HÅLLBAR UTVECKLING - sett ur ett miljö- och folkhälsoperspektiv FÖRSTUDIE

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "HÅLLBAR UTVECKLING - sett ur ett miljö- och folkhälsoperspektiv FÖRSTUDIE"

Transkript

1 HÅLLBAR UTVECKLING - sett ur ett miljö- och folkhälsoperspektiv FÖRSTUDIE Folkhälsocentrum Landstinget Sörmland Hösten 2006/Våren 2007

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 4 SYFTE... 5 Övergripande målsättning... 5 Uppdragets mål...5 Avgränsningar... 5 Metod... 5 Definitioner och begrepp... 6 BEGREPPET HÅLLBAR UTVECKLING... 8 Den sociala dimensionen... 9 Den miljömässiga dimensionen Den ekonomiska dimensionen MÅL, ÖVERENSKOMMELSER OCH SKRIVELSER Internationella FN:s miljökonferens i Stockholm, FN:s miljökonferens i Rio de Janeiro Amsterdamfördraget Lissabonstrategin EU:s första strategi för hållbar utveckling 2001/ FN:s konferens om hållbar utveckling i Johannesburg EU:s strategi för hållbar utveckling Nationella Nationella miljökvalitetsmål Nationella folkhälsomål Den svenska strategin för hållbar utveckling Strategiska utmaningar 2005/06: Regeringens proposition 2006/07:100 Finansplan, Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken Regionala och lokala Regionala miljömål Miljöpolitiskt program med folkhälsoperspektiv

3 Länsstrategin för folkhälsoarbetet Regionala utvecklingsprogram (RUP) Regionala tillväxtprogram (RTP) LAGSTIFTNING Regeringsformen Miljöbalken EU:s viktigaste miljöprinciper och lagar KOPPLINGAR MILJÖ OCH FOLKHÄLSA Transporter/ kommunikationer Energi Livsmedel Kultur Upphandling Bostadsmiljöer Arbetsmiljö Rehabilitering REFERENSER Förstudien runt Hållbar utveckling har genomförts av: Anna Klippmark, Sektionen för miljöstöd, Folkhälsocentrum Therése Jansson, Sektionen för folkhälsa, Folkhälsocentrum 3

4 INLEDNING Hållbar utveckling har kommit att bli en viktig utgångspunkt för internationellt och nationellt miljö- och folkhälsoarbete. Det råder ingen direkt konsensus runt definitionen av begreppet Hållbar utveckling men det syftar till att förbättra och utveckla arbetet inom alla sakområden så att det tar hänsyn till och balanserar de miljömässiga, sociala och ekonomiska konsekvenserna i ett längre tidsperspektiv. 1 Dessa tre dimensioner är inbördes beroende av varandra och påvisar att det finns kopplingar mellan områdena för folkhälsa, miljö och kultur. Dessa har i sin tur betydelse för den ekonomiska utvecklingen och omvänt. 2 I propositionen, Om vissa folkhälsofrågor (1990/91:175), introducerar den svenska regeringen uttrycket en hållbar utveckling. På samma sätt som sker inom miljöpolitiken bör man inom hälsopolitiken, när olika utvecklingsalternativ ska bedömas, kunna tala om en hållbar utveckling ur ett hälsoperspektiv. 3 Hoten mot en hållbar utveckling är på många sätt globala och samarbete mellan Förenta nationerna (FN) och mer regionala institutioner bland annat Europeiska unionen (EU) är viktigt. Ansvaret för en hållbar utveckling ligger dock främst på de enskilda länderna och på den lokala nivån där man kan börja från grunden och ta ansvar för vad som kan och bör göras. 4 Denna förstudie är en del av arbetet runt uppdraget Hållbar utveckling i Landstinget Sörmland. Uppdraget är formulerat utifrån Budget med uppdrag 2006 samt 2007 (Direktiv LS-LED samt LS LED06-405). Uppdraget genomförs av sektionen för miljö samt sektionen för folkhälsa vid Folkhälsocentrum, Landstinget Sörmland. Förstudien koncentreras runt de delar av uppdraget som handlar om att kartlägga och utreda kopplingar mellan folkhälsa och miljö ur ett hållbarhetsperspektiv. Arbetet fokuserar på hållbar utveckling och dess tre dimensioner; den miljömässiga, den sociala och den ekonomiska. För att bevara hållbarhetsperspektivet och för att relationerna mellan de olika dimensionerna ska kunna förstås, måste alla tre åskådliggöras. Lite större vikt läggs dock på att belysa de sociala och miljömässiga dimensionerna då det är inom dessa kopplingar mellan folkhälsa och miljö är starkast. Utifrån en översikt av kopplingarna inom de två områdena förtydligas hur det strategiska arbetet inom landstingets folkhälso- och miljöarbete kan bedrivas för att stärka hållbarhetsperspektivet. Arbetet baseras på litteraturstudier av internationella, nationella, regionala samt lokala lagtexter, strategier och mål samt aktuell litteratur inom området hållbar utveckling. Utifrån denna studie har vi valt att presentera ett antal områden där kopplingarna mellan miljö och folkhälsa är starka samt där vi kan se att det finns mandat för landstinget att arbeta vidare, utifrån organisationens uppdrag. 1 Regeringens skrivelse 2005/06:126. Sid Statens folkhälsoinstitut. Folkhälsa och regionala utvecklingsprogram (RUP). (N2004/2763/RUT; N2002/2055/RUT) 3 SOU 1998:43 4 Miljö/Hållbar utveckling/ EU-satsningar. 4

5 SYFTE Syftet med uppdraget är att, utifrån ett hållbarhetsperspektiv, kartlägga och utreda kopplingar mellan miljö och folkhälsa inom ramen för landstingets uppdrag. Övergripande målsättning Övergripande målsättning är att uppdragets resultat ska medverka till en hållbar utveckling utifrån beskrivning nedan: Den ekonomiska dimensionen - ekonomiska resurser, utveckling och tillväxt Den sociala dimensionen innefattar aspekter rörande människors behov och utveckling, kultur, sociala resurser och fattigdomsbekämpning Den miljömässiga dimensionen yttre förhållanden som påverkar allt liv, omfattar luft, vatten, mark, naturresurser, flora, fauna, människan samt samspelet mellan dessa Dessa dimensioner är alla inbördes beroende av varandra och ska bidra till att jordens resurser ska räcka till även för kommande generationer. Uppdragets mål Utreda kopplingar mellan folkhälsa och miljö Förtydliga landstingets roll i hållbarhetsarbetet i relation till andra lokala och regionala aktörer Medverka till en ökad medvetenhet om hållbarhetsperspektivet inom organisationen Ge konkreta förslag på hur befintliga uppdrag kan stärkas ur ett hållbarhetsperspektiv Stärka hållbarhetsperspektivet inom landstingets folkhälso- och miljöuppdrag Utifrån resultatet kommentera eventuella behov av fortsatt utvecklingsarbete kring hållbar utveckling Avgränsningar Arbetet fokuserar på kopplingar mellan miljö och folkhälsa sett ur de tre dimensionerna; social, miljömässig och ekonomisk hållbarhet. Metod Via litteraturstudier synliggöra kopplingarna mellan strategiska miljö- och folkhälsofrågor ur ett hållbarhetsperspektiv Utifrån en systematisk genomgång av Landstinget Sörmlands styrande dokument 5 definiera dess roll i arbetet för en hållbar utveckling Genom samverkan och dialog med relevanta aktörer på lokal, regional och nationell nivå 5 Med styrande dokument menas dokument som är styrande för alla verksamheter inom Landstinget Sörmland. Dokumenten är fastställda politiskt eller på koncernnivå 5

