HÅLLBAR UTVECKLING - sett ur ett miljö- och folkhälsoperspektiv FÖRSTUDIE

Transkript

1 HÅLLBAR UTVECKLING - sett ur ett miljö- och folkhälsoperspektiv FÖRSTUDIE Folkhälsocentrum Landstinget Sörmland Hösten 2006/Våren 2007

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 4 SYFTE... 5 Övergripande målsättning... 5 Uppdragets mål...5 Avgränsningar... 5 Metod... 5 Definitioner och begrepp... 6 BEGREPPET HÅLLBAR UTVECKLING... 8 Den sociala dimensionen... 9 Den miljömässiga dimensionen Den ekonomiska dimensionen MÅL, ÖVERENSKOMMELSER OCH SKRIVELSER Internationella FN:s miljökonferens i Stockholm, FN:s miljökonferens i Rio de Janeiro Amsterdamfördraget Lissabonstrategin EU:s första strategi för hållbar utveckling 2001/ FN:s konferens om hållbar utveckling i Johannesburg EU:s strategi för hållbar utveckling Nationella Nationella miljökvalitetsmål Nationella folkhälsomål Den svenska strategin för hållbar utveckling Strategiska utmaningar 2005/06: Regeringens proposition 2006/07:100 Finansplan, Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken Regionala och lokala Regionala miljömål Miljöpolitiskt program med folkhälsoperspektiv

3 Länsstrategin för folkhälsoarbetet Regionala utvecklingsprogram (RUP) Regionala tillväxtprogram (RTP) LAGSTIFTNING Regeringsformen Miljöbalken EU:s viktigaste miljöprinciper och lagar KOPPLINGAR MILJÖ OCH FOLKHÄLSA Transporter/ kommunikationer Energi Livsmedel Kultur Upphandling Bostadsmiljöer Arbetsmiljö Rehabilitering REFERENSER Förstudien runt Hållbar utveckling har genomförts av: Anna Klippmark, Sektionen för miljöstöd, Folkhälsocentrum Therése Jansson, Sektionen för folkhälsa, Folkhälsocentrum 3

4 INLEDNING Hållbar utveckling har kommit att bli en viktig utgångspunkt för internationellt och nationellt miljö- och folkhälsoarbete. Det råder ingen direkt konsensus runt definitionen av begreppet Hållbar utveckling men det syftar till att förbättra och utveckla arbetet inom alla sakområden så att det tar hänsyn till och balanserar de miljömässiga, sociala och ekonomiska konsekvenserna i ett längre tidsperspektiv. 1 Dessa tre dimensioner är inbördes beroende av varandra och påvisar att det finns kopplingar mellan områdena för folkhälsa, miljö och kultur. Dessa har i sin tur betydelse för den ekonomiska utvecklingen och omvänt. 2 I propositionen, Om vissa folkhälsofrågor (1990/91:175), introducerar den svenska regeringen uttrycket en hållbar utveckling. På samma sätt som sker inom miljöpolitiken bör man inom hälsopolitiken, när olika utvecklingsalternativ ska bedömas, kunna tala om en hållbar utveckling ur ett hälsoperspektiv. 3 Hoten mot en hållbar utveckling är på många sätt globala och samarbete mellan Förenta nationerna (FN) och mer regionala institutioner bland annat Europeiska unionen (EU) är viktigt. Ansvaret för en hållbar utveckling ligger dock främst på de enskilda länderna och på den lokala nivån där man kan börja från grunden och ta ansvar för vad som kan och bör göras. 4 Denna förstudie är en del av arbetet runt uppdraget Hållbar utveckling i Landstinget Sörmland. Uppdraget är formulerat utifrån Budget med uppdrag 2006 samt 2007 (Direktiv LS-LED samt LS LED06-405). Uppdraget genomförs av sektionen för miljö samt sektionen för folkhälsa vid Folkhälsocentrum, Landstinget Sörmland. Förstudien koncentreras runt de delar av uppdraget som handlar om att kartlägga och utreda kopplingar mellan folkhälsa och miljö ur ett hållbarhetsperspektiv. Arbetet fokuserar på hållbar utveckling och dess tre dimensioner; den miljömässiga, den sociala och den ekonomiska. För att bevara hållbarhetsperspektivet och för att relationerna mellan de olika dimensionerna ska kunna förstås, måste alla tre åskådliggöras. Lite större vikt läggs dock på att belysa de sociala och miljömässiga dimensionerna då det är inom dessa kopplingar mellan folkhälsa och miljö är starkast. Utifrån en översikt av kopplingarna inom de två områdena förtydligas hur det strategiska arbetet inom landstingets folkhälso- och miljöarbete kan bedrivas för att stärka hållbarhetsperspektivet. Arbetet baseras på litteraturstudier av internationella, nationella, regionala samt lokala lagtexter, strategier och mål samt aktuell litteratur inom området hållbar utveckling. Utifrån denna studie har vi valt att presentera ett antal områden där kopplingarna mellan miljö och folkhälsa är starka samt där vi kan se att det finns mandat för landstinget att arbeta vidare, utifrån organisationens uppdrag. 1 Regeringens skrivelse 2005/06:126. Sid Statens folkhälsoinstitut. Folkhälsa och regionala utvecklingsprogram (RUP). (N2004/2763/RUT; N2002/2055/RUT) 3 SOU 1998:43 4 Miljö/Hållbar utveckling/ EU-satsningar. 4

