nya perspektiv, men också med en förmåga att se vad som finns hos svenskar och hur vi kan bidra till att ta fram det. Svenskar vill inte skryta med vad de kan, men vi kan göra det åt dem. Jag ser att det finns en massa styrkor hos svenskar som inte används, det vill jag hjälpa till att lyfta fram. När jag besöker Brasilien får jag i dag en kulturchock. Jag har påverkats mycket av Sverige. Det gäller till exempel detta att vara i tid, att inte lova mer än man kan hålla. Och så har jag blivit väldigt rak, jag pratar inte runt, runt själva saken som man ofta gör i Brasilien. I Brasilien är det också intensivare samtal, vi pratar i mun på varandra, men här har jag fått lära mig att vara tyst när den andre pratar. Hade jag åkt till Afrika hade jag kunnat få ekonomiskt stöd från Brasilien, men inte när jag är i Europa. Vi som är missionärer har lärt oss att lita på Gud och att vara generösa mot varandra. Därför har jag inte saknat någonting. n för att bli missionärer i Sverige Dima Zhyvov, Ukraina Jag visste inte mycket om Sverige innan jag kom hit. Vi hade hört talas om svensk buffé och så har vi uttrycket svensk familj i Ukraina som betyder att någon har många partners på samma gång. Här arbetar jag med apologetik, jag vill träna kristna att kunna försvara sin tro intellektuellt och också att kunna vara stolta på ett bra sätt över sin tro. Sverige är ett sekulariserat land, kanske det mest sekulariserade tillsammans med Frankrike, och därför känner jag att jag kan göra något meningsfullt här. Min fru har arbetat mot trafficking i Nigeria och undrat om vi inte skulle åka till Afrika. Men vad kan jag göra där? Där tror alla på Gud, jag känner att min uppgift är i Sverige. Det är inte så lätt att nå svenskar. Vi har haft evangelisation i Uddevalla, och de som är onyktra kan öppna sig och det går att prata med dem. Jag tror att det finns ett behov att prata om tro hos svenskar men det tar tid. Mina kristna vänner i Ukraina förstår inte riktigt att jag kan vara missionär i Sverige, de tänker att missionärer är sådana som åker till Afrika. Jag är i ett mer utvecklat land än Ukraina och många har svårt att förstå varför jag skulle få ekonomiskt bidrag för att vara här. Men de som känner mig vet att jag lämnat bra jobb bakom mig i Ukraina och jag har det inte materiellt bättre i Sverige. Människorna i Sverige behöver också höra evangeliet lika mycket som människor någon annanstans. n

14 14 DAGEN fredag 24 januari 2014 helgdag Redaktör: Daniel Wistrand , Barnstjärnan tsatsiki: Gud har förändrat mitt liv För drygt tio år sedan var han synonym med rollfiguren Tsatsiki. I dag, efter svåra år av depression och missbruk, har Samuel Haus hittat tillbaka till sig själv. Och till Jesus. på väg upp. Skådespelaren Samuel Haus fick efter succén som Tsatsiki problem med Samuels favoriter: Skådespelare: Torsten Flink. Årstid: Hösten. Låt: Man of Sorrows, Hillsong Live. Drömresa: New York, Tokyo, Rio de Janeiro. Drömroll: Shakespeares Hamlet. Djur: Räv. Samuel Haus sitter bland hundratals personer på Nalen i Stockholm. Församlingen Hillsong Stockholm firar gudstjänst för fjärde gången i dag. Här hjälper Samuel Haus till varje söndagseftermiddag. Salens väggar täcks av höga speglar. Vissa draperade med mörkt sammetstyg. Det slitna trägolvet knarrar när en man smyger ut med ett barn i famnen. Pastorns hesa röst borrar sig in i varje vrå. Vi är inte här för att köra ner Jesus i halsen på folk. Vi är här för att vara ljus, så att människor hittar hem till Gud, säger han. Bandet börjar spela och salen fylls av värme. Besökarna dansar. Skrattar. Sjunger och gråter Samuel Haus ligger med benen uppslängda på sängen i sitt rum i London. Gnistan i ögonen som charmade ett helt land i succéfilmerna om Tsatsiki är borta. Trycket över bröstet tilltar. Pengarna börjar sina. Drogmissbruket ligger som en tung hinna över tillvaron. Han måste göra någonting. Annars kommer det här att gå åt skogen. En vän bjuder med honom till Hillsong Church i London. Det är första gången Samuel sätter sin fot i en kyrka på flera år. Han delar inte längre familjens tro på Gud. Söndagsskolans lektioner om Guds kärlek känns avlägsna. Länge har hans tillvaro präglats av festande, alkohol och droger. Depression och ångest. Efter gudstjänsten frågar en man om han får be för Samuel Haus. Aldrig i livet! Nutid. Nu sitter han på ett kafé på Kungsgatan i Stockholm, tillsammans med sin syster Calina. Rollen som Tsatsiki i långfilmerna från 1999 och 2001 har satt sina spår i skådespelarkarriären. Den omtycka rollfiguren har mestadels blivit till besvär. I dag vill Samuel Haus helst komma in på scen utan förutfattade meningar. Vilket teatralt sammanhang jag än är i, så märker jag att folk har mer förväntningar på mig än på andra, för någonting jag gjorde som sjuåring liksom. Drogerna lämnade mig ännu mer tom och ensam än förut. Detta sporrar dock honom att vill visa åskådarna vad han går för. Kärleken till skådespeleriet har vuxit sig starkare med åren och han är nu aktuell med filmen Orion. Yrket är både utmanande och stimulerande. Det är som ett substitut till att gå och festa. Att utsätta sig Föddes i Rumänien I staden Iasi, Rumänien, föds Samuel Haus Hans mamma dör vid förlossningen. Samuel och hans två år äldre syster flyttar in hos mormor på grund av pappans blandmissbruk. Fem månader gammal adopteras Samuel Haus till en svensk familj. Ett år senare kommer även systern. för konstiga situationer, man får utvecklas och skina lite, säger Samuel Haus och ler spjuveraktigt. Drömrollen är att få spela Hamlet. Han dras till dramatiska klassiker och de komplexa rollerna. Han citerar förebilden Torsten Flink: Jag kan inte rå för att jag blev dramatiker. Att uttrycka sig själv och vara i centrum för uppmärksamheten är något Samuel Haus alltid älskat. Han skulle aldrig nöja sig med att bara spela teater inför barnen på söndagsskolan. Nu siktar han mot högre höjder. Jag vill bli känd som den kristna skådespelaren som står för Jesus, säger han Första gången Samuel Haus sätter sin fot i Hillsong Church i Stockholm är han hög. Musiken slår emot honom när han kliver in på Göta Källare på Södermalm som kyrkan hyr på sönda