6 Definitioner och begrepp Agenda 21 är en handlingsplan för jordens bevarande som antogs vid FN:s konferens i Rio de Janeiro Handlingsplanen skrevs under av 181 länder. Folkhälsa är ett samlande begrepp för hela befolkningens hälsotillstånd, som tar hänsyn till såväl nivå som fördelning av hälsan. En god folkhälsa handlar således inte bara om att hälsan bör vara så bra som möjligt, den bör också vara så jämlikt fördelad som möjligt. Det primära intresset är de bestämningsfaktorer som har stor betydelse för människors hälsa. 6 Folkhälsoarbetet systematiska och målinriktade hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser för att åstadkomma en god och jämlik hälsa för hela befolkningen. Åtgärderna kan både vara inriktade på att skapa gynnsamma förutsättningar och miljöer för hälsan (socialt, kulturellt, fysiskt, politiskt, ekonomiskt och emotionellt). Det kan också vara riktade insatser mot individer, grupper eller institutioner för att förmedla kunskap och öka medvetenheten om samband mellan levnadsvanor, livsvillkor och hälsa. 7 Fossila bränslen Kol, olja och naturgas. Bränslen som innehåller kol som har bildats ur djur och växter som levde för länge sedan. Bensin och diesel räknas hit. Förebygga förorening - Tillämpning av processer, rutiner och användning av material eller produkter för att undvika, minska eller begränsa förorening, t ex återvinning, rening, processtekniska åtgärder, styrsystem, effektiv resurshållning och utbyte av material. Hållbar utveckling är en samhällsutveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. 8 Hälsa är en dimension som säger något om människans kroppsliga och psykiska tillstånd. Som sådan kan hälsan vara både god och dålig. WHO:s hälsodefinition från 1946: Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte endast frånvaron av sjukdom och handikapp. 9 Hälsofrämjande arbete insatser inom alla områden i samhället där avsaknaden av insatser skulle kunna leda till ohälsa. Fokus ligger inte på riskfaktorer för sjukdom, utan på friskfaktorer och skyddsfaktorer för hälsa. Hälsofrämjande arbete är den process som ger människor möjlighet att öka kontrollen över sin hälsa och förbättra den. Inflytande beskriver individens eller gruppens möjlighet att utöva kontroll över sin situation. Två delar av denna möjlighet till inflytande/kontroll kan lyftas fram nämligen inflytande i beslut och inflytande över handling. 10 Kluster begreppet av kluster utgår från att det finns koncentrationer av företag i ett område som har ömsesidiga och ofta starka fördelar av geografisk närhet. Inom ett kluster finns ofta ett fungerande samarbete mellan det privata, finansiärer och entreprenör samt arbetskraft och utbildning/utveckling. 6 Janlert, U Janlert, U Regeringen. GBLLqv7 9 Janlert, U Theorell, T

7 Kopplingar - Med kopplingar avser författarna till detta arbete faktorer eller förhållanden runt miljö som kan påverka och ha effekter på folkhälsan och omvänt. Kyotoprotokollet - I Japan 1997 skevs Kyotoprotokollet under av ca 40 stycken industriländer som förband sig att minska sina utsläpp av koldioxid och fem andra växthusgaser med drygt fem procent från 1990 års utsläppsnivå, under perioden Idag har ca 123 länder ratificerat avtalet. Miljö- Yttre förhållanden som påverkar allt liv. Omfattar luft, vatten, mark, naturresurser, flora, fauna, människan samt samspelet mellan dessa. Miljöbelastning Resultat av en aktivitet som påverkar den yttre miljön negativt. Miljöpåverkan Förändring i miljön positiv eller negativ, till exempel utsläpp till luft, mark och vatten som uppstår genom olika aktiviteter i en verksamhet. RUP Regionala utvecklingsprogram är långsiktiga regionala program. Ett slags paraplydokument vägledande för andra program och avtal till exempel regionala tillväxtprogram. Länsstyrelsen eller samverkansorgan/ självstyrelseorgan är huvudansvariga för detta program. RTP - Regionala tillväxtprogram är program för att samordna och främja åtgärder för en hållbar näringslivsutveckling. Länsstyrelsen eller samverkansorgan/ självstyrelseorgan är huvudansvariga för detta program. Sjukdomsförebyggande arbete innebär insatser i syfte att undanröja risker för problem och orsaker till sjukdomar. Det handlar om riktade insatser mot individer eller grupper av personer med ökad risk att drabbas av vissa bestämda sjukdomar och syftar till att förebygga dessa sjukdomar Janlert, U

8 BEGREPPET HÅLLBAR UTVECKLING Begreppet hållbar utveckling formulerades i den så kallade Brundtland-rapporten, Vår gemensamma framtid Rapporten ingick i ett förarbete till FN:s konferens om miljö och utveckling, United Nations Conference on Environment and Development (UNCED), i Rio de Janeiro EU och Sveriges arbete med omställning till ett hållbart samhälle grundas på Brundtlandskommissionens definition av hållbar utveckling, vilken är "en samhällsutveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov". 12 Landstinget Sörmland har inte formulerat någon egen definition av vad organisationen anser vara en hållbar utveckling och därför har vi i detta förarbete valt att utgå från Brundtland definitionen. Sociala dimensionen Ekonomiska dimensionen Miljömässiga dimensionen Begreppet hållbar utveckling innehåller tre dimensioner: Den ekonomiska dimensionen - ekonomiska resurser, utveckling och tillväxt Den sociala dimensionen innefattar aspekter rörande människors behov och utveckling, kultur, sociala resurser och fattigdomsbekämpning Den miljömässiga dimensionen yttre förhållanden som påverkar allt liv, omfattar luft, vatten, mark, naturresurser, flora, fauna, människan samt samspelet mellan dessa Kultur anses i detta arbete som en viktig del i den sociala dimensionen. I vissa skrivelser talas det om kulturen som en fjärde dimension. Dessa dimensioner är alla inbördes beroende av varandra. För att jordens resurser ska räcka till även för kommande generationer krävs en balans och integrering mellan ekonomiska, sociala och miljömässiga dimensioner. 13 Det handlar om att balansera alla de tre dimensionerna för att nå en hållbar utveckling, tappas en är hållbarhetstanken förlorad. Den miljömässiga hållbarheten kan ses som överordnad då vi bara har en jord att leva på vilket gör den till en förutsättning för den sociala och ekonomiska hållbarheten Regeringen. GBLLqv7 13 Regeringens skrivelse 2005/06:126 och Miljödepartementet skrivelse 2003/04: Kjellström, T; Håkansta, C och Hogstedt, C. Sid