5 SYFTE Syftet med uppdraget är att, utifrån ett hållbarhetsperspektiv, kartlägga och utreda kopplingar mellan miljö och folkhälsa inom ramen för landstingets uppdrag. Övergripande målsättning Övergripande målsättning är att uppdragets resultat ska medverka till en hållbar utveckling utifrån beskrivning nedan: Den ekonomiska dimensionen - ekonomiska resurser, utveckling och tillväxt Den sociala dimensionen innefattar aspekter rörande människors behov och utveckling, kultur, sociala resurser och fattigdomsbekämpning Den miljömässiga dimensionen yttre förhållanden som påverkar allt liv, omfattar luft, vatten, mark, naturresurser, flora, fauna, människan samt samspelet mellan dessa Dessa dimensioner är alla inbördes beroende av varandra och ska bidra till att jordens resurser ska räcka till även för kommande generationer. Uppdragets mål Utreda kopplingar mellan folkhälsa och miljö Förtydliga landstingets roll i hållbarhetsarbetet i relation till andra lokala och regionala aktörer Medverka till en ökad medvetenhet om hållbarhetsperspektivet inom organisationen Ge konkreta förslag på hur befintliga uppdrag kan stärkas ur ett hållbarhetsperspektiv Stärka hållbarhetsperspektivet inom landstingets folkhälso- och miljöuppdrag Utifrån resultatet kommentera eventuella behov av fortsatt utvecklingsarbete kring hållbar utveckling Avgränsningar Arbetet fokuserar på kopplingar mellan miljö och folkhälsa sett ur de tre dimensionerna; social, miljömässig och ekonomisk hållbarhet. Metod Via litteraturstudier synliggöra kopplingarna mellan strategiska miljö- och folkhälsofrågor ur ett hållbarhetsperspektiv Utifrån en systematisk genomgång av Landstinget Sörmlands styrande dokument 5 definiera dess roll i arbetet för en hållbar utveckling Genom samverkan och dialog med relevanta aktörer på lokal, regional och nationell nivå 5 Med styrande dokument menas dokument som är styrande för alla verksamheter inom Landstinget Sörmland. Dokumenten är fastställda politiskt eller på koncernnivå 5

6 Definitioner och begrepp Agenda 21 är en handlingsplan för jordens bevarande som antogs vid FN:s konferens i Rio de Janeiro Handlingsplanen skrevs under av 181 länder. Folkhälsa är ett samlande begrepp för hela befolkningens hälsotillstånd, som tar hänsyn till såväl nivå som fördelning av hälsan. En god folkhälsa handlar således inte bara om att hälsan bör vara så bra som möjligt, den bör också vara så jämlikt fördelad som möjligt. Det primära intresset är de bestämningsfaktorer som har stor betydelse för människors hälsa. 6 Folkhälsoarbetet systematiska och målinriktade hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser för att åstadkomma en god och jämlik hälsa för hela befolkningen. Åtgärderna kan både vara inriktade på att skapa gynnsamma förutsättningar och miljöer för hälsan (socialt, kulturellt, fysiskt, politiskt, ekonomiskt och emotionellt). Det kan också vara riktade insatser mot individer, grupper eller institutioner för att förmedla kunskap och öka medvetenheten om samband mellan levnadsvanor, livsvillkor och hälsa. 7 Fossila bränslen Kol, olja och naturgas. Bränslen som innehåller kol som har bildats ur djur och växter som levde för länge sedan. Bensin och diesel räknas hit. Förebygga förorening - Tillämpning av processer, rutiner och användning av material eller produkter för att undvika, minska eller begränsa förorening, t ex återvinning, rening, processtekniska åtgärder, styrsystem, effektiv resurshållning och utbyte av material. Hållbar utveckling är en samhällsutveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. 8 Hälsa är en dimension som säger något om människans kroppsliga och psykiska tillstånd. Som sådan kan hälsan vara både god och dålig. WHO:s hälsodefinition från 1946: Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte endast frånvaron av sjukdom och handikapp. 9 Hälsofrämjande arbete insatser inom alla områden i samhället där avsaknaden av insatser skulle kunna leda till ohälsa. Fokus ligger inte på riskfaktorer för sjukdom, utan på friskfaktorer och skyddsfaktorer för hälsa. Hälsofrämjande arbete är den process som ger människor möjlighet att öka kontrollen över sin hälsa och förbättra den. Inflytande beskriver individens eller gruppens möjlighet att utöva kontroll över sin situation. Två delar av denna möjlighet till inflytande/kontroll kan lyftas fram nämligen inflytande i beslut och inflytande över handling. 10 Kluster begreppet av kluster utgår från att det finns koncentrationer av företag i ett område som har ömsesidiga och ofta starka fördelar av geografisk närhet. Inom ett kluster finns ofta ett fungerande samarbete mellan det privata, finansiärer och entreprenör samt arbetskraft och utbildning/utveckling. 6 Janlert, U Janlert, U Regeringen. GBLLqv7 9 Janlert, U Theorell, T