15 DAGEN fredag 24 januari Redigering: Danne Sundell Samuel Haus Fullständigt namn: Mihai Samuel Haus. Född: 1 april 1990 i Iasi, Rumänien. Bor: Sundbyberg. Utbildning: Teaterutbildning på Skara Skolscen. Arbete: Mötesbokare, Liljecrona investeringsrådgivning. Aktuell: Med filmen Orion. Med skådespelaren Sara Sommerfeld. Redo för något nytt. Foto: Josefine Korhonen Foto: Josefine Korhonen Foto: Gunnar Lundmark, TT Med sin syster Calina Haus. både depression och droger. På en Hillsong-gudstjänst 2011 tog han emot Gud och hans liv förändrades till stor del. foto: Josefine Korhonen gar. Människorna sjunger med händerna sträckta mot himlen. Tror de verkligen att det är någon som hör? tänker han. Tvivlet omsluter honom som ett pansar. Han förstår inte vad pastorn pratar om. Går därifrån. Vid andra besöket kommer han opåverkad. Försöker att lyssna på vad som sägs. Någonting planteras i hjärtat. Kan det vara sant det han säger? Nästa vecka spritter det i kroppen när han ska till kyrkan. Varför är han så sjukt glad? Någonting kommer att hända. En rädsla smyger sig på inför det övernaturliga. Nutid. Samuel Haus har alltid haft en nära relation till sin syster. Men de hade en dipp när han mådde som sämst. Vi pratade ibland, men han ville inte riktigt ha kontakt med någon. Nu umgås vi varje vecka, säger Calina Haus. Lovsången och gemenskapen i Hillsong Church ger livsenergi till dem båda. Samuel Haus menar att han skulle börja må dåligt om han slutade gå till kyrkan. Kyrkan är mitt liv, mitt hem, mitt julbord. Alla älskar varandra och är samlade. I dag har Samuel Haus hittat en sund självkänsla, och han upplever att människor ser honom på ett annat sätt. Förr tog han till droger för att leva upp till förväntningarna. Han fick skuldkänslor när bekanta insåg att han var en vanlig kille. Som om han lurade människor. Med drogerna kände jag mig som den person folk trodde att jag var. En skön tillflykt som sedan lämnade mig ännu mer tom och ensam än förut Samuel Haus korsar Folkungagatan med lätta steg. En skräckblandad förtjusning fyller honom när han närmar sig Göta Källare. Tredje gången gillt. Pastorn predikar om liknelsen med den förlorare sonen. En liknelse för Guds ovillkorliga kärlek. Det man gör, anser jag, är att man för en sekund ger Jesus en chans. Efter predikan inbjuder pastorn till frälsning. Han ber dem som vill ta emot Jesus i sitt liv, att sträcka upp handen mot himlen. Alla i rummet ombeds sluta sina ögon. Pastorn ber högt för församlingen. Samuel Haus hjärta börjar slå fortare. Tankarna snurrar: Ska jag verkligen räcka upp min hand? Tänk om de andra tittar på mig, eller tycker att jag är en svag människa som behöver hjälp... Han sträcker upp handen mot himlen. Och en märklig känsla sprider sig i honom. Det är som om vätska flödar från fingertopparna. Det rinner ner för handen. Det här är det sjukaste jag har varit med om, tänker han. Bönen tar slut. Lovsången tar vid. Och han känner hur en mur brister under bröstet. Tårarna strömmar ner för hans kinder. Han är fri. Fri från allt han burit på. Lyckan sprider sig inom honom. Nutid. I dag är Samuel Haus uppgift i Hillsong att välkomna nya besökare. Hit kommer människor med olika bakgrund. Många tar emot Jesus medan vissa lämnar mötena i ren frustration. Samuel förstår dem som tvivlar. Jag vet exakt hur det känns. Och jag hoppas att de kommer till en punkt i livet då de behöver hjälp. Att bli kristen och acceptera Jesus handlar inte om att skriva på ett kontrakt för sin själ. Det man gör, anser jag, är att man för en sekund ger Jesus en chans. Annars är man så upptagen av att han inte finns. Och jag kan lova att det blir bättre. Han understryker hur Jesus tål att man är rak och ärlig mot honom. Han är Gud, han pallar det. Du kan säga: jag tror inte på dig. Men om du finns, visa det för mig. Samuel Haus tar fram snusdosan och stoppar en prilla under läppen. Det är så himla ballt. Och det står i Bibeln, rakt upp och ner, att den som letar efter honom ska finna honom. Det är ett löfte. Och det har förändrat mitt liv. Josefine Korhonen

16 16 DAGEN fredag 24 januari 2014 helgdag 2 Missionen 1 förde Alma jorden runt Amerikanskan Alma Doering rekryterade över hundra missionärer, startade missionssällskap, översatte bibeldelar, skrev hundratals artiklar och skrifter. Hon reste tiotusentals mil i Amerika, Europa och Afrika. Alltid driven av sin nöd för de onådda. Så många länder 1 Alla USA:s stater utom Missisippi, Alaska och Hawai. Läs mer: Du kan lära dig mer om Alma Doering i Göran Janzons skrift Guds virvelvind med nöd för Kongo. Är inte ni bestämd för Afrika? Hur kan ni veta det? Det står skrivet i ert ansikte. Med det replikskiftet mellan missionären Mathilde Kohm och 21-åriga Alma Doering efter ett missionsmöte i Chicago 1899 startade en livslång och strapatsrik resa över tre kontinenter. Detta var en tid då kvinnor, trots motstånd, tog en allt mer aktiv roll i missionen. Alma Doering kom att göra minst sex perioder i Afrika, ofta på farofyllda resor i obanad djungel för att spåra upp onådda stammar. 100 För drygt hundra år sedan, i september 1913, utmanade Alma Doering Örebro Missionsförening att sända missionärer till Kongo. Kongoleserna kalllade henne Malembe, som betyder frid, mildhet och vänlighet. Men andra kalllade henne en virvelvind. Hon var en medryckande talare, och hon reste i de flesta av Nordamerikas delstater, över 10 länder i Europa och ett tiotal av dagens afrikanska länder, driven av sin nöd för Kongo. Men Alma Doering kom på kant med ledningen för det sällskap som sänt ut henne för sitt ekumeniska sinnelag och sin rastlösa iver att bryta upp och gå vidare. För Alma var lidanden en ofrånkomlig del i den livslånga omvändelsen, och hon väjde inte för strapatser och risker. I Kongoleserna kallade henne Malembe (frid). Andra kallade henne virvelvind. Kongo höll hon på att dö i svartvattenfeber, hon var nära att drunkna, och på 1930-talet var hon så svårt sjuk att läkare gav henne max tre månader att leva. Men hon överlevde mirakulöst. Tre gånger förstördes allt hon ägde i bränder. Hon skrev en uppbyggelsebok för dem som hade erfarenheter av lidande. Den såldes i exemplar. En missionär kan förvänta sig vedermödor, sjukdom, frestelse, motstånd, förföljelser och faror, skrev hon. Hon var en flitig skribent i olika tidningar i USA, Tyskland, Sverige och Norge och gav ut flera småskrifter. Temat var Kongos nöd och hennes egen nöd för Kongo. Hon översatte flera bibelböcker till olika stamspråk. Håkan arenius HUVUDSAKLIGA KÄLLOR: Guds virvelvind med nöd för Kongo av Göran Janzon (Örebro Missionsskola 2003). I ord och handling, Evangeliska Frikyrkans mission i Afrika under 120 år av Göran Janzon (Votum 2013). Utrikespolitiska Institutets landguide för CAR. Guds virvelvind satte hjärtan i brand för Afrikamissionen Det har gått hundra år sedan Alma Doering från talarstolen i Filadelfiakyrkan i Örebro utmanade Örebro Missionsförening att sända missionärer till Kongo. Under sin första period i Kongo arbetade Alma Doering med Svenska Missionsförbundet i Kongo, trots att hon varken kunde svenska eller det lokala språket. Missionären Wilhelm Sjöholm kallade henne en mycket begåvad och hängiven kvinna. Örebro Missionsförening, ÖM, ville vid den här tiden starta mission i Kongo. Alma Doering levde ett intensivt liv mellan 1878 och De vita skulle betala tillbaka skulden till Afrika Alma rörde sig över samfundsgränser, och bidrog till att flera missionssällskap för Afrika grundades. Hon menade att slavhandeln och rovdriften på Afrikas naturtillgångar skapade en skuld som de vita måste betala tillbaka. Av aposteln Paulus lärde hon sig att fokusera på de onådda. De nya församlingarna skulle snabbt bli självstyrande och självutbredande. Missions ledaren John Ongmans son fann då en artikel om kongomission, skriven av Doering, i en tysk tidskrift. En annan ÖM:are hade också mött henne i Tyskland, där hon rörde sig i pingstkretsar. I juni 1913 presenterades hon i tidningen Svenska Tribunen av kongokandidaten Elsa Lundberg. I september 1913 gjorde hon starkt intryck i ÖM:s konferens i Filadelfia, Örebro. När hon reste runt i landet berördes människor överallt av hennes tal. Hon hade sedan en avgörande roll i val av arbetsplats och samarbetspartner i starten av ÖM:s Afrikamission. Hon återkom 1915 och skrev då boken Inför Kongos nöd i Ongmans sommarstuga i Gusselby. Trots att samarbetet i Kongo gnisslade, fortsatte hon att skriva i Svenska Tribunen till början av 1920-talet. Håkan Arenius den 18 april föds Alma Doering i Chicago av tyskättade föräldrar finner hon en medveten Jesustro studier vid Moody Bible Institute evangelist bland skogsoch gruvarbetare i Wisconsin första resan till Kongo. Kurs i tropikmedicin i Tyskland på vägen missionär i Kongo delar sin tid mellan Kongo och USA fast i Europa under kriget och på grund av sjukdom USA Kongo 1925 grundar trosmissionen Unevangelized