9 Den sociala dimensionen En utveckling som är socialt hållbar sätter människors behov och utveckling i centrum. Demokrati, trygghet, delaktighet, inflytande och hälsa är viktiga begrepp i strävan efter ett samhälle där alla människor har samma möjligheter. Sociala aspekter bör vägas in i alla beslut som rör människors hälsa vilket gör folkhälsa till en del i den sociala dimensionen. Social hållbarhet innebär också att ta hänsyn till hur miljön påverkar människor och hur människor påverkar miljön. En social hållbar utveckling är en del av ett samhälle som: tillgodoser människors grundläggande behov som mat, skydd, utbildning, arbete inkomst och säkra levnads- och arbetsvillkor garanterar en rättvis fördelning av resurser förhöjer den fysiska, sociala och mentala hälsan hos befolkningen. bevarar biologiska och kulturella arv vilket stärker människors känsla av delaktighet och sammanhang i sin historia och miljö förespråkar jämställdhet och harmoni mellan människor grundar sig på demokratiska värden är levnadsanpassat d.v.s. kopplar samman samhällets allmänna platser med invånarnas sociala, emotionella och fysiska välmående System och processer som används för att nå detta samhälle kan sägas vara den mjuka infrastrukturen i samhället. Den mjuka strukturen innefattar allmän service (skola, hälsovård, social service, rekreation och kultur) samt informell service i samhället så som frivilligorganisationer, nätverk och kontakter. Dessa element måste integreras i samhällsplaneringen på samma sätt som den hårda strukturen för att få samhällen som är välmående och fungerar bra. Vid planering av byggande måste hänsyn tas till grundläggande mjuka frågor som möjligheter för matproduktion och dess tillgång, lika möjligheter till arbete och skola. Det inkluderar även sociala mötesplatser och delaktighet. En socialt hållbar miljö är en framgångsfaktor för regioner, kommuner och landsting. En kommun som växer för snabbt kan få ökade sociala problem som leder till ökat tryck på samhället. Samhället består av människor och platserna där de bor och måste därför vara både miljömässigt och socialt hållbart. En god folkhälsa är också ett väsentligt mål för en hållbar utveckling. 15 Ett samhälle som är hållbart har skapat förutsättningar att ge alla människor en hälsosam miljö, meningsfull tillvaro med möjligheter till aktivt deltagande i samhället och en inkomst som är tillräcklig för att möta dagens behov. Det motsatta förhållandet råder också, då existensen av dessa villkor i sig är viktiga förutsättningar för ett socialt hållbart samhälle Kjellström, T; Håkansta, C och Hogstedt, C. Sid Ibid. Sid. 40 9

10 Den miljömässiga dimensionen Med den miljömässiga dimensionen avses yttre förhållande som påverkar allt liv: luft, vatten mark, naturresurser, flora, fauna, människan och samspelet mellan dessa. En hållbar utveckling inom miljöområdet handlar om att långsiktigt bevara en bra miljö att leva i samt att minska påverkan på naturen och människors hälsa. Miljöfrågorna har fått allt större fokus i samhällsdebatten. Sveriges riksdag, regering, EU, andra nationella och internationella organ är överens om att miljö är ett prioriterat område, som alla måste arbeta med för att nå en hållbar samhällsutveckling. Detta synsätt återspeglas i lagstiftningen inom olika områden. En miljömässigt hållbar utveckling är en del av ett samhälle som präglas av: långsiktighet - de miljömässiga konsekvenserna måste ses i ett längre tidsperspektiv och sättas i samband med de ekonomiska och sociala dimensionerna varsamhet med de naturresurser som finns - nyttja men inte utnyttja stödjande insatser inom miljöområdet och förmågan att se sambanden med de andra dimensionerna. Det som är bra för människan och miljön är också långsiktigt bra för ekonomin samverkan lokalt, regionalt, inom EU och internationellt är viktigt och att alla människor ges förutsättningar att känna sig delaktiga i den utveckling som sker 17 Den svenska miljöpolitiken byggs upp kring de 16 nationella miljökvalitetsmålen. Omställningen av energi och transportsystem, en giftfri miljö, effektiva kretslopp och hushållning med naturens resurser är några områden som miljöarbetet fokuseras kring idag. De nationella miljökvalitetsmålen gör den miljömässiga dimensionen av hållbar utveckling tydlig och är bland annat tillsammans med de nationella folkhälsomålen vägledande för hur en hållbar utveckling ska nås. 17 Regeringens skrivelse 2005/06:126. Sid. 7 och

11 Den ekonomiska dimensionen En politik för hållbar tillväxt främjar ekonomisk tillväxt utan att de ekosystemen vi är beroende av riskeras och skadas, samtidigt som de mänskliga resurserna skyddas. En ren miljö och en god hälsa är mål som i sig bidrar till ekonomisk tillväxt. Med ekonomisk tillväxt menas att de ekonomiska resurserna i samhället ökar. Inom ekonomi knyts numera ofta hållbarhet till utveckling av ekonomins alla kapitalområden. Indirekt säger den typen av definition endast något om resursers effektivitet och inget om fördelning av resurserna, ökat inslag av energi som är förnybar, minskade mängder avfall eller livscykelperspektivet. Utvecklingen anses inte hållbar om landets förmögenhet minskar vilket kan leda till att framtida generationers välfärd minskar. 18 En av vår tids politiska utmaningar är att hitta balans mellan konkurrerande ekosystem, dess tjänster och förhållanden utan att äventyra materiell välfärd och dess tillväxt. En allt mer globaliserad värld med ökat tryck på naturen och resurserna skapar hälso- och miljöhot som är världsomfattande och som kräver åtgärder av global omfattning vilket i sig är en utmaning. En ekonomisk hållbar utveckling är en del av ett samhälle som: sätter också de mänskliga behoven i centrum, inte enbart marknadens eller ekonomins hushållar och fördelar resurser rättvist så att sammanhållningen i samhället är hållbar i flera generationer bevarar och stärker konkurrenskraft genom att integrera sociala och miljömässiga frågor i verksamheter skapar förutsättningar för sunda och stabila ekonomiska förhållanden 18 Samhällsekonomiska aspekter på hållbar utveckling. Sid

12 MÅL, ÖVERENSKOMMELSER OCH SKRIVELSER Internationella FN:s miljökonferens i Stockholm, 1972 Konferensen i Stockholm var den första miljökonferensen som hölls i FN:s regi. Delegater från 113 länder samlades för att diskutera sex huvudfrågor: bebyggelse och boendemiljö, utnyttjande av naturresurser, identifiering och kontroll av föroreningar, sociala, kulturella, utbildnings- och informationsaspekter av miljöproblem, utveckling och miljövård och konsekvenser av eventuella åtgärder mot miljöförstöring. Konferensen ledde inte till någon direkt handlingsplan men fungerade som ett startskott för FN:s arbete för miljöskydd. Generalförsamling upprättade efter rekommendationer av konferensen FN:s miljöprogram, United Nations Environment Programme (UNEP). 19 FN:s miljökonferens i Rio de Janeiro 1992 Rio-deklarationens principer för hållbar utveckling godkändes av 178 länder och innehåller 27 grundläggande principer för miljö- och utvecklingsarbete t ex. försiktighetsprincipen, principen som innebär att förorenaren ska betala (PPP principen) och produktvalsprincipen. Agenda 21 är ett globalt åtgärdsprogram för miljö och utveckling som antogs vid FN:s miljökonferens i Rio de Janeiro Målet med Agenda 21 är att bekämpa fattigdom och undanröja miljöhot. Enligt programmet skapas en varaktig förändring genom att miljöarbetet decentraliseras och lokala aktiviteter främjas. 20 Amsterdamfördraget 1999 Med Amsterdamfördraget har målet om hållbar utveckling skrivits in i EU:s grundlagar. Fyra områden prioriteras i handlingsprogrammet för miljö, Miljö 2010: Vår framtid, vårt val : Klimatförändringar, Naturen och den biologiska mångfalden, Miljö och hälsa samt Hållbar användning av naturresurser och Hållbar avfallshantering. 21 Lissabonstrategin 2000 Lissabonstrategin är en strategisk metod att arbeta med frågor ur ett lokalt, regionalt och nationellt perspektiv. Vid toppmötet i Lissabon våren 2000 satte EU:s medlemsländer upp målet att till 2010 göra unionen till världens mest konkurrenskraftiga kunskapsekonomi. Detta innebär en ekonomi med möjlighet till hållbar ekonomisk tillväxt, fler och bättre arbetstillfällen och en högre grad av social sammanhållning. Året efter Lissabontoppmötet lades det till ytterligare ett huvudmål, hållbar utveckling. Ökad tillväxt kan inte nås genom att tömma miljön på dess resurser. Bra miljö och social trygghet är bra för tillväxten. Enligt Lissabonstrategin ska alla medlemsländer utforma en nationell strategi för hållbarhet som innefattar alla tre dimensionerna. EU har utarbetat målsättningar med ett stort antal strukturindikatorer (mått) inom sex olika områden: 19 Svenska FN förbundet. FN konferenser. 20 Regeringen. Agenda 21-Rio de Janeiro, Johannesburg och framåt. GBLLqv7 21 Miljö/Hållbar utveckling/ EU-satsningar. 12