7 Kopplingar - Med kopplingar avser författarna till detta arbete faktorer eller förhållanden runt miljö som kan påverka och ha effekter på folkhälsan och omvänt. Kyotoprotokollet - I Japan 1997 skevs Kyotoprotokollet under av ca 40 stycken industriländer som förband sig att minska sina utsläpp av koldioxid och fem andra växthusgaser med drygt fem procent från 1990 års utsläppsnivå, under perioden Idag har ca 123 länder ratificerat avtalet. Miljö- Yttre förhållanden som påverkar allt liv. Omfattar luft, vatten, mark, naturresurser, flora, fauna, människan samt samspelet mellan dessa. Miljöbelastning Resultat av en aktivitet som påverkar den yttre miljön negativt. Miljöpåverkan Förändring i miljön positiv eller negativ, till exempel utsläpp till luft, mark och vatten som uppstår genom olika aktiviteter i en verksamhet. RUP Regionala utvecklingsprogram är långsiktiga regionala program. Ett slags paraplydokument vägledande för andra program och avtal till exempel regionala tillväxtprogram. Länsstyrelsen eller samverkansorgan/ självstyrelseorgan är huvudansvariga för detta program. RTP - Regionala tillväxtprogram är program för att samordna och främja åtgärder för en hållbar näringslivsutveckling. Länsstyrelsen eller samverkansorgan/ självstyrelseorgan är huvudansvariga för detta program. Sjukdomsförebyggande arbete innebär insatser i syfte att undanröja risker för problem och orsaker till sjukdomar. Det handlar om riktade insatser mot individer eller grupper av personer med ökad risk att drabbas av vissa bestämda sjukdomar och syftar till att förebygga dessa sjukdomar Janlert, U

8 BEGREPPET HÅLLBAR UTVECKLING Begreppet hållbar utveckling formulerades i den så kallade Brundtland-rapporten, Vår gemensamma framtid Rapporten ingick i ett förarbete till FN:s konferens om miljö och utveckling, United Nations Conference on Environment and Development (UNCED), i Rio de Janeiro EU och Sveriges arbete med omställning till ett hållbart samhälle grundas på Brundtlandskommissionens definition av hållbar utveckling, vilken är "en samhällsutveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov". 12 Landstinget Sörmland har inte formulerat någon egen definition av vad organisationen anser vara en hållbar utveckling och därför har vi i detta förarbete valt att utgå från Brundtland definitionen. Sociala dimensionen Ekonomiska dimensionen Miljömässiga dimensionen Begreppet hållbar utveckling innehåller tre dimensioner: Den ekonomiska dimensionen - ekonomiska resurser, utveckling och tillväxt Den sociala dimensionen innefattar aspekter rörande människors behov och utveckling, kultur, sociala resurser och fattigdomsbekämpning Den miljömässiga dimensionen yttre förhållanden som påverkar allt liv, omfattar luft, vatten, mark, naturresurser, flora, fauna, människan samt samspelet mellan dessa Kultur anses i detta arbete som en viktig del i den sociala dimensionen. I vissa skrivelser talas det om kulturen som en fjärde dimension. Dessa dimensioner är alla inbördes beroende av varandra. För att jordens resurser ska räcka till även för kommande generationer krävs en balans och integrering mellan ekonomiska, sociala och miljömässiga dimensioner. 13 Det handlar om att balansera alla de tre dimensionerna för att nå en hållbar utveckling, tappas en är hållbarhetstanken förlorad. Den miljömässiga hållbarheten kan ses som överordnad då vi bara har en jord att leva på vilket gör den till en förutsättning för den sociala och ekonomiska hållbarheten Regeringen. GBLLqv7 13 Regeringens skrivelse 2005/06:126 och Miljödepartementet skrivelse 2003/04: Kjellström, T; Håkansta, C och Hogstedt, C. Sid