17 DAGEN fredag 24 januari 2014 Redigering: Danne Sundell helgdag helgquiz I söndagens evangelietext läser vi om hur Jesus helar ämbetsmannens son. Så temat för veckans quiz blir helande. Konstruktör: Elisabeth Sandlund Missionssystrar. Mathilde Kohms öppningsfras till Alma Doering (till höger) har blivit legendarisk. Är inte du bestämd för Afrika?. Foto: arkivbild 1 Söndagens text återfinns hos Johannes. Två av de andra evangelierna berättar en liknande historia, men då handlar det om en officers tjänare som också han blir frisk på distans. Vilka två? 1) Matteus och Markus. X) Matteus och Lukas. 2) Markus och Lukas. Romersk soldat. Foto: Wikipedia reste Alma Doering till: 2 Alla Kanadas elva provinser. 3 England 4 Belgien 5 Holland 6 Tyskland 7 Spanien 8 Italien Världskartan är från 1891, alla nuvarande afrikanska länder fanns inte på Almas tid 9 Frankrike 10 Schweiz 11 Sverige 12 Norge 13 Danmark 14 Demokratiska republiken Kongo 15 Zambia 16 Zimbabwe 17 Mozambique 18 Tanzania 19 Somalia 20 Etiopien 21 Sudan 22 Egypten 23 Marocko 2 Johannes berättar om två andra helandeunder som Jesus gör. Vilka sjukdomar handlar det om? 1) En okänd sjukdom plus synskada. X) Epilepsi plus spetälska. 2) Besatthet plus hörselskada. Alma Doering sådde även ett frö till ett samfund i Centralafrikanska Republiken, som i dag har medlemmar. Örebro Missionsförenings, ÖM:s, intresse för Centralafrika började genom besök av Baptistsamfundets första missionär i Kongo, E V Sjöblom. Men baptisterna och ÖM kom i otakt om hur en insats skulle ske. Alma Doering förmedlade vid sitt besök kontakt med sin trosmission, Congo Inland Mission, CIM, en liten amerikansk mennonitmission som hade grundats sändes två missionärer från ÖM till CIM. Men organisationen var ny och instabil, och samarbetet bröts ÖM gick dock vidare och 1923 öppnades dess första missionsstation i det som i dag är Centralafrikanska Republiken, CAR, i byn Bania. Nya stationer kom till efter hand i västra CAR bildades ett självständigt samfund med medlemmar i 19 församlingar. Vid sitt 50-årsjubileum hade Evangeliska Baptistkyrkan, EEB, som samfundet heter i dag, nära medlemmar i 250 församlingar som bland annat driver teologisk utbildning, sjukhus, kliniker och flera sociala program. Håkan Arenius Blev självständigt 1960 karta: Wikimedia Commons Almas arv i Centralafrikanska Republiken De första slavjägarna kom till Centralafrikanska Republiken, CAR, på 1500-talet. Frankrike koloniserade området i slutet av 1800-talet och 1960 blev landet självständigt. CAR är ett av världens fattigaste länder, i dag är många på flykt. Trots att de kristna är i majoritet utsätts de just nu för våld av muslimska grupper. Det finns en muslimsk minoritet i norr och traditionella afrikanska religioner lever kvar. Den franska förkortningen av landets namn, RCA, har tidigare brukats i Sverige, men den engelska förkortningen, CAR, används nu oftast. 3 Vem är enligt Markus först med att bli helad av Jesus? 1) Officerens tjänare. X) Petrus svärmor. 2) En spetälsk man. 4 Berättelser om helande förekommer förstås Kungakrona. också i Gamla testamentet. Naaman blev av med Foto: TT sin spetälska tack vare en insats av vem då? 1) Israels kung. X) Elia. 2) Elisha. 5 Kung Hiskia var livshotande sjuk men fick sitt liv förlängt med 15 år av Gud som lät Jesaja vara sitt verktyg. Vad använde Jesaja sig av? 1) Lera som han smorde in kungen med. X) Endast sina händer. 2) En kaka av fikon. Historisk vy. Den första missionsstationen i Centralafrikanska Republiken byggdes i Bania, bredvid floden Mambéré. Denna station utgjorde starten för missionsarbetet i CAR. Foto: arkivbild Det känns väldigt kul att det blev full pott, hedrande. Micael Grenholm, som driver bloggen helapingsten.wordpress.com, fick hela 5 rätt. Hur många fick du? Foto: Josefin Lilja Tribes Mission, UTM, med fokus på onådda folk rastlöst verksam för att grunda självstyrande och självutbredande församlingar i Afrika bygger ett hem för trötta missionärer i S:t Petersburg i Florida församlingarna bedöms kunna stå på egna ben, UTM läggs ner och arbetet lämnas till andra organisationer. 12 juli 1959 dör Alma Doering i Florida. Rätt svar Fråga 1: X. Läs Matt 8:5 13 och Luk 7:1 10. Fråga 2: 1. Läs Joh 5:1 9 och Joh 9:1 11. Fråga 3: X. Läs Mark 1: Fråga 4: 2. Läs 2 Kung 5. Fråga 5: 2. Läs 2 Kung 20:1 11.

18 18 DAGEN fredag 24 januari 2014 helgdag söndagsskolan du undrar vi förklarar Foto: Bertil Ericson, TT Det här behövs för att få tron att växa För att skapa något behöver vi material. Vill jag skapa ett konstverk krävs målarduk, penslar och färg. Men vad är det som behövs för att skapa tro? Allt för ofta tror vi att tron ska vara som ett berg. Jesus talar om tro i storlek som ett senapskorn men vi vill ha tro som ett berg för att förflytta ett senapskorn. Blir vår tro liten därför att vi kräver av oss själva att tron ska vara stor och stark? Monica Winerdal, pastor i pingströrelsen, menar att tron finns inom oss redan från början. En tro som på något sätt hakar fast i Jesus. Som barnet som tillhör Guds rike men behöver få utvecklas, få växa, säger Monica Winerdal. Det som får fröet av tro att växa i oss kan vara ett samtal eller något jag läser. Något som gör att fröet får näring. Monica Winerdal tror mycket på samtalet. Tillsammans läser vi ett bibel sammanhang, berättar med egna ord vad vi läst, frågar oss vad vi gör med det och vad det förändrar i mig. Andra människors tro kan också inspirera mig så att tron växer. I söndagens bibeltexter i kyrkoåret finns två exempel på Vad tycker du behövs för att växa i tron? Svara på Dagen.se skapande av tro. Två till synes enkla händelser. I texten från Gamla testamentet möter vi en ung flicka som blev redskapet till att Naaman blev frisk. Det känns som att hon tänker högt när hon säger till kungens överbefälhavare Naaman: Om min husbonde bara kunde komma till profeten i Samaria! Ett litet frö av tro skapades som ledde till att Naaman blev frisk. Mötet med profeten Elisha skapade i sin tur tro hos Naaman som bekände: Nu vet jag att det inte finns någon Gud på hela jorden utom i Israel. En ung flickas ord skapade tro hos kungen som blev frisk. Monica Winerdal berättar om hur hon kan se något glimma till hos äldre människor när de hör sången Barnatro eller ser en bild de känner igen från sin barndom. Igenkännandet skapar en gnista som gör att fröet av tro växer. Vaknar till liv. Vi vet inte på vilket sätt ämbets mannen, i söndagens nytestamentliga text, hört talas om Jesus. Men han hade ett frö av tro som fick honom att gå till Jesus och be honom bota hans son. Han hade tro nog för att komma till Jesus och be om hjälp. Tron skapas utifrån det han är med om. Sonen blev frisk och fick leva. Den lilla tro han hade när han kom till Jesus Slappna av. Förtrösta på Gud att han ska göra det. växer av Jesusorden. Det resulterar i att han och hela hans hus kom till tro på Jesus. Båda texterna talar om en naturlighet. Ett av mina favoritbibelord är om mannen som sådde i åkern. Han sår, han sover och han stiger upp. Vattnar åkern och ansar men det är Gud som ger växten. Slappna av. Förtrösta på Gud att han ska göra det, säger Monica Winerdal. Birgitta Waern En gnista är allt som behövs Jesus tar den lilla trosgnistan som finns och det blommar ut, det exploderar. När Gud kommer med sin gudomlighet skapas tro, säger pastorn Monica Winerdal. Helgens bibeltext från Johannesevangeliet 4:46 54 Han kom alltså tillbaka till Kana i Galileen, där han hade gjort vattnet till vin. En man i kunglig tjänst hade en son som låg sjuk i Kafarnaum. När han fick höra att Jesus hade lämnat Judeen

