HÅLLBAR UTVECKLING - sett ur ett miljö- och folkhälsoperspektiv FÖRSTUDIE

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "HÅLLBAR UTVECKLING - sett ur ett miljö- och folkhälsoperspektiv FÖRSTUDIE"

Transkript

1 HÅLLBAR UTVECKLING - sett ur ett miljö- och folkhälsoperspektiv FÖRSTUDIE Folkhälsocentrum Landstinget Sörmland Hösten 2006/Våren 2007

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 4 SYFTE... 5 Övergripande målsättning... 5 Uppdragets mål...5 Avgränsningar... 5 Metod... 5 Definitioner och begrepp... 6 BEGREPPET HÅLLBAR UTVECKLING... 8 Den sociala dimensionen... 9 Den miljömässiga dimensionen Den ekonomiska dimensionen MÅL, ÖVERENSKOMMELSER OCH SKRIVELSER Internationella FN:s miljökonferens i Stockholm, FN:s miljökonferens i Rio de Janeiro Amsterdamfördraget Lissabonstrategin EU:s första strategi för hållbar utveckling 2001/ FN:s konferens om hållbar utveckling i Johannesburg EU:s strategi för hållbar utveckling Nationella Nationella miljökvalitetsmål Nationella folkhälsomål Den svenska strategin för hållbar utveckling Strategiska utmaningar 2005/06: Regeringens proposition 2006/07:100 Finansplan, Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken Regionala och lokala Regionala miljömål Miljöpolitiskt program med folkhälsoperspektiv

3 Länsstrategin för folkhälsoarbetet Regionala utvecklingsprogram (RUP) Regionala tillväxtprogram (RTP) LAGSTIFTNING Regeringsformen Miljöbalken EU:s viktigaste miljöprinciper och lagar KOPPLINGAR MILJÖ OCH FOLKHÄLSA Transporter/ kommunikationer Energi Livsmedel Kultur Upphandling Bostadsmiljöer Arbetsmiljö Rehabilitering REFERENSER Förstudien runt Hållbar utveckling har genomförts av: Anna Klippmark, Sektionen för miljöstöd, Folkhälsocentrum Therése Jansson, Sektionen för folkhälsa, Folkhälsocentrum 3

4 INLEDNING Hållbar utveckling har kommit att bli en viktig utgångspunkt för internationellt och nationellt miljö- och folkhälsoarbete. Det råder ingen direkt konsensus runt definitionen av begreppet Hållbar utveckling men det syftar till att förbättra och utveckla arbetet inom alla sakområden så att det tar hänsyn till och balanserar de miljömässiga, sociala och ekonomiska konsekvenserna i ett längre tidsperspektiv. 1 Dessa tre dimensioner är inbördes beroende av varandra och påvisar att det finns kopplingar mellan områdena för folkhälsa, miljö och kultur. Dessa har i sin tur betydelse för den ekonomiska utvecklingen och omvänt. 2 I propositionen, Om vissa folkhälsofrågor (1990/91:175), introducerar den svenska regeringen uttrycket en hållbar utveckling. På samma sätt som sker inom miljöpolitiken bör man inom hälsopolitiken, när olika utvecklingsalternativ ska bedömas, kunna tala om en hållbar utveckling ur ett hälsoperspektiv. 3 Hoten mot en hållbar utveckling är på många sätt globala och samarbete mellan Förenta nationerna (FN) och mer regionala institutioner bland annat Europeiska unionen (EU) är viktigt. Ansvaret för en hållbar utveckling ligger dock främst på de enskilda länderna och på den lokala nivån där man kan börja från grunden och ta ansvar för vad som kan och bör göras. 4 Denna förstudie är en del av arbetet runt uppdraget Hållbar utveckling i Landstinget Sörmland. Uppdraget är formulerat utifrån Budget med uppdrag 2006 samt 2007 (Direktiv LS-LED samt LS LED06-405). Uppdraget genomförs av sektionen för miljö samt sektionen för folkhälsa vid Folkhälsocentrum, Landstinget Sörmland. Förstudien koncentreras runt de delar av uppdraget som handlar om att kartlägga och utreda kopplingar mellan folkhälsa och miljö ur ett hållbarhetsperspektiv. Arbetet fokuserar på hållbar utveckling och dess tre dimensioner; den miljömässiga, den sociala och den ekonomiska. För att bevara hållbarhetsperspektivet och för att relationerna mellan de olika dimensionerna ska kunna förstås, måste alla tre åskådliggöras. Lite större vikt läggs dock på att belysa de sociala och miljömässiga dimensionerna då det är inom dessa kopplingar mellan folkhälsa och miljö är starkast. Utifrån en översikt av kopplingarna inom de två områdena förtydligas hur det strategiska arbetet inom landstingets folkhälso- och miljöarbete kan bedrivas för att stärka hållbarhetsperspektivet. Arbetet baseras på litteraturstudier av internationella, nationella, regionala samt lokala lagtexter, strategier och mål samt aktuell litteratur inom området hållbar utveckling. Utifrån denna studie har vi valt att presentera ett antal områden där kopplingarna mellan miljö och folkhälsa är starka samt där vi kan se att det finns mandat för landstinget att arbeta vidare, utifrån organisationens uppdrag. 1 Regeringens skrivelse 2005/06:126. Sid Statens folkhälsoinstitut. Folkhälsa och regionala utvecklingsprogram (RUP). (N2004/2763/RUT; N2002/2055/RUT) 3 SOU 1998:43 4 Miljö/Hållbar utveckling/ EU-satsningar. 4

5 SYFTE Syftet med uppdraget är att, utifrån ett hållbarhetsperspektiv, kartlägga och utreda kopplingar mellan miljö och folkhälsa inom ramen för landstingets uppdrag. Övergripande målsättning Övergripande målsättning är att uppdragets resultat ska medverka till en hållbar utveckling utifrån beskrivning nedan: Den ekonomiska dimensionen - ekonomiska resurser, utveckling och tillväxt Den sociala dimensionen innefattar aspekter rörande människors behov och utveckling, kultur, sociala resurser och fattigdomsbekämpning Den miljömässiga dimensionen yttre förhållanden som påverkar allt liv, omfattar luft, vatten, mark, naturresurser, flora, fauna, människan samt samspelet mellan dessa Dessa dimensioner är alla inbördes beroende av varandra och ska bidra till att jordens resurser ska räcka till även för kommande generationer. Uppdragets mål Utreda kopplingar mellan folkhälsa och miljö Förtydliga landstingets roll i hållbarhetsarbetet i relation till andra lokala och regionala aktörer Medverka till en ökad medvetenhet om hållbarhetsperspektivet inom organisationen Ge konkreta förslag på hur befintliga uppdrag kan stärkas ur ett hållbarhetsperspektiv Stärka hållbarhetsperspektivet inom landstingets folkhälso- och miljöuppdrag Utifrån resultatet kommentera eventuella behov av fortsatt utvecklingsarbete kring hållbar utveckling Avgränsningar Arbetet fokuserar på kopplingar mellan miljö och folkhälsa sett ur de tre dimensionerna; social, miljömässig och ekonomisk hållbarhet. Metod Via litteraturstudier synliggöra kopplingarna mellan strategiska miljö- och folkhälsofrågor ur ett hållbarhetsperspektiv Utifrån en systematisk genomgång av Landstinget Sörmlands styrande dokument 5 definiera dess roll i arbetet för en hållbar utveckling Genom samverkan och dialog med relevanta aktörer på lokal, regional och nationell nivå 5 Med styrande dokument menas dokument som är styrande för alla verksamheter inom Landstinget Sörmland. Dokumenten är fastställda politiskt eller på koncernnivå 5