13 Ekonomierna i sin helhet Sysselsättning Innovation och forskning Ekonomiska reformer Social sammanhållning Miljö 22 Regionförbundet Sörmland arbetar med att implementera Lissabonstrategin i Sörmland. Kommunernas politiska ledning och kommuncheferna i länet har enats om att pröva elva av de indikatorer som finns uppsatta i strategin. Indikatorerna som ska mätas är: Befolkningstillväxt Sysselsättningsgrad % Sysselsättningsgrad utomnordiskt ursprung % Lönesumma/invånare Samlat resultat/omsättningstillväxt Antal nystartade företag Utbildningsnivå, humankapital Koldioxid/basår/invånare (exkl. SSAB) Andel miljöklassade bilar Andelen restavfall Hälsotal 23 EU:s första strategi för hållbar utveckling 2001/2005 EU:s strategi för hållbar utveckling fastställdes vid EU-topp mötet i Göteborg Den innehåller en långsiktig vision och värdegrund samt konkreta mål och handlingsplaner för en hållbar samhällsutveckling. Den svenska strategin för hållbar utveckling 2002 kompletterar EU strategin antog Europeiska rådet ett uttalande om huvudprinciperna för en hållbar utveckling. I detta definieras mål för miljöskydd, social rättvisa och sammanhållning, ekonomiskt välstånd och internationellt ansvar. 3 FN:s konferens om hållbar utveckling i Johannesburg 2002 Vid Johannesburg konferensen förband sig länderna att fortsätta arbeta tillsammans för hållbar utveckling. Länderna förklarade att de tänker följa Rio-deklarationen och genomföra åtgärdsprogrammet Agenda 21. Under konferensen lades fokus på följande områden: Fattigdomsbekämpning, Bevarande av naturresurser, Handel, Hälsa och konsumtion. 25 Ett aktivt miljöarbete bedrivs genom FN:s miljöprogram (UNEP) och genom en rad internationella konventioner, som till exempel Koyotoprotokollet, som rör klimatförändringar och konventioner om luftföroreningar och miljögifter EU:s tillväxtstrategi- Lissabonstrategin i halvtid sid. 4,18, och 5 samt Sörmlands och EU:s Lissabonstrategi 2005 sid Nyhetsbrev Regionförbundet Sörmland, nr 2, april Miljö/Hållbar utveckling/eu-satsningar. 25 Miljö/Hållbar utveckling/ EU-satsningar. 26 Strategiska utmaningar 2005/06:126. Sid

14 EU:s strategi för hållbar utveckling 2006 En ny strategi för hållbar utveckling antogs av EU:s medlemsländer vid Europeiska rådets möte i juni Den är en vidareutveckling av strategin som beslutades i Göteborg i juni 2001 och vid Europeiska rådets möte i Barcelona Den nya strategin innehåller ett antal mål och insatser inom sju områden: Klimatförändringar och ren energi Hållbara transporter Hållbar produktion och konsumtion Bevarande och förvaltning av naturresurser Folkhälsa Social integration, demografi och invandring Globala utmaningar när det gäller fattigdom och hållbar utveckling Strategin för hållbar utveckling och EU:s strategi för tillväxt och sysselsättning, den så kallade Lissabonstrategin ska komplettera varandra. Enligt båda strategierna kan de ekonomiska och sociala målen samt miljömålen förstärka varandra och bör därför utvecklas tillsammans. 27 Nationella Nationella miljökvalitetsmål De 16 nationella miljökvalitetsmålen antogs i april Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö 5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning 8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet 10. Hav i balans 11. Myllrande våtmarker 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap 14. Storslagen fjällmiljö 15. God bebyggd miljö 16. Ett rikt växt- och djurliv Flera av miljökvalitetsmålen har koppling till folkhälsomålen. Vissa mer direkta än andra. 27 EU:s arbete för hållbar utveckling, Regeringskansliet. 14

15 Nationella folkhälsomål Den nya svenska folkhälsopolitiken antogs 2003 och det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. 28 Folkhälsopolitiken utgår från elva målområden som fokuserar på faktorer i samhället som påverkar befolkningens hälsa, t.ex. livsvillkor, miljöer, levnadsvanor och produkter. 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomisk och social trygghet 3. Trygga och goda uppväxtvillkor 4. Ökad hälsa i arbetslivet 5. Sunda och säkra miljöer och produkter 6. En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Gott skydd mot smittspridning 8. Trygg och säker sexualitet och god reproduktiv hälsa 9. Ökad fysisk aktivitet 10. Goda matvanor och säkra livsmedel 11. Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och doping, samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande. Enligt de nationella folkhälsomålen är en viktig uppgift inom folkhälsoarbetet att skapa en god fysisk miljö. Genom folkhälsomål nummer fem, Sunda och säkra miljöer och produkter, blir kopplingen mellan miljö och folkhälsa tydlig men kopplingen finns också i flera av de andra målen. Den svenska strategin för hållbar utveckling 2002 Den svenska strategin för hållbar utveckling som från 2002 kompletterar EU strategin. Hållbar utveckling är en del av regeringens politik och ett övergripande mål som ska integreras i alla politikområden. En svensk strategi för hållbar utveckling redovisar regeringens strategi för social, ekonomisk och miljömässigt hållbar utveckling och nämner åtta kärnområden där integrationen kan fördjupas och utvecklas. 29 Den svenska strategin har tre utgångspunkter; För att uppnå en hållbar utveckling krävs globalt och regionalt samarbete. Hållbar utveckling måste integreras i alla politikområden. Det krävs ytterliggare insatser för att långsiktigt värna de kritiska resurser som utgör fundamentet för en hållbar utveckling inrättades även ett råd för hållbar utveckling av regeringen, Hållbarhetsrådet. Hållbarhetsrådet avvecklades under våren Ågren, G. 2003: Svensk strategi för hållbar utveckling. 15