19 DAGEN fredag 24 januari 2014 Redigering: Danne Sundell helgdag 19 Liknelsen om senapskornet Himmelriket är som ett senapskorn som en man sår i sin åker. Det är det minsta av alla frön, men när det har växt upp är det större än alla örter och blir till ett träd, så att himlens fåglar kommer och bygger bo bland grenarna. Matteusevangeliet 13:31 32 (Liknelsen om senapskornet finns även återgiven i Markusevangeliet 4:30 32 samt Lukasevangeliet 13:18-19) Foto: Bertil Ericson, TT Inför helgen Torsten Åhman, pastor, skribent och evangelist Tecken i trons gränsland Det är inte svårt att förstå hur förtvivlad den här mannen var. Hans lille pojk var sjuk och kunde dö när som helst. Inget kunde hindra honom att uppsöka Jesus. Han brydde sig inte om vad människor skulle säga. Annars hade det legat nära till hands. Han var ju en känd person. Hans titel var greve eller något liknande. Han hade en hög position i den kungliga administrationen. Vi kan vara säkra på att det snabbt kom ut att han hade varit hos Jesus. Men mannen tvekade inte. Han var så ivrig att han till och med avbröt Jesus. När Jesus tog upp ett mer principiellt resonemang om under och tecken, sa mannen: Kom, innan Bönesvaret talade om att Jesus var den han sa sig vara. mitt barn dör. Jesus hörde nöden i hans röst och sa: Gå hem, din son lever. Och mannen gick. På hemvägen möttes han av sina tjänare som berättade att sjukdomsförloppet vänt. När skedde det? frågar han. I går vid ett-tiden. Och mannen konstaterar att det var just då som Jesus sagt Gå hem, din son lever. Inte underligt att detta ledde till att den här mannen kom till tro och att hela hans familj följde honom på den vägen. Foto: TT samtal är ett bra verktyg Bibelläsningen och samtalet blir materialet för den tro som skapas i oss. Gemenskapen i gudstjänsten och bönen låter också fröet av tro växa. I en liten handling, ett litet ord och bön kan ett frö planteras hos den som inte tror på Gud. I ro kan jag förtrösta på att Gud låter det växa. Det börjar med ett litet korn Jesus kräver oss inte på stor tro, det räcker med en liten punkt, i storleksordning ett senapskorn. Det lilla senapskornet är så litet att det knappt syns där det ligger i handen. Jesus beskriver det som det minsta av alla frön. Men när det lilla fröet får växa och gro blir det ett ansenligt träd som bryter ur marken. Foto: Sonja Sundqvist En underbar berättelse om tro och hängivenhet, men också en berättelse som väcker frågor. Den största frågan är: Varför blir inte alla barn friska när vi ber om det? Förtvivlan kan vara lika stor som i texten och bönen lika ivrig, men undret sker ändå inte. En del av svaret ligger i ett ord som förekommer två gånger i texten. Ordet är tecken. För den här mannen och hans familj blev bönesvaret ett tecken. De levde i trons gränsland. Bönesvaret talade om att Jesus var den han sa sig vara och att något behövde hända i deras liv. Och det var vad som sedan hände. De kom till tro. De blev frälsta för att använda ett annat ord. De flesta som får vara med om sådana här under i evangelierna befinner sig i trons gränsland. Och det tycks vara så att det är när vi som kristna möter människor där som vi får se flest under. Visst vore det märkligt om hälsa alltid skulle infinna sig när vi bad om det. Någon sådan gräddfil för kristna tycks inte finnas. Vi delar livets bräcklighet med alla andra. Men ibland blir bönesvaret så påtagligt att vi kan tala om under och när det händer är det alltid ett tecken på något mer och större. Trots att pojken varit med om en så stor sak skulle den dag komma då hälsan övergav honom och kroppen bröts ner. Helandet är temporärt, men frälsningen är evig. Alla får vi vara med om tecken. På ett eller annat sätt. Oftast kommer de på områden i våra liv som är särskilt känsliga. Precis som för mannen i texten. och var i Galileen, sökte han upp honom och bad honom komma ner till Kafarnaum och bota hans son, som låg för döden. Jesus sade till honom: Om ni inte får se tecken och under, så tror ni inte. Ämbetsmannen sade: Herre, kom innan mitt barn dör. Jesus svarade: Gå hem, din son lever. Mannen trodde på vad Jesus sade och gick. När han ännu var på väg hem möttes han av sina tjänare, som talade om för honom att pojken levde. Han frågade då vid vilken tid på dagen han hade blivit bättre, och de svarade: I går vid sjunde timmen lämnade febern honom. Då förstod fadern att det hade hänt just när Jesus sade till honom: Din son lever, och han kom till tro liksom alla i hans hus. Detta var det andra tecknet, och Jesus gjorde det när han hade kommit från Judeen till Galileen. Veckans bibelord Tredje söndagen efter trettondagen Tema: Jesus skapar tro Gamla testamentet: 2 Kungaboken 5:1 4, 9 15 Episteltext: 2 Korinthierbrevet 1:3 7 Evangelietext: Johannesevangeliet 4:46 54 Psaltaren: Psalm 36:6 10

20 20 DAGEN fredag 24 januari 2014 insikt Redaktörer: Inger Alestig , Urban Thoms Böcker Sveriges Radio initierar mångfaldsprojekt P2 på Sveriges radio kommer att initiera ett stort mångfaldsprojekt under 2014, skriver man i ett pressmeddelande. Projektet syftar till att ta till vara på den stora musikaliska erfarenhet och kompetens som finns i Sverige hos musiker av annat etniskt ursprung. Man kommer också under våren att specialbeställa flera nyskrivna verk, bland annat verk av Anders Hillborg och Lena Willemark. Leon nummer 289 på Schindlers lista Nu kommer berättelsen om den judiske pojken som räddades av den tyske fabrikören Leon Leyson var bara tio år när tyskarna invaderade Polen. På måndag Förintelsens minnesdag kommer boken med hans gripande berättelse. Han blev den yngste arbetaren hos Oskar Schindler, och räddades ur mardrömmen i koncentrationslägret. Leon Leyson dog i januari förra året, 84 år gammal. Under trettionio år var han en uppskattad lärare vid Huntington Park High School i Los Angeles i USA. Om någon frågade om hans bakgrund eller var han kom ifrån, svarade han bara öster ifrån. Det var inte förrän efter Steven Spielbergs succéfilm Schindler s list (1993) som Leon beslutade att berätta sin historia från krigets Polen. I januari 1994 framträdde han i en intervju i Los Angeles Times. I den nyutkomna boken Historien om Leon berättar han att han blev överväldigad av reaktionerna på intervjun. Han beslöt sig för att inte längre tiga om sitt förflutna, utan ägnade mycket av sin sista tid åt att berätta om sitt liv och sina erfarenheter. I boken berättar Leon om sitt liv, från barndomsåren i Krakow, till krigsutbrottet, tyskarnas invasion, tiden i ghettot i Krakow och koncentrationslägret Plaszów, resan till Schindlers krigsmaterielfabrik i Brünnlitz, och så småningom, till friheten i USA. Det är en välskriven och spännande berättelse, rik på fakta och detaljer, men ändå inte svårläst. Leon berättar om hur judar och katoliker levde sida vid sida i harmoni innan kriget i Polen. Familjen Leyson flyttar från landsbygden till Krakow, och Fakta: Förintelsens minnesdag Måndag den 27 januari är Förintelsens minnesdag. För att minnas och hedra alla offer för Förintelsen ordnas landet runt en rad minnesstunder, manifestationer, konserter och samtal. I år ägnas en utställning från Forum för levande historia åt de romer, som blev offer för Förintelsen. Utställningen Romerna under Förintelsen visas i Karlstad, Norrköping, Borås, Västerås, Luleå och Göteborg. I Stockholm visas utställningen på Raoul Wallenbergs torg, i samband med den årliga manifestationen som Forum för levande historia arrangerar. Mera info om Förintelsens minnesdag finns på historia.se. även om man materiellt sett hade det ganska torftigt finns det glädje, gemenskap, tillräckligt med mat, och framför allt, en framtidstro. I ett slag förändras så allt, när tyskarna invaderar landet. De barn som nyss var Leons kamrater vägrar nu att ens hälsa på honom. Förtrycket hårdnar: judiska barn förbjuds gå i skola, judar förses med armbindlar, de arresteras, deras egendomar konfiskeras. Snart nog föses de ihop i ghettot i Krakow, senare förflyttas de till lägret i Plaszów, som Leon kallar helvetet på jorden. Bitvis är det en fruktansvärt plågsam läsning att ta del av Leons upplevelser i Plaszów. Samtidigt är det nödvändigt att dessa episoder ur mänsklighetens svartaste arkiv förs vidare. Leon berättar om när den grymme lägerkommendanten Amon Göth kommer in med sina två hundar, Ralf och Rolf, för att inspektera arbetet i borstbinderiet. Göth är berusad och beväpnad, och vänder sitt vapen mot de utmärglade arbetarna. Så skjuter han plötsligt förmannen för arbetet i borstbinderier, utan anledning. Därefter går han. Vid ett annat tillfälle arbetar den tioårige Leon med att skotta snö. Han är så kall, trött och utmärglad att han darrar. För det blir han piskad, med tio rapp över ryggen. Att Leon klarar livhanken är ett under i sig, och det är samtidigt en bedrift: han ger aldrig riktigt upp, han hittar på olika sätt att få kontakt med sin familj, han letar efter potatisskal bland diskade kastruller och torkar dem sedan och äter dem. Han delar med sig så fort han hittar något ätbart, och han tar hand om sin far och sin mor. Det här är berättelser som, tror jag, kan få oss alla att förstå hur stor en människa kan bli, också under de allra värsta omständigheter. Dock är det knappast troligt att Leon hade överlevt, om det inte varit för Oskar Schindler. Leons far har redan i ghettot i Krakow turen att bli anställd av affärsmannen Oskar Schindler, som under ockupationen skaffar sig gratis arbetskraft till sin emaljfabrik. Schindler är nazist, men det visar sig så småningom att han är en human nazist, ja att han till och med använder sina kontakter med nazisterna för att rädda judar. Oskar Schindler har porträttterats av den amerikanske regissören Steven Spielberg i succéfilmen Schindler s list. Schindler var en sudettysk affärsman, född Hans far hade gjort sig en förmögenhet på att tillverka jordbruksmaskiner. Själv tillverkade han emaljföremål i början av kriget, men tvingades senare att tillverka krigsmateriel. Leon Leyson skriver om Schindler att han har kallats många saker: skurk, kvinnokarl, krigsprofitör, fyllbult. Han konstaterar också, att han själv och säkert många andra var misstänksamma mot Schindler till att börja med. Han var trots allt nazist. Men Leon, och många andra, upptäcker så småningom att Schindler beter sig på ett helt annat sätt än de andra nazisterna. Leons far lyckas övertala Oskar Schindler att även anställa den lille pojken, som knappt kan nå upp till maskinen han ska sköta. Så blir Leon nummer 289 på den berömda listan över judar som räddades till livet. Det är när Schindler ser hur hans judar behandlas av Amon Göth, och hör rykten om att de ska deporteras till Auschwitz, som han bestämmer sig för att köpa ut dem med egna pengar, och flytta fabriken. Så kommer det sig att familjen Leyson till sist kan lämna helvetet i Plaszów. De förflyttas till Brünnlitz. Trots att förhållandena är bättre i Brünnlitz är det ont om mat. Leons bror David får sår på benen som inte läker, och själv börjar Leon se dubbelt. Men här, under Schindlers beskydd, får familjen bo tillsammans, och Leon får då och då en extra brödranson av Oskar Schindler. Leon beskriver också hur Schindler personligen såg till att han förflyttades från ett tungt nattskift till ett dagskift. Den förändringen räddade troligen mitt liv, skriver han. Så kommer då äntligen krigsslutet. När de sovjetiska styrkorna närmar sig Brünnlitz inser Schindler att han måste fly. Men dessförinnan går han till tyskarnas övergivna lager och hämtar hundratals rullar av blått tyg och hundratals flaskor vodka. Detta blir gåvor till hans arbetare som nu kan byta dem till livsviktiga förnödenheter. Familjen Leyson lyckas ta sig till Krakow, vidare till Schweiz och sedan till USA. Leon som tidigare vägrats skolgång av tyskarna tar examen och får till sist ett hedersdoktorat vid Chapman University. Han gifter sig och får två barn. Oskar Schindler emigrerar efter kriget till Argentina, men där förlorar han alla sina pengar återvänder han till Tyskland. Efter kriget har han blivit förklarad rättfärdig bland folken av Rättfärdighetsrådet i Israel, och han är begravd i Jerusalem, som ende medlemmen av nazistpartiet. Han önskade själv att få bli begravd i Jerusalem, skriver Leon Leyson, som citerar Schindler själv: Mina barn finns här. Oskar Schindler räddade livet på cirka judar. Han var själva definitionen av en hjälte, skriver Leon. Leon LeysoN och Oskar Schindler träffas en enda gång efter kriget, i USA. Leon beskriver hur han innan mötet är orolig över om mannen han är skyldig så mycket inte skall minnas honom. Men Schindler ler när han ser Leon, och säger: Jag vet vem du är. Du är lille Leyson. Inger Alestig