9 Den sociala dimensionen En utveckling som är socialt hållbar sätter människors behov och utveckling i centrum. Demokrati, trygghet, delaktighet, inflytande och hälsa är viktiga begrepp i strävan efter ett samhälle där alla människor har samma möjligheter. Sociala aspekter bör vägas in i alla beslut som rör människors hälsa vilket gör folkhälsa till en del i den sociala dimensionen. Social hållbarhet innebär också att ta hänsyn till hur miljön påverkar människor och hur människor påverkar miljön. En social hållbar utveckling är en del av ett samhälle som: tillgodoser människors grundläggande behov som mat, skydd, utbildning, arbete inkomst och säkra levnads- och arbetsvillkor garanterar en rättvis fördelning av resurser förhöjer den fysiska, sociala och mentala hälsan hos befolkningen. bevarar biologiska och kulturella arv vilket stärker människors känsla av delaktighet och sammanhang i sin historia och miljö förespråkar jämställdhet och harmoni mellan människor grundar sig på demokratiska värden är levnadsanpassat d.v.s. kopplar samman samhällets allmänna platser med invånarnas sociala, emotionella och fysiska välmående System och processer som används för att nå detta samhälle kan sägas vara den mjuka infrastrukturen i samhället. Den mjuka strukturen innefattar allmän service (skola, hälsovård, social service, rekreation och kultur) samt informell service i samhället så som frivilligorganisationer, nätverk och kontakter. Dessa element måste integreras i samhällsplaneringen på samma sätt som den hårda strukturen för att få samhällen som är välmående och fungerar bra. Vid planering av byggande måste hänsyn tas till grundläggande mjuka frågor som möjligheter för matproduktion och dess tillgång, lika möjligheter till arbete och skola. Det inkluderar även sociala mötesplatser och delaktighet. En socialt hållbar miljö är en framgångsfaktor för regioner, kommuner och landsting. En kommun som växer för snabbt kan få ökade sociala problem som leder till ökat tryck på samhället. Samhället består av människor och platserna där de bor och måste därför vara både miljömässigt och socialt hållbart. En god folkhälsa är också ett väsentligt mål för en hållbar utveckling. 15 Ett samhälle som är hållbart har skapat förutsättningar att ge alla människor en hälsosam miljö, meningsfull tillvaro med möjligheter till aktivt deltagande i samhället och en inkomst som är tillräcklig för att möta dagens behov. Det motsatta förhållandet råder också, då existensen av dessa villkor i sig är viktiga förutsättningar för ett socialt hållbart samhälle Kjellström, T; Håkansta, C och Hogstedt, C. Sid Ibid. Sid. 40 9

10 Den miljömässiga dimensionen Med den miljömässiga dimensionen avses yttre förhållande som påverkar allt liv: luft, vatten mark, naturresurser, flora, fauna, människan och samspelet mellan dessa. En hållbar utveckling inom miljöområdet handlar om att långsiktigt bevara en bra miljö att leva i samt att minska påverkan på naturen och människors hälsa. Miljöfrågorna har fått allt större fokus i samhällsdebatten. Sveriges riksdag, regering, EU, andra nationella och internationella organ är överens om att miljö är ett prioriterat område, som alla måste arbeta med för att nå en hållbar samhällsutveckling. Detta synsätt återspeglas i lagstiftningen inom olika områden. En miljömässigt hållbar utveckling är en del av ett samhälle som präglas av: långsiktighet - de miljömässiga konsekvenserna måste ses i ett längre tidsperspektiv och sättas i samband med de ekonomiska och sociala dimensionerna varsamhet med de naturresurser som finns - nyttja men inte utnyttja stödjande insatser inom miljöområdet och förmågan att se sambanden med de andra dimensionerna. Det som är bra för människan och miljön är också långsiktigt bra för ekonomin samverkan lokalt, regionalt, inom EU och internationellt är viktigt och att alla människor ges förutsättningar att känna sig delaktiga i den utveckling som sker 17 Den svenska miljöpolitiken byggs upp kring de 16 nationella miljökvalitetsmålen. Omställningen av energi och transportsystem, en giftfri miljö, effektiva kretslopp och hushållning med naturens resurser är några områden som miljöarbetet fokuseras kring idag. De nationella miljökvalitetsmålen gör den miljömässiga dimensionen av hållbar utveckling tydlig och är bland annat tillsammans med de nationella folkhälsomålen vägledande för hur en hållbar utveckling ska nås. 17 Regeringens skrivelse 2005/06:126. Sid. 7 och

11 Den ekonomiska dimensionen En politik för hållbar tillväxt främjar ekonomisk tillväxt utan att de ekosystemen vi är beroende av riskeras och skadas, samtidigt som de mänskliga resurserna skyddas. En ren miljö och en god hälsa är mål som i sig bidrar till ekonomisk tillväxt. Med ekonomisk tillväxt menas att de ekonomiska resurserna i samhället ökar. Inom ekonomi knyts numera ofta hållbarhet till utveckling av ekonomins alla kapitalområden. Indirekt säger den typen av definition endast något om resursers effektivitet och inget om fördelning av resurserna, ökat inslag av energi som är förnybar, minskade mängder avfall eller livscykelperspektivet. Utvecklingen anses inte hållbar om landets förmögenhet minskar vilket kan leda till att framtida generationers välfärd minskar. 18 En av vår tids politiska utmaningar är att hitta balans mellan konkurrerande ekosystem, dess tjänster och förhållanden utan att äventyra materiell välfärd och dess tillväxt. En allt mer globaliserad värld med ökat tryck på naturen och resurserna skapar hälso- och miljöhot som är världsomfattande och som kräver åtgärder av global omfattning vilket i sig är en utmaning. En ekonomisk hållbar utveckling är en del av ett samhälle som: sätter också de mänskliga behoven i centrum, inte enbart marknadens eller ekonomins hushållar och fördelar resurser rättvist så att sammanhållningen i samhället är hållbar i flera generationer bevarar och stärker konkurrenskraft genom att integrera sociala och miljömässiga frågor i verksamheter skapar förutsättningar för sunda och stabila ekonomiska förhållanden 18 Samhällsekonomiska aspekter på hållbar utveckling. Sid