6 Definitioner och begrepp Agenda 21 är en handlingsplan för jordens bevarande som antogs vid FN:s konferens i Rio de Janeiro Handlingsplanen skrevs under av 181 länder. Folkhälsa är ett samlande begrepp för hela befolkningens hälsotillstånd, som tar hänsyn till såväl nivå som fördelning av hälsan. En god folkhälsa handlar således inte bara om att hälsan bör vara så bra som möjligt, den bör också vara så jämlikt fördelad som möjligt. Det primära intresset är de bestämningsfaktorer som har stor betydelse för människors hälsa. 6 Folkhälsoarbetet systematiska och målinriktade hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser för att åstadkomma en god och jämlik hälsa för hela befolkningen. Åtgärderna kan både vara inriktade på att skapa gynnsamma förutsättningar och miljöer för hälsan (socialt, kulturellt, fysiskt, politiskt, ekonomiskt och emotionellt). Det kan också vara riktade insatser mot individer, grupper eller institutioner för att förmedla kunskap och öka medvetenheten om samband mellan levnadsvanor, livsvillkor och hälsa. 7 Fossila bränslen Kol, olja och naturgas. Bränslen som innehåller kol som har bildats ur djur och växter som levde för länge sedan. Bensin och diesel räknas hit. Förebygga förorening - Tillämpning av processer, rutiner och användning av material eller produkter för att undvika, minska eller begränsa förorening, t ex återvinning, rening, processtekniska åtgärder, styrsystem, effektiv resurshållning och utbyte av material. Hållbar utveckling är en samhällsutveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. 8 Hälsa är en dimension som säger något om människans kroppsliga och psykiska tillstånd. Som sådan kan hälsan vara både god och dålig. WHO:s hälsodefinition från 1946: Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte endast frånvaron av sjukdom och handikapp. 9 Hälsofrämjande arbete insatser inom alla områden i samhället där avsaknaden av insatser skulle kunna leda till ohälsa. Fokus ligger inte på riskfaktorer för sjukdom, utan på friskfaktorer och skyddsfaktorer för hälsa. Hälsofrämjande arbete är den process som ger människor möjlighet att öka kontrollen över sin hälsa och förbättra den. Inflytande beskriver individens eller gruppens möjlighet att utöva kontroll över sin situation. Två delar av denna möjlighet till inflytande/kontroll kan lyftas fram nämligen inflytande i beslut och inflytande över handling. 10 Kluster begreppet av kluster utgår från att det finns koncentrationer av företag i ett område som har ömsesidiga och ofta starka fördelar av geografisk närhet. Inom ett kluster finns ofta ett fungerande samarbete mellan det privata, finansiärer och entreprenör samt arbetskraft och utbildning/utveckling. 6 Janlert, U Janlert, U Regeringen. GBLLqv7 9 Janlert, U Theorell, T

7 Kopplingar - Med kopplingar avser författarna till detta arbete faktorer eller förhållanden runt miljö som kan påverka och ha effekter på folkhälsan och omvänt. Kyotoprotokollet - I Japan 1997 skevs Kyotoprotokollet under av ca 40 stycken industriländer som förband sig att minska sina utsläpp av koldioxid och fem andra växthusgaser med drygt fem procent från 1990 års utsläppsnivå, under perioden Idag har ca 123 länder ratificerat avtalet. Miljö- Yttre förhållanden som påverkar allt liv. Omfattar luft, vatten, mark, naturresurser, flora, fauna, människan samt samspelet mellan dessa. Miljöbelastning Resultat av en aktivitet som påverkar den yttre miljön negativt. Miljöpåverkan Förändring i miljön positiv eller negativ, till exempel utsläpp till luft, mark och vatten som uppstår genom olika aktiviteter i en verksamhet. RUP Regionala utvecklingsprogram är långsiktiga regionala program. Ett slags paraplydokument vägledande för andra program och avtal till exempel regionala tillväxtprogram. Länsstyrelsen eller samverkansorgan/ självstyrelseorgan är huvudansvariga för detta program. RTP - Regionala tillväxtprogram är program för att samordna och främja åtgärder för en hållbar näringslivsutveckling. Länsstyrelsen eller samverkansorgan/ självstyrelseorgan är huvudansvariga för detta program. Sjukdomsförebyggande arbete innebär insatser i syfte att undanröja risker för problem och orsaker till sjukdomar. Det handlar om riktade insatser mot individer eller grupper av personer med ökad risk att drabbas av vissa bestämda sjukdomar och syftar till att förebygga dessa sjukdomar Janlert, U

8 BEGREPPET HÅLLBAR UTVECKLING Begreppet hållbar utveckling formulerades i den så kallade Brundtland-rapporten, Vår gemensamma framtid Rapporten ingick i ett förarbete till FN:s konferens om miljö och utveckling, United Nations Conference on Environment and Development (UNCED), i Rio de Janeiro EU och Sveriges arbete med omställning till ett hållbart samhälle grundas på Brundtlandskommissionens definition av hållbar utveckling, vilken är "en samhällsutveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov". 12 Landstinget Sörmland har inte formulerat någon egen definition av vad organisationen anser vara en hållbar utveckling och därför har vi i detta förarbete valt att utgå från Brundtland definitionen. Sociala dimensionen Ekonomiska dimensionen Miljömässiga dimensionen Begreppet hållbar utveckling innehåller tre dimensioner: Den ekonomiska dimensionen - ekonomiska resurser, utveckling och tillväxt Den sociala dimensionen innefattar aspekter rörande människors behov och utveckling, kultur, sociala resurser och fattigdomsbekämpning Den miljömässiga dimensionen yttre förhållanden som påverkar allt liv, omfattar luft, vatten, mark, naturresurser, flora, fauna, människan samt samspelet mellan dessa Kultur anses i detta arbete som en viktig del i den sociala dimensionen. I vissa skrivelser talas det om kulturen som en fjärde dimension. Dessa dimensioner är alla inbördes beroende av varandra. För att jordens resurser ska räcka till även för kommande generationer krävs en balans och integrering mellan ekonomiska, sociala och miljömässiga dimensioner. 13 Det handlar om att balansera alla de tre dimensionerna för att nå en hållbar utveckling, tappas en är hållbarhetstanken förlorad. Den miljömässiga hållbarheten kan ses som överordnad då vi bara har en jord att leva på vilket gör den till en förutsättning för den sociala och ekonomiska hållbarheten Regeringen. GBLLqv7 13 Regeringens skrivelse 2005/06:126 och Miljödepartementet skrivelse 2003/04: Kjellström, T; Håkansta, C och Hogstedt, C. Sid