Bikt och bot Anvisningar

Bikt och bot Anvisningar Bikt och bot Anvisningar Som kyrka, församling och kristna har vi fått Guds uppdrag att leva i, och leva ut Guds vilja till frälsning för hela världen. Vår Skapare, Befriare och Livgivare återupprättar.

Läs mer

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är.

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är. NYTT MÅL Fil. 1:12-14 Hamnar man i fängelse är det säkert lätt att ge upp. Ibland räcker det med att man känner sig som att man är i ett fängelse för att man skall ge upp. För Paulus var det bara ännu

Läs mer

Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014

Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014 Utrikesdepartementet Tal av utrikesminister Carl Bildt Riksdagen Stockholm, 14 mars, 2014 Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014 Det talade ordet gäller Herr talman!

Läs mer

Tunadalskyrkan Att leva i Guds Nu

Tunadalskyrkan Att leva i Guds Nu 1 Mark 1:14 När Johannes hade blivit fängslad kom Jesus till Galileen och förkunnade Guds budskap och sade: Tiden är inne, Guds rike är nära. Omvänd er och tro på budskapet. Tunadalskyrkan 131208 Att leva

Läs mer

Kristet vittnesbörd i en mångreligiös värld

Kristet vittnesbörd i en mångreligiös värld Kristet vittnesbörd i en mångreligiös värld Rekommendationer för uppförande Kyrkornas världsråd Påvliga rådet för interreligiös dialog Evangeliska världsalliansen 4. Den andra ekumeniska konsultationen

Läs mer

Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90%

Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90% Krisen i Syrien Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90% Sunni 74%, övrig islam 16%, Kristna 10%

Läs mer

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

200 år av fred i Sverige

200 år av fred i Sverige U N I T E D N A T I O N S N A T I O N S U N I E S 200 år av fred i Sverige -- Anförande av FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson vid firandet av Sveriges Nationaldag Skansen, Stockholm, 6 juni 2014

Läs mer

Vision. Pingstkyrkan Alingsås Landskyrkoallén 4

Vision. Pingstkyrkan Alingsås Landskyrkoallén 4 Pingstkyrkans Vision Vi vill forma Alingsås framtid genom att vara en stor kyrka som har avgörande betydelse i stan. I vardagen vill vi lyssna, höras och vara en given tillgång. Söndagens gudstjänst och

Läs mer

Söndagsskolan och LoveNepal. sid12

Söndagsskolan och LoveNepal. sid12 Söndagsskolan och LoveNepal sid12 1 2 Den Helige Ande - Vår Hjälpare Nu går jag till honom som har sänt mig, och ingen av er frågar mig: Vart går du? Men eftersom jag har sagt er detta, är era hjärtan

Läs mer

HANDLEDNING. livet. Tillsammans för MISSION OCH EVANGELISATION I EN VÄRLD I FÖRÄNDRING

HANDLEDNING. livet. Tillsammans för MISSION OCH EVANGELISATION I EN VÄRLD I FÖRÄNDRING HANDLEDNING livet Tillsammans för MISSION OCH EVANGELISATION I EN VÄRLD I FÖRÄNDRING Kyrkan finns till genom mission liksom elden finns till genom att brinna. Om hon inte engagerar sig i mission upphör

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

Riktlinjer för Folkungakyrkans internationella missionsengagemang

Riktlinjer för Folkungakyrkans internationella missionsengagemang Riktlinjer för Folkungakyrkans internationella missionsengagemang 1. INLEDNING Syftet med detta dokument är att ge riktlinjer för Folkungakyrkans engagemang i internationell mission. Målet är att hjälpa

Läs mer

Guds mission NT Gud sände sin son till världen, 12e juni 16, BK

Guds mission NT Gud sände sin son till världen, 12e juni 16, BK Guds mission NT Gud sände sin son till världen, 12e juni 16, BK Gay killens berättelse - Jag har inte läst idag om Richards liv för att provocera. - Vi som kristna behöver vishet i dessa frågor idag, då

Läs mer

De abrahamitiska religionerna. Kristendom, Judendom, Islam.

De abrahamitiska religionerna. Kristendom, Judendom, Islam. De abrahamitiska religionerna Kristendom, Judendom, Islam. Tre religioner som hör ihop Judendom, Kristendom och Islam kallas för de abrahamitiska religioner. Det är för att religionernas grundare (personer

Läs mer

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling Sida2 BAS ABC Några grunder för BAS grupper i Lidköpings församling En BAS grupp är en grupp i församlingen. Där man på ett nära sätt kan träffas

Läs mer

Bön för vår kyrka och vår värld

Bön för vår kyrka och vår värld Bön för vår kyrka och vår värld Bönen Vår viktigaste uppgift som kristna är att söka Gud, att låta hans kärleks eld tändas och brinna i våra hjärtan. Bön är att befinna sig i den älskande Gudens ansiktes

Läs mer

Församlingens källor (Apg 2:41-47) Predikan av Jan-Gunnar Wahlén sö 14 feb 2016

Församlingens källor (Apg 2:41-47) Predikan av Jan-Gunnar Wahlén sö 14 feb 2016 Församlingens källor (Apg 2:41-47) Predikan av Jan-Gunnar Wahlén sö 14 feb 2016 Inledning Vi är lite olika som människor och i samband med ett årsmöte har en del av oss lättast att blicka tillbaka och

Läs mer

En körmässa om att hitta hem

En körmässa om att hitta hem En körmässa om att hitta hem Text och musik av Johan & Hanna Sundström Välkommen Klockringning Andas (Introitus) Andas, andas frihet andas nåd. Morgondagen randas. Sjung Guds ära, Han är här. Glädjens

Läs mer

Om att bli mer lik Gud och sig själv.