16 Strategiska utmaningar 2005/06:126 Skriften Strategiska utmaningar 2005/06:126 omfattar alla dimensioner av hållbar utveckling. Fyra områden anses särskilt viktiga: Bygga samhället hållbart, Stimulera en god hälsa på lika villkor, Möta den demografiska utmaningen och att Främja en hållbar tillväxt. Sverige betonar även jämställdhetsaspekten av hållbar utveckling. 30 Bygga samhället hållbart Ett hållbart samhällsbyggande avser kommunal planering, regional utveckling, övergripande stadsplanering, kommunikationer och infrastruktur samt boende och god miljö. Det innefattar också människors möjligheter att delta i beslut som rör de här frågorna och är ett viktigt instrument för att uppnå mål om hållbar konsumtion och produktion. De 16 nationella miljökvalitetsmålen ska trygga en god miljö idag och för kommande generationer Det är viktigt att ge människor inflytande i alla led och att mänskliga resurser tas tillvara En livsmiljö med goda ekonomiska, sociala och miljömässiga förutsättningar för människor i olika delar av landet. Exempel på detta är tillgång till naturområden, ren luft, bra inomhusmiljöer Stimulera en god hälsa på lika villkor Att stimulera en god hälsa på lika villkor är viktigt för en hållbar tillväxt, god välfärd och ett miljömässigt hållbart Sverige. Det handlar om att skapa förutsättningar för bra levnadsvillkor som tillgång till arbete, god arbetsmiljö, ekonomisk och social trygghet, ett gott smittskydd, känsla av delaktighet och inflytande, trygg uppväxt för barn, bra miljö att leva i och sunda levnadsvanor. Samhälliga strukturer kan vara i form av lagstiftning, ekonomiska resurser, normer och traditioner inom olika samhällssektorer t.ex. arbetsmiljö, utbildning, boende, arbetsfördelning mellan kvinnor och män, trafik, jordbruk, fritid och kultur mm. 31 Möta den demografiska utmaningen Befolkningens struktur förändras och andelen äldre ökar vilket gör att försörjningsbördan på de yrkesarbetande ökar och välfärdssystemen sätts under press. Det i sin tur leder till ekonomiska och sociala konsekvenser. Den demografiska utvecklingen blir en utmaning som kräver insatser på flera områden. Social sammanhållning och delaktighet är grunden för en hållbar utveckling. Det finns en stark koppling mellan ett tillgängligt samhälle och ett hållbart samhälle. 32 Främja en hållbar tillväxt En politik för hållbar tillväxt främjar ekonomisk tillväxt utan att de ekosystem som vi är beroende av äventyras samtidigt som de mänskliga resurserna värnas. Resurser som skapas bör fördelas rättvist. 30 Strategiska utmaningar 2005/06: Ibid. 32 Ibid. 2005/06:126. Sid

17 Utveckling av hållbara produktions- och konsumtionsmönster, ren miljö och välfärd är mål i sig och bidrar till en ökad tillväxt. En ökad tillväxt gör det möjligt att genom utveckling av teknik lösa miljöproblem, men ökad tillväxt ger också upphov till nya miljöproblem som måste mötas. För detta krävs: En infrastruktur och samhällsplanering som underlättar för människor att agera hållbart. Till exempel närhet till inköpsställen, återvinningsstationer, hållbart utformade bostäder och energisystem samt transporter Hållbar avfallshantering och kemikalieanvändning Hållbar energipolitik För att kunna ge en indikation av läget vad gäller hållbar utveckling har regeringen med hjälp av SCB tagit fram tolv huvudindikatorer. Hälsa 1. Medellivslängd 2. Våld Hållbar konsumtion och produktion 3. Energieffektivitet 4. Investeringar Ekonomisk utveckling 5. Sysselsättningsgrad 6. Offentlig skuld 7. Tillväxt Social sammanhållning 8. Ekonomisk utsatthet 9. Demografisk försörjningsbörda Miljö och klimat 10. Växthusgaser 11. Farliga ämnen Global utveckling 12. Bistånd Regeringens proposition 2006/07:100 Finansplan, Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken Klimatförändringar har fått stor uppmärksamhet både nationellt och internationellt. I regeringens proposition 2006/07:100 slås fast att globala miljöfrågor, särskilt klimatpåverkan, är viktigt att arbeta med. Inom detta område krävs betydande insatser för att minska utsläppen i luft och vatten. Vidare behövs också åtgärder för att bromsa och mildra effekter av klimatförändringar. Regeringen har tagit tre initiativ vad gäller klimatpolitiska åtgärder: Ett vetenskapligt råd för klimatfrågor har skapats. Rådet har till uppgift att arbeta med vetenskapliga bedömningar inom klimatområdet. Rådet ska bland annat titta på vilka mål som bör sättas upp för klimatpolitiken i Sverige. Rådets rekommendationer kommer att utgöra ett underlag till den parlamentariska beredningen för klimatfrågor som utgör beredning för den klimatpolitiska proposition som regeringen tänker presentera En kommission för hållbar utveckling har inrättats. Klimatfrågan kommer att prioriteras det första året. Kommissionen ska främja arbete över sektorsgränser, anlägga ett internationellt perspektiv och se till såväl ekologiska, sociala som ekonomiska aspekter Proposition 2006/07:100, Finansplan, Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. 17

18 Regionala och lokala Regionala miljömål 2002 Regionala miljömål anger riktningen för det miljöarbete som bedrivs och kommer att bedrivas i respektive län. Dessa revideras kontinuerligt. I Sörmland antog Länsstyrelsen 2002 tolv regionala miljömål: Ingen övergödning, Hav i balans samt levande kuster och skärgård, Levande sjöar och vattendrag, Giftfri miljö, Ett rikt odlingslandskap, Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning, Skyddande ozonskikt, Säker strålmiljö, Grundvatten av god kvalitet, Myllrande våtmarker, God bebyggd miljö och Levande skogar. 34 Miljöpolitiskt program med folkhälsoperspektiv Landstinget Sörmland vill med det miljöpolitiska programmet visa den politiska viljeinriktningen när det gäller miljöarbetet kopplat till folkhälsoaspekten. Att miljön påverkar individers hälsa och även folkhälsan är tydligt. De övergripande målen med det miljöpolitiska programmet är att främja människors hälsa och miljön, att minska landstingets påverkan på klimatet, arbeta för en giftfri miljö, värna om den biologiska mångfalden och tillvarata kulturhistoriska värden. I Miljöpolitiskt program med folkhälsoperspektiv finns miljömål uppsatta inom följande områden: Energi Transporter Avfall Kemikalier Läkemedel Byggnader Jord- och skogsbruk Utbildning Upphandling 35 Arbete med att ta fram ett nytt miljöpolitiskt program avseende har startat under hösten Länsstrategin för folkhälsoarbetet 2002 En länsstrategi för folkhälsoarbetet i Sörmland fastställdes av kommunerna i Sörmland och Landstinget Sörmland I strategin betonas att folkhälso- och miljöfrågor har en naturlig koppling till varandra och att det är viktigt att fortsätta att utveckla miljöarbetet för att förbättra folkhälsan. 36 Regionala utvecklingsprogram (RUP) RUP är långsiktiga regionala program. Länsstyrelsen eller samverkansorgan/ självstyrelseorgan är huvudansvariga för detta program som är ett slags paraplydokument, vägledande för andra program och avtal t.ex. regionala tillväxtprogram (RTP), länsplaner för transportinfrastruktur (LTP) och regionala miljömålsprogram. 34 Regionala miljömål. Länsstyrelsen Södermanlands län Miljöpolitiskt program med folkhälsoperspektiv , Landstinget Sörmland 36 En länsstrategi för folkhälsoarbetet i Sörmland. Kommunerna och Landstinget i Sörmland