9 Den sociala dimensionen En utveckling som är socialt hållbar sätter människors behov och utveckling i centrum. Demokrati, trygghet, delaktighet, inflytande och hälsa är viktiga begrepp i strävan efter ett samhälle där alla människor har samma möjligheter. Sociala aspekter bör vägas in i alla beslut som rör människors hälsa vilket gör folkhälsa till en del i den sociala dimensionen. Social hållbarhet innebär också att ta hänsyn till hur miljön påverkar människor och hur människor påverkar miljön. En social hållbar utveckling är en del av ett samhälle som: tillgodoser människors grundläggande behov som mat, skydd, utbildning, arbete inkomst och säkra levnads- och arbetsvillkor garanterar en rättvis fördelning av resurser förhöjer den fysiska, sociala och mentala hälsan hos befolkningen. bevarar biologiska och kulturella arv vilket stärker människors känsla av delaktighet och sammanhang i sin historia och miljö förespråkar jämställdhet och harmoni mellan människor grundar sig på demokratiska värden är levnadsanpassat d.v.s. kopplar samman samhällets allmänna platser med invånarnas sociala, emotionella och fysiska välmående System och processer som används för att nå detta samhälle kan sägas vara den mjuka infrastrukturen i samhället. Den mjuka strukturen innefattar allmän service (skola, hälsovård, social service, rekreation och kultur) samt informell service i samhället så som frivilligorganisationer, nätverk och kontakter. Dessa element måste integreras i samhällsplaneringen på samma sätt som den hårda strukturen för att få samhällen som är välmående och fungerar bra. Vid planering av byggande måste hänsyn tas till grundläggande mjuka frågor som möjligheter för matproduktion och dess tillgång, lika möjligheter till arbete och skola. Det inkluderar även sociala mötesplatser och delaktighet. En socialt hållbar miljö är en framgångsfaktor för regioner, kommuner och landsting. En kommun som växer för snabbt kan få ökade sociala problem som leder till ökat tryck på samhället. Samhället består av människor och platserna där de bor och måste därför vara både miljömässigt och socialt hållbart. En god folkhälsa är också ett väsentligt mål för en hållbar utveckling. 15 Ett samhälle som är hållbart har skapat förutsättningar att ge alla människor en hälsosam miljö, meningsfull tillvaro med möjligheter till aktivt deltagande i samhället och en inkomst som är tillräcklig för att möta dagens behov. Det motsatta förhållandet råder också, då existensen av dessa villkor i sig är viktiga förutsättningar för ett socialt hållbart samhälle Kjellström, T; Håkansta, C och Hogstedt, C. Sid Ibid. Sid. 40 9

10 Den miljömässiga dimensionen Med den miljömässiga dimensionen avses yttre förhållande som påverkar allt liv: luft, vatten mark, naturresurser, flora, fauna, människan och samspelet mellan dessa. En hållbar utveckling inom miljöområdet handlar om att långsiktigt bevara en bra miljö att leva i samt att minska påverkan på naturen och människors hälsa. Miljöfrågorna har fått allt större fokus i samhällsdebatten. Sveriges riksdag, regering, EU, andra nationella och internationella organ är överens om att miljö är ett prioriterat område, som alla måste arbeta med för att nå en hållbar samhällsutveckling. Detta synsätt återspeglas i lagstiftningen inom olika områden. En miljömässigt hållbar utveckling är en del av ett samhälle som präglas av: långsiktighet - de miljömässiga konsekvenserna måste ses i ett längre tidsperspektiv och sättas i samband med de ekonomiska och sociala dimensionerna varsamhet med de naturresurser som finns - nyttja men inte utnyttja stödjande insatser inom miljöområdet och förmågan att se sambanden med de andra dimensionerna. Det som är bra för människan och miljön är också långsiktigt bra för ekonomin samverkan lokalt, regionalt, inom EU och internationellt är viktigt och att alla människor ges förutsättningar att känna sig delaktiga i den utveckling som sker 17 Den svenska miljöpolitiken byggs upp kring de 16 nationella miljökvalitetsmålen. Omställningen av energi och transportsystem, en giftfri miljö, effektiva kretslopp och hushållning med naturens resurser är några områden som miljöarbetet fokuseras kring idag. De nationella miljökvalitetsmålen gör den miljömässiga dimensionen av hållbar utveckling tydlig och är bland annat tillsammans med de nationella folkhälsomålen vägledande för hur en hållbar utveckling ska nås. 17 Regeringens skrivelse 2005/06:126. Sid. 7 och

11 Den ekonomiska dimensionen En politik för hållbar tillväxt främjar ekonomisk tillväxt utan att de ekosystemen vi är beroende av riskeras och skadas, samtidigt som de mänskliga resurserna skyddas. En ren miljö och en god hälsa är mål som i sig bidrar till ekonomisk tillväxt. Med ekonomisk tillväxt menas att de ekonomiska resurserna i samhället ökar. Inom ekonomi knyts numera ofta hållbarhet till utveckling av ekonomins alla kapitalområden. Indirekt säger den typen av definition endast något om resursers effektivitet och inget om fördelning av resurserna, ökat inslag av energi som är förnybar, minskade mängder avfall eller livscykelperspektivet. Utvecklingen anses inte hållbar om landets förmögenhet minskar vilket kan leda till att framtida generationers välfärd minskar. 18 En av vår tids politiska utmaningar är att hitta balans mellan konkurrerande ekosystem, dess tjänster och förhållanden utan att äventyra materiell välfärd och dess tillväxt. En allt mer globaliserad värld med ökat tryck på naturen och resurserna skapar hälso- och miljöhot som är världsomfattande och som kräver åtgärder av global omfattning vilket i sig är en utmaning. En ekonomisk hållbar utveckling är en del av ett samhälle som: sätter också de mänskliga behoven i centrum, inte enbart marknadens eller ekonomins hushållar och fördelar resurser rättvist så att sammanhållningen i samhället är hållbar i flera generationer bevarar och stärker konkurrenskraft genom att integrera sociala och miljömässiga frågor i verksamheter skapar förutsättningar för sunda och stabila ekonomiska förhållanden 18 Samhällsekonomiska aspekter på hållbar utveckling. Sid

12 MÅL, ÖVERENSKOMMELSER OCH SKRIVELSER Internationella FN:s miljökonferens i Stockholm, 1972 Konferensen i Stockholm var den första miljökonferensen som hölls i FN:s regi. Delegater från 113 länder samlades för att diskutera sex huvudfrågor: bebyggelse och boendemiljö, utnyttjande av naturresurser, identifiering och kontroll av föroreningar, sociala, kulturella, utbildnings- och informationsaspekter av miljöproblem, utveckling och miljövård och konsekvenser av eventuella åtgärder mot miljöförstöring. Konferensen ledde inte till någon direkt handlingsplan men fungerade som ett startskott för FN:s arbete för miljöskydd. Generalförsamling upprättade efter rekommendationer av konferensen FN:s miljöprogram, United Nations Environment Programme (UNEP). 19 FN:s miljökonferens i Rio de Janeiro 1992 Rio-deklarationens principer för hållbar utveckling godkändes av 178 länder och innehåller 27 grundläggande principer för miljö- och utvecklingsarbete t ex. försiktighetsprincipen, principen som innebär att förorenaren ska betala (PPP principen) och produktvalsprincipen. Agenda 21 är ett globalt åtgärdsprogram för miljö och utveckling som antogs vid FN:s miljökonferens i Rio de Janeiro Målet med Agenda 21 är att bekämpa fattigdom och undanröja miljöhot. Enligt programmet skapas en varaktig förändring genom att miljöarbetet decentraliseras och lokala aktiviteter främjas. 20 Amsterdamfördraget 1999 Med Amsterdamfördraget har målet om hållbar utveckling skrivits in i EU:s grundlagar. Fyra områden prioriteras i handlingsprogrammet för miljö, Miljö 2010: Vår framtid, vårt val : Klimatförändringar, Naturen och den biologiska mångfalden, Miljö och hälsa samt Hållbar användning av naturresurser och Hållbar avfallshantering. 21 Lissabonstrategin 2000 Lissabonstrategin är en strategisk metod att arbeta med frågor ur ett lokalt, regionalt och nationellt perspektiv. Vid toppmötet i Lissabon våren 2000 satte EU:s medlemsländer upp målet att till 2010 göra unionen till världens mest konkurrenskraftiga kunskapsekonomi. Detta innebär en ekonomi med möjlighet till hållbar ekonomisk tillväxt, fler och bättre arbetstillfällen och en högre grad av social sammanhållning. Året efter Lissabontoppmötet lades det till ytterligare ett huvudmål, hållbar utveckling. Ökad tillväxt kan inte nås genom att tömma miljön på dess resurser. Bra miljö och social trygghet är bra för tillväxten. Enligt Lissabonstrategin ska alla medlemsländer utforma en nationell strategi för hållbarhet som innefattar alla tre dimensionerna. EU har utarbetat målsättningar med ett stort antal strukturindikatorer (mått) inom sex olika områden: 19 Svenska FN förbundet. FN konferenser. 20 Regeringen. Agenda 21-Rio de Janeiro, Johannesburg och framåt. GBLLqv7 21 Miljö/Hållbar utveckling/ EU-satsningar. 12