12 MÅL, ÖVERENSKOMMELSER OCH SKRIVELSER Internationella FN:s miljökonferens i Stockholm, 1972 Konferensen i Stockholm var den första miljökonferensen som hölls i FN:s regi. Delegater från 113 länder samlades för att diskutera sex huvudfrågor: bebyggelse och boendemiljö, utnyttjande av naturresurser, identifiering och kontroll av föroreningar, sociala, kulturella, utbildnings- och informationsaspekter av miljöproblem, utveckling och miljövård och konsekvenser av eventuella åtgärder mot miljöförstöring. Konferensen ledde inte till någon direkt handlingsplan men fungerade som ett startskott för FN:s arbete för miljöskydd. Generalförsamling upprättade efter rekommendationer av konferensen FN:s miljöprogram, United Nations Environment Programme (UNEP). 19 FN:s miljökonferens i Rio de Janeiro 1992 Rio-deklarationens principer för hållbar utveckling godkändes av 178 länder och innehåller 27 grundläggande principer för miljö- och utvecklingsarbete t ex. försiktighetsprincipen, principen som innebär att förorenaren ska betala (PPP principen) och produktvalsprincipen. Agenda 21 är ett globalt åtgärdsprogram för miljö och utveckling som antogs vid FN:s miljökonferens i Rio de Janeiro Målet med Agenda 21 är att bekämpa fattigdom och undanröja miljöhot. Enligt programmet skapas en varaktig förändring genom att miljöarbetet decentraliseras och lokala aktiviteter främjas. 20 Amsterdamfördraget 1999 Med Amsterdamfördraget har målet om hållbar utveckling skrivits in i EU:s grundlagar. Fyra områden prioriteras i handlingsprogrammet för miljö, Miljö 2010: Vår framtid, vårt val : Klimatförändringar, Naturen och den biologiska mångfalden, Miljö och hälsa samt Hållbar användning av naturresurser och Hållbar avfallshantering. 21 Lissabonstrategin 2000 Lissabonstrategin är en strategisk metod att arbeta med frågor ur ett lokalt, regionalt och nationellt perspektiv. Vid toppmötet i Lissabon våren 2000 satte EU:s medlemsländer upp målet att till 2010 göra unionen till världens mest konkurrenskraftiga kunskapsekonomi. Detta innebär en ekonomi med möjlighet till hållbar ekonomisk tillväxt, fler och bättre arbetstillfällen och en högre grad av social sammanhållning. Året efter Lissabontoppmötet lades det till ytterligare ett huvudmål, hållbar utveckling. Ökad tillväxt kan inte nås genom att tömma miljön på dess resurser. Bra miljö och social trygghet är bra för tillväxten. Enligt Lissabonstrategin ska alla medlemsländer utforma en nationell strategi för hållbarhet som innefattar alla tre dimensionerna. EU har utarbetat målsättningar med ett stort antal strukturindikatorer (mått) inom sex olika områden: 19 Svenska FN förbundet. FN konferenser Regeringen. Agenda 21-Rio de Janeiro, Johannesburg och framåt. GBLLqv7 21 Miljö/Hållbar utveckling/ EU-satsningar. 12

13 Ekonomierna i sin helhet Sysselsättning Innovation och forskning Ekonomiska reformer Social sammanhållning Miljö 22 Regionförbundet Sörmland arbetar med att implementera Lissabonstrategin i Sörmland. Kommunernas politiska ledning och kommuncheferna i länet har enats om att pröva elva av de indikatorer som finns uppsatta i strategin. Indikatorerna som ska mätas är: Befolkningstillväxt Sysselsättningsgrad % Sysselsättningsgrad utomnordiskt ursprung % Lönesumma/invånare Samlat resultat/omsättningstillväxt Antal nystartade företag Utbildningsnivå, humankapital Koldioxid/basår/invånare (exkl. SSAB) Andel miljöklassade bilar Andelen restavfall Hälsotal 23 EU:s första strategi för hållbar utveckling 2001/2005 EU:s strategi för hållbar utveckling fastställdes vid EU-topp mötet i Göteborg Den innehåller en långsiktig vision och värdegrund samt konkreta mål och handlingsplaner för en hållbar samhällsutveckling. Den svenska strategin för hållbar utveckling 2002 kompletterar EU strategin antog Europeiska rådet ett uttalande om huvudprinciperna för en hållbar utveckling. I detta definieras mål för miljöskydd, social rättvisa och sammanhållning, ekonomiskt välstånd och internationellt ansvar. 3 FN:s konferens om hållbar utveckling i Johannesburg 2002 Vid Johannesburg konferensen förband sig länderna att fortsätta arbeta tillsammans för hållbar utveckling. Länderna förklarade att de tänker följa Rio-deklarationen och genomföra åtgärdsprogrammet Agenda 21. Under konferensen lades fokus på följande områden: Fattigdomsbekämpning, Bevarande av naturresurser, Handel, Hälsa och konsumtion. 25 Ett aktivt miljöarbete bedrivs genom FN:s miljöprogram (UNEP) och genom en rad internationella konventioner, som till exempel Koyotoprotokollet, som rör klimatförändringar och konventioner om luftföroreningar och miljögifter EU:s tillväxtstrategi- Lissabonstrategin i halvtid sid. 4,18, och 5 samt Sörmlands och EU:s Lissabonstrategi 2005 sid Nyhetsbrev Regionförbundet Sörmland, nr 2, april Miljö/Hållbar utveckling/eu-satsningar Miljö/Hållbar utveckling/ EU-satsningar Strategiska utmaningar 2005/06:126. Sid