19 Det regionala utvecklingsprogrammet ska enligt förordning SFS 2003:595 ange inriktningar och prioriteringar i arbetet för en hållbar utveckling och programmet ska också utgöra ett underlag för samverkan mellan och inom statlig och kommunal verksamhet. 37 Det långsiktiga målet med regional utveckling är väl fungerande arbetsmarknads regioner med en god servicenivå i hela landet. I målet ingår ekonomisk tillväxt, jämställdhet och välfärd, minskad miljöpåverkan samt en god livsmiljö och hälsa. 38 Regionala tillväxtprogram (RTP) Regeringen har gett länsstyrelser eller samverkansorgan/självstyrelseorgan i uppdrag att ta fram förslag till regionala tillväxtprogram (RTP). Programmen ska samordna och främja åtgärder för en hållbar näringslivsutveckling. Områden som ska behandlas i programmet är: arbetskraftsförsörjning entreprenörskap, företagande och företagsklimat innovationssystem och kluster 39 De regionala tillväxtprogrammen är viktiga verktyg för att nå målen för den regionala utvecklingspolitiken. RUP och RTP programmen är instrument för att koordinera lokala och regionala visioner och implementering av nationella mål. 37 Miljömålen i det regionala utvecklingsarbetet. Rapport 5645, november 2006, Naturvårdsverket och NUTEK 38 Regeringskansliet. En svensk strategi för hållbar utveckling ekonomisk, social och miljömässig. Regeringens skrivelse 2003/04: Miljömålen i det regionala utvecklingsarbetet. Rapport 5645, november 2006, Naturvårdsverket och NUTEK 19

20 LAGSTIFTNING Lagstiftningen är ett viktigt verktyg för att omsätta politiska principer till konkreta krav på åtgärder. Regeringsformen I Regeringsformens 2 kap 2 står det att det allmänna har en skyldighet att trygga människors hälsa och att arbeta för en hållbar utveckling. 2 Den offentliga makten skall utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet. Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd skall vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten. Det skall särskilt åligga det allmänna att trygga rätten till hälsa, arbete, bostad och utbildning samt att verka för social omsorg och trygghet. Det allmänna skall främja en hållbar utveckling som leder till en god miljö för nuvarande och kommande generationer. Det allmänna skall verka för att demokratins idéer blir vägledande inom samhällets alla områden samt värna den enskildes privatliv och familjeliv. Det allmänna skall verka för att alla människor skall kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället. Det allmänna skall motverka diskriminering av människor på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller annan omständighet som gäller den enskilde som person. 40 Miljöbalken Miljöbalken (MB) trädde i kraft den första januari 1999 och är Sveriges första samlade miljölagstiftning. Miljöbalkens tillämpningsområde är kopplat till målet om en hållbar utveckling. Dessa regler gäller alla verksamheter eller åtgärder som inte är av försumbar betydelse. Miljöbalkens mål är att främja en hållbar utveckling så att vår generation och kommande generationer har en hälsosam och god miljö att leva i. Balkens bestämmelser avser både miljön och människors hälsa. Miljö- och hälsoskyddsfrågorna har samordnats och fått samma status. MB 1 kap 1 Miljöbalken ska tillämpas så att människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter oavsett om dessa påverkats av föroreningar eller annan påverkan. Miljöbalken gäller för allt som bl.a. annat kan: Påverka hälsan och miljön negativt Förstöra natur- och kulturmiljöer Utarma den biologiska mångfalden Äventyra en långsiktig god hushållning med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt Leda till misshushållning med råvaror och energi 40 Regeringsformen 2 kap 2 20

HÅLLBAR UTVECKLING - sett ur ett miljö- och folkhälsoperspektiv SLUTRAPPORT

HÅLLBAR UTVECKLING - sett ur ett miljö- och folkhälsoperspektiv SLUTRAPPORT HÅLLBAR UTVECKLING - sett ur ett miljö- och folkhälsoperspektiv SLUTRAPPORT Folkhälsocentrum Landstinget Sörmland Februari 2008 INNEHÅLL INLEDNING... 3 BAKGRUND... 4 SYFTE... 5 Övergripande målsättning...

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

MILJÖMÅL MM 3. 3.1 Nationella miljömål 3.2 Regionala miljömål 3.3 Lokala miljömål 3.4 Agenda 21

MILJÖMÅL MM 3. 3.1 Nationella miljömål 3.2 Regionala miljömål 3.3 Lokala miljömål 3.4 Agenda 21 MILJÖMÅL MM 3 3.1 Nationella miljömål 3.2 Regionala miljömål 3.3 Lokala miljömål 3.4 Agenda 21 3.1 NATIONELLA MILJÖMÅL Bakgrunden Miljö och hållbar utveckling har blivit allt mer centrala frågor såväl

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015

Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015 Dnr KK09/250 Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015 Beslutad i kommunstyrelsen 2011-XX-XX Beslutad i kommunfullmäktige 2011-XX-XX Förord Alla globala problem är lokala någonstans.

Läs mer

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Övergripande mål och riktlinjer, del 1 2 i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11) Del 1 Skolans värdegrund och

Läs mer

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2015 Tommy Persson, miljöstrateg Miljö- och vattenstrategiska

Läs mer

Robertsfors folkhälsopolitiskt program

Robertsfors folkhälsopolitiskt program Robertsfors folkhälsopolitiskt program 2014-2016 Innehåll 1. Varför behövs ett folkhälsopolitiskt program... 1 2. Hållbar utveckling och folkhälsa... 1 3. Vilket är målet för folkhälsoarbete i Sverige

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18 Folkhälsoplan I Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund... 1 1.1 Folkhälsa... 1 2. Syfte... 2 3. Folkhälsomål... 2 3.1

Läs mer

Programhandling för miljöarbetet i Östra Göinge Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-20

Programhandling för miljöarbetet i Östra Göinge Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-20 Programhandling för miljöarbetet i Östra Göinge Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-20 Medverkande Miljöprogramberedningen Sofia Nilsson (C), ordförande Magnus Nilsson (KD), 1:e vice ordförande Mikael

Läs mer

Miljöpolicy. Krokoms kommun

Miljöpolicy. Krokoms kommun Miljöpolicy Krokoms kommun Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-06-11 Innehåll 1 Inledning... 7 2 Övergripande miljömål för Krokoms kommun... 8 2.1 SamhäIlsplanering och byggande... 8 2.2 Energi...

Läs mer

Guide: Jämställdhet mellan kvinnor och män i projektet

Guide: Jämställdhet mellan kvinnor och män i projektet Guide: Jämställdhet mellan kvinnor och män i projektet I genomförandet av programmet kommer de tre dimensionerna i hållbar utveckling, den ekonomiska, sociala och miljömässiga, att beaktas i genomförandets

Läs mer

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006 1 BESLUT 2003-12-18 Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006 Malmö högskolas miljöråd har under hösten tagit fram ett förslag till Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola.