13 Ekonomierna i sin helhet Sysselsättning Innovation och forskning Ekonomiska reformer Social sammanhållning Miljö 22 Regionförbundet Sörmland arbetar med att implementera Lissabonstrategin i Sörmland. Kommunernas politiska ledning och kommuncheferna i länet har enats om att pröva elva av de indikatorer som finns uppsatta i strategin. Indikatorerna som ska mätas är: Befolkningstillväxt Sysselsättningsgrad % Sysselsättningsgrad utomnordiskt ursprung % Lönesumma/invånare Samlat resultat/omsättningstillväxt Antal nystartade företag Utbildningsnivå, humankapital Koldioxid/basår/invånare (exkl. SSAB) Andel miljöklassade bilar Andelen restavfall Hälsotal 23 EU:s första strategi för hållbar utveckling 2001/2005 EU:s strategi för hållbar utveckling fastställdes vid EU-topp mötet i Göteborg Den innehåller en långsiktig vision och värdegrund samt konkreta mål och handlingsplaner för en hållbar samhällsutveckling. Den svenska strategin för hållbar utveckling 2002 kompletterar EU strategin antog Europeiska rådet ett uttalande om huvudprinciperna för en hållbar utveckling. I detta definieras mål för miljöskydd, social rättvisa och sammanhållning, ekonomiskt välstånd och internationellt ansvar. 3 FN:s konferens om hållbar utveckling i Johannesburg 2002 Vid Johannesburg konferensen förband sig länderna att fortsätta arbeta tillsammans för hållbar utveckling. Länderna förklarade att de tänker följa Rio-deklarationen och genomföra åtgärdsprogrammet Agenda 21. Under konferensen lades fokus på följande områden: Fattigdomsbekämpning, Bevarande av naturresurser, Handel, Hälsa och konsumtion. 25 Ett aktivt miljöarbete bedrivs genom FN:s miljöprogram (UNEP) och genom en rad internationella konventioner, som till exempel Koyotoprotokollet, som rör klimatförändringar och konventioner om luftföroreningar och miljögifter EU:s tillväxtstrategi- Lissabonstrategin i halvtid sid. 4,18, och 5 samt Sörmlands och EU:s Lissabonstrategi 2005 sid Nyhetsbrev Regionförbundet Sörmland, nr 2, april Miljö/Hållbar utveckling/eu-satsningar. 25 Miljö/Hållbar utveckling/ EU-satsningar. 26 Strategiska utmaningar 2005/06:126. Sid

14 EU:s strategi för hållbar utveckling 2006 En ny strategi för hållbar utveckling antogs av EU:s medlemsländer vid Europeiska rådets möte i juni Den är en vidareutveckling av strategin som beslutades i Göteborg i juni 2001 och vid Europeiska rådets möte i Barcelona Den nya strategin innehåller ett antal mål och insatser inom sju områden: Klimatförändringar och ren energi Hållbara transporter Hållbar produktion och konsumtion Bevarande och förvaltning av naturresurser Folkhälsa Social integration, demografi och invandring Globala utmaningar när det gäller fattigdom och hållbar utveckling Strategin för hållbar utveckling och EU:s strategi för tillväxt och sysselsättning, den så kallade Lissabonstrategin ska komplettera varandra. Enligt båda strategierna kan de ekonomiska och sociala målen samt miljömålen förstärka varandra och bör därför utvecklas tillsammans. 27 Nationella Nationella miljökvalitetsmål De 16 nationella miljökvalitetsmålen antogs i april Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö 5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning 8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet 10. Hav i balans 11. Myllrande våtmarker 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap 14. Storslagen fjällmiljö 15. God bebyggd miljö 16. Ett rikt växt- och djurliv Flera av miljökvalitetsmålen har koppling till folkhälsomålen. Vissa mer direkta än andra. 27 EU:s arbete för hållbar utveckling, Regeringskansliet. 14

15 Nationella folkhälsomål Den nya svenska folkhälsopolitiken antogs 2003 och det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. 28 Folkhälsopolitiken utgår från elva målområden som fokuserar på faktorer i samhället som påverkar befolkningens hälsa, t.ex. livsvillkor, miljöer, levnadsvanor och produkter. 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomisk och social trygghet 3. Trygga och goda uppväxtvillkor 4. Ökad hälsa i arbetslivet 5. Sunda och säkra miljöer och produkter 6. En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Gott skydd mot smittspridning 8. Trygg och säker sexualitet och god reproduktiv hälsa 9. Ökad fysisk aktivitet 10. Goda matvanor och säkra livsmedel 11. Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och doping, samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande. Enligt de nationella folkhälsomålen är en viktig uppgift inom folkhälsoarbetet att skapa en god fysisk miljö. Genom folkhälsomål nummer fem, Sunda och säkra miljöer och produkter, blir kopplingen mellan miljö och folkhälsa tydlig men kopplingen finns också i flera av de andra målen. Den svenska strategin för hållbar utveckling 2002 Den svenska strategin för hållbar utveckling som från 2002 kompletterar EU strategin. Hållbar utveckling är en del av regeringens politik och ett övergripande mål som ska integreras i alla politikområden. En svensk strategi för hållbar utveckling redovisar regeringens strategi för social, ekonomisk och miljömässigt hållbar utveckling och nämner åtta kärnområden där integrationen kan fördjupas och utvecklas. 29 Den svenska strategin har tre utgångspunkter; För att uppnå en hållbar utveckling krävs globalt och regionalt samarbete. Hållbar utveckling måste integreras i alla politikområden. Det krävs ytterliggare insatser för att långsiktigt värna de kritiska resurser som utgör fundamentet för en hållbar utveckling inrättades även ett råd för hållbar utveckling av regeringen, Hållbarhetsrådet. Hållbarhetsrådet avvecklades under våren Ågren, G. 2003: Svensk strategi för hållbar utveckling. 15