14 EU:s strategi för hållbar utveckling 2006 En ny strategi för hållbar utveckling antogs av EU:s medlemsländer vid Europeiska rådets möte i juni Den är en vidareutveckling av strategin som beslutades i Göteborg i juni 2001 och vid Europeiska rådets möte i Barcelona Den nya strategin innehåller ett antal mål och insatser inom sju områden: Klimatförändringar och ren energi Hållbara transporter Hållbar produktion och konsumtion Bevarande och förvaltning av naturresurser Folkhälsa Social integration, demografi och invandring Globala utmaningar när det gäller fattigdom och hållbar utveckling Strategin för hållbar utveckling och EU:s strategi för tillväxt och sysselsättning, den så kallade Lissabonstrategin ska komplettera varandra. Enligt båda strategierna kan de ekonomiska och sociala målen samt miljömålen förstärka varandra och bör därför utvecklas tillsammans. 27 Nationella Nationella miljökvalitetsmål De 16 nationella miljökvalitetsmålen antogs i april Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö 5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning 8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet 10. Hav i balans 11. Myllrande våtmarker 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap 14. Storslagen fjällmiljö 15. God bebyggd miljö 16. Ett rikt växt- och djurliv Flera av miljökvalitetsmålen har koppling till folkhälsomålen. Vissa mer direkta än andra. 27 EU:s arbete för hållbar utveckling, Regeringskansliet. 14

15 Nationella folkhälsomål Den nya svenska folkhälsopolitiken antogs 2003 och det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. 28 Folkhälsopolitiken utgår från elva målområden som fokuserar på faktorer i samhället som påverkar befolkningens hälsa, t.ex. livsvillkor, miljöer, levnadsvanor och produkter. 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomisk och social trygghet 3. Trygga och goda uppväxtvillkor 4. Ökad hälsa i arbetslivet 5. Sunda och säkra miljöer och produkter 6. En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Gott skydd mot smittspridning 8. Trygg och säker sexualitet och god reproduktiv hälsa 9. Ökad fysisk aktivitet 10. Goda matvanor och säkra livsmedel 11. Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och doping, samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande. Enligt de nationella folkhälsomålen är en viktig uppgift inom folkhälsoarbetet att skapa en god fysisk miljö. Genom folkhälsomål nummer fem, Sunda och säkra miljöer och produkter, blir kopplingen mellan miljö och folkhälsa tydlig men kopplingen finns också i flera av de andra målen. Den svenska strategin för hållbar utveckling 2002 Den svenska strategin för hållbar utveckling som från 2002 kompletterar EU strategin. Hållbar utveckling är en del av regeringens politik och ett övergripande mål som ska integreras i alla politikområden. En svensk strategi för hållbar utveckling redovisar regeringens strategi för social, ekonomisk och miljömässigt hållbar utveckling och nämner åtta kärnområden där integrationen kan fördjupas och utvecklas. 29 Den svenska strategin har tre utgångspunkter; För att uppnå en hållbar utveckling krävs globalt och regionalt samarbete. Hållbar utveckling måste integreras i alla politikområden. Det krävs ytterliggare insatser för att långsiktigt värna de kritiska resurser som utgör fundamentet för en hållbar utveckling inrättades även ett råd för hållbar utveckling av regeringen, Hållbarhetsrådet. Hållbarhetsrådet avvecklades under våren Ågren, G. 2003: Svensk strategi för hållbar utveckling. 15