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program Folkhälsopolitiskt program Flens kommun Förslag 2008-2011 Innehållsförteckning Inledning Folkhälsa och folkhälsoarbete Folkhälsa och hälsa Folkhälsoarbete Hälsans bestämningsfaktorer Risk och skyddsfaktorer

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Antagen av kommunfullmäktige 2011-01-26 Innehåll Bakgrund... 3 Arbetsprocessen... 3 Prioriterade områden... 5 Miljöprogrammets förhållande till andra

Läs mer

Folkhälsa. Folkhälsomål för Umeå kommun

Folkhälsa. Folkhälsomål för Umeå kommun Folkhälsa Folkhälsomål för Umeå kommun Inledning I Umeå kommun vill vi arbeta för ett långsiktigt hållbart samhälle. Kommunens övergripande mål är att skapa en attraktiv kommun där människor har förutsättningar

Läs mer

Social hållbarhet i ledning och styrning

Social hållbarhet i ledning och styrning Social hållbarhet i ledning och styrning PLATS FÖR BUDSKAP Elisabeth Bengtsson Folkhälsochef elisabeth.m.bengtsson@skane.se Det motsägelsefulla Skåne. Stark befolkningstillväxt men ojämnt fördelat Stark

Läs mer

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun

Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2011-05-26, 37 Inledning För att uppnå en social hållbar utveckling och tillväxt i Bjuvs kommun är en god folkhälsa en

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

T",., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18

T,., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18 Karlsborgs kommun T",., VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet Sammanträdesdatum: 2015-09-18 Sida 23 Paragraf nr 18-25 Plats och tid Kommunhuset, Karlsborg, fredag 18 september

Läs mer

Folkhälsoplan 2014-2015

Folkhälsoplan 2014-2015 Folkhälsoplan 2014-2015 Antagen av folkhälsorådet den 26 februari 2014, 5 Inledning En av de stora strategiska utmaningar som Sverige står inför är att stimulera en god hälsa på lika villkor. Folkhälsoarbete

Läs mer

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX STRATEGISK PLAN Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX 2016-2019 sidan 1 av 5 Vara vågar! Vision 2030... 2 Övergripande mål... 2 I Vara kommun trivs alla att leva och bo... 2 Framgångsfaktorer...

Läs mer

Ett socialt hållbart Vaxholm

Ett socialt hållbart Vaxholm 2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande

Läs mer

Hjälpas åt att må bra en bra start på hållbar utveckling. Johan Hallberg, Borlänge, 22 november 2011

Hjälpas åt att må bra en bra start på hållbar utveckling. Johan Hallberg, Borlänge, 22 november 2011 Hjälpas åt att må bra en bra start på hållbar utveckling Johan Hallberg, Borlänge, 22 november 2011 STRESS + coping Söka skaffa högre status Fientlighet, negativism Cynism, vårdslöshet Främlingsrädsla/fientlighet

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

Utbildningspaket Konsumtion

Utbildningspaket Konsumtion Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011.

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Bakgrund Utgångspunkt för kommunens folkhälsoarbete är: Kommunfullmäktiges beslut (1999-12-09) om miljönämndens ansvar att

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Ett barn är varje människa under 18 år

Ett barn är varje människa under 18 år barns rätt åstorp Ett barn är varje människa under 18 år Åstorp - Söderåsstaden där människor och företag möts och växer www.astorp.se barns rätt åstorp är en policy med syftet att stärka barns och ungas

Läs mer

Folkhälsoplan Bergs kommun

Folkhälsoplan Bergs kommun Folkhälsoplan Bergs kommun Augusti 2006 December 2010 2006-05-21 Innehållsförteckning Förord 3 Inledning 4 Övergripande vision för Bergs kommun 5 Målområde - Delaktighet och inflytande 6 Målområde - Trygga

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

Miljöprogram 2013-2016

Miljöprogram 2013-2016 Datum 2012-10-04 Version 12 Upprättare Susanna Andersson, miljöchef Miljöprogram 2013-2016 Miljöpolitiskt måldokument Miljöpolitiskt måldokument för Landstinget Gävleborg Förord Denna skrift utgör ett

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället

MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället Vi bryr oss om varandra. Vi ställer upp och hjälper varandra för att känna oss trygga och säkra. Vi skapar mötesplatser i närmiljön där vi kan diskutera och

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer

I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer och inriktas för åtgärder för människors rätt till lika villkor

Läs mer

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

Vad innebär egentligen hållbar

Vad innebär egentligen hållbar Cemus Centrum för miljö och utvecklingsstudier Vad innebär egentligen hållbar utveckling och varför är det viktigt? Hållbar utveckling Fick sitt genombrott vid FN:s miljökonferens i Rio 1992 då hållbar

Läs mer

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1 Regional konferens i Södermanland Anita Linell 23 september 2011 2011-09-27 Sid 1 Uppdraget från regeringen Beskriva utvecklingen med fokus på 2004 2009. Redovisa genomförda åtgärder. Föreslå framtida

Läs mer

Miljö- och byggnämndens prioriterade mål

Miljö- och byggnämndens prioriterade mål 2011 2014 Antagen av kommunfullmäktige 25 2013-06-10 Miljö- och byggnämndens prioriterade mål För mandatperioden 2011 2014 BJURHOLMS KOMMUN 2011 2014 Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Beskrivning av arbetsgång...

Läs mer

Miljöstrategiskt program. För invånare, företag och Gävle kommunkoncern

Miljöstrategiskt program. För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Miljöstrategiskt program För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Miljöstrategiskt program För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Albin Bogren/BARINGO och Maria Lind Illustration: Johan

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018

Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018 Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018 Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet de Gröna kommer att ta majoritetsansvar för landstingets samtliga verksamheter under mandatperioden

Läs mer

Koppling till de nationella miljömålen. Koppling till de nationella miljömålen

Koppling till de nationella miljömålen. Koppling till de nationella miljömålen i 1. Klimat- och energiplan Handlingsplan för hållbar tillförsel, distribution och användning av energi i kommunen Sida 1 (9) Peter Eskebrink och Jenny Ohlsson Ur KS, TN och MBN är påbörjat. politiskt

Läs mer

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 KLOKA VAL ENERGI STAD HÅLLBAR GRÖN KORTVERSION LIDINGÖS MILJÖPROGRAM 2011 2020 1 Lidingö tar ställning för miljön På Lidingö tar vi ställning för miljön och för en hållbar utveckling.

Läs mer

Ledningssystem för hållbar utveckling i kommuner, landsting och regioner

Ledningssystem för hållbar utveckling i kommuner, landsting och regioner Ledningssystem för hållbar utveckling i kommuner, landsting och regioner Från kunskap till handling Norrköping 6-7 maj 2014 2014-05-12 1 Marcus Ihre, Projektledare SIS marcus.ihre@sis.se, 0709 48 06 61

Läs mer

Miljörätt 2012 en enkätundersökning till kommuner, tillståndspliktiga företag, tekniska råd & länsstyrelser

Miljörätt 2012 en enkätundersökning till kommuner, tillståndspliktiga företag, tekniska råd & länsstyrelser Miljörätt 2012 en enkätundersökning till kommuner, tillståndspliktiga företag, tekniska råd & länsstyrelser Bilaga till presentation på konferensen Fokus Miljörätt den 6 december 2012 av Pernilla Strid

Läs mer

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Globala resurser Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Ojämnt fördelade naturresurser (t ex vatten). Orättvist utvinnande (vinstindrivande) av naturresurser (t ex olja). Pga.

Läs mer

Miljöstrategi för Arvika kommun

Miljöstrategi för Arvika kommun 2015-05-06 Miljöstrategi för Arvika kommun Vi arbetar för ett hållbart samhälle med klimatfrågorna i fokus Inledning Miljöfrågan är både en global och en lokal fråga. För att uppnå en hållbar samhällsutveckling

Läs mer

Goda exempel på miljöledning

Goda exempel på miljöledning Goda exempel på miljöledning Nedan har vi tagit fram några goda exempel på miljöpolicy, miljömål och miljöuppfyllelse från redovisningen Miljöledning i staten. Exemplen är hämtade från Försvarets materielverk,

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Det övergripande målet för folkhälsa är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Vad är folkhälsa? Folkhälsa

Läs mer

Livsmedelsverkets miljösmarta matval

Livsmedelsverkets miljösmarta matval Livsmedelsverkets miljösmarta matval Anna-Karin Johansson, Miljöstrateg www.slv.se se e/matomiljo Livsmedelsverket ts vision i Alla känner matgläd dje och mår bra av mat ten. Vi vill dela visionen med

Läs mer

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna. 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418)

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna. 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418) Protokollsutdrag SID 1(2) Organ: Kommunstyrelsen Datum: 2013-02-04 Plats: Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418) BESLUT Kommunstyrelsen föreslår fullmäktige

Läs mer

Miljömål och indikatorer

Miljömål och indikatorer Miljömål och indikatorer Bernt Röndell Karin Öberg Bernt.rondell@naturvardsverket.se Karin.oberg@naturvardsverket.se www.naturvardsverket.se www.miljomal.nu Samhälle & Miljömål / Miljöindikatorer www.eea.eu.int

Läs mer

Presentation NVC. Nordiska ministerrådets arbete med hållbar utveckling

Presentation NVC. Nordiska ministerrådets arbete med hållbar utveckling Nordiska ministerrådet Presentation NVC Nordiska ministerrådets arbete med hållbar utveckling Anniina Pirttimaa Rådgivare för hållbar utveckling Nordiska ministerrådets sekretariat State of the World 2013

Läs mer

Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln. Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln. Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info Dagligvaruhandeln Varför Svanen? Fem enkla skäl: Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet. Det spar inte

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

Hållbar utveckling. Ämnesövergripande område No,Tk, Sv, Slöjd, SO och Hkk 8A ht.2013. Namn: Klass:

Hållbar utveckling. Ämnesövergripande område No,Tk, Sv, Slöjd, SO och Hkk 8A ht.2013. Namn: Klass: Hållbar utveckling Ämnesövergripande område No,Tk, Sv, Slöjd, SO och Hkk 8A ht.2013 Namn: Klass: NO/TK - HÅLLBAR UTVECKLING Följande NO/TK mål i ämnet ligger till grund för arbetsområdet Du kommer att

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta

Läs mer

Måltidspedagogik i vardagen

Måltidspedagogik i vardagen Hanna Sepp, FD Måltidspedagogik i vardagen Upplägg Folkhälsomål Miljökvalitetsmål Läroplan & allmänna råd för pedagogisk omsorg Känt Gott 1 Folkhälsomål 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska

Läs mer

KARLSKRONA KOMMUN SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN AGENDA 21. Måldokument för. Karlskrona kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2001-12-20

KARLSKRONA KOMMUN SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN AGENDA 21. Måldokument för. Karlskrona kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2001-12-20 KARLSKRONA KOMMUN SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN AGENDA 21 Måldokument för Karlskrona kommun Antagen av kommunfullmäktige 2001-12-20 Karlskrona och Agenda 21 År 1992 höll Förenta Nationerna, FN, i Rio de

Läs mer

Människan, resurserna och miljön

Människan, resurserna och miljön Människan, resurserna och miljön Hålbar utveckling "En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov." http://www.youtube.com/watch?v=b5nitn0chj0&feature=related

Läs mer

Miljöprogram. Miljöprogram

Miljöprogram. Miljöprogram Miljöprogram Miljöprogram för Skellefteå kommunkoncern för Skellefteå kommunkoncern INLEDNING Vad är bra livsmiljö för dig? Är det den tätortsnära skogen eller är det parken och lekplatsen nära dig? Vi

Läs mer

Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST

Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa betyder

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Ekosystemtjänster Vad handlar miljö om? Miljökunskap Överkonsumtion Jorden Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Naturreservat Utfiskning Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Energi- och klimatfrågor till 2020

Energi- och klimatfrågor till 2020 Energi- och klimatfrågor till 2020 Daniel Johansson Statssekreterare Klimatförändringar och andra miljöhot Mänskligheten står inför en global miljöutmaning Jorden utsätts globalt för ett förändringstryck

Läs mer

Hållbarhetsmål 2013-2015

Hållbarhetsmål 2013-2015 Dnr: LNU 2012/393 Regeldokument Hållbarhetsmål 2013-2015 Beslutat av Rektor Gäller från 2013-01-01 Beslutat av: Rektor Beslutsdatum: 121119 Dnr: LNU 2012/393 Hållbarhetsmål 2013-2015 Globala värden, såsom

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Norrbottens läns landstings miljöpolicy

Norrbottens läns landstings miljöpolicy Norrbottens läns landstings miljöpolicy Miljöpolicyn anger färdriktningen för landstingets miljöarbete 2 Varje generation är skyldig att vårda jordens naturresurser och livsmiljöer så att kommande släkten

Läs mer

Kommunens strategiska mål

Kommunens strategiska mål Kommunens strategiska mål Nya mål har tagits fram för perioden 2012 2015. Strukturen är indelad i yttre respektive inre mål: Hållbar utveckling En hållbar utveckling förutsätter aktiva åtgärder för att

Läs mer

Landstingsstyrelsens beslut. Protokollsutdrag dokument till Landstingsdirektören Akten

Landstingsstyrelsens beslut. Protokollsutdrag dokument till Landstingsdirektören Akten Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2009-11-10 LS-LED09-687 156 Funktionsnedsättning Policy inom Landstinget Sörmland 2010-2014. LF Landstingsstyrelsens beslut 1. Landstingsstyrelsen återremitterar

Läs mer

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10 Landskrona stad Översiktsplan 2010 Samrådshandling 2009-09-01 enligt KS beslut 220 2009-09-10 1 Arbetsorganisation Styrgrupp: Styrgruppen för fysisk planering : Torkild Strandberg (Kommunstyrelsens ordförande)

Läs mer

Ett gott liv i Mora Folkhälsoprogram 2010-2012

Ett gott liv i Mora Folkhälsoprogram 2010-2012 Ett gott liv i Mora Folkhälsoprogram 2010-2012 Alla har lika rätt till god hälsa För att skapa förutsättningar för en god hälsa i Mora kommun krävs samarbete mellan kommunala verksamheter, hälso- och sjukvård,

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Hållbart fiske Mat och klimat Friska djur. Prioriterade frågor inom jordbruks- och fiskeområdet under Sveriges ordförandeskap i EU

Hållbart fiske Mat och klimat Friska djur. Prioriterade frågor inom jordbruks- och fiskeområdet under Sveriges ordförandeskap i EU Hållbart fiske Mat och klimat Friska djur Prioriterade frågor inom jordbruks- och fiskeområdet under Sveriges ordförandeskap i EU Fler exemplar av broschyren går att beställa på telefon: 08-405 27 50 eller

Läs mer

Hållbara perspektiv. Etappmål

Hållbara perspektiv. Etappmål Hållbara perspektiv I Borås Stad finns kunskap och engagemang i hållbarhetsfrågor. Kunskap ger grund för hållbara val vid konsumtion av varor och tjänster. Strukturerat miljöarbete skapar delaktighet och

Läs mer