16 Strategiska utmaningar 2005/06:126 Skriften Strategiska utmaningar 2005/06:126 omfattar alla dimensioner av hållbar utveckling. Fyra områden anses särskilt viktiga: Bygga samhället hållbart, Stimulera en god hälsa på lika villkor, Möta den demografiska utmaningen och att Främja en hållbar tillväxt. Sverige betonar även jämställdhetsaspekten av hållbar utveckling. 30 Bygga samhället hållbart Ett hållbart samhällsbyggande avser kommunal planering, regional utveckling, övergripande stadsplanering, kommunikationer och infrastruktur samt boende och god miljö. Det innefattar också människors möjligheter att delta i beslut som rör de här frågorna och är ett viktigt instrument för att uppnå mål om hållbar konsumtion och produktion. De 16 nationella miljökvalitetsmålen ska trygga en god miljö idag och för kommande generationer Det är viktigt att ge människor inflytande i alla led och att mänskliga resurser tas tillvara En livsmiljö med goda ekonomiska, sociala och miljömässiga förutsättningar för människor i olika delar av landet. Exempel på detta är tillgång till naturområden, ren luft, bra inomhusmiljöer Stimulera en god hälsa på lika villkor Att stimulera en god hälsa på lika villkor är viktigt för en hållbar tillväxt, god välfärd och ett miljömässigt hållbart Sverige. Det handlar om att skapa förutsättningar för bra levnadsvillkor som tillgång till arbete, god arbetsmiljö, ekonomisk och social trygghet, ett gott smittskydd, känsla av delaktighet och inflytande, trygg uppväxt för barn, bra miljö att leva i och sunda levnadsvanor. Samhälliga strukturer kan vara i form av lagstiftning, ekonomiska resurser, normer och traditioner inom olika samhällssektorer t.ex. arbetsmiljö, utbildning, boende, arbetsfördelning mellan kvinnor och män, trafik, jordbruk, fritid och kultur mm. 31 Möta den demografiska utmaningen Befolkningens struktur förändras och andelen äldre ökar vilket gör att försörjningsbördan på de yrkesarbetande ökar och välfärdssystemen sätts under press. Det i sin tur leder till ekonomiska och sociala konsekvenser. Den demografiska utvecklingen blir en utmaning som kräver insatser på flera områden. Social sammanhållning och delaktighet är grunden för en hållbar utveckling. Det finns en stark koppling mellan ett tillgängligt samhälle och ett hållbart samhälle. 32 Främja en hållbar tillväxt En politik för hållbar tillväxt främjar ekonomisk tillväxt utan att de ekosystem som vi är beroende av äventyras samtidigt som de mänskliga resurserna värnas. Resurser som skapas bör fördelas rättvist. 30 Strategiska utmaningar 2005/06: Ibid. 32 Ibid. 2005/06:126. Sid

17 Utveckling av hållbara produktions- och konsumtionsmönster, ren miljö och välfärd är mål i sig och bidrar till en ökad tillväxt. En ökad tillväxt gör det möjligt att genom utveckling av teknik lösa miljöproblem, men ökad tillväxt ger också upphov till nya miljöproblem som måste mötas. För detta krävs: En infrastruktur och samhällsplanering som underlättar för människor att agera hållbart. Till exempel närhet till inköpsställen, återvinningsstationer, hållbart utformade bostäder och energisystem samt transporter Hållbar avfallshantering och kemikalieanvändning Hållbar energipolitik För att kunna ge en indikation av läget vad gäller hållbar utveckling har regeringen med hjälp av SCB tagit fram tolv huvudindikatorer. Hälsa 1. Medellivslängd 2. Våld Hållbar konsumtion och produktion 3. Energieffektivitet 4. Investeringar Ekonomisk utveckling 5. Sysselsättningsgrad 6. Offentlig skuld 7. Tillväxt Social sammanhållning 8. Ekonomisk utsatthet 9. Demografisk försörjningsbörda Miljö och klimat 10. Växthusgaser 11. Farliga ämnen Global utveckling 12. Bistånd Regeringens proposition 2006/07:100 Finansplan, Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken Klimatförändringar har fått stor uppmärksamhet både nationellt och internationellt. I regeringens proposition 2006/07:100 slås fast att globala miljöfrågor, särskilt klimatpåverkan, är viktigt att arbeta med. Inom detta område krävs betydande insatser för att minska utsläppen i luft och vatten. Vidare behövs också åtgärder för att bromsa och mildra effekter av klimatförändringar. Regeringen har tagit tre initiativ vad gäller klimatpolitiska åtgärder: Ett vetenskapligt råd för klimatfrågor har skapats. Rådet har till uppgift att arbeta med vetenskapliga bedömningar inom klimatområdet. Rådet ska bland annat titta på vilka mål som bör sättas upp för klimatpolitiken i Sverige. Rådets rekommendationer kommer att utgöra ett underlag till den parlamentariska beredningen för klimatfrågor som utgör beredning för den klimatpolitiska proposition som regeringen tänker presentera En kommission för hållbar utveckling har inrättats. Klimatfrågan kommer att prioriteras det första året. Kommissionen ska främja arbete över sektorsgränser, anlägga ett internationellt perspektiv och se till såväl ekologiska, sociala som ekonomiska aspekter Proposition 2006/07:100, Finansplan, Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. 17

18 Regionala och lokala Regionala miljömål 2002 Regionala miljömål anger riktningen för det miljöarbete som bedrivs och kommer att bedrivas i respektive län. Dessa revideras kontinuerligt. I Sörmland antog Länsstyrelsen 2002 tolv regionala miljömål: Ingen övergödning, Hav i balans samt levande kuster och skärgård, Levande sjöar och vattendrag, Giftfri miljö, Ett rikt odlingslandskap, Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning, Skyddande ozonskikt, Säker strålmiljö, Grundvatten av god kvalitet, Myllrande våtmarker, God bebyggd miljö och Levande skogar. 34 Miljöpolitiskt program med folkhälsoperspektiv Landstinget Sörmland vill med det miljöpolitiska programmet visa den politiska viljeinriktningen när det gäller miljöarbetet kopplat till folkhälsoaspekten. Att miljön påverkar individers hälsa och även folkhälsan är tydligt. De övergripande målen med det miljöpolitiska programmet är att främja människors hälsa och miljön, att minska landstingets påverkan på klimatet, arbeta för en giftfri miljö, värna om den biologiska mångfalden och tillvarata kulturhistoriska värden. I Miljöpolitiskt program med folkhälsoperspektiv finns miljömål uppsatta inom följande områden: Energi Transporter Avfall Kemikalier Läkemedel Byggnader Jord- och skogsbruk Utbildning Upphandling 35 Arbete med att ta fram ett nytt miljöpolitiskt program avseende har startat under hösten Länsstrategin för folkhälsoarbetet 2002 En länsstrategi för folkhälsoarbetet i Sörmland fastställdes av kommunerna i Sörmland och Landstinget Sörmland I strategin betonas att folkhälso- och miljöfrågor har en naturlig koppling till varandra och att det är viktigt att fortsätta att utveckla miljöarbetet för att förbättra folkhälsan. 36 Regionala utvecklingsprogram (RUP) RUP är långsiktiga regionala program. Länsstyrelsen eller samverkansorgan/ självstyrelseorgan är huvudansvariga för detta program som är ett slags paraplydokument, vägledande för andra program och avtal t.ex. regionala tillväxtprogram (RTP), länsplaner för transportinfrastruktur (LTP) och regionala miljömålsprogram. 34 Regionala miljömål. Länsstyrelsen Södermanlands län Miljöpolitiskt program med folkhälsoperspektiv , Landstinget Sörmland 36 En länsstrategi för folkhälsoarbetet i Sörmland. Kommunerna och Landstinget i Sörmland