16 Strategiska utmaningar 2005/06:126 Skriften Strategiska utmaningar 2005/06:126 omfattar alla dimensioner av hållbar utveckling. Fyra områden anses särskilt viktiga: Bygga samhället hållbart, Stimulera en god hälsa på lika villkor, Möta den demografiska utmaningen och att Främja en hållbar tillväxt. Sverige betonar även jämställdhetsaspekten av hållbar utveckling. 30 Bygga samhället hållbart Ett hållbart samhällsbyggande avser kommunal planering, regional utveckling, övergripande stadsplanering, kommunikationer och infrastruktur samt boende och god miljö. Det innefattar också människors möjligheter att delta i beslut som rör de här frågorna och är ett viktigt instrument för att uppnå mål om hållbar konsumtion och produktion. De 16 nationella miljökvalitetsmålen ska trygga en god miljö idag och för kommande generationer Det är viktigt att ge människor inflytande i alla led och att mänskliga resurser tas tillvara En livsmiljö med goda ekonomiska, sociala och miljömässiga förutsättningar för människor i olika delar av landet. Exempel på detta är tillgång till naturområden, ren luft, bra inomhusmiljöer Stimulera en god hälsa på lika villkor Att stimulera en god hälsa på lika villkor är viktigt för en hållbar tillväxt, god välfärd och ett miljömässigt hållbart Sverige. Det handlar om att skapa förutsättningar för bra levnadsvillkor som tillgång till arbete, god arbetsmiljö, ekonomisk och social trygghet, ett gott smittskydd, känsla av delaktighet och inflytande, trygg uppväxt för barn, bra miljö att leva i och sunda levnadsvanor. Samhälliga strukturer kan vara i form av lagstiftning, ekonomiska resurser, normer och traditioner inom olika samhällssektorer t.ex. arbetsmiljö, utbildning, boende, arbetsfördelning mellan kvinnor och män, trafik, jordbruk, fritid och kultur mm. 31 Möta den demografiska utmaningen Befolkningens struktur förändras och andelen äldre ökar vilket gör att försörjningsbördan på de yrkesarbetande ökar och välfärdssystemen sätts under press. Det i sin tur leder till ekonomiska och sociala konsekvenser. Den demografiska utvecklingen blir en utmaning som kräver insatser på flera områden. Social sammanhållning och delaktighet är grunden för en hållbar utveckling. Det finns en stark koppling mellan ett tillgängligt samhälle och ett hållbart samhälle. 32 Främja en hållbar tillväxt En politik för hållbar tillväxt främjar ekonomisk tillväxt utan att de ekosystem som vi är beroende av äventyras samtidigt som de mänskliga resurserna värnas. Resurser som skapas bör fördelas rättvist. 30 Strategiska utmaningar 2005/06: Ibid. 32 Ibid. 2005/06:126. Sid

17 Utveckling av hållbara produktions- och konsumtionsmönster, ren miljö och välfärd är mål i sig och bidrar till en ökad tillväxt. En ökad tillväxt gör det möjligt att genom utveckling av teknik lösa miljöproblem, men ökad tillväxt ger också upphov till nya miljöproblem som måste mötas. För detta krävs: En infrastruktur och samhällsplanering som underlättar för människor att agera hållbart. Till exempel närhet till inköpsställen, återvinningsstationer, hållbart utformade bostäder och energisystem samt transporter Hållbar avfallshantering och kemikalieanvändning Hållbar energipolitik För att kunna ge en indikation av läget vad gäller hållbar utveckling har regeringen med hjälp av SCB tagit fram tolv huvudindikatorer. Hälsa 1. Medellivslängd 2. Våld Hållbar konsumtion och produktion 3. Energieffektivitet 4. Investeringar Ekonomisk utveckling 5. Sysselsättningsgrad 6. Offentlig skuld 7. Tillväxt Social sammanhållning 8. Ekonomisk utsatthet 9. Demografisk försörjningsbörda Miljö och klimat 10. Växthusgaser 11. Farliga ämnen Global utveckling 12. Bistånd Regeringens proposition 2006/07:100 Finansplan, Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken Klimatförändringar har fått stor uppmärksamhet både nationellt och internationellt. I regeringens proposition 2006/07:100 slås fast att globala miljöfrågor, särskilt klimatpåverkan, är viktigt att arbeta med. Inom detta område krävs betydande insatser för att minska utsläppen i luft och vatten. Vidare behövs också åtgärder för att bromsa och mildra effekter av klimatförändringar. Regeringen har tagit tre initiativ vad gäller klimatpolitiska åtgärder: Ett vetenskapligt råd för klimatfrågor har skapats. Rådet har till uppgift att arbeta med vetenskapliga bedömningar inom klimatområdet. Rådet ska bland annat titta på vilka mål som bör sättas upp för klimatpolitiken i Sverige. Rådets rekommendationer kommer att utgöra ett underlag till den parlamentariska beredningen för klimatfrågor som utgör beredning för den klimatpolitiska proposition som regeringen tänker presentera En kommission för hållbar utveckling har inrättats. Klimatfrågan kommer att prioriteras det första året. Kommissionen ska främja arbete över sektorsgränser, anlägga ett internationellt perspektiv och se till såväl ekologiska, sociala som ekonomiska aspekter Proposition 2006/07:100, Finansplan, Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. 17