Om att bli mer lik Gud och sig själv. Om att bli mer lik Gud och sig själv. 2 Helgjuten Om att bli lik Gud och sig själv 3 Jonas Lundkvist equmenia 2012 Grafisk form & Illustration: Rebecca Miana Olsson Första utgåvan equmenia Box 14038, 167

Läs mer

MIDDAGSBÖN GAMLA HJELMSERYDS KYRKA

MIDDAGSBÖN GAMLA HJELMSERYDS KYRKA MIDDAGSBÖN GAMLA HJELMSERYDS KYRKA Den bön som vi nu ska be har sina rötter flera tusen år tillbaka i tiden. Det finns exempel i bibeln på att Jesus bad sina böner på ett sätt som liknar den ordning som

Läs mer

Dramatisering kristendomen

Dramatisering kristendomen Dramatisering kristendomen Ni ska, i indelade grupper, dramatisera olika viktiga händelser under kristendomens utveckling. Er uppgift består av att sätta upp en dramatisering i två till flera akter där

Läs mer

En Lathund. om kyrkans närvaro i Sociala medier. för anställda och förtroendevalda i Svenska kyrkan i Linköping

En Lathund. om kyrkans närvaro i Sociala medier. för anställda och förtroendevalda i Svenska kyrkan i Linköping En Lathund om kyrkans närvaro i Sociala medier för anställda och förtroendevalda i Svenska kyrkan i Linköping Inledning Nya internetbaserade kommunikationsformer skapar nya möjligheter för kyrkan. Många

Läs mer

PREDIKAN OM GUDS RIKE Söndagen den 16 nov i Sankt Lars kyrka, av Annika Vårblom Sandström

PREDIKAN OM GUDS RIKE Söndagen den 16 nov i Sankt Lars kyrka, av Annika Vårblom Sandström Dagens evangelietext är ur Lukas evangelium, kap 17, vers 20-30 De första verserna lyder : Tillfrågad av fariséerna om när Guds rike skulle komma svarade han (Jesus):Guds rike kommer inte på ett sådant

Läs mer

Joh. 10:1-10 3:e sönd. efter påsk. 090426.

Joh. 10:1-10 3:e sönd. efter påsk. 090426. Joh. 10:1-10 3:e sönd. efter påsk. 090426. Ovanför våran säng där hemma så hänger det en gammal tavla. Den föreställer den gode herden som i en kuslig och farlig terräng sträcker sig efter det förlorade

Läs mer

Tunadalskyrkan 14 05 25. Bön 1 Kung 3:15-14, Rom 8:24-27, Matt 6:5-8, Ps 13

Tunadalskyrkan 14 05 25. Bön 1 Kung 3:15-14, Rom 8:24-27, Matt 6:5-8, Ps 13 1 Tunadalskyrkan 14 05 25 Bön 1 Kung 3:15-14, Rom 8:24-27, Matt 6:5-8, Ps 13 Livet består av många ingredienser. Det är olika sidor men hänger ändå ihop med att vara människa. Vi möter sådant som skapar

Läs mer

Helande. En lärjungens identitet. Av: Johannes Djerf

Helande. En lärjungens identitet. Av: Johannes Djerf Helande En lärjungens identitet Av: Johannes Djerf På en temasamling under årets tonårsläger så får ett 100-tal människor, under väldigt enkla omständigheter och under väldigt enkla och tydliga böner riktade

Läs mer

Ordning för minnesgudstjänst i samband med olycka eller katastrof

Ordning för minnesgudstjänst i samband med olycka eller katastrof Ordning för minnesgudstjänst i samband med olycka eller katastrof När en minnesgudstjänst ordnas i samband med en olycka eller katastrof, har oftast en viss tid, timmar eller dygn, gått efter händelsen.

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Predika Heliga Trefaldighets dag 2010, årg 2 Texter: 2 Mos 3:1-15, Rom 11:33-36, Matt 28:16-20 Pär-Magnus Möller

Predika Heliga Trefaldighets dag 2010, årg 2 Texter: 2 Mos 3:1-15, Rom 11:33-36, Matt 28:16-20 Pär-Magnus Möller Predika Heliga Trefaldighets dag 2010, årg 2 Texter: 2 Mos 3:1-15, Rom 11:33-36, Matt 28:16-20 Pär-Magnus Möller Jag har märkt att vi kristna ibland glömmer hur fantastiskt det är att känna Jesus. Vi blir

Läs mer

Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30

Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30 Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30 Kom till mig, alla ni som är tyngda av bördor; jag skall skänka er vila. Ta på er mitt ok och lär av mig, som har ett milt

Läs mer

Välkomnande av nya medlemmar

Välkomnande av nya medlemmar Välkomnande av nya medlemmar Anvisningar Församlingen välkomnar som medlem var och en som bekänner Jesus Kristus som Frälsare och Herre samt är döpt. Församlingen kan ge möjlighet till medlemskap i väntan

Läs mer

Från Död till Liv, Joh 11, BK, i trädgården, 17e juli -16

Från Död till Liv, Joh 11, BK, i trädgården, 17e juli -16 Från Död till Liv, Joh 11, BK, i trädgården, 17e juli -16 Needbuilder: Kanske är du som jag och kämpar med din tro ibland på olika sätt. - Kanske du är överlåten till församlingen och lever livet för Gud,

Läs mer

Svenska kyrkan i Linköpings närvaro i Sociala medier. En lathund

Svenska kyrkan i Linköpings närvaro i Sociala medier. En lathund Svenska kyrkan i Linköpings närvaro i Sociala medier En lathund Inledning Nya internetbaserade kommunikationsformer skapar nya möjligheter för kyrkan. Många av Svenska kyrkans anställda använder dagligen

Läs mer

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! I varje givet ögonblick gör varje människa så gott hon kan, efter sin bästa förmåga, just då. Inte nödvändigtvis det bästa hon vet, utan det bästa hon kan, efter sin bästa förmåga,

Läs mer

Jona. Jona bok är en profetbok, men en väldigt annorlunda sådan, och också en väldigt kort, du läser ut den snabbt hemma i em.

Jona. Jona bok är en profetbok, men en väldigt annorlunda sådan, och också en väldigt kort, du läser ut den snabbt hemma i em. Jona Det är gött att Jona bok finns med i Bibeln. Det berättas om många män och kvinnor i Bibeln som upplever att Gud kallar dem och vill dra dem in i sitt uppdrag, men som inte tror på sig själva, Jeremia

Läs mer

S:t Eskils Katolska församling

S:t Eskils Katolska församling S:t Eskils Katolska församling Månadsbladet Maj 2010 Välkommen till S:t Eskils Katolska Församling Den heliga mässan firas i regel varje dag kl. 18.30, utom torsdagar, och fredagar firas mässan kl.12.00.

Läs mer

A. Förbön för sjuka. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3.

A. Förbön för sjuka. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3. A. Förbön för sjuka Andakten leds av en präst, en församlingsanställd en församlingsmedlem. Materialet kan användas i tillämpliga delar. Det fullständiga formuläret för förbön för sjuka finns i Kyrkliga

Läs mer

JAG ANDAS ALLTSÅ BER JAG

JAG ANDAS ALLTSÅ BER JAG JAG ANDAS ALLTSÅ BER JAG Text o foto: Tomas Wettermark, Pilgrimscentrum Vadstena. Du, Gud, ger mig liv och jag kan bara ta emot det. Hjärtat slår och jag andas, ibland tungt, ibland fort och ibland långsamt.

Läs mer

Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet

Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden

Läs mer

Nu gör jag något nytt

Nu gör jag något nytt Nu gör jag något nytt Linda Alexandersson fredag 15 maj Det började med att två tjejer i min församling i Arvika, åkte ner hit till Göteborgsområdet för att träffa en präst. De hade bekymmer på ett område

Läs mer

FÖRLÅTA I HERRENS NAMN En predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Joh 8: 1-20; AC 7273)

FÖRLÅTA I HERRENS NAMN En predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Joh 8: 1-20; AC 7273) FÖRLÅTA I HERRENS NAMN En predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Joh 8: 1-20; AC 7273) Inte heller jag dömer dig. Gå, och synda inte mer! (Joh 8:11) Det kommer ett starkt budskap från vår Herre

Läs mer

VESPER GAMLA HJELMSERYDS KYRKA

VESPER GAMLA HJELMSERYDS KYRKA ! VESPER GAMLA HJELMSERYDS KYRKA Den bön som vi nu ska be har sina rötter flera tusen år tillbaka i tiden. Det finns exempel i bibeln på att Jesus bad sina böner på ett sätt som liknar den ordning som

Läs mer

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves.

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 1 Tessalonikerbrevet 2 (2:1 16) Apostelns tjänst i Tessalonika 1 Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 2 Tidigare hade vi, som ni vet, plågats och misshandlats i Filippi, men

Läs mer

PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius

PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius I Kära bröder och systrar i Kristus! Genom hela Bibeln möter vi den: splittringen inom Guds folk, splittringen som skapar strid

Läs mer

Avskiljning av missionär

Avskiljning av missionär Avskiljning av missionär Anvisningar I Kyrkokonferensens samlade gemenskap av församlingar avskiljs kvinnor och män till särskilda tjänster. Det kan gälla redan ordinerade medarbetare som diakoner och

Läs mer

5 i påsktiden. Psalmer: 470, 707 (Ps 67), 715, 94, 72, 200:7-8 Texter: Hos 14:5-9, 1 Joh 3:18-24, Joh 15:9-17

5 i påsktiden. Psalmer: 470, 707 (Ps 67), 715, 94, 72, 200:7-8 Texter: Hos 14:5-9, 1 Joh 3:18-24, Joh 15:9-17 1/5 5 i påsktiden Dagens bön: Kärlekens Gud, du som formar dina troende så att de blir ens till sinnes. Lär oss att älska din vilja och längta efter det du lovar oss så att vi i denna föränderliga värld

Läs mer

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD Här finns förslag till samtalsfrågor till boken Mer än ord trovärdig efterföljelse i en kyrka på väg. Frågorna passar bra att använda i diskussionsgrupper av olika slag. Komplettera

Läs mer

JEHOVAH RAPHA HERREN MIN LÄKARE Jesus, slagen 39 gånger 39 Bibelord om helande genom hans sår

JEHOVAH RAPHA HERREN MIN LÄKARE Jesus, slagen 39 gånger 39 Bibelord om helande genom hans sår JEHOVAH RAPHA HERREN MIN LÄKARE Jesus, slagen 39 gånger 39 Bibelord om helande genom hans sår (Alla Bibelord ifrån Svenska Folkbibeln) Om du hör Herrens, din Guds, röst och noga lyssnar till hans bud och

Läs mer

Arborelius och Jackelén: Ett viktigt ekumeniskt tecken

Arborelius och Jackelén: Ett viktigt ekumeniskt tecken Arborelius och Jackelén: Ett viktigt ekumeniskt tecken - dagen.se (http://www.dagen.se/debatt/arborelius-ochjackelen-ett-viktigt-ekumeniskt-tecken-1.786572) Gemenskap. Vi hoppas att det som nu står för

Läs mer

Lärjungaskap / Följ mig

Lärjungaskap / Följ mig Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Välkommen till 100% konfirmand

Välkommen till 100% konfirmand Välkommen! 2016-2017 2 Välkommen till 100% konfirmand Så här fungerar det! Du som konfirmand skall samla ihop minst 100 poäng! Det finns 4 olika block. se sida 5, blocken har mellan 40-50 möjliga poäng

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

Från Per and Abbi Åkvist E-nyhetsbrev-Vinter-10 januari, 2010 www.peroabbi.org

Från Per and Abbi Åkvist E-nyhetsbrev-Vinter-10 januari, 2010 www.peroabbi.org Från Per and Abbi Åkvist E-nyhetsbrev-Vinter-10 januari, 2010 www.peroabbi.org Käre vän, Vi hoppas och tror att det nya året har börjat bra för dig!!! Paulus uppmanar oss i 1kor13:5 Pröva er själva om

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Ett smakprov ur Näsdukar Argument Förlag och Catharina Segerbank. Du hittar fl er smakprov på www.argument.se

Ett smakprov ur Näsdukar Argument Förlag och Catharina Segerbank. Du hittar fl er smakprov på www.argument.se 10 Den första näsduken 11 Det är den 31 oktober 1988. Jag och en väninna sitter i soffan, hemma i mitt vardagsrum. Vi skrattar och har roligt. Plötsligt går vattnet! Jag ska föda mitt första barn. Det

Läs mer

Guds mål är att RÄDDA MÄNNISKORNA 2005-11-22

Guds mål är att RÄDDA MÄNNISKORNA 2005-11-22 Guds mål är att RÄDDA MÄNNISKORNA 2005-11-22 Guds mål är att rädda människorna Människans väg till räddning Det är 4 steg du som människa tar för att bli räddad. 1. Du möter på olika sätt budskapet om

Läs mer

Den kristna kyrkans inriktningar

Den kristna kyrkans inriktningar Den kristna kyrkans inriktningar Läran växte fram Budskapet att alla människor var lika mycket värda tilltalade många människor, fattiga och rika, kvinnor och män. De första gudstjänsterna innehöll sång,

Läs mer

Centrum för Iran Analys

Centrum för Iran Analys Centrum för Iran Analys CENTIA http://www.setiz.se info@setiz.se POLITISK VISION En människa utan vision, är en död människa Förord CENTIA anser att beredning, beslutning och verkställning av detaljerade

Läs mer

Texter till Predikan

Texter till Predikan Texter till Predikan 2016 05 01 Luk 11:1 En gång var Jesus på en plats och bad. När han hade slutat, sade en av hans lärjungar till honom: "Herre, lär oss att be, liksom Johannes lärde sina lärjungar."

Läs mer

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002.

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning

Läs mer

Kasta ut nätet på högra sidan

Kasta ut nätet på högra sidan Kasta ut nätet på högra sidan Predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Ps 89:12-14; Joh 21:1-14; AC 10061:1,2. Se sista sidan!) Tidigt på morgonen stod Jesus på stranden, men lärjungarna visste inte

Läs mer

Barnvälsignelse Anvisningar Ordning

Barnvälsignelse Anvisningar Ordning Barnvälsignelse Anvisningar Den teologiska grunden för barnvälsignelsen grundar sig i att Jesus tog barnen i famnen och välsignade dem. Jesus visade att Guds rike hör barnen till. Det är en del av Guds

Läs mer

Det kanske inte är så underligt, för det är så mycket vi kan vara rädda för motiverat eller omotiverat.

Det kanske inte är så underligt, för det är så mycket vi kan vara rädda för motiverat eller omotiverat. Predikotext: Luk 12:4-7 Uttrycket Var inte rädd återkommer ofta i bibeln. I lite olika former hela 365 gånger dvs ett för varje dag året runt! Det kanske inte är så underligt, för det är så mycket vi kan

Läs mer

Närvarande KAPITEL ETT

Närvarande KAPITEL ETT KAPITEL ETT Närvarande Ett inledande kapitel om nödvändig mångfald i Svenska kyrkan och ödmjukhet inför Gud, om brist på tro och tillit i Svenska kyrkan, om Guds närvaro och vår närvaro och om att Gud

Läs mer

Behandla andra som du själv vill bli behandlad Hjälp människor som är i nöd Treenigheten är viktig = Gud är tre gestalter: Gud är Fadern, Sonen och

Behandla andra som du själv vill bli behandlad Hjälp människor som är i nöd Treenigheten är viktig = Gud är tre gestalter: Gud är Fadern, Sonen och Kristendomen Grundtankar Alla troende kristna tror på EN gud Kristna kallas de människor som följer Jesus Kristus lära Jesus är Messias Bibeln är den viktigaste och heligaste boken för kristna Bibeln är

Läs mer

Predikan, Korskyrkan, Borås, söndagen den 28 dec 2003, Micael Nilsson. Tema: Nyårslöften - från Gud Sid. 1(5)

Predikan, Korskyrkan, Borås, söndagen den 28 dec 2003, Micael Nilsson. Tema: Nyårslöften - från Gud Sid. 1(5) Sid. 1(5) Jag har beslutat Detta är ett antal beslut. Detta är de beslut Jonathan Edwards (1703-1758) grundade sitt liv och sin tjänst på. Han skrev ner dem och läste dem om och om igen för att påminna

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning I III Lättläst version Ill II REGERINGSKANSLIET Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven

Läs mer

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen?

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen? RÅDSLAG VÅR VÄRLD F Ö R O S S SO C I A L D E M O K R AT E R Ä R M Ä N N I S K A N M Å L E T hennes utveckling och frihet, vilja att växa, ansvarskänsla för kommande generationer, solidaritet med andra.

Läs mer

Bibelläsningsplan Kyrkan vid Brommaplan

Bibelläsningsplan Kyrkan vid Brommaplan Be Lyssna Handla Konstverk av Birgitta Kärnbo Bibelläsningsplan Kyrkan vid Brommaplan 5 september 2016 1 januari 2017 1 Be Lyssna Handla De tre orden är ledord för gudstjänster och bibelläsningsplanen

Läs mer

VÅRA AVTRYCK. Freds-, miljö- och rättvisepolicy

VÅRA AVTRYCK. Freds-, miljö- och rättvisepolicy VÅRA AVTRYCK Freds-, miljö- och rättvisepolicy Varför ska vi bry oss? Bibeln lär oss att Gud är alltings ursprung och orsak, skapelsen är Hans händers verk. Människan är unik som skapad till Guds avbild

Läs mer

Eva Andreas Tunadalskyrkan Tema: Att vara lärjunge utmaningar och möjligheter Grunden

Eva Andreas Tunadalskyrkan Tema: Att vara lärjunge utmaningar och möjligheter Grunden Eva Andreas Tunadalskyrkan 160904 Tema: Att vara lärjunge utmaningar och möjligheter Grunden Matt 28:16-20 Under hösten kommer de flesta av mina predikningar att ha ett gemensamt tema, och varje predikan

Läs mer

IMMANUELSKYRKAN. www.imkskovde.se. December 2014 - Februari 2015 SKÖVDE. Equmeniakyrkan

IMMANUELSKYRKAN. www.imkskovde.se. December 2014 - Februari 2015 SKÖVDE. Equmeniakyrkan IMMANUELSKYRKAN SKÖVDE December 2014 - Februari 2015 Equmeniakyrkan www.imkskovde.se Omslagsbilden: Välkommen in i värmen i Immanuelskyrkan! Skövde Missionsförsamling & Equmenia Skövde Kungsgatan 17, 541

Läs mer

KRISTENDOMEN. Grundare: Jesus

KRISTENDOMEN. Grundare: Jesus KRISTENDOMEN Grundare: Jesus Världens största religion med minst 2 miljarder troende. Utvecklades som en egen religion ur judendomen ungefär mellan åren 40-100 e Kr. I länderna som lyser lila är mer än

Läs mer

De tre fokusområdena blir synliga under våren

De tre fokusområdena blir synliga under våren De tre fokusområdena blir synliga under våren I början av det nya året kommer här en hälsning med ny information från de tre fokusområdena Bibel och Bön, Uppdraget och Trovärdighet. Den handlar om det

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Socialdepartementet Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt i konventionen finns med. FN betyder Förenta Nationerna.

Läs mer

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008 En granskning av socialdemokraternas utrikespolitiske talesperson Urban Ahlins anföranden, skriftliga frågor, interpellationer, pressmeddelanden och debattartiklar under perioden oktober 2006 23 juni 2008.

Läs mer

Grunden till kristendomen. Kristendomen. Vad Jesus ville förmedla. Vad Jesus ville förmedla

Grunden till kristendomen. Kristendomen. Vad Jesus ville förmedla. Vad Jesus ville förmedla Kristendomen Grunden till kristendomen Fyra evangelier (budskap, goda nyheter ) som berättar Jesu liv och lära. Traditionellt säger man att tre av författarna (Markus, Matteus och Johannes) kände Jesus

Läs mer

Bön och bibelläsning 2 jan 5 feb. 2017

Bön och bibelläsning 2 jan 5 feb. 2017 Bön och bibelläsning 2 jan 5 feb. 2017 1 Januari - församlingens bönemånad I slutet av november kom det ett förslag till äldste från församlingens nya böneteam (Anne Rehn, Helene Bergman, Kerstin Florén,

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

C. En kyrkas invigningsdag

C. En kyrkas invigningsdag C. En kyrkas invigningsdag I anslutning till den dag av året när en kyrka har invigts kan man hålla andakt enligt detta formulär eller infoga delar av detta andaktsmaterial i högmässan. Andakten kan ledas

Läs mer

Friheten i Kristus 12 e trefaldighet 090830 Värnamo

Friheten i Kristus 12 e trefaldighet 090830 Värnamo Friheten i Kristus 12 e trefaldighet 090830 Värnamo 1 Inledning Låt oss börja med att förflytta oss 3 mil i avstånd till Rydaholm och 320 år i tiden till 1689. Vi ska möta en ung man som heter Per Svensson.

Läs mer

DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11

DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11 DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11 P. I Faderns och (+) Sonens och den heliga Andens namn. Amen. F. Välsignad vare den heliga Treenigheten, kärlekens

Läs mer

DEL AV GEMENSKAPEN. Kyrkan är Guds famn och familj

DEL AV GEMENSKAPEN. Kyrkan är Guds famn och familj Medlemskap DEL AV GEMENSKAPEN Kyrkan är Guds famn och familj Varje år finns en majoritet av kyrkans nära sju miljoner medlemmar med i något av kyrkans sammanhang. Det kan vara i den lilla kören på landet,

Läs mer

Vilja lyckas. Rätt väg

Vilja lyckas. Rätt väg Vilja lyckas Rätt väg Till Fadern genom Mig Predikan av pastor Göran Appelgren Läsningar: Ps 23; Joh 14:1-11; SKR 538. Och vart jag går, det vet ni. Den vägen känner ni. Thomas sade: Herre, vi vet inte

Läs mer

Om dop och traditionsöverlämnande

Om dop och traditionsöverlämnande Ledare SPT nr 12 2012 Om dop och traditionsöverlämnande DEN KYRKLIGA STATISTIKEN är ingen uppmuntrande läsning, inte heller de nyligen publicerade siffrorna för 2011 (som finns tillgängliga på Svenska

Läs mer

In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj)

In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj) In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj) 41Även om det är en främling, som inte tillhör ditt folk Israel utan kommer från fjärran land för att han hört om ditt namn 42ja, också där skall

Läs mer

1.Det finns svårigheter med att höra Guds röst

1.Det finns svårigheter med att höra Guds röst 1.Det finns svårigheter med att höra Guds röst Våra känslor försvårar för oss Vi är överhopade av intryck Vi har en fiende Vi ska se hur han agerar > 1 Mos. 2:8-9, 15-17 8. Och Herren Gud planterade en

Läs mer

Att bilda opinion och påverka lokalt. Workshop Latinamerikagrupperna

Att bilda opinion och påverka lokalt. Workshop Latinamerikagrupperna Att bilda opinion och påverka lokalt Workshop Latinamerikagrupperna 1 Upplägg Förberedelser för påverkansarbete Aktiviteter för att synas och att påverka Syfte: Bidra till att lägga grund och höja kunskap

Läs mer

Det är ju lite märkligt att glädjen lyser så i det här brevet när vi ser hur hans omständigheter var.

Det är ju lite märkligt att glädjen lyser så i det här brevet när vi ser hur hans omständigheter var. NYTT HJÄRTA Fil. 1:3-11 Sammanfattning av predikan 31 januari. När Bibeln talar om hjärtat är det oftast inte det fysiska hjärtat som menas utan det handlar om vårt innersta vår personlighet, våra känslor.

Läs mer

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig 2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning EU-kommissionen Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens Det är viktigt att yttrandefrihet, tryckfrihet och offentlighet inte enbart

Läs mer

Tro en vardagsförmiddag- 10:27

Tro en vardagsförmiddag- 10:27 Tro en vardagsförmiddag- 10:27 Jonas Lundkvist equmenia 2012 Grafisk form: Rebecca Miana Olsson Första utgåvan equmenia Box 14038, 167 14 Bromma 2 INNEHÅLL Ett litet förtydligande... 4 Att använda materialet...

Läs mer

Någonting står i vägen

Någonting står i vägen Det här vänder sig till dig som driver ett företag, eller precis är på gång att starta upp Någonting står i vägen Om allting hade gått precis så som du tänkt dig och så som det utlovades på säljsidorna

Läs mer

Uppenbarelseboken 17:1-6

Uppenbarelseboken 17:1-6 Domen över Babylon Uppenbarelseboken 17:1-6 Uppenbarelseboken 13:1-4 Sköka = Otrogen församling Men som när en hustru är otrogen mot sin man, så har ni, Israels hus, varit otrogna mot mig, säger HERREN.

Läs mer

När Kristus är Herre i en människas liv påverkas tankar och handlingar av honom, hans sinnelag och kärlek.

När Kristus är Herre i en människas liv påverkas tankar och handlingar av honom, hans sinnelag och kärlek. 1 Tunadalskyrkan 13 04 28 Joh 15:10-17. 5 Sönd i påsktiden Att påverkas av Jesus handlingar av honom, hans sinnelag och kärlek. Då utmanas den kristne att ständigt överge oförsonlighet, avund, bitterhet,

Läs mer

Guds rike består i Kraft! Av: Johannes Djerf

Guds rike består i Kraft! Av: Johannes Djerf Guds rike består i Kraft! Av: Johannes Djerf En av de saker som jag inte tycker om att göra, det är att gå på kalas. Vilket säkert gör mig till en väldigt udda figur för dig om jag inte redan var det.

Läs mer

Hur blir man kristen? Christian Mölk

Hur blir man kristen? Christian Mölk Hur blir man kristen? Christian Mölk 1. Guds avbild Gud skapade ursprungligen människan som sin avbild. Gud vill ha en kärleksfull gemenskap med oss och till en början hade människan en fridfull tillvaro

Läs mer

OM GUD FINNS, VAD SKULLE DU FRÅGA HONOM?

OM GUD FINNS, VAD SKULLE DU FRÅGA HONOM? OM GUD FINNS, VAD SKULLE DU FRÅGA HONOM? Pingstkyrkan i Södertälje presenterar: Kan man vara kristen? - en predikoserie om grunderna i kristen tro VI TÄNKTE UTFORSKA LIVETS MENING TA CHANSEN GRUNDKURS

Läs mer