19 Det regionala utvecklingsprogrammet ska enligt förordning SFS 2003:595 ange inriktningar och prioriteringar i arbetet för en hållbar utveckling och programmet ska också utgöra ett underlag för samverkan mellan och inom statlig och kommunal verksamhet. 37 Det långsiktiga målet med regional utveckling är väl fungerande arbetsmarknads regioner med en god servicenivå i hela landet. I målet ingår ekonomisk tillväxt, jämställdhet och välfärd, minskad miljöpåverkan samt en god livsmiljö och hälsa. 38 Regionala tillväxtprogram (RTP) Regeringen har gett länsstyrelser eller samverkansorgan/självstyrelseorgan i uppdrag att ta fram förslag till regionala tillväxtprogram (RTP). Programmen ska samordna och främja åtgärder för en hållbar näringslivsutveckling. Områden som ska behandlas i programmet är: arbetskraftsförsörjning entreprenörskap, företagande och företagsklimat innovationssystem och kluster 39 De regionala tillväxtprogrammen är viktiga verktyg för att nå målen för den regionala utvecklingspolitiken. RUP och RTP programmen är instrument för att koordinera lokala och regionala visioner och implementering av nationella mål. 37 Miljömålen i det regionala utvecklingsarbetet. Rapport 5645, november 2006, Naturvårdsverket och NUTEK 38 Regeringskansliet. En svensk strategi för hållbar utveckling ekonomisk, social och miljömässig. Regeringens skrivelse 2003/04: Miljömålen i det regionala utvecklingsarbetet. Rapport 5645, november 2006, Naturvårdsverket och NUTEK 19

20 LAGSTIFTNING Lagstiftningen är ett viktigt verktyg för att omsätta politiska principer till konkreta krav på åtgärder. Regeringsformen I Regeringsformens 2 kap 2 står det att det allmänna har en skyldighet att trygga människors hälsa och att arbeta för en hållbar utveckling. 2 Den offentliga makten skall utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet. Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd skall vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten. Det skall särskilt åligga det allmänna att trygga rätten till hälsa, arbete, bostad och utbildning samt att verka för social omsorg och trygghet. Det allmänna skall främja en hållbar utveckling som leder till en god miljö för nuvarande och kommande generationer. Det allmänna skall verka för att demokratins idéer blir vägledande inom samhällets alla områden samt värna den enskildes privatliv och familjeliv. Det allmänna skall verka för att alla människor skall kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället. Det allmänna skall motverka diskriminering av människor på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller annan omständighet som gäller den enskilde som person. 40 Miljöbalken Miljöbalken (MB) trädde i kraft den första januari 1999 och är Sveriges första samlade miljölagstiftning. Miljöbalkens tillämpningsområde är kopplat till målet om en hållbar utveckling. Dessa regler gäller alla verksamheter eller åtgärder som inte är av försumbar betydelse. Miljöbalkens mål är att främja en hållbar utveckling så att vår generation och kommande generationer har en hälsosam och god miljö att leva i. Balkens bestämmelser avser både miljön och människors hälsa. Miljö- och hälsoskyddsfrågorna har samordnats och fått samma status. MB 1 kap 1 Miljöbalken ska tillämpas så att människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter oavsett om dessa påverkats av föroreningar eller annan påverkan. Miljöbalken gäller för allt som bl.a. annat kan: Påverka hälsan och miljön negativt Förstöra natur- och kulturmiljöer Utarma den biologiska mångfalden Äventyra en långsiktig god hushållning med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt Leda till misshushållning med råvaror och energi 40 Regeringsformen 2 kap 2 20

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Generationsmålet för Sveriges miljöpolitik Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation

Läs mer

HÅLLBAR UTVECKLING - sett ur ett miljö- och folkhälsoperspektiv SLUTRAPPORT

HÅLLBAR UTVECKLING - sett ur ett miljö- och folkhälsoperspektiv SLUTRAPPORT HÅLLBAR UTVECKLING - sett ur ett miljö- och folkhälsoperspektiv SLUTRAPPORT Folkhälsocentrum Landstinget Sörmland Februari 2008 INNEHÅLL INLEDNING... 3 BAKGRUND... 4 SYFTE... 5 Övergripande målsättning...

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

Bærekraftig utvikling og folkehelse sett fra svenske folkehelsemyndigheter

Bærekraftig utvikling og folkehelse sett fra svenske folkehelsemyndigheter Bærekraftig utvikling og folkehelse sett fra svenske folkehelsemyndigheter Nordisk folkhälsokonferens 2014 i Trondheim Pia Lindeskog Folkhälsomyndigheten 2. 2014-09-25 Den 1 januari 2014 startade Folkhälsomyndigheten

Läs mer

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN 1 Innehållsförteckning 1. Allmänt om dessa riktlinjer... 3 2. Allmänt om folkhälsoarbete... 4 2.1 Hälsans bestämningsfaktorer... 4 2.2 Skillnaden mellan folkhälsa

Läs mer

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Dokumenttyp Plan Fastställd 2014-11-24 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2015 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare Dnr 2014.000145

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 l a i r e t a m s t e Arb 2 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet

Läs mer

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning Folkhälsoplan Sjöbo kommun Inledning Världshälsoorganisationen, WHO definierade 1946 begreppet hälsa som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej endast frånvaro

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 1 Innehåll Boverkets verksamhet kopplat till miljökvalitetsmålen och delar av generationsmålet... 1 Samhällsplanering...1 Boende...2

Läs mer

Policy för Folkhälsoarbete. i Lunds kommun

Policy för Folkhälsoarbete. i Lunds kommun Policy för Folkhälsoarbete i Lunds kommun Reviderad med anledning av den av riksdagen tagna propositionen 2007/08:110 En förnyad folkhälsopolitik samt på grund av kommunala beslut. Antagen av kommunstyrelsens

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Sida 1 av 5 MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Varför arbeta med miljömål? Det övergripande målet för miljöarbete är att vi till nästa generation, år 2020, ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen

Läs mer

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans?

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatarbete-Miljömål-Transporter Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatvision Sverige ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga

Läs mer

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun 1/5 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-06-16 73 Gäller fr o m: 2015-01-01 Myndighet: Diarienummer: Nämnden för hållbart samhälle KS/2013:43-0092 Ersätter: Folkhälsoplan beslutad av kommunfullmäktige 2010-02-22

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX Folkhälsoplan 2015 Folkhälsorådet Vara Fastställd av Folkhälsorådet 2014-10-09 Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Utskriftsversion Göteborgs Stads miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Läs miljöprogrammet i sin helhet på: www.goteborg.se/miljoprogram Foto: Peter Svenson Miljömålen visar vägen Göteborg ska

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är

Läs mer

Folkhälsoplan Essunga kommun

Folkhälsoplan Essunga kommun Folkhälsoplan Essunga kommun 2016 2017 Dokumenttyp Plan Fastställd 2015-05-11, 31 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2016 2017 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare

Läs mer

Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun

Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun 1 (7) Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun Dokumenttyp: Policy Beslutad av: Kommunfullmäktige (2015-09-15 ) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2015-09-15 Dokumentansvarig: Folkhälsosamordnare,

Läs mer

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen 3 mars 2010 i Ånge. ARRANGÖRER: Länsstyrelserna i Jämtlands och Västernorrlands län i samarbete med Statens folkhälsoinstitut. Välkomna! 2010-04-13 Sid 1

Läs mer

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013 PROJEKTRAPPORT Miljökontoret 2013-05-23 Dnr 2013-407 Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013 Michael Werthén Magnus Jansson 2 BAKGRUND, SYFTE OCH MÅL 3 METOD OCH GENOMFÖRANDE 4 RESULTAT 4 SLUTSATS

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Social hållbarhet och Dalarnas miljömål. Avdelning för hälsofrämjande Landstinget Dalarna

Social hållbarhet och Dalarnas miljömål. Avdelning för hälsofrämjande Landstinget Dalarna Social hållbarhet och Dalarnas miljömål johan.hallberg@ltdalarna.se Avdelning för hälsofrämjande Landstinget Dalarna Ekologisk hållbarhet Friska ekosystem Hälsosam livsmiljö Hållbar utveckling Hållbar

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande

Läs mer

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i

Läs mer

Del 1. Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa

Del 1. Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa Del 1 Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa Grundlagen har hälsoaspekter * Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans

Läs mer

Folkhälsostrategi Foto: Elvira Gligoric

Folkhälsostrategi Foto: Elvira Gligoric Folkhälsostrategi 2016-2019 Foto: Elvira Gligoric Inledning Vad är folkhälsa? Folkhälsa beskriver hur hälsan ser ut i en befolkning. Den visar hur stor del av befolkningen som drabbas av olika sjukdomar

Läs mer

INLEDNING NATIONELLA OCH REGIONALA FOLKHÄLSOMÅL VAD ÄR FOLKHÄLSA?

INLEDNING NATIONELLA OCH REGIONALA FOLKHÄLSOMÅL VAD ÄR FOLKHÄLSA? HÖGANÄS KOMMUNS FOLKHÄLSOPROGRAM 2015-2018 Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2015-xx-xx För revidering ansvarar: Kultur- och fritidsutskottet För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Kultur-

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan 2014-2019 Varför har vi en folkhälsoplan? Att människor mår bra är centralt för att samhället ska fungera både socialt och ekonomiskt. Därför är folkhälsoarbete

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Miljömålet Frisk luft 7 oktober 2011 Anne-Catrin Almér, anne-catrin.almer@lansstyrelsen.se Länsluftsdag 2011 Våra 16 nationella miljökvalitetsmål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning

Läs mer

MILJÖMÅL OCH RESURSEFFEKTIVITET

MILJÖMÅL OCH RESURSEFFEKTIVITET MILJÖMÅL OCH RESURSEFFEKTIVITET Stockholm 27 januari, 2016 Cecilia Mattsson, Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-02-02 1 DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET GENERATIONSMÅLETS

Läs mer

Mål och inriktning för folkhälsoarbetet. Gott liv i Mölndal

Mål och inriktning för folkhälsoarbetet. Gott liv i Mölndal Gott liv i Mölndal! Mål och inriktning för folkhälsoarbetet Gott liv i Mölndal 1 Innehåll Vår vision 2 Strategiskt arbete för hälsa och social hållbarhet 3 Mål och inriktning 4 Mål i sammanfattning 5 Delaktighet,

Läs mer

Målarbete och kompetensutveckling för folkhälsa och folkhälsoarbete

Målarbete och kompetensutveckling för folkhälsa och folkhälsoarbete Preventionscentrum Stockholm S OCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN Handläggare: Carina Cannertoft Tfn: 08-508 430 28 Anders Eriksson Tfn: 08-508 430 22 T JÄNSTEUTLÅTANDE 2004-12-09 S OCIALTJÄNSTNÄMNDEN 2005-01-28

Läs mer

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad POLICY Miljöpolicy för Solna stad POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell

Läs mer

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET värmdö kommun har sex övergripande mål samt delmål för olika verksamhetsområden. Ett av de övergripande målen är Ett hållbart Värmdö. Målet utgår från internationella

Läs mer

Hälsokonsekvensbedömning i planering. Henry Stegmayr 061129 LST Z

Hälsokonsekvensbedömning i planering. Henry Stegmayr 061129 LST Z Hälsokonsekvensbedömning i planering Henry Stegmayr 061129 LST Z Definition av HKB En kombination av metoder genom vilka politiska beslut, program eller projekt bedöms utifrån sina möjliga effekter på

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

Övergripande planeringsstrategier

Övergripande planeringsstrategier Övergripande planeringsstrategier 17 18 INTERNATIONELLA MÅL Nedan redovisas en sammanfattning av några av de mål och handlingsplaner som är relevanta för planeringen i Skurups kommun HÅLLBAR UTVECKLING

Läs mer

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Tillsammans för en god och jämlik hälsa Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Tillsammans för en god och jämlik hälsa Hälsa brukar för den enskilda människan vara en av de mest värdefulla sakerna i livet. Det finns ett nära samband

Läs mer

POLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

POLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING POLICY Folkhälsa 2017 2021 GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Innehåll 1. Syfte och bakgrund... 3 1.1 Utmaningar och möjligheter för en god hälsa... 3 2. Definition... 4 3. Vision... 4 4. Mål... 4 5.

Läs mer

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 Skiss miljömålen Generationsmål GENERATIONSMÅL Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till

Läs mer

Grundläggande Miljökunskap

Grundläggande Miljökunskap Grundläggande Miljökunskap Data courtesy Marc Imhoff of NASA GSFC and Christopher Elvidge of NOAA NGDC. Image by Craig Mayhew and Robert Simmon, NASA GSFC Hållbar utveckling Dagens program Hållbar utveckling

Läs mer

Strategiskt folkhälsoprogram

Strategiskt folkhälsoprogram Kommunledning Folkhälsoplanerare, Therese Falk Fastställd: 2014-11-03 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 2/10 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning...

Läs mer

Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna

Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna Fastställd av: Kommunfullmäktige i Karlskrona kommun Fastställt: 2016-11-24, 324. Giltighetstid: 2016-2018 Ansvarig för revidering:

Läs mer

Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga?

Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga? Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga? Regionernas roll? Nationella styrdokument Ungdomspolitiken Barnrättspolitiken Alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program Förslag till ett reviderat Folkhälsopolitiskt program 2015 - Hälsa är en mänsklig rättighet Visionen År 2020 har Skellefteå kommuns invånare världens bästa hälsa 80.000 invånare år 2030 Framgångsfaktorer

Läs mer

Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering

Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering 11 mars 2015 Filippa Myrbäck, Sektionen för hälsa och jämställdhet, SKL Kongressuppdrag: SKL ska stödja medlemmarna i deras hälsofrämjande och förebyggande

Läs mer

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 SOTENÄS KOMMUN Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 1. Inledning Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla livsvillkor

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version) Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska

Läs mer

ANTAGEN KF 2012-06-18 118

ANTAGEN KF 2012-06-18 118 ANTAGEN KF 2012-06-18 118 2 (5) INLEDNING Folkhälso- och Trygghetsplanen omfattar alla kommunmedborgare i Borgholm och utgör grunden för ett framgångsrikt och långsiktigt arbete med folkhälso- och trygghetsfrågor.

Läs mer

I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer

I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer och inriktas för åtgärder för människors rätt till lika villkor

Läs mer

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Sofie Lagercrantz 2013-11-06 KS 2013/0267 50163 Kommunfullmäktige Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Kommunfullmäktige

Läs mer

MILJÖMÅL MM 3. 3.1 Nationella miljömål 3.2 Regionala miljömål 3.3 Lokala miljömål 3.4 Agenda 21

MILJÖMÅL MM 3. 3.1 Nationella miljömål 3.2 Regionala miljömål 3.3 Lokala miljömål 3.4 Agenda 21 MILJÖMÅL MM 3 3.1 Nationella miljömål 3.2 Regionala miljömål 3.3 Lokala miljömål 3.4 Agenda 21 3.1 NATIONELLA MILJÖMÅL Bakgrunden Miljö och hållbar utveckling har blivit allt mer centrala frågor såväl

Läs mer

Folkhälsoplan Åstorps kommun

Folkhälsoplan Åstorps kommun Folkhälsoplan Åstorps kommun www.astorp.se Folkhälsoplan Åstorps kommun Dnr 2014/111 Antagen av Folkhälsorådet 2015.04.14 Upplaga: 3 1 Miljö Samhällsekonomiska strategier Trafik Sömnvanor Utbildning Fritid

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Hur mår miljön i Västerbottens län?

Hur mår miljön i Västerbottens län? Hur mår miljön i Västerbottens län? Når vi miljömålen? Uppnås miljötillståndet? Hur arbetar vi för att uppnå en hållbar utveckling med miljömålen som verktyg? Det övergripande målet för miljöpolitiken

Läs mer

Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015

Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015 Dnr KK09/250 Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015 Beslutad i kommunstyrelsen 2011-XX-XX Beslutad i kommunfullmäktige 2011-XX-XX Förord Alla globala problem är lokala någonstans.

Läs mer

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN Sida 1 av 6 LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN 2011 2015 Förslag till Folkhälsopolicy av Beredningen för Folkhälsa, livsmiljö och kultur, Jämtlands läns landsting Antagen av Regionförbundets styrelse

Läs mer

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte

Läs mer

3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering

3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering 3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering 3.6.1 Miljömål Agenda 21 är FN:s handlingsprogram för hållbar utveckling. Programmet är ett globalt samarbete som anger mål och riktlinjer för att uppnå

Läs mer

Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare.

Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare. Folkhälsoprogram 2016 2019 Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare. Timrå en stark kommun i en växande region

Läs mer

Ärende 4 - bilaga. Verksamhetsplan Lokal nämnd i Kungsbacka

Ärende 4 - bilaga. Verksamhetsplan Lokal nämnd i Kungsbacka Ärende 4 - bilaga Verksamhetsplan 2017 Lokal nämnd i Kungsbacka Innehållsförteckning Verksamhetsplan 2017 1 Inledning 3 Social hållbarhet 4 Invånarnarnas hälsa och behov 5 Kunskap om invånarna 5 Dialog

Läs mer

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa?

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Suzanne Nilsson, utredare, enheten för uppväxtvillkor och hälsosamt åldrande Statens folkhälsoinstitut Vår uppgift att främja hälsa samt

Läs mer

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY FÖR KRONOBERGS LÄN EN GOD HÄLSA FÖR ALLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING OCH TILLVÄXT I KRONOBERGS LÄN

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY FÖR KRONOBERGS LÄN EN GOD HÄLSA FÖR ALLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING OCH TILLVÄXT I KRONOBERGS LÄN LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY FÖR KRONOBERGS LÄN EN GOD HÄLSA FÖR ALLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING OCH TILLVÄXT I KRONOBERGS LÄN 1 INLEDNING Policyn är en gemensam viljeinriktning för det länsgemensamma folkhälsoarbetet

Läs mer

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH REGIONALA MILJÖMÅL SOM BERÖR AVFALL NATIONELLA MILJÖMÅL Det övergripande målet för miljöarbetet är att vi till nästa generation, det vill säga med sikte på år

Läs mer

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Hur tar vi nästa steg? Olle Lundberg Professor och ordförande Delbetänkandets upplägg 1. Varför jämlik hälsa? 1.1. Ojämlikhet i hälsa som samhällsproblem 1.2. Sociala

Läs mer

Inledning. Inledning

Inledning. Inledning Inledning Arbetet för en miljömässigt hållbar utveckling av samhället utgår till stor del från nationella miljömål som fastställts av riksdagen. Målens ambitionsnivå är att till nästa generation, det vill

Läs mer

ÄNGELHOLMS MILJÖPLAN 2014 2021

ÄNGELHOLMS MILJÖPLAN 2014 2021 ÄNGELHOLMS MILJÖPLAN 2014 2021 Innehåll DEL 1 - Inledning 1 Miljöplan för Ängelholms kommun 1 De nationella miljökvalitetsmålen 1 De regionala målen i Skåne 2 De lokala miljömålen för Ängelholms kommun

Läs mer

Guide: Jämställdhet mellan kvinnor och män i projektet

Guide: Jämställdhet mellan kvinnor och män i projektet Guide: Jämställdhet mellan kvinnor och män i projektet I genomförandet av programmet kommer de tre dimensionerna i hållbar utveckling, den ekonomiska, sociala och miljömässiga, att beaktas i genomförandets

Läs mer

PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA

PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA När människor mår bra, mår även Västra Götaland bra. JÄMLIK HÄLSA ÄR EN HJÄRTEFRÅGA Det är egentligen rätt enkelt. En region där människor trivs och är friska längre, har bättre

Läs mer

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Politisk inriktning för Region Gävleborg Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019

Läs mer

Kommunikationsplan. för Södermanlands miljö- och klimatråd

Kommunikationsplan. för Södermanlands miljö- och klimatråd Kommunikationsplan för Södermanlands miljö- och klimatråd Bakgrund Miljö- och klimatrådets syfte är att vara en arena för en bred diskussion kring de viktigaste miljöutmaningarna och de prioriteringar

Läs mer

Plan för Social hållbarhet

Plan för Social hållbarhet 2016-02-08 Plan för Social hållbarhet i Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen 1 Sida 2 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Syfte med uppdraget... 3 Vision/Mål... 4 Uppdrag... 4 Tidplan... 4 Organisation...

Läs mer

Att ansöka om regionala projektmedel. Handledning

Att ansöka om regionala projektmedel. Handledning Att ansöka om regionala projektmedel Handledning I. Viktigt att veta inför ansökan Region Gävleborg medfinansierar projekt med tydliga mål och syften att medverka till regional tillväxt och utveckling.

Läs mer

Social hållbarhet. Minskade skillnader i hälsa. Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016

Social hållbarhet. Minskade skillnader i hälsa. Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016 Social hållbarhet Minskade skillnader i hälsa Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016 Högt på dagordningen hos SKL SKL:s kongressmål 2016-2019 SKL ska verka för att kommunerna,

Läs mer

MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET

MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET Människors makt och möjligheter att påverka sin omvärld har sannolikt en avgörande betydelse för deras hälsa. På INDIVIDNIVÅ är sambandet mellan inflytande

Läs mer

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Introduktion Gullspångs kommun och hälso- och sjukvårdsnämnden östra Skaraborg har ingått ett avtal om folkhälsoarbetet

Läs mer

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Övergripande mål och riktlinjer, del 1 2 i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11) Del 1 Skolans värdegrund och

Läs mer

Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen

Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen Östgötakommissionen Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen 1 Varför initierades kommissionen Folkhälsopolitiskt program från

Läs mer

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden

Läs mer

Folkhälsopolicy för Uppsala län

Folkhälsopolicy för Uppsala län Folkhälsopolicy för Uppsala län Syftet med en gemensam folkhälsopolicy i Uppsala län är att ge kommuner, landsting, regionförbund och länets övriga aktörer gemensamma utgångspunkter och förutsättningar

Läs mer

Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan

Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan Läsanvisningar Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål Övergripande mål: Skapa samhälliga

Läs mer

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2015 Tommy Persson, miljöstrateg Miljö- och vattenstrategiska

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Med miljömålen i fokus

Med miljömålen i fokus Bilaga 2 Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten Delbetänkande av Miljömålsberedningen Stockholm 2014 SOU 2014:50 Begrepp som rör miljömålssystemet Miljömålssystemet Generationsmålet

Läs mer