18 Regionala och lokala Regionala miljömål 2002 Regionala miljömål anger riktningen för det miljöarbete som bedrivs och kommer att bedrivas i respektive län. Dessa revideras kontinuerligt. I Sörmland antog Länsstyrelsen 2002 tolv regionala miljömål: Ingen övergödning, Hav i balans samt levande kuster och skärgård, Levande sjöar och vattendrag, Giftfri miljö, Ett rikt odlingslandskap, Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning, Skyddande ozonskikt, Säker strålmiljö, Grundvatten av god kvalitet, Myllrande våtmarker, God bebyggd miljö och Levande skogar. 34 Miljöpolitiskt program med folkhälsoperspektiv Landstinget Sörmland vill med det miljöpolitiska programmet visa den politiska viljeinriktningen när det gäller miljöarbetet kopplat till folkhälsoaspekten. Att miljön påverkar individers hälsa och även folkhälsan är tydligt. De övergripande målen med det miljöpolitiska programmet är att främja människors hälsa och miljön, att minska landstingets påverkan på klimatet, arbeta för en giftfri miljö, värna om den biologiska mångfalden och tillvarata kulturhistoriska värden. I Miljöpolitiskt program med folkhälsoperspektiv finns miljömål uppsatta inom följande områden: Energi Transporter Avfall Kemikalier Läkemedel Byggnader Jord- och skogsbruk Utbildning Upphandling 35 Arbete med att ta fram ett nytt miljöpolitiskt program avseende har startat under hösten Länsstrategin för folkhälsoarbetet 2002 En länsstrategi för folkhälsoarbetet i Sörmland fastställdes av kommunerna i Sörmland och Landstinget Sörmland I strategin betonas att folkhälso- och miljöfrågor har en naturlig koppling till varandra och att det är viktigt att fortsätta att utveckla miljöarbetet för att förbättra folkhälsan. 36 Regionala utvecklingsprogram (RUP) RUP är långsiktiga regionala program. Länsstyrelsen eller samverkansorgan/ självstyrelseorgan är huvudansvariga för detta program som är ett slags paraplydokument, vägledande för andra program och avtal t.ex. regionala tillväxtprogram (RTP), länsplaner för transportinfrastruktur (LTP) och regionala miljömålsprogram. 34 Regionala miljömål. Länsstyrelsen Södermanlands län Miljöpolitiskt program med folkhälsoperspektiv , Landstinget Sörmland 36 En länsstrategi för folkhälsoarbetet i Sörmland. Kommunerna och Landstinget i Sörmland

19 Det regionala utvecklingsprogrammet ska enligt förordning SFS 2003:595 ange inriktningar och prioriteringar i arbetet för en hållbar utveckling och programmet ska också utgöra ett underlag för samverkan mellan och inom statlig och kommunal verksamhet. 37 Det långsiktiga målet med regional utveckling är väl fungerande arbetsmarknads regioner med en god servicenivå i hela landet. I målet ingår ekonomisk tillväxt, jämställdhet och välfärd, minskad miljöpåverkan samt en god livsmiljö och hälsa. 38 Regionala tillväxtprogram (RTP) Regeringen har gett länsstyrelser eller samverkansorgan/självstyrelseorgan i uppdrag att ta fram förslag till regionala tillväxtprogram (RTP). Programmen ska samordna och främja åtgärder för en hållbar näringslivsutveckling. Områden som ska behandlas i programmet är: arbetskraftsförsörjning entreprenörskap, företagande och företagsklimat innovationssystem och kluster 39 De regionala tillväxtprogrammen är viktiga verktyg för att nå målen för den regionala utvecklingspolitiken. RUP och RTP programmen är instrument för att koordinera lokala och regionala visioner och implementering av nationella mål. 37 Miljömålen i det regionala utvecklingsarbetet. Rapport 5645, november 2006, Naturvårdsverket och NUTEK 38 Regeringskansliet. En svensk strategi för hållbar utveckling ekonomisk, social och miljömässig. Regeringens skrivelse 2003/04: Miljömålen i det regionala utvecklingsarbetet. Rapport 5645, november 2006, Naturvårdsverket och NUTEK 19

20 LAGSTIFTNING Lagstiftningen är ett viktigt verktyg för att omsätta politiska principer till konkreta krav på åtgärder. Regeringsformen I Regeringsformens 2 kap 2 står det att det allmänna har en skyldighet att trygga människors hälsa och att arbeta för en hållbar utveckling. 2 Den offentliga makten skall utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet. Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd skall vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten. Det skall särskilt åligga det allmänna att trygga rätten till hälsa, arbete, bostad och utbildning samt att verka för social omsorg och trygghet. Det allmänna skall främja en hållbar utveckling som leder till en god miljö för nuvarande och kommande generationer. Det allmänna skall verka för att demokratins idéer blir vägledande inom samhällets alla områden samt värna den enskildes privatliv och familjeliv. Det allmänna skall verka för att alla människor skall kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället. Det allmänna skall motverka diskriminering av människor på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller annan omständighet som gäller den enskilde som person. 40 Miljöbalken Miljöbalken (MB) trädde i kraft den första januari 1999 och är Sveriges första samlade miljölagstiftning. Miljöbalkens tillämpningsområde är kopplat till målet om en hållbar utveckling. Dessa regler gäller alla verksamheter eller åtgärder som inte är av försumbar betydelse. Miljöbalkens mål är att främja en hållbar utveckling så att vår generation och kommande generationer har en hälsosam och god miljö att leva i. Balkens bestämmelser avser både miljön och människors hälsa. Miljö- och hälsoskyddsfrågorna har samordnats och fått samma status. MB 1 kap 1 Miljöbalken ska tillämpas så att människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter oavsett om dessa påverkats av föroreningar eller annan påverkan. Miljöbalken gäller för allt som bl.a. annat kan: Påverka hälsan och miljön negativt Förstöra natur- och kulturmiljöer Utarma den biologiska mångfalden Äventyra en långsiktig god hushållning med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt Leda till misshushållning med råvaror och energi 40 Regeringsformen 2 kap 